Språkets världar - Antroposofi.info
Språkets världar - Antroposofi.info Språkets världar - Antroposofi.info
Arne Klingborg målade taket, gestalter, nu är det mycket luckor som är öppna, men gestalter, färger, former, färgspråk, formspråk. Fönstrena med sina reliefer, väggarna med sina reliefer. Alltihopa talar hela tiden till oss nu, när vi är här. Ett levande språk, fast både Abbi och Arne har nu lämnat jordelivet, men deras verk talar nu i detta ögonblick till oss allihopa, vi upplever det, kanske lite omedvetet, men det är så, hela tiden. Inte bara människoverk, det som är skapat av människan som talar ett språk utan också naturen själv. Idag har det varit väldigt blåsigt, starka vindar, nordvästliga vindar. Känner man att ja, dagen har fått en prägel av det, de som varit här i Sverige åtminstone. Hela dagen har liksom haft en karaktär av starka nordvästliga vindar, eller hur? Det är språk. Nu närmar vi oss kvällen, det är kväll, snart börjar det mörkna. Vad är det för språk, kvällen till skillnad mot morgonen? Vad är det som uttalar sig i en blomma? I en lilja, i en tulpan till skillnad mot en ros. Vad är det för något? Ett annat språk från rosen mot liljan. Hur är det med en björk, hur är det med en ek? Hur är det med en liten sten, hur är det med en stor klippa? Hur är det med havet, vad säger havet? Och vad säger den lilla insjön eller lilla dammen? Överallt ett språk och nu är det inte människornas språk utan det är naturens språk, och kanske kan man säga, gudarnas språk, som har blivit rätt så förstummat eller vi har förlorat möjligheten att förstå det språket eller att riktigt lyssna till det språket, jämfört med människor tidigare. I Nordamerika hos indianerna där, var det så att de hade en särskild begåvning, kan man säga, för att stå i förbindelse med det här språket, det andliga i naturen och de kallar det just för Den Store Anden. Den Store Anden som talade ur alla ting. Ur alla väsen, ur gräset, ur molnen, ur träden, ur bäcken, ur buffeln, allt, allt, allt. Det var ett tilltal, de upplevde det som ett tilltal, ett språk. Sen upplevde de någonting fullständigt chockerande när de vita inkräktarna kom in på deras områden. Det här exemplet tar Rudolf Steiner flera gånger har jag sett i pedagogiska föredrag, hur fullständigt obegripligt för dessa indianer som levde i den levande verkligheten. Så kommer de vita och de har papper, och på de här papperen finns det svarta krumelurer, svarta tecken och de här svarta tecknen betyder att vi äger den här marken, det är vi som äger det här. Jamen, ni kan ju inte äga det här, det är vattnet, gräset, klipporna, förfädernas gravar. Jo, det står här på papperet. Hur ser papperet ut då? Det är ett vitt papper med svarta små djävlar på. Vad är det för relation mellan det här papperet och världen omkring. Det finns ju ingen relation. Det var obegripligt. Och då är det fullständigt abstrakt detta för de människorna. Där står vi idag, anser jag, vi måste återskapa ett sorts levande förhållande till ordet, både det skrivna ordet och det talade ordet, det ordlösa ordet, det ordet som talar ur allting som vi har omkring oss. Att erövra detta, tror jag, är i riktning mot det som Rudolf Steiner kallar för det levande tänkandet. Att världen börjar leva igen, den värld som har krympt ihop, så att säga, i abstraktionernas värld. I intellektets värld. 8
Och språkets olika yttringar, det är någonting otroligt stort och vi kan inte gå in på det här alltihopa, men det är ett enormt aktuellt tema, de som bor i Sverige vet att, jag vet inte nu, det är ju inte så många som tittar på teve i våra kretsar, men om det skulle vara någon som ibland liksom har råkat sätta på teven, kan det hända att ni har märkt att det var förra året ”Det värsta språket”, väldigt populärt program om språk just. Jag var förvånad att det var sån succé, olika språkliga yttringar, vad är korrekt, finns det ett korrekt språk och finns det ett felaktigt språk och hur förändras språket? Det har följts upp av dialekter, hur är det med dialekter? Varför talar man olika i olika landsändar? Vad är det som uttrycker sig i en dialekt och hur uppstår en dialekt överhuvudtaget? Det är ju inte bara ljuden som låter annorlunda, man formulerar sig helt annorlunda i norra Sverige mot hur man gör i södra Sverige, helt andra satser och varför blir det så här? I Sveriges största morgontidning, Dagens Nyheter, så är det en häftig debatt om just språket och språkets valörer och just kring det här, finns det bra språk eller finns det sämre språk eller finns det någon sorts språk som ska vara normgivande. Debatten har väckts till liv därför att vi har, idag är det så väldigt många språk som har kommit som har invandrat till Sverige och det uppstår då nya språkyttringar så att säga i förorterna och så. Och då var det någon som kallade det här för ”blattesvenska”. Hur är det med den här svenskan liksom, är det någonting bra som förnyar vårt språk eller tvärtom någonting som utarmar språket. Vad ska vara första språk och vad ska vara andra språk? Och finns det överhuvudtaget någonting att rätta sig efter när det gäller språk? En intensiv laddad debatt som pågår varje dag nästan i ”Dagens Nyheter” så temat är väldigt, väldigt aktuellt och när vi nu tar upp det här stora temat om språket och dess ursprung och dess olika kvalitéer så måste vi vara ödmjuka. Vi kan bara så att säga bara snudda vid vissa aspekter, bara smaka på någonting litet som har med språkets oändlighet att göra. Och då har vi tänkt att den här gången, de här majdagarna, skulle vara lite annorlunda än vad de brukar vara, så vi har ett nytt koncept som ni säkert har sett och en del har kanske blivit förvånade, en del förskräckta och en del glada. Beroende på temperament och läggning. Men eftersom det här ska handla om språket så tänkte vi sätta samtalet i centrum, inte nu föredraget i centrum, det är ju en form av språk också, men samtalet, den formen av kommunikation, som man har i ett samtal. Då har vi tänkt på det viset, inspirerade av förra årets majdagar, då vi började morgonen med Parcifal legenden, kommer ni ihåg det? Bilder, så att säga, för någonting, man säger ju så här: En bild säger mer än tusen ord. Och nu tänkte vi sätta in bilden starkt på morgonen, den konstnärliga gestaltningen, och vi vet inte hur det blir. Det är olika länder, olika personligheter som har fått i uppdrag att gestalta en förmiddag. Och då börjar det med en bild, det ska bli spännande att se vad det blir för bilder, hörrni. Det kan bli eurytmi, det kan bli pantomim, det kan bli drama, jag vet inte, till ett bestämt tema. Sen kommer den personen som har det här ansvaret att, säga några ord, inledande ord, ställa några frågor, innan alla går till sina samtalsgrupper. Och sen var det väl kaffe, tror jag. 9
- Page 1 and 2: MAJDAGARNA 2005 Interna nordiska st
- Page 3 and 4: Förord Majdagarna är i första ha
- Page 5 and 6: Vi delade upp oss i olika grupper o
- Page 7: Det här språkets genus eller spr
- Page 12 and 13: Torsdag 25 maj Dagens konstnärliga
- Page 14 and 15: Jag kommer nu att referera forsknin
- Page 16 and 17: Och då märker man att en vuxen m
- Page 18 and 19: Någonting annat som hör till den
- Page 20 and 21: Vad är det för känsla? De flesta
- Page 22 and 23: tillbaks lätet med sitt Jag. Att m
- Page 24 and 25: Torsdag kväll Minnesstund Eurytmi
- Page 26 and 27: Fredag 26 maj Inledning till samtal
- Page 28 and 29: Och det är intressant just nu i de
- Page 30 and 31: Och återupptäckten tycks vara nå
- Page 32 and 33: Hur flexibla vi är, att berätta s
- Page 34 and 35: Fredag 26 maj Hänvisning till bild
- Page 36 and 37: Jag återkommer strax till det, jag
- Page 38 and 39: När gjorde han alltså det? Jo, de
- Page 40 and 41: Vi behöver ju inte ta det nu så j
- Page 42 and 43: Också en tredje bristsituation som
- Page 44 and 45: Det som nu också kan bli till prob
- Page 46 and 47: Och språk som pedagogiskt medel. A
- Page 48 and 49: Ansträngningen gav resultat, Moltk
- Page 50 and 51: Lördag 27 maj SPRÅKET SOM MAKTFAK
- Page 52 and 53: En norsk författare som har varit
- Page 54 and 55: Jag beskrev ju högläsning imorse,
- Page 56 and 57: Inntil det kom Ut av den flokken Æ
Och språkets olika yttringar, det är någonting otroligt stort och vi kan inte<br />
gå in på det här alltihopa, men det är ett enormt aktuellt tema, de som bor i<br />
Sverige vet att, jag vet inte nu, det är ju inte så många som tittar på teve i<br />
våra kretsar, men om det skulle vara någon som ibland liksom har råkat<br />
sätta på teven, kan det hända att ni har märkt att det var förra året ”Det<br />
värsta språket”, väldigt populärt program om språk just. Jag var förvånad att<br />
det var sån succé, olika språkliga yttringar, vad är korrekt, finns det ett<br />
korrekt språk och finns det ett felaktigt språk och hur förändras språket? Det<br />
har följts upp av dialekter, hur är det med dialekter? Varför talar man olika i<br />
olika landsändar? Vad är det som uttrycker sig i en dialekt och hur uppstår<br />
en dialekt överhuvudtaget? Det är ju inte bara ljuden som låter annorlunda,<br />
man formulerar sig helt annorlunda i norra Sverige mot hur man gör i södra<br />
Sverige, helt andra satser och varför blir det så här? I Sveriges största<br />
morgontidning, Dagens Nyheter, så är det en häftig debatt om just språket<br />
och språkets valörer och just kring det här, finns det bra språk eller finns det<br />
sämre språk eller finns det någon sorts språk som ska vara normgivande.<br />
Debatten har väckts till liv därför att vi har, idag är det så väldigt många<br />
språk som har kommit som har invandrat till Sverige och det uppstår då nya<br />
språkyttringar så att säga i förorterna och så. Och då var det någon som<br />
kallade det här för ”blattesvenska”. Hur är det med den här svenskan<br />
liksom, är det någonting bra som förnyar vårt språk eller tvärtom någonting<br />
som utarmar språket. Vad ska vara första språk och vad ska vara andra<br />
språk? Och finns det överhuvudtaget någonting att rätta sig efter när det<br />
gäller språk? En intensiv laddad debatt som pågår varje dag nästan i<br />
”Dagens Nyheter” så temat är väldigt, väldigt aktuellt och när vi nu tar upp<br />
det här stora temat om språket och dess ursprung och dess olika kvalitéer så<br />
måste vi vara ödmjuka. Vi kan bara så att säga bara snudda vid vissa<br />
aspekter, bara smaka på någonting litet som har med språkets oändlighet att<br />
göra.<br />
Och då har vi tänkt att den här gången, de här majdagarna, skulle vara lite<br />
annorlunda än vad de brukar vara, så vi har ett nytt koncept som ni säkert<br />
har sett och en del har kanske blivit förvånade, en del förskräckta och en del<br />
glada. Beroende på temperament och läggning. Men eftersom det här ska<br />
handla om språket så tänkte vi sätta samtalet i centrum, inte nu föredraget i<br />
centrum, det är ju en form av språk också, men samtalet, den formen av<br />
kommunikation, som man har i ett samtal. Då har vi tänkt på det viset,<br />
inspirerade av förra årets majdagar, då vi började morgonen med Parcifal<br />
legenden, kommer ni ihåg det?<br />
Bilder, så att säga, för någonting, man säger ju så här: En bild säger mer än<br />
tusen ord. Och nu tänkte vi sätta in bilden starkt på morgonen, den<br />
konstnärliga gestaltningen, och vi vet inte hur det blir. Det är olika länder,<br />
olika personligheter som har fått i uppdrag att gestalta en förmiddag. Och då<br />
börjar det med en bild, det ska bli spännande att se vad det blir för bilder,<br />
hörrni. Det kan bli eurytmi, det kan bli pantomim, det kan bli drama, jag vet<br />
inte, till ett bestämt tema. Sen kommer den personen som har det här<br />
ansvaret att, säga några ord, inledande ord, ställa några frågor, innan alla går<br />
till sina samtalsgrupper. Och sen var det väl kaffe, tror jag.<br />
9
Change language