Arkeologisk utredning samt KMKB

A C - R A P P O R T 1207 

Kånna 

Arkeologisk utredning steg 1 

KMKB 

Kånna och Södra Ljunga socknar 

Småland 

Ljungby kommun 

Kronobergs län 

Britta Wennstedt Edvinger & Kjell Edvinger

Kånna 

projektområde för vindkraft 

Arkeologisk utredning steg 1 – KMKB, 

Kånna och Södra Ljunga socknar, Småland, 

Ljungby kommun, Kronobergs län 

Britta Wennstedt Edvinger & Kjell Edvinger 

AC-RAPPORT 1207

Länsstyrelsens dnr: - 

Arkeologicentrums projektnr: P2012-001 G 

Län: Kronoberg 

Landskap: Småland 

Kommun: Ljungby 

Socken: Kånna och Södra Ljunga 

Trakter: Kånna, Bäck, Boarp, Mjäryd 

Ek. kartblad: 4D 8g Bäck, 4D 8h Södra Ljunga, 4D 9g Kånna, 4D 9h Kvänjarp 

Interimistiska ID-nummer: AC0101–AC0137 

RAÄ-nummer: Kånna 82, 96, 97, 99, 102, Södra Ljunga 75, 79 

AC-rapport 1207 

www.arkeologicentrum.se 

Kånna projektområde för vindkraft: arkeologisk utredning steg 1 – KMKB, Boarp, Bäck, 

Kånna och Mjäryd, Kånna och Södra Ljunga socknar, Småland, Ljungby kommun, 

Kronobergs län 

Britta Wennstedt Edvinger & Kjell Edvinger 

© år 2012, Arkeologicentrum i Skandinavien AB, Östersund, Scanergy South AB, 

Karlstad, och COWI AB, Göteborg. 

Omslagsbild: Stengärdesgård i traktgränsen mellan Boarp och Mjäryd. Foto: AC2012- 

001-G-0112. Fotograf: Britta Wennstedt Edvinger, 2012-03-07.

Innehåll 

Sammanfattning ............................................................................................................ vi 

Bakgrund och syfte ....................................................................................................... 1 

Genomförande ................................................................................................................ 1 

Metod .............................................................................................................................................................. 1 

Material .......................................................................................................................................................... 2 

Utredningsområde .................................................................................................................................... 3 

Områdesbeskrivning ........................................................................................................... 3 

Tidigare antikvarisk verksamhet ............................................................................ 4 

Kulturmiljöanalys .......................................................................................................... 4 

Kulturhistoriska lämningar .................................................................................................................. 4 

Fossil åker ............................................................................................................................................... 4 

Hägnader ................................................................................................................................................. 5 

Husgrunder ............................................................................................................................................ 7 

Lägenhetsbebyggelse ..................................................................................................................... 11 

Färdväg ................................................................................................................................................. 11 

Arkeologiska fynd och fyndsamlingar .......................................................................................... 11 

Ortnamn ..................................................................................................................................................... 11 

Historisk markanvändning ................................................................................................................ 12 

Bebyggelse och byggnadsminnen ................................................................................................... 13 

Kulturmiljöer och riksintressen ...................................................................................................... 13 

Kulturvärdesbedömning ...........................................................................................14 

Utredningsområdets karaktär ............................................................................... 17 

Sårbara kulturvärden ................................................................................................ 17 

Kulturmiljöpåverkan ................................................................................................. 18 

Påverkan på lämningar och kulturmiljöer i utredningsområdet ..................................... 18 

Påverkan på kulturvärden i vindparkens övriga influensområde ................................... 19 

Konsekvensbedömning ............................................................................................ 19 

Åtgärdsförslag .............................................................................................................. 20 

Referenser ..................................................................................................................... 25 

Bilaga 1. Administrativa och tekniska uppgifter ............................................ 29 

Bilaga 2. Fotoförteckning ......................................................................................... 31 

Bilaga 3. Objekttabell ................................................................................................ 33 

Bilaga 4. Påsiktsbilder ............................................................................................... 41

Sammanfattning 

Arkeologicentrum AB har genomfört en frivillig arkeologisk utredning steg 1 

kompletterad med kulturmiljö- och påverkansanalys (s.k. KMKB) inom området 

för en planerad vindpark. Utredningsområdet, projektområdet Kånna, ligger i ett 

skogsområde öster om Kånna vid Lagan och väster om Mjäryd i Ljungby kommun, 

Kronobergs län. Projektägare är Scanergy South AB. Uppdraget har beställts av 

COWI AB. Utredningen har omfattat byråinventering och fältinventering. 

Fältarbetet utfördes i början av mars år 2012. 

Fornminnesinventering år 1999 hade resulterat i sju kända fasta fornlämningar i 

det aktuella utredningsområdet. Under utredningen registrerades 37 tidigare 

oregistrerade kulturminnen, varav sex fasta fornlämningar och 31 övriga kulturhistoriska 

lämningar. De flesta är fossila åkrar, men det finns också en torplämning, 

hägnader, uthusgrunder och en färdväg i utredningsområdet. Av störst 

antikvariskt intresse är de fossila åkrar som bedömts som fasta fornlämningar. Av 

visst intresse är även en sentida men komplett och välbevarad torpmiljö, Stensryd. 

Torplämningen utgör inte fast fornlämning. 

En anpassning av vindparkens utformning och en slutgiltig dragning av nya 

vägar med hänsyn till kulturminnena i området kan innebära att ingrepp i lämningar 

kan minimeras eller helt undvikas. Då minimeras även såväl negativ påverkan 

på kulturmiljöerna som behovet av ytterligare antikvariska åtgärder. Andra 

kulturvärden i den planerade vindparkens influensområde ligger på större avstånd 

från projektområdet och i helt andra landskapstyper. Den visuella påverkan på 

dessa värden utanför projektområdet bedöms därför såsom ringa till liten negativ. 

Om det blir aktuellt med ingrepp i eller nära fasta fornlämningar skall dessa 

tillståndsprövas av länsstyrelsen. Då kan det bli aktuellt med arkeologisk förundersökning 

eller undersökning. Någon utredningsgrävning steg 2 föreslås inte här, 

p.g.a. utredningsområdets karaktär och liten yta för kommande markingrepp.

Arkeologicentrum AB 

Bakgrund och syfte 

Arkeologicentrum AB har för Scanergy South AB:s räkning och efter 

beställning av COWI AB utfört en frivillig arkeologisk utredning steg 1 i 

området för en planerad vindpark i Ljungby kommun, Kronobergs län. 

Utredningen skall fastställa förekomst av fasta fornlämningar och andra 

kulturvärden i utredningsområdet samt utgöra ett fördjupat planerings- och 

beslutsunderlag till uppdragsgivare och länsstyrelse inför tillståndsprövningen. 

Uppdraget har som utgångspunkt haft länsstyrelsens i Kronobergs län 

samt Nordiska ministerrådets (NM 2000) checklistor inför vindkraftsutbyggnad. 

Övriga styrdokument utgörs av Riksantikvarieämbetets (RAÄ) anvisningar 

och praxis för registrering av kulturminnen i fornminnesdatabasen 

FMIS (Blomqvist 2007, Olsson 2008a, 2008b, RAÄ dnr 320-3874-2002). 

Utredningens ambitionsnivå motsvarar en särskild arkeologisk utredning 

steg 1, byrå- och fältinventering. Det betyder att kulturhistoriska lämningar 

med synlig begränsning ovan jord registrerats och att terränglägen lämpliga 

för fasta fornlämningar utan synlig begränsning ovan jord eftersökts för 

eventuell senare särskild arkeologisk utredning steg 2, utredningsgrävning. 

Genomförande 

Metod 

Utredningen har omfattat byråmässig genomgång av olika källkategorier 

samt fältinventering av projektområdet. Fältinventeringen genomfördes i 

form av systematisk terrängrekognoscering enligt mönster av RAÄ:s 

fornminnesinventering. Okulär besiktning har kompletterats med provstick 

med jordsond. Täckningsgraden (fältinventerad yta per arbetsdag) var 56 

hektar. 

Lägesbestämning har skett med handhållen gps. Skriftliga beskrivningar 

över de påträffade kulturhistoriska lämningarna har upprättats enligt RAÄ:s 

anvisningar (bilaga 3) (Blomqvist 2007, Olsson 2008a, 2008b). Ett urval 

lämningar och miljöer har fotograferats digitalt (bilaga 2 och 4). 

1


Figur 1. Utredningsområdet består av projektområdet mellan Kånna och Mjäryd i 

Ljungby kommun, Kronobergs län, med tillägg av en vägkorridor i sydväst, parallell 

med Kånnamossen. Underlag: terrängkartan, 1:40 000. 

Material 

Följande källmaterialkategorier och databaser har nyttjats: 

• registrerade kulturhistoriska lämningar i RAÄ:s informationssystem 

för fornminnen, FMIS, och i databasen Kringla, 

• byggnader i BBR, RAÄ:s bebyggelseregister, 

• registrerade kulturhistoriska lämningar i Skogsstyrelsens databas 

(SH), 

2


• arkeologiska fynd och fyndsamlingar i Statens historiska museums 

(SHM) fynddatabas, 

• allmänna kartor, tryckta historiska kartor samt lantmäteriakter med 

kartor i Lantmäteriets karttjänster, 

• äldre belägg och uppteckningar av ortnamn i ortnamnsdatabasen vid 

Institutet för språk och folkminnen (SOFI), 

• hembygdslitteratur och antikvariska rapporter i biblioteksdatabaser 

(VITALIS och LIBRIS), 

• länsstyrelsens presentation av värdefulla kulturmiljöer, byggnadsminnen 

och områden av riksintresse för kulturmiljövården. 

Utredningsområde 

Utredningsområdet återfinns inom de fyra ekonomiska kartbladen 4D 8g 

Bäck, 4D 8h Södra Ljunga, 4D 9g Kånna och 4D 9h Kvänjarp. Delar av 

trakterna Kånna, Bäck, Boarp och Mjäryd berörs. Till det 416 hektar stora 

projektområdet har lagts en 50 meter bred vägkorridor i projektområdets 

sydvästra del, med arean 5,35 hektar. Utredningsområdet är med andra ord 

drygt 421 hektar stort. 

Områdesbeskrivning 

Utredningsområdet ligger cirka en kilometer ÖSÖ om Kånna. Det består av 

två delområden, ett västligt och ett östligt, förbundna genom en smal 

korridor norr om Kånnamossen. 

Hela utredningsområdet återfinns på höjder på 135 till 185 meter över 

havet. De lägsta nivåerna återfinns längst österut. Den högsta höjdryggen är 

Åsabacken på 185 meter över havet. Området är småkuperat men höjdskillnaderna 

är små. 

Hela utredningsområdet är moräntäckt med undantag av ett flertal små 

torvmarksområden. Den stora Kånnamossen som länge utgjorde sockengräns 

mellan Kånna och Södra Ljunga är belägen utanför och söder om 

utredningsområdet. Kånnamossen var under stenåldern en större insjö, nu 

igenväxt. Andra på allmänna kartor namngivna myrar är Yxnemossen och 

Åsamossen, båda belägna i utredningsområdets västra del. Öje mosse i den 

östra delen är en sedan länge uppodlad mossodling. 

Inga sjöar, tjärnar eller större vattendrag finns i projektområdet. Bäckar 

och grävda diken avvattnar mossarna. 

Nuvarande markanvändning i utredningsområdet är – med undantag av 

Öje mosse – skogsmark. Skogen utgör produktionsskog i olika åldersklasser. 

Betydande delar av skogsbeståndet i området är nyligen avverkat 

respektive stormfällt i samband med stormen Gudrun och/eller Per och 

senare återplanterat. Granskog och granplanteringar dominerar. 

3


Tidigare antikvarisk verksamhet 

Kånna och Södra Ljunga socknar är vid två tillfällen inventerade på 

fornlämningar av RAÄ för den ekonomiska kartan. Förstagångsinventering 

skedde åren 1949-50 och revideringsinventering skedde år 1995 (Södra 

Ljunga) respektive år 1999 (Kånna). Ingen Skog & historia-inventering 

genom Skogsstyrelsens försorg har skett här. 

Inventering av stormskador på fornlämningar efter stormarna Gudrun 

och Per har via länsstyrelsen skett i Ljungby kommun (Edvinger 2006, 

Reuterdahl 2007a och 2007b), men dessa åtgärder har inte berört fornlämningarna 

i utredningsområdet. 

Ett större antal arkeologiska undersökningar har genomförts i de två 

socknarna, men det rör sig huvudsakligen om äldre undersökningar. Framför 

allt har förhistoriska gravar och gravfält varit undersökningsobjekt (FMIS 

2012-02-28, VITALIS 2012-02-28). 

Kulturmiljöanalys 

Kulturhistoriska lämningar 

Före denna utredning fanns sju kulturhistoriska lämningar registrerade i 

utredningsområdet. Samtliga registrerades vid RAÄ:s revideringsinventering 

år 1999 och samtliga utgörs av fossil åker (röjningsröseområde). De är 

alla bedömda som fast fornlämning. De tidigare registrerade lämningarna 

har delvis ombesiktigats i samband med denna utredning, men endast i de 

delar som återfinns inne i utredningsområdet. 

Vid fältinventering för denna utredning framkom ytterligare 37 kulturhistoriska 

lämningar i utredningsområdet, varav sex fasta fornlämningar och 

31 övriga kulturhistoriska lämningar. Sammanlagt i utredningsområdet finns 

med andra ord 44 kulturhistoriska lämningar, varav 13 fasta fornlämningar 

(tabell 1, figur 2–4). 

Fossil åker 

En fossil åker är lämningar efter en övergiven fas i jordbrukets utveckling 

(Blomqvist 2007:13 f.). De flesta nyfynden under denna utredning är, precis 

som vid 1999 års fornminnesinventering, fossil åker i form av röjningsröseområden. 

Eftersom utredningsområdet är omgivet av mycket gamla byar, avslöjade 

bl.a. genom sina järnåldersgravfält, är det troligt att de första åkrarna 

4


i utredningsområdet har förhistorisk härkomst. Men det är lika uppenbart att 

många av dem fortsatt att nyttjas in i 1900-talet. Det avslöjas dels av graden 

av igenväxning, men också av att stora ytor är helt fria från röjningsrösen 

och därför torde ha brukats med hjälp av dragare, häst eller oxe. 

Enligt RAÄ:s anvisningar skall röjningsrösen ligga på ett avstånd 

understigande 20 meter för att kunna föras till samma område (Olsson 

2008a:10). De flesta röjningsröseområdena i utredningsområdet består av 

klungor av röjningsrösen med tomma ytor emellan. Dessa tomma ytor är 

förstås åkermark, och själva huvudsaken med odlingsverksamheten. Det 

betyder att man om man följer RAÄ:s anvisningar kommer att registrera 

röjningssten men inte åkermark. Närområdet till de fossila åkrarna AC0124, 

AC0132, AC0133, AC0134 och AC0137 bör behandlas som en sammanhängande 

fossil åker, eftersom det är uppenbart att åkermarken återfinns 

mellan de här registrerade agglomerationerna med röjningsrösen. 

Åkrar där röjningsrösena ligger på stora inbördes avstånd, ibland avsevärt 

mer än 20 meter, och med stora identifierbara röjningsrösefria åkerytor, 

har här bedömts som övrig kulturhistorisk lämning, eftersom det inte kan 

styrkas att de är medeltida eller förhistoriska. Detsamma gäller röjningsröseområden 

med stora, välvda röjningsrösen, som också räknas till nyare tid. 

På några platser i utredningsområdet finns ensamliggande röjningsrösen 

och platser med två till tre röjningsrösen med oklart syfte. Ensamliggande, 

mycket små och obetydliga röjningsrösen har inte registrerats under denna 

utredning. Två eller fler röjningsrösen på samma plats har registrerats under 

lämningstypen fossil åker, men det är inte fastställt att odling legat bakom 

dessa röjningsrösens uppkomst. 

Hägnader 

Åtta hägnader har registrerats (tabell 1). Flera av dem ligger i storskiftets 

fastighetsgränser, och de löper ofta parallellt med nuvarande fastighetsgräns 

(AC0101, AC0102, AC0109 och AC0120). De flesta hägnaderna är s.k. 

gropavallar. Det innebär att de består av en vall som konstruerats genom att 

massor hämtats från det dike som grävts parallellt med vallen. På vissa 

sträckor är dessa gropavallar fint kallmurade, men ofta är de tämligen obetydliga. 

Det förekommer att samma hägnad utgör en konventionell stengärdesgård 

utmed en sträcka, för att i nästa bestå av en gropavall. 

Ett hägnadssystem med många förgreningar finns vid torplämningen 

Stensryd (AC0128) i det östra delområdet. Torpets inägomark var inhägnad 

och dessutom fanns en kalvhage och andra anläggningar på inägorna. I 

nordöst ansluter hägnaden till en ej registrerad stengärdesgård i befintlig 

gräns. 

Stengärdesgårdar i befintliga fastighetsgränser har inte registrerats under 

denna utredning eftersom de inte är övergivna. 

5


Tabell 1. Registrerade kulturhistoriska lämningar i utredningsområdet (uo) efter 

arkeologisk utredning steg 1 (AU1) (FMIS 2011-06-30). 

ID-nr Lämningstyp Beskrivning Antikvarisk 

bedömning 

AC0101 Hägnad Gropavall och 

stengärdesgård 

6 

Övrig kulturhistorisk 

lämning 

AC0102 Hägnad Gropavall Övrig kulturhistorisk 

lämning 

AC0103 Fossil åker Röjningsröseområde 


AC0105 Hägnad Gropavall 




AC0109 Hägnad Stengärdesgård 

resp. gropavall 








AC0117 Husgrund, historisk 

tid 




lämning 


lämning 


lämning 


lämning 


lämning 


lämning 


lämning 


lämning 


lämning 


lämning 


lämning 


lämning 


lämning 


lämning 

Ladugrund Övrig kulturhistorisk 

lämning 


lämning 


lämning 


lämning 





lämning 


lämning 


lämning 

Källa 

AU1 

AU1 

AU1 

AU1 

AU1 

AU1 

AU1 

AU1 

AU1 

AU1 

AU1 

AU1 

AU1 

AU1 

AU1 

AU1 

AU1 

AU1 

AU1 

AU1 

AU1 

AU1 

AU1





7 

Fast fornlämning AU1 


lämning 

AU1 


AC0127 Färdväg Vägbank Övrig kulturhistorisk 

lämning 

AC0128 Lägenhetsbebyggelse 


tid 

Torplämning 

Namn: Stensryd 

Gapskjulsgrund 

AC0130 Hägnadssystem Stengärdesgårdar 

runt Stensryd 






tid 



Kånna 82 Fossil åker Röjningsröseområde 




Kånna 

102 

Södra 

Ljunga 75 

Södra 

Ljunga 79 

Husgrunder 

Fossil åker Röjningsröseområde 

Ny lämningstyp: 

Fossil åker 

Ny lämningstyp: 

Fossil åker 


lämning 


lämning 


lämning 


lämning 

AU1 

AU1 

AU1 

AU1 

AU1 




Uthusgrund Övrig kulturhistorisk 

lämning 

Röjningsröseområde 

Röjningsröseområde 


lämning 

AU1 

AU1 


Fast fornlämning FMIS 





Fast fornlämning 


FMIS 

FMIS 

I utredningsområdet finns ett smärre antal husgrunder, men utöver vid 

torplämningen Stensryd (nedan) finns inga grunder efter bostadshus. Samtliga 

utgör grunder efter ekonomibyggnader av olika slag, såsom lador och 

gapskjul.


Figur 2. Kulturhistoriska lämningar i utredningsområdet. Röd markering = fast 

fornlämning, blå markering = övrig kulturhistorisk lämning. Underlag: fastighetskartan. 

Skala 1:10 000. 

8




Skala 1:10 000. 

9




Skala 1:10 000. 

10


Lägenhetsbebyggelse 

Torplämningen Stensryd (AC0128) är det enda exemplet på lägenhetsbebyggelse 

som påträffats i utredningsområdet. Inom torplämningen finns två 

husgrunder, varav en är efter bostadshus. Torplämningen omges av ett 

hägnadssystem med stengärdesgårdar (AC0130). Åkermarken i den nordvästra 

delen, innanför hägnadssystemet, brukades ännu vid ekonomiska 

kartans utgivning år 1950, men då fanns inte längre någon bebyggelse på 

platsen. 

Färdväg 

En färdväg (AC0127) har registrerats i anslutning till torplämningen Stensryd 

(AC0128). Den består ställvis av en välbyggd vägbank, men utgör inte 

rest av någon allmän färdväg, utan ingår i det äldre, lokala vägnätet i detta 

utmarksområde. 

Arkeologiska fynd och fyndsamlingar 

Det är i första hand de många undersökningarna av förhistoriska gravar som 

genererat fynd till Historiska museet (SHM 2012-02-28). Bara ett lösfynd 

härrör från Mjäryd, okänt var i byn, en del av en båtformig yxa (SHM 

9499). Från övriga berörda trakter finns inga fynd i Historiska museets samlingar. 

Länsmuseets magasin har inte kontrollerats i samband med denna 

utredning. I det genomgångna materialet saknas med andra ord indikationer 

på förhistoriska boplatser utan synliga anläggningar, vilket lösfynd av 

exempelvis stenyxor ofta är. 

Teoretiskt kan man förvänta sig fynd och förhistoriska boplatser på 

Kånnamossens forna stränder, men stränderna är inte alltid så väldefinierade 

som fastighetskartan ger intryck av. Kånnamossen ligger ju vidare i huvudsak 

utanför utredningsområdet. 

Ortnamn 

Utredningsområdet ligger i Finnveden, ett gammalt folkland vars centrala 

delar finns kring Ljungby, Bolmen och Lagans övre del. Dessa delar av 

Finnveden har haft en bofast befolkning alltsedan järnåldern vilket tydliggörs 

bl.a. genom ett imponerande fornlämningsbestånd. Men namnet Finnveden 

berättar också en annan historia. Det är sammansatt av finn(e)- i 

betydelsen ’kringströvande jägare och fiskare’, -ed ’väg’ eller hed ’skog’ 

(SOL 2003:74). 

Samtliga de berörda byarna har äldre skriftliga belägg (SOL 2003, SOFI 

2012-02-28). Kånna är belagt år 1388, men var ju redan då en mycket 

gammal by, vilket avslöjas av de många järnåldershögarna. Kånna anses 

11


innehålla ett äldre fornsvenskt ord för ’smuts, orenlighet’ och tros syfta på 

sankmark (Jönsson 1989:22, SOL 2003:181). 

Boarp är belagt år 1394 och består av mansnamnet Bove med efterleden 

–torp. Torp på medeltiden skall förstås som ’nybygge’, snarare än ’lägenhetsbebyggelse’, 

i vilken betydelse begreppet i övrigt används här. 

Mjäryd har inte samma höga ålder, av de skriftliga beläggen att döma. 

Äldsta belägg är från år 1543. Mjäryd anses bestå av sammansättningen 

mjäle ’fin silt’ – vilket beskriver förutsättningarna för odling – och ryd ’röjning’ 

(Jönsson 1989:46). 

Bäck, slutligen, är belagt redan 1422 (SOFI 2012-02-28). Namnet är 

troligen för enkelt att tolka för att tilldra sig ortnamnsforskarnas intresse 

(Jönsson 1989, SOL 2003). Kanske syftar namnet på den bäck som avvattnar 

Bäcks mosse, rinner norr om gravfälten (Hamneda 63 och 64) och ut i 

Lagan i väster. 

Namn på tryckta kartor avseende platser inne i ett utredningsområde är 

mycket viktiga för att få ett grepp om den historiska markanvändningen i 

allmänhet, och som indikatorer på potentiella fornlämningar i synnerhet. 

Sådana smånamn på tryckta kartor lyser nästan helt med sin frånvaro i det 

aktuella utredningsområdet. Ekonomiska kartan (1950) redovisar t.ex. bara 

namnen på de större mossarna, den högsta höjdryggen, Åsabacken, och 

namnet på den vid kartutgivningen redan övergivna bebyggelsen vid 

Stensryd. Namnet Stensryd – som saknar äldre belägg (SOFI 2012-02-28) – 

kan antas beskriva den röjning (-ryd) av sten som manifesteras i de många 

stengärdesgårdarna i torpmiljön. 

Historisk markanvändning 

Det finns inte så många äldre lantmäteriförrättningar gjorda i utredningsområdet. 

Storskiftet i Kånna år 1814 har t.ex. genererat kartor, medan laga 

skiftet år 1869 inte gjort det. Situationen är likartad i Södra Ljunga. 

Gemensamt för de befintliga kartorna är att de redovisar utredningsområdet 

som byarnas utmark. En del intressanta upplysningar, exempelvis om 

namngivna gränsmärken, finns på kartorna, men dessa ligger utanför 

utredningsområdet. På den äldsta kartan från Kånna, 1701 års sockenkarta, 

är berörd del av utredningsområdet ljunghed utan trädvegetation. 

Generalstabskartan från år 1870 är den enda äldre tryckta kartan över 

utredningsområdet. Ingen bebyggelse redovisas i utredningsområdet, men 

intressant nog inte heller någon skog. Om det beror på att området fortfarande 

utgjordes av ljunghed eller om avsaknaden av skog har en annan 

förklaring har inte undersökts här. 

12


Bebyggelse och byggnadsminnen 

Det finns ingen bebyggelse och följaktligen inte heller några byggnadsminnen 

eller andra kulturhistoriskt intressanta byggnader eller byggda kulturmiljöer 

i utredningsområdet. Ett undantag är en sentida grillkåta i västra 

delen av utredningsområdet. 

Närmaste kulturhistoriskt intressanta bebyggelse utgörs av sockenkyrkorna 

och kyrkomiljöerna i Kånna och Södra Ljunga. De ligger på 

respektive 1,3 och 2,8 kilometers avstånd från projektområdet. Närmaste 

byggnadsminne ligger i Hamneda (Hamneda gamla gästgivaregård) på 

närmare åtta kilometers avstånd från den planerade vindparken. 

Kulturmiljöer och riksintressen 

Det närmast belägna området av riksintresse för kulturmiljövården återfinns 

i Hamneda (G7) (figur 5). Kulturvärdena utgörs av Hamneda sockencentrum 

med förhistoriska gravfält, äldre stenbundna åkrar samt kyrko- och 

borgruiner från medeltiden. Därtill kommer kyrkomiljön med nygotisk 

kyrka, skola samt sockenstuga. Vidare ingår gamla riksvägen med gästgivargård, 

milsten och stenvalvbro, samt det välbevarade stationssamhället 

från tiden omkring år 1900. (Riksintressanta kulturmiljöer 1990:54.) Hamneda 

riksintresseområde ligger 6,5 kilometer SSV om den planerade 

vindparken. 

Kronobergs läns regionala kulturmiljöprogram är under revidering och 

digitalisering. 1981 års upplaga presenterar värdefulla kulturmiljöer i både 

Kånna och Södra Ljunga socken (Krantz 1981:135 ff.). För Kånna utpekas 

Berghem och Kånna, för Södra Ljunga Ivla och Mjäryd. 

Kulturmiljön i Berghem utgörs av järnåldersbygdens centrum, synliggjort 

av två höggravfält varav det större omfattar närmare 300 gravanläggningar. 

Området ligger 1,3 kilometer från utredningsområdet. I Kånna utgörs 

det av Kånna sockencentrum med medeltida kyrka. Kånna ligger vid 

Lagan, cirka 600-750 meter väster om utredningsområdet. Ivla-området 

breder ut sig på ömse sidor Prästebodaån och består av bl.a. fem vikingatida 

gravfält och en runsten i ett område med sannolik odlingskontinuitet från 

förhistorisk tid. Avståndet till utredningsområdet är 4,5 kilometer. Området 

vid Mjäryd–Sommarsäte, slutligen, utgörs även det av ett odlingslandskap i 

Prästebodaåns dalgång. Ett stort antal järnåldersgravar finns i området, både 

samlade i gravfält och i form av ensamliggande högar. Området ligger 600 

meter SÖ om utredningsområdet. 

Närmaste kulturreservat ligger i Råshult i Älmhults kommun, cirka 20 

kilometer SÖ om utredningsområdet, respektive i Bollaltebygget i Laholms 

kommun, nästan femtio kilometer SV om utredningsområdet. 

13


Kulturvärdesbedömning 

En första värdering av de kulturhistoriska lämningarna är gjord redan vid 

registreringen i fält. I utredningsområdet finns 13 fasta fornlämningar och 

31 övriga kulturhistoriska lämningar (tabell 2). Den antikvariska bedömningen 

manifesterar den viktigaste kulturvärdesbedömningen. 

Figur 5. Värdefulla kulturmiljöer i utredningsområdets närhet. Område av riksintresse 

för kulturmiljövården (röd markering) samt kulturmiljö i länets kulturmiljöprogram 

år 1981 (blå markering). Underlag: terrängkartan. Skala 1:100 000. 

14


Kulturminneslagens 2 kap. och de principer som tillämpas i FMIS (RAÄ 

2002) är avgörande för kulturvärdesbedömning. De viktigaste kriterierna för 

värdering är lämningars preparatsvärde, d.v.s. vetenskapliga värde, och 

pietets- eller upplevelsevärde, d.v.s. det pedagogiskt-sociala värdet. Preparatsvärdet 

är överordnat upplevelsevärdet. I praktiken betyder det att ett 

vetenskapligt värde alltid är överordnat ett pedagogiskt, och följaktligen att 

det är viktigare att skydda lämningar från fysiska ingrepp än från visuell 

påverkan. 

Ytterligare värderingskriterier är förekomst eller frekvens – är lämningen 

vanlig eller sällsynt? – förekomst av kompletterande källor – finns det historiska 

kartor, skriftliga källor eller fotografier som minskar eller ökar lämningens 

värde som arkeologisk kunskapskälla? – samt miljön som helhet – 

hur förhåller sig lämningen till andra lämningar, har den en stark eller svag 

förankring till miljön, återfinns den i en ursprunglig eller starkt förändrad 

miljö? I sällsynta fall kan man också värdera lämningar utifrån ett märklighetskriterium, 

d.v.s. om en enstaka lämning har en särskilt märklig bakgrund, 

historia, konstruktion etc. 

I tabell 2 har de kulturhistoriska lämningarnas kulturvärde bedömts i en 

fyragradig skala, från lågt (1) via ganska lågt (2) till ganska högt (3) respektive 

högt (4). För det pedagogiska värdet har graderna i första hand 

kopplats till lämningens synlighet. 

Tabell 2. Lämningarnas vetenskapliga och pedagogiska värden ordnade i klasserna 

1 till 4. Vetenskapligt värde (informationspotential): Lågt (1) till högt (4). Pedagogiskt 

värde: 1 – Lågt värde, lämningen är svår att identifiera även för arkeologer; 

2 – Medelvärde, lämningen kan upplevas men tillhör inte de bäst bevarade; 3 – 

Högt värde, kan upplevas pedagogiskt i sammanhang med andra lämningar; 4 – 

Mycket högt värde, kan upplevas utan hjälp från omgivande lämningar. 

ID-nr Lämningstyp Beskrivning Antikv. bedömn. Vetensk. 

värde 



15 


lämning 


lämning 








lämning 


lämning 


lämning 


lämning 


lämning 


lämning 

1 2 

1 2 

1 2 

1 2 

1 2 

1 2 

1 2 

1 2 

Pedagog. 

värde



resp. gropavall 








AC0117 Husgrund, 

historisk tid 



16 


lämning 


lämning 


lämning 


lämning 


lämning 


lämning 


lämning 


lämning 

Ladugrund Övrig kulturhistorisk 

lämning 


lämning 


lämning 


lämning 








lämning 


lämning 


lämning 

1 2 

1 2 

1 2 

1 2 

1 2 

1 2 

1 2 

1 2 

1 2 

1 2 

1 2 

1 2 

1 2 

1 2 

1 2 

Fast fornlämning 3 2 


lämning 

AC0127 Färdväg Vägbank Övrig kulturhistorisk 

lämning 



historisk tid 

AC0130 Hägnadssystem 

Torplämning 


Gapskjul 

Stengärdesgårdar 

runt 

Stensryd 




1 2 



lämning 


lämning 


lämning 


lämning 

1 2 

1 3 

1 2 

1 2 

1 2 


Fast fornlämning 3 2




historisk tid 







Kånna 

102 

Södra 

Ljunga 75 

Södra 

Ljunga 79 




Uthusgrund Övrig kulturhistorisk 

lämning 

17 



lämning 

1 2 

1 2 









3 2 

3 2 

Utredningsområdets karaktär 

Utredningsområdet utgör ett utmarksområde utan bebyggelse. Markslaget är 

skogsmark och produktionsskog dominerar helt. Det är samtidigt ett fossilt 

odlingslandskap med den för regionen så karaktäristiska fossila åkermarken 

utan andra åkerformer än röjningsrösen. I östra delen finns extensiva 

mossodlingar. Ännu i ganska sen tid har vissa åkerlyckor på moränmark 

brukats. Några av de fossila åkrarna – här bedömda som fasta fornlämningar 

– kan gå tillbaka till förhistorisk tid och medeltid. I utredningsområdet finns 

en enstaka torpmiljö, bestående av en torplämning med husgrunder, f.d. 

inägomark, stengärdesgårdar och en färdväg. 

Sårbara kulturvärden 

Av utredningsområdets kulturminnen är det i första hand de fasta fornlämningarna 

och torpmiljön vid Stensryd som är sårbara, de fossila åkrarna 

på grund av fornlämningsstatus och vetenskapligt värde och torpmiljön


Stensryd på grund av pedagogiskt värde. Utredningsområdet som helhet är 

på grund av sin karaktär inte sårbart för vindkraftsutbyggnad. 

De fossila åkrarna finns i mycket stora antal och är sårbara endast i den 

meningen att fysiska ingrepp skall tillståndsprövas enligt lagen om kulturminnen 

m.m. (SFS 1988:950). 

Torplämningen utgör inte fast fornlämning men tillför miljöskapande 

värden. Kulturmiljövården välkomnar hänsyn till torplämningar med omgivande 

f.d. åkermark, även om lämningarna i dag inte bedöms som fasta 

fornlämningar. 

Av lägst antikvariskt intresse och därför minst sårbara för både visuell 

och fysisk påverkan är de fossila åkrar som brukats i sen tid (övrig kulturhistorisk 

lämning) samt stengärdesgårdar och hägnadsvallar. 

Kulturmiljöpåverkan 

Påverkan på lämningar och kulturmiljöer i 

utredningsområdet 

Visuell påverkan på kulturvärden i utredningsområdet kan komma att bli 

omfattande på grund av öppna siktstråk och ställvis flack topografi. Med ett 

undantag bedöms den visuella påverkan på grund av utredningsområdets 

och de ingående lämningstypernas karaktär helt sakna betydelse. Undantaget 

utgörs av torpmiljön vid Stensryd. Det är värdefullt för kulturmiljövården 

om fysiska ingrepp i torplämningen och dess närområde kan undvikas, 

och vindkraftverk placeras på avstånd från torpmiljön. Det finns inga 

särskilda skyddsföreskrifter för denna lämningstyp utöver allmänna hänsyn. 

För en hållbar kulturmiljöförvaltning i utmarksområden som detta är det 

mest angeläget att fysiska ingrepp i fasta fornlämningar och deras närområden 

(fornlämningsområden) så långt möjligt undviks. Om lämningarna 

omges med skyddsområden på omkring 100 meter är risken för fysiska 

skador mycket liten. Några ytterligare antikvariska åtgärder blir inte heller 

nödvändiga. Om det inte går att undvika ingrepp i de fasta fornlämningarna 

kan länsstyrelsen meddela tillstånd med villkor om arkeologisk undersökning 

och dokumentation. 

Fysiska ingrepp i hägnader, exempelvis för tillfartsvägar, kan minimeras 

och göras med hänsyn. Borttaget stenmaterial kan deponeras i anslutning till 

hägnaden, vilket möjliggör framtida rekonstruktion. Ingrepp i hägnader av 

aktuellt slag tillståndsprövas inte av länsstyrelsen. 

Breddning och andra markingrepp vid befintliga vägar som löper genom 

fast fornlämning skall tillståndsprövas av länsstyrelsen enligt lagen om 

kulturminnen m.m. Beroende av markingreppens omfattning och berörd yta 

kan ytterligare antikvariska åtgärder bli nödvändiga. Som regel har emellertid 

närområdet till de befintliga vägarna genom fasta fornlämningar redan 

18


röjts på röjningsrösen, vilket innebär att man genom att minimera breddning 

och andra markingrepp även kan undvika ytterligare antikvariska åtgärder. 

Sammanfattningsvis behöver den visuella påverkan på lämningarna i 

utredningsområdet inte beaktas annat än i fallet med torpmiljön vid Stensryd. 

Om även fysiska ingrepp kan minimeras, och om skyddsområden till 

fasta fornlämningar kan upprätthållas bedöms vindkraftsutbyggnadens kulturmiljöpåverkan 

i utredningsområdet såsom mycket liten. 

Påverkan på kulturvärden i vindparkens övriga 

influensområde 

Kulturvärden utanför utredningsområdet men inom vindparkens övriga 

influensområde ligger på stora avstånd från den planerade vindparken och 

behöver med undantag av tre regionala kulturmiljöer – Berghem, Kånna och 

Mjäryd – och två kyrkomiljöer – Kånna och Södra Ljunga – inte beaktas. 

Gemensamt för samtliga är, att avstånd, skogsridåer och topografi 

samverkar avvärjande på vindkraftverkens kulturmiljöpåverkan. Vindkraftverken 

planeras till en miljö som är helt skild från det öppna odlingslandskapet 

med fornlämningskoncentrationer och kyrkomiljöer. Vindkraftverk 

kommer att vara synliga från de nämnda kulturmiljöerna men kommer 

tack vare avstånd, skogsridåer och topografi inte att dominera kulturmiljöerna. 

Synlighet på större avstånd och i vissa siktstråk innebär ingen till 

liten negativ påverkan, men över huvud taget inte någon påtaglig skada. 

Konsekvensbedömning 

I normalfallet gynnas kulturmiljöer bäst av att inga större förändringar 

vidtas i dem eller i deras närhet, men ur allmän kulturmiljösynpunkt är 

utmarksområden av det aktuella slaget att föredra för vindkraftsutbyggnad 

framför starkt kulturpräglade landskap, t.ex. öppna odlingslandskap med 

kondenserad bebyggelse och fornlämningsmiljöer. I det aktuella fallet är de 

närmast berörda kulturmiljöerna i form av kulturhistoriska lämningar i 

utredningsområdet inte av ett sådant kulturvärde, omfattning, utbredning 

eller art att de utgör något hinder för ianspråktagande av området för vindkraftsutbyggnad 

eller annan verksamhet. 

Den planerade vindparken bedöms inte innebära någon egentlig negativ 

konsekvens för kulturmiljöerna i utredningsområdet. Ett skyddsområde 

kring Stensryds torpmiljö och anslutande f.d. inägomark innebär att den 

visuella påverkan där kan bedömas bli liten negativ. Eftersom torpmiljöer av 

likartat slag finns i mycket stora antal i regionen och i praktiskt taget hela 

landet är en liten negativ visuell påverkan inget hinder för vindkraftsutbyggnad. 

19


Den fysiska påverkan på fasta fornlämningar i utredningsområdet torde 

kunna minimeras genom noggrann planering av kommande markingrepp. 

De skyddsföreskrifter som finns i form av lagen om kulturminnen m.m. 

(SFS 1988:950) medger att fasta fornlämningar eller delar av fasta fornlämningar 

efter länsstyrelsens tillstånd tas bort så att mark frigörs för avsett 

ändamål. 

Konsekvensen för kulturmiljöerna utanför utredningsområdet bedöms 

även den bli ringa till liten negativ. Inte heller i dessa fall är en liten negativ 

konsekvens för kulturmiljön ett hinder för vindkraftsutbyggnaden. 

Några särskilda, positiva konsekvenser för kulturmiljön, utöver den ökade 

kännedom om området som denna utredning tillfört, torde vindkraftsutbyggnaden 

inte innebära. 

Åtgärdsförslag 

För att optimera kulturmiljöhänsynen och för att undvika ytterligare 

kostnader för uppdragsarkeologi rekommenderas att vindparken utformas på 

ett sådant sätt att ingrepp i fasta fornlämningar undviks. Mycket små 

ingrepp i eller nära fasta fornlämningar vid befintliga vägar kan eventuellt 

med länsstyrelsens tillstånd göras utan arkeologisk undersökning och 

dokumentation, på grund av lämningarnas genom skador begränsade 

vetenskapliga värde och ett lågt förväntat utfall av arkeologisk undersökning. 

Vägområdet till befintliga vägar är ofta röjt på röjningsrösen i samband 

med anläggande av skogsbilväg. Det finns med andra ord inget annat 

än – i bästa fall – (skadad) åkermark att undersöka och dokumentera, röjningsrösena 

är ofta redan borttagna. 

Länsstyrelsen i Kronobergs län har hittills inte tillämpat fornlämningsområden 

enligt lagen om kulturminnen m.m., 2 kap. 2 §, till fossil åker. 

Trots det är det att rekommendera att lämna vissa marginaler mellan planerade 

markingrepp och fossila åkrar, eftersom röjningsröseområdena är 

avgränsade med hjälp av synliga anläggningar, och det är välkänt att de 

synliga anläggningarna inte alltid motsvarar en given fornlämnings faktiska 

utbredning. Med skyddsområden minskar därför risken för att fast 

fornlämning framkommer under pågående byggnation eller vägdragning, 

med ovälkomna stillestånd som följd. Påträffas fast fornlämning vid markarbeten 

skall arbetet omedelbart avbrytas och länsstyrelsen tillkallas (KML 

2 kap. 10 §). I denna rapport föreslås skyddsområden med 100 meters radie 

från fornlämningars ytterbegränsning, men radien kan i de flesta fall justeras 

nedåt beroende av den lokala topografin. 

Torpmiljön vid Stensryd med husgrunder, hägnader och färdväg samt 

f.d. åkermark bör så långt möjligt skyddas från fysiska ingrepp. Inget vindkraftverk 

bör planeras inom torpmiljön. Vägen bredvid torplämningen, i dag 

en skogsbilväg, kan nyttjas även för vindkraftsutbyggnadens transporter, 

men andra åtgärder än förstärkning av den befintliga vägen bör om möjligt 

20


minimeras. Ett skyddsområde kring torpmiljön reducerar även visuell 

påverkan. 

Något behov av utredningsgrävning, särskild utredning steg 2, i syfte att 

fastställa förekomst av fast fornlämning utan synlig begränsning ovan jord 

bedöms inte föreligga på grund av, å ena sidan, områdets och de kända 

lämningarnas karaktär samt terrängförhållandena, och, å den andra, vindkraftutbyggnadens 

förväntade små markingrepp. 

Tabell 3. Åtgärdsförslag efter arkeologisk utredning steg 1. Åtgärd 1 avser 

prioriterat förslag för minimerad kulturmiljöpåverkan enligt hänsynskraven i MB 3 

kap. 6 § och i KML 1 kap. 1 §. Åtgärd 2 avser ytterligare antikvariska åtgärder 

enligt lagen om kulturminnen m.m., 2 kap. (11-)13 §, om ingrepp inte kan undvikas 

i fast fornlämning. 

ID-nr Lämningst 

yp 

Beskrivning Antikv. 

bedömn. 



21 

Övrig kulturhistorisklämning 

AC0102 Hägnad Gropavall Övrig kulturhistorisklämning 








resp. 

gropavall 














Åtgärd 1 Åtgärd 2 

Allmänna hänsyn. 

Ingrepp undviks så långt 

möjligt, alt. minimeras. 



























möjligt. 







Ingen åtgärd 











Ingen åtgärd







historisk tid 



22 





Ladugrund Övrig kulturhistorisklämning 



AC0120 Hägnad Gropavall Övrig kulturhistorisklämning 










Fast 

fornlämning 


Fast 

fornlämning 

AC0127 Färdväg Vägbank Övrig kulturhistorisklämning 



historisk tid 


Torplämning 

Namn: 

Stensryd 

Gapskjulsgrund 

Stengärdesgårdar 

runt 




läm- 






























möjligt. 




Hänsyn: skyddsområde 

ca 100 meter. 





ca 100 meter. 

Allmänna hänsyn. Del av 

torpmiljö. Ingrepp undviks 

så långt möjligt. 

Visuell påverkan minimeras. 


torpmiljö. Ingrepp undviks 

så långt möjligt. 

Visuell påverkan minimeras. 





torpmiljö. Ingrepp und- 












Förundersökning 






Ingen åtgärd







historisk tid 







Kånna 

102 

Södra 

Ljunga 75 

Södra 

Ljunga 79 




Stensryd ning viks så långt möjligt. 

Visuell påverkan 

minimeras. 

23 


Fast 

fornlämning 

Fast 

fornlämning 

Fast 

fornlämning 

Uthusgrund Övrig kulturhistorisklämning 


Fast 

fornlämning 

Fast 

fornlämning 

Fast 

fornlämning 

Fast 

fornlämning 

Fast 

fornlämning 

Fast 

fornlämning 

Fast 

fornlämning 

Fast 

fornlämning 





ca 100 meter. 


ca 100 meter. 


ca 100 meter. 








ca 100 meter. 


ca 100 meter. 


ca 100 meter. 


ca 100 meter. 


ca 100 meter. 


ca 100 meter. 


ca 100 meter. 


ca 100 meter. 


Förundersökning 












Förundersökning


24


Referenser 

Publikationer och rapporter 

Blomqvist, Malin, 2007. Informationssystemet för fornminnen – lista med 

lämningstyper och antikvarisk praxis. Version 3.4. (Riksantikvarieämbetet.) 

Stockholm. 

Edvinger, Kjell, 2005. Skadeinventering av fornlämningar i Kronobergs län 

2005. (Länsstyrelsen, rapport 2006:17.) Växjö. 

Jönsson, Fridolf, 1989 [1988]. Ortnamn i Kronobergs län. Växjö. 

Krantz, Karl Johan, 1981. Historia för framtiden: kulturminnesvårdsprogram 

för Kronobergs län. (Länsstyrelsen. Smålands museum. Kronobergsboken 

1981.) Växjö. 

NM 2000. Kulturmiljøet i miljøkonsekvensvurderinger: et idéhefte om håndtering 

av kulturmiljøtemaet, 2000. (Nordiska ministerrådet. Nord 2000: 

17.) Köpenhamn. 

Olsson, Anna-Lena (red.), 2008a. Handledning för inventering och dokumentation 

av forn- och kulturlämningar för FMIS. Del 1: Fälthandledning 

version 1.0. (Riksantikvarieämbetet.) Stockholm. 

Olsson, Anna-Lena (red.), 2008b. Handledning för inventering och dokumentation 

av forn- och kulturlämningar för FMIS. Del 2: Exempelsamling 

version 1.0. (Riksantikvarieämbetet.) Stockholm. 

Reuterdahl, Magnus, 2007a. I rotvältors land: resultat från skadeinventering 

2005 och 2006. (Länsstyrelsen, rapport 2007:3.) Växjö. 

Reuterdahl, Magnus, 2007b. Arkeologiska insatser i Kronobergs län efter 

stormen Gudrun: återställning, dokumentation och besiktning. (Länsstyrelsen, 

rapport 2007:32.) Växjö. 

Riksintressanta kulturmiljöer i Sverige. Förteckning. Underlag för tillämpning 

av naturresurslagen 2 kap. 6 §, 1990. (Riksantikvarieämbetet.) 

Stockholm. 

SOL 2003. Svenskt ortnamnslexikon. (Språk- och folkminnesinstitutet.) 

Uppsala. 

Allmänna kartor och specialkartor 

Fastighetskartan. 2012. SeSverige. Metria. Gävle. www.metria. se/ 2012-02- 

28. 

Sverigekartan. 2012. SeSverige. Metria. Gävle. www.metria.se/ 2012-02-28. 

25


Historiskt kartmaterial 

Äldre tryckta kartor 

Rikets allmänna kartverks arkiv (RAK) 

Ekonomisk karta 

Bladnamn Bäck 

Årtal 1950 

Rak-id J133-4d8g52 

Bladnamn Södra Ljunga 

Årtal 1950 

Rak-id J133-4d8h52 

Bladnamn Kånna 

Årtal 1950 

Rak-id J133-4d9g52 

Bladnamn Kvänjarp 

Årtal 1950 

Rak-id J133-4d9h52 

Generalstabskarta 

Bladnamn Ljungby 

Årtal 1870 

Rak-id J243-14-1 

Lantmäteriakter 

Lantmäteristyrelsens arkiv (LMS) 

Aktbeteckning F38-1:1 

Län Kronobergs län 

Socken Kånna socken 

Ort Kånna sn 

Åtgärd Geografisk karta 

Datum 1701 

Anmärkning Lådakt, avm av Kånna sn 

Lantmätare Peter Hamnel 



Socken Kånna socken 

Ort Kånna nr 1-10 

Åtgärd Storskifte på utmark/utägor 

26


Datum 1814 

Lantmätare Per Fredrik Forsman 



Socken Södra ljunga socken 

Ort Mjäryd nr 1-7 

Åtgärd Avmätning 

Datum 1802 

Anmärkning Av utägor samt råg best m Boarp 

Lantmätare Anders Peter Tengblad 

Lantmäterimyndigheternas arkiv (LMM) 

Aktbeteckning 07-kån-24 

Län Kronoberg 

Kommun Ljungby 

Datum 1831-03-07 

Åtgärd Laga skifte, ägoutbyte 

Övrigt otryckt material 

RAÄ dnr 320-3874-2002. Antikvarisk bedömning vid registrering i Riksantikvarieämbetets 

fornminnesregister. (Riksantikvarieämbetet. Kunskapsavdelningen.) 

Stockholm. 

Webb 

BBR – Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. 

www.bebyggelseregistret. raa.seU, 2012-02-28—2012-04-13. 

FMIS – Riksantikvarieämbetets fornminnesinformationssystem för 

Kronobergs län. Uwww.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.htmlU, 2012-02- 

28—2012-04-13. 

Kringla – Riksantikvarieämbetets samsöktjänst. www.kringla.nu/kringla/, 

2012-02-28—2012-04-13. 

LMV – Lantmäteriets historiska karttjänst. Uwww.lantmateriet.seU/ 2012-02- 

28—2012-04-13. 

Länsstyrelsen – Natur- och kulturmiljöer, byggnadsminnen och riksintresseområden 

för kulturmiljövården (RIKMV) i Kronobergs län, 

Uwww.lansstyrelsen.se/kronoberg/amnen/kulturmiljoU, 2012-02-28—2012- 

04-13. 

27


SGU – Sveriges geologiska undersöknings karttjänst. www.sgu.seUT H/ 2012- 

02-28—2012-04-13. 

SHM – Statens historiska museums översiktsdatabas. HTUwww.historiska.seUT H/ 

2012-02-28—2012-04-13. 

SOFI – Institutets för språk och folkminnen ortnamnsdatabas. HTUwww.sofi.seUT H/ 

2012-02-28—2012-04-13. 

SH Skog & historia – Skogsstyrelsens databas över kulturhistoriska 

lämningar i skogen för Kronobergs län, Uwww.skogsstyrelsen.seU/ 2012- 

02-28—2012-04-13. 

28


Bilaga 1. Administrativa och 

tekniska uppgifter 

TUppdrag 

Arkeologisk utredning steg 1 och KMKB inför en planerad vindpark vid 

Kånna, Ljungby kommun, Kronobergs län 

TDiarie- och projektnummer 

Länsstyrelsens dnr --- 

Arkeologicentrums projektnr P2012-001 G 

TBeställare 

Scanergy South AB, Lantvärnsgatan 8, 652 21 Karlstad (projektägare) 

COWI AB, Box 12076, 402 41 Göteborg (beställare) 

TUtförare 

Arkeologicentrum i Skandinavien AB, Storgatan 35 B, 831 30 Östersund 

Projektpersonal: Britta Wennstedt Edvinger, Kjell Edvinger 

TProjekttid 

Fältarbete 2012-03-05—2012-03-08, 7,5 dagsverken 

Täckningsgrad: 56 hektar 

TBelägenhet 

Län: Kronoberg 

Landskap: Småland 

Kommun: Ljungby 

Socken: Kånna och Södra Ljunga 

Trakt: Kånna, Bäck, Boarp, Mjäryd 

Ekonomiska kartblad: 4D 8g Bäck, 4D 8h Södra Ljunga, 4D 9g Kånna, 

4D 9h Kvänjarp 

TUtredningsområde 

Yta utredningsområde: 421,35 hektar, varav vägkorridor: 5,35 hektar 

Undantagna ytor: - 

SV-koordinat projektområde: X6294190 Y1384340 

SV-koordinat vägkorridor: X6293790 Y1384745 

TKartreferens 

RT90 2,5 gon V 

TKartering 

Programvara: ArcView 3.2. (ESRI) 

29


TFynd 

Inga fynd har tillvaratagits. 

TArkivmaterial 

Inget arkivmaterial har producerats. 

TFotografier 

Digitala fotografier (bilaga 2 och 4) är samtliga återgivna i denna rapport 

och förvaras vid Arkeologicentrum AB. 

30


Bilaga 2. Fotoförteckning 

ID bild- motiv riktn fotograf datum 

nr 

mot 

2012-001-G 0001 AC0128 Stensryd, ladugårdsgrund 

med källargrop med ingång 

NNV Kjell Edvinger 2012-03-07 

2012-001-G 0002 AC0128 Stensryd, ladugårdsgrund ÖSÖ Kjell Edvinger 2012-03-07 

2012-001-G 0003 vakant 2012-03-07 

2012-001-G 0004 AC0128 Stensryd. Husgrund. NÖ Kjell Edvinger 2012-03-07 

2012-001-G 0005 AC0125 Röjningsrösen N om 

Stensryd 

S Kjell Edvinger 2012-03-07 

2012-001-G 0006 AC0117 Ladugrund S Kjell Edvinger 2012-03-07 

2012-001-G 0007 AC0114 Gropavall, hägnad NÖ Kjell Edvinger 2012-03-07 

2012-001-G 0008 vakant 

2012-001-G 0009 vakant 

2012-001-G 0010 AC0129 Gapskjul NÖ Kjell Edvinger 2012-03-08 

2012-001-G 0095 AC0101 Gropavall ÖSÖ Britta Wennstedt 

Edvinger 

2012-03-05 

2012-001-G 0096 AC0101 Gropavall ÖNÖ Britta Wennstedt 

Edvinger 

2012-03-05 

2012-001-G 0097 AC0102 Gropavall vid vägkant ÖSÖ Britta Wennstedt 

Edvinger 

2012-03-05 

2012-001-G 0098 Stengärdesgård i befintlig gräns SÖ Britta Wennstedt 2012-03-05 

mellan Kånna 10:10 och 4:18 

Edvinger 

2012-001-G 0099 Ensamliggande röjningsröse 

Ö Britta Wennstedt 2012-03-05 

X6295849 Y1385752, ej registrerat 

Edvinger 

2012-001-G 0100 Röjningsröse inom AC0115 SSÖ Britta Wennstedt 

Edvinger 

2012-03-05 

2012-001-G 0101 Stengärdesgård i befintlig gräns NV Britta Wennstedt 2012-03-05 

mellan Kånna 8:2 och 10:10, Ö om 

AC0112 

Edvinger 

2012-001-G 0102 AC0109 Gropavall V om väg NV Britta Wennstedt 

Edvinger 

2012-03-05 

2012-001-G 0103 AC0109 Gropavall Ö om väg NV Britta Wennstedt 

Edvinger 

2012-03-05 

2012-001-G 0104 Stengärdesgård i befintlig gräns NV Britta Wennstedt 2012-03-06 

mellan Kånna 8:2 och 10:10, nära 

Kånnamossen 

Edvinger 

2012-001-G 0105 Gropavall i befintlig gräns mellan NV Britta Wennstedt 2012-03-06 

Kånna 10:10 och 4:18 

Edvinger 

2012-001-G 0106 Röjningsröse i NV delen av 

Ö Britta Wennstedt 2012-03-06 

röjningsröseområdet Kånna 99 

Edvinger 

2012-001-G 0107 Byggnad inom uo: grillkåta inom SÖ Britta Wennstedt 2012-03-06 

röjningsröseområdet Kånna 97 

Edvinger 

2012-001-G 0108 Översikt, röjningsröseområde Kånna NÖ Britta Wennstedt 2012-03-06 

99 i förgrunden, Kånna 97 i 

bakgrunden 

Edvinger 

2012-001-G 0109 AC0126 Röjningsröseområde, VSV Britta Wennstedt 2012-03-07 

översikt 

Edvinger 

2012-001-G 0110 AC0120 Gropavall N om 

NNÖ Britta Wennstedt 2012-03-07 

Kånnamossen, i äldre gräns 

Edvinger 

31


2012-001-G 0111 Gropavall i befintlig traktgräns 

mellan Bäck och Boarp, N om 

Kånnamossen 

2012-001-G 0112 Stengärdesgård i traktgräns mellan 

Mjäryd och Boarp, ansluter till 

hägnadssystemet AC0130 

2012-001-G 0113 Stengärdesgård i befintlig 

fastighetsgräns mellan Mjäryd 12:1 

och 1:3 



och 1:3 



och 7:13 

2012-001-G 0116 AC0135 Rest av lada eller annat 

uthus 

32 

NNÖ Britta Wennstedt 

Edvinger 

NNV Britta Wennstedt 

Edvinger 

ÖSÖ Britta Wennstedt 

Edvinger 

NÖ Britta Wennstedt 

Edvinger 

NNV Britta Wennstedt 

Edvinger 

NÖ Britta Wennstedt 

Edvinger 

2012-03-07 

2012-03-07 

2012-03-07 

2012-03-07 

2012-03-08 

2012-03-08


Bilaga 3. Objekttabell 

ID-nr Lämningstyp Beskrivning Antikvarisk 

bedömning 

AC0101 Hägnad Hägnad, 475 m l, i VNV delen bestående av en 

Övrig kultur- 

hägnadsvall och i ÖSÖ delen av stengärdesgård. 

Hägnadsvallen utgörs av, på SSV sida, en ränna, 1,2 m br 

och 0,3 m dj, och på NNÖ sida en vall, 1,5-2 m br och 0,2- 

0,4 m h. Stengärdesgården är 0,8-1 m br och 0,5 m h, av 

0,3-0,5 m st stenar. Ställvis välbyggd. Övertväras i VNV 

delen av skogsmaskinspår. Huvudsakligen övermossad. 

historisk 

lämning 

Fortsätter mot VNV, utanför utredningsområde 2012. Ej 

inmätt. Hägnaden borttagen vid skogsbilväg i ÖSÖ. 

Fortsätter efter 300 m mot ÖSÖ som hägnad AC0102. 

Orientering: ÖSÖ delen är 2 m VNV om vägkant. I äldre, 

övergiven fastighetsgräns. 

Terräng: Småkuperad moränmark. Skogsmark 

(hygge/granplantering). 

AC0102 Hägnad 

2012-03-05 BWE 

Hägnadsvall i form av s.k. gropavall, 330 m l (ÖSÖ-VNV) 

och 4 m br, varav gropen är 1-1,3 m br och 0,3-0,5 m dj. 

Vallen är 2 m br och 0,5 m h. 

Jfr AC0101. 

Fortsätter mot ÖSÖ, utanför utredningsområde 2012. Ej 

inmätt. I äldre, övergiven fastighetsgräns. 

Terräng: Svagt Ö-sluttande moränmark. Skogsmark 

(barrblandskog). 

AC0103 Fossil åker 

2012-03-05 BWE 

Röjningsröseområde, 100x85 m (NNV-SSÖ), bestående 

av ett tiotal, glest placerade röjningsrösen, 3-4 m diam 

och 0,3-0,4 m h, av 0,3-0,4 m st stenar, på 10-30 m 

inbördes avstånd. Identifierbara åkerytor, fria från 

röjningsrösen, inom området. 

Osäker utbredning i N. Ej rekognoscerat utanför 2012 års 

utredningsområde. 

Terräng: Svagt SÖ-sluttande moränmark. Skogsmark 



2012-03-05 BWE 

Röjningsröseområde, 85x45 m (NNV-SSÖ), bestående av 

fem röjningsrösen, 3-5 m diam och 0,3-0,5 m h. Stenarna 

är i allmänhet 0,2-0,4 m st. 

Terräng: Småkuperad torv- och moränmark. Skogsmark 



2012-03-05 KJE 

Hägnadsvall, s.k. gropavall, 130 m l (ÖNÖ-VSV) och 3-3,5 

m br, varav vallen 1,5-2 m br och 0,4-0,5 m h, och gropen 

1,5 m br och 0,5-0,7 m dj. 

33 


lämning 


lämning 


lämning 


lämning


Orientering: 1 m ÖNÖ om vägkant. 

Terräng: Svagt N-sluttande moränmark angränsande till 

torvmark. Skogsmark (barrblandskog). 

2012-03-08 BWE 

AC0106 Fossil åker Röjningsröseområde, 145x50 m (NNÖ-SSV), bestående 

av ett tiotal röjningsrösen, 3-5 m diam och 0,3-0,5 m h, av 

0,3-0,4 m st stenar, placerade utanför tämligen stenfria 

åkerytor. 

25 m NÖ om den fossila åkern är en äldre grustäkt, helt 

övermossad och igenväxt. Tillfartsväg från N. 

Terräng: Krön av moränrygg (N-S). Skogsmark 



2012-02-05 BWE, KJE 

Röjningsröseområde, 50 m diam, bestående av tre 

röjningsrösen, runda, 3-4 m diam och 0,5 m h, utan 

identifierbara åkerytor. Svårbedömt p.g.a. stormskadat 

hygge. Torde utgöra spår av odling. 


(hygge). 


2012-03-05 BWE 

Röjningsröseområde, 145x45 m (NNÖ-SSV), bestående 

av fem glest placerade röjningsrösen, runda och 

oregelbundna, 3-4 m diam och 0,5 m h. 

Terräng: SÖ-sluttande moränmark. Skogsmark (hygge). 


2012-02-05 BWE 

Hägnad, 1 175 m l (NV-SÖ), ställvis stengärdesgård, 

ställvis s.k. gropavall. Stengärdesgården är 0,8-1 m br och 

0,5-0,7 m h. Gropavallen är 2,5-2,8 m br, 0,5-0,7 m h och 

0,3-0,5 m dj. 

Avbrott för skogsbilväg. 

Sträckning över Yxnemossen ej rekognoscerad. Ej inmätt 

utanför 2012 års utredningsområde. 

Orientering: 25 m NÖ om befintlig fastighetsgräns. 

Terräng: Småkuperad moränmark respektive torvmark. 

Skogsmark (barrblandskog/hygge). 


2012-03-05 BWE, KJE 

Stengärdesgård, 60 m l (NNÖ-SSV), 0,5 m br och 0,8 m h, 

av 0,3-0,5 m st stenar. 

Terräng: N-sluttande moränmark. Skogsmark 



2012-03-08 BWE 


av ett trettiotal röjningsrösen och 2-3 stenfattiga f.d. 

åkerytor. Röjningsrösena är runda och oregelbundna, 3-5 

m diam och 0,3-0,7 m h. Åkerytorna är rektangulära, 

70x40-50 m st. 

34 


lämning 


lämning 


lämning 


lämning 


lämning 


lämning


Terräng: Krön och sluttningar av moränrygg (N-S). 

Skogsmark (hygge). 

2012-03-07 BWE, KJE 

AC0112 Fossil åker Röjningsröseområde, 75x50 m (NÖ-SV), bestående av tre 

röjningsrösen, närmast runda, 3-4 m diam och 0,3-0,4 m 

h, av 0,3-0,4 m st stenar. 

Terräng: Krön av moränrygg. Skogsmark 



2012-03-05 BWE, KJE 


av ett femtontal röjningsrösen, 3-4 m diam och 0,3-0,4 m 


Osäker utbredning då endast vägkorridor, 50 m br, 

rekognoscerats. 

Terräng: Svagt S-V-sluttande moränmark. Skogsmark 

(hygge). 


2012-03-06 KJE 

Hägnadsvall, s.k. gropavall, 555 m l (VSV-ÖNÖ), 0,5-1,5 m 

br och 0,2-0,5 m h. Gropen är 0,4-0,6 m br och 0,3-0,5 m 

dj. Avgränsar ett fuktigare markparti i SÖ mot ett torrare 

höjdparti i NV. 




2012-03-07 KJE 

Röjningsröseområde, 150x15-85 m (VNV-ÖSÖ), 

bestående av ett tjugotal röjningsrösen, vanligen runda, 

3-6 m diam och 0,2-0,4 m h, av 0,2-0,4 m st stenar. 

Större, tämligen stenfria odlingsytor mellan 

röjningsrösena, varav två är 25x30 m st. Enstaka 

röjningsrösen skadade av skogsmaskin. 




2012-03-05 BWE, KJE 

Röjningsröseområde, 380x25-50 m (NÖ-SV), bestående 

av ett tjugotal röjningsrösen, 3-5 m diam och 0,2-0,4 m h, 

på vanligtvis stora inbördes avstånd, 20-50 m. 


historisk tid 

Terräng: Krön och SÖ sluttning av moränrygg. Skogsmark 

(barrblandskog resp hygge). 

2012-03-07 KJE 

Husgrund efter lada e.dyl. uthus, kvadratisk, 5x5 m 

(NNÖ-SSV) och 0,2-0,3 m h, i fyra stenvarv. 

Terräng: Flack moränmark intill sankare parti. 

Skogsmark (granskog). 


2012-03-07 KJE 

Röjningsröseområde, 115x15-40 m (NV-SÖ), bestående 

av ett tiotal glest placerade röjningsrösen, runda och 

oregelbundna, 3-5 m diam och 0,2-0,5 m h, av 0,1-0,4 m 

35 


lämning 


lämning 


lämning 


lämning 


lämning 


lämning 


lämning


st stenar. Skadade av skogsmaskin. 

Terräng: Moränknabbe. Skogsmark (hygge). 

2012-03-07 BWE, KJE 

AC0119 Fossil åker Röjningsröseområde, 90x60 m (NV-SÖ), bestående av ett 

tiotal röjningsrösen, vanligen runda, 3-5 m diam och 0,3- 

0,4 m h, av 0,3-0,4 m st stenar. Röjningsrösena omger en 

röjningsrösefri åkeryta, 70x50 m (NV-SÖ). 

Terräng: Småkuperad moränmark. Skogsmark (hygge). 


2012-03-08 BWE 

Hägnadsvall (gropavall), 195 m l (NÖ-SV), 6 m br. Vallen 

är 3 m br och 0,5-0,7 m h. Gropen är 3 m br och 0,5-1 m 

dj. 

Ej i befintlig traktgräns. Ej rekognoscerad utanför 2012 

års utredningsområde. 

Terräng: Svagt SV-sluttande moränmark. Skogsmark 

(granplantering resp hygge). 


2012-03-07 BWE 


av ett tiotal, glest placerade röjningsrösen, 10-30 m 

inbördes avstånd,vanligen runda, 3-5 m diam och 0,2-0,4 

m h, av 0,3-0,5 m st stenar. 

Terräng: Svagt SV-sluttande moränmark. Skogsmark 

(granplantering resp hygge). 


2012-03-07 BWE, KJE 

Röjningsröseområde, 110x25-55 m (NNÖ-SSV), 

bestående av ett tiotal röjningsrösen, 3-5 m diam och 0,2- 

0,4 m h, av 0,3-0,4 m st stenar, och på ett inbördes 

avstånd av 15-25 m. 

Terräng: Moränknabbe. Skogsmark (barrblandskog resp 

hygge). 


2012-03-07 BWE, KJE 

Röjningsröseområde, 30x20 m (NÖ-SV), bestående av tre 

röjningsrösen, runda, 3-4 m diam och 0,2-0,3 m h, av 0,2- 

0,4 m st stenar. 

Terräng: Moränknabbe. Skogsmark (hygge). 


2012-03-07 BWE 

Röjningsröseområde, 90x15-35 m (NNV-SSÖ), bestående 

av ett tiotal röjningsrösen på 5-15 m inbördes avstånd, 

runda, 3-5 m diam och 0,3-0,5 m h. 

Terräng: Krön av moränrygg (NNV-SSÖ). Skogsmark 

(hygge). 


2012-03-07 BWE 

Röjningsröseområde, 220x30-60 m (NV-SÖ), bestående 

av ett femtontal röjningsrösen, runda, 0,4-0,6 m diam och 

0,3-0,5 m h av 0,2-0,6 m st stenar. Stora inbördes 

avstånd mellan röjningsrösena. 

36 


lämning 


lämning 


lämning 


lämning 


lämning 

Fast 

fornlämning 


lämning


Terräng: Krön och s S-sluttande moränmark. Skogsmark 

(hygge). 

2012-03-07 KJE 

AC0126 Fossil åker Röjningsröseområde, 475x50-100 m, (NÖ-SV), bestående 

av ca 100 röjningsrösen, vanligen runda, 4-5 m diam och 

0,3-0,4 m h. Inbördes avstånd mellan röjningsrösen, 5-40 

m. Enstaka anlagda vid block. Majoriteten röjningsrösen 

på hygget är körskadade. 

Ställvis stora stenröjda odlingsytor, 30-35x50-70 m. 

Osäker utbredning utanför 2012 års utredningsområde i 

SV. 

Terräng: Småkuperad moränmark. Skogsmark (hygge 

resp granplantering). 

AC0127 Färdväg 

2012-03-07 BWE, KJE 

Vägbank, 125 m l (N-S), 4 m br och, i N delen, 0,2-0,4 m h, 

byggd av 0,2-0,4 m st stenar. 



historisk tid 


Ansluter till torplämningen Stensryd, AC0128, från N. 

Terräng: Småkuperad moränmark. Skogsmark (granskog 

med inslag av tall), f.d. tomtmark. 

2012-03-07 BWE 

Torplämning, 65x40 m, (Ö-V), bestående av en husgrund 

och en ladugårdsgrund med källare. 

Husgrunden är 11x8 m (N-S) och 0,1-0,2 m h. I S delen ett 

spismursröse, runt, 3 m diam och 0,6 m h. Beväxt med en 

björk och lövbuskar. 

22 m V om husgrunden är: 

Ladugårdsgrunden, rektangulär, 17x9 m (NÖ-SV) och 

0,1-0,3 m h. I SV kanten en grop, kvadratisk, 3x3 m (NÖ- 

SV), 0,8 m dj och med ingång i SÖ. 2,5 m NÖ om gropen är 

en källargrop, rektangulär, 3,5x2 m (NV-SÖ) och 1,2 m dj. 

Kallmurad. Till källargropen löper en gång 8 m l (NV-SÖ), 

1 m br och 0,2-1 m dj. I grundens NÖ kant är en upprest 

häll, 1 m l (NÖ-SV), 0,4-0,7 m h och 0,2 m tj. Grunden 

beväxt med en björk och några enbuskar. 


Terräng: Småkuperad moränmark. Skogsmark (granskog 

med inslag av tall), f.d. tomtmark. 

2012-03-07 KJE 

Gapskjulsgrund, rektangulär, 11x7 m (Ö-V) och 0,3-1,5 m 

h. Väggarna är kallmurade där S delen är öppen (gapet). 

Beväxt med fem enbuskar. 

Terräng: Svagt S-sluttande moränmark. Skogsmark 

(granplantering). 

2012-03-08 KJE 

Hägnad kring torplämningen Stensryds inägomark. 

Angivet område inhägnas av stengärdesgårdar och s.k. 

gropavallar. Stengärdesgårdarna är 0,8-1,2 m br och 0,5- 

1 m h, av 0,3-0,5 m st stenar. I avgränsningen mot NNV är 

stengärdesgården 4 m br och 1,5 m h med rikligt med 

plocksten i ytan, 0,1 m st. Gropavallarna är 4,5-6 meter 

37 

Fast 

fornlämning 


lämning 


lämning 


lämning 


lämning


breda, varav vallen 2-3 m br och 0,5-1 m h och gropen 2- 

3 m br och 0,5-1,5 m dj. Öppningar vid nuvarande 

skogsbilväg och äldre färdväg (AC0127). Inom området 

är två kortare stengärdesgårdar , 50-70 m l, vilka i ÖNÖ 

resp SSÖ ansluter till inägomarkens omgivande hägnad. 

Sammanfaller i ÖNÖ med stengärdesgård i traktgräns 

mellan Boarp och Mjäryd. 


(barrblandskog) resp f.d. tomtmark. 

2012-03-07 BWE 

AC0131 Fossil åker Röjningsröseområde, 60x30 m (N-S), bestående av fem 

röjningsrösen, 3-5 m diam och 0,3-0,5 m h av 0,2-0,5 m st 

stenar. 

Terräng: Småkuperad moränmark. Skogsmark (hygge). 


2012-03-08 KJE 

Röjningsröseområde, 90x30 m (N-S), bestående av ett 

tiotal röjningsrösen, 3-5 m diam och 0,2-0,4 m h, av 0,2- 


Terräng: Krön av moränrygg (N-S). Skogsmark (hygge). 


2012-03-07 KJE 

Röjningsröseområde, 90x50 m (NÖ-SV), bestående av ett 

tiotal röjningsrösen, på 5-15 m inbördes avstånd, 

vanligen runda, 3-4 m diam och 0,2-0,4 m h, av 0,3-0,4 m 

st stenar. 



2012-03-07 BWE 

Röjningsröseområde, 80x45 m (NNV-SSÖ), bestående av 

ett sex röjningsrösen på 5-15 m inbördes avstånd, 

vanligen runda, 3-4 m diam och 0,2-0,4 m h, av 0,3-0,4 m 

st stenar. 


historisk tid 


2012-03-07 BWE 

Uthusgrund, möjligen ladugrund, rest av. Inom ett 

område, 10 m diam, är nedfallna rester av en brädfodrad 

byggnad med tegeltak. Ursprunglig storlek troligen 8x5 

m (N-S). 

Terräng: Svagt N-sluttande moränmark. Skogsmark 

(granskog). 


2012-03-08 BWE 

Röjningsröseområde, 110x75 m (NÖ-SV), bestående av 

sex glest placerade röjningsrösen, 20-50 m inbördes 

avstånd, vanligen runda, 3-4 m diam och 0,2-0,4 m st. 

Terräng: Krön av moränrygg (NÖ-SV). Skogsmark 

(hygge). 


2012-03-08 BWE 


av ett sextiotal glest placerade röjningsrösen, 5-25 m 

38 


lämning 

Fast 

fornlämning 

Fast 

fornlämning 

Fast 

fornlämning 


lämning 


lämning 

Fast 

fornlämning


inbördes avstånd, vanligen runda 3-5 m diam och 0,2-0,5 

m h, av 0,3-0,4 m st stenar. Centralt i angivet område är 

flera röjningsrösefattiga åkerytor. 

R-markeras med någon tvekan p g a ställvis stora avstånd 

mellan röjningsrösen samt identifierbara åkerytor utan 

röjningsrösen. 

Terräng: Småkuperad till helt flack moränmark. 

Skogsmark (granskog). 

2012-03-08 BWE 

Kånna 82 Fossil åker [Ändrad geometri] 

Fossil åkermark bestående av ett röjningsröseområde, ca 

500x50-300 m (N-S). I området är ca 100 röjningsrösen. 

Dessa är 3-5 m diam och 0,2-0,4 m h, av 0,2-0,3 m st stenar. 

I området 50-100 m NNÖ om angivet område är fläckvisa 

förekomster av röjningsrösen, 3-5 m diam och 0,2-0,4 m h, 

som kan vara rester av ett större röjningsröseområde eller 

härröra från sentida torp. 

Kånna 96 Fossil åker 

Terräng: Krön samt VNV-sluttning av moränhöjd. 

Skogsmark (barrskog och kalhygge). 

[Ändrad geometri] 



Dessa är3-5 m diam och 0,2-0,4 m h, av 0,2-0,3 m st stenar. 

Mellersta delen av området kan sträcka sid längre åt V, 

men ärsvårbesiktigat på grund av tät granplantering. 


Kuperad moränsträckning (N-S). Skogsmark (barrskog 

och kalhygge). 




Dessa är 3-5 m diam och 0,2-0,4 m h, av 0.2-0.3 m st stenar. 

Tillägg 2012: Osäker utbredning i SÖ. Ej rekognoscerad 

utanför 2012 års utredningsområde. 


Terräng: Kuperad moränhöjd. Skogsmark (barrskog och 

kalhygge). 



850x100-200 m (NNÖ-SSV). I området är ca 200 

röjningsrösen, 3-5 m diam och 0,2-0,4 m h, av 0,2-0,3 m st 

stenar. 


Terräng: Moränsträckning (NNÖ-SSV). Skogsmark 

(barrskog och kalhygge). 


Fossil åkermark, bestående av ett röjningsröseområde, ca 

430x110-270 m (NNV-SSÖ). I området är ca 150 

röjningsrösen. Dessa är 3-5 m diam och 0,2-0,4 m h, av 0,2- 


39 

Fast 

fornlämning 

Fast 

fornlämning 

Fast 

fornlämning 

Fast 

fornlämning 

Fast 

fornlämning


Södra 

Ljunga 75 

Södra 

Ljunga 79 

Terräng: Moränsträckning (N-S). Skogsmark (barrskog 

och kalhygge). 

Fossil åker [Ändrad geometri] 

Fossil åkermark, ca 400x170-400 m (N-S), bestående av ca 

150 röjningsrösen. Dessa är 3-5 m i diam och 0,1-0,3 m h, 

av 0,2-0,4 m ststenar. 

Terräng:Lätt kuperad moränmark. Skogsmark (barrskog). 

Fossil åker [Ändrad geometri] 

Fossil åkermark, ca 860x150-300 m (NÖ-SV), bestående av 

ca 300 röjningsrösen. Dessa är 3-5 m i diam och 0,2-0,3 m 


Terräng: Krön och sluttningar av moränhöjd. Skogsmark 

(hygge, barrskog). 

40 

Fast 

fornlämning 

Fast 

fornlämning


Bilaga 4. Påsiktsbilder 

AC2012-001-G-0001 AC2012-001-G-0006 

AC2012-001-G-0002 AC2012-001-G-0007 

AC2012-001-G-0004 AC2012-001-G-0010 

AC2012-001-G-0005 AC2012-001-G-0095 

41


42


AC2012-001-G-0096 AC2012-001-G-0100 

AC2012-001-G-0097 AC2012-001-G-0101 

AC2012-001-G-0098 AC2012-001-G-0102 

AC2012-001-G-0099 AC2012-001-G-0103 

43


44


AC2012-001-G-0104 AC2012-001-G-0108 

AC2012-001-G-0105 AC2012-001-G-0109 

AC2012-001-G-0106 AC2012-001-G-0110 

AC2012-001-G-0107 AC2012-001-G-0111 

45


46


AC2012-001-G-0112 AC2012-001-G-0115 

AC2012-001-G-0113 AC2012-001-G-0116 

AC2012-001-G-0114 

47


www.arkeologicentrum.se 

AC-rapport 1207

Arkeologisk utredning samt KMKB - Scanergy AB

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Arkeologisk utredning samt KMKB - Scanergy AB

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?