15.09.2013 Views

Ladda ner som PDF - Sveaskog

Ladda ner som PDF - Sveaskog

Ladda ner som PDF - Sveaskog

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

SVEASKOG


Ansvarsfullt skogsbruk



mot vår miljö engagerar många. Det ökade

globala miljömedvetandet har lett till en

större efterfrågan på miljöcertifi erade

produkter. FSC (Forest Stewardship Council),

en märkning för skog och produkter baserade

på skogsråvara, har fått ett internationellt

genombrott.

Denna världsomspännande och frivilliga

miljöstandard för ett ansvarsfullt skogsbruk

omfattar i dag tolv procent av världens

brukade skogar. I temat på sidorna 10–13

kan du läsa mer om FSC-märkningen.

är inte

det enda som skogsägare kan tjäna pengar

på. Nu fi nns ett stort intresse för att bygga

vindkraftverk på skogsmark. En försiktig

bedömning visar att det fi nns minst 2 000

lämpliga vindkraftlägen på Sveaskogs marker.

Läs mer om vindkraft på sidorna 4–5.

Att Sveaskogs verksamhet och affärer

väcker nyfi kenhet och engagemang hos

många är glädjande. Det gör även tidningen

Forum Sveaskog, visar en färsk läsarundersökning.

Under hösten har företaget Gfk på

uppdrag av Sveaskog gjort en webbaserad

undersökning om tidningen. Svaren blev

övervägande positiva.

Undersökningen visar att ni läsare tycker

att tidningen är informativ, lättläst och har

en bra blandning på innehållet. Däremot vill

många läsa mer om jakt, fi ske och miljö. Vi

ska göra vårt bästa för att ytterligare utveckla

tidningen.


förslag och synpunkter.

Skicka gärna fl er!



Informationschef







@














@


@

@





















































































































.


Sveaskog sålde under 2007 mark via det så

kallade markförsäljningsprogrammet. Under

året gjordes totalt 238 affärer som omfattade

en areal av sammanlagt 37 100 hektar.

Den totala köpeskillingen landade på drygt

652 miljoner kronor.

…mer biobränsle än året innan. Under 2007

levererade Sveaskog biobränsle motsvarande

två terrawattimmar, vilket är en ökning med

25 procent jämfört 2006. Sveaskog säljer

biobränsle till kunder inom skogsindustrin

samt till värmeverk och kraftvärmeverk.








Fisket på lax och havsöring i Mörrumsån, som

mynnar ut i Östersjön väster om Karlshamn, lockar

varje år 250 000 besökare och 10 000 sportfi skare.

Tillsammans genererar de 50 till 60 miljoner kronor

till bygden.

– Mörrumsån är ett internationellt välkänt

varumärke med mycket goda betingelser för fi ske,

konstaterar Percy Assarsson, chef för Mörrums

Kronolaxfi ske.

Snart går startskottet

När han den sista fredagen i mars avfyrar salutkanonen

innebär det att ivriga fi skare längs en

15 kilometer lång sträcka får börja använda sina

redskap. De har i god tid fått anmäla sitt intresse

för att delta i utlottningen av fi skekort till säsongspremiären.

De goda förutsättningarna för fi sken i Mörrumsån

innebär att det fi nns gott om fi sk att fånga och

att de som nappar är sällsynt stora. Havsöring på

dryga 18 kilo har förekommit. Och en lax på 36 kilo

har fångats strax utanför åns mynning. Havsöring

och lax är lika viktigt för Mörrumsån och de

människor som bor längs ån som snön är för

fjällanläggningarna i Norrland. Under hela 1980-

och 1990-talen var tillgången på fi sk i Mörrumsån

fantastisk. Men när fi sket under 2000-talets början

blev allt sämre tappade Mörrumsån en del av sin

















dragkraft och besökarna minskade i antal.

– Vi gjorde då ett grabbatag för att vända

utvecklingen, berättar Percy Assarsson.

Vändningen

Bolaget har ökat tillgången på fi sk genom satsningar

på fi skevård, som utsättning av yngel och

öppnandet av nya fi skevägar förbi kraftverken

i Hemsjö. Dessutom blir drivgarn för laxfi ske

förbjudet under 2008. Lägg därtill att det tecknats

avtal om att inte använda nät i kustbandet utanför

Mörrumsån. Inbjudna journalister och besök på

friluftsmässor i bland annat Danmark och Tyskland

har bidragit till att besökarna återvänt.

– Under 2006 fångades 700 fi skar och i fjol hade

antalet mer än fördubblats, berättar Percy Assarsson

som tillsammans med övriga anställda vid Mörrums

Kronolaxfi ske under årets första månader förbereder

premiärdagen genom att fräscha upp och ställa

i ordning längs stränderna. Nya skyltar och att allt

fungerar på den populära campingplatsen ingår

i arbetet, liksom att uppdatera hemsidan.

– På premiärdagen ska allt vara klappat och klart.

Då blir det fest och fi skelycka, lovar han.


Nya dvd:n ”Jaktturism – viltet som resurs” berättar bland

annat hur jaktentreprenörerna kan nå nya målgrupper.

Filmen är ett verktyg framtaget av Sveaskog och LRF

tillsammans med Jägareförbundet och Yrkesjägarna.

”Jaktturism” är ett stöd i satsningen på en ökad naturturism

i Sverige. Dvd:n kommer att delas ut till olika

jaktentreprenörer i landet.

Högt över skogen utanför Grängesberg ståtar fem vita torn.

Rotorbladen på Fjällbergets vindkraftverk sträcker sig 125

meter ovan marken och lockar nyfi kna från när och fjärran.

– Förutsättningarna för vindkraften har förbättrats avsevärt de

senaste åren. Det fi nns ett stöd för vindkraft i den allmänna

opinionen och bland politiker, vilket förstås är påverkat av klimatdebatten,

säger Göran Danielsson på Stena Renewable Energy.

Inom fyra år ska bolaget bygga 200 vindkraftverk på land i Sverige för

sex miljarder kronor. Det ska motsvara hushållsel för ungefär 300 000

hushåll och sparade koldioxidutsläpp motsvarande 500 000 bilar.

Kraftkälla att räkna med

Förhållandet mellan kostnad och prestanda för ett vindkraftverk har förbättrats

cirka tio gånger på tio år. Det gör vindkraften till en kraftkälla att

räkna med.

Vindkraftselen från Fjällberget tas emot av nätoperatören

Västerbergslagens Elnät AB, som distribuerar den ut på stamnätet till

användare i tre kommuner: Ludvika, Smedjebacken och Fagersta.

För anläggningarna på Fjällberget har Stena Renewable Energy tecknat

ett långsiktigt arrendeavtal med Sveaskog som äger skogmarken.

Ytterligare avtal med Sveaskog fi nns för det intilliggande Saxberget.

Där har Stena Renewable Energy miljötillstånd att sätta upp

arton nya vindkraftverk. Tolv av dem ska tas i drift under våren

2008. Det blir då Sveriges största vindkraftsanläggning på

land.

Samma ersättning till alla

Generellt avstår en skogsägare cirka 0,3 hektar skog

per vindkraftverk.

– Vår ersättning till markägare uppgår till cirka

100 000 kronor per år för ett vindkraftverk,

säger Göran Danielsson.

Det fi nns ett stort regelverk om vad som

krävs för att få tillstånd att bygga ett vindkraftverk.

Trots det kan det uppstå synpunkter

från boende och andra som nyttjar


Broschyren Den levande skogsbäcken är en del i WWF:s landsomfattande

projekt Levande skogsvatten. Här berättas om vattnets betydelse

och om allt liv som fi nns i sjöar och vattendrag. Men också om hur

människan på olika sätt har påverkat skogens vatten och vad som kan

göras för att förbättra vattnets biologi. Målgrupp är alla som är

verksamma i skogen.

Beställ broschyren på eller 08-624 74 00.






området. Det kan handla om buller, refl exer och skuggor från rotorbladen eller

förändrad utsikt.

Karl-Gunnar Boman är tillsyningsman vid Fjällbergets vindkraftverk och

anställd av Ludvika kommun för att bland annat sköta den skidanläggning

som fi nns i området. Han möter många som åker till Fjällberget för att

titta på vindkraftverken.

– De som jag träffar där uppe är övervägande positiva, säger

Karl-Gunnar Boman.

Skidklubbarna i området får dessutom en bygdepeng relaterad

till intäkterna från vindkraftverken på Fjällberget.


Nästan 2 miljarder kronor, eller 16,80 per aktie. Så stor var extrautdelningen

till staten som Sveaskog betalade in den 19 december

2007. Ordinarie utdelning för fjolåret bestäms vid årsstämman i april.

Extrautdelningen möjliggörs genom Sveaskogs goda soliditet och

starka kassafl öde. Samtidigt har företaget kraft att investera i miljövänlig

teknik, skogsskötsel och nya sätt att använda skogsråvaran.





De svenska vindkraftverken producerar i dag cirka

1,4 terawattimmar el. Det motsvarar en procent av

all elproduktion i landet.

Det nationella målet är att vindkraften ska producera

10 terawattimmar till år 2015. Men det är inte

tillräckligt. Energimyndigheten vill höja målet till 30

terawattimmar år 2020.

Nyligen presenterade EU det så kallade

”klimatpaketet”. För Sveriges del innebär det att

andelen förnybar energi ska öka till 49 procent av

den totala energianvändningen till år 2020.

– Vår höga andel beror på att Sverige har

resurser och en relativt stor yta och lång kustlinje,


Sjönära skog är bäst mot utbrändhet – resultaten

kommer från Umeå universitet och Forskningsprojektet

Forest Rehabilitation som fi nansieras bland annat av

Sveaskog. Tolv patienter med utbrändhetssymptom

bedömer själva att stressnivån förbättrades, att de blev

mer harmoniska och att skogsvistelsen haft positiva

effekter på återhämtningen.


säger Sara Bjursell, biträdande projektledare för

vindkraftsprojektet på Energimyndigheten.

Förutom biobränslebaserad elproduktion blir

vindkraft en viktig källa för att nå detta mål, enligt

Energimyndigheten. Beroende på effekt och

vindläge handlar det om mellan 3 000 och 6 000

vindkraftverk, varav uppskattningsvis två tredjedelar

på land och en tredjedel till havs.

För att nå målet krävs enklare planeringsprocesser

för att bygga vindkraftverk. Energimyndigheten

föreslår också ett förnyat stödsystem, som ett

komplement till dagens elcertifi katsystem, för att

utbyggnaden ska bli ekonomiskt gångbar för

vindkraftsproducenter.

Redan i dag fi nns ett mer ekonomiskt fördelaktigt

stödsystem för vindkraft i exempelvis

Danmark, Tyskland och Spanien.


































– Vindkraft är ett värde i skogen som än så länge

inte utnyttjats i någon större utsträckning. Pratar

man markanvändning i skogen är det svårt att

hitta en kombination som passar bättre ihop

med konventionellt skogsbruk, säger Herman

Sundqvist, skogsstrategisk chef på Sveaskog.

Sedan sju år har Sveaskog avtal med olika

vindkraftsaktörer. Till en början handlade det

främst om entusiaster med blygsam verksamhet.

I dag är förfrågningarna många och potentialen

att tjäna pengar är stor, för både vindkraftbolag

och markägare.

Femton vindkraftverk fi nns för närvarande

i drift på Sveaskogs marker. Betydligt fl er är

projekterade.

– Vi har gjort en försiktig bedömning att det

fi nns minst 2 000 lämpliga vindkraftlägen på

Sveaskogs marker. Antalet är avhängigt elpriserna.

Lägen där det blåser mest är attraktivast.

Men i takt med att elpriserna stiger blir det

lättare för vindkraftsbolagen att få ihop kalkylen

även vid något mindre gynnsamma vindlägen,

säger Herman Sundqvist.

550 vindkraftverk med Vattenfall

Sveaskog har tecknat avtal med ett antal bolag

om att undersöka möjligheterna att etablera

vindkraftsanläggningar på utvalda marker. Ett

paket med sådana avtal fi nns med Vattenfall och

kan resultera i som mest 550 vindkraftverk med

en effekt på totalt 1 500 megawatt. Det är den

största vindkraftssatsningen hittills i Sverige och

omfattar mark i fem län: Halland, Västra Götaland,

Kronoberg, Kalmar och Blekinge.

Blåsiga lägen i södra Sverige är attraktiva för

utbyggnad av vindkraft, mycket tack vare

närheten till elkonsumenterna.

Det fi nns en mängd olika sätt för markägare att

teckna avtal med vindkraftsintressenter, från en

fast summa per megawatt till en del av omsättningen.

– Vi ser nu över olika affärsformer, säger

Herman Sundqvist.


Med joystick och en palett knappar för varje hand

styr Anders Karlsson den 16 ton tunga skördaren.

Han fäller systematiskt träd efter träd och lägger

virket efter sortiment, som skotaren sedan hämtar

för transport till väg. Det krävs erfarenhet för att

göra alla val effektivt.

– Lugn och fin med bra koordinationsförmåga –

det är de bästa förutsättningarna för det här jobbet,

säger Anders Karlsson som varit maskinförare

i norra Bergslagen i 14 år.

Inget är svårt för den som är van, anser han. Men

steniga områden och arbete vid elledningar och

stora trafikerade vägar är en utmaning. Ibland måste

motorsågen plockas fram.

Maskinen används optimalt

Skördaren är en Ponsse Ergo som maskinlaget haft

i ett år. Anders Karlsson och Jan-Ove Karlström

arbetar i tvåskift som alla maskinlag inom Sveaskog.

Det är mest optimalt för maskinutnyttjandet.

Den här dimmiga vinterdagen har Anders haft

morgonpasset sedan klockan sex. Regnet strilar ner

utanför, men inuti förarhytten är det varmt och

bekvämt. Anders Karlsson har lagt in sina arbetsinställningar

i datorn. Med dem bestämmer han

med vilken hand han vill styra aggregatets ansättning

mot trädet, sågen och mycket

annat för att skilja ut virkessortimenten.

När Jan-Ove tar över

maskinen knappar han in sig själv

som användare och kan styra

maskinen på sitt sätt fram till

arbetskvällens slut klockan 21.

Fritt jobb

– Man måste nog vara lite tokig

för att sitta här själv varje kväll.

Samtidigt är det ett väldigt fritt

jobb med ett stort ansvar, säger

Jan-Ove Karlström som kört

avverkningsmaskin i 27 år.

Det finns ingen stämpelklocka

i skogen. Men en hög moral,

tillägger Anders Karlsson:

– Vi har en budget att hålla och

ett roligt jobb vi vill behålla. När

jag har kvällspasset väntar jag på

att sportradion ska börja 19.03. Är

det en bra match händer det att

jag jobbar till klockan 22.

Teknikutvecklingen har gått

snabbt inom skogsbruket. När Jan-

Ove Karlström började köra

maskin 1980 fälldes alla träd med

motorsåg, cirka 200 träd per


















person och dag. Det var ett kallt och tungt jobb.

Maskinen användes för kvistning och kapning. Men

precisionen var inte så hög.

– I dag ska vi ligga inom tre centimeters felmarginal

på längden och inom fyra millimeter på diametern,

säger Jan-Ove Karlström.

Verksamheten är helt kundstyrd. Med avverkningsdirektiv

och prislista i skördardatorn tas

sortiment och längder fram efter kundens behov.

– Förr fick sågen ta reda på vad vi högg. I dag

bestämmer industrin vad vi ska göra, säger Anders.

Huvuddelen av timret som avverkas på just det

här området ska levereras till ett lokalt sågverk.

Skördaren är en av de första inom Sveaskog som är

godkänd för en kvalitetssäkrad skördarmätning. Det

innebär mindre spill och att både den som avverkar

och markägaren direkt får ett kvitto på det avverkade

virkets volym och kvalitet. Manuell kontrollmätning

görs på både slumpvis utvalda och förarvalda

stammar för att kalibrera mätutrustningen.

Hårda miljökrav

Att de nya skördarna är effektivare och mer

tillförlitliga har förbättrat arbetsmiljön. Men även

om rollerna i maskinlaget blivit mer specialiserade

krävs en helhetssyn. I dag finns ett helt annat

naturvårdstänkande jämfört med

för tio år sedan. Det finns till

exempel noggranna regler för hur

många naturvärdesträd och

högstubbar som ska lämnas per

hektar. Det görs också oberoende

uppföljningar och stickprov på att

Sveaskogs avverkningar utförs

enligt FSC-reglerna.

– Alla förstår inte det här. Folk

ringer och vill köpa ved och ta ner

träd som vi sparat. De tror att vi

har slarvat, säger Anders.

Miljöhänsynen är naturlig för

honom och Jan-Ove Karlström.

Båda har ett förflutet som

fältbiologer.

Så är arbetsdagen slut för

Anders del. Nu väntar tre mils

bilkörning hem till Surahammar.

Avverkningsplatserna i skogstäta

Bergslagen ligger aldrig längre

bort än fem mil från hemmet.

På avstånd lyser skördarens

strålkastare i skogen. En ny

arbetsdag har börjat för Jan-Ove.

Matlådan är med, radion är i gång.


Med joystick och en palett knappar för varje hand

styr Anders Karlsson den 16 ton tunga skördaren.

Han fäller systematiskt träd efter träd och lägger

virket efter sortiment, som skotaren sedan hämtar

för transport till väg. Det krävs erfarenhet för att

göra alla val effektivt.

– Lugn och fin med bra koordinationsförmåga –

det är de bästa förutsättningarna för det här jobbet,

säger Anders Karlsson som varit maskinförare

i norra Bergslagen i 14 år.

Inget är svårt för den som är van, anser han. Men

steniga områden och arbete vid elledningar och

stora trafikerade vägar är en utmaning. Ibland måste

motorsågen plockas fram.

Maskinen används optimalt

Skördaren är en Ponsse Ergo som maskinlaget haft

i ett år. Anders Karlsson och Jan-Ove Karlström

arbetar i tvåskift som alla maskinlag inom Sveaskog.

Det är mest optimalt för maskinutnyttjandet.

Den här dimmiga vinterdagen har Anders haft

morgonpasset sedan klockan sex. Regnet strilar ner

utanför, men inuti förarhytten är det varmt och

bekvämt. Anders Karlsson har lagt in sina arbetsinställningar

i datorn. Med dem bestämmer han

med vilken hand han vill styra aggregatets ansättning

mot trädet, sågen och mycket

annat för att skilja ut virkessortimenten.

När Jan-Ove tar över

maskinen knappar han in sig själv

som användare och kan styra

maskinen på sitt sätt fram till

arbetskvällens slut klockan 21.

Fritt jobb

– Man måste nog vara lite tokig

för att sitta här själv varje kväll.

Samtidigt är det ett väldigt fritt

jobb med ett stort ansvar, säger

Jan-Ove Karlström som kört

avverkningsmaskin i 27 år.

Det finns ingen stämpelklocka

i skogen. Men en hög moral,

tillägger Anders Karlsson:

– Vi har en budget att hålla och

ett roligt jobb vi vill behålla. När

jag har kvällspasset väntar jag på

att sportradion ska börja 19.03. Är

det en bra match händer det att

jag jobbar till klockan 22.

Teknikutvecklingen har gått

snabbt inom skogsbruket. När Jan-

Ove Karlström började köra

maskin 1980 fälldes alla träd med

motorsåg, cirka 200 träd per


















person och dag. Det var ett kallt och tungt jobb.

Maskinen användes för kvistning och kapning. Men

precisionen var inte så hög.

– I dag ska vi ligga inom tre centimeters felmarginal

på längden och inom fyra millimeter på diametern,

säger Jan-Ove Karlström.

Verksamheten är helt kundstyrd. Med avverkningsdirektiv

och prislista i skördardatorn tas

sortiment och längder fram efter kundens behov.

– Förr fick sågen ta reda på vad vi högg. I dag

bestämmer industrin vad vi ska göra, säger Anders.

Huvuddelen av timret som avverkas på just det

här området ska levereras till ett lokalt sågverk.

Skördaren är en av de första inom Sveaskog som är

godkänd för en kvalitetssäkrad skördarmätning. Det

innebär mindre spill och att både den som avverkar

och markägaren direkt får ett kvitto på det avverkade

virkets volym och kvalitet. Manuell kontrollmätning

görs på både slumpvis utvalda och förarvalda

stammar för att kalibrera mätutrustningen.

Hårda miljökrav

Att de nya skördarna är effektivare och mer

tillförlitliga har förbättrat arbetsmiljön. Men även

om rollerna i maskinlaget blivit mer specialiserade

krävs en helhetssyn. I dag finns ett helt annat

naturvårdstänkande jämfört med

för tio år sedan. Det finns till

exempel noggranna regler för hur

många naturvärdesträd och

högstubbar som ska lämnas per

hektar. Det görs också oberoende

uppföljningar och stickprov på att

Sveaskogs avverkningar utförs

enligt FSC-reglerna.

– Alla förstår inte det här. Folk

ringer och vill köpa ved och ta ner

träd som vi sparat. De tror att vi

har slarvat, säger Anders.

Miljöhänsynen är naturlig för

honom och Jan-Ove Karlström.

Båda har ett förflutet som

fältbiologer.

Så är arbetsdagen slut för

Anders del. Nu väntar tre mils

bilkörning hem till Surahammar.

Avverkningsplatserna i skogstäta

Bergslagen ligger aldrig längre

bort än fem mil från hemmet.

På avstånd lyser skördarens

strålkastare i skogen. En ny

arbetsdag har börjat för Jan-Ove.

Matlådan är med, radion är i gång.


Beroende på hur skogen sköts och hur produkter från skogen används

påverkas den mängd koldioxid som kan bindas per kubikmeter skog

och skogsråvara. Sveaskog genomför i samarbete med SLU och

internationella forskare en så kallad kolmodellering av den svenska

skogen. Analysen förklarar hur koldioxidbindningen påverkas utifrån

olika scenarier och tidsintervaller och hur man på bästa sätt kan

hantera kolets kretslopp.








I mars presenterar Sveaskog

för allmänheten

var naturvårdsskogarna

fi nns i Norrbotten och

Västerbotten.

– Kartor och annat

material kommer att

fi nnas på Sveaskogs


hemsida. Där kan man enkelt

lämna synpunkter kring naturvårdsskogarna,

berättar Marlene Lidén, skogsekolog

Sveaskog i Kalix.

Kartverktyget gör det möjligt att zooma

in en naturvårdsskog nära dig och se exakt

hur det ser ut exempelvis kring sommarstugan

och vilket skydd skogen har.

– Det är en funktion som inte har funnits

hos någon markägare tidigare, tillägger

hon.

Rekordstor satsning

Sveaskogs avsättning av naturvårdsskogar

är den största naturvårdssatsningen i sitt

slag i Sveriges historia. Totalt handlar det









Sällan har väl den ideella naturvården

uttryckt ett så tydligt beröm för den

naturvård som bedrivs av ett enskilt

skogsbolag som när Svenska Naturskyddsföreningen

applåderar Sveaskogs naturvårdsskogar.

Naturvårdschefen Klas Hjelm konstaterar

att Sveaskog med den miljöpolicy som

om 300 000 hektar eller tio procent av

företagets produktiva mark nedanför fjällen.

Satsningen är en del av Sveaskogs

strategi för att nå målet om 20 procent

naturvård. I naturvårdsskogarna drivs inget

produktionsinriktat skogsbruk.

För att välja ut vilka skogsområden

som ska bli naturvårdsskogar har

Sveaskog använt en egen metod

som kallas hänsynsprioritering.

Den har utvecklats under tre års

tid av företagets skogsekologer

och specialister. Samtidigt har

den stämts av i dialog med forskare,

myndigheter och ideella organisationer.

Höga naturvärden prioriteras

Även om metoden är komplex är principen

enkel: höga naturvärden prioriteras över

lägre. I praktiken innebär detta förstås ett

gigantiskt urvals- och rangordningsarbete

i fl era steg.

Först med hjälp av företagets skogliga

register. Sedan i fält där naturvårdskunniga

bedömer skogens naturvärden. När

fältarbetet i Norrbotten avslutades i

oktober 2007 hade Sveaskog inventerat

15 000 hektar. Kommande barmarkssäsong

räknar Marlene Lidén med det dubbla.

– Inventeringarna är ett sätt att säkerställa

att informationen i företagets register

antogs 2002 åtog sig att undanta 20

procent av sin skog för naturvård.

Hur detta var tänkt att konkretiseras

framgick emellertid inte. Den gången.

– Genom att nu öppet redovisa hur

skyddsvärda skogar ska sparas föregår de

med gott exempel och visar tydligt att man

menar allvar med sitt miljöarbete, säger

han.

Fortsatt dialog

Att företaget dessutom tydligt

signalerar att man är beredd på

en fortsatt diskussion med

Naturskyddsföreningen visar,

enligt Hjelm, att Sveaskog tagit

till sig av den kritik som framförts.






är aktuell om framför allt våra äldsta

skogar, förklarar Marlene Lidén.

Nyckelbiotoper och gammal skog

Skogar med höga naturvärden är till

exempel gammal skog, nyckelbiotoper och

naturreservat. Även skogar som är särskilt

värdefulla för kulturmiljövården, friluftslivet,

rennäringen och landskapsbilden kan

bevaras som naturvårdsskog om dessa

värden inte kan värnas med anpassad

skogsskötsel eller förstärkt naturhänsyn.

Naturvärdeslokaler som har höga

naturvärden på grund av de arter som lever

där kan också prioriteras. I hela landet gör

Sveaskog en unik satsning på löv- och

ädellövskog, som har blivit en brist i det

svenska landskapet.

Naturvärdena betygsätts

Naturvärdena som Sveaskog identifi erar får

olika prioritet. De skogar som inte har så

höga naturvärden i dag men som kan få det

i framtiden har till och med fått ett eget

poängsystem. Om två skogsområden får

samma poäng sorteras till exempel ädellöv

före löv, löv före gran och gran före tall.

Att arbeta med naturvård på detta nya

sätt, och i så stor skala, har inte bara

betydelse för Sveaskog utan även för

Sveriges miljömål Levande skogar.




Han ser också mycket positivt på

formuleringen ”ej utbytbar” som Sveaskog

använder för naturvårdsskogar med särskilt

höga naturvärden. Naturskyddsföreningen

utgår därmed från att dessa områden är

skyddade för all framtid. Klas Hjelm

berömmer slutligen Sveaskogs beslut att

lägga ut ett omfattande kartmaterial

på webben.

– Sammantaget innebär

detta att vi ser Sveaskogs

miljöarbete som ett kliv

framåt för naturvården,

summerar han.



… kolatomer utgör livets byggsten

och är grunden för allt liv på jorden.

I allt levande – människor, djur, träd

och gröna växter – fi nns kol. Den luft

vi andas innehåller koldioxid, det vill

säga en kolatom som förenats med

två syreatomer.


(bilden) har utsetts till tillförordnad

vd för Sveaskog Naturupplevelser AB, då Mikael

Linnander lämnar sin tjänst. Jimmy Pettersson är sedan

tidigare chef för vilt- och fi skeförvaltning i bolaget och

har lång erfarenhet av verksamheten. En process för att

tillsätta en ordinarie vd har inletts.







Skogen står för en procent av den mänskliga påverkan på Östersjön. År 2005

tillfördes cirka 37 000 ton kväve och cirka 1200 ton fosfor till havet från

den svenska skogsmarken.

– Läckaget av kväve från skogsmarken är vanligtvis lägre än det som tillförs via

nederbörden. Det beror på att växande skogar tar upp kväve och att en del lagras

i marken. Skogen är ett ganska slutet system både med avseende på kväve och på

fosfor, säger Stefan Löfgren, SLU.











Det är vinterkväll i Oskarshamn. I ett konferensrum

i ett av stadens hotell har Sveaskog dialogmöte

om sin satsning på naturvårdsskogar.

Publiken är blandad: här fi nns intresserade

privatpersoner, representanter för ornitologiska

föreningar,

högskola,

Naturskyddsföreningen,

Skogsstyrelsen,

Friluftsfrämjandet

och


Genom dialogen vill

vi säkra att vi har

naturvårdsskogar med

höga naturvärden.


Fältbiologerna. Stämningen är vänligt nyfi ken.

Åhörarna nickar ofta och insatt och avbryter då

och då Sveaskogs representanter med frågor:

Hur noga har ni inventerat skogarna? Ska

registret över naturvårdsskogarna förfi nas? Hur

samspelar ni med andra vad gäller forskning?

Värdefulla synpunkter

Dialogmötena är inte bara ett sätt för Sveaskog

att informera om naturvårdsskogarna. Det är

också ett sätt att utveckla satsningen. Under

slutet av 2007 bjöd Sveaskog in till 16 informations-

och dialogmöten om naturvårdsskogarna

i Götaland, Bergslagen och södra Norrland.

I mars i år fortsätter informationen om Norrbotten

och Västerbotten.

– Genom dialogen vill vi säkra att vi bland

våra avsatta naturvårdsskogar har med de

skogsområden som har höga naturvärden. Får

jag in förslag på sådana områden kollar jag av

detta mot vår databas och eventuellt görs en ny

inventering. Detta är ett ständigt pågående

arbete, säger Peter Ask.


FSC (Forest Stewardship Council) är en världsomspännande

miljöstandard för skogsbruk. I dag

är cirka 100 miljoner hektar skogsmark certifierat

enligt FSC – eller tolv procent av världens brukade

skogar i 77 länder.

Företag som vidareförädlar skogsprodukter kan

ansluta sig genom ett spårbarhetscertifikat som

kallas Chain of Custody. De förbinder sig då att

redovisa andelen råvaror som är FSC-certifierade.

Spårbarhetscertifikatet betyder att skogsskötsel,

skörd av träden och att själva slutprodukten är

certifierad. I praktiken går det att spåra vilka träd

som avverkats för exempelvis denna tidning.

Positiv trend

Nyligen beslöt tre ledande producenter av vätskekartong,

Tetra Pak, SIG Combibloc och Elopak

med 80 procent av världsmarknaden, att skriva en

överenskommelse med EU att 100 procent av deras

råvara år 2015 ska komma från FSC-certifierad

skog. Vätskekartongbranschen använder två

miljoner ton pappersmassa varje år.

Ett antal ledande byggföretag i Nederländerna,

som är en viktig marknad för svenska sågverk, skrev

nyligen ett avtal med FSC Nederländerna om att

öka användningen av FSC-virke.

Internationell ordförande

Olof Johansson på Sveaskog är glad över utvecklingen.

Han är något av en internationell ”Mr FSC”.

Redan 1996 deltog han i den första arbetsgruppen

för FSC i Sverige och det resulterade i den

första nationella FSC-standarden i världen 1998 –

Sverige var alltså först på plan.

Under senare hälften av 1990-talet var han

internationell ordförande för FSC och ledde arbetet

med standardiseringen internationellt.

Sveaskog certifierade sitt skogsbruk i slutet av 1990talet.

– Det handlar framför allt om att hålla ordning

på processer i en stor organisation och att följa upp

dem, berättar Olof Johansson.

De yttersta avgörandena för att uppfylla FSCstandarden

sker ofta i skogen – hos de egna maskinlagen

och entreprenörerna. Här satsar därför

Sveaskog på kontinuerlig utbildning. Det senaste

exemplet är utbildningen i hållbart skogsbruk

2006, en tvådagars utbildning som nådde 1 100

medarbetare och entreprenörer.

Sveaskog har beslutat att det virke företaget

köper från andra skogsägare ska vara avverkat

med den naturhänsyn som anges i svenska

FSC-standarden.

– Vi vill öka förtroendet för

svenskt skogsbruk hos kunder

i Sverige och internationellt.

Samtidigt stärker vi träets

konkurrenskraft, fortsätter

Olof Johansson.

Hopp för fattiga

Han menar att FSC, utöver

miljöaspekterna, kan betyda

mycket för lokalbefolkningar

i världen.

– I Sydafrika bedrivs

plantageskogsbruk och man har

andra former av ekologiska

hänsynstaganden, exempelvis

till gräsmarker och savannområden.

Det FSC-certifierade skogsbruket

där har dessutom omfattande program för

hälsokontroller, bekämpning av HIV och utbildningshjälp.

– FSC kan faktiskt vara ett hopp för människor

i fattiga länder där skogen är viktig för utkomst och

överlevnad, säger Olof Johansson.

Mario Abreu, ledamot av FSC:s nuvarande

internationella styrelse, menar att goda exempel på

FSC:s sociala betydelse även finns i Kongo i

Centralafrika och i Amazonas djungler i Brasilien.

– På båda ställena har FSC förbättrat levnadsförhållandena

i lokalsamhällena och fått till stånd

sociala program för människorna.






Det finns avsevärda skillnader mellan de två

systemen. FSC ägs gemensamt av olika intressenter

medan PEFC i huvudsak styrs av skogsägare och

skogsindustri.

Håkan Nyström är suppleant i den svenska FSCstyrelsen

och ordförande i Kikkejaurs sameby

utanför Jokkmokk.

– Svenska Samernas Riksförbund har en styrelsepost

och inflytande i FSC. Allt är inte perfekt, men

det är en process som leder åt rätt håll. Vi har

exempelvis gjort stora framsteg när det gäller

markberedning inom skogsbruket.

Per Larsson, skogshandläggare vid Världsnaturfonden

WWF är också positiv.

– FSC motsvarar bäst WWF:s krav på ansvarsfullt

skogsbruk och är en bra kompromiss, säger

han.

– Att olika intressenter måste samverka med

balanserat inflytande genomsyrar hela systemet.

Det ger öppenhet, samverkan och en bredare syn

på skogens nyttjande, säger Per Larsson.

FSC var förstahandsvalet för världens 100 största

skogsindustriföretag, enligt en undersökning som

PricewaterhouseCoopers gjorde 2007.

I Sverige har de stora aktörerna inom skogsbruket

anslutit sig till FSC och de erbjuder också gruppcertifiering

till mindre skogsägare. PEFC-systemet har i

Sverige antagits huvudsakligen av privatskogsbruket

och Sågverkens Riksförbund.


FSC (Forest Stewardship Council) är en världsomspännande

miljöstandard för skogsbruk. I dag

är cirka 100 miljoner hektar skogsmark certifierat

enligt FSC – eller tolv procent av världens brukade

skogar i 77 länder.

Företag som vidareförädlar skogsprodukter kan

ansluta sig genom ett spårbarhetscertifikat som

kallas Chain of Custody. De förbinder sig då att

redovisa andelen råvaror som är FSC-certifierade.

Spårbarhetscertifikatet betyder att skogsskötsel,

skörd av träden och att själva slutprodukten är

certifierad. I praktiken går det att spåra vilka träd

som avverkats för exempelvis denna tidning.

Positiv trend

Nyligen beslöt tre ledande producenter av vätskekartong,

Tetra Pak, SIG Combibloc och Elopak

med 80 procent av världsmarknaden, att skriva en

överenskommelse med EU att 100 procent av deras

råvara år 2015 ska komma från FSC-certifierad

skog. Vätskekartongbranschen använder två

miljoner ton pappersmassa varje år.

Ett antal ledande byggföretag i Nederländerna,

som är en viktig marknad för svenska sågverk, skrev

nyligen ett avtal med FSC Nederländerna om att

öka användningen av FSC-virke.

Internationell ordförande

Olof Johansson på Sveaskog är glad över utvecklingen.

Han är något av en internationell ”Mr FSC”.

Redan 1996 deltog han i den första arbetsgruppen

för FSC i Sverige och det resulterade i den

första nationella FSC-standarden i världen 1998 –

Sverige var alltså först på plan.

Under senare hälften av 1990-talet var han

internationell ordförande för FSC och ledde arbetet

med standardiseringen internationellt.

Sveaskog certifierade sitt skogsbruk i slutet av 1990talet.

– Det handlar framför allt om att hålla ordning

på processer i en stor organisation och att följa upp

dem, berättar Olof Johansson.

De yttersta avgörandena för att uppfylla FSCstandarden

sker ofta i skogen – hos de egna maskinlagen

och entreprenörerna. Här satsar därför

Sveaskog på kontinuerlig utbildning. Det senaste

exemplet är utbildningen i hållbart skogsbruk

2006, en tvådagars utbildning som nådde 1 100

medarbetare och entreprenörer.

Sveaskog har beslutat att det virke företaget

köper från andra skogsägare ska vara avverkat

med den naturhänsyn som anges i svenska

FSC-standarden.

– Vi vill öka förtroendet för

svenskt skogsbruk hos kunder

i Sverige och internationellt.

Samtidigt stärker vi träets

konkurrenskraft, fortsätter

Olof Johansson.

Hopp för fattiga

Han menar att FSC, utöver

miljöaspekterna, kan betyda

mycket för lokalbefolkningar

i världen.

– I Sydafrika bedrivs

plantageskogsbruk och man har

andra former av ekologiska

hänsynstaganden, exempelvis

till gräsmarker och savannområden.

Det FSC-certifierade skogsbruket

där har dessutom omfattande program för

hälsokontroller, bekämpning av HIV och utbildningshjälp.

– FSC kan faktiskt vara ett hopp för människor

i fattiga länder där skogen är viktig för utkomst och

överlevnad, säger Olof Johansson.

Mario Abreu, ledamot av FSC:s nuvarande

internationella styrelse, menar att goda exempel på

FSC:s sociala betydelse även finns i Kongo i

Centralafrika och i Amazonas djungler i Brasilien.

– På båda ställena har FSC förbättrat levnadsförhållandena

i lokalsamhällena och fått till stånd

sociala program för människorna.






Det finns avsevärda skillnader mellan de två

systemen. FSC ägs gemensamt av olika intressenter

medan PEFC i huvudsak styrs av skogsägare och

skogsindustri.

Håkan Nyström är suppleant i den svenska FSCstyrelsen

och ordförande i Kikkejaurs sameby

utanför Jokkmokk.

– Svenska Samernas Riksförbund har en styrelsepost

och inflytande i FSC. Allt är inte perfekt, men

det är en process som leder åt rätt håll. Vi har

exempelvis gjort stora framsteg när det gäller

markberedning inom skogsbruket.

Per Larsson, skogshandläggare vid Världsnaturfonden

WWF är också positiv.

– FSC motsvarar bäst WWF:s krav på ansvarsfullt

skogsbruk och är en bra kompromiss, säger

han.

– Att olika intressenter måste samverka med

balanserat inflytande genomsyrar hela systemet.

Det ger öppenhet, samverkan och en bredare syn

på skogens nyttjande, säger Per Larsson.

FSC var förstahandsvalet för världens 100 största

skogsindustriföretag, enligt en undersökning som

PricewaterhouseCoopers gjorde 2007.

I Sverige har de stora aktörerna inom skogsbruket

anslutit sig till FSC och de erbjuder också gruppcertifiering

till mindre skogsägare. PEFC-systemet har i

Sverige antagits huvudsakligen av privatskogsbruket

och Sågverkens Riksförbund.


Sverige var först i världen med att skapa en

nationell FSC-standard för skogsbruket 1998.

Svenska FSC har totalt 36 medlemmar och bland

dem finns förutom skogsföretag och producenter av

produkter från skogsråvara också ursprungsbefolkningar

och miljöorganisationer – något som ger

FSC hög status och trovärdighet. Medlemmarna är

organiserade i olika kammare utifrån det främsta

intresseområdet.

Den ekonomiska kammaren är störst och där

finns skogsföretag och industrier men även konsultföretag

och kommuner. I miljökammaren finns

naturskyddsorganisationerna och i den sociala

kammaren rennäring, fackförbund och intresseorganisationer.

Sprider kunskap om FSC

Svenska FSC har ett litet kansli i Uppsala med två

anställda. De arbetar med att sprida kunskap om

FSC genom kontakter med företag, föreläsningar,

produktion av informationsmaterial samt kontakter

med media.

– Trenden är att intresset för FSC ökar i Sverige,

speciellt bland tryckerier och grossister, säger Lina

Bergström som är verksamhetschef på kansliet.

Ekonomin en hörnsten

Totalt finns 146 FSC-certifikat i Sverige varav

125 företag har spårbarhetscertifikat (Chain

of Custody).

För skogsbrukarna innebär certifieringen bland

annat åtaganden om ett ansvarsfullt skogsbruk med

hänsyn till miljö, fornlämningar, renskötsel, andra

markanvändare och egna anställda. Men en av

hörnstenarna i FSC-skogsbruket är också god

ekonomi, en långsiktig avkastning i skogsbruket och

att virkesvärdet tas tillvara på bästa sätt.

FSC handlar alltså om ett professionellt skogsbruk

med ansvar för ekonomi, miljö och människor.


Beijer Byggmaterial är en av Sveriges största

bygghandelskedjor. De egna inköpen av massivträ

och träbaserade skivor görs i Europa, Asien, Sydoch

Nordamerika. Importandelen ökar hela tiden.

Det ställer större krav på att kunna spåra hur

produktionen har gått till.

– Inköpen blir allt mer globala – då ökar betydelsen

av ett certifi eringssystem som både vi och

kunderna känner igen. Och vi litar på FSC, säger

Peter Sundqvist, inköpare på Beijer Byggmaterial.

Fördelarna med FSC är att det är globalt, att det

fi nns support i Sverige samt god dokumentation.

Kunderna är framför allt proffsbyggare. En

tredjedel är medvetna och krävande konsumenter

som tar byggandet på allvar.

– Våra kunder ställer höga krav och förutsätter att

verksamheten går rätt till, från skog till färdig produkt.

FSC är mest känt och många frågar specifi kt

efter det, säger Peter.

Närmare det egna varumärket

Beijer Byggmaterial planerar för en ökad efterfrågan

på FSC-certifi erat virke och köper in så mycket

sådan vara som det går att få tag på.

– Vi strävar efter att öka vår andel FSC-certifi erade

produkter och i högre grad knyta FSC till

satsningen på vårt eget varumärke. Flera nya

spännande produkter är på gång, säger Peter.

Ett exempel är den nya träpanelen för innertak

och fondväggar som består av 100 procent FSCcertifi

erat virke.

Beijer Byggmaterial räknar med ökat intresse för

byggnation i trä oavsett konjunkturutvecklingen.

Det ligger i tiden.

– Man bygger mer i trä. Ibland är det brist på

FSC-certifi erat virke, för till exempel trätrall som

man kan bygga altaner med. Förhoppningsvis

kommer tillgången till certifi erat virke att öka i takt

med efterfrågan. Det blir väl intressantare för de

företag som producerar att certifi era sig då, säger

Peter Sundqvist.


Bör alla skogsägare och företag som arbetar












att skogsägare

och företag borde FSC-certifiera

sig. Krav på certifiering kommer att

öka i framtiden och då bör man

välja det system som har störst

förtroende på marknaden och är

mest känt bland konsumenter. FSC

har vuxit fram som det ledande och

mest trovärdiga systemet för

certifiering av ansvarsfullt skogsbruk.

FSC:s trovärdighet bygger på

att systemet inte bara i ord utan

också i praktiken tillämpar balansen

mellan ekonomiska, miljö- och

sociala intressen. Miljö- och sociala

frågor kommer att få en allt större

betydelse allt eftersom klimatdebatten

nyanseras och mognar.

I dag är cirka 100 miljoner hektar

eller tolv procent av den globalt

brukade skogen FSC-certifierad.

FSC-certifiering är i dag en realitet

i stora skogsproducerande länder

som Ryssland, Kanada och Brasilien.

Och det är med deras virke

svenska skogsägare konkurrerar.

Men för ett marknadsdrivet

system är det minst lika viktigt att

över 7 000 företag som förädlar och

handlar med trä och papper har

låtit certifiera sig för att kunna FSCmärka

sina produkter. I dag finns

redan 10 000-tals FSC-certifierade

produkter på marknaden, framför

allt i länder som Storbritannien och

Nederländerna som köper papper

och sågade trävaror från Sverige.

I takt med att allt fler förädlingsföretag

ansluter sig till FSC ökar

satsningarna på att lansera FSC:s

varumärke gentemot konsumenter.

Och det är kännedomen i konsumentledet

som driver efterfrågan

och påverkar priserna på virket –

inte uppfattningen hos skogs- och

träindustrin.

Bland skogsägare är det hittills

främst stora företag som

FSC-certifierar sin skog.

De har av naturliga

skäl större insyn i

den globala

marknaden än

enskilda skogsägare

eller mindre

företag i Sverige.

I detta finns en

stor utmaning.

De flesta privata

skogsägare kommer

inte att FSC-certifiera

sig så länge de inte får

tillräckligt med information och

deras företrädare väljer att bortse

från marknadsfördelarna med FSC.

Snarare sprids en hel del desinformation,

som att FSC endast är till

för större skogsföretag.

Men mindre skogsägare kommer

alltmer att känna av den globala

efterfrågan på FSC-certifierat virke.

Skogsägaren bör även kunna få

extra betalt för certifierat virke.

Det finns en tröghet i att öka

FSC-certifieringen i Sverige, men

allt eftersom insikten ökar om att

vi är en del i en global marknad

kommer också mindre skogsägare

och företag i Sverige att se fördelarna

med FSC.







har ett eget system”

behov för landets

enskilda skogsägare att certifiera sig

enligt FSC. Familjeskogsbruket har

ett eget system, PEFC, som från

början anpassats för certifiering av

mindre skogsägare. Det är PEFC

som vi rekommenderar våra

medlemmar att

använda. PEFC

lämpar sig för

övrigt lika bra för

stora som små

skogsägare, och

flera större

skogsägare är

dubbelcertifierade;

de är

certifierade

både enligt

PEFC och FSC.

Fortfarande anser vi

att PEFC är att föredra

för små skogsägare.

Jag gillar inte monopol, utan

mångfald, och därför tycker jag att

det är viktigt med valmöjligheter

även när det gäller certifieringssystem.

Det skulle vara djupt olyckligt

med bara ett certifieringssystem,

och därmed ingen valfrihet för

skogsägaren att visa vilken standard

hon eller han lever upp till. Dessutom

tror jag det är negativt för

miljön, för så säkert vet vi faktiskt

inte vad som är bra eller dåligt för

framtiden. Naturen tjänar på en

större mångfald i brukandet, och

det ger dessutom större riskspridning

för skogsbrukaren.


Ett enda certifieringssystem

öppnar också för de många risker

som alltid finns med monopol, till

exempel att den eller de grupperingar

som råkar ha makten drar

i väg åt ett och samma håll och

därmed tvingar alla andra att följa

efter, därför att alternativ saknas.

Därför vill jag hellre se fler än färre

skogscertifieringssystem!

Motargumentet mot flera system

är ofta att det blir en ”märkesflora”

som följd av olika certifieringssystem

som gör det besvärligt för

konsumenten. Men de oftast rätt

stora industrier som är köpare av

skogsråvara torde kunna hålla fler

än två märksystem i huvudet!

Och för dem kan det snarare vara

en nackdel att vara beroende av ett

certifieringssystem för sina inköp.

PEFC har sitt ursprung i det

europeiska familjeskogsbruket, men

är numera ett globalt certifieringssystem

anpassat för alla ägarkategorier.

Styrelsen är brett sammansatt,

och kontrollsystem med mera håller

mycket hög standard.

I Sverige är miljöstandarden för

PEFC och FSC i de väsentligaste

delarna näst intill identisk, och det

tycker jag egentligen är tråkigt, för

då får inte skogsägaren den valfrihet

jag skulle uppskatta.

Vilket system man än väljer så

blir kraven liknande.

Miljön tjänar på ökad mångfald,

men det skulle kräva att certifieringssystemen

vågade tänka mera

olika.









@


Mer än två tredjedelar av alla avverkningar som

utförs av Sveaskog står fristående entreprenörer

för.

– En god och affärsmässig relation mellan oss

och våra partners är helt avgörande för att upprätthålla

en hög kvalitet på arbetet i skogen,

konstaterar Urban Nordmark som är avverkningsansvarig

Sveaskog.

För att fånga upp synpunkter och funderingar

från de entreprenörer som anlitas av Sveaskog

genomfördes under hösten en omfattande

enkätundersökning.

Många svar

120 företag gavs tillfälle att

svara på ett 60-tal frågor och

att ge sin bild av Sveaskog och

samarbetet med företaget.

Närmare hundra svar lämnades

in.

– Ett bra utfall för att vara

första gången, summerar

Urban Nordmark som nu

ska använda resultatet från

enkäten för att utforma

konkreta handlingsplaner

för att utveckla Sveaskogs

samarbete med entreprenörerna.

Det är framför allt inom två

områden som de tillfrågade

entreprenörerna efterlyser

















Under hösten har företaget Gfk, på uppdrag av

Sveaskog, genomfört en webbaserad undersökning

om tidningen Forum Sveaskog.

De spontana kommentarerna kring tidningen var

nästan uteslutande positiva: att den är informativ,

har en bra blandning av olika artiklar och att

artiklarna har ett bra innehåll, i synnerhet de som

är skogsrelaterade. Tidningen kallades även lättläst

och läsarna är nöjda med att den kommer ut med

fem nummer per år.

Krönikorna på sidan 19 är de mest lästa.

63 procent läser alltid eller ofta krönikorna.

– Vi är glada över det positiva resultatet och ska

göra vårt bästa för att våra läsare ska bli ännu mer

nöjda, säger Linda Andersson, informationschef

Sveaskog.





förbättringar. Dels vill man ha en bättre kommunikation

med uppdragsgivaren, med tydliga strategier

och mål för vilka områden som ska avverkas

när, även långsiktigt. Dels framförs önskemål om

högre förståelse från uppdragsgivaren för entreprenörens

specifi ka behov och villkor.

– Svaren ger en indikation på att planering

och framförhållning av avverkningsarbetet kan

förbättras på fl era punkter, säger Urban Nordmark.

Ros till avverkningsledare

Däremot får Sveaskogs avverkningsledare genomgående

goda betyg i undersökningen. De är

nyckelpersoner i samarbetet och betraktas av en

majoritet av de tillfrågade som klara och tydliga

i sin roll. Avverkningsledarna anses överlag vara

bra på att fatta beslut och ge konstruktiv kritik.

– Fortsatta affärsutvecklingssamtal under 2008

ska ytterligare förstärka

relationen mellan avverkningsledare

och entreprenörernas

maskinlag, säger Urban

Nordmark.

Ny enkät om ett år

Det framgår slutligen att

många entreprenörer ser

fortsatt ljust på samarbetet

med Sveaskog. Och att de

gärna ser att det egna företaget

får hjälp med bland annat

utbildning och teknikutveckling.

– Nu tar vi tag i de synpunkter

som förts fram och följer

upp med en ny enkät om ett

år, summerar Urban Nordmark.



Den del av tidningen som läses mest sällan är

personalsidorna. Endast en fjärdedel läser ofta eller

alltid dessa, ett naturligt resultat eftersom inga

anställda tillfrågats i denna undersökning

Sex av tio vill läsa mer om energifrågor, nya

användningsområden för skogsråvaran, teknik- och

metodutveckling inom skogsbruket samt skogens

roll i klimatarbetet.


Åtta av tio läsare läser oftast eller alltid Forum

Sveaskog då den kommer ut. Men nästan tre

fjärdedelar läser sällan eller aldrig tidningen på

hemsidan.

Tidningen får en bra helhetsbedömning på skalan

ett till sju. En klar majoritet, 73 procent av läsarna,

ger betyget 4–7. Endast tre av hundra läsare gav

tidningen betyget 1–3.


Älgkalvsjakt med lös hund stod på schemat när Sveaskog

ordnade temadag för att öka jaktintresset hos unga. Tillsammans

med (bilden) från bland annat ”Jakt

och fi ske” i TV4 och hans medarbetare och hundar fi ck unga

jägare mellan 18 och 24 år jaga och grilla korv en dag i början

av januari. Platsen för jakten var Karlsby kronopark, några mil

nordost om Motala.







Runt om i landet på varje marknadsområde har

olika grupper anställda gått igenom resultatet av

medarbetarundersökningen VIS (Vi i Sveaskog)

med respektive chef.

Syftet är att varje enhet ska prioritera sina

förbättringsområden och ta fram en handlingsplan

för detta. Även frågor som är viktiga för

Sveaskog i sin helhet ska lyftas fram. Handlingsplanerna

ska vara klara den 15 februari.

Inom marknadsområde Bergslagen samlades

före jul ett tjugotal inköpare, logistiker och andra

virkesspecialister för att få diskutera VIS-resultatet

med Mats Tegmyr, ansvarig för marknadsområdet.

Delaktighet positiv trend

Många känner sig mer delaktiga i arbetet med

kunderna. Även medarbetarsamtal med personliga

mål och handlingsplan hade utvecklats på ett

bra sätt sedan förra undersökningen.

Däremot fi nns stor kritik mot den processorienterade

organisation som började gälla under

2006 med en indelning i de tre huvudprocesserna

Marknad, Produktion och Skogsskötsel.

– Den stora omorganisationen har bidragit till

att framtidstron minskat. Det är en organisation

som inte förankrats i leden och som har gjort

arbetet mer stressat, anser Håkan Andersson,

virkesköpare i Örebro.

Ett exempel är att virkesköpare och logistiker

inte fi nns med i samma process som avverkningsledarna,

vilket skapat otydligheter och merarbete.

– Processorganisationen har skapat murar

mellan olika processer genom att det fi nns olika

mål för processerna. Här fi nns saker att jobba på

för att se till helheten och optimera fl ödet,

säger Erik Lindbohm, som är logistiker

i Örebro.

Även Sveaskogs nya roll att inte

äga industrier har väckt reaktioner,

internt och externt.


Flera års forskning om friluftsliv och naturupplevelser

har nu resulterat i att Peter Fredman, verksam vid

turismforskningsinstitutet Etour i Östersund, utsetts till

landets första professor i naturturism. Tjänsten, som

fi nansieras av Sveaskog, syftar till att forska kring naturturismens

framtida utveckling vad gäller konsumenter,

upplevelser och turistentreprenörer.









Totalt har 85 procent av alla medarbetare svarat

på enkäten med ett hundratal frågor, vilket är en

hög svarsfrekvens som visar på ett stort engagemang.

Medarbetarundersökningen VIS har

genomförts tre gånger: 2007, 2005 och 2003.

Den senaste undersökningen visar förbättrade

resultat kring medarbetarsamtal, närmaste chefs

ledarskap, stress och kunskap om Sveaskog.


Det är viktigt att på ett

tydligt och bra sätt

berätta om Sveaskogs roll.


På frågan ”Hur ofta besväras du av stress på

grund av ditt arbete?” har alla som lämnat in

enkäten svarat. Resultatet visar ett medelvärde på

3,2 – där 1 står för mycket ofta och 5 aldrig. På

samma frågeställning 2005 blev resultatet ett

medelvärde på 3,0.

Högt i tak och engagemang

Den nya undersökningen visar också att

Sveaskog ligger kvar på en hög nivå när det

gäller exempelvis kultur och arbetsmiljö. Man

anser att det fi nns respekt för varandra och är

högt i tak.

Målstyrning, engagemang och tydliga ansvars-

Sveaskog har sålt av pappersbruket i Frövi

och har för avsikt att minska ägarandelen i Setra

Group för att bli ett mer skogsägande företag.

Det tror jag har bidragit till osäkerheten om

framtiden, säger virkesköparen Per Olsson.

En bra termometer

Marknadsområdets ansvarige Mats Tegmyr anser

att VIS är en bra termometer på hur medarbetarna

ser på företaget och hur organisationen

och chefskapet fungerar. Han betonar att han

arbetar med ett väldigt engagerat gäng.

– Jämfört med förra VIS-undersökningen har

mina medarbetare en mer kritisk uppfattning om

hur organisationen fungerar och uppfattar sig

också mer stressade, säger Mats Tegmyr.

Hur samarbetet mellan de olika processerna

Marknad och Produktion organiseras praktiskt

är en av många viktiga frågor att gå vidare

med, likaså vad Sveaskogs nya roll innebär

i praktiken för företagets affärer.

– Det är viktigt att på ett tydligt och bra sätt

berätta om Sveaskogs roll och vad företaget ska

jobba med. Det är en viktig fråga för alla chefer

och för koncernledningen, säger Mats Tegmyr.




områden är ytterligare områden där Sveaskog får

fortsatt gott betyg.

Men resultatet visar också på områden som

behöver vidareutvecklas, där resultaten inte är

tillräckligt goda. Det gäller i huvudsak arbetet

i processorganisationen, lokal samverkan och

framtidstro. Bland annat efterfrågas mer information

om den egna processen samt målstyrning på

processnivå.

Jämfört med 2005 instämmer något färre med

att de tror på Sveaskogs framtid som ett framgångsrikt

skogsägande företag. På samma sätt

anser något färre att det fi nns en effektiv samverkan

inom marknadsområdet.


Med den gemensamma ambitionen att få unga människor att

intressera sig för skogen har Sveaskog i fem år varit Svenska

Orienteringsförbundets huvudsponsor. I samarbetet ingår bland

annat Skogsäventyret, O-Ringen och landslaget i orientering.

Nu står en satsning för bättre folkhälsa på tur – den går under

namnet Naturpasset.

Lär mer på:











…fi skevatten i 50 kommuner. Sverigefi skekortet 2008 gäller

i hela landet, i såväl vilda fjällforsar som lugna skogstjärnar.

Kortet fi nns i tre former – årskort (600 kronor), veckokort

(250 kronor) och dygnskort (80 kronor). Alla gäller för hela familjen. Finns att köpa på

eller hos lokala återförsäljare. Mer info på .










– Allmäntillståndet i företaget är gott. Men det

upplevs fortfarande som om ledningsstrukturen

är lite otydlig. Medarbetarna känner att de inte

kommit in i den vidareutvecklade processorganisationen.

Där ska vi bli bättre.


– En av lösningarna är att göra beslutsvägarna

tydligare i processerna kontra den geografi ska

organisationen. Det ska vara tydligt för alla vad

det egna uppdraget består i och vilka mandat

man har. Vi behöver tydliggöra målen i processerna

och för Sveaskog. Då blir det enklare att se

helheten, få till en bättre samsyn och samverkan

i företaget.


– Förutom VIS har vi gjort en fördjupad

intervjustudie med nästan 30 personer. Dessutom

har facken gjort en utvärdering av den

förändrade organisationen. Sammantaget ger det

ett bra underlag för nästa steg. Resultatet visar

att vi ska fortsätta jobba i en processorganisation

och den ska bli ännu tydligare. Nu i februari

påbörjar vi arbetet med nödvändiga förtydliganden

och korrigeringar av organisationen.


– Vi ska bli tydligare internt med vilken roll vi

har på den svenska virkesmarknaden och vad

våra uppdrag innebär: att stärka enskilt jord- och

skogsbruk genom att sälja mark och att utveckla

naturbaserad turism. Vi är ett växande företag

med en unik och efterfrågad tillgång som kan

utvecklas och användas på många sätt. Som

renodlad skogsägare ska vi mer aktivt vara med

och driva värdet och priserna på de skogliga

produkterna. Under våren kommer jag att åka

runt i landet och ha visionsmöten med all

personal för att ge bättre förståelse och insikt om

vart företaget är på väg.



– Basen i Sveaskog kommer även fortsättningsvis

att vara brukandet av den egna skogen.

Vi kommer att fortsätta vara en aktiv aktör med

handel av virke på marknaden. Vi ska också

fortsätta att utveckla skogens övriga värden, med

allt från jakt, fi ske och naturupplevelser till att

arrendera ut mark för vindkraft. Det fi nns

efterfrågan på vår skogliga kunskap. Vi har fått

konkreta förfrågningar från olika europeiska

länder vad gäller ekosystemtjänster och vår

kunskap och våra lösningar inom bioenergiområdet.


God tur!


Det njutbara

vilda Sverige

ett nästan

osannolikt rikt utbud

av exotiska naturupplevelser,

spännande inte bara

för folk från andra länder,

utan även för svenskarna

själva. Ändå har Sverige


hittills varit nästan helt

okänt på den extremt snabbt växande

internationella naturturismscenen.

De bästa naturupplevelserna i vårt land

har nämligen inte gått att boka. När det

gäller turism i naturen har Sverige varit

som en gammal sovjetisk butik. Inga varor

på hyllorna.

Hur ska man då kunna köpa något?

Därför fanns aldrig Sverige med i de

internationella naturresekatalogerna.

Därför hittade bara de mest intresserade,

terränggående, kartläsningskunniga, vältränade

och välutrustade ut till pärlorna

i vår natur.

Men de senaste åren har det runt kvalitetsmärket

Naturens Bästa börjat dyka

upp bokningsbara arrangemang som inte

funnits tidigare.

Jag bestämde mig för att försöka skildra

Sverige som naturresmål – de läckraste

ställena, de bästa arrangemangen och de

mest karismatiska arterna.

Jag försökte se vårt land med utländska

ögon. Vad är det som är grejen med naturen

i Sverige? Vilka är de största attraktionerna?

Resultatet efter fem års resande i

svensk natur blev boken ”Vilda Sverige”.

Varje bild visar något som faktiskt går

att boka, för den som vill. Hundspann,

fjällridning, forsfärder, rensläde, kajakpaddling,

älgjakt, fl ugfi ske, örnskådning,

björnsafari, vandra med packrenar, skeppssegling,

krabbsafari med mera.

Helt enkelt ett urval av det mest njutbara

man kan göra i svensk natur.

Vi ses därute!






en

fantastisk efterfrågan på

timmer och massaved.

Detta har även omvandlats

i en positiv prisutveckling

på samtliga

sortiment. Hur blir då


2008?

Grunden för Sveaskogs försäljning av

timmer baseras på tillväxten i Europa, USA

och Asien. De sammantagna prognoserna

för dessa marknader ger en tro på en fortsatt

god tillväxt globalt sett.

Den långsiktiga prognosen för sågverken

är god, men kortsiktigt har de drabbats av

växande lager och fallande priser på framför

allt gran. Stormarna Gudrun, Per och inte

minst Kyrill (som drabbade Centraleuropa)

har starkt bidragit till att det i dag fi nns mer

sågat virke än intresserade köpare.

Sågverken försöker därför begränsa sin

produktion samt växla till fura (från gran)

där det är möjligt. Samtidigt fi nns det i

främst södra och mellersta Sverige ett stort

utbud av timmer.

De försiktiga prisjusteringar som nu görs

är därför rimliga. I andra delar av landet,

främst norra Sverige, är utbud och efterfrågan

mer balanserad. Här avstår sågverken

framför allt importvolymer, och prisnivån

bedöms bestå in i våren.

Massabruken har en fortsatt god efterfrågan,

men pappersindustrin har nu en tuffare

sits. Lönsamheten är mer ansträngd eftersom

priset på papper inte har ökat i samma

utsträckning som kostnaden för insatsråvaror

och energi. Därför kan vi förvänta oss ytterligare

förändringar i den industristrukturen.

Sammantaget kan svenska skogsägare

sitta lugnt i båten. Svensk sågverks- och

massaindustri har goda förutsättningar att

klara framtiden; virkespriserna är betydligt

högre i vår omvärld och konkurrensen om

virket är stor.





























Så här

blir 2008






Rofyllt vinterbete

i ekoparken


Hornslandet. Det är en

fyrtio mil lång färd, från

Hotagsfjällen i nordvästra

Jämtland till ekoparken

utanför Hudiksvall, och

vi strövar åter genom


halvöns omväxlande

natur. Ringlande bäckar och mörka tjärnar

släcker djurens törst och i skogen fi nns gott

om mat och renlav som räcker hela vintern.

Naturligtvis är jag och mina renar glada

över att vara tillbaka.

Drygt 900 renar har jag med mig till

Hornslandet. Under den fem månader långa

vintervistelsen turas vi renägare om att se

efter dem. Det är jag, min bror, en svåger

och en annan släkting som turas om.

Om nätterna sover vi i huset vi hyrt på

fastlandet för att på morgonen ta en tur

i ekoparken och se efter hur renarna rört sig

under natten.

Här på Hornslandet håller djuren sig lugnare

jämfört med hemmavid. De rör sig lite

under morgontimmarna men tillbringar stor

del av dagen vilande på samma plats. God

tillgång på bete är en orsak men också det

faktum att vi inte sett till några rovdjur. Lo

lär fi nnas i trakten, men än så länge har inget

rovdjur stört friden i fl ocken. Hemma passerar

både varg, lo och järv, något som gör

djuren nervösa och får dem att röra sig mer.

Någon mil om dagen tillbringar jag och

min ständige följeslagare, bordercollien Parr,

i bilen. Vi följer fl ockens spår för att sedan

till fots och med ”gott djuröga” se efter hur

de mår. Det händer att renarna vandrat in

över jordbruksmarken i Kolarviken och då

är det hundens och mitt jobb att driva dem

hemåt igen. Annars är det först till våren när

det börjar bli dags att samla ihop fl ocken för

hemfärd som Parrs arbete börjar på allvar.

I april, när dagarna blir längre och ljusare,

längtar både jag, hunden och renarna hem.


POSTTIDNING B

Returadress: Sveaskog Förvaltnings AB

Att: Vaktmästeriet, Pipers väg 2, Solna

105 22 Stockholm

Sveaskog verkar för att öka användningen

av skogsråvara för olika

ändamål och stärka träets konkurrenskraft

gentemot andra material. Vårt

viktigaste verktyg är skogscertifieringen

FSC, Forest Stewardship Council. Och

drivkraften är konsumenterna.

I hela världen ökar miljömedvetandet

och efterfrågan på certifierade produkter.

För skog och skogsprodukter finns i

huvudsak två etablerade certifieringssystem,

FSC och PEFC (se sidorna 10-14).

Båda dessa system anger en tydlig

standard för naturhänsyn i skogsbruket.

Det som skiljer är främst att FSC utvecklas

och förvaltas i dialog och samverkan

mellan skogsnäringen, miljöorganisationer

och sociala intressen medan PEFC styrs

enbart av skogssektorn.

För skogsnäringen kan det ha praktiska




































Därför väljer Sveaskog FSC




fördelar med två system på kort sikt. Ur

ett marknadsperspektiv är det däremot

en nackdel, eftersom det är svårt för

konsumenter att hålla reda på vad

märkningarna står för. Därför är jag

övertygad om att vi i framtiden kommer

att ha ett gemensamt certifieringssystem.

Sveaskog har certifierat all egen skog

enligt FSC. Men för att möta efterfrågan

från våra kunder krävs större volymer

FSC-certifierat virke. Därför erbjuder vi

privata skogsägare att certifiera sig under

Sveaskogs paraplycertifikat och vi höjer

nu kraftigt premien på det FSC-certifierade

virke vi köper för kundernas räkning.

Sveaskog stödjer FSC också därför att

detta system har en positiv inverkan på

samhällsutvecklingen generellt. FSCmärkningen

är en garant för ett ansvarsfullt

skogsbruk som tar hänsyn till både



























ekonomiska, miljömässiga och sociala

värden. Att betrakta skogen och skogsbruket

i ett vidare perspektiv stämmer

väl med Sveaskogs vision.

I Sverige bedrivs allt skogsbruk enligt

den svenska modellen, som innebär att

skogsägarna tar naturhänsyn i alla

skogliga åtgärder. Myndigheterna och

skogsnäringen tar ett gemensamt ansvar

för ett hållbart skogsbruk. Och eftersom

svenska skogsprodukter handlas på en

internationell marknad påverkas vi av

hur förtroendet för skogsbruk utvecklas

internationellt. Om konsumenter runtom

i världen kan känna sig trygga i ett

ansvarsfullt brukande av skogen och dess

resurser ökar det långsiktigt värdet på

Sveaskogs och hela Sveriges skogstillgångar.

Därför väljer Sveaskog FSC.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!