Språkets världar - Antroposofi.info
Språkets världar - Antroposofi.info Språkets världar - Antroposofi.info
Samtalsgrupper Anteckningar Samtalsgrupp, ” Språk – en kombination av gester, ord, mimik” 2006-05-25 Viktigt med budskapet bakom orden – det ordlösa språket läses lätt av, av dem vi arbetar med. Utveckla språk genom konsten. Det kan vara svårt att ta kontakt – det syns tydligt om man vill ha kontakt eller inte. Mötet mellan två främlingar – ögonen säger mycket. Hur påbörjar man ett samtal. Språket mellan t ex autister och medarbetare – kommunikationen kan lätt missförstås åt båda håll. Finns det onödiga ord, som inte har någon verklig förankring? Språket – en onödig klyfta som skiljer antroposofin från resten av världen. Om antroposofin utåt skulle ha ett mera lättbegripligt språk, skulle klyftan minska. Spädbarn har en stark vilja till kommunikation. Friska barn vill säga. Om gester inte hör intimt samman med budskapet, med språket, så kan man inte arbeta läkepedagogiskt. Kvalitéer i olika språk, norskan är mer rakare och mer centrerat än svenskan. Anekdot: Två banditer; den ena blir fångad, torterad och förhörd men avslöjar inget. Den andre frågar efteråt hur han klarade detta. – Jag var bakbunden, så jag kunde inte tala. 2006-05-26 Vi provar några gester från talgestaltningen. Vi fascineras över teckentolkarna. Olika sorters samtal – ärligt, skvaller, monolog, lyssna. Kan man lyssna och bara uttrycka sig när det passar in? Samtal bör helst vara ett samtal och inte diskussion. Det viktiga är inte att klargöra det man redan är övertygad om, utan att kunna lyssna, förändra och lära sig något nytt. Kommunikation via Internet – ett sätt att dölja sin identitet, att kunna ha en massa vänner fast man är blyg. Distans. Det förutsättningslösa lyssnandet, - att ta sig tid att lyssna, öppna sig med sympati, lägga bort alla föreställningar, förutfattade meningar och ta den talande på allvar. Kanske finns det dels två sorters människor – den lyssnande och den talande, kanske också i längre eller kortare perioder pendla mellan dessa kvalitéer. I ett samtal som är givande för båda måste pendeln gå från den ena till den andra – en lyssnar – en talar och sedan omvänt. Viljan behövs för att öppna rummet och tränga undan föreställningar, lämna sig själv lite utanför. Tankar och känslor har sin självklara plats i ett samtal. Humorn är viktig! 2006-05-27 Varför är det lättare att ta in och lyssna på dem vi jobbar med än våra kollegor? Större kärleksrum för att de är ärliga? Är det svårare med kollegorna för att man har likvärdig ställning och måste hävda sig, stå för sitt? Är det då svårare att lyssna bakom orden på en kollega. 66
När man kommer till ett möte etc där man skall samtala, lyssna och vara närvarande, kan det vara till hjälp om alla med ord eller en gest får visa var vi är just i det ögonblicket, för att medvetandegöra och därigenom släppa det som varit och ägna sig åt det som är nu. Kan vi höra vad som ligger bakom ett utbrott hos dem som inte kan tala? Agerar vi med inställningen – jag måste lugna ner dig, du stör, eller – jag undrar varför det blev så här, jag måste ta reda på det när jag lugnat ner honom? Vi får höra om en flicka som talar hemma, men ingenting på jobbet. Tillit? Professionellt, Privat och Person, de tre P att förhålla sig till i yrket. Överlag verkar de flesta nöjda med det nya upplägget. Men man önskar en kort stund först på morgonen med eurytmi, pantomim, poesi eller liknande för att skapa ett rum, lämna sitt bakom sig. 67
- Page 16 and 17: Och då märker man att en vuxen m
- Page 18 and 19: Någonting annat som hör till den
- Page 20 and 21: Vad är det för känsla? De flesta
- Page 22 and 23: tillbaks lätet med sitt Jag. Att m
- Page 24 and 25: Torsdag kväll Minnesstund Eurytmi
- Page 26 and 27: Fredag 26 maj Inledning till samtal
- Page 28 and 29: Och det är intressant just nu i de
- Page 30 and 31: Och återupptäckten tycks vara nå
- Page 32 and 33: Hur flexibla vi är, att berätta s
- Page 34 and 35: Fredag 26 maj Hänvisning till bild
- Page 36 and 37: Jag återkommer strax till det, jag
- Page 38 and 39: När gjorde han alltså det? Jo, de
- Page 40 and 41: Vi behöver ju inte ta det nu så j
- Page 42 and 43: Också en tredje bristsituation som
- Page 44 and 45: Det som nu också kan bli till prob
- Page 46 and 47: Och språk som pedagogiskt medel. A
- Page 48 and 49: Ansträngningen gav resultat, Moltk
- Page 50 and 51: Lördag 27 maj SPRÅKET SOM MAKTFAK
- Page 52 and 53: En norsk författare som har varit
- Page 54 and 55: Jag beskrev ju högläsning imorse,
- Page 56 and 57: Inntil det kom Ut av den flokken Æ
- Page 58 and 59: Et vakkert bilde på lyssnandets be
- Page 60 and 61: upptäcker att så inte är fallet.
- Page 62 and 63: Impulsen att tala har vi med oss fr
- Page 64 and 65: Vid en sjö möter lärjungarna, so
- Page 68 and 69: ARBETSGRUPPER Tema VÅRDEN AV LIVSR
- Page 70: En ung svensk man utan tal hade t.e
Samtalsgrupper<br />
Anteckningar Samtalsgrupp, ” Språk – en kombination av gester, ord,<br />
mimik”<br />
2006-05-25<br />
Viktigt med budskapet bakom orden – det ordlösa språket läses lätt av, av<br />
dem vi arbetar med.<br />
Utveckla språk genom konsten. Det kan vara svårt att ta kontakt – det syns<br />
tydligt om man vill ha kontakt eller inte. Mötet mellan två främlingar –<br />
ögonen säger mycket. Hur påbörjar man ett samtal. Språket mellan t ex<br />
autister och medarbetare – kommunikationen kan lätt missförstås åt båda<br />
håll.<br />
Finns det onödiga ord, som inte har någon verklig förankring? Språket – en<br />
onödig klyfta som skiljer antroposofin från resten av världen. Om<br />
antroposofin utåt skulle ha ett mera lättbegripligt språk, skulle klyftan<br />
minska. Spädbarn har en stark vilja till kommunikation. Friska barn vill<br />
säga. Om gester inte hör intimt samman med budskapet, med språket, så kan<br />
man inte arbeta läkepedagogiskt. Kvalitéer i olika språk, norskan är mer<br />
rakare och mer centrerat än svenskan. Anekdot: Två banditer; den ena blir<br />
fångad, torterad och förhörd men avslöjar inget. Den andre frågar efteråt hur<br />
han klarade detta. – Jag var bakbunden, så jag kunde inte tala.<br />
2006-05-26<br />
Vi provar några gester från talgestaltningen. Vi fascineras över<br />
teckentolkarna. Olika sorters samtal – ärligt, skvaller, monolog, lyssna. Kan<br />
man lyssna och bara uttrycka sig när det passar in? Samtal bör helst vara ett<br />
samtal och inte diskussion. Det viktiga är inte att klargöra det man redan är<br />
övertygad om, utan att kunna lyssna, förändra och lära sig något nytt.<br />
Kommunikation via Internet – ett sätt att dölja sin identitet, att kunna ha en<br />
massa vänner fast man är blyg. Distans. Det förutsättningslösa lyssnandet, -<br />
att ta sig tid att lyssna, öppna sig med sympati, lägga bort alla<br />
föreställningar, förutfattade meningar och ta den talande på allvar. Kanske<br />
finns det dels två sorters människor – den lyssnande och den talande, kanske<br />
också i längre eller kortare perioder pendla mellan dessa kvalitéer. I ett<br />
samtal som är givande för båda måste pendeln gå från den ena till den andra<br />
– en lyssnar – en talar och sedan omvänt. Viljan behövs för att öppna<br />
rummet och tränga undan föreställningar, lämna sig själv lite utanför.<br />
Tankar och känslor har sin självklara plats i ett samtal. Humorn är viktig!<br />
2006-05-27<br />
Varför är det lättare att ta in och lyssna på dem vi jobbar med än våra<br />
kollegor? Större kärleksrum för att de är ärliga? Är det svårare med<br />
kollegorna för att man har likvärdig ställning och måste hävda sig, stå för<br />
sitt? Är det då svårare att lyssna bakom orden på en kollega.<br />
66
Change language