Språkets världar - Antroposofi.info

More documents

Recommendations

Info

Lördag 27 maj SPRÅKET SOM MAKTFAKTOR. SPRÅKET SOM PEDAGOGISKT MEDEL av Anne Mette Stabel Ja, välkommen tillbaka från samtalsgrupperna! Det är helt fantastiskt att få komma hit och fortsätta, men att bli buren hit av berättelsen om Dante och himmelsk sfärisk musik, det är nästan lite överväldigande. Detta språk som är hjärtats språk. Det som jag ska prata om är ”Språket som maktfaktor”. Det första jag tänker på är att när jag står här uppe här i en talarstol och skal vara den som ska prata, da är det ju en obalans. Det är en form som vi har vant oss vid, men jag känner att när jag står här och har ordet så har man också en typ av makt. Vi känner säkert igen oss i den situationen, vi hör på ett föredrag och när föredragshållaren har pratat klart säger han/hon, är det någon som har en fråga? Ett försök att göra något åt den obalansen. Och så hittar man inte riktigt orden, kommer inte riktigt igång. Som pedagog känner jag att det är viktigt att ge andra chansen att säga något. Men då måste man ju få lov att ha sitt språk, få lov att prata sitt eget språk. Och det är det ju någon som inte får. Men som maktmedel vet vi ju at det å ta bort møjligheten til å tala sitt eget språk, det er et kraftigt maktmedel. Ockuperande land som kommer och tar ett annat land; et kraftigt maktmedel är det att sörja för att de som bor i det landet inte får bruka sitt modersmål. Det språket som är hjärtats språk. Om man inte får bruka det, så är man effektivt utanför. Så är det ju så att det inte bara är folk som har ett eget språk utan också mindre grupperingar utvecklar egna koder, eget språk. T ex läkare, man skulle ju önska att de av och till pratar med patienterna! Men man använder ett fackspråck och använder ord och begrepp som hör till. Och vi har ju också ett eget språk, Steiner-skolemiljön och de antroposofiska miljöerna. Ett språk som har som ambition att leta efter det som beskriver och förstår gåtan människan. Den osynlige människan lika mycket som den synlige, fysiske. Vi har ett eget sätt att sätta ord och begrepp på dette, och vi använder dette när vi ska försöka förstå denna gåtan om människan. Men av och till blir ju detta språk vårt som vi blir så hemma i, det blir också en fara. Ibland blir ju detta språk använt mot oss i offentligheten och det är det säkert många av er som känner. Jag har varit med om det, för i den by där jag bor har det blossat upp en sådan tidningsdebatt, utlöst av en skribent som hade hämtat citat från Steiner och tagit dem ur dess sammanhang och satt dessa samman på nytt, och hon skrev att ”Steiner-skole pedagogik, det är baserat på religiösa uppenbarelser och de som arbetar i Steinerskolan är trofasta mot alt det som er skrivit av Steiner och de som undervisar kan inte tänka själva, de bara läser boken”. Och då kände jag mig lite kallad att svara på det. 50
Och selv om jag pratar om det varje dag på mitt arbete, det är min uppgift att leda studenter in i detta fältet, inn i det outsägliga språket, så sitter jag där och ska skriva detta til tidningeen och tycker det er svårt Inte bara vil jag förklara missförståndet utan jag vill så gärna att hon som skrev artikeln ska förändra sin uppfattning, fordi det hon skrev upplevdes som fel. Jag vill så gärna förklara henne hur detta egentligen är. Fastän jag pratar om det varenda dag så upplever jag att när jag ska formulera mig skriftligt så är det mycket svårare. Skriftspråket har en enorm kraft. Jag kämpar för att hitta orden, kämpar för att finna ett språk som inte bara är en maktdemonstration, ex att säga – ”Det du skriver är fel”. Jag ville gärna förklara vad det är vi håller på med. Vilken ambition vi har, vad det är vi försöker genomtränga, våre forsøk på att forstå. Gåtan människan. På norska har vi dette ordet; å gjennomtrenge en sak, ett ämne det betyder att man förstår någonting med sitt tänkande. Att man har erkänt något, att man klarar att ge det vidare i ord och uttrycka det. Jag vet inte om jag lyckades, men jag vet att jag försökte, utan klichéer, utan de vanliga vändningarna, jag prövade ett finna nytt språk. Och det är kanske vår uppgift hela tiden att förnya detta språk i den tradition vi har. Vi måste kunna förnya det inom den strömmen vi står i. Vi upplever ofta och tänker i bilder, metaforer, mange ord och begrepp talar om att diskussion är en form av kamp. Det har att göra med att vinna, jag sa förut att jag ville gärna överbevisa henne. Men vi har några språkliga bilder och uttryck för detta med debatt och diskussion. (Diskussion är ett hårdare ord än debatt, eller hur?). För ex säger vi att han torpederade alla mina argument, påstående man inte kunde försvara, jag har aldrig vunnit en diskussion, man brukar en strategi, jag knuste alla hans argument, hon angrep det jag skrev. Vad är det här för någonting då? Jo, det är krig. Det är inte så att vi är rädda, men vi känner det lite.... Inte så mycket när vi har muntlig debatt och samtalar, men väldigt tydligt när det står på tryck. Jag har aldrig varit så rädd för att öppna posten eller lese tidningen som efter att jag skrivit dessa två inläggen! Men som lärare har vi en annan förståelse av språk, det ska inte vara ett ordkrig, språket är ju för oss pedagoger vårt viktigaste redskap, vi önskar växt och utveckling hos barnen. I vårt pedagogiske arbeid tar vi utgangspunkt i at SPRÅK ER KRAFT, språket hjelper elevene med å forstå verden, til å tenke og til å bli virksomme. Ni har säkert hört barn prata med varandra och hört dom fråga, vem har du? Vad menar de? De menar: ”Vem har du som lärare?”. De frågar ju inte bara efter namnet, de frågar efter vilken människa som möter dem varje dag i dörren, som hälsar på dem, tar i hand och känner om de är kalla eller varma, ser de i ögonen. Som berättar, lyssnar och är tillsammans med dem. Barnen vet att det är viktigt vem det är som är där i klassrummet, de hör det på stämman, de hör det på ljudet, på klangen i stämman vem denna människa är. Undervisning betyder visa något som är mellan, visa något som är mellan människor. Undervisning är att synliggöra det som är mellan oss, det betyder att undervisning, och språket som är det viktigaste redskapet i vår undervisning, det är detta mötet mellan lärare och barn. 51
Page 1 and 2: MAJDAGARNA 2005 Interna nordiska st
Page 3 and 4: Förord Majdagarna är i första ha
Page 5 and 6: Vi delade upp oss i olika grupper o
Page 7 and 8: Det här språkets genus eller spr
Page 9 and 10: Och språkets olika yttringar, det
Page 12 and 13: Torsdag 25 maj Dagens konstnärliga
Page 14 and 15: Jag kommer nu att referera forsknin
Page 16 and 17: Och då märker man att en vuxen m
Page 18 and 19: Någonting annat som hör till den
Page 20 and 21: Vad är det för känsla? De flesta
Page 22 and 23: tillbaks lätet med sitt Jag. Att m
Page 24 and 25: Torsdag kväll Minnesstund Eurytmi
Page 26 and 27: Fredag 26 maj Inledning till samtal
Page 28 and 29: Och det är intressant just nu i de
Page 30 and 31: Och återupptäckten tycks vara nå
Page 32 and 33: Hur flexibla vi är, att berätta s
Page 34 and 35: Fredag 26 maj Hänvisning till bild
Page 36 and 37: Jag återkommer strax till det, jag
Page 38 and 39: När gjorde han alltså det? Jo, de
Page 40 and 41: Vi behöver ju inte ta det nu så j
Page 42 and 43: Också en tredje bristsituation som
Page 44 and 45: Det som nu också kan bli till prob
Page 46 and 47: Och språk som pedagogiskt medel. A
Page 48 and 49: Ansträngningen gav resultat, Moltk
Page 52 and 53: En norsk författare som har varit
Page 54 and 55: Jag beskrev ju högläsning imorse,
Page 56 and 57: Inntil det kom Ut av den flokken Æ
Page 58 and 59: Et vakkert bilde på lyssnandets be
Page 60 and 61: upptäcker att så inte är fallet.
Page 62 and 63: Impulsen att tala har vi med oss fr
Page 64 and 65: Vid en sjö möter lärjungarna, so
Page 66 and 67: Samtalsgrupper Anteckningar Samtals
Page 68 and 69: ARBETSGRUPPER Tema VÅRDEN AV LIVSR
Page 70: En ung svensk man utan tal hade t.e

Språkets världar - Antroposofi.info

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?