nr 4 2009.pdf - Svensk förening för Orofacial Medicin

som.nu

nr 4 2009.pdf - Svensk förening för Orofacial Medicin

SVENSK SJUKHUSTANDLÄKARTIDNING

Ansvarig utgivare: Agne Nihlson Utkommer 4 nummer/år

Postgiro nr 101 15 19-4 Bankgiro 5811 6963

Prenumerationsavgift 250kr/år Lösnummer 75 kr

ISSN 0348-001, Upplaga 600 ex. Tryckeri: Edita Västra Aros AB

Omslags-layout: Alexandra Rånge och Ulrika Rånge

Cecilia Rånge (redaktör)

Stora Wennerstorps Gård

614 92 Söderköping

Arb.tel: 010-104 50 36

Mobil: 0702-39 04 29

e-post: cecilia.range@swipnet.se

Bost tel: 0121-108 17

Valentina Plazinic(layout)

Medicinsk Tandvård, Käkcentrum

Södersjukhuset

118 83 Stockholm

Arb.tel: 08-616 33 81

e-post: valentina@plazinic.com

Bost tel: 08-642 46 80

mobil: 0703-24 11 54

Anders Levén (annonser, prenumerationer)

Sjukhustandvården

Vrinnevisjukhuset

601 82 Norrköping

Arb tel: 010-104 50 36

Fax: 011-22 36 87

e-post: anders.leven@lio.se

Bost tel: 0121-131 65

Utgivningsplan 2010

manus utgivning

nr1 v6 v10

nr2 v19 v23

nr3 v36 v40

nr4 v45 v49

Redaktionskommitté

Bo Pettersson (kassör)

Kristinagatan 15

602 26 Norrköping

Arb tel: 010-104 50 36

Fax: 011-22 36 87

e-post: bo-pettersson@telia.com

Sten Hellström (layout)

Sjukhustandvården Kronparken

Eva Lagerwalls väg 1

756 43 Uppsala

Arb tel: 018-611 86 70

Fax: 018-611 86 76

e-post:

sten.hellstrom@lul.se eller

hellstrom.torgils@telia.com

Bost tel: 018- 54 57 35

Agne Nihlson (Webmaster)

Landstinget Gävleborg

Lednings- och verksamhetsstöd

801 88 Gävle

Tel: 026-15 56 26 (sekr)

Mobil: 0768-35 30 11

e-post: agne.nihlson@lg.se

Bostad: Halmvägen 23

691 48 Karlskoga

Tel: 0586 - 543 92

Omslagsbild.

Kvarts, fluorit

Foto: Bengt Persson

Tidningen trycks på miljövänligt papper


INNEHÅLL

Ledare

Nr4 2009

Inger v. Bültzingslöwen.........................................................................................4

Redaktörens spalt

Cecilia Rånge.......................................................................................................6

Axplock från Riksstämman

Christina Runow Stark..........................................................................................7

Munhälsa hos hemlösa

Patricia de Palma................................................................................................11

Vårmöte 2010 i Visby

............................................................................................................................16

Kompetensstegen - utbildningar i munhälsa

Gunilla Nordenram..............................................................................................18

Royne Thorman disputerat

Sten Hellström....................................................................................................24

Sjukhustandvårdens rapporter

............................................................................................................................27

KALENDARIUM

2010

21-22 Januari: NFH, Tällberg

19-22 Maj: Vårmöte, Gotland

21-25 September: EAOM, London

18-20 November: Riksstämma, Göteborg

2011

18-21 Maj: Vårmöte: Ystad Saltsjöbad

Nordiskt Blatiskt möte Oral Medicin: Finland

SVENSK SJUKHUSTANDLÄKARTIDNING NR 4 2009 ÅRGÅNG 34 3


LEDARE

Vänner!

Så blev vi då beslutsmässiga vid föreningsmötet,

fast det är mycket annat som lockar under en

Riksstämma. Tack, alla ni som kom. Det var viktigt

eftersom frågan om nedläggning av Svensk

Sjukhustandläkarförening (SSTF) stod på dagordningen

inför bildandet av en ny förening, Svensk

Förening för Orofacial Medicin. I kallelsen till

föreningsmötet stod det bl.a.: ”§12 Förslag från

styrelsen om upplösning av SSTF den 31 december

2010. Information om tankegångar angående

bildande av en ny förening.”

För er som inte var där vill jag berätta att styrelsen

presenterade följande underlag inför beslutet.

Förutsättningar:

• en ny förening bildas i början av 2010, med

interimsstyrelse

• ekonomiska medlen kan överföras till den nya

föreningen i anslutning till att SSTF läggs

ned

• övriga arbetet inte visar på nya/allvarliga ”bieffekter”

• en majoritet av medlemmarna inte har allvarliga

invändningar vid enkätförfrågan

• samma beslut känns relevant vid nästa beslutstillfälle.

Förslag till beslut:

”Styrelsen för Svensk Sjukhustandläkarförening

föreslår, under de förutsättningar som nämnts,

nedläggning av Svensk Sjukhustandläkarförening

per den 31/12 2010.”

Mötet beslutade att godkänna förslaget, alla mötesdeltagarna

röstade för, ingen emot förslaget.

Svenska Oralmedicinska Sällskapet (SOMS)

fattade motsvarande beslut i september i år.

Enligt stadgarna fordras för föreningens upplösning

majoritetsbeslut vid två på varandra följande

sammanträden, varav det ena skall vara ordinarie

årsmöte. Frågan kommer således upp nästa gång vid

årsmötet 2010 i samband med vårmötet i Visby.

Definitionen av det nya ämnesområdet föreslås

av styrelserna för SSTF och SOMS bli ”preven-

4

tion, diagnostik och behandling av komplexa

orala tillstånd relaterade till systemsjukdomar och

funktionshinder.”

För att alla skall ha möjlighet att lämna åsikter

om det som nu sker skickas i dagarna ett brev ut

med en svarsblankett, såväl till SSTF som SOMS

medlemmar, där man kan ge synpunkter. Alla

synpunkter mottas tacksamt.

Bosse Alborn, hedersmedlemmen och f.d. ordförande

i SSTF, tillika en av dem som var med och

startade SOMS, har av de båda styrelserna ombetts

att utgöra ”mini-valberedning” till den interimsstyrelse

som skall driva den nya föreningen, Svensk

Förening för Orofacial Medicin, under det första

året (2010). Interimsstyrelsen skall bestå av delar

av de båda nuvarande föreningarnas styrelser. Bosse

har gjort ett fint jobb och de som ställde sig till

förfogande kommer att utgöra interimsstyrelsen.

Dessa personer är: Inger v. Bültzingslöwen, Johan

Blomgren, Karin Garming Legert, Sten Hellström,

Cecilia Rånge och Lars Grundström. En valberedning

kommer att tillsättas under 2010 inför

skapandet av en ny ordinarie styrelse i den nya

föreningen fr.o.m. 2011, allt under förutsättning

att båda föreningarna även vid sina nästkommande

års/föreningsmöten beslutar om nedläggning.

Efter föreningsmötet gick de, som hörsammat

inbjudan i kallelsen till föreningsmötet om en

gemensam middag, ut i Stockholmsnatten för

en bit mat.

Nu ser vi mycket fram mot att ses i ett vårfagert

Visby i maj nästa år. Väl mött där. Vi har en spännande

utveckling framför oss!

SVENSK SJUKHUSTANDLÄKARTIDNING NR 4 2009 ÅRGÅNG 34


TANKAR FRÅN REDAKTÖREN

Bäste läsare,

som Ni kanske märkt har vi under året haft diverse

stenar och metaller som foto på framsidan bl.a

fältspat i naturlig form som används i metallkeramiska

kronor, guldklimp i naturlig form och

zirkon från Miask,Ryssland. Detta nummer har

en bild av kvarts och fluorit.

Dessa foton är tagna av Bengt Persson och redaktionen

vill framföra ett stort TACK till honom för

denna insats.

Från Riksstämman har vi flera referat. Patricia de

Palma disputerade 2007 och hon hade en rapport

på Riksstämman. Redaktionen har valt att

sammanfatta hennes avhandling som en artikel

i tidningen.

Gunilla Nordenram rapporterade också vid Riksstämman

även hennes rapport om kompetensstegen

har blivit som en artikel..Gunilla belyser att

den stora utbildningssatsningen i den kommunala

äldrevården som gjordes genom Kompetensstegen

kom i mycket ringa grad att satsas på munhälsa

inom äldrevården det hade varit önskvärt att följa

utfallet av munhälsoprojekten från start med

en kombination av kvantitativa och kvalitativa

studier.

Riksstämmans tema i år var evidens och likaså namnet

på professor Anders Heimdahls föreläsning.

Anders arbetar vid SBU och utvärderar värdet av

vetenskapliga artiklar inom ämnet antibiotikaadministration

och käkkirurgi. Föreläsningen gav

en god inblick i varför vi behöver en validering av

gjorda studier samt om vi ska ordinera läkemedlet

som profylax eller som behandling av en etablerad

infektion. Referatet är gjort av Christina Runow

Stark

Riksstämman bjuder traditionsenligt på Sjukhustandvårdens

forskningsrapporter och dessa finner

ni samlade på sid.27-29.

En av Svenska Oralmedicinska Sällskapets akti-

6

viteter under Riksstämman var fallpresentationer

och i tidningen kan Ni läsa om ett av fallen som

behandlats vid kliniken för Medicinsk tandvård

tillsammans med Käkkirurgen vid Södersjukhuset

i Stockholm. Referatet är också gjort av Christina

Runow Stark

Redaktionen efterlyser nu rapportörer från olika

delar av landet som kan tänka sig att lämna rapporter

om vad som händer ute i landet se sid.30.

Vi vill också passa på att tacka alla skribenter som

under 2009 bidragit med referat i vår tidning.

Glöm inte att söka stipendier från föreningens

fonder se sid.15 !

Avslutningsvis önskar redaktionen samtliga läsare

av vår tidning en glädjerik och

GOD JUL samt ett riktigt GOTT NYTT ÅR !

SVENSK SJUKHUSTANDLÄKARTIDNING NR 4 2009 ÅRGÅNG 34


AXPLOCK FRÅN RIKSSTÄMMAN 2009

av Christina Runow Stark

Årets Rikstämma hade som tema ”Evidens” och det var många föredrag eller symposier som cirklade

kring detta tema. Svensk Sjukhustandläkarförening och SOMS hade som vanligt några intressanta

punkter i programmet. Sjukhustandvårdens rapporter presenteras på annan plats i tidningen.

Christina Runow Stark besökte några av stämmans olika programpunkter och refererar här några

av de som berör vårat eget verksamhetsområde.(Red.)

EVIDENS, ANTIBIOTIKA OCH KÄK-

KIRURGI

Tandläkarstämmans tema i år var evidens, och

likaså namnet på professor Anders Heimdahls

föreläsning. Anders arbetar vid SBU och utvärderar

värdet av vetenskapliga artiklar inom ämnet

antibiotikaadministration och käkkirurgi. Föreläsningen

gav en god inblick i varför vi behöver en

validering av gjorda studier samt om vi ska ordinera

läkemedlet som profylax eller som behandling av

en etablerad infektion.

Artiklar som beskriver studieresultat är inte alltid

tillförlitliga utan studierna ska helst vara randomiserade,

kontrollerade och gärna även blinda.

Istället för placebo kan man använda en etablerad

metod, och jämföra den med den nya metoden.

Patienterna ska om möjligt tillhöra den grupp

som metoden eller preparatet är tänkt för, och

kontrollgrupp är viktigt.

Antibiotikaprofylax definieras med administrering

som sker innan infektion finns, och avser

att förebygga en infektion. Läkemedlets effekt

beror på dess farmakokinetik, farmakodynamik,

mikroorganismernas känslighet. Penicilliner har

en tidsberoende farmakokinetik, och man får en

betydligt bättre effekt om läkemedlet administreras

vid två tillfällen istället för hela dosen vid

ett tillfälle.

För att påvisa skillnad i frekvensen postoperativa

Rikstämman 2009

infektioner behövs stora undersökningsmaterial

med tydliga endpoints och kontroller. Tre variabler

påverkar frekvensen postoperativa infektioner väsentligt,

nämligen ett ASA värde som överstiger 2,

ett kontaminerat sårområde och kraftigt förlängd

operationstid. Övriga påtagliga riskfaktorer utgörs

av bisfosfonater, tidigare strålning av operationsområdet,

förekomst av stafylokocker, kronisk

generell inflammation, obesitas och rakning av

hudområdet inför operation.

Evidens för profylax saknas för de flesta tillstånd,

men svag evidens finns för mekanisk klaff och svåra

medfödda hjärtfel. Det är en rekommendation från

Socialstyrelsen och avser endos. Det är alltså inte

ett obligat krav på ordination. Dosen ska ges 30

minuter före ingreppet.

Evidens för profylax hos patienter som tillhör

riskgrupper saknas för samtliga tillstånd. För

neutropena patienter finns svag evidens. Profylaxrekommendationer

finns för de flesta landsting

och kan variera mellan landets regioner.

Vid operation av visdomstand finns motsägelsefulla

resultat. Vetenskaplig evidens saknas och vi har

inga svenska rekommendationer om profylax. För

implantatinstallation är det ingen skillnad för administration

av ampicillin eller placebo. Studierna

har dock inga konklusiva resultat. Man bör istället

beakta risken för biverkningar och risk för resistensutveckling.

Nuvarande resistensmönster kan

beskrivas med att 90% av streptokocker är känsliga,

SVENSK SJUKHUSTANDLÄKARTIDNING NR 4 2009 ÅRGÅNG 34 7


men immundefekta patienter som får antibiotika

ofta kan ha penicillinresistenta bakterier. Anaeroba

bakterier visar en generell känslighet av cirka 90%,

men om antiobiotika nyligen administrerats så

minskar känsligheten till 20%.

En öppen käkfraktur har betydligt ökad risk för

postoperativ infektion. Gällande operationer av

käkanomalier finns endast en studie som stödjer

antibiotikaprofylax. Ett räkneexemper visar på risknytta-bedömning:

av 1000 patienter i respektive

grupp som får implantat förhindras 23 patienter

från implantatförlust med profylax, 259 patienter

slipper sårinfektion efter öppen käkfraktur och

29 patienter slipper sårinfektion efter anomalioperation.

Sammanfattningsvis finns det dålig evidens för ingrepp

inom tandvården, och man använder ofta fel

endpoint. Till exempel antibiotikaadministration

mot infektion där man istället mäter smärta efter

alveolit. Ofta saknas powerberäkning inför studiens

upplägg. Evidens saknas för vilket antibiotika som

har bäst effekt och för vilka operationer. För att

fördjupa sig rekommenderas följande litteratur

eller hemsidor:

Socialstyrelsen, endokarditprofylax

Svenska infektionsläkarföreningen: endokarditprofylax

Januswebben: expertgruppen för mun- och käksjukdomar

ANTIKOAGULANTIA OCH BISFOSFONA-

TER VDI IMPLANTAT OCH PARODONTO-

LOGIBEHANDLING

8

Övertandläkare Johan Blomgren hade ett symposium

tillsammans med Carlos Madrid från

Schweiz. Salen var fullsatt och intresset var stort

inom ämnet som berör allmäntandläkaren såväl

som specialisten inom parodontologi, kirurgi

som ämnesföreträdare inom oral medicin eller

sjukhustandvård.

Generellt gäller att det är inga problem vid ordination

av orala bisfosfonater men stor tveksamhet

vid iv bisfosfonater avseende utveckling av

bisfosfonatrelaterade nekroser i käkbenet. God

munhälsa är den bästa profylaxen. Tyvärr har

vi idag liten kunskap, och det kommer in för

biverkningsrapporter.

Vi bör inte ordinera antibiotika vid extraktioner,

depuration eller implantatkirurgi. Profylax är

indicerat om sårinfektion, om sepsis och nedsatt

immunförsvar, eller om patienter har locus minoris

resistentiae. Locus minoris resistentiae utgörs av

endocardit, klaffprotes och medfött hjärtfel med

cyanos. Patienter med neutrofili som understiger

0.5x10 9 / l ska ha antibiotika.

Bisfosfonatpatienter: vi saknar evidens för antibiotikaadministration

vid alla ingrepp. Bisfosfonater

ges till patientgrupperna osteoporos, skelettmetastaserande

cancer, myelom, osteoporos och RA.

De vanligaste preparaten för tablett är Fosamax

och Didronate, för injektion Zometa.

Det bedöms som riskfritt att infektionssanera

patientens munhåla inom 3 år för tablettordination

och inom 3 månader för injektionsordination. Om

patienten har stått på ordinationen längre tid än

ovan, så bör man undvika benskadande ingrepp.

Drug holiday saknar evidens. Om kirurgi behöver

göras så stäng snyggt och lämna ingen öppning.

Kirurgitekniken har stor betydelse, men däremot

saknar antibiotika effekt. Om man som tandläkare

finner en bennekros bör man upplysa ansvarig läkare

om detta, skicka remiss till specialistkliniken,

ordinera klorhexidinlösning och om infektion

finns i området kan antibiotika skrivas ut, men ej

användas som profylax.

Bild 1. Röntgenbild av destruktionen.

SVENSK SJUKHUSTANDLÄKARTIDNING NR 4 2009 ÅRGÅNG 34


SOMS FALLPRESENTATIONER

En av Svenska Oralmedicinska Sällskapets aktiviteter

under tandläkarstämman var fallpresentationer,

och här följer ett av fallen som behandlats vid

kliniken för Medicinsk tandvård tillsammans med

Käkkirurgen vid Södersjukhuset i Stockholm.

En 38-årig kvinna remitteras till kliniken för omhändertagande

av cysta i kombination med RA.

Röntgenundersökning visar att cystan ligger mellan

rötterna till 45 och 46.(bild 1) 46 är primärrensad

vid en akutklinik och 45 är vital. Cystan relateras

inte till 46 som ostit, och cystextirpation planeras.

För att optimera läkning efter operationen rotbehandlas

46 och läkemedlet Methotrexate sätts ut.

Cystan avlägsnas och PAD visar follikulärt ameloblastom.

Käkbenet kontrolleras med OPG och

efter 9 månader syns kvarstående radioluscenser

centralt i området där cystan var. En utvidgad

operation, görs och angränsande friskt ben samt

tänderna 45 och 46 tas bort. Man tar ben från

patientens höft och lägger i området samt fixerar

Bild 3. Ett OPG post op visar den stora destruktionen

samt titanbågen

Bild 2. I en andra operation lades ben från höften i

destruktionen i käken som sedan stabiliserades med

en titanbåge.

käken med en titanbåge.(bild 2&3) Även denna

gång sattes läkemedlet Methotrexate ut tillsammans

med TNF-alfa-inhibitor som patienten

stod på grund den nya diagnosen SLE. Dalacin

sattes in tills primärläkning av mjukvävnad skett.

Det nya PAD visade ameloblaster men omgivet

av friskt ben. Recidivrisken är betydligt mindre

nu, men trots detta kommer patientens käke att

kontrolleras i 10 år.

Christina Runow Stark

Sjukhustandläkare

Medicinsk tandvård

Käkcentrum

Södersjukhuset

118 83 Stockholm

christina.runow-stark@ftv.sll.se

EAOM 2010 i London. Early Bird före 1 januari £495.

Läs mer på www.eaom2010.com.

SVENSK SJUKHUSTANDLÄKARTIDNING NR 4 2009 ÅRGÅNG 34 9


Kan muntorrhet vara orsaken

till din patients problem?

Muntorrhet är ett problem som drabbar var femte person. 1 Hos äldre och

hos de som använder vissa eller många läkemedel är risken att drabbas

ännu större, eftersom 300 preparat kan ge muntorrhet som biverkan.

Som du vet kan tillståndet obehandlat leda till infektioner i munhåla,

karies och kan till och med orsaka tandlossning. Som tandläkare kan

du hjälpa dessa patienter genom att skriva ut eller rekommendera något

som verkligen fungerar.

Xerodent är unik i sin enkelhet.

Ingen annan salivstimulerare erbjuder 3-dubbel effekt. Xerodent innehåller:

• Äppelsyra – stimulerar salivproduktionen.

• Fluor – skyddar tänderna mot karies.

• Xylitol – hämmar bakterietillväxten i munhålan.

Xerodent är en sockerfri sugtablett med frisk

apelsinsmak. Skriv ut Xerodent nästa gång

och gör en kännbar skillnad för din patient.

BEFRIA EN

TORR MUN

Tel 08-13 63 70

heart.se


ORAL HEALTH AMONG A GROUP OF HOMELESS INDIVIDU-

ALS FROM DENTAL PROFESSIONAL´S AND PATIENT´S

PERSPECTIVE

av Patricia de Palma

Bakgrund

Hemlösheten är fattigdomens ansikte. Det syns

påtagligt att människor är fattiga när de visar sig

som hemlösa på gator och torg, tigger och sover

i tunnelbanan eller när de ler. Det finns många

olika vägar in i fattigdom, men väl där är faran

för permanent social exkludering mycket stor.

Hemlöshet beskrivs dock inte som arbetslöshet,

bostadsbrist, segregering eller bristande jämlikhet.

Det politiska budskapet är istället att problemet är

litet och framför allt avgränsat. De hemlösa beskrivs

som en grupp för sig i ett annars väl fungerande

samhälle. Varje stad och varje större ort i Sverige

har ett större eller mindre antal hemlösa personer

vilka helt saknar egna möjligheter att skaffa sig ett

ordnat boende.

Totalt i Sverige har vi omkring 17 800 hemlösa

av vilka 20 % har tillfälligt ”boende” i form av

härbärge, kvinnojour, hotell, camping, vandrarhem

eller akutboende. C: a 5 % är uteliggare. I Stockholm

finns det cirka 3 900 hemlösa varav några

hundra är uteliggare och en fjärdedel är kvinnor. 62

procent av har missbruksproblem och 40 procent

är psykiskt sjuka.

Rikstämman 2009

Tandhälsan i Sverige har förbättrats under senare

årtionden, dock inte i alla samhällsgrupper. Målet

för tandvården, enligt tandvårdslagen, är en god

hälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen.

Den lagen följs inte alltid då tandvård

för de hemlösa ska lösas.

En bra tandhälsa är viktig ur många aspekter

för den enskilde individen. För de flesta är en

god munhälsa en förutsättning för gott välbefinnande.

Munnen är ett integritetskänsligt område

för människan och munnens olika funktioner är

av stor betydelse för individens självuppfattning

och identitet. Munnen är också en förutsättning

för andning, födointag samt kommunikation och

utgör därför en central del i kroppen.

I Sverige har det saknats en samlad aktuell kunskap

om hemlösa personers orala ohälsa – och deras

oftast mycket sammansatta vårdbehov – tills vi

startade projektet ”Tandvård för hemlösa” hösten

2000. I detta projekt har de hemlösas situation i

Stockholm studerats ur odontologisk aspekt. En

bidragande orsak till att våra kunskaper

om tandvårdsbehovet hos de

hemlösa hittills varit obefintliga, är att

de inte ingår i vanliga epidemiologiska

undersökningar. Detta i sin tur beror

på att de hemlösa inte går att nå med

traditionella rutiner, så som kallelser

per e-mail, post eller telefon.

Många olika faktorer påverkar den

orala hälsan. Professionell tandvård

kan behövas för att kunna uppnå och

bibehålla en bra oralt status. För att

kunna erhålla tandvård måste indivi-

SVENSK SJUKHUSTANDLÄKARTIDNING NR 4 2009 ÅRGÅNG 34 11


den ha en sådan ekonomisk situation att vården

kan finansieras. Olika grupper i samhället, t ex

pensionärer, ungdomar och hemlösa, får olika stöd

från samhället. De hemlösa är i stor utsträckning

undantagna från särskilda stödformer.

Försäkringssystemen är inte anpassade till de

mest utsatta i samhället. Socialtjänsten fungerar

inte adekvat i detta sammanhang och verkar inte

vara till för att hjälpa de mest behövande. Det

verkar vara viktigare att hålla kostnader nere och

att hålla budgeten.

För att nå framgång måste vård och behandling

av hemlösa ske på de hemlösas egna villkor. Vad

gäller prioritering av det de helst vill ha hjälp

med, kommer tänderna på andra plats, näst efter

bostad, för de flesta hemlösa.

Svårigheten att finna täckning för tandvårdsutgifter

är ett betydande hinder för de allra mest utsatta

människorna i Sverige. Istället för att förneka eller

förtiga skälen till utslagningsprocessen, borde

diskussionen handla om rätten för de hemlösa till

ett anständigt liv med arbete, bostad och hälsa

inkluderande tandhälsa.

Tänderna kan inte döljas. Trasiga tänder är ett

socialt stigma som signalerar missbruk och fattigdom.

Detta projekt visar tydligt att hinder för

Ålders

grupp (år)

20-29 6 4.0

30-39 17 11.6

40-49 61 41.5

50-59 50 34.0

60-69 10 6.8

70-79 3 2.0

Total 147 100

Ålder median

(IR)

12

Ålders- och könsfördelning

Total Män Kvinnor

n % n % n %

48.0 (43.0-

53.0)

4

3.6

14

12.7

43

39.1

40

36.4

8

7.3

1

0.90

110

100

48.0 (43.0-

54.0)

2 5.4

3 8.1

18 48.7

10 27.0

2 5.4

2 5.4

37 100

45.0 (43.0-

52.0)

tandvård finns hos de hemlösa själva, men också

inom vården och i samhället.

Syfte

Övergripande syfte var att belysa de hemlösas tandhälsa

ur professionellt och individuellt perspektiv

för att kunna planera ändamålsenlig tandvård med

hänsyn till gruppens behov och förutsättningar

De olika delarbetens syfte var:

• Att undersöka och beskriva oralstatus hos

vuxna hemlösa individer i Stockholm,

Sverige

• Att tolka och förstå de hemlösas egna förväntningar

på och upplevelser av tandvård

och oral hälsa

• Att belysa de hemlösas upplevelser av

tandvård i mötet mellan den hemlöse

som person, tandvårdspersonalen och

samhället

• Att undersöka attityder och förväntningar

relaterade till oral hälsa bland hemlösa

Material och metod

177 hemlösa rekryterades med hjälp av olika mobila

team, frivilliga organisationer och andra som

arbetar med hemlösa, 30 individer exkluderades

av olika skäl bland annat pga. de var för påverkad

för att kunna genomgå en klinisk undersökning

eller bli intervjuade.

147 genomgick klinisk undersökning och blev

intervjuade, 8 individer djupintervjuades.

I delarbete I och IV undersöktes och intervjuades

147 hemlösa och variablerna var följande: Antal

tänder, fickdjup (PPD), gingival blödning (GBI),

plack (PI) och tandsten, tandmobilitet, furkations

involvering, karies och fyllningar (DMFT),

protetiska konstruktioner och munslemhinneförändringar.

I enkätstudien ställdes frågor om oral

hälsa, munhygienvanor, drogmissbruk, rökvanor,

senaste tandläkarbesök, sociala aspekter.

Resultaten analyserades med hjälp av variansanalys

ANOVA, data uttrycktes som median och interquartile

ranges (interkvartilavstånd) (IR) samt i

procent, statistisk signifikans vid p ≤ 0.05.

Tabell 1. Ålders- och könsfördelning

SVENSK SJUKHUSTANDLÄKARTIDNING NR 4 2009 ÅRGÅNG 34


Tema Citat

Försummad oral hälsa

Sociala funktioner, social

kompetens, självbild och

självförtroende

Oral funktion

Kroppen som en helhet

Utseende

Bemötande

”Det var bara värktabletter som hjälpte, man har

säkert kompisar som man fick bra preparat utav…

sedan har jag tagit bort smärtan med sprit och

sådant, allt från T-sprit fast det smakar illa men

det går bort infektioner och sånt.”

”det går ju inte att söka ett jobb och vara tandlös, jag

har blivit erbjuden jobb över telefon men vägrade

att gå för jag var tandlös då”

Mitt tal har blivit bättre, jag talar och folk förstår

vad jag säger….”

“Man känner sig helare på något vis, det gör man

ju, jag hade en fysisk defekt…”

jag känner mig som en människa en hel människa

det gjorde jag inte tidigare

för mig har utseende alltid varit viktigt jag har

ju ett sådant yrke, jag har haft direkt kontakt med

kunder, för mig är jobbigt jäkla jobbigt”

”Man blir bemött på ett visst sätt som missbrukare”

I delarbete II och III kontaktades 33 individer och

kallades för intervju, 8 djupintervjuer genomfördes,

en speciellt framställt intervjuguide användes och

intervjuerna genomfördes i ett lugnt rum, bandades

och skrevs ut in verbatim.

I delarbete II användes en fenomenologiskhermeneutisk

metod och analysen genomfördes

av två forskare oberoende av varandra

Intervjuområden var följande: Erfarenheter av

tidigare tandvård, förhållandet till nuvarande

tandvård, förväntningar inför behandling, sociala

aspekter och missbruk

I delarbete III gjordes analysen av texten med

kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och

Lundman.

Resultat

Resultaten är slående och kan kortfattat sammanfattas:

de hemlösa har ett mycket stort behandlingsbehov

och förknippar oral hälsa med mänsklig

värdighet. Drömmen att kunna återgå till vanligt

liv finns hos många, men dålig tandhälsa och dålig

tillgång till tandvård kan vara ett hinder.

I delarbete I 147 individer mellan 22 till 77 år

genomgick klinisk undersökning (Tabell 1), medianvärdet

för ålder var 48 år för hela gruppen, 48

för männen och 45 för kvinnorna.

Tabell 2. Identif ierade teman

Medianvärdet för antal tänder

var 18.0 och antal tänder minskade

signifikant med åldern. De

flesta tandlösa (8) fanns i den

äldsta gruppen. Blödning, plack

och tandsten var 72-100 % i

hela gruppen. Inga signifikanta

ålders- eller könsskillnader avseende:

Antal tänder med fickor

djupare än 4 mm, förekomst av

tandsten och mobilitet, molares

med furkations- involvering grad

1 till 3.

Männen hade lägre gingival

blödning index (GBI) (p =0.02)

och lägre plackindex (PI) (p

=0.03) än kvinnorna, antal fickor > 4 mm var 16.0

(median).

Medianvärdet på DMFT var hög: 27.0 (23.0-29.0)

för hela gruppen, för män 26.0 (23.0-29.0) och

för kvinnor 28.0 (26.0-30.0). 6 av 8 helt tandlösa

hade ingen protesersättning.

57 av individerna hade någon form av fast protetik,

10 individer hade hel- eller partialprotes, 6 av de

8 helt tandlösa hade ingen protesersättning.135

(91.8 %) av de 147 hade någon form av munslemhinneförändringar.

I delarbete II intervjuades 8 individer, 6 män och 2

kvinnor, genomsnittsålder var 54 år (range 47-63),

antal år av missbruk var 32 år (range 20-40) och

antal år av hemlöshet var 14 år (range 4-24).

SVENSK SJUKHUSTANDLÄKARTIDNING NR 4 2009 ÅRGÅNG 34 13


14

Kampen för

Att behålla

integriteten

Ta ansvar Rymma ifrån

Anpassning/

Kameleont

Gömma sig/

sköldpadda

Analysen visar att respondenternas berättelser

handlar oftast om drogen och deras jakt på den.

Tandhälsan kopplades till mänsklig värdighet.

De identifierade teman var följande: Försummad

oral hälsa, sociala funktioner, social kompetens,

självbild och självförtroende, oral funktion, kroppen

som en helhet, utseende och bemötande.

(Tabell 2)

I delarbete III identifierades 4 olika teman De

identifierade teman var följande: Kampen för att

behålla sin integritet, frihet utan ansvar (kopplade

till hemlös som person), att bli mött där han/hon

befinner sig och framtida tandvård (kopplade till

hemlös som patient) (Figur 2 och 3).

Att bli mött

där

han/

Hon befinner sig

Hemlös som

person

Förneka

Lägga skulden hos

någon annan

Hemlös som

patient

Frihet

Autonomi Anarkism

Bli oberoende

Ha egen bostad

Figur 1

I delarbete IV

användes samma

material som i delarbete

1. Resultaten

visar att 93.8 %

ansåg att tänderna

var mycket viktiga

och var missnöjda

med hur tänderna

såg ut eller

fungerade, 92.5%

hade svårighet att

tugga, 70 % var

tandvårdsrädda,

67 % ägde inte en tandborste.93.8% avstod av

att besöka tandläkare av ekonomiska skäl, medianvärdet

för senaste tandläkarbesök var 5.0 år,

3 % besökte tandvården regelbundet, 92 % var

missbrukare.

Konklusioner

• Majoriteten av patienterna hade ett stort behandlingsbehov,

de hemlösa hade färre tänder

jämfört med övriga befolkningen, de är oftast

beroende av befintliga sociala välfärdsystem.

• Livet som hemlös är osäkert, man har svårt att

planera och att hålla löften att göra något vid ett

senare tillfälle även om hon/han vill göra det i

stunden, oral hälsa och oral rehabilitering fyller

i sådana fall en särskild funktion då tandvården

kan vara länken till en social anpassning.

• De hemlösa intervjuade i denna studie förknippade

oral hälsa med

värdighet, genom

att återställa munnens

hälsa dvs.

mänsklig värdig-

Tandvård

Plats Tid Support Hinder

Acceptans

Tillit

Information

Intervall

Tempo

Rätt /fel tidpunkt

Empati

uppmuntran

Tålamod

Krav utan

motprestation

Oberoende

Vårdgivarens okunskap

Vårdgivarens misstro

Egen ekonomi

Egen förmåga

het kan tandvård

medverka till

framgångsrik rehabilitering,

i aktivamissbruksperioder

är tandvård

lågprioriterad.

Figur 2

SVENSK SJUKHUSTANDLÄKARTIDNING NR 4 2009 ÅRGÅNG 34


• Hemlösa står längst ner på vårdtrappan

ses som: olönsamma, opålitliga,

besvärliga, den framtida tandvården

är svårt att planera och måste anpassas

till den hemlöses totala situation.

• Tänderna ansågs vara viktiga både

för att förbättra tuggförmågan och

för utseendet, ekonomi var ett hinder

för att både söka och få tandvård,

tandvårdsrädsla var mycket utbredd,

allmänhälsan var allvarligt påverkad,

mortaliteten var högre än hos normal

populationen, hemlöshet föregicks

av missbruk.

• Hinder för tandvård finns både hos

de hemlösa själva, men också inom

vården och i samhället

• De olika regelverken är inte samstämmiga och

de olika myndigheterna sammarbetar inte när

tandvårdsproblemen för en hemlös patient skall

lösas (Sammanfattning figur 3)

Missbruk Missbruk

92% 92%

Psykiskt Psykiskt

sjuka sjuka

Förebyggande

Förebyggande

insatser insatser

obefintliga obefintliga

STIPENDIEDAX

Patricia de Palma

Bitr. Övertdl, Med.Dr

Avd för Parodontologi

Karolinska Institutet

patricia.de.palma@ki.se

Nu är det hög tid att söka svensk Sjukhustandläkarförenings stipendier ur Ingegerd och Peter

Westphals samt Svensk Sjukhustandläkarförenings fonder. För att kunna söka stipendium

måste du vara medlem i Svensk Sjukhustandläkarförenmg.

Den Westphalska fonden har till ändamål att ”främja klinisk forskning och utvecklingsarbete

inom sjukhustandvården”.

Svensk Sjukhustandläkarförenings fond har till ändamål att ”främja utbyte av klinisk erfarenhet

genom studieresor, seminarier eller kongresser samt utvecklingsarbete inom sjukhustandvården”.

Utförligare uppgifter om fonderna, ansökans utformning, blanketter etc. kan fås av föreningens

sekreterare: Cecilia Rånge, Stora Wennerstorps Gård, 614 92 Söderköping, tel.arb:

010-104 50 36, bost: 0121-10817,

e-post: cecilia.range@swipnet.se

Skriftlig ansökan skall vara Svensk Sjukhustandläkarförenings styrelse/sekr. Cecilia Rånge

tillhanda senast 31 januari 2009.

SVENSK SJUKHUSTANDLÄKARTIDNING NR 4 2009 ÅRGÅNG 34 15

Hep Hep

Hemlös

Hemlös

Hudproblem Hudproblem

34% 34%

Hiv Hiv

11.5% 11.5%

Hjärt-kärl- Hjärt-kärl-

Sjukdom Sjukdom

20% 20%

Diabetes Diabetes


16

Välkommen till Svensk Sjukhustandläkarföreningens

Vårmöte 2010

Vår i världsarvsstaden Visby!

Clarion Hotell Wisby

19-22 maj 2010

Tema:

Stroke

Obs! Tilläggsprogram i form av

övernattning på Stora Karlsö!

SVENSK SJUKHUSTANDLÄKARTIDNING NR 4 2009 ÅRGÅNG 34


Program

Målet för vårmötet är att belysa VIKTEN AV EN VÅRDKEDJA för strokepatienterna

avseende det odontologiska, oralmedicinska omhändertagandet-

alltifrån nyinsjuknandet- diagnostik- rehabilitering och omvårdnad .

Diskussionsledare: Docent Gunilla Nordenram, KI, Stockholm

Föreläsare:

Kerstin Hulter Åsberg Docent/ överläkare ger oss det senaste inom

diagnostik, medicinska omhändertagandet- vårdkedjan av Strokepat. Hur ser

framtiden ut ?

Eva Sandin 1:e Logoped/projektledare vid Länslogopedin Uppsala

läns landsting kommer att tala om diagnostik av dysfagi .

Madeleine Wertsén, Ötl, klin.ch. vid specialistkliniken avd. för pedodonti

och sjukhustandvård Mölnal har långvarig klinisk erfarenhet och gör nu uppföljning

av oralmotorisk regulationsterapi på dysfagi/ Strokepatienter.

Inger Wårdh, Docent och lektor vid KI, Odontologiska fakulteten

(Gerodontologi), Stockholm. kommer att fokusera på vikten av munhygien för

strokepatienter med tanke på risk för bl.a. aspirationspneumoni.

Konferensavgift 4000 kr inbetalas på Plusgiro 348183-5 senast 1 februari.

Ange Vårmöte-2010 samt namn, adress och e-post vid inbetalning.

Ange om du vill vara med och övernatta på Stora Karlsö. Obs! begränsad antal

platser. Först till kvarn gäller! Cirka kostnad 1500 kr.

Ange även förstagångsbesökare, om det är första gången du besöker ett vårmöte

Inbetald konferensavgift gäller som anmälan.

Det är viktigt att du själv bokar boendet på hotell eller vandrarhem senast

1 mars eftersom rummen är förbokade till detta datum. Boendet bokas och betalas

direkt till hotellet/vandrarhemmet.

Checklista och anmälningsblankett finns på hemsidan.

För vidare information se föreningens hemsida:

www.sjukhustandlakarforeningen.se eller Lennart Hernell 060-

21492

VÄLKOMNA!!!

SVENSK SJUKHUSTANDLÄKARTIDNING NR 4 2009 ÅRGÅNG 34 17


KOMPETENSSTEGEN – UTBILDNINGAR I MUNHÄLSA INOM

DEN KOMMUNALA ÄLDREOMSORGEN.

av Gunilla Nordenram

Vanten som blev en tumme eller tummen som blir en vante?

Kompetensstegen var en nationell satsning av regeringen

som under 2005-2007 anslog en miljard

kronor för att stödja kommunernas kvalitets- och

utvecklingsarbete inom vård och omsorg av äldre.

Kommunerna skulle själva stå för vikariekostnaderna

som beräknades kosta en miljard. Syftet

var att

• uppmuntra till ökat kvalitetsarbete genom kompetensutveckling

av personalen

• stödja kommunernas långsiktiga arbete med att

skapa hållbara system för verksamhetsnära

kompetensutveckling

• genom s.k. utbildningsvikariat minska arbetslöshet

och höja kompetensen genom

grundutbildning för omvårdnadspersonal.

287 av landets 290 kommuner deltog med 1 775

projekt inom 33 olika kunskapsområden där områden

som demensvård, vård i livets slutskede och

anhörigstöd är exempel på områden som söktes

av många kommuner.

Utvärdering

År 2007 gav Socialdepartementet uppdrag till

Socialstyrelsens Institut för utveckling av metoder

i Socialt arbete (IMS) att utvärdera effekten

av Kompetensstegen och dess betydelse för de

äldre. IMS valde ut sex kunskapsområden med

två olika motiveringar, dels bland de områden som

sökts av många, dels bland de områden som ansågs

ha en tydlig förbättringspotential. Områden för

granskning blev

• Handläggning

• Dokumentation

• Läkemedel

• Munhälsa

• Fallskadeprevention

• Demens

Munhälsa valdes dock inte för att det var ett ofta

18

Rikstämman 2009

sökt projekt utan för att det ansågs ha en förbättringspotential.

Övergripande resultat

IMS redovisade sin utvärdering våren 2009 i en

rapport med titeln ”Personalutbildning

i äldreomsorgen – blir den till nytta för de äldre?”

och där sammanfattas resultaten sålunda:

Inte för något av de studerade områdena har utvärderingen

kunnat belägga att Kompetensstegen

haft någon omedelbar betydelse för de äldre.

Uppdraget gavs först efter det att Kompetensstegen

pågått ett år och bristen på förmätningsdata

försvårar tolkningen av utbildningens effekter.

Uppföljningstiden har varit begränsad. Vissa mätbara

data kan inte fångas upp förrän registerdata

finns tillgängliga

Resultat av munhälsoprojektet

Syftet med utvärderingen av utbildningsinsatser

om munhälsa var att studera i vilken utsträckning

utbildningen hade påverkat personalens attityder

till omsorgstagarnas munvård, samt i vad mån

detta hade inneburit några praktiska förändringar

eller förändrade rutiner i vård- och omsorgsarbetet

som påverkat de boendes munhälsa.

Munhälsa fanns med i 4 projekt (av 1775!) varav

endast ett var ett renodlat munhälsoprojekt

Utvärderingsproblem

När utvärderingsuppdraget gavs hade projekten

redan startat och utgångsdata saknades.

Man måste då ta ställning till om en kvantitativ

klinisk utvärdering skulle vara möjlig att genomföra

som en prospektiv studie från den tidpunkt

IMS-värderingen startade eller vid den tidpunkten

göra en retrospektiv modell med prospektiv ansats

d v s titta både bakåt och framåt. Vidare måste

SVENSK SJUKHUSTANDLÄKARTIDNING NR 4 2009 ÅRGÅNG 34


Projekt Projekttid Riktas till Form Kursansvarig

Stockholm 1 1 år

(2006)

Stockholm 2 1,5 år

(2007-2008)

Kalmar 3 år

(2005-2007)

Ljusdal 3 år

(2006-2008)

Tabell 1 visar de fyra munhälsoprojekten

Ett sjukhems

äldreomsorgspersonal

Kommunens äldreomsorgspersonal

Kommunens äldreomsorgspersonal

Kommunens äldreomsorgspersonal

man redovisa inklusions- och exklusionskriterier

för den studerade gruppen som måste vara sammanhållen

under hela studietiden med redovisat

bortfall. Andra krav på en kvantitativ utvärdering

är bland annat validerade mått och index, kalibrerade

undersökare och tillräckligt stora grupper för

att kunna få statistiskt säkerställda resultat. Det

fanns inte underlag för att genomföra en utvärdering

byggd på de äldre vårdtagarnas kliniska munhälsodata

för att studera om projekten hade haft

någon omedelbar betydelse för de äldres munhälsa

mätt i kvantitativa mått. Utvärderingen baserades

därför på ett kvalitativ perspektiv för att undersöka

om personalens attityder eller rutiner hade förändrats

av kompetensstegens munhälsoprojekt.

Genomförande

Utvärderingen har baserats på data som insamlats

genom intervjuer och enkäter. Samtliga intervjuer

har gjorts på respektive arbetsplats och tagit 30-90

minuter. Baserat på en inledande intervju med respektive

verksamhetschef har ett strategiskt urval

av uppgiftslämnare gjorts för varje projekt (tabell

2). Samtalen har bandats, efter samtycke av de

intervjuade, och skrivits ut för sammanställning

av det fortsatta arbetet.

Enkäterna har varit semistrukturerade, med en

Separat projekt Tandhygienist

Ingick i kostprojekt

med en munvårdsmodul

½ dag

Ingick integrerat i

omvårdnads-

projekt

Ingick integrerat

i omvårdnadsprojekt

Kommunens

med.ansvssk

(MAS) och

tandhygienist

Projektanställd

vårdlärare

Två ordinarie

vårdlärare

avslutande öppen fråga, och svaren har antingen

givits individuellt eller i grupp. Sammanlagt har 95

personer lämnat information till utvärderingen.

Resultat

Beskrivning av utbildningarna

De fyra Kompetensstegeprojekten innehöll munvårdsutbildning

med olikheter både i uppläggning

(Tab 1) och utförande och generar därmed olika

resultat och erfarenheter. Sammantaget ger de

information om utbildningarna men belyser också

vissa svagheter.

I Stockholm 1 hade en separat munvårdsutbildning

genomförts på ett äldreboende under ett

projektår, 2006. Projektet prövade en annorlunda

organisationsform för munvårdskompetens bland

vårdpersonalen på ett lokalt sjukhem under en

begränsad projekttid. Projektet innebar att äldreboendet

under projekttiden hade en tandhygienist

fast anställd en dag i veckan.

I Stockholm 2 var munvårdsutbildning en av fem

moduler i projektet ”Kost och äldre”. Projektet

hade pågått 1,5 år vid utvärderingen och avslutades

ett par månader senare i december 2008.

Utbildningen i munvård gavs av stadsdelens

SVENSK SJUKHUSTANDLÄKARTIDNING NR 4 2009 ÅRGÅNG 34 19


Intervjuade Intervju Enkät Telefonsamtal

Verksamhetschefer 3 1

Projektledare/utbildningsledare 8

Enhetschefer/avdelningssjuksköterskor 4 7

Biståndsbedömare 1

Vårdpersonal 3 8

Vårdpersonal i grupp

Ca 60

(4 x 15)

Tabell 2 Källor för insamlat material och antal medverkande personer, n=95.

medicinskt ansvariga sjuksköterska tillsammans

med tandhygienist från ordinarie upphandlat

tandvårdsföretag.

I Kalmar kommun hade undervisning i munvård

ingått i två omvårdnadsprojekt, dels som en

av fem moduler i Vård- och omsorgsarbete för

baspersonal, dels i Grundpaket för vårdkunskap.

Undervisningen hade skötts av projektanställd

tandvårdskunnig vårdlärare. Projekten pågick

under tre år, 2005-2007.

I Ljusdals kommun ingick munvårdsutbildning i

arbetsplatsförlagd undervisning och handledning

under ledning av två vårdlärare och man följde

kursbokens kapitel om munvård (Vård och omsorg

av Sahlqvist, Wiberg, Arvidsson).Vårdlärarna

hade fått såväl teoretisk som praktisk undervisning

i munvård av en extern vårdlärare med tandhygienistutbildning

och de två har därefter också

integrerat munvård och munnens hälsa i den gymnasiala

omvårdnadsutbildningen. Projektet påbörjades

2006 och avslutades i december 2008.

Resultat av intervjuerna och enkäterna

Från projektet vid det lokala sjukhemmet i Stockholm

1 framkom att man uppskattat att ha en

regelbunden tillgång till en tandhygienist som

kom att fungera som en naturlig del av vårdteamet.

Under det år som projektet varade fi ck vårdpersonalen

god praktisk handledning i anslutning till

aktuella problem och uppskattade undervisning i

små grupper.

Attityderna till munvård hade påverkats:

”Större kunskap om hur viktigt det är med god munhälsa.”

20

Projektet hade också påverkat sjukhemmets rutiner:

”På korttidsboendet kunde man direkt fånga upp de

som kom hemifrån med bedrövliga munnar och personalen

lärde sig väldigt mycket av detta.”

I intervjuerna och enkäternas öppna frågor påpekades

behovet av praktiskt handledning och

att den ges kontinuerligt. Undervisningen skulle

också vara patientnära, det vill säga relaterad till

vårdpersonalens aktuella problem i munvårdsarbete

som framkommer i följande citat:

”Att undervisa personal i vårdarbetet hur man sköter

tänderna är viktigt, i synnerhet för framtiden

när det är så mycket konstiga bryggor som man inte

har en aning om. Det var ju bra med dedär föreläsningstillfällena

man hade före projektet men man

behöver också hjälp att tillsammans gå in till knepiga

boende”

”Bra med kontinuerlig utbildning eftersom de nya boende

som kommer till oss ofta har sina egna tänder…

dom där implantaten är nytt för oss.

”Den bästa undervisningsformen är individuell. Lätttare

för alla att ställa frågor.”

I detta projekt hade man hunnit få ett års distans

till projektinsatsen och hunnit registrera vad som

hände efter projektets avslutande då man återgått

till den vanliga rutinen med upphandlad uppsökande

tandvård.

”(Efter projektet) Dåligt bemötande från tandhygienisterna,

svårt att ’ta’ våra dementa. Dålig information

till avd.personalen om vad tandhygienisten/

tandläkaren har gjort med den boende”

” Man lyssnar inte på personalens synpunkter, dialogen

obefi ntlig i dagsläget.”

SVENSK SJUKHUSTANDLÄKARTIDNING NR 4 2009 ÅRGÅNG 34


Sjukhemschefens goda erfarenheter av projektet

gav upphov till följande uttalande

”Jag tycker det är jättebra. Jag håller med om att i den

kommunala äldreomsorgen det borde finnas tandhygienist

anställd. Det borde vara någonting som ingår

i den kommunala planeringen av personalstaten.”

Uttalanden med samma innebörd fanns också i

vårdpersonalens enkäter

När materialet insamlades i Stockholm 2 var projektet

pågående och skulle avslutas inom några

månader, efter 1,5 års projekttid. Detta berodde

på att starten hade varit försenad eftersom man

hade haft igångsättningsproblem.

Av intervjuerna framkom att det ibland var svårt

att få de inbjudna deltagarna att komma till utbildningstillfällena

i munvård. Till vissa moduler,

bland annat det om munhälsa, var enhetschefer,

avdelningssjuksköterskor och biståndsbedömare

speciellt inbjudna men få av dessa hade hörsammat

kallelsen. Vikten av att arbetsledarna deltar

i undervisningen påpekades av de utbildningsansvariga:

”Vi måste ha med enhetscheferna annars kommer vi

ingenstans”

Personalen ansåg att påverkan på de boendes munhygien

var tveksam, men att uppmärksamheten

på de boendes munhälsa, särskilt i samband med

måltid, hade ökat.

En undersköterska sade att

”Man frågar om de har ont i munnen om man upptäcker

att de inte äter”

Bland den hemtjänstpersonal som intervjuats rapporterades

ett tydligare kunskapslyft. Man hade

fått information om de hemmaboendes rätt till

uppsökande tandvård vilket man tidigare inte känt

till. Dessutom togs munvårdsproblem numera upp

vid hemtjänstpersonalens gemensamma samlingar

vilket både var ett kunskapslyft och en förändring

av arbetsrutiner som framkom i följande citat

”Först nu har man förstått att de allra flesta som har

hemtjänst har rätt till nödvändig tandvård…”

”Man pratar mera om munvårdsfrågor när man träffas

på lokalen (gäller hemtjänst)”

I intervjuerna från Kalmar framkom samma

problem som i Stockholm 2 att personalen inom

hemtjänsten inte var medvetna om att de skall

22

informera behörig underlagsutfärdare av tandvårdsstöd

om de hemmaboende som kunde vara

berättigade till landstingets uppsökande tandvård.

Problemet framkom också i rapporten från beställarenheten

för tandvård.

”Det fungerade inte tillfredställande eftersom distriktssjuksköterskorna

oftast inte fick någon indikation

på att det fanns personer (med hemtjänst) som

skulle kunna komma ifråga för ett intyg.”

Handläggarnas uppgift är att utfärda ett underlag

om den kommunal omsorgens omfattning

efter vilket landstingets tandvårdsenhet utfärdar

tandvårdsstödsintyget. Ansvarig tjänsteman för

myndighetshandläggarna/biståndsbedömarna i

Kalmar ansåg inte att frågan om tandvårdsstödsintyg

för äldre med kommunalt bistånd i hemmet

ingick i handläggarens uppgifter.

”...tandvårdsstödet är inte en fråga för biståndsbedömarna

som arbetar enligt SOL.”

Flera av de intervjuade munvårdombuden i Kalmar

tyckte att de boendes munhygien hade blivit

bättre och av kommentarerna i enkäterna kan

man utläsa att man blivit mera uppmärksam på

munhälsan hos de boende än tidigare.

Av intervjuerna i Ljusdal framkom att det har

varit svårt att se någon specifik effekt bland vårdpersonalen

av den munvårdsutbildning som givits

inom Kompetensstegeprojektet. Allmänt hade

man noterat att vårdpersonalen uppskattat att

få utveckla sin kompetens och att efterfrågan på

utbildning hade ökat. Ett vårdbiträde uttryckte

det på följande sätt:

”När man får kunskap växer man som människa och

sedan vill man växa mera”

En positiv, kvarstående sidoeffekt av munvårdinslagen

i Kompetensstegeprojekten var att ansvariga

vårdlärare inför projektet fått mera egen

utbildning i tandvård som de numera omsatte

även i den ordinarie gymnasiala utbildningen i

vård och omsorg.

Diskussion

I samtliga projekt har munvård undervisats i nära

anslutning till vård och omsorg av äldre. I Stockholm

1 var tandhygienisten en del av vårdteamet, i

Stockholm 2 fick munnens hälsa uppmärksamhet i

kostutbildningen och gavs av medicinskt ansvarig

SVENSK SJUKHUSTANDLÄKARTIDNING NR 4 2009 ÅRGÅNG 34


sjuksköterska tillsammans med en tandhygienist.

I Kalmar och Ljusdal var munvårdsutbildningen

integrerad som en del i omvårdnadsutbildning och

gavs av specialutbildade vårdlärare.

Kopplingen till övrig vård och omsorg understryker

sambandet mellan allmänhälsan och munhälsan

både ur ett medicinskt och socialt perspektiv,

det vill säga munnen som en del av kroppen som

påverkar både allmänhälsan och livskvaliten. Detta

pekar på vikten av att munvården integreras i omvårdnaden

och inkluderas som en naturlig del i den

helhetssyn som är vägledande för vårdarbete

I Kalmar var modellen med tandvårdsombud genomförd

sedan tidigare och av tandvårdsombudens

enkätsvar framgick att de ansåg att vårdpersonalen

hade fått en större medvetenhet om betydelsen av

munnens hälsa och hur munhygienen fungerade

bland avdelningens boende.

Vårdpersonalen ansåg allmänt att de blivit mera

uppmärksamma på förändringar i patienternas

munhåla och att man var snabbare att tillgripa

förebyggande åtgärder vid till exempel blödning

från tandköttet vid tandborstning. Personalen

hade också blivit medveten om att det behövs

förändrade tandvårdsrutiner för äldre som blivit

behandlade med nya metoder som tandimplantat

och här efterlyste man mera kunskap och handledning.

.

I svaren framkom också att personalen överlag

ansåg att en basal teoretisk undervisning behövs,

men att den behöver kompletteras med praktiskklinisk

handledning i nära anslutning till de problem

personalen har med de boendes munvård.

Erfarenheterna av regelbunden undervisning i

små grupper gjorde att man ansåg den metoden

för utbildning vara mera effektiv än större föreläsningsgrupper.

För att genomföra och bibehålla bra

munvårdsrutiner ansåg man också att arbetsledare

och chefer bör inhämta samma kunskap som den

övriga vårdpersonalen.

För hemtjänstpersonalen hade munvårdsutbildningen

inneburit en tydlig förändring när man

fått kunskap om vårdtagarnas rätt till uppsökande

och nödvändig tandvård. Många kände inte till

reformen och vilken personkrets som var berättigade

till dessa tandvårdsförmåner. Eftersom man

inte kände till reformen signalerade man inte

heller till behörig enhetschef om de boende som

kunde vara berättigade till detta tandvårdsstöd.

Det blir en ond cirkel eftersom det också innebär

att hemtjänstpersonalen då inte heller erbjuds den

munvårdsutbildning som ingår i uppdraget om

uppsökande tandvård

Vårdpersonalen som arbetar enligt Socialtjänstlagen

skall rapportera symptom och sjukliga förändringar

till medicinansvarig personal som arbetar

enligt hälso- och sjukvårdslagen. Detta gäller alla

kroppsdelar, även munnen. För att underlätta

en sådan kommunikation kunde man använda

ROAG (Revised Oral Assessment Guide) som

är ett strukturerat instrument för munhälsobedömning

inom äldrevården, antingen denna utförs

i särskilda boendeformer eller i eget boende.

Instrumentet, om det blev allmänt infört, skulle

också kunna användas för nationella utvärderingar

mellan landstingsområden och över tid.

Sammanfattning

Den stora utbildningssatsningen i den kommunala

äldrevården som gjordes genom Kompetensstegen

kom i mycket ringa grad att satsas på munhälsa

inom äldrevården.

Vid presentation av Kompetensstegeprojektet

borde metoderna för uppföljning varit genomtänkta

och inkluderade i planeringen. Det hade

varit önskvärt att följa utfallet av munhälsoprojekten

från start med en kombination av kvantitativa

och kvalitativa studier. Ett nationellt och validerat

instrument för att registrera munhälsa skulle därvid

varit till stor nytta.

När landstingens uppsökande tandvård fungerar

tillfredställande kan det vara svårt att bedöma

vilken tilläggseffekt Kompetensstegeprojektens

munvårdsutbildning har på vårdtagarnas munhygien.

Den multifaktoriella påverkan på munhälsa

behöver också beaktas vid klinisk utvärdering av

munhälsa.

I den värdering som var möjlig att genomföra

SVENSK SJUKHUSTANDLÄKARTIDNING NR 4 2009 ÅRGÅNG 34 23


framkom bland annat att:

- modellen med ”egen” tandhygienist i organisationen

var eff ektiv och utbildning i munvård

bör vara individuellt anpassad, praktisk och ske

kontinuerligt

- munhälsan i projekten var integrerade i omvårdnaden

och det kan göra det lättare att se munnens

hälsa som en naturlig del i den helhetssyn som är

vägledande för vårdarbete

- uppsökande och nödvändig tandvård, som är

en lagreglerad rättighet för personer i särskilt

boende och hemmaboende med motsvarande

behov av kommunal äldreomsorg var okänd för

viss vårdpersonal och missuppfattad av vissa

handläggare.

24

GRATTIS ROYNE!

- det saknas ett nationellt mätinstrument för att

registrera och följa munhälsan på dem som vårdas

inom äldrevården

Detta kan tyckas vara ett klent utfall men man kan

också se det som att utvecklingspotentialen inom

detta område belysts och att ”ringar på vattnet”

eff ekter kommer med tiden. Låt oss hoppas att

tummen med tiden får växa till en hel vante!

Gunilla Nordenram

Leg.tandläkare, docent

Karolinska Institutet

Box 4064

141 04 Huddinge

gunilla.nordenram@ki.se

Fredagen den 4 december fi ck Svensk Sjukhustandläkarförening ytterligare en Doktor då Royne

Th orman framgångsrikt försvarade sin avhandling ”Oral health in patients with chronic kidney

disease”.

Opponent var Professor Björn Klinge och i betygsnämnden satt Prof. Dowen Birkhed, Docent

Björn Wikström samt Docent Gunnar Sterner, båda njurmedicinare.

Syftet med avhandling var

- Att undersöka om kronisk njursjukdom påverkar den orala

hälsan.

- Att utvärdera om kronisk njursjukdom påverkar salivkörtlarnas

funktion

- Att undersöka om salivkörtlarna

påverkas av låggradig systemisk

infl ammation

- Att beskriva om cirkulatorisk

oxidativ stress påverkar salivkörtlarnas

DNA

Betygsnämnde behövde bara sammanträda

en kort stund för att godkänna Royne. Båda njurmedicinarna

vitsordade att Royne här brutit ny mark och för dem ytterligare

tydliggjort samverkan mellan munhålan och övriga kroppen och

öppnat en ny dörr för dem.

HELA REDAKTIONEN OCH FÖRENINGENS STYRELSE GRA-

TULERAR ROYNE TILL EN LYCKAD DISPUTATION!

SVENSK SJUKHUSTANDLÄKARTIDNING NR 4 2009 ÅRGÅNG 34


Ett saftigt äpple,

vad är det värt om man inte kan ta en tugga?

Om du är öron- näs- och halsläkare består ditt dagliga arbete till

stor del av att optimera dina patienters förutsättningar att kunna

höra, lukta och att tala, samt att kunna njuta av en måltid utan

smärta.

Patienter som lider av gapsvårigheter

med smärta (trismus) eller begränsad

rörlighet i käken har ofta svårigheter

med att bita, tugga, prata och med

munhygienen. En enkel måltid kan

därför bli en svår uppgift. Att kunna

äta utan smärta är ett stort steg mot

bättre livskvalitet. Atos Medicals lösning är

TheraBite® Jaw Motion Rehabilitation System,

ett bärbart rehabiliteringssystem speciellt framtaget

för att behandla gapsvårigheter och begränsad

rörlighet i käken. TheraBite är idag det enda träningsredskapet

som ger en anatomisk korrekt rörelse

av käken.

Atos Medicals produkter och expertis har utvecklats i nära samarbete med ledande institutioner,

läkare, forskare, logopeder och patienter från hela världen. Alla fakta och argument bygger på

resultat från kliniska studier. 1987 började Atos Medical utveckla den första Provox- röstventilen.

Vi har sedan dess arbetat intensivt för att utveckla Provox till att bli marknadens ledande system

för röst- och lungrehabilitering. Vi fortsätter med att avsätta stora resurser på produktutveckling

och utbildningsprogram inom öron- näs- och halsspecialiteten. Vi har ett tydligt mål: Atos Medical

ska även i framtiden vara ledande inom hela detta specialistområde. www.atosmedical.com

Men för oss handlar det inte bara om att tillhandahålla

produkter. Vi vill också vara en ledstjärna

i ditt arbete, genom att utveckla nya

och förbättrade metoder. Vi finns också till

hands för att stödja dig med råd och hjälp.

Dialogen med dig och dina kollegor är grundläggande

för vårt arbete. Det är dessa möten som

ökar vår kunskap och inspirerar oss till nya och

innovativa produkter.

Atos Medicals mål är lika givet som det är tydligt:

Att leda utvecklingen inom såväl öron- näsa- och halsområdet

som käkrehabilitering med TheraBite, och därmed bli det

företag som är bäst på att ge patienten en förbättrad livskvalitet.


SJUKHUSTANDVÅRDENS

FORSKNINGSRAPPORTER

På tordagseftermiddagen samlades intresserade åhörare för att lyssna på olika forskningarapporter

inom sjukhustandvården. Detta skedde under ledning av Cecilia Rånge. Det var sammmanlagt sex

rapporter och ett patientfall. Här följer ett kort sammandrag av några av rapporterna. Två andra

finns på annan plats i tidningen.

Petteri Sjögren

Förbättrad Munhygien Minskar Dödligheten

i Vårdrelaterad Lunginflammation

hos Äldre Personer inom Slutenvård och

Äldreboenden

P Sjögren 1 , M Forsell 2 , E Kullberg 2 , O Johansson 3 ,

J Hoogstraate 4

1 Oral Care AB, Göteborg, Sweden, 2 Oral Care AB,

Stockholm, Sweden, 3 The Experimental Dermatology

Unit, Department of Neuroscience, Karolinska

Institute, Stockholm, Sweden. 4 AstraZeneca AB,

Södertälje, Sweden.

Vårdrelaterad lunginflammation är en vanlig

infektion och en av de vanligaste dödsorsakerna

hos äldre personer inom slutenvård och på äldreboenden.

Bakteriespridning från munhåla och

svalg till lungorna utgör den troliga smittvägen

vid vårdrelaterad lunginflammation. Samtliga

randomiserade kontrollerade studier, som identifierades

i omfattande litteratursökningar, visade

förebyggande effekt av munhygienåtgärder

mot vårdrelaterad lunginflammation hos äldre

personer inom slutenvård och på äldreboenden

(1). Översatt till kliniskt relevanta termer visade

resultaten att ungefär vart tionde dödsfall i vårdrelaterad

lunginflammation bland äldre personer

inom slutenvård och på äldreboenden kan förebyggas

genom förbättrad munhygien (1). Den

geriatriska slutenvården och äldreomsorgen måste

i sin dagliga verksamhet tillhandahålla en tillfredställande

munvård för sina vårdtagare. Likaledes

är det viktigt att säkerställa att kontakten med den

professionella tandvården sker regelbundet och

kontinuerligt, som en naturlig del i vårdkedjan

kring den enskilde vårdtagaren. Särskild omtanke

26

Rikstämman 2009

måste ges individer som är beroende av andras

hjälp för att klara sin vardag.

Referens: 1. Sjögren et al., J Am Geriatr Soc

2008;56:2124-2130.

Göran Friman

Medicinsk screening inom tandvården

Syfte

Många i befolkningen har odiagnostiserat högt

blodtryck eller odiagnostiserad diabetes utan kliniska

tecken eller symtom under en lång subklinisk

insjuknandeperiod. De löper därmed stor risk för

medicinska komplikationer såsom kärlskador i

ögon och njurar eller kärlkramp alternativt infarkt.

Studier har påvisat samband mellan parodontit

och hjärtkärlsjukdom. Åtta av tio tillfrågade vuxna

svenskar besöker regelbundet tandvården. Syftet

med denna studie var att, genom en medicinsk

screening inom tandvården, undersöka hur många

patienter med parodontit som hade odiagnostiserat

högt blodtryck eller odiagnostiserad diabetes.

Material och metod

171 konsekutiva tandvårdspatienter rekryterades

vid sitt ordinarie tandvårdsbesök vid en privat

allmäntandvårdsklinik. Försökspersonerna delades

in i tre riskgrupper: I. 30-39 år med ett BMI som

översteg 30,0 för män och 28,6 för kvinnor, dvs.

var kraftigt överviktiga, II. 40-64 år och III. 65

år och äldre.

Via hälsodeklaration insamlades data om ålder,

vikt & längd (BMI), tobaksbruk, medicinering

mot diabetes och högt blodtryck, tillskott av Bvitamin,

järn och folsyra.

Genom klinisk undersökning; ficksondering/blöd-

SVENSK SJUKHUSTANDLÄKARTIDNING NR 4 2009 ÅRGÅNG 34


Några av rapportörerna. Från vänster Cecilia Rånge, Göran Friman, Petteri Sjögren, Madelein Wertsén,

Kristoffer Andersson, Majlis Morhed Hultvall samt Anders Pettersson

ning vid ficksondering av 5 representativa tänder,

insamlades data om grad av aktiv parodontit. Med

digital blodtrycksregistrering insamlades data om

blodtryck (systoliskt & diastoliskt) och puls samt

med kapillärprov, 3-3,5 μL, i finger fastställdes

halten plasmaglukos i blodet.

Resultat

Av 129 tandvårdspatienter med färre än 4 tandköttsfickor,

som uppvisade blödning vid ficksondering,

hade 19 odiagnostiserat högt blodtryck

eller odiagnostiserad diabetes.

Av 40 tandvårdspatienter med 4 eller fler tandköttsfickor,

som uppvisade blödning vid ficksondering,

hade 5 odiagnostiserat högt blodtryck eller

odiagnostiserad diabetes, vidare medicinerade 14

av dem mot högt blodtryck eller diabetes.

11 procent av de undersökta tandvårdspatienterna

hade odiagnostiserat högt blodtryck och 3 procent

hade odiagnostiserad diabetes.

Slutsats

Bland dessa tandvårdspatienter, vilka screenades

medicinskt vid sitt ordinarie tandvårdsbesök, var

odiagnostiserat högt blodtryck och odiagnostiserad

diabetes ingen ovanligt upptäckt, vidare tycktes

dessa fynd vara vanligare bland patienter med

parodontit. Tandvårdspersonal kan därför spela

en stor roll vid identifiering av personer med odiagnostiserat

högt blodtryck och odiagnostiserad

diabetes.

Medförfattare har även I Wårdh, M Hultin och

G Nilsson varit, samtliga Karolinska Institutet,

Institutionen för Odontologi, Gerodonti

Kristofer Andersson, Anders Pettersson

Patienters upplevelser av implantatstödd

helbro i över- och underkäke samt implantatstödd

helbro i underkäke i kombination

med helprotes i överkäke

Studien genomfördes inom ramen för examensarbetet

under tandläkarutbildningen vid Karolinska

Institutet. Syftet med denna sonderande studie var

att undersöka patienters upplevelser av behandling

med implantatstödda helbroar i över- och underkäke

samt implantatstödd helbro i underkäke i

kombination med helprotes i överkäke. Sex stycken

SVENSK SJUKHUSTANDLÄKARTIDNING NR 4 2009 ÅRGÅNG 34 27


patienter över 65 år djupintervjuades av författarna

rörande tiden före, under och efter behandling. Intervjuerna

bandinspelades och skrevs ut ordagrant.

Det erhållna materialet analyserades manifest och

latent med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

Samtliga patienter hade haft stora problem med

sin ursprungliga dentition.

Flertalet patienter upplevde implantatoperationen

som påfrestande och förenad med övergående

postoperativa besvär såsom smärta och svullnad. De

som genomgått implantatbehandling bimaxillärt

uppgav generellt en hög grad av tillfredsställelse

avseende funktion och social trygghet. Nackdelar

som nämndes var bland annat hypoestesi, minskad

tuggsensorik, problem med fonetik samt approximal

rengöring. De upplevde dock broarna som sina

egna tänder. De som fortfarande bar helprotes i en

käke, uttryckte en rädsla för att få sin tandlöshet

upptäckt, även i fall där funktion och estetik hos

helprotesen var god. Upplevelsen att vara tandlös

var bestående hos de protesbärande patienterna

och den sociala trygghet som implantatbehandlingen

gav, uppvägde nackdelarna. Det är viktigt

att stötta patienterna när behandling med implantat

beslutats, så att de får hjälp med att hantera

nackdelarna, eftersom behandlingen innebär en

avsevärd livskvalitetsförbättring.

Majlis Morhed Hultvall

Faktorer av betydelse för att vidmakthålla

regelbunden tandvård efter genomgången

beteendeterapi för vuxna med tandvårdsrädsla:

en kvalitativ studie

Majlis Morhed Hultvall 1 ,Jesper Lundgren 2 , Pia

Gabre 2,3

¹Sjukhustandvården Folktandvården Uppsala Län,

²Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet,

³Tandhälsoavdelningen Folktandvården Uppsala

Län

Tandvårdsrädsla är utbredd hos allmänheten

men kan framgångsrikt behandlas med kognitiv

beteendeterapi och resultera i att patienter klarar

tandvårdsbehandling.

28

Syfte

Att belysa viktiga faktorer av betydelse för att

patienter, efter

genomgånget program mot tandvårdsfobi, klarar

att upprätthålla regelbunden kontakt med

tandvård.

Material och metoder

För att uppnå en djupare förståelse och erhålla en

rik och divergerad beskrivning av ämnet användes

en kvalitativ studiedesign och ”djupintervjuer”

utfördes.

Fjorton personer, som framgångsrikt hade fullföljt

programmet och därefter hänvisats till allmäntandvård,

intervjuades. Inklusionskriterier:

- Personen skall ha genomgått beteendeinriktad

behandling för tandvårdsrädsla.

- Behandlingen skall ha fullföljts och personen

hänvisats till allmäntandvården.

- Behandlingen mot rädslan skall ha avslutats

2-4 år innan denna undersökning utfördes.

- Tandvårdsrädslenivån efter behandling skall

vara


livskvalitén, trygghet, initiativ

och barriärer för tandvård

som kategorier. Även subkategorier

togs fram. Se Bild

1 och 2.

Fastän alla informanter framgångsrikt

gått igenom programmet

mot tandvårdsrädsla,

var det få som tillstod att

de hade lyckats få en okomplicerad

relation till tandvård

efteråt. Barriärer för tandvård

var dålig ekonomi och rädsla.

Känsla av trygghet var avgörande

för att kunna hantera

tandvårdssituationen tillsammans

med ett respektfullt

uppträdande från all involverad

tandvårdspersonal.

Tema för studien blev: Tron

på egen förmåga och tandvårdspersonalens

respekt för min rätt

att besluta.

Koder Subkategorier

-eget ansvar Motivation

-önskar att tandvårdspersonalen ska ta egna

initiativ

-”förstår ej hur jag vill ha det”

-avslappning och andning

-på mina villkor

-kontrolltekniker

-rädslan försvann aldrig

-rädslan kom tillbaka

-bindning till en speciell tandläkare

Table 1. The informants’ sex, age, onset and cause of fear,

family history, access route to therapy and

patterns of dental care after therapy.

Women / men 10 / 4 71% / 29%

Age (years) mean 48, 1 (range 34-59)

Age, men (years) mean 49,3 (range 38-59)

Age, women (years) mean 47,6 (range 34-57)

Onset and cause of fear

Specific event as a child 79 %

”Always been afraid” 21 %

Family history

Parent with dental fear 7 %

Children with dental fear 14 %

Wife with dental fear 7 %

No related with dental fear 79 %

Access route to therapy (one person did not answer)

Referral from general dental care 31 %

Referral from GP 23 %

Took personal initiative 31 %

Relative took the initiative 15 %

Dental care attendance after therapy

Regular full dental care 43 %

At first regularly but avoidance today 29 %

Only occasional or emergency appointments 21 %

Never attended dentalcare again after the programme 7 %

Ambivalenta önskningar

Användning av dentala

hjälpverktyg

Rädsla

-saknar pengar till tandvård Ekonomi

-har ej tid

-tandvårdspersonalen har gjort fel

Bild 1

Ursäkter

Koder Subkategorier

-skam över dåliga tänder

-skam över att ej ha klarat att söka tandvård

-skam över att ha svikit tandläkarens förtroende

-ökad självkänsla

-känna sig vacker

-”en dröm blev verklighet”

-fakta om tandvårdsbehandling

-tandvårdspersonals kunskap om

tandvårdsrädsla som fenomen

-tandvårdspersonalens kunskap om min

tandvårdsrädsla

-uppmuntrande sätt och prat från

tandvårdspersonalen

-tandläkarens bemödande att göra sitt bästa

-tillräckligt med tid för behandlingen

-andra personer berättar om dåliga erfarenheter

-tandvårdspersonalen talar EJ sanning om

konsekvenserna

Kategorier

Initiativ

Barriärer

för

tandvård

Bild 2

Negativ påverkan av rädslan

Positiva effekter av att ha

kommit över rädslan

Kunskap

Respektfull behandling av

tandläkaren

Skräckinformation från

andra

Kategorier

Påverkan


livskvalitén

Trygghet

SVENSK SJUKHUSTANDLÄKARTIDNING NR 4 2009 ÅRGÅNG 34 29


30

ANNONS

Sjukhustandläkartidningen behöver rapportörer från hela landet!!!

Redaktionen har en ambition att tidningen som ett medlemsorgan inte bara ska innehålla

artiklar om ämnen som berör vårat verksamhetsområde utan även kunna fungera som en

informationskanal om vad som händer inom sjukhustandvården runt om i landet. Det kan

vara omorganisationer, projektarbeten, folk på nya tjänster. Högt och lågt, stort som smått,

inget är för oviktigt för att inte informeras om.

Tidningen vill därför skapa en mailinglista med minst en person från varje landstingsområde

som vi kan ha kontakt med inför varje nummer för att samla upp information som vi kan publicera

som små notiser. Ibland kan det röra sig om saker som kräver lite mer utrymme.

Är DU intresserad av att vara rapportör från DITT landstingsområde??

Skicka då ett mail till redaktören, Cecilia Rånge.

Tänk på att tidningen är en tidning FÖR medlemmarna AV medlemmarna.

Ett varmt TACK till årets gästskribenter och med en

önskan om ett fortsatt gott samarbete i framtiden

Cecilia Afl odal

Bitte Ahlborg

Kristofer Andersson

Carl-Otto Brahm

Emma Ekenstråle

Göran Friman

Karin Garming Legert

Göran Holm

Gunnel Håkansson

Ebba Kjellström

Majlis Morhed-Hultvall

Gunilla Nordenram

Patricia de Palma

Anders Pettersson

Haifa Saleh

Petteri Sjögren

Madeleine Wertsén

Inger Wårdh

REDAKTIONEN

SVENSK SJUKHUSTANDLÄKARTIDNING NR 4 2009 ÅRGÅNG 34


Agne Nihlson (vice ordf.)

Landstinget Gävleborg

Lednings- och verksamhetsstöd

801 88 Gävle

Tel: 026-15 56 26 (sekr)

Mobil: 0768-35 30 11

e-post: agne.nihlson@lg.se

Bostad: Halmvägen 23

691 48 Karlskoga

Tel: 0586-543 92

Cecilia Rånge (sekreterare)

Sjukhustandvården

Vrinnevisjukhuset

601 82 Norrköping

Arb.tel: 010-104 50 36

Mobil: 0730-39 04 29

e-post: cecilia.range@swipnet.se

Bost tel: 0121-108 17

Inger von Bültzingslöwen (ordförande)

Tandhälsovården

Folktandvården Värmland

Älvgatan 47

652 30 Karlstad

Tel: 054 - 15 03 60

Mobil: 0703 - 54 16 50

e-post: inger.von.bultzingslowen@liv.se

Bostad: Danska vägen 71

416 59 Göteborg

Mobil: 0703 - 92 20 72

Glöm inte anmäla adressändring till kassören

Sten Hellström (kassör)

Sjukhustandvården Kronparken

Eva Lagerwalls väg 1

756 43 Uppsala

Arb tel: 018-611 86 70

Fax: 018-611 86 76

e-post:

sten.hellstrom@lul.se eller

hellstrom.torgils@telia.com

Bost tel: 018-54 57 35

Mobil: 0709-52 56 68

Gunnel Håkansson (övr ledamot)

Ekonomiavd/tandvård

Landstinget Kronoberg

351 88 Växjö

Tel: 0470-58 85 73

e-post:gunnel.hakansson @

ltkronoberg.se

Bostad: Slottsbrovägen 84

352 62 Växjö

Tel: 0470-62257.

Medlemskap i Svensk Sjukhustandläkarförening kan sökas genom inbetalning

av årsavgiften 300 kronor på Plusgiro 84 21 41 - 4 eller Bankgiro

445-2306

SVENSK SJUKHUSTANDLÄKARTIDNING NR 4 2009 ÅRGÅNG 34 31


zendium Saliva

Produkter som tillför fukt till munnen

• Används vid torra och känsliga slemhinnor

• Bildar en skyddande hinna och tillför fukt till munnen

• Mild, behaglig smak och konsistens

• Rekommenderas som komplement till tandborstning

med t.ex. zendium Sensitive

Finns på Apoteket och

hos din dentalgrossist

Stärker munnens eget försvar

More magazines by this user
Similar magazines