Språkets världar - Antroposofi.info
Språkets världar - Antroposofi.info Språkets världar - Antroposofi.info
Jag kommer nu att referera forskning kring livet före födelsen, alltså fosterforskning. Det är ett stort område, som de senaste 10-15 åren formligen har exploderat och där man har hittat en mängd nya rön. Den första rörelseaktivitet människan någonsin gör är att hjärtat börjar röra sig under embryonaltiden. Det finns stora studier som visar att hjärtrytmen är individuell. Man har följt individer från första ögonblicket hjärtat börjar slå, till upp till 12 års ålder i biografin. Det finns en rörelsekaraktär i hur hjärtat slår och den är individuell. Rörelsemönstren under fostertiden är inte alls de reflexrörelser som man trodde förr, att fostret bara ligger där. Det är individuella uttryck och då man ser de här videofilmerna som man gör med hjälp av ultraljud, ja första gången jag såg det, blev jag så fascinerad över hur otroligt uttrycksfullt det var; det den ofödda lilla människan gjorde i vattnet. Otroligt expressivt. Individuell karaktär. Det första sinnesorgan som är färdigt är örat. Fysiologiskt, men också i hjärnan. Det är färdigt vid 7 månaders ålder ungefär, 7:e graviditetsmånaden och från det ögonblicket har barnet möjlighet att höra, dels ljud i mamman men barnet vet nu också att det kan röra sig och medvetet flytta sig till sådana ställningar att det hör det som finns utanför. Det kan också vrida sig bort så att det inte hör det som finns utanför. Redan tidigare finns en navelsträng som har med blodet att göra men från 7:e månaden finns en annan navelsträng, skulle jag vilja kalla det, som har med människans värld att göra, den sociala världen att göra. Hörandet. Barnet reagerar på det det hör med hjälp av rörelser, med hjälp av det uttrycksmedel det har i den här situationen. Vi vet också att örat är ett väldigt märkligt organ i sig, det bär musiken i sig, i örat tonar den kromatiska skalan, örat är byggt ur musik. De senaste årens forskning har visat det här. Det finns ett musikaliskt element i detta sinnesorgan, det som möjliggör kommunikation med människorna, med världen där omkring. Hanus Papuschek, en av forskarna på det här området, sa att människan redan före födelsen kan varsebli och bearbeta musikaliska element som melodi, rytm, dynamik, tonhöjd, klangfärg. De musikaliska elementen hör till människans första uttrycksformer efter födelsen i barnets stämma och i barnets rörelse. Och då kan man ju fråga sig hur kan han veta att ett barn bearbetar det, det hör musikaliskt från 7:e graviditetsmånaden till 8:e graviditetsmånaden. Hur kan han det? Men det är möjligt och vi behöver inte gå in på alla detaljerna idag. Musikaliska element hör alltså till de första uttrycksmedlen vi har och hörseln är det absolut första sinnet som gör att vi varseblir människor och den omgivande världen. Forskning från 1980-talet visar att de nyfödda barnen minns det som de hörde i 7:e månaden, minns helt exakt vad de har hört, alltså minnet från det örat är färdigt, finns där hos mycket små barn, man bär med sig det. De här små barnen som fötts med den här, som Papuschek säger, musikaliteten i sig väljer medvetet bort musik som har fel frasering. Barn under en månad gamla väljer principiellt strukturell musik, musik som i sig har en grundstruktur, väljer principiellt bort all ostrukturell musik. Det här har vi alla kunnat, då vi var en, två månader gamla. Det är något vi har med oss, medvetandet om klangen. Forskarna talar om att det nyfödda barnet har en varseblivande musikalisk förmåga som är ganska nära en vuxen människas oskolade musikaliska förmåga och det här är ett väldigt radikalt uttalande, för på alla andra 14
områden är man ju när man föds inte alls i närheten av de vuxnas förmåga, eller hur. Man kan inte gå, man kan inte skriva. Musiken är där först, i medvetandet. Det här lilla barnet är oerhört kommunikativt, 42 minuters gamla barn har man undersökt. Barnet ser på mamman och mammans gestik och tar upp det direkt till sig och reagerar. Blixtsnabbt, mamman säger någonting, en fras, intonerar en fras, barnet tar direkt in det i kroppen och svarar direkt. 42 minuter gammalt. Tänk er det, blixtsnabbt. Jag har gjort forskningar själv där jag har gjort försök med vuxna som har varit väldigt korta i tid. 15
- Page 1 and 2: MAJDAGARNA 2005 Interna nordiska st
- Page 3 and 4: Förord Majdagarna är i första ha
- Page 5 and 6: Vi delade upp oss i olika grupper o
- Page 7 and 8: Det här språkets genus eller spr
- Page 9 and 10: Och språkets olika yttringar, det
- Page 12 and 13: Torsdag 25 maj Dagens konstnärliga
- Page 16 and 17: Och då märker man att en vuxen m
- Page 18 and 19: Någonting annat som hör till den
- Page 20 and 21: Vad är det för känsla? De flesta
- Page 22 and 23: tillbaks lätet med sitt Jag. Att m
- Page 24 and 25: Torsdag kväll Minnesstund Eurytmi
- Page 26 and 27: Fredag 26 maj Inledning till samtal
- Page 28 and 29: Och det är intressant just nu i de
- Page 30 and 31: Och återupptäckten tycks vara nå
- Page 32 and 33: Hur flexibla vi är, att berätta s
- Page 34 and 35: Fredag 26 maj Hänvisning till bild
- Page 36 and 37: Jag återkommer strax till det, jag
- Page 38 and 39: När gjorde han alltså det? Jo, de
- Page 40 and 41: Vi behöver ju inte ta det nu så j
- Page 42 and 43: Också en tredje bristsituation som
- Page 44 and 45: Det som nu också kan bli till prob
- Page 46 and 47: Och språk som pedagogiskt medel. A
- Page 48 and 49: Ansträngningen gav resultat, Moltk
- Page 50 and 51: Lördag 27 maj SPRÅKET SOM MAKTFAK
- Page 52 and 53: En norsk författare som har varit
- Page 54 and 55: Jag beskrev ju högläsning imorse,
- Page 56 and 57: Inntil det kom Ut av den flokken Æ
- Page 58 and 59: Et vakkert bilde på lyssnandets be
- Page 60 and 61: upptäcker att så inte är fallet.
- Page 62 and 63: Impulsen att tala har vi med oss fr
Jag kommer nu att referera forskning kring livet före födelsen, alltså<br />
fosterforskning. Det är ett stort område, som de senaste 10-15 åren<br />
formligen har exploderat och där man har hittat en mängd nya rön. Den<br />
första rörelseaktivitet människan någonsin gör är att hjärtat börjar röra sig<br />
under embryonaltiden. Det finns stora studier som visar att hjärtrytmen är<br />
individuell. Man har följt individer från första ögonblicket hjärtat börjar slå,<br />
till upp till 12 års ålder i biografin. Det finns en rörelsekaraktär i hur hjärtat<br />
slår och den är individuell. Rörelsemönstren under fostertiden är inte alls de<br />
reflexrörelser som man trodde förr, att fostret bara ligger där. Det är<br />
individuella uttryck och då man ser de här videofilmerna som man gör med<br />
hjälp av ultraljud, ja första gången jag såg det, blev jag så fascinerad över<br />
hur otroligt uttrycksfullt det var; det den ofödda lilla människan gjorde i<br />
vattnet. Otroligt expressivt. Individuell karaktär. Det första sinnesorgan som<br />
är färdigt är örat. Fysiologiskt, men också i hjärnan. Det är färdigt vid 7<br />
månaders ålder ungefär, 7:e graviditetsmånaden och från det ögonblicket har<br />
barnet möjlighet att höra, dels ljud i mamman men barnet vet nu också att<br />
det kan röra sig och medvetet flytta sig till sådana ställningar att det hör det<br />
som finns utanför. Det kan också vrida sig bort så att det inte hör det som<br />
finns utanför. Redan tidigare finns en navelsträng som har med blodet att<br />
göra men från 7:e månaden finns en annan navelsträng, skulle jag vilja kalla<br />
det, som har med människans värld att göra, den sociala världen att göra.<br />
Hörandet. Barnet reagerar på det det hör med hjälp av rörelser, med hjälp av<br />
det uttrycksmedel det har i den här situationen. Vi vet också att örat är ett<br />
väldigt märkligt organ i sig, det bär musiken i sig, i örat tonar den<br />
kromatiska skalan, örat är byggt ur musik. De senaste årens forskning har<br />
visat det här. Det finns ett musikaliskt element i detta sinnesorgan, det som<br />
möjliggör kommunikation med människorna, med världen där omkring.<br />
Hanus Papuschek, en av forskarna på det här området, sa att människan<br />
redan före födelsen kan varsebli och bearbeta musikaliska element som<br />
melodi, rytm, dynamik, tonhöjd, klangfärg. De musikaliska elementen hör<br />
till människans första uttrycksformer efter födelsen i barnets stämma och i<br />
barnets rörelse.<br />
Och då kan man ju fråga sig hur kan han veta att ett barn bearbetar det, det<br />
hör musikaliskt från 7:e graviditetsmånaden till 8:e graviditetsmånaden. Hur<br />
kan han det? Men det är möjligt och vi behöver inte gå in på alla detaljerna<br />
idag. Musikaliska element hör alltså till de första uttrycksmedlen vi har och<br />
hörseln är det absolut första sinnet som gör att vi varseblir människor och<br />
den omgivande världen. Forskning från 1980-talet visar att de nyfödda<br />
barnen minns det som de hörde i 7:e månaden, minns helt exakt vad de har<br />
hört, alltså minnet från det örat är färdigt, finns där hos mycket små barn,<br />
man bär med sig det. De här små barnen som fötts med den här, som<br />
Papuschek säger, musikaliteten i sig väljer medvetet bort musik som har fel<br />
frasering. Barn under en månad gamla väljer principiellt strukturell musik,<br />
musik som i sig har en grundstruktur, väljer principiellt bort all ostrukturell<br />
musik. Det här har vi alla kunnat, då vi var en, två månader gamla. Det är<br />
något vi har med oss, medvetandet om klangen.<br />
Forskarna talar om att det nyfödda barnet har en varseblivande musikalisk<br />
förmåga som är ganska nära en vuxen människas oskolade musikaliska<br />
förmåga och det här är ett väldigt radikalt uttalande, för på alla andra<br />
14