Markåtkomst och ersättning för infrastruktur i Norden - Kort

gst.dk

Markåtkomst och ersättning för infrastruktur i Norden - Kort

(2) Statens vegvesen utför det praktiska planarbetet, kommunen svarar

för planbehandling och planfastställelse.

(3) Statens vegvesen utför både planarbete och planbehandling,

kommunen svarar för enbart planfastställelsen.

Berörda fastighetsägare och andra som har ett rättsligt intresse får under

planprocessen möjlighet att ge synpunkter på förslaget till detaljplan. Senare

kan de till länsstyrelsen (fylkesmannen) överklaga kommunens beslut om

detaljplan.

Markåtkomst

Med stöd av godkänd detaljplan (reguleringsplan) kan vägmarken tas i

anspråk. Upplåtelseformen är äganderätt. Det sker inte någon automatisk

överlåtelse av äganderätten med stöd av planen, utan det görs antingen

genom avtal eller expropriation.

Det vanliga är att parterna kommer överens om markförvärv och ersättning.

Statens vegvesen uppger att köp av marken görs i omkring 95 % av fallen.

Statens vegvesen kan även köpa mark innan detaljplanen är klar, om vägens

sträckning är klar enligt översiktplanen. Speciellt inom jordbruksområden

kan det vara värdefullt att kunna köpa mark på ett tidigt stadium för att

marken sedan kan användas för markbyten.

Det förekommer i vissa fall att man träffar avtal om enbart markåtkomsten

och löser ersättningsfrågan senare i domstol, så kallat arbeidstillåtelse. På så

vis blir det möjligt att starta vägbygget tidigare. Denna process tillämpas i

ca 2-3 % av fallen.

För resterande 2-3 % av fallen tillämpas expropriation. Tillstånd till

expropriation, vilket söks av Statens vegvesen (de fem regionvägscheferna),

grundas på detaljplanen. Någon ytterligare prövning av tillåtligheten och

avvägning mellan nyttan av expropriationen och skadan den medför behövs

inte. Expropriationstillståndet kan överklagas till Vägdirektoraret.

Efter det att beslutet om expropriation har fattats, har Statens vegvesen ett år

på sig att begära expropriationsskjönn. Detta är en domstolsprocess, som är

något förenklad jämfört med vanliga tvistemålsprocesser, där både markåtkomst-

och ersättningsfrågorna klaras av. Första instans i skjönnsprocessen

är tingsrätten, som också brukar kallas skjönnsrätten i det här sammanhanget.

Rätten består av en domare och normalt två eller fyra, i undantagsfall

sex, lekmän. Lekmännen kan i viss grad vara tillsatta efter parternas

speciella önskemål om kunskaper etc.

27

More magazines by this user