Språkets världar - Antroposofi.info
Språkets världar - Antroposofi.info Språkets världar - Antroposofi.info
tillbaks lätet med sitt Jag. Att människan har den här förmågan gör att människan kan modulera sin språkström; språkets kropp. Om jag bara låter affekten gå ut kan jag inte forma grunden för språk. Upprest hållning, hålla tillbaka lätet, behärska lätet. Utan det här har vi inget språk. Hur kan det bli till ord, och vad är ett ord? Foster gjorde en studie och tittade på om det fanns något gemensamt i världens olika språk. Hon hittade i dessa studier urtyper, något som hon kallade prototyper till språk, nämligen det att i de enskilda ljuden finns någonting som är gemensamt, korskulturellt. Om man tar m t ex, hon kallade det, det bilaterala ljudet. M uppträder i språk när man står i relation till någonting. Mother, meeting. M:et fasthåller upplevelsen av att möta någonting, rumsligt. I, vokalen i, fasthåller någonting som är ljust och smalt. Vokalen a fasthåller upplevelsen av att det är någonting stort och brett som gör intryck. F och p uppträder typiskt för ord som periferi, ord som har med omkrets att göra. Foster har tittat på hur språket uppstår ur rumsupplevelsen. Någonting ljust smalt fasthålls med hjälp av i. Protospråk, ursprungsspråk. L, t ex är hur två saker förenar sig, inte möts utan förenar sig. Det finns en musikalisk väg, intonation, klang i stämman med mera som uttrycker lika mycket som orden om mitt inre. Så finns det en plastisk del som utgår från den uppresta hållningen, upplevelsen av centrum/periferi, ljus/mörker och jämvikt. Upplevelsen av rummet fasthålls av ljuden, upplevelsen av min relation till rummet, fasthålls av ljuden. De här två möts nu och det blir till ord. För så fort ett ljud möter ett annat ljud så uppstår en samklang och så kommer intonation med hjälp av vokalerna. Relation på det här sättet, till två saker. Mötet mellan det inre och det yttre, där finns språket. I ett föredrag talar Rudolf Steiner om att i begynnelsen var ordet och lite senare i föredraget, nej, i begynnelsen var tanken. Lite senare säger han att nej, i begynnelsen var minnet. Minnet är i begynnelsen. Tidsrum som jag kan fasthålla. Ljud som gör att jag minns en situation utan att kunna verbalisera det. Minnet byggs ur det här. Ord, tanke, minne. Och det här finns inne i oss alla. Det här har alla människor med sig. Det här är grunden, innan det finns språk och innan det finns ord. Vi lever i det här tillståndet ganska lång tid efter att vi fötts. Vissa människor lever i det här tillståndet hela sitt liv. Utan att verbalisera sina tankar, lever i den här emotionella intonationsvärlden och uttrycker sig i enlighet med det också. I den senaste folkhälsorapporten som kom år 2000 och som förnyades år 2005 så står det klart och tydligt; En människa som aktivt upplever konst lever längre och får bättre hälsa. Varför? Aktiv konstupplevelse där jag engagerar mig i det jag upplever har en resonans ner i kroppen, på blodtryck och på allt möjligt. Passiv upplevelse av kultur, t ex passivt TV-tittande bör man undvika, särskilt barn. Denna rapport är offentlig, Statens offentliga utredningar år 2000 nr 91, Hälsa på lika villkor. Aktiv konstupplevelse ska vara för alla på jämlika grunder. Det står dessutom att forskning visar att det här är viktigt i vårdmiljöer, därför borde det i alla vårdutbildningar ingå 22
musik, sång, poesi, dans. Det körs ett försök i Huddinge där man försöker föra in det här. Aktiv konstupplevelse för att väcka någonting i oss. Antonio Damasio, är det någon som har läst hans böcker, är neurolog som har analyserat människans medvetande. Han säger att människans medvetande är närvaro och förnimmelse. Människans medvetande går inte skilja från känslan. Människans medvetande är estetiskt; sett från hjärnforskarens sida. Det estetiska förnimmandet som också kan bli en väg till hälsa. Centrum i människans medvetande. Jag skulle vilja använda de sista två minuterna för att knyta ihop det här. Steiner håller 1913 i Bergen det första offentliga föredraget om eurytmi, det var ett föredrag som har att göra med det som vi har talat om idag och med det vill jag avrunda. Steiner säger där att den process vi går igenom som blivande människor under de första tre åren, det är att vi lär oss hitta balansen, lär oss strukturera rummet, lär oss gå och ur detta utvecklar språket, vi lär oss tala och det är ur hela den processen som tänkandet utvecklar sig, det är grunden för människan. Han talar även om, långt före Damasio och andra hjärnforskare, hur det här påverkar hjärnan. Sen vänder han på det hela och säger att om det är så att man själv söker en andlig utveckling, ett fördjupat medvetande då jag själv vill utveckla mig, min individ och mitt Jag, ja, då finns det en väg och det är vägen tillbaka. Att jag som vuxen igen går in i tänkandets lagbundenhet och Steiner säger att jag då kan uppleva de andliga krafter som finns i mitt eget tänkande. Nästa steg är att jag går in i språket och genom att fördjupa de krafterna, får jag inte bara kunskap om någonting andligt nära kroppen, utan jag kan få kunskap om en andlighet som finns lite längre bort. Och den högsta andligheten kommer man åt om man kan hitta de krafter som är kvar i oss från då vi lärde oss att resa oss upp och gå. Avslutningsvis vill jag läsa det här: Vi måste se att dessa krafter som används i en andlig utveckling just har att göra med barndomens krafter. Det är barndomens krafter, det är de krafter man får till övers när man lär sig att gå, det är de krafter som blir till övers när man lär sig att tala, det är de krafter som blir till övers när man lär sig att tänka, det blir någonting i oss. De mest, och jag ber er att vara uppmärksamma på detta, det är de mest oskyldiga krafterna som människan har i sig. Detta är mycket viktigt. Det är de mest oskyldiga krafterna och samtidigt de krafter med vilka man kan skåda in i ett liv som går före födelsen om man utvecklar dem. Det är också de krafter man anar då man ser ett litet barn, en så förtrollande och tillfredsställande syn, därför att barnet i hela sin aura omvävs av dessa krafter, där den största delen används till att lära sig att gå. Men det är också de krafter som kan lysa oss in i den andliga världen. Återvändandet, det finns i mig, det finns i oss alla Vi kan återvända till den källa som finns i oss. Tack! 23
- Page 1 and 2: MAJDAGARNA 2005 Interna nordiska st
- Page 3 and 4: Förord Majdagarna är i första ha
- Page 5 and 6: Vi delade upp oss i olika grupper o
- Page 7 and 8: Det här språkets genus eller spr
- Page 9 and 10: Och språkets olika yttringar, det
- Page 12 and 13: Torsdag 25 maj Dagens konstnärliga
- Page 14 and 15: Jag kommer nu att referera forsknin
- Page 16 and 17: Och då märker man att en vuxen m
- Page 18 and 19: Någonting annat som hör till den
- Page 20 and 21: Vad är det för känsla? De flesta
- Page 24 and 25: Torsdag kväll Minnesstund Eurytmi
- Page 26 and 27: Fredag 26 maj Inledning till samtal
- Page 28 and 29: Och det är intressant just nu i de
- Page 30 and 31: Och återupptäckten tycks vara nå
- Page 32 and 33: Hur flexibla vi är, att berätta s
- Page 34 and 35: Fredag 26 maj Hänvisning till bild
- Page 36 and 37: Jag återkommer strax till det, jag
- Page 38 and 39: När gjorde han alltså det? Jo, de
- Page 40 and 41: Vi behöver ju inte ta det nu så j
- Page 42 and 43: Också en tredje bristsituation som
- Page 44 and 45: Det som nu också kan bli till prob
- Page 46 and 47: Och språk som pedagogiskt medel. A
- Page 48 and 49: Ansträngningen gav resultat, Moltk
- Page 50 and 51: Lördag 27 maj SPRÅKET SOM MAKTFAK
- Page 52 and 53: En norsk författare som har varit
- Page 54 and 55: Jag beskrev ju högläsning imorse,
- Page 56 and 57: Inntil det kom Ut av den flokken Æ
- Page 58 and 59: Et vakkert bilde på lyssnandets be
- Page 60 and 61: upptäcker att så inte är fallet.
- Page 62 and 63: Impulsen att tala har vi med oss fr
- Page 64 and 65: Vid en sjö möter lärjungarna, so
- Page 66 and 67: Samtalsgrupper Anteckningar Samtals
- Page 68 and 69: ARBETSGRUPPER Tema VÅRDEN AV LIVSR
- Page 70: En ung svensk man utan tal hade t.e
tillbaks lätet med sitt Jag. Att människan har den här förmågan gör att<br />
människan kan modulera sin språkström; språkets kropp. Om jag bara låter<br />
affekten gå ut kan jag inte forma grunden för språk. Upprest hållning, hålla<br />
tillbaka lätet, behärska lätet. Utan det här har vi inget språk.<br />
Hur kan det bli till ord, och vad är ett ord? Foster gjorde en studie och<br />
tittade på om det fanns något gemensamt i världens olika språk. Hon hittade<br />
i dessa studier urtyper, något som hon kallade prototyper till språk,<br />
nämligen det att i de enskilda ljuden finns någonting som är gemensamt,<br />
korskulturellt. Om man tar m t ex, hon kallade det, det bilaterala ljudet. M<br />
uppträder i språk när man står i relation till någonting. Mother, meeting.<br />
M:et fasthåller upplevelsen av att möta någonting, rumsligt. I, vokalen i,<br />
fasthåller någonting som är ljust och smalt. Vokalen a fasthåller upplevelsen<br />
av att det är någonting stort och brett som gör intryck. F och p uppträder<br />
typiskt för ord som periferi, ord som har med omkrets att göra. Foster har<br />
tittat på hur språket uppstår ur rumsupplevelsen. Någonting ljust smalt<br />
fasthålls med hjälp av i. Protospråk, ursprungsspråk. L, t ex är hur två saker<br />
förenar sig, inte möts utan förenar sig.<br />
Det finns en musikalisk väg, intonation, klang i stämman med mera som<br />
uttrycker lika mycket som orden om mitt inre. Så finns det en plastisk del<br />
som utgår från den uppresta hållningen, upplevelsen av centrum/periferi,<br />
ljus/mörker och jämvikt. Upplevelsen av rummet fasthålls av ljuden,<br />
upplevelsen av min relation till rummet, fasthålls av ljuden. De här två möts<br />
nu och det blir till ord. För så fort ett ljud möter ett annat ljud så uppstår en<br />
samklang och så kommer intonation med hjälp av vokalerna. Relation på det<br />
här sättet, till två saker. Mötet mellan det inre och det yttre, där finns<br />
språket.<br />
I ett föredrag talar Rudolf Steiner om att i begynnelsen var ordet och lite<br />
senare i föredraget, nej, i begynnelsen var tanken. Lite senare säger han att<br />
nej, i begynnelsen var minnet. Minnet är i begynnelsen. Tidsrum som jag<br />
kan fasthålla. Ljud som gör att jag minns en situation utan att kunna<br />
verbalisera det. Minnet byggs ur det här. Ord, tanke, minne. Och det här<br />
finns inne i oss alla. Det här har alla människor med sig. Det här är grunden,<br />
innan det finns språk och innan det finns ord. Vi lever i det här tillståndet<br />
ganska lång tid efter att vi fötts. Vissa människor lever i det här tillståndet<br />
hela sitt liv. Utan att verbalisera sina tankar, lever i den här emotionella<br />
intonationsvärlden och uttrycker sig i enlighet med det också.<br />
I den senaste folkhälsorapporten som kom år 2000 och som förnyades år<br />
2005 så står det klart och tydligt; En människa som aktivt upplever konst<br />
lever längre och får bättre hälsa. Varför? Aktiv konstupplevelse där jag<br />
engagerar mig i det jag upplever har en resonans ner i kroppen, på blodtryck<br />
och på allt möjligt. Passiv upplevelse av kultur, t ex passivt TV-tittande bör<br />
man undvika, särskilt barn. Denna rapport är offentlig, Statens offentliga<br />
utredningar år 2000 nr 91, Hälsa på lika villkor. Aktiv konstupplevelse ska<br />
vara för alla på jämlika grunder. Det står dessutom att forskning visar att det<br />
här är viktigt i vårdmiljöer, därför borde det i alla vårdutbildningar ingå<br />
22
Change language