Markåtkomst och ersättning för infrastruktur i Norden - Kort

gst.dk

Markåtkomst och ersättning för infrastruktur i Norden - Kort

(1) Ersättning för själva ledningsområdet, t.ex. förlorad skogsproduktion

eller försvårad brukning på grund av stolpar.

(2) Ersättning för skador på restfastigheten, t.ex. försämrad utsikt för ett

bostadshus eller arronderingsförsämringar i skogsmark.

När avtal träffas så förenklas ofta värdering i förhållande till

vad som gäller

vid skjönn. Det är inte ovanligt att ersättningsnivån vid avtal ligger högre än

den tvångsvisa nivån. Det finns med andra ord ett visst förhandlingsutrymme

vid avtal.

Inmätning och registrering

Någon inmätning av ledningarna i terrängen görs inte eftersom ledningarna i

sig själva är så tydliga.

Kraftledningarna kan registreras i kraftledningsregistret som förs av

Statens

Kartverk. Registreringen gör att ledningarna blir ett eget objekt som kan

pantsättas. Det är dock inte ofta som detta sker i praktiken.

Avtalen om servitut för ledningarna kan skrivas in (tinglysas) i fastighetsregistret

(GAB).

Sammanfattning av processen för kraftledningar i Norge

Ledningens sträckning etc. bestäms genom koncession. Marken upplåts

med bruksrätt. I de allra flesta fall, med ca 90-95 % av berörda

markägare, träffas överenskommelse om att både förvärva marken och

om ersättningen. Med övriga markägare kommer man i i vissa fall överens

om tillträdet till marken men inte om ersättningen, som bestäms

genom skjönnsprocessen vid tingsrätten. I ca 5 % av fallen tillämpas

expropriation för att komma åt marken och även klara av ersättningsfrågorna.

Omkring 20-25 % av tingsrättens ersättningsdomar, motsvarande

2-3 % av samtliga berörda fastighetsägare, överklagas till

lagmansrätten. Bruksrätterna registreras i kraftledningsregistret.

63

More magazines by this user