Språkets världar - Antroposofi.info

More documents

Recommendations

Info

Inntil det kom Ut av den flokken Æser til gårds De fant på land To som lite maktet Ask og Embla Uten lagnad De hadde ikke ånde Eide ingen sanser Verken blod eller liv Eller god lèt Ånde gav Odin Høna gav sanser Lodur gav blod Og god lèt Det är nästan så att man hör hjärtslagen i detta språket, i dessa verser. Och jag tror att man kan låna lite av detta språket berättelser om t ex Oden och de andra gudarna. Ett namn är inte nog för en gud som han, ett namn på ting är inte nog för barnen i 5:e klass. Det krävs många ord i världen för att beskriva och förstå den. Och nu ett annat exempel när barnen har blivit lite större; 12-13 år, i 7:e klass. Då berättar vi inga äventyr eller myter, (vi forteller en annan sorts berättelser men det skal jag inte berätta om her nu) men vi har t ex fysikundervisning, då arbetar barnen med optik med det de ser. De ska beskriva vad de ser, de ska hitta ett språk för att beskriva fysiska fenomen. Genom iakttagelse och formulering av det de ser, så övar vi upp den mer objektiva sidan av språket. Ex: Hela klassrummet ska mörkläggas, allt dagsljus ska stängas ute. Så beskriver klassen det de gjorde, helt exakt; klippte sopsäckar och satte för fönstren, tapede igjen sprekkene. När det sen blivit helt mörkt, vad ser vi då. Ser vi något? Sen släpper man in lite ljus från fönstret genom en glipa, vad ser vi då? Det är inte så lätt att beskriva, att finna ord för det. Några elever är snabba och föreslår någonting och läraren leder samtalet, några barn tror att de har sett något, det är väldigt lätt att beskriva något man tror man sett. Tillsammans pratar vi och hittar det mest exakta uttrycket för vad som skedde, när vi mörklade och när vi släppte in ljuset igen. Først selve iakttagelsen, så samtalen og så utformingen til en tekst. Disse fysikkøvelsene er også språklige øvelser, men her er ikke fantasikreftene de framherskende, de kan tilogmed være forstyrrende feilkilder. Her øves objektivitet og klarhet. Viktig læring. Skritt på vegen til å utvikle en selvstendig tenkning, med språket som redskap. Ändå lite längre upp, i gymnasiet står det i läroplanen mycket språk på schemat, drama, litteraturhistoria. Och första gången jag såg det, tänkte jag att det var ju väldigt mycket språk! Ända tills jag under terminen hade en klass, där vi hade litteratur och de skulle bearbeta och skriva en text själva. Då var det en pojke som bara ritade krusiduller, skrev ingenting. Jag försökte då hjälpa honom, kom med förslag, sånt man som lärare prøver göra. Så kom han långsamt igång. 56
Nästa gång jag kom sa han, ”Du, i fjol kunde jag skriva långa berättelser, det gick helt av sig själv. Men nu kommer det ingenting, det är precis som att jag har tappat mitt språk”. Det var otroligt viktigt för mig att få en så kraftig bekännelse från en elev. Ja, de ska tappa språket av och till för att kunna erövra det igen! Men det är viktigt att inte pressa eleverna. Bruk av litteratur er viktigt i arbeidet med å erövra språket. Därför står det följaktligen så mycket i läroplan for 1. videregående klasse att man arbetar med litteratur, t ex teater. I det arbetet lånar vi andras repliker, andres formuleringer, och det är fint. Om man inte vet vad man ska säga, kan man låna andras ord. Jag har satt upp teaterstycken med videregående klasser flera gånger. Det som sker är ju inte bara att man lär sig replikerna, men i den klassen der alla håller på med samma stycke, så utvecklar det sig ett slags nytt språk, vi pratar som Tjechov skrev, om vi skal gjøre helt vanlige ting; handle, rydde, vaske eller ta bussen; i en slik teaterperiode smitter teaterspråket også over til språket i disse situasjonene. Vi är alle sammen på godset i kirsebærhaven, vi är liksom inne i det språket, vi delar det, vi har hört något tillsammans. Vi hör samman i bruket av detta språket. Vi läser litteratur, av och til forskjellige bøker, andre ganger en felles bok. När vi leser samma bok, alla, då leser jag gärna högt för alla. Och jag måste säga att jag läser högt även för mina stora elever, för mina voksne studente. De som hörer noe sammen, de hör tilsammans. Och jag tycker det er viktigt att läsa böcker, inte nödvändigtvis for att alltid förstå boken, men för att leta efter vackra, helt oförståeliga, rara, stygga, underliga setninger och glede eller undre seg over det. Varje dag när eleverna ska gå hem och läsa vidare själv, så ska de leta efter något, som de har lust att läsa högt för de andra i klassen.. En setning, två setningar som de tar med tillbaka och dela med oss i klassen. Och då behöver man inte ta ansvar för hela handlingen eller hela boken eller för om man har förstått det eller inte. Nej, man kan bara säga: ”Detta fann jag, hör på det!” För exempel från Göran Tunströms Juloratioriet, som jag har använt flera gånger med elever,. De kommer tillbaka med t ex en setning som är sån ”Ingenting är värre än det att inte blir sett av ett barn, då är man ingenting värt här i livet”. Och så en som kom tillbaka med ett par andra setningar från Juloratoriet, ”En känner sig alldeles som en dikt, i alla fall som en linje i en dikt. Och det är viktigt att någon fortsätter att vara en sån här diktlinje, att vi inte ger upp”. Det är fint när eleverna själv hittar dette. ”Hör på den!”. Då är man på väg att hitta sitt eget språk genom møtet med diktningen, genom författarnas bruk av orden och deras kamp med språket. Det jag har sagt nu berör de två första aspekterna av lyssnandet. Lyssnandet till hvad barnet säger, hvad barnen behöver. Det andra var lysnandet til hvad som lever i stoffet. Den tredje aspekten av lyssnandet får vi inte glömma. Jag måste säga lite om det här på slutet. Vi kan vara tillsammans med andra. Det har i disse dagarne varit mycket prat om samtalets betydelse, det å ha gode samtal er viktigt. Det kan vara med en kollega eller vän, en vägledare, en som går tillsammans med oss, som ex Dante som går tillsammans med sin vägledare Virgilius. Dante hörde Virgilius stämma innan han såg honom. 57
Page 1 and 2:
MAJDAGARNA 2005 Interna nordiska st
Page 3 and 4:
Förord Majdagarna är i första ha
Page 5 and 6: Vi delade upp oss i olika grupper o
Page 7 and 8: Det här språkets genus eller spr
Page 9 and 10: Och språkets olika yttringar, det
Page 12 and 13: Torsdag 25 maj Dagens konstnärliga
Page 14 and 15: Jag kommer nu att referera forsknin
Page 16 and 17: Och då märker man att en vuxen m
Page 18 and 19: Någonting annat som hör till den
Page 20 and 21: Vad är det för känsla? De flesta
Page 22 and 23: tillbaks lätet med sitt Jag. Att m
Page 24 and 25: Torsdag kväll Minnesstund Eurytmi
Page 26 and 27: Fredag 26 maj Inledning till samtal
Page 28 and 29: Och det är intressant just nu i de
Page 30 and 31: Och återupptäckten tycks vara nå
Page 32 and 33: Hur flexibla vi är, att berätta s
Page 34 and 35: Fredag 26 maj Hänvisning till bild
Page 36 and 37: Jag återkommer strax till det, jag
Page 38 and 39: När gjorde han alltså det? Jo, de
Page 40 and 41: Vi behöver ju inte ta det nu så j
Page 42 and 43: Också en tredje bristsituation som
Page 44 and 45: Det som nu också kan bli till prob
Page 46 and 47: Och språk som pedagogiskt medel. A
Page 48 and 49: Ansträngningen gav resultat, Moltk
Page 50 and 51: Lördag 27 maj SPRÅKET SOM MAKTFAK
Page 52 and 53: En norsk författare som har varit
Page 54 and 55: Jag beskrev ju högläsning imorse,
Page 58 and 59: Et vakkert bilde på lyssnandets be
Page 60 and 61: upptäcker att så inte är fallet.
Page 62 and 63: Impulsen att tala har vi med oss fr
Page 64 and 65: Vid en sjö möter lärjungarna, so
Page 66 and 67: Samtalsgrupper Anteckningar Samtals
Page 68 and 69: ARBETSGRUPPER Tema VÅRDEN AV LIVSR
Page 70: En ung svensk man utan tal hade t.e
show all

Språkets världar - Antroposofi.info

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?