D-uppsats -informationssystem för SRIS

ANNA LÖÖF, Industridesign, 2007
KOMMUNIKATIV DESIGN AV INFORMATIONSSYSTEM FÖR VÄGHALKA

ROAD SENSE - Kommunikativ design av informationssystem för väghalka
ANNA LÖÖF
Masteruppsats från Lunds Universitet, Industridesign/LTH
Institutionen för Designvetenskaper
EXAMINATOR:
Lena Sperling, docent, Industridesign/LTH, Lunds universitet
HANDLEDARE:
Anders Sundin, Ph.D., Manager Interior trim & concept, Caran AB
Pär Ekström, projektledare, Caran AB
Charlotte Sjödell, adjungerad lektor, Industridesign/LTH, Lunds universitet
2007
ISRN:
LUT-DVIDE/EX--06/5070--SE

FÖRORD
Examensarbetet har utgjort en del i projektet SRIS (Slippery Road Information
System), vars syfte är att öka trafi ksäkerheten genom att förbättra informationen
om vinterväglag.
Arbetet har utförts på företaget Caran AB, Göteborg, under avdelningen
Automotive, Trim & Accessories samt El & Elektronik. Interna handledare har
varit Anders Sundin (Trim & Accessories) och Pär Ekström (El & Elektronik),
som även är projektledare för SRIS. Från Industridesign, vid Institutionen för
Designvetenskaper, har Charlotte Sjödell fungerat som handledare.
Till handledarna riktas ett stort tack för allt stöd och all hjälp som de har bidragit
med under projektets gång.

ABSTRACT
Th e starting point of this master thesis was to create solutions for how information
concerning slippery road conditions should be communicated. Th e work, which
was based on a research project, was carried through in cooperation with another
student and the company Caran AB.
Th e immediate goal of the diploma work was to result in end products where
the design, except of communicating the road conditions, would be adapted to
the specifi c needs of each target group. A side focus for the individual part of the
project was to retrieve more knowledge on how products, through their design,
communicate diff erent things to the user.
Th e project was carried out, following the structure of a traditional design process.
Th e background work consisted of both theory studies and practical research. Th e
choice of target groups was based upon a solid segmentation work consisting of
for example interviews. Th e collected information was analysed and reviewed to
be followed up by the ideation phase and development of concepts. Th e realisation
and visualisation made out a smaller part of this project in comparison to the
preceding phases, which all decisions concerning the design rest upon.
Th e fi nal result consists of two graphical interfaces designed to be displayed in
diff erent communication medias and to diff erent target groups: a detailed web
solution for the road maintenance personnel and a fl exible cell phone solution
for the private person. As far as possible the interfaces are built up by the same
graphical elements in order to give the impression of a product family. Th e focus
when designing the systems was, for both the functional and aesthetic point of
view, to accomplish a clear and easy usage procedure. Th is is refl ected in the choices
of colours and forms as well as in how the functional structure is built up.
A factor that, to a great deal, aff ected the result was that the project was carried
out as a cooperation between two diff erent competencies. Th is lead, for both
parts, to limitations in time and content as there always existed several various
approaches, due to the diff erent background knowledge. Any consequences of this
fade however in relation to the positive eff ect: that the end result is built around a
broader knowledge base and thus fulfi ls the project goal in a better way.

SAMMANFATTNING
Utgångspunkten för detta examensarbete var att, i samarbete med en annan student,
utforma kommunikationslösningar rörande halt väglag. Arbetet genomfördes
tillsammans med företaget Caran AB och baserades på de resultat som uppnåtts
inom forskningsprojektet SRIS.
Målet var att examensarbetet skulle resultera i slutprodukter där funktion och
utformning, utöver huvuduppgiften: att kommunicera väglaget, även skulle vara
anpassade till enskilda målgruppers specifi ka behov och önskemål. Ett sidofokus,
för den individuella delen av projektet, var att få bredare kunskap om hur produkter
genom sin utformning förmedlar olika budskap till brukaren.
Examensarbetet genomfördes enligt en traditionell designprocess där
bakgrundsarbetet utgjordes av både teoristudier och research. Ett grundligt
segmenteringsarbete bestående av bland annat intervjuer låg till grund för valet
av målgrupper. Den insamlade informationen analyserades och sammanställdes
sedan inför arbetet med idégenerering och utvecklande av koncept. I förhållande
till den bakomliggande informationsinsamlingen, vilket alla ställningstaganden
kring utformningen vilar på, har genomförandet och visualiseringen utgjort en
mindre del av projektet som helhet.
Det slutgiltiga resultatet utgörs av två grafi ska gränssnitt. De är utformade för
att visas i olika typer av kommunikationsmedier och för olika målgrupper: en
utförlig webblösning för väghållare och en fl exibel lösning anpassad för visning i
privatpersoners mobiltelefoner. De båda gränssnitten har till stor del byggts upp av
samma grafi ska element för att ge en tydligare känsla av produktfamilj. För både
den estetiska och funktionella utformningen av systemen låg fokus i att skapa ett
tydligt och enkelt användande. Detta återspeglas i såväl valet av färger och former
som i hur det grafi ska gränssnittets struktur har byggts upp.
En faktor som i stor grad påverkade resultatet var att projektet genomfördes som
ett samarbete. Detta ledde för bägge parter till både tids- och innehållsmässiga
begränsningar då det hela tiden fanns parallella infallsvinklar med tanke på de
dubbla kompetensinriktningarna. Eventuella konsekvenser av detta överspeglas
dock av den positiva eff ekten: att slutresultatet bygger på en bredare kunskapsbas
och därmed uppfyller projektets mål på ett bättre sätt.

4
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 INTRODUKTION
1.1 BAKGRUND 8
1.2 MÅL 9
1.3 AVGRÄNSNINGAR 9
1.4 METODER 10
1.5 REDOGÖRELSE FÖR SAMARBETE 13
2 TEORI
2.1 KOMMUNIKATION/UTBYTE AV INFORMATION 16
2.1.1 Olika typer 16
2.1.2 Konceptuell modell 16
2.2 MÄNNISKANS PERCEPTIONSVÄGAR 18
2.2.1 Syn 18
2.2.2 Hörsel och balans 19
2.2.3 Smak 19
2.2.4 Lukt 20
2.2.5 Känsel 20
2.3 KOMMUNIKATIV DESIGN 21
2.3.1 Designprinciper 22
2.3.2 Brukskvaliteter för digitala artefakter 25
3 PROCESS
3.1 TIDSPLANERING 28
3.2 DESIGNBRIEF 30

3.3 RESEARCH 30
3.3.1 Konsumentsegmentering 30
3.3.2 Marknad - trafi kinformation 32
3.3.3 Marknad - utformning av gränssnitt 39
3.4 ANALYS 41
3.4.1 Människans perceptionsvägar 41
3.4.2 Befi ntliga kanaler för trafi kinformation 45
3.4.3 Målgruppsanalys 47
3.4.4 Funktionsanalys 53
3.4.5 Moodboard - användande och funktion 56
3.4.6 Moodboard - form och färg 57
3.5 IDÉGENERERING 58
3.5.1 Brainstorming 58
3.5.2 Skisser - gränssnitt 62
3.5.3 Simulering av användande 65
3.6 SYNTES 65
3.6.1 Slutgiltiga målgrupper 65
3.6.2 Motivering av val och begränsningar 66
3.6.3 Informationsinnehåll 67
3.6.4 Användartest I 68
3.6.5 Utveckling av funktionsprototyper 69
3.6.6 Användartest II 70
3.6.7 Refl ektion över funktionell uppbyggnad 71
3.6.8 Val av kommunikationsmedier 71
3.6.9 Användartest III 72
3.6.10 Designutveckling 73
3.6.11 Funktionsscheman 79
3.6.12 Slutgiltigt designkoncept 83
3.7 REALISERING 84
5

6
4 RESULTAT
4.1 GRAFISKT GRÄNSSNITT FÖR VÄGHÅLLARE 86
4.1.1 Översikt 86
4.1.2 Funktioner 90
4.2 GRAFISKT GRÄNSSNITT FÖR PRIVATPERSONER 94
4.2.1 Översikt 94
4.2.2 Funktioner 95
5 DISKUSSION OCH SLUTSATS
5.1 SAMARBETET 100
5.2 PROJEKTETS INNEHÅLL 101
5.3 RESULTATET 101
6 REFERENSER
6.1 LITTERATUR 104
6.2 INTERNET 104
6.3 KONTAKTER 106
BILAGOR

1 INTRODUKTION

1 INTRODUKTION
1.1 BAKGRUND
Ett välkänt faktum är att väglaget har ett nära samband till olycksrisk och
framkomlighet på vägarna.
Idag grundas väderprognoser på analys av data från de väderstationer, som i form
av mätmaster, fi nns utplacerade längs med vägnätet. Dessa stolpar utgör grunden
för Vägverkets informationssystem - VViS. Utifrån den bearbetade informationen
kan risken för halka beräknas och eventuella bekämpningsåtgärder planeras.
Genom att komplettera detta system med data från bilar, som färdas en aktuell
sträcka, kan mer exakt information fås om det faktiska väglaget. Detta kan ske
genom registrering av aktivitsgraden hos bilens olika system. Med hjälp av bland
annat antispinn- och antisladdsystem fi nns det till exempel möjlighet att mäta
friktionen på vägbanan och därmed kartlägga variationer i väglaget. Tanken är
att denna data ska skickas till en databas där den efter bearbetning ska kunna
bidra till att öka informationen om de faktiska förhållandena ute på vägarna.
Projektet SRIS (Slippery Road Information System) är ett samarbete som
stödjs av forskningsprogrammet IVSS (Intelligent Vehicle Safety System). De
medverkande deltagarna är Vägverket, Combitech, Klimator, SAAB Automobile,
WM-data, Caran, Bilia och VTI. Carans uppgift i projektet är att upprätta en
kommunikationslösning av den registrerade informationen från bil till databas.
8 Road Sense INTRODUKTION
Projektet SRIS stödjs av IVSS och syftar
till att förbättra informationen om halt
väglag.

Då Caran, inom ramen för SRIS, hade utvecklat den tekniska kommunikationslösningen
från bil till databas kvarstod ett fl ertal frågetecken: vad
vore intressant för användarna att få veta, med vilka kanaler kan informationen
förmedlas samt hur bör dessa kommunikationsmedier utformas.
1.2 MÅL
Examensprojektets övergripande mål har varit att utarbeta koncept för objekt/
tjänster eller system vars huvudsakliga syfte är att rädda liv. Detta ska ske genom att
kommunicera förhållanden i vinterväglag och på så sätt öka säkerheten i trafi ken.
Visionen har varit att arbetet skall resultera i slutprodukter som riktar sig till olika
målgrupper inom trafi ken. Funktion och utformning skall utöver huvuduppgiften:
att kommunicera väglaget, vara anpassad till individuella målgruppers specifi ka
behov och önskemål.
En önskad biprodukt av resultatet är även att, med hjälp av de slutgiltiga produkterna,
kunna visa på vilken bredd och vilka möjligheter SRIS kan innebära för
olika brukare.
För den individuella delen av projektet, som i övrigt var ett samarbete, har ett
sidofokus legat i att få bredare kunskap om hur objekt och tjänster genom sin
utformning förmedlar olika budskap till brukaren. Syftet med den enskilda och
skriftliga delen av projektet har därmed varit att ta reda på hur ett objekt eller en
tjänst bör designas för att på bästa sätt uppfylla de krav på kommunikation som
fi nns i en komplex miljö, så som trafi ksituationen.
1.3 AVGRÄNSNINGAR
Den kommunicerade informationen har till största delen baserats på insamlad
data från bilar utrustade med mätinstrument samt befi ntliga väderstationer.
Utrustningen kan exempelvis ange uppmätta väderförhållanden samt bilens
rörelser och funktioner (Bilaga I).
Road Sense INTRODUKTION
9

Ett önskemål från uppdragsgivarens håll har varit att inte integrera
kommunikationslösningen i bilen på grund av olika företagsstrategiska skäl.
Eftersom ett fristående, fysiskt, objekt att komplettera sin bil med inte kändes som
ett bra alternativ har projektet med tiden kommmit att fokusera på utformningen
av det grafi ska gränssnittet.
Med anledning av tidigare nämnda begränsning har tekniska och ekonomiska
områden fått stå tillbaka till förmån för de aspekter som i högre grad berör
användandet av gränssnittet i sig.
1.4 METODER
ÖVERGRIPANDE TILLVÄGAGÅNGSSÄTT
Examensarbetet har i stor utsträckning genomförts enligt en traditionell
designprocess med research, analys, idégenerering, syntes och realisering. Till
skillnad från ett odinarie skolprojekt har detta arbete även innefattat en fördjupning
i form av teorifasen. Dokumentation har skett fortlöpande under hela projektets
gång.
Tyngdpunkten i projektet har bestått i ett brett bakgrundsarbete samt grundliga
användarstudier. De har sedan kunnat ligga till grund för de beslut och
ställningstaganden som format den slutgiltiga designen.
UTGÅNGSPUNKT
Bakgrund
Användare
ENSKILDA ARBETSMETODER
Detta avsnitt har ägnats åt att förklara enskilda arbetsmetoder och hur de har
tillämpats i projektet. En fullständig redogörelse av arbetets fortlöpande utveckling,
arbetsprocesser och ställningstaganden redovisas i kapitel 3: Process.
Designbrief - För att förenkla arbetet och få ett tydligare verktyg att använda i
designprocessen omformulerades projektets mål i en designbrief, som på ett enklare
sätt beskriver vad som eftersträvas, vilket öppnade upp för en mer kreativ process.
10 Road Sense INTRODUKTION
Design
RESULTAT
Examensarbetets tyngdpunkt har varit
det bakgrundsarbete som senare legat
till grund för den slutliga designen.

Mindmap - Metod där ord och tankar, med hjälp av postit-lappar kunde fl yttas runt
och struktureras för att skapa olika grupperingar.
Scenarion - Scenarion är korta berättelser som skrivs med syftet att tydligare skapa
en bild av en viss situation eller ett sammanhang. I detta fall handlade det om att
beskriva en användarsituation för att tydliggöra en specifi k målgrupp.
Intervjuer - Med hjälp av ett kombinerat samtals- och frågestöd genomfördes en
kvalitativ och strukturerad undersökning av de olika målgrupperna. Intervjuerna
var indelade i tre delar: en kortare demografi sk del, en kommunikationsdel samt
en del om trafi k. I det strukturerade upplägget fanns det gott om utrymme för
spontana refl ektioner och tankar.
Fokusgrupp - Under ledning fördes ett informellt samtal kring olika
kommunikationsmedel, hur de uppfattas och varför. Gruppen bestod av åtta
personer.
Marknadsundersökningar - För att få bättre kunskap och förståelse för ämnet
genomfördes ett par olika marknadsundersökningar där befi ntliga lösningar för
trafi kkommunikation och utformning av gränssnitt kartlades.
Värdering av sinnen - För att sammanställa de olika sinnenas positiva respektive
negativa sidor listades, under respektive sinne, olika sätt att kommunicera. Dessa
värderades sedan med hjälp av uppenbara för- och nackdelar.
Jämförelse av trafi kkommunikation, sinnen samt kommunikationssätt - De befi ntliga
kommunikationslösningarna inom trafi ken idag listades utifrån vilket sinne som
används och hur kommunikationen sker. Detta gjordes för att få en tydlig jämförelse
av befi ntlig trafi kkommunikation.
Personas - Utifrån det sammanställda intervjuresultatet utformades sex olika
personas för att personifi era de funna målgrupperna. De påhittade personerna
tjänade sedan som målbilder under det fortsatta arbetet.
Road Sense INTRODUKTION
11

Funktionsanalys - I enlighet med inhämtade kunskaper och resultatet från
intervjuerna formulerades en funktionsanalys där innehållet värderades utifrån
krav, behov och önskemål. Analysen delades in under rubrikerna användande,
ergonomi, estetik,ekologi, ekonomi samt teknik.
Moodboards - För att på ett enkelt och tydligt sätt åskådliggöra tankar och
värderingar, kring produkten, skapades moodboards. Detta verktyg, som ofta
består av bilder och enstaka ord, hjälper till att förmedla designerns visioner inför
det fortsatta designarbetet.
Brainstorming - I den inledande fasen av idégenerering genomfördes en utförlig
brainstorming där det spånades fritt kring var, hur och med vilket innehåll den
kommande produkten skulle kunna fungera. En ytterligare inriktning var vilken
image lösningen skulle förmedla.
Skisser - För att dokumentera idéer och tankar gjordes på tidig nivå många skisser
kring tänkbara funktioner samt hur den tidigare inhämtade kunskapen skulle
kunna realiseras i den färdiga produkten.
Simulering av användande - På ett tidigt stadie simulerades användande i olika
miljöer med hjälp av enkla skissmodeller. Detta för att så tidigt som möjligt få en
bild av vilka idéer som borde uteslutas respektive undersökas ytterligare.
Användartest I - Det första användartestet gnomfördes med hjälp av pappersprototyper.
Användare fi ck då fritt kommentera olika lösryckta beståndsdelar i ett
gränssnitt.
Användartest II och III - De följande användartesten genomfördes med hjälp av
funktionsprototyper i Flash. Användarna fi ck i dessa tester enklare uppgifter som
de sedan själva skulle lösa genom att navigera sig fram genom systemet.
Storyboards - För att tydliggöra de slutgiltiga målgruppernas situation i samband
med den utvecklade produkten skapades bildbaserade scenarion.
12 Road Sense INTRODUKTION

Examensprojektet är ett samarbete där
resultatet kunnat dra nytta av kunskap
från två olika utbildningar.
1.5 REDOGÖRELSE FÖR SAMARBETE
Examensprojektet har genomförts tillsammans med Anna Heyden, som
studerat kognitionsvetenskap vid Linköpings Universitet. Projektet har bedrivits
gemensamt och kunnat dra nytta av respektive utbildnings olika infallsvinklar.
Rapportskrivning och dokumentation har skett enskilt med fokus i respektive
utbildnings utgångspunkt. Information som gynnat projektets utveckling har
sedan kunnat användas av bägge parter.
Då det gäller projektets framåtskridande har det varit omöjligt att svara exakt för
vad respektive deltagare har bidragit med då utvecklingsarbetet skett gemensamt
och slutresultatet därför bygger på synpunkter och åsikter från bägge parter.
Fokus bör här istället läggas på samarbetet i sig, som har varit en grundförutsättning
för projektet som helhet. Att två studenter från olika utbildningar och
universitet mötts i ett gemensamt examensarbete har varit mycket lärorikt inför ett
kommande yrkesliv då liknande samarbetssituationer i det närmaste är en regel.
Road Sense INTRODUKTION
Industridesign
EXAMENSARBETE
Kognitionsvetenskap
13

14 Road Sense INTRODUKTION

2 TEORI

2 TEORI
2.1 KOMMUNIKATION/UTBYTE AV INFORMATION
2.1.1 OLIKA TYPER
Kommunikation kan som helhet delas in i intrapersonell och interpersonell samt
grupp- och masskommunikation. Intrapersonell kommunikation är det vi gör då vi
talar med oss själva för att utveckla tankar och idéer. Interpersonell kommunikation
är det som sker då en individ förmedlar någonting direkt till en annan människa.
Då antalet deltagare överstiger den nivå där kommunikationsprocessen påverkas,
och blir mer opersonlig, uppstår istället gruppkommunikation. När kapaciteten
att nå ut till människor når upp till tusental eller miljoner talas det istället om
masskommunikation. För att nå ut till alla dessa människor används någon
form av massmedia som till exempel tidningar, radio eller teve. Syftet med
masskommunikation kan vara att informera, roa eller övertyga (Vivian J. , 1995).
2.1.2 KONCEPTUELL MODELL
För att enklare kunna förklara hur kommunikationsprocessen går till har
standardiserade modeller utvecklats. Den vanligast förekommande varianten är
Claude Shannon’s och Warren Weaver’s från 1948 (Ibid.).
kodning signal
tolkning
KÄLLA SÄNDARE MOTTAGARE MÅL
STIMULANS
Enligt deras modell startar all kommunikation av att en källa stimuleras till att
vilja kommunicera någonting. Stimulansen kan bero på många saker: en känsla, ett
syn-, hörsel- eller känselintryck (Ibid.).
16 Road Sense TEORI
brus
BRUSKÄLLA
Shannon’s och Weaver’s konceptuella
modell från 1948 förklarar schematiskt
hur kommunikationsprocessen går till.

KODNING
Det andra steget är att källan överför sina tankar till symboler, som kan förstås
av den som ska motta meddelandet. Dessa symboler kan ta olika uttryck som till
exempel röksignaler, skrivna ord eller piktogram (Ibid.).
ÖVERFÖRING
Beroende på den aktuella typen av kommunikation krävs olika kanaler för att
kunna överföra ett meddelande eller en signal. Kodningen av en tanke anpassas
på grund av detta för att kunna överföras med ett visst media. Är det ett ord som,
via tal, ska förmedlas kan sändaren sägas vara den mänskliga rösten. Talet är då
det media, eller den kanal, med vilket meddelandet överförs till nästa steg. Är det
istället en text som ska förmedlas kan skrivredskapet sägas vara sändaren (Ibid.).
TOLKNING
Mottagaren tar upp och tolkar de signaler som sändaren skickar. Mottagaren
kan vara en person som ser, hör eller på annat sätt uppfattar ett budskap. När
det gäller masskommunikation fi nns det även en första mottagare, bestående av
teknisk utrustning, som tar emot och omformar meddelanden så att den mänskliga
mottagaren kan förstå (Ibid.).
INTERNALISERING
Detta steg i processen kan sägas vara en andra, intrapersonnel, tolkningsfas.
För att denna fas ska kunna fungera krävs det att mottagaren förstår den form
av kommunikation eller de symboler som sändaren har valt att använda för att
förmedla sina tankar. Någon som enbart talar svenska kan till exempel inte tolka ett
meddelande på engelska. Samma sak kan gälla analfabetism och skriven text eller
olika typer av musik. För att kommunikation ska kunna ske på ett tillfredsställande
sätt måste källan och mottagaren ha tillräckligt mycket gemensamt. Då det gäller
masskommunikation måste sändaren känna eller förstå sin publik för att veta hur
ett meddelande ska utformas för att det ska nå fram (Ibid.).
BRUS
Brus som fi nns mellan sändaren och mottagaren påverkar och kan störa
det budskap som ska förmedlas. Brus förekommer i tre olika former: brus i
kommunikationsmedium, brus från omgivningen samt semantiskt brus (Ibid.).
Road Sense TEORI
17

Kommunikationsmedium är ofta beroende av olika element för att de ska fungera.
Detta kan medföra att brus uppstår. Exempel på sådant kan vara då mikrofoner
är trasiga eller då en skriven lapp är för suddig för att vara läsbar. Brus från
omgivningen är vanligt förekommande, som till exempel vid ett telefonsamtal då
någon inte hör vad en annan person säger på grund av högt trafi kljud. Semantiskt
brus har istället med eventuellt språk eller tolkningen att göra. Ett exempel kan
vara att någon uttrycker sig oklart eller slarvigt. I semantiskt brus innefattas även
de problem som kan förekomma då människor bearbetar och tolkar ett anlänt
meddelande (Ibid.).
ÅTERKOPPLING
När en kommunikationsprocess avslutas sker ibland, beroende på om det rör sig
om en- eller tvåvägskommunikation, en återkoppling från mottagaren till sändaren.
Denna feedback sker på samma sätt som de tidigare nämnda stegen men i motsatt
riktning: mottagaren blir sändare och tvärtom. Detta steg gör kommunikationen
enklare på så vis att om någonting är oklart eller om mottagaren inte förstår får
sändaren genast veta det och kan åtgärda problemet. Att kommunikationen är
tydlig är alltså av ännu högre betydelse då det rör sig om envägskommunikation
(Ibid.).
2.2 MÄNNISKANS PERCEPTIONSVÄGAR
Människors möjlighet att ta till sig information från omgivningen är beroende
av våra sinnen: syn, hörsel och balans, smak, lukt och känsel. Information som till
exempel ljud och ljus tas upp av sinnesceller eller receptorer. Sinnescellerna fi nns
antingen samlade i ett sinnesorgan, som ögat och örat, eller utspridda i vävnader
som huden. Sinnescellerna kan med hjälp av elektriska signaler eller nervimpulser
förmedla olika intryck till hjärnan. Sinnescellerna ansvarar alltså bara för att
uppfatta informationen och föra den vidare. Först när informationen når hjärnan
kan männsikan höra ett ljud eller se en bild (Sjukvårdsrådgivningen, 2007).
2.2.1 SYN
Synen står för den allra största delen av
människans sinnesceller. När ögat uppfattar
ljus skapas en bild av sinnescellerna i ögats
18 Road Sense TEORI
Ögats sinnesceller uppfattar ljusvågor
och förmedlar dem till hjärnan.

Hörsel och balanssinne är både beroende
av fi na hår som reagerar på rörelse i den
omgivande vätskan.
Genom olika kombinationer av sött,
surt, salt och beskt kan männsikan särskilja
hundratals olika smaker.
näthinna. Sinnescellerna kan bara uppfatta ljus inom vissa våglängder. Ljus med
olika våglängder uppfattas som skilda färger. Först när nervimpulserna från ögats
näthinna når hjärnan tolkas informationen till tredimensionella bilder (Ibid.).
2.2.2 HÖRSEL OCH BALANS
Örat består av ytterörat, mellanörat och
innerörat. Det är i innerörat som sinnescellerna
fi nns och kan uppfatta hörsel- och balansintryck.
Ytterörats och innerörats funktion är att samla
upp ljuden och föra dem vidare in i örat. Då
ljudet som egentligen består av vågor når fram
till trumhinnan i mellanörat sätts den i rörelse.
Hörselbenen (hammaren, städet och stigbygeln)
för sedan rörelsen vidare och förstärker den till
innerörat. Där fi nns en labyrint av ben som
delas in i båggångarna och snäckan. Inuti benet fi nns ytterligare en labyrint av
hinnor omgivna av vätska. I snäckan fi nns de sinnesceller som uppfattar ljud och
i båggångarna fi nns de som tar emot balansintryck. Sinnenas receptorer fungerar
båda genom fi na hår som skickar signaler till hjärnan då de påverkas av strömningar
eller vågrörelser i den vätska som omger dem. I hjärnan gör sinnescellernas intryck
att männsikan hör ett ljud eller uppfattar information om kroppens rörelser och
ställning (Ibid.).
2.2.3 SMAK
Utspridda på tungans yta fi nns de
sinnesceller som uppfattar olika
smaker. Cellerna kan avgöra om
någonting smakar sött, surt, salt
eller beskt och sitter samlade i små
grupper som kallas för smaklökar.
Beskt uppfattas längst bak på tungan
och är den smak som sinnescellerna
har lättast för att registrera. På tungans sidor fi nns de smaklökar som uppfattar surt
och salt. Sött registreras på tungspetsen (Ibid.).
Road Sense TEORI
19

Smaklökarna uppfattar smakämnen då de blandats upp med saliv. Genom olika
koncentration av de fyra grundsmakerna kan hjärnan uppfatta de förmedlade
nervsignalerna som fl era hundra olika smaker (Ibid.).
2.2.4 LUKT
Näsans sinnesceller: luktcellerna, reagerar på
olika dofter som de sedan skickar vidare till
hjärnan. Luktcellerna fi nns i näsans slemhinnor
och ligger helt omgivna av slem. För att cellerna
ska kunna uppfatta en doft måste den lösas från
sin gasform med hjälp av slemmet (Ibid.).
När luktcellerna stimuleras skapas nervimpulser
som skickas till hjärnan. Luktsinnet har i
hjärnan nära kopplingar till de områden som
har med känsloupplevelser att göra. Människan
har förmåga att uppfatta fl era tusen olika lukter
(Ibid.).
2.2.5 KÄNSEL
Olika känselupplevelser som tryck, beröring, värme och kyla uppfattas med hjälp
av sinnesceller som kallas känselkroppar. De fi nns i hud, leder, muskler och senor.
Smärta regisreras med hjälp av så kallade fria nervändar i huden och i de inre
organen. Olika intryck uppfattas av enskilda känselkroppar. Receptorerna är
inte heller jämnt spridda över kroppen utan varierar i antal. Detta gör att vissa
kroppsdelar, såsom till exempel
fi ngertopparna, är mer känsliga än
andra. När nervimpulserna från de
olika receptorerna når hjärnan fås
viktig information om hur huden
påverkas och om olika kroppsdelars
lägen och rörelser (Ibid.).
20 Road Sense TEORI
Luktsinnet är i hjärnan nära förknippat
med känsloupplevelser.
Att olika kroppsdelar är olika känsliga
beror på att att receptorerna inte är
jämnt utplacerade över hela kroppen.

2.3 KOMMUNIKATIV DESIGN
Design handlar bland mycket annat om att skapa produkter som är bekväma, säkra
och eff ektiva att använda. En produkts utseende antas ofta enbart handla om att
tilltala brukaren och skapa attraktion hos en viss målgrupp. Någonting som många
gånger har ignorerats är att produkter genom sin formgivning även förmedlar
information. Design kan med andra ord ses som ett sätt att kommunicera (Monö
R., 1997).
Genom att återkoppla till Shannon & Weaver’s kommunikationsmodell, som
tidigare nämnts, kan kommunikation med hjälp av produktdesign förklaras enligt
följande:
Ett företag med dess ledning och anställda, som utvecklar och producerar en
produkt, är källan som vill förmedla ett budskap. Källan skapar meddelandet
medan den tillverkade produkten som överför meddelandet tjänstgör som sändare.
Produktens design utgör i det här fallet själva signalen. Den aktuella marknad eller
den situation där produkten ska lanseras för mottagaren utgör kommunikationens
kanal. Mottagaren som tar emot meddelandet är i det här fallet individens olika
sinnen som uppfattar produktens design och förmedlar intrycken vidare till
hjärnan. Uppe i mottagarens hjärna bearbetas intrycken och internaliseras vartefter
ett beslut förhoppningsvis kan fattas och leda till handling (Ibid.).
Om en produkt ska fungera och vara lättanvänd måste den alltså med hjälp av sin
design förmedla rätt budskap till användaren (Norman D. A., 1989). Detta blir om
möjligt ännu viktigare då det rör sig om interaktiva objekt/tjänster. Trots detta är det
inte ovanligt att produkter, vars funktionalitet är beroende av användarinteraktion,
istället designats utifrån ett tekniskt perspektiv där produkten utför bestämda
uppgifter. Vanliga exempel på sådana objekt/tjänster är kopieringsapparater,
biljettautomater etc. För att undvika sådana problem är det viktigt att ta reda
på vem det är som ska använda objektet/tjänsten och var. En annan viktig aspekt
är att klargöra vilka aktiviteter som sysselsätter användarna när de ska interagera
med objektet/tjänsten. Sådana frågeställningar kring användandet kan i hög grad
påverka den slutgiltiga designen (Preece J. et al., 2002).
I en process där fokus ligger i att designa produkter som är enkla att förstå och
använda fi nns det grundläggande designprinciper en formgivare kan ta hänsyn
till. Ett exempel på hur dessa principer kan yttra sig är att funktionella delar av
Road Sense TEORI
21

produkten framhävs och utnyttjas för att på ett naturligt och integrerat sätt tala
om för användaren hur produkten ska användas (Norman D. A., 1989). Förutom
designprinciper fi nns det även användbarhetsprinciper som kan tillämpas vid
utformningen av användarvänliga objekt/tjänster. I fl era fall överlappar de bägge
typerna varandra. Användbarhetsprinciperna används oftast som ett verktyg för att
utvärdera prototyper och existerande system. Designprinciperna används däremot
i det tidigare skedet av designprocessen. De är också mer generella och inte lika
tydliga i sin innebörd, vilket i praktiken gör att de inte direkt kan appliceras på den
aktuella designen. Vilken betydelse de olika designprinciperna har för utformningen
av ett objekt/tjänst kan därmed variera från fall till fall (Preece J. et al., 2002).
2.3.1 DESIGNPRINCIPER
SYNLIGHET
Rent visuellt bör designen synliggöra produktens funktion. Om funktionerna
är synliga ökar sannolikheten för att användaren förstår vad som är nästa steg i
hanteringen. Funktioner som däremot är osynliga för användaren är naturligtvis
mycket svårare att hitta och förstå för att kunna använda (Ibid.).
ÅTERKOPPLING
I relation till den tidigare nämnda synligheten är det viktigt att även eff ekten av
en funktion tydliggörs för användaren. Om användaren inte genast får respons
som talar om resultatet av en handling skulle hanteringen ta längre tid eftersom
användaren inte gärna vill fortsätta med nästa steg utan att ha fått någon form av
bekräftelse på att han eller hon har gjort rätt. Komplexa system är ofta svåra att
hantera på grund av att de saknar tillräcklig återkoppling. Inom design är taktil,
visuell eller auditiv information de vanligaste metoderna för att ge användaren
feedback. Ofta används även en kombination av de olika sätten (Ibid.).
BEGRÄNSNINGAR
Denna princip syftar till att, genom utformningen av ett objekt/tjänst, begränsa
antalet möjliga handlingar så att brukaren intuitivt leds till att använda produkten
eller tjänsten på det sätt den avsetts för (Ibid.). Begränsningar kan delas in i olika
kategorier: fysiska, semantiska, logiska och kulturella (Norman D. A., 1989).
22 Road Sense TEORI

Fysiska begränsningar leder användaren till rätt handling genom att rent fysiskt,
med hjälp av form och storlek, inte tillåta något annat förfaringssätt än det avsedda.
Ett exempel på fysisk begränsning är hur en viss sladd bara passar i en speciell
position i ett bestämt uttag (Ibid.).
Semantiska begränsningar litar till att människans kunskap om omvärlden, i den
aktuella situationen, kan guida henne mellan olika valmöjligheter och på så vis
leda till en viss handling (Ibid.). Detta kan yttra sig vid till exempel monteringen
av en nyinköpt stol. Eftersom användaren vet att den stoppade sitsen är till för att
sitta på fi nns det inga tvivel om hur den bör placeras i förhållande till benen och
ryggstödet (Preece J. et al., 2002).
Kulturella begränsningar bygger på invanda beteenden, vedertagna koder och dess
betydelse. Ofta är kopplingen mellan en begränsning eller kod relativt abstrakt
varför kulturella begränsningar kräver ett visst mått av kunskap hos sin användare.
Exempel på kulturella begränsningar är hur färger kopplats till olika betydelser:
rött för varmt och blått för kallt eller ljudsignalen ”Viktigt meddelande till
allmänheten”, som testas fyra gånger varje år (Ibid.).
Logiska begränsningar litar istället till människans sunda förnuft när det gäller att
förstå hur saker fungerar. Om en person inte har någon kulturell eller semantisk
kunskap är det istället logik som guidar valet av handling. Om det i ett rum fi nns två
lampor och två strömbrytare uppstår frågan vilken strömbrytare som ska användas
för att tända vilken lampa. Valet avgörs då logiskt av strömbrytarnas respektive
placering i förhållande till den aktuella lampan (Norman D. A., 1989).
MAPPNING
Principen om mappning bygger på att kontroller genom sin placering och
utformning tydligt ska knyta an till sin funktion och rörelse samt dess resulterande
eff ekt. Att mappa en kontroll eller ikon till dess innebörd är av stor betydelse
för hur väl en design fungerar i praktiken (Preece J. et al., 2002). Mappning är
någonting som användare snabbt lär sig och alltid kommer ihåg. Om principen
vid utformningen av en produkt använts otydligt eller helt är utelämnad blir det
betydligt svårare för människor att fatta rätt beslut vid hantering (Norman D. A.,
1989).
Road Sense TEORI
23

KONSEKVENS
Principen om konsekvens är speciellt användbar för komplexa system med
många funktioner och mer avancerade användargränssnitt. I dessa fall räcker inte
den tidigare nämnda mappningsprincipen till. Att ge designen en konsekvent
utformning, som följer vissa regler, gör den då enklare att lära sig. Konsekvent
design kan innebära att utforma funktionerna eller handlingarna på liknande sätt.
För att uppnå snarlika mål bör tillvägagångssätten vara liknande. Då det gäller
enkla gränssnitt gör principen om konsekvens att det går fort att lära sig. Mer
komplicerade system och användargränssnitt utformas ofta på ett konsekvent sätt
genom att gruppera liknande funktioner under en gemensam meny eller knapp.
Tillvägagångssättet för att nå olika funktioner är då också liknande (Preece J. et
al., 2002).
Ett problem med principen om konsekvens är att människor uppfattar saker olika
och inte alltid har samma uppfattning om samhörighet och likheter. I datorprogram
kan till exempel indelningen av funktioner, i olika menyer och undermenyer, för
vissa verka inkonsekvent då de fi nner det svårt att hitta det de söker. Ett annat
problem kan vara att ta ställning till vad utformningen ska vara konsekvent till.
Ibland kanske ett system eller användargränssnitt bör utformas konsekvent till hur
någonting utförs i det verkliga livet. I andra fall kan det fi nnas andra interaktiva
förebilder (Ibid.).
AFFORDANS
En aff ordans kännetecknas av att det uppmuntrar brukaren att agera på ett visst
sätt. Enkla föremål bör inte kräva någon förklaring eller instruktion. Utformningen
av produkten bör då vara tillräcklig för att tydliggöra dess funktion för användaren
(Norman D. A., 1989).
Aff ordanser kan delas in i verkliga och uppfattade. Fysiska objekt har verkliga
aff ordanser som är enkla att uppfatta och som inte kräver inlärning. En knapp
stimulerar till exempel användaren till att trycka medan ett snöre istället
uppmuntrar honom eller henne till att dra. I motsats till de fysiska objekten har
grafi ska användargränssnitt inga verkliga aff ordanser utan enbart uppfattade, som
i själva verket grundas på inlärda uppfattningar, inspirerade av den fysiska världen.
Vid utformning av grafi ska gränssnitt är därför principerna om feedback samt
logiska och kulturella begränsningar desto viktigare (Preece J. et al., 2002).
24 Road Sense TEORI

2.3.2 BRUKSKVALITETER FÖR DIGITALA ARTEFAKTER
Den generella uppfattningen om vad som är god brukskvalitet är något som
grundats på värderingar från objekt i den fysiska världen. Denna bakgrund är
inte alltid positiv då det gäller att förstå och kunna värdera digitala artefakter.
Ibland kan det istället göra bedömningen ännu mera komplicerad. I ett försök
att komma tillrätta med detta problem har ett ytterligare hjälpmedel utvecklats,
speciellt anpassat för digitala artefakter så som gränssnitt. Metoden syftar till att ge
ett ytterligare verktyg att användas i designprocessen (Löwgren J. & Stolterman
E., 2004).
Brukskvaliteterna har indelats i fem olika grupper:
MOTIVATION
De kvaliteter som ingår i denna grupp har, även om de sinsemellan är mycket olika,
det gemensamt att de allihop på något sätt påverkar eller berör brukarens drivkraft
till att använda artefakten.
OMEDELBAR UPPLEVELSE
I denna grupp ingår kvaliteter, vilka alla har att göra med en användares omedelbara
upplevelse av interaktionen: hanteringen och förnimmelsen av ett objekt/tjänst.
SOCIALT UTFALL
Kvaliteter som ingår i denna grupp kan sägas representera den sociala eff ekten
av handlingar som utförs med hjälp av digitala artefakter. Exempel på sådana
kvaliteter kan vara om artefakten tillåter socialt handlande eller om den hjälper
användaren att vara i kontakt med andra männsikor.
STRUKTURELLA EGENSKAPER
Denna grupp består av olika, ofta mätbara, tekniska kvaliteter. Det kan till exempel
vara hur eff ektivt uppbyggd en artefakt är och hur snabbt någon kan navigera sig i
artefaktens olika funktioner.
ANVÄNDARENS REFLEKTION
De kvaliteter som ingår i denna grupp handlar alla om hur användaren refl ekterar
kring sitt användande av objektet/tjänsten. Då användaren ska stimuleras till att
tänka själv kan förvirrande moment innebära något positivt.
Road Sense TEORI
25

Den kanske viktigaste av alla brukskvaliteter hamnar dock utanför dessa
grupperingar: den dynamiska gestalten handlar om artefaktens övergripande
karaktär och hur interaktionen till brukaren fungerar. Det enda sätt att få en
uppfattning om en digital artefakts dynamiska gestalt är att användaren själv
provar på att interagera med objektet/tjänsten. Denna övergipande karaktär är ofta
viktigare för hur artefakten uppfattas än enskilda brukskvaliteter för sig (Ibid.).
De olika kvaliteter som kan återfi nnas i tidigare nämnda grupperingar bidrar alla, på
olika sätt, till att skapa en helhet i digitala artefakter. Den viktigaste kvaliteten kan
då det gäller utformningen av en annan artefakt vara totalt oviktig. Det fi nns med
andra ord ingen färdig mall för hur dessa verktyg kan appliceras i en designprocess.
Hur brukskvaliteterna ska kombineras eller hur en helhet ska skapas är designerns
kompetens och ansvar. Tanken är dock att brukskvaliteterna ska kunna bidra till
att skapa en ökad förståelse och känsla för vad som är god kvalitet då det gäller
interaktionsdesign (Ibid.).
26 Road Sense TEORI

3 PROCESS

3 PROCESS
3.1 TIDSPLANERING
Under den inledande veckan av examensarbetet genomfördes en planering av
projektets tidsram samt vilka moment och faser som borde ingå.
VECKA
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
oduktion
Identifiering av problem
Val av idékoncept
Användartest 1
Användartest 2
Slutgiltig design
d research
cificerad research
28 Road Sense PROCESS
lys
Definitiva målgrupper
enerering
S
tes
isering
entation
port
Tidsplanering av projektet med olika
faser och delmål.

Nedan följer en grov förteckning över de moment som planerades ingå i de olika
delfaserna:
Introduktion
Planering, projektdefi nition/brief och inledande målgruppsarbete.
Bred research
Teoristudier inom ämnena kommunikation, marknad och semiotik.
Specifi cerad research
Målgruppsarbete, användande (sammanhang/situation) samt fokusgrupp.
Analys
Personas, funktion, image och kognitiva värden.
Idégenerering
Brainstorming och skiss.
Syntes
Konceptutveckling, funktionsmodell och användartester.
Realisering
Genomförande, prototyp och förklaring av resultat.
Presentation
Skapa presentationsunderlag. Redovisning i pdf/ppt.
Rapport
Sammanställande av material.
Road Sense PROCESS
29

3.2 DESIGN BRIEF
I samband med arbetets uppstart med problemformulering etc. skrevs även en
förenklad designbrief, med syftet att fungera som en inspirationskälla och en form
av stöd under arbetsprocessens gång.
Det nya objektet/tjänsten ska fungera som ett hjälpmedel och kunna tillgodose olika
målgruppers behov av aktuell trafi kinformation. Exempel på sådant som ska kunna kommuniceras
är halt väglag och framkomlighet. Genom förmedling av denna information ska
obejktet/tjänsten bidra till ökad trafi ksäkerhet.
Objektet/tjänsten ska vara enkel att hantera och vara anpassad till att kunna förmedla information
i olika situationer. Användaren förväntar sig att produkten är tillförlitlig och kommunicerar
relevant information. Objektet/tjänstens slutgiltiga varianter ska bilda en familj
som kan bidra till att synliggöra det bakomliggande informationssystemet.
3.3 RESEARCH
3.3.1 KONSUMENTSEGMENTERING
Vanligtvis baseras arbetet med segmentering av målgrupper på demografi ska
faktorer, beteenden eller värderingar. Ur ett designperspektiv är det oftast mest
användbart att basera segmentering på beteenden eller användarsituationer.
Ålder och liknande brukar då inte ha så stor inverkan såvida målgruppen inte är
väldigt ung eller väldigt gammal. Beroende på vilka faktorer som räknas in kan
segmenteringen bli mer eller mindre komplex (Waldner T., 2007).
Det inledande arbetet med att identifi era olika målgrupper för detta projekt
utgjordes av en mindmap med postit-lappar, motsvarande olika trafi kanter. De
enskilda trafi kanterna grupperades, delades in i undergrupper och så vidare. De
olika trafi kanttyperna kombinerades även med omgivningsberoende aspekter och
värderingar som hjälpte till att forma tydliga grupptillhörigheter. Kring dessa
grupper skrevs sedan kortare scenarion för att visa på variationer mellan de olika
grupperna.
I samråd med projektledare valdes, utifrån dessa inledande målgrupper, slutligen
sex grupper ut för vidare identifi ering. De utvalda grupperna var de som kändes
mest intressanta och som anades möjliggöra störst variationer för slutresultatet.
30 Road Sense PROCESS

De målgrupper som valdes ut för vidare
identifi ering var pendlare, cyklist/
kollektivtrafi kant, långresenär, lastbilschauff
ör, väghållare samt förare av
utryckningsfordon.
Nedan följer en kort beskrivning av respektive målgrupp:
PENDLARE
Hon/han bor på landet och pendlar till arbetet i staden. På grund av ekonomiska
skäl väljer hon/han att samåka med sin sambo. De åker oftast samma väg men
måste ta hänsyn till geografi ska begränsningar och naturens påverkan för att kunna
passa tider. Ibland påverkar väglaget valet av väg. Ofta vill även tonårsbarnen ha
skjuts till och från olika aktiviteter.
CYKLIST/KOLLEKTIVTRAFIKANT
Hon/han bor i staden och cyklar eller åker kollektivt från och till sina föreläsningar
vid universitetet. Eftersom tiderna varierar är det viktigt att kunna vara fl exibel.
Hon/han väljer oftast samma väg för att ta sig fram så fort som möjligt. Han/hon
har ofta ett tight tidschema där det inte fi nns marginaler för att missa en buss vid
ett byte. Förutom att hinna i tid till föreläsningarna ska dessutom barnen hämtas
och lämnas på dagis.
LÅNGRESENÄR
Hon/han reser mycket i jobbet och anländer ofta till nya platser med båt, tåg eller
fl yg. Utan vetskap om geografi ska och vädermässiga förhållanden ska hon/han ofta
ta sig vidare till slutdestination med egen eller hyrd bil.
Road Sense PROCESS
31

VÄGHÅLLARE
Hon/han arbetar på ett företag som är lokal uppdragstagare för väghållningen i en
stad. Hans/hennes uppdrag är att planera och skicka ut bilar för sandning, saltning
och plogning av vägar. Hon/han vill i så god tid som möjligt kunna förbereda
förare och materiel inför kommande arbete.
LASTBILSCHAUFFÖR
Hon/han är anställd lastbilschauff ör på ett åkeri. Ofta går färden till okända platser,
vilket ibland gör det svårt att hitta rätt. Då använder hon/han gärna mobiltelefonen
för att få bättre vägbeskrivning. Mobiltelefonen används också som ett tidsfördriv
vid monotona sträckor vilket kan bidra till minskad uppmärksamhet. Hon/han
körning är strikt reglerad av tid och ekonomiska faktorer.
FÖRARE AV UTRYCKNINGSFORDON
Hon/han är ambulansförare och måste i alla situationer snabbt och säkert kunna ta
sig till rätt plats. Under en utryckning måste ambulanspersonalen arbeta tillsammans
för att på bästa sätt ta hand om och transportera patienten till sjukhuset. Under
hela arbetspasset sker kommunikation med larmcentralen genom komradion.
För att kunna identifi era och senare analysera de utvalda målgrupperna på ett bättre
och mer tillförlitligt sätt genomfördes omkring 30 intervjuer med representanter
från de sex olika grupperna (Bilaga II ).
3.3.2 MARKNAD - TRAFIKINFORMATION
ALLMÄNNA ÅSIKTER
Olika typer av trafi kanter har intresse för och vill veta olika saker. För att nämna ett
exempel så är cyklister/kollektivtrafi kanter samt fotgängare främst intresserade av
att få information om tidtabeller, störningar i lokaltrafi ken och att få tips om bästa
resväg. Bilister är däremot mer intresserade av att få information om olyckor och
hinder (United Minds, 2006).
För att få en tydligare känsla för allmänna åsikter och tankegångar kring olika
kommunikationsmedel hölls en fokusgrupp där åtta deltagare diskuterade fritt
kring olika kommunikationskanaler och vad de såg som positivt respektive negativt
med de olika alternativen (Bilaga III).
32 Road Sense PROCESS

Att lyssna på radio är ett vanligt sätt att
få information om trafi ksituationen.
Utifrån fokusgruppens diskussion kunde slutsatsen dras att den ökade tillgängligheten,
i vårt utvecklade samhälle, oftast upplevs mycket positivt. Dock framgick
även åsikten att det i vissa fall blir överdrivet mycket informationsöverföring.
Diskussioner uppstod också kring huruvida vi själva har gjort oss beroende av
de mer komplexa informationskällorna. Gruppen frågade sig om en människa
idag kan tolka och hantera den information som fi nns tillgänglig eller om vi är
alltför vana vid att få saker och ting serverade? Vanliga tidningar nämndes som ett
exempel på informationsmedel, som för oss ibland känns överfl ödigt men som är
otroligt viktigt för att kunna nå människor i andra delar av världen. Fokusgruppen
ifrågasatte också hur teknikberoende vi får tillåta oss att bli.
BEFINTLIGA KANALER FÖR TRAFIKINFORMATION
Information om och i trafi ken kommuniceras idag på många olika sätt. Här har
några av de, i trafi ken, vanligast förekommande kommunikationskanalerna tagits
upp.
Radio
För radiolyssnare fi nns det fl era vägar att få
reda på information om trafi ksituationen.
Lokalradion förmedlar trafi kmeddelanden
genom att utöver ordinarie trafi ksändningar gå
in och avbryta radioprogram för att uppdatera
eventuell trafi kinformation (SR, 2007). Att
lyssna på lokalradio är överlag det vanligaste
sättet att få information om trafi ksituationen
(United Minds, 2006).
Ett annat sätt att via radion få kunskap om aktuell trafi kinformation är att lyssna på
polisradio, som dock innehåller mycket annan, irrelevant, information (Högström
& Lagerström, 2005).
Inom vissa branscher och hos utryckningsfordon är det vanligt att förarna får
information om trafi ksituationen via komradio från en kommunikationscentral
(Ibid.).
Road Sense PROCESS
33

Användarktiv information
En form av kommunikation
inom trafi ken är då trafi kanterna
själva bidrar till att informera
eller aktivt kommunicerar med
varandra. Denna ofta spontana
kommunikation regleras dels
av lagar och bestämmelser men
också av vanemönster eller seder som utvecklats under åren. De vanligaste typerna
av aktiva kommunikationsvägar är blinkers och ljudsignal. Blinkning med helhjus
och ”tack/hälsning” är dock också vanligt förekommande (AutoPower, 2007).
Mobiltelefon
Genom att utnyttja den teknik som fi nns i mobiltelefoner kan användare erhålla
fl era olika typer av dynamiska tjänster för trafi kinformation.
En form av information som ofta erbjuds på hemsidor är sådan som anpassats
och förenklats för att kunna visas i WAP- format. Exempel på sådana tjänster
fi nns både hos SMHI, Vägverket och Trafi ken.nu. Det fi nns också mer avancerade
versioner avsedda för 3G-telefon samt handdator. Vägverkets sådana mobila tjänst
är baserad på grafi sk karta med ikoner där användaren kan klicka sig fram till mer
utförlig textbaserad information (Vägverket, 2007, Läget på vägarna).
Med hjälp av telefon kan brukare givetvis även erhålla information genom att
ringa olika teletjänster. De är oftast tillgängliga dygnet runt och har en relativt hög
samtalstaxa. Vägverket erbjuder en sådan tjänst (Ibid.) och SMHI ett fl ertal olika
som riktar sig till specifi ka målgrupper (SMHI, 2007).
34 Road Sense PROCESS
Trafi kanterna själva bidrar till att sprida
information genom att kommunicera
med varandra.
Med hjälp av en mobiltelefon är det
möjligt att få trafi kinformation på
många olika sätt.

Med hälp av olika programvaror kan
GPS-användare få information om det
som intresserar just dem.
GPS
GPS är en metod för satellitnavigering som har blivit allt vanligare de senaste
åren. Den ger alla med en GPS-mottagare möjlighet att bestämma sin position på
jorden. GPS-systemet används ofta i olika typer av fordon: bilar, fl ygplan, båtar och
skogsmaskiner. Det fi nns dock mindre handburna enheter avsedda för friluftsliv
eller människor med olika funktionshinder (Wikipedia, 2007, GPS).
GPS-systemet bestämmer mottagarens
position genom att mäta avståndet från
tre olika satelliter. De synkroniserade
satelliterna sänder samtidigt ut signaler
med sin aktuella position till mottagaren.
Genom att mäta hur lång tid det tar för
satelliternas respektive signaler att nå fram
kan mottagarens exakta placering beräknas
(Ibid.).
För att kunna tala om var användaren befi nner sig, med sin GPS-mottagare,
använder sig navigationsutrustningen av olika referenssystem för sjökort och kartor
(Ibid.). För att systemet ska fungera på ett bra sätt krävs det att användaren med
jämna mellanrum uppdaterar sin programvara så att vägnät och liknande stämmer
överens med verkligheten. Det fi nns olika typer av kartor och tilläggstjänster att
välja bland (TomTom, 2007). Användare med specialintressen kan också välja
att ladda ner GPS-koordinater som visar var det exempelvis fi nns ridskolor eller
fi skekort att köpa (Posit.se, 2007).
En ytterligare möjlighet är att till GPS-mottagaren koppla den mer avancerade
tillgäggstjänsten RDS-TMC, Radio Data System-Traffi c Message Channel.
Den skulle kunna ses som en form av digital trafi kradio som i anslutning till
ett navigationssystem förmedlar olika typer av information. Meddelanden kan
kommuniceras i röst- eller textformat samt genom ikonbilder, vilka indikerar
platsen för det aktuella meddelandet på navigationsutrustningen (Högström &
Lagerström, 2005). Det som är speciellt med RDS-TMC är att systemet i realtid
kan förmedla information som är intressant för ett aktuellt närområde (Vägverket,
2007, Nyttan med RDS-TMC).
Road Sense PROCESS
35

Trafi kljus
Vägskyltar
Trafi kljus används för att kommunicera
till trafi kanter. De kan sägas bestå av en
kombination av ljus, färg och form. Ljusens
placering i förhållande till varandra och/eller
ljuskällans form signalerar olika saker. Ljusets
färgkodning är inte av avgörande betydelse för
trafi kljusets innebörd utan bidrar huvudsakligen
till att väcka uppmärksamhet (Vägverket, 2004,
Trafi ksignaler).
Skyltar och vägmärken är individuella för respektive land men utformas enligt
internationella riktlinjer (Vägverket, 2007, Vägmärken). Vägmärken består i
regel av kortfattad text eller bilder, så kallade piktogram och ideogram. Det som
kännetecknar ett piktogram är att vem som helst, oberoende av kulturell tillhörighet
ska kunna förstå illustrationen. Ideogram är
däremot mer symbolartade och kräver vissa
förkunskaper (Wikipedia, 2007, Piktogram).
Exempel på hur de olika typerna av illustrationer
används inom trafi ken är lokaliseringsmärken för
bland annat restaurant och tecknen för nedsatt
syn eller hörsel. Ofta kombineras även bild och
text (Vägverket, 2007, Sveriges vägmärken).
Det teckensnitt som används på vägskyltar kallas
Tratex och är speciellt utvecklat för att vara lätt
att läsa i trafi ken (Vägverket, 2007,Teckensnitt).
Vägskyltar tillverkas i ett refl exivt material och
för att kommunicera dess betydelse används,
förutom form, även olika standardiserade färger
ur Pantone-skalan (Vägverket, 2007, Färger
för illustrationer). Exempel på detta är märken
som berör motortrafi kled är gröna och vita samt
vägskyltar med turistinformation som är bruna
och vita (Vägverket, 2007, Sveriges vägmärken).
36 Road Sense PROCESS
Trafi kljusens färger bidrar till att väcka
trafi kanternas uppmärksamhet.
I vissa fall kräver vägmärken en viss
förkunskap men i stor utsträckning är
de utformade så att vem som helst ska
kunna förstå deras innebörd.

Digitala skyltar används bland annat för
att informera om var det fi nns lediga
parkeringsplatser.
Digitala skyltar
Bland den dynamiska informationen
återfi nns digitala skyltar som är
anpassningsbara för att kunna
visa föränderlig information. Två
exempel på digitala skyltar är MCS,
Motorways Control System, som är
ett automatiskt kövarningssystem
med skyltar längs med motorvägen
(Vägverket, 2007, Trafi kstyrning), och VMS, Variabla Meddelandeskyltar, som
kan förmedla olika typer av variabel information, t. ex. halka (Vägverket, 2007,
Variabla meddelandeskyltar). Ett annat exempel där digitala skyltar ofta används
är parkeringsplatser där antalet lediga platser anges, vilket gör att förare i förväg
kan se om det är någon mening med att köra in på en viss parkering (Eskilstuna
Stadsförvaltning, 2003).
Hemsidor
Innan en resa kan trafi kanter få information via hemsidor som Vägverkets “Läget
på vägarna” och Trafi ken.nu. De erbjuder utförlig information om t ex väglag,
vägarbeten, köbildning och trafi kolyckor. Informationen fi nns tillgänglig i olika
format: uppdaterande kamerabilder, text samt kartor med ikoner.
En annan möjlighet är att på nätet hitta information om väderförhållanden och
sedan på egen hand avgöra hur väglaget i den aktuella zonen är (SMHI, 2007).
Ett försök att ge trafi kanter uppdaterad information i realtid fi nansierades av
Vägverket år 2002. Projektet ”Personlig Pendlarinformation” syftade till att,
med hjälp av ett informationssystem, skapa ett beslutsstöd som kan utnyttjas
innan dagens resande har påbörjats. Detta för att få fl er bilister att ibland åka
kollektivt samt att minska trafi kbelastningen vid rusningtid. Systemet utgjordes
av en hemsida där varje användare initialt kunde logga in och skapa sin egen
profi l. Systemet erbjöd information om den totala restiden för lokal- respektive
biltrafi k där eventuella störningsmoment omvandlats till tid och räknats in. Ett
komplement till hemsidan var att användare vid en bestämd tid på morgonen
kunde få ett SMS med den önskade informationen (Vägverket, 2003, Personlig
pendlarinformation).
Road Sense PROCESS
37

Ansvariga för drift och underhåll av vintervägar har förutom den allmänna
informationen även tillgång till en hemsida där SMHI och Vägverket
tillhandahåller detaljerade väderprognoser och information från Vägverkets
vägväderinformationssystem, VVIS. På sidan fi nns bland annat tillgång till
radarbilder över nederbördsområden samt utförlig information om förhållandet
på vägbanan (Vägverket, 2007, Vägväderinformationssystem,VViS).
38 Road Sense PROCESS
Vägverkets “Läget på vägarna” och
Trafi ken.nu är två exempel på hemsidor
där trafi kanter kan hämta information
om väg- och trafi ksituationen.

GPS-mottagare med olika utformning
av det grafi ska gränssnittet.
Bilderna visar olika exempel på grafi skt
gränssnitt i navigationsutrustning.
3.3.3 MARKNAD – UTFORMNING AV GRÄNSSNITT
För att få en uppfattning om hur olika gränssnitt utformas idag samt vilka
möjligheter modern teknik erbjuder genomfördes en studie av några olika
operativsystem samt GPS- och mobiltelefondisplayer.
Vid en jämförelse kan det konstateras att de vanligast förekommande elementen
i grafi ska gränssnitt är menyer, ikoner och ramar av olika typer. En trend verkar
vara att tydliga och färgglada ikoner i allt större utsträckning ersätter de tidigare
rullgardinsmenyerna. Det blir också allt vanligare att minimera antalet fysiska
knappar till förmån för färre navigerande knappar samt tryckkänsliga skärmar. Ett
vanligt tillvägagångssätt för att skapa tydliga system är att knyta an till liknande
funktioner i det verkliga livet.
Road Sense PROCESS
39

40 Road Sense PROCESS
Mobiltelefoners gränssnittt baseras allt
oftare på tydliga ikoner. Överst från
vänster: n2, Motorola och iPhone från
Apple.
Windows senaste operativsystem Vista
(mitten till vänster samt längst ner)
påminner i stor utsträckning om hur
Apples operativsystem är uppbyggda.

3.4 ANALYS
3.4.1 MÄNNISKANS PERCEPTIONSVÄGAR
De olika sinnena analyserades för att få en bättre uppfattning om vilken förmåga
männsikan har att ta till sig information. Möjligheterna att uppfatta information
listades för varje enskilt sinne och kommenterades av dess för- och nackdelar. En
annan faktor som togs upp var om det fi nns något specifi kt krav eller villkor som
måste uppfyllas för att sinnet ska kunna uppfatta någon form av budskap.
KÄNSEL - KONTAKTBEROENDE
Vibrationer
Textur
Form
Road Sense PROCESS
Reglerbar intensitet
Diskret påverkan
Behöver inte vara kontinuerlig
Kräver fysisk kontakt
Begränsad information
Störningsmoment påverkar uppfattningsförmåga
Diskret påverkan
Kräver aktivitet från mottagare
Många olika möjligheter
Omedvetet kända associationer (Is = halt = glatt)
Kräver fysisk kontakt
Kräver viss inlärning
Tydligt
Flerdimensionellt
Kända associationer kan utnyttjas
Passiv kommunikation
Kunskapsberoende
41

Rörelse
Temperatur
Tydligt
Reglerbar intensitet
Begränsad information
Kan verka störande
Kräver inlärning
Kräver fysisk kontakt
Diskret påverkan
Reglerbar intensitet
Behöver inte vara kontinuerlig
Kräver viss inlärning
Kräver stora variationer
Begränsad information
SMAK OCH LUKT - MÖJLIGGÖR BÅDE PASSIVT OCH AKTIVT ANVÄNDANDE
HÖRSEL– KONTEXTBEROENDE
Musik
Kända associationer
Eff ektiv information
Reglerbar intensitet
Behöver inte vara kontinuerligt
Försämras vid förkylning
Individuella preferenser
Känsligt för störningsmoment
Kräver inlärning
Oändliga kombinationsmöjligheter
Förmedlar och försätter mottagaren i olika sinnesstämningar
42 Road Sense PROCESS

Tal
Ljudsignaler
Bakgrundsljud
Road Sense PROCESS
Flerdimensionellt
Kräver fokus beroende på omfattning
Individuella preferenser
Tidskrävande
Kräver relativt ostörd miljö
Sekventiell uppfattningsförmåga
Tydligt på fl era nivåer (olika utförligt)
Snabbt att ta till sig
Kräver fokus beroende på omfattning
Flerdimensionellt, ej riktningsberoende
Kunskapsberoende (ordförråd, språk etc.)
Sekventiell uppfattningsförmåga
Minneskrävande
Kräver relativt ostörd miljö
Snabbt att ta till sig
Enkel inlärning
Kända associationer kan utnyttjas
Oberoende av fokus
Flerdimensionellt, ej riktningsberoende
Reglerbar intensitet
Förmedlar och försätter mottagaren i olika sinnesstämningar
Kräver viss inlärning
Begränsad betydelse
Förstärker helhetsuppfattning
Flerdimensionellt
43

SYN - LJUSBEROENDE
Färger
Bild
Ljus
Sållas omedvetet
Uppfattas ibland störande
Otydligt
Stor valmöjlighet (kulör, intensitet och kombination)
Enkel inlärning
Kända associationer (svart = sorg, vitt = oskuld)
Syns även utan direkt fokus
Betydelse ibland kulturellt betingat
Olika tydlighet beroende på kombination
Ljusberoende
Snabbt att ta till sig
Enkel inlärning
Tydligt
Flera nivåer av tydlighet och verklighetstrogen återgivning
Ljusberoende
Kvalitetsberoende
Krav på fokus
Oberoende av fokus (synskadade)
Tydligt
Behöver inte vara kontinuerligt
Flerdimensionell
Reglerbar intensitet
Begränsad betydelse
Kräver ofta kombination med färg
44 Road Sense PROCESS

Text
Textur
Ej förståeligt vid okunskap
Möjligt att förväxla
Utförligt
Flera nivåer av tydlighet
Kunskapsberoende (språk)
Tidskrävande
Ljusberoende
Krav på fokus
Tolkningsberoende (kulturellt, ålder)
Flerdimensionellt
Omedvetet kända associationer
Många kombinationsmöjligheter
Avståndsberoende
Ljusberoende
Oanvänt för kommunikation
Denna strukturerade lista gjorde det enkelt att konstatera att de sinnen som ger
fl est möjligheter till kommunikation är syn och hörsel. Känsel noterades också vara
ett eff ektivt sätt att förmedla budskap även om det begränsas av kravet på fysisk
kontakt. Möjligheterna att kommunicera med hjälp av smak och lukt upplevdes
däremot som mycket snäva.
3.4.2 BEFINTLIGA KANALER FÖR TRAFIKINFORMATION
För att skapa en översikt, över de i trafi ken befi ntliga kommunikationslösningarna,
kategoriserades de efter vilket eller vilka sinnen som behöver vara aktivt samt
hur informationsutbytet till användarna fungerar. De funktionella egenskaper
som användes var om informationsöverföringen är aktiv eller passiv, kontinuerlig
eller intermittent, statisk eller dynamisk samt om det rör sig om en- eller
tvåvägskommunikation.
Road Sense PROCESS
45

AKTIVT SINNE:
Syn
Hörsel
Känsel
Smak
Lukt
TYP AV FUNKTION:
Aktivt / Passivt
Kontinuerligt / Intermittent
Statiskt / Dynamiskt
En- / Tvåvägskommunikation
RADIO
P
K
D
E
ANVÄNDARAKTIV
INFORMATION
A
I
D
T
Vid en granskning av den färdiga tabellen konstaterades det att syn och hörsel
används i mycket större utsträckning än andra sinnen för att förmedla information
inom trafi ken. Det var också tydligt att kommunikationslösningarna kombinerar
olika typer av information för att kunna stimulera fl era sinnen samtidigt. Känsel
används ofta indirekt vid förmedling av information för att ge användaren
återkoppling. Exempelvis i form av motstånd i knappar, vibrationer etc. Smak och
lukt används däremot inte alls i tidigare nämnda informationskanaler. Detta trots
att dessa sinnen är mycket eff ektiva då det gäller att skapa negativa respektive
positiva reaktioner.
De tidigare nämnda informationskanalerna använder sig oftast enbart av den ena
av två motsatta funktionsprinciper. Dock fi nns det fall där kommunikationen
fungerar med stöd av båda. Enligt ovanstående kategorisering konstaterades det att
informationskanalerna fungerar enligt både aktiva och passiva principer. I övriga
fall går det tydligare att urskilja ett mönster. Kontinuerlig informationsöverföring
är vanligare än intermittent, även om det i trafi ksammanhang kan ifrågasättas
om det vid många tillfällen inte vore bättre att enbart kommunicera vid behov
istället för att låta mottagaren bearbeta ett ständigt fl öde av information. Oftast
fungerar informationskanalerna på ett dynamiskt sätt vilket gör att olika budskap
kan förmedlas. Däremot rör det sig oftast om informationsöverföring i enbart en
riktning.
46 Road Sense PROCESS
MOBILTELEFON
A & P
I
D
T
GPS
A & P
K
D
E
TRAFIKLJUS
P
K
D
E
VÄGSKYLTAR
P
K
S
E
DIGITALA
SKYLTAR
P
K
D
E
HEMSIDOR
A & P
K
D
E & T
Tabellen visar en jämförelse av olika
befi ntliga kommunikationslösningar för
information i trafi ken.

3.4.3 MÅLGRUPPSANALYS
Ur de sammanställda intervjuresultaten (Bilaga II ) utkristalliserades sex personas.
För varje målgrupp kunde liknande krav på funktion och innehåll urskiljas varför
varje målgrupp här kommer att presenteras med en separat kravspecifi kation för
innehåll samt funktion.
PENDLARE
Krav på informationsinnehåll
Trafi kstockning, trafi kolyckor, vägarbeten, väderlek,
P-platser och vägalternativ: tid, ekonomi, ekologi,
väglag och kvalitet.
Krav på funktion
Han/hon vill ha information i förväg med fortlöpande
uppdateringar för att kunna planera. Om
informationen är relevant vill han/hon bli serverad. I
annat fall föredrar han/hon att själv söka upp önskad
information.
Road Sense PROCESS
Persona
Namn: Ulf
Ålder: 42 år
Bor: Utanför en stad
Civilstånd: Gift och har två barn som
är 13 och 9 år
Sysselsättning: Fastighetsmäklare
Intressen: Tycker om att umgås med
familjen och träna innebandy
Favoritpryl: Espressomaskinen
47

LÅNGRESENÄR
Persona
Namn: Eva
Ålder: 59 år
Bor: I en stad
Civilstånd: Sambo och har vuxna barn samt
hunden Birger
Sysselsättning: Politiker
Intressen: Dansar afrikansk dans
Favoritpryl: Trädgårdshandskarna
Krav på informationsinnehåll
Trafi kstockning, olyckor, vägarbeten, väderlek,
P-platser, förseningar och vägalternativ/
jämförelse av vidare transportmedel: tid,
ekonomi, ekologi, väglag, kvalitet, fl exibilitet
och säkerhet.
Krav på funktion
Målgruppen vill få information i förväg med
fortlöpande uppdateringar för att kunna
planera. Helst vill han/hon söka information
själv. Bara om informationen är relevant vill
han/hon bli serverad. Dessutom efterfrågar
han/hon möjligheten till en fördjupning av
informationsinnehållet.
48 Road Sense PROCESS

KOLLEKTIVTRAFIKANT/CYKLIST
Persona
Namn: Axel
Ålder: 28 år
Bor: I en stad
Civilstånd: Singel
Sysselsättning: Säljare i elektronikaff är
Intressen: Umgås och ta en öl med vännerna
Favoritpryl: Hjärtfrekvensmätaren
Krav på informationsinnehåll
Exakta jämförelser av olika transportmedel
(tid, sträcka, kombinationer, ekonomi,
säkerhet, miljö), vägalternativ: tid, ekologi
och väglag, väderlek, trafi kstockning samt
förseningar i kollektivtrafi ken.
Krav på funktion
Han/hon vill ha information i förväg med
fortlöpande uppdateringar, under färdvägen, för att kunna planera. Om informationen
är relevant vill målgruppen få den serverad. Annars föredrar han/hon att
söka själv.
Road Sense PROCESS
49

LASTBILSCHAUFFÖR
Krav på funktion
Målgruppen vill ha information i förväg med
fortlöpande uppdateringar under färdvägen för
att kunna planera.
Han/hon föredrar att på egen hand söka upp
önskad information. I annat fall vill målgruppen
få informationen serverad på en bestämd
plats där den är enkel att nå.
Persona
Namn: Håkan
Ålder: 54 år
Bor: På landet
Civilstånd: Gift
Sysselsättning: Transporterar varor åt ett
lokalt åkeri
Intressen: Tävlar i bowling
Favoritpryl: Bilradion
Krav på informationsinnehåll
Trafi kstockning, trafi kolyckor, vägarbeten,
väderlek, vägval: tid, ekonomi, ekologi,
väglag, kvalitet, kartor, framkomlighet (utifrån
fordonets storlek) och trafi kmängd vid
speciella tidpunkter.
50 Road Sense PROCESS

UTRYCKNINGSFORDON
Persona
Namn: Helena
Ålder: 35 år
Bor: I en stad
Civilstånd: Ensamstående förälder med ett
barn, 8 år
Sysselsättning: Patrullerande ordningspolis
Intressen: Friluftsliv, framförallt fi ske
Favoritpryl: Den nya X-boxen
Krav på informationsinnehåll
Trafi kstockning, trafi kolyckor, vägarbeten, väderlek,
förändringar av vägnät, vägalternativ: tid, väglag och
kvalitet, kartor, framkomlighet (utifrån fordonets storlek)
och trafi kmängd vid speciella tidpunkter.
Krav på funktion
Målgruppen vill få information serverad i så god tid
som möjligt och till alla berörda. Han/hon vill sedan ha
fortlöpande information under arbetspassets gång.
Målgruppen efterfrågar även möjligheten att utöver den
inledande informationen få tillgång till mer utvecklad och
ingående fakta. Det är också viktigt att kommunikationen
garanterat fungerar i alla tänkbara situationer.
Road Sense PROCESS
51

VÄGHÅLLARE
Persona
Krav på informationsinnehåll
Väglag, trafi kstockning, trafi kolyckor, vägarbeten,
väderlek, förändringar av vägnät,
trafi kmängd vid speciella tidpunkter, saltmängd
och all typ av nederbörd (fi nkornig
snö, regn etc.)
Krav på funktion
Målgruppen vill få information i förväg för
att kunna göra prognoser och planera sin
arbetsinsats med hänsyn till säkerhet, ekonomi
och ekologi. Han/hon vill ha fortlöpande
uppdateringar dygnet runt.
Målgruppen efterfrågar även ett hjälpmedel
som kan koordinera och presentera information
från fl era olika källor.
Namn: Mikael
Ålder: 37 år
Bor: I utkanten av en stad
Civilstånd: Sambo och nybliven pappa
Sysselsättning: Platschef på ett lokalt driftsområde för
väghållning
Intressen: Spelar bas och sjunger i ett band
Favoritpryl: Mobiltelefonen
52 Road Sense PROCESS

3.4.4 FUNKTIONSANALYS
Utifrån de sammanställda intervjuresultaten formulerades även en funktionsanalys,
som ger en mer översiktlig bild över vilka krav, behov och önskemål som de
kommande användarna har för den här typen av produkt. Fokus för detta arbete
låg i användande, ergonomi och estetik. Övriga områden har med andra ord enbart
berörts av sådant som upplevts som självklara funktioner.
HUVUDFUNKTION
K Förmedla väglag
K = Krav, B = Behov, Ö = Önskemål
ANVÄNDANDE
Produkt/Tjänst:
K Förmedla trafi ksituation (väglag, olyckor, vägnät, köbild-
ning, p-platser, transporttid etc.)
B Jämföra valmöjligheter (väg, färdmedel, tid etc.)
B Garantera informationsöverföring (att informationen når använd-
aren)
Ö Tillåta aktivitet (från användare)
K Tillåta planering (tid, ekonomi, ekologi)
B Medge serverande (viktig information som present-
eras trots att användaren inte
efterfrågat den)
K Garantera tillgänglighet (lätt att nå)
B Garantera täckning (alltid fungera överallt)
K Minimera inlärning (tidsåtgång)
K Minimera hantering (tidsåtgång)
B Tillåta fl exibilitet (tillämpning, plats etc.)
Ö Medge individuell anpassning (efter person, plats, tillfälle etc.)
B Möjliggöra repetition (av presenterad info.)
K Vara tydlig
K Vara lättförstådd
B Vara snabb
B Vara eff ektiv
Ö Stödja fl era användare
Road Sense PROCESS
53

Information:
B Anpassa utförlighet (mängd information)
K Säkerställa relevans (träff säker och nödvändig
K Garantera tillförlitlighet
K Vara lättförstådd
B Undvika överfl öd
B Garantera snabbhet
B Informera i förväg
B Uppdatera fortlöpande
för personen ifråga)
B Tillåta fl exibilitet (val av information)
K Garantera anonymitet (för att undvika avlyssning,
Ö Nå fl era användare
Ö Medge individuell anpassning
ERGONOMI
Fysisk:
K Underlätta hantering
spionage)
B Vara lättillgänglig (lätt att nå i situationen)
B Utnyttja mänskliga förutsättningar (hörsel, syn, mått etc.)
Kognitiv:
K Vara lättförståelig
B Vara logisk
B Utnyttja sinnen
B Minimera krav på uppmärksamhet
B Utnyttja semantiska koder (färger, symboler etc.)
B Utnyttja mänskliga tankemönster (heuristik)
Ö Utnyttja minnesfunktioner
B Utnyttja användbarhetsprinciper (aff ordans, mappning, synlighet,
återkoppling, begränsningar,
kontroll, konsekvens, fl exibilitet,
eff ektivitet, igenkänning etc.)
B Stödja beslutsfattande (presenterad info. ger rätt slutsats)
54 Road Sense PROCESS

ESTETIK
K Attrahera målgrupp
Ö Skapa intresse
B Tydliggöra produktsamhörighet (inom produkt-/tjänstefamiljen)
Ö Förmedla varumärkesidentitet
K Uttrycka funktionalitet
B Uttrycka enkelhet
Ö Uttrycka kvalitet
B Uttrycka pålitlighet
B Uttrycka säkerhet
B Utnyttja semantiska koder
B Utnyttja användbarhetsprinciper
EKOLOGI
Ö Minimera materialåtgång
Ö Använda miljövänliga material
B Minimera energiåtgång
Ö Eff ektivisera transport (förpackning, montering etc.)
EKONOMI
Ö Minimera materialåtgång
Ö Eff ektivisera transport (förpackning, montering etc.)
B Minimera energiåtgång
B Vara produktionsanpassad (tillverkning, montering etc.)
TEKNIK
K Utnyttja informationssystem
B Garantera anonymitet (val och information)
K Tåla användning (för t ex eventuella materialval)
B Möjliggöra eventuell uppdatering (av programvara)
K Tillåta produktion
Ö Underlätta produktion
K Tillåta eventuell montering
Ö Underlätta eventuell montering
K Säkerställa täckning (räckvidd och tillgänglighet)
B Kontrollera information (mängd, innehåll)
Road Sense PROCESS
55

3.4.5 MOODBOARD - ANVÄNDANDE OCH FUNKTION
Kommunikativ
Tydlig
Enkel
Hållbar
Eff ektiv
Relevant
Säker & pålitlig
56 Road Sense PROCESS

3.4.6 MOODBOARD - FORM OCH FÄRG
Road Sense PROCESS
Rena ytor
Brytande linjer
Kontrast
Textur
Frost
Transparens
Klara detaljer
57

3.5 IDÉGENERERING
3.5.1 BRAINSTORMING
VAR OCH HUR
Med utgångspunkt i var och hur information om väglaget skulle kunna förmedlas
gjordes en första brainstorming. Idéerna växte fram utifrån olika områden eller
platser i den tänkta användarens absoluta närhet.
58 Road Sense PROCESS
Frågeställningen för den första brainstormingen
var hur och var information
skulle kunna nå olika användare.

Skisserna visar olika idéer på var och
hur information om halt väglag och
trafi k skulle kunna förmedlas.
För att på ett tydligare sätt kunna förmedla de tankar och idéer som framkom i
brainstormingen gjordes enkla konceptskisser som på ett tydligare sätt åskådliggör
hur olika idéer skulle kunna förvekligas.
Road Sense PROCESS
I bilen
På användaren
Hemma
På jobbet
Ute
59

INFORMATIONSINNEHÅLL
Ett annat problem var att ta reda på vilken typ av information objektet/tjänsten
borde förmedla. Eftersom det bakomliggande systemet ger långt fl er möjligheter
än de specifi ka krav och önskemål som målgrupperna framförde behövdes fl er
idéer om vad som skulle kunna vara intressant att veta för användarna i olika
situationer.
Detta ledde till en andra brainstorming med utgångspunkten informationsinnehåll.
Den översta nivån i strukturen utgjordes dels av sådant som framkommit vid
intervjuerna och dels av egna idéer.
60 Road Sense PROCESS
En andra brainstorming gjordes för att
få fl er idéer för vilket informationsinnehåll
som skulle kunna vara av anvvändarnas
intresse.

För att få mer inspiration inför kommande
formgivning behövdes fl er idéer
kring vilken image objektet/tjänsten
skulle kunna förmedla.
IMAGE
Under målgruppsarbetet skapades en bra grund för hur objektets/tjänstens rent
funktionella behov såg ut. Däremot saknades det material om vilket intryck
objektet/tjänsten borde göra och hur även detta med hjälp av den estetiska
utformningen skulle bidra till samspelet med användaren.
För att utveckla fl er idéer ur detta perspektiv och få ytterligare inspiration inför
den kommande formgivningen gjordes en tredje brainstorming. Fokus låg då i
vilken image objektet/tjänsten skulle ha och på vilket sätt detta skulle kunna bidra
till att innebära ett mervärde för brukaren.
Road Sense PROCESS
61

3.5.2 SKISSER - GRÄNSSNITT
Parallellt med det mer produktorienterade brainstormingarbetet påbörjades även
en inledande skissfas inför utformningen av ett eventuellt gränssnitt.
Skissernas syfte var i första hand att visualisera olika idéer och tankar om dels
dispositionen som helhet och dels vad som skulle kunna vara gränssnittets olika
element och hur de i så fall skulle se ut. En del i detta skissarbete var även att
generera idéer kring hur olika kognitiva principer skulle kunna tillämpas i praktiken
vid utformningen av ett gränssnitt.
Nedan följer en presentation av de olika skissområden som berördes.
DISPOSITION
62 Road Sense PROCESS
Dispositionen eller grundlayouten är
avgörande för vilket intryck användaren
får av gränssnittet. Skisserna visar olika
dispositionsvarianter: menyer, knappar,
fl ikar, ikoner, text etc.

För att göra val eller förfl ytta sig i gränssnittet
är olika typer av knappar och
menyer det som användarna är mest
vana vid.
Utformningen av en karta påverkar hur
tydligt gränssnitttet ser ut.
Kombinationen av olika former eller
färger är mer eller mindre lätt för ögat
att uppfatta.
MENYVAL / NAVIGERING
KARTA
Road Sense PROCESS
63

VÄGAR
IKONER
GRADERINGAR OCH JÄMFÖRELSER
64 Road Sense PROCESS
Markering av vägsträckor skulle kunna
vara ett sätt att förmedla exempelvis
halt väglag eller begränsad framkomlighet.
Enkla bilder används i trafi ksammanhang
ofta för att snabbt kunna förmedla
ett budskap. Skisserna visar idéer för
ikoner med innebörden: uppmärksamhet,
halka, begränsad framkomlighet,
ekologi, tid med fl era.
Om olika budskap behöver graderas kan
det göras med hjälp av både positiva,
negativa och neutrala medel. Vid jämförelse
av information fi nns det fl era
klassiska tillvägagånssätt.

En enkel simuleringsstudie var ett bra
sätt att utvärdera tidiga idéer.
3.5.3 SIMULERING AV ANVÄNDANDE
För att i ett tidigt skede få en uppfattning om och kunna jämföra olika idéer
genomfördes en simuleringsstudie där användande i olika situationer testades med
hjälp av enkla skissmodeller. Detta gav möjlighet att kombinera skissidéer med de
tankar som utvecklats under brainstormingen.
Då användarsituationen i bilen uppfattades
som den mest komplexa, av de
som tidigare nämnts, genomfördes denna
simulering mer grundligt än de övriga.
Under testet undersöktes bland annat
vilka områden som skulle kunna utnyttjas
för att ge föraren olika synintyck. En
annan del var att se hur föraren reagerar
på olika kommunikationssätt: tal, syn
och känsel.
Slutsatser som kunde dras av
simuleringen var bland annat att tal och
fysiska signaler, som inte efterfrågats,
kan upplevas stressande eller störande.
Vad gäller förmedling av synintryck var det tydligt att instrumentpanelen redan
idag innehåller mycket information vilket gör att ytterligare ett element bör
undvikas. En bättre lösning vore att integrera informationen i en redan befi ntlig
panel eller display. I det fall informationen ska kommuniceras med hjälp av en
fristående produkt upplevdes förarens handled eller arm som en bra placering.
3.6 SYNTES
3.6.1 SLUTGILTIGA MÅLGRUPPER
Ett led i att begränsa examensarbetets omfattning var att, utifrån de ursprungliga
sex målgrupperna, välja ut dem som objektet/tjänsten skulle rikta sig till. I samråd
med projektledare valdes väghållare samt en kombinerad målgrupp bestående av
privatpersoner ut till att bli de två slutgiltiga. Beslutet grundades på att så många
människor som möjligt skulle kunna känna igen sig och beröras av slutresultatet.
Road Sense PROCESS
65

Väghållare
Privatpersoner
Eftersom alla människor oavsett yrke även är privatpersoner var detta ett bredare
sätt att påvisa objektets/tjänstens potential. Anledningen till att samla alla
privatpersoner i en enda målgrupp var viljan att skapa en mer fl exibel lösning,
som fungerar även om pendlaren en dag, istället för att ta bilen, väljer att åka
buss. Valet av väghållaren, som slutgiltig målgrupp, grundades delvis på att de
intresserar sig för en annan typ av information vilket ger ett bredare perspektiv
av SRIS användningsområde. En annan viktig orsak var Vägverkets ledande roll
i projektet.
3.6.2 MOTIVERING AV VAL OCH BEGRÄNSNINGAR
Efter en bred idégenerering, där utgångspunkten var att utveckla kompletta
lösningar för hur information skulle kunna förmedlas, ställdes den oundvikliga
frågan om informationen istället inte kunde kommuniceras med hjälp av en
redan existerande produkt, till exempel navigationsutrustning, mobiltelefonen
eller liknande. Då en tidigare begränsning varit att inte integrera ett nytt objekt/
tjänst i bilens instrumentpanel hade det kvarstående alternativet varit att förmedla
informationen med hjälp av ett fristående, fysiskt objekt.
Ännu en liten handhållen produkt att bära runt på ansågs dock vara något som
vare sig användarna eller sopbergen hade behov av. Den generella trenden idag
66 Road Sense PROCESS
De slutgiltiga målgrupperna som valdes
var väghållare och privatpersoner.

är istället att integrera multipla funktioner i en och samma produkt. Ett motiv
till varför en ny produkt skulle kunna utvecklas är att den kunde hjälpa till att
synliggöra det bakomliggande systemet och på så sätt tjäna som marknadsföring.
För att kunna upprätthålla tidsplaneringen kvarstod dock ett starkt behov av
ytterligare avgränsning varför valet gjordes att bortse från detta sistnämnda
argument för ett fysiskt objekt. Examensarbetet kom därför att fokusera på
utarbetande av designförslag för grafi ska gränssnitt. Detta ledde även till att synen
var den av de mänskliga perceptionsvägarna som i fortsättningen stod i fokus.
3.6.3 INFORMATIONSINNEHÅLL
Vilken information som skulle kommuniceras till de olika grupperna avgjordes
av intervjuresultaten (Bilaga II) och utifrån vilka fakta som rent tekniskt fi nns
tillgängliga från systemen SRIS och VViS (Bilaga I).
VÄGHÅLLARE
Målgruppen har behov av att få information om väglag, framkomlighet och väder.
Det har även framkommit att det vore till nytta om denna information, på ett
överskådligt sätt, kan relateras till egna, planerade eller utförda arbetsinsatser.
Slutsatsen som drogs av detta var att det fi nns behov för en presentationslösning
där information från olika källor kan kombineras med eget material och jämföras
över tid. Detta för att kunna spåra samband mellan resultat och utfört arbete. Den
förmedlade informationen bör dock lämnas relativt obearbetad då det är en del av
väghållarnas yrkesroll att kunna ta ställning till fakta och planera för vilken åtgärd
som bör göras. Produkten bör istället utformas som ett verktyg som bidrar till att
underlätta arbetet genom att samla all information i ett gemensamt system.
PRIVATPERSONER
Målgruppens främsta behov är att få uppdaterande information om väglag och
framkomlighet. I anslutning till sådana upplysningar är det även av stort intresse
att få vetskap om alternativa vägar eller val. Förutom denna information vill
målgruppen även ha tillgång till väderprognoser.
Utifrån dessa behov konstaterades det faktum att målgruppen är i behov av
en fl exibel och snabb presentationslösning som gör det möjlgt att ta till sig
Road Sense PROCESS
67

information oavsett var han/hon befi nner sig. Detta ställer krav på en enkel och
tydlig presentation som tillåter brukaren att styra användandet. För att visa på
systemets ytterligare möjligheter kan presentationslösningen även visa på andra,
konceptuella användningsområden. Ett sådant förslag är att användaren ska kunna
välja att få färdrekommendationer ur olika perspektiv: tid, ekonomi, ekologi etc.
3.6.4 ANVÄNDARTEST I
TILLVÄGAGÅNGSSÄTT
Det första användartestet (Bilaga IV) bestod i att tolka samt refl ektera över enkla
pappersprototyper föreställande olika delar i ett gränssnitt. Prototyperna grundades
på befi ntliga lösningar och idéer från det tidigare skissstadiet. Testet, som utfördes
med representanter från de olika målgrupperna, berörde områdena: diposition,
menyval, ikoner, text, kartor, jämförelser, vägar och graderingar.
RESULTAT
En genomgående tendens i testet var att de dispositioner, som upplevdes enklast,
blev favoriter. Det var också tydligt att testpesonerna föredrog det som de kände
igen och kunde relatera till. Flera testanvändare påpekade att de snabbt ville se vart
de ska gå och slippa prova sig fram.
Ikonerna som visades fi ck positiv respons även om fl era av dem upplevdes som
svåra att förstå. Förenklade ikoner missuppfattades oftare än de mer avbildande. Att
kombinera ikoner och kortfattad text sågs som ett bra alternativ. Testanvändarna
föredrog förenklade kartor men ville samtidigt få en relativt verklighetstrogen bild.
Vid jämförelse eller gradering av information föredrogs enkla visuella modeller.
68 Road Sense PROCESS
Det första användartestet bestod i att
refl ektera över samt kommentera pappersprototyper
föreställande olika delar
av ett gränssnitt.

Det första funktionsprototypen bestod
av en klassisk rullgardinsmeny.
I det andra konceptet gjordes valen med
hjälp av en dragmeny.
3.6.5 UTVECKLING AV FUNKTIONSPROTOTYPER
Baserat på resultatet av det första användartestet utvecklades två funktionsprototyper
(Se bifogad cd-skiva.). De byggdes till stor del upp med de delar som varit mest
omtyckta i det första användartestet. Prototyperna innehöll i stort sett samma
information men skiljdes åt vad gäller funktionen. För att uppnå ett så realistiskt
användarförfarande som möjligt byggdes prototyperna upp med hjälp av
programmen Illustrator och Flash. För att testanvändarna inte skulle påverkas
av modellernas estetiska uttryck hölls arbetet med den grafi ska utformningen
avsiktligen tillbaka.
KONCEPT 1 - RULLGARDINSMENY
KONCEPT 2 - DRAGMENY
Road Sense PROCESS
Det första konceptet
byggde på en klassisk
disposition med en
menyrad i överkanten.
Alla underfunktioner
grupperades för att
skapa en tydlig översikt
och för att göra det
lättare för användaren
att hitta rätt.
Den andra varianten
grundades på att
alla val görs i ett
samlat menyfält i
gränssnittets vänstra
del. De övergripande
valen utförs med hjälp
av en dragmeny vars
markering dras till ett
önskat rubrikord.
69

3.6.6 ANVÄNDARTEST II
TILLVÄGAGÅNGSÄTT
Inför det andra användartestet (Bilaga IV) förbereddes två versioner av de bägge
prototyperna där informationsinnehållet anpassats efter de två olika målgrupperna.
Testanvändarna fi ck, efter ett givet uppdrag, själva navigera sig fram till önskad
information i de två prototyperna. Fokus låg i att undersöka systemens funktionella
uppbyggnad ur ett användarperspektiv. Under testet fi ck testanvändarna även i
uppdrag att tänka högt och kommentera funktioner, delar etc. Testen genomfördes
med utgångspunkt i respektive testpersons målgruppstillhörighet.
RESULTAT
Resultatet av det andra användartestet gav tydliga signaler om vilka delar av
gränssnitten som fungerade och vilka som inte gjorde det. Flera testanvändare
uttryckte sig positivt om prototypen med dragmeny, trots att den uppenbarligen
var svårare att hantera. Orsaken till detta var tydligt att den uppfattades som
annorlunda och roligare.
Prototypen med rullgardinsmeny var däremot enkel att använda och uppskattades
för att det gick fort att hitta rätt. Detta berodde bland annat på att menyn och dess
undermenyer gav en bättre översikt av systemet. Dock påpekades det att knappar
som de i dragmenyprototypen, vore bra för att snabbt kunna byta mellan olika typer
av information, till exempel olika väderparametrar, i en undermeny. Textrutorna i
rullgardinsvarianten uppskattades som en valfri fördjupning av den information
som just då presenterades på kartan.
70 Road Sense PROCESS
Under det andra användartestet fi ck
testanvändarna prova de bägge funktionsprototyperna.

Väghållarnas arbete med planering av
vinterväghållningen sker på kontoret
och ute på vägarna.
3.6.7 REFLEKTION ÖVER FUNKTIONELL UPPBYGGNAD
Vid en jämförelse av resultaten från det andra användartestet hittades inga större
skillnader mellan målgruppernas åsikter då det gäller hur systemet borde fungera
och vad som är lättast att hantera. Eftersom en utgångspunkt i projektet har varit
att skapa mer än ett objekt/tjänst fast med en gemensam, tydlig, grupptillhörighet
var detta en bekräftelse på att systemen kan bygga på samma funktionella grund.
3.6.8 VAL AV KOMMUNIKATIONSMEDIER
Dock kvarstod frågetecken kring vilket eller vilka kommunikationsmedier de
slutgiltiga produkterna skulle utformas för.
VÄGHÅLLARE
Intervjuerna gav en relativt bra bild av väghållarnas arbetssituation: till stor del
utför de sitt planeringsarbete på kontoret men det är även viktigt att de själva
åker ut och bedömer hur det i praktiken ser ut ute på vägarna. Med detta som
grund beslutades det att utforma en webblösning som är tillgänglig vare sig de
sitter på kontoret, är ute på fältet eller har jourtjänst och behöver nå informationen
hemifrån. En webblösning skulle dessutom göra det lätt för dem att sätta det nya
systemet i relation till de hjälpmedel som används idag.
Road Sense PROCESS
71

72
PRIVATPERSONER
Att nå ut till den stora målgruppen
privatpersoner ställde
högre krav på fl exibilitet.
Med målet att förmedla
information genom en redan
befi ntlig produkt föll valet
av kommunikationsmedie på
mobiltelefonen eftersom många
ändå alltid bär den med sig.
Eftersom funktionsprototyperna
i det tidigare användartestet
varit av ett större format
styrktes nu behovet av en
mindre prototyp anpassad till
mobiltelefonen
cd-skiva.).
(Se bifogad
3.6.9 ANVÄNDARTEST III
TILLVÄGAGÅNGSSÄTT
Det tredje användartestet (Bilaga IV) genomfördes på samma sätt som användartest
nummer två med den skillnaden att alla testpersoner tillhörde målgruppen
privatpersoner. Dessutom genomfördes testet med enbart en prototyp. Den var
dock utformad enligt de åsikter som framkommit under användartest nummer två.
På grund av tidsbrist kunde testet av prototypen inte ske direkt i en mobiltelefon.
Sättet att manövrera efterliknades dock genom att
prototypen styrdes med hjälp av piltangenterna
samt två valknappar.
RESULTAT
I förhållande till webblösningarna upplevde inte
testanvändarna att det var någon information
som de direkt saknade i denna förenklade
prototyp. Flera ansåg också att systemet var
logiskt uppbyggt.
Road Sense PROCESS
Privatpersonerna vill kunna använda
tjänsten i fl era olika situationer.
Under det tredje användartestet testades
en prototyp som anpassats för
visning i mobiltelefonen.

Väderikonerna: nederbörd (snö och
regn), temperatur, vind, luftfuktighet
och väder.
3.6.10 DESIGNUTVECKLING
Parallellt med sammanställandet av användartestens resultat fortsatte utvecklingen
av gränssnitten på ett mer designmässigt plan. Genomgående för hela denna
process var fokuspunkten: att ur ett kognitivt perspektiv förmedla rätt budskap
till användaren. Utvecklingen av gränssnittens design skedde gemensamt då båda
projektdeltagarna hade synpunkter på utformningen. Detta innebar i praktiken att
bägge parter fi ck kompromissa. Ur ett estetiskt designperspektiv medförde detta
en rad begränsningar vad gäller valet av former och färger. I förlängningen har
detta även påverkat uttrycket hos gränssnitten som helhet.
Nedan följer en presentation av den den grafi ska utvecklingen för gränssnittets
olika delar:
IKONER
Väder
Under utvecklingen av gränssnittets ikoner låg fokus på tydlighet för att de ska
kunna förmedla ett klart budskap till användaren. Exempel på sådana ställningstaganden
var den neutrala grå färgen på termometern. Detta för att undvika förvirring
på grund av färgernas inarbetade betydelser (rött=varmt och blått=kallt).
Road Sense PROCESS
luft:-4
väg:-2
C
92%
73

74
Halka och begränsad framkomlighet
Användartesterna visade att i de fall det fi nns inarbetade ikoner tillgängliga är de
ofta lättast att ta till sig. Detta gäller som tidigare nämndes även i valet av färger.
För att påkalla uppmärksamhet var alltså varningsfärgerna rött och gult ett
självskrivet val.
Val av väg och färdmedel
Taxi
Hyrbil
Vad en viss ikon skulle föreställa för att på bästa sätt förmedla rätt innebörd
beslutades efter många diskussioner. Förutom kulturella skillnader i vad som
är själva sinnebilden för ett begrepp kan det i vissa fall uppstå förvirring kring
motsatser. Ett sådant exempel är pengar eller ekonomi då en ikon ofta likaväl kan
betyda att du sparar eller får pengar som att du ska betala en avgift.
Road Sense PROCESS
Ikonerna för halt väglag och begränsad
framkomlighet utformades för att vara
tydliga och varna användare.
Ikonerna symboliserar: välj vägsträcka,
olika färdmedel, pengar, ekologi samt
tid.

Ikoner för de system som informationen
grundar sig på.
Väghållarnas åtgärder: plogning, sandning,
saltning samt övrigt arbete.
Ikoner för gränssnittets olika zoomfunktioner.
Graf, tips och systemets egen ikon baserades
på redan färdigställda delar.
System
Eftersom väghållare har intresse av att veta källan till informationen fanns ett
behov av ikoner för de båda systemen. Anledningen till den vändning som ikonen
för VVIS tog var ett misstag som gjordes på grund av felaktig information i ett
tidigt skede.
Åtgärder för väghållning
Ikonerna för väghållarnas utförda åtgärder: plogning, sandning, saltning samt
övrigt arbete baserades på ikonerna för olika färdmedel.
Zoomverktyg
För gränssnittets zoomfunktion behövdes, utöver den ordinarie zoomen med
dragfunktion, även en återställningsknapp och ett verktyg för att enklare kunna
fl ytta sig runt i kartan.
Övrigt
Andra begrepp som behövdes visualiseras i gränssnittet var graf och tips. Dessutom
fanns det ett behov av en ikon för systemet och tjänsten i sig.
Road Sense PROCESS
0
75

76
VARUMÄRKE
Den inledande tanken vid skapandet av varumärket: namn och logotyp var att det
skulle förmedla vad projektet har handlat om. Ordet ”sense” antyder projektets mål:
att skapa en känsla för vägen i sig men syftar också på den teoretiska bakgrunden
till examensarbetet.
TYPSNITT
Förutom att typsnittet skulle ha god läsbarhet, var det även viktigt att det grafi ska
uttrycket stämde stilmässigt med den logotyp som utvecklats.
KARTA
Utformningen av kartan baserades på testanvändarnas genomgående åsikt: den
skulle vara verklighetstrogen men förenklad för att ge bättre överskådlighet.
Anledningen till att kartan bör se relativt verklig ut är att användare vill kunna
känna igen sig och relatera till den fysiska omgivningen då de tittar på kartan.
Frågetecken som däremot kvarstod var hur stor kontrast det borde vara mellan land
och vatten, hur grovt vägnätet borde vara samt om och hur färger skulle användas.
Vilka färger borde över huvud taget användas? Generellt sett är grönt, gult och
grått de färger som oftast betecknar land. I detta fall var produktens huvudsakliga
användning tänkt att ske under vinterhalvåret. Vore det då inte lämpligare att
Road Sense PROCESS
Olika steg i skapandet av projektets
logotyp.
Jämförelse av olika typsnitt.

Olika sätt att gestalta kartor.
använda vitt som basfärg. Frågeställningarna var med andra ord åtskilliga och
några givna svar var det svårt att komma fram till.
Samtidigt som kartan måste kunna förmedla geografi sk information till användaren
var det viktigt att hålla den relativt neutral eftersom ikonerna kräver utrymme för
att kunna synas tydligt. Här gällde det att hitta en balansgång mellan att ge liv åt
kartan utan att göra den för dominant.
Road Sense PROCESS
77

78
DISPOSITION
Utformningen av gränssnittens disposition grundades på menysystemet i
funktionsprototypen med rullgardinsmeny. Detta beslut fattades eftersom det
konceptet visade sig vara mer lättanvänt under användartesten. Det var dock viktigt
att utforska hur systemets funktion skulle kunna utformas och fungera på andra
sätt, som skulle kunna upplevas roligare och mer intressant av användarna.
Dispositionen av gränssnittet för den privata målgruppen grundades på samma
grafi ska element som det ämnat för väghållare. Dock skedde omfattande
förenklingar för att möjliggöra visning i det mindre formatet.
Road Sense PROCESS
Olika utvecklingsstadier av gränssnittens
helhetsdisposition.

3.6.11 FUNKTIONSSCHEMAN
För att få en visuell bild av gränssnittens funktioner och uppbyggnad gjordes
fl ödesscheman som på ett förenklat sätt visar vilka steg som ingår i gränssnitten
samt hur de olika stegen hänger ihop med varandra. Syftet med de schematiska
bilderna var att dokumentera hur systemen ska fungera rent funktionellt.
Grundstenarna i väghållarnas version är de olika informationsval som kan göras i
menyn. Funktionsschemats fl öde visar tydligt på hur valen samlats och utgår från
en gemensam punkt.
Det gränssnitt som avsetts för mobiltelefoner framstår i funktionsschemat istället
som mera splittrat. Detta beror på att alla val här istället har kopplats till fysiska
knappar. För privatpersonernas mobila lösning fi nns det i grundläget två val: välj
info och tjänster. Under välj info är huvuddelarna de olika typer av information
som fi nns tillgängliga för omedelbar visning. Under det andra valet i grundläget
fi nns två olika typer av informationstjänster: aktuell detaljinfo och automatiskt
uppdaterande information. Den ena ska kunna svara för en fördjupad information
då användaren efterfrågar det medan den andra ska kunna varna vid fara och då
bidra med information om alternativa vägval. Efter att tjänsterna har aktiverats får
användaren information via meddelanden.
Road Sense PROCESS
79

80
VÄGHÅLLARE
LOGGA UT
VÄGLAG
WEBBSIDA
- Inloggning
- Info
- Kontakt
- Etc.
- Karta med ikoner
- In-/utzoomat läge
TRAFIK
VÄGLAG
- Grundläge
- Karta med ikoner
- Förinställt zoomdjup
- Karta med ikoner
- In-/utzoomat läge
VÄDER
- Karta med ikoner
- In-/utzoomat läge
- Informationskällor: av/på
ÅTGÄRDER
- Karta med ikoner
- In-/utzoomat läge
INSTÄLLNINGAR
Saltning
Sandning
Plogning
Övrigt
GRAF VÄLJ VÄGSTRÄCKA
Temperatur
Nederbörd
Luftfuktighet
Vind
- Visning av graf för vald vägsträcka
- Informationsinnehåll: av/på
SÖK VÄGSTRÄCKA
Inzoomning
NOLLSTÄLLNING
Utzoomning
Road Sense PROCESS
Grundstenarna i väghållarnas version är
de olika informationsval som kan göras
i menyn.

För privatpersonernas mobila lösning
fi nns det i grundläget två val: välj info
och tjänster.
PRIVATPERSONER
START AV TJÄNST
- Genom val i meny
VÄLJ INFO
RUBRIK: Väglag
RUBRIK: Trafik
RUBRIK: Väder
RUBRIK: Tips
Road Sense PROCESS
RUBRIK: Ny vägstr.
VÄLJ VÄGSTRÄCKA
VÄGLAG
- Val av orter
- Karta med ikoner över vald vägsträcka
Väglag/trafik/etc..
- Föregående visningsläge
TILLBAKA
VISA
TILLBAKA
VISA
TILLBAKA
VISA
TILLBAKA
VISA
TILLBAKA
VISA
TRAFIK
VÄDER
TIPS
NY VÄGSTRÄCKA
TJÄNSTER
- Karta med ikoner över vald vägsträcka
- Karta med ikoner över vald vägsträcka
- Karta med ikoner över vald vägsträcka
- Karta med ikoner över vald vägsträcka
81

82
START AV TJÄNST
- Genom val i meny
VÄLJ INFO
VÄGLAG
AKTIVERA TILLBAKA
- Inaktivera om aktiv
BEKRÄFTA ÅNGRA
- Tillbaka till grundmeny
MEDDELANDE 1A
- Ikon och kortfattad text
VÄLJ VÄGSTRÄCKA
- Karta med ikoner över vald vägsträcka
Väglag/trafik/etc..
- Föregående visningsläge
TILLBAKA
TJÄNSTER
INFOTJÄNST 1 INFOTJÄNST 2
AKTIVERA TILLBAKA
- Inaktivera om aktiv
BEKRÄFTA ÅNGRA
TILLBAKA
- Val av orter
- Automatiskt uppdaterande
- Infotyp: väglag, trafik
ALTERNATIV VÄG
AKTIVERA TILLBAKA
- Inaktivera om aktiv
VAL AV INFO TILLBAKA
- Väglag, trafik, ekonomi, ekologi, tid
MEDDELANDE 1B
- Översiktskarta
- Ikoner
- Kortfattad instruktion
- Aktuell detaljinfo
- Mer utförlig info
MEDDELANDE 2
- Ikon och kortfattad text
Under det andra valet i grundläget fi nns
två olika typer av informationstjänster:
aktuell detaljinfo och automatiskt uppdaterande
information.
Road Sense PROCESS

Utsnitt av de grafi ska gränssnitten i
skala 1:1. Överst och till höger väghållarnas
webblösning. Nederst till vänster
privatpersonernas mobila version.
Road Sense PROCESS
3.6.12 SLUTGILTIGT DESIGNKONCEPT
Gränssnittens slutgiltiga utformning bygger på idén att hålla ramen och
bakgrundskartan neutral för att ge ikonerna möjlighet att dra ögat till sig.
Menyfl iken utformades för att påminna om funktionen i ett klassiskt menysytem.
Förutom att vara neutral är ramens form och färg ett subtilt sätt att återkoppla till
olika bilder av snö och informationssystemets huvudsakliga användningsområde:
vinterväglag. Den röda accentfärgen hämtades från trafi kens ljus i mörker.
Grunden för de båda visningsformaten är den samma för att ge en tydlig känsla
av grupptillhörighet. De har dock anpassats individuellt för att passa målgruppens
behov av information och det invanda sättet att hantera kommunikationsmediet i
sig. Naturligtvis påverkades utformningen även av att de båda medierna, på grund
av sina olika storlekar, inte rymmer lika mycket information per visningsläge.
83

84
3.7 REALISERING
Arbetet med att genomföra designen av de slutgiltiga prototyperna delades
upp mellan projektets båda deltagare. Jag själv ansvarade då för den defi nitiva
utformningen av de grafi ska gränssnittens helhet samt att, i Illustrator, skapa de
olika delar som ingår i de olika funktionsstegen. Anna Heyden använde sedan
dessa delar vid uppbyggandet av de slutgiltiga produkterna som programmerades
i Flash.
För att kunna visa resultatet även i till exempel denna rapport har jag också gjort
stillbilder av de olika visningsstegen i gränssnitten.
Road Sense PROCESS

4 RESULTAT

86
4 RESULTAT
4.1 GRAFISKT GRÄNSSNITT FÖR VÄGHÅLLARE
För att göra resultatet rättvisa har det enbart redovisats i full skala. På grund av
det större formatet har därför enbart utsnitt av väghållarnas gränssnitt kunnat
rymmas i denna rapport. För fullständiga bilder av alla visningslägen hänvisas till
den medföljande cd-skivan.
4.1.1 ÖVERSIKT
Road Sense RESULTAT
Överst: Inloggningssidan.
Nederst: Menyfl iken med dess rubriker.

Överst: Användaruppgifter och inställningar.
Nederst: Textrutan i normalt och förminskat
läge.
I väghållarnas webblösning möts användaren av en inloggningssida där det, förutom
att logga in, även går att fi nna information om tjänsten samt kontaktuppgifter med
mera. Väl inloggad är det första som visas alltid information om väglaget eftersom
det är SRIS huvudsyfte. Användaren kan då genom utplacerade ikoner se var det
just nu är halt.
I gränssnittets högra sida kompletteras denna information av text för den som vill
få mer exakta angivelser. Genom att klicka på en viss ikon i kartan markeras det
textavsnitt som berör just den ikonen. Rubriken och ikonen i textrutan fungerar
även som en återkoppling till var användaren befi nner sig i systemet. Rutan går att
förminska och visar då enbart ikonen för den aktuella informationen.
I överkanten av gränssnittets ram fi nns användaruppgifter och inställningar. Där
kan användaren exempelvis ställa in vilket område och zoomläge som automatiskt
ska visas vid inloggning. För väghållarna skulle det kunna vara det driftsområde
som de anvarar för.
Road Sense RESULTAT
87

88
Till vänster i överkanten fi nns en diskret användarguide som ska hjälpa ovana
brukare att lära sig systemet. Anledningen till att den är relativt intetsägande är att
den inte ska upplevas störande eller dra uppmärksamheten till sig då det inte behövs.
Eftersom detta system är tänkt som ett arbetsredskap kommer dock väghållarna
att få någon form av inledande
introduktion och träning innan
de använder systemet i tjänsten.
Då kommer de också att känna
till användarguiden och veta var
de ska titta om nästa steg känns
osäkert.
Menyfl iken utformades, som
tidigare nämnts, för att efterlikna
funktionen i ett klassiskt
menysystem. Fördelarna med
detta är att liknande information,
funktioner eller val samlas under
en gemensam rubrik. Då det
fi nns många olika val gör denna
gruppering det ofta enklare
och snabbare för användaren
att hitta rätt, i jämförelse med
om varje val genom mappning
hade kopplats till varsin knapp.
Speciellt eftersom det i detta
fall fanns tydliga grupperingar:
väderinformation av olika slag
samt väghållarnas åtgärder.
En annan fördel med menysystemet
är att eventuella under-
Road Sense RESULTAT
Användarguiden fungerar som ett stöd
för den ovana brukaren.
I menyfl iken och dess underliggande
fl ikar väljer användaren vilken typ av
information som skall visas.

Med hjälp av funktionen “sök vägsträcka”
kan användaren snabbt zooma
in på ett specifi kt område.
liggande val syns då muspekaren enbart förs över menyvalen. En fristående fl ik
med de underliggande valen dyker då upp vid sidan av den markerade rubriken.
Då användaren för muspekaren över de olika valen förstoras de för att visa på
aktivitet. Att användaren kan få denna överblick innebär att hon inte först behöver
klicka och sedan gå ett steg tillbaka då hon upptäcker att sidan inte innehåller den
önskade informationstypen.
För att tydliggöra vilket menyval som är aktivt vänstercentreras och förstoras
rubriken. Den förses även med en röd markering. Detta sker även då muspekaren
befi nner sig över en menyrubrik. Det som då indikerar vilket menyval som är i
visningsläge är ett utsnitt i menyfl ikens kant.
På den vänstra sidan fi nns förutom menyn även zoomverktyget samt en funktion
för att söka och zooma in på en viss vägsträcka. Användaren förfl yttar sig enkelt
runt i kartan genom att klicka och dra.
Road Sense RESULTAT
89

90
Ur ett helhetsperspektiv har gränssnittet utformats för att vara enkelt att hantera
och navigera sig fram i. Delar i detta tänkande är bland annat att de olika valen är
synliga för användaren. Gränssnittet har också ett naturligt fl öde där användaren
söker sig från vänster till höger.
Placeringen av olika funktioner har skett med tanken att ge ett konsekvent
användande där tillvägagångssättet för att nå olika typer av information är det
samma oavsett vilken information det gäller. De grundlläggande, aktiva valen har
placerats tillsammans vid den vänstra sidan. Där fi nns de val som användaren själv
kan styra över. På den högra sidan fi nns istället den mer passiva textinformationen.
Ett annat exempel på gränssnittets konsekventa utformning är att visningsläget för
olika typer av information i stor utsträckning påminner om varandra. Detta gör att
användaren vet vad hon kan förvänta sig att möta.
4.1.2 FUNKTIONER
Förutom information om det aktuella väglaget erbjuder väghållarnas kommunikationslösning
också uppgifter om framkomlighet i trafi ken, väderinformation av
olika slag: nederbörd, temperatur i luft och på vägyta, luftfuktighet, vindstyrka och
vindriktning samt information om
de åtgärder som väghållarna själva
utför på vägarna: saltning, plogning,
sandning och övrigt arbete som till
exempel reparationer.
Eftersom det ligger i väghållarnas
yrkesroll att värdera information
om vädret är det viktigt att de kan
se vilken källa uppgifterna kommer
från. I gränssnittet görs detta med
hjälp av knappar för VViS och
SRIS. När en knapp klickas ur
försvinner de väderikoner som
baserats på data från just det
informationssystemet. I det fall
båda knapparna avaktiveras visas
inga ikoner alls.
Road Sense RESULTAT
Vid visning av väderinformation, så som
nederbörd, är uppgifterna knutna till
den källa som förmedlat datan.

Ikoner för vind, luftfuktighet, temperatur
och trafi k.
Överst: Ikoner för saltning och övrigt
arbete.
Underst: Textinformation talar om vilken
bil som till exempel plogar och var.
Menyvalet åtgärder är ett led i att göra väghållarnas arbete mera lätthanterligt.
Under detta val visas på kartan ikoner motsvarande olika typer av åtgärder. Genom
att klicka på en åtgärdsikon ser den ansvariga väghållaren vilken underleverantör
som kör och vilken bil det är.
Detta menyval grundas på att det i intervjuerna framkom att vissa företag inom
väghållningsbranschen använder sig av navigationsutrustning för att i efterhand
kunna kontrollera sina underleverantörer och se vilken bil som har kört var samt
vilken åtgärd de har utfört. Att integrera det i denna tjänst skulle kunna bidra till
att åskådliggöra den faktiska eff ekten av en utvald åtgärd. Eftersom den ansvarige
väghållaren ser var de olika bilarna befi nner sig kan han dessutom eff ektivisera
kontakten med chauff örerna ute på fältet och ha större nytta av deras uppfattning
om vädret och väglaget.
För att kunna jämföra information av olika slag fanns det för väghållarnas gränssnitt
ett behov av en förenklad informationsvisning som kunde förmedla mycket data
utan att intrycket blev alltför rörigt. Genom användartesterna framgick det att
väghållarna var vana vid att tolka
information i diagramform, varför
det beslutades att göra en
överskådlig informationsvisning i
form av en graf.
Road Sense RESULTAT
91

92
Grafen nås genom den nedersta rubriken i menyfl iken. Först visas då en tom
karta men med hjälp av användarguiden och textrutans återkoppling förstår
även nybörjaren att han/hon då ska välja en vägsträcka genom att klicka på den
i kartan. Om detta görs förminskas kartan med den valda vägsträckan förstärkt
och en graf visas. I nederkanten återfi nns alla de olika informationsparametrarna i
form av knappar som kan klickas i och ur. Då en knapp klickas ur försvinner dess
information från grafen. På så sätt kan användaren enkelt jämföra den information
som är intressant vid ett visst tillfälle. I anslutning till grafens nederkant fi nns en
tidsaxel där nuet markerats med en vertikal linje. Efter nuet kan naturligtvis enbart
prognoser och planerade åtgärder anges varför den framtida informationen enbart
berör preliminära förändringar av vädret samt väghållarnas inplanerade arbete.
Road Sense RESULTAT
Under menyvalet graf väljs först en
viss sträcka genom att klicka på den i
kartan.
I grafens tidsaxel är nuet markerat av en
vertikal linje.

Överst till höger: Graf är den aktiverade
rubriken i menyfl iken.
Nederst: Vilken information som grafen
visar styrs med hjälp av enskilda knappar.
Det huvudsakliga syftet med grafen är att visa på sambandet mellan olika typer
av information. Till exempel att kunna titta på hur ökad nederbörd tillsammans
med sjunkande temperaturer sammanfaller med halt väglag. I diagrammet kan
väghållarna även gå tillbaka och granska vilka egna åtgärder som utförts vid en
viss tidpunkt.
Förhoppningsvis kan detta så småningom leda till att utveckla vinterväghållningen
och att optimera åtgärder som saltning och plogning så att vi går mot en både
säkrare, mer ekonomisk och miljövänlig framtid på vägarna.
Road Sense RESULTAT
93

4.2 GRAFISKT GRÄNSSNITT FÖR PRIVATPERSONER
Resultatet som här kommer att visas behandlar till största delen information som
närmast berör pendlarna, inom målgruppen privatpersoner. Tanken är dock att
information som angår även de andra grupperna ska kunna tas in och samlas i ett
gemensamt gränssnitt.
4.2.1 ÖVERSIKT
Privatpersonerna når informationstjänsten genom
att gå in i den vanliga menyn i sin mobiltelefon.
Gränssnittet har till viss del utgått från samma
grundtankar som väghållarnas gränssnitt men
skiljer sig dock åt betydligt eftersom det anpassats
till ett mindre visningsformat och ett annorlunda
hanteringssätt.
Privatpersonernas tjänst styrs med hjälp av
två valknappar och de fyra pilknapparna. Den
övergripande utformningen har fokuserat på att visa
den information som är relevant och att synliggöra de
möjliga valen. Att vara konsekvent och utnyttja det invanda sättet att navigera sig
fram i mobiltelefonen underlättar för användarna som då snabbare förstår vitsen
med den nya tjänsten.
Genom att i menyn enbart ge användaren
två direkta alternativ begränsas eventuella
misstag på ett eff ektivt sätt. En annan
viktig del i utformningen av systemet är
att användaren genast ser resultat av sina
handlingar. Detta sker både genom att
visningsläget ändras men också genom
bekräftelsemeddelanden så att användaren
är medveten om vilka val hon har gjort.
I valet av olika information utnyttjas
ikonerna som återkoppling till det val som
gjordes i menyfl ikens text. På så sätt skapas
94 Road Sense RESULTAT
Gränssnittet för privatpersoner har anpassats
för att visas i mobiltelefoner.
Överst: Exempel på hur antalet val är
begränsade.
Mitten från vänster: Visningsläge för
väglag, trafi k och tips.
Nederst: Menyfl ikarna är genom sin
placering mappade till den fysiska
knappen.

Överst: Användaren väljer först det
område som han/hon vill få information
om.
Mitten: Väglag är alltid det inledande
visningsläget.
Nederst: Knappen välj info öppnar en
menyfl ik för olika informationstyper.
automatiskt en tydlig mappning mellan de olika ikonerna och deras innebörd. När
användaren väljer information och tjänster indikerar också menyfl ikarna, genom
sin placering på displayen, om de hör till den högra eller vänstra valknappen.
I utformningen av meddelanden har fokus varit att göra dem tydliga, enkla och
snabba att ta till sig. Detta har skett genom att kombinera ikoner med enkla
symboler och kortfattad text.
4.2.2 FUNKTIONER
Tillsammans med alla de invanda ikonerna
i mobiltelefonens meny kommer det att
fi nnas ytterligare en, som står för tjänsten
”Road Sense”. Då ikonen aktiveras öppnas
ett fönster där användaren får fylla i varifrån
han/hon vill åka och vart. Vid tryck på OK
visas en karta där väglag är det förinställda
visningsläget. Den valda vägsträckan
markeras av ett kraftigare streck och de
valda orterna visas i ramens överkant.
I de nedre hörnen fi nns två olika val: välj
info och tjänster. Om användaren trycker på
den vänstra knappen kommer en menyfl ik
fram som listar de olika möjliga valen:
väglag, trafi k, väder, tips och ny vägsträcka.
Då användaren med hjälp av pilknapparna
bläddrar sig ner i menyn förstoras det val
som just då är aktivt. För att välja önskad
information ser användaren till att rätt ord
är aktivt och trycker sen på den vänstra
knappen som nu står för OK. Med valet
ny vägsträcka kommer användaren tllbaka
till den inledande sidan där orterna väljs.
För de övriga valen visas samma karta
som tidigare men med det uppdaterade
informationsvalet.
Road Sense RESULTAT
95

Förutom väglaget erbjuder tjänsten, som ovan nämndes, även annan information.
Under valet trafi k kan användaren se om det någonstans är begränsad
framkomlighet. Väder ger en sammanfattad bild av olika väderparametrar. Vad
tips står för är däremot inte lika självskrivet. Detta informationsval utvecklades för
att visa på vilka möjligheter som fi nns med SRIS. Genom att mäta till exempel
bränsleförbrukning och vibrationer skulle data kunna samlas som i slutändan skulle
ge användaren information om vilken väg som är den snabbaste, mest ekonomiska
eller om en väg är mer eller mindre miljövänlig.
Om användaren i grundläget istället gör valet att trycka på den högra valknappen:
tjänster, kommer det fram en menyfl ik med två olika val: automatiskt uppdaterande
infotjänst och aktuell detaljinfo.
Aktuell detaljinfo är till för den användare som tyckte att informationen i
grundläget inte var tillräckligt utförlig. Genom att trycka på aktivera med den
vänstra knappen kommer en sida upp där användaren får välja vilken information
96 Road Sense RESULTAT
Förutom väglag kan användarna också
få information om trafi k, väder och
tips.
Informationstjänsten aktuell detaljinfo
är en valbar möjlighet att få mer information
om det som visas i grundläget.

Efter att ha tryckt OK till bekräftelsen
(överst) får användaren ett meddelande
med mer utförlig information.
Den automatiskt uppdaterande informationstjänsten
gäller enbart för väglag
och trafi k.
Road Sense RESULTAT
han/hon är intresserad av. Genom att
fl ytta markeringarna från av till på för
respektive informationsval kan användaren
få information om enbart det som känns
intressant. Genom att återigen trycka på
aktivera fås en bekräftelse för vilka val som
har gjorts. Användaren har fortfarande
möjlighet att ångra sig men vid ännu ett
tryck på OK fås inom några minuter ett
meddelande innehållande mer utförlig
information. Meddelandet består av en
kortfattad text samt en eller fl era ikoner som
visar vilken information som det berör.
Den automatiskt uppdaterande infotjänsten förmedlar, till skillnad från den
aktuella detaljinformationstjänsten, endast den information som kan kopplas direkt
till säkerhet i trafi ken: väglag och trafi k.
Tjänsten är tänkt att aktiveras innan
användaren beger sig ut i trafi ken.
Funktionen påminner om den hos aktuell
detaljinfo men består av färre steg. Då
användaren väljer att aktivera kommer
det genast en bekräftelse. Om användaren
då trycker på OK är tjänsten aktiv. Detta
indikeras också av en ikon som visas i
mobiltelefonens display. Om information
kring halt väglag eller trafi kproblem längs
färdvägen senare dyker upp får användaren
ett meddelande.
97

Med hjälp av en ikon och mycket kortfattad
text meddelas vad som är problemet och
hur långt det är kvar dit. Användaren kan
då antingen vara nöjd med att ha blivit
varnad eller vilja ha ytterligare information,
för att kunna undvika problemet. För att
få det trycker han/hon då på alternativ väg
som aktiverar en sådan efterfrågan.
Tjänsten räknar då med tanke på det
omgivande vägnätet samt eventuella
risker och kötider ut den bästa alternativa
färdvägen för att undvika problemet. Om
det mot förmodan inte skulle fi nnas något
bättre alternativ talar tjänsten om det.
Informationen når användaren genom
ett andra meddelande bestående av en
översiktkarta och enkla symboler med
kortfattad text.
Naturligtvis ställer detta mobila gränssnitt
krav på trafi kanternas förmåga att
kunna bedöma när det är olämpligt att
kontrollera ett meddelande. Gränssnittet
har utvecklats med föresatsen att
förbättra trafi ksäkerheten och underlätta
för användarna. Förhoppningsvis är de
anvarsfulla trafi kanter som ser till detta
verktyg inte får motsatt eff ekt.
Se bifogad cd-skiva för visning av det
kompletta gränssnittet.
98 Road Sense RESULTAT
Meddelande ett består av en ikon samt
en kort beskrivning av det aktuella
problemet.
Det andra meddelandet ger användaren
rekommendationer om den bästa vägen
för att undvika ett problem.

5 DISKUSSION
och SLUTSATS

5 DISKUSSION OCH SLUTSATS
Målet för detta examensprojekt var att komma fram till ett par koncept för hur
ett informationssystem för halka skulle kunna kommuniceras till olika målgrupper
i trafi ken. De enda givna ramarna var att det inte fi ck vara en lösning tänkt att
integreras inne i bilen samt att projektet skulle ske som ett samarbete mellan
två projektdeltagare med olika bakgrund och kompetensinriktningar: i detta fall
kognitionsvetenskap och industridesign. För den individuella delen av arbetet låg
dessutom ett sidofokus i att få bättre kunskap om hur produkter med hjälp av sin
utformning förmedlar olika saker till sin användare.
5.1 SAMARBETET
Med detta som utgångspunkt kom projektet, i större utsträckning än ett ordinarie
designprojekt, att fokusera på användbarhet och den utvecklingsprocess som
föregår formgivningsarbetet. En kognitionsvetare har givetvis där en betydligt
större teoretisk kunskap. Det en industridesigner däremot kunde tillföra, var både
vanan av att arbeta i projektform och den kreativa förmågan. Det kunde här till
exempel yttra sig i förslag på hur en teoretisk princip skulle kunna tillämpas i
praktiken.
Tack vare samarbetet kan projektet även sägas ha handlat om att utveckla förmågan
att ta till sig kunskap från någon annan och kombinera med det egna kunnandet.
Detta kan tyckas väldigt grundläggande men med tanke på ett kommande arbetsliv,
där samarbete mellan olika kompetenser snarast är en regel, kan det här ses som
en värdefull erfarenhet.
Under arbetets gång har det också blivit tydligt hur den olika bakgrunden påverkar
ens förmåga att ta till sig olika problem eller företeelser. Exempelvis blev det
tydligt för mig, som industridesigner, hur jag föredrog det system som anpassats
för visning i mobiltelefon i jämförelse med det webbanpassade systemet. Detta
trots att de bägge gränssnitten lånat vissa delar av varandra. Arbetet med den rent
funktionella utformningen underlättades, för mig, mycket av visningsformatets
mappning till fysiska knappar. Då systemets reaktioner knöts närmare en fysisk
handling kändes systemtänkandet plötsligt inte lika främmande.
100 Road Sense DISKUSSION och SLUTSATS

5.2 PROJEKTETS INNEHÅLL
Den process och de metoder som användes i projektet var de som vanligtvis ingår
i en designprocess. Sett till processens helhet har skillnaderna mot ett projekt
som innefattar en fysisk produkt varit relativt få. Den största och mest uppenbara
skillnaden är naturligtvis avsaknaden av det fysiska elementet. De använda
metoderna har dock kunnat anpassas så att de har kunnat gynna det här projektets
utveckling.
Just att kombinera ett grafi skt gränssnitt med utformning av ett fysiskt objekt
antogs i inledningen av detta projekt vara det som industridesignerns arbete skulle
fokusera kring. Då det fysiska objektet helt uteslöts kom båda projektdeltagarna
istället att arbeta tillsammans med utformningen av det grafi ska gränssnittet. Med
resultatet i åtanke har detta nära samarbete troligtvis bidragit till en högre kvalitet
eftersom de båda koncepten kom att rymma två olika kompetensers kunskap och
dessutom infl uerats av två individers idéer och åsikter. Å andra sidan kunde en
fysisk produkt ytterligare ha bidragit till att synliggöra SRIS som ett intressant
system.
Istället för att utforma ett fysiskt objekt fördjupades den individuella delen
av examensarbetet i en teoretisk studie av kommunikation och design för
användbarhet. Den inhämtade lärdomen användes sedan som ett fi lter för arbetet
under designprocessen. Ett indirekt resultat av arbetsättet i detta projekt var med
andra ord att det gav utökade kunskaper inom användbarhet, vilket kan ses som
en breddning av rollen som industridesigner. Med tanke på att examensarbetet är
det sista projektet inom en utbildning måste detta ses som ett lyckat val eftersom
målet med att studera är att få större kunskap och att utveckla nya färdigheter.
5.3 RESULTATET
Ur en designers synvinkel kan en uppenbar kritik av resultatet vara att
utformningen inte upplevs som särskilt nyskapande utan mycket väl skulle kunna
fi nnas på marknaden redan idag. Detta kan till stor del sägas bero på bakgrunden
till projektet och hur det har genomförts. Med ett verklighetsbaserat projekt
infi nner sig automatiskt en rad begränsningar att ta hänsyn till. De kan ha alltifrån
företagspolitiska till tekniska orsaker. Uppdragsgivare har naturligtvis, även om de
inte vill påverka resultatet, också åsikter kring hur projektet skall utföras. För den
Road Sense DISKUSSION och SLUTSATS
101

som genomför ett projekt i denna miljö är alla dessa aspekter en av utmaningarna.
Verklighetsförankring är också ofta en stark bidragande orsak till att ett projekt
är intressant. Att utföra sitt examensarbete i samarbete med ett företag medför i
många fall tydligare avgränsningar och kanske inte lika stor frihet. Däremot ger
samarbetet i sig större erfarenhet och en viktig insikt i hur marknaden fungerar.
I det här projektet har arbetssättet i sig också gjort att projektet fått ett annat
fokus än det kreativa och nyskapande. För att åstadkomma ett resultat med hög
användbarhetskvalitet var arbetssättet dock troligtvis mycket väl lämpat. Om fokus
i stället hade varit att uppnå ett helt nytt sätt att förmedla information hade det
kanske istället varit bättre att ge designern större frihet och ansvar för arbetet med
idékoncept. Detta eftersom det ibland kan vara en fördel att inte vara alltför insatt
i ett ämne då det gäller att tänka fritt och komma på nya idéer. Desto viktigare
skulle, i ett sådant scenario, kognitionsvetarens roll vara senare i projektet då han/
hon med sin djupare kunskap kan se hur väl olika idéer skulle fungera i praktiken.
Vad gäller resultatet i sig är de koncept som utvecklats endast två förslag på hur SRIS
skulle kunna utformas och förmedlas med hjälp av olika kommunikationsmedier.
Det fi nns dock åtskilliga alternativ och möjligheter till förbättringar. Till exempel
skulle det mobila gränssnittet kunna kompletteras med ett röstmeddelanden i de
fall det gynnar användarsituationen och trafi ksäkerheten.
Att hitta det ultimata kommunikationsmediet har i detta projekt dock inte varit
det viktigaste. Kärnan har istället varit att ta reda på vilken information som är
intressant för användarna att veta samt hur informationen i sig skall utformas för
att förmedlas på bästa möjliga sätt. För att återknyta till projektets mål kan det
konstateras att resultatet uppfyller den inledande visionen:
“...arbetet skall resultera i slutprodukter som riktar sig till olika målgrupper
inom trafi ken. Funktion och utformning skall utöver huvuduppgiften: att
kommunicera väglaget, vara anpassad till individuella målgruppers specifi ka
behov och önskemål.
En önskad biprodukt av resultatet är även att, med hjälp av de slutgiltiga
produkterna, kunna visa på vilken bredd och vilka möjligheter SRIS kan
innebära för olika brukare.”
102 Road Sense DISKUSSION och SLUTSATS

”
6 REFERENSER

6 REFERENSER
6.1 LITTERATUR
Löwgren J. & Stolterman E. (2004). Design av informationsteknik, materialet
utan egenskaper. Lund: Studentlitteratur.
Monö R. (1997). Design for product understanding. Liber AB.
Norman D. A. (1989). Th e design of everyday things. Currency and Doubleday.
Patel R. och Davidson B. (2002). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur.
Preece J., Rogers Y. Sharp H. (2002). Interaction design: beyond human – computer
interaction. John Wiley & Sons, Inc.
Vivian J. (1995). Th e media of mass communication. Allyn & Bacon.
6.2 INTERNET
Auto Power (2007). Visad: 2007- 03-07. Tillgänglig: http://www.autopower.se/
forum/topic.asp?id=109436&sida=8
Eskilstuna Stadsbyggnadsförvaltning (2003). Centrumplanering - Trafi k
och parkering. Visad: 2007-02-28. Tillgänglig: http://eskilstuna.se/upload/
Stadsbyggnadsf%C3%B6rvaltningen/Planavdelningen/centrumplaneringtxt.pdf
Google (2007). Bilder. Tillgänglig: http://www.google.com
Högström E. & Lagerström M. (2005). Trafi kinformation för bud- och närtransporter.
Visad: 2007-02-28. Tillgänglig: http://www.ituniv.se/program/mob/
magisteruppsatser/2005/hogstromlagerstrom.pdf
104 Road Sense REFERENSER

Posit.se (2007). Visad: 2007-03-20. Tillgänglig: http://www.posit.se/
SMHI (2007). Visad 2007-03-06. Tillgänglig: http://www.smhi.se/
Sjukvårdsrådgivningen (2007). Sinnen. Visad: 2007-09-05. Tillgänglig: http://
www.sjukvardsradgivningen.se/allakapitel.asp?CategoryID=17655&AllChap=Tr
ue
stock.xchng (2007). Bilder. Tillgänglig: http://www.sxc.hu/
Sveriges Radio (2007). Trafi k och service i SR radio väst. Visad: 2007-
02-28. Tillgänglig: http://www.sr.se/cgi-bin/vast/program/index.
asp?ProgramID=2797&preview=db
Trafi ken.nu (2007). Visad: 2007-03-08. Tillgänglig: http://trafi ken.nu/
TomTom (2007). Visad: 2007-03-20. Tillgänglig: http://www.tomtom.com/
products/maps/
United Minds (2006). Trafi kpanelen 3. Visad: 2007-03-09. Tillgänglig: http://
www.vv.se/fi ler/37934/Trafi kpanel%20varen%202006.pdf
Vägverket (2007). Nyttan med RDS-TMC. Visad 2007-02-28. Tillgänglig:
http://www.vv.se/templates/page3____13608.aspx
Vägverket (2007). Läget på vägarna. Visad 2007-02-28. Tillgänglig:
http://www.vv.se/templates/page2_2____9251.aspx
Vägverket (2003). Personlig pendlarinformation, utvärdering av tjänsten “Infracommuter”.
Visad: 2007-03-07. Tillgänglig: http://www.vv.se/fi ler/24150/Rapport%20Personlig%20Pendlarinfo%20020313%20slutversion.pdf
Vägverket (2007). Sveriges vägmärken, trafi ksignaler, vägmarkeringar
och polismans tecken. Visad: 2007-03-08. Tillgänglig: http://www.vv.se/
fi ler/14201/88041_sveriges_vagmarken.pdf
Road Sense REFERENSER
105

Vägverket (2007). Trafi kstyrning. Visad 2007-02-28. Tillgänglig: http://www.
vv.se/templates/page3____544.aspx
Vägverket (2007). Variabla meddelandeskyltar. Visad: 2007-02-28. Tillgänglig:
http://www.vv.se/templates/page3____523.aspx
Vägverket (2004). Teckensnitt. Visad: 2007-03-07. Tillgänglig: http://www.vv.se/
templates/page3____2789.aspx
Vägverket (2007). Vägmärken. Visad: 2007-03-07. Tillgänglig: http://www.vv.se/
templates/page3____665.aspx
Vägverket (2006). Vägväderinformationssystem, VViS. Visad: 2007-03-07.
Tillgänglig: http://www.vv.se/templates/page3____568.aspx
Vägverket (2005). Färger för illustrationer. Visad: 2007-03-07. Tillgänglig: http://
www.vv.se/templates/page3____2276.aspx
Vägverket (2004). Trafi ksignaler. Visad: 2007-03-08. Tillgänglig: http://www.
vv.se/templates/page3____2734.aspx
Wikipedia (2007). GPS. Visad: 2007-03-08. Tillgänglig: http://sv.wikipedia.org/
wiki/GPS
Wikipedia (2007). Piktogram. Visad: 2007-03-07. Tillgänglig: http://
sv.wikipedia.org/wiki/Piktogram
6.3 KONTAKTER
Waldner T. (2007). Förfrågan. Se bilaga V.
Sebelius E. (2007). Förfrågan. Se bilaga V.
106 Road Sense REFERENSER

BILAGOR

BILAGA I: TILLGÄNGLIG DATA FRÅN SRIS OCH VVIS
INFORMATIONSINNEHÅLL - VVIS
•
•
•
•
Temperatur - luft, vägyta
Luftfuktighet
Nederbörd - typ, mängd
Vind - hastighet, riktning
INFORMATIONSINNEHÅLL - SRIS
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
GPS (position, riktning, hastighet, tid)
Hastighet
Hjulacceleration
Bränsleförbrukning
Vindrutetorkare (aktiv/inaktiv)
Regngivare (låg-medium-hög?)
Utetemperatur
Bromspedal (aktiv/inaktiv)
Bromsning (låg-medium-hög)
ABS (aktiv/inaktiv)
Antispinn (aktiv/inaktiv)
Antisladd (aktiv/inaktiv)
Drivmoment
Vägfriktion
RESULTAT - KOMBINERAT INFORMATIONSINNEHÅLL (VVIS OCH SRIS)
Trafi k
•
•
•
•
•
Framkomlighet – köbildning, beräknad tid/längd (hastighet, acceleration,
inbromsning)
Halka
Ekonomi (bränsleåtgång, körmönster)
Ekologi
Relevans (position, riktning)
II Road Sense BILAGOR

Väder
•
•
•
•
Temperatur – luft, väg (mer heltäckande än tidigare)
Nederbörd – typ, mängd (mer heltäckande än tidigare)
Luftfuktighet
Blåst – styrka, riktning
Road Sense BILAGOR
III

BILAGA II: INTERVJUER
FRÅGOR
Demografi sk data
•
•
•
•
•
•
Ålder
Kön
Bostadsort
Civilstånd /Arbetssituation
Livsstil / Hur skulle du beskriva din yrkesroll?
Produkt eller pryl som är viktig för dig. Varför? / Produkt eller pryl som är
viktig för dig i jobbet. Varför?
Kommunikations- och informationsvägar
• Vilka olika sätt att ta till dig information använder du? (Skyltar, mobil, karta,
radio, utrop…)
• Med vilka medel förmedlar du själv information?
• Hur upplever du de kommunikations- och informationsvägar som fi nns? (Vad
saknas? Finns det några brister? Vad är överfl ödigt?)
• Finns det speciella tillfällen då du upplever att det uppstår problem med olika
kommunikationsmedel? (Att du har svårt att förstå eller problem med att få
andra att förstå.) Vad gör du då?
• Vilka krav ställer du på olika typer av kommunikation? När, var, hur?
• Vilka krav tycker du att du själv möter?
• Föredrar du att själv aktivt leta upp den information du vill ha eller vill du få
den serverad?
• När vill du bli informerad? I förväg eller i realtid?
Trafi k- eller resesituation
•
•
•
•
Beskriv en vanlig resdag. / Beskriv hur du färdas en vanlig arbetsdag. / Beskriv
hur du planerar för väghållning en vanlig arbetsdag. (Förberedelser, sällskap,
arbetsuppgifter, övriga sysslor…)
Hur upplever du din färdsituation / trafi ksituation / planeringssituation på
arbetet? (Tråkig, stressad, spännande, oförutsägbar?) Varför?
Brukar några speciella problem uppstå? Vilka då? Vad gör du då?
Har du någon valmöjlighet i din trafi k- eller resesituation / ditt sätt att färdas
IV Road Sense BILAGOR

•
•
•
•
•
•
/ ditt sätt att planera?
Vad grundas valet / planeringen på? Hur får du reda på denna information?
Tar du alltid samma väg? Varför? Varför inte?
Tar du någonsin reda på information om vägen du ska åka / din fortsatta
resväg? Vad? När? Hur? Varför, varför inte? Skiljer det sig åt från ett tillfälle
till ett annat?
Brukar du planera ditt vägval i förväg? / Brukar du planera din fortsatta resa i
förväg? (om du till exempel ska åka vidare med tåg, bil eller taxi)Varför? När
görs det i så fall?
Är det något du skulle vilja veta eller ta reda på men inte vet hur?
Hur eller när skulle du vilja få information om kommande trafi ksituationen
om du själv fi ck välja? (Innan avresa, på väg, på ankomstorten…)
SAMMANSTÄLLT RESULTAT
Pendlare
Pendlarna bor i utkanten av en stad eller på landet en bit ifrån. De pendlar med
varierande avstånd till och från sitt arbete som ligger i staden eller på annan ort.
Gruppen tar till sig information med hjälp av en mängd olika medel: Internet, teve
och textteve, radio, tidningar samt reklam. De förmedlar själva information genom
att tala, i telefon och ansikte mot ansikte. Att skriva mejl och lappar upplevs också
som viktiga inslag. Enligt de tillfrågade fi nns det ett stort överfl öd av information.
De känner att det skapats ett beroende av olika kommunikationskanaler och ser
det som ett problem när dessa vägar inte alltid fi nns tillgängliga som exempelvis
då de inte har tillgång till dator eller Internet. För pendlarna är det viktigt att
kommunikation är lättillgänglig och sker snabbt. Informationen som förmedlas
ska vara korrekt, tydlig och enkel att ta till sig. De fl esta vill själva aktivt söka upp
information och i god tid få reda på saker för att kunna planera därefter. Om det
är rätt information som förmedlas, vilket pendlarna tvivlar på, kan de dock tänka
sig att få informationen serverad.
Pendlarna upplever sin trafi ksituation som tråkig och ofta enformig. Det kan vara
stressande med köer då det är högtrafi k. Någon tycker att det är ”smidigt eftersom
det går fort och är bra väg”. De fl esta pendlare kör alltid samma väg även om
de har möjlighet att åka andra vägar. De åker den väg som går fortast och byter
enbart i nödfall. Om pendlarna ska till en okänd ort planerar de i förväg för sin
resa. Målgruppen informerar sig om väglaget genom att titta ut och själva bedöma
Road Sense BILAGOR
V

väderleken. Flera tittar även på morgonnyheterna och lyssnar på radion både innan
de åker och då de väl sitter i bilen.
Pendlarna har önskemål om att bli informerade om alternativa vägar vid till
exempel en trafi kstockning. De vill ha eventuell information i god tid för att kunna
planera och den ska gärna vara utförlig.
Långresenär
Långresenärerna bor i eller nära en stad. För att ta till sig information använder de
tidningar, teve, Internet, mobil och telefon, radio, böcker, skyltar samt samtal. När
de själva vill förmedla information ringer de eller talar ansikte mot ansikte. Ofta
använder de sig också av Internet, för att skicka mail. Långresenärerna tycker att
det är väldigt ofta är ett överfl öd av information, vilket kan verka stressande. Ett
exempel som nämndes var mailboxen, som ”alltid är full och folk förväntar sig svar
pronto!”. Å andra sidan kan målgruppen uppleva det som ett problem att de ibland
saknar täckning på mobiltelefonen eller inte kan koppla upp datorn mot Internet.
Med de tekniska hjälpmedlen kan det ibland bli för mycket envägskommunikation.
Meddelanden i textform kan lätt misstolkas och då det gäller uppstår ibland problem
eftersom ofta inte är möjligt att spola tillbaka för att repetera. Långresenärerna
vill ha lättillgänglig, säker information och att kommunikationen ska vara
snabb och eff ektiv. Dessutom ska det vara den information som är nödvändig:
”kort och koncis”. De söker gärna själva upp information. Om det är intressant
information vill de dock gärna ha mer information eller få veta hur de tar reda på
mer. Informationen vill de ha både i förväg och då det är aktuellt, beroende på vad
informationen gäller.
Långresenärerna upplever sin färdsituation som jobbig, långsam och tråkig. Detta
på grund av att det ofta blir mycket väntan och ”dödtid”. Då det blir förseningar är
det bättre att vänta på en fl ygplats än på en tågstation. Någon anser dock att det
är bättre arbetsro på tåget än på fl yget eftersom tiden inte blir lika ”upphackad”.
Det färdsätt som väljs är i regel det som är mest tidseff ektivt och ekonomiskt
försvarbart. Valet av färdsätt står ofta mellan tåg och fl yg. Vid ankomstorten avgörs
valet mellan att åka taxi och pendel eller buss på samma sätt. Detta slutliga färdsätt
avgörs även till stor del av behovet av fl exibilitet. Långresenärerna förbereder sig
när de ska till nya platser genom att, på Internet, titta på kartan och kolla upp
hur de bäst tar sig från fl ygplatsen. Väl på plats ger skyltarna längs vägen viktig
VI Road Sense BILAGOR

information om färdvägen. Särskilt viktiga är skyltarna i de fall då målgruppen
använder sig av hyrbil.
Långresenärerna är vana att ta reda på den information som behövs. Om de kan
garanteras att få korrekt och intressant information, utöver den ursprungliga
som de grundat sin planering på hemma, anser de att det vore intressant att få
uppdaterad information på vägen. Det vore bra eftersom det är svårt att förutse
allt som kan hända under en längre resa. Innan resan vill de dock fortfarande få
information som gör att de kan förbereda sig för alternativa vägval och så vidare.
Över lag är det, för långresenärerna, viktigt att inte få för mycket information utan
i kortfattade drag få reda på det som ligger i deras intresse.
Cyklist/Kollektivtrafi kant
Cyklisterna/kollektivtrafi kanterna bor i eller nära en stad. För att ta till sig
information använder sig målgruppen främst av Internet, teve och tidningar.
Själva förmedlar de information genom att ringa eller skicka SMS. En annan
kommunikationskanal de ofta använder är att skriva e-post. Cyklisterna/
kollektivtrafi kanterna uppskattar de moderna sätten att förmedla kommunikation
och tycker om att få kortfattad information som de själva kan ta till sig då det
passar dem själva bäst. De anser dock att tekniken kan leda till problem och bidra
till missförstånd då alla kanske inte behärskar den. Överlag är målgruppen mån
om att det inte ska vara för mycket information. Cyklisterna/kollektivtrafi kanterna
vill ha rätt information snabbt och tycker det är viktigt att kommunikationskanalen
har en bra räckvidd så att informationen verkligen når dem. De vill både söka upp
informationen och få den serverad. I det sistnämnda fallet är det dock mycket
viktigt att det är rätt information som når dem. De fl esta av representanterna vill
ha informationen då det är aktuellt fast i god tid. Någon tycker dock det är viktigt
att få information i förväg för att kunna planera.
Målgruppen har koll på i alla fall den första busstiden. Vid eventuella byten vet
de vilka bussar som passar att åka vidare med så det fl yter oftast på ganska bra.
Ofta fördrivs restiden genom att läsa eller lyssna på musik. Bussresan upplevs ofta
som stressig med överfulla bussar och tider att passa. Det blir ofta förseningar.
Vid tillfällen då cykeln istället används som fortskaff ningsmedel är det enda de
egentligen behöver tänka på att låsa upp cykeln och parkera den. Målgruppen
upplever det som en frihet att kunna vara så fl exibel. Då det är isigt och halt ute
Road Sense BILAGOR
VII

föredrar cyklisterna/kollektivtrafi kanterna trots allt att ta bussen. Om målgruppen
kan välja mellan olika färdmedel beror alltså valet till stor del på vädret. Vid cykling
väljs ofta den väg som känns mest lämplig och som gör att de når målet snabbast.
Cyklisterna/trafi kanterna efterfrågar en informationslösning där olika färdmedel
och dess optimala färdväg kan jämföras på ett bättre sätt. Dessutom vill de ha mer,
uppdaterad information då det är aktuellt som kan komplettera den eventuella
planering de gjort i förväg.
Förare av utryckningsfordon
Målgruppen bor i staden. På arbetet får målgruppen information via datorer, möten
och samtal med kollegor. Ute på fältet sker den mesta kommunikationen med hjälp
av komradio och mobiltelefon. En annan vanlig kommunikationsväg är naturligtvis
samtal med allmänheten. Ambulansförare har även tillgång till personliga sökare
som läser upp larmet och en så kallad mobitex, som i bilen skriver ut en remsa med
information om det aktuella larmet. Målgruppen tycker kommunikationen går bra
så länge systemet fungerar som det ska. Ofta har dock radion dålig täckning och
systemet känns osäkert eftersom många obehöriga kan lyssna och även störa ut
andra meddelanden. Förarna anser att det datorsystem som används är gammalt
och förlegat. Vad gäller kommunikationen med larmcentralen anser poliserna att
de ofta inte får tillräckligt utförlig information, vilket gör det svårare att bedöma
situationen. Målgruppen vill att den inledande informationen ska vara kort,
koncis och tydlig. Sedan får den gärna utvecklas och bli mer detaljerad. Förarna
av utryckningsfordon anser att utrustningen i många fall är undermålig och tycker
att de själva borde ställa högre krav. Själva har de krav på sig att kunna förmedla
rätt information och intryck till allmänheten. Det är också viktigt att kunna
kommunicera så att det passar olika människor. Ambulansförare har i vissa fall
krav på sig att meddela det sjukhus de kör en patient till. De måste även beroende
på typ av larm kvittera att de har mottagit informationen. Målgruppen vill gärna få
information serverad i förtid eftersom det oftast inte går att planera inom yrket.
Förare av utryckningsfordon kör mycket olika från dag till dag. Den totala sträckan
kan variera från en mil till fyrtio mil under en dag. Det som till största del påverkar
körningen är de inkomna larmens prioritet. Det förekommer att körningen ut blir
snabb medan den tillbakavändande blir mera långsam. Oftast kör förarna dock
som vanliga trafi kanter. Målgruppen märker stor skillnad på hur länge en enskild
VIII Road Sense BILAGOR

person arbetat inom yrket eftersom de nyanställda ofta är ovana som förare. Vid
brådskande larm i centrala stadsdelar är det mycket att tänka på. Förarna upplever
det som stressande och irriterande att inte kunna köra så fort som de vill. Överlag
anser de att allmänheten har dålig uppsikt bakåt i trafi ken och lätt blir nervösa när
de ser ett utryckningsfordon. Vilka valmöjligheter som fi nns beror helt på larmets
prioritet. Om det är ett brådskande larm kan målgruppen välja att köra var de vill.
Oftast väljs det snabbaste och säkraste alternativet. En annan viktig aspekt är vid
vilken tidpunkt larmet kommer och hur trafi ksituationen ser ut då. Förarna tänker
noga över de val som görs eftersom de då har stort ansvar för andra människor. Då
det inte är akut avgörs vägvalet, för poliserna, till exempel av var det brukar vara
högre brottslighet.
Förarna av utryckningsfordon vill få information innan de går på sitt pass men
även senare i bilen. Det anses även viktigt att inte missa någonting på grund av att
användaren vid informationstillfället inte befann sig i bilen. Målgruppen tycker
det skulle vara givande att kunna få information om den aktuella trafi ksituationen:
framkomlighet, väglag, förändringar av vägnätet och så vidare. Ett annat önskemål
är att kunna få grundläggande information på ett snabbare sätt än via radion som
ofta tar ganska lång tid.
Lastbilschauff örer
Lastbilschauff örerna bor i staden eller på landsbygden. I arbetet lyssnar många på
lokalradio för att få trafi kinformation. Flera använder sig också av GPS-utrustning
eller datorer. Chauff örerna anser att GPS:en inte alltid är så tillförlitlig då den
enbart visar de större vägarna, som absolut inte alltid är de närmaste. Annars
ses GPS-utrustningen som ett bra hjälpmedel för att kunna planera sin körning
både med tanke på ekonomi och miljö. Skyltar spelar också en stor roll för att få
rätt information längs vägen, även om skyltningen ofta upplevs som bristfällig.
Något av det viktigaste både när det gäller att ta emot information och själv kunna
förmedla är dock telefonen och komradion. Då kan det kännas som ett stort
problem att mobilen inte alltid har täckning. Överlag tycker lastbilschauff örerna
att det sker ganska mycket överfl ödig kommunikation, i form av korta och onödiga
telefonsamtal. Telefonen känns dock enklare och mer naturlig att använda än
komradion eftersom enbart en användare i taget då kan komma till tals. Till
telefonen har fl era även handsfree, vilket upplevs som säkrare än den handhållna
komradion. Lastbilschauff örerna vill att information ska vara korrekt och tydlig.
Road Sense BILAGOR
IX

Förmedling av information ska ske snabbt och vara av lagom mängd. Målgruppen
har själva krav på sig att meddela sig till uppdragsgivare och trafi kledare om
tider och så vidare. Chauff örerna ser det också som en viktig del i arbetet att
informera varandra och sprida information om trafi ksituationen till andra företag
inom branschen. Lastbilschauff örerna vill till viss del bli serverad information.
De vill dock även ha möjlighet att ta egna initiativ. En uppskattad lösning är att
kombinera aktivt informationssökande med ett mer serverande tillvägagångssätt.
Att till exempel aktivt få söka information på ett visst ställe. Målgruppen vill i stor
utsträckning få information i förväg så länge det inte blir för mycket att ta in.
Lastbilschauff örernas trafi ksituation i arbetet varierar eftersom uppdragen ofta
skiftar. Ibland körs kortare, lokala sträckor och ibland längre. Gemensamt för
många chauff örer är att arbetspassen ofta är långa. Målgruppen upplever den
omgivande trafi ken som stressande. Under passen hinner de tänka mycket och det
kan ibland bli lite långtråkigt. Radion blir då ett bra sällskap som många utnyttjar
för att lyssna på talböcker eller musik. Ibland då det är dåligt väglag eller har varit
trafi kolyckor blir det mycket köbildning på vägarna. Valet av väg påverkas mycket
av väglaget då målgruppen föredra att köra på större vägar vid halka. Annars
väljer målgruppen gärna mindre vägar som kanske går fortare och drar mindre
bränsle. Valet är dock ofta begränsat på grund av lastbilens storlek och ett pressat
tidsschema. Valet av väg görs antingen då bilen lastas eller på vägen. En annan
anledning till variation av vägvalet är helt enkelt att få omväxling.
Lastbilschauff örerna vill gärna få mer information om trafi ksituationen. Till
exempel att få information om olyckor utsatta på GPS-mottagarens karta för att
veta var olyckor har skett i förhållande till en själv. Målgruppen vill få information
så tidigt som möjligt för att kunna planera.
Väghållare
Väghållarna bor i ett mindre samhälle eller i staden. I stor utsträckning sker
informationsutbytet inom yrket med hjälp av tal i olika former; informella
samtal med chefer och kollegor, möten och telefonsamtal. Andra viktiga
kommunikationsvägar är Internet och fax, som används för skicka skrivna
överenskommelser. Målgruppen framhåller att all information inte alltid når alla
i organisationen och att det är svårt att avväga hur mycket information som bör
förmedlas. Bristen på information gör att det ibland uppstår felaktiga rykten.
X Road Sense BILAGOR

Målgruppen upplever att många i branschen lever i sin egen lilla värld och har
dålig helhetsuppfattning. Ibland förekommer även bristande kunskap, vad gäller
den tekniska biten, om olika kommunikationshjälpmedel. Överlag vill målgruppen
att information ska vara kort och korrekt. Det är viktigt att all kommunikation är
tydlig. Vägverket borde vara snabbare med att meddela om förändringar i vägnätet.
Väghållarna har själva krav på sig att svara på förfrågningar eller anmälningar
från allmänheten inom en viss tidsram. Målgruppen vill både bli serverad aktuell
information och få söka själva. Då det gäller information som påverkar till exempel
personalbehov tycker målgruppen det är viktigt att få information i god tid.
De som planerar för vinterväghållning har alla en grundutbildning för att kunna
förstå och tolka väderprognoser. Vem som ska köra var och i vilken bil planeras
i god tid inför säsongen. Den dagliga planeringen handlar sedan om att avgöra
om någon åtgärd ska göras och när. När målgruppen börjar jobba informerar
den som tidigare haft ansvaret om det aktuella läget. Kontakten med förare är
också mycket viktig för att kunna fatta rätt beslut. De ansvariga väghållarna måste
både hålla koll på väderprognoser och hur det i praktiken ser ut på vägarna. Att
kunna förutse väglaget och planera för rätt åtgärd upplevs av målgruppen som
mycket svårt eftersom allting bygger på prognoser. Saker som inte heller går att
förutse, som till exempel problem med utrustningen, påverkar också slutresultatet.
Väghållarna är en väldigt bevakad yrkesgrupp som alltid har allmänhetens ögon
på sig. De upplever det som stressande att arbeta då det är mycket att göra och
samtidigt tvingas svara på allmänhetens telefonsamtal. Det är problematiskt
att göra rätt avvägning då det i många fall är ekonomi och miljö som står emot
säkerhet. Målgruppen har stor valbarhet då det gäller att fatta beslut om eventuell
insats. När en plogbil ska åka ut eller hur mycket salt som ska spridas. Vilka val
som påverkas mycket av den ersättningsmodell som används i just det området.
Det vill säga om väghållaren ersätts per vädertillfälle, per körd kilometersträcka
eller om det är en kombination av de bägge. Ytterligare en inverkande faktor är den
omgivande trafi ken. I rusningstrafi k är det enligt målgruppen ingen mening med
att skicka ut några bilar.
Väghållarna skulle vilja ha bättre information om hur det faktiskt ser ut på vägbanan.
De skulle uppskatta att få en mer heltäckande bild av hur olika vägsträckor ser
ut eftersom de existerande väderstationer inte är så tätt utplacerade. Fler antal
mätpunkter skulle då kunna ge en mer exakt prognos. Målgruppen saknar också
Road Sense BILAGOR
XI

vissa mer specifi ka data. Ett stort problem är att veta hur stor mängd salt som fi nns
kvar på vägbanan och när det då behöver återsaltas. Ett annat specifi kt problem är
att fi nkornigt regn och en viss typ av snö inte alltid registreras av väderstationerna,
vilket gör att väghållarna inte helt kan förlita sig på den utrustning de har till
hjälp.
XII Road Sense BILAGOR

BILAGA III: ANTECKNINGAR FRÅN FOKUSGRUPP
TV
Vilka användningsområden förknippas medlet med?
•
•
Nöjen, nyheter och sport.
Kulturspridare.
Vad tänker man på?
•
•
•
Positivt
•
•
•
•
•
Negativt
•
•
•
•
•
•
•
Färger och rörliga bilder.
Journalistik.
Public service.
Lättillgängligt.
Mycket info.
Krävs ingen större ansträngning.
Avslappnande.
Vore bra om man kunde välja vad man vill se, och när. Ett aktivt val.
För många kanaler.
Innehållet av varierad kvalitet.
Ej interaktivt.
Man kan inte alltid välja vad man vill se.
Stressande, då det fi nns mycket att välja på.
Hindrar ofta människor från att göra annat.
Finns ingen respons, feedback.
TIDNING
Vad tänker man på?
•
•
•
•
Trycksvärta.
Gammeldags.
Coolt.
Avslappnande.
Road Sense BILAGOR
XIII

Positivt
•
•
•
•
•
Negativt
•
•
•
•
•
•
Lätt att ta med sig.
Kan läsas när som helst.
Kan läsas om igen.
Enkel.
Bra för att nå ut till de som ej har tv eller liknande.
Går åt mycket papper.
Inte alltid aktuell information.
Storleken är ibland knölig.
Finns inga rörliga bilder.
Beroende på tidning fi nns ibland överfl ödig information, så som skvaller,
reklam m.m.
Vid brist på nyheter skrivs det sämre och lite konstiga saker ibland.
NAVIGATIONSUTRUSTNING
Vilka användningsområden förknippas medlet med?
•
•
•
•
•
•
Positivt
•
•
•
•
Negativt
•
•
•
Orientering.
Bilkörning på okänd ort.
Segling.
Arbete i skogen.
Vad tänker man på?
En bra uppgradering från att följa myrstackar.
Bra för yrkesförare, t.ex. taxichauff örer som ska hitta.
Precist.
Bra hjälpmedel.
Mer lätthanterligt än en stor karta.
Ej helt tillförlitligt.
Känsligt.
Kräver ström.
XIV Road Sense BILAGOR

•
•
•
•
Kan vara krångligt gränssnitt och svårförståeligt.
Förslappande.
Kan tappa kartläsarförmågan.
Måste ibland uppdateras och då ofta med dyra program.
INTERNET
Vilka användningsområden förknippas medlet med?
•
•
•
•
•
•
•
•
Positivt
•
•
Negativt
•
•
•
•
•
•
Informationskälla.
Kunskapsdatabas.
Spridning av information.
Vad tänker man på?
Beroendeframkallande.
Överfl öd av information.
Mycket underhållning.
Kommunikation.
Globalt.
Innehåller information om nästa allting.
För mycket information.
All information kan ej litas på.
Risk för missbruk.
Hemsidor måste hållas uppdaterade.
Störande reklam och popup-fönster.
Sökmotorer skulle kunna utvecklas och bli mer specifi ka.
SIGNAL
Vilka användningsområden förknippas medlet med?
•
•
•
•
Telefoner.
Tåg och pinnar för att få tåg att stanna.
Varningar.
Enkla.
Road Sense BILAGOR
XV

Vad tänker man på?
•
•
Positivt
•
Negativt
•
Färger.
Kroppsspråk.
Enkelt och tydligt om man vet vad de betyder.
Kontextberoende (krävs mer info för att förstå signalen).
SKYLTAR
Vilka användningsområden förknippas medlet med?
•
•
•
•
•
Trafi ken.
I aff ärer.
Namn.
Reklam.
Displayer.
Vad tänker man på?
•
•
Positivt
•
•
•
•
Negativt
•
•
•
•
Bilbesiktningen, vägvisande skyltar.
Textbaserade.
Enkla.
Bra på parkeringsplatser för att visa antal lediga platser.
Föränderliga.
Förstärker känslor (ex. aff ärsskyltar).
Inte alltid aktuella (får räkna med marginal).
Begränsad informationsmängd.
Krävs ofta förförståelse.
Kan stängas av.
XVI Road Sense BILAGOR

TELEFON
Vilka användningsområden förknippas medlet med?
•
•
•
•
•
•
•
Positivt
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Negativt
•
•
•
•
•
RADIO
Ringa.
SMS.
Radio.
Musik.
Internet.
Väckarklocka.
Mobil ersätter vanlig telefon i vissa hem.
Slipper kallprat (SMS).
Eff ektivt.
Tidsfördriv.
Används vid informationsinhämtning.
Lättillgängligt.
Portabelt.
Lätt.
Kan vara kontaktbar.
Tydlig information (ringa).
Finns bra funktioner för handikappade (videosamtal).
Ej alltid tydligt (SMS).
Finns ofta förväntningar, så som att alltid vara tillgänglig eller svara fort.
Orosmoment, på grund av ovanstående.
Stressfaktor.
Saknar kroppsspråkets signaler vid telefonsamtal.
Vilka användningsområden förknippas medlet med?
•
•
•
•
Bilen.
Underhålla i jobb.
Nyhetskälla.
Underhållning.
Road Sense BILAGOR
XVII

•
•
•
Positivt
•
•
•
Negativt
•
•
•
•
•
•
•
Vad tänker man på?
Kan göra andra saker samtidigt.
Mest musik.
Bra räckvidd.
Kan nå många människor.
Kan göra vissa val om man väljer webbradio.
Reklamen.
Dålig variation.
Vill kunna välja bort program.
Täckning krävs.
Frekvensbyte är stökigt.
Ingen bild, vilket kan vara begränsande.
Måste lyssna noga ibland.
XVIII Road Sense BILAGOR

BILAGA IV: ANVÄNDARTESTER
ANTECKNINGAR - ANVÄNDARTEST I
PENDLARE
Disposition
•
•
•
•
•
•
Menyval
•
•
•
•
•
Ikoner
•
•
•
•
•
•
•
Kladdigt med olika parallella fält.
Runda knappar är dåligt.
Rullgardinsmeny är tydligt och man är van vid det från Windows.
Flikar är tydligt och rent. Det är bra att få lite information inledningsvis ochatt
den sen utökas stegvis.
Menyn är bekant och bra. Där syns alla val samtidigt och så går det lätt att
snabbt att se undermenyerna.
Det värsta som fi nns är där man får klicka fram och tillbaka många gånger.
Vred känner man igen och det går snabbt att lära sig.
Knapparna är tydliga och stora vilket gör dem lättare att hantera och
upptäcka.
Dragskalan är bäst för det är tydligt och lätt att se vad som är markerat. Att
det fi nns en tydlig markering är mycket viktigt.
Dragskalan liknar lite en meny på så sätt att alla val syns samtidigt. Det är lätt
och bra.
Tycker om välbekanta lösningar.
De fl esta ikonerna påkallar uppmärksamhet.
Text i kombination med ikoner är tydligt.
Vissa ikoner tolkas helt fel.
200 m kan tolkas både som att det händer om 200 m och att det kommer att
pågå under 200 m.
Istället för en ikon för framkomlighet är det bättre med en som påkallar
uppmärksamhet kombinerat med en gradering (samt information om vad det
gäller?).
Varningstecken associeras till fara.
I kombination med text är budskapet tydligare.
Road Sense BILAGOR
XIX

Text
•
•
•
•
•
•
•
Kartor
•
•
•
•
•
Text tillsammans med ikoner är bra.
Det är bra när texten får ett tydligt samband till en ikon eller den aktuella
pekpositionen. T ex genom en pratbubbla eller liknande.
Punktform är bra för att det är kortfattat och lättare att ta in.
Det vore bra att få upp samma ikon som den man har klickat på i anslutning
till informationen.
Om information ska komma upp automatiskt ska det vara lite information.
Massor förklaringar är det värsta som fi nns.
Kortfattad information kan gärna kombineras med en ikon.
Tunnelbane/busstuket är totalt obegripligt. Den ger ingen känsla för avstånd
eller riktningar. Det är svårt att se sin egen position i relation till kartan.
En översiktlig kan ha rakare, schematiserade linjer/vägar men bli mer verklig
då den blir mer inzoomad.
Det är bra med detaljerade kartor då man kör.
Den detaljerade är onödig. Det fi nns ingen anledning att se varje sväng på
vägen.
Bra däremot att se orters placering och få ett hum om deras placering i
förhållande till varandra.
Jämförelser
• Stapeldiagrammet är tydligt och bra. Mer överskådligt än en karta.
• Diagrammet är bra och lätt att överblicka.
Vägar
•
•
•
•
•
Framkomlighet och rekommenderad väg är svårt att förstå.
Varningstriangeln är bra eftersom den är så välkänd. Den ”halkiga” vägen är
svårare att tolka.
Det skulle vara bra med en extra ikon till vägen t ex en snöfl inga.
Varningar är tydliga men för vad?
Den slingriga vägen kan betyda halka om den är röd.
XX Road Sense BILAGOR

Graderingar
•
•
•
•
•
Utropstecknen är svåra att skilja åt om de inte visas tillsammans men då blir
det för mycket att ta in och rörigt.
Mätglas med mätstreck är tydligt och bra i kombination med sin ikon.
Gillar ljudeff ekter för att påkalla uppmärksamhet.
Prickarna eller mätglaset är tydligt och lätt att se.
Utropstecknet fordrar förklaringar, vilket betyder mycket och vilket betyder
lite? Men det fungerar bättre som gradering än som ikon.
KOLLEKTIVTRAFIKANT
Disposition
•
Menyval
•
Knappar är bra och förknippas lätt med befi ntliga webbsidor.
Dragmenyn och meny med markering är bra för att de tydligt visar vad som
är valt.
Ikoner
• Ikonerna som kombineras med text är bäst. Det är tydligt om de upplyser om
när något händer.
• Utropstecknet påkallar uppmärksamhet. För att varna för något fungerar det
bra med varningstriangel.
Text
• Pop-up pratbubbla är bra i kombination med ikon. Där kan man få ytlig
information och sedan kunna välja att få utförligare information. Då gärna i
punktform eller i kortare stycken. Om det är olika händelser vore det bra att
få texten i kombination med ikoner.
Kartor
• Tunnelbanekartan fungerar bra. Där får det plats mycket information på liten
yta.
• Detaljerade kartor känns onödigt då det ändå inte fi nns så mycket detaljer.
• Raka streck men med proportioner är bäst för då förmedlas en känsla för de
verkliga relationerna mellan platser.
Road Sense BILAGOR
XXI

Jämförelser
•
•
Tabell är bra för att ge en överskådlig jämförelse av olika färdmedel.
Vilket nummer eller vilken väg är OK att få i textform då man inte behöver
en karta för att hitta.
Vägar
• Halkan är tydlig på grund av att den raka vägen syns i mitten.
• Varningsmärken är bra men då behövs en ikon som talar om vad varningen
gäller.
Graderingar
• Utropstecken är otydliga. För att det ska vara tydligt måste alla tre synas på
en gång.
• Punktvarningen och mätglaset fungerar bra. Det är ju samma sak – en varning
i tre steg.
LÅNGRESENÄR
Disposition
•
•
•
Menyval
•
Menyerna liknar mycket av det som fi nns idag.
Den tomma skärmen ser inbjudande ut.
Flera fält samtidigt verkar bara rörigt och krångligt.
En drag- eller klickmeny med de olika valen fungerar bra.
Ikoner
• Varningstrianglar är tydliga.
• Utropstecknet är enbart förvirrande.
• Tydliga bilder eller symboler är också bra.
Text
•
•
•
Popup-rutor med kortfattad info är enkelt och bra.
En bra lösning är att sedan få klicka för ytterligare info.
Det får absolut inte bli för mycket information. Då förlorar användaren
intresset eftersom det blir för rörigt.
XXII Road Sense BILAGOR

Kartor
•
•
•
Tunnelbanekartor fungerar bättre under jord då ingen ändå ser omgivningen.
En enklare schematisering på kartan är bra så att platsers relationer i
förhållande till varandra ändå är tydliga.
En viss struktur gör det enklare att se var man själv befi nner sig.
Jämförelser
•
•
Vid ankomsten till en ny plats vore det bra med en karta där olika transportmedel
eller färdvägar är tydligt utmärkta. Då blir det enklare att till exempel ta sig till
busshållplatsen eller biluthyrningsfi rman.
Ytterligare info om val kan presenteras i textform vid sidan om eller fås genom
klickning på symbolen.
Vägar
• Halt väglag är enklast att förstå.
• Varningsmärken är tydliga men vad varnas det för?
Graderingar
•
•
•
•
En graderad varning är en bra idé.
Mätglas eller prickar är båda tydliga graderingar.
Det vore bra att få känslan av att varningen har fria steg som i mätglaset.
Det skulle få mer uppmärksam av användaren än om graderingen visas i
tre steg. Ett fritt graderingssystem påminner om digitala vägskyltar där
informationsinnehållet kan ändras vid behov.
Trafi kljus har för starka associationer till grönt – kör och rött – stanna.
VÄGHÅLLARE
Disposition
•
•
•
Menyval
•
•
Det måste gå snabbt och enkelt att hitta.
En disposition med knappar ger möjlighet till snabba val.
Menyer är också bra och lätt att förstå eftersom det är så välkänt.
Knappar är tydliga symboler som gör det lätt att associera till val.
Knappar är överskådligt och användaren ser tydligt vad som är valt.
Road Sense BILAGOR
XXIII

•
Dragmenyer känns invant. Associerar dem till förstorande och förminskande
funktioner.
Ikoner
• Ikonerna för halka är tydliga.
• Bilikonen visar på var informationen kommer från.
• Övriga ikoner är oklara.
• Då det fi nns befi ntliga vägmärken (ex köbildning) är det bra att använda
dem.
Text
• Det är bra att få upp lite information först och sedan kunna välja att få mer.
• Popup-rutor i kombination med en symbol är ett bra sätt att få information.
• En kortfattad text i kombination med en symbol är bra.
Kartor
•
•
•
•
Kartor bör vara mer eller mindre verklighetstrogna.
Det är viktigt att kunna se de verkliga förhållandena mellan orter och kunna
bedöma avstånd osv.
Varje kurva på en väg är inte lika nödvändigt.
Hur verklighetstrogen kartan ska se ut beror på områdets storlek. I en
inzoomad visning bör kartan bli mer detaljerad. Det är lätt att missa t ex en
parkering om kartan är för schematisk.
Jämförelse
• Idag använder vi oss av grafer som visar yt- och lufttemperatur samt
daggpunkt.
• Eftersom framtiden enbart är prognoser är det viktigare att kunna titta på
tendenser bakåt vid bedömningen av vilka åtgärder som bör göras.
• En tabell är inte lika överskådlig och gör det inte lika lätt att jämföra olika
fakta som en graf.
• Om det är möjligt att få information från en hel vägsträcka, t ex som ett
medelvärde, vore det mycket bra. Som det nu är gäller informationen bara för
vissa platser eller mätpunkter.
XXIV Road Sense BILAGOR

Vägar
•
•
•
Vägarna som symboliserar halka är tydligast och lättast att förstå.
Körriktningen är också ganska tydlig medan de andra alternativen är mer
oklara.
Pilarna förknippas gärna med PEAB:s GPS-system som används av
chauff örerna i bilarna. Rött betyder att chauff ören tagit en paus. Gult står för
saltåtgärd och grönt står för plogning.
Graderingar
• Rödljuset är bra. Det är välbekant och förknippas med trafi k. Grönt skulle i så
fall stå för full friktion. Gult för risk för halka och rött för stor risk för halka.
• Prickar och mätglas är också tydliga.
ANTECKNINGAR - ANVÄNDARTEST II
VÄGHÅLLARE
Funktionsprototyp 1: Slidevarianten
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Vill gärna trycka på namnen vid slidern istället för att dra den.
Saknar ortsnamn i kartan för att kunna orientera sig bättre.
Vill få nederbörd i staplar istället för graf.
Är rädd att det ska bli för mycket info i grafen om man får lägga till hur
mycket man vill.
Sökfunktionen skulle kunna stödja sökning på vägnummer.
Saknar knapp för att komma ur den inzoomade kartan efter sökning.
Vägtemperatur är viktigast, skulle kunna få två värden till en ikon.
Länk till SMHI.
Fler väderparametrar i VVIS, ex underkylt regn -> tabellform för alla om man
vill.
Vill klicka på åtgärder i grafen och få info om vem som gjort vad.
Nederbörd skulle kunna ha en stapel och en graf ihop.
Saknar indikation på hur stor risken är för halka när man bara har ikoner.
Vill gå till respektive symbol för att få reda på mer information.
Att lägga till och ta bort den önskade informationen känns överskådligt och
logiskt men det är viktigt att det inte blir för plottrigt.
Road Sense BILAGOR
XXV

•
•
•
Färgkodning är ett bra sätt att åskådliggöra olika parametrars innebörd i en
graf.
Bra med tydliga symboler på knapparna.
Funktionen med inzoomning på specifi ka vägsträckor är en bra idé.
Funktionsprototyp 2: Dropdownmenyn
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Tydligt med text till varje sida.
Lätt att manövrera menyn.
Vill kunna ändra tidsperspektivet på grafen.
Komma åt graf för specifi k väg eller område.
En bra karta är mycket viktigt (tex Google Earth).
Snabbare än slidern.
Måste vara tydligt kopplat i grafen, mellan knapparna och deras rubrik och
streck vid själva grafen.
Vägtemperatur är den temperatur som i största grad intresserar väghållare.
Men temperaturen får gärna anges i kombination.
Då det gäller väderinformation är det bra att kunna skilja de olika källorna
(SRIS och VVIS) från varandra.
För att få prognoser skulle sidan kunna kopplas till SMHI.
Det är bra att de underliggande menyvalen är synliga utan att användaren
måste klicka på rubrikerna. Det gör det enkelt att hitta det som eftersöks.
Vill få information om vilken typ av åtgärd som avses: plogning/saltning/
sandning, vilken tidpunkt den startade samt vem det är som kör. Den
informationen vore väldigt bra att ha på ett och samma ställe.
PENDLARE
Funktionsprototyp 1: Slidevarianten
•
•
•
•
•
Vill klicka på orterna på kartan eller på vägen då en viss sträcka ska väljas.
Vill klicka på rubrikerna i menyn istället för att dra i markeringen.
Framför en önskan om att kunna se väglag och trafi k på samma gång. Tycker
det känns jobbigt att tvingas klicka fram och tillbaka för att se alla hinder på
en viss sträcka.
Dragskalan med markeringen visar tydligt var i systemet användaren befi nner
sig.
Tycker om layoutens uppdelning med ett fält för menydelen.
XXVI Road Sense BILAGOR

•
•
•
•
•
•
•
•
•
Vid jämförelser är det bra att få grafer/tabeller i anslutning till en viss karta.
Det vore också intressant att få se olika färdmedels väg på kartan då det kan
skilja sig en del.
Viktigt att visa olika färdmedels totala tid inklusive eventuell väntetid etc.
De tillgängliga valen borde synas genom att muspekaren dras över rubrikerna.
Sedan skulle markeringen fl yttas genom ett klick.
Svårt att förstå dragmenyns funktion. Vill istället klicka på rubrikerna.
Vissa parametrar under t ex väder känns inte så viktiga.
Den övergripande utformningen fungerar bra men den känns lite mer
omständlig än menyvarianten.
Tycker det är ologiskt med fl era underrubriker/knappar på vissa rubriker när
andra är helt tomma. Det är lite konstigt.
Stapeldiagram tycker jag inte om.
Knappar är ett bra sätt att välja olika information.
Funktionsprototyp 2: Dropdownmenyn
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Rutan med textinformation är bra och tydlig. Det är positivt att direkt kunna
se informationen.
Det vore bra om framkomlighet visas tillsammans med beräknade kötider och
liknande.
Viktigt att gränssnittets helhetslayout är konsekvent då det skapar förvirring
när textrutor och liknande försvinner eller ändras.
Menysystemet känns bekant och invant men det vore bra att ha knappar
tillgängliga för att byta information inom t ex väder istället för att behöva gå
in i menyn igen.
Tycker bättre om att få text eller information på vänstersidan.
Hur utförligt texten ska presenteras beror på hur lång vägsträcka det rör sig
om.
Bra att kunna se underliggande val på en gång i menyn och bara behöva dra
muspekaren över fast slide-varianten var roligare.
Saknar en zoom-funktion.
För en pekskärm vore det bra med knappar i vilket fall måste valen vara enkla
att manövrera.
Vill ej använda ikonerna på kartan men försöker däremot klicka på rubriker
och markerade vägar.
Hittar lätt i menyerna och tittar på kartan.
Road Sense BILAGOR
XXVII

•
•
•
•
•
•
Tycker bättre om att få information på kartan än i form av diagram- eller
tabellform.
Det är bra att med hjälp av en popup-ruta kunna välja en alternativ
rekommenderad väg för att undvika problem.
Textrutan är bra. Det ger ytterligare information och det är ju valfritt att läsa
det.
Det jag måste få veta vill jag kunna se på kartan utan att läsa texten om jag
inte vill det.
Sökfunktionen och kartan känns lite dubbelt men det fungerar bra.
Tycker mest om denna varianten för att den är mer överskådlig och visar
underliggande alternativ snabbare.
KOLLEKTIVTRAFIKANT / CYKLIST
Funktionsprototyp 1: Slidevarianten
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Positivt att få den snabbaste rekommenderade väg.
Vore bra att få en tidsangivelse på vilken väg som är bäst om tex den ena är hal
och den andra har köbildning.
Vid jämförelser vore det bra att kunna få information om tid, färdsätt och
vilka olika vägar som fi nns att välja på.
Sök väg är ett underligt namn, kan misstolkas. Kanske ”min väg” eller ”sök
vägsträcka”.
Slidern är svår att förstå, den ger inget intryck av att man ska dra i den. Kanske
skulle man ha en rubrik ovanför den ”se aktuell information om:”.
Vindikonen är lite otydlig, kanske att alla ikoner skulle röra sig lite grann på
kartan. Sakta.
Saknar mätkoordinater i grafen.
Skulle vilja veta när halkan börjar och slutar på en sträcka, en ikon är lite för
difus.
Gillar när all information är till vänster.
Vill få en snabb överblick över ex. väder, ej behöva välja en parameter i taget,
alltså är denna bra.
Skulle vilja ha en liten markering runt menyvalet och inte bara en pekare mot
den.
Vill kunna förfl ytta sig i kartan med musen.
Vill ha en liten översiktskarta över ett större område för att lättare kunna
XXVIII Road Sense BILAGOR

orientera sig. Behöver kanske inte zooma lika mycket då, om man lättare ser
var man är.
Funktionsprototyp 2: Dropdownmenyn
• Tycker bättre om denna variant vid första intrycket.
• Textrutan är bra för att det ger mer information och man kan få fl er detaljer
vid behov.
• Det är lätt att hitta i menysystemet.
• Saknar feedback på i vilken huvudrubrik man befi nner sig.
• Systemet känns mer anpassat för bilister än kollektivtrafi kanter. T ex påverkar
köbildning inte bussen på samma sätt då det fi nns speciella trafi kfi ler.
• Informativt med menyn.
• Nackdel att man inte ser vad man har att välja på under varje meny, måste föra
musen över.
• Vill ha sökfunktionen på vänster sida i alla fall, kanske att statisk text kan ligga
till höger (Det tog lång tid innan testanvändaren ens såg att det fanns text till
höger och att den ändrades. Testanvändaren tittade bara på kartan för att se
förändring (gäller 2 st)).
• Vill kunna göra mouseover eller liknande på punkter i kartan eller vägsträckor.
Typ få popup-fönster.
• I grafen skulle man kanske kunna markera kritiska punkter på ett tydligt sätt,
ex. en kombination av låg temperatur och nederbörd, i dess skärningspunkt
skulle kunna vara tydligt synlig för att minska på arbetsbördan.
• Knapparna är lite dåligt kopplade till de olika parametrarna som faktiskt visas
i grafen, kanske färgkoda dem?
• Saknar en tydlig pekare mellan texten till höger och den vägstäcka som den
gäller för.
• Bilarna på köikonen skulle kunna stå på rad mer.
• Textinformation om väder känns onödigt, det är inget man inte redan vet eller
ser från kartan.
• Skulle vilja se fl era parametrar samtidigt, blandat väder och t.ex. halka. På
samma karta.
Road Sense BILAGOR
XXIX

LÅNGRESENÄR
Funktionsprototyp 1: Slidevarianten
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Förstår inte hur menyn fungerar.
Gillar den andra mycket bättre.
Jag ser inte var jag är när jag har valt en rubrik.
Det är förvirrande att inte ha underrubriker/alternativ på alla rubriker.
Knapparna i sig fungerar jättebra. Valen är tydliga och det går fort att välja ny
information.
Det går snabbt att klicka i och ur och visa olika saker samtidigt.
Menyvarianten är lite snabbare inte lika mycket klickande.
Att jämföra olika saker i ett stapeldiagram är ett mycket överskådligt sätt att få
en bild av hur lång tid olika färdmedel tar. Bättre än tex ett cirkeldiagram.
Kartor i kombination med ett diagram gör att användaren får en bättre bild av
var han befi nner sig då det är okända platser.
Funktionsprototyp 2: Dropdownmenyn
•
•
•
•
•
•
För att ta reda på om det är halt går jag in på väglag. Men är jag inte på väg
någonstans?
Om jag har valt en sträcka vill jag sen titta på väglaget, trafi ksituationen,
vädret osv.
Jämförelser vad innebär det? Om det är en ny plats är det jättebra att få en
karta med tex olika färdvägar.
Rekommenderad väg-funktionen är kanon.
Köbildning är det jag tror skulle användas mest.
Vad gäller textrutan fokuserar jag mest på kartbilden och den information
som syns där. Jag tittar inte så mycket på texten men det är ju ytterligare eller
kompletterande info så jag tycker ändå att texten är bra. Men om det skulle
blinka till och jag skulle få uppdaterad information under resans gång så skulle
jag kanske titta mer.
XXX Road Sense BILAGOR

ANTECKNINGAR - ANVÄNDARTEST III
PRIVATPERSONER: CYKLIST/KOLLEKTIVTRAFIKANT, PENDLARE, LÅNGRESENÄR
Funktionsprototyp 3: portabelt format
• Bra att halkan fi nns kvar och syns även under andra menyval.
• I förhållande till webblösningen är det inte direkt någon information som
man upplever att man saknar.
• Ett problem är täckningen, att bara större vägar syns på kartan.
• Knappen ”Mer info” kan upplevas som att informationen gäller just det
menyval som för tillfället är aktivt.
• Systemet är väldigt logiskt att manövrera i med piltangenterna och två
valknappar.
• Menyvalet ”Tips” kan missuppfattas: är det sevärdheter längs med vägen eller
vad?
Road Sense BILAGOR
XXXI

BILAGA V: FÖRFRÅGNINGAR
UTDRAG UR E-POSTSVAR
Thomas Waldner
“Det som verker grundläggande i Segmentation Models är att dem baseras på
demographiska, vardering eller beteende faktorer. Modellen kan baseras på en
eller fl era av dessa. Det brukar blir komplext om man blandar varderingar, demographiska,
och beteende.
Det som brukar fungerar bäst för inspiration till design är beteende (behavioural)
modeller. Sedan kan man se om det fi nns demographiska corrolation, men det
brukar inte bytyder så mycket för design i sig. (funkar designen för personer med
ett visst beteende, spelar ingen roll om dem är 18 eller 50).
Undantaget är väldig ung eller gammal människor, som har speciellla funktions
eller kognativa hinder.”
Erik Sebelius
“Segmenteringsbasen kan variera beroende på marknad. Klassisk segmentering
har demografi som grund eller olika användarsituationer. Mer komplex segmentering
innefattar värderingar och attityder, särkilt användbart för emotionell
branding (design). Ligger fokus på funktionalitet brukar enklare demografi sk
segmentering fungera (ålder, familjesituation, kön osv). Detta är klart enklast att
hantera själv. Dessutom enklare att hitta redan gjorda studier baserat på demografi
.
Hur man strukturerar målgrupperna beror på syfte och marknad. Vet att Volvo
både har komplex segmentering (attityd och värdering) och enklare demografi sk
indelning. tex så gjordes konceptbilen för kvinnor.”
XXXII Road Sense BILAGOR