Språkets världar - Antroposofi.info

Och då märker man att en vuxen människa kan varsebli någonting man hör
och reagera på det ner till ungefär 0,4 sekunder, där finns det någon sorts
gräns där vi tycker att det var för kort, det gick för fort, där hann vi inte
känna efter. Det lilla barnet är långt, långt snabbare. Det finns vissa
forskare som påstår att det lilla barnet reagerar samtidigt som mamman gör
gesten, det tror jag inte, men så nära är det. Ett medvetande så totalt i tiden,
totalt där, mycket mer än vi är.
Vad är det då barnet reagerar på? Jo, det är principiellt mammans eller
pappans klang och gestik. Barnet kan reagera på en gest eller klang eller
omvänt, det behöver inte vara det ena eller det andra. Barnet rör sig i de här
rörelseklangerna.
Vad sa då mamman eller pappan? Hblr, hej, mnm (sagt utan ord, med endast
intonation). Man står ju inte och säger: - God morgon lilla Erik, nu ska vi
byta blöjor. Man har ju inte det där språket. Hur känns det idag då, lille
Torsten? Har du sovit gott? Nej, eller hur.
Det finns någonting som har blivit myntat som heter Motherease. Det är ett
språk, som forskningen visat på under de senaste 10 åren, som finns i alla
kulturer. Mammor och pappor beter sig likadant mot sina småbarn. Det här
språket har inga ord, därför att den kinesiska gör likadant som den
amerikanska, ända upp i Norrbotten har man undersökt det här.
Norrbottningar gör likadant som de i Kalahari-öknen. Det är intonerat språk,
innehållet är helt oväsentligt. Det är den första dialogen. En intonation och
för barnet ett tidsrum. Forskarna som har studerat det här säger att vi föds
med ett medvetande som handlar om tid. Vi föds med ett tidsmedvetande,
inte ett rumsmedvetande. Vi upplever tidsrum, det här är ett tidsrum,
(exempel) förstår ni? Och det här följer barnet. Tänk er att vi skulle vända
på det och säga:
Åhå, hur har du det idag (sagt med omvänd intonation). Det är en annan
intonation, det är ett annat budskap. Det här är ett universellt, i alla fall på
jorden, giltigt budskap. Det finns forskning som visar hur det går in i
vaggvisor i alla kulturer, det här brukar ta ca 7 sekunder, vaggvisors
grundstruktur tar ca 30 sekunder, osv. Tidsrummet blir större och större med
hjälp av vaggsånger blir tidsrummet större. Tid.
Man skulle lugnt kunna säga att varje människa är en musiker, det har
Steiner sagt och det kan ju vi säga också. Vi föds med det här i oss, allihop.
Det finns där. Det är där. Det är inte bara en efterhärmning. De här
forskarna säger att barnet och mamman är inne i en ständig improvisation.
Det är inte bara så att det här lilla barnet precis efterhärmar det mamman
gör. Det tar upp och det förändrar och gör något eget. En dialog. En dialog
som är kreativ och inte bara så här input. Det är bägge sakerna samtidigt.
Man har också gjort försök med mamma/barnsituationer och tagit upp det på
TV. Mamman och barnet och allt fungerar, man tar upp det på video, två
minuter senare kör man samma sak på TV. Mamman på precis samma
avstånd, barnet bryr sig inte. Varför det? Det är ju samma klang, det är ju
samma ansikte, det är samma avstånd. Varför bryr sig inte barnet om det?
Och här kanske man kan se någonting, att det är klart det är någonting som
förmedlas via den ordlösa ramsan. Den är där som ett instrument för att
16