Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Et vakkert bilde på lyssnandets betydelse. Det att känna den andres stämma,<br />
vägledarens stämma, det sier noe om nærheten mellom veilederen og den<br />
som blir veiledet.<br />
Dante har ju inte bara Virgilius som vägledare utan även Beatrice og St.<br />
Bernhard. Det forteller oss at det er en utvikling i veilederarbeidet, det er<br />
forskjellige stadier i denne prosessen. Et slikt spirituelt arbeid inneholder<br />
också meditation och naturupplevelser. Vi kan också lyssna oss in i<br />
årstiderna och höra om där finns något som kan säga oss något.<br />
I torsdags var det Kristi Himmelsfärdsdag. Enligt berättelsen sägs det att<br />
den uppståndne Kristus for upp till himmlens sfärer och då stod disiplerna<br />
ensamma igen här på jorden och de var först osäkra, rädda och de kände att<br />
de var ensamma. Men så står det i fortellingen att de hörde något, de hörde<br />
ett brus, ett sus från himlen som när det blåser en stark storm. Så satte sig<br />
eldtunger på deras pannor och skuldror och så kände de och upplevde de att<br />
de fick nya krafter, att de inte var så ensamma. Och att de därför kunde<br />
fortsätta. Och så berättas det i Apostelns gärningar att de var många<br />
människor som var samlade när detta hände. Pingsten är egentligen en<br />
gammal judisk fest, så därför var det många människor församlade.<br />
Människor som hade olika språk, människor som tillhörde olika<br />
folkgrupper, som därför hade olika modersmål. Men när det skedde,<br />
upplevde de allesammans att de förstod det som blev sagt. Det som blev<br />
sagt, det var som om det blev sagt på deras eget språk. Det är kanske ett<br />
slags under? Detta är berättelsen om pingsten. Kanske är det inte så<br />
vanskligt, för jag tror att vi alla vet något om det, vi känner eldtungorna, det<br />
är som ljus i mörkret, de glöder som Askeladden håller liv i. Vi känner den<br />
värmen inne i oss, när vi blir igenkända. När någon pratar till oss och vi<br />
förstår det som blir sagt. När någon lyssnar till det vi säger, när någon säger<br />
vårt namn för första gången. Vi upplever detta när vi pratar med människor<br />
som talar samma språk som oss. Men vi vet att vi kan uppleva det också<br />
med människor som talar ett annat språk eller också de som är språklösa. Vi<br />
vet att det är upplevelsen av att vara en del av ett fellesskap, det handlar om<br />
att ana att det finns något som är större:<br />
- Något som lyser,<br />
- Något som klingar,<br />
- Något som har värme.<br />
- Något som bringer oss i bevegelse - som lyden selv som blir til ord, som<br />
blir til ett språk som berører det innerste i oss, - vårt JAG<br />
Tack!<br />
Musikalisk efterklang med Sylvia Karpe<br />
58