Artiklar i PDF-format - Veckans Affärer
Artiklar i PDF-format - Veckans Affärer
Artiklar i PDF-format - Veckans Affärer
Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!
Leverage SEO-optimized Flipbooks, powerful backlinks, and multimedia content to professionally showcase your products and significantly increase your reach.
TIDSAM 0933-10<br />
”mångfald är ett effektivt sätt att undvika självgodhet”<br />
I N T E B A R A F Ö R H O N O M<br />
Kvinno- Kvinno-<br />
Revolution<br />
på Kinnevik<br />
så tog kvinnorna över på sveriges grabbigaste koncern<br />
(självklart är vd mia Brunell etta på va:s lista över de)<br />
125 mäktigaste kvinnorna 2007<br />
undersökning<br />
därFör var 2006<br />
ett Förlorat år För<br />
maktens kvinnor<br />
marie ehrling<br />
”FörFärande<br />
Få kvinnor på<br />
toppositioner”<br />
N u m m e r 1 0<br />
8 m a r s 2 0 0 7<br />
p r i s 5 5 k r
V a inneHÅLL<br />
16 chefredaktören<br />
Det står illa till med jämställdheten.<br />
125 mäktigaste<br />
9 de tar herraväldet<br />
Kvinnorna som gör skillnad.<br />
19 nätverk – nytta eller nöje?<br />
Cecilia Aronsson träffar tjejerna.<br />
22 2006 blev ett förlorat år<br />
Kvinnor på toppen var bara gästspel.<br />
30 MarIe ehrlInG oM avhoPPet<br />
Exklusivt för <strong>Veckans</strong> <strong>Affärer</strong>.<br />
34 kvInnor tjänar Mer<br />
Kvinnligt ledarskap ger lönsamma företag.<br />
35 börSkrönIka<br />
Per Olof Lindsten om jämställda placeringar.<br />
39 va:S doM: USla valberednInGar<br />
Finns det inte fler kvinnor att välja bland?<br />
40 eU-länderna MobIlISerar<br />
Jämställdheten måste skyndas på.<br />
41 norGe har nått näStan ända fraM<br />
Snart 40 procent styrelseledamöter.<br />
44 MIa brUnell – MäktIGaSt av alla<br />
Kinneviks vd blev grabbarnas chef.<br />
49 125 MäktIGaSte kvInnorna<br />
De tjänar på att börsen pratas ned.<br />
52 kvInnorevolUtIon På kInnevIk<br />
Cristina Stenbeck får pris som årets ägare.<br />
61 GUbben Mot StröMMen<br />
Stefan Brocker vill ha advokater med barn.<br />
att:ention<br />
63 akta dIG för fällorna!<br />
Är du en maskot eller Madam Saddam?<br />
65 Så får dU läSare tIll dIn bloGG<br />
Senaste trenderna direkt från nätet.<br />
67 Placera SoM en Man<br />
Så blir pensionen bättre.<br />
69 klädd för karrIär<br />
Våga mera, är Camilla Thulins bästa råd.<br />
73 hårdvInklat: taktIkSnack<br />
Toppkvinnornas hemliga knep för överlevnad.<br />
74 PerSPektIv: catarIna af SandeberG<br />
Allt under 22 procent är ett fiasko.<br />
oMSlaGSfoto : Peter jönSSon<br />
9<br />
69<br />
63<br />
kenneth andersson cornelia nordström/scanpix<br />
52<br />
micke lundström<br />
Åke gunnarsson/vue<br />
44<br />
22<br />
| va | 10 | 8 mars 2007 | www.ekonominyheterna.se |<br />
peter jönsson<br />
joachim lundgren
senior reporter<br />
marknadschef<br />
Bengt Ericson<br />
Min fru<br />
martin mellgren<br />
Martha Nelson, People Magazine<br />
förlagsdirektör<br />
Jonas von Hedenberg<br />
Margarete av Danmark<br />
teknisk chef<br />
Britt andersson<br />
tryck<br />
Sörmlands Grafiska<br />
Quebecor<br />
P R E n u m E R E R a !<br />
Ring 08- 799 63 41<br />
E-post: pren@va.se<br />
R E d a k t i o n<br />
Tel: 08-736 52 00<br />
Postadress: 105 44 stockholm Besöksadress: sveavägen 53<br />
E-post: red@va.se E-post till medarbetare: förnamn.efternamn@va.se<br />
Webbadress: www.va.se<br />
red.frågan Vilken av världens kvinnliga makthavare skulle du vilja ha som chef?<br />
chefredaktör<br />
aNSVaRiG UTGiVaRe<br />
Pontus Schultz<br />
Tina Brown, legendarisk Vanity Fair-redaktör, och Elisabeth Murdoch<br />
redaktionschef stf. ansvarig utgivare<br />
Richard Björnelid<br />
Drottning Kristina skulle ha varit spännande<br />
art director<br />
Jonas Carlson<br />
Pippi Långstrump. Om hon fanns skulle jag gärna tillhöra hennes team. Vi tillhör samma generation.<br />
Cecilia aronsson<br />
Paula Radcliffe, regerande<br />
kvinnlig världsmästare<br />
i maraton<br />
niklas Johansson<br />
Jeanne d’Arc<br />
Jan-Eric Öhman<br />
Margareta<br />
Wallenius-Kleberg<br />
Rune ahlström<br />
bildrepro<br />
Livia Drusilla. För mycket<br />
lösa boliner och för få<br />
romerska kejsarinnor<br />
nuförtiden.<br />
ulf Skarin<br />
webbchef<br />
Madonna<br />
Pontus Herin<br />
Tarja Halonen<br />
Cecilia Stenshamn<br />
Föräldraledig<br />
Per olof Lindsten<br />
Aung San Suu Kyi<br />
maria källner<br />
Ja men det måste bli<br />
Margaret Thatcher!<br />
mikael Zackrisson<br />
webbchef<br />
Föräldraledig<br />
reportrar<br />
layout<br />
ekonominyheterna<br />
externa medarbetare<br />
Christer Berglund<br />
Anjelica Huston<br />
Benny Bergenstråhle<br />
08-736 56 29<br />
redaktionssekreterare<br />
anna-Stina atterday<br />
Madeleine Albright<br />
redaktionsassistent<br />
annika nyman<br />
08-736 57 51<br />
En av de hund-ratjugofem på VA:s lista<br />
Jonas malmborg<br />
Föräldraledig<br />
Åsa Ekelund<br />
Tjänstledig<br />
anna Spång<br />
nyhetsgrafik<br />
Marie-Louise Ekman<br />
malin Lundmark<br />
webbredaktör<br />
Oprah Winfrey<br />
annons<br />
Ld media ab<br />
08-736 52 00<br />
annonschef<br />
Haig daniels<br />
08-736 56 10<br />
Per Laredius<br />
08-736 56 37<br />
research<br />
Camilla Wagner<br />
Oprah Winfrey<br />
Annonsorder och mAteriAl<br />
Lisa Westerberg<br />
08-736 56 24<br />
<strong>Veckans</strong> <strong>Affärer</strong> ges ut av Bonnier tidskrifter AB<br />
medlem i sveriges tidskrifter. © <strong>Veckans</strong> <strong>Affärer</strong>. issn 0506-4406<br />
torbjörn Carlbom<br />
Jenny Ehrenberg<br />
Gunnar Lindstedt<br />
Reportageresa<br />
annika Lidén Engberg<br />
bildredaktör<br />
Karin Kock<br />
Emanuel Sidea<br />
webbreporter<br />
Ann Moore<br />
Christopher Grenö<br />
08-736 56 17<br />
Faxa 08-28 59 74<br />
hemsida: www.va.se<br />
E-post: pren@va.se Ring: 08- 799 63 41 Faxa: 08-28 59 74<br />
Pris: Helår 2 250:- (2 125:- exkl. moms)<br />
www.va.se<br />
För att underlätta god service och korrekt administration av din prenumeration används modern in<strong>format</strong>ionsteknik inom Bonnier AB, som äger <strong>Veckans</strong> <strong>Affärer</strong>, för behandling av namn och<br />
personnummer, adress/teleadress, produkt-, leverans- och betalningsuppgifter. Uppgifterna – tillgängliga för dig för registerutdrag, ev rättelse eller spärr via vår kundtjänst – analyseras och<br />
grupperas och används för administration av dina engagemang och betalningar samt för in<strong>format</strong>ion och marknadsföring via post, telefon eller elektronisk överföring. Uppgifterna lagras och<br />
används under den tid du har ett aktivt Bonnierengagemang och för en tid därefter då Du kan utnyttja fördelarna med att vara kund vid Bonnier AB. Våra kunder väljer ofta att till fördelaktiga<br />
villkor teckna sig för nya engagemang efter en tids uppehåll. Du kan komma att få intressanta erbjudanden från andra delar inom Bonnier AB eller från utvalda samarbetspartners till koncernen.<br />
Om du inte vill ha sådana erbjudanden, kontakta kundtjänst så kommer dina uppgifter att spärras. Om du vill avsluta kundrelationen helt efter en aktiv prenumerations- eller medlemsperiod är<br />
vi tacksamma om du meddelar detta så att vi kan radera dina uppgifter.Bonnier AB inhämtar uppgifterna i första hand direkt från dig samt uppdaterar och kompletterar uppgifterna via andra<br />
register med sådan in<strong>format</strong>ion som är särskilt viktig för god kundservice. Det gäller främst namn- och adressuppgifter. Kundrelationen med Bonnier AB präglas av Kvalitet, Trygghet och<br />
Kundfördel, som innebär att du nås av kvalitetsprodukter, kan känna trygghet för hanteringen av dina adressuppgifter, nås av fördelaktiga erbjudanden.<br />
START<br />
SF-DK 2,0 GR9<br />
RFGK - TRAD.<br />
Ta direktvägen<br />
till det enkla<br />
sparandet!<br />
INPRS/SKT. V4<br />
?<br />
?????????<br />
RGK.2,5%<br />
GDK-T3 / 32,3<br />
MÅL<br />
Öppna en depå hos Aktiedirekt (det kostar inget) och spara i aktier<br />
och fonder på Sveriges förmodligen enklaste sparsajt. Du betalar<br />
ingen depåavgift, sparar i fonder från hela världen och i aktier i hela<br />
Norden. Givetvis alltid till marknadens lägsta minimicourtage på<br />
9 kronor! Dessutom har vår prisbelönta sajt blivit ännu bättre,<br />
tydligare och enklare att använda.<br />
Kolla själv på www.aktiedirekt.se!<br />
Handel med fi nansiella instrument innebär alltid ett risktagande. Dina investerade pengar kan såväl<br />
öka som minska i värde och det fi nns inga garantier för att du får tillbaka det investerade kapitalet.
Ööv er en u er f ilé berättar Ulf Kristersson,<br />
socialborgarråd i Stockholm, om när han tog<br />
med toryledaren David Cameron till de föräldralediga<br />
papporna på en svensk förskola.<br />
”Han var stum. Kunde inte riktigt ta in det”,<br />
berättar Ulf och viftar med armarna.<br />
Jag påpekar lite försynt att pappaledighetsfrekvensen<br />
på Södermalm i Stockholm möjligen<br />
inte är representativ för Sverige i stort,<br />
men känner ändå ett stick av stolthet.<br />
Det händer en hel del på jämställdhetsfronten.<br />
Den politiska representa-<br />
tionen är jämställd som princip,<br />
pappaledigheten ökar<br />
stadigt och det är inte socialt<br />
accepterat att skapa herrklubbar<br />
i någon verksamhet.<br />
Därför är det extra pinsamt<br />
att konstatera att den insikten<br />
inte har nått näringslivets<br />
yttersta maktelit. Det<br />
här är nionde gången vi gör<br />
<strong>Veckans</strong> <strong>Affärer</strong>s ranking av de 125 mäktigaste<br />
kvinnorna i Sverige. När listan kom till var<br />
den innovativ och lite chockerande, en manifestation<br />
för att lyfta fram kvinnor som tagit<br />
sig in i makten. Nio år senare kände vi att det<br />
var dags att addera lite sälta till hyllningskören.<br />
För faktum är att utvecklingen knappast<br />
går så fort som man kan önska sig. Tvärtom.<br />
Vi kallar 2006 ett förlorat år för jämställdheten<br />
i näringslivet. Styrelserepresentationen<br />
går bakåt, antalet kvinnliga börs-vd:ar<br />
sjönk, tunga kvinnoprofiler fick gå och gamla<br />
hade svårt att göra comeback. Allra pinsammast<br />
är att det verkar vara en ganska rak<br />
reaktion på att hotet om kvotering försvann i<br />
och med regeringsskiftet. Det vill säga: insikten<br />
om att mångfald är bättre affärer än enfalden<br />
som råder i dag har inte sjunkit in.<br />
Och det verkar inte enbart vara en generationsfråga.<br />
Jag träffade personaldirektören<br />
på ett av Sveriges tyngsta bolag som dömde<br />
ut även 60-talistgenerationens chefer som<br />
”ett gäng med Ruter Dam-diplom på väggen,<br />
men annars samma gubbar som sina före-<br />
gångare”.<br />
Just att insikten om<br />
behovet av fler kompetenser<br />
än den vita,<br />
medelålders heterosexuella<br />
mannen bara<br />
16 | va | 10 | 8 mars 2007 | www.ekonominyheterna.se |<br />
P o n t u s<br />
Enfalden på toppen är pinsam<br />
b l ogg<br />
Tycker du som jag?<br />
Säg emot i min blogg.<br />
Varje dag.<br />
”2006 är ett<br />
förlorat år<br />
för jämställdheten”<br />
Skriv till chefredaktören: pontus.schultz@va.se<br />
skrapar på ytan är det mest irriterande. Ericsson<br />
har ett mål om fler kvinnliga chefer, som<br />
man inte klarar att nå. Det gör inget. För ingen<br />
bryr sig. Till skillnad från om man missat<br />
andra mål.<br />
VA har i det här numret anonymt intervjuat<br />
elva kvinnor som försvunnit från maktlistan.<br />
De ger en skakande bild av hur makten<br />
fungerar. Bara 18 procent ser en positiv trend<br />
när det gäller synen på kvinnor i näringslivstoppen.<br />
70 procent konstaterar att kvinnor<br />
måste anpassa sig till en man-<br />
lig norm och alla är<br />
ense om att hotet<br />
om kvotering<br />
förändrade inställningen.<br />
67<br />
procent har blivit<br />
lönediskriminerade,<br />
82 procent<br />
har haft problem att<br />
ta sig in i manliga<br />
nätverk och 67<br />
procent har blivitdiskriminerade<br />
i befodringar.<br />
91 procent har<br />
någon gång upplevt<br />
otillbörligt uppträdande<br />
från en manlig<br />
chef och flera pratar om<br />
sexuella trakasserier.<br />
Jag har två döttrar.<br />
Skulle jag vilja att de<br />
gjorde toppchefskarriär i ett<br />
stort bolag med den bild jag<br />
får i det här numret av hur<br />
tillvaron för kvinnliga chefer<br />
är?<br />
Knappast.<br />
Det är ett större problem<br />
för storbolagen, än för framtidens<br />
karriärister. De har alternativ<br />
så det räcker.<br />
Just nu<br />
BoK: ronnie<br />
sandahls ”Vi som<br />
aldrig sa hora” är en<br />
skön story om en generation<br />
killar på jakt<br />
efter en ny mansroll.<br />
MAt: mitt saffranoch<br />
chilite. Utan<br />
tvekan.<br />
PRYL: Är pinsamt sugen<br />
på en fotoram som visar<br />
digitala bilder. Kitsch?<br />
Jag vet.<br />
”Männen lever<br />
farligt i dag. Jag<br />
tror att vi på sikt<br />
är på väg mot ombytta<br />
roller”<br />
Anna Eliasson Lundqvist, vd för<br />
rekryteringsföretaget Kvinnokompetens,<br />
konstaterar att kvinnor<br />
både tar för sig och utbildar<br />
sina manliga chefer. I Handelskammartidningen.<br />
Stackars man<br />
visst. vi tjänar mer, har<br />
fortfarande greppet om<br />
de tyngsta positionerna<br />
i näringslivet och innehar<br />
74 procent av de<br />
högst betalda jobben.<br />
men i övrigt talar<br />
statistiken emot<br />
oss män.<br />
Kvinnorna har<br />
i snitt 10 procent<br />
bättre betyg än killarna<br />
när de går ut gymnasiet.<br />
65 procent av de<br />
som har högskoleexamen<br />
är kvinnor. På sikt kommer<br />
kvinnors överlägsna studieresultat<br />
också obönhörligen<br />
ge effekt på fördelningen av<br />
de kvalificerade jobben.<br />
män däremot är mer överviktiga,<br />
lever kortare, begår de<br />
flesta brotten, läser färre böcker<br />
och löper nästan tre gånger så<br />
stor risk att begå självmord. 21<br />
procent av oss uppger att vi inte<br />
har någon nära vän. Kort sagt:<br />
den svenska mannen är i kris.<br />
”snart finns ett stort kollektiv<br />
av outbildade, lågavlönade män<br />
som är ointressanta för kvinnor<br />
relationsmässigt. Det är en jätterisk<br />
för männen”, säger framtidsforskaren<br />
Ingemar Gans till<br />
att:ention. Läs om den svenska<br />
mannens kris på www.ekonominyheterna.se/attention
”När Viggo Cavling får barn så kommer vi att få läsa i hans<br />
blogg om hur han har med sig bebis och barnflicka på jobbet<br />
(så nytt och modernt!) och så kommer vi säkert att få läsa om<br />
Pontus Schultz pappaledighet med döttrarna”<br />
Linda skugge förutspår att papporna inte kommer att ta sitt ansvar i tysthet, i en krönika i Expressen. så rätt.<br />
Om min pappaledighet kunde du läsa redan 2005 i att:ention, Linda.<br />
Fem skäl att fira 2006<br />
v i v e t. nä r v i bläddrar igenom<br />
numret känner vi att det blev<br />
lite, inte gnälligt, men lite deppigt.<br />
Idén är att du ska komma<br />
ut inspirerad efter sista sidan.<br />
För 2006 var inte bara ett förlorat<br />
år för kvinnorna i makten. VA:s<br />
lista är på många sätt en hyllning<br />
till de framsteg som nåtts.<br />
Här är fem andra skäl att fira.<br />
JäMstäLLdA stYRELsER<br />
sKAPAR stÖRRE vinstER<br />
t r e for sk a r e vid Uppsala universitet<br />
har slagit fast det alla<br />
misstänkt. Med fler kvinnor i<br />
styrelsen ökar lönsamheten. Ju<br />
längre kvinnorna suttit i styrelsen,<br />
desto mer ökar skillnaderna<br />
mot enbart manliga styrelser.<br />
Den största uppmätta skillnaden<br />
är 93 procent. ”Insiktslöst”,<br />
kallar forskarna resonemanget<br />
om att det inte finns tillräckligt<br />
många kompetenta<br />
kvinnor att välja bland.<br />
PiLLAn hJäLPER<br />
toRstEn Att KRängA<br />
new wav es v d och ägare<br />
Torsten Jansson bildar<br />
ett kvinnligt advisory<br />
board för att få koll på<br />
vad kunderna vill ha.<br />
Den osannolika kombinationen<br />
av Pernilla Wi-<br />
mICKE LUnDström<br />
d i n R Ö s t<br />
Mona Sahlin och de mörka krafterna<br />
MonA äR offerlammet för att någon<br />
skall ta hundtimmen efter<br />
Persson. Hoppas hon får bra betalt!<br />
Per Per 19.27, 4 mars 2007<br />
MEd tAnKE På hur den sittande<br />
regeringen har blivit ihopsatt<br />
kanske hon är kvalificerad enligt<br />
den principen? Hellre en<br />
människa som kan stå för sina<br />
berg, Ulrica Messing,<br />
Emma-Helena Nilsson,<br />
Barbro McAusland, Ingegerd<br />
Hadenius och Torsten<br />
Janssons dotter Isabella<br />
ska hjälpa New<br />
Wave att kränga bättre.<br />
Men Torsten,<br />
varför advisory<br />
board och inte<br />
styrelse?<br />
Q-MEd FåR<br />
KvinnLig<br />
stYRELsEoRdFÖRAndE<br />
på å r smö t e t<br />
2 0 0 6 tar Investor-av-<br />
sCanPIx<br />
torStenS<br />
tJeJer. Varför<br />
advisory<br />
board och<br />
inte en tjejstyrelse?<br />
hopparen Pia Rudengren över<br />
klubban i Bengt Ågerups medicinteknikbolag<br />
Q-Med som också<br />
blir en av börsens mest jämställda<br />
styrelser, där tre av sju<br />
ledamöter är kvinnor. Självklart<br />
för ett bolag i Q_Meds<br />
bransch förstås. Men modigt<br />
av en entreprenör att<br />
våga släppa greppet om<br />
sin skapelse.<br />
suPERModELLEn<br />
LYFtER LindEx<br />
chr ister ga r del l<br />
ordförande. Pia Rudengren<br />
i Q-Meds styrelse.<br />
misstag, och förhoppningsvis<br />
inte gör om dom, än den nuvarande<br />
regeringens medlemmar<br />
som inte ens kan se/förstå dom.<br />
Kent 11.31, 3 mars 2007<br />
FÖRhoPPningsvis bör Mona<br />
Sahlin få bort de mörka krafterna<br />
och återta makten nästa val.<br />
Då har säkert majoriteten, de<br />
som inte lever i skyddad miljö av<br />
nominerar före detta<br />
supermodellen Emma<br />
Wiklund till Lindex<br />
styrelse. En del ledarsidor<br />
börjar genast<br />
vinka med<br />
”så går det när<br />
man ska hitta<br />
kvinnor till varje<br />
pris”-flaggan. Pinsamt,<br />
tycker vi. Som föregets<br />
ansikte har hon nog sålt<br />
mer kläder än någon räknesnurra.<br />
Och en karriär i modebranschen<br />
kan ju knappast betraktas<br />
som en belastning för ett företag<br />
som säljer kvinnokläder.<br />
AKtiEägARAKtivistERnA<br />
gu dru n sch y m a n tar tillsammans<br />
med krönikören Mia Odabas<br />
ett feministiskt<br />
initiativ på<br />
börsen. De köper<br />
aktier i tio av de<br />
största bolagen och<br />
lovar att använda<br />
ägandet till att ställa<br />
till med debatt<br />
på stämmorna i vår<br />
om kvinnorepresentationen<br />
i sty-<br />
aktIvISt.<br />
Aktieägare<br />
Schyman.<br />
relser och ledning. Gudrun Schyman<br />
– ännu en aktieägare som<br />
röstar med fötterna.<br />
Debatten har rasat på ekonominyheterna.se efter<br />
Christer Berglunds porträtt av mona sahlin i förra va.<br />
säkert jobb och förmögenhet,<br />
förstått att regeringsskifte är<br />
enda möjligheten för att ha ett<br />
drägligt liv när det krisar. Förhoppningsvis<br />
har inte Sahlin då<br />
gjort några dumma saker igen.<br />
För slarvig har hon varit och riskfullt<br />
är det att ha henne som partiledare.<br />
Men annars är hon bra.<br />
Rolf K, 12.06, 4 mars 2007<br />
sCanPIx<br />
VA:s 500-panel tror att<br />
andelen kvinnor<br />
kommer att öka rejält.<br />
”En blandning<br />
av kompetens,<br />
kön och ålder<br />
ger generellt<br />
bättre beslut”<br />
Eva Moen, vd Resia<br />
| va | 10 | 8 mars 2007 | www.ekonominyheterna.se |<br />
1<br />
2<br />
Panelen<br />
Jämlikhet<br />
på väg<br />
I dag har vi fem kvinnliga börsvd:ar,<br />
cirka 2 procent. Hur<br />
många har vi om två år?<br />
0–5 st 13 %<br />
6–15 st 60 %<br />
Fler än 15 27 %<br />
”En självklar förändring måste<br />
och kommer att ske”, säger<br />
Thomas Holmgren,<br />
vd Haendig som<br />
tror på en stor ökning.<br />
Men alla<br />
håller inte med.<br />
”Rekryterings-<br />
basen är fortfarande<br />
smal,<br />
framför allt i<br />
tekniktunga företag”, säger<br />
Christer Palm, vd Plastal.<br />
andelen kvinnor i börsbolagens<br />
styrelser är 18 procent. Hur<br />
stor tror du andelen är om två<br />
år<br />
0–15 procent 0 %<br />
16–30 procent 87 %<br />
mer än 30 procent 13 %<br />
Alla i panelen är överens om<br />
att det kommer att öka. ”Två<br />
år är ett kort perspektiv. Så<br />
länge existerande medlemmar<br />
bidrar konstruktivt ska inte<br />
kön diskvalificera”, tycker<br />
Mats Liljestam, vd Dansico Sugar.<br />
3<br />
Thomas<br />
Holmgren.<br />
Påverkar det affärerna att ett<br />
företag har flera kvinnor i ledningsgruppen?<br />
Ja, positivt 75 %<br />
Ja, negativt 0 %<br />
Absolut ingen skillnad 25 %<br />
”Kompetensen avgör – inte<br />
kön”, svarar Robert Westin, vd<br />
Canon.
Fyra kvartsfyllda konjakskupor<br />
flankerar fyra chokladpraliner. 16<br />
prydliga kuvert dukas upp till oss<br />
som släntrar in efter arbetsdagen<br />
på <strong>Veckans</strong> <strong>Affärer</strong>, Investor, Mitsubishi,<br />
d i r e k t<br />
Välkommen till det<br />
kvinnliga<br />
nätverket<br />
Kan det bli för trevligt<br />
när Handelsnätverket<br />
Necto samlas för att<br />
äta choklad och prata<br />
karriär? Kvinnliga nätverk<br />
tenderar att sätta<br />
det personliga före det<br />
professionella, konstaterar<br />
Cecilia aronsson.<br />
t<br />
pieter teN HoopeN/sCaNpix<br />
cecilia aronsson är börskrönikör på <strong>Veckans</strong> <strong>Affärer</strong>.<br />
| va | 10 | 8 mars 2007 | www.ekonominyheterna.se | 19
t<br />
V a d i r e k t<br />
Assa Abloy, McKinsey<br />
och andra ekonomirelaterade<br />
tjänster. I<br />
lä från vintervinden<br />
samlas vi i det kvinnliga<br />
nätverket Necto<br />
för att prova avec och<br />
choklad och lyssna<br />
på IT-bolaget Nexus<br />
nyss utmanövrerade<br />
vd Christina Detlefsen.<br />
Några klasskompisar<br />
på Handelshögsko-<br />
exit nexus. Christina<br />
Detlefesen blev av<br />
med vd-jobbet för 18<br />
månader sen.<br />
lan föreslog att om vi tjejer styr upp vår kontakt<br />
efter examen kan vi nog bidra till att det<br />
blir fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet.<br />
Så uppstod nätverket Necto (latin<br />
för ”sammanbinda, förena”). Ungefär en gång<br />
i månaden ses de som kan på en aktivitet med<br />
tillhörande ”teorilektion” om vad som väntar<br />
kvinnor i karriären, en träff som alltid avslutas<br />
på ett lättsamt sätt med mycket privatprat<br />
och ibland praliner.<br />
christina detleFsen har nyss blivit av<br />
med jobbet som vd för Nexus efter 18 månader.<br />
Hon är inte det minsta bitter, utan verkar<br />
lättad efter sitt beslut att inte stångas<br />
mot en vägg. Det är inte lätt att vara kvinna<br />
på toppen. Många vill knuffa ned en. I dag<br />
står hennes efterträdare Peter Gille och pekar<br />
med hela handen på Nexus hemsida.<br />
Den officiella förklaringen i pressmeddelan-<br />
”borde vi vara mer professionella?<br />
Vi kvinnor har<br />
svårare än män att behandla<br />
varandra som kontakter”<br />
det om vd-bytet var att styrelsen och ledningen<br />
var överens om att bolaget har gått in<br />
i en ny fas där det behövs en ny sorts ledarskap.<br />
Christina Detlefsen ska i fortsättningen<br />
ägna sig åt styrelseuppdrag på heltid,<br />
hette det. Men vi här i kväll får höra en helt<br />
annan version. Christina Detlefsen direkt<br />
avråder oss från att jaga styrelseuppdrag i<br />
svenska bolag. Det är inte lönt att sitta där<br />
som en yppig fjäder i påskriset. För det är så<br />
karriärkvinnorna sorgligt nog blir behandlade<br />
av karriärmännen i mansdominerade<br />
branscher.<br />
”Om ni vill sitta i styrelser är det mycket<br />
bättre att göra det i Norge. Där får man dubbelt<br />
så mycket betalt och sällskap av andra<br />
kvinnor”, säger Christina Detlefsen.<br />
I början av 2006 införde Norge en lag om att<br />
börsbolagen måste ha minst 40 procents andel<br />
kvinnor i sina styrelser inom två år, för<br />
att slippa böter. I somras uppfyllde cirka en<br />
20 | va | 10 | 8 mars 2007 | www.ekonominyheterna.se |<br />
tredjedel av bolagen kraven, en betydligt högre<br />
andel än i Sverige där mindre än 20 procent<br />
av styrelsemedlemmarna i börsbolagen<br />
är kvinnor. Efter vårens bolagsstämmor riskerar<br />
andelen att sjunka ännu lägre.<br />
Muren tycks oFantligt hög framför den<br />
kvinna som vill upp. Ett stort problem är att<br />
kvinnor inte tror på sin egen kapacitet. Vi<br />
lägger oss frivilligt ett par klätterpinnar under<br />
männen redan i utgångspositionen. Hos<br />
Almi söker männen maximala 400 000 kronor<br />
i innovationslån när de startar eget. Kvinnor<br />
tänker att de skulle behöva 200 000, nöjer<br />
sig med att söka 100 000 och får 50 000 kronor<br />
beviljat. Samma mesiga misstag gör vi i löneförhandlingen.<br />
Ett fnitter fyllt av äkta förvåning<br />
bubblar bakom varje hallonfylld tryffel<br />
när Christina Detlefsen ryter i att vi får sluta<br />
vara naiva.<br />
”Jag var mentor åt en kvinna som skulle<br />
löneförhandla på ett nytt jobb. Hon trodde<br />
hon kunde begära 50 000. Jag sa åt henne att<br />
begära 100 000. Hon fick 80 000.”<br />
Vi kvinnor måste bli bättre på att ta för oss<br />
utan omsvep, sammanfattar hon. Och utmana<br />
männens etablerade revir. Den ekiga bouqueten<br />
från whiskyn sprids symboliskt i<br />
rummet. Christina Detlefsen stoppar sina<br />
chokladbitar i en servett och tackar för i<br />
kväll. Dottern har matteprov i morgon och<br />
mamma är hennes självklara coach. Vi som<br />
ännu inte har några barn att springa hem<br />
till snurrar våra whiskyglas och funderar på<br />
nästa löneförhand-<br />
ling.<br />
Kvällens provningsledare<br />
Peter Antonsson<br />
lotsar oss fram till<br />
den fruktiga Martellkonjaken<br />
som inmundigas<br />
i par med en hallontryffel<br />
för bästa<br />
smakupplevelse. Rätt<br />
mix är a och o, precis som i styrelsen. Tryffeln<br />
med lime tuggas bäst före en slurk tolvårig<br />
Chivas Regal medan marsipanen sparas<br />
till vår lagrade Havana Club. Stämningen<br />
stiger när vi går på det fjärde glaset med<br />
kryddig Jameson, framhävd av en bit kaffenougat.<br />
nätVerkssaMMankoMsten börjar likna<br />
en mysig tjejmiddag. Vi pratar om stambyten<br />
och nya förhållanden, tipsar om träningspass<br />
och bestämmer lunchträffar. Borde vi<br />
vara mer professionella? Vi kvinnor har kanske<br />
svårare än män att behandla varandra<br />
som yrkesmässiga kontakter. Tanken slår<br />
mig när jag har som trevligast: vi vill ju alltid<br />
vara kompisar. Utbytet av jobbtjänster lindas<br />
in i personliga frågor och kramar. Är det bra<br />
eller dåligt?<br />
På nästa Nectoträff om en vecka äter vi frukost<br />
och pratar om det, yrkeskvinnor emellan.<br />
n<br />
”Jag tror att duktiga kvinnor<br />
känner fler duktiga<br />
kvinnor. Den chansen är<br />
större än att duktiga män<br />
känner duktiga kvinnor”<br />
torsten jansson, vd för New Wawe, förklarar<br />
varför han bildat ett kvinnligt advisory board<br />
med bland andra Pernilla Wiberg och Ulrika<br />
Messing.<br />
i mammas fotspår<br />
kvoteringsutredaren och VA-krönikören<br />
Catarina af Sandeberg är uppfödd medtanken<br />
om ett<br />
jämlikt<br />
näringslivt.<br />
Hennes mamma<br />
Lil Wettergren<br />
blev för-<br />
Har att BrÅs PÅ. Catarina<br />
af Sandebergs mamma Lil<br />
var först i börsstyrelser.<br />
sta kvinnan i<br />
en svensk<br />
börsbolagsstyrelse<br />
när hon<br />
valdes in i<br />
Husqvarna Vapen 1970. Hennes styrelsekarriär<br />
fortsatte sedan i Abba, Götabanken och<br />
Modo.<br />
46<br />
procent av kvinnorna i chefsställning<br />
känner att de lägger<br />
mer energi på jobbet än privatlivet.<br />
Bara 40 procent av männen<br />
känner likadant – trots att<br />
de enligt undersökningen uppger<br />
sig jobba fler timmar.<br />
n Männen riskar mer<br />
Mäns favoritaktier<br />
Kurs 1 jan, Kurs 5 mars Ändr,<br />
2006, kr 2007, kr proc<br />
24Poker 2,2 0,49 -78<br />
Morphic 10,9 23,6 117<br />
switchcore 0,7 0,28 -60<br />
flyme Konkurs<br />
Pricer 1,1 0,58 -47<br />
kvinnors favoritaktier<br />
Kurs 1 jan, Kurs 5 mars Ändr,<br />
2006, kr 2007, kr proc<br />
seB 163,5 213 30<br />
Billerud 104 101,75 -2<br />
sHB 197 200,5 2<br />
Cardo 194,5 250 29<br />
H&M 270 361 34<br />
Källor: vpC, six<br />
Volatilt. Männen lyckas pricka in kursraketer<br />
som Morphic när de väljer favoritaktier,<br />
men också kursrysare som 24Poker,<br />
Switchcore, Pricer och konkursade Flyme.<br />
De bolag som har största andel kvinnor<br />
ägarna är utslutande stora stabila bolag<br />
och i de flesta fall kursvinnare senaste året.<br />
sCaNpix
d i r e k t<br />
Kvoteringshotet försvann.<br />
Flera kvinnliga tungviktare<br />
tvingades lämna scenen.<br />
Och styrelserepresentationen<br />
ser ut att minska för första<br />
gången på sju år.<br />
2006<br />
ett förl<br />
av camilla wagner<br />
22 | va | 10 | 8 mars 2007 | www.ekonominyheterna.se |
Ute i kYLAN.<br />
Wedins vd Ingrid<br />
Osmundsen var bara<br />
en av de tunga kvinnliga<br />
profiler som försvann<br />
från rampljuset under<br />
Under nio år har <strong>Veckans</strong> <strong>Affärer</strong><br />
följt utvecklingen av maktfördelningen<br />
mellan män och kvinnor i<br />
svenskt näringsliv. Sakta men säkert<br />
har kvinnorna blivit mer<br />
synliga i storföretagen och vi<br />
spådde alla en förbättring. Nu kan vi konstatera<br />
att vi hade fel. År 2006 var ett förlorat år<br />
för jämställdheten i näringslivet.<br />
1999 krävde vice statsminister Margareta<br />
Winberg att svenska börsbolag skulle ha 40<br />
procent kvinnor i styrelsen inom två år. Annars<br />
hotade lagstiftning. Sedan dess har antalet<br />
kvinnor i börsbolagens styrelser tredubblats.<br />
Från 6 till 18 procent. Hotet om<br />
kvotering försvann dock i samband med regeringsskiftet<br />
i höstas.<br />
Nu pekar allt på att nomineringskommittéerna<br />
somnat till igen. Förslagen som lagts<br />
till årets bolagsstämmor ser inte ut att bidra<br />
till någon ökning. De analyser som hittills<br />
gjorts visar på att de nya kvinnorna som är<br />
på väg in i styrelserna ersätter andra kvinnor.<br />
I något fall har kvinnorna försvunnit.<br />
2006. t<br />
orat år<br />
| va | 10 | 8 mars 2007 | www.ekonominyheterna.se | 23<br />
Joackim Lundgren
24<br />
V A d i r e k t<br />
n slutna manliga<br />
nätverk största hindret<br />
<strong>Veckans</strong> <strong>Affärer</strong> har ställt frågor till 240<br />
kvinnor i toppositioner. Andel svar i<br />
procent.<br />
FÖRDELARNA<br />
Vilka fördelar tror du att du har haft i din<br />
karriär på grund av du är kvinna?<br />
Synlighet<br />
Kvotering<br />
Social kompetens<br />
Hänsyn från män<br />
Fri från normen<br />
Simultankapacitet<br />
Bordsplacering<br />
Låga förväntningar<br />
Problemlösning<br />
3<br />
3<br />
3<br />
5<br />
5<br />
Nätverk<br />
Osynlig<br />
Anpassa sig<br />
Får jobba hårdare<br />
Lägre förväntningar<br />
Balans privatliv/karriär<br />
Lön<br />
Barnafödande<br />
Kritik från andra kvinnor<br />
Diskriminering<br />
7<br />
12<br />
11<br />
51<br />
”Jag har haft<br />
lättare att få pr<br />
för att man vill ha<br />
med kvinnor i<br />
debatter, kommentarer<br />
och dylikt”<br />
SVÅRIGHETERNA<br />
Vilka svårigheter har du stött på i din karriär<br />
som du tror beror på att du är kvinna?<br />
15<br />
14<br />
13<br />
12<br />
8<br />
7<br />
5<br />
4<br />
3<br />
Hushållsnära tjänster<br />
Förebilder<br />
Promota varandra<br />
Karriärplanera med duktiga kvinnor<br />
Ge upp offerrollen<br />
Tydligare krav från kvinnor<br />
Bredda rekryteringsbasen<br />
Återinföra kvoteringshotet<br />
Anpassa förutsättningar för föräldrar<br />
Med tiden kommer förändringen<br />
Jämställdhet i hemmet<br />
Mentorsprogram<br />
Levande debatt<br />
Acceptera olikheter<br />
”En gång<br />
förvägrades<br />
jag ett<br />
uppdrag eftersom<br />
kunden<br />
inte tyckte att<br />
det var lämpligt<br />
med en kvinna”<br />
LÖSNINGEN<br />
Vad anser du är lösningen på ojämlikheten i<br />
svenskt näringsliv?<br />
maKtenS PriS. De mäktiga<br />
kvinnnorna är överens: strukturerna<br />
och nätverken består.<br />
Men några lösningar på det har<br />
man inte. I stället är det hushållsjänster<br />
som toppar listan.<br />
19<br />
9<br />
7<br />
6<br />
6<br />
6<br />
5<br />
5<br />
5<br />
5<br />
4<br />
2<br />
2<br />
20<br />
18<br />
| va | 10 | 8 mars 2007 | www.ekonominyheterna.se |<br />
hanna teleman/scanpix t<br />
Risken är överhängande att vi till och med<br />
kommer att se en tillbakagång av kvinnlig<br />
representation i styrelserummen.<br />
Den absoluta makten i ett företag har styrelsens<br />
ordförande. Där är den kvinnliga representationen<br />
beklämmande låg. Endast tre<br />
börsbolag kan stoltsera med en kvinnlig styrelseordförande.<br />
Det innebär 1 procent av<br />
börsbolagen. Även på den punkten blev år<br />
2006 en besvikelse. Flera hade hoppats på en<br />
större andel kvinnliga ordförande och gärna<br />
i storbolagen. Det hystes till exempel förhoppningar<br />
i fjol om att styrelseproffset Peggy<br />
Bruzelius skulle ta över klubban i ABB,<br />
men så blev det inte.<br />
Bara fem av börsens 300 vd:ar är kvinnor.<br />
År 2006 var också året då flera högprofilerade<br />
kvinnor försvann från sina befattningar.<br />
Några exempel är Birgitta Johansson-Hedberg,<br />
marie ehrling, gunvor engström, karin<br />
Forseke och eva rooth. Intressant är att flera<br />
av dem försvann efter<br />
konflikter och<br />
maktstrider.<br />
2004 utsåg vi<br />
anders igel till<br />
Gubben mot<br />
strömmen, den<br />
ut m ä rkelse<br />
som varje år<br />
delas ut till<br />
en man i<br />
när i ngsl i-<br />
Stöttar. Birgitta<br />
Johansson-Hedberg<br />
tycker att kvinnor är<br />
bra på att stötta<br />
varandra.<br />
Beskedet kom<br />
som en kalldusch.<br />
Efter bara tio månader<br />
på jobbet –<br />
och trots heroiska<br />
insatser – sparkades<br />
ingrid<br />
osmundsen från<br />
vd-stolen på skoföretaget<br />
Wedins i<br />
februari 2006. Som<br />
kvinnlig toppchef<br />
var hon inte ensam<br />
om att drabbas av det-<br />
vet som bidragit till ett mer jämställt klimat<br />
på sitt företag. Vi hade fel. I dag är det inte<br />
många kvinnor kvar. Marie Ehrling och flera<br />
med henne har försvunnit. Många av de<br />
kvinnor som är kvar har knuffats åt sidan eller<br />
till och med nedåt i organisationen, ofta<br />
till stödfunktioner.<br />
Visst fanns det kvinnor på höga positioner<br />
under en tid. Men i några snabba pennstreck<br />
organiserade Anders Igel bort kvinnorna.<br />
Kvinnorna på toppen gästspelade bara.<br />
Det ledde till en annan insikt år 2006. När<br />
erkänt duktiga kvinnor försvinner från sina<br />
jobb så är det inte självklart att de dyker upp<br />
igen på en ny maktposition. Vi undrar alla när<br />
ebba Lindsö, ingrid osmundsen och christina<br />
detlefsen ska dyka upp på nya vd-poster.<br />
För Att Förstå vad som har hänt och vad<br />
det beror på har <strong>Veckans</strong> <strong>Affärer</strong> gjort två undersökningar.<br />
Den första undersökningen är<br />
bland kvinnorna som antingen är på vår lista<br />
eller har en chans att komma med. De har<br />
fått svara på vad de upplevt för svårigheter<br />
som kvinna, vilka fördelar de haft och vilka<br />
lösningar de har på maktskillnaderna.<br />
Trots att kvinnorna har fått svara anonymt<br />
visar de stor lojalitet mot maktens spelregler.<br />
På frågan om vilka svårigheter de har mött i<br />
sin karriär som de tror beror på deras kön,<br />
svarar nästan 30 procent att de inte har stött<br />
på några svårigheter. Åtminstone inte några<br />
stora svårigheter. Åtminstone inte några som<br />
är värda att nämnas.<br />
”kvinnor har svag<br />
När en kvinna faller från ett<br />
chefsjobb, kan smällen bli<br />
hård. Jämfört med sina<br />
manliga kolleger har hon<br />
färre som tar emot henne.<br />
av Bengt ericSon<br />
ta öde under året. Mitt i sommarvärmen<br />
tvingades christina<br />
detlefsen, vd för it-bolaget Nexus,<br />
att ta sin väska och gå, varpå<br />
det blev höst och eva rooth, vd<br />
för hälsoföretaget Feelgood, ombads<br />
att sluta. Lagom till jul fick<br />
så Birgitta Johansson-Hedberg,<br />
vd för Lantmännen, veta att hon<br />
inte längre var önskvärd i sin befattning.<br />
”Jag var helt oförberedd på styrelsens<br />
beslut”, sade hon till Dagens<br />
Industri.
”Visst fanns det kvinnor på höga positioner under en tid.<br />
med några snabba pennstreck organiserade Anders igel<br />
bort kvinnorna. kvinnorna på toppen gästspelade bara”<br />
n Därför är 2006 ett<br />
förlorat år<br />
1. kvoteringsstopp<br />
Hotet om kvotering försvann med den<br />
nya regeringen.<br />
2. tvärnit i styrelserna<br />
Kvinnorepresentationen i styrelserna<br />
ser ut att gå bakåt för första gången<br />
på sju år.<br />
3. profilerna försvann<br />
Flera av de tyngsta kvinnliga profiler<br />
na på börsens operativa jobb lämnade<br />
sina uppdrag, antingen frivilligt eller<br />
efter konflikter. Marie Ehrling, Birigitta<br />
Johansson-Hedberg, Karin Forseke,<br />
Gunvor Engström och Eva Rooth.<br />
4. Comebackerna uteblev<br />
Tunga profiler som tidigare lämnat<br />
toppjobben dyker inte upp på nya<br />
jobb. Ebbba Lindsö, Ingrid Osmundsen<br />
och Christina Detlefsen, till exempel.<br />
Så fick vi bekräftat att det<br />
svenska näringslivet är helt jämställt<br />
i åtminstone ett avseende:<br />
det är precis lika lätt för en<br />
kvinnlig toppchef att få sparken,<br />
som det är för en man.<br />
Kvinnliga vd:ar utgör en mycket<br />
liten skara i Sverige. På var<br />
och en som avskedades, gick det<br />
alltså säkert tio män – många offer<br />
för den slit-och-släng-mentalitet<br />
som numera råder i styrelserummen.<br />
Men även om det<br />
kändes tufft<br />
för alla, var<br />
det nog en<br />
extra hård<br />
smäll för<br />
kvinnorna.<br />
Erfarenhe-<br />
ten talar för<br />
att de har<br />
svårare att<br />
göra come-<br />
Sedan händer något intressant. Mer än<br />
hälften som svarat att de inte har stött på<br />
några problem börjar, i nästa andetag, räkna<br />
upp några exempel som egentligen inte var<br />
värda att nämna. En kvinna på listan skriver:<br />
”Inte speciellt stora problem. Lönemässigt<br />
har jag väl upplevt att kvinnor halkar efter.<br />
Män är mer lojala mot varandra än kvinnor,<br />
som jag upplever ibland motarbetar var-<br />
andra. I internationella kontakter förväntar<br />
man sig ofta att högt uppsatta personer ska<br />
vara män och behandlar då kvinnor lite förmyndaraktigt.”<br />
i UNdersökNiNgeN framkommer också andra<br />
uttryck för lojalitet mot maktstrukturerna.<br />
Ett slags käckhet kan skönjas i en del svar.<br />
En kvinna på listan skriver: ”Det är klart att<br />
man kan hitta tillfällen då man blivit förbigången,<br />
motarbetad, felbedömd, men då är<br />
det bara att ta nya tag.” Det finns också kvinnor<br />
som skuldbelägger sig själva. ”Jag har<br />
också haft lägre lön rätt länge i början, men<br />
det får jag väl skylla mig själv för”, konstaterar<br />
en annan kvinna på listan och sällar sig<br />
till flocken lojala medarbetare.<br />
En intressant slutsats man kan dra från un-<br />
are professionella nätverk”<br />
nätverKare.<br />
Gunilla Arhén.<br />
scanpix<br />
back på toppnivå. En förklaring<br />
kan vara svagare professionella<br />
nätverk.<br />
”Det stämmer säkert”, säger<br />
gunilla arhén, vd för Ruter Dam.<br />
”Kvinnor har sämre affärsmässiga<br />
nätverk än män, av flera<br />
skäl. För det första räcker tiden<br />
inte till. Om du ska lyckas med<br />
ett nätverksbygge, måste du<br />
träffa folk, också på fritiden,<br />
men då prioriterar kvinnorna<br />
oftare familjen. Dessutom har<br />
nog många högre krav på de professionella<br />
relationerna än vad<br />
män har. Om kontakterna upplevs<br />
som alltför ytliga, känns<br />
det obekvämt att ta kontakt och<br />
man avstår. Det är det kända,<br />
kvinnliga inte-ska-väl-jag-syndromet.”<br />
Birgitta Johansson-Hedberg<br />
adderar ytterligare en dimension.<br />
”Det svenska näringslivet<br />
är fortfarande i stor<br />
utsträckning indelat i<br />
sfärer. Det är också därifrån<br />
som nätverken utgår”,<br />
säger hon. ”För<br />
den som inte tillhörnågontydlig<br />
sfär,<br />
t<br />
tomas ohlsson/scanpix<br />
mår Bra. Eva Rooth<br />
fick gå från vd-stolen<br />
på Feelgood. Men sedan<br />
dess har telefonen<br />
gått varm, säger hon.<br />
dersökningen är att de problem som kvinnor<br />
upplever i sitt arbete är strukturella och svåråtkomliga.<br />
De upplever att de saknar nätverk,<br />
känner sig osynliga och får arbeta hårdare<br />
än männen för att få acceptans.<br />
Fördelarna är av mer praktisk natur. De<br />
känner sig synliga och har lättare att få uppmärksamhet.<br />
Andra, mer oväntade fördelar är<br />
”Männen håller upp dörren då jag har många<br />
väskor.” Eller: ”Som enda kvinna har jag fått<br />
flera företagsledare till bordet vid middagar.”<br />
det prAktiskA geNomsYrAr också förslagen<br />
på lösningar. Det absolut vanligaste svaret<br />
är att lägre skatt på hemhjälp skulle vara<br />
en lösning. Det är intressant med tanke på att<br />
balans i livet endast upplevs som ett problem<br />
av 8 procent av kvinnorna på listan.<br />
I den andra undersökningen har vi ställt en<br />
del djuplodande frågor till några av kvinnorna<br />
som befunnit sig på den verkliga toppen och<br />
| va | 10 | 8 mars 2007 | www.ekonominyheterna.se |<br />
t
V A d i r e k t<br />
n kritiska avhoppare<br />
<strong>Veckans</strong> <strong>Affärer</strong> har djupintervjuat elva<br />
kvinnor som har befunnit sig på näringslivets<br />
absoluta topp, men klivit av och har<br />
nu haft tid att reflektera.<br />
1. Ser du en positiv eller<br />
negativ trend när det<br />
gäller kvinnors möjligheter<br />
att nå toppen?<br />
Nja<br />
67 %<br />
3. Hur är inställningen till<br />
kvinnor på toppen nu jämfört<br />
med för tio år sedan?<br />
Sämre<br />
73 %<br />
5. Förändrade hotet om<br />
kvotering något vad gäller<br />
inställningen till kvinnor?<br />
Ja 99 %<br />
7. Stämmer det att män<br />
som förlorar sin position<br />
eller får sparken kommer<br />
igen snabbare, men att<br />
kvinnor inte har nätverk<br />
som hjälper dem?<br />
Ja 99 %<br />
Nej 18 %<br />
Ja 18 %<br />
Bättre<br />
27 %<br />
Nej<br />
1 %<br />
Nej<br />
1 %<br />
9. Spelar det någon roll<br />
för jämställdheten i ett<br />
företag om vd:n är en<br />
kvinna?<br />
Ja 99 %<br />
2. Gör det skillnad för<br />
jämställdheten i företaget<br />
om ägaren är en kvinna?<br />
Nej<br />
55 %<br />
4. Spelar andelen kvinnor<br />
i styrelsen roll för jämställdheten<br />
i företag?<br />
6. Behöver kvinnor<br />
anpassa sig mer till den<br />
yttersta makten än män?<br />
Nej<br />
Ja 70 % 20 %<br />
8. Har du någon gång<br />
upplevt olämpligt<br />
uppträdande mot dig som<br />
kvinna av en manlig<br />
kollega/chef?<br />
10. Skulle du rekommendera<br />
din dotter<br />
en karriär mot<br />
näringslivets topp?<br />
11. Har du någon gång i din karriär upplevt dig negativt<br />
särbehandlad som kvinna vad det gäller:<br />
Lön Nätverk<br />
Ja 67 %<br />
Befordringsmöjligheter Annat<br />
Ja 67 %<br />
Nej<br />
1 %<br />
Nej<br />
33 %<br />
Nej<br />
33 %<br />
Ja 82 %<br />
Ja 91 %<br />
Ja 100 %<br />
Ja 82 %<br />
Ja 82 %<br />
Ja 45 %<br />
Nej<br />
18 %<br />
Vet ej<br />
10 %<br />
Nej<br />
9 %<br />
Nej<br />
18 %<br />
Nej<br />
18 %<br />
26 | va | 10 | 8 mars 2007 | www.ekonominyheterna.se |<br />
t<br />
”det vanligaste svaret är att lägre<br />
skatt på hemhjälp skulle vara en<br />
lösning på problemet”<br />
sedan av olika anledningar försvunnit. Deras<br />
lojalitet till de manliga maktstrukturerna är<br />
tämligen bortsuddade och de målar tillsammans<br />
upp en betydligt mer skakande bild av<br />
den verklighet de har levt och verkat i.<br />
Som exempel kan <strong>Veckans</strong> <strong>Affärer</strong> avslöja<br />
att nästan alla vittnar om att de utsatts för<br />
sexuella trakasserier. ”Många gånger. Även<br />
av kunder och leverantörer”, säger en före<br />
detta toppdirektör. En annan fyller i: ”Ja, sexuella<br />
närmanden har förekommit. Makt är<br />
attraktivt också för män.”<br />
de tidigAre toppdirektörerNA har också<br />
en gemensam analys av varför de inte fångas<br />
upp och erbjuds nya toppjobb som deras<br />
manliga kolleger gör. ”Oftast är kvinnornas<br />
nätverk inte lika bra/hållbart som männens.”<br />
Är man inte en del av en sfär som tar hand<br />
om en så finns inget nät. Har man tagit på sig<br />
rollen att inte ”gå i någons<br />
ledband” så får det<br />
konsekvenser”, resonerar<br />
en kvinna bland våra<br />
före detta direktörer. En<br />
annan håller med men<br />
belyser också en annan<br />
aspekt: ”Kvinnors nätverk<br />
ser kanske annorlunda<br />
ut än mäns, men<br />
primärt tror jag dock att<br />
skillnaden är att man är<br />
så synlig som kvinna.<br />
Ett ’misslyckande’ blir<br />
allas egendom och härleds<br />
oftare till kön än till<br />
andra faktorer.”<br />
...Forts. ”kViNNor hAr<br />
sVAgAre NätVerk”<br />
kan det bli tuffare att ta<br />
sig tillbaka.”<br />
Bland VA:s intervjupersoner<br />
råder stor enighet<br />
om att det optimala,<br />
kvinnliga nätverket<br />
måste innehålla ett stort antal<br />
män. Dels för att det råder<br />
en större dynamik inom<br />
blandade grupper, dels för<br />
att män helt enkelt sitter på<br />
så oändligt många fler<br />
maktpositioner i alla delar<br />
av samhället.<br />
meg Tivéus, tidigare chef<br />
KonKUrrenS. Kvinnor är dåliga på att<br />
stötta varandra, menar Meg Tivéus.<br />
för Svenska Spel och nu i en<br />
styrelsekarriär, tycker att<br />
det också finns en tredje aspekt<br />
på saken.<br />
”Jag har flera gånger hamnat<br />
i diskussioner om hur<br />
duktiga vi kvinnor egentligen<br />
är på att stötta var-<br />
andra”, säger hon. ”Tyvärr<br />
Vi frågade också de forna direktörerna om<br />
de upplever att kvinnor måste anpassa sig mer<br />
för att nå makt än vad män behöver. De flesta<br />
anser att så är fallet. ”Ja, i de allra flesta fall.<br />
Kvinnor är mer synliga och måste därför vara<br />
mer felfria både vad gäller inre såväl som yttre<br />
egenskaper. Jag upplevde också att jag var<br />
tvungen att lära mig vara mer tydlig, mindre<br />
’överslätande’, i mitt språkbruk. Bryskt tydlig<br />
i vissa fall”, säger en av de före detta vd:arna.<br />
Synligheten verkar vara både en förbannelse<br />
och en välsignelse. Många uppger att<br />
det fått mycket gratis publicitet bara för att<br />
de är kvinnor. ”Medierna och seminariearrangörer<br />
söker ofta kvinnor som kan uttala<br />
sig. Har man förmåga att uttrycka sig så har<br />
man företräde framför männen”, erfar en tidigare<br />
vd och hon får medhåll inte bara från<br />
sina kolleger som hoppat av utan även av<br />
kvinnorna på listan.<br />
eN FrågA med stor politisk<br />
laddning är kvoteringshotet.Framförallt<br />
bland dem som<br />
befinner sig på listan.<br />
Ingen vill känna sig<br />
kvoterad, men de allra<br />
flesta tillskriver ändå<br />
hotet om kvotering stor<br />
betydelse för den ökning<br />
vi sett de senaste<br />
åren.<br />
Kvinnorna som lämnat<br />
sina toppjobb är lite<br />
mer tydliga i sin analys.<br />
Hotet om kvotering<br />
hade en avgörande bety-<br />
chris maluszynski/scanpix<br />
verkar kvinnor ofta<br />
vara sämre än män på<br />
det området, att tipsa<br />
om nya jobb och så vidare.<br />
Inställningen är<br />
mer njugg.”<br />
Och vad kan det<br />
bero på?<br />
”Tja, kanske gillar vederbörande<br />
att få förbli en ensam<br />
drottning”, säger Meg<br />
Tivéus. ”Det är inte så charmigt,<br />
i alla fall.”<br />
Kommentaren får Birgitta<br />
Johansson-Hedberg, bland<br />
flera andra, att opponera sig.<br />
”Det är absolut inte min<br />
t<br />
t
t<br />
V A d i r e k t<br />
delse. Den skapade en debatt som drev på utvecklingen.<br />
De är också överens om att en<br />
jämställd styrelse skulle kunna ha en positiv<br />
effekt på jämställdheten i företaget, även om<br />
de tillskriver en kvinnlig vd större betydelse i<br />
det sammanhanget. ”Andelen kvinnor i koncernledningen<br />
spelar större roll. Den är mer<br />
synlig. Men visst spelar styrelsens andel också<br />
roll”, säger en före detta kvinnlig vd.<br />
anna Wahl, genusforskare och chef för<br />
forskning om kön och ledarskap på Kungliga<br />
Tekniska högskolan, sammanfattar det gångna<br />
årets bakslag så här: ”Visst kan det kännas<br />
som att utvecklingen går bakåt, men egentligen<br />
tror jag inte att det är så. Det är som det<br />
alltid har varit, men strukturerna har blivit<br />
synligare. Vad vi ser är bara att det krävs mer<br />
än att enbart förändra könsfördelningen för<br />
att bryta könsordningen. Det är ett välkänt<br />
mönster och det är just mönstret som är<br />
strukturen. Om man fortsätter att blunda för<br />
det och istället lägger ansvaret på individen<br />
- då går vi baklänges.” n<br />
n Så gjorde vi<br />
<strong>Veckans</strong> <strong>Affärer</strong> har ställt frågor till 240 kvinnor med<br />
toppositioner. Frågorna var:<br />
• Vilka svårigheter har du stött på i din karriär som<br />
du tror beror på att du är kvinna?<br />
• Vilka fördelar tror du att du har haft i din karriär på<br />
grund av att du är kvinna?<br />
• Vad tror du är lösningen på problemet med för få<br />
kvinnor på ledande poster i näringslivet?<br />
240 svar har inkommit och analyserats av vår researchavdelning.<br />
Vi har dessutom gjort en mer djupgående undersökning<br />
bland elva kvinnor som har befunnit sig på näringslivets<br />
toppar, men klivit av och nu har haft tid att<br />
reflektera över sina egna erfarenheter och generella<br />
trender för utvecklingsarbetet.<br />
VA Research<br />
...Forts. ”kViNNor hAr<br />
sVAgAre NätVerk”<br />
uppfattning”, protesterar hon.<br />
”Både i min egen och kollegers<br />
vardag har jag sett mängder av<br />
exempel på hur kvinnor stöttar<br />
varandra, både med råd och<br />
dåd. Jag vill påstå att det är en<br />
interaktion, som är mindre<br />
konkurrenspräglad än den som<br />
råder mellan män.”<br />
Sitt eget fall vill Lantmännens<br />
förra vd inte prata om,<br />
varken huruvida det var några<br />
som hörde av sig eller hur de<br />
egna framtidsplanerna ser ut.<br />
”Jag har inte bestämt vad jag<br />
ska göra”, är hennes enda<br />
kommentar.<br />
Den före detta vdkollegan<br />
Eva Rooth<br />
vittnar dock om en<br />
mycket omhändertagandereaktion,<br />
när hon själv<br />
förlorade jobbet<br />
på Feelgood för<br />
några månader sedan.<br />
”Det<br />
var<br />
många<br />
som tog<br />
kontakt<br />
28 | va | 10 | 8 mars 2007 | www.ekonominyheterna.se |<br />
”Kön är ett hinder i karriären”<br />
Fyra av tio svenska kvinnor anser att manliga kollegers<br />
karriärer utvecklas snabbare än deras egen. Bara<br />
franska kvinnor tycker sig vara mer diskriminerade.<br />
A<br />
ccenture har frågat över 2200 chefer i<br />
13 länder om jämställdheten och sy-<br />
nen på balans mellan arbete och pri-<br />
vatliv. Mönstret är detsamma över hela<br />
världen. Män har högre förväntningar på<br />
att deras karriärer ska utvecklas snabbt än<br />
kvinnor. Kvinnor rankar sin könstillhörighet<br />
som det största hindret i karriären,<br />
medan det bland män hamnar på 16:e plats<br />
av 17 möjliga. Bara religionstillhörighet är<br />
ett mindre problem för män.<br />
Sverige hamnar i det avseendet i bottenligan<br />
av rankingen. 42 procent av<br />
svenskorna anser att deras karriärer utvecklats<br />
långsammare än vad deras manliga<br />
kollegers gjorts. Bara Frankrike är sämre<br />
än Sverige, medan tyska kvinnor (15 procent)<br />
och österrikiska (14 procent) i betydligt<br />
mindre utsträckning får se männen<br />
springa ifrån dem. Men intressant för arbetsgivarna<br />
är också det faktum att balansen<br />
mellan jobb och arbetsliv håller på att<br />
bli en viktig faktor. När både män och kvinnor<br />
startar sin karriär är ett stimulerande<br />
jobb det viktigaste för dem, men när de<br />
kommit en bit upp på stegen hamnar det<br />
efter balans mellan jobbet och privatlivet.<br />
carina sunding gjorde karriär som<br />
marknadschef i ett mediebolag och projektledare<br />
på ett konsultföretag innan<br />
hon bestämde sig för att tillsammans med<br />
några vänner hoppa av och starta föreläsningsföretaget<br />
4Good. Hon håller med om<br />
slutsatserna.<br />
och det är många som fortfarande<br />
ringer”, säger hon.<br />
”Jag har blivit tipsad om<br />
olika jobb, men hittills<br />
har det inte varit något<br />
som riktigt passat<br />
mig.”<br />
Beträffande Feelgood<br />
kan hon nu se<br />
ganska osentimentalt<br />
på vad<br />
som hände.<br />
HoPPaDe av. Marie<br />
Ehrling, Teliasonera. scanpix<br />
StartaDe eget.<br />
Carina Sunding<br />
lämnade karriären.<br />
”Kön är ett hinder<br />
i karriären, absolut.<br />
Killar håller<br />
varandra om ryggen<br />
och hjälps åt<br />
framåt De erfarenheter<br />
jag haft på<br />
arbetsmarknaden<br />
tyder på det. Tjejerna<br />
springer runt<br />
och är duktiga. Det<br />
tar ett tag innan<br />
man fattar det.<br />
Man kan tro att<br />
man är med på samma villkor”, säger hon.<br />
Skälet till att hon klev av karriären var<br />
dock snarare att få chansen att satsa på något<br />
hon brann för.<br />
”Jag tycker att det finns ett mönster att<br />
många kvinnor hoppar av den traditionella<br />
karriären för att de inte får ihop barn<br />
och jobb”, säger hon.<br />
Carina Sundings slutsats är dock att det<br />
knappast bara är männens fel. Alltför<br />
många tjejer ställer för höga krav på sig<br />
själva, för låga på sin arbetsgivare och ägnar<br />
alldeles för mycket kraft åt att få ihop<br />
pusslet på alla arenor. Det har 4Good upptäckt<br />
inte minst genom sina seminarium<br />
100 bullar i luften.<br />
”Vi fick ett enormt gensvar. Där satt massa<br />
kvinnor som fattade att ojdå jag är inte<br />
ensam, här sitter 400 tjejer som känner likadant”,<br />
säger Carina Sunding.<br />
”Jag visste inte hur illa det<br />
stod till i bolaget och vändningen<br />
tog längre tid än vad<br />
som önskades”, konstaterar<br />
hon.<br />
Det är ingen unik sits för en<br />
nytillträdd chef men att få sparken<br />
blir inte roligare för det.<br />
För att inte tala om den ensamhet<br />
som så ofta följer, oavsett<br />
vilket kön man tillhör.<br />
”Jag tog kontakt med en manlig<br />
bekant som nyligen förlorat<br />
jobbet”, berättar Eva Rooth.<br />
’Vad roligt att du ringde’, sade<br />
han. Det visade sig att ingen annan<br />
hade hört av sig.” n
V A D i r e k t<br />
”Det är förfärAnDe<br />
få kVinnor<br />
på toppositioner”<br />
I höstas lämnade Marie Ehrling Teliasonera,<br />
enligt spekulationerna efter en maktstrid med vd Anders Igel.<br />
Exklusivt för VA:s Bengt Ericson talar hon nu för första gången<br />
efter avhoppet ut om livet som kvinna i maktens centrum.<br />
M<br />
AV BENGT ERICSON<br />
30 | va | 10 | 8 mars 2007 | www.ekonominyheterna.se |<br />
a r ie ehr l ing h a r e t t k l a rt minne av si t uat ionen.<br />
Det var våren 2002 och <strong>Veckans</strong> <strong>Affärer</strong> hade precis rankat<br />
henne som näringslivets mäktigaste kvinna. I en intervju<br />
fick hon frågan om hur hon såg på att ha så få medsystrar i<br />
toppositioner på företagen.<br />
”Jag minns att jag svarade: Vänta bara, om fem år kommer<br />
det att se annorlunda ut”, säger hon. ”Och nu har de<br />
där fem åren gått. Jag hade fel. Det är förfärande få kvinnor<br />
på höga positioner i näringslivet och det finns ingen enkel<br />
lösning på problemet. Det enda vi kan göra är att fortsätta<br />
att kämpa för att kvinnor ska bli mer synliga.”<br />
Till saken hör, som bekant, att hon själv har bidragit till<br />
den kvinnliga uttunningen på toppnivå. I mitten av september<br />
förra året lämnade Marie Ehrling sin befattning<br />
som Sverigechef för Teliasonera. Beslutet var överraskande,<br />
i all synnerhet som hon inte hade något nytt jobb att gå till,<br />
vilket öppnade fältet för diverse spekulationer. En teori<br />
var att hon inte drog jämnt med koncernchefen Anders<br />
Igel, en annan att hon hade tröttnat på den oklara organisationen.<br />
Själv har hon ingen lust att ens bemöta uppgifterna utan<br />
fOTO pETER jöNSSON t
En kvinna<br />
i business class<br />
Fram till avhoppet från Teliasonera i höstas hade<br />
Marie ehrlings karriär gått som på ett snöre. Hon<br />
klättrade från det ena ansvarsfulla uppdraget till det<br />
andra, inte minst under de många åren i SAS, där hon<br />
toppade med att bli COO och chef för SAS Airlines.<br />
”Jag hade nog rätt gott självförtroende från början<br />
och hade turen att få bra chefer som coachade mig<br />
med konstruktiv kritik”, säger hon.<br />
Eftersom hon hade specialpluggat kostnads- och intäktsanalys<br />
på Handels ledde det till en yrkesdebut<br />
som finansanalytiker på Fjärde AP-fonden 1977–79,<br />
innan det politiska engagemanget tog över. Det hade<br />
blivit dags för en andra borgerlig regeringsomgång<br />
och Marie Ehrling kom att tillbringa ett år som presssekreterare<br />
hos utbildningsminister Jan-erik Wikström<br />
(fp) och de följande två hos rolf Wirtén (dito) på<br />
finansdepartementet. Hon beskriver det som ”en otroligt<br />
spännande period”, med ett gediget nätverksbyggande<br />
som sidoprodukt. En särskild förebild var Anne<br />
Wibble. Här mötte hon också blivande maken (1983–<br />
98) Bengt Westerberg, sedermera fp-ledare och statsråd<br />
i regeringen Bildt.<br />
Efter valförlusten 1982 började hon leta jobb i<br />
näringslivet och fick napp på SAS.<br />
”Jag började som controller på den centrala ekonomiavdelningen.<br />
Efter ett par år sökte jag mig över till<br />
den kommersiella sidan och blev ansvarig för ett antal<br />
linjer i Europa.”<br />
Det blev startskottet för Marie Ehrlings vandring<br />
uppåt i SAS-hierarkin – men utan att hon för ett ögonblick<br />
reflekterade över att hon var kvinna.<br />
”Det är först de senaste tio åren som jag har börjat<br />
fundera på manliga och kvinnliga roller i näringslivet”,<br />
säger hon. ”Tidigare ägnade jag det inte en tanke. Jag<br />
upplevde aldrig att jag hade någon nackdel av att vara<br />
kvinna i SAS. Från politikens värld var jag van vid att<br />
det fanns utrymme för oss också.”<br />
Marie Ehrling skulle stanna 20 år i SAS, på alltmer<br />
krävande positioner. 1997 blev hon chef för bolagets<br />
flygplatsverksamhet, med 7 000 anställda. 2001 tog<br />
hon över som chef för flygbolaget och blev nummer<br />
två i organisationen efter nyutnämnde koncernchefen<br />
Jörgen Lindegaard.<br />
Under resans gång hade hon också hunnit bli mamma,<br />
med de praktiska problem som det innebar.<br />
”Jag arbetade mycket och Bengt ännu mer”, konstaterar<br />
hon. ”Vi löste det genom att köpa tjänster –<br />
barnflicka och städhjälp – och givetvis vitt, vilket kostade<br />
oss stora pengar. Men det var nödvändigt. Om vi<br />
inte hade gjort det, hade våra liv inte fungerat.”<br />
I hennes fall ledde det alltså till SAS-toppen, som<br />
hon under 2002 beslöt sig för att lämna. Hon hade då<br />
gjort det mesta i huset och började att närma sig 50strecket.<br />
Om hon skulle göra något annat, var det hög<br />
tid att börja tänka på saken, resonerade hon.<br />
| va | 10 | 8 mars 2007 | www.ekonominyheterna.se | 31
t<br />
V A D i r e k t<br />
”Det finns jättemånga duktiga kvinnor i näringslivet<br />
men en stor grupp väljer att kliva av eller att inte avancera”<br />
säger bara att ”efter fyra år var det dags för<br />
mig att göra något nytt”. Det är ganska precis<br />
ett halvår sedan och vad det där nya ska bestå<br />
av, vet hon fortfarande inte – annat än att det<br />
ska kännas ”rätt”, vara roligt samt gärna ha<br />
en internationell anknytning.<br />
Efter att ha legat i selen i 30 år måste den<br />
relativa overksamheten vara en ny upplevelse<br />
för henne. Hon har inte ens ett kontor att<br />
gå till, varför intervjun äger rum på VA:s redaktion.<br />
Men kanske har pausen bara gjort<br />
henne gott. Marie Ehrling uppvisar en så<br />
ovanlig kombination som att både framstå<br />
som totalt avslappnad och samtidigt utstråla<br />
en stark energi. Och så är hon väldigt tydlig i<br />
sina uppfattningar – till exempel att det goda<br />
ledarskapet måste utgå från ett stort mått av<br />
personlig integritet.<br />
”Det handlar om att stå för sina egna värderingar<br />
och att göra det hela vägen ut. Att aldrig<br />
skylla på någon annan”, säger hon.<br />
Om man ska generalisera: finns det någon<br />
skillnad mellan hur män och kvinnor utövar<br />
ledarskap?<br />
”Nej, det tror jag inte. Däremot har vi olika<br />
erfarenheter just för att vi är män respektive<br />
kvinnor. Hur det yttrar sig är väldigt individuellt.<br />
Om jag får göra en försiktig generalisering,<br />
så är kvinnor oftare mer lyhörda för<br />
känslor och stämningar på en arbetsplats.<br />
Men det finns ju män som har den förmågan<br />
också.”<br />
Ställs det högre krav på kvinnor än på män?<br />
Det brukar ju heta så.<br />
”För tio år sedan hade jag svarat bestämt nej<br />
på den frågan. Nu säger jag: kanske måste<br />
kvinnor bevisa sitt värde lite mer än vad män<br />
behöver. Jag har blivit mer medveten om både<br />
maktstrukturer och rådande normer i näringslivet.<br />
Jag har sett exempel på hur folk<br />
kan skylla på någons könstillhörighet, när<br />
det uppstår en situation på en arbetsplats. Det<br />
var sådant som jag inte uppfattade tidigare.”<br />
Är det tuffare för en kvinnlig chef att få sparken<br />
än vad det är för en man? Har hon svårare<br />
att komma tillbaka?<br />
”Det kan vara så, främst för att många kvinnor<br />
har sämre professionella nätverk än vad<br />
männen har. Å andra sidan har det under senare<br />
år varit en väldig fokusering på kvinnor.<br />
Vi lyfts fram och får strålkastarljuset på<br />
oss – vilket i och för sig är på gott och ont. När<br />
en kvinnlig chef får sparken, så uppmärksammas<br />
det också.”<br />
Vissa hävdar att kvinnor är sämre på att stötta<br />
varandra än vad män är. Att det finns en<br />
sorts njugghet systrar emellan?<br />
”Det känner jag inte alls igen. Jag har själv<br />
fått en väldig support av kvinnor i näringsli<br />
32 | va | 10 | 8 mars 2007 | www.ekonominyheterna.se |<br />
vet och peppat andra i min tur. Plus män, förstås,<br />
man är ju ledare för bägge kategorierna.<br />
Det är med en viss tvekan som jag ibland har<br />
ställt upp på rent kvinnliga sammankomster.<br />
Jag tror starkt på blandade grupper, det<br />
blir både mer kreativt och dynamiskt. Det är<br />
något att ha i tankarna, då man diskuterar<br />
kvinnliga nätverk. Bra sådana ska naturligtvis<br />
även inrymma män och från olika delar<br />
av samhället, inte bara näringslivet.”<br />
Du har hunnit vara med ett tag. Är kravspecifikationen<br />
på en toppchef densamma i dag<br />
som för 10–15 år sedan?<br />
”Nej, världen har blivit mer komplex, med<br />
många fler intressenter och konsekvenser att<br />
beakta. Allt går snabbare, den personliga exponeringen<br />
är större och mångt och mycket<br />
är oförutsägbart. Därmed ställs också ökade<br />
krav på ledarna. Vi behöver folk som är goda<br />
kommunikatörer, trygga i sig själva och, inte<br />
minst, flexibla. På en arbetsplats vill människor<br />
vara engagerade och involverade. Då måste<br />
man vara öppen för det. Nyckelorden är mod<br />
och integritet.”<br />
Vad innebär integritet för dig?<br />
”Att man står för sina egna värderingar och<br />
att man gör det hela vägen ut. Att man följer<br />
sin inre kompass. Det går inte att hetsa upp<br />
sig över allt här i livet, men det gäller att man<br />
känner sina egna gränser och vad man är beredd<br />
att ställa upp på – om man vill vara en<br />
del av en process eller inte. Det gäller också<br />
att i allt man gör kunna se en medarbetare<br />
och kund i ögonen. Att inte skylla på någon<br />
högre chef eller budgetbegränsningar eller<br />
så, utan att stå för och argumentera för också<br />
svåra beslut.”<br />
Är det någon som gjort dig själv besviken?<br />
”Det är klart att jag under mitt arbetsliv har<br />
hamnat i situationer, där chefer gjort mig besviken.<br />
Å andra sidan finns det kanske några<br />
som har blivit besvikna på mig också.”<br />
Hur kan det komma sig att glastaket för kvinnliga<br />
chefer tycks ligga så mycket lägre i Sverige<br />
än i till exempel Storbritannien och USA?<br />
”Det kan man fråga sig. Det är förfärande<br />
få kvinnor på höga positioner i näringslivet,<br />
men jag vet inte vad det beror på. Förmodligen<br />
är det en kombination av faktorer. Att det<br />
är svårt att hålla ihop familjelivet med dubbla<br />
karriärer, att det är dyrt att köpa tjänster,<br />
kanske att kvinnor gör andra livsval. Det<br />
finns jättemånga duktiga kvinnor i näringslivet<br />
men en stor grupp väljer att kliva av eller<br />
att inte avancera. När de börjar att närma<br />
sig 50, säger också många: Nej, nu vill jag jobba<br />
på ett annat och friare sätt. Kanske gör de<br />
andra prioriteringar än män, men det är bara<br />
en spekulation från min sida.”<br />
Efter fusionen mellan Telia och Sonera hade<br />
tre kvinnor operativa toppjobb i koncernen:<br />
du själv, Barbara Thoralfsson och Anna Vepsäläinen.<br />
Nu är ni alla borta. Vad ska man dra<br />
för slutsatser av det?<br />
”Det är nog farligt att generalisera och säga<br />
att det beror på att vi är kvinnor. Det kan möjligtvis<br />
vara en delförklaring, men det handlar<br />
också om individuella vägval. För övrigt<br />
finns det inte så många kvinnor i Ericssons<br />
ledning heller, även om det är en klen ursäkt.<br />
Utvecklingen är tråkig. Det är nödvändigt att<br />
vi fortsätter att nöta med den här frågan. Vi<br />
har alla ett ansvar för att synliggöra duktiga<br />
kvinnor.”<br />
Varför lämnade du Teliasonera?<br />
”Efter fyra år kände jag att det var dags för<br />
mig att gå vidare och göra något nytt.”<br />
Efter bara fyra år? I SAS blev du kvar i tjugo.<br />
”Det går inte att jämföra. I SAS jobbade mig<br />
upp från controller till vd, i Teliasonera blev<br />
jag toppchef direkt. Det fanns inget naturligt<br />
nästa steg för mig i bolaget.”<br />
Vad vill du göra härnäst?<br />
”Jag tycker om att arbeta med människor<br />
och kan tänka mig både det ena och det andra,<br />
operativt eller uppdragsbaserat. Genom<br />
framväxten av private equitybranschen är<br />
det fler nya möjligheter som har öppnat sig.<br />
Viktigast är att uppgiften känns rätt och rolig.<br />
Jag vill också gärna arbeta mer internationellt,<br />
som i SAS. I Teliasonera hade jag ju<br />
bara Sverige som ansvarsområde.” n
V A D i r e k t<br />
kvinnor tjänar mer<br />
Jämställda företag är lönsammare, det visar flera vetenskapliga studier. Men det<br />
verkar näringslivet inte bry sig om – ännu. Av Torbjörn CArlbom<br />
i<br />
den a k a demisk a vä r l den finns få tvivel.<br />
Kvinnor spelar roll, de påverkar näringslivet<br />
positivt och de är i många fall<br />
lönsammare än män.<br />
Till exempel är de mest jämställda företagen<br />
i USA 35 procent mer lönsamma än de minst<br />
jämställda, enligt organisationen Catalystwomen,<br />
som sedan år 1963 har arbetat för att ge<br />
kvinnor en plats i amerikanskt affärsliv.<br />
Att det också finns ett samband mellan<br />
kvinnor i ledningen och lönsamhet hos 240<br />
av de 500 företagen på affärstidningen Fortunes<br />
lista över de 500 största företagen har till<br />
exempel forskaren Roy Adler på Pepperdine<br />
University i USA slagit fast.<br />
När eN AV VärlDeNs mest ansedda unga<br />
ekonomer, Justin Wolfers på Wharton School<br />
vid universitetet i Pennsylvania, studerade<br />
bolag med kvinnliga vd:ar under perioden<br />
1992 till 2004 kom han fram till att det inte<br />
var någon skillnad jämfört med företag ledda<br />
av män.<br />
”Alltså är kvinnor i företag i bästa fall lönsamt<br />
och i sämsta fall har det ingen inverkan.<br />
Ingen har i alla fall hittills visat att kvinnor<br />
är olönsamma. Varför tar man då inte bättre<br />
till vara på kvinnlig kompetens?”<br />
Carina Lundberg är ägaransvarig på Folksam<br />
och kvinnan bakom Folksams årliga<br />
jämställdhetsindex. Hon har funderat en hel<br />
del på vilken roll kvinnor i ledande befattningar<br />
egentligen spelar.<br />
”Meningen med företagande är att tjäna<br />
pengar. Därför förvånar det mig oerhört att<br />
man inte har exploaterat möjligheten att<br />
kvinnor kan vara mer lönsamma”, säger<br />
hon.<br />
Carina Lundberg är övertygad om att kvinnor<br />
alltid kan tillföra minst lika mycket som<br />
män, kanske mer, men konstaterar att kvinnor<br />
av olika anledningar inte får samma utrymme.<br />
”Det finns massor av begåvade tjejer som<br />
aldrig får chansen. Det är farligt på sikt i en<br />
globaliserad värld där all kunskap kommer<br />
att behövas. Företag som tar till vara på all<br />
kompetens, oavsett kön, borde bli mer produktiva<br />
och lönsamma”, säger hon.<br />
34 | va | 10 | 8 mars 2007 | www.ekonominyheterna.se |<br />
Mette Verner, forskare på Århus handelshögskola<br />
i Danmark, har medverkat i en studie av<br />
Danmarks 2 500 största privata företag. Resultatet<br />
är entydigt.<br />
”Studien visade att verksamheter som har<br />
kvinnor i operativa toppositioner presterar<br />
bättre än bolag med män som högsta chefer,<br />
”bolag med kvinnor i toppositioner presterar<br />
bättre än bolag med män som högsta chefer”<br />
eller åtminstone lika bra”, säger Mette Verner.<br />
Hon tror att det finns två anledningar till<br />
undersökningens resultat. Det rent statistiska,<br />
det vill säga att ju fler män som rekryteras,<br />
desto större risk att någon av dem inte<br />
håller måttet.<br />
”Om vi förutsätter att kvinnor och män generellt<br />
sett är lika bra ledare så får man en<br />
dubbelt så stor rekryteringsbas med kvinnor”,<br />
säger hon.<br />
Det ANDrA skälet är att mångfald ger positiva<br />
effekter.<br />
”Styrkan uppkommer av synergierna mellan<br />
människor av till exempel olika kön eller<br />
ursprung”, säger Mette Verner.<br />
För Fredrik Hillelson, vd på rekryteringsföretaget<br />
Novare, är det givet att män och kvinnor<br />
är precis lika bra på att göra affärer. Att<br />
olönsAm<br />
sTrATegi.<br />
Carina<br />
Lundberg,<br />
på Folksam,<br />
vill se fler<br />
kvinnor.<br />
kvinnor inte ges samma möjligheter är en attitydfråga.<br />
”Att prata om manligt och kvinnligt blir<br />
bara stereotyper. Men många duktiga kvinnor<br />
vill inte alltid göra de uppoffringar som<br />
krävs för en karriär, till exempel 100 till 150<br />
resdagar. Vissa män stöttar å andra sidan inte<br />
kvinnorna i sin organisation, utan räknar<br />
bort dem om de exempelvis får barn. De är<br />
överdrivet försiktiga i stället för att ändra arbetssätt”,<br />
säger han.<br />
kViNNor biDrAr iNte bAr A till sina företags<br />
affärer. Den årliga undersökningen<br />
The female FTSE 100 av de 100 största bolagen<br />
på Londonbörsen som görs av Cranfield<br />
University i Storbritannien visar till exempel<br />
att hög representation av kvinnor i styrelser<br />
ger bättre bolagsstyrning och genomlysning.<br />
Exakt vilka egenskaper som kvinnor faktiskt<br />
bidrar med i företagsledningar och vilken<br />
roll de spelar mer konkret studerar Mette<br />
Verner och hennes kolleger i Århus precis<br />
just nu, i en del två av undersökningen av<br />
Danmarks 2 500 största företag.<br />
”För vi vet faktiskt inte helt ännu. Det är<br />
mest teorier som förekommer i debatten”, säger<br />
hon.<br />
”I ett längre perspektiv är jag övertygad om<br />
att det lönar sig att befordra kvinnor”, säger<br />
Carina Lundberg. n<br />
ingvar karmhed/scanpix
n jämställda bolag...<br />
10 mest Jämställda företagen<br />
Kurs 1 jan Kurs 5 mars avkastn,<br />
2006 2007 proc.<br />
Poolia 42 56 33<br />
swedbank 216,50 240 11<br />
Cashguard 8,60 10,15 18<br />
artimplant 8,40 3,52 -58<br />
feelgood 3 2,55 -15<br />
a-com 51,50 41,20 -20<br />
Zodiak 29,10 24,50 -16<br />
Q-med 62,60 84,75 35<br />
msC 10,80 9,50 -12<br />
salusansvar 35,90 33 -8<br />
källa: Folksam, six<br />
n ...åker på storstryk<br />
10 minst Jämställda företagen<br />
Kurs 1 jan Kurs 5 mars avkastn,<br />
2006 2007 proc.<br />
fingerprint Cards10,80 34 215<br />
bergs timber 22,30 35 57<br />
nea Uppköpt<br />
digital Vision 4,50 3,89 -14<br />
teligent 21,1 7 -67<br />
Vbg 59 118 100<br />
novotek 26,70 22 -18<br />
Custos Uppköpt<br />
Peab 102 159 56<br />
oem 163,50 205 25<br />
källa: Folksam, six<br />
sämst ViNNer. På kort sikt verkar inte<br />
gubbigheten i börsbolagen hindra kursutvecklingen.<br />
Fingerprint Cards är minst<br />
jämställt men kursen har rusat.<br />
n medierna bästa<br />
bransch att jobba i<br />
mest oCh minst Jämställda bransCher 2006<br />
Bransch Snittbetyg*<br />
1. medier och underhållning 2,8<br />
2. tjänster 2,7<br />
3. hälsovård 2,25<br />
4. fastigheter 2,21<br />
5. bank och finans 2,17<br />
6. Konsumentvaror 2,06<br />
7. transport 1,86<br />
8. övrig industri 1,65<br />
9. telekom 1,64<br />
10. Kemi, olja, gas 1,64<br />
11. it 1,55<br />
12. fordon, maskiner 1,38<br />
13. bygg 1,3<br />
14. gruv, metall 1,21<br />
15. skog 1,11<br />
* Betyg 1–5<br />
källa: Folksams jämställdhetsindex 2006<br />
YNgst ViNNer. Precis som man kan<br />
misstänka är gamla svenska branscher<br />
som skog och gruv sämst på jämställdhet,<br />
medan mediabranschen är klart bäst.<br />
b ö r s k l i m A t e t<br />
per olof lindsten<br />
som tror på måNgfAlD också i portföljeN<br />
Jämställda företag är bättre<br />
– för allt utom för kursen<br />
Aat t pl o ck a ihop en jämställd och balanserad<br />
aktieportfölj utifrån vd:s kön har<br />
varit och är fortfarande en hopplös uppgift.<br />
Inte minst eftersom antalet kvinnliga<br />
börs-vd:ar totalt verkar ha cementerats<br />
kring halvdussinet. Ett extremt klent urval<br />
bland närmare 300 svenska börsbolag.<br />
Det har inte gjort saken bättre att kvinnorna<br />
i oroväckande stor utsträckning de<br />
senaste åren verkar ha hamnat på otacksamma<br />
städgummeuppdrag i ordentliga<br />
krisföretag.<br />
IT-bolagen Nexus, Aspiro och SignOn, numera<br />
Wise, samt skokedjan Wedins är bara<br />
några exempel i raden där kvinnliga vd:ar<br />
har plockats in till vd-uppdra-<br />
get i ett till synes hopplöst<br />
läge och därför också ganska<br />
snart försvunnit ut igen lika<br />
snabbt.<br />
Så samtidigt som fokus i debatten<br />
de senaste åren legat<br />
på kvinnorepresentationen i<br />
styrelserna har utvecklingen<br />
i den operativa ledningen<br />
lämnats därhän. Jämställdhetsministern<br />
Nyamko Sabuni förklarade dock i en intervju<br />
nyligen att visst är fler kvinnor i bolagens<br />
styrelser viktigt men att fokus i jämställdhetsarbetet<br />
bör ligga på vd:ar och<br />
ledningsgrupper. Återstår att se hur tufft<br />
och konkret hon väljer att driva den frågan.<br />
Att det lönar sig bättre att investera i<br />
jämställda företag finns redan belagt i<br />
USA där forskare vid University of Michigan<br />
häromåret i studien ”Wall Street likes its<br />
women” visar att nyintroducerade börsbolag<br />
med en högre andel kvinnor i högsta<br />
ledningen har en bättre kursutveckling<br />
än de bolag som har få eller inga kvinnor i<br />
toppen. Och det gäller både på kort som<br />
lång sikt bland de omkring 500 bolag som<br />
undersökts.<br />
Någon liknande studie har inte gjorts på<br />
den svenska aktiemarknaden. Folksam gör<br />
dock en vällovlig insats med sitt årliga<br />
Jämställdhetsindex där man granskar<br />
jämställdheten i samtliga svenska börsfö-<br />
retag utifrån årsredovisningarnas uppgifter<br />
om styrelse, ledning och personalsammansättning.<br />
Gör vi en snabb avstämning<br />
av hur aktierna gått det senaste året i de<br />
tio mest jämställda företagen jämfört med<br />
de tio minst jämställda företagen på<br />
Stockholmsbörsen kommer dock de<br />
mansdominerade bäst ut tack vare extrema<br />
kursrusningar i bolag som Fingerprint<br />
Cards, börsens absolut minst jämställda<br />
bolag alla kategorier där kvinnor lyser<br />
med sin frånvaro på alla nivåer.<br />
Visst har börsens jämställdhetstopp<br />
med Poolia och Swedbank i spetsen också<br />
utvecklats hyfsat kursmässigt, men bara i<br />
”Antalet kvinnliga<br />
börs-vd:ar verkar ha<br />
cementerats kring<br />
halvdussinet”<br />
nivå med index.<br />
För den kortsiktiga placeraren ser därför<br />
inte jämställdhetskriteriet ut att vara<br />
av någon större vikt vid investeringsbesluten.<br />
Men för oss som tror på mångfald av alla<br />
de slag och att en bra balans mellan män<br />
och kvinnor på alla nivåer på längre sikt<br />
är till gagn för ett företag, för oss är Folksams<br />
jämställdhetsranking ett av flera<br />
verktyg att ta till när vi fattar våra långsiktiga<br />
placeringsbeslut.<br />
Och även om den årliga jämställdhetsrankingen<br />
visar att utvecklingen går extremt<br />
långsamt framåt mot fler kvinnor i<br />
såväl styrelserum som direktionsvåningar<br />
så finns det små lysande undantag.<br />
Jag stötte häromdagen på det lilla nynoterade<br />
gruv- och prospekteringsbolaget<br />
Kopparberg Mineral.<br />
Där är vd liksom samtliga anställda så<br />
här långt kvinnor. Och det i en historiskt<br />
så genuint manlig bransch som gruvnäringen.<br />
n<br />
| va | 10 | 8 mars 2007 | www.ekonominyheterna.se | 35
v a D i r e k t<br />
Kvoteringshotet<br />
Fler kvinnor i börsstyrelserna annars inför vi<br />
kvotering, sa (s)-regeringen. Alliansen säger<br />
samma sak, men mer inlindat. Av Pontus Herin<br />
Ho t e t om at t ök a jämlikheten i styrelserna<br />
med lagstiftning har legat<br />
som en våt filt över näringslivet i åtta<br />
år. Trots att det stannat vid ett hot<br />
har det haft effekt, på fyra år har andelen<br />
kvinnor i börsbolagens styrelser tredubblats<br />
från 6 till cirka 18 procent.<br />
Första gången skramlet från makthavarna<br />
hördes var 1999 när dåvarande jämlikhetsminister<br />
Margareta Winberg för första gången<br />
sa att det kunde bli aktuellt med lagstiftning<br />
för att öka kvinnorna i styrelserummen.<br />
Frågan Fick verklig uppmärksamhet<br />
2002 då hon blev vice statsminister och också<br />
konkret började tala 0m kvoteringen. Andelen<br />
kvinnor i styrelsen skulle upp till 25 procent<br />
före 2004, annars skulle det bli lag. Det<br />
ledde till en stor debatt och upprörda kommentarer<br />
från näringslivet.<br />
Jämställdhetsministerposten har därefter<br />
växlat men frågan har fortsatt att drivas av<br />
Mona Sahlin och därefter av Jens<br />
Orback, om än med något mildare<br />
tonläge.<br />
Det blev justitieminister<br />
Thomas Bodström som<br />
tillsatte en utredning om<br />
kvotering som presenterades<br />
förra sommaren,<br />
ledd av Catarina af Sandeberg.<br />
Förslaget då var att<br />
börsbolagen skulle ha fram<br />
till 2010 på sig att nå 40 procent<br />
kvinnor i styrelsen, annars<br />
riskerade de böter på<br />
150 000 kronor. Men<br />
samtidigt var både<br />
den dåvarande re-<br />
HårDa buD 2007.<br />
Nyamko Sabuni (fp)<br />
håller hotet vid liv.<br />
lagFörslag 2006.<br />
Thomas Bodström (s)<br />
utredde.<br />
HOt 2002.<br />
Margareta Winberg<br />
(s) drog i gång.<br />
geringen och utredaren tydlig med att de<br />
helst såg att näringslivet tog tag i frågan utan<br />
tvång.<br />
Den borgerliga alliansen var redan före va-<br />
”Politiskt vill alliansen<br />
göra det lättare<br />
för kvinnor att kombinera<br />
jobb och familj<br />
så att de kan konkurrera<br />
på lika villkor”<br />
let tydlig med att de inte vill se någon tvingande<br />
kvotering för börsbolagen. Frågan ligger<br />
framför allt hos näringslivsminister<br />
Maud Olofsson och<br />
jämställdhetsminister<br />
Nyamko Sabuni. Strategin<br />
för att öka jämställdheten<br />
är att samtalsvägen<br />
försöka få bolagen att<br />
självmant öka<br />
kvinnornas<br />
makt.<br />
Politiskt ser<br />
de i stället som<br />
sin uppgift att<br />
lever än<br />
göra det lättare för kvinnor att kombinera<br />
jobb och familj, så att de vill och kan konkurrera<br />
på lika villkor om de ledande positionerna<br />
på företagen. Det är ju oftast härifrån som<br />
styrelseledamöterna rekryteras. Det ska<br />
bland annat ske genom att föräldraförsäkringen<br />
ska gälla andra personer än föräldrarna,<br />
som vänner eller far- och morföräldrar.<br />
En annan reform med samma syfte är den<br />
omdebatterade skattesubventionen för hushållsnära<br />
tjänster som införs den 1 juli år.<br />
Men såväl MauD OlOFssOn som Nyamko<br />
Sabuni har naturligvis uppmärksammat att<br />
enbart hotet om en kvotering har satt fart på<br />
företagens tillsättning av kvinnliga styrelseledamöter.<br />
Och därför ska bolagen inte helt<br />
slappna av, enligt jämställdhetsministern.<br />
Visserligen har hon sagt att socialdemokraternas<br />
förslag är gömt i en låda.<br />
Men hon har också sagt i en intervju med<br />
Svenska Dagbladet:<br />
”Näringslivet ska aldrig vara säkert på att<br />
hotet om kvotering är borta. Även om äganderätten<br />
är en mycket viktig fråga<br />
måste företagen upp till bevis<br />
innan vi helt kan<br />
släppa tanken på<br />
kvotering.” n<br />
scanpix<br />
| va | 10 | 8 mars 2007 | www.ekonominyheterna.se | 37
scanpix<br />
BAKOM<br />
KULISSERNA<br />
När Vasaloppet avgjordes<br />
i söndags<br />
hade som vanligt<br />
några SISTA näringslivstoppar<br />
ORDET lejt en privat<br />
Vasaloppsveteran<br />
att ta rygg på. Vitvarukedjan<br />
Hemmas<br />
vd Stig Wass körde i<br />
mål på tiden 8.40.51,<br />
en sekund före sitt<br />
draglok Bengt Hassis,<br />
som vann loppet<br />
på under fyra timmar<br />
1986. Några<br />
sekunder senare<br />
gick Eva von<br />
Schéele-<br />
Frid, vd för<br />
PBM<br />
Stressmedicine,<br />
i mål på<br />
tiden 8.40.58, en<br />
sekund före Ola<br />
Hassis som knep<br />
Vasaloppssegern<br />
1979 på mindre än<br />
halva tiden.<br />
Svenskt Näringslivs<br />
chefsekonom<br />
Stefan Fölster<br />
var sitt eget<br />
draglok och<br />
gick i mål på<br />
tiden 7.04.25.<br />
Ledstiernans förre<br />
vd Johan Wachtmeister<br />
var minuterna<br />
snabbare på<br />
6.57.31 och slogs i<br />
sin tur av Johan Qviberg,<br />
som till skillnad<br />
från sin far har<br />
en stor talang i<br />
längdskidspåret<br />
BAKOM<br />
som räckte till den<br />
imponerande KULISSERNA åktiden<br />
6.48.51.<br />
SISTA<br />
ORDET<br />
daniel månsson<br />
”Mot en manodepressiv<br />
börs<br />
biter bara långsiktighet”<br />
Valberedningarna<br />
får underkänt<br />
Det största problemet är inte att männen får merparten av uppdragen,<br />
utan att vissa kvinnor har monopol på dem.<br />
Dde t ä r t u r at t de ärkekonservativa valberedningarna<br />
inte är föräldrar och börsbolagen deras<br />
barn. De stackars barnen skulle känna sig<br />
hopplöst omoderna när deras garderob varje<br />
år fylldes med samma gamla uppsättning.<br />
Så enformigt kläs börsbolagen. I år uteblir<br />
vårmodet helt.<br />
På fettisdagen kom beskedet att Wallenbergs<br />
kullagertillverkare SKF väljer<br />
in Ingenjörsvetenskapsakademiens vd<br />
Lena Treschow Torell i styrelsen.<br />
Uppdraget i SKF ersätter det hon<br />
går miste om när Gambro avnoterades<br />
och blir hennes fjärde<br />
styrelse på börsen efter Micronic,<br />
Saab och ÅF.<br />
Två dagar senare nominerade<br />
Wallenbergarna henne<br />
även till Investors styrelse.<br />
Sfären verkar knappast sträva<br />
efter mångfald.<br />
Sigrun Hjelmquist får lämna<br />
IBS-styrelsen, men får genast<br />
ett nytt fjärde styrelseuppdrag<br />
i Micronic förutom de<br />
hon redan har i Sandvik,<br />
Handelsbanken och Audiodev.<br />
In i IBS-styrelsen går i stället<br />
Gunnel Duveblad, som ersättning<br />
för det förlorade styrelseuppdraget<br />
i Nordea där hon ersätts<br />
av Marie Ehrling.<br />
Rundgången är skrattretande.<br />
När en ny kvinna letar sig<br />
in i styrelserna är hon i regel<br />
en arvtagare. Fredrik Lundbergs<br />
äldsta dotter Louise<br />
Lindh är ny in i familjens fastighetsbolag<br />
Hufvudstaden.<br />
Sofia Schörling Högberg har<br />
inte otippat valts in i pappas<br />
Securitas och Melker Schörling<br />
AB, medan Carolina Dybeck väl-<br />
komnats i Hagströmer & Qviberg där pappa Sten är<br />
storägare.<br />
Rädslan för nytänkande övertramp är ett tragiskt<br />
faktum när New Wave Group startar en speciell<br />
rådgivande kommitté med kvinnor. Chefredaktören<br />
och elitskidåkarna i Torsten Janssons<br />
kommitté håller tydligen inte måttet för att sitta<br />
i den ”riktiga” styrelsen. Synd, för i en luddig<br />
kommitté kommer deras åsikter aldrig att tas<br />
på lika stort allvar.<br />
Sedan Norge införde lagen om minst 40<br />
procent kvinnliga styrelseledamöter i<br />
börsbolagen inom två år har den genomsnittliga<br />
andelen kvinnor i styrelserna<br />
på Oslobörsen stigit till 38 procent.<br />
Och till skillnad från i Sverige är uppdragen<br />
mer spridda. Fler yrkesverksamma<br />
kvinnor delar på platserna, i stället<br />
för att stolarna som i Sverige reserveras<br />
för ett åldrande fåtal som<br />
ofta har avslutat sin<br />
operativa karriär.<br />
Norska motsvarigheten<br />
till<br />
Svenskt Näringsliv,<br />
NHO, underhåller<br />
en välmatad databas med DOM<br />
kvinnliga kandidater. I Sverige,<br />
som saknar både lag och<br />
databas, är det finansmark- kroniko r<br />
nadsminister Mats Odells<br />
Tyck till om<br />
ansvar att vara en vidsynt krönikan på nätet<br />
förebild när de statliga bolagen<br />
utser nya styrelser i vår.<br />
Som vetenskapsreportern Susanna Baltscheffsky<br />
konstaterar i en krönika i Svenska Dagbladet<br />
om VA:s supertalanger har svenska företag dålig<br />
koll på vilka talangtillskott de kan få från oväntade<br />
håll, från universiteten bortom Handelshögskolan<br />
till exempel. På svenska universitet finns närmare<br />
20 000 professorer, lektorer, doktorer, forskare och<br />
doktorander som ännu inte har fyllt 40 år, personer<br />
som med säkerhet har det allra senaste vårmodet i<br />
sin hand. n<br />
”Styrelseplatserna reserveras för ett åldrande fåtal”<br />
CeCilia aronsson ger varje torsdag VA:s syn på veckans viktigaste händelse.<br />
VECKANS AFFÄRER<br />
| va | 10 | 8 mars 2007 | www.ekonominyheterna.se | 39
V A D i r e k t<br />
Tyskland visar vägEn<br />
EU:s jämlikhetsinstitut<br />
som skulle ha startats<br />
på nyåret har försenats<br />
ett år. Under tiden tar allt<br />
fler medlemsländer<br />
till hårdhandskarna<br />
mot sitt mansdominerade<br />
näringsliv.<br />
<br />
av anna-sTina aTTErday<br />
n uruselt på<br />
de flesta håll<br />
Ledningsgruppen i<br />
landets 50 största<br />
bolag. Andel kvinnor i<br />
procent.<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
n sverige hamnar<br />
i topp<br />
1 = total jämlikhet<br />
Land Poäng<br />
Sverige 0,813 Bäst på politiskt<br />
inflytande.<br />
Norge 0,799 Se ovan, fastän på<br />
andra plats.<br />
Finland 0,796 Bäst på hälsa och<br />
livslängd.<br />
Island 0,781 Fyra på politiskt<br />
inflytande.<br />
Tyskland 0,752 Inga grensegrar.<br />
Filippinerna 0,751 Bra utbildning och<br />
hälsa.<br />
Nya Zeeland 0,750 Når långt i alla<br />
kategorier.<br />
Danmark 0,746 Får en etta i<br />
utbildning.<br />
Storbrit. 0,736 Utbildningsetta.<br />
Irland 0,733 Utbildning och poli-<br />
tiskt inflytande.<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Källa: World Economic Forum<br />
<br />
<br />
40 | va | 10 | 8 mars 2007 | www.ekonominyheterna.se |<br />
scanpix<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
P<br />
WorlD economic Forum har<br />
tillsammans med Harvard och<br />
London Business School undersökt<br />
skillnaderna i levnadsförhållanden<br />
mellan män och kvinnor,<br />
oberoende av ländernas<br />
ekonomiska status och inom<br />
fyra olika områden:<br />
1. Politisk makt och inflytande.<br />
2. Ekonomisk makt och lika lön.<br />
3. Utbildning.<br />
4. Hälsa och livslängd.<br />
Därefter har länderna rankats,<br />
från noll till ett där ett innebär<br />
att fullständig jämlikhet råder.<br />
Det gör det nu inte. Men ska<br />
man tro rapporten har de svenska<br />
kvinnorna lyckats fylla 81<br />
procent av den klyfta som skiljer<br />
dem från männen. Det har ingen<br />
å internationella kvinnodagen<br />
den 8 mars 2005 tillkännagav dåvaran-<br />
de arbetsmarknads- och jämställdhets-<br />
kommissionären Vladmimir Spidla att han<br />
skulle starta European insititute for gender<br />
equality. Budgeten sattes till 50 miljoner euro<br />
för fem år och starten till den 1 januari 2007.<br />
Förslaget hade kommit från Margareta Winberg<br />
redan 1999, vid ett EU-seminarium<br />
i Stockholm.<br />
i DAg hAr stArten skjutits upp<br />
ett år – bland annat beroende på<br />
att man inte vet var det nya institutet<br />
ska läggas. Något av de nya<br />
medlemsländerna Lettland, Tjeckien<br />
och Slovenien är heta tips. Under<br />
tiden medlemslanderna börjat<br />
ta tag i jämställdhetsfrågan<br />
själva.<br />
I Frankrike<br />
skickade senaten<br />
förra året till-<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
ännU färrE. I Angela<br />
Merkels Tyskland är en<br />
av tio toppchefer kvinna.<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
annan av de totalt 115 nationerna<br />
som granskats lyckats med. I rapporten<br />
har Sverige fått 0,813,<br />
Norge 0,799 och Finland 0,796.<br />
Vad skulle få Sverige att dra<br />
ifrån de andra länderna? Det<br />
mest okomplicerade vore förstås<br />
om landet fick en kvinnlig statsminister.<br />
Det skulle ge många<br />
delpoäng i kommande rapporter.<br />
reDAn i DAg har Sverige lika<br />
många manliga som kvinnliga<br />
ministrar och riksdagsledamöter.<br />
I de övriga nordiska länderna<br />
besätter kvinnorna ungefär en<br />
tredjedel av riksdagsplatserna.<br />
Där Sverige och Norge skiljer<br />
sig från övriga länder är antalet<br />
kvinnor på universitet och högskolor.<br />
Här går det 1,5 kvinnor<br />
baka ett lagförslag om att 20 procent av bolagens<br />
styrelseledamöter ska vara kvinnor.<br />
Förslaget är på väg tillbaka, nu med formuleringen<br />
att styrelsen ska vara ”balanserad”.<br />
sPAnskA regeringen har också lagt ett<br />
lagförslag om att myndigheter och statliga<br />
bolag ska ha balanserade styrelser – med definitionen<br />
40/60.<br />
I Schweiz förbereds att lagförslag om kvotering<br />
som beräknas till 2008 och i Finland<br />
har en utredning tillsatts med samma syfte.<br />
Några länder tror inte på lagstiftning utan<br />
satsar i stället på överenskommelser med näringvslivet.<br />
I Storbritannien där de 100 största noterade<br />
bolagen bara har i snitt 17 procent kvinnor<br />
i sina styrelser har ett speciellt mentorprogram<br />
tagits fram.<br />
Och i Tyskland finns sedan 2001 programmer<br />
”Frau und Beruf” som de största bolagen<br />
är med i. Jämlika företag kan till och<br />
med få en staligt godkänd ”Genderdax”-markering<br />
på samma sätt<br />
<br />
som miljömärkningen<br />
”Grüne<br />
<br />
punkt”. n<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Vi är världsbäst på jämlikhet<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
på varje manlig student.<br />
Ute i Europa råder mörker i<br />
många länder. Italien rankas på<br />
plats 77 och har Zimbabwe närmast<br />
före sig och Chile efter sig.<br />
Frankrike finns på plats 70, till<br />
stor del beroende på att kvinnor<br />
hålls borta från kategorin ekonomisk<br />
makt och lika lön.<br />
rysslAnD Får relativt hög ranking<br />
på allt utom den politiska<br />
makten. I duman finns endast 16<br />
procent kvinnor. Det ger plats<br />
50. Samma sak i USA på plats 22.<br />
De skulle ha hävdat sig bättre om<br />
fler kvinnor gått in för politiskt<br />
arbete. Nu är det i snitt bara 15<br />
procent kvinnor i kongress och<br />
delstatsparlament. n<br />
– jan-Eric öHman<br />
Källa: EU-kommissionen
scanpix<br />
här är kvinnorna<br />
som styr världen<br />
världens 10 mäktigaste kvinnor<br />
1. Angela merkel<br />
Tysklands första kvinnliga<br />
förbundskansler.<br />
2. condoleezza rice<br />
USA:s utrikesminister.<br />
Första afroamerikanen.<br />
3. Wu yi<br />
En av fyra vice premiärministrar<br />
i Kina.<br />
4. indra nooyi<br />
Koncernchef för PepsiCo,<br />
världens fjärde största<br />
livsmedelsföretag.<br />
5. Anne mulcahy<br />
Koncernchef och styrelseordförande<br />
i Xerox.<br />
6. sallie krawcheck<br />
Finanschef på Citigroup<br />
med 300 000 anställda.<br />
7. Patricia Woertz<br />
Koncernchef för Archer<br />
Daniels Midland som<br />
omsätter 245 mdr kr<br />
och bland annat tillverkar<br />
etanol.<br />
8. Anne lauvergeon<br />
Koncernchef för franska<br />
kärnkraftbolagsgruppen<br />
Areva.<br />
9. brenda barnes<br />
Koncernchef för amerikanska<br />
Sara Lee, livsmedelsföretag<br />
med<br />
135 00 anställda.<br />
10. Zoe cruz<br />
Vd för Morgan Stanley<br />
med 55 000 anställda<br />
som förvaltar 700 miljarder<br />
– dollar.<br />
Angela Merkel<br />
Condoleezza<br />
Rice<br />
Wu Yi<br />
Indra Nooyi<br />
Anne Mulcahy<br />
71. Antonia<br />
Ax:son<br />
Johnson<br />
Ordförande Axel<br />
Johnsongruppen.<br />
85. marie<br />
ehrling<br />
Då Sverigechef för<br />
Teliasonera.<br />
hAr 135 000<br />
AnställDA.<br />
Brenda<br />
Barnes.<br />
Källa: Forbes<br />
scanpix<br />
scanpix<br />
scanpix<br />
scanpix<br />
scanpix<br />
sökes: 460 norska<br />
styrelseproffs<br />
Intresserad av ett styrelsejobb? I Norge där börsbolagen<br />
fått två år på sig att kvotera in 40 procent kvinnor<br />
är det bara att anmäla sig på arbetsföremedlingen.<br />
yt t er l iga r e 4 6 0 k v innor krävs för<br />
att Norge ska nå sitt mål om att ha 40<br />
procent i börsbolagens styrelser. Den 1<br />
januari 2008 ska allt vara klart, åtminstone<br />
om börsbolagen vill hålla sig inom lagens råmärken.<br />
Karita Bekkemellem, barn- och jämställdhetsministern<br />
och den som står bakom lagförslaget<br />
om kvotering, är nöjd med det som<br />
hittills gjorts:<br />
”Visst är jag det.<br />
Innan den nya lagen<br />
trädde i kraft<br />
hade kvinnorna<br />
bara 7 procent av<br />
platserna i bolagsstyrelserna.<br />
Hade<br />
vi inte gjort något<br />
skulle vi ha fått vänta ytterligare 50 år innan<br />
vi hade nått målet.”<br />
Det VAr Den 1 januari 2006 som de norska<br />
börsbolagen – som de första i världen – måste<br />
ta ställning. Nu skulle de ha två år på sig att<br />
besätta styrelserna med fler kvinnor.<br />
”Hittills har 38 procent av börsbolagen<br />
kommit i mål. Men jag ser allvarligt på att det<br />
återstår 62 procent av bolagen som ännu inte<br />
tycks ha satt upp lagtexten på väggen. Nu har<br />
de knappt ett år på sig och lagen kommer inte<br />
att ändras”, säger Karita Bekkemellem.<br />
Det betyder att mycket kommer att hända<br />
på de norska bolagsstämmorna i vår<br />
och under försommaren.<br />
Men det är inte bara börsbolagen<br />
som omfattas av den nya lagen. Även<br />
publika aktiebolag, det vill säga bolag<br />
som allmänheten kan köpa aktier<br />
i, ingår. De är i Norge cirka 550<br />
till antalet. De statligt ägda bolagen<br />
har redan genomfört kvoteringen.<br />
Några kritikerstormar har inte<br />
förekommit. En kampanj har drivits<br />
av finansmannen och tidningsägaren<br />
Trygve Hegnar som menar att<br />
kvotering är odemokratiskt.<br />
i DebAtten hAr Bekkemellems departement<br />
fört fram att demokrati<br />
är folkstyre och att den inte bara<br />
kan utövas av män över 50 år.<br />
”hade vi inte gjort nåt<br />
skulle vi ha fått vänta<br />
i ytterligare 50 år”<br />
av jan-Eric öHman<br />
För att uppmuntra kvinnor att delta i styrelsearbete<br />
kan de som vill registrera sig hos<br />
norska arbetsgivarorganisationen eller hos<br />
norska advokatföreningen.<br />
”Vi har tre databaser i Norge med kvalificerade<br />
cv för mellan 5 000 och 6 000 kvinnor.<br />
Men bolagen kan förstås finna kvinnor från<br />
den egna kretsen.”<br />
Det börsbolAg som mot förmodan skulle<br />
motsätta sig den nya lagen kan inte förvänta<br />
sig något harmlöst<br />
bötesbelopp på några<br />
tusen kronor.<br />
I stället får bolaget<br />
ett brev om att<br />
påskynda processen.<br />
Efter någon<br />
månad kommer ytterligare<br />
ett. Om inget händer anländer ett<br />
tredje. Sedan är det dags för straffet: Aktiebolaget<br />
måste upplösas!<br />
Karita Bekkemellem låter hälsa till sina<br />
svenska kvoteringsvänner – och ovänner:<br />
”Jag tycker att alla länder ska påskynda utvecklingen<br />
och kunna utnyttja hela befolkningens<br />
kompetens. Det är dålig resurshantering<br />
att inte ta hänsyn till att vi ska leva i<br />
ett jämlikt samhälle. Att kvinnor och män<br />
ska delta i samhället på lika villkor är en viktig<br />
demokratisk rättighet. Jag är stolt över det<br />
som hittills gjorts.” n<br />
nöjd i dag. Jämställdhetsminister Karita Bekkemellem.<br />
| va | 10 | 8 mars 2007 | www.ekonominyheterna.se | 41<br />
scanpix
Grabbarnas<br />
chef<br />
D<br />
et är snöstorm i Stockholm<br />
och riktigt iskalla<br />
vindar blåser över<br />
Skeppsbron när jag<br />
står och väntar på fotografen<br />
utanför nummer<br />
18.<br />
Egentligen är det fullständigt<br />
osannolikt att ettan<br />
på <strong>Veckans</strong> <strong>Affärer</strong>s lista över Sveriges mäktigaste<br />
näringslivskvinnor sitter just här, i Stenbeckhuset.<br />
Kinneviksfärens image har alltid varit<br />
grabbarnas, tuffa, rebelliska, på tvären och med<br />
hög fuck off-faktor, som sfärens första tv-ansikte<br />
Robert Aschberg skulle uttrycka det. Personifierade<br />
av en Pelle Törnberg, en Lars-Johan Jarnheimer,<br />
eller en Björn Rosengren för den delen. En<br />
mongolhär, för att citera den numera bortgångne<br />
huvudägaren Jan Hugo Stenbeck.<br />
Jag tillbringade ett år i sfären, efter att Jan<br />
Hugo köpt min dåvarande tidning Vision och fu-<br />
av p o n t u s s c h u lt z f o t o pe t e r j ö n s s o n<br />
44 | va | 10 | 8 mars 2007 | www.ekonominyheterna.se |<br />
125 mäktigaste kvinnorna<br />
t<br />
MÄKTIGasT.<br />
Mia brunell blev ny<br />
vd på Kinnevik 2006<br />
och toppar därmed<br />
Va:s ranking över<br />
näringslivets 125<br />
mäktigaste kvinnor.
Jan Stenbeck kallade sitt imperium för en<br />
mongolhär. Nu har Mia Brunell tagit makten<br />
över grabbarna. För Pontus Schultz berättar<br />
ettan på VA:s lista över Sveriges mäktigaste<br />
näringslivskvinnor 2007 om hur kvinnorevolutionen<br />
på Kinnevik gick till.<br />
”Det är bra med en stamkultur”,<br />
säger hon.<br />
| vA | 10 | 8 mARS 2007 | www.ekonominyheterna.se | 45
t<br />
v a 125 mäktigaste kvinnorna<br />
”Jag skrattade åt det. Jag är nöjd med min lön.<br />
vigo har jobbat i 37 år och jag hoppas på en löneutveckling”<br />
sionerat den med Finanstidningen. Det var kul,<br />
högt tempo och stenhård prestationskultur.<br />
Och rätt grabbigt, centrerat kring huvud-<br />
ägaren själv.<br />
Då var mia Brunell finanschef på MTG. I<br />
dag är hon vd för maktbolaget Kinnevik, chef<br />
över alla grabbarna.<br />
”Jag har aldrig tänkt på att jag varit kvinna<br />
i MTG. Inte någonsin”, försäkrar hon när vi<br />
slagit oss ner i ett av de gammaldags biblioteken<br />
på femte våningen.<br />
Hon har säkert rätt. På ett sätt var det Kinnevik<br />
som jag upplevde som grabbigt, men på<br />
ett annat sätt skilde det sig dramatiskt från<br />
den rätt homogena storbolagstoppen i Sverige<br />
i övrigt. Det var en prestationskultur som värderade<br />
just bara prestationer. Inte om vederbörande<br />
också var en vit, medelålders heterosexuell<br />
man med rätt nätverk in i makten.<br />
I rebellarmén Kinnevik gillade man gatu-<br />
smarta människor som levererade. Annars<br />
var det tack för kaffet.<br />
Sedan dog Jan Stenbeck och jag är nu mycket<br />
nyfiken på vad som förändrats och vad som<br />
finns kvar.<br />
Mia Brunell finns kvar. Men hennes makt<br />
har växt och den har växt mycket. 41 år gammal<br />
är hon rekordung vd för ett av Sveriges<br />
tyngsta investmentbolag. Det är knappast<br />
någon slump. De senaste åren har varit dramatiska<br />
för sfären. När Jan Stenbeck gick<br />
bort utan någon som helst förvarning spekulerade<br />
alla i om hans dotter Cristina skulle<br />
kunna fylla hans roll, om hon skulle klara<br />
att ta makten över direktörer som hon vuxit<br />
upp med och bokstavligen talat suttit i knät<br />
på vid bolagens julfester. Vem av dem skulle<br />
hon välja ut som sin förtrogne?<br />
Svaret blev ingen. Åren efter Jan Stenbecks<br />
bortgång plockades nya människor in i styrelserna.<br />
Pehr G Gyllenhammar blev styrelseordförande<br />
i Invik och senare i det fusionerade<br />
Invik/Kinnevik. I dotterbolagen satt de olika<br />
direktörerna i varandras styrelser. Ingen pekades<br />
ut som den som tydligast hade Cristinas<br />
öra.<br />
Men ingen utanför bolagen hade nog väntat<br />
sig att Mia Brunell skulle ta över när trotjänaren<br />
vigo Carlund avgick som vd för<br />
maktbolaget Kinnevik i augusti förra året.<br />
Men det blev hon som blev huvudägaren<br />
Cristina Stenbecks val. Även om Mia Brunell<br />
är noga med att påpeka att hon fick jobbet genom<br />
en rekryteringsprocess och att erbjudandet<br />
kom från styrelsen.<br />
Men när jag några dagar senare efter mitt<br />
möte med Mia Brunell ser Lars Adaktussons<br />
intervju med Cristina Stenbeck på TV 8 slår<br />
det mig hur lika och uppenbart sampratade<br />
46 | va | 10 | 8 mars 2007 | www.ekonominyheterna.se |<br />
hon och Mia Brunell är. I formuleringar om<br />
bolagen, i bilden de vill föra ut, men faktiskt<br />
också i gester och tonläge.<br />
Mia Brunell sitter kort sagt mitt i makten i<br />
ett av Sveriges tyngsta investmentbolag. Som<br />
på köpet genomgått en smärre feministisk<br />
revolution. I dag är det 24 procent kvinnor i<br />
portföljbolagens styrelser, jämfört med enbart<br />
Cristina Stenbeck för fem år sedan. Men<br />
Mia Brunell är försiktig med sina uttalanden<br />
i jämställdhetsfrågan.<br />
”Jag kan bli störd av att jag används som<br />
tillhygge i en debatt som jag ibland inte är<br />
med i. Jag har ett ansvar som vd gentemot aktieägarna.<br />
men inte gentemot debatten. Där-<br />
emot kan jag förstå att man använder de få<br />
mäktiga näringslivskvinnor som finns som<br />
förebilder”, säger hon.<br />
Hon har nyligen hamnat i en sådan debatt<br />
när en tidning gjorde en artikel om att hon<br />
hade två miljoner mindre kronor i lön än sin<br />
manlige företrädare.<br />
”Jag skrattade åt det. Jag är nöjd med min<br />
lön. vigo har jobbat i 37 år och jag hoppas på<br />
en löneutveckling”, säger hon och ler.<br />
Vi pratar vidare om att vara kvinna i maktens<br />
korridorer. Det handlar helt om hur man<br />
hanterar det, menar Mia Brunell.<br />
”Jag blir annorlunda behandlad som kvinna<br />
när jag måste ha klänning i stället för<br />
smoking. Allvarligt talat, i den dagliga verksamheten<br />
märks ingenting.”<br />
När jag pressar på om hur det är möjligt,<br />
hon som verkat i rätt manliga miljöer, oavsett<br />
om det är mediebolag eller finanskretsar<br />
preciserar hon sin filosofi.<br />
”Det gäller att hitta sin roll i sådana fall.<br />
Om man själv inte ser det som en skillnad,<br />
om man inte accepterar det, så får de andra<br />
fundera över det i sådana fall”, slår hon fast.<br />
Fast så brukar ju de flesta säga. Men då<br />
slutar det med att man väljer en man<br />
för de tyngsta jobben . Varför är det så?<br />
”Någonstans sitter det i väggarna. Tittar<br />
du på hur läget var för 30 år sedan och<br />
jämför med i dag är det ju skillnad. Sedan går<br />
det sakta. Men jag tror inte att kvotering är<br />
rätt sätt att förändra det på. Jag tror att det<br />
skulle kunna få det att slå om och ge en negativ<br />
effekt i stället genom att man då kan peka<br />
på en specifik anledning, som inte är kompetens,<br />
till att en kvinna har fått en viss position.<br />
Däremot är det viktigt att det kommer<br />
upp flera kvinnor redan på mellanchefsnivå<br />
för att sedan gå vidare”, säger hon.<br />
Nyckeln ligger i hur bolagen rekryterar<br />
och hur de utvärderar sina anställda, menar<br />
Mia Brunell.<br />
”Man ska komma ihåg att det inte bara är<br />
kvinnor som är minoritet, utan andra grupper<br />
också, till exempel personer med invandrarbakgrund.<br />
Näringslivets elit är relativt<br />
homogen och det är min övertygelse att blandade<br />
grupper fungerar bäst och ger bättre<br />
output. Jag tror att det är viktigt hur man jobbar<br />
med rekrytering. Man måste se till att ha<br />
en bra metod för rekrytering, en som är något<br />
så när objektiv och att man har en bredd i urvalet<br />
så att kvinnorna inte faller bort direkt”,<br />
menar hon.<br />
På MTG, där hon arbetat de senaste 15 åren,<br />
jobbade man med bredd i urvalet från början,<br />
berättar hon.<br />
”Vi såg till att ha ett brett urval av kandidater,<br />
sållade på olika bedömningsgrunder. Sedan<br />
försöker jag anställa folk som jag själv<br />
skulle kunna tänka mig att ha som chef en<br />
dag. Jag tror också att det är viktigt att man<br />
har ett bra utvärderingssystem så man så objektivt<br />
som möjligt kan gallra ut de som är<br />
framtidens stjärnor. Då kan man successivt<br />
få en bättre fördelning. Det handlar om att<br />
undvika att man har en snäv syn på en grupp<br />
som ser som du förväntar dig att den ska se<br />
ut. Har man den ambitionen ser folk det utifrån<br />
och så söker sig fler olika typer av människor<br />
dit”, konstaterar Mia Brunell.<br />
Hennes andra stora käpphäst när det gäller<br />
att få fler kvinnor i ledningen för börsbolag<br />
stavas föräldraledighet.<br />
”Jag tror att det här med barn fortfarande<br />
spelar in ibland i rekryteringarna. Och det<br />
kommer inte att förändras förrän bolagen accepterar<br />
att pappor är föräldralediga. Då blir<br />
det ju inga skillnader mellan män och kvinnors<br />
karriärväg, samtidigt som varje familj<br />
själva kan välja hur de vill göra”, säger hon,<br />
Får man vara pappaledig på Kinnevik?<br />
”Vi har en föräldraledig mamma i dag på<br />
Kinneviks huvudkontor, men vi har lika<br />
många pappor som mammor som hämtar<br />
barn på dagis eller är hemma för vård av<br />
barn.”<br />
I slutänden tycker hon dock att det är viktigt<br />
att få in kvinnor i företagen.<br />
”Det sätter förväntansbilden av hur en person<br />
i organisationen ska se ut och det påverkar<br />
i sin tur rekryteringen. Det måste bli en<br />
bättre balans i företagen, och de företag som<br />
klarar att skapa det kommer förmodligen att<br />
lyckas bättre”, konstaterar hon.<br />
Det sistnämnda är viktigt. Det går att beskriva<br />
Kinneviksfären på många sätt. Som<br />
ett stål- och skogsbolag som blivit ett modernt<br />
kommunikationsimperium. Eller ett<br />
avancerat investmentbolag med högt fokus<br />
på aktieägarvärde.<br />
t
Därför är<br />
mia Brunell<br />
mäktigast<br />
på listan<br />
”när hon i höstas klev in<br />
som vd i stenbecksfärens<br />
maktbolag Kinnevik var<br />
det ett historiskt ögonblick<br />
på många sätt. Inte<br />
bara för att hon därmed<br />
ökade antalet kvinnliga<br />
börs-vd:ar med 25 procent.<br />
hon visar också att<br />
det blåser nya vindar i jan<br />
stenbecks grabbiga korridorer<br />
och att hans dotter<br />
cristina har öppnat dörren<br />
för kvinnorna. nu styr<br />
hon ett investmentbolaget<br />
med ett börsvärde på<br />
35 miljarder kronor och<br />
25 000 anställda i över 60<br />
länder. Det gör henne till<br />
etta på veckans affärers<br />
lista över sveriges 125<br />
mäktigaste kvinnor i näringslivet.”<br />
ÅlDer : 41 år<br />
karriär : ekonomutbildning<br />
vid stockholms universitet.<br />
Började på MtG<br />
1992 som controller på<br />
betal-tv-kanalen tv1000.<br />
finanschef på flera affärsområden<br />
inom koncernen.<br />
finansdirektör MtG 2001-<br />
2006. vd och koncernchef<br />
för Kinnevik från 1 augusti<br />
2006.<br />
FamilJ : sambo,<br />
två söner 12 och 15 år.<br />
Bor : stockholm<br />
FritiD : Mest unik för att<br />
hon spelar golf, vilket är<br />
ovanligt i Kinnevik-sammanhang.<br />
spelar piano,<br />
gillar skönlitteratur.<br />
leDaregenskaper :<br />
fick höga poäng i tidningen<br />
chefs ranking. Bara<br />
Margot Wallström, carl<br />
henric svanberg och ytterligare<br />
tre toppchefer<br />
har fått högre betyg än<br />
henne. I delgrenarna motivation<br />
och klonflikthantering<br />
får hon full pott av<br />
chef.<br />
| vA | 10 | 8 mARS 2007 | www.ekonominyheterna.se | 47
t<br />
v a 125 mäktigaste kvinnorna<br />
”Jan och Cristina var respektive är båda oerhört aktiva<br />
och engagerade i bolagen. Cristina sitter ju till exempel i alla<br />
styrelser. i ett familjeägt bolag har man en väldigt tydlig ägare”<br />
Men själva själen i bolaget har alltid varit<br />
det entreprenöriella. Och i det har förmågan<br />
att attrahera de vassaste talangerna och entreprenörerna<br />
varit centralt. Alla sorters begåvningar,<br />
inklusive kvinnor.<br />
MTG har tidigare under hösten haft en reklamfilm<br />
där de söker entreprenörer med<br />
idéer. Skicka dem till oss, säger MTG i reklamfilmen,<br />
och jag försöker hävda att det<br />
är en paradox, att Kinnevik inte vill ha entreprenörer<br />
som söker tryggheten hos storföretaget.<br />
Mia Brunell håller inte med.<br />
”När man utvecklar ett bolag behöver man<br />
ett visst mått av struktur runt sig. Olika<br />
branscher har också olika barriärer för att<br />
starta något. Där kan vi hjälpa till. Vi upplever<br />
också att det går att ta en idé till en viss<br />
nivå, sedan behöver man hjälp. Jag tror att vi<br />
fortfarande attraherar många talanger och<br />
entreprenörer”, säger hon.<br />
Så vad är då Kinnevik modell 2007 under<br />
Mia Brunells styre? Kanske är mixen lika<br />
schizofren som biblioteket vi sitter i. På väggen<br />
hänger en målning med en man i 1700talsperuk<br />
och i bokhyllan står bondeprakti-<br />
Va skrev i förra veckan att<br />
eQT är intresserat av att<br />
köpa den nordiska delen av<br />
MTG. ska ni sälja?<br />
”Jag hörde talas om det där förs<br />
ta gången i er tidning. MTG har<br />
två huvudmarknader. Fri- och<br />
betal-tv i Skandinavien och tillväxten<br />
i Östeuropa. I Skandinavien<br />
finns en potentiell tillväxt<br />
genom den analoga släckningen.<br />
Om den svenska regeringen<br />
dessutom kunde öppna upp för<br />
konkurrens i marknätet finns<br />
det ytterligare möjligheter. Situationen<br />
i dag gynnar inte konsumenten<br />
och jag hoppas att det<br />
sker. Sedan växer MTG snabbt i<br />
Central- och Östeuropa. BNPtillväxten<br />
driver reklammarknaden,<br />
och när det gäller betaltv<br />
har vi byggt upp 18 miljoner<br />
abonnenter.”<br />
48 | va | 10 | 8 mars 2007 | www.ekonominyheterna.se |<br />
kan från 1940-talet på ena sidan och på den<br />
andra sidan ett exemplar av michael Wolffs gurubok<br />
”Entertainment economy”, som 1999<br />
förklarade att vi skulle sluta konsumera produkter<br />
och bara konsumera underhållning.<br />
I den korsningen finns Kinnevik.<br />
”Kinnevik fyllde 70 år förra året. Under<br />
hela den tiden har vi ägt både jordbruket och<br />
Korsnäs. Men även de delarna förändras fortfarande.<br />
Nu har vi sålt de sista gårdarna i Sverige.<br />
I stället har vi köpt gårdar i Polen och<br />
Ryssland. Vi har använt personer och kunskap<br />
i bolaget för att skapa nytt värde i en<br />
gammal bransch. Även Korsnäs förändras.<br />
Mer och mer satsar vi på högförädlade produkter.<br />
Sverige är inte det billigaste landet i<br />
världen och Korsnäs verkar på en global<br />
marknad. Vill vi vara här måste vi hitta det<br />
vi kan som ingen annan kan, utnyttja 150 års<br />
kunskap till utveckling. Där köpte vi till exempel<br />
Frövi förra året. Vi arbetar fram synergier<br />
och satsar på högförädlad vätskekartong<br />
och andra premiumprodukter på kartongsidan”,<br />
berättar hon, och visar entusiastiskt en<br />
snillrik mintpastillkartong.<br />
”Vårt syfte är att skapa värde för aktieägar-<br />
Potentialen känns ju större i<br />
Östeuropa än i skandinavien?<br />
”Procentuellt kanske. Men det<br />
är fortfarande väldigt stora volymer<br />
i Skandinavien. Vi kan<br />
starta nya kanaler eller lägga på<br />
ny verksamhet, som vi gjorde<br />
vid förvärvet av Playahead. Tror<br />
du att sättet vi konsumerar<br />
innehåll på är färdigt?”<br />
Metro är ju ett problembarn som<br />
det också ryktas om att ni ska<br />
sälja?<br />
”Nej, jag tycker fortfarande att<br />
Metro har en otroligt spännande<br />
affär. Under tio år har man<br />
byggt upp världens största tidning<br />
i 20 länder. Tidningar som<br />
är över tre år har en marginal på<br />
16 procent i snitt. Sedan investerar<br />
vi fortfarande i nystartade<br />
tidningar. Vi ska fortsätta att<br />
växa med fokus på kassaflöde<br />
och lönsamhet. Generellt tycker<br />
jag att Metro borde ha en större<br />
reklamandel än i dag. Vi har ju<br />
också möjligheten att sälja reklam<br />
i många länder.”<br />
någon sa att enda möjligheten<br />
att göra börsen glad över Metro<br />
är att lägga ner tidningar?<br />
”Vi utvärderar hela tiden projekten<br />
inom Metro. Man sålde<br />
Finland och la ner Polen. Här<br />
hade man hållit på ett tag och<br />
inom en rimlig tid såg vi inte att<br />
vi kunde nå lönsamhet. Det är<br />
en sanitär fråga. Alla våra upplagor<br />
behöver inte vara bra. Det<br />
är klart att ett sådant resonemang<br />
uppfattas positivt.”<br />
Då borde ni vara missnöjda med<br />
börsens värdering – lite drygt<br />
fem miljarder, ungefär som TV<br />
4. Inte så där lysande för världens<br />
största tidning?<br />
na. Det som är viktigt är sättet vi gör det på.<br />
Vi är proaktiva i bolagen och bidrar till utvecklingen.<br />
Vi investerar ofta i marknader<br />
under förändring. Nya tillväxtmarknader,<br />
tidigare monopolmarknader, tillväxtländer.<br />
Sedan finns det ett antal kulturella saker.<br />
Kostnadskontroll, kraven på leverans, att vi<br />
är mer snabbfotade”, säger Mia Brunell.<br />
Allt det där låter mycket likt det som Jan<br />
Stenbeck brukade beskriva. Och Mia Brunell<br />
lyfter gärna fram likheterna, speciellt mellan<br />
två generationer huvudägare.<br />
”Jan och Cristina var respektive är båda<br />
oerhört aktiva och engagerade i bolagen.<br />
Cristina sitter ju till exempel i alla styrelser.<br />
I ett familjeägt bolag har man en väldigt tydlig<br />
ägare. Då blir det enklare att se syftet med<br />
vad vi gör och vart vi är på väg”, säger hon.<br />
Jag påpekar att jag och fotografen faktiskt<br />
släpptes upp själva för trapporna av vakterna.<br />
Det har jag aldrig varit med om förut, i det<br />
tidigare lite paranoida Kinnevik. Är mongolhärskarkulturen<br />
på väg att tunnas ut?<br />
”Det vet jag inte. Jag tror att det är viktigt<br />
att man har en sorts stamkultur, det får alla<br />
att veta vad man ska göra och hur. Men jag<br />
”Det vore oseriöst att säga att någo<br />
Kinnevik ska fortsätta att leta efter innovativa branscher och tillväxtmarknader. Både inom och utanför<br />
”Uppenbarligen tror vi ju på<br />
det eftersom vi äger 44 procent<br />
av bolaget.”<br />
apropå internet så är ju Metro<br />
väldigt svagt på webben?<br />
”Metro lanserade en nyhetssajt<br />
under året. Nu har man planer<br />
på att rulla ut den.”<br />
Vad är kravet på den som tar<br />
över efter vd Pelle Törnberg när<br />
han avgår i sommar?<br />
Ӏr du intresserad? Klart att<br />
man måste kunna driva ett internationellt<br />
bolag i utveckling.<br />
Vi ser det som en tillväxtfas fortfarande.<br />
Vi ska expandera Metro<br />
med nya länder och utveckla<br />
nya produkter och koncept.”<br />
Tele 2 var ju innovativa när de<br />
kom som föregångare som virtuella<br />
operatörer utan eget nät. I<br />
dag håller trenden på att svänga<br />
tillbaka mot egna nät igen. har<br />
t
t bolag är heligt”<br />
de existerande portföljbolagen, avslöjar Mia Brunell.<br />
Tele 2 blivit omodernt?<br />
”Jag håller inte med. Comviq<br />
har gått från uppstickare till<br />
storspelare, men lyckas fortfarande<br />
vara innovativt i priskonkurrensen.<br />
En tredjedel av<br />
bolagets abonnenter finns i dag<br />
i Östeuropa, i Ryssland, Kroatien<br />
och Baltikum. Där handlar<br />
det om tillväxt. Västeuropa är<br />
mer i en övergångsfas mellan<br />
fast telefoni till mobil och bredband.<br />
Där har vi sagt att vi ska<br />
fokusera mer. Snarare dra ner<br />
den geografiska spridningen.<br />
Fokusera på våra huvudmarknader.<br />
Sedan vet jag inte om jag<br />
håller med om att trenden går<br />
bort från virtuella operatörer.<br />
Vodafone har ju lyckats bygga<br />
upp ett globalt varumärke.”<br />
Är sverige en helig marknad för<br />
Tele 2?<br />
”Nej, det är klart att det inte<br />
finns några heliga marknader.<br />
Det låter oseriöst.”<br />
Kritiken har ju annars varit att<br />
ni är för små i ryssland. Är det<br />
en av kärnmarknaderna, eller<br />
borde ni sälja bolaget där?<br />
”Man ska komma ihåg att vi<br />
inte finns över hela Ryssland,<br />
utan mest i västra delen där stora<br />
delar av invånarna bor.”<br />
finns det egentligen några synergier<br />
mellan att driva bolag<br />
på olika marknader i världen?<br />
”Absolut, framför allt på inköp<br />
och konceptutveckling.<br />
Millicom använder samma reklam<br />
i hela världen. Millicom<br />
har också utvecklat Tigo, ett<br />
globalt varumärke. Man ska<br />
vara en tillgänglig mobiloperatör,<br />
ett koncept speciellt skapat<br />
för utvecklingsländer.<br />
t<br />
125<br />
M Ä KTIGA STE<br />
K V INNOR NA<br />
RANK NAMN BEFAttNiNG FöREtAG POäNG<br />
07 06<br />
1 NY Mia Brunell, 41
t<br />
”ledarskap handlar om personlighet.<br />
Det har inget med kön att göra”<br />
tror inte att så mycket förändrats efter Jans<br />
död. Jag kan egentligen mest tala för MTG<br />
där jag har jobbat mest. Och där kan jag säga<br />
att nej, kulturen har inte förändrats. Det<br />
fanns en utstakad plan redan innan Jan gick<br />
bort och den har vi följt. Den största förändringen<br />
har inte så mycket med våra ägare att<br />
göra utan reglerna om corporate governance,<br />
hur du styr via styrelserna. Det har förändrat<br />
arbetet”, konstaterar Mia Brunell.<br />
På de fem år som gått sedan Jan Stenbeck<br />
gick bort har mycket förändrats. Det tidigare<br />
så snåriga Kinnevik har blivit betydligt mer<br />
lättgenomlyst, ägandet har blivit tydligt med<br />
fusionen mellan Invik och Kinnevik, spretigheten<br />
har minskat i bolagen när olönsamma<br />
eller perifera verksamheter sålts eller<br />
lagts ner, både Metro och Millicom har finansierats<br />
och ett hårt fokus på lönsamhet och<br />
kassaflöde har återerövrat aktiemarknadens<br />
förtroende. I dag är bolagen i gruppen värda<br />
147 miljarder kronor tillsammans.<br />
Samtidigt är frågan: Vad händer nu då? Passar<br />
mogna och lönsamma bolag i en sfär som<br />
specialiserat sig på innovation och monopolbrytning.<br />
Är det dags att sälja av bolag och<br />
investera i helt nya branscher? Mia Brunell<br />
protesterar mot beskrivningen.<br />
”I vissa marknader är kanske våra bolag<br />
mogna. Men ta områden som bredband, betal-tv<br />
och hur vi konsumerar innehåll. Där är<br />
utvecklingen knappast färdig. Om du tittar<br />
Sedan finns det förstås managementsynergier,<br />
att det jobbar<br />
folk i bolaget som vet hur man<br />
lanserar en mobiloperatör i ett<br />
utvecklingsland.”<br />
Vad hände egentligen med förhandlingarna<br />
om att sälja bolaget<br />
till china Telecom?<br />
”Vi har aldrig sagt att vi förhandlade<br />
med China Telecom.<br />
Vi har sagt att det fanns ett antal<br />
intressenter av bolaget och att vi<br />
till slut förhandlade med en av<br />
dessa.”<br />
Är anledningen till att ni fortfarande<br />
äger Millicom att det inte<br />
är till salu eller att ni inte fått<br />
rätt pris?<br />
”Det kan jag inte gå in på. Det<br />
positiva med hela den här historien<br />
är att världen har lärt sig<br />
mer om Millicom under det sista<br />
året. I dag har man bra kassaflö-<br />
50 | va | 10 | 8 mars 2007 | www.ekonominyheterna.se |<br />
på Kinneviks tillgångar har vi 50 procent i<br />
emerging markets”, säger hon.<br />
Hon tar två nya investeringar som exempel<br />
på hur Kinnevik letar efter nya tillväxtmarknader<br />
utanför sina existerande bolag.<br />
”Vi har gjort två mindre investeringar rätt<br />
nyligen. Relevant traffic, ett sökmotorsföretag,<br />
där vi ser att online och framför allt sök växer<br />
snabbast på reklammarknaden. Sedan gick<br />
vi också in som delägare i Kontakt East Holding,<br />
Gula Sidorna i Ryssland. Internetpenetrationen<br />
är 20 procent i Ryssland. Den kommer<br />
förmodligen att växa”, säger Mia Brunell<br />
och förklarar att det är ett ”safe bet” att Kinnevik<br />
kommer att fortsätta investera i internet<br />
både i de olika portföljbolagen men kanske<br />
även i Kinnevik.<br />
Kriterierna för nya investeringar är också<br />
att man ska förstå de områden som Kinnevik<br />
ger sig in i.<br />
”Förmodligen går vi inte in i en högteknologisk<br />
bransch eller ett företag som satsar på<br />
medicinteknik. Vi gör inte bara investeringen<br />
och lutar oss tillbaka och håller tummarna,<br />
utan vill kunna vara proaktiva och tillföra<br />
något till utvecklingen. Varje innehav måste<br />
ha en aktiv plan”, förklarar Mia Brunell.<br />
t v a 125 mäktigaste kvinnorna<br />
tiden börjar rinna ut och vi klär på oss<br />
för att gå ner till fotograferingen på<br />
restaurangen Pontus in the Green House,<br />
som ligger på baksidan av Skepps-<br />
de och därför låg skuldsättning.”<br />
Är china Telecom fortfarande<br />
spekulant?<br />
”Ingen aning. Det får du fråga<br />
dem om.”<br />
Vilket för oss in på Korsnäs. ni<br />
har ägt det i 70 år. Jan stenbeck<br />
brukade säga att han tog pengarna<br />
ur skogen för att bygga<br />
nytt i andra branscher. ska ni<br />
fortsätta med det?<br />
”Även på Korsnäs sker mycket<br />
utveckling i dag. Vi köpte Frövi,<br />
som har samma huvudprodukter.<br />
Vi tog omstruktureringskostnader<br />
på 183 miljoner kronor<br />
som till stor del är<br />
personalnedskärningar. De åtgärder<br />
vi gjort räknar vi med<br />
ska ha en effekt på 200 miljoner<br />
kronor 2008. Nu fokuserar vi på<br />
produkterna och effektiviteten.<br />
Högförädlad vätskekar-<br />
tong, chokladkartonger, champagnelådor.<br />
Om du inte jobbar<br />
med produktutveckling kan du<br />
bara jobba med volym och hamnar<br />
i prispress.”<br />
ni är ju en ägare av den klassiska<br />
sorten, ett familjeägt investmentbolag<br />
som historiskt investerat<br />
mycket långsiktigt. Årets<br />
stora debatt på börsen är ju konkurrensen<br />
som er typ av ägare<br />
utsätts för av private equity-bolag<br />
som attackerar bolag med<br />
bra kassaflöde, belånar dem hårt<br />
och köper ut dem för att sedan<br />
spinna dem vidare inom några år.<br />
Känner ni er pressade?<br />
”Jag tror att det är bra att det<br />
finns olika typer av ägare.”<br />
Ja, fast tittar man på en konkurrent<br />
som Investor har det ju börjat<br />
agera alltmer inom private<br />
equity och köper ut bolag från<br />
bron 18. Kinnevik äger fortfarande huset,<br />
men krogen har man sålt och krögaren Pontus<br />
Frithiof håller som bäst på att öppna nytt<br />
nere vid Stureplan. På vägen pratar vi om vad<br />
som kommer att förändra könsbalansen i näringslivets<br />
topp på allvar.<br />
I slutänden är det en generationsklyfta, menar<br />
Mia Brunell. Parlivet i hennes och min<br />
generation bygger på att både mannen och<br />
kvinnan samtidigt har ett eget liv, medan<br />
våra föräldrar mer hade ett gemensamt uppdrag.<br />
Då var det lättare att kvinnan stannade<br />
hemma och mannen gjorde karriär.<br />
Jag håller bara delvis med, och berättar historien<br />
om min lunch med personaldirektören<br />
på ett av Sveriges tyngsta bolag som dömde<br />
ut även 60-talistgenerationens chefer som<br />
”ett gäng med Ruter Dam-diplom på väggen,<br />
men annars samma gubbar som sina föregångare”.<br />
Mia Brunell är i alla fall den enda börs-vd<br />
jag mött storhandlande på Ica i Kungens kurva.<br />
När jag försöker göra det till en symboldiskussion<br />
protesterar in<strong>format</strong>ionschefen<br />
Henrik Persson.<br />
”Jag såg Leif Östling på Vivo.”<br />
Jag vet inte jag.<br />
Förutom att det definitivt är ett makt- och<br />
generationsskifte som sker i Stenbecksfären.<br />
”Ledarskap handlar om personlighet. Det<br />
har inget med kön att göra”, slår Mia Brunell<br />
fast och ser mig rakt i ögonen. n<br />
”även om vi har en långsiktig syn betyder inte det att vi inte vill<br />
börsen för att det anser att det<br />
finns saker som inte går att göra<br />
på börsen?<br />
”Ja, fast 25 procent av våra tillgångar<br />
är onoterade, det är en<br />
större andel än Investor.”<br />
Är genomlysningen på börsen<br />
ett problem? finns det saker ni<br />
inte kan göra där?<br />
”Möjligen om man ska göra<br />
stora omstruktureringar är det<br />
lättare utanför börsen.”<br />
historiskt har ju Kinnevik satt<br />
sina avknoppningar på börsen<br />
och delat ut aktierna till ägarna.<br />
Kommer vi få försäljningar till<br />
private equity-bolag i stället nu?<br />
”Det får avgöras utifrån vad vi<br />
tror ger det bästa värdet för aktieägarna,<br />
och är ingen principfråga.”<br />
ett annat trendbrott är ju att<br />
era bolag börjat göra stora ut
se utväxling så fort som möjligt”<br />
delningar. har ni påverkats av<br />
debatten där?<br />
”Nej. Precis som du ska ha optimal<br />
operativ struktur ska du<br />
ha en optimal finansiell struktur.<br />
På tillväxtmarknader måste<br />
du ha optimalt finansiellt utrymme,<br />
men flera av våra bolag<br />
har ju nått en mognad där de<br />
kan börja dela ut pengar, det har<br />
de inte kunnat tidigare.”<br />
har ett bolag som Kinnevik som<br />
ägt Korsnäs i 70 år en annorlunda<br />
syn på sina innehav än<br />
private equity-bolag som kanske<br />
sitter på dem i maximalt<br />
fem sex år?<br />
”Jag har inte diskuterat det<br />
med dem. Det är väl så att vi<br />
har olika mandat från våra ägare.<br />
Jag tror att det finns plats för<br />
den typen av bolag på marknaden<br />
också. De har en fördefini-<br />
erad exit, redan när de går in<br />
vet de att de ska gå ut. Vi kan gå<br />
ut, men vi måste inte.”<br />
Men det måste ju ge helt olika<br />
syn på ägandet?<br />
”Men även om vi har en långsiktig<br />
syn betyder inte det att vi<br />
inte vill se utväxling så fort<br />
som möjligt. Definitionen av<br />
värdeskapande är densamma<br />
för oss som för private equity.”<br />
Jag tycker att det finns en tydlig<br />
finansiell trend på börsen<br />
just nu, i motsats till en mer<br />
operativ syn. finns det en risk<br />
med det?<br />
”Både operativ och finansiell<br />
syn är viktiga för oss, men det<br />
viktigaste frågan måste vara att<br />
man säkerställer att man driver<br />
verksamheten på det bästa sättet.<br />
Den andra frågan är att man<br />
finansierar den optimalt.”n<br />
125<br />
M Ä KTIGA S T E K V INNOR NA<br />
RANK NAMN BEFAttNiNG FöREtAG POäNG<br />
07 06<br />
21 1
v a d i r e k t<br />
”diversifiering gör<br />
gruppen starkare”<br />
Ägarna spelar roll för jämställdheten i styrelser och<br />
bolagsledning. Det är kvinnorevolutionen i Stenbeckbolagen<br />
efter Cristina Stenbecks inträde ett bevis för.<br />
Därför får hon priset ”Årets viktigaste ägare”.<br />
av pontus schult z<br />
För f y r a å r sedan var Cristina Stenbecks<br />
suppleantplats i Invik den enda<br />
kvinnliga representationen i styrelserna<br />
eller på vd-posterna i Jan Stenbecks<br />
Kinneviksfär.<br />
I dag är bilden en helt annan. 24 procent av<br />
ledamöterna i styrelserna är kvinnor, betydligt<br />
över snittet för svenska börsbolag. Mia<br />
Brunell har tagit över vd-posten i maktbolaget<br />
Kinnevik. Och i flera av portföljbolagen<br />
rycker kvinnorna fram på bred front. Bäst i<br />
klassen är Mia Brunells tidigare bolag MTG,<br />
där flera dotterbolag har kvinnliga vd:ar.<br />
Det bevisar också en tes som de mäktiga<br />
kvinnorna i VA:s undersökning (se sidan 22)<br />
stöder. Kvinnliga ägare och vd:ar är bättre på<br />
att lyfta fram kvinnor på viktiga befattningar.<br />
För Cristina Stenbeck handlar det dock inte<br />
om jämställdhet, betonar hon, utan omsorg<br />
om affärerna.<br />
”Diversifiering i alla aspekter gör gruppen<br />
starkare”, säger hon.<br />
Intervjun med VA är en av de få som den<br />
mycket medieskygga huvudägaren i Kinneviksfären<br />
gjort sedan hon tog över makten i<br />
Stenbeckbolagen efter hennes pappas bortgång<br />
för fyra år sedan. Hon ursäktar sig för<br />
att hon inte kan komma på prisutdelningen<br />
på Berns, arbetet i nomineringskommittén<br />
inför bolagsstämmorna kräver en resa till<br />
Mexiko, förklarar Cristina Stenbeck.<br />
Du har fått priset som årets viktigaste ägare<br />
därför att Kinnevikbolagen är ett lysande undantag<br />
i svenskt näringsliv när det gäller utvecklingen<br />
av kvinnor på ledande positioner<br />
och i styrelsen. Vad är din reaktion på det?<br />
” Vårt mål är att vara den bästa ägaren i alla<br />
kategorier och detta kan väl ses som ett delmål<br />
i det arbetet.”<br />
Du sa i en intervju med TV 8:s Lars Adaktusson<br />
att ni är stolta över att ha hittat många<br />
kompetenta kvinnor och att det är viktigt med<br />
en blandad kompetens. När gör det skillnad?<br />
”I styrelserna strävar vi efter att hitta kombinationer<br />
av personer som har erfarenhet,<br />
energi och en konstruktiv attityd till nya<br />
marknader, tillväxtmarknader och risk. De<br />
52 | Va | 10 | 8 mars 2007 | www.ekonominyheterna.se |<br />
har ofta finansiell och operationell erfarenhet<br />
från flera geografiska områden. Ett bra<br />
exempel på den breda bakgrunden flera ledamöter<br />
har är Donna Cordner i Tele 2 som nyligen<br />
tillträdde en tjänst som finansdirektör.<br />
I samband med det gav hon upp sin styrelseplats<br />
och flyttade till Sverige med familjen<br />
med bara två månaders varsel. Det är få styrelseproffs<br />
som kan matcha det.”<br />
Vilken kompetens tillför kvinnor som normalt<br />
inte finns i en börsstyrelse med bara män?<br />
”Min ganska blygsamma erfarenhet från<br />
de senaste 10 årens styrelsearbete i gruppen<br />
är att det inte är någon skillnad. Men diversifiering<br />
i alla aspekter är ett väldigt effektivt<br />
sätt att undvika likgiltighet och självgodhet i<br />
verksamheten genom att hela tiden ge styrel-<br />
åretS viktigaSte ägare<br />
Cristina Stenbeck Kinnevik<br />
motiver ing<br />
Därför är Cristina Stenbeck<br />
”Årets viktigaste ägare”<br />
Cristina Stenbeck har fört in sin fars livsverk<br />
i jämställdhetens ljus. Hon har inte bara förändrat<br />
sammansättningen i sfärens styrelser<br />
från inga kvinnor till en fjärdedel. Hon har<br />
satt flera kvinnor på maktpositioner i sfären.<br />
Största utnämningen är förstås Mia Brunell,<br />
men även andra kvinnor har fått maktpositioner.<br />
Donna Cordner, ny finansdirektör i<br />
Tele 2 och Lotta Lindquist-Brosjö är ny vd för<br />
MTG:s snabbast växande bolag Bet24. Kursutvecklingen<br />
i bolagen har visat att kvinnor i<br />
ledningen inte är en jämställdhetsfråga – det<br />
är en fråga om aktieägarvärde. Därför utses<br />
Cristina Stenbeck av <strong>Veckans</strong> <strong>Affärer</strong> till<br />
Sveriges viktigaste ägare.<br />
NamN : Cristina Mayville Stenbeck.<br />
roll : Vice styrelseordförande i Kinnevik<br />
och Metro. Styrelseledamot i Millicom,<br />
Tele 2, MTG, Invik och Transcom.<br />
Huvudägare i Kinneviksfären tillsammans<br />
med syskonen Max, Hugo och Sophie.<br />
UtbildNiNg : Universitetsexamen ekonomi.<br />
Familj : Gift med Alexander Fitzgibbons.<br />
ålder : 30.<br />
bor: London.<br />
sen och ledningen ny energi.”<br />
De flesta företag säger ju som du att de enbart<br />
rekryterar efter kompetens men i deras<br />
fall slutar det nästan utan undantag med att<br />
de väljer män. Är svenska företag sämre på<br />
mångfald än till exempel amerikanska?<br />
” Jag har egentligen mest erfarenhet av att<br />
expandera svenska företag internationellt eller<br />
av att ta amerikanska koncept till Sverige<br />
som min far gjorde. Och med den erfarenheten<br />
kan jag inte se att svenska företag är sämre<br />
på eller har svårare för att rekrytera från<br />
en bredare bas. Sverige har ett väldigt bra<br />
rykte i affärssammanhang vilket är en fördel<br />
när man söker talanger och kapital.”<br />
Vilken är din kvinnliga ledarförebild?<br />
”Mina förebilder är inga affischnamn och<br />
platsar inte alltid på era listor.”<br />
Det blir allt mer uppenbart att företag också<br />
är en del av de samhällen de verkar i, inte bara<br />
i debatten om kvinnor och makt. Som stor-<br />
ägare i Kinnevikgruppen och stor makthavare,<br />
vilka anser du är företags största möjligheter<br />
att påverka samhällen?<br />
”Våra investeringar i telekom i tillväxtmarknader<br />
är väldigt bra exempel där vi under<br />
en lång tid har tagit kassaflöden från mogna<br />
marknader i Europa och investerat i nya<br />
tillväxtmarknader. I dessa marknader är det<br />
en närmast perfekt korrelation mellan att<br />
vara med och bygga samhällen och aktieägarvärden<br />
samtidigt. Ofta är våra nätverk den<br />
enda fasta infrastrukturen i den delen av landet<br />
och de skapar en bas för tusentals personer<br />
att bli egna företagare genom att de säljer<br />
abonnemang från stånd på gatan, lastbilsflak<br />
eller cyklar. Det tror jag tror att vi bara har sett<br />
början av.” n<br />
åKe gunnarsson/Vue
trodde erbjudandet<br />
var ett skämt<br />
SaNNa liNdberg blev<br />
förvånad när hon för<br />
tre år sedan blev tillfrågad<br />
om hon ville bli<br />
landschef för H&M.<br />
”Är det ett skämt?”, var<br />
hennes reaktion. Kulturskillnaderna<br />
och<br />
avståndet fick henne<br />
att tveka. Hon hade tidigare<br />
jobbat på H&M<br />
i Tyskland, Frankrike<br />
och Schweiz, men USA<br />
var så långt borta. Nu efter<br />
tre år känner hon sig lika<br />
hemma där som i Sverige.<br />
Men visst känner hon av<br />
kulturskillnaderna. Ett<br />
exempel är att personalen<br />
tror att de ska få sparken<br />
om de gör fel och försöker<br />
ibland att dölja sina misstag.<br />
Alla kan göra fel ibland.<br />
Bara man lär sig av misstagen<br />
så är det okej”, konstaterar<br />
hon. Det kanske är den ledarstilen<br />
som gör H&M i<br />
USA så framgångsrikt.<br />
I dag finns 118 butiker<br />
koncentrerade<br />
till östkusten, västkusten<br />
och kring de<br />
stora sjöarna.<br />
caMIll a WaGnER<br />
10 mäktigaSte it/telekom<br />
Tot. rank<br />
1 3 Kat
v a d i r e k T<br />
10 mäkTigaSTe bank/finanS<br />
Tot. rank<br />
1 2 Annik
v a d i r e k T<br />
10 mäkTigaSTe TjänSTebranSchen<br />
Tot. rank<br />
1 5 Louise Julian, Koncernchef, EF<br />
2 13 Eva Moen Adolfsson, Koncernchef, Resia Travel Group<br />
3 14 Eivor Andersson, Vd, My Travel<br />
4 31 Eva Gidlöf, Vd, Bankgirocentralen<br />
5 45 Lot
v a d i r e k T<br />
10 mäkTigaSTe bygg<br />
Tot. rank<br />
1 25 Kerst
V A d i r e k t<br />
”Livspusslet ska bli enklare”<br />
Jämställdheten inom advokatkåren är bedrövlig. Det tänker Stefan Brocker,<br />
vd för branschjätten Mannheimer Swartling ändra på. Av JonAs MAlMborg<br />
Vid l a nde t s u ni v er si t e t är<br />
mellan 60 och 70 procent av juridikstudenterna<br />
kvinnor. De<br />
högst presterande studenterna<br />
är också kvinnor. Men i advokatkåren<br />
släpar jämställdheten efter – rejält. 20<br />
procent av Advokatsamfundets medlemmar<br />
är kvinnor och endast 16 procent av<br />
delägarna. De kvinnliga juristerna presterar<br />
minst lika högt som sina manliga<br />
kolleger, men de avancerar inte till delägande<br />
advokater i den strikta hierarki<br />
som råder.<br />
Detta har nu utvecklats till ett problem<br />
för de stora affärsbyråerna.<br />
”Vi måste förändra situationen av den<br />
enkla anledningen att vi ska attrahera<br />
de bästa juristerna och fortsätta att svara<br />
upp till våra klienters efterfrågan på<br />
mångfald. Vår utmaning är att få kvinnor<br />
att vilja satsa på delägarskap”, säger<br />
Stefan Brocker, vd och delägare i Mannheimer<br />
Swartlings Advokatbyrå.<br />
Mannheimer Swartling är tillsammans<br />
med konkurrenten Vinge branschens<br />
dominant med kontor i sex länder<br />
och en omsättning på 1 miljard<br />
kronor förra året. Det är också en relativt<br />
ung arbetsplats<br />
med en genomsnittsålder<br />
på 34 år. Till klienterna<br />
räknas Sveriges<br />
och världens ledande företag.<br />
Och kLienternA efterfrågAr i allt högre<br />
utsträckning kvinnliga jurister och byråer<br />
som kan visa upp en jämställdhetspolicy. För<br />
att attrahera fler kvinnliga jurister och behålla<br />
dem i företaget har Mannheimer Swartling<br />
antagit ett jämställdhetsprogram.<br />
Där står bland annat att de anställda<br />
joachimlundgren<br />
guBBen mOt Strömmen<br />
Stefan Brocker vd mannheimer swartling<br />
Igels<br />
backlash<br />
juristerna ska ha möjlighet<br />
att styra sin<br />
egen arbetsbelastning,<br />
gå ned i arbetstid, arbeta hemifrån<br />
samt få stöd till hushållsnära tjänster. Målet<br />
är att yrkeslivet ska bli så flexibelt att det ska<br />
gå att vara delägande advokat och småbarnsförälder<br />
samtidigt.<br />
Stefan Brocker är noga med att poängtera<br />
att de inte enbart vänder sig till kvinnor.<br />
”Det handlar om att göra livspusslet enk<br />
2004 fick AnderS igeL Gubben motströmmen<br />
priset. Samma år kvalade<br />
tre Teliasonerachefer in på Tjugo-itopp<br />
på VA:s lista över näringslivets<br />
mäktigaste kvinnor. I år har samtliga<br />
det VAr då. Anders Igel<br />
fick pris och Marie Ehrling<br />
gratulerade.<br />
”Vi måste förändra<br />
situationen av den<br />
enkla anledningen<br />
att vi ska attrahera<br />
de bästa juristerna”<br />
SAtSAr på BArnen. Stefan Brocker på Mannheimer Swartling.<br />
åkt ur. Då betraktades Teliasonera<br />
som ett föredöme. De senaste tre<br />
åren har utvecklingen gått åt motsatt<br />
håll.<br />
Chefen för den svenska verksamheten,<br />
Marie Ehrling, avgick<br />
2006 medan chefen för den svenska<br />
privatmarknaden Indra Åsander<br />
och Eva lindqvist, ansvarig för det<br />
tidigare International Carrier, fått<br />
minskade ansvarsområden i den<br />
omorganisation som Anders Igel<br />
genomfört. Lägg därtill att ytterligare<br />
två tunga chefer försvunnit.<br />
Annie vepsiläinen, chef för den finska<br />
verksamheten, och barbara<br />
lare, både för män och kvinnor”, säger han.<br />
I en yrkeskår där det högsta målet är att<br />
ständigt finnas till hands för klienterna har<br />
jämställdhet och mångfald hamnat i skymundan.<br />
Stefan Brocker håller med om att<br />
Mannheimer Swartling är sent ute och inser<br />
att det inte räcker med ambitiösa handlingsplaner<br />
och vackra ord.<br />
”Visst borde vi ha gjort det tidigare. Å andra<br />
sidan är det en fråga som hela företaget<br />
och alla delägarna tar på största allvar.” n<br />
Thoralfsson, chef för norska dotterbolaget<br />
Netcom, lämnade Teliasonera<br />
under 2005.<br />
När kvinnorna har försvunnit ur<br />
Teliasoneras koncernledning har<br />
deras platser fyllts av manliga<br />
kolleger. I dag består Teliasoneras<br />
koncernledning av tio personer.<br />
Endast en av bolagets ledande<br />
befattningshavare är kvinna, den<br />
tillförordnade kommunikationschefen<br />
Anna Augustsson. Den<br />
högst rankade kvinnliga chefen<br />
utanför ledningsgruppen är Malin<br />
Frenning, chef för affärsområdet<br />
produkter och tjänster.<br />
| va | 10 | 8 mars 2007 | www.ekonominyheterna.se | 61
Fällorna är många<br />
på vägen mot toppen.<br />
se till att du åtminstone<br />
undviker ”maskoten”,<br />
”Duktig flicka” och<br />
”madame saddam”.<br />
En vanlig fälla för unga tjejer<br />
är ”maskotrollen”. Till att börja<br />
med är det en väl fungerande strategi<br />
som går ut på att du är vänlig<br />
och glad. Då blir du lätt omtyckt<br />
och utgör inget hot. Du kan till<br />
och med spela lite på könsrollerna och få din<br />
manlige chef att känna sig betydelsefull och<br />
behövd.<br />
”Självklart fungerar det. Alla gillar en solig,<br />
tjänstvillig och söt medarbetare. Men risken<br />
är stor att du bygger ett staket runt dig<br />
om du accepterar den rollen”, säger Gunilla<br />
Arhén, grundare av Ruter Dam som erbjuder<br />
kvinnor avancerade chefsutbildningar. Hon<br />
menar att utrymmet att avancera krymper<br />
eftersom du inte förväntas ställa några krav<br />
eller säga din åsikt. Du kan helt enkelt bli<br />
tvungen att byta jobb och pröva en ny strategi<br />
för att ha möjlighet att avancera.<br />
Om du tagit dig förbi maskotstadiet hotar<br />
nästa fälla – ”duktig flicka”.<br />
att:ENtION<br />
Akta dig för<br />
fällorna<br />
Av CAmillA WAgner<br />
t<br />
MANAGEMENT & KARRIÄR<br />
| va | 10 | 8 mars 2007 | www.ekonominyheterna.se | 63
Citroën C5.<br />
Mindre pengar.<br />
Mer tjänstebil.<br />
Citroën C5 är Sveriges kanske smartaste tjänstebil för både<br />
förare och inköpare. Med ett förmånsvärde från otroliga<br />
1.489 kr/mån är det en av marknadens rymligaste och säkraste<br />
kombibilar med legendarisk Citroën-komfort och väldigt<br />
mycket tekniska fi nesser och utrustning, redan i basversionen.<br />
Bränslesnål är den också, speciellt om du väljer någon av våra<br />
prisvärda miljödieslar på 110, 138 eller 173 hk. Med Citroën<br />
C5 blir det mer tjänstebil för mindre pengar, helt enkelt.<br />
Finns även<br />
som prisvärd<br />
miljödiesel<br />
110-173 hk<br />
CITROËN C5 fr 179.900:-<br />
Tillägg Kombi 8.000:-<br />
Förmånsvärde fr 1.489:-/mån<br />
STANDARDUTRUSTNING bl a: • ESP antisladd & ASR antispinn • 7 airbags • Gashydraulisk<br />
fjädring HYDRACTIVE III • Elektronisk klimatanläggning • Lastutrymme upp till 1,7m 3 • CD-Radio<br />
med rattreglage och 6 högtalare • Farthållare • Läderratt • Dimljus • Elfönsterhissar • 16” hjul<br />
Bränsleförbrukning (l/100 km) 5,4-10,0 liter. Co-utsläpp<br />
fr 139g/km. Miljöklass 2005. Varje återförsäljare har rätt att<br />
sätta sitt eget pris. Bilen på bilden är extrautrustad. Förmånsvärdena<br />
är beräknade på 55% marg.skatt.<br />
www.citroen.se<br />
V a att:ENtION<br />
Tre lästips<br />
för dig<br />
som vill upp<br />
Gunilla Arhén:<br />
råd för navigering i<br />
maktens labyrinter<br />
(Svenska Förlaget)<br />
Efter 20 års erfarenhet<br />
med mentorprogrammet<br />
Ruter<br />
Dam har hon en hel<br />
del användbara tips.<br />
Lois P Frankel:<br />
nice girls don’t get<br />
the corner office<br />
(Warner Books)<br />
Amerikansk flåshurtighjälpdigsjälvbok<br />
med 4,5<br />
stjärnor av 5 möjliga<br />
bland Amazon.comkunderna.<br />
Ulf Hall:<br />
ledstjärnor:<br />
57 kvinnor om<br />
ledarskap<br />
(Natur & Kultur)<br />
Toppchefer och<br />
styrelseproffs svarar<br />
på frågan ”Varför<br />
har just du lyckats?”<br />
t<br />
Du är kanske strax över 30 och har ett mellanchefsjobb.<br />
Du anses duktig och du levererar.<br />
Du är inte bara tolererad utan kanske<br />
också accepterad.<br />
MEN här gällEr dEt att se upp. Din kvinnlighet<br />
och ungdom är en fördel – men se dig<br />
omkring. Är det här en accepterande och<br />
stöttande miljö där du har möjlighet att avancera?<br />
Eller är det så att du lockar fram gentlemannen<br />
i dina chefer?<br />
Om det senare gäller kan du vara säker på<br />
att den fernissan försvinner när konkurrensen<br />
om de roliga jobben hårdnar.<br />
”Att vara i en miljö där man blir motarbetad<br />
påverkar psyket och självförtroendet oerhört<br />
negativt. Sådant kan mala ner en människa”,<br />
säger Gunilla Arhén.<br />
Det kan vara en av förklaringarna till mysteriet<br />
varför så många duktiga kvinnor försvinner<br />
när de är runt 45–50 år. När barnen är<br />
så stora att de egentligen skulle kunna lägga<br />
in en högre växel och ta ett riktigt stort ansvar,<br />
hoppar de av. Några startar eget och andra<br />
blir styrelseproffs.<br />
Anledningarna är säkert många, men en<br />
förklaring kan vara att de inte trivs i nästa<br />
schablonbild – ”Madam Saddam”. n<br />
scanpix<br />
”Fernissan<br />
försvinner med<br />
konkurrensen”<br />
Be aldrig om ursäkt!<br />
SÅ UnDviKer DU ATT HAmnA i mASKOTFÄllAn<br />
lars einar engström,<br />
headhunter och författare<br />
till böckerna ”En<br />
sexists bekännelser”<br />
och ”Sexistens karriärbok<br />
för unga kvinnor”:<br />
”Du blir behandlad som<br />
du förtjänar. Om du är<br />
en pigg, glad tjej med<br />
hästsvans så kommer<br />
du att bli behandlad<br />
som en pigg, glad tjej med hästsvans. Det kan ge<br />
dig en plats i den inre cirkeln, men din kompetens<br />
kommer inte fram. I stället bör man förhålla sig<br />
allvarlig och försöka stå för vem man är.<br />
Tjejerna måste sluta med det s k Alfons Åbergsyndromet.<br />
De förminskar ofta sig själva genom<br />
att be om ursäkt för det de gör. ’Jag ska bara på<br />
ett litet möte…’ är exempel på Alfons Åberg-beteende.<br />
Man ber om ursäkt och visar att man inte<br />
tar sig själv på allvar. Tjejer måste stå emot önskan<br />
att vara till lags för att bli en av grabbarna.<br />
Man kan bli det ändå genom att vara seriös och<br />
ta sig själv på allvar.”
V a att:entIOn hajp<br />
blogga rätt är bäst<br />
glAMOur i tvättStugAn OcH AnDrA trenDer Av Olle COrnéer<br />
Inspiration<br />
till dagsformen<br />
mOde. Har du svårt<br />
att hitta modeinspiration?<br />
Kolla in vad<br />
andra fashionistas<br />
har på sig. Precis<br />
som namnet antyder<br />
samlar Outfits.se bilder<br />
på modekreationer<br />
– inskickade av<br />
användarna. Därmed<br />
blir sajten en kul<br />
provkarta över hur<br />
det unga Mode-Sverige<br />
klär sig just nu.<br />
Alla outfits betygsätts<br />
och kategoriseras<br />
så att du enkelt<br />
kan få idéer beroende<br />
på dagsformen.<br />
Sajten innehåller till<br />
största delen mode<br />
för kvinnor, men<br />
även en<br />
och annan<br />
man<br />
vågar<br />
visa upp<br />
sig.<br />
koLLA<br />
stiLen.<br />
På outfits.se<br />
Internet. Googles populära<br />
mailtjänst har funnits i nästan<br />
tre år nu. Det är eoner i internetår.<br />
Och trots det<br />
har tjänsten inte<br />
lanserats på riktigt.<br />
Det har hela tiden<br />
handlat om en betaversion<br />
som krävt<br />
inbjudan från någon<br />
annan som redan är<br />
medlem.<br />
Men häromdagen<br />
öppnades dörrarna för allmänheten.<br />
Så nu finns inte längre<br />
så får du fler läsare<br />
Internet. Du har fixat färdigt med<br />
tekniken, slipat på rubrikerna och<br />
snitsat till en schyst design. Och ändå<br />
är det bara de närmast sörjande som läser<br />
din blogg. Kolla in de här enkla<br />
knepen för att få lika många läsare som<br />
Karolina lassbo, juridikstuderande och<br />
modefantast, som har 18 000 besökare i<br />
veckan:<br />
kommentera ofta – och smart<br />
En kommentar på en annan sajt fungerar<br />
som en reklamsnutt för din blogg.<br />
Med andra ord: se till att du skriver<br />
klyftiga saker som gör folk intresserade.<br />
Fixa till signaturen<br />
De flesta forum tillåter att användarna<br />
har en signatur som publiceras längst<br />
ned på varje inlägg. Där gör du reklam<br />
för din blogg – och ser sedan till att du<br />
hänger på de rätta forumen.<br />
Länka mycket<br />
Länka frikostigt<br />
till andra. Det betyder<br />
att de får en<br />
chans att upptäcka<br />
din blogg och förhoppningsvisockså<br />
länka tillbaka<br />
när du har något<br />
uppseendeväckande<br />
att komma med. Dessutom<br />
bygger sökmotorernas<br />
resultat på länkar,<br />
Googles mail nu öppen för alla<br />
Mer MAiL. Alla är välkomna<br />
till Gmail.<br />
några ursäkter för att inte skaffa<br />
ett konto.<br />
Varför är Googles mailtjänst så<br />
bra? Den är snabb<br />
att använda, den har<br />
smarta sökfunktioner<br />
– och du kan<br />
koppla alla dina<br />
mejlkonton till en<br />
och samma adress.<br />
Och svaret är nej.<br />
Vi får inte en spänn<br />
från den amerikanska<br />
sökjätten.<br />
www.gmail.com l<br />
vilket gör att du hamnar högre upp<br />
inom de ämnen du skriver om.<br />
mejla andra – men bara när du har riktigt<br />
bra inlägg<br />
Det kan vara värt att tipsa andra bloggare<br />
genom att skicka ett mejl. Men<br />
bara om du har något riktigt bra att<br />
komma med. Tjatmejl om obetydliga<br />
saker – eller uppmaningar om att länka<br />
till dig – är direkt skadliga.<br />
skriv ofta och fokuserat<br />
Publicera nya inlägg så ofta du orkar.<br />
Några gånger i veckan är ett minimum.<br />
Bestäm dig för ett ämne som du kan väl<br />
– och behåll sedan fokus på det. Ingen<br />
orkar läsa om vad du åt till lunch (inte<br />
ens dina polare). Skriv gärna personligt<br />
och skaffa dig kontroversiella åsikter.<br />
vet hur MAn Gör.<br />
Karolina lassbos<br />
blogg är poppis.<br />
Internet. Myspace i all ära.<br />
Men vore det inte roligare att<br />
ha ett eget nätverk helt fokuserat<br />
på något smalt ämne,<br />
typ Liza Marklunds böcker eller<br />
svenska jeansdesigner? Nu<br />
kan du starta ett eget Myspace<br />
– och bjuda in dina vänner<br />
att bli medlemmar. Det hajpade<br />
företaget Ning – med vd<br />
Gina Bianchini i spetsen – har<br />
testkört sin webbtjänst ett tag<br />
nu. Häromdagen lanserades<br />
sajten på riktigt.<br />
<strong>Veckans</strong><br />
ha-begär<br />
Tvättmaskin<br />
med bling<br />
PrYLar. Börjar<br />
inte minimalistiska<br />
vitvaror kännas<br />
lite gammalmodigt?<br />
Samsung<br />
lanserar en tvättmaskin<br />
som gör<br />
söndagseftermiddagarna<br />
lite glamourösare.<br />
Modellen är designad<br />
av koreanska<br />
Kim André<br />
och använder<br />
precis som de andratvättmaskinerna<br />
i Hauzenserien<br />
silverjoner<br />
för att ta kål på<br />
bakterierna.<br />
Dessutom har<br />
den ett fuskrojalistiskt<br />
emblem i<br />
guld, som gör det<br />
lite roligare att<br />
plocka ut tubsockorna.Dessvärre<br />
säljs tvättmaskinen<br />
än så<br />
länge inte i Sverige.<br />
l<br />
Fixa ditt eget myspace<br />
aftonbladet bild<br />
På Ning.com kan vem som<br />
helst knåpa ihop ett eget<br />
webbnätverk – utan att kunna<br />
någonting om programmering.<br />
Redan i dag finns över 30 000<br />
nätverk inom olika ämnen.<br />
Förutom design och färger kan<br />
du också välja om vem som<br />
helst ska kunna bli medlem,<br />
eller om det ska vara helt slutet.<br />
Bakom företaget står<br />
bland annat Netscapegrundaren<br />
Marc Andreessen.<br />
www.ning.com<br />
| va | 10 | 8 mars 2007 | www.ekonominyheterna.se | 65
v a att:entIon PL ACERINGAR<br />
Bättre pension om du sparar som<br />
mÄnnen<br />
Kvinnor tänker sig för både en och två gånger<br />
innan de fattar sina sparbeslut. Män gillar att ta<br />
risker. Ingen av dem gör rätt. Av JeAnette Huff<br />
Hu r du spa r a r beror på vilket kön<br />
du tillhör. Det är en sak som forskare<br />
världen över är relativt ense om.<br />
Kvinnor tar mindre risk, särskilt i<br />
situationer där de framtida utfallen är osäkra.<br />
Vem vet vad som händer på världens kapitalmarknader<br />
om tjugo år?<br />
Visserligen kan de lika mycket som män<br />
när det gäller sparande, men de har mycket<br />
lägre tilltro till sin egen kunskapsnivå.<br />
I en amerikansk undersökning tyckte 48<br />
procent av kvinnorna mot 24 procent av<br />
männen att investeringar är ”scary”. Detta<br />
spelar stor roll för hur de närmar sig sparbeslutet.<br />
Kvinnor vågar inte lita till sina egna<br />
erfarenheter, utan lyssnar oftare på omgivningens<br />
råd.<br />
Dessutom är singelkvinnor mindre riskbenägna<br />
än gifta.<br />
”InvesterIngsbeslut tycks påverkas av<br />
en kombination av kön och civilstånd”, skriver<br />
Annika Sundén, docent i nationalekonomi<br />
och utredare, i en studie av det svenska premiepensionssystemet.<br />
Varför uppstår dessa skillnader?<br />
En teori är att olika kön går till väga på olika<br />
sätt när de fattar finansiella beslut.<br />
Män förenklar. De använder ofta tumregler<br />
och förlitar sig på en eller ett fåtal faktorer.<br />
I sparsammanhang är denna faktor ofta<br />
förväntad avkastning: den syns mest i reklam<br />
och är lätt att ta till sig i fondjämförel<br />
om du har pengar kvar<br />
scHweIzIska longInes sobra<br />
armbandsur med krokoskinn<br />
och 34 diamanter kostar från<br />
27 595 kr.<br />
rosa radoklockan<br />
med<br />
24 diamanter<br />
finns i vinrött, turkos och<br />
vitt också. Pris från 30 400 kr.<br />
ser. Män agerar också mer på ”heta tips”,<br />
utan att reda ut alla för och nackdelar.<br />
Fördelen med männens sätt att fatta beslut<br />
är att det händer något – och det händer fort.<br />
Kvinnor tar in fler faktorer. Förväntad avkastning<br />
finns med, men även risk, pris och<br />
förvaltare. Deras bedömningar involverar<br />
alltså risk medan mäns i högre grad helt bortser<br />
ifrån riskelementet. Även det lägre finansiella<br />
självförtroendet hos kvinnor kan för<br />
”Män förenklar. De<br />
använder ofta tumregler<br />
och agerar<br />
mer på heta tips”<br />
klaras av kvinnors sätt att processa<br />
in<strong>format</strong>ion: flera olika faktorer skapar osäkerhet<br />
– speciellt om faktorerna är motsägelsefulla.<br />
Beslutet om vilken fond man ska investera<br />
i blir inte lika självklart.<br />
Kvinnor är också mer måna om att ifrågasätta<br />
och försöka förstå vad de investerar i.<br />
Det kvinnliga sättet att fatta beslut passar<br />
bättre ju mer komplext beslutet är.<br />
negatIvt Är att de rIskerar att få lägre<br />
pension. I dag när en allt större del av den<br />
framtida pensionen kan påverkas av dig själv,<br />
kan lägre risknivå leda till en sämre avkastning<br />
och därmed sämre pension.<br />
”Kvinnor kan antas få lägre pension och<br />
har dessutom lägre tilltro till att de klarar av<br />
att ta hand om familjens privatekonomi, när<br />
de egentligen behöver mer av båda”, skrev<br />
fyra amerikanska forskare i International<br />
Journal of Bank Marketing häromåret.<br />
En kanske mer allvarlig konsekvens som<br />
visat sig i amerikanska studier är att kvinnor<br />
helt avstår från att fatta finansiella beslut.<br />
Varannan amerikansk kvinna har inget<br />
privat pensionssparande och är inte med i<br />
något tjänstepensionsprogram. Glädjande<br />
SÅ SPARAR<br />
KVINNOR<br />
Försiktiga<br />
– färre aktier<br />
Väger in flera<br />
faktorer i sina<br />
beslut<br />
Är oftare osäkra<br />
på om de valt<br />
rätt fond<br />
GILL AR INTE...<br />
Andel 47%<br />
kvinnor<br />
som<br />
sparar<br />
i aktiefonder<br />
HELLRE SÄKERT...<br />
16%<br />
Andel<br />
kvinnor<br />
som<br />
sparar<br />
i räntefonder<br />
SÅ SPARAR<br />
MÄN<br />
Mer aktier<br />
i portföljen<br />
Gillar att följa<br />
heta tips<br />
Tradar och byter<br />
fonder oftare<br />
...ATT TA RISKER<br />
Andel 61%<br />
män<br />
som<br />
sparar<br />
i aktiefonder<br />
...ÄN OSÄKERT<br />
11%<br />
Andel<br />
män<br />
som<br />
sparar<br />
i räntefonder<br />
Källa: Fondbolagens förening<br />
nog skiljer sig svenska kvinnor från den bilden.<br />
I premiepensionsvalet år 2000 var det<br />
något fler kvinnor än män som gjorde ett aktivt<br />
val av fonder.<br />
varken det manlIga eller kvinnliga sättet<br />
att investera är rätt. Det kvinnliga kan leda<br />
till tveksamhet och ett avståndstagande mot<br />
allt vad sparande heter. Det manliga innebär<br />
att man ignorerar viktiga byggstenar i bedömningarna.<br />
Kanske räcker det att som kvinna ta till sig<br />
forskarnas budskap för att undvika att få en<br />
negativ överraskning på pensionsdagen.<br />
Var medveten om den ambivalens som kan<br />
komma inför sparalternativen, var beredd på<br />
impulsen att helt rymma från de finansiella<br />
besluten och sträva efter att ta mer risker. n<br />
| va | 10 | 8 mars 2007 | www.ekonominyheterna.se | 67
v a att:entiOn MODE<br />
mats bäCker<br />
göran sCHmidt<br />
!<br />
Tidlösa skor<br />
Livrustkammarens vårutställning<br />
”Skor ger mer – makt<br />
flärd magi” handlar om historiska<br />
kungliga skor.<br />
Klon är att man jämför<br />
nya skor med dessa<br />
gamla klenoder. Ett<br />
skarpsynt öga noterar<br />
genast inget<br />
nytt under<br />
solen. Visning<br />
varje dag kl 14<br />
LiLa Lyx. Drottning Sofias knäppkängor<br />
från 1870-talet är gjorda i silkessammet.<br />
Heta Hornsgatan<br />
unna dig en eftermiddag i Stockholm på<br />
Söders trevliga Hornsgata och handla med<br />
verklig stil. Där finner du en härlig mix av det<br />
mest eleganta till loppis. Avsluta dagen med<br />
en drink på Folkoperans Bar innan du ser<br />
vårens föreställning.<br />
Opera på nytt sätt<br />
fOLkOperan, Hornsgatan 72<br />
Stockholms enda independentoperahus, som<br />
varvar klassika verk med nyskrivet. Dansteateroperaföreställningen<br />
”Mitt hjärta brister”<br />
regi Birgitta Egerbladh har premiär 3/3. Hon<br />
blandar operalitteraturen med dans på ett<br />
nytt sätt.<br />
Handla till honom<br />
Herr Judit, Hornsgatan 65<br />
Stockholms enda och bästa herrsecondhand.<br />
Där kan du finna allt från det senaste till en<br />
skön Hermèsslips i mint condition till ett facilt<br />
pris. Besök gärna Dam Judith ett snäpp upp.<br />
Min hemliga pärla<br />
HOrnsgatans kemtvätt OcH skrädderi,<br />
Hornsgatan 79<br />
Det Hannibal inte kan<br />
göra med dina plagg<br />
som behöver vård<br />
finns inte. Han har renoverat<br />
så många<br />
fina klänningar till<br />
mig. Sytt om herrkostymer,<br />
tvättat de<br />
mest konstiga plagg<br />
med det bästa resultatet.<br />
Ta omvägen till<br />
T-banestationen<br />
Zinkensdamm för att<br />
lämna in dina finaste<br />
plagg som behöver<br />
det lilla extra.<br />
.<br />
Cornelia nordström/sCanpix<br />
Klädd för karriär<br />
Annika<br />
Falkengren<br />
är en av få<br />
kvinnliga<br />
toppchefer som<br />
vågar ta ut<br />
svängarna,<br />
konstaterar<br />
VA:s modekrönikör<br />
Camilla Thulin.<br />
Annars är det<br />
försiktighet som<br />
råder. Det gäller<br />
att inte sticka<br />
ut i kostymträsket.<br />
en egen stiL. SEB:s koncernchef<br />
Annika Falkengren är inte<br />
rädd för att klä sig kvinnligt i<br />
maktens korridorer.<br />
| va | 10 | 8 mars 2007 | www.ekonominyheterna.se | 69
v a att:entiOn MODE<br />
A<br />
nnik a falkengren, Mia Brunell,<br />
Lena Treschow Torell, Marie Ehrling,<br />
Louise Julian och Peggy<br />
Bruzelius är fantastiska förebilder<br />
för alla oss andra (själv är<br />
jag genuint avundsjuk över<br />
att jag ej besitter deras<br />
smartness och tolerans).<br />
De har dock alla samma stil<br />
– lagom och inte för mycket hår eller make.<br />
Gärna en nätt dräkt eller en kostym från Armani<br />
eller MaxMara – i bland kan den tyvärr<br />
sitta lite illa, ingen har sagt något och ingen<br />
har lämnat in den till ändringskrädderiet.<br />
Jag skulle gärna se alla dessa kvinnor ta ut<br />
svängarna lite mer, så att de inte försvinner<br />
in i kostymträsket.<br />
Jag tror att dessa ljuva juvelers dilemma är<br />
att de helt enkelt inte kan sticka upp för<br />
mycket, för då blir de obekväma och glänser<br />
mer än hannarna. En högt uppsatt kvinna<br />
som är extravagant får mer press än en manlig<br />
diskret kollega och hur kul vore det?<br />
Viktigt att notera är att kvinnora ovan alla<br />
är anställda – den högsta tjänstemannen med<br />
chefsbefattning. Deras uppgift är att rapportera<br />
till ägarna. Med andra ord så kan de inte<br />
sticka ut och ta visuell plats, eftersom det<br />
inte är tradition i Sverige.<br />
Men de har en delikat egenskap, förmodligen<br />
är de mycket smartare än många av sina<br />
manliga kollegorna. För vem har lust att ta in<br />
en katt bland hermelinerna om den inte golvar<br />
alla herrar på ett bräde?<br />
Just ur denna synvinkel borde dessa praktmadamer<br />
ta ut svängarna lite mer – men bara<br />
om hon är intresserade.<br />
Den som möjligen börjar våga lite mer är<br />
Annika Falkengren, ett stilintresse tittar ut,<br />
vilket är mycket glädjande.<br />
En intressant jämförelse är Antonia Ax:son<br />
Mörner som ju är ägare. Denna eleganta, smarta<br />
kvinna har ALLTID haft en fantastisk stil,<br />
extravaganta kreationer och vågade färger,<br />
det är klart eftersom hon bestämmer själv!<br />
Någon kan inflika att hon har ju så mycket<br />
pengar – men observera att pengar och stil<br />
hör inte alltid ihop.<br />
Jag har alltid haft en tanke att dessa alfahonor<br />
dessutom har tio barn – hur nu det<br />
skulle gå till under 20 års studier och ett evigt<br />
slit – eller en hemmaman eftersom det är fult<br />
att ha en välutbildad barnsköterska, men så<br />
är inte fallet. De har mest jobbat och möjligen<br />
unnat sig en baby på sluttampen.<br />
Tjänsten har slukat all tid. Med andra ord<br />
finns det absolut minimal tid att ägna sig åt<br />
70 | va | 10 | 8 mars 2007 | www.ekonominyheterna.se |<br />
vågar mera. Antonia Ax:son Johnson är ägare och alltså den som bestämmer.<br />
Det avspeglar sig också i hennes val av kläder.<br />
en utstuderat elegant stil, för det tar tid. Antingen<br />
ska man avstå hobbyn eller sömnen<br />
eller anlita ett proffs som fixar kostymering,<br />
hår och make vid viktiga tillfällen.<br />
I mellanmjölkens land har vi inte den traditionen,<br />
för det är väl självklart att en kvinna<br />
ska kunna klä sig själv. Men så är det tyvärr<br />
inte, att klä sig och ha genuin stil är något man<br />
lärt sig antingen från uppväxt eller genom träning.<br />
I Central och Sydeuropa har de flesta<br />
vassa kvinnor en egen stylist, frisör och makeup<br />
artist, det är en självklarhet.<br />
Lika självklart som det är att ha en bonus.<br />
Jag tror att en riktigt smart affärskvinna kan<br />
förhandla sig till denna tjänst, för vilken<br />
företagsledning vill inte ha en kvinna i toppen<br />
som kan mäta sig med kollegorna utanför<br />
Sverige? Alla andra tjänster är helt OK att<br />
förhandla sig till, typ gymkort, städerska,<br />
bil, resor och en massa trevliga saker, men<br />
inte styling för det är fult.<br />
Konstigt nu när ytan är så viktig. Hur ska<br />
man kunna klara det vid sidan av långa<br />
dagar och ständigt på resande fot?<br />
I Sverige är det coolt med en personlig tränare,<br />
det skryter vi med, oftast syns det inte.<br />
Men att ta hjälp av en proffsig stylist är omöjligt<br />
och när man väl gör det så ska det vara<br />
hemligt.<br />
Min värsta historia är när den eminenta<br />
Anna Lindh var på omslaget på DI Weekend.<br />
Hon hade en röd dräkt och en av de stora knapparna<br />
mitt fram fattades. Ingen hade sagt något<br />
och fixat det – det var ytterst pinsamt. Jag<br />
har ofta undrat vem som var ansvarig för den<br />
fadäsen. l<br />
CHris maluszynski/sCanpix
Camilla Thulins bästa<br />
tips till toppkvinnorna<br />
CAMILL A THULIN<br />
styList OcH stiLguru sOm tycker att kvinnOr bOrde våga mer<br />
1. Ta mer plats, visa dig själv respekt och håll fanan högt<br />
2. Kräv hjälp, ha en frisör och en makeupmänniska som kommer hem<br />
(det finns!).<br />
3. Vid varje fotografering ska allt detta vara på plats. Tänk på att denna<br />
oftast fula bild kommer att hänga efter dig i flera år. När jag ser<br />
dessa kvinnor live, så förstår jag inte vad som hände bakom kameran.<br />
Hur många fula blänkande årsredovisningar och företagspresentationer<br />
har man inte sett, där alla ser ut som om de sprungit ett maraton.<br />
försiktiga.<br />
EF:s koncernchef<br />
Louise Julian<br />
liksom styrelseproffsen<br />
Peggy<br />
Bruzelius och<br />
Lena Treschow<br />
Torell väljer oftast<br />
att hålla en låg<br />
profil.<br />
rött<br />
är rätt.<br />
Marie<br />
Ehrling<br />
syns<br />
bland alla<br />
kostymer.<br />
sCanpix, ibl, peter jönsson<br />
71
Bild: Scanpix<br />
foto scanpix<br />
V A h å r d V i n k l A t VArning ! dennA sidA läses på egen risk.<br />
De flesta kvinnliga toppchefer vittnar om att de tvingats agera på<br />
männens villkor för att bevisa att de duger. Vilket är ditt bästa knep?<br />
Lena Treschow Torell,<br />
styrelseproffs<br />
”jag säger ba r a : bastubad.<br />
Jag insåg tidigt att<br />
det finns få saker som<br />
imponerar så mycket på<br />
en manlig koncernledning<br />
som en kvinna som inte viker sig<br />
BILDLIGT TALAT<br />
Cristina Stenbeck har låtit sig<br />
intervjuas. I egna kanalen TV 8.<br />
när temperaturen stiger till 90<br />
grader och luftfuktigheten passerar<br />
99 procent. Man måste spöa<br />
lejonet i dess egen kula, om man<br />
säger som så. Det är bara att härda<br />
sig. Att klara extrem värme<br />
handlar om vilja – och andning.<br />
Det finns inga genvägar, det<br />
handlar om regelbunden träning<br />
och hårt arbete.”<br />
Annika Falkengren,<br />
vd SEB<br />
”de t ä r med m ä n<br />
som med aggressiva<br />
vakthundar. Man<br />
ska stirra dem hårt i<br />
blicken och<br />
sedan inte vika.<br />
Den som flackar<br />
med blicken har<br />
avslöjat sig som en<br />
fegis. Den insikten<br />
har jag haft mycket<br />
nytta av genom åren.<br />
Vill du få mycket gjort? Vill du<br />
göra karriär? Känner du motstånd<br />
från en manlig styrelse-<br />
Få se nu,<br />
Adaktusson...<br />
Jo, han låter<br />
bekant.<br />
ordförande? Stirra honom i ögonen<br />
tills han fegar ur och tittar<br />
ner i marken. Jag lovar, det funkar.”<br />
Ragnhild Wiborg,<br />
vd Pecunia<br />
”de t ä r e t t allmänt<br />
konstaterande<br />
att manliga kolleger<br />
blir oerhört imponerade av kvinnor<br />
med ett udda specialintresse.<br />
En kvinna som imponerar får<br />
också respekt. Jag har valt att<br />
specialisera mig på ishockey och<br />
då i synnerhet den sovjetiska superfemman<br />
från 1980-talet. Det<br />
jag inte kan om Fetisov, Krutov,<br />
Larionov, Kasatonov och Makarov<br />
är inte värt att kunna.”<br />
Viveka Ax:son Johnson,<br />
Nordstjernan<br />
”jag kör med strategin<br />
’if you can’t beat<br />
them, join them’ och<br />
kan varmt rekommendera<br />
den för andra<br />
kvinnor. Genom att of-<br />
TA MED DIG<br />
KONTORET<br />
VART DU VILL.<br />
Plugga in ett litet modem i USB-porten<br />
och börja surfa. Ja, svårare än så behöver<br />
det inte vara om du vill få tillgång till 3G-nätet<br />
– och en hastighet på upp till<br />
384 kbit/s. Och du kan använda det precis var som<br />
helst, eftersom modemet inte är bundet till någon<br />
specifi k dator. Mobilt bredband från Tele2 kostar<br />
bara 169 kronor i månaden, inklusive 1 GB data<br />
(det motsvarar ca 125 000 mail/mån). Beställ på<br />
tele2.se, 0200-22 20 40 eller hos närmaste återförsäljare.<br />
Välkommen!<br />
3G-modemet kostar 995 kr. Inträdesavgift 295 kr. 1 GB<br />
ingår varje månad och gäller inom Sverige. Förbrukning<br />
överstigande 1 GB/mån kostar 1:49 kr/MB inom Sverige.<br />
Bindningstid 12 mån. Alla priser inkl. moms. Mobilt Bredband<br />
kan tecknas av både företag och privatpersoner.<br />
fentligt angripa feministforskare<br />
och jämställdhetsdebattörer har<br />
jag fått över många män på min<br />
sida. Fast egentligen är det mest<br />
yta. Innerst inne är jag en glad<br />
och go tjej som tycker att kvotering<br />
är bra!” n<br />
(Montage)
gunnar<br />
lindstedt<br />
74 | va | 10 | 8 mars 2007 | www. ekonominyheterna.se<br />
p e r s p e k t i v<br />
catarina af sandberg<br />
kvoteringsutredare som inte gett upp hoppet<br />
allt under 22 procent<br />
är ett fiasko<br />
Jjag si t t er på t orge t i Biot strax norr om Nice i<br />
Frankrike där jag tillbringat en månad med att skriva<br />
en bok i börsrätt. Framför mig ligger Nice Matin<br />
med det senaste inför presidentvalet – Ségolène Royal<br />
har en bra chans att vinna. På samma sida berättas<br />
att Delegationen för kvinnors rätt och lika möjligheter<br />
som tillsattes år 1999 presenterar det ena lagförslaget<br />
efter det andra, bland annat avseende föräldraledighet<br />
och jämn könsfördelning i bolagsstyrelser,<br />
såväl statsägda som privata.<br />
Trenden är genomgående i hela EU. I Tyskland, ännu<br />
ett G7-land, basar Angela Merkel. I Finland är Tarja<br />
Halonen president. Lagstiftning om jämn könsfördelning<br />
i statligt ägda bolag finns redan i Grekland,<br />
och förväntas införas, förutom i Frankrike, i Spanien<br />
och i Schweiz inom kort. I helgen var jag i österrikiska<br />
Wien och beskrev för- och nackdelar med<br />
olika lagstiftningsalternativ för tyska och österrikiska<br />
lagstiftare, som nyligen tagit fram statistik<br />
avseende könsfördelningen på ledande poster (f n 10<br />
procent). Även i Finland och på Island utarbetas just<br />
nu statistiskt beslutsunderlag.<br />
EU har deklarerat jämn könsfördelning på ledande<br />
poster i samhället som ett av sex huvudteman i<br />
sin ”Roadmap for equality between women and<br />
men 2006–2010”.<br />
Man konstaterar att det ökade antalet högutbildade<br />
kvinnor inte återspeglas på arbetsmarknaden,<br />
vilket är en ”waste of human capital that the EU<br />
cannot afford” i den konkurrenssituation som glo-<br />
”En ökning med sisådär 4 procent om året är det<br />
minsta man borde kunna förvänta sig”<br />
anna carrfors<br />
br åkenhielm<br />
mats<br />
qviberg<br />
VA : s krönikörer ger sitt perspektiV på omVärlden.<br />
baliseringen innebär. För att uppnå jämn könsfördelning<br />
inom olika beslutsområden har EU Institute<br />
for gender equality inrättats. Institutet ska bl a upprätta<br />
en databas över beslutsfattare i de största börsbolagen<br />
och verka för att fler kvinnor rekryteras till<br />
ledande poster i bolagen.<br />
Och visst är kvinnor på ledande poster även en global<br />
trend. I bräschen går Hillary Clinton som en inte<br />
osannolik nästa amerikansk president och Nancy<br />
Pelosi som talman i representanthuset.<br />
Och vad händer i Sverige? Visst, Mona Sahlin som<br />
ordförande i det största partiet (suck).<br />
Men det ska bli spännande att se hur de nya styrelserna<br />
ser ut efter årets bolagsstämmor – 18 procent i<br />
börsbolagen var ribban från 2006. Vågar jag hoppas<br />
att det inte bara är Lottie Knutson och Emma Wiklund<br />
som tillkommit och Lena Treschow Torell som fått<br />
ytterligare fyra uppdrag?<br />
En ökning med sisådär 4 procent om året är det<br />
minsta man borde kunna förvänta sig. Om inte antalet<br />
kvinnor ökat till i vart fall 22 procent i börsbolagen<br />
är det under all kritik. Jag hoppas dessutom att<br />
de nyvalda kvinnliga styrelseledamöterna är svenskor<br />
– alltför ofta väljer man fegt att välja utländska<br />
styrelseproffs – som genomsnittligt deltar i 30 procent<br />
av styrelsemötena.<br />
Och om det skulle visa sig att antalet kvinnor inte<br />
ökat eller till och med minskat!? Tja, vi har ju ett utmärkt<br />
lagförslag som just nu kopieras runtom i världen…<br />
n<br />
guld kommer<br />
gossar<br />
Va granskar<br />
kompisgänget<br />
som fått dela på<br />
35 miljarder<br />
rYssland<br />
Inifrån<br />
energibolaget<br />
som delar<br />
världspolitiken<br />
InsIdEr<br />
de är sveriges<br />
första riktiga<br />
serie-<br />
entreprenörer<br />
ManagEMEnT<br />
rör inte<br />
min titel<br />
MaTs QVIBErg<br />
Mobbarna<br />
på facket<br />
NÄSTA<br />
NUMMER<br />
VECKANS AFFÄRER<br />
15 mars
I n s I d e r<br />
de bryter<br />
herraväldet<br />
Från pigdebattens initiativtagare via<br />
sveriges första kvinnliga börs-vd<br />
till elitstudenterna på väg ut i<br />
karriären: VA har mött kvinnorna<br />
som tar strid om makten.<br />
av cecilia aronsson, camilla Wagner<br />
och jan-eric Öhman<br />
t rodde l ä nge att<br />
politik var att gå före<br />
opinionen. Men nu vet jag<br />
”Jag<br />
att det innebär att ratificera<br />
det som redan alla tänker och gör.<br />
Men jag vill ändå säga ”äntligen”,<br />
nu när de nya lagarna om hushållsnära<br />
tjänster blir verklighet. Det är<br />
på tiden att svart kan bli vitt. Jag vägrade<br />
att betala svart, det var därför<br />
jag startade Hemfrid 1996. En man i<br />
karriären, fyra barn och tiden som<br />
aldrig räckte till.<br />
Hade jag vetat hur lång tid det skulle<br />
ta att få Hemfrid lönsamt och hur<br />
mycket strul det var på vägen skulle<br />
jag antagligen inte ha startat företaget.<br />
Det tog ett halvår innan jag fick<br />
min första kund och sex år innan företaget<br />
gick med vinst.<br />
Men jag är envis och det är först nu<br />
som jag känner att vi har kommit<br />
fram till startlinjen.<br />
Nu hoppas jag att branschen professionaliseras<br />
och att det blir fler<br />
som startar företag så att det blir dynamik<br />
i de här tjänsteföretagen.<br />
Det är som jag brukar säga,<br />
tidvattnet går inte att stoppa.”<br />
foto susanne walström<br />
9 röster fr ån fro ntlinjen<br />
Monica<br />
Lindstedt<br />
grundare, huvudägare och<br />
styrelseordförande<br />
hemfrid<br />
stockholm<br />
Tack vare att hennes 400 anställda från<br />
40 nationer fixar städningen och barntillsynen<br />
kan kvinnor och män i karriären ha både<br />
arbete och familj.<br />
| va | 10 | 8 mars 2008 | www.ekonominyheterna.se |
I n s I d e r<br />
de bryter herraväldet<br />
Lena Wennberg<br />
sveriges första börs-vd<br />
stockholm<br />
Handelsstudent -61 som 1987 tog över<br />
det då noterade tidningsföretaget<br />
Sydsvenskan. I vår lämnar hon<br />
sitt sista styrelseuppdrag,<br />
i Gota Media.<br />
10 | va | 10 | 8 mars 2008 | www.ekonominyheterna.se |<br />
”de t k ä ndes l i t e m ä r k vä r digt när det<br />
blev känt att jag skulle bli den första börsvd:n.<br />
Även om jag hade arbetat åtskilliga år<br />
i media fattade jag aldrig att det skulle bli så<br />
enormt uppmärksammat.<br />
Så här efteråt kan jag väl säga att jag gjorde karriär på<br />
männens villkor. Jag kunde tampas med dem och göra<br />
mig synlig i deras värld.<br />
Nu kan jag känna sorg i hjärtat att kvinnor fortfarande<br />
inte kan göra karriär på de villkor de själva ställer upp.<br />
Det fungerar kanske i teorin där bägge föräldrarna till<br />
småbarn gör karriärer, men inte i verkligheten. Kvinnor<br />
måste kunna göra karriär på sina egna villkor, inte männens,<br />
och utifrån sina egna förutsättningar. Annars blir<br />
det till slut bara välutbildade psykopater som får jobben.<br />
Däremot tror jag inte på kvotering i styrelsearbetet.<br />
Det kan aldrig bli en rättvisefråga.”<br />
foto susanne walström
”de t<br />
va r k ä mpigt de första åren. Det fanns<br />
säkert läkargrupper som hade velat bränna<br />
mig på bål. Antagligen var det en nyt-<br />
tig kamp både för mig och för företaget.<br />
Det tre första åren hade vi 300 mammor som kom till<br />
oss. De måste betala, hos landstinget var det gratis på<br />
den tiden. Sedan 1992 är det helt kostnadsfritt. Nu har<br />
vi 4 500 mödrar om året, ultraljud och en barnmottagning<br />
som sträcker sig fram till 18 år.<br />
Men det är svårt att vara nöjd. Landstinget<br />
måste förändras. Det bästa vore att helt<br />
lägga ned och bygga upp en helt ny modern<br />
organisation. Det är som om sjukvården<br />
drabbats av ett landstingsvirus<br />
som smittar alla och som sitter i<br />
väggarna.<br />
Jag skulle kunna tänka mig att<br />
det inrättades små enheter, en för<br />
öron, en för invärtessjukdomar,<br />
en för förlossningen eller vad det nu kan vara.<br />
Vilket skulle innebära ett helhetsansvar.<br />
Att flytta ut mer från sjukhus till primärvården<br />
är också nödvändigt. Det skulle bli effektivare<br />
och ge en mer motiverad personal.”<br />
foto susanne walström<br />
Christina<br />
Wahlström<br />
vd och grundare<br />
mama mia<br />
stockholm<br />
Barnmorska på Danderyds sjukhus som drog i<br />
gång hela privatiseringsvågen när hon startade<br />
sin privata mödravård 1988.<br />
| va | 10 | 8 mars 2008 | www.ekonominyheterna.se | 11
I n s I d e r de bryter herraväldet<br />
ingsl i v e t s 125 m ä k t iga s t e k v innor är otroligt viktiga<br />
förebilder. Carl-Henric Svanberg är en kul och duktig kille<br />
men det är svårt att identifiera sig med honom.<br />
Lite tråkigt att de mäktigaste kvinnorna inte är mäktigare. Det<br />
r<br />
”nä<br />
största hindret för kvinnor i karriären är låga förväntningar, att vi fortfarande<br />
blir klappade på huvudet. Alla kvinnor som är duktiga blir varnade för att gå in<br />
i väggen. Det är ingen som säger så till män. De flesta tjejer som jobbar mycket<br />
mår bra av det. Och tjejer måste jobba hårdare för att komma lika långt som<br />
killar.<br />
Vi konkurrerar mot en attityd att kvinnor som gör karriär försakar något<br />
annat. Fokus borde ligga på vad som är fel i företagen snarare än på de få som<br />
lyckats krossa glastaket.<br />
Det är klart att vi vill göra karriär och komma så långt som möjligt. Synd att<br />
inte fler kvinnor har självförtroendet att tänka så. Det är absolut möjligt att<br />
nå en 50–50-fördelning kvinnor och män i svenska bolagsstyrelser, men bara<br />
om kvinnorna själva vill och om vi stöttar varandra.”<br />
foto mIcke lundström<br />
12 | va | 10 | 8 mars 2008 | www.ekonominyheterna.se |<br />
Maria Alriksson<br />
23 år<br />
Civ. ing. industriell ekonomi Linköpings universitet,<br />
gör sitt examensarbete på Siemens i Finspång,<br />
vinnare Årets Nova 2007.
Martina Lind<br />
27 år<br />
Civ. ek. Handels, Female Economist of the Year,<br />
trainee Pfizer i Stockholm och New York.<br />
Emily<br />
Rosenqvist<br />
24 år<br />
Ett år kvar till magisterexamen i IT- och<br />
kommunikationsvetenskap Stockholms universitet,<br />
in<strong>format</strong>ionsansvarig Riksförbundet 4H.<br />
| va | 10 | 8 mars 2008 | www.ekonominyheterna.se | 13
I n s I d e r de bryter herraväldet<br />
Nina Linander<br />
Jacqueline Winberg<br />
partner<br />
stanton chase international<br />
stockholm<br />
Med sina olika bakgrunder som headhunter och<br />
chef för koncernstab finans på Electrolux<br />
har de två väninnorna sadlat om till<br />
executive search-branschen.<br />
14 | va | 10 | 8 mars 2008 | www.ekonominyheterna.se |<br />
är klart att man kan hitta kvinnor<br />
som både kan och vill ha toppjobben. Om<br />
man vill, vill säga. Många verkligt kom-<br />
”det<br />
petenta kvinnor är ’sea skimmers’. De<br />
finns men flyger under radarn. Att upptäcka, identifiera<br />
och sedan skjuta ner dem kräver en strukturerad rekryteringsprocess.<br />
När en kvinna ser sig i spegeln ser hon<br />
felen, när en man tittar ser han förtjänsterna. Kvinnor<br />
vill förvissa sig om att de kommer att kunna leverera<br />
och är mer självkritiska. De är därför inte lika lätta att<br />
övertyga att de är väl lämpade och besitter den eftersökta<br />
kompetensen. Fördomar är inget manligt drag, utan<br />
något vi alla har. Det är ofta marginalerna som i slutändan<br />
avgör vilken kandidat som får jobbet. Då får även<br />
små fördomar stora konsekvenser.”<br />
foto peter Jönsson
Anna Wahl<br />
forskningschef, kön och ledarskap<br />
kth<br />
stockholm<br />
Genusforskaren som tog hela sin forskargrupp<br />
och flyttade från Handels till KTH för att studera<br />
manliga maktstrukturer.<br />
k a n de t k ä nna s som att utvecklingen<br />
går bakåt, men egentligen<br />
tror jag inte att det är så. Det är<br />
”Visst<br />
som det alltid har varit, men strukturerna<br />
har blivit synligare. Flera kvinnor har<br />
under en tid tagit sig in och visat att de kan prestera<br />
minst lika bra som männen. När de sedan<br />
försvinner från sina poster fångas de inte upp av<br />
nätverken och förs vidare till andra poster som<br />
framgångsrika män gör. Det oroar oss. Det räcker<br />
alltså inte med att vara duktig. Det är därför det<br />
kan upplevas som att trenden är nedåtgående.<br />
Vad vi ser är bara att det krävs mer än att enbart<br />
förändra könsfördelningen för att bryta könsordningen.<br />
Det är ett välkänt mönster och det är just<br />
mönstret som är strukturen. Om man fortsätter<br />
att blunda för det och i stället lägger ansvaret på<br />
individen – då går vi baklänges.”<br />
foto peter Jönsson<br />
| va | 10 | 8 mars 2008 | www.ekonominyheterna.se | 15
Change language