Tidningen som pdf-dokument - Svensk Biblioteksförening

Förslag till en modernare
och fylligare bibliotekslag
Så kom den äntligen, Inger
Eide Jensens utvärdering av
bibliotekslagen och förslag till
en ny lagtext. Utvärderingen
lämnades till regeringen
i mitten av april och den
reviderade lagen föreslås
träda i kraft den 1 januari 2011.
Av Henriette Zorn
Redan i slutet av 2009 lättade Inger
Eide Jensen en del på förlåten och
presenterade på ett seminarium
i grova drag sina tankar kring vad
en reviderad lag skulle kunna ta fasta på och
innehålla (se bbl nr 10/2009).
Då menade hon att en reviderad lag bl a bör
innehålla bestämmelser om uppföljning av
tillämpningen av bibliotekslagen. Det har i
revisionen resulterat i en helt ny paragraf:
11§ Regeringen utser den myndighet som ska
ha som särskilt uppdrag att ansvara för nationell
överblick och samverkan samt att främja utvecklingen
inom det allmänna biblioteksväsendet och i
samarbete med kommuner, regioner och landsting
kontinuerligt utvärdera bibliotekens arbete.
De regionala och landstingskommunala biblioteksverksamheterna
ska samverka med den
statliga myndighet som svarar för uppföljning
och bistå denna med underlag för uppföljning och
utvärdering av biblioteksverksamheterna.
Frågor rörande bibliotekslagens tillämpning
handläggs av den myndighet som Regeringen utser.
*
Inger Eide Jensen redogör välformulerat för
sina utgångspunkter i arbetet varav flera
bottnar i de förändringar som har skett sedan
lagen trädde i kraft för tolv år sedan. Några
18 biblioteksbladet [04 : 2010]
exempel: Medievanor och biblioteksanvändning
har förändrats.
Sverige har sedan bibliotekslagens tillkomst
utvecklats till ett mångkulturellt samhälle.
Kraven på pedagogisk kompetens inom
biblioteksverksamheterna har ökat.
De förslag som Inger Eide Jensen lämnar
om förändringar i och kompletteringar till
bibliotekslagen har som utgångspunkt att ge
bibliotekslagen ett tydligare barnperspektiv.
Andra utgångspunkter är att:
• lagen bör tillföras formuleringar om bibliotekens
betydelse för det demokratiska samhällets
offentlighet och för utbildningen
• främjandet av litteraturen som konstform
bör synliggöras
• kvalitativa aspekter bör föras in i lagen avseende
mediebestånd för att säkerställa mångfald
och kvalitet i mediebeståndet och tillgängligheten
till bibliotekens verksamheter
• lagen bör ha ett användarperspektiv
• bibliotekslagen bör vara neutral i förhållande
till teknik, medier och driftsformer
• bibliotekslagen även fortsättningsvis bör
vara en ramlag
I enlighet med detta har flera av lagens paragrafer
fått fylligare skrivningar, t ex 2 § där
skrivningen att ”Varje kommun ska ha folk-
bibliotek” har ersatts med att ”Varje kommun
ska ha folkbiblioteksverksamhet tillgänglig för
alla och utformad efter kommuninvånarnas behov.
Folkbibliotekens utbud av medier och tjänster
ska präglas av allsidighet och kvalitet”.
Därtill anges i denna paragraf bl a att barn
och ungdomar ska vara prioriterade grupper
och att särskild uppmärksamhet ska ägnas
åt funktionshindrade, invandrare och andra
minoriteter.
3 § som stipulerar avgiftsfriheten på utlån
av litteratur har kompletterats med hänsyn
tagen till att ny teknik har förändrat bibliotekens
verksamhet: På folkbiblioteken ska
allmänheten avgiftsfritt få låna, eller på annat
sätt få tillgång till, litteratur och lämpliga medier
som biblioteket tillhandahåller oavsett publiceringsform.
Den nuvarande lagens 4 § om att ett länsbibliotek
bör finnas i varje län har skrivits om
helt med hänsyn tagen till att förutom landstingen
också regionerna numera är aktörer på
biblioteksområdet: Varje region och landsting
ska bedriva biblioteksverksamhet med syfte att
främja samarbete, kunskapsutveckling och kvalitet
inom regionens biblioteksverksamhet.
Mot den bakgrunden har också 7 § förtydligats
och kompletterats på ett sätt där sjukhusbiblioteken
uttryckligen nämns: Regionerna
och landstingen ansvarar för regional och lands-
ill: b PackaléN