Språkets världar - Antroposofi.info

Språkets världar - Antroposofi.info Språkets världar - Antroposofi.info

antroposofi.info
from antroposofi.info More from this publisher
15.09.2013 Views

Och återupptäckten tycks vara något ljuvt inom oss, då samtalet är där. Något, som öppnar sig mot framtiden. Dialogen kan vara en levande upplevelse av prövning inom och mellan människor. Därför att tillsammans är vi mer medvetna och kanske också smartare än vi är var för sig, men vi kan också vara något helt annat tillsammans. Vi har också upplevelser om det. Tillsammans kan vi bli varse nya framkomstvägar och nya möjligheter. Det dialogiska samtalet, hjälper oss att skapa miljöer, där skillnader mellan människor främjas. Jag ska berätta senare hur man kan skapa den. Det dialogiska samtalet utmanar traditionella och hierarkistiska modeller och ger oss möjlighet att utveckla partnership, partnerskap. Och det är väldigt viktigt i de nya ledarskapen, som vi försöker utveckla i våra organisationer. Dialogen ger oss möjlighet att kombinera tre tydliga och olika språk som vanligtvis inte går särskilt bra ihop. Det första språket är innebördens språk. Det ska ge oss en uppfattning om tankarna bakom samtalet, som är en urgammal sedvänja, innebördens språk. Det andra språket är känslornas språk och estetikerns språk. I grundstenen meditation, som Rudolf Steiner säger: Du kommer verkligen att känna och det är någonting helt annat än att bära dina emotioner. Det som är känsligt i mig, medkänna. Med det vill jag förmedla känslan av skönhet eller rytm och av en timing vi har i våra samtal. Det måste vara där. Det tredje språket är handlingens språk, som syftar till att påverka kraften i våra åtgärder. Och när dialogen är som bäst, är alla de tre språken representerade. De tre språkens röster genljuder av äldre idéer. Samhället i antikens Grekland strävade efter att förverkliga tre värden. Objektivitet, eller man kan också säga objektiv förståelse. Subjektiv upplevelse av skönhet och samordnad och rättrådig handling. Värdena kallades, det Sanna, det Sköna, det Goda. Alltför många har förlorat kontakten med samtalets eld. Oftast ser vi våra samtal, antingen som möjligheter att byta information, snacka lite, och gå sådär i olika roller eller som tävlingar, där vi ska ta poäng. Det var en gång en fin situation i min egen samtalsgrupp, där vi övade om vem som var bäst att ta poäng nästa gång. Att se vad som kommer ut av ett sånt samtal, det är väldigt viktigt att ha möjlighet att öva det. Svårigheter som borde vara lätta att komma tillrätta med, finns kvar. Ofta upptäcker vi, att vi saknar de resurser, som krävs för att verkligen bedöma nya möjligheter och nya alternativ. Den kreativa styrkan finns verkligen och den kan aktiveras, för att förnya våra relationer, om vi bara ger den förutsättningar att verka. Ordet dialog har sina rötter i grekiskans ”dia” och ”logos”. Dia betyder: Genom och logos: Ord eller mening. I ordets äldsta innebörd betydde ”logos”, att samla gemensamt. Det antyder en medvetenhet, om att saker och ting i naturen är relaterade till varandra. 30

Och det var en väldig fin möjlighet att studera biokemi och näring. Om jag inte hade gjort det, så skulle jag ha blivit någonting helt annat, med min stora idealism. Men där var den hela tiden, en förståelse. Vad menar man, då man ser att allt är relaterat till varandra? Och i den betydelse, kanske det är bättre att kalla logos maka, ordet relation. I begynnelsen var ordet. Och kan vi lära oss det också, att i begynnelsen var relationen. Där är något väldigt fint. Går man ett steg längre, är dialogen ett samtal, där människor tänker, tillsammans. De tänker, i relation med varandra, inte med egna åsikter och tankebilder. Aktivt tänkande är där. Att tänka tillsammans, innebär att jag inte längre ser min egen ståndpunkt, som den slutgiltiga, utan som ett steg på vägen. Att jag lossar greppet om min egen vishet och lyssnar till de möjligheter som uppstår, genom att jag har en relation till andra. Möjligheter, som jag annars inte hade uppmärksammat. Vilken värld, du har tänkt det, på ett annat sätt, berätta lite mera, det är intressant. Att öppna. Dialogen ger oss stimulans, att ta till oss den helhet, som redan finns och skapa ett nytt slags förhållande. Där vi intensivt lyssnar till och strävar efter att förstå alla åsikter som människor har eller kan uttrycka. Vi tror ofta, att alla instinktivt vet, hur vi ska leda våra egna samtalscirklar. Vi har förnimmelsen av att det inte är sant, men det förklarar inte varför kommunikationen så ofta bryter samman och fragmenteras, när människor ska föra ett dialogiskt samtal. Dialog är ett samtal med centrum och inte med marginal säger Bill Isaacs. Energin i våra motsättningar ska kanaliseras mot något som inte finns, inte ännu, men som är där, liksom i framtiden. Dialogen lyfter oss ur polariseringen, till en större gemensam upplevelse och blir ett medel för samordnad kraft för de människor som deltar. Det har fina resultat och bildningar om dessa processer i denna bok som jag nämnde. Jag har en egen dialoggrupp i Helsingfors, vi är 15 människor. En sammanslutning av olika professioner; Konsulenter, handledare, lärare och forskare. Två av oss har antroposofisk bakgrund. Vi träffas en gång per månad och utforskar dialogens möjligheter i handledning, i konfliktmedling, i vuxenutbildning, osv. En kort inledning till temat och sen börjar samtalsprocessen, som en av oss alltid observerar. Att förlora respekten för helheten och att sedan på basis av det, hålla ifrån sig det som är obehagligt och obekant. Att bli fixerad vid sin egen vishet om två slags vanetäckande, som genomsyrar det mänskliga medvetandet. Att ha ett dialogiskt samtal, det är inte lätt, men det är spännande vad man kan uppleva där, vilken möjlighet den ger att fördjupa självkännedomen. Den här underliggande strukturen i vårt medvetande, skapas genom samverkan av flera faktorer. Hur fritt vi vågar tänka och känna i olika sammanhang, hur vi kan vidmakthålla upplevelsen och tillhörigheten. Hur närvarande och autentiska vi klarar att vara. 31

Och återupptäckten tycks vara något ljuvt inom oss, då samtalet är där.<br />

Något, som öppnar sig mot framtiden. Dialogen kan vara en levande<br />

upplevelse av prövning inom och mellan människor. Därför att tillsammans<br />

är vi mer medvetna och kanske också smartare än vi är var för sig, men vi<br />

kan också vara något helt annat tillsammans. Vi har också upplevelser om<br />

det. Tillsammans kan vi bli varse nya framkomstvägar och nya möjligheter.<br />

Det dialogiska samtalet, hjälper oss att skapa miljöer, där skillnader mellan<br />

människor främjas. Jag ska berätta senare hur man kan skapa den.<br />

Det dialogiska samtalet utmanar traditionella och hierarkistiska modeller<br />

och ger oss möjlighet att utveckla partnership, partnerskap. Och det är<br />

väldigt viktigt i de nya ledarskapen, som vi försöker utveckla i våra<br />

organisationer. Dialogen ger oss möjlighet att kombinera tre tydliga och<br />

olika språk som vanligtvis inte går särskilt bra ihop.<br />

Det första språket är innebördens språk. Det ska ge oss en uppfattning om<br />

tankarna bakom samtalet, som är en urgammal sedvänja, innebördens språk.<br />

Det andra språket är känslornas språk och estetikerns språk. I grundstenen<br />

meditation, som Rudolf Steiner säger: Du kommer verkligen att känna och<br />

det är någonting helt annat än att bära dina emotioner. Det som är känsligt i<br />

mig, medkänna. Med det vill jag förmedla känslan av skönhet eller rytm och<br />

av en timing vi har i våra samtal. Det måste vara där.<br />

Det tredje språket är handlingens språk, som syftar till att påverka kraften i<br />

våra åtgärder. Och när dialogen är som bäst, är alla de tre språken<br />

representerade. De tre språkens röster genljuder av äldre idéer. Samhället i<br />

antikens Grekland strävade efter att förverkliga tre värden. Objektivitet,<br />

eller man kan också säga objektiv förståelse. Subjektiv upplevelse av<br />

skönhet och samordnad och rättrådig handling. Värdena kallades, det Sanna,<br />

det Sköna, det Goda.<br />

Alltför många har förlorat kontakten med samtalets eld. Oftast ser vi våra<br />

samtal, antingen som möjligheter att byta <strong>info</strong>rmation, snacka lite, och gå<br />

sådär i olika roller eller som tävlingar, där vi ska ta poäng.<br />

Det var en gång en fin situation i min egen samtalsgrupp, där vi övade om<br />

vem som var bäst att ta poäng nästa gång.<br />

Att se vad som kommer ut av ett sånt samtal, det är väldigt viktigt att ha<br />

möjlighet att öva det. Svårigheter som borde vara lätta att komma tillrätta<br />

med, finns kvar. Ofta upptäcker vi, att vi saknar de resurser, som krävs för<br />

att verkligen bedöma nya möjligheter och nya alternativ. Den kreativa<br />

styrkan finns verkligen och den kan aktiveras, för att förnya våra relationer,<br />

om vi bara ger den förutsättningar att verka.<br />

Ordet dialog har sina rötter i grekiskans ”dia” och ”logos”. Dia betyder:<br />

Genom och logos: Ord eller mening. I ordets äldsta innebörd betydde<br />

”logos”, att samla gemensamt. Det antyder en medvetenhet, om att saker<br />

och ting i naturen är relaterade till varandra.<br />

30

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!