Språkets världar - Antroposofi.info
Språkets världar - Antroposofi.info Språkets världar - Antroposofi.info
Och återupptäckten tycks vara något ljuvt inom oss, då samtalet är där. Något, som öppnar sig mot framtiden. Dialogen kan vara en levande upplevelse av prövning inom och mellan människor. Därför att tillsammans är vi mer medvetna och kanske också smartare än vi är var för sig, men vi kan också vara något helt annat tillsammans. Vi har också upplevelser om det. Tillsammans kan vi bli varse nya framkomstvägar och nya möjligheter. Det dialogiska samtalet, hjälper oss att skapa miljöer, där skillnader mellan människor främjas. Jag ska berätta senare hur man kan skapa den. Det dialogiska samtalet utmanar traditionella och hierarkistiska modeller och ger oss möjlighet att utveckla partnership, partnerskap. Och det är väldigt viktigt i de nya ledarskapen, som vi försöker utveckla i våra organisationer. Dialogen ger oss möjlighet att kombinera tre tydliga och olika språk som vanligtvis inte går särskilt bra ihop. Det första språket är innebördens språk. Det ska ge oss en uppfattning om tankarna bakom samtalet, som är en urgammal sedvänja, innebördens språk. Det andra språket är känslornas språk och estetikerns språk. I grundstenen meditation, som Rudolf Steiner säger: Du kommer verkligen att känna och det är någonting helt annat än att bära dina emotioner. Det som är känsligt i mig, medkänna. Med det vill jag förmedla känslan av skönhet eller rytm och av en timing vi har i våra samtal. Det måste vara där. Det tredje språket är handlingens språk, som syftar till att påverka kraften i våra åtgärder. Och när dialogen är som bäst, är alla de tre språken representerade. De tre språkens röster genljuder av äldre idéer. Samhället i antikens Grekland strävade efter att förverkliga tre värden. Objektivitet, eller man kan också säga objektiv förståelse. Subjektiv upplevelse av skönhet och samordnad och rättrådig handling. Värdena kallades, det Sanna, det Sköna, det Goda. Alltför många har förlorat kontakten med samtalets eld. Oftast ser vi våra samtal, antingen som möjligheter att byta information, snacka lite, och gå sådär i olika roller eller som tävlingar, där vi ska ta poäng. Det var en gång en fin situation i min egen samtalsgrupp, där vi övade om vem som var bäst att ta poäng nästa gång. Att se vad som kommer ut av ett sånt samtal, det är väldigt viktigt att ha möjlighet att öva det. Svårigheter som borde vara lätta att komma tillrätta med, finns kvar. Ofta upptäcker vi, att vi saknar de resurser, som krävs för att verkligen bedöma nya möjligheter och nya alternativ. Den kreativa styrkan finns verkligen och den kan aktiveras, för att förnya våra relationer, om vi bara ger den förutsättningar att verka. Ordet dialog har sina rötter i grekiskans ”dia” och ”logos”. Dia betyder: Genom och logos: Ord eller mening. I ordets äldsta innebörd betydde ”logos”, att samla gemensamt. Det antyder en medvetenhet, om att saker och ting i naturen är relaterade till varandra. 30
Och det var en väldig fin möjlighet att studera biokemi och näring. Om jag inte hade gjort det, så skulle jag ha blivit någonting helt annat, med min stora idealism. Men där var den hela tiden, en förståelse. Vad menar man, då man ser att allt är relaterat till varandra? Och i den betydelse, kanske det är bättre att kalla logos maka, ordet relation. I begynnelsen var ordet. Och kan vi lära oss det också, att i begynnelsen var relationen. Där är något väldigt fint. Går man ett steg längre, är dialogen ett samtal, där människor tänker, tillsammans. De tänker, i relation med varandra, inte med egna åsikter och tankebilder. Aktivt tänkande är där. Att tänka tillsammans, innebär att jag inte längre ser min egen ståndpunkt, som den slutgiltiga, utan som ett steg på vägen. Att jag lossar greppet om min egen vishet och lyssnar till de möjligheter som uppstår, genom att jag har en relation till andra. Möjligheter, som jag annars inte hade uppmärksammat. Vilken värld, du har tänkt det, på ett annat sätt, berätta lite mera, det är intressant. Att öppna. Dialogen ger oss stimulans, att ta till oss den helhet, som redan finns och skapa ett nytt slags förhållande. Där vi intensivt lyssnar till och strävar efter att förstå alla åsikter som människor har eller kan uttrycka. Vi tror ofta, att alla instinktivt vet, hur vi ska leda våra egna samtalscirklar. Vi har förnimmelsen av att det inte är sant, men det förklarar inte varför kommunikationen så ofta bryter samman och fragmenteras, när människor ska föra ett dialogiskt samtal. Dialog är ett samtal med centrum och inte med marginal säger Bill Isaacs. Energin i våra motsättningar ska kanaliseras mot något som inte finns, inte ännu, men som är där, liksom i framtiden. Dialogen lyfter oss ur polariseringen, till en större gemensam upplevelse och blir ett medel för samordnad kraft för de människor som deltar. Det har fina resultat och bildningar om dessa processer i denna bok som jag nämnde. Jag har en egen dialoggrupp i Helsingfors, vi är 15 människor. En sammanslutning av olika professioner; Konsulenter, handledare, lärare och forskare. Två av oss har antroposofisk bakgrund. Vi träffas en gång per månad och utforskar dialogens möjligheter i handledning, i konfliktmedling, i vuxenutbildning, osv. En kort inledning till temat och sen börjar samtalsprocessen, som en av oss alltid observerar. Att förlora respekten för helheten och att sedan på basis av det, hålla ifrån sig det som är obehagligt och obekant. Att bli fixerad vid sin egen vishet om två slags vanetäckande, som genomsyrar det mänskliga medvetandet. Att ha ett dialogiskt samtal, det är inte lätt, men det är spännande vad man kan uppleva där, vilken möjlighet den ger att fördjupa självkännedomen. Den här underliggande strukturen i vårt medvetande, skapas genom samverkan av flera faktorer. Hur fritt vi vågar tänka och känna i olika sammanhang, hur vi kan vidmakthålla upplevelsen och tillhörigheten. Hur närvarande och autentiska vi klarar att vara. 31
- Page 1 and 2: MAJDAGARNA 2005 Interna nordiska st
- Page 3 and 4: Förord Majdagarna är i första ha
- Page 5 and 6: Vi delade upp oss i olika grupper o
- Page 7 and 8: Det här språkets genus eller spr
- Page 9 and 10: Och språkets olika yttringar, det
- Page 12 and 13: Torsdag 25 maj Dagens konstnärliga
- Page 14 and 15: Jag kommer nu att referera forsknin
- Page 16 and 17: Och då märker man att en vuxen m
- Page 18 and 19: Någonting annat som hör till den
- Page 20 and 21: Vad är det för känsla? De flesta
- Page 22 and 23: tillbaks lätet med sitt Jag. Att m
- Page 24 and 25: Torsdag kväll Minnesstund Eurytmi
- Page 26 and 27: Fredag 26 maj Inledning till samtal
- Page 28 and 29: Och det är intressant just nu i de
- Page 32 and 33: Hur flexibla vi är, att berätta s
- Page 34 and 35: Fredag 26 maj Hänvisning till bild
- Page 36 and 37: Jag återkommer strax till det, jag
- Page 38 and 39: När gjorde han alltså det? Jo, de
- Page 40 and 41: Vi behöver ju inte ta det nu så j
- Page 42 and 43: Också en tredje bristsituation som
- Page 44 and 45: Det som nu också kan bli till prob
- Page 46 and 47: Och språk som pedagogiskt medel. A
- Page 48 and 49: Ansträngningen gav resultat, Moltk
- Page 50 and 51: Lördag 27 maj SPRÅKET SOM MAKTFAK
- Page 52 and 53: En norsk författare som har varit
- Page 54 and 55: Jag beskrev ju högläsning imorse,
- Page 56 and 57: Inntil det kom Ut av den flokken Æ
- Page 58 and 59: Et vakkert bilde på lyssnandets be
- Page 60 and 61: upptäcker att så inte är fallet.
- Page 62 and 63: Impulsen att tala har vi med oss fr
- Page 64 and 65: Vid en sjö möter lärjungarna, so
- Page 66 and 67: Samtalsgrupper Anteckningar Samtals
- Page 68 and 69: ARBETSGRUPPER Tema VÅRDEN AV LIVSR
- Page 70: En ung svensk man utan tal hade t.e
Och återupptäckten tycks vara något ljuvt inom oss, då samtalet är där.<br />
Något, som öppnar sig mot framtiden. Dialogen kan vara en levande<br />
upplevelse av prövning inom och mellan människor. Därför att tillsammans<br />
är vi mer medvetna och kanske också smartare än vi är var för sig, men vi<br />
kan också vara något helt annat tillsammans. Vi har också upplevelser om<br />
det. Tillsammans kan vi bli varse nya framkomstvägar och nya möjligheter.<br />
Det dialogiska samtalet, hjälper oss att skapa miljöer, där skillnader mellan<br />
människor främjas. Jag ska berätta senare hur man kan skapa den.<br />
Det dialogiska samtalet utmanar traditionella och hierarkistiska modeller<br />
och ger oss möjlighet att utveckla partnership, partnerskap. Och det är<br />
väldigt viktigt i de nya ledarskapen, som vi försöker utveckla i våra<br />
organisationer. Dialogen ger oss möjlighet att kombinera tre tydliga och<br />
olika språk som vanligtvis inte går särskilt bra ihop.<br />
Det första språket är innebördens språk. Det ska ge oss en uppfattning om<br />
tankarna bakom samtalet, som är en urgammal sedvänja, innebördens språk.<br />
Det andra språket är känslornas språk och estetikerns språk. I grundstenen<br />
meditation, som Rudolf Steiner säger: Du kommer verkligen att känna och<br />
det är någonting helt annat än att bära dina emotioner. Det som är känsligt i<br />
mig, medkänna. Med det vill jag förmedla känslan av skönhet eller rytm och<br />
av en timing vi har i våra samtal. Det måste vara där.<br />
Det tredje språket är handlingens språk, som syftar till att påverka kraften i<br />
våra åtgärder. Och när dialogen är som bäst, är alla de tre språken<br />
representerade. De tre språkens röster genljuder av äldre idéer. Samhället i<br />
antikens Grekland strävade efter att förverkliga tre värden. Objektivitet,<br />
eller man kan också säga objektiv förståelse. Subjektiv upplevelse av<br />
skönhet och samordnad och rättrådig handling. Värdena kallades, det Sanna,<br />
det Sköna, det Goda.<br />
Alltför många har förlorat kontakten med samtalets eld. Oftast ser vi våra<br />
samtal, antingen som möjligheter att byta <strong>info</strong>rmation, snacka lite, och gå<br />
sådär i olika roller eller som tävlingar, där vi ska ta poäng.<br />
Det var en gång en fin situation i min egen samtalsgrupp, där vi övade om<br />
vem som var bäst att ta poäng nästa gång.<br />
Att se vad som kommer ut av ett sånt samtal, det är väldigt viktigt att ha<br />
möjlighet att öva det. Svårigheter som borde vara lätta att komma tillrätta<br />
med, finns kvar. Ofta upptäcker vi, att vi saknar de resurser, som krävs för<br />
att verkligen bedöma nya möjligheter och nya alternativ. Den kreativa<br />
styrkan finns verkligen och den kan aktiveras, för att förnya våra relationer,<br />
om vi bara ger den förutsättningar att verka.<br />
Ordet dialog har sina rötter i grekiskans ”dia” och ”logos”. Dia betyder:<br />
Genom och logos: Ord eller mening. I ordets äldsta innebörd betydde<br />
”logos”, att samla gemensamt. Det antyder en medvetenhet, om att saker<br />
och ting i naturen är relaterade till varandra.<br />
30
Change language