Språkets världar - Antroposofi.info
Språkets världar - Antroposofi.info Språkets världar - Antroposofi.info
Vad är det för känsla? De flesta som hör på det här talar om disharmoni, smärta, fruktan, oro. Men vad betyder det här? Jo, det betyder att, den enkla klangen har en direkt estetisk verkan i mig och direkt in i kroppen. Det betyder att om jag hör musik som grundar sig på septima, så väcker jag en bestämd stämning, en existentiell stämning och hör jag kvint, så väcker jag någonting annat. I Waldorfpedagogiken har vi kvinten och pentatoniken under förskoletiden, ni vet flöjterna med två hål. Man arbetar med kvinten och det här tror jag är en väldigt, väldigt bra sak. För ur de studier som jag har gjort så ser jag att kvinten är ett speciellt intervall, därför att det skapar en öppen, stabil säker, ljus och glad stämning. Ja, faktiskt. Jag brukar kalla det, det sociala intervallet. Därför att det har både öppenhet och delaktighet. Dessutom är det, det mest kognitiva intervallet som mest har med tanke att göra. Intressant nog. Jag har också gjort en studie med rörelser. Försökspersonerna lyssnade på intervallet och istället för att svara med ord svarade de med rörelse. För sekunden är oftast rörelsen så här, neråt och sorglig. Till sexten är rörelsen uppåt, utåt och glädjefull. Vad är då det här? En förmåga som endast människan har, nämligen att överföra någonting från det auditiva till det motoriska. Det finns ingen annan levande varelse på jorden som kan detta. Att överföra någonting från det hörbara in i det gestiska med kroppsspråket. Det finns ett par andra arter på jorden som kan överföra det man hör till det man uttrycker med hjälp av något sorts språk, delfiner, sälar, vissa valar som har stora folkmusikkulturer ute i haven och sångfåglar. Men det är få. De arterna som har relativt utvecklat, så att säga, intonationsspråk som delfiner, m fl, de har också en stor och väl utvecklad hjärna. Människan är unik på det här sättet. Och där är man i början, Homo Estetikus. Jag överför från det jag hör till det jag gör. Principen för människan, medvetande. Det finns också studier gjorda kring musik och andlig upplevelse. Man talar i psykologin om två huvudorsaker till spontan andlig upplevelse. Den allra största är musik och den näst största är naturupplevelse. Situationer där människor i sin biografi plötsligt har kommit in en situation där man har hört något och så går man in i ett helt annat tillstånd, kan gå ut ur kroppen, se sitt livspanorama, riktigt andliga upplevelser. Musiken är den främsta källan till det här, musiken är den största faktorn i det man kallar spontan andlig upplevelse. Det finns en stor forskning gjord om det här av Alf Gabrielsson på Uppsala Universitet. Ja, det där var ett försök att beskriva det vi kommer ur; rörelse, klang, tidsrum, upplevelse av tid, kunna tolka klangliga budskap, intonation och att det samtidigt är det som en port in till ett annat medvetande. Det är som om musiken kan öppna sig åt bägge hållen. Både i livets begynnelse och sen i vuxen ålder, men nu blir det ju inget språk av det där. Det räcker inte med det här, det här är en faktor. Det måste till någonting och vad är det? 20
Jo, vi måste lära oss att stå uppresta. Hela processen från att krypa och gå, allt det här som behövs i hela den motoriska utvecklingen fram till att jag kan hitta jämvikten i min gestalt och stå. Det är en grundförutsättning för att det ska bli språk och det här är på olika nivåer. Rent fysiologiskt är det så att i och med att människan reser sig upp och står riktigt upprätt, så faller struphuvudet ner och munhålan kan bli större än besläktade apor, som har ganska liknande talorganism. Upprest hållning frigör både uppåt och nedåt, människan kan därför säga i, o, a. Det är bara människan som kan säga de vokalerna. Det hänger ihop med den akustiska möjligheten människan har fått och den förändrade munhålan. I, o och a är mycket svåra vokaler att prestera, människan kan det. Det är de mänskliga vokalerna säger man i lingvistiken. Det behövs den uppresta hållningen för att språkorganen ska vara där. Men det räcker ju inte med det heller. Processen hos barnet innan det lär sig tala, att resa sig upp, att gå, få den motoriska utvecklingen att komma in i jämvikten i balansen, leder till att få ett strukturellt förhållande till rummet. Nu är det inte tid, nu är det rum som gäller. Höger, vänster, upp och ner. Centrum, periferi, de här tre sakerna är grundläggande för människans tankeutveckling. Utan att kunna hitta jämvikten i kroppen, inget fokus, ingen närvaro. Förhållandet centrum - periferi är väl genomforskat, man kan hålla föredrag om hur tänkandet modelleras fram ur centrum – periferi upplevelser. Ljus och mörker har vi inskrivet i vår egen varseblivning, vi läser världen som om vi står mellan ljus och mörker. Det finns också massor av exempel på hur det här är inskrivit i oss. Men vad är det här? Jo, plötsligt har vi kommit in i vår kropp, och genom vår kropp får vi relation till världen, vi får relation till världen som har ljus uppe och mörker nere, ett nära, ett fjärran. Jag är i balans i min kropp; en balans jag hela tiden måste erövra. Det är grunden. Ur det här möter jag det som finns omkring mig i rummet av rummets krafter. Om man ska sammanfatta det här skulle man kunna säga, geometri. Strukturell form i rummet. Strukturell form i tiden. Utan det här, inget språk. Och det går också väldigt starkt in i språket. Överhuvudtaget i hur vi uttrycker oss. Men innan vi gör det, ska jag bara ställa en liten fråga. Vilken av dessa två figurer är störst? Den till höger, är alla eniga om det. Barn före fem år svarar, långt mer än hälften av dem, den vänstra. Varför? Upp är större än ned. Börsen stiger och nu föll börsen och vi känner avgrundsdjupet. Varför blir inte börsen bredare? Nu blev börsen smal i dag. Det här är djupt rotat, upp och ner, börsen stiger. Upplevelsen mellan ljus och mörker går in i hur vi uttrycker det, det kunde ju vara att börsen blir bred. Nej, börsen stiger, börsen faller. Språket grundar sig på de spatiala rumsupplevelserna och använder rumsupplevelserna för att uttrycka den inre världen. Idag är jag uppåt, uppåt är en spatial sak. Det emotionella beskrivs med hjälp av spatial upplevelse. Det är principen i det. Mary Lecron Foster gjorde på 1980-talet studier kring protospråket. Det finns ett språk som är innan språket. Att människan överhuvudtaget har ett språk beror på den uppresta hållningen och beror på att människan kan hålla 21
- Page 1 and 2: MAJDAGARNA 2005 Interna nordiska st
- Page 3 and 4: Förord Majdagarna är i första ha
- Page 5 and 6: Vi delade upp oss i olika grupper o
- Page 7 and 8: Det här språkets genus eller spr
- Page 9 and 10: Och språkets olika yttringar, det
- Page 12 and 13: Torsdag 25 maj Dagens konstnärliga
- Page 14 and 15: Jag kommer nu att referera forsknin
- Page 16 and 17: Och då märker man att en vuxen m
- Page 18 and 19: Någonting annat som hör till den
- Page 22 and 23: tillbaks lätet med sitt Jag. Att m
- Page 24 and 25: Torsdag kväll Minnesstund Eurytmi
- Page 26 and 27: Fredag 26 maj Inledning till samtal
- Page 28 and 29: Och det är intressant just nu i de
- Page 30 and 31: Och återupptäckten tycks vara nå
- Page 32 and 33: Hur flexibla vi är, att berätta s
- Page 34 and 35: Fredag 26 maj Hänvisning till bild
- Page 36 and 37: Jag återkommer strax till det, jag
- Page 38 and 39: När gjorde han alltså det? Jo, de
- Page 40 and 41: Vi behöver ju inte ta det nu så j
- Page 42 and 43: Också en tredje bristsituation som
- Page 44 and 45: Det som nu också kan bli till prob
- Page 46 and 47: Och språk som pedagogiskt medel. A
- Page 48 and 49: Ansträngningen gav resultat, Moltk
- Page 50 and 51: Lördag 27 maj SPRÅKET SOM MAKTFAK
- Page 52 and 53: En norsk författare som har varit
- Page 54 and 55: Jag beskrev ju högläsning imorse,
- Page 56 and 57: Inntil det kom Ut av den flokken Æ
- Page 58 and 59: Et vakkert bilde på lyssnandets be
- Page 60 and 61: upptäcker att så inte är fallet.
- Page 62 and 63: Impulsen att tala har vi med oss fr
- Page 64 and 65: Vid en sjö möter lärjungarna, so
- Page 66 and 67: Samtalsgrupper Anteckningar Samtals
- Page 68 and 69: ARBETSGRUPPER Tema VÅRDEN AV LIVSR
Vad är det för känsla? De flesta som hör på det här talar om disharmoni,<br />
smärta, fruktan, oro. Men vad betyder det här? Jo, det betyder att, den enkla<br />
klangen har en direkt estetisk verkan i mig och direkt in i kroppen. Det<br />
betyder att om jag hör musik som grundar sig på septima, så väcker jag en<br />
bestämd stämning, en existentiell stämning och hör jag kvint, så väcker jag<br />
någonting annat.<br />
I Waldorfpedagogiken har vi kvinten och pentatoniken under förskoletiden,<br />
ni vet flöjterna med två hål. Man arbetar med kvinten och det här tror jag är<br />
en väldigt, väldigt bra sak. För ur de studier som jag har gjort så ser jag att<br />
kvinten är ett speciellt intervall, därför att det skapar en öppen, stabil säker,<br />
ljus och glad stämning. Ja, faktiskt. Jag brukar kalla det, det sociala<br />
intervallet. Därför att det har både öppenhet och delaktighet. Dessutom är<br />
det, det mest kognitiva intervallet som mest har med tanke att göra.<br />
Intressant nog.<br />
Jag har också gjort en studie med rörelser. Försökspersonerna lyssnade på<br />
intervallet och istället för att svara med ord svarade de med rörelse. För<br />
sekunden är oftast rörelsen så här, neråt och sorglig. Till sexten är rörelsen<br />
uppåt, utåt och glädjefull. Vad är då det här? En förmåga som endast<br />
människan har, nämligen att överföra någonting från det auditiva till det<br />
motoriska. Det finns ingen annan levande varelse på jorden som kan detta.<br />
Att överföra någonting från det hörbara in i det gestiska med kroppsspråket.<br />
Det finns ett par andra arter på jorden som kan överföra det man hör till det<br />
man uttrycker med hjälp av något sorts språk, delfiner, sälar, vissa valar som<br />
har stora folkmusikkulturer ute i haven och sångfåglar. Men det är få. De<br />
arterna som har relativt utvecklat, så att säga, intonationsspråk som delfiner,<br />
m fl, de har också en stor och väl utvecklad hjärna. Människan är unik på<br />
det här sättet.<br />
Och där är man i början, Homo Estetikus. Jag överför från det jag hör till det<br />
jag gör. Principen för människan, medvetande.<br />
Det finns också studier gjorda kring musik och andlig upplevelse. Man talar<br />
i psykologin om två huvudorsaker till spontan andlig upplevelse. Den allra<br />
största är musik och den näst största är naturupplevelse. Situationer där<br />
människor i sin biografi plötsligt har kommit in en situation där man har<br />
hört något och så går man in i ett helt annat tillstånd, kan gå ut ur kroppen,<br />
se sitt livspanorama, riktigt andliga upplevelser. Musiken är den främsta<br />
källan till det här, musiken är den största faktorn i det man kallar spontan<br />
andlig upplevelse. Det finns en stor forskning gjord om det här av Alf<br />
Gabrielsson på Uppsala Universitet.<br />
Ja, det där var ett försök att beskriva det vi kommer ur; rörelse, klang,<br />
tidsrum, upplevelse av tid, kunna tolka klangliga budskap, intonation och att<br />
det samtidigt är det som en port in till ett annat medvetande. Det är som om<br />
musiken kan öppna sig åt bägge hållen. Både i livets begynnelse och sen i<br />
vuxen ålder, men nu blir det ju inget språk av det där. Det räcker inte med<br />
det här, det här är en faktor. Det måste till någonting och vad är det?<br />
20
Change language