Nordens Tidning nr 2 2010 - Föreningen Norden

Nr 2 2010 | Pris 29 SEK | 25 DKK | 26 NOK | 264 ISK | 2,5 EUR 

Nordens tidning 

Nordens 

Förenta 

Tidskrift från Föreningen Norden 

Stater! ✹Tävla och vinn! 

Möt mannen som 

tror på möjligheten 

Nordkaps magiska 

dragningskraft 

Investeringsbanken 

Östersjöns räddning? 

Rivet i arkivet 

Kors & Tvärs 

Tema: Jobb 

i Norden 

Bjørnstierne Bjørnson – en nordisk gigant 

n o r d e n s t i d n i n g n r 5 / 2 0 0 9 |

NORDISKA SKÖNHETER 

LOFOTEN MED HURTIGRUTEN 

De branta fjällen, de djupa fjordarna och det speciella ljuset gör 

en resa i norra Skandinavien till en stor naturupplevelse. Spåren 

av vikingarnas framfart samsas med samernas gamla men ännu 

levande kultur. Jukkasjärvis kyrka med Bror Hjorths altartavla 

samt Abiskodalens och Nordkalottvägens vackra scenerier inleder 

resan. Ögruppen Lofotens magiska sommarnätter blir minnen för 

livet i Nordnorges magnifi ka natur. Vi bor i den pittoreska fi skebyn 

Henningsvaer vid en grupp öar och holmar som ligger utspridda över 

den blå Vestfjorden. Under en av dagarna väntar en båtfärd över 

Trollfjorden – den vackraste delen av Hurtigruten – på ett av den 

klassiska linjens fartyg. Resan avrundas i Arvidsjaur med samekultur 

och silversmycken i midnattssolens rike. 6 dagar • 16/6, 2/7 

GOTLAND CHAMBER MUSIC FESTIVAL 

Rosornas, ruinernas och musikens ö! Hansastaden Visby med 

sina gamla byggnader och sin ringmur har en charm som få andra 

svenska städer. Under en vecka på sensommaren står musiken i 

centrum, då vår världsberömda pianist Staffan Scheja, konstnärlig 

ledare för festivalen, lockar framstående musiker till en mycket 

uppskattad festival. Buss och båt tar oss till Gotland där vi bor bra 

på hotell innanför stadsmurarna, med promenadavstånd till våra två 

konserter. Vi upplever medeltidsstaden och öns historia under en 

guidning i Gotlands Fornsal. Vår ciceron är uppskattade NIKLAS 

LINDBLAD. 3 dagar • 29/7 

Tel 08-660 18 00 www.favoritresor.se 

SALTSTÄNKTA STRÖMSTAD & KOSTERÖARNA 

Stilla hav, blå himmel och sol – vad är mer njutningsfullt? Västkustens 

pärla Strömstad är ett av Sveriges mest kända kurorter och 

här bor vi ståndsmässigt på klassiska Laholmen. De natursköna 

Kosteröarna har i urminnes tider varit en mötesplats för människor 

som älskar hav och natur. Ett vackert och dramatiskt panorama med 

många skiftningar, badstränder, ljunghedar och små vindpinade 

skogar. På Nordkoster reser sig Kosters fyrar på Högen. En utfl ykt 

till Norge och Fredrikstens fästning står på programmet, platsen 

som vi kanske mest känner till genom Karl XII:s fälttåg och död 

1718. Våra omtyckta lokala guider lotsar oss genom Västkustens 

bästa landskap. 3 dagar • 13/8 

VATTENVÄGAR VID HJÄLMARE KANAL 

Upplev Sveriges äldsta konstgjorda vattenväg Hjälmare kanal 

ombord på komfortabelt fartyg. Vid Gravudden, nära Arboga, 

börjar den drygt två timmar långa färden i maklig takt på kanalen. 

Dess första sträckning ligger högre än de omgivande odlings markerna 

och kantas av en allé med 200-åriga ekar. Grythyttans gästgivaregård 

och Måltidens hus är välkänd för sin utsökta mat och vackra miljö 

och vi besöker Loka Brunn, känd som hälsokälla 

sedan 1600-talet, med Sveriges Kurortsmuseum. 

2 dagar • 15/8 

RESOR 

FÖR 

SJÄLEN. 

SOMMAR – HÖST 2010 

Beställ 

vår katalog!

Är en nordisk 

union kåk 

eller stege? 

vid filosofiföreläsningen på min ungdoms universitet 

definierade en fyndig föreläsare en visionär 

som en person som tänker i förväg när andra 

tänker sig för. Den definitionen har inte slagit 

mig förrän jag fick kontakt med Gunnar Wetterberg 

och hans tankar kring en nordisk förbundsstat. 

Hur han ser på sin vision kan ni läsa 

om i detta nummer av Nordens Tidning, som för 

övrigt tar upp arbetsmarknaden för ungdom i allmänhet 

och projektet Nordjobb, som Föreningen 

Norden drivit i många år, i synnerhet. 

vi tar er också med till Nordkap. Visste ni att det 

fanns ett thailändskt museum där, till minne av 

kungen av Siam – Thailand hette Siam på den 

tiden – Chulalongkorn, som bars upp på klippan 

av fyra norska sjömän. Kraftfullt folk, norrmännen! 

Med sådana grannar skulle vi vinna på en 

förbundsstat. 

varför inte försöka? Man måste våga för att 

vinna, som i poker! Men så är det det där med 

alla kungahusen. Vad ska vi göra av alla kungar? 

Förresten är det kanske inte så viktigt. Kung är 

visserligen kung, men esset är värt mer! 

Nordens tidning 

ges ut av Föreningen 

Norden 

sedan 1943. 

Upplagan är 

15 500 och går till 

föreningens medlemmar 

samt till 

prenumeranter i 

Sverige och övriga Norden. 

Redaktör´n 

OMSLAGSiLLuSTrATiON: 

PeTeR bergman 

Prenumeration 

4 nr/år. Sverige 100 sek, 

övriga Norden 130 sek, övriga 

världen 150 sek. Betalas på 

PG 28 44-9. ”Prenumeration 

Nordens tidning” anges på 

talongen. 

Ansvarig utgivare 

Britta Nygård 

Chefredaktör 

Torsten Hallberg 

INNeH å ll 

6 

16 

24 

40 

Adress 

Föreningen Norden 

Box 22 87 

104 22 Stockholm 

Telefon 

+46 (0)8 50 61 13 00 

Fax +46 (0)8 50 61 13 20 

E-post torsten@norden.se 

www.norden.se. 

Annonser 

Advertise 

Tel +46 (0)8 22 44 80 

www.advertise.se 

6. Unionen Norden 

Gunnar Wetterberg, debattör, författare, 

visionär mm tror på en ny union, en 

förbundsstat bestående av de Nordiska 

länderna. Nu har har fått Nordiska Rådets 

uppdrag att konkretisera idén. 

10.Tema Nordjobb 

Nordjobb står inför en ordentlig utmaning. 

Det råder stor ungdomsarbetslöshet 

samtidigt som arbetskraftsbrist står 

för dörren. en kombination som inte är 

alldeles lätt att hantera. 

16. Magiska Nordkap 

Dragningskraften är rent magiskt vid det 

som av många kallats världens ände. 

Nordkap, klippan längst norrut i europa 

lockar tiotusentals besökare varje år. 

24. Investering i Norden 

Nordiska Investeringsbanken investerar 

miljarder i miljön. ett av de största 

projekten är Östersjöns rening. 

30. En nordisk gigant 

Det är i dagarna 100 år sedan en av 

Nordens verkliga giganter, Bjørnstierne 

Bjørnson gick ur tiden. 

40. Medlemssidorna 

FNUF om Reggae Rock & Rights Tour, 

Nordens fotograf, sommarprogram mm. 

Produktion/grafisk form 

Mediabolaget/Nils Wennberg 

Tel +46 (0)8 556 963 10 

www.mediabolaget.nu 

Tryck 

Sörmlands Grafiska 

www.sormlandsgrafiska.se 

N o R D e N S T I D N I N G N R 2 / 2 0 1 0 |

LEDAREN 

Norden 

i olika tider 

”P 

åtvingad gemenskap är trist… Norden 

luktar Skansen och 1800-tal…” 

Citatet är från Dagens Nyheter 26/3 

-10, en text av Boklördags redaktör Jan 

Eklund. Påståendet får mig att fundera över våra olika 

uppfattningar om Norden. Några av oss identifierar oss 

med begreppet Norden, är ofta delaktiga i det nordiska 

samarbetet och beredda att försvara det på olika sätt. 

Andra reflekterar inte över den geografi de befinner sig 

i eller vilka rubriceringar som används. Så finns det de 

som står i ständig opposition till rådande system och 

organisationsmodeller. Var och en får givetvis bli salig 

på sin tro men begreppet Norden är alltid intressant att 

diskutera. 

Statsvetaren Gunnar Wetterberg kom i höstas i en 

tidningsartikel med det något omstörtande förslaget att 

bilda en nordisk förbundsstat för övergripande ledning av 

de nordiska länderna. Vid en djupdykning i Föreningen 

Nordens protokoll och skrifter genom åren visar det sig 

att liknande tankar förts fram vid flera tillfällen men att 

de inte varit möjliga att realisera. Man undrar om tiden 

skapat förutsättningar för att det idag skulle vara lättare 

att anamma tanken. En sak är säker, ett lands självstyre 

är en rättighet som det inte går att köpslå om. Dock är 

de nordiska länderna kloka nog att inse att man med gemensamma 

krafter i vissa frågor når längre än varje land 

för sig. Norden som region har något att säga till om i ett 

globalt sammanhang. Att skapa en organisation för det 

eller att vitalisera befintliga system är möjliga vägar. 

| n o r d e n s t i d n i n g n r 2 / 2 0 1 0 

norden har också diskuterats under andra rådande 

samhällsvillkor än dagens. I Norden – Årsbok 1941 skriver 

Eleonor Lilliehöök, styrelseledamot i Föreningen 

Norden: 

”Nordiska folk har alltid längtat ut över sina egna gränser. 

Denna längtan är så berättigad och så löftesrik för Europa 

och världens framtid, att vi önskar bevara och uppmuntra 

den hos våra barn. Men först och främst vill vi att 

deras fantasi och intresse inriktas på de nordiska länderna, 

att gränserna mellan dessa i deras medvetande övergår 

från att vara gränser mellan olika länder till att bli endast 

rågångar mellan olika ägor i en gemensam uråldrig kulturbygd 

– Norden.” 

Hennes ord har bärighet även idag: Utan en stark 

plattform i det nära är man sämre rustad till vidare engagemang. 

Några år därefter, 1945,kriver Föreningen Nordens 

ordförande Torsten Nothin i boken Nordisk samhörighet 

en realitet: 

”…har det därför synts angeläget att i medvetandet 

återkalla vad som binder de nordiska folken samman och 

gör Norden till en levande verklighet.” 

Alva Myrdal lyfter i samma bok fram folkrörelsernas 

två paradoxer. 

”Den första paradoxen är att folkrörelserna är ett nationellt 

särdrag för Norden, men de är icke nationalistiska… 

Den andra paradoxen är att dessa folkrörelser i Norden, 

som visat sig vara så samhällsbyggande och samhällsbevarande, 

egentligen är oppositionsrörelser.” 

jag vill sammanfatta min syn på Norden och nordiskt 

samarbete så här: Om tillräckligt många anser att Norden 

och nordiskt samarbete är viktigt, så är det så. Om 

det sker i folkrörelser, parlament, regeringar, näringsliv 

eller någon annanstans spelar mindre roll. Ju fler som 

engagerar sig desto bättre för regionen. Den bästa definitionen 

på vad Norden är verkar bli ”en känsla”, något 

man upplever som betydelsefullt. Alva Myrdal skriver 

också i boken Nordisk samhörighet en realitet: ”Hur ska 

vi kunna åstadkomma en demokrati så det känns”, när 

hon beskriver diskussionen i de demokratiska ländernas 

samhällsbyggande. 

Hur Norden ska organiseras är mera av teknisk karaktär. 

Människor som bor i Norden rör sig och uppfattar 

Norden som gränslöst. Undantaget är förstås alla gränshinder 

som uppkommer när nationella bestämmelser 

inte når längre än till landsgränsen eller när nordiska 

överenskommelser inte nått vardagslivet. Där har Nordiska 

rådet och ministerrådet en stor uppgift och arbetar 

med problematiken bl a genom Hallå Norden. 

Vi lever i en tid av valmöjligheter där ord som globalisering 

och världsomspännande frågor har blivit den 

enskildes ansvar. För den lilla människan kan detta bli 

ett oöverstigligt problem som gör det lättare att skärma 

av sig och låta bli att engagera sig. Detta måste politiker 

och beslutsfattare ta hänsyn till och skapa inkluderande 

system så att demokrati blir en pågående process 

och inte bara en rubricering. 

när jag skriver detta tultar min 10-månaders 

dotterdotter fram till mig. Jag sitter 

med gulnade skrifter från 40-talet, några 

aktuellare skrifter om Norden och ett 

framtidsdokument för 2030. På baksidan 

av skriften Norden År 2030 (utgiven 

1982) säger Nils Erik Baehrentz, 

vid den tiden Skansenchef: ”Boken ger 

en vision om hur man skulle kunna leva 

i ett framtida Förenade Norden.” Våra 

barn och barnbarn kommer att vara 

de som kan påverka vad som sker 

2030 men vi som verkar idag skapar 

förutsättningarna för det. 

Britta Nygård 

Stf generalsekreterare 

Föreningen Norden i 

Sverige

”Starkare nordiskt perspektiv 

behövs i förslaget till kursplan” 

Föreningen Norden har yttrat sig 

över Skolverkets förslag till nya 

kursplaner för grundskolan. Föreningen 

anser att det behövs ett starkare 

nordiskt perspektiv i de kommande 

kursplanerna. 

I sitt yttrande hänvisar föreningen till 

Helsingforsavtalet, som i sin reviderade 

form från 1996 anför att alla nordiska 

länder ska undervisa i de övriga nordiska 

ländernas språk, kultur och allmänna 

samhällsförhållanden. De norska och 

danska motsvarigheterna till svensk 

grundskola har tagit hänsyn till Helsingforsavtalet 

när de reviderat sina kursplaner 

och det bör svenska Skolverket också 

göra, anser man. 

Alla de nordiska länderna undantaget 

Sverige har också gjort en extra insats 

för att främja kunskaperna om de nordiska 

språken, enligt en redogörelse om 

Efter tre krig 1939–1945 hade 

Finland räddat sin självständighet. 

Sverige hade understött Finland 

genom omfattande frivilliginsatser 

och stora lån. Med det kalla kriget och 

järnridån, som drogs ned 1948, föddes 

en fördjupad känsla av gemenskap mellan 

länderna. Året därpå fastställdes de 

svenska krigslånen till 455 miljoner kr. 

Finland skulle påbörja amorteringen 

1959 och betala tre procents ränta. 

Det var bakgrunden när Veikko 

Karsma och Arne Andersson, direktörer 

i Pohjola-Norden i Finland respektive 

Föreningen Norden i Sverige 

omkring 1953 inledde sitt lobbyarbete 

för en bilateral finsksvensk kulturfond. 

Fem år senare accepterade regeringarna 

ett förslag om en fond som utarbetats 

av Rainer von Fieandt och Mats Lemne. 

Båda var tidigare riksbankschefer 

i Finland respektive Sverige och hade 

fått i uppdrag att förhandla om krigsskulden. 

Fem miljoner kronor av denna 

lades som grundkapital för fonden. 

1961 delade fonden ut sina första bi- 

statusen på arbetet med den nordiska 

språkdeklarationen som presenterades 

av Nordiska ministerrådet hösten 2009 

och Nordiska rådet uppmanar också den 

svenska regeringen att stärka undervisningen 

i grannspråk. 

föreningen anför vidare sin åsikt att de 

nordiska länderna måste agera gemensamt 

på det internationella planet, samtidigt 

som Norden är Sveriges viktigaste 

hemmamarknad med en export som vida 

överstiger den till exempelvis Frankrike 

och Tyskland tillsammans. Dessutom 

har utflyttning till och arbetspendling 

mellan våra nordiska grannländer och 

Sverige ökat väsentligt. En nordisk 

hemmamarknad kommer att vara ett 

nödvändigt komplement till både den 

nationella marknaden och den internationella, 

menar man i yttrandet. 

drag; av 118 ansökningar beviljades 35. 

Föreningen Norden fick 14 000 kr för 

svensk-finskt lärar- och skolungdomsutbyte. 

Svenskt Visarkiv fick 5 000 kr 

för undersökning av den folkliga vissången 

på Nötö i Åbolands skärgård 

med hänsyn tagen till Svea Janssons 

visrepertoar. 

Under femtio år har fonden stött över 

tiotusen svenskfinska kulturprojekt, beviljat 

flera tusen så kallade vistelsestipendier 

och genomfört hundratals egna 

projekt. Något jämförbart exempel 

på bilateralt storskaligt samarbete om 

småskaliga kulturprojekt finns knappast 

i hela världen. 

några saker blir tydliga när man följer 

fonden under femtio år. Den var i 

början en bricka i Sveriges och Finlands 

spel för att räknas in i den europeiska 

integrationen. Finland kunde på grund 

av sin relation till Sovjet inte söka sig 

till Efta eller EEC på egen hand, men 

kunde indirekt göra det genom att öka 

sina kontaktytor med Sverige. 

föreningen norden berömmer också 

skolverkets förslag till nya kursplaner för 

att de utökar det nordiska innehållet i 

ämnena historia och svenska, men anser 

samtidigt att motsvarande innehåll i ämnena 

samhällskunskap, geografi och bild 

och musik inte är tillräckligt. 

i sitt yttrande hänvisar föreningen både 

till Helsingforsavtalet, som i artikel 8 

föreskriver att undervisning i de övriga 

nordiska ländernas språk ska finnas med 

i samtliga nordiska länder. Man hänvisar 

också till den redogörelse om statusen på 

den Nordiska språkdeklarationen som 

presenterades vid Nordiska rådets session 

i Stockholm i höstas och där det 

konstateras att alla nordiska länder utom 

Sverige har gjort extra insatser för att 

främja kunskaperna i de nordiska språken. 

■ 

Ny bok: 

Framgångsrik fond fyller femtio 

Händelserna 

1 8 0 8 – 1 8 0 9 

spökade dessutomfortf 

a r a n d e 

under fondens 

första tid. I 

Finland ville den politiska 

och kulturella eliten 1969 

bygga fondens kulturcentrum (sedermera 

Hanaholmen) på Sveaborg. I Sverige 

var man absolut emot den platsen. 

Skälet var Sveaborg som symbol för det 

svenska sveket och förlusten i kriget. 

det finns också en stark logik i att Märkesåret, 

även det ett initiativ av kulturfonden, 

blev så framgångsrikt. Efter 

femton år som medlemmar i EU, med 

högintegrerade ekonomier och välstånd 

på samma nivå kan Sverige och Finland 

äntligen vara vänner på lika villkor. 

Det är ingen klyscha att säga att länderna 

aldrig har stått varandra så nära 

som nu. ■ 

Svenolof Karlsson 


Gunnar Wetterberg är en man som hunnit 

med mycket i sitt 57-åriga liv – Utrikesdepartementet,Riksrevisionsverket, 

Svenska 

Kommunförbundet. 

Och nu sedan några 

år SACO, Sveriges 

Akademikers Central- 



HAn ViLL HA nY KALMArUnion 

organisation, där han är samhällspolitisk 

chef. Och som inte det räckte. Han 

skriver debattartiklar och böcker, bland 

annat en biografi över Axel Oxenstierna 

som han fick Kunskapspriset för. Nu har 

han verkligen skapat debatt genom att 

föreslå en enda stor nordisk förbundsstat.

Förenta Stater 

Gunnar Wetterberg är historiker 

och upprinnelsen till idén att slå 

ihop de nordiska länderna fick 

han när han började samla material för 

att skriva Skånes historia. För när man 

gräver riktigt långt tillbaka i den så är 

man snart inne i hela Nordens historia. 

Han såg hur vi i Norden flera gånger har 

varit på väg mot någonting som skulle 

kunna göra Norden till ett enda rike. 

– De senaste tillfällena var diskussionen 

om försvarsförbundet 1948–59 och 

diskussionen om Nordek 1969–1970. 

Båda dessa initiativ sprack på grund av 

att Sovjetunionen spökade för Finland. 

Och runt omkring oss är det inte alls 

ovanligt genom historien att man slagit 

ihop geografiska områden, till och med 

stater, till en gemenskap. På högmedeltiden 

samlades Frankrike ihop till ett rike 

från att ha varit ett antal ganska olika 

delar. Det hände även mellan England, 

Wales och Skottland och i Spanien på 

1500-talet med Kastilien och Aragonien. 

På 1800-talet enades smårikena i Italien 

och Tyskland till nationalstater. 

– Vart och ett av de här enandena 

skedde mellan olika områden som egentligen 

var minst lika olika som Nordens 

länder. 

Gunnar Wetterberg bodde själv ett 

antal år i Schweiz när han tjänstgjorde 

i den svenska FN-delegationen och han 

menar att skillnaden mellan Schweiz 

kantoner är betydligt större än den mellan 

de nordiska länderna. 

– Och det är ändå en federation som 

fungerar. 

Så kanske är det en modell liknande 

den schweiziska vi skulle välja för en 

nordisk förbundsstat. Där federationen 

inte kan bestämma mer än vad kantonerna 

uttryckligen har delegerat till den. 

under andra världskriget fanns funderingar 

på en förbundsstat i nästan alla de 

nordiska länderna, men det faktum att vi 

hamnade i olika utrikes- och säkerhetspolitiska 

läger stod i vägen. Men, menar 

Gunnar Wetterberg, det som nu har 

hänt är att för första gången på åtskilliga 

”Vi kan gå 

mycket längre 

när det gäller att 

harmonisera än 

vad EU kommer att 

kunna göra.” 

hundra år så kan Norden bestämma det 

här på egen hand. 

– För bara tjugo år sedan var Finland 

tvunget att ta hänsyn till Sovjetunionen 

men nu är vi av med de utrikespolitiska 

och säkerhetspolitiska blockeringarna! 

EU har gjort en hel del av grundjobbet 

genom att arbeta fram en harmoniserig 

som vi alla är delaktiga i, tycker 

SACOs samhällspolitiske chef. Men 

hans poäng är att Norden kan gå längre 

nu än vi kommer att kunna göra inom 

EU på flera generationer. Detta för att vi 

har mycket mer gemensamt än vad EUländerna 

har sinsemellan. 

– Vi kan gå mycket längre när det gäller 

att harmonisera än vad EU kommer 

att kunna göra. 

men vad skulle vi då tjäna på att slå oss 

ihop till ett enda land? Jo, så länge vi är 

splittrade så har vi mycket svårare att 

göra oss hörda, både inom EU och i ett 

större internationellt sammanhang. 

– När man plockar fram statistiken 

och räknar så skulle vi tillsammans vara 

bland de tio största ekonomierna i värl- 

den. Men räknar vi var och en för sig så 

kommer Sverige på ungefär 22:a plats 

och de övriga nordiska länderna sladdar 

ännu längre ner. Ingen kommer att bry 

sig om oss så länge vi agerar var och en 

för sig. 

Det här blir viktigare i en globaliserad 

värld och detta av två skäl, menar Gunnar 

Wetterberg. Det yttre trycket gör att 

det blir viktigare att göra sig hörd internationellt, 

och det är lättare att göra sig 

hörd om man är stor. 

– Skulle vi vara ett land skulle vi höra 

till de 4–5 starkaste länderna inom EU 

och det skullege oss ett mycket större 

inflytande där. Men sedan är det också 

frågan om oss själva. En hemmamarknad 

på 25 miljoner människor är bättre 

än en hemmamarknad på tio miljoner 

som i Sveriges fall. Vi skulle få en rikare 

och större arbetsmarknad för våra medborgare. 

Men vi har ju redan fri rörlighet genom 

EU-medlemskapet, protesterar Nordens 

Tidnings reporter. 

– Jovisst, men det här vore att ta det 

ännu ett steg längre. Just eftersom vi redan 

har gjort mycket av det här så är det 

inte så märkvärdigt att gå hela vägen ut 

och få ännu större effekt. ➤ 

”Tillsammans 

skulle vi vara 

bland de tio 

största ekonomierna 

i världen.” 


att göra hela Norden till en enda förbundsstat, 

är alltså tanken. 

Men vad menar då Gunnar Wetterberg 

med en förbundsstat? Ska vi tillbaka till 

1400-talets Kalmarunion? 

– I Kalmarunionen hade egentligen 

vart och ett av länderna väldigt mycket 

av sina nationella institutioner kvar, men 

med ett gemensamt statsöverhuvud och 

gemensam utrikespolitik och försvarspolitik. 

Det är sådant man skulle kunna 

diskutera. 

Men i en framtida förbundsstat skulle 

säkert början bli ganska blygsam, erkänner 

Gunnar Wetterberg. Till en början 

skulle själva förbundet kunna omfatta 

försvars-, säkerhets-, handels- och utrikespolitiken. 

Dessutom tycker han att 

den ekonomiska politikens huvudlinjer 

borde vara gemensam. Men sedan tycker 

han att det finns ett antal områden 

där man kan ha ett delat ansvar mellan 

Regenter som får rotera vid makten? 


förbundsstaten och de nationella enheterna. 

– Det gäller till exempel forskningspolitik 

och arbetsmarknadspolitiken. 

Men de konstitutionella hindren? 

Kungen? Monarkierna, mitt i den prinsessbröllopsyra 

vi lever i idag? 

– Det där med statsöverhuvud är inte 

det allra viktigaste. I alla tre nordiska 

länder där man har monarki är man visserligen 

väldigt rojalistiska, men då kan 

man ju göra som i Malaysia: alla har sin 

egen sultan och så låter man statsöverhuvudskapet 

rotera mellan sultanerna. 

gunnar wetterberg menar att av alla de 

debattartiklar han har skrivit i sina dagar 

så är det denna, om ett sammanslaget 

Norden, som fått den utan jämförelse 

starkaste responsen. Och responsen inskränker 

sig inte till Sverige utan intresset 

har varit stort i alla de nordiska 

”Det ligger långt 

fram, men om det 

genomförs 2030 har 

jag möjlighet att få 

uppleva det själv. Jag 

börjar tro att det är en 

realistisk utopi.” 

länderna. Vilket säger en del om det 

nordiska intresset hos gemene man: 

– Det finns ett starkare nordiskt intresse 

bland allmänheten än bland politikerna. 

Statsministrarna sågade mitt 

förslag direkt. Men framför allt finns 

det ett intresse bland myndighetspersoner 

och exempelvis universitetsfolk. 

Varje land för sig är lite för litet för att 

ha en riktig stark forskningspolitik, men 

gjorde vi en forskningspolitik över hela 

Norden skulle vi kunna bygga upp 3–4 

stora forskningsuniversitet som skulle 

kunna konkurrera internationellt för att 

bara ta ett exempel. 

trots det svala politikerintresset har 

Gunnar Wetterberg fått Nordiska rådets 

”Det där med 

statsöverhuvud 

är inte det allra 

viktigaste.”

Kalmarunionen när det 

begav sig. 

uppdrag att göra en skiss, ett fördjupat 

debattunderlag i form av en bok. Den 

ska ligga klar till Nordiska rådets nästa 

session i Reykjavik i början av november. 

– Jag vet åt vilket håll jag ska syfta och 

jag håller på att samla material. 

Efter det hoppas han att Nordiska rådet 

bestämmer sig för att sätta igång en 

förstudie som borde göras av de tyngsta 

politiska och vetenskapliga krafter man 

kan tänka sig. Om ett par år ser han för 

sig en ordentlig rapport som bedömer 

rimlighetsgraden för en framtida förbundsstat. 

– Då skulle vi få en stor diskussion 

som kommer att pågå över flera år. Så 

det är inte realistiskt att tro på ett mer 

definitivt inriktningsbeslut förrän 2015 

eller något sådant. 

Efter det skulle det säkert rulla på med 

ytterligare studier och kanske, kanske… 

skulle man kunna börja förhandla om ett 

genomförande runt 2020. Och om man 

börjar förhandla 2020 så tar det säkert 

fram till 2025 innan man har förhandlat 

färdigt. Sedan tar det ytterligare ett antal 

att genomföra själva ombildandet. Så 

2030, någonting? 

– Ungefär så. Det ligger långt fram, 

men om det genomförs 2030 har jag 

möjlighet att få uppleva det själv. Jag 

börjar tro att det är en realistisk utopi, 

säger Gunnar Wetterberg med ett lyckligt 

leende på läpparna. 

Men kritiken då? Ditt förslag måste ju 

också ha kritiserats? 

– Kritikerna säger att förslaget är politiskt 

orealistiskt. Det kanske det är. Det 

finns väl tio procents möjlighet att det 

här skulle bli något, men de tio procenten 

är värda att jobba för. Dessutom tror 

jag att man ska pröva tanken med jämna 

mellanrum. Det är ett sätt att hålla liv 

i gemenskapen. Och även om processen 

inte når ända fram så kanske man 

upptäcker några riktigt bra konkreta, gemensamma 

samarbetsprojekt som man 

kan genomföra under resans gång. ■ 

Äventyret som 

slutade i skam 

en del trodde att de hade funnit sitt livs kärlek och for iväg, 

förväntansfulla inför det nya ljuva liv som väntade. Andra var 

äventyrslystna och ville bort från det fattiga, krigshärjade Finland 

där brist rådde på allt. Gemensamt för dem var att de vågade 

trotsa omgivningens ogillande och att priset för upplevelsen blev högt. 

Uppskattningsvis tusen finländska kvinnor slog år 1944 följe med de tyska 

soldaterna när de retirerade från Finland. Tyskarna hade kommit till Finland 

som vapenbröder och stridit mot dåvarande Sovjetunionen men när Finland 

hösten 1944 ingick vapenvila med Sovjet blev vännerna plötsligt fiender och 

skulle ut ur landet. 

Om de finländska kvinnor som följde med soldaterna till Tyskland i hopp om 

en ljusnande framtid handlar dokumentärfilmaren Virpi Suutaris färska film 

Auf wiedersehen Finnland. 

det är första gången detta tabubelagda ämne behandlas på film och även om 

Virpi Suutari visste att frågan var känslig var hon oförberedd på hur traumatisk 

den faktiskt var. Majoriteten av de kvinnor hon kontaktade i hopp om att 

hitta intervjuobjekt slog luren i örat eller vägrade svara på brev. 

Samtidigt visste Virpi Suutari att det var bråttom. Filmens kvinnor är gamla 

och sjuka och vem skall berätta deras historia när de är borta? Tre vågade ställa 

upp och berätta om resan som förändrade deras liv. 

för majoriteten av de unga och förhoppningsfulla kvinnor som for iväg slutade 

äventyret med en krasch. Tyskland var ett land i ruiner, och illusionerna 

om glamour och äventyr grusades snabbt. Landet behövde arbetskraft och 

kvinnorna fick slita blod i återuppbyggnadsarbetet. De som trodde sig ha en 

tysk fästman upptäckte ofta att han redan hade en flickvän som satt hemma 

och väntade. Och eftersom Tyskland och Finland nu var fiender skickades 

de flesta så småningom tillbaka till Finland och nya förödmjukelser. Först 

väntade internering i Hangö, sedan sändes de hem till föräldrarnas svala mottagande. 

”mamma vägrade prata med mig”, berättar en av de intervjuade. En annan 

vittnar om plågsamma polisförhör. Hon hade åkt iväg av rädsla för att Lappland 

skulle annekteras av Sovjet och betraktades vid återkomsten som statsfiende. 

Tungt blev det också för barnen, de som var frukten av en förbindelse 

mellan en finsk kvinna och en tysk man, och som fick genomlida en barndom 

fylld av förtryck och mobbning. 

ännu värre var det för barnen till de sovjetiska krigsfångarna i Finland. Deras 

öde har också varit betydligt mindre känt än ”tyskungarnas”. Soldatbarnen är 

temat för ett nyligen inlett forskningsprojekt i Finland men problematiken är 

inte okänd på andra håll. Uppskattningsvis en miljon europeiska barn födda 

under åren 1942-48 beräknas ha en utländsk soldat som far. 

ANNIKA HÄLLSTEN, Helsingfors 


tema nordjobb 

Arbetslöshet och 

arbetskraftsbrist 

– på samma gång 

nordjobb en del i samarbete 

för att möta det nordiska dilemmat 

■ ■ ■ Ungdomsarbetslösheten i Norden 

har i media beskrivits med höga siffror där 

Sverige, Finland och Island har den största 

arbetslösheten. Danmark har berömts för 

sina insatser för att dämpa ungdomsarbets- 

lösheten och är tämligen unikt internationellt 

med en lägre arbetslöshet bland ungdomar 

än bland övriga befolkningen. 

■ ■ ■ Ett problem som många nordiska län- 

der har är att man behöver lägga resurser på 

att få ungdomar i arbete samtidigt som man 

har en demografisk situation där stora års- 

kullar kommer att gå i pension den närmaste 

framtiden, ett faktum som kommer att leda 

till brist på arbetskraft inom många sektorer. 

Man kan inte heller vara säker på att de ung- 

10 | n o r d e n s t i d n i n g n r 2 / 2 0 1 0 

domar som är arbetslösa idag per automatik 

kommer att få arbete när arbetskraftsbrist 

uppstår eftersom dessa personer då varit 

utan arbete så länge att de kan uppfattas 

som oattraktiva på arbetsmarknaden. 

■ ■ ■ Nordjobb arbetar för att öka kunska- 

perna om de nordiska länderna genom att 

erbjuda sommarjobb i ett annat nordiskt land 

eller självstyrande område för unga mellan 

18 och 28 år. Under den senaste lågkonjunk- 

turen har man samarbetat med olika beman- 

ningsföretag för att öka flödet av arbetskraft 

mellan olika nordiska länder. Bl a har man 

hjälpt isländska och svenska ungdomar att få 

jobb i Norge och finska ungdomar att få jobb 

i Sverige.

tema nordjobb 

Nordjobb – förr och nu 

Nordjobb har funnits sedan 1985 

och är därmed inne på sin 26e 

säsong. Det fanns en konkret 

nyttotanke bakom dess grundade. 1985 

fanns det nämligen en nordisk ekonomisk 

samarbetsgrupp med personer som 

Pehr G. Gyllenhammar och Percy Barnevik 

som ansåg att något borde göras 

för att stärka den nordiska arbetsmarknaden. 

Om man kunde se Norden som 

en gemensam arbetsmarknad med en 

hög rörlighet så skulle också konkurrensförmågan 

mot omvärlden stärkas. 

Då som nu är den nordiska arbetsmarknaden 

relativt liten land för land 

men Norden som region är världens tionde 

största ekonomi. 

ett bra sätt att öka rörligheten på den 

nordiska arbetsmarknaden är naturligtvis 

att göra så att ungdomar ser det naturligt 

att blicka mot sina nordiska grannar 

när de kommer ut på arbetsmarknaden. 

En sådan insats gör Nordjobb. Med sin 

lättillgänglighet och sitt trygghetspaket 

har många ungdomar som innan kanske 

inte ens hade tänkt tanken kommit in på 

arbetsmarknaden i ett grannland. Detta 

är precis det som var tanken med Gyllenhammars 

och Barneviks ursprungliga 

idé om ungdomsutbyte. 

sedan starten har cirka 20 000 ungdomar 

förmedlats till arbetsgivare Norden 

runt. Det är en i sammanhanget hög 

siffra. Mycket har hänt genom åren och 

det finns en känsla inom projektet för att 

inte stanna upp utan fortsätta att följa 

med utvecklingen och se hur man bäst 

gör nordisk nytta. 

Att spegla det nordiska samhället 

och att arbeta nordiskt inåt och utåt är 

begrepp som man slängt sig med inom 

Nordjobb på senare år och fördelningen 

av de nordjobbare som förmedlas ska 

helst spegla populationen i de nordiska 

länderna. Det innebär att man bl a har 

börjat satsa på personer med funktionsnedsättningar. 

Den gruppen är van att 

stå utanför arbetsmarknaden men genom 

Nordjobb får den åtminstone en 

chans att få jobb. 

nordiska ministerrådet har de senaste 

åren fokuserat på globalisering. Man vill 

sprida den nordiska samhällsmodellen 

i världen. På grund av en åldrande befolkning 

vill man också knyta arbetskraft 

till Norden, vilket kan verka paradoxalt i 

dessa dagar med stor arbetslöshet. 

Med samma ambition att verka nordiskt 

utåt har Nordjobb under 2010 öppnat 

projektet för europeiska ungdomar. 

De har nu chansen att få sommarjobb 

kombinerat med en nordisk upplevelse. 

Tanken är att man ska få hit ungdomar 

som antingen stannar i Norden eller som 

återvänder till sina hemländer och sprider 

ryktet som något av ”nordiska ambassadörer”. 

ny är också den volontärsatsning som 

Nordjobb startat tillsammans med biståndsorganisationen 

Tamam. Här är det 

frågan om att ”verka nordiskt inåt genom 

att verka utåt”. Nordiska ungdomar ska 

nämligen ges möjlighet till en nordisk 

upplevelse genom att i grupp arbeta som 

ledare på barnläger i sommar. Så Nordjobb 

fortsätter att arbeta nordiskt, både 

på det traditionella och på nya sätt. ➤ 

n o r d e n s t i d n i n g n r 2 / 2 0 1 0 | 11

tema nordjobb 

Sommarjobbet 

i Oslo en dröm 

Kristin Andersson har två somrar 

nordjobbat på Nasjonalgalleriet i 

Oslo. Hon trivs med gemenskapen, 

den avslappnade attityden och jobbmöjligheterna. 

Nu funderar hon på att 

återvända och uppmanar andra svenskar 

att söka nordjobb i Norden. 

sommaren 2008 var Kristin tjugoett år 

gammal och sökte arbete i Uppsala, men 

där var det svårt att få jobb. Hon började 

drömma om Oslo, om att träffa nya 

människor och komma hemifrån. Hennes 

kusin tipsade om Nordjobb. 

– Jag sökte via hemsidan och fick jobb 

som väktare på Nasjonalgalleriet i Oslo. 

Mina arbetsuppgifter var att hålla uppsyn 

och att välkomna besökare. Jobbet 

krävde ingen erfarenhet och man fick 

utbildning på plats. Dessutom fick jag en 

bostad i studentområdet Bjerke. 

kristin trivdes på museet och återvände 

sommaren därpå. Tack vare att hon arbetat 

på Nasjonalgalleriet tidigare fick hon 

nu arbeta som teamassistent bland annat 

med personalfrågor. På Nasjonalgalleriet 

var hälften av de anställda nordjobbare. 

Efter arbetsdagens slut fanns ett fritidsprogram 

för de nordjobbare som ville 

ta del av den nordiska gemenskapen. 

– Vi firade midsommar i en stuga utanför 

Oslo, hade ett nordiskt knytkalas 

och vandrade i Gålå utanför Lillehammer. 

Med Nordjobb fick jag vänner från 

Island och Danmark som jag håller kontakten 

med än idag. Till en början hade 

jag svårt för danskan, men nu förstår jag 

både danska och isländska. 

åker man med Nordjobb behöver man 

aldrig vara ensam, menar Kristin, som 

berättar om en god sammanhållning 

både på arbetet och bland nordjobbarna 

i den norska huvudstaden. 

– Framförallt passar det den som inte 

är resvan, bara man är öppen och vill lära 

känna nya människor, tillägger hon. 

Kristin tycker att norrmän har en mer 


Två somrar har Kristin 

Andersson genom Nordjobb 

fått möjlighet att arbeta på 

Nasjonalgalleriet i Oslo. Och 

det kanske blir en tredje 

sommar. 

avslappnad inställning till livet än vad 

svenskar har. Att de inte stressar upp sig. 

– Man blir ständigt uppmanad att 

slappna av, säger Kristin som idag föreläser 

om jobbmöjligheter och som har sökt 

Nordjobb ytterligare en gång.

En bra kombination: 

Samarbete Nordjobb 

och bemanningsföretag Fredrik 

Adaptus Bemanning har 

samarbetat med Nordjobb 

i flera år. Det stockholmsbaseradebemanningsföretaget 

arbetar 

nordiskt på flera olika 

sätt. Man har erfarenhet 

av konjunktursvägningar 

på den nordiska arbetsmarknaden 

och av kulturskillnader 

länderna 

emellan. 

Adaptus personalchef, Fredrik 

Ågren, berättar att mycket är på 

gång. Förutom att bygga ut lokalerna, 

arbeta nordiskt och skaffa sig en 

ISO-certifiering för miljö och kvalitet 

så har man vid sidan av sin ordinarie 

verksamhet med bemanning inom distribution 

och lager börjat fungera som 

jobbcoacher. 

– Trots att branschen har märkt av en 

nedgång av omsättningen med 25 procent 

hade vi istället en uppgång på 32 

procent under 2009. Det beror på flera 

saker, förklarar Fredrik Ågren. 

– En är företagets koncept med arbetsledare 

vilket innebär att man alltid 

har en konsult som fungerar som arbetsledare 

på varje arbetsplats. En annan är 

vår satsning på Norge. 

i den satsningen har även Nordjobb 

varit involverat. Adaptus har ordnat arbetsplatserna 

och Nordjobb har hjälpt 

till med bostäder till konsulterna men 

också med fritidsprogrammen. Nordjobb 

och Adaptus har ordnat rekryteringsträffar 

tillsammans, bland annat 

har man försökt hitta lastbilschaufförer 

i Finland. I år siktar man på att ta 

emot upp emot 50 konsulter i Norge, 

men enligt Fredrik Ågren skulle man 

kunna erbjuda jobb till betydligt fler 

om man bara hittade tillräckligt med 

arbetskraft. 

Adaptus har erfarenhet av att förmedla 

såväl svenskar som islänningar och 

finländare. 

– Både islänningar och svenskar är 

uppskattade av arbetsgivarna i Norge. Is- 

tema nordjobb 

Ågren på 

Adaptus berättar 

om den lyckade 

satsningen på Norge. 

länningar är vana att ha flera arbeten på 

samma gång och har en enorm drivkraft 

på arbetsplatsen, berättar Ågren. 

– I Stockholm är det vanligt med finländare 

och de bedöms av arbetsgivarna 

som flitiga och mycket plikttrogna. 

efter att man har haft verksamhet både 

på den norska och svenska arbetsmarknaden 

ser Fredrik Ågren vissa skillnader. 

– Den svenska marknaden är betydligt 

mer reglerad än den norska, säger 

han och menar att det i Norge är lätt att 

skaffa sig yttre ramar för bemanningsverksamheten 

samtidigt som detaljerna 

istället blir utmaningen. 

De erfarenheter man har fått av att 

arbeta i Norge gör att man känner sig 

mer förberedd att ta ytterligare steg ut 

i världen. 

– Man kan sammanfatta det som att 

Norden är ett första steg ut i världen och 

att det är viktigt att känna sin närregion 

för att kunna känna världen. 

adaptus närmaste planer är att etablera 

en versamhet i Danmark så fort rätt tidpunkt 

kommer och då gärna i samarbete 

med Nordjobb. ■ 


Då var det 1910 – en 

vandring bland bokfilmer 


Ur SpiNdElVäVEN stig lundström 

Denna krönika skrevs på Internationella kvinnodagen, 

grundad 1910 av Andra internationalen i 

Köpenhamn på initiativ av Clara Zetkin (1857– 

1933), tysk politiker och feminist. Kvinnodagen var då 

ägnad att ”hedra kvinnorörelsen” och ”främja kampen 

för kvinnors rösträtt”. Idag demonstrerar kvinnorna för 

bättre mödravård. 

Den 21–22 augusti i år firar det svenska flyget 100 

år. Det ska celebreras bl.a. med en flyguppvisning på 

Gärdet i Stockholm med en kärra av märket Thulin A, 

byggd 1918. Uppvisningen sker där den legendariske 

flygbaronen Carl Cederström (1865–1918) gjorde sin 

första ”flyguppstigning” under flygdagarna 1910. ”Med 

sitt nya plan Nordstjernan på femtio hästkrafter förbättrade 

han sitt höjdrekord till 742 meter och människor 

stod med bävan på marken och såg honom som en liten 

vit prick i det blå”, enligt Aftonbladet i oktober 2009. 

Flygbaronen misslyckades att som förste pilot flyga 

över Öresund den 7 juli 1910, vattenkylaren krånglade. 

Dansken Robert Svendsen lyckades med bedriften den 

17 juli och baronen den 24 augusti samma år. Cederström 

fick ett sorgligt slut; han, och kapten Krokstedt, 

störtade den 29 juni 1918 under en provflygning till 

Finland, vilket ledde till landssorg. 

Det är bara tre mansåldrar sedan flyget introducerades 

i Sverige. En nästan otrolig utveckling att begrunda när 

man hisnar över Fuglesangs rymdpromenader hundra år 

senare. 

detta leder tankarna till en litterär genre, nämligen 

bokfilmerna, som speglar händelser ett speciellt år, århundrade 

eller tematiska företeelser över tid. Bokfilmerna 

präglas av influenser från både film och kvällspress, 

oftast blandar man friskt in pressklipp, rubriker, 

bildmaterial och bildtexter, inte så sällan lånade från 

dagstidningar och tidskrifter. Det krävs dessutom speciella 

egenskaper och erfarenheter hos dem som ägnar sig 

åt sådant skriftställeri. Denna fantasieggande genre är 

dock på väg att försvinna. Om det är lönsamheten eller 

nätet som är orsaken är svårt att veta. 

Det är numera glest mellan utgivningen av bokfilmer; 

det tycks komma ett verk vart tionde år, såvida men 

inte klassificerar Nationalencyklopedins årsböcker och 

liknande översikter som bokfilmer. Gränsdragningen är 

oklar. 

Bokfilmens ”fader” var skalden Erik Lindorm (1889– 

1941); inte så underligt eftersom han var redaktör för 

Naggen, ”Sveriges olydigaste tidning”, medarbetare i 

Svenska Dagbladet och kåsör i Vecko-Journalen, med 

andra ord med gedigna erfarenheter från genrer som 

mixades till bokfilmer. Han gav ut vår första bokfilm, 

nämligen om Selma Lagerlöf (1933). 

Lindorms son, författaren Per-Erik Lindorm (1909– 

1989), ”Perka”, blev en av de stora på området. Även 

brodern Bo ägnade sig åt bokfilm. De var båda inblandade 

i Ny svensk historia i sju delar – från Gustavianskt 

1771–1810 till Gustaf V och hans tid 1938–1947. Per- 

Erik svarade dock ensam för de sista fem delarna. 

”Perka” hade även han goda kvalifikationer att ge sig 

in på bokfilmsområdet. Han var bl.a. journalist och författare 

samt översättare. Han och Ursula Richter gjorde 

det populära radioprogrammet Svar idag. Lindorm var 

ansvarig för eller inblandad i närmare tjugo bokfilmer 

i skilda ämnen; exempelvis En bokfilm över Europafilm 

(1945), Kärleksöden i Norden under tusen år (1949), 

Utländsk humor i text och bild, en hundraårig kavalkad 

(1950), Från segelfart till jetflyg: Olsson & Wright 1864 

– 1964 (1964) och det stora verket Ny svensk historia 

(1979). Hans bok om gåtor (Gåtlek, 1977) översattes till 

danska: Gådeleg; 300 sjove gåder for hele familien (1987). 

Bland andra verk kan nämnas Svensk konstkrönika 

under hundra år (Alfons et al, 1952), Världshändelser i 

ord och bild 1900 – 1962 (Stenberg, 1962), Nobelpristagarna 

(Ohlmarks, 1969), Arbetarrörelsens krönika i ord och 

bild (Gunnarson, 1970), Krönika över 20: e århundradet 

(Bonnier Fakta, 1988) och Millennium – årtusendets bok 

(red Jan Hansson, G-P, 1999). Som ingång till romaner, 

historieböcker, utrikespolitik, vetenskaplig litteratur, 

memoarer etc. är bokfilmerna utmärkta aptitretare, men 

de är förstås bara fragment av tillvaron, vilket är gott 

nog. 

till slut några snapshots från 1910 som kan stimulera 

smaklökarna för denna genre. Då köpte Selma tillbaka 

Mårbacka för nobelprispengarna och Värmlänningarna 

hade premiär. Bratteli, Lindegren, Vennberg och prinsessan 

Ingrid, sedermera drottning av Danmark, såg dagens 

ljus. I Finland sattes författningen ur kraft då tsarregimen 

beslutade att ryska lagar skulle gälla i Finland. 

Med tanke på vissa händelser i våra nordiska samhällen 

idag kan man erinra om att 1910 bildades ”Svenska 

sällskapet för rashygien” med syftet ”att stödja strävanden 

för kommande generationers kroppsliga och andliga 

hälsa”. Något att tänka på inför stundande val. 

År 1910 startade ”Strindbergsfejden” med Augusts 

angrepp på myten om Karl XII. Då verkställdes den sista 

dödsdomen i Sverige när Andersson-Ander, trots sitt 

nekande, avrättades med giljotin på Långholmen. Tolstoj 

dog, Portugal blev republik och Nobelpriset i litteratur 

tillföll tysken Paul Heyse. Konstnärerna Wilhelmsson 

och Osslund målade i Spanien och Birger Simonsson 

lärde känna Henrik Sörensen och Einar Sandberg i Köpenhamn. 

Sörensen och Simonsson tillbringade somrarna 

i Norge, så även konstnären Per Bjurström. Så kan 

man söka sig tillbaka, plocka bland dagens stora och små 

händelser och finna rötterna i historien. ■

nordiska folkhögskolor i sverige 

Vägen till ditt nya jobb 

börjar på folkhögskolan! 

Folkbildningen är informell och saknar 

läroplaner och betyg. Den värderar 

både praktiska och teoretiska 

färdigheter. Folkhögskolan har för-måga 

att agera flexibelt med okonventionella 

metoder för att snabbt möta de behov 

som uppstår. Vår skolform passar extra bra 

för de studieovana, för de som har en kort 

skolbakgrund och för de som behöver 

stöd och lugn under studietiden. 

De fem nordiska folkhögskolorna erbjuder 

en kreativ miljö med utrymme 

för olikheter, mångfald och utveckling. 

Vi har kurser som vänder sig speciellt till 

arbetslösa och till sjukskrivna. Du kan få 

behörighet för vidare studier eller hjälp 

till nystart efter en sjukskrivning. Här 

kan du lägga grunden till en utbildning 

och ett nytt jobb. 

vi vill marknadsföra oss som den viktiga 

resurs vi är. De utbildningssatsningar vi 

genomfört har gett goda resultat och vi 

kan göra mera. Vi har en nordisk profil på 

våra skolor och vi arbetar med de frågor 

som är viktiga för de nordiska samhällena 

– långtidsarbetslöshet är en sådan fråga, 

rehabilitering efter långtidssjukskrivning 

en annan och den alltmera ökande ungdomsarbetslösheten 

en väldigt akut fråga 

under 2010. 

Svenska staten har insett vilken kraft 

det finns i folkhögskolerörelsen och gett 

folkhögskolorna medel för särskilda satsningar. 

Det har varit Kunskapslyftet och 

SAGA och nu senast UGA – ungdomsgaranti 

för arbetslösa. 

Biskops-Arnö driver tillsammans med 

fem andra folkhögskolor ett europeiskt 

socialfondsprojekt, gå vidare, som utbildar 

handledare hos de ideella organisationer 

som vill ta emot långtidsarbetslösa. 

Litorina driver projektet liv i livet 

som vänder sig till dem som av någon 

anledning inte är aktiva i arbetslivet, kanske 

på grund av sjukdom eller arbetslöshet. 

De får motivation till en nystart och 

upplevelser som kan lägga grunden för 

ett bättre liv och en återgång till arbete. 

På Biskops-Arnö har man ett liknande 

projekt på gång. 

på alla folkhögskolor finns allmänna 

kurser med olika inriktningar. Här kan 

man bättra på sin allmänbildning eller 

få gymnasiekompetens. Ett exempel är 

Cultural Business, en kurs med betoning 

på Östersjöfrågor som Litorina erbjuder. 

Alla de nordiska folkhögskolorna har 

många intressanta sommarkurser. Du 

får nya kunskaper mitt i upplevelsen av 

nordisk sommar! 

Snart är det dags att välja bland höstens 

kurser. 

Läs mer på våra hemsidor och lämna 

ansökan före 1 juni. Vi ses! ■ 

www.litorina.fhsk.se 

www.biskopsarno.se 

www.skeppsholmsgarden.se 

www.nordiska.fhsk.se 

www.kiruna.fhsk.se 


Magisk dragningskra 

nordkap lockar 250 000 om året 

Den förste turisten anlände alldeles ensam för 344 

år sedan. Prästen och forskaren Francesco Negri 

från Italien ville veta hur människor kunde överleva 

så långt norrut. I sin dagbok döpte han Nordkap till 

”världens ände”. Sedan mer än hundra år har 71° N 

en dragningskraft som få kan motstå. 

Klippan är 50 miljoner år gammal 

och reser sig 307 meter rakt upp 

ur Norra Ishavet. Här uppifrån 

får man lätt känslan av att jorden är platt 

och att man står på kanten och stirrar 

ned i avgrunden. Den karga ön Mageröya, 

där Nordkap ligger, står numera 

i förbindelse med fastlandet via Nordkapstunneln. 

Den är världens längsta 

tunnel under vatten - 212 meter under 

havsytan och totalt 6 870 meter lång. 

Vägen till den magiska klippan slingrar 

sig sedan genom öns trädlösa landskap. 

Numera går det en smal och krokig 

men asfalterad väg ända upp till toppen 

och utan den hade massturism varit 

omöjligt. Men Mageröya är renbetesland 

så det gäller att se upp för renar. 

Karavaner av bilar och bussar krypkör 

runt de skarpa böjarna på väg upp 

mot målet. En obligatorisk anhalt är en 

lappkåta utmed vägen. Turisterna väller 

ut. På gårdsplanen låter sig samen som 

äger stället fotograferas bredvid sin ren, 

medan hans fru sköter försäljningen. 

När bussarna lämnar souvenirbutiken, 

är det fortfarande några kilometer kvar 

till Nordkap. Karavanen av gula Finn- 


TexT och foTo: Lars-Gunnar Gustafsson 

mark Fylkesrederi-bussar skiner i det 

färgfattiga och karga landskapet. 

nordkap lockar nästan en kvarts miljon 

långväga turister varje år. Många av 

dessa hoppas få njuta av midnattssolen. 

Området kring klippan är inhägnat och 

alla måste passera ”bommen”. Det ska ha 

förekommit att turister som åkt genom 

hela Europa blivit så upprörda över priset, 

200 kronor per person, att de vänt! 

Men väl där så verkar midnattssolen 

ha en magisk dragningskraft, varifrån 

➤

ft vid världens ände 


: Karavanen av gula Finnmark Fylkesrederi-bussar skiner i det färgfattiga och karga landskapet. 

En obligatorisk anhalt 

är en lappkåta 

utmed vägen. 

man nu än väljer att se den. Och detta 

även när den lyser med sin frånvaro vilket 

den tyvärr gör rätt ofta. Det är en bra 

idé att studera väderleksprognosen innan 

man ger sig av till Nordkap. 

ett par som sett midnattssolen är Tommy 

och Kerstin Åshäll från Linköping. 

Men så har de också varit på Nordkap 

åtta gånger! Förr om åren tog de med 

husvagnen ända upp till klippans parkering. 

Men det varnar de för i dag. För 

20 år trodde de att det bara var ett ihärdigt 

regn som smattrade mot husvagnen. 

Men det visade sig vara en sand- och 

grusstorm. Att försöka fly med husvagnen 

vore att utmana ödet. De lyckades 

istället ta skydd bakom anläggningens 

huvudbyggnad. Allt gick bra bortsett 


från att den nya bilen fick lackas om 

och även om de numer rutinerat parkerar 

husvagnen längre söderut på ön och 

tar in på hotell, så är de fortfarande lika 

fängslade av det karga landskapet. 

– Människan gillar ju de yttersta gränserna, 

och den karga naturen här uppe 

är väldigt vacker, säger Tommy och Kerstin. 

en gång i tiden krävdes det bra väder, 

kängor och klätterstav för att orka med 

de 1008 trappstegen till klippans topp: 

champagne och vykort var belöningen 

för slitet. 

Något vindskydd fanns inte förrän 

1892. Då byggdes en pytteliten toppstuga: 

Stoppenbrinks Champagne Pavilion. 

Men i dagens toppstuga, Nordkapshal- 

Vid lappkåtan utmed vägen är kommersen i full gång 

len, blir turisterna bönhörda. I den underjordiska 

”supervideografen” får 250 

personer under 17 minuter i 225 graders 

halvcirkel uppleva vad de möjligen inte 

fick se ovan jord – solen. 

Ljust är det däremot dygnet runt, på 

sommaren, och alltså även när det är 

gråväder. Många som sommarjobbar här 

saknar mörkret. En av dem är Sarah de 

Jallad från Lund. 

– Jag har varit tvungen att tejpa upp 

sopsäckar för fönstren för att kunna 

sova. 

Men på vintern är det tvärtom. Under 

en månad går solen aldrig upp. Dagen 

består bara av en ljusning vid horisonten, 

sedan blir det mörkt igen. På sommaren 

laddar de bofasta batterierna och också 

de lider när råkall dimma lägger sig som

ett lock över ön, som den gör ibland. 

Norska staten äger det avlysta området 

som kallas Nordkap och Rica Eiendom 

AS äger Nordkapshallen, som trots 

20 år på nacken fortfarande är ett imponerande 

komplex. Det handlar om stora 

pengar, som genereras varje år. 

Över jord finns restauranger och cafeteria, 

samt souvenirbutik. En 90 meter 

lång tunnel leder ner i underjorden. På 

väg till ”Grotta Bar” passerar besökaren 

ett kapell, en utställning om fåglar, samt 

ett museum. 

i gången finns också tre glasmontrar 

stora som skyltfönster, infällda i väggen. 

I den första visas en scen när den engelska 

sjöfararen Richard Chancellor passerar 

Nordkap i augusti 1553 ombord på 

sitt skepp ”Edward Bonaventure”. Han 

var på jakt efter ”Nordostpassagen” till 

Kina. Klippan hette då Knyskanes och 

det var Chancellor som döpte om den 

till The North Cape. 

I nästa återfinns Francesco Negri, 

prästen och forskaren. Han kom hit ensam 

år 1664, i en liten roddbåt. Att ro 

höll honom varm: ”Här befinner jag mig 

nu vid Nordkap, den yttersta gränsen av 

Finnmark och verkligen hela världen och 

min nyfikenhet är nu stillad …” 

Inte nog med detta: i underjorden 

finns också den ekumeniska kyrkan 

Saint John’s Chapel, en symbol för kristen 

enhet. Och det Thailändska Museet 

som invigdes 1989 och tillägnas kung 

Knivskjellsodden nordligast 

ibland hävdas det att nordkap är europas nordligaste 

punkt. men mageröya är ju en ö och det europeiska fastlandets 

nordligaste punkt är därför kinnarodden, en aning 

söderut på en udde sydöst om själva nordkapsklippan. 

men inte ens på mageröya är nordkap nordligast. nordkap 

ligger sex kilometer söder om knivskjellsodden, som man 

kan gå till på en nio kilometer lång stig. då är man allra 

längst norrut på mageröya och ser nordkap i öster. 

om man inkluderar riktigt avsides öar ligger europas 

nordligaste punkt bland öarna i Frans Josefs land i ryssland, 

en ögrupp nordöst om svalbard. 

mageröya ingår i Finnmark fylke med 3 450 invånare och 

är det nordligaste länet i norge. Här ligger byn som hävdas 

vara den nordligaste fiskebyn i europa – skarsvåg. Byn har 

170 bofasta. annars är Honningsvåg längre söderut med 

2 500 invånare öns huvudort. 

mageröya är ett renbetesland på somrarna och namnet 

➤ 

Vägen till den magiska klippan slingrar sig genom renbeteslandet i det trädlösa landskapet 

Thailands kung Chulalongkorn besökte Nordkap för över 100 år sedan. Minnet hedras med 

ett thailändskt museum. 

Skarsvåg 

Finnmark översätts idag ofta till ”samernas land”. naturen 

på mageröya är karg. nordkap ligger på samma breddgrad 

som sibirien. men värmen från golfströmmen håller hamnarna 

isfria. 

mörkertiden är ungefär en månad på vintern då solen 

aldrig går upp. men på klara kvällar, höst och vinter syns 

ibland norrskenet, aurora Borealis. 


Så tar man sig… 

att nå ”världen ände” är inte svårt. 

det finns flera bra vägar att välja 

på. men den svenska vägföreningen 

”Via lappia” vurmar för att nya 

e45 ska sluta i nordkap, istället 

för i karesuando. om det blir så får 

e45 en mer värdig avslutning vid 

”vägs ände”. 

Flera vägar går till nordkap, 

bland annat ett par europavägar. 

e6 genom norge ansluter till e69 

till mageröya, där nordkap ligger. 

Fortfarande är trafiken genom sverige 

intensiv på e4 till Haparanda. 

en del väljer sedan kanske e8, mot 

karesuando och vidare norrut. 

men många i de svenska inlandskommunerna 

hoppas att fler 

kommer att välja e45 i framtiden: 

bokstaven ”e” borgar för hygglig 

vägstandard och service längs 

vägen. innan e45 blev europaväg 

i sverige, hette den r45 (riksväg 

45), med exakt samma sträckning 

från göteborg till karesuando. 

men vägen är också populärt känd 

under namnet ”inlandsvägen” 

och var en gång i tiden ”serviceväg” 

när inlandsbanan byggdes. 

Järnvägen invigdes 1937 och gick 

från kristinehamn till gällivare. om 

e45:s slutdestination någon gång 

i framtiden blir nordkap återstår 

väl att se. 

länge slutade e45 i 

Fredrikshamn i danmark, en 

sträcka på 3 230 kilometer från 

gela på sicilien i italien. men 

sedan 2007 är vägens längd 4 920 

kilometer, med de 1690 kilometrarna 

genom sverige inräknade. 

men om e45 i framtiden slutar i 

nordkap istället för karesuando, 

så blir distansen 5 944 kilometer. 

Färjorna till mageröya har 

ersatts av nordkapstunneln. 

Visserligen har norrmännen stor 

erfarenhet av tunnlar, men den här 

var ändå en väldig utmaning byggnadstekniskt. 

den är 6 870 meter 

lång, 212 meter under havsytan 

– världens längsta undervattenstunnel. 

de tre tunnlar och fyra 

broar som ingick i projektet kostade 

drygt en miljard norska kronor, 

enligt 1999 års penningvärde. 


Pensionären Vilfred Pettersen äger ”Midnattsol Camping”. Han är född i Skarsvåg ett par 

kilometer från campingen för 78 år sedan. 

Chulalongkorn! Den sjuklige kungen 

bars hela vägen upp till toppen, tre kilometer, 

av fyra norska sjömän. Efter hans 

besök 1907 är Nordkap en helig plats för 

thailändare. 

Gången under jord avslutas med 

Grotta Bar, med plats för 350 personer, 

samt en veranda med utsikt över Barents 

hav. Rakt norrut är det bara vågor mellan 

Nordkap och Nordpolen. 

– Champagne tack! När strupen är 

torr känns ett glas champagne som att 

dricka solen. 

pensionären vilfred pettersen äger 

”Midnattssol Camping”. Han är född 

i Skarsvåg ett par kilometer från campingen, 

för 78 år sedan. Den är världens 

nordligaste fiskeby, på breddgrad 71° N, 

och med 140 bofasta. Under den mörka 

årstiden övervintrar Vilfred söderut, i 

Trondheim. Men på sommaren återvänder 

han till campingen, hans eget livsverk. 

Den har han drivit sedan 1960, fyra 

år efter att vägen till klippan byggdes. 

Men nu tycker han det tar emot. 

– Jag börjar bli gammal. 

Han ser dagligen bussarna med turister 

som transporteras upp till klippan. 

De flesta lyxkryssarna lägger till i huvudorten 

Honningsvåg. Vilfred berättar om 

de grandiosa planerna på en ”djuphavskaj” 

där, men han håller på lilla Skarsvåg, 

som ligger betydligt närmare Nordkap. 

– Turisterna vill inte sitta i en buss. 

Sedan barnsben har Vilfred följt ut-

– Turisterna vill inte sitta i en buss. 

Sedan barnsben har Vilfred följt utvecklingen. 

Målande beskiver han vad 

han tror är turisternas vardag: bussar, 

bilar, flygplan, tåg, tunnelbanor, trängsel 

över och under jord – stress. 

En genuin fiskeby där väldigt lite händer, 

blir något att berätta om. Framtiden 

tillhör Skarsvåg, helt enkelt. 

– Det är ju den finaste platsen på ön. 

kanske har han en poäng. Passagerare 

som lunkar runt i området verkar trivas. 

De kan rå sig själva, ta det lugnt, gå på 

upptäcktsfärd. 

En del vandrar den dryga kilometern 

till ”Kyrkporten”, ett valv i en klippa, 

genom vilket man kan se Nordkap. Det 

karga landskapet kommer till sin rätt. 

Naturen ter sig ödslig och exotisk. 

Vid bra väder finns det möjlighet 

att ge sig ut med båt på ”fågelsafari” 

från Skarsvåg. Målet är naturreservatet 

”Gjesvaerstappan”, 15 kilometer västerut. 

Arrangörerna erbjuder värme ombord 

och fågelarter som havssula, tordmule, 

havsörn, storskarv, stormfågel och ejder 

inom synhåll. Här finns också en av de 

största kolonierna av lunnefågel, med 

cirka 600 000 häckande par. Och det 

finns alltid uppstoppade fåglar och deras 

inspelade läten under jord i Nordkaps- 

Men väl där 

så verkar midnattssolen 

ha 

en magisk dragningskraft. 

Nasjonale Turistveger 

projekt som imponerar 

norska statens satsning på s k Nasjonale Turistveger fortsätter 

att väcka internationell uppmärksamhet. För bara några veckor 

sedan korades en utsiktsplattform som ritats av oslokontoret 

Reiulf Ramstad Arkitekter till 2009 års byggnad i klassen ”Public Facilities” av 

den amerikanska nyhetssajten ArchDaily. Plattformen har byggts ovanför den 

berömda Trollstigen, vägen som svingar sig i skarpa hårnålskurvor ner från kalfjället 

till dalbotten nära havsnivån vid Åndalsnes i Möre og Romsdal fylke. 

Trollstigen är ju sedan länge en av Norges största turistattraktioner och ingår 

naturligtvis i satsningen på nationella turistvägar. Projektet startade 1994 och 

skall vara slutfört 2016. Då skall 18 vägsträckor från Varanger vid Kirkenes i 

nordöstra Norge till Jaeren nära Stavanger ha status som turistvägar. Satsningen 

görs för att stärka näringslivet och boendet på landsbygden genom att öka 

turistströmmarna till områdena. Totalt kostar projektet närmare tre miljarder, 

varav drygt två miljarder statliga pengar och resten privata investeringar som i 

rastplatser, butiker, serviceinrättningar osv. 

det är statens vegvesen (den norska motsvarigheten till Transportstyrelsen i 

Sverige) om har ansvaret för utformningen av turistvägarna, även om fylkena 

(de norska länen) svarar för de grundläggande väginvesteringarna. Vegvesendet 

har särskilda konstnärliga råd och arkitekturråd som ska garantera högsta kvalitet 

vid utformningen av rastplatser och byggnader. Hittills har sex vägar fått 

rätt att använda beteckningen Nasjonal Turistveg: 

•Sognefjell (riksväg 55) som också kallas ”vägen över Norges Tak”, högst i 

landet på drygt 1.400 meter över havet. 

•Gamla Strynefjellvegen (riksväg 258) som har en särskild plats i den norska 

litteraturen. 

•Helgelandskysten (Nordland, riksväg 17) från isfall vid glaciären till öarna 

i det yttersta havsbandet. 

•Hardanger (del av riksväg 7), med frukthagar, vilda vattenfall och spektakulär 

fjordutsikt. 

•Rondane (riksväg 27), där vägen går längs östsidan av det mäktiga Rondanemassivet. 

Sohlbergsplassen, som är rastplatsen på sträckningen, har 

samma utsikt som målningen ”vinternatt i Rondane” av konstnären Harald 

Sohlberg. Verket hänger på Nasjonalgalleriet och räknas som ett av Norges 

viktigaste naturmålerier 

•Lofoten (E10), ”langs tindeveggen i storhavet”, med spetsiga bergstoppar 

och smaragdgrönt hav. 

under de kommande sex åren skall ytterligare 12 sträckningar inkluderas i projektet, 

bland annat den aktuella vägen Trollstigen som alltså nyligen fick arkitekturpriset 

för bästa offentliga byggnad 2009. Redan innan 2012, då Trollstigen 

officiellt skall få sin turistväg-status, har sträckningen blivit uppmärksammad 

för sin spektakulära utsiktsplattform. Inte utan en viss avund undrar man när 

Sverige tänker göra samma satsningar på våra vackra vägar, satsningar som 

bland annat kan innebära snyggare rastplatser med smakfulla restauranger, kiosker 

och arkitektritade utsiktsplattformar? 

LARS KILLANDER, Oslo 


nordtiser 

Paris 

från 

Norge 

■ Hotellkedjan 

Hilton ska 

öppna sitt första 

lyxhotell i Norge. Därmed får väl cirkeln 

anses sluten. Augustus Halvorson 

Hilton hette pappan till Conrad Hilton, 

som grundade hotellkedjan, och han 

kom från gården Hilton i Klöfta i norska 

Ullensaker kommun. För den som är 

intresserad av släktband och kändisar 

kan meddelas att den gode Augustus 

följaktligen var farfars farfar till Paris 

Hilton, som ju brukar synas i kändisspalterna. 

Här har du våfflan 

■ I norska Porsgrunn 

stals en bil fullastad 

med våffelsmet för en 

tid sedan. Ägarinnan, 

som driver ett företag i 

telemark som tillagar just våfflor, utlovade 

ett helt års förbrukning av våfflor 

som belöning för den som såg till att 

bilen, och smeten, kom till rätta. Bilen 

återfanns så småningom av ett gift par, 

som kan leva på nygräddade våfflor 

hela året, om de vill, vill säga. 

Var god dröj... 

■ Det finns fortfarande norrmän som, 

65 år efter andra världskrigets slut, 

väntar på utlovad krigspension. Norska 

statens pensionsmyndighet hävdar att 

det tar tid att behandla ansökningarna. 

■ En fastighetsmäklare i New York 

har stämt den isländske finansmagnaten 

Jon Asgeir Johannesson och 

dennes hustru designern Ingibjörg 

Palmadottir. Orsaken är ett Ikea-kök, 

enligt tidningen New York Daily News. 

Mäklaren har hyrt ut parets lyxvåning 

värd 10 miljoner dollar, i Gramercy 

22 | N O R D E N S t I D N I N G N R 1 / 2 0 1 0 

Falklands-tvist med Norge 

■ Norge har fått en protestnot från 

Argentina. Landet är kritiskt mot att 

norska oljebolaget AGR Group deltar 

i brittiska oljeborrningar utanför 

Falklandsöarna. Från argentinskt håll 

anser man att öarna tillhör Argentina 

och är olagligt ockuperade av Storbritannien. 

På norska UD avvisar man protesten 

med hänvisning till att man inte tar 

Dyrt så in i Norden 

■ Danmark och Norge är bland de 

dyraste länderna i världen att semestra 

i, enligt valutaväxlingsföretaget 

X-changes nya semesterindex. Danmark 

ligger på 111:e plats och Norge på 116:e 

i indexet där Sverige ligger på plats 100. 

Det billigaste semesterlandet i närområdet 

är Estland, som med sin 64:e plats 

också är billigast i hela Europa. 

Backande botar föga 

■ Det blir inget straff för den man 

som i oktober 2007 backade genom 

Öresundstunneln. Mannen, chaufför 

vid Litauens ambassad i Köpenhamn, 

åtnjuter nämligen diplomatisk immunitet, 

meddelar Østre Landsret i den 

danska huvudstaden. 

Mannen upptäckte en dag i oktober 

Inget att skylta med 

■ Svenska och danska honorärkonsulaten 

i Narvik har haft besök av en tjuv. 

tjuven har stulit skyltar som anger var 

konsulaten finns. Skyltstölderna är 

polisanmälda och nya skyltar beställda. 

Ikea skapar dålig stämning 

Park, ett av New Yorks absolut finaste 

kvarter. 

I stämningsansökan heter det att 

lägenhetens Ikea-kök inte når upp till 

den passande standard som man kan 

förvänta sig i en lägenhet i Gramercy 

Park och att man har fått nedsättande 

kommentarer från gäster. 

ställning till olösta gränstvister och 

oljebolaget går på den brittiska linjen, 

nämligen att Storbritannien har 

suveränitet över Falklandsöarna. 

Ögruppen, som i Argentina kalllas 

Malvinerna, har kontrollerats 

av Storbritannien sedan 1833. 1982 

utbröt krig mellan Argentina och 

Storbritannien om överhögheten över 

Falklandsöarna. 

Langalangalangafanum 

■ Islänningar är av segt virke. Nu har 

landet fått sin första farfarsfarfarsfar 

eller langalangalangafanum, som det 

heter på isländska. Gissur O Erlingsson, 

101 år gammal, fick för en tid sedan sitt 

första barnbarnsbarnbarnsbarn. Att sex 

generationer i en och samma familj är 

vid liv är mycket ovanligt, inte bara på 

Island, skriver tidningen Morgunbladid. 

2007, när han kört ner i tunneln vid 

Kastrup att han inte hade pengar 

att betala färden på den svenska 

sidan. Istället lade han i backen nere 

i tunneln, mitt framför ögonen på en 

polispatrull. Huruvida det var någon 

litauisk diplomat med på färden 

förtäljer inte historien. 

De gamla i havet 

Gammalt 

och ungt på 

Bornholm. 

■ Nästan var tredje bornholmare är 

över 60 år enligt siffror från Danmarks 

motsvarighet till SCB, Danmarks statistik. 

Bara 16 procent av befolkningen på 

ön är i åldern 20–39 år. Jämför man med 

Köpenhamn är motsvarande siffra 41 

procent och bara 17 är över 60 år. Dessutom 

var befolkningstillväxten på ön, 

som har Danmarks äldsta befolkning, 

bara 0,5 procent 2009

Rivet 

i arkivet 

Visst var det Næss 

– men vem är damen i hatt 

■ ■ ■ Man må säga: ni är påläst, kära 

läsekrets! Mitt grundtips var att inte så 

många skulle knäcka förra frågan i Rivet 

i arkivet. Den äldre gentlemannen 

på bilden var ju sysselsatt i en disciplin 

som kanske inte står i strålkastarljuset 

varje dag. Han var nämligen filosof! 

Bilden föreställde den norske filosofen 

Arne Næss som gick ur tiden i 

januari förra året, 96 år gammal. Kanske 

fick Karin Nordlund Bendixen i 

Uppsala, som var den första av ganska 

många som visste det, hjälp av ledtråden 

att ”han åtminstone gått på djupet”. 

Det är ju den allmänna föreställningen, 

att filosofi och filosofer går på djupet 

med de frågor de behandlar, existentiella 

och andra. 

Att han var ”den yngste i sitt slag” 

syftade på att han var den dittills yngste 

professorn vid universitetet i Oslo när 

han tillträdde 1939, bara 27 år gammal. 

Han blev kvar på den posten ända till 

1970. 

Dessutom fick ni en ledtråd om att 

han ”rätt kraftigt stack upp ovanför oss 

vanliga”. Med det syftade vi på att han 

varit bergsklättrare. 1950 och 1964 ledde 

Arne Næss klätterexpeditioner till 

Tirich Mir i Pakistan. Och det är minst sagt en bedrift, inte 

minst för en filosofiprofessor. Berget är nämligen 7 690 meter 

högt (världens högsta berg, Mount Everest är 8 848 meter), och 

Naess’ expedition var den första som nådde toppen. Enligt den 

antike filosofen Epiktetos ligger all filosofi i två ord, nämligen 

utstå och avstå. På mig verkar det som om filosofen Arne Næss 

valt det förra. 

■ ■ ■ Och så till nästa fråga. Den här gången gäller det en 

dam. Ja, en verklig dam kan man nog säga. Att bära hatt är kanske 

inte ett måste i hennes yrke, men åtminstone en av hennes 

kollegor är känd för att göra det. 

Damen ifråga träffade för övrigt sin man på ett seglarläger 

när hon var 13 år. Ryktet säger att de tränade på att slå knopar 

tillsammans. Måhända slog de redan då en oupplöslig kärlekens 

knop? 

tävla & vINN 

? 

Vinn 

Norden-tröja 

När ni vet svaret skickar ni 

som vanligt in det till: 

Rivet i arkivet 

Nordens Tidning 

Box 22 087 

104 22 Stockholm 

Glöm inte att uppge ditt 

eget namn, din adress och 

färg och storlek på den tshirt 

du kan vinna om ditt 

svar blir det första rätta som 

öppnas. 

Storlekarna är small (s) till 

large (l) och dessutom extra 

extra large (xxl). Färgerna 

är svart och sandfärgad. 

Arne Næss, 

filosof, 

professor och 

bergsklättrare. 

Inte alls så 

obekant för 

den pålästa 

läsekretsen 

som redaktör’n 

trott... 


Kan banken rädda 

500 miljoner euro från nordiska 

investeringsbanken för att rena havet 

Nordiska Investeringsbankens huvudkontor i Helsingfors. 


– Något måste göras och 

det snabbt! 

Orden är Finlands president 

Tarja Halonens när 

hon invigde toppmötet 

om Östersjön i Helsingfors 

i februari. 

Östersjön anses vara ett 

av världens mest förorenade 

innanhav. 

Men det är inte tillgången på finansiering 

som utgör den främsta 

flaskhalsen när det gäller att 

rena Östersjön. Utmaningen ligger snarast 

i att bereda Östersjöprojekten för finansiering, 

menar Nordiska Investeringsbankens 

(NIB) verkställande direktör Johnny 

Åkerholm. 

– Finansiärer kräver konkreta projekt 

och klart definierade motparter, konstaterade 

han. 

investeringsbanken är en av nyckelfinansiärerna 

när det gäller reningen av Östersjön 

och Johnny Åkerholms ord kan tolkas 

som att många initiativ för att rädda 

vårt nedsmutsade innanhav är för luddiga. 

Nordiska Investeringsbanken har två låneordningar 

som siktar mot Östersjön 

och klimatförändringar. Det finns 500 

miljoner euro reserverade för att finansiera 

Östersjöprojekt. Av dessa är cirka 100 

miljoner redan utbetalda. Men bankens 

utvecklingschef, Harro Pitkänen, försäkrar 

att man skulle vilja finansiera fler projekt 

kring miljön i Östersjön. 

– Talar man istället om projekt som 

syftar till att stoppa klimatförändringen så 

har vi fördelat så mycket som en miljard 

kronor i 36 mycket konkreta projekt. 

NIB startade sin verksamhet 1976 och

Östersjön? 

Ett NIB-finansierat projekt – finska vattenkraftbolaget 

Kemijoki Oy har fått lån av 

Investeringsbanken för att installera nya 

turbiner i tre kraftverk. 

Utmaningen ligger i att förbereda projekten för 

finansiering, säger NIBs vd, Johnny Åkerblom. 

ända sedan dess har Norden och dess miljö 

legat banken varmt om hjärtat. Från början 

handlade det om att främja den ekonomiska 

integrationen mellan de fem nordiska 

länderna, som var bankens ägare. Idag 

handlar det om miljön och om att främja 

hållbar tillväxt. Men investeringarna sker 

inte bara i Norden och Baltikum utan över 

hela världen. 

nib är en internationell finansinstitution, 

inte en kommersiell bank eller myndighet, 

berättar Jukka Ahonen, bankens kommunikationsdirektör. 

Man kan alltså inte jämföra Nordiska 

Investeringsbanken med Nordea eller 

Swedbank, utan mer med Europeiska Investeringsbanken 

eller med Världsbanken. 

Vad som skiljer är, förutom ägandet och 

storleken, mandatet - att stärka konkurrenskraften 

och förbättra miljön. 

NIB ägs av de fem nordiska länderna 

och, sedan 2005, även de tre baltiska länderna. 

Den är en bra affär för sina ägare. 

Banken har gått med vinst nästan varje år. 

nordiska investeringsbanken sysslar enbart 

med utlåning av pengar, som banken 

i sin tur lånar upp på den internationella 

kapitalmarknaden. Man har nyligen omdefinierat 

sin uppdragsbeskrivning och 

två hörnpelare, konkurrenskraft och miljö, 

ska genomsyra de projekt banken lånar ut 

pengar till. 

– Innanför den uppdragsbeskrivningen 

har vi identifierat vissa sektorer som viktiga 

där vi kan uppnå grundmålsättningarna 

på bästa sätt. Det är miljö, energisektorn, 

transport, logistik, kommunikation och 

innovation, säger utvecklingschefen Harro 

Pitkänen. 

Målsättningen 2009 var att 70 procent 

av bankens nyutlåning, 1,4–1,5 miljarder 

euro, skulle finansiera i de här sektorerna 

och det uppnåddes med god marginal. Fyra 

femtedelar av utlåningen hamnar i ägarländerna, 

men man lånar också ut till projekt 

på andra håll i världen. 

➤ 


”Till projekt som syftar till att 

stoppa klimatförändringen så 

har vi fördelat så mycket som 

en miljard kronor i 36 mycket 

konkreta projekt. ” Harro Pitkänen, utvecklingschef. 

– Vi fokuserar och kan inte låna ut hur 

mycket som helst. Närområdet, Östersjöregionen, 

är viktigast, men vi finns också på 

andra håll i världen, säger Harro Pitkänen. 

Han berättar att aktiviteterna utanför 

Norden-Baltikum har fokuserats på ett 

tiotal länder, förutom i Östersjöregionen på 

några tillväxtmarknader: Brasilien, Indien 

och Kina. 

Efterfrågan på lånade pengar är stor i 

dessa finanskrisens dagar. För några år sedan 

var det tvärtom. 

– Till exempel i Baltikum fanns så mycket 

billiga pengar tidigare att vi knappast behövdes 

där, förklarar Harro Pitkänen. 

– Idag är det brist på pengar i Baltikum 

och därför har vi fått en viktigare roll där. 

men nib är ingen välgörenhetsorganisation. 

Banken försöker styra utlåningen så att den 

skapar största möjliga mervärde. Värderingarna 

görs efter bankmässiga principer, men 

också efter miljömässiga. När det gäller 

projektens miljökonsekvenser är man noga. 

Man har en speciell avdelning som bara 

sysslar med att bedöma miljökonsekvenser 

i de projekt som banken kan tänka sig att 

vara med och finansiera. 


ett projekt där banken varit den största 

enskilda bidragsgivaren, 46 miljoner euro, 

men där man också samarbetat bland annat 

med Europeiska Investeringsbanken är ett 

vattenreningsprojekt i St Petersburg. Det 

nya vattenreningsverket, som togs i bruk 

2005, renar en stor del av stadens vatten 

innan det rinner ut i Finska viken. Invigningen 

skedde högtidligt i närvaro av den 

dåvarande ryske presidenten Putin, den 

finländska presidenten Halonen och Göran 

Persson, svensk statsminister på den tiden. 

Det största projekt som Nordiska Investeringsbanken 

varit medfinansiär i är världens 

största vindkraftpark till havs utanför 

Jyllands västkust i Danmark. Där har man 

lånat ut 160 av de 448 miljoner euro som 

hela vindkraftparken kostar. Men också när 

det gäller mindre projekt finansierar banken 

högst hälften. Så i alla projekt måste 

det finnas andra finansiärer. 

det finns ett partnerskap som heter NDEP, 

The Northern Dimension Environmental 

Partnership. Det är ett samarbete mellan 

finansieringsinstituten Europeiska Investeringsbanken, 

EIB, the European Bank for 

Reconstruction and Development (EBRD), 

Nordiska Miljöfinansierings bolaget, NEF- 

CO och Nordiska Investeringsbanken, alla 

aktiva i Östersjöregionen. Nordiska investeringsbanken 

håller i, och driver, en rad 

projekt i partnerskapets namn. Vattenreningsprojektet 

i St Petersburg är ett sådant, 

men det finns också andra, bland annat i 

”NIB är en internationell 

finansinstitution, inte en 

kommersiell bank eller 

myndighet” 

Jukka Ahonen, kommunikationsdirektör

Kaliningrad. 

– I de stora sammanhangen är vi ganska 

små, så vi får förvalta vårt pund så gott vi 

kan, konstaterar Harro Pitkänen. 

– Och vi har också lånat ut 50 miljoner 

euro till Helsingfors stad, för inköp av nya 

låggolvsspårvagnar som tas i bruk 2013— 

2014. Och 45 miljoner euro till svenska SJ 

för nya X 2000-tåg, fortsätter Harro Pitkänen. 

de nordiska länderna är väldigt integrerade 

på olika plan. Flera av de större företagen 

korsägs av intressen i flera av länderna. 

De opererar över gränserna och ser 

Norden som sin hemmamarknad. Därför 

har Nordiska Investeringsbanken omvärderat 

sin roll från att i första hand verka 

för samarbeten mellan Nordens länder. Nu 

handlar verksamheten mer om att befrämja 

konkurrenskraften i bankens numera åtta 

medlemsländer och att verka för en bättre 

miljö. 

– Miljön känner ju inga politiska gränser, 

menar Johan Ljungberg som är bankens 

miljöchef. Han är bergsingenjör och 

kommer från gruvindustrin men har också 

forskat kring miljöfrågor. Idag leder han 

en miljöenhet inom banken bestående av 

fyra personer. Dess uppgift är att bedöma 

projekten ur miljösynpunkt. Och Nordiska 

Investeringsbankens bedömningsgrunder 

bygger till stor del på EU:s miljölagstiftning. 

– Men projekten ska helst främja både 

konkurrenskraften och vara bra för miljön. 

Det finns projekt som inte lever upp till vår 

kravnivå och det händer att Johan Ljungberg 

stoppar projekt, men normalt lyckas 

man diskutera ihop sig med kunden. 

nordiska investeringsbanken har normalt 

cirka tjugo projekt igång samtidigt, allt från 

forsknings- och utvecklingsprojekt inom 

den tunga industrin i medlemsländerna 

till telecominvesteringar i Brasilien och Indien. 

Och överallt finns Johan Ljungberg 

och hans medarbetare för att bedöma den 

potentiella miljöpåverkan som projektet 

kan innebära. 

Varje ansökan som kommer in betygsätts 

både miljömässigt och konkurrenskraftsmässigt. 

Och man försöker också aktivt 

hitta miljönyttiga projekt. Det kan handla 

om vattenvård och det kan handla om att 

bromsa växthusgasutsläpp. 

Fortfarande går en väldigt stor del av 

bankens utlåning till projekt inom industri 

men det utesluter inte att de kan vara vär- 

”Projekten ska helst främja 

både konkurrenskraften och 

vara bra för miljön, och det 

finns projekt som inte lever 

upp till vår kravnivå.” 

defulla också för miljön. Det finns oftast en 

win-win-situation. När en industri minskar 

sina utsläpp så förbättrar de ofta sin lönsamhet 

samtidigt. 

Men hur räknar man hem miljöprojekt 

affärsmässigt? Hur länge dröjer det exempelvis 

innan en väg eller järnväg blir lönsam, 

och för vem blir den lönsam? 

– Man kan göra en samhällsekonomisk 

bedömning och då måste man ha ett annat 

betraktelsesätt, understryker utvecklingschef 

Harro Pitkänen. 

– Sedan finns ju den växande mellankategori 

där man tariffbelägger olika typer 

av tjänster. Det gäller också miljötjänster. 

Kommunernas vattenförsörjning drivs exempelvis 

i bolag som ska vara lönsamma 

som vilka andra företag som helst. När de 

investerar i nya reningsanläggningar och 

rörnät så utgår de från ett företagsekonomiskt 

betraktelsesätt. Deras intäktssida 

styrs av avgifter de tar ut för sin tjänst. 

I Norden börjar vi också se mer av den 

hybrid mellan samhällsekonomisk och privatekonomiska 

tankesätt som kallas Public 

Private Partnership, alltså lösningar där privata 

aktörer både får bygga och finansiera 

en väg, en bro eller ett stycke järnväg och 

ta ut avgifter för det. De som investerar i 

Johan Ljungberg, miljöchef. 

sådana projekt förväntar sig normal avkastning 

på det de satsar. 

men östersjön är oerhört viktig, inte bara 

för Nordiska Investeringsbanken. EU arbetar 

sedan i höstas efter en ny strategi 

för den regionen där man identifierar var 

tyngdpunkten ska läggas. Det handlar om 

miljö, energi, kommunikationer, välstånd 

och konkurrenskraft. Även om strategin 

bara gäller för EU-medlemsländerna är det 

viktigt att få till ett samarbete med grannskapet. 

Nordiska Investeringsbanken har 

redan en aktiv roll via havsmiljöprogrammet 

för Östersjön, det så kallade Baltic Sea 

Action Plan, som Helsingforskommissionen 

tagit fram. 

– Det är numer en del av EU:s strategi 

för området, och det hoppas vi ska bidra till 

att man ger mer tyngd och kraft åt havsmiljöplanen, 

säger miljöchef Johan Ljungberg. 

– Vi har sex medlemsländer som är kuststater 

i Östersjön. Vi har lånat till projekt i 

Ryssland sedan åttiotalet och vi har länge 

varit aktiva i Polen. Vi hoppas kunna starta 

en utlåning på miljösidan i Vitryssland. 

så nordiska Investeringsbanken täcker 

Östersjöregionen väl. Bara för ett halvår 

➤ 


sedan godkände banken ännu ett lån 

för rening av ännu mer avloppsvatten. 

Men går det att rädda Östersjön, ett av 

de mest nedsmutsade innanhaven i världen? 

Johan Ljungberg är positiv: 

– Ja, det finns hopp. Nu måste vi ta tag 

i de diffusa utsläppen från jordbruket. 

Man kan bland annat anlägga strandzoner 

närmast vattendragen som inte 

brukas eller bearbetas utan fungerar som 

filter och stoppar utsläppen. 

Problemet här är att NIB inte kan 

låna ut pengar till enskilda jordbrukare 

eftersom de är för små. Däremot kan 

man använda sig av ”finansiella intermediärer”, 

det vill säga lokala banker som i 

sin tur lånar ut pengar till att exempelvis 

renovera enskilda avlopp. Ett exempel är 

ett nyligen ingånget låneavtal på SEK 

155 miljoner (EUR 15 miljoner) med 

svenska Sparbanken Finn. Den ska i sin 

tur låna ut pengarna till privathushåll, 

lantbruk och små och medelstora företag 

för att dessa ska kunna minska sin 

del av belastningen på miljön. 

– Det finns många sådana utsläpp, 

och ”många bäckar små...”, menar Johan 

Ljungberg. ■ 


Dopattesten är i fara 

rista i sten. Det varar för evigt. Men nej, inte ens stenar kan 

motstå tidens tand. Utanför kyrkan i Jelling på Jylland står två 

runstenar, berömda över hela den runforskande världen. De 

är mer än tusen år gamla. Den ena lät kung Gorm den gamle rista för att 

ära sin drottning Tyra. Den andra, ett gigantiskt stenblock mer än två meter 

högt, släpades dit av hans son Harald Blåtand som lät rista de berömda orden 

”…den Harald, som vandt sig hele Danmark og Norge och gjorde danerne 

kristna.” 

Dessutom har runristaren huggit in en stor bild av den korsfäste Jesus. En 

praktfull sten, helt enkelt. 

men tidens tand gnager. Stenarna har vittrat. Luftföroreningar, fukt och frost 

har gjort sitt. De eviga stenarna står inför sitt förfall. Unesco som har dem på sin 

världsarvslista har slagit larm och nu har man i en arkitekttävling bestämt att 

stenarna ska få var sin skyddande glasmonter så att även framtida generationer 

kan beundra det som kulturministern kallar ”det viktigaste nationalmonumentet 

i Danmark” och som andra kallar Danmarks dopattest. 

samtidigt som jellingstenarna räddas attackeras jesusbilden på den ena från 

oväntat håll. Det danska passet innehåller nämligen en avbildning av den korsfäste 

Jesus på Jellingstenen. En dansk medborgare kräver att bilden tas bort från 

passet; den kränker hans lagliga rätt till religionsfrihet, anser han. Som bekant 

smyckas svenska pass mera diskret med svenska landskapsblommor. 

Det är klart, för en ateist, jude, muslim eller någon från någon annan religion 

med danskt medborgarskap kan det nog förefalla lätt absurt att lämna fram ett 

pass där det första som möter passkontrollören är den korsfäste Jesus. 

Hur som helst, den korsfäste på Haralds sten i Jelling har räddats och understryker 

påståendet att det var Harald som gjorde danskarna kristna. Ett påstående 

som inte har stått helt oantastat. 

någon liknande sten finns inte i Sverige, men utanför Frösö kyrka i Östersund 

står en runsten med texten: ”…Östman, Gudfasts son, lät resa denna sten och 

göra denna bro, och han lät kristna Jämtland.” Något blygsammare format på 

kristnandet än danske Harald, med andra ord. Dessutom tycks denne Östman 

ha varit en god brobyggare, och det var nog hans samtida tacksamma för. 

STURE NÄSLUND, Köpenhamn

Beste redaktør, 

Tidsskriftet for Föreningen Norden i 

Sverige er alltid en kilde til god og langsom 

lesning. Først går jeg til billedgåten, 

leser og funderer hvis jeg ikke ved første 

øyekast ser hvem det er. Men der har vi 

jo nyss avdøde Arne Næss, og jeg som allerede 

har en Norden-T-skjorte… 

Som (bl a) gammel lærer moret jeg 

over artikkelen om sær skrivning. Det 

syndes med dette fenomen og likeså med 

apostrofer. Men det forundrer meg alltid 

at annonsen/skiltet passerer uten kommentar. 

Den som skal utføre arbeidet, 

burde påpeke at det ikke heter Torbjørn’s 

kjøkken, Mor’s dag eller vaske pulver. 

En av mine favoritter fant jeg på et 

håndskrevet menyskilt ved LOVISA 

grillen: Stekt kyckling lever. Tøff liten 

kylling, får man virkelig si! 

At man bør kunne skrive av korrekt, 

var muligens viktigere før enn nu. Det 

forundrer meg at lærerstudenten på utflukt 

i Norden kan ha unngått å oppdage 

röster i norden 

Sær skrivning og apostrofer 

❞ 

Redaktör´n svarar: 

Direktören – en rolig prick... 

Tack för din kommentar, Maria. 

Jag uppfattar det att du, som jag, tycker 

det är viktigt att vårda våra nordiska 

språk. Sedan finns det ju språkgrodor 

som man kan förbigå med ett leende, 

som ditt konstaterade att man faktiskt 

alltid upplever en scenpjäs på en teater 

live. I förlängningen kan man ju också 

fundera över just det uttrycket, ett engelskt 

ord som blivit så vanligt, åtminstone 

i svenska, att det är svårt att hitta en 

tipset 

bättre inhemsk synonym. Att bara ersätta 

med det svenska ”levande” fungerar ju 

inte riktigt. Artisten uppträdde levande 

blir ju inte riktigt samma sak utan smått 

absurt, faktiskt. 

I vår allt mer globariserade värld kan 

detta med att ord och uttryck förs från 

det ena språket till det andra vara ett problem. 

Eller att behöva förklara sig på ett 

språk man ändå inte riktigt behärskar. 

Det för tanken till det stora svenska fö- 

at hun bodde på gode, gamle Schæffergården. 

Navnet er godt synlig både i nærmiljøet 

og på selve anlegget. Jeg stusset 

også over formuleringen ”fick också uppleva 

pjäsen live” (”Peer Gynt”) på Oslo 

Nye Teater. Sitter man i en teatersalong, 

er det en levende forestilling, ellers skulle 

det kanskje hete tv-drama eller film? 

Med vennlig hilsen 

Maria Blanceflor Rålamb 

retaget med ett företagsnamn som bland 

annat bestod av ett ”ö”. Men i globaliseringens 

och internets tidevarv fungerar ju 

inte det. Så man ändrade helt sonika företagsnamnet 

– ö blev till ett o. Och när 

företagets vd vid en internationell konferens 

skulle presentera det nya namnet, 

och ledningen, så inledde han stolt med 

att: ”...we are all the same persons, even 

without our pricks!” 

Ridå!! 

Slottet og Linstow – den nye hovedstadens grunnstein 

När Norge hade frigjorts från Danmark 1814 

blev Christiania (Oslo) åter huvudstad. Av de 

många institutionella byggnader som uppfördes 

var kungliga slottet (1825–1848) den mest 

ambitiösa. Placeringen blev avgörande för hur 

huvudstadens hela centrum skulle utformas. 

Slottet ritades av den danskfödde adelsmannen 

Hans D.F. Linstow och är ett monumentalverk 

inom norsk arkitektur. Utställningen visar hur 

slottet blev till och redogör för de viktigaste 

rummen och dess funktioner. En huvudattraktion 

på utställningen blir ”Den store komposisjon”, 

Linstows vackra presentationsteckningar 

till interiörerna. 

Plats: nasjonalmuseet – Arkitektur, Bankplassen 

3, oslo 

Tid: Utställningen är öppen 7 maj–10 oktober 

Pris: Fri entré 

Mer info: www.nasjonalmuseet.no 


”Jag är fisken 

som simmar mot 

strömmen 

och jag är beredd 

att slåss 

var eviga dag!” 


”Huggen 

Det är i dagarna 100 

år sedan Bjørnstierne 

Bjørnson gick ur 

tiden. Han var den 

mäktiga röst som 

förde Norges talan 

i kampen för frihet 

och demokrati. 

Hans litterära stjärna 

har falnat men 

hans betydelse för 

Norges frigörelse är 

obruten. 

TexT: sture näslund

ur klippan, i mer 

än naturlig storlek” 

100 år sedan giganten Bjørnson dog 

Han dog i Paris. I en sjuksäng på 

Hotel Wagram slutade hans 

hjärta att slå. Klockan var 8.45 

på kvällen den 26 april. Kistan med den 

döda kroppen fördes med tåg från Gare 

du Nord genom Europa via Berlin till 

Köpenhamn. Överallt där tåget stannade 

samlas människor för att ge sin sista hälsning. 

I Köpenhamn fördes kistan i procession 

genom staden till hamnen och 

pansarskeppet Norge. Vid ankomsten till 

Kristiania (Oslo) kungasalut från Akershus 

fästning. 75 000 sörjande följde honom 

till graven. 

En hövding var död. Hövdingen 

Bjørnstierne Bjørnson. Det är i år 100 år 

sedan den store norrmannen fördes hem 

som han själv önskade, ”seilende til hjemlandet 

med ansiktet vendt mot Norge.” 

Bjørnson gick ur tiden 77 år gammal. 

Vem var denne man vars död väckte sådan 

uppmärksamhet? 

för sin samtid reste han sig som en 

mäktig fura ur det norska fjället. Han 

deltog outtröttligt i praktiskt taget alla 

debatter, stora som små. Han var dramatiker, 

romanförfattare, lyriker, teaterchef, 

folktalare, nobelpristagare, journalist, 

agitator. Det är ingen överdrift att säga 

att han vissa perioder hade större inflytande 

på den politiska och kulturella utvecklingen 

i Norge än någon annan enskild 

norrman, utan att han hade någon 

formell maktposition. Hans författarskap 

och politiska verksamhet blev två sidor 

av samma sak. Det blev det bjørnsonska 

projektet. Han kallades med rätta för en 

nationell blåsbälg. Man kan också karakterisera 

honom genom att citera inledningen 

av Strindbergs Hemsöborna där 

det om Carlsson heter: ”Han kom som 

ett yrväder en aprilafton…“ 

Men Bjørnson var också ombytlig och 

Under stora hedersbetygelser fördes kistan 

hem till Norge. 

växlade ideligen ståndpunkt i många 

frågor. Och det oftast med buller och 

bång, oavsett om det gällde sakfrågor eller 

uppgörelser med vänner eller fiender. 

Som sextonårig gymnasist i Molde skrev 

han sin första tidningsartikel, inspirerad 

av februarirevolutionen 1848. Under 

signaturen ”Frihetsgudinnen” skrev han 

”Frihetens tale till moldenserne.” 

Han var republikan och monarkist, 

en tid socialist. Bjørnson var nationalist 

och skandinavist när han inte förespråkade 

ett pangermanskt försvarsförbund. 

Han hävdade Norges storhet och krav 

på frihet från unionen med Sverige, men 

ägnade stor tid åt att försvara små undertryckta 

folk ute i Europa. I Dreyfusaffären 

stod han på den anklagades sida. 

bjørnson var länge kompromisslös motståndare 

till unionen med Sverige men 

blev med åren vänligare inställd till de 

som han kallade STORSVENSKAR- 

NA. Han attackerade hårt kungen Oscar 

II men lät sig omfamnas av honom när 

han fick nobelpriset 1903. Listan över 

motsättningar är lång. 

– Jag är upplagd att slåss var eviga dag, 

sade han själv. 

Och det gjorde han. Bjørnsons röst 

hördes nästan överallt i denna den stora 

brytningens tid i det norska samhället. 

Det sades ibland till och med att när 

Bjørnson tiger blir det tyst. 

För eftervärlden framstår han som 

den rastlöse intellektuelle som under intryck 

av erfarenheter byter sida, ibland 

till omgivningens stora förfäran. Men 

hans huvudlinje var klar och målet för 

tidens kamp ändrades aldrig, att skapa 

ett folkstyre på nationell och självständig 

grund. I den saken var han ingen drömmare. 

Han blev den främste talesmannen 

för den radikalism som växte fram och 

där de självägande bönderna blev en allt 

starkare politisk kraft och där kraven på 

demokrati rullade som en våg över landet, 

trots att reaktionen på högerkanten 

var stark. Därför är det nästan självklart 

att det är denne man som skrivit texten 

till den norska nationalsången Ja, vi elsker 

dette landet. 

hans yttre var också imponerande. August 

Strindberg beskrev honom så här 

innan de två giganterna blev fiender. 

”Jag trodde mig se en förhistorisk kämpe, 

huggen ur klippan, i mer än naturlig storlek. 

Huvudet av sten, håret uppstruket som 

busken på en hjälm, tjocka ögonbryn, ansiktet 

styckat i stora rutor av kött, levande på 

samma sätt som bildhuggarens fuktiga lera, 

där man ännu ser ränderna efter poleringen, 

axlar så att de kunna bära en kanon, bröst 

och bål därefter, armar byggda att hålla upp 

en attika över portalen till ett tempel.” 

➤ 


Henrik Ibsen var Bjørnsons samtida. 

Medan Ibsen satt i avskildhet och skapade 

sina senare världsberömda dramer 

var Bjørnson hans motsats. Ibsen skrev 

en gång i ett brev till sin kollega: 

”Du har en mäktig begåvning för det 

politiska och ett oregerligt behov att leda 

den. Jag har inte ens anlag att vara medborgare, 

jag saknar fullständigt talang i 

den riktningen. Det är lika naturligt för 

dig att ställa dig i spetsen som det är för 

mig att ställa mig vid sidan av. Skulle jag 

bestämma vad det ska stå på en minnessten 

över dig ska det vara: HANS LIV VAR 

HANS BESTE DIKTNING.” 

Även den danske författaren Herman 

Bang var medveten om Bjørnsons politiska 

betydelse. Bang skrev: ”Medan han 

skapades av Norge, skapade han Norge.” 

Bjørnstierne Bjørnson var mycket 

medveten om den viktiga roll som han 

spelade i det kulturella och politiska livet. 

I ett brev skrev han ”Jag är fisken som 

simmar mot strömmen”. I ett annat brev 

skrev han med illa dold förtjusning: ”Jag 

har aldrig varit så hatad i Norge som i 

detta blomstrande ögonblick. Det är ju 

jag som har vållat alltsammans!” 

Med berömmelsen från sina bondeberättelser 

som plattform, bl a Synnøve 

Solbakken, kastade han sig ut i de politiska 

striderna och banade tillsammans 

med Johan Svedrup väg för den radikalism 

som förde till demokrati. 

den 24 april gavs en galaföreställning 

på Nationaltheatret i Oslo till minne av 

den store norrmannen. Man vill skapa en 

föreställning ”som rymmer hans många 

paradoxer och enorma vitalitet.” Nasjonalbiblioteket 

visar en stor Bjørnson-utställning. 

Det finns en särskild Bjørnsonakademi 

som vidareför hans arbete för 

mänskliga rättigheter och yttrandefrihet. 

Och år 2010 är utnämnt till Bjørnsonåret. 

I Molde, där Bjørnson var gymnasist, 

hålls 29 augusti – 5 september en 

bjørnsonfestival. Den svenske författaren 

Henning Mankell leder festivalens programråd. 

Däremot ger inte Norges Bank 

ut något särskilt minnesmynt som man 

gjorde när minnet av män som Ibsen, 

Wergeland och Hamsun högtidlighölls. 

Det är kanske en fingervisning om att 

Bjørnsons stjärna falnat något. 

Det märks även i repertoaren hos Nationaltheatret 

i Oslo och Dramaten i 

Stockholm. Ibsens dramer har satts upp 

228 gånger på osloteatern sedan början 


Samtida teckning av Bjørnstierne Bjørnson i en position han ofta intog – den kämpande 

folktalaren. 

av 1900-talet medan Bjørnsons skådespel 

har getts i 101 uppsättningar samma tid. 

På Dramaten i Stockholm har Ibsenpjäser 

satts upp 38 gånger, Bjørnsons endast 

åtta gånger. 

1800-talet var ett omtumlande sekel, 

inte minst i Norge. Inom den ramen 

kunde Bjørnson spela ut hela sitt register. 

Han var verkligen som fisken i vattnet, fisken 

som gärna simmade mot strömmen. 

Norge hade 1814 tvingats in i unionen 

med Sverige efter att i flera hundra år 

varit knutet till Danmark och styrts därifrån. 

Norge kallades för ämbetsmannastaten. 

Den regering som fanns dominerades 

Kvartett som skapade 

av ett fåtal ämbetsmannafamiljer som i 

sin tur vilade på kungens makt. Speciellt 

under de årtionden då Oscar II var regent 

hårdnade det politiska klimatet. En nationell 

radikal känsla växte fram i Norge, inte 

minst som en följd av 1848 års revolution 

i Frankrike. Norska självägande bönder 

blev en politisk kraft att räkna med samtidigt 

som nationalromantiken fick grepp 

om konstnärer och författare. 

Bland de intellektuella framträdde 

snart Bjørnson som den samlande kraften. 

Han agiterade mot ämbetsmannaväldet, 

han agiterade för ett fritt Norge 

och han agiterade outtröttligt mot Sverige, 

och inte minst mot kungen. Den 

en nordisk storhetstid 

Andra halvan av 1800-talet var en storhetstid 

för litteraturen i Skandinavien. 

Fyra profiler framstår klarare än andra: 

Bjørnstierne Bjørnson och Henrik Ibsen i 

Norge, August Strindberg i Sverige och Georg 

Brandes i Danmark. 

De levde i den stora brytningens tid och 

påverkade på flera sätt även politiken. När 

skådespel av Ibsen och Bjørnson hade premiär 

var det inte bara en kulturell händelse. Teatern 

var en del av tidens allmänna kulturella och 

politiska debatt. Så är det sällan idag. 

Ibsen Brandes Av de tre dramatikerna var det Bjørnson 

som fick Nobelpriset i litteratur. Det överraskade 

många. Att Strindberg inte fick det ansågs 

bero på att hans förhållande till Svenska 

akademien var direkt fientligt. Men Ibsen? 

Han hade många förespråkare och en del akademiledamöter 

ville att de två norrmännen 

skulle dela på priset. Men det blev Bjørnson. 

Man ansåg att hans diktning låg närmast Nobels 

ideal. 

Strindberg 

Bjørnson Till skillnad från de tre andra var inte Georg 

Brandes skönlitterär författare. Han var

politiska striden gällde inte längre balansen 

mellan kungamakt och folkmakt. Nu 

gällde det parlamentarism där all makt 

utgick från folket. 

Motståndet mot unioner har fortsatt 

att prägla norsk politik. Många argument 

som framfördes under 1800-talets strider 

kunde återfinnas när norrmännen vid ett 

par tillfällen i folkomröstningar sade nej 

till medlemskap i EU. Kopplingen först till 

Danmark och sedan till Sverige under flera 

hundra år har satt sina spår. 

Mycket tack vare Bjørnson kom ett politiskt 

genombrott i början av 1880-talet. 

Den politiska vänstern blev allt starkare. 

Den tvingade, genom partiet Venstre i 

Stortinget, fram riksrätt mot en sittande 

regering och kunde triumferande 1884 

bilda regering med Johan Sverdrup som 

statsminister. Norge hade tagit det avgörande 

steget över till demokrati och parlamentarism. 

i sverige var utvecklingen en annan. Reaktionära 

krafter och byråkrati härskade. 

Oscar II visade tydligen tecken till att 

utöva personlig makt. Motsättningarna 

mellan länderna ledde till att unionen blev 

en omöjlighet och 7 juni 1905 förklarade 

Stortinget att ”kungen upphört att fungera 

som norsk kung”. 

När detta sammanbrott av unionen kom 

litteraturkritiker. Hans föreläsningar vid Köpenhamns 

universitet under titeln ”Huvudströmmar 

i det 19:e århundradets litteratur” 

förnyade det andliga livet inte bara i Skandinavien 

utan i stora delar av Europa. 

Brandes ansåg att den moderna litteraturen 

levde när den satte samhällsproblem under 

debatt. Detta anammades helt av Ibsen, 

Strindberg och Bjørnson. De fyra hade täta 

kontakter med varandra, inte minst genom 

brev. Alla var ytterst flitiga brevskrivare, tusentals 

brev finns bevarade från deras händer. 

men de tre dramatikerna var inte bara vänner, 

de var också varandras direkta konkurrenter 

om att få sina dramer spelade på den internationella 

teatermarknaden. Ibland kom urladdningar, 

speciellt i breven, som får vår tids litterära 

fejder att framstå som en söndagsskola. 

Man kunde gräla om allt, men naturligtvis 

mest om de centrala frågorna i deras verk. 

Kvinnans ställning i samhället var ett sådant 

ämne där Strindberg öste galla över Ibsens 

hade Bjørnsons politiska inflytande klingat 

av. Visserligen hade han som förste skandinav 

fått Nobelpriset i litteratur två år tidigare 

och det gav då som nu en viss tyngd 

åt hans uttalanden. Men hans storhetstid 

var förbi. Han började också oroa sig 

för döden. 

1909 försämrades hans hälsa ytterligare 

och han beslöt att resa till Paris. Där hade 

han tidigare med viss framgång fått vård 

för sina krämpor. Men denna gång hjälpte 

inte någon behandling. Hans sista månader 

blev en utdragen och plågsam vistelse 

på ett hotell i Paris. Flera gånger trodde 

man att slutet var nära, i november fick han 

ett nytt slaganfall, men först i slutet av april 

1910 hade hans hjärta fått nog. Bjørnsons 

sista månader var plågsamma även för hans 

närmaste. Han trodde sig vara förföljd. 

Inte ens hemtransporten av hans kropp 

förlöpte utan konflikter. Det uppstod bråk 

om vem som skulle betala, vilken väg kistan 

skulle föras. Till sist tog norska regeringen 

på sig hela ansvaret och färden genom 

Europa till Kristiania blev en sällan 

skådad hyllning till en människa vars liv 

kom att bli en symbol för det nya Norge. 

Den svenske diktaren Verner von Heidenstam 

sade vid hans bår: 

”För oss i Sverige var du Norge, och Norge 

det var dig. När vi har harmats, ha vi harmats 

på dig! 

Nora i Ett dockhem och där Bjørnsons krav att 

även mannen skulle visa sexuell avhållsamhet 

före äktenskapet kastade ytterligare bensin 

på bålet. I konflikten, som gick under namnet 

sedlighetsfejden, utdelades hut åt alla håll. 

Även Brandes som var dramatikernas inspiratör 

skälldes ut för att han ansåg att replikerna 

i Ett dockhem föll som svärdshugg. Bjørnson 

bröt med Brandes och Strindberg rasade på 

sitt håll. 

men trots de fyra herrarnas hetsiga (brev-) 

temperament bildar de tillsammans en höjdpunkt 

i 1800-talets litterära Skandinavien. 

Men inte utan rallarsvingar i breven. När 

Strindberg åtalades i Giftasprocessen på 

1880-talet tyckte han att Bjørnson gått bakom 

ryggen på honom och skrev därför: 

”Fy! Du smädar i lönn. Gör icke det! Jag 

varnar dig! Håll dig alldeles tyst och stilla eljes…Detta 

är ett hot!” 

Inte heller Bjørnson sparade på krutet: 

”Han är så usel, så feg, så ond, att ormen är 

hans bild, och intet annat på jordens rund.” 

för 100 år sedan 

Strinbergsfejden 

Förlöjligad hjältekonung. 

■ ■ ■ den 29 april 1910 utbröt 

den så kallade strindbergsfejden. 

den började med att august 

strindberg publicerade en artikel 

som hette ”Faraondyrkan” i den 

nystartade liberala aftontidningen. 

i artikeln förlöjligar han kung 

Karl Xii och kritiserar författaren 

Verner von Heidenstam för dennes 

fosterländskhet. Han anklagar 

de litterära nittiotalisterna för 

att ha förringat hans insats. 

■ ■ ■ Von 

Heidenstam 

var inte sen 

att svara 

och karakteriserar 

sin 

tidigare vän 

strindberg 

som ”fullblodsbarbar” 

och ”förlupen träl”. 

strindbergsfejden blev en av 

de mest omfattande litterära 

debatterna någonsin i sverige 

med mer än 400 debattinlägg 

från dåtidens kulturelit, av vilka 

strindberg själv bidrog med 54 

stycken i tidningarna aftontidningen 

och social-demokraten. 


porträttet 

Nu laddar 

han om med 

en säker 

kärnmissil 


Morten traaviks nya konstprojekt 

Ni svenskar har utvecklat er sedan 

jag bodde i Stockholm på nittiotalet! 

Det säger den norske kostnären Morten 

Traavik som vållat uppståndelse med 

sin fotoutställning Miss Landmine, en 

skönhetstävling där kvinnor som stympats 

av landminor i Kambodja tävlar 

mot varandra. Utställningen skapade debatt 

när den visades på Armémuseum i 

Stockholm. 

Men den är gjord för att skapa debatt, 

menar den norske upphovsmannen 

och understryker samtidigt att han inte 

är ett dugg förvånad över att den väckt 

mer uppståndelse i Sverige än den gjort 

i Tyskland, Polen och Storbritannien där 

den också visats: 

– Ni svenskar är så väldigt politiskt 

korrekta, tycker Morten Traavik. 

Egentligen är han utbildad teaterregissör 

och skådespelare med studier både 

från anrika GITIS i Moskva och Dramatiska 

Institutet i Stockholm bakom 

sig. Mången norrman minns hans uppsättningar 

av Ibsens Gengångare och 

När de döda vaknar, som bland annat 

nominerades till Hedda-priset som årets 

teaterprojekt 2006. 

Men på senare år har det blivit alltmer 

konstprojekt för Morten Traavik. Och 

han vill ”använda konsten som ett socialt 

verktyg”, berättar han. 

– Som den skandinaviska genomsnittliga 

medelklassman jag är har jag vuxit 

upp med att man bör hjälpa de fattiga, 

och det är vad jag velat göra med mina 

två Miss Landmine-tävlingar i Angola 

och Kambodja. 

Apropå att hjälpa de fattiga blev denne 

omdiskuterade teaterman och konstnär 

också omtalad när han ”outsourcade” 

– som det heter på modernistiska – en 

teaterföreställning. Han lade nämligen 

ut produktionen av föreställningen på en 

teatergrupp i Lettland, eftersom produktionskostnaden 

är lägre där. 

När Nordens Tidning träffar Morten 

Traavik är han i full färd med ett konstprojekt 

för den norska försvarsmakten. 

Han kommer under hela innevarande år 

vara Norges försvarskonstnär, den förste 

någonsin. Och det första han tänker göra 

är att trä en 7,2 meter lång kondom över 

en kärnvapenmissil. Och efter mellanspelet 

som försvarskonstnär ska han till 

Nordkorea, där han förhandlar om att 

genomföra ett större konstprojekt. Vad 

det handlar om vill inte Morten Traavik 

berätta, men en kvalificerad gissning är 

att det i alla fall inte handlar om att trä 

kondomer över kärnvapenmissiler. ■

Titel: Mitt hems gränser 

vidgades 

Författare: Kari Haarder 

Ekman 

Förlag:: Centrum för 

Danmarksstudier 

Levande 

skandinavism 

Den politiska 

skandinavismen, 

strävan 

efter att 

återupprättaKalmarunionen, 

tog abrupt slut 

med kriget mellan Danmark 

och tyskland 1864, 

men på det kulturella planet 

levde skandinavismen 

vidare. Boken Mitt hems 

gränser vidgades är samtidigt 

en doktorsavhandling 

i litteraturvetenskap, 

skriven av Kari Haarder 

Ekman. Hon undersöker 

hur de skandinaviska idéerna 

levde och användes 

av en rad av 1800-talets 

nordiska författare, och 

hon visar intressant och 

genomträngande hur 

skandinavismen levde 

vidare även när politikens 

högtravande ordmassor 

hade tystnat. 


Titel: Vägen över havet 

från pionjärer till marknadsledare 

Författare: Pär-Henrik 

Sjöström 

Förlag: Breakwater 

Publishing 

En vägvisare 

över 

havet 

Nog kan det 

verka bestickande 

att anmäla ett beställningsverk, 

en bok utgiven av 

färjerederiet Viking Line 

med anledning företagets 

50-årsjubileum 2009. Men 

Vägen över havet från 

pionjärer till marknadsledare 

är ett måste, åtminstone för 

den som är kalenderbitare 

på böljan den blå. Pär-Henrik 

Titel: Oslo ockuperat! 

Författare:: Folke Bergh 

Förlag: Recito 

Historia för 

ny publik 

Oslo ockuperat! heter en 

anspråkslös bok, som 

kan vara svår att hitta på 

de stora bokhandelskedjornas 

hyllor. Den 

är skriven av Folke Bergh i 

Uppsala, som själv tjänstgjorde 

i Oslo under kriget, 

och den riktar sig främst till 

barn och ungdomar. Oslo 

ockuperat! berättar Folkes 

egna upplevelser i den ockuperade 

norska huvudstaden, 

men genom tvillingarna Oles 

och Karis, 10 år, ögon. Ämnet 

är angeläget i en tid där minneslösheten 

brer ut sig och 

den uppväxande generationen 

vet allt mindre om vår 

gemensamma historiska 

Sjöström, som skrivit boken 

för Viking Lines räkning har 

gjort en minst sagt gedigen 

och grundlig djupdykning i 

färjetrafikens historia mellan 

Sverige, Åland och Finland. 

Här kan man följa dess 

utveckling från att bolagets 

första egna bilfärja angjorde 

Gräddö på Rådmansö 1959 

fram till idag, med historik 

och tekniska detaljer kring 

alla de båtar som under 

rederiets flagg har trafikerat 

dessa vatten. Och de är 

många! För opartiskhetens 

skull framhålles härmed att 

det finns flera rederier som 

trafikerar och trafikerat norra 

Östersjön och Ålands hav, 

men det fråntar inte Viking, 

och Pär-Henrik Sjöström, det 

faktum att de har producerat 

en mycket intressant och 

läsvärd bok! 


bakgrund. Att 

spegla skeendet ur två barns 

synvinkel är ett bra och 

effektivt grepp att nå just 

den målgrupp som boken 

syftar till, nämligen barn och 

ungdom. Med detta inte sagt 

att inte också vuxna kan läsa 

Oslo ockuperat!. Den är ju 

faktiskt en ögonvittnesskildring 

och här finns mycket att 

hämta för den som inte var 

med. 

Anders Lindberg 

Böcker 

Titel: Opinionsbildning 

Författare: Olof Petersson 

Förlag: SNS förlagr 

En stor 

besvikelse 

Olof Petersson är en 

statsvetare jag har stor 

respekt för. Han har nu utkommit 

med en bok som 

heter Opinionsbildning. 

Enligt förlagets presentation 

ska boken ”tydliggöra 

opinionsbildningens 

roll i demokratin”. 

Mina förväntningar var 

stora. Den här vetenskapliga 

studien skulle 

säkert kartlägga bland 

annat folkrörelsernas 

(NGOs), till exempel 

Föreningen Nordens, 

centrala roll i opinionsbildningen. 

Besvikelsen 

blev desto större. Under 

lovande rubriker som 

”Fri åsiktsbildning”, ”Att 

påverka” och ”Att påverkas” 

finns inte ett ord om 

dessa viktiga kanaler för 

medborgarnas åsikts- och 

opinionsbildning. 

Ett litet hopp tändes när 

jag såg rubriken ”Religiös 

propaganda”. Svenska 

kyrkan framställer ju 

sig gärna som Sveriges 

största folkrörelse. 

Men nej. Det enda som 

behandlades på knappt 

tre sidor var den katolska 

(!) kyrkans roll i opinionsbildningen. 

Inger Jägerhorn 

® 

N O R D E N S t i D N i N G N R 2 / 2 0 1 0 | 35

π 

film Lina RosengRen 

Bra nordisk polis-action 

Titel: URO 

Genre: Drama/action 

Ursprungsland: Norger 

(2006) 

Regissör: Stefan Faldbakken 

hans petter är en ung, 

driven polis som nyligen 

rekryterats till URO, Oslopolisens 

narkotikastyrka. 

Hans impulsivitet och 

brist på rädsla gör honom 

användbar inom polisen 

men samtidigt får han ofta 

kritik för att han tar risker 

och utsätter sig själv och 

kollegor för fara. Eftersom 

han har en bakgrund som 

kriminell får han uppdrag 

som infiltratör. Under ett 

”Turistfälle-film” 

i bröllopsmiljö 

Titel: Brudgummen 

Genre: Drama/komedi- 

Urprungsland: Island 

(2008) 

Regissör: Baltsar Kormakur 

efter två år på den lilla 

ön Flatey kan universitetsläraren 

Jon konstatera att 

hans nya liv inte alls blev 

som han hade tänkt sig. 

Nu ska han precis gifta sig 

för andra gången med en 

arton år yngre, före detta 

elev. 

På ön pågår bröllopsbestyren 

för fullt men 

brudgummen Jon har 

drabbats av tvivel. Han 

är osäker på vad han vill 

och vem han är, och han 

plågas av minnen från sitt 

tidigare äktenskap. 

Brudgummen är en ut- 

36 | N O R D E N S t I D N I N g N R 2 / 2 0 1 0 

av dessa uppdrag träffar 

han barndomsvännen och 

klubbägarinnan Mette. 

Hans Petter inser snart 

att han och hon står på 

var sin sida om lagen men 

samtidigt gör deras gemensamma 

bakgrund att han 

känner stark samhörighet 

med Mette. Snart trappas 

stämningen upp och Hans 

Petter slits mellan sin lojalitet 

med polisen och sin 

vilja att beskydda Mette. 

URO är något så ovanligt 

som en bra nordisk polisaction-film. 

Med ett mörkare 

manus, mer genomarbetade 

karaktärer och mindre 

pang-pang har regissören 

Stefan Faldbakken gjort 

präglat isländsk komedi. 

Öborna, en grupp egensinniga 

karaktärer som 

gör allt för att slå mynt av 

turisterna, porträtteras 

med värme och humor. 

Den storslagna miljön 

och det magiska sommarljuset 

spelar en bärande 

roll i filmen som lär locka 

många turister till Island. 

ma. 

en film som slår de flesta 

nordiska konkurrenterna 

i genren med 

hästlängder. 

URO är sevärd 

film. För den som 

tvivlar kan jag 

avslöja att den 

vunnit uppmärksamhet 

i 

Cannes och 

det kan jag 

försäkra 

att varken 

Beck 

eller 

Wallander 

någonsin kommer 

göra. 

När främlingsrädslan 

griper omkring sig 

Titel: Fräls oss ifrån ondo 

Genre: Drama 

Urprungsland: Danmark 

(2009) 

Regissör: Ole Bornedal 

den danske regissören Ole 

Bornedal är duktig på att 

berätta spännande historier. 

Han har tidigare 

gjort filmer som 

Nattvakten och Jag 

är Dina. I Fräls oss 

ifrån ondo handlar 

det om två bröder 

som det har gått 

helt olika för l 

livet. Johannes är 

framgångsrik advokat, 

som flyttat 

hem till småstadsidyllen med 

sin vackra hustru Pernille 

och sina barn. Brodern Lars 

är försupen och arbetar som 

lastbilschaufför. Men det 

händer en bilolycka, som helt 

förändrar överlevnadsvillkoren 

i den sociala gemenskapen. 

Den utlösande faktorn 

är alltså en död, eller dödad, 

byinvånare, en kvinna som är 

omtyckt och respekterad men 

man förstår att konflikten har 

legat på lur långt innan det 

tragiska inträffade, ända sedan 

den bosniske 

flyktingen Alain 

dök upp i den stillastående 

idyllen. 

Fräls oss 

ifrån ondo är en 

välkomponerad 

historia som på 

ett effektivt sätt 

berättar om trångsynthet,småunken 

främlingsrädsla och om 

ett självdestruerande raseri 

som finns där strax under 

ytan och som kan bryta ut och 

bli farligt om något oväntat 

inträffar

Donkeyboy 

”Caught in a Life ” 

Skivbolag: Warner Music 

då och då dyker det upp ett 

band eller 

en artist 

som tar en 

med storm. 

Norska 

Donkeyboy 

är ett 

sådant med 

sin glada, 

trallvänliga 

och 

dansanta musik. Faktum är 

att hela skivan håller samma 

höga klass som de sönderspelade 

singlarna Ambitions 

och Sometimes. Kvintetten 

från Drammen utanför Oslo 

bjuder på falsettsång, starka 

körer och härliga instrumentala 

slingor och varenda låt 

på denna debutplatta skulle 

kunna bli en listetta. Min 

Frida Andersson 

”Busy Missing You” 

personliga favorit är den något 

lugnare Sleep in silence, 

där de påminner lite om det 

fantastiska 

brittiska 

bandet 

Coldplay 

med sina 

sentimentala 

tongångar. 

Jag är inte 

förvånad 

över att 

det unga succébandet 

sålde platina åtta dagar efter 

albumreleasen – det här är 

det bästa som hänt popen 

på flera år. Själva kallar de 

sin musik ”retrofräsch” och 

kanske kan man redan nu 

förutspå att det snart kommer 

att finnas fler band inom 

den nya genren. 

Skivbolag: Bonnier Amigo 

det är inte bara norrmännen 

ovan som imponerat 

på mig de senaste månaderna. 

Nu har även Finland 

spottat ur sig ett popunder. 

21-åriga Frida Andersson 

skulle kanske gå in under 

singer/song-writer-facket 

vid en snabb lyssning, en 

genre som kan vara svår 

att slå sig fram inom då 

många artister påminner om 

varandra. Men Frida sticker 

ut – hon har lyckats släppa 

en höjdarplatta. Låtarna är 

trallvänliga och produktionen 

fantastisk. Hon inleder 

starkt med countrydoftande 

Love candle, för att sedan 

beröra till hundra procent 

med titelspåret följt av 

lisa elghorn MUSIK 

Basse Wickman 

och Magnus Lindberg 

”Vita lögner + Svarta ballader” 

Skivbolag: Capitol 

under ett releaseparty förra 

året bestämde sig de gamla 

musikerrävarna Basse Wickman 

och Magnus Lindberg 

för att spela in en platta 

ihop. Urvalet blev visor av 

bland andra Dan Andersson 

och Bellman, samt dikter 

som de själva tonsatte. Med 

influenser från såväl Love 

som Neil Young har de nu 

fått ihop en skiva som jag 

tror kommer gå hem bäst 

bland lyssnare ur deras egen 

generation – jag kan tänka 

mig att Omkring tiggarn 

från Luossa kommer att gå 

varm på punschverandorna i 

sommar. Själv är jag inte helt 

övertygad. Evert taubes Sjuttonde 

balladen har redan 

gjorts i en 

oöverträffbar 

version av 

Cornelis 

Vreeswijk. 

Dock väger de upp den 

med härliga stämmor när 

de sjunger à capella på Carl 

Michael Bellmans Fredmans 

sång n:o 25. Om krögaren 

Cornelius. trots duktiga 

musiker stör jag mig ofta 

på att både Wickman och 

Lindberg ibland sjunger så 

pretentiöst att det låter som 

att de skämtar, särskilt på 

Han var min bästa vän. Vi får 

se, kanske faller en eventuell 

uppföljare – som titeln syftar 

på ska komma – mig mer i 

smaken. 

jazziga Messed up little kid 

samt October blue, som 

hade kunnat vara skriven 

av självaste Norah Jones. 

Frida Anderssons texter är 

personliga och innerliga 

och det märks att hon bryr 

sig om vad hon sjunger och 

förmedlar då textraderna 

är plockade ur hennes eget 

unga liv. Ibland påminner 

hon lite om svenska Lisa 

Ekdahl, och det är ett av de 

bästa betyg man kan få av 

mig, då Ekdahl sedan länge 

varit en stor personlig favorit. 

Frida Anderssons skiva 

är lättlyssnad och bjuder på 

vackra stämmor och välarrangerade 

instrument. Den 

här tjejen kommer att gå 

långt, förhoppningsvis även 

utanför Norden. 

≥ 

N O r D E N S t I D N I N g N r 2 / 2 0 1 0 | 37

Hon får litteraturpriset 

Sofi Oksanen får Nordiska rådets 

litteraturpris 2010 för romanen 

Utrensning. Sofi Oksanen är 33 år 

och har, förutom vinnarboken, gett ut två 

romaner - Stalins kossor och Baby Jane. 

Debutromanen Stalins kossor, som 

kom på svenska 2007, handlar om en ung 

finsk kvinna som växer upp med en estnisk 

mor precis som Sofi Oksanen själv 

gjort. Den senaste romanen, Utrensning, 

som blivit något av Sofi Oksanens internationella 

genombrott, handlar just om 

Estland – från 1930-talet och fram till 

det kalla krigets slut och Sovjetunionens 

fall. Också här är det två kvinnor som intar 

huvudrollerna, Aliide och Zara, den 

senare ett offer för 1990-talets sextrafficking. 

Boken har översatts till 27 språk. 

Bland annat släpps den i USA om någon 

vecka. 

nominerade till litteraturpriset från Sverige 

var författaren Steve Sem-Sandberg 

Välkommen att delta i en intensivkurs i finska för nybörjare eller längre 

hunna och upplev den finländska sommaren i skärgårdsmiljö! Hanaholmskursen 

är en klassiker som förutom språkundervisningen bjuder på ett 

gediget kulturprogram. 

Grund- och fortsättningskurser 31.7–7.8.2010 

Sommarfinska på Hanaholmen 

En kurs i finska språket och Finlands kultur för nordbor på 

Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland, Esbo. 

Grundkursen kräver inga tidigare språkfärdigheter i finska. I år ordnar vi två 

fortsättningskurser! De förutsätter att man har gått Hanaholmens grundkurs 

eller fortsättningskurs eller att man har motsvarande kunskaper. 

Kursavgift: 750 euro / 390 euro (studerande och lärare) 

Anmälan senast 7 maj. 

 

helpension och övernattning på Hanaholmens 

trivsamma kulturhotell vid havet 

Kursavgift utan logi 500 euro. Närmare information om kurserna ges av 

 

 

 

www.hanaholmen.fi 


www.nifin.helsinki.fi 

med romanen De fattiga i Łódź och poeten 

Ann Jäderlund med diktsamlingen 

Vad hjälper det en människa om hon häller 

rent vatten över sig i alla sina dagar. 

sofi oksanen har redan tidigare fått 

de mest prestigefyllda prisen i Finland, 

Finlandiapriset 2008 och Runebergpriset 

2009, men hon har också haft stora framgångar 

i Estland. Hon har bland annat 

röstats fram som ”Årets person” i en av 

de stora estniska tidningarna och fått ta 

emot en estnisk orden för sin ”utmärkta 

redogörelse av Estlands nutidshistoria”. 

Bedömningskommittén för Nordiska 

rådets litteraturpris motiverar sitt val av 

vinnare bland annat med att: 

”Sofi Oksanens roman Utrensning utspelar 

sig på två tidsplan i Estland, men 

dess teman kärlek, svek, makt och maktlöshet 

är tidlösa. Med ett sällsynt exakt och 

drabbande språk beskriver Oksanen vad 

historien gör med den enskilda människan 

och historiens närvaro i nuet.” 

Priset på 350 000 danska kronor, delas 

ut i samband med Nordiska rådets session 

i Reykjavik i november. 

För närvarande arbetar Sofi Oksanen 

med en pjäs för Nationalteatern, den 

finska nationalscenen. Pjäsen ska ha premiär 

2012. ■ 

Nu förbereds 

Fehmarn-bygget 

det är åtta år kvar tills bron över Fehmarn Bält mellan 

Danmark och Tyskland kommer att stå klar. Men redan 

nu har det statliga danska planeringsbolaget Fehmarn A/S, 

som är ansvarigt för förberedelserna av bygget, börjat leta 

efter lämpliga underleverantörer av bropelare och annat till 

förbindelsen över Fehmarn Bält. 

Bygget kommer att delas upp i minst tre större kontrakt. 

Kostnaden beräknas bli mer än 45 miljarder SEK för en 

bro och mer än 56 miljarder för en tunnel. 

i slutänden är det de entreprenörer som vinner kontrakten 

som bestämmer var tillverkning och arbeten ska ske. Men 

redan nu uppmanas kommuner som är intresserade av att 

få vara med i tillverkningsprocessen ordna med nödvändig 

infrastruktur och planering samt behövliga tillstånd. 

Fehmarn A/S vill se tillverkningen av fundament och 

pelare inom en radie på 8–12 mil från själva förbindelsen. 

Många områden i Tyskland och Danmark kan alltså 

komma i fråga. 

nu förestår miljöundersökningar samtidigt som myndigheter 

i Danmark och Tyskland ska ta slutlig ställning till 

om man ska bygga en bro eller en tunnelförbindelse. ■

Norges statsminister Jens Stoltenberg 

(S) kräver att svenska myndigheter ska 

se till att de svenska kärnkraftverken, 

som har gått med halv kapacitet, ska 

köras med full kapacitet så snart som 

möjligt. Detta för att få ner de mycket 

höga elpriserna som just nu drabbar hela 

Norden. Norge har dessutom drabbats 

300 000 kr till 

Voksenåsen 

Mer kärnkraft, tack! 

Kulturcentret Voksenåsen i Oslo får 

300 000 kronor av svenska utrikes- och 

kulturdepartementen för informationsinsatser 

för att öka kännedomen om centret 

centret i Sverige. 

1960 donerade Norge Voksenåsen till 

svenska staten som ett tack för svensk humanitär 

hjälp under andra världskrigets 

ockupation. Den viktiga svensk-norska 

De nordiska länderna har undertecknat 

ett avtal om utbyte av information med 

Bahamas för att förhindra skatteflykt. 

Avtalet är ett led i det nordiska samarbetet 

för att stoppa skatteflykt. Sedan förhandlingar 

inleddes 2007 har de nordiska 

länderna ingått informationsutbytesavtal 

med en rad skatteparadis, bland andra 

Andorra, Guernsey, Caymanöarna och 

Gibraltar. Genom avtalen får skattemyndigheterna 

tillgång till upplysningar som 

kan leda till att tillgångar och inkomster 

avslöjas som inte har deklarerats i hemlandet. 

Sedan Öresundsbron invigdes år 2000 har 

drygt 17 000 personer flyttat från Skåne 

till Danmark och drygt 32 000 personer 

i andra riktningen. Befolkningen i Skåne 

har på grund av omflyttningarna ökat 

med 15 000 personer. Utflyttningen från 

extra hårt på grund av ledningsbrott till 

kontinenten. 

I Norge finns mobila gaskraftverk och 

regeringen överväger nu att starta dessa 

även om de inte kan ersätta mer än en 

liten del av den elkraft som de svenska 

kärnkraftverken skulle kunna distribuera 

vid full drift. 

mötesplatsen har en programverksamhet 

som spänner från språk och kultur till 

dagsaktuella politiska och ekonomiska 

frågor, näringsliv, turism och regionalt 

samarbete samt Sveriges och Norges internationella 

engagemang. 

Försvårad skatteflykt 

Andorra, ett av skatteparadisen som blir lite 

mindre paradisiskt genom avtal. 

Fortsatt ”Skåne-flykt” 

Danmark till Skåne kulminerade 2007 

och har därefter minskat något. Fler 

danskar flyttar också hem igen eftersom 

skillnader i bostadspriser har minskat och 

utbudet av lägenheter i Köpenhamnsområdet 

har ökat. 

det nordiska samarbetet 

Åland får 

ministrar 

Från och med den första mars 

tituleras en ledamot av Ålands 

landskapsregering minister. Åland, 

som har en självstyrelse beslutad 

av Nationernas förbund 1921, har 

ett parlament, Ålands lagting, med 

30 ledamöter som representerar 

6 partier. Landskapsregeringen 

består av sju ledamöter som nu officiellt 

kan kalla sig ministrar efter 

en komplettering av landskapslagen. 

Frågan om titeln minister 

ska användas eller inte har varit 

föremål för diskussioner i olika 

sammanhang ända sedan landskapsregeringen 

fick sin nuvarande 

benämning 1 juni 2004. 

Karen Ellemann. 

Foto: : Johannes Jansson/norden.org 

Dansk minister 

för Norden 

Karen Ellemann utsågs i februari 

till ny dansk minister för nordiskt 

samarbete. Förutom den uppgiften 

är hon också miljöminister sedan 

Lars Lökke Rasmussen möblerade 

om, och satte sin egen prägel på 

den regeringen han ärvde efter 

tidigare statsministern Anders 

Fogh Rasmussen. I den nya regerinen 

är Lene Espersen, tidigare 

ekonomiminister, ny utrikesminister 

och Gitte Lillelund Bech 

försvarsminister. Karen Ellemann 

efterträde Bertel Haarder som 

blev ny inrikes- och hälsominister. 

Sju tidigare regeringsmedlemmar 

har fått lämna och sju nya namn 

har kommit in på regeringslistan. 

Dessutom har sju tidigare ministrar 

fått nya uppgifter. 

N o R D E N S t I D N I N G N R 2 / 2 0 1 0 | 39

Mänskliga rättigheter 

i nytt projekt 

Uppdatera 

dina kontaktuppgifter 

Vi kommunicerar i första hand 

via e-post med våra medlemmar 

och ibland skickar vi 

traditionell post. Vi vet att vi 

har fel postadress till en del 

medlemmar och för att våra 

meddelanden till dig inte ska 

komma bort på vägen vill vi att 

du uppdaterar dina kontaktuppgifter 

till oss. 

På vår hemsida finns ett formulär 

under ”Bli medlem” där du 

kan fylla i de kontaktuppgifter 

du vill att vi ska ha till dig. du 

behöver ditt medlemsnummer 

för att använda formuläret. om 

du anmält din e-post till oss 

men inte får utskick kan du 

kolla säkerhetsinställningarna 

i ditt e-postprogram och lägga 

till info@fnuf.se som en känd 

eller säker adress. 

Enklare rutiner 

för dig som vill 

bli medlem 

du blir medlem i FnUF genom 

att fylla i ett formulär på 

vår hemsida samt betala 95 

kronor på vårt postgirokonto 

433 93 54-5. skriv namn och 

födelseår i meddelandefältet 

vid betalningen. 


Nu ges unga i norra Sverige 

möjligheten till ökade 

kunskaper i frågor kring 

mänskliga rättigheter. Genom 

Barentsprojektet RRR 

– Reggae Rock & Rights 

Tour skall ungdomar i Barentsregionen 

få utveckla 

sina idéer och engagemang. 

Jätteintressant projekt, det passar perfekt 

in i FNUF:s verksamhet i år, säger 

Sofia Mörtlund, ordförande i FNUF:s 

lokalavdelning i Umeå. 

Projektet, som nu är i pilotfas, omfattar 

13 län i norra delarna av Sverige, Norge, 

Finland och Ryssland och riktar sig till 

gymnasieungdomar. Under några månaders 

tid skall samtliga län besökas där ungdomar 

genom workshops och seminarier 

skall ges möjlighet att diskutera mänskliga 

rättigheter ur ett nordligt perspektiv. 

– Just nu turnerar vi runt Barentsregionen 

och samlar åsikter och önskemål från 

ungdomar hur den framtida turnén skall 

utformas, berättar projektledaren Ylva 

Pavval. 

FNUF är enligt Pavval en optimal partner 

i och med sitt breda engagemang. Förhoppningen 

är att FNUF under året skall 

Föreningen nordens ungdomsförbund 

FnUF är en förening för dig mellan 16 

och 35 år som är intresserad av att 

uppleva norden. Medlemskapet kostar 

bara 95 kr/år och ger dig tillgång till 

en massa spännande aktiviteter i hela 

norden. Årligen arrangeras resor, ungdomsträffar, 

seminarier, filmvisningar 

och många andra aktiviteter där du får 

Det här är FNUF 

www.barentsyouth.org/barents-reggae-rockand-rights-tour.4596783-71662.html 

öka sitt engagemang i projektet vilket på 

sikt kan leda till ökat medlemsantal i norra 

Sverige. 

– Årets satsning ligger på språkfrågan 

och vi ser många beröringspunkter med 

just språk och mänskliga rättigheter, säger 

Sofia Mörtlund. 

Till hösten planeras Café Norden hållas 

i Sverige, varför samarbetet kan bli högaktuellt. 

– Det skulle vara jättespännande att 

samarrangera något med RRR-projektet 

inom ramen för Café Norden. Vi har 

mängder med idéer och drömmen vore 

att göra något spännande om språk och 

mänskliga rättigheter för ungdomar, gärna 

i norra Sverige, avslutar Sofia Mörtlund. 

Petter Mahrs 

petter.mahrs@gmail.com 

möjlighet att träffa ungdomar från hela 

norden. en prenumeration på nordens 

tidning ingår, liksom vårt nyhetsbrev 

norrskenet där vi informerar om vad 

som är på gång. information hittar du 

också på vår hemsida www.fnuf.se och 

på vår egen Facebook-sida. du når oss 

på info@fnuf.se och vårt plusgiro är 

4339354-5.

■ ■ ■ Marianne Ersson, Föreningen 

Norden-medlem i Hudiksvall, har foto 

som en stor passion här i livet. Fast egentligen 

kan man tala om två passioner. Den 

andra är Lofoten. Där har hon tillbringat 

mycket tid. Och dessa två passioner har 

visat sig vara en lyckosam kombination. 

– Jag har fotograferat de blommor som 

finns däruppe och till dags dato har jag 

kommit upp till 130 stycken. Jag har beskrivit 

dem och jag har försökt få fram 

lite kulturhistoria kring varje blomma. 

Det är som en bildflora. 

Intressant med Lofotens blommor är 

att här finns både fjällflora och ängsflora 

på samma ställe. Fjällsippa och fjällviol 

sida vid sida med rallarros och hundloka. 

Berggrunden är dessutom kalkrik och 

kanske är det därför det finns många orkideer. 

– På vissa ställen växer orkideer som 

ogräs utmed vägkanten! 

Nu är det inte bara blommor som Marianne 

är intresserad av. 

– Jag fotograferar allt utom solnedgångar. 

Alla solnedgångar är redan fotograferade, 

skrattar hon. 

fotointresset har suttit i länge. Mariannes 

första kamera var en Kodak Instamatic 

som hon köpte när hon tog realexamen 

1963. Sedan dess har hon hållit 

Så in i norden 

Kl 5 på morgonen i Kallviken. Första frosten har kommit trots att det bara är augusti. Flugsnappshona på väg in i hiolken 

Från marinmuseet i Stralsund 

(beskuren). 

Marianne förevigar Norden 

Fjällbrud. 

Närbild av en höskallra. 

på. Men att välja det som yrke har aldrig 

fallit henne in. 

– Jag har varit lärare hela livet och jag har 

trivts med det. Men det är en härlig hobby 

jag har haft. Jag har roligt varje dag. 

Numera är Marianne Ersson pensionär. 

Men skolbänken lämnar hon inte 

även om hon idag nyttjar den som elev 

istället för som lärare. Och ämnet – ja, 

vad tror ni? 

– Jag läser två distanskurser på högskolan 

i Jönköping. En heter Digital 

bildbehandling och den andra Visuell 

kommunikation. Det är jättespännande, 

tar mycket tid, men som pensionär har 

jag ju mycket av den varan! 


Så in i norden 

Sture Näslund 

Slesvig 

på Västkusten 

■ ■ ■ den 27 februari anordnades 

en seminariedag över 

gränserna om Föreningen 

nordens årsbok 2010, Slesvig 

– ett gränsland i Norden, på 

nordiska Folkhögskolan i 

Kungälv. Över gränserna för 

att seminariet samlat nordenmedlemmar 

från Bohuslän/ 

göteborg, Älvsborg, skaraborg 

och Halland på nordiska 

Folkhögskolan i Kungälv. 

Föredragshållare var bokens 

redaktör, torsten Hallberg, 

och en av dess medförfattare, 

sture näslund. 

seminariet gav på ett effektivt 

sätt en genomgång av boken, 

studiematerialet och historien. 

Vi är övertygade om att detta 

inspirerade till studiecirklar 

bland de nordenavdelningar 

som deltog. 

Lennart Fridén berättade om 

upplägget för den resa som är 

planerad till slesvig i juni, en 

resa som blir två tack vare den 

stora efterfrågan. 

ett tack till alla för en inspirerande 

dag! 


Gunn Wallin 

liTTERäR SoMMaRpjäS 

på BiSkopS-aRNö i åR 

■ ■ ■ Nordens folkhögskola Biskops- 

Arnö ligger på en ö i norra Mälaren, och 

här har man spelat utomhusteater sedan år 

2002. Den nordiska anknytningen har funnits 

i pjäser från Island, Norge och Danmark 

och 2010 är det dags att återvända 

till Sverige. Det blir en nyskriven pjäs med 

litterär anknytning. Jan Fridegård – författaren 

som bland annat blev känd för sina 

romaner som beskrev lantarbetarnas förhållanden 

– levde under en tid i en stuga 

med utsikt mot Biskops-Arnö och han är 

vår huvudperson. 

den unga dramatikern Therese Söderberg 

skildrar i pjäsen Mitt namn var Jan Fridegård 

den hårda miljö som en statarfamilj 

tvingades leva i. Men man tog också vara 

på de tillfällen till glädje som bjöds - musiken, 

skrivandet, festerna, midsommarfirandet. 

Produktionen regisseras av Sture Ekholm 

och de ledande rollerna innehas av 

FNUF-möte i Västerås 

■ ■ ■ I februari hölls årsmöte i den ett år 

gamla FNUF-avdelningen i Västerås. Till 

ordförande valdes Mary Synnelius, kassör 

och sekreterare blev Daniella Lundström 

och till övriga ledamöter valdes Daniel 

Elahi och Johan Hellström. Jim Andersson 

valdes till revisor. 

Föreningen skall som huvudsaklig inriktning 

under 2010 ha temat medeltiden. 

Föreningen kommer att arrangera ett med- 

Regissören Sture Ekholm instruerar Marika 

Lagercrantz. 

Marika Lagercrantz och Jan Boholm - den 

trio som fick så översvallande recensioner 

för sommarteatern 2009. 

Premiären äger rum 12 juni och det blir 

totalt 20 föreställningar med avslutning 

10 juli. Passa gärna på att ta en promenad 

bland ekarna och almarna på ön och 

titta även in i gotiska salen från 1300-talet. 

Ett sommarbesok på Biskops-Arnö ger så 

mycket. 

eltida gästabud och planerar att delta under 

medeltidsveckan i Visby. 

avdelningen ska också stå värd för FNUFs 

förbundsstämma i år. Den äger rum den 

17–18 april. Själva årsstämman, som hålls 

i Västerås Stadshus den 17 april är FNUFs 

högsta beslutande organ och därvid ges 

tillfälle att träffa ungdomar från hela Sverige 

och delar av Norden.

Höst 

och vår 

i Hässleholm 

■ ■ ■ I Hässleholms Nordenavdelning 

arbetar vi helst med ett sammanhållande 

tema per termin. Således har vi bjudit på 

översikter över arkitektur i Norden, konst, 

musik och så vidare under rubriker som 

”Kultur så in i Norden”, ”Bröd och skådespel” 

och annat. Temat för hösten 2009 var 

givet ”Sverige-Finland, märkesåret 1809”. 

hösten inleddes av docent Patrick Sibelius 

från Åbo Akademi som elegant kåserade 

om vad det inneburit att vara svensk 

i Finland. Rubriken var ”De som blev på 

den ryska sidan”. Intressanta inblickar i 

separationen 1809 och hur den påverkade 

självbilden på båda sidor gav fil.dr. Ainu 

Elmgren från Lund. 

Konstnären Kjell Ekström gav med sitt 

föredrag ”Konst över gränsen” glimtar ur 

konstlivet i Finland och Sverige från 1809 

till 2009. Vad har finska konstnärer betytt 

för svenskt konstliv och vice versa? 

”Musik på topplistorna 1809” – vad kan 

vi veta om det? Fil. dr. Marion Lamberth 

betonade betydelsen av tonsättaren Bernhard 

Crusell från Nystad. 

Årets ”Kura skymning” genomfördes 

med ljudligt bistånd av kulturskolans ungdomskör, 

som framförde finska och fin- 

landssvenska visor. Texten ur Fänrik Stål 

lästes av skådespelaren Jörgen Andersson 

och bibliotekarie Evy Callmer gav en kort 

presentation av författaren Johan Ludvig 

Runeberg. Samma vecka hade vi besök av 

professor Merete Mazzarella som talade 

om författarens hustru, den begåvade och 

uppoffrande Fredrika Charlotta. 

Denna finska höst avslutades som sig 

bör av en finsk afton. Representanter från 

vår finska vänort Iitti deltog liksom norska 

Sör-Fron. Musikskolans stråkensemble 

spelade finsk musik, några av stadens företag 

visade finsk design och kända kommunpolitiker 

medverkade – till stort jubel 

– som mannekänger för finskt mode. 

i vår är temat ”Danmark. Bron 10 år”. Här 

bjuds föredrag av Dick Harrison om medeltiden, 

av Lena Sundström om ”Världens 

lyckligaste folk – en bok om Danmark” och 

vi erbjuder en liten språkcirkel i danska 

samt resa i Danmark med danska vänner. 

Det är med stor glädje vår förening konstaterar 

ett stort intresse: under de två senaste 

åren har medlemsantalet ökat med 64 

till 130 personer. Så har vi också en mycket 

stimulerande ordförande, Marianne Jom 

Jonasson. 

Dags 

att 

söka 

■ ■ ■ det 

är dags att 

söka plats 

på bildkonstlägret 

på Biskops Arnö. Lägret 

äger rum 17–20 juni och riktar 

sig till finska, norska, svenska 

och åländska ungdomar i åldern 

12–15 år. 

det är också dags att söka 

plats på det nordiska sommarlägret 

i Hilleröd. Lägret äger 

rum 28 juni till 4 juli och riktar 

sig till alla i åldern 11 –15 år i 

norden och Baltikum. 

Helge Kärrbrant avtackades med 

vackra blommor av efterträdaren 

Bertil Börjesson 

avgick efter 35 år 

■ ■ ■ Vid Himledalen-Lindberga-avdelningens 

årsmöte 

avgick Helge Kärrbrant efter 35 

år som ordförande. till ny ordförande 

valdes Bertil Börjesson. 

Vice ordförande, studie- och 

reseansvarig blev Vivi-Anne 

samuelsson. till sekreterare 

omvaldes Monica gabrielsson 

och omval blev det också för 

kassören gullis Forssén liksom 

för klubbmästaren Barbro 

Björling. Övriga i styrelsen omvaldes, 

gert Lagerstedt, göran 

Hellberg och Helge Kärrbrant. 

Före årsmötet framförde duo 

revêrie, dvs Malin ebbinghaus, 

flöjt, och Valentina Lorenz 

Cammans, harpa, ett uppskattat 

program om kärlek, liv och 

hopp. taubes valser blandades 

med klassiska pärlor och 

irländska musik. deras skickliga 

spel bands också samman med 

härliga kommentarer mellan de 

olika musikstyckena. 


Vid fullmäktigemötet 2008 beslöts att ett nytt 

principprogram skulle utarbetas. Här är styrelsens 

förslag till principprogram. Förslaget kommer 

att behandlas vidare vid fullmäktigemötet 

12–13 juni på Biskops-Arnö. 

Avdelningarnas och distriktens synpunkter 

VISION 

Principprogram för Föreningen Norden 

Föreningen Norden samlar individer och organisationer i Norden på 

tvärs över alla gränser för att bidra till fred, öppenhet och demokrati 

i Europa och världen. 

VÅR VISION 

En utgångspunkt för vår vision är Föreningen Nordens stadga, paragraf 

1 och 2: 

§ 1. Föreningens syfte 

Norden, svensk förening för nordiskt samarbete, har till ändamål att 

på alla områden stärka och utveckla de nordiska folkens samverkan 

inåt och utåt. 

§ 2. Verksamhetens inriktning 

För att uppnå syftet 

•tar föreningen initiativ och försöker påverka den politiska dagordningen 

för ett stärkt och utvecklat samarbete mellan de nordiska 

länderna, 

•medverkar föreningen i samhällsdebatten för att utveckla samarbetet 

i Europa med utgångspunkt i erfarenheterna av det nordiska 

samarbetet, 

•bedriver föreningen bland sina medlemmar och även utåt upplysningsarbete 

för att öka kunskapen om den nordiska gemenskapen 

men även kunskapen om Nordens grannländer, 

•formulerar och driver föreningen olika projekt inom bl.a. demokrati, 

utbildning, kultur och näringslivsutveckling, vilka involverar såväl de 

nordiska länderna som ett eller flera av Nordens grannländer. 

Vad vill vi med vår vision? 

Föreningen Norden vill öka samarbetet över nationsgränserna, stärka 

relationerna mellan människor från olika kulturer samt synliggöra 

Norden i världen. På så sätt kan vi bidra till en fredligare värld som 

bygger på människors kunskap och förståelse för varandra. 

BAKGRUND 

Det nordiska samarbetet har inte alltid varit självklart. De nordiska 

ländernas historia innehåller såväl krig som förtryck av minoriteter. 

Idag känns detta avlägset och otänkbart. De nordiska samhällena 

uppfattas av många som en modell för demokrati och välfärd. Det 

nordiska samarbetet har medverkat till detta och Föreningen Norden 

har varit och vill även i framtiden vara en viktig pådrivare. 

Europa söker idag sin roll i en snabbt föränderlig värld. Globaliseringen 

och hoten mot vår livsmiljö kräver ett allt starkare, globalt 

samarbete. Norden och Europa är vår hemmamarknad och är samtidigt 

våra politiska plattformar för att påverka skeendena i världen. 

Slutet på det kalla kriget och upplösningen av Sovjetunionen har 

önskar vi få fortlöpande men dock senast den 30 

april per post eller mejl till kansliet med Britta 

Nygård, britta@norden.se, som mottagare. En 

sammanställning av synpunkterna görs inför 

utskicket till fullmäktige i mitten av maj. 

öppnat för ett allt närmare samarbete mellan oss och våra grannar 

på andra sidan Östersjön. Föreningen Norden vill verka för att stärka 

civilsamhällets roll i hela Europa och för att stödja den ekonomiska, 

sociala och demokratiska utvecklingen. Föreningen Norden behövs 

för att öka medvetenheten om värdet av detta samarbete. 

VÄRDEORD 

Föreningen Nordens roll i samhället kan sammanfattas i tre ledord: 

Öppenhet, Engagemang och Påverkan. 

Öppenhet: Vi välkomnar nya nordbor och vill öka kontakterna mellan 

de som bott här länge och de som har flyttat hit på senare år. Vi 

är öppna för att se och lära av vår omvärld. 

Engagemang: Vi vill stärka demokratin och det mellanfolkliga samarbetet 

i Norden, Europa och Världen så att gemensamma problem 

och utmaningar kan hanteras i tid. 

Påverkan: Vi ser den nordiska integrationen som ett självklart mål 

inom alla samhällsområden och det nordiska samarbetet som nödvändigt 

för att vi ska kunna påverka utvecklingen i vår omvärld. 

PRINCIPPROGRAM 

Hur vill vi förverkliga vår vision? 

De områden som är särskilt viktiga för Föreningen Norden att arbeta 

med de närmaste fem åren är tre G:n : Gemenskap som manifesteras 

av det nordiska samarbete som ständigt kan och bör utvecklas, 

Grannskap som rymmer en breddning av samarbetet till Nordens 

grannländer och den s.k. nordliga dimensionen samt Globalisering 

som rymmer en ökad roll för Norden i världen. 

I. Gemenskap 

De nordiska länderna samarbetar för att driva frågor av gemensamt 

intresse för nordborna. Samarbetet bygger på den värdegemenskap 

som finns i de nordiska samhällena. Samarbetet skall stärka integrationen 

mellan länderna och främja regionens inflytande i världen. 

I.1 Arenor för Föreningen Norden 

Globaliseringen ställer allt större krav på flexibla samverkansformer 

och en förmåga att kunna agera på många olika arenor. För Föreningen 

Norden är dessa 

1. Det traditionella Norden mellan de fem nordiska länderna och de 

tre självstyrande områdena, 

2. Bilateralt samarbete mellan två nordiska länder, eller fler 

3. Samarbete med andra EU-länder 

4. Samarbete med Nordens närområden 

5. Globalt, där de nordiska länderna agerar tillsammans 

Agerandet på dessa olika arenor kompletterar varandra. För att lyckas

på den globala arenan måste de nordiska länderna agera tillsammans, 

vilket kräver ökad förståelse och kunskap om ländernas historia och 

kultur. Föreningen Nordens särskilda kompetens är kunskapsförmedling 

och kontaktskapande verksamhet. 

I.2 Kultursamarbetet 

Kultursamarbetet är en av hörnstenarna i det nordiska samarbetet 

och Föreningen Nordens arbete. Med konst och litteratur kan man 

öka kännedomen om de nordiska länderna också utanför Norden. 

Därmed skapas bättre förutsättningar för internationellt samarbete 

och globala satsningar. Konst och kreativa kompetenser har stor betydelse 

för Norden som global föregångsregion. 

I.3 Språksamarbetet 

I en tid av allt starkare inflytande från andra språkområden behövs 

en nordisk språkpolitik. Vi vill att de nordiska språken skall vara 

starka och levande och att alla nordbor skall kunna kommunicera på 

något av de tre skandinaviska språk som lärs ut i samtliga nordiska 

länder. Bättre språkförståelse gör det nordiska samarbetet effektivare 

och mer intressant. 

Deklarationen om nordisk språkpolitik, antagen den 1 september 

2006, måste genomföras och följas upp. De nordiska regeringarna / 

utbildningsministrarna bör utarbeta och genomföra en handlingsplan 

som skall garantera en samlad, långsiktig och effektiv språkpolitik. 

Projektet ”Nordiska språkpiloter i skolan/lärarutbildning i Norden” 

skall byggas ut så, att språkpiloterna kan handleda lärarkolleger och 

vara pådrivare av utvecklingen mot en bättre och effektivare undervisning 

i grannspråken. 

I.4 Den gemensamma arbetsmarknaden och gränshindren 

Vi vill arbeta för en fri och öppen arbetsmarknad i Norden med 

hög sysselsättning och god utbildning på alla nivåer. Bildning och 

kunskap är viktiga både för individens självförverkligande och för att 

Norden skall klara sig i den globala konkurrensen. 

Demografin kommer att ställa krav på stora förändringar på vår arbetsmarknad. 

Bl.a. kommer en ökad invandring av arbetskraft att bli 

nödvändig för att vi skall kunna producera de varor och tjänster som 

våra välfärdssamhällen behöver. 

Vi vill öka rörligheten i Norden och arbeta för ömsesidig respekt 

och integration av de nya nordborna i våra samhällen. Vi vill ha ett 

gränslöst och dynamiskt Norden, som kan möta globaliseringens 

utmaningar och trygga de nordiska ländernas konkurrenskraft och 

välfärd. 

Vi vill avskaffa existerande gränshinder mellan de nordiska länderna 

och förhindra att nya uppstår. Vi kräver en bättre koordinering och 

harmonisering av lagstiftningen i de nordiska länderna. 

Vi driver på Nordiska ministerrådets och Nordiska rådets pågående 

arbete med avskaffandet av gränshinder och förväntar oss konkreta 

resultat. 

II. Grannskap – Nordens nära grannar 

II.1 Den nordliga dimensionen och Östersjöregionen 

Den nordliga dimensionen är en gemensam politik för fyra parter: 

EU, Ryssland, Island och Norge. Den nordliga dimensionen skall 

fungera som en politisk plattform för att främja samarbete för hållbar 

utveckling, välstånd och säkerhet i Nordeuropa. Samarbetet med 

Ryssland, särskilt Nordvästra Ryssland spelar en viktig roll i den 

nordliga dimensionen. 

Föreningen Norden vill bidra till att konkretisera och förankra den 

nordliga dimensionen genom att stärka kontakterna och samarbetet 

med civilsamhället i Ryssland och i de tre baltiska länderna. 

Vi vill att det skall ske en nära och konkret samordning mellan den 

nordliga dimensionen och EU:s strategi för Östersjöregionen. 

Föreningen Norden behövs för att stödja de baltiska och ryska folken 

i deras strävan att bygga vänskapsband och utveckla samarbetet 

med såväl Norden som med de andra länderna i Östersjöregionen. 

Några exempel på verksamhetsområden är ett s.k. mobilitetsprogram 

för unga människor, vänortssamarbetet där våra avdelningar kan etablera 

relationer till vänorter i de tre baltiska länderna, Ryssland och 

övriga Östersjöregionen alt. öst-och centraleuropa och folkbildning 

som främjar kunskapen om varandras historia, kultur och religion. 

Vi vill arbeta för inrättandet av en kulturfond som möjliggör samarbete 

för ideella organisationer, skolor och kulturarbetare. 

III. Globaliseringen 

Norden är med sitt stora beroende av utrikeshandel och -investeringar 

starkt påverkat av globaliseringen. Finanskris, klimathot och 

sociala och ekonomiska obalanser innebär krav på en förmåga att 

samarbeta globalt för att hitta lösningar på gemensamma problem. 

Globaliseringens utmaningar kan inte lösas av enskilda länder. Om 

Norden ska kunna spela en roll och bidra till lösningar på gemensamma 

problem måste ett betydligt mer fördjupat samarbete växa 

fram mellan de nordiska länderna. 

III.1 Norden som en röst i världen 

De nordiska länderna bör samordna sig och uppträda gemensamt för 

att driva gemensamma positioner i EU och FN och Norden bör söka 

få en gemensam plats i G20. De nordiska länderna bör fortsatt verka 

för att Norden har säte i FN:s säkerhetsråd under varannan period. 

Nordisk forskning bör i väsentlig utsträckning bedrivas i samarbete. 

Nordbor bör kunna söka anslag från varandras forskningsstiftelser. 

De nordiska länderna bör se utmaningarna från den internationella 

konkurrensen som skäl för att stärka den nordiska välfärdspolitiken. 

Satsningar på utbildning, forskning, innovation och förnyelse samt 

ökad rörlighet på arbetsmarknaden kan skapa en stabil och hållbar 

ekonomisk tillväxt. 

De nordiska länderna bör öka sitt samarbete för att kunna spela en 

mer aktiv roll för att minska utsläppen av växthusgaser. Ökade satsningar 

på klimat- och energiforskning, höjd energieffektivitet och 

ökad användning av förnyelsebara energikällor skall vara prioriterade 

områden. 

Föreningen Norden vill att de nordiska regeringarna gemensamt tar 

ett starkare ledarskap i klimatfrågan vilket förutsätter mycket mer av 

samordning och gemensamt uppträdande. 

Föreningen Norden bidrar till omställningen av våra samhällen till 

produktion och konsumtion med låga koldioxid-utsläpp genom att 

sprida kunskap och öka medvetenheten bland medborgarna. 

Norden bör ta till sig och genomföra grundtankarna i det förslag till 

nordisk säkerhetspolitik i 13 punkter som Torvald Stoltenberg lade 

fram 2009. Vi vill särskilt uppmärksamma utvecklingen i Arktis som 

rymmer inte bara betydande säkerhetspolitiska utan även betydande 

sociala, ekonomiska och ekologiska konsekvenser.

på gång i norden 

27 april 

Paavo Lipponen 

en av Finlands mest uppmärksammade 

politiska 

gestalter, statsministern mm 

Paavo Lipponen har skrivit 

om landets efterkrigshistoria. 

i samtal med utrikeskorrespondenten 

Karu Lumikero. 

Plats: Finlandsinstitutet, 

stockholm Tid: 18.30 

Ledare: Lars nilsson 

För mer info: 

www.finlandsinstitutet.se 

Herr Moro, målaren Egil och 

den beiga kunden 

Författaren, regissören 

och skådespelaren Claes 

eriksson om att ge den lilla, 

obemärkta, okända människan 

en plats och en röst på 

film och scen. samtalsledare: 

journalisten dag tuvelius. 

Plats: nordiska akvarellmuseet, 

södra hamnen 6, 

skärhamn Tid: 19.00 

29 april 

Vårkonsert 

Kapellmästare ralf Kircher 

leder Åbo filharmoniska 

orkester. Medverkar gör Lisa 

Fornhammar, sopran och dan 

Karlström, tenor. 

Plats: Alandica, stora salen, 

Mariehamn Tid: 19.00 

Arrangör: nordens institut 

på Åland nipå och Finlands 

röda Kors, Ålandsdistriktet 

5 maj 

Island på andra sidan den 

ekonomiska krisen 

Hur påverkas arbetsliv, sociala 

relationer, kultur, utbildningsväsende, 

miljön – och islands 

förhållande till övriga norden, 

eU och nAto? Bl a medverkar 

sveriges ambassadör på 

island, Anders Ljunggren. 

Plats: norska kyrkan, stockholm 

Tid: 18.30 

Arrangör: Föreningen norden 

i stockholm i samarbete med 

samfundet sverige-island 

och Föreningen natur och 


samhälle i norden 

Anmälan till Lars Alberius, 

lars.alberius@telia.com eller 

tel 070-25 28 350 

7 maj 

Kärleksbrev 

Lättillgänglig och dråplig humoristisk 

teater med Birgitta 

Ulfsson och ivar Wiklander. 

gästspel från Lilla teatern i 

Helsingfors. 



Pris: 150 seK 



9 maj 

Europadagen 

europadagen uppmärksammas 

av Föreningen norden 

via aktiviteter i flera lokalavdelningar. 

denna dag år 1950 

förde Frankrikes utrikesminister 

robert schuman fram 

förslaget, schumandeklarationen, 

om att skapa ett enat 

europa för att bevara freden. 

Förslaget anses ha påbörjat 

det samarbete som idag 

representeras av eU. 

13–16 maj 

Konst, dans och musikresa 

Föreningen norden i Hässleholm 

besöker vänorten 

sør-Fron i gudbrandsdalen, 

norge. Alla medlemmar bor 

”hemma hos” till självkostnadspris. 

detaljerat program 

kommer att sändas ut 

senare. För mer info: ring 

Marianne tel 89 556 

16 maj 

Stadsvandring 

Kom och upplev Lysekil med 

nya ögon! Annika tischka 

visar runt i cirka två timmar. 

Pris: 30 kronor 

Arrangör: Föreningen norden, 

Lysekil 

19 maj 

Människans lott 

Författarsamtal med Kari 

Hotakainen om hans Finlandiapris-nominerade 

roman. 





20–23 maj 

Arbetets värde - arbetarlitteraturens 

återkomst? 

seminarium för nordiska författare 

och kritiker. inledningen 

av det litterära 2000-talet 

har bland annat inneburit 

en remarkabel aktualisering 

av frågor om klass, arbete 

och kön. i sverige har den 

realistiska berättelsen i fiktiv 

eller dokumentär ram kommit 

tillbaka. trenden kan ses 

som ett försök att utveckla 

skildringen av arbetet och 

arbetsplatsen i norden. 

Plats: nordens Biskops Arnö 

Deltagande/pris: Öppet för 

alla i norden verksamma 

författare men några platser 

reserveras för lärare, bibliotekarier 

eller andra litterärt 

intresserade, som kan delta 

mot en avgift på 2.500 seK. 

Anmälan: senast 15 april 


21 maj 

Språkvårdsseminarium 

seminarium som vänder sig 

till alla som använder det 

finska språket i sverige. 


stockholm Tid: 8.30-16.30 



23 maj 

Berättelser i beteshagen 

Biskops Arnö Litteraturfestival 

i form av ett offentligt 

uppläsningsprogram på den 

vackra utomhusscenen. 


Tid: 13–19 

29 maj 

Skavabölegrabbarna 

Finsk film med svensk text 

i regi av Zaida Bergroth. en 

tragisk men varm berättelse 

om hur en familj splittras. 

Filmen baserar sig på 

Antti raivios succépjäs med 

samma namn. 

Plats: Biografen Zita, stockholm 

Tid: 18.30 

12–13 juni 

Föreningen Nordens fullmäktigemöte 

Plats: nordens folkhögskola 

Biskops Arnö 

12 juni–10 juli 

Mitt namn är Jan Fridegård 

sommarteater på nordens 

Biskops-Arnö med pjäs 

om arbetarförfattaren Jan 

Fridegård 

I huvudrollerna: Jan Boholm 

och Marika Lagercrantz 



17 juni 

Gröna hissen 

Föreningen norden Hässleholm 

ser genrepet av ”gröna 

Hissen” med eva rydberg 

och Johan Ulveson. 

Plats: Fredriksdals Friluftsteater, 

Helsingborg Tid: 19.30 

Pris: 290 seK/medlemspris 

Anmälan: Birgitta tel 152 34 

senast 28 april. Begränsat 

antal biljetter 

29 juni –3 juli 

Debutantseminarium 

till seminariet inbjuds författare 

som just har debuterat 

eller står i begrepp att 

debutera. Arbetet utgår från 

debutanternas egna texter. 

dessutom medverkar ett par 

inbjudna föreläsare och de 

författare som fungerar som 

handledare under veckan. 

seminariet är öppet för alla i 

norden verksamma författare. 


Anmälan: senast 1 maj till 

www.biskopsarno.se

✁ 

D O M A R- 

T I T E L 

MALL- 

GRODA 

KAN 

VARA 

0-9 

PÅ VÄG 

FINNS I 

VISS 

DISK 

NÄPEN 

FLÄTAS 

I KRYSS 

© 

PONTUS 

PRESS 

VARSE- 

BLI 

BILD: NORDENS TIDNING 

NR 1 SID 6 

(ÖRESUNDSBRON) 

RÖR 

SIG I 

UR 

Grattis, 

ni vann! 

Vinnare i Kors & 

tvärs 1/10: 

Roy Ferling, 

Färgelanda, 

Arne Jonsson, 

norrköping, 

Ann-Britt Sandström,Huskvarna, 

Barbro Marklund, 

Vännäs, 

Helmer Ahlbäck, 

Lund. 

M A R K - 

M Å TT 

TRUM- 

PEN 

DAGS- 

MEJA 

BÄR 

NUNNA 

STÖRTAT 

IVÄG 

FLYGER 

VISSA 

FÅGLAR I 

HAR 

ÖGON 

RÅ- 

DJURS- 

HONA 

GJORDE 

STÖRRE 

S I N N E S - 

S J U K 

TSA R 

INGEN 

LYCKA 

ALLS 

ACKVI- 

RERA 

SES I 

BREV 

NEW 

YORK 

KORT 

NÅGOT 

GRIPAN- 

DE 

KRASCH 

STRIND- 

BERG- 

ÄNKA 

BILD: NORDENS TIDNING 

NR 3/09 SID 43 

STORA BILDEN 

KAN GÅ 

VAN- 

ÄRA 

UR BE- 

SVIKEN 

UTRED- 

ARE 

SIFFER- 

TAL 

I DET 

FALL 

ATT 

USA- 

STAT 

SLUM- 

PEN 

DANSK 

DEL 

HAR 

SLÄNDA 

OVERK- 

SAM 

ÄR VISS 

GÖK? 

KRAF- 

TIGT 

LJUD 

TROJA- 

HJÄLTE 

DREVER 

ENG- 

ELSK 

SESSA 

FYND 

APEL- 

SIN- 

STAD 

B E S I TTA 

HOPPA I 

KOM- 

PAKT 

BEHAND- 

TRAN- LADES I STRIX- 

FÅGEL KÖPEN- ALBERT 

HAMN 

TRUPP- B R A K SLAG E 

ANNAS GÖRS 

FÖRE 

BRÅKAS 

EGEN VID 

OM- APPIA 

SEGER- 

L ANKA JIPPO 

GÄRDAR RÖST V I A GUD L I N 

FÄRJE- 

TUREN 

BINDE- 

MEDEL 

MERA 

CITRON- 

LIK 

FÖRE 

BÖRD 

KLASS I 

BRUTE 

FÖRST I 

INDIEN 

B R A S DRAG T U SVERIGE A N O R ANG. I K A S T 

USA 

ÅTER- 

SPRIDER 

FÄRD 

VÄRME S N A B E L S K O R SKRIN R E T U R 

ORIEN- 

JÄMFÖR 

GREKISK 

TALISKA 

KALMAR- 

ODEN- 

FOTDON T BOKSTAV 

BRÖDER Ä N BROR 

UT- 

SLAGS- 

SÅS 

V E PLATS T E E F R Ö 

NANSEN- 

GÅ 

SOM 

OLJE- 

SKEPP 

IHOP 

PARAT EN 

PAKT O P E C MUS T Y S T HAR VI F R A M 

VARIT 

POETEN 

VANLIG 

SKUT- 

VOKAL- 

RAINER 

EXTRE- 

LOTT 

HYSS 

ORT 

LÖST 

MARIA R I L K E R MIST B U S Å R MALMÖ 

FINSK 

KLÄMMA 

GITTER 

MAR- 

SES 

A SKALK M A N N E R H E I MFÖRE TID G E M 

GOSSE 

TILL- 

FART 

© 

DOKTOR 

SLAG 

OCH 

PONTUS 

I D S R A I D I TV 

TRYCK Ö S Å S A PRESS L 

EL- 

LEVE- 

RANTÖR 

INGEN 

LITEN 

KABYSS 

I 

KRETSEN 

AV 

B 

HÄR 

SUMMA LÅTSAS 

TIDI- 

BLEV STATIO- AV MY- 

PJÄS- 

OM 

GARE 

ANDERS NÄR TISKA 

DELAR 

INTET 

RE- 

LJUNG- 

TAL 

PUBLIK 

GREN 

AMBAS- 

SADÖR I S L A N D 

FORM- 

N E G A- 

BAR M J U K T I O N D 

M U N T E R 

O D J 

F I N U P P S T Ä L L N I N G 

Ö V E R F A R T E N L I M S 

E O N S T O R K Ö K I N O M 

ÄR 

BALSA- 

MERAD 

LÖS- 

AKTIG- 

HET 

STJÄRNA 

VIRKE 

GER AV- 

SLAPP- 

NING 

VATTEN 

NOGA 

LÄSA 

SAKNAR 

KUJON 

SÅLDE 

SAAB 

STJÄRN- 

BILD 

SVEA- 

GUD 

REA- 

LITET 

JUST 

SKIV- 

JÄTTE 

KLOT 

KAN VA- 

RA DRÖM 

TROLL- 

DOM 

MUSIK- 

VISS 

REDDING 

RÄNTA 

GOJA 

OBE- 

GAGNAT 

FÅGEL 

Vinn en bok! 

ALLVAR- 

LIG 

LAG PÅ 

JOBBET 

SPIKLIK 

HAVS- 

BJÄSSE 

KORT TID 

FLYG- 

BOLAG 

kors & tvärs 

GARDE- 

ROBS- 

DJUR 

TRÄD 

KORT 

AVDEL- 

NING 

SMAJLA 

STOR 

VIKT 

SPÖDAM 

SLUT PÅ 

FLÖJT 

LJUD 

MED ... 

FÖRE 

HÖRS EJ 

FÖR- 

BUND 

DISK- 

MEDEL 

FÄRG- 

LÖSA 

HETER 

LOKET 

TRÖJ- 

STOR- 

LEK 

UTGÅR 

FÖRE 

MÖTE 

HIND- 

RAS 

skicka din lösning till: 

Föreningen Norden, Box 22 087, 104 22 Stockholm. 

Märk kuvertet ”Kors & tvärs”. senast 30 juni vill vi ha din 

lösning. 

Fem slumpvis utvalda rätta lösningar belönas med bokvinster. 

Välj här vilken bok du vill ha om du vinner: 

c danmark mer än kroer 

c grönland mer än isberg 

c nordisk kust 

Namn: 

Adress: 


medlemskapet 

Föreningen 


årsbok 2010 

Slesvig – ett 

gränsland 

i Norden 

■ ■ ■ Slesvig har varit ett av 

Nordens oroliga hörn med 

gränsförflyttningar och minoriteter 

på båda sidor om den 

dansk-tyska gränsen. Men här 

har man lyckats lösa problemet 

genom att låta människor 

bestämma själva. Idag är Slesvig 

ett lugnt område där majoriteter 

och minoriteter på båda 

sidor om gränsen lever i fred 

och sämja, utan konflikter. 

Medlemspris: 200 SEK+ 

porto 

Ej medlem: 300 SEK+porto 

Studiehandledning: 50 

SEK+porto 

Föreningen 

Nordens årsbok 

2009 

Nöd och Lust – 

Sverige och Finland 

i samtid och framtid 

■ ■ ■ Relationer mellan Finland och 

Sverige från tiden efter andra världskriget 

och framåt handlar Föreningen 

Nordens årsbok 2009 om. Vi har låtit 16 

skribenter beskriva relationerna, från de på 

det politiska och ekonomiska planet via de 

idrottsliga i form av Finnkampen till rent 

personliga relationer rakt över Bottenviken 

och Ålands hav. 

Vid beställning av böcker får du en bonusbok gratis! 

48 | n o r d E n S t i d n i n g n r 2 / 2 0 1 0 

Nordisk Kust 

✹Extra bok 

på köpet! 

Bonusböcker 

■ Fångstkultur i Västnorden 

gratis vid köp av annan bok 

■ Musik i Norden 


■ Nordkalottkonferansene og Nordkalottens 

framtid 


Medlemspris: 

190 

SEK+ porto 

Ej medlem: 300 SEK+porto 

Studiehandledning: 50 SEK+porto 

Danmark– mer än kroer 

■ ■ ■ En rikt illustrerad bok som även är lämplig i 

skolans undervisning om dagens Danmark. 

Pris: 20 SEK+porto 

■ ■ ■ Vackra bilder och talande texter om folk och farkoster 

i Norden – från Kvarken i öster till Grönland i väster, 

från Bornholm i söder till Nordland i norr. 


■ I Sverrig 


■ Svenskerne var vi halveis i krig med 


■ Från fälttåg till folkfest 


■ Finskan – ett svenskt språk 

gratis vid köp av annan bok

Barents – ett 

gränsland i Norden 

■ ■ ■ Föreningen Nordens årsbok 2008. 

Området omfattar landområdet längs 

kusten mot Barents hav från Nordland 

i Norge till Uralbergen i Ryssland. Samarbetet 

omfattar fyra länder – Norge, 

Sverige, Finland och Ryssland. Studiehandledning 

finns 


Karelen – ett 

gränsland i Norden 

■ ■ ■ Föreningen Nordens årsbok 2007. Karelen 

är ett av Nordens mest omstridda områden, 

delat mellan Finland ocgh Ryssland. Gränsen 

går rakt genom Karelen och är inte bara en 

geografisk skiljelinjeutan avslöjar också en välfärdsklyfta. 

Vi har låtit ett antal kunniga och 

initierade skribenter på båda sidor gränsen 

berätta om det Karelen som en gång var och 

om det som är idag. 


■ Att leva i den bästa av världar 


■ Dansk språksnurra 


■ Finsk språksnurra 


■ Svensk-norsk ordliste 


Grönland – mer än isberg 

■ ■ ■ Föreningen Nordens årsbok 2005. 

Grönland mer än isberg handlar om det 

moderna Grönland, om de människor 

som bor där och om de omständigheter 

de lever under i ett otillgängligt men 

modernt land som strävar mot ökad 

självständighet. 

Pris: 40 

SEK+porto 

Övriga böcker 

■ En bok om Thorbjörn 

50 SEK+porto 

■ Nordismen inifrån 

45 SEK+porto 

■ Finland i Norden 

60 SEK+porto 

■ Båda sidor 

30 SEK+porto 

Övrigt 

Manschettknappar i stål 

Utformade som nordengloben. 

Levereras i presentförpackning. 


Nordiskt flaggspel 

Med de åtta nordiska flaggorna 

i format 32x20 cm. 

Pris: 40 SEK+ porto 

Nordenfana 

Att bära vid högtidliga tillfällen. 

Storlek 150x108. Med 

stång och förvaringspåse. 

Pris: 1 740 SEK+porto. Utan 

stång och förvaringspåse 670 

SEK+porto 

Klubbnål av matt stål 

Utformat som nordengloben. 

6 mm i diameter. 


Skärmutställningar 

”rullgardins”-utställning om 

Föreningen norden. 

Lånas ut mot fraktkostnaden. 

Bordsstandar 

i vitt konstsiden. 50 cm hög 

stång av stål. Fot i marmor. 


Mugg 

Med nordiska flaggor. 


Vackra Nordenservetter 

ge ditt kalas en nordisk profil. 

nordenservetter i paket om 

20 st. 


Gratis värvningsmaterial 

Affisch med verksamhetsidén 

Värvningsfolder med inbetalningskort 

Affisch med nordensymbol 

och plats att texta på 

Små klistermärken med 

nordensymbol, ark om 12 st 

Stora klistermärken med stor 

nordensymbol 9x10 cm 

Nästa sida – här kan du beställa! 

n o r d E n S t i d n i n g n r 2 / 2 0 1 0 | 49

medlemskapet 

✁ 

✁ 

Ja, tack! Jag beställer 

antal Årsböcker à sek 

......... Slesvig – ett gränsland i norden ......... 

......... nöd och lust ......... 

......... Barents – ett gränsland i norden ......... 

......... Karelen – ett gränsland i norden ......... 

......... grönland – mer än isberg ......... 

......... danmark – mer än kroer ......... 

......... nordisk kust ......... 

antal Övriga böcker à sek 

......... En bok till thorbjörn ......... 

......... nordismen inifrån ......... 

......... Finland i norden ......... 

......... Båda sidor ......... 

antal Bonusböcker 

à sek 

......... Att leva i den bästa av världar gratis 

......... Fångstkultur i Västnorden gratis 

......... Musik i norden gratis 

......... i Sverrigen gratis 

......... Från fälttåg till folkfest gratis 

......... Finskan – ett svenskt språk gratis 

......... Svensk-norsk ordliste gratis 

......... dansk språksnurra gratis 

......... Finsk språksnurra gratis 

......... nordkalottkonferansene gratis 

......... Svenskerne var vi halveis i krig med gratis 

Vi skickar faktura. OBS! P g a Postens ändrade 

leveransvillkor måste din gatuadress 

uppges för undvikande av extra debitering. 

Ja, tack! Jag vill bli medlem 

❏ Jag vill bli medlem i Föreningen norden. Som ny medlem betalar jag 150 SEK första året och får en prenumeration 

på nordens tidning, medlemsrabatter och information om föreningens evenemang, resor, böcker etc. 

❏ Jag vill bli medlem i Föreningen nordens Ungdomsförbund. 95 SEK/år 

❏ Jag vill ge bort nordenmedlemskap 

❏ Jag vill veta mer om Föreningen norden 

namn: 

Adress: 

Postnummer: ort: 

50 | n o r d E n S t i d n i n g n r 2 / 2 0 1 0 

antal Övrigt 

à sek 

......... Manschettknappar ......... 

......... nordiskt flaggspel ......... 

......... nordenfana ......... 

......... Klubbnål ......... 

......... Skärmutställningar ......... 

......... Bordsstandar ......... 

......... Mugg med flaggor ......... 

......... nordenservetter ......... 

Föreningen Norden-tröjor 

à sek 

piketröja 

(fyll i antal bredvid resp storlek) 

Svart XS..... S..... M..... L..... XXL..... ......... 

Vit XS..... S..... M..... L..... XXL..... ......... 

antal 

Skicka beställningen: ❏ med A-post ❏ på billigaste sätt 

Gratis informationsmaterial 

......... Affisch med verksamhetsberättelse 

......... Värvningsfolder 

......... Affisch för textning m nordensymbol 

......... Små klistermärken med nordensymbol 

......... Stora klistermärken med nordensymbol 

. 

Avdelning/medlemsnummer: ££££££ 

namn: 

Adress: 

Postnummer: ort: 

à sek 

t-shirt 

(fyll i antal bredvid resp storlek) 

Svart. S..... M..... L..... ......... 

Sand S..... M..... L..... XXL..... ......... 

Summa (exkl porto): ............. 

Talongerna skickas till 

Föreningen Norden, Box 22087, 10422 Stockholm

SLESVIG 

- ett gränsland i Norden 

Föreningen Nordens årsbok 2010 handlar om det komplicerade förhållandet Schleswig/ 

Slesvig, Danmarks, men också Nordens, landgräns mot söder. Boken heter Slesvig – ett 

gränsland i Norden och den tar upp allt från den historiska bakgrunden, där Slesvig 

utvecklades till ett hertigdöme under den danska kronan, via hur grän- 

sen har flyttats, bland annat under de slesvigska krigen på 1800-talet 

till den folkomröstning som ägde rum 1920 och där folken själva fick 

bestämma vilket land de ville tillhöra. Men boken tar också upp för- 

hållandet idag, med den danska minoriteten på den tyska sidan och 

motsvarande tyska på den danska sidan. Den porträtterar människor 

tillhörande minoriteterna och den beskriver också de problem som 

Schengenavtalet har inneburit, med människo smuggling och illegal 

gränshandel. Slutligen innehåller boken också ren turist information 

där en del av alla sevärdheter som finns i Schleswig/Slesvig 

beskrivs för den som vill göra en resa. 

Beställ Föreningen Nordens årsbok 2010 

Slesvig – ett gränsland i Norden redan nu! 

Medlemspris 200:- + porto 40:- 

Köp Föreningen Nordens 

årsbok 2010 redan nu! 

Föreningen Norden | Box 22087, 104 22 Stockholm 

Tel: +46 (0)8 506 113 00. Fax: +46 (0)8 506 113 20 | e-post: foreningen@norden.se | www.norden.se

BoBattre_210_280 nr1 10-04-07 20.11 Sida 3 

Kan du räkna till tjugo på danska? 

Är engelskan ett hot mot svenskan? 

Hur många olika slags norska finns det? Och 

vad har egentligen hänt med isländskan de 

senaste tusen åren? 

Det är några av frågorna som diskuteras i 

Expedition: Språk i Norden, en nyskriven bok av 

Fredrik Harstad och Annica Anderson. Följ med 

på en resa genom Nordens olika minoritetsspråk, 

grannspråk, främmande språk, officiella 

språk – och en massa andra språk … 

Priset för Föreningen Nordens medlemmar är 100 kronor 

(ordinarie pris 179 kronor). Ange ”Norden” när du skickar 

din beställning via www.sprakinorden.com eller till 

Språk i Norden, Värmlandsgatan 32, 413 28 Göteborg. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Indoeuropeiskan lär ha haft åtta kasus, nämligen nominativ, 

ackusativ, dativ, genitiv, lokativ, ablativ, instrumentalis och vokativ. 

I svenskan, danskan och norskan har det kasussystemet försvunnit. 

Substantiven kan stå i nominativ (grundform) och genitiv (med 

–s), och några enstaka pronomen har en objektsform (mig och dig). 

I isländskan finns det fyra kasus, förutom nominativ och genitiv 

också ackusativ och dativ. De finsk-ugriska språken är däremot 

fi k h i st 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

130 131 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

www.sprakinorden.com 

85

Nordens Tidning nr 2 2010 - Föreningen Norden

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?