stadens små byggnader - Malmö stad

xn..malm.8qa.se

stadens små byggnader - Malmö stad

2

BAKGRUND

Våra stadskärnor utsätts för en allt hårdare konkurrens från externa shoppingcentra.

Malmö är inget undantag. Hotet om ett utarmat city är påtagligt och

skrämmande. En levande stadskärna är inte bara trevlig, den är också en

förutsättning för en livskraftig stad. Den goda spiralen: intressant centrum -

mycket folk - Lockande - många vill bo nära centrum - goda skatteintäkter

- god kommunal ekonomi - kultursatsningar - nya företag etablerar

sig - o s v innebär att Malmö stad har ett direkt intresse av att göra

centrum mer attraktivt.

Stadsmiljöprogrammet arbetar med stadens byggda miljö. Stadens skönhet

döljs ofta bakom färgglada markiser, ombyggda fasader och skärmtak. Den

förloras bakom uteserveringarnas vita plastmöbler och parasoller. Skönheten

är svår att upptäcka när belysningen är bländande och gatuutrustningen stökigt

placerad.

1993 inleddes ett arbete med ett Stadsmiljöprogram i Malmö. Första etappen,

som nu avslutats våren 1998, har varit Malmös stadskärna. Projektet är ett

samarbete mellan Gatukontoret Malmö och Malmö Stadsbyggnadskontor:

Stadsmiljöprogrammets övergripande mål är att ge Malmö - som helhet

och de olika stadsdelarna - en tydlig och förstärkt identitet. Malmö

ska genom detta bli vackrare och mer lockande för boende och besökare.

Det ska synas att Malmö är Skånes huvudstad. Stadsmiljöprogrammet

ska skapa riktlinjer för stadens golv, rum, väggar och ljus.

Malmö stadsmiljöprogram


4

MALMÖS IDENTITET

I arbetet med Malmö Stadsmiljöprogram gjordes inledningsvis ett delprojekt

för att fånga och beskriva något av Malmös själ och karaktär. Genom

identitetsprogrammet ska det finnas en gemensam utgångspunkt för utformningen

av beläggningar, utrustning, belysning mm. Delprojekten ska i sin tur

leda till en helhetslösning som ska stärka Malmös identitet. I identitetsprogrammet

användes flera metoder för att fånga stadens själ. Genom djupintervjuer,

enkäter, litteraturstudier, stadsvandringar och studier av andra undersökningar

ut kristalliserades en entydig bild av Malmö som en grön, öppen

och rättfram stad.

Öppen

Malmös stadsbild karaktäriseras av öppenhet. Gaturummen är breda, byggnaderna

förhållandevis låga. Kanalerna och parkerna är speciellt viktiga för

stadens karaktär. De rymmer öppenhet och frihetskänsla

.

Rättfram

Resultatet av den enkät som genomfördes visade att malmöborna uppfattar

sin stad som okomplicerad, okonstlad eller rättfram. Malmöbon genomskådar

mytbildningar och kan leva med motsägelser och överdrifter - bara de är

klart definierade. I stadsbilden kan rättframheten stå för stramhet och enkelhet.

Grön

Malmö är känt över hela landet som parkernas stad. Malmö har haft en lång

tradition att bygga, bevara och förnya sina parker. Begreppet parkernas stad

är fortfarande levande.

Malmö stadsmiljöprogram


Malmö stadsmiljöprogram

UTESERVERINGAR I MALMÖ

Uteserveringar i centrala Malmö innehåller riktlinjer för hur stadens uteserveringar

skall anordnas. Generellt kan sägas att uteserveringen inte får

dominera hus och gata. Uteserveringen skall vara så öppen som möjligt och

bidra till en trevlig sommarstämning.

Uteserveringens tak

Taken får inte vara fasta. Parasoller eller löst hängande markiser utan

stödben rekommenderas. Fasta markiser på stödben med sidoväggar gör

uteserveringen till en sommarveranda och en del av huset istället för en del

av gatan. Dessa markiser är därför bygglovpliktiga.

Uteserveringens “väggar”

Malmö stads inställning är att uteserveringen skall ha en så öppen karaktär

som möjligt. Om bord och stolar står placerade utan staket eller annan

avgränsning smälter uteserveringen bäst in i stadsmiljön. För att få utskänkningstillstånd

kräver dock kommunens tillståndsmyndighet en fast avskärmning.

Den fasta avskärmningen får inte vara högre än 1,10 m och den skall

ge ett så öppet intryck som möjligt.

Uteserveringens golv

Uteserveringen skall anordnas direkt på befintlig markbeläggning.

Inga upphöjda trädäck tillåts

Uteserveringens möbler

Vita plastmöbler tillåts ej. För övrigt förordas möbler i trä eller smide.

5


MALMÖFÄRGEN

Malmös gaturum lider brist på samordning. En mängd olika ting slåss om

uppmärksamhet, alla vill att just deras skylt eller anordning skall synas. Alltmer

kraftiga och extrema färgsättningar krävs för att lyckas. Resultatet blir att

alla försöker överrösta varandra, stadsbilden blir stökig. För att uppnå samordning

behövs långsiktig koordinering och goda förebilder. Malmö vill genom

att ge staden en enhetlig färg på stadens anordningar skapa en lugnare

stadsbild och samtidigt bli ett gott föredöme. Den enhetliga färgsättningen ger

staden ett bakgrundsackord som bara accepterar ett fåtal “solister”.

Malmöfärgen skall användas på de flesta utrustningsdetaljerna. Endast speciella

skäl skall kunna motivera avsteg. Ommålning av ut rustningsdetaljer skall

göras efter hand och vid alla kommande upprustningar, byten av gammal utrustning,

nyinvesteringar och exploateringar skall Malmöfärgen användas. De

utrustningsdetaljer som skall målas med Malmöfärgen är:

Bänkar Blomsterurnor

Belysningsstolpar Anslagstavlor

Papperskorgar Trädskydd

Cykelställ Pollare/staket/räcke

Målet vid val av Malmöfärgen är att långsiktigt bidra till att stärka Malmös

identitet. Den utvalda mörkgröna färgen är en traditionell stadsfärg som använts

länge på kanalräcken och belysningsstolpar. På ett enkelt och självklart

sätt hjälper den mörkgröna färgen till att pro flera staden och att skapa en

historisk och tidlös identitet.

6

Malmö stadsmiljöprogram


Malmö stadsmiljöprogram

STADENS MÖBLER

En viktig del av stadens miljö är gatans möbler och utrustning. Det finns idag

en mängd olika sorters bänkar, papperskorgar, cykelställ m m i Malmös innerstad.

Valet av utrustning har skett från fall till fall och utan inbördes samordning.

Bristen på samordning bidrar till Malmös oklara identitet. Stadens

möbler och utrustning skall användas som symbolbärare. De kan förstärka

och tydliggöra Malmös identitet.

I delprojektet Stadens möbler inbjöds fem arkitektkontor till parallella

uppdrag för att ta fram ett utrustningsprogram för Malmö. De inlämnade förslagen

förväntades ha ett uttryck som stämde överens med

beskrivningen av Malmö som en “öppen, rättfram och grön” stad.

Designprogrammet skulle innehålla ett förslag på en helhetslösning

vad gäller utrustning såsom:

Bänkar Pollare

Papperskorgar Trädskydd

Planteringsurnor Staket/räcke

Förslagen ställdes ut på “Form Design Center” och utställningsbesökarna

ombads lämna synpunkter. Bedömningsgruppen (som bestod av stadsmiljöprogrammets

styrgrupp och projektledning) valde att utse AA arkitekters förslag

med Thomas Hellquist som ansvarig ar kitekt. Förslaget var det som bäst

lyckats bemästra den svåra uppgiften att skapa helhet och samklang mellan

stadsmiljön och stadsrummets olika utomhusdetaljer.

7


8

STADENS SMÅ BYGGNADER

Denna skrift behandlar stadens små byggnader, d v s tidnings-, konfektyroch

glasskiosker, gatukök, mobila försäljnings vagnar m m som placeras på

gator och torg eller i parker, d v s på allmän platsmark.

Stadens små byggnader ska ses som accenter inlemmade i ett gaturum, inte

som självständiga byggnader som dominerar omgivningen.

Gator och torg är sällan planerade för att bebyggas. Det är därför ofta problematiskt

eller direkt olämpligt att placera små byggnader där. Huvudregeln

är att gator och torg ska vara öppna och obebyggda. Undantag kan ibland

göras om en byggnad innehåller verksamheter som behövs på platsen (exempelvis

toalett, väderskydd) eller om en byggnad tillför stadsmiljön nya kvaliteter.

Lika viktig som byggnadens utformning är att den får en genomtänkt och

lämplig placering i stadsrummet. Hänsyn ska tas till rörelsemönster, omkringliggande

byggnader, siktlinjer och trafik

.

Riktlinjerna i denna skrift gäller först och främst byggnader på gator och torg

och i parker.

Med denna skrift vill vi bidra till att kvalitén när det gäller små byggnader

höjs, såväl beträffande utseende som till hur de är placerade. Omsorgsfullt

utformade och lämpligt placerade små byggnader kan bli ett tillskott som

berikar gatumiljön och skapar ett ännu vackrare och trivsammare Malmö.

Malmö stadsmiljöprogram


Malmö stadsmiljöprogram

STADENS LJUS

Stadens ljus är ett delprojekt för utomhusbelysning i centrala Malmö som ska

ge vägledning när nuvarande belysning ska bytas ut eller där ljussättningen

behöver förnyas. Den ger också vägledning när det gäller val av armaturer.

Programmet presenterar ett nytt synsätt på gatubelysningen. Ljuset ska göra

att trafiksäkerheten garanteras och att malmöborna ska känna sig trygga mot

rån och överfall i mörker. Ljuset ska dessutom användas för att forma ett

begripligt, vackert och stimulerande stadsrum under dygnets mörka timmar.

Jämför gärna stadsrummet med en teaterscen. Med ljusets hjälp går det att

skapa stämningar, leda blickar och framhäva detaljer.

När stadens belysning planeras ska detta ske på ett medvetet och väl

genomtänkt vis. Flera olika mål ska uppnås:

Ljus som visar vägen

Ljus där det behövs

Ljus där det är vackert

Mörker där det behövs

Förslaget till ljuspolicy som redovisas är ett resultat av inventeringar och en

realistisk ekonomisk bedömning av genomförandet. Förslaget innehåller fem

delområden som bör behandlas utifrån olika utgångspunkter och där belysningen

skall differentieras. De fem delområdena är innerstaden, gågatorna,

kanalerna och kanalbroarna, Drott ninggatan/Regementsgatan och till

sist Kungsgatan.

9


10

STADENS GOLV

Delprojektet “Stadens golv” har genom kartläggning och inventering av

innerstadens markbeläggning arbetat fram en analys och på så sätt nått fram

till förslag på riktlinjer för markbehandling för innerstaden.

Markbeläggningar på gator skall utföras så att helhetsintrycket främjas och

gatan ses i sitt sammanhang. Vid etapputbyggnader skall gatan utformas i ett

sammanhang så att den kan läsas som en helhet och infogas i ett kontinuerligt

rum. I så lång utsträckning som möjligt skall gatans längsgående kantstenslinje

bibehållas.

I rapporten presenteras fyra delområden som skall behandlas speciellt vad

gäller markbehandlingen. Markbehandlingen skall vara identitetsskapande eller

förstärka befintlig identitet.

Kulturhistoriskt intressanta kvarter samt torg och gågator skall behandlas

med stor omsorg och markmaterialen skall vara sådana att de är tidlösa

och tål ett hårt slitage. Här skall uteslutande natursten användas.

På alla infartsgators trottoarer som leder in mot Malmö centrum skall natursten

användas. Detta för att understryka gatornas status och betydelse

i stadens gatunät.

I alla områden med parkkaraktär dvs kanalpromenaderna, parker och i

gångarna utmed Kungsgatan skall grus användas.

Förslaget innebär till sist att klinkerplattan föreslås att användas i Davidshallsområdet

för att ytterligare förstärka det sammanhållna klassicistiska

bostadsområdet.

Malmö stadsmiljöprogram


Malmö stadsmiljöprogram

MALMÖS

BYGGNADER

1860 —1960

Hundra år i stilar material och färger

— en affisch

Lyft blicken! Och du kan se hur våra hus berättar

om olika tider och ideal. De senare

byggnadsepokerna kan ses som årsringar i staden.

Oftast är inte brytningarna mellan de olika

stilarna så tydliga.

Malmöarkitekternas influenser från Danmark

och Tyskland har haft av görande betydelse för

Malmös stads bild — många av våra arkitekter

utbildade sig vid konstakademierna i Kö

penhamn och Berlin.

Affischen kommer att följas upp med råd och

riktlinjer för Malmös färgsättning, för att på så

sätt öka intresset för och kunskapen om historisk

färgsättning och tidstypisk fasadbehandling.

Akvarellerna är målade av konstnär Eric Lilius.

11


12

FASADER OCH SKYLTAR

I CENTRALA MALMÖ

— en inventering med åtgärdsförslag för återställande av

förvanskade fasader och bättre skyltning

Under lång tid har bottenvåningarna längs de centrala affärsgatorna vid ombyggnader

utformats utan respekt för fasaderna ursprungliga arkitektoniska

uttryck. Markiser och skyltar har satts upp utan hänsyn varken till gaturummet

eller fasaderna bakom. Det är viktigt att den historiska stadskärnan är estetiskt

tilltalande. Stadens skönhet får inte döljas bakom klumpiga skyltar, förvanskade

fasader och överdimensionerade markiser.

Hur kan förvanskade fasader återställas? Hur kan skyltningen göras bättre i

bottenvåningarna?

Samtliga fasader utmed de centrala gågatorna — Södergatan, Skomakaregatan

och Baltzarsgatan har inventerats och materialet har legat som grund för

de framtida riktlinjerna.

Åtgärdsförslag och inventeringar, som presenteras i tre skrifter, är strukturerade

på följande sätt:

Så var det då — en historik över byggnaden och hur fasaden ursprungligen

såg ut och vilka förändringar som därefter skett.

Så är det nu — visar hur byggnaden ser ut idag.

Så kan det bli — skissmässiga förslag på hur man kan förbättra eller

återställa fasaden.

Stadsbyggnadskontoret har tidigare utarbetat ett skyltprogram “Fasadskyltning

i centrum” som bör studeras vid utformningen av nya skyltar.

Malmö stadsmiljöprogram


Malmö stadsmiljöprogram

BIL- OCH CYKELPARKERING

I CENTRALA MALMÖ

Bil- och cykelparkeringsplatser med sina kringarrangemang tillhör stadens

inredning som påverkar människors uppfattning av gaturummet. Parkeringsplatser

för bilar och cyklar som medvetet gestaltas kan bättre inordnas i stadsmiljön

och medverkar på så sätt att skapa en helhet. I programmet “Bil- och

cykelparkering i centrala Malmö” ges riktlinjer för hur bil- och cykelparkering

bör anordnas.

Målen för att anordna bilparkeringar på gatumark skall vara att inordna

parkeringarna i stadsmiljön. Gaturummets förutsättningar bör styra parkeringarnas

utformning, placering och eventuella förekomst. Parkeringarna bör

i första hand underordna sig gatans utformning, de bör inte utmärkas av permanenta

markeringar eller utrustning. I den mån mer permanenta anordningar

krävs, bör dessa tillföra positiva värden till upplevelsen av gatan. Gatan bör i

alla sina delar präglas av enkla och gedigna material som passar den bearbetade

innerstadsmiljön.

Alla bilparkeringar på kvartersmark bör utformas med det uttryck och

de material som krävs för ett stadsrum, oavsett om parkeringen är tillfällig

eller permanent.

Uppställda cyklar i gaturummet kräver en omsorgsfull planering och placering

för att kunna inordnas i gatumiljön. Gaturummets för utsättningar skall

styra utformning och placering av cykelparkeringar och de bör göras stora

och generösa för att därigenom se inbjudande och välkomnande ut.

13


Malmö

stadsmiljöprogram

Vad är en stads identitet? Hur ser vi på stadens gestaltning

när det gäller belysning, golv, färgsättning, möblering m.m?

Gatukontoret i Malmö och Malmö stadsbyggnadskontor har

sökt svaren på gestaltningsfrågor i ett Malmö som befinner

sig i en dynamisk process. Stadsmiljöprogrammet har resulterat

i skrifter som anger riktlinjer för stadens ljus, golv, små

byggnader, uteserveringar, färg mm.

Vill du veta mer? Kontakta Gatukontorets

kundservice telefon: 040-34 45 00

More magazines by this user
Similar magazines