Samrådsredogörelse - Mariestads kommun

SAMRÅDSREDOGÖRELSE 

Detaljplan för 

Sjölyckan 

(fd Nolskogen Etapp 1) 

Mariestads tätort 

Upprättad av Kommunledningskontoret i april 2013

Planförfattare: Maria Nilsson, planarkitekt


Planen har varit föremål för samråd under tiden 28 februari 2013 

till och med 5 april 2013. Den har dels varit utskickad till ett 

flertal olika remissinstanser och funnits tillgänglig i Stadshuset 

samt på kommunens hemsida. Nedan redovisas de yttranden som 

har kommit in under samrådstiden och kommenteras om det finns 

anledning. 

OBS! Våren 2013 genomfördes en namntävling för att döpa om området 

Nolskogen till ett namn med sjöanknytning. Det vinnande förslaget 

blev Sjölyckan, som associerar till närliggande Madlyckan. Från 

samrådsförslag till granskningsförslag har alltså namnet Nolskogen 

ändrats till Sjölyckan. Därför förekommer båda benämningar i denna 

handling. 

STATLIGA INTRESSEN 

LÄNSSTYRELSEN 

Länsstyrelsens samlade bedömning 

Länsstyrelsen har tidigare och i samband med yttranden över fördjupning 

av översiktsplanen för Mariestads Norra (Länsstyrelsens 

granskningsyttrande daterad, 2010-08-20) uttalat sig positivt om 

planläggning av området. Kommunen arbetade fram ett program 

för Nolskogen etapp 1 som Länsstyrelsen även här yttrade sig 

positivt (daterad, 2011-05-05). Den aktuella detaljplanen följer 

samma positiva tongångar som tidigare även om vissa redigeringar 

har gjorts sedan sist. 

Synpunkter på sådant som kan aktualisera prövning 

Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripande grunderna i 11 

kap 10 § PBL och nu kända förhållanden att ett antagande av en 

detaljplan enligt förslaget inte kommer att prövas. 

Motiv för bedömningen 

Länsstyrelsen befarar inte att riksintresse enligt miljöbalken (MB) 

påtagligt kommer att skadas, att mellankommunal samordning blir 

olämplig, att miljökvalitetsnormer enligt miljöbalken inte iakttas, 

att strandskydd enligt 7 kapitlet miljöbalken upphävs i strid med 

gällande bestämmelser, eller att bebyggelse blir olämplig med 

hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller risken för olyckor, 

översvämning eller erosion. 

Råd enligt 2 kap. PBL 

Statens Geotekniska Institut påtalar om vikten av att hantera 

branta partier och risk för ytliga ras i jord/berg eller risk för blocknedfall 

i planskedet. 

Länsstyrelsen anser att plankartan med planbestämmelser ska kompletteras 

med kravet på lämpliga bestämmelser om dessa risker. 

Synpunkter enligt annan lagstiftning 

Om dagvattnet ska kopplas på befintligt markavvattningsföretag 

ska godkännande inhämtas från företaget. Eventuellt behöver 

företaget omprövas. 

Samråd ska dessutom hållas med Trafikverket angående de tilltänkta 

våtmarkerna eftersom dessa ligger i anslutning till järnvägen. 

Att anlägga våtmarker är i övrigt anläggningspliktiga verksamheter. 

Länsstyrelsen har i övrigt inga ytterligare synpunkter att tillföra 

planen 

Behovsbedömning 

Kommunen bedömer att förslaget inte innebär betydande påverkan 

på miljön. Länsstyrelsen delar kommunens åsikt. 

Detaljplan för Sjölyckan (fd Nolskogen Etapp 1) 

Beredning 

Ärendet har handlagts av arkitekt Mehdi Vaziri och granskats av 

arkitekt Jens Rasmussen. Vad som angivits ovan gäller som statens 

samlade myndighetsuppfattning vid en avvägning mellan olika 

framförda synpunkter. 

Kommentarer 

Utifrån SGI:s yttrande har kommunen begärt in en komplettering 

i den geotekniska undersökningen för att kartlägga riskerna för 

ras och blocknedfall. Denna visar dock på att det inte finns några 

risker för detta, och därför anses krav på lämpliga bestämmelser om 

dessa risker onödigt. 

Planbeskrivningen kompletteras med information gällande om 

dagvattnet kopplas på befintligt markavvattningsföretag måste 

godkännande inhämtas från företaget och att företaget eventuellt 

behöver omprövas. 

Samråd kommer hållas med Trafikverket angående de tilltänkta 

våtmarkerna. Planbeskrivningen kompletteras med information 

gällande att anlägga våtmarker är i anmälningspliktiga verksamheter. 

LANTMÄTERIET 

För genomförandet viktiga frågor där planen måste förbättras 

I planförfarandet på sidan 4 står att planen upprättas enligt reglerna 

i den plan- och bygglag (PBL) som började gälla 2 maj 2011. 

För att en plan skall anses upprättad enligt nya PBL skall uppdraget 

om att påbörja planarbetet ha givits kommunens planavdelning 

efter detta datum. Den nu aktuella planen grundar sig på ett 

planprogram från mars 2011, utredningar och kartor är delvis från 

samma år och även tidigare. Detta kan indikera att uppdraget om 

att påbörja planarbetet påbörjades innan den 2 maj 2011, vilket 

innebär att planförfarandet i sådant fall skall följa den äldre plan- 

och bygglagen (ÄPBL). I denna lagstiftning är delat huvudmannaskap 

för allmän platsmark inte möjligt. Denna fråga är viktig för 

genomförandet av planen och det är därför viktigt att man är tydlig 

med hur planarbetet startats. Om kommunen vill gå vidare med 

den aktuella planmodellen bör man förvissa sig om att kommunens 

tolkning av övergångsreglerna håller. 

Delar av planen som bör förbättras 

Plankarta med bestämmelser 

Plankartan saknar koordinatkryss och koordinatangivelser. 

Då ”Lyckans väg” omnämns på flertalet ställen i planen kan denna 

med fördel vara utmärkt på plankarta. 

Planbeskrivning och planbestämmelser 

Konsekvenser för fastighetsägare skall beskrivas på ett tydligt sätt så 

att de blir greppbara för var och en som blir påverkad av planen 

(4:33), de skall helst redovisas fastighetsvis. Kravet på tydligare 

beskrivna konsekvenser i PBL grundar sig på att genomförandebeskrivningarna 

ofta är svåra att förstå och att de inte i tillräcklig grad 

redovisar de rättsliga och ekonomiska konsekvenserna av planen 

för den som blir berörd. Aktuell plan belyser inte tillräckligt de 

konsekvenser som införandet av den skulle medföra. 

Kommunen skall redovisa de särskilda skäl som gör att kommunen 

inte skall vara huvudman för allmän plats (4:7), dessa särskilda skäl 

är enligt nuvarande praxis när kommunen har haft en tradition 

av enskilt huvudmannaskap, om det finns angränsande områden 

med enskilt huvudmannaskap eller om området har karaktär av 

fritidsbebyggelse. 

3


Det bör tydligare framgå vem som tar initiativ till att söka förrättning. 

Grundkarta och fastighetsförteckning 

Fastighetsredovisningen är från 2011. En fastighetsredovisning bör 

lämpligen vara aktuell och inte äldre än ett par månader. 

Grundkartan är något otydlig och det är svårt att läsa ut fastighetsbeteckningar 

i kartan. 

Fastighetsförteckning saknas som samrådshandling. 

Andra planhandlingar 

Vid kommande genomförande finns inget (förutom minsta tomtstorlek) 

som reglerar tomternas utformning inom kvarteret. Inte 

heller finns något reglerat om hur gemensamhetsanläggningar för 

kvartersgator m.m. skall fungera. Om det bedöms som nödvändigt 

att exploatering sker exakt så som illustrationen visar så bör planförslaget 

kompletteras med fastighetsindelningsbestämmelser. 

Kommentarer 

Uppdraget från Kommunstyrelsens arbetsutskott om att detaljplanelägga 

etapp 1, Nolskogen, utfärdades 2011-12-07. Därför kan 

nya PBL tillämpas. Detta förtydligas i planhandlingarna. I övrigt 

utgår förslaget på delat huvudmannaskap, och istället föreslås 

kommunen ensam vara huvudman för allmän platsmark. Tidigare 

tänkta gemensamhetsanläggningar för skötsel av gata utgår även, 

och ersätts med gångfartsområden (kvartersgator) med fastställda 

lägen i plankarta. 

Koordinatangivelser justeras i granskningshandlingen. 

Lyckans väg anges tydligare i grundkartan. 

Fastighetskonsekvensbeskrivningen i planbeskrivningen utökas 

något, men då kommunen äger all mark finns inga konsekvenser 

för enskilda fastighetsägare att redovisa inom planområdet. 

Planbeskrivningen förtydligas om att det är kommunens som tar 

initiativ till att söka förrättning. 

Grundkartan förtydligas i granskningshandlingen. Fastighetsförteckningens 

aktualitet framgår även av denna. 

Gångfartsområden (kvartersgator) har införts i planen och därmed 

regleras tomternas utformning tydligare. Som ovan nämnt är det 

heller inte längre aktuellt med gemensamhetsanläggningar för 

kvartersgator. Därför bemöts ej synpunkten om fastighetsindelningsbestämmelser. 

TRAFIKVERKET 

Generellt 

Trafikverket anser att flera av synpunkterna från tidigare samråd 

inte beaktats och hänvisar till dessa men lämnar också synpunkter 

i detta skede. Dels gäller detta Trafikverkets uppdrag att verka för 

att kommunernas samhällsplanering går mot ett uppfyllande av de 

transportpolitiska målen men också ansvaret som infrastrukturhållare 

på järnväg. 

I inledningen till planbeskrivningen under ”Övergripande förutsättningar” 

tas målbilden för kollektivtrafik upp. Dock är det svårt 

att se att planen ger klara fördelar för kollektivtrafik, gående och 

cyklister. Om förslaget med en förlängning av Lyckans väg kopplat 


till huvudgatan genom området genomförs ger detta klara fördelar 

för biltrafiken. Plankartan visar ingen bussgata eller lägen för 

hållplatser vilket inte ger någon tydlig vilja från kommunens sida 

att satsa på kollektivtrafik för området. De gatu- och trafikutredningar 

som kommunen tagit fram, stämmer inte överens med den 

gatustruktur som plankartan redovisar med genomgående trafik 

från Lyckans väg, genom området och till förlängd Marieforsled. 

För boende i området är Mariestads centrum med service och 

resecentrum en stor målpunkt och då vägen via Lyckans väg blir 

kortast blir det svårt att få överflyttning till Marieforsleden. 

Väg 

Befintlig fastighet ansluter inte till Trafikverkets väg, men en stor 

fördel skulle naturligtvis vara om plankorsningen kunde tas bort 

och anslutning ske genom det nya planområdet. Förslag finns i 

kommunens utredningar men finns inte med på plankartan. 

Järnväg 

Trafikverket vill hänvisa till yttrande daterat 2011-04-29 angående 

Program till detaljplan för Nolskogen etapp 1, gällande att en 

principöverenskommelse ska upprättas mellan kommunen och 

Trafikverket som reglerar när åtgärder krävs och hur dessa ska 

finansieras. Det är positivt att stängselskyldighet föreslås i planen 

men vem som ansvarar finns inte med. Det är också mycket svårt 

att bedöma framtida trafik på banan, i dagsläget är hastigheten för 

godstrafik satt till 50 km/h på grund av det dåliga underhållet. När 

banan får en bättre standard ökar hastigheten, detta kan ge ett ökat 

intresse för godstrafik och fler gods- och persontåg. Innan planen 

antas ska en principöverenskommelse finnas mellan Trafikverket 

och Mariestads kommun som reglerar ansvar och kostnadsfördelning 

gällande framtida åtgärder på och vid Kinnekullebanan. 

Kommentarer 

Biltrafik på Lyckans Väg är borttaget i granskningsförslaget. Istället 

planeras det för buss- och gång/cykeltrafik vilket ger klara fördelar 

för miljövänligare transportalternativ. Därmed stämmer även 

trafikutredningar överens med nuvarande gatustruktur. 

Linjeföring och lägen för hållplatser för kollektivtrafik framgår 

av granskningshandlingen. Kommunen delar trafikverkets åsikt 

att det bästa vore om det fanns kollektivtrafik på plats från första 

inflyttning, men då det idag inte finns något beslut i frågan från 

Västtrafik är det inte något som går att utlova men dialog förs 

mellan kommunen och Västtrafik om detta. För de hus som kommer 

att komma till inledningsvis i Sjölyckan kan ändå tillgången 

till kollektivtrafik anses som god eftersom det finns närliggande 

hållplatser vid Bergsgatan. 

Möjlighet finns för befintlig fastighet Madlyckan 1:2 att ansluta 

sig till gatunätet inom Sjölyckan via servitut, för att undvika 

plankorsningen. Detta sker i så fall i samråd med fastighetsägaren, 

kommunen, Trafikverket och Lantmäteriet. 

Dialog förs med Trafikverket gällande en principöverenskommelse 

gällande åtgärder och finansiering. Kommunen har förståelse för 

att det är svårt att bedöma framtida trafikmängd och hastigheter. 

Därför är det möjligt att i framtiden utföra åtgärder för att minska 

störningarna vid en standardhöjning av banan i form av bullervall 

eller bullerplank. Ansvars- och kostnadsfördelning för detta diskuteras 

även med Trafikverket. 

4


KOMMUNALA INTRESSEN 

MILJÖ- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN 

Miljö- och byggnadsförvaltningen beslutar att förorda att förslaget 

till detaljplan ställs ut för granskning, efter att följande kompletteringar 

gjorts: 

• Planen bör redovisa att ett exploateringsavtal ska styra mot 

lågenergihus, innebärande att husen ska uppfylla högre krav 

på energihushållning än vad PBL ställer. 

• Det måste finnas en reglering av taklutning så att den totala 

byggnadshöjden säkras. 

• För att området ska kunna leva upp till Biosfärområdets syften 

så måste högre krav ställas på områdets gestaltning än vad 

planen nu ger för handen. Därför bör minimikrav ändå ställas 

upp. Förvaltningens erfarenhet av alltför flexibla planer är att 

karaktären i området riskerar att bli helt karaktärslös. Det är 

också nödvändigt att fastlägga avstånd till gräns mot gata för 

bebyggelse på tomterna. 

• Anvisade lekplatser saknas i området. Området saknar också 

anvisade platser för detaljvaruhandel. 

• Sumpskogen i områdets östra del måste utgöra ett skyddsvärt 

objekt så att geohydrologin inte ändras. Annars riskerar sumpskogen 

att påverkas negativt. 

• Dagvattenlösningarna för området är väl redovisade men det 

kan dock kompletteras med krav på gröna tak eller andra 

åtgärder för lokalt omhändertagande. Man bör ta tillfället i 

akt att profilera området så att det blir attraktivt. 

• Kommunens åtaganden när det gäller våtmarker och övriga 

dagvattenåtgärder samt bildandet av samfälligheter för skötseln 

av gemensamhetsanläggningarna bör regleras tydligare 

i genomförandebeskrivningen. Detta för att anläggningarna 

och dess skötsel verkligen ska finnas tillgänglig när områdena 

successivt växer fram. 

• Om initial matning av bilar till området ska ske via Lyckans 

väg, så måste en tidpunkt anges när gatan endast får användas 

som ”Bussgata” (ny beteckning i planen). 

Bedömning 

Miljö- och byggnadförvaltningen ställer sig mycket positiva till planförslaget 

och tror på projektet som sådant. Dock saknar förvaltningen 

tydligare redovisning i plankartan och bestämmelserna av vilket sorts 

område Kommunstyrelsen vill ha. Mariestads kommun borde våga 

jobba för ett ekologiskt hållbart och nyskapande område i Nolskogen. 

Övergripande förutsättningar 

Det står beskrivet i planbeskrivningen vilka övergripande förutsättningar 

som styr framtagandet och utformningen av den fysiska 

planeringen i Mariestad. Exempel på dessa är Vision Mariestad 

2030 med byggstenarna: den stolta sjöstaden, centrum för trädgårdens 

hantverk, ledande inom hantverkets akademi, internationellt 

modellområde, och en naturlig mötesplats Vidare hänvisar man 

till Biosfärsområdet Vänerskärgården med Kinnekulle i vilken 

det framgår att: ”Biosfärsområden ska vara föregångare när det 

gäller forskning, utveckling och initiativ i syfte att stärka långsiktig 

hållbarhet.” I den fördjupade översiktsplanen för Mariestad Norra, 

2010 skriver man att: ”Målet är att Nolskogen ska vara ett bostadsområde 

med olika kvaliteter, varav ett är samspelet med naturen.” 

Sammantaget är dessa målsättningar mycket lovvärda men Miljö- 

och byggnadsförvaltningen menar att syftet att skapa en hållbar utveckling 

inom området inte når hela vägen från planbeskrivningen 

till plankartan och planbestämmelserna. 


Planförslaget och dess konsekvenser 

Att göra en detaljplan flexibel har sina klara fördelar då en 

utbyggnad oftast spänner över flera år och förutsättningarna kan 

komma att förändras över tid. På så sätt kan det vara klokt att hålla 

möjligheterna öppna för olika typer av boenden och verksamheter. 

Däremot kan en plan bli alldeles för flexibel när det gäller utformning 

och placering av byggnader. Resultatet av den plan som nu är 

på samråd är att byggnaderna i stor utsträckning kan placeras var 

som helst på respektive fastighet, bland annat direkt mot gata eller 

trottoar. I planbeskrivningen står följande att läsa: ”Bebyggelsens 

karaktär kommer sannolikt att variera som en följd av planens 

flexibilitet. Denna ger frihet till den enskilde att själv råda över 

gestaltningen av sitt hus och därmed möjlighet till identifiering 

med sin bostad. Som helhet kan denna del av Nolskogen utvecklas 

till ett upplevelserikt område”. Detta kan låta bra men förvaltningens 

erfarenhet är att sådan flexibilitet i planen leder till ett område 

med en rad olika varianter av typhus med varierande färg, material 

och taklutningar. Om det är detta man vill med det nya området så 

är det väl men det är inte detta man beskriver i planbeskrivningen 

och illustrationer. 

Förvaltningen anser därför att planbestämmelserna på ett mycket 

tydligare och känsligare sätt ska styra utformningen av området 

och det som inte kan styras av bestämmelser bör kunna regleras i 

exploateringsavtal. Utöver det saknar förvaltningen en anvisad plats 

för lek i planen samt utrymme för detaljvaruhandel. 

Tillfart Sydväst 

Miljö- och byggnadsförvaltningen anser att tillfarten via Lyckan 

väg är direkt olämplig eftersom den inte är dimensionerad för den 

sortens trafik det kommer att bli tal om samt att det finns allt för 

många utfarter som ansluter mot den. Trots det förstår förvaltningen 

att det saknas realistiskt alternativ för att anordna en tillfart 

till Nolskogen Etapp 1 som är ekonomiskt hållbar och att Lyckans 

väg är den ”minst dåliga” lösningen. Däremot borde det framgå 

av planen att detta är tänkt som en preliminär lösning och att den 

framledes är tänkt att användas som bussgata när nya tillfartsvägar 

har tillskapats. 

Dagvattenlösningar 

Det är med tillfredsställelse som Miljö- och byggnadsförvaltningen 

ser att man har utrett frågan om dagvattenhantering och möjliggjort 

för gemensam fördröjning av dagvattnet i ett antal magasin. 

Förvaltningen anser dock att man ska ta steget längre och ytterligare 

skapa förutsättningar för lokalt omhändertagande av dagvatten 

genom bestämmelser om t ex gröna tak på garage och carportar. 

Det är också viktigt att kommunens åtagande när det gäller anordnande 

av våtmarker och övriga dagvattenåtgärder samt bildande av 

samfälligheter för skötseln av gemensamhetsanläggningarna regleras 

tydligare i genomförandebeskrivningen. Detta för att anläggningarna 

och dess skötsel verkligen ska finnas tillgänglig när områdena 

successivt växer fram. 

Sammantaget anser Miljö- och byggnadsförvaltningen att det är ett 

väl genomarbetat detaljplaneförslag som tagits fram för Nolskogen 

Etapp 1. Förvaltningen ställer sig bakom förslaget tillsammans med 

ovan nämnda kompletteringar. 

Kommentarer 

Planbeskrivningen kompletteras med information gällande att vid 

tomtförsäljning uppmuntras byggnation av lågenergihus, innebärande 

att husen uppfyller högre krav på energihushållning än vad 

PBL ställer. Men att ställa krav i exploateringsavtal är inte aktuellt. 

5


Största respektive minsta taklutning har införts i plankartan. Det 

införs även krav på viss takbeklädnad i plankartan samt rekommendationer 

gällande färgsättning och fasadmaterial i planbeskrivningen. 

Avstånd till gräns mot gata för bebyggelse på tomterna finns redan 

i planbestämmelserna. 

Det finns en lekplats inom planområdet idag, denna markeras ut i 

plankartan. I övrigt bedöms det finnas gott om lekplatser i närheten 

av planområdet. Ytterligare lekplatser kan däremot bli aktuellt 

inom vidare etapper av Sjölyckan. 

Detaljvaruhandel placeras lämpligen utanför området i anslutning 

till Marieforsleden. 

Lyckans väg redovisas som bussgata i granskningsförslaget. 

Gröna tak uppmuntras i planbeskrivningen och möjliggörs i 

plankartan. I samband med marknadsföring av området kan 

informationsinsattser göras för att så många som möjligt väljer 

takvegetation som beklädnad, men det är inte aktuellt att ställa 

krav i plankartan. 

Information gällande att sumpskogens geohydrologi inte får ändras 

införs i planbeskrivningen. 

Att tydligare beskriva kommunens åtagande när det gäller anordnande 

av våtmarker och övriga dagvattenåtgärder är inte längre 

aktuellt då gemensamhetsanläggningar och delat huvudmannaskap 

har utgått. 

TEKNISKA NÄMNDEN 

Tekniska förvaltningens VA- avdelning har tagit del av samrådshandlingen. 

VA- avdelningen har varit i kontakt med planfunktionen 

och framfört önskan om samverkan inför projektering av nya 

vatten- och avloppsledningar. 

Enligt föreslagen detaljplan är gatubredden på planerade kvartersgator 

endast 4,4 meter, vilket ska ändras till minst 6 meter för att 

kommunen ska kunna bygga och underhålla VA- ledningar fram 

till planerad fastighetsgräns. 

Dagvattenlösningar ska studeras i samarbete med VA- avdelningen 

och följa ”Policy för hantering av dagvatten i Mariestads kommun” 

antagen av kommunfullmäktige Mariestads kommun 2005-12-19. 

I övrigt ingen erinran. 

Kommentarer 

Kvartersgator breddas enligt önskemål. Planavdelningen ser det 

som självklart att VA-avdelningen är delaktig samverkan kring 

projektering av ledningar och dagvattenlösningar. 

VÄSTTRAFIK 

Västtrafik har tagit del av Detaljplan för Nolskogen etapp 1, 

Mariestads tätort. När det gäller busslinje 50:s nya dragning genom 

området är inte något beslut taget ännu utan det kräver fortsatt 

arbete. Annars har vi inga synpunkter på planen. 

Kommentarer 

Noteras. 


RÄDDNINGSTJÄNSTEN 

Från räddningstjänstsynpunkt finns intet att erinra. Räddningstjänstens 

behov har beaktats och risker har analyserats. 

Kommentarer 

Noteras. 

ÖVRIGA 

SVENSKA KRAFTNÄT 

Inget att erinra. 

Kommentarer 

- 

SKANOVA 

Undanflyttningar av Skanovas anläggningar bekostas av exploatören. 

Kommentarer 

Noteras. 

STF NORRA SKARABORG 

Vi har följande sammanfattande synpunkter: 

• Planberedskap är bra, men bostadsbyggande bör i första hand 

ske genom förtätning. Detta ger bättre tillgång till stadens 

utbud inom gång- och cykelavstånd. Städer med stor totalyta 

genererar mer biltrafik, vilket motverkar hållbar tillväxt. 

• Vidare blir Mariestad allt mer en del i en större regional 

arbetsmarknad. För att behålla boende som arbetar i annan 

stad/ort är närheten till en väl utbyggd kollektivtrafik med få 

byten helt avgörande. Vid utspridd bebyggelse är det svårare 

att nå målet att ha god tillgång till den regionala kollektivtrafiken. 

• Högelidskolan är utbyggd, vilket förstärker behovet av att barnen 

får tillgång till friluftsaktiviter i skolans närhet. Förslaget 

tar tämligen orörd natur i anspråk, i skolans direkta närhet. 

Detta ger en sämre situation för skolbarnens lek/idrottsmöjligheter 

samt naturupplevelser. 

• Just nu är efterfrågan svag och det finns redan områden för 

bostadsbyggande, som är planlagda. Detta faktum gör att det 

finns tid för en stadsplanering, som har förtätning i fokus. 

Kommentarer 

Kommunen delar åsikten om att förtätning är det bästa för staden, 

men Sjölyckan är det mest centrumnära område dit tätorten kan 

växa, och därför inte alls utspridd som man ser till stadens struktur 

och uppbyggnad. Etapp 1 har god tillgång till befintlig kollektivtrafik 

i Bergsgatan. 

Planförslaget tar orörd mark i anspråk, men lämnar även kvar stora 

delar för att friluftslivet även fortsättningsvis ska finnas kvar inom 

och direkt utanför området. Många frågor diskuteras i samband 

med planeringen, främst var och hur en exploatering kan ske utan 

att befintliga värden går förlorade samt hur trafiken ska angöra 

området. Det är även kommunens mening att så mycket som 

möjligt av befintliga värden ska bevaras och att förutsättningar för 

friluftsliv ska finnas kvar. Bebyggelsen är därför uppdelad i kvarter 

som avgränsas av gator och gröna stråk med stigar. Motionsslingan 

Milspåret som korsar området i nord-sydlig riktning utgör ett vik- 

6


tigt grönstråk för boende och besökare. Öppna dagvattenlösningar 

blir en fortsatt viktig del av grönstrukturen. De gröna stråken kommer 

innehålla stigar, öppna diken och dammar. Mot bostäderna 

söder om den nya bebyggelsen sparas ett brett parti med skog. 

Idag står det omkring 150 hushåll anmälda i kommunens tomtkö som 

väntar på att få bygga i staden och efterfrågan på villatomter med är stor. 

VADSBO HEMBYGDS- OCH FORNMINNES- 

FÖRENING 

Styrelsen i Vadsbo Hembygds- och Fornminnesförening har den 18 

september 2009 yttrat sig över den fördjupade översiktsplanen för 

Mariestads Norra. Detaljplanen är en utveckling av översiktsplanens 

tankar. 

Förutsättningarna för trafikmatningen till området har ändrats. 

Den tekniska studien stöder inte gjord utformning av matning av 

området via Lyckans Väg. Har trafikleden - genomfartsleden - väl 

öppnats, blir det svårt att senare strypa användningen. Den branta 

backen och blandningen av skyddade och oskyddade trafikanter 

är olycklig. Föreningen pekade även på att ingreppet i ett av 

Mariestads enhetliga arbetarkvarter från 1940–50 talen riskerar att 

allvarligt skada detta områdes karaktär. En västlig anslutning med 

planskild järnvägskorsning och kontakt med Vänern borde övervägas. 

Är detta för dyrbart i ett inledande skede, borde första etappen 

istället utformas som en byggnad via Marieforsledens förlängning. 

Högelidsskolans framtida vidgad roll som central mötesplats inom 

Mariestad Norra blir än mer naturlig. Nolskogen blir Mariestads 

viktigaste småhusområde under lång tid. Kommunen bör med tanke 

på näringslivets behov, här planera för flexibilitet av tomtstorlekar. 

Kommentarer 


planeras det för buss- och gång/cykeltrafik. 

Kommunen planerar för så flexibel tomtutformning som möjligt 

just på grund av områdets storlek. 

MARIESTADSPARTIET 

Planarbetet har inte tagit full trafiksäkerhet i beaktan. Vi föreslår att 

man endast har trafikerad bilväg med in och utfart Marieforsleden. 

Lyckans Väg alternativt bredvid Järnvägen användes för gång och 

cykeltrafik. Gör man alternativ med Biltrafik på Lyckans Väg, mot 

folkviljan, så är det stor sannolikhet att det blir överklagat, och 

med detta så blir processen utdragen. Vi i vårat parti vill ha denna 

planmark bebyggd så fort som möjligt. 

Kommentarer 



PETRA LINDELL OCH KARL FARKEN 

Vi hoppas att så mycket som möjligt av vårt vackra naturområde 

kommer att bevaras. Det är ett enormt populärt område för många 

av våra invånare här i Mariestad och utnyttjas av människor i alla 

åldrar. Skogen är full av bär, svamp och har ett rikt naturliv med 

allt från vilt till grodor, ormar och fåglar. Vi vädjar till er att bevara 

så mycket som bara går för allas skull, det är det enda naturområde 

som finns kvar i centrala Mariestad! 

Vi vet att ni är medvetna om vårt problem med allt vatten som 


rinner ner på vår tomt och vi räknar med att ni kommer att åtgärda 

detta så snart ni har möjlighet. Att vår väg dessutom blir iordningställd 

(som vi faktiskt blev lovade av Johanna som vi tidigare 

hade kontakt med) räknar vi också med. Hon sa att det skulle vara 

självklart att detta skulle ordnas då vi kommer att tillhöra stadsplanen, 

vilket vi tydligen inte gör nu. Vägen har blivit otroligt mycket 

sämre sen alla björkarna togs ner, och trots att vi har iordningställt 

den är den nu helt förstörd genom att det hela tiden blir översvämning 

av allt vatten som inte har någonstans att rinna undan. Det är 

även så att de tunga skogsmaskiner som kört på vägen har förstört 

en hel del. Att det endast kommer att bli en cykel/gångväg som 

kommer att gå ut på Lyckans Väg tar vi förgivet. 

Kommentarer 



Många frågor diskuteras i samband med planeringen, främst var 

och hur en exploatering kan ske utan att befintliga värden går 

förlorade samt hur trafiken ska angöra området. Det är även kommunens 

mening att så mycket som möjligt av befintliga värden 

ska bevaras och att förutsättningar för friluftsliv ska finnas kvar. 

Bebyggelsen är därför uppdelad i kvarter som avgränsas av gator 

och gröna stråk med stigar. Motionsslingan Milspåret som korsar 

området i nord-sydlig riktning utgör ett viktigt grönstråk för 

boende och besökare. Öppna dagvattenlösningar blir en fortsatt 

viktig del av grönstrukturen. De gröna stråken kommer innehålla 

stigar, öppna diken och dammar. Mot bostäderna söder om den 

nya bebyggelsen sparas ett brett parti med skog. 

När det gäller iordningställning av er väg så kommer detta göras efter 

att nu pågående skogsarbeten är klara. Tillfart till fastigheten kommer 

även fortsättningsvis ske genom servitut. Dagvattnet kommer att fördröjas 

genom magasinering och sedan ledas bort ifrån området, så att 

dagens situation inte ska uppstå vid snösmältning och kraftiga regn. 

SONJA SANDBERG OCH BERTIL SPÅNGBERG 

Vi protesterar mot att använda Lyckans väg som genomfartsled. 

Kommentarer 



GUNILLA GILL OCH LARS TÖRNELL 

Vi tror säkert att det kommer bli ett mycket trevligt område att 

bo i men att förstöra ett befintligt lugnt och fint bostadsområde 

som Lyckans väg med omnejd för att få en matarväg dit verkar helt 

vansinnigt. 

Vi vill inte ha vägen 100 meter från vårt hus. Redan idag hörs 

bilarna som kör till grannens hus på andra sidan järnvägen väldigt 

mycket. Den självklara infarten är ju från Marieforsleden som är 

en stor väg som tål belastningen både i byggskedet och senare. 

Ett förslag är att börja bebygga hela södra delen av området vilket 

innefattar delar av etapp 1-3 enligt planen. Området måste kunna 

vara attraktivt med en infart öster ifrån annars kan det kvitta. Vi är 

mycket positiva till en gång-och cykelled där matarvägen var tänkt. 

Kommentarer 



7


För boende på Lyckans väg ; 

GUNILLA OCH GUNNAR SVENSSON 

Många är positiva till en utbyggnad av det nya området vid Nolskogen, 

troligen kommer detta att bli ett populärt område att bo i. 

Det vi ber kommunen om är att göra utbyggnaden med eftertanke. 

Bygg ingen genomfartsled via Lyckans väg. Det måste vara fel att 

använda en bostadsgata som genomfartsled. Lyckans väg är en liten 

villagata med trafik anpassad för det idag befintliga villabeståndet. 

Utfarterna från villorna ligger i direkt anslutning till gatan och är 

en riskfaktor redan idag. 

Enligt planen finns det flera olika alternativ till vägar som skall bereda 

plats för transporter till och från Nolskogen. Ett av alternativen 

är att mata trafiken från en förlängning av Marieforsleden. Ett 

annat alternativ är att styra in trafiken från Lyckans väg. Ett tredje 

alternativet är att från Katthavsvägen vid fotbollsplanen bygga en 

ny väg parallellt med järnvägen norrut. Vi boende i Madlyckan/ 

Snuggenäs förespråkar som tidigare det första alternativet med 

en förlängning av Marieforsleden. Det är det enda och självklara 

alternativet med minsta möjliga störningar om man inte kraftigt 

vill försämra boendemiljön för det befintliga bostadsområdet. 

Den ökade genomfartstrafiken via Lyckans väg får konsekvenser för 

boende i området. Dels direkt genom att stora trafikströmmar bildar 

barriärer för gående och cyklister, åstadkommer buller som stör 

bostäder och friytor samt sprider luftföroreningar i omgivningen 

dels indirekt genom att trafikmiljön blir en otrygg vistelseplats. 

Järnvägen utgör en stor säkerhetsrisk. Gående och cyklister kan 

idag passera järnvägen via flera plankorsningar. Två av dessa 

används idag mycket flitigt av boende på Snuggenässidan för 

transporter till skolor, förskolor samt idrottsanläggningar. Hur ska 

en tillfredställande säkerhet garanteras om inte bara järnvägen utan 

även en trafikerad gata måste passeras av cykel och gångtrafikanter. 

När nya områden planeras måste trafiklösningen ordnas bra. Efter 

att ha tagit del av byggplanen för Mariestad Norra, konstateras 

att viktiga utgångspunkter i planen är att bostadsområdet ska om 

möjligt vara fri från genomfartstrafik och i kommunens allmänna 

policy för planering av nya bostadsområden, anges att utgångspunkten 

vid byggnation är att skapa en god bostadsmiljö. Det hoppas 

vi gäller även för oss som bor i redan befintliga områden. Vi vill 

också ha en god bostadsmiljö. Bevara därför den fina miljön vi har, 

gamla miljöer är också viktiga, likaså de grönområden som finns i 

vår omgivning. Det är självklart att det blir mer buller och avgaser 

och att miljön i området försämras av att ytterligare minst 300-600 

bilar passerar varje dag. 

Vid planering av det nya området tas mycket hänsyn till buller från 

järnvägen, vilket är förståeligt. Vi som bor bredvid järnvägen har 

den bullernivån redan idag och vet hur mycket det låter. En ökning 

av trafiken kommer att medföra en dramatisk ökning av den totala 

ljudnivån. 

Trafikutredningen som genomfördes 2010 och baserar sig på en 

annan planskiss än den som nu presenteras i samrådsläget. När 

nu anslutningen gentemot Lyckans väg blir tillgänglig för hela 

området kommer trafikbelastningen bli en helt annan än vad som 

anges i utredningen. Den befintliga utredningen avrådde för denna 

anslutning och om det nu blir en annan planskiss så anser vi att en 

ny utredning måste ske innan man går vidare. 

Lokala trafiksäkerhetsrådet i Mariestads kommun (LOTS) arbetar 

med att förbättra säkerheten för oskyddade trafikanter. Barn och 

ungdomar anses vara en prioriterad målgrupp för Mariestads ska- 


deförebyggande arbete, och kommunen har uppfyllt kraven för att 

få kallas ”Säker och Trygg kommun” (2008). Här ingår bla trafiksäkerhet 

med en nollvision som mål genom åtgärder för att skydda 

oskyddade trafikanter, att se över olycksdrabbade korsningar samt 

lösningar för att öka trafiksäkerheten kring skolorna mm. 

Hastigheten och trafiktätheten på Lyckans väg är redan idag hög. 

Ur säkerhetssynpunkt är småbarn och en tät trafikerad liten väg 

med husen bara ett par meter från gataningen bra kombination. 

Dessutom passerar många skolbarn boende på andra sidan järnvägen 

dagligen Bergsgatan via Lyckans väg på väg till skolor och 

fritidsaktiviteter. Det ökande antalet barn på en utbyggd Högelidsskola 

innebär också mer trafik i området bland annat på grund av 

att föräldrar kör sina barn av rädsla för biltrafiken. Barnen i Snuggenäsområdet 

tvingas passera en ny väg på sin väg till den utbyggda 

Högelidsskolan och skolvägen blir mer osäker. Att dessutom enligt 

planen anlägga en gång och cykelväg på västra sidan av Lyckans väg 

där det idag finns fyra fastigheter med garage och utfart direkt mot 

gatan medför ytterligare en risk för våra oskyddade trafikanter. 

Boende på Lyckans väg parkerar sällan längs med gatan men när 

bilar står parkerade längs med gatan kommer framkomligheten att 

begränsas avsevärt. Det kommer ej att vara möjligt att komma fram 

med större fordon utan ökad risk för olyckor. Trafiksäkerheten 

kommer ej att vara möjlig att hålla på en acceptabel nivå. 

Med ytterligare en genomfartsled ut mot Bergsgatan kommer 

trafikintensiteten på gatorna i vårt närområde bli mycket stor. 

Bergsgatan är rak, och inbjuder till hastigheter som överstiger den 

nuvarande högsta tillåtna hastigheten. Den branta nedförsbacken 

innebär även att många cyklister uppnår höga hastigheter i slutet 

av backen. Vid utfarten från Lyckans väg är sikten dessutom skymd 

(se Bilaga). Detta resulterar i att många människor upplever trafikmiljön 

som otrygg. Speciellt barnfamiljer känner stor oro för barnens 

väg till och från skolan och därför är det många som skjutsar 

sina barn vilket leder till ännu mer trafik. Dessutom har expertis på 

trafiksäkerhet i form av Putte Hansson på NTF Skaraborg uttryckt 

sin oro över en eventuell genomfartsled på Lyckans Väg där han ser 

en påtaglig fara för barnen i området (MariestadsTidningen 2013 

03 07). 

Redan i detaljplan för kv Lödkolven (upprättad i januari 1998) 

konstaterades att Bergsgatan är en starkt trafikerad gata och korsningen 

med Madlyckevägen inte är bra ur trafiksäkerhetssynpunkt. 

Efter detta har ytterligare ett bostadsområde med ca 45 fastigheter 

med utfart mot Bergsgatan byggts upp vilket har ökat trafiken 

ytterligare. Bergsgatan är 1200 meter lång. Utmed gatan finns idag 

24 utfarter varav 19 stycken är gatukorsningar och 5 stycken är 

utfarter direkt från fastigheter, dessutom tillkommer 7 korsande 

gång/cykelbanor, alltså sammanlagt 31 korsningspunkter på denna 

sträcka vilket innebär en korsning var 38:e meter! Bergsgatan kan 

inte klara mer belastning. Där sikten är som sämst, vid korsningen 

Lyckans väg - Bergsgatan, finns dessutom utfarter från parkeringen 

för boende i Lundbergshusen, en parkering med totalt 220 platser. 

Redan idag uppstår köer i korsningen Lyckans väg - Bergsgatan 

vid de tidpunkter på dygnet som har högst trafikintensitet. Hur 

ser resterande delen av sträckan ut, var ska dessa fordon ta vägen 

sedan de lämnat Bergsgatan. Klarar korsningarna Madlyckevägen, 

Mariagatan respektive Bangatan ut mot Stockholmsvägen denna 

ökade kapacitet? 

Att förlängningen av Marieforsleden är ett bättre alternativ ur både 

boende och trafiksynpunkt står ganska klart. Alternativet med en 

genomfartsled Lyckans väg, kommer att leda ytterligare trafik- 

8


flöden genom centrum istället för att som trafikant välja Marieforsleden 

som alternativ. Korsningen mot Stockholmsvägen är en 

rondell som har stor kapacitet och det är enkelt att nå alla viktiga 

målpunkter. Det ger en naturlig passage ut mot E20, väg 26 mot 

Skövde, väg 201 mot Moholm, väg 202 Töreboda och som vi ser 

det, en möjlighet till att avlasta även centrumkärnan från trafik. 

Det enda som planen nämner som fördel med alternativet Lyckans 

väg är att man kan börja bygga snabbt och enkelt från söder. Ett 

provisorium i väntan på att på att förlängningen av Marieforsleden 

byggs ut har också nämnts, men man konstaterar samtidigt att alla 

provisorier i slutändan alltid blir permanenta lösningar. Att välja 

huvudalternativet och starta byggnationen i norra delen är inte 

bara billigare utan underlättar även trafiken av tunga transportfordon 

under byggnadsperioden. 

Vi boende i Madlyckan/Snuggenäs uppskattar den fina miljön och 

den trevliga blandningen av bebyggelse från olika tider. Det är ett 

lugnt och lummigt område att bo i med en gemytlig atmosfär mellan 

de boende. Med andra ord en bra boendemiljö som är väl värd 

att bevara. 

Vi protesterar därför kraftfullt och bestämt mot att använda Lyckans 

väg som genomfartsväg både provisoriskt och som permanent 

lösning. 

Kommentarer 


planeras det för buss- och gång/cykeltrafik. Kopplingen via Marieforsledens 

förlängning ska komma till inledningsvis för att inte 

byggtrafik ska passera via Lyckans Väg. 

När det gäller dagens problem med bristande säkerhet på Bergsgatan 

så pågår det parallella planer för att förbättra denna. 

SVERKER LINDQVIST, MARGARETA JANSSON 

LINDQVIST, CAMILLA HURTIG & GÖRAN HURTIG 

Det är bra att kommunen satsar på attraktiva bostadsområden. 

Men det får inte ske på bekostnad av redan befintlig bebyggelse. 

Lokalgatan ”Allegatan” bör ej förbindas med Lyckans väg. En 

anslutning till Lyckans väg skulle innebära en kraftig ökning av 

motorfordon, buller och avgasutsläpp för boende invid Lyckans väg 

och delar av Snuggenäsområdet. Endast en gång- och cykelväg kan 

accepteras. En starkt ökad trafikintensitet påverkar också trafiksäkerheten 

för skolbarnen på väg till- och från Högelidsskolan. Använd 

istället de pengarna för en snabb utbyggnad av den planerade 

tillfarten via Marieforsleden redan i etapp 1 . 

Kommentarer 



LENNART HÖIJE 

Enligt PBL skall genomförandekonsekvenser för planförslag 

belysas i planhandlingarna. Hit hör bl a ekonomiska frågor. Enligt 

föreliggande planbeskrivning är de ekonomiska frågorna ytterst 

spartanskt belysta. Ingenting finns redovisat om kostnaderna 

för utbyggnad av gator, va-ledningar och fjärrvärme. Detta är en 

mycket allvarlig brist. Vid samrådsmöte den 25 mars i Trädgårdens 

skola, lämnade planarkitekt Maria Nilsson, exploateringschef Erik 

Randén samt planeringschefen Kristofer Svensson information. Av 


denna framgick bl a att kommunen vill tillhandahålla ett begränsat 

antal mycket exklusiva tomter med utblick över Mariestadsfjärden 

för intressenter inom och utom Mariestad. Bl a ansåg man att dessa 

exklusiva tomter kunde locka företagsledare till Mariestad. Vidare 

redovisades att fler av dem som stod i kommunens tomtkö hade 

visat intresse för nämnda exklusiva tomter. Dessa exklusiva tomter, 

deletapp 1, torde utgöra 15- 20 tomter, belägna närmast västerut 

bland planområdets totala 120 tomter. Övriga bakomliggande 

tomter torde ta betydligt längre tid att finna köpare till. Föredragande 

tjänstemän förklarade att dessa exklusiva tomter kommer 

att betjänas av en ny matargata med förlängning från Lyckans väg. 

Även under utbyggnaden av detta mindre område skulle lokalgatan 

nyttjas för byggtrafik. Sannolikt var orsaken till denna trafiklösning 

att en utbyggnad av huvudgata och lokalgata från Krontorp och 

Bergsgatan redan i detta begränsade exploateringsskede skulle medföra 

orimliga kostnader enbart för ett fåtal exklusiva tomter. Denna 

information väckte kraftiga protester från närvarande tomtägare 

utmed Lyckans väg, bl a skulle detta strida mot tidigare lämnad 

information och löften. Några dagar efter detta samrådsmöte fanns 

en artikel i TSL, av vilken framgick att kommunalrådet Abrahamsson 

tog avstånd från vad som tjänstemännen framfört vid samrådsmötet 

i vägfrågan. Han skulle ha framfört att det är politikernas 

uppfattning att en utbyggnad av huvudgata och lokalgata från öster 

skall ske redan nu inför färdigställande av det mindre området för 

de 15-20 talet exklusiva tomterna. 

Jag kräver att tjänstemännen tar fram ekonomiska kalkyler för en 

utbyggnad av huvudgata och lokalgata från öster för att betjäna de 

fåtal tomter, som nu är fråga om. Även kostnaderna för utbyggnad 

av vatten, avlopp och fjärrvärme bör belysas, då dessa ledningar 

redan nu torde få dimensioneras för att klara det framtida totala 

antalet tomter, d v s 120. För övriga 100-talet tomter torde kommunen 

rimligen inte finna köpare inom lång tid, trots att planen 

av tjänstemännen getts en genomförandetid av 10 år. 

För mig framstår det som helt orimligt att det går att räkna hem 

planen med de 15-20 tal tomter, som skall färdigställas under 

deletappen 1. Sålunda får jag och övriga kommuninnevånarna ligga 

ute med stora kostnader tills en eventuell försäljning av resterande 

tomter kan komma ifråga. Jag vill i detta sammanhang erinra om 

svårigheterna att sälja de färdigställda tomterna i Västra skogenområdet 

samt tomter i ett exklusivt färdigställt område på Torsö på 

väster sida efter passage av Torsöbron. 

Av mig nu yrkade ekonomiska kalkyler torde krävas enligt PBL. 

De ekonomiska konsekvenserna av ett planförslag skall belysas så 

att det klart framgår för kommuninnevånarna och deras politiska 

företrädare om ett planförslag är realistiskt, d v s går att räkna hem. 

Jag är tveksam till om kommunalrådet Abrahamsson har klart 

för sig storleken av kostnaderna för de utbyggnader av gator och 

ledningar, som blir en konsekvens av hans uttalande i TSL. 

Enligt nuvarande PBL är det möjligt med delat huvudmannaskap 

för detaljplaner. Kommunen skall i föreliggande planförslag 

sålunda vara huvudman för huvudgata, lokalgator och naturområde 

mot befintlig bebyggelse i söder. Kommunen önskar dock inte 

vara huvudman för det ganska omfattande naturområdet väster 

om de cirka 10-talet tomterna i det exklusiva området. Denna 

naturmark förväntas tomtägarna själva ta ekonomiskt ansvar för att 

sköta enligt av kommunen upprättad skötselplan. Enligt PBL får 

kommun avhända sig kommunalt huvudmannaskap (kommunalt 

huvudmannaskap är huvudregel för område med permanentbebyggelse) 

om särskilda skäl föreligger. Att kommunen vill slippa 

9


kostnaderna för skötsel av detta stora naturområde är inget särskilt 

skäl enligt PBL. Det kan vara rimligt att tomtägarna får ta ansvaret 

för skötsel av mycket begränsade naturområden i direkt anslutning 

till kvarteren, men det mycket omfattande naturområdet ner mot 

järnvägen är avsevärt större än vad som rimligen kan krävas att 

enskilda tomtägare skall ta ekonomiskt ansvar för. Jag hävdar således 

att särskilda skäl för att avhända sig ansvaret för skötsel av det 

stora naturområdet ner mot järnvägen inte föreligger. Kommunen 

föreslår även i övrigt att avhända sig ansvaret, dvs huvudmannaskapet, 

för ytterligare anläggningar och anordningar. Rättstillämpningen 

av enskilt och kommunalt huvudmannaskap har utretts 

av Lantmäteriet i samband med tillkomsten av nya PBL. Denna 

rapport och ytterligare intressant material om kommunalt och 

enskilt huvudmannaskap finns att tillgå hos lantmäteriet. Kunskap 

om detta material är angeläget för planerare för att ni skall hamna 

rätt i planprocessen. 

Kommentarer 

Översiktliga kalkyler för gatukostnader är utförda och redovisas i 

granskningshandlingen. VA och fjärrvärme är inte skattefinansierat 

utan bekostas av VA-kollektivet och Vänerenergi AB. 



Kommunen delar inte åsikten om att det rimligen inte går att finna 

köpare inom lång tid, utan idag finns det omkring 150 hushåll 

anmälda i kommunens tomtkö som väntar på att få bygga i staden. 

Det delade huvudmannaskapet har i granskningsförslaget utgått 

och ersatts av kommunalt huvudmannaskap. 

THOMAS KARLSSON 

Inledningsvis anser jag att det är bra med planer för framtida byggnation. 

Den fundering och invändning jag har när det gäller Nolskogen 

är den stora inverkan det får på befintlig natur. Man pratar nu om 

hur väganslutning skall ske till området. Vad jag förstår börjar man 

med att ta ned skogen för att anlägga vägar och V/A. 

I Mariestads tätort finns ju lediga tomter i Västra Skogen. Där 

gjordes ju dessa åtgärder för flera år sedan. Vad jag vet är att 2 

tomter är bebyggda där. Det ser ganska ödsligt ut och jag anser det 

negativt för det området att man tagit ner så stort område av skogsmark. 

Det är detta jag ser framför mig; Ett stort kalhygge utmed 

vägen ut mot Snapen och för oss som har detta skogsområde som 

vår ”naturlunga”. Om det sedan dröjer flera år innan området blir 

bebyggt blir det samma effekt som Västra Skogen. 

Sammanfattningsvis; Planer för framtida byggnation är bra men 

stora ödsliga planlagda markområden utan byggnation är negativt. 

Kommentarer 

Ny bebyggelse är till stora delar anpassad efter befintliga trädgränser 

för att undvika just detta. Till stora delar består området av 

kalhygge idag efter att stormen Per blåste ner stora arealer inom 

området. 

Huvudinfarten till området måste anläggas ihop med VA för att 

området ska bli tekniskt försörjt, men i övrigt är utbyggnaden 

tänkt att ske etappvis för att undvika stora kalhyggen. 


EVA HÖIJE 

1: Bristfälliga väganslutningar vid Lyckans väg och Bergsgatan/ 

Marieforsleden. Planen slutar mycket abrupt vid det lilla parkområdet 

norr om fastigheten Stämjärnet 19 i planområdets sydvästra 

del. Anslutning till Lyckans väg saknas! Hur ska man ta sig till den 

nya gatan inom planområdet? Är det valfritt vilken av gatorna från 

Bergsgatan man använder? Med hänsyn till att Lyckans väg söderut 

skall tjäna som bussgata och eventuellt gata för viss biltrafik (frågan 

är tydligen fortfarande öppen) bör planen även omfatta Lyckans 

väg fram till Bergsgatan samt anslutningen till denna. Jag bedömer 

att det inte räcker med enbart fartdämpande åtgärder för busstrafiken 

m m utan att en mindre rondell krävs. Detta bör framgå av 

plankartan. Den nya huvudgatans anslutning till Bergsgatan ser 

mycket märklig ut. Föreslagen huvudgata och cykelväg hänger inte 

ihop med befintliga gator och cykelväg. Hur trafiken söderifrån på 

Krontorpsvägen skall komma in på den nya huvudleden ser mycket 

onaturligt ut. En kraftig högersväng utan någon svängradie. Planen 

bör omfatta denna anslutning i sin helhet och inte som nu enbart 

en onaturlig påritning av den nya huvudgatan. 

2: Tillfartsvägar till befintlig bebyggelse i planområdets västra del. 

Tillfartsvägarna till befintlig äldre bebyggelse i planområdets västra 

del är belägna inom planområdet och redovisade som natur. Dessutom 

korsar den nya gatan tillfartsvägen till den södra fastigheten 

(Laken 13?). Hur ska tillfarten ske till den fastigheten? 

Då trafik inom naturområde inte är tillåten samt fastigheternas 

utfartsrätt uppenbarligen är säkrad via servitut vid fastigheternas 

tillkomst är detta naturligtvis olämpligt. Utfartsvägarna bör således 

i likhet med fastigheterna ligga utanför planområdet. 

3: Avsaknad av vändplan. Där den öst-västliga lokalgatan i väster 

ansluter till bussgatan bör en vändplan finnas. Ser väldigt konstigt 

ut på plankartan utan vändplan. 

4: Avsaknad av plushöjder 

Plushöjder saknas på väsentliga platser i vägnätet t ex vid vägkorsningar. 

Avsaknad av sådana verkar vara en försummelse. 

5: Fastighetstsredovisningens aktualitet. 

Enligt grundkartan över Nolskogen d v s över aktuellt planområde, är 

fastighetsredovisningen aktuell 2011-xx-xx. Som f d van planritare är 

det självklart att underlagskartan/grundkartan skall vara aktuell och 

dess aktualitet skall framgå av plankartan och inget xx-xx. Slarvigt! 

Kommentarer 

En separat detaljplan för anslutningen Marieforsledens förlängning 

kommer att upprättas i samband med vidare etapper av Nolskogen. 

Plankartan för Sjölyckan Etapp 1 tar vid i angränsande planlagd 

mark för huvudgata. 

När det gäller kopplingen från Lyckans väg så slutar vägen i 

gällande plangräns. I angränsande plan är marken planlagd för 

vägändamål och därför uppstår inga problem. 

Tillfarter till befintliga fastigheter sker även fortsättningsvis genom 

gällande servitut. Plangränser dras aldrig i servitutsgräns/vägkant 

utan dras i fastighetsgräns i första hand. 

En vändplan införes i granskningsförslaget. 

Det finns ingen rimlighet i att fastställa plushöjder för ett område 

av denna storlek innan det har detaljprojekterats. 

Både fastighetsredovisning och grundkarta är givetvis aktuell, men 

dess aktualitet framgår av granskningshandlingen. 

10


ANN-SOFIE ERIKSSON & TOMMY JOHANSSON 

I detaljplan för Nolskogen Etapp 1 är det klara fördelar med att det 

är två vägar in i området. Detta skulle göra att trafikgenomströmningen 

i området fördelas mellan dessa två vägar. Bra på flera sätt: 

Ur miljöhänseende: Om det bara är en väg (förlängning av Marieforsleden) 

innebär att boende i området måste åka hela vägen 

genom området och sedan ta Bergsgatan ned för att komma till 

centrum. Detta blir en klar omväg, mer bilkörning med mer utsläpp 

som följd. Finns det två vägar fördelas trafiken – de som bor 

närmare järnvägen tar närmsta vägen till centrum (förlängningen 

av Lyckans väg) och de som bor högre upp tar den övre vägen. Med 

kortare sträckor bilkörning som följd. 

Om det bara finns en väg kommer det bli en hög belastning av 

Bergsgatan mot centrum. Hur blir det för boenden där? Bergsgatan 

är redan idag väl trafikerad väg speciellt vissa tider på dygnet. Här 

viktigt att beakta att det utmed Bergsgatan finns en skola (med alla 

stadier samt träningsskola), två dagis samt boende för funktionshindrade, 

vilket gör att det är många barn som rör sig i området. 

Detta innebär tidvis mycket trafik när barn ska skjutas till och 

ifrån dagis och skola. Så frågan är hur mycket mer Bergsgatan kan 

belastas med tanke på detta. Om det bara finns en väg in och ut ur 

området belastas Bergsgatan mycket mer än idag. 

När det gäller genomfartsvägen som på detaljplanen benämns 

huvudgata, är inritad som en rak väg. Vore bra om det redan från 

början planeras in naturliga farthinder, för att förhindra höga farter 

och buller. Speciellt också sedan när huvudgatan förlängs vidare 

när övriga etapper byggs. 

Kommentarer 


planeras det för buss- och gång/cykeltrafik. På sikt är en koppling 

under järnvägen planerad bort mot Snapens friluftsområde. Eventuellt 

kan denna skapa cirkulation i området. 

Ett naturligt farthinder kommer bli en minicirkulation till infarten 

av etapp 1. I övrigt kan andra naturliga farthinder planeras i samband 

med projekteringen. 

SAMMANFATTNING 

De inkomna synpunkterna i samrådet kommer sammanfattningsvis 

ge upphov till följande förändringar: 

• Utifrån SGI:s yttrande har kommunen begärt in en komplettering 

i den geotekniska undersökningen för att kartlägga 

riskerna för ras och blocknedfall. 

• Planbeskrivningen kompletteras med information gällande 

om dagvattnet kopplas på befintligt markavvattningsföretag 

måste godkännande inhämtas från företaget och att företaget 

eventuellt behöver omprövas. 

• Planbeskrivningen kompletteras med information gällande att 

anlägga våtmarker är i anmälningspliktiga verksamheter. 

• Delat huvudmannaskap utgår, och istället föreslås kommunen 

ensam vara huvudman för allmän platsmark. 

• Tidigare tänkta gemensamhetsanläggningar för skötsel av gata 

utgår och ersätts med gångfartsområden (kvartersgator) med 

fastställda lägen i plankarta. 

• Koordinatangivelser justeras i granskningshandlingen. 

• Lyckans väg anges tydligare i grundkartan. 

• Fastighetskonsekvensbeskrivningen utökas något. 


• Planbeskrivningen förtydligas om att det är kommunens som 

tar initiativ till att söka förrättning. 

• Grundkartan förtydligas i granskningshandlingen. Fastighetsförteckningens 

aktualitet framgår även av denna. 

• Biltrafik på Lyckans Väg är borttaget i granskningsförslaget. 

Istället planeras det för buss- och gång/cykeltrafik. 

• Linjeföring och lägen för hållplatser för kollektivtrafik framgår 

av granskningshandlingen. 

• Dialog förs med Trafikverket gällande en principöverenskommelse 

gällande åtgärder och finansiering. 

• Planbeskrivningen kompletteras med information gällande att 

vid tomtförsäljning uppmuntras byggnation av lågenergihus. 

• Största respektive minsta taklutning har införts i plankartan. 

• Det införs krav på viss takbeklädnad i plankartan samt 

rekommendationer gällande färgsättning och fasadmaterial i 

planbeskrivningen. 

• Befintlig lekplats markeras ut i plankartan. 

• Gröna tak uppmuntras i planbeskrivningen och möjliggörs i 

plankartan. 

• Information gällande att sumpskogens geohydrologi inte får 

ändras införs i planbeskrivningen. 

• Kvartersgator breddas enligt önskemål från VA-avdelningen. 

• En vändplan införes i granskningsförslaget. 

PLANAVDELNINGEN 

Maria Nilsson 

Planarkitekt 

11

Samrådsredogörelse - Mariestads kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?