Nordens Tidning nr 2 2010 - Föreningen Norden

norden.se

Nordens Tidning nr 2 2010 - Föreningen Norden

Nr 2 2010 | Pris 29 SEK | 25 DKK | 26 NOK | 264 ISK | 2,5 EUR

Nordens tidning

Nordens

Förenta

Tidskrift från Föreningen Norden

Stater! ✹Tävla och vinn!

Möt mannen som

tror på möjligheten

Nordkaps magiska

dragningskraft

Investeringsbanken

Östersjöns räddning?

Rivet i arkivet

Kors & Tvärs

Tema: Jobb

i Norden

Bjørnstierne Bjørnson – en nordisk gigant

n o r d e n s t i d n i n g n r 5 / 2 0 0 9 |


NORDISKA SKÖNHETER

LOFOTEN MED HURTIGRUTEN

De branta fjällen, de djupa fjordarna och det speciella ljuset gör

en resa i norra Skandinavien till en stor naturupplevelse. Spåren

av vikingarnas framfart samsas med samernas gamla men ännu

levande kultur. Jukkasjärvis kyrka med Bror Hjorths altartavla

samt Abiskodalens och Nordkalottvägens vackra scenerier inleder

resan. Ögruppen Lofotens magiska sommarnätter blir minnen för

livet i Nordnorges magnifi ka natur. Vi bor i den pittoreska fi skebyn

Henningsvaer vid en grupp öar och holmar som ligger utspridda över

den blå Vestfjorden. Under en av dagarna väntar en båtfärd över

Trollfjorden – den vackraste delen av Hurtigruten – på ett av den

klassiska linjens fartyg. Resan avrundas i Arvidsjaur med samekultur

och silversmycken i midnattssolens rike. 6 dagar • 16/6, 2/7

GOTLAND CHAMBER MUSIC FESTIVAL

Rosornas, ruinernas och musikens ö! Hansastaden Visby med

sina gamla byggnader och sin ringmur har en charm som få andra

svenska städer. Under en vecka på sensommaren står musiken i

centrum, då vår världsberömda pianist Staffan Scheja, konstnärlig

ledare för festivalen, lockar framstående musiker till en mycket

uppskattad festival. Buss och båt tar oss till Gotland där vi bor bra

på hotell innanför stadsmurarna, med promenadavstånd till våra två

konserter. Vi upplever medeltidsstaden och öns historia under en

guidning i Gotlands Fornsal. Vår ciceron är uppskattade NIKLAS

LINDBLAD. 3 dagar • 29/7

Tel 08-660 18 00 www.favoritresor.se

SALTSTÄNKTA STRÖMSTAD & KOSTERÖARNA

Stilla hav, blå himmel och sol – vad är mer njutningsfullt? Västkustens

pärla Strömstad är ett av Sveriges mest kända kurorter och

här bor vi ståndsmässigt på klassiska Laholmen. De natursköna

Kosteröarna har i urminnes tider varit en mötesplats för människor

som älskar hav och natur. Ett vackert och dramatiskt panorama med

många skiftningar, badstränder, ljunghedar och små vindpinade

skogar. På Nordkoster reser sig Kosters fyrar på Högen. En utfl ykt

till Norge och Fredrikstens fästning står på programmet, platsen

som vi kanske mest känner till genom Karl XII:s fälttåg och död

1718. Våra omtyckta lokala guider lotsar oss genom Västkustens

bästa landskap. 3 dagar • 13/8

VATTENVÄGAR VID HJÄLMARE KANAL

Upplev Sveriges äldsta konstgjorda vattenväg Hjälmare kanal

ombord på komfortabelt fartyg. Vid Gravudden, nära Arboga,

börjar den drygt två timmar långa färden i maklig takt på kanalen.

Dess första sträckning ligger högre än de omgivande odlings markerna

och kantas av en allé med 200-åriga ekar. Grythyttans gästgivaregård

och Måltidens hus är välkänd för sin utsökta mat och vackra miljö

och vi besöker Loka Brunn, känd som hälsokälla

sedan 1600-talet, med Sveriges Kurortsmuseum.

2 dagar • 15/8

RESOR

FÖR

SJÄLEN.

SOMMAR – HÖST 2010

Beställ

vår katalog!


Är en nordisk

union kåk

eller stege?

vid filosofiföreläsningen på min ungdoms universitet

definierade en fyndig föreläsare en visionär

som en person som tänker i förväg när andra

tänker sig för. Den definitionen har inte slagit

mig förrän jag fick kontakt med Gunnar Wetterberg

och hans tankar kring en nordisk förbundsstat.

Hur han ser på sin vision kan ni läsa

om i detta nummer av Nordens Tidning, som för

övrigt tar upp arbetsmarknaden för ungdom i allmänhet

och projektet Nordjobb, som Föreningen

Norden drivit i många år, i synnerhet.

vi tar er också med till Nordkap. Visste ni att det

fanns ett thailändskt museum där, till minne av

kungen av Siam – Thailand hette Siam på den

tiden – Chulalongkorn, som bars upp på klippan

av fyra norska sjömän. Kraftfullt folk, norrmännen!

Med sådana grannar skulle vi vinna på en

förbundsstat.

varför inte försöka? Man måste våga för att

vinna, som i poker! Men så är det det där med

alla kungahusen. Vad ska vi göra av alla kungar?

Förresten är det kanske inte så viktigt. Kung är

visserligen kung, men esset är värt mer!

Nordens tidning

ges ut av Föreningen

Norden

sedan 1943.

Upplagan är

15 500 och går till

föreningens medlemmar

samt till

prenumeranter i

Sverige och övriga Norden.

Redaktör´n

OMSLAGSiLLuSTrATiON:

PeTeR bergman

Prenumeration

4 nr/år. Sverige 100 sek,

övriga Norden 130 sek, övriga

världen 150 sek. Betalas på

PG 28 44-9. ”Prenumeration

Nordens tidning” anges på

talongen.

Ansvarig utgivare

Britta Nygård

Chefredaktör

Torsten Hallberg

INNeH å ll

6

16

24

40

Adress

Föreningen Norden

Box 22 87

104 22 Stockholm

Telefon

+46 (0)8 50 61 13 00

Fax +46 (0)8 50 61 13 20

E-post torsten@norden.se

www.norden.se.

Annonser

Advertise

Tel +46 (0)8 22 44 80

www.advertise.se

6. Unionen Norden

Gunnar Wetterberg, debattör, författare,

visionär mm tror på en ny union, en

förbundsstat bestående av de Nordiska

länderna. Nu har har fått Nordiska Rådets

uppdrag att konkretisera idén.

10.Tema Nordjobb

Nordjobb står inför en ordentlig utmaning.

Det råder stor ungdomsarbetslöshet

samtidigt som arbetskraftsbrist står

för dörren. en kombination som inte är

alldeles lätt att hantera.

16. Magiska Nordkap

Dragningskraften är rent magiskt vid det

som av många kallats världens ände.

Nordkap, klippan längst norrut i europa

lockar tiotusentals besökare varje år.

24. Investering i Norden

Nordiska Investeringsbanken investerar

miljarder i miljön. ett av de största

projekten är Östersjöns rening.

30. En nordisk gigant

Det är i dagarna 100 år sedan en av

Nordens verkliga giganter, Bjørnstierne

Bjørnson gick ur tiden.

40. Medlemssidorna

FNUF om Reggae Rock & Rights Tour,

Nordens fotograf, sommarprogram mm.

Produktion/grafisk form

Mediabolaget/Nils Wennberg

Tel +46 (0)8 556 963 10

www.mediabolaget.nu

Tryck

Sörmlands Grafiska

www.sormlandsgrafiska.se

N o R D e N S T I D N I N G N R 2 / 2 0 1 0 |


LEDAREN

Norden

i olika tider

”P

åtvingad gemenskap är trist… Norden

luktar Skansen och 1800-tal…”

Citatet är från Dagens Nyheter 26/3

-10, en text av Boklördags redaktör Jan

Eklund. Påståendet får mig att fundera över våra olika

uppfattningar om Norden. Några av oss identifierar oss

med begreppet Norden, är ofta delaktiga i det nordiska

samarbetet och beredda att försvara det på olika sätt.

Andra reflekterar inte över den geografi de befinner sig

i eller vilka rubriceringar som används. Så finns det de

som står i ständig opposition till rådande system och

organisationsmodeller. Var och en får givetvis bli salig

på sin tro men begreppet Norden är alltid intressant att

diskutera.

Statsvetaren Gunnar Wetterberg kom i höstas i en

tidningsartikel med det något omstörtande förslaget att

bilda en nordisk förbundsstat för övergripande ledning av

de nordiska länderna. Vid en djupdykning i Föreningen

Nordens protokoll och skrifter genom åren visar det sig

att liknande tankar förts fram vid flera tillfällen men att

de inte varit möjliga att realisera. Man undrar om tiden

skapat förutsättningar för att det idag skulle vara lättare

att anamma tanken. En sak är säker, ett lands självstyre

är en rättighet som det inte går att köpslå om. Dock är

de nordiska länderna kloka nog att inse att man med gemensamma

krafter i vissa frågor når längre än varje land

för sig. Norden som region har något att säga till om i ett

globalt sammanhang. Att skapa en organisation för det

eller att vitalisera befintliga system är möjliga vägar.

| n o r d e n s t i d n i n g n r 2 / 2 0 1 0

norden har också diskuterats under andra rådande

samhällsvillkor än dagens. I Norden – Årsbok 1941 skriver

Eleonor Lilliehöök, styrelseledamot i Föreningen

Norden:

”Nordiska folk har alltid längtat ut över sina egna gränser.

Denna längtan är så berättigad och så löftesrik för Europa

och världens framtid, att vi önskar bevara och uppmuntra

den hos våra barn. Men först och främst vill vi att

deras fantasi och intresse inriktas på de nordiska länderna,

att gränserna mellan dessa i deras medvetande övergår

från att vara gränser mellan olika länder till att bli endast

rågångar mellan olika ägor i en gemensam uråldrig kulturbygd

Norden.”

Hennes ord har bärighet även idag: Utan en stark

plattform i det nära är man sämre rustad till vidare engagemang.

Några år därefter, 1945,kriver Föreningen Nordens

ordförande Torsten Nothin i boken Nordisk samhörighet

en realitet:

”…har det därför synts angeläget att i medvetandet

återkalla vad som binder de nordiska folken samman och

gör Norden till en levande verklighet.”

Alva Myrdal lyfter i samma bok fram folkrörelsernas

två paradoxer.

”Den första paradoxen är att folkrörelserna är ett nationellt

särdrag för Norden, men de är icke nationalistiska…

Den andra paradoxen är att dessa folkrörelser i Norden,

som visat sig vara så samhällsbyggande och samhällsbevarande,

egentligen är oppositionsrörelser.”

jag vill sammanfatta min syn på Norden och nordiskt

samarbete så här: Om tillräckligt många anser att Norden

och nordiskt samarbete är viktigt, så är det så. Om

det sker i folkrörelser, parlament, regeringar, näringsliv

eller någon annanstans spelar mindre roll. Ju fler som

engagerar sig desto bättre för regionen. Den bästa definitionen

på vad Norden är verkar bli ”en känsla”, något

man upplever som betydelsefullt. Alva Myrdal skriver

också i boken Nordisk samhörighet en realitet: ”Hur ska

vi kunna åstadkomma en demokrati så det känns”, när

hon beskriver diskussionen i de demokratiska ländernas

samhällsbyggande.

Hur Norden ska organiseras är mera av teknisk karaktär.

Människor som bor i Norden rör sig och uppfattar

Norden som gränslöst. Undantaget är förstås alla gränshinder

som uppkommer när nationella bestämmelser

inte når längre än till landsgränsen eller när nordiska

överenskommelser inte nått vardagslivet. Där har Nordiska

rådet och ministerrådet en stor uppgift och arbetar

med problematiken bl a genom Hallå Norden.

Vi lever i en tid av valmöjligheter där ord som globalisering

och världsomspännande frågor har blivit den

enskildes ansvar. För den lilla människan kan detta bli

ett oöverstigligt problem som gör det lättare att skärma

av sig och låta bli att engagera sig. Detta måste politiker

och beslutsfattare ta hänsyn till och skapa inkluderande

system så att demokrati blir en pågående process

och inte bara en rubricering.

när jag skriver detta tultar min 10-månaders

dotterdotter fram till mig. Jag sitter

med gulnade skrifter från 40-talet, några

aktuellare skrifter om Norden och ett

framtidsdokument för 2030. På baksidan

av skriften Norden År 2030 (utgiven

1982) säger Nils Erik Baehrentz,

vid den tiden Skansenchef: ”Boken ger

en vision om hur man skulle kunna leva

i ett framtida Förenade Norden.” Våra

barn och barnbarn kommer att vara

de som kan påverka vad som sker

2030 men vi som verkar idag skapar

förutsättningarna för det.

Britta Nygård

Stf generalsekreterare

Föreningen Norden i

Sverige


”Starkare nordiskt perspektiv

behövs i förslaget till kursplan”

Föreningen Norden har yttrat sig

över Skolverkets förslag till nya

kursplaner för grundskolan. Föreningen

anser att det behövs ett starkare

nordiskt perspektiv i de kommande

kursplanerna.

I sitt yttrande hänvisar föreningen till

Helsingforsavtalet, som i sin reviderade

form från 1996 anför att alla nordiska

länder ska undervisa i de övriga nordiska

ländernas språk, kultur och allmänna

samhällsförhållanden. De norska och

danska motsvarigheterna till svensk

grundskola har tagit hänsyn till Helsingforsavtalet

när de reviderat sina kursplaner

och det bör svenska Skolverket också

göra, anser man.

Alla de nordiska länderna undantaget

Sverige har också gjort en extra insats

för att främja kunskaperna om de nordiska

språken, enligt en redogörelse om

Efter tre krig 1939–1945 hade

Finland räddat sin självständighet.

Sverige hade understött Finland

genom omfattande frivilliginsatser

och stora lån. Med det kalla kriget och

järnridån, som drogs ned 1948, föddes

en fördjupad känsla av gemenskap mellan

länderna. Året därpå fastställdes de

svenska krigslånen till 455 miljoner kr.

Finland skulle påbörja amorteringen

1959 och betala tre procents ränta.

Det var bakgrunden när Veikko

Karsma och Arne Andersson, direktörer

i Pohjola-Norden i Finland respektive

Föreningen Norden i Sverige

omkring 1953 inledde sitt lobbyarbete

för en bilateral finsksvensk kulturfond.

Fem år senare accepterade regeringarna

ett förslag om en fond som utarbetats

av Rainer von Fieandt och Mats Lemne.

Båda var tidigare riksbankschefer

i Finland respektive Sverige och hade

fått i uppdrag att förhandla om krigsskulden.

Fem miljoner kronor av denna

lades som grundkapital för fonden.

1961 delade fonden ut sina första bi-

statusen på arbetet med den nordiska

språkdeklarationen som presenterades

av Nordiska ministerrådet hösten 2009

och Nordiska rådet uppmanar också den

svenska regeringen att stärka undervisningen

i grannspråk.

föreningen anför vidare sin åsikt att de

nordiska länderna måste agera gemensamt

på det internationella planet, samtidigt

som Norden är Sveriges viktigaste

hemmamarknad med en export som vida

överstiger den till exempelvis Frankrike

och Tyskland tillsammans. Dessutom

har utflyttning till och arbetspendling

mellan våra nordiska grannländer och

Sverige ökat väsentligt. En nordisk

hemmamarknad kommer att vara ett

nödvändigt komplement till både den

nationella marknaden och den internationella,

menar man i yttrandet.

drag; av 118 ansökningar beviljades 35.

Föreningen Norden fick 14 000 kr för

svensk-finskt lärar- och skolungdomsutbyte.

Svenskt Visarkiv fick 5 000 kr

för undersökning av den folkliga vissången

på Nötö i Åbolands skärgård

med hänsyn tagen till Svea Janssons

visrepertoar.

Under femtio år har fonden stött över

tiotusen svenskfinska kulturprojekt, beviljat

flera tusen så kallade vistelsestipendier

och genomfört hundratals egna

projekt. Något jämförbart exempel

på bilateralt storskaligt samarbete om

småskaliga kulturprojekt finns knappast

i hela världen.

några saker blir tydliga när man följer

fonden under femtio år. Den var i

början en bricka i Sveriges och Finlands

spel för att räknas in i den europeiska

integrationen. Finland kunde på grund

av sin relation till Sovjet inte söka sig

till Efta eller EEC på egen hand, men

kunde indirekt göra det genom att öka

sina kontaktytor med Sverige.

föreningen norden berömmer också

skolverkets förslag till nya kursplaner för

att de utökar det nordiska innehållet i

ämnena historia och svenska, men anser

samtidigt att motsvarande innehåll i ämnena

samhällskunskap, geografi och bild

och musik inte är tillräckligt.

i sitt yttrande hänvisar föreningen både

till Helsingforsavtalet, som i artikel 8

föreskriver att undervisning i de övriga

nordiska ländernas språk ska finnas med

i samtliga nordiska länder. Man hänvisar

också till den redogörelse om statusen på

den Nordiska språkdeklarationen som

presenterades vid Nordiska rådets session

i Stockholm i höstas och där det

konstateras att alla nordiska länder utom

Sverige har gjort extra insatser för att

främja kunskaperna i de nordiska språken.


Ny bok:

Framgångsrik fond fyller femtio

Händelserna

1 8 0 8 – 1 8 0 9

spökade dessutomfortf

a r a n d e

under fondens

första tid. I

Finland ville den politiska

och kulturella eliten 1969

bygga fondens kulturcentrum (sedermera

Hanaholmen) på Sveaborg. I Sverige

var man absolut emot den platsen.

Skälet var Sveaborg som symbol för det

svenska sveket och förlusten i kriget.

det finns också en stark logik i att Märkesåret,

även det ett initiativ av kulturfonden,

blev så framgångsrikt. Efter

femton år som medlemmar i EU, med

högintegrerade ekonomier och välstånd

på samma nivå kan Sverige och Finland

äntligen vara vänner på lika villkor.

Det är ingen klyscha att säga att länderna

aldrig har stått varandra så nära

som nu. ■

Svenolof Karlsson

n o r d e n s t i d n i n g n r 2 / 2 0 1 0 |


Gunnar Wetterberg är en man som hunnit

med mycket i sitt 57-åriga liv – Utrikesdepartementet,Riksrevisionsverket,

Svenska

Kommunförbundet.

Och nu sedan några

år SACO, Sveriges

Akademikers Central-

| n o r d e n s t i d n i n g n r 2 / 2 0 1 0

Nordens

HAn ViLL HA nY KALMArUnion

organisation, där han är samhällspolitisk

chef. Och som inte det räckte. Han

skriver debattartiklar och böcker, bland

annat en biografi över Axel Oxenstierna

som han fick Kunskapspriset för. Nu har

han verkligen skapat debatt genom att

föreslå en enda stor nordisk förbundsstat.


Förenta Stater

Gunnar Wetterberg är historiker

och upprinnelsen till idén att slå

ihop de nordiska länderna fick

han när han började samla material för

att skriva Skånes historia. För när man

gräver riktigt långt tillbaka i den så är

man snart inne i hela Nordens historia.

Han såg hur vi i Norden flera gånger har

varit på väg mot någonting som skulle

kunna göra Norden till ett enda rike.

– De senaste tillfällena var diskussionen

om försvarsförbundet 1948–59 och

diskussionen om Nordek 1969–1970.

Båda dessa initiativ sprack på grund av

att Sovjetunionen spökade för Finland.

Och runt omkring oss är det inte alls

ovanligt genom historien att man slagit

ihop geografiska områden, till och med

stater, till en gemenskap. På högmedeltiden

samlades Frankrike ihop till ett rike

från att ha varit ett antal ganska olika

delar. Det hände även mellan England,

Wales och Skottland och i Spanien på

1500-talet med Kastilien och Aragonien.

På 1800-talet enades smårikena i Italien

och Tyskland till nationalstater.

– Vart och ett av de här enandena

skedde mellan olika områden som egentligen

var minst lika olika som Nordens

länder.

Gunnar Wetterberg bodde själv ett

antal år i Schweiz när han tjänstgjorde

i den svenska FN-delegationen och han

menar att skillnaden mellan Schweiz

kantoner är betydligt större än den mellan

de nordiska länderna.

– Och det är ändå en federation som

fungerar.

Så kanske är det en modell liknande

den schweiziska vi skulle välja för en

nordisk förbundsstat. Där federationen

inte kan bestämma mer än vad kantonerna

uttryckligen har delegerat till den.

under andra världskriget fanns funderingar

på en förbundsstat i nästan alla de

nordiska länderna, men det faktum att vi

hamnade i olika utrikes- och säkerhetspolitiska

läger stod i vägen. Men, menar

Gunnar Wetterberg, det som nu har

hänt är att för första gången på åtskilliga

”Vi kan gå

mycket längre

när det gäller att

harmonisera än

vad EU kommer att

kunna göra.”

hundra år så kan Norden bestämma det

här på egen hand.

– För bara tjugo år sedan var Finland

tvunget att ta hänsyn till Sovjetunionen

men nu är vi av med de utrikespolitiska

och säkerhetspolitiska blockeringarna!

EU har gjort en hel del av grundjobbet

genom att arbeta fram en harmoniserig

som vi alla är delaktiga i, tycker

SACOs samhällspolitiske chef. Men

hans poäng är att Norden kan gå längre

nu än vi kommer att kunna göra inom

EU på flera generationer. Detta för att vi

har mycket mer gemensamt än vad EUländerna

har sinsemellan.

– Vi kan gå mycket längre när det gäller

att harmonisera än vad EU kommer

att kunna göra.

men vad skulle vi då tjäna på att slå oss

ihop till ett enda land? Jo, så länge vi är

splittrade så har vi mycket svårare att

göra oss hörda, både inom EU och i ett

större internationellt sammanhang.

– När man plockar fram statistiken

och räknar så skulle vi tillsammans vara

bland de tio största ekonomierna i värl-

den. Men räknar vi var och en för sig så

kommer Sverige på ungefär 22:a plats

och de övriga nordiska länderna sladdar

ännu längre ner. Ingen kommer att bry

sig om oss så länge vi agerar var och en

för sig.

Det här blir viktigare i en globaliserad

värld och detta av två skäl, menar Gunnar

Wetterberg. Det yttre trycket gör att

det blir viktigare att göra sig hörd internationellt,

och det är lättare att göra sig

hörd om man är stor.

– Skulle vi vara ett land skulle vi höra

till de 4–5 starkaste länderna inom EU

och det skullege oss ett mycket större

inflytande där. Men sedan är det också

frågan om oss själva. En hemmamarknad

på 25 miljoner människor är bättre

än en hemmamarknad på tio miljoner

som i Sveriges fall. Vi skulle få en rikare

och större arbetsmarknad för våra medborgare.

Men vi har ju redan fri rörlighet genom

EU-medlemskapet, protesterar Nordens

Tidnings reporter.

– Jovisst, men det här vore att ta det

ännu ett steg längre. Just eftersom vi redan

har gjort mycket av det här så är det

inte så märkvärdigt att gå hela vägen ut

och få ännu större effekt. ➤

”Tillsammans

skulle vi vara

bland de tio

största ekonomierna

i världen.”

n o r d e n s t i d n i n g n r 2 / 2 0 1 0 |


att göra hela Norden till en enda förbundsstat,

är alltså tanken.

Men vad menar då Gunnar Wetterberg

med en förbundsstat? Ska vi tillbaka till

1400-talets Kalmarunion?

– I Kalmarunionen hade egentligen

vart och ett av länderna väldigt mycket

av sina nationella institutioner kvar, men

med ett gemensamt statsöverhuvud och

gemensam utrikespolitik och försvarspolitik.

Det är sådant man skulle kunna

diskutera.

Men i en framtida förbundsstat skulle

säkert början bli ganska blygsam, erkänner

Gunnar Wetterberg. Till en början

skulle själva förbundet kunna omfatta

försvars-, säkerhets-, handels- och utrikespolitiken.

Dessutom tycker han att

den ekonomiska politikens huvudlinjer

borde vara gemensam. Men sedan tycker

han att det finns ett antal områden

där man kan ha ett delat ansvar mellan

Regenter som får rotera vid makten?

| n o r d e n s t i d n i n g n r 2 / 2 0 1 0

förbundsstaten och de nationella enheterna.

– Det gäller till exempel forskningspolitik

och arbetsmarknadspolitiken.

Men de konstitutionella hindren?

Kungen? Monarkierna, mitt i den prinsessbröllopsyra

vi lever i idag?

– Det där med statsöverhuvud är inte

det allra viktigaste. I alla tre nordiska

länder där man har monarki är man visserligen

väldigt rojalistiska, men då kan

man ju göra som i Malaysia: alla har sin

egen sultan och så låter man statsöverhuvudskapet

rotera mellan sultanerna.

gunnar wetterberg menar att av alla de

debattartiklar han har skrivit i sina dagar

så är det denna, om ett sammanslaget

Norden, som fått den utan jämförelse

starkaste responsen. Och responsen inskränker

sig inte till Sverige utan intresset

har varit stort i alla de nordiska

”Det ligger långt

fram, men om det

genomförs 2030 har

jag möjlighet att få

uppleva det själv. Jag

börjar tro att det är en

realistisk utopi.”

länderna. Vilket säger en del om det

nordiska intresset hos gemene man:

– Det finns ett starkare nordiskt intresse

bland allmänheten än bland politikerna.

Statsministrarna sågade mitt

förslag direkt. Men framför allt finns

det ett intresse bland myndighetspersoner

och exempelvis universitetsfolk.

Varje land för sig är lite för litet för att

ha en riktig stark forskningspolitik, men

gjorde vi en forskningspolitik över hela

Norden skulle vi kunna bygga upp 3–4

stora forskningsuniversitet som skulle

kunna konkurrera internationellt för att

bara ta ett exempel.

trots det svala politikerintresset har

Gunnar Wetterberg fått Nordiska rådets

”Det där med

statsöverhuvud

är inte det allra

viktigaste.”


Kalmarunionen när det

begav sig.

uppdrag att göra en skiss, ett fördjupat

debattunderlag i form av en bok. Den

ska ligga klar till Nordiska rådets nästa

session i Reykjavik i början av november.

– Jag vet åt vilket håll jag ska syfta och

jag håller på att samla material.

Efter det hoppas han att Nordiska rådet

bestämmer sig för att sätta igång en

förstudie som borde göras av de tyngsta

politiska och vetenskapliga krafter man

kan tänka sig. Om ett par år ser han för

sig en ordentlig rapport som bedömer

rimlighetsgraden för en framtida förbundsstat.

– Då skulle vi få en stor diskussion

som kommer att pågå över flera år. Så

det är inte realistiskt att tro på ett mer

definitivt inriktningsbeslut förrän 2015

eller något sådant.

Efter det skulle det säkert rulla på med

ytterligare studier och kanske, kanske…

skulle man kunna börja förhandla om ett

genomförande runt 2020. Och om man

börjar förhandla 2020 så tar det säkert

fram till 2025 innan man har förhandlat

färdigt. Sedan tar det ytterligare ett antal

att genomföra själva ombildandet. Så

2030, någonting?

– Ungefär så. Det ligger långt fram,

men om det genomförs 2030 har jag

möjlighet att få uppleva det själv. Jag

börjar tro att det är en realistisk utopi,

säger Gunnar Wetterberg med ett lyckligt

leende på läpparna.

Men kritiken då? Ditt förslag måste ju

också ha kritiserats?

– Kritikerna säger att förslaget är politiskt

orealistiskt. Det kanske det är. Det

finns väl tio procents möjlighet att det

här skulle bli något, men de tio procenten

är värda att jobba för. Dessutom tror

jag att man ska pröva tanken med jämna

mellanrum. Det är ett sätt att hålla liv

i gemenskapen. Och även om processen

inte når ända fram så kanske man

upptäcker några riktigt bra konkreta, gemensamma

samarbetsprojekt som man

kan genomföra under resans gång. ■

Äventyret som

slutade i skam

en del trodde att de hade funnit sitt livs kärlek och for iväg,

förväntansfulla inför det nya ljuva liv som väntade. Andra var

äventyrslystna och ville bort från det fattiga, krigshärjade Finland

där brist rådde på allt. Gemensamt för dem var att de vågade

trotsa omgivningens ogillande och att priset för upplevelsen blev högt.

Uppskattningsvis tusen finländska kvinnor slog år 1944 följe med de tyska

soldaterna när de retirerade från Finland. Tyskarna hade kommit till Finland

som vapenbröder och stridit mot dåvarande Sovjetunionen men när Finland

hösten 1944 ingick vapenvila med Sovjet blev vännerna plötsligt fiender och

skulle ut ur landet.

Om de finländska kvinnor som följde med soldaterna till Tyskland i hopp om

en ljusnande framtid handlar dokumentärfilmaren Virpi Suutaris färska film

Auf wiedersehen Finnland.

det är första gången detta tabubelagda ämne behandlas på film och även om

Virpi Suutari visste att frågan var känslig var hon oförberedd på hur traumatisk

den faktiskt var. Majoriteten av de kvinnor hon kontaktade i hopp om att

hitta intervjuobjekt slog luren i örat eller vägrade svara på brev.

Samtidigt visste Virpi Suutari att det var bråttom. Filmens kvinnor är gamla

och sjuka och vem skall berätta deras historia när de är borta? Tre vågade ställa

upp och berätta om resan som förändrade deras liv.

för majoriteten av de unga och förhoppningsfulla kvinnor som for iväg slutade

äventyret med en krasch. Tyskland var ett land i ruiner, och illusionerna

om glamour och äventyr grusades snabbt. Landet behövde arbetskraft och

kvinnorna fick slita blod i återuppbyggnadsarbetet. De som trodde sig ha en

tysk fästman upptäckte ofta att han redan hade en flickvän som satt hemma

och väntade. Och eftersom Tyskland och Finland nu var fiender skickades

de flesta så småningom tillbaka till Finland och nya förödmjukelser. Först

väntade internering i Hangö, sedan sändes de hem till föräldrarnas svala mottagande.

”mamma vägrade prata med mig”, berättar en av de intervjuade. En annan

vittnar om plågsamma polisförhör. Hon hade åkt iväg av rädsla för att Lappland

skulle annekteras av Sovjet och betraktades vid återkomsten som statsfiende.

Tungt blev det också för barnen, de som var frukten av en förbindelse

mellan en finsk kvinna och en tysk man, och som fick genomlida en barndom

fylld av förtryck och mobbning.

ännu värre var det för barnen till de sovjetiska krigsfångarna i Finland. Deras

öde har också varit betydligt mindre känt än ”tyskungarnas”. Soldatbarnen är

temat för ett nyligen inlett forskningsprojekt i Finland men problematiken är

inte okänd på andra håll. Uppskattningsvis en miljon europeiska barn födda

under åren 1942-48 beräknas ha en utländsk soldat som far.

ANNIKA HÄLLSTEN, Helsingfors

n o r d e n s t i d n i n g n r 2 / 2 0 1 0 |


tema nordjobb

Arbetslöshet och

arbetskraftsbrist

– på samma gång

nordjobb en del i samarbete

för att möta det nordiska dilemmat

■ ■ ■ Ungdomsarbetslösheten i Norden

har i media beskrivits med höga siffror där

Sverige, Finland och Island har den största

arbetslösheten. Danmark har berömts för

sina insatser för att dämpa ungdomsarbets-

lösheten och är tämligen unikt internationellt

med en lägre arbetslöshet bland ungdomar

än bland övriga befolkningen.

■ ■ ■ Ett problem som många nordiska län-

der har är att man behöver lägga resurser på

att få ungdomar i arbete samtidigt som man

har en demografisk situation där stora års-

kullar kommer att gå i pension den närmaste

framtiden, ett faktum som kommer att leda

till brist på arbetskraft inom många sektorer.

Man kan inte heller vara säker på att de ung-

10 | n o r d e n s t i d n i n g n r 2 / 2 0 1 0

domar som är arbetslösa idag per automatik

kommer att få arbete när arbetskraftsbrist

uppstår eftersom dessa personer då varit

utan arbete så länge att de kan uppfattas

som oattraktiva på arbetsmarknaden.

■ ■ ■ Nordjobb arbetar för att öka kunska-

perna om de nordiska länderna genom att

erbjuda sommarjobb i ett annat nordiskt land

eller självstyrande område för unga mellan

18 och 28 år. Under den senaste lågkonjunk-

turen har man samarbetat med olika beman-

ningsföretag för att öka flödet av arbetskraft

mellan olika nordiska länder. Bl a har man

hjälpt isländska och svenska ungdomar att få

jobb i Norge och finska ungdomar att få jobb

i Sverige.


tema nordjobb

Nordjobb – förr och nu

Nordjobb har funnits sedan 1985

och är därmed inne på sin 26e

säsong. Det fanns en konkret

nyttotanke bakom dess grundade. 1985

fanns det nämligen en nordisk ekonomisk

samarbetsgrupp med personer som

Pehr G. Gyllenhammar och Percy Barnevik

som ansåg att något borde göras

för att stärka den nordiska arbetsmarknaden.

Om man kunde se Norden som

en gemensam arbetsmarknad med en

hög rörlighet så skulle också konkurrensförmågan

mot omvärlden stärkas.

Då som nu är den nordiska arbetsmarknaden

relativt liten land för land

men Norden som region är världens tionde

största ekonomi.

ett bra sätt att öka rörligheten på den

nordiska arbetsmarknaden är naturligtvis

att göra så att ungdomar ser det naturligt

att blicka mot sina nordiska grannar

när de kommer ut på arbetsmarknaden.

En sådan insats gör Nordjobb. Med sin

lättillgänglighet och sitt trygghetspaket

har många ungdomar som innan kanske

inte ens hade tänkt tanken kommit in på

arbetsmarknaden i ett grannland. Detta

är precis det som var tanken med Gyllenhammars

och Barneviks ursprungliga

idé om ungdomsutbyte.

sedan starten har cirka 20 000 ungdomar

förmedlats till arbetsgivare Norden

runt. Det är en i sammanhanget hög

siffra. Mycket har hänt genom åren och

det finns en känsla inom projektet för att

inte stanna upp utan fortsätta att följa

med utvecklingen och se hur man bäst

gör nordisk nytta.

Att spegla det nordiska samhället

och att arbeta nordiskt inåt och utåt är

begrepp som man slängt sig med inom

Nordjobb på senare år och fördelningen

av de nordjobbare som förmedlas ska

helst spegla populationen i de nordiska

länderna. Det innebär att man bl a har

börjat satsa på personer med funktionsnedsättningar.

Den gruppen är van att

stå utanför arbetsmarknaden men genom

Nordjobb får den åtminstone en

chans att få jobb.

nordiska ministerrådet har de senaste

åren fokuserat på globalisering. Man vill

sprida den nordiska samhällsmodellen

i världen. På grund av en åldrande befolkning

vill man också knyta arbetskraft

till Norden, vilket kan verka paradoxalt i

dessa dagar med stor arbetslöshet.

Med samma ambition att verka nordiskt

utåt har Nordjobb under 2010 öppnat

projektet för europeiska ungdomar.

De har nu chansen att få sommarjobb

kombinerat med en nordisk upplevelse.

Tanken är att man ska få hit ungdomar

som antingen stannar i Norden eller som

återvänder till sina hemländer och sprider

ryktet som något av ”nordiska ambassadörer”.

ny är också den volontärsatsning som

Nordjobb startat tillsammans med biståndsorganisationen

Tamam. Här är det

frågan om att ”verka nordiskt inåt genom

att verka utåt”. Nordiska ungdomar ska

nämligen ges möjlighet till en nordisk

upplevelse genom att i grupp arbeta som

ledare på barnläger i sommar. Så Nordjobb

fortsätter att arbeta nordiskt, både

på det traditionella och på nya sätt. ➤

n o r d e n s t i d n i n g n r 2 / 2 0 1 0 | 11


tema nordjobb

Sommarjobbet

i Oslo en dröm

Kristin Andersson har två somrar

nordjobbat på Nasjonalgalleriet i

Oslo. Hon trivs med gemenskapen,

den avslappnade attityden och jobbmöjligheterna.

Nu funderar hon på att

återvända och uppmanar andra svenskar

att söka nordjobb i Norden.

sommaren 2008 var Kristin tjugoett år

gammal och sökte arbete i Uppsala, men

där var det svårt att få jobb. Hon började

drömma om Oslo, om att träffa nya

människor och komma hemifrån. Hennes

kusin tipsade om Nordjobb.

– Jag sökte via hemsidan och fick jobb

som väktare på Nasjonalgalleriet i Oslo.

Mina arbetsuppgifter var att hålla uppsyn

och att välkomna besökare. Jobbet

krävde ingen erfarenhet och man fick

utbildning på plats. Dessutom fick jag en

bostad i studentområdet Bjerke.

kristin trivdes på museet och återvände

sommaren därpå. Tack vare att hon arbetat

på Nasjonalgalleriet tidigare fick hon

nu arbeta som teamassistent bland annat

med personalfrågor. På Nasjonalgalleriet

var hälften av de anställda nordjobbare.

Efter arbetsdagens slut fanns ett fritidsprogram

för de nordjobbare som ville

ta del av den nordiska gemenskapen.

– Vi firade midsommar i en stuga utanför

Oslo, hade ett nordiskt knytkalas

och vandrade i Gålå utanför Lillehammer.

Med Nordjobb fick jag vänner från

Island och Danmark som jag håller kontakten

med än idag. Till en början hade

jag svårt för danskan, men nu förstår jag

både danska och isländska.

åker man med Nordjobb behöver man

aldrig vara ensam, menar Kristin, som

berättar om en god sammanhållning

både på arbetet och bland nordjobbarna

i den norska huvudstaden.

– Framförallt passar det den som inte

är resvan, bara man är öppen och vill lära

känna nya människor, tillägger hon.

Kristin tycker att norrmän har en mer

12 | n o r d e n s t i d n i n g n r 2 / 2 0 1 0

Två somrar har Kristin

Andersson genom Nordjobb

fått möjlighet att arbeta på

Nasjonalgalleriet i Oslo. Och

det kanske blir en tredje

sommar.

avslappnad inställning till livet än vad

svenskar har. Att de inte stressar upp sig.

– Man blir ständigt uppmanad att

slappna av, säger Kristin som idag föreläser

om jobbmöjligheter och som har sökt

Nordjobb ytterligare en gång.


En bra kombination:

Samarbete Nordjobb

och bemanningsföretag Fredrik

Adaptus Bemanning har

samarbetat med Nordjobb

i flera år. Det stockholmsbaseradebemanningsföretaget

arbetar

nordiskt på flera olika

sätt. Man har erfarenhet

av konjunktursvägningar

på den nordiska arbetsmarknaden

och av kulturskillnader

länderna

emellan.

Adaptus personalchef, Fredrik

Ågren, berättar att mycket är på

gång. Förutom att bygga ut lokalerna,

arbeta nordiskt och skaffa sig en

ISO-certifiering för miljö och kvalitet

så har man vid sidan av sin ordinarie

verksamhet med bemanning inom distribution

och lager börjat fungera som

jobbcoacher.

– Trots att branschen har märkt av en

nedgång av omsättningen med 25 procent

hade vi istället en uppgång på 32

procent under 2009. Det beror på flera

saker, förklarar Fredrik Ågren.

– En är företagets koncept med arbetsledare

vilket innebär att man alltid

har en konsult som fungerar som arbetsledare

på varje arbetsplats. En annan är

vår satsning på Norge.

i den satsningen har även Nordjobb

varit involverat. Adaptus har ordnat arbetsplatserna

och Nordjobb har hjälpt

till med bostäder till konsulterna men

också med fritidsprogrammen. Nordjobb

och Adaptus har ordnat rekryteringsträffar

tillsammans, bland annat

har man försökt hitta lastbilschaufförer

i Finland. I år siktar man på att ta

emot upp emot 50 konsulter i Norge,

men enligt Fredrik Ågren skulle man

kunna erbjuda jobb till betydligt fler

om man bara hittade tillräckligt med

arbetskraft.

Adaptus har erfarenhet av att förmedla

såväl svenskar som islänningar och

finländare.

– Både islänningar och svenskar är

uppskattade av arbetsgivarna i Norge. Is-

tema nordjobb

Ågren på

Adaptus berättar

om den lyckade

satsningen på Norge.

länningar är vana att ha flera arbeten på

samma gång och har en enorm drivkraft

på arbetsplatsen, berättar Ågren.

– I Stockholm är det vanligt med finländare

och de bedöms av arbetsgivarna

som flitiga och mycket plikttrogna.

efter att man har haft verksamhet både

på den norska och svenska arbetsmarknaden

ser Fredrik Ågren vissa skillnader.

– Den svenska marknaden är betydligt

mer reglerad än den norska, säger

han och menar att det i Norge är lätt att

skaffa sig yttre ramar för bemanningsverksamheten

samtidigt som detaljerna

istället blir utmaningen.

De erfarenheter man har fått av att

arbeta i Norge gör att man känner sig

mer förberedd att ta ytterligare steg ut

i världen.

– Man kan sammanfatta det som att

Norden är ett första steg ut i världen och

att det är viktigt att känna sin närregion

för att kunna känna världen.

adaptus närmaste planer är att etablera

en versamhet i Danmark så fort rätt tidpunkt

kommer och då gärna i samarbete

med Nordjobb. ■

n o r d e n s t i d n i n g n r 2 / 2 0 1 0 | 13


Då var det 1910 – en

vandring bland bokfilmer

14 | n o r d e n s t i d n i n g n r 2 / 2 0 1 0

Ur SpiNdElVäVEN stig lundström

Denna krönika skrevs på Internationella kvinnodagen,

grundad 1910 av Andra internationalen i

Köpenhamn på initiativ av Clara Zetkin (1857–

1933), tysk politiker och feminist. Kvinnodagen var då

ägnad att ”hedra kvinnorörelsen” och ”främja kampen

för kvinnors rösträtt”. Idag demonstrerar kvinnorna för

bättre mödravård.

Den 21–22 augusti i år firar det svenska flyget 100

år. Det ska celebreras bl.a. med en flyguppvisning på

Gärdet i Stockholm med en kärra av märket Thulin A,

byggd 1918. Uppvisningen sker där den legendariske

flygbaronen Carl Cederström (1865–1918) gjorde sin

första ”flyguppstigning” under flygdagarna 1910. ”Med

sitt nya plan Nordstjernan på femtio hästkrafter förbättrade

han sitt höjdrekord till 742 meter och människor

stod med bävan på marken och såg honom som en liten

vit prick i det blå”, enligt Aftonbladet i oktober 2009.

Flygbaronen misslyckades att som förste pilot flyga

över Öresund den 7 juli 1910, vattenkylaren krånglade.

Dansken Robert Svendsen lyckades med bedriften den

17 juli och baronen den 24 augusti samma år. Cederström

fick ett sorgligt slut; han, och kapten Krokstedt,

störtade den 29 juni 1918 under en provflygning till

Finland, vilket ledde till landssorg.

Det är bara tre mansåldrar sedan flyget introducerades

i Sverige. En nästan otrolig utveckling att begrunda när

man hisnar över Fuglesangs rymdpromenader hundra år

senare.

detta leder tankarna till en litterär genre, nämligen

bokfilmerna, som speglar händelser ett speciellt år, århundrade

eller tematiska företeelser över tid. Bokfilmerna

präglas av influenser från både film och kvällspress,

oftast blandar man friskt in pressklipp, rubriker,

bildmaterial och bildtexter, inte så sällan lånade från

dagstidningar och tidskrifter. Det krävs dessutom speciella

egenskaper och erfarenheter hos dem som ägnar sig

åt sådant skriftställeri. Denna fantasieggande genre är

dock på väg att försvinna. Om det är lönsamheten eller

nätet som är orsaken är svårt att veta.

Det är numera glest mellan utgivningen av bokfilmer;

det tycks komma ett verk vart tionde år, såvida men

inte klassificerar Nationalencyklopedins årsböcker och

liknande översikter som bokfilmer. Gränsdragningen är

oklar.

Bokfilmens ”fader” var skalden Erik Lindorm (1889–

1941); inte så underligt eftersom han var redaktör för

Naggen, ”Sveriges olydigaste tidning”, medarbetare i

Svenska Dagbladet och kåsör i Vecko-Journalen, med

andra ord med gedigna erfarenheter från genrer som

mixades till bokfilmer. Han gav ut vår första bokfilm,

nämligen om Selma Lagerlöf (1933).

Lindorms son, författaren Per-Erik Lindorm (1909–

1989), ”Perka”, blev en av de stora på området. Även

brodern Bo ägnade sig åt bokfilm. De var båda inblandade

i Ny svensk historia i sju delar – från Gustavianskt

1771–1810 till Gustaf V och hans tid 1938–1947. Per-

Erik svarade dock ensam för de sista fem delarna.

”Perka” hade även han goda kvalifikationer att ge sig

in på bokfilmsområdet. Han var bl.a. journalist och författare

samt översättare. Han och Ursula Richter gjorde

det populära radioprogrammet Svar idag. Lindorm var

ansvarig för eller inblandad i närmare tjugo bokfilmer

i skilda ämnen; exempelvis En bokfilm över Europafilm

(1945), Kärleksöden i Norden under tusen år (1949),

Utländsk humor i text och bild, en hundraårig kavalkad

(1950), Från segelfart till jetflyg: Olsson & Wright 1864

– 1964 (1964) och det stora verket Ny svensk historia

(1979). Hans bok om gåtor (Gåtlek, 1977) översattes till

danska: Gådeleg; 300 sjove gåder for hele familien (1987).

Bland andra verk kan nämnas Svensk konstkrönika

under hundra år (Alfons et al, 1952), Världshändelser i

ord och bild 1900 – 1962 (Stenberg, 1962), Nobelpristagarna

(Ohlmarks, 1969), Arbetarrörelsens krönika i ord och

bild (Gunnarson, 1970), Krönika över 20: e århundradet

(Bonnier Fakta, 1988) och Millennium – årtusendets bok

(red Jan Hansson, G-P, 1999). Som ingång till romaner,

historieböcker, utrikespolitik, vetenskaplig litteratur,

memoarer etc. är bokfilmerna utmärkta aptitretare, men

de är förstås bara fragment av tillvaron, vilket är gott

nog.

till slut några snapshots från 1910 som kan stimulera

smaklökarna för denna genre. Då köpte Selma tillbaka

Mårbacka för nobelprispengarna och Värmlänningarna

hade premiär. Bratteli, Lindegren, Vennberg och prinsessan

Ingrid, sedermera drottning av Danmark, såg dagens

ljus. I Finland sattes författningen ur kraft då tsarregimen

beslutade att ryska lagar skulle gälla i Finland.

Med tanke på vissa händelser i våra nordiska samhällen

idag kan man erinra om att 1910 bildades ”Svenska

sällskapet för rashygien” med syftet ”att stödja strävanden

för kommande generationers kroppsliga och andliga

hälsa”. Något att tänka på inför stundande val.

År 1910 startade ”Strindbergsfejden” med Augusts

angrepp på myten om Karl XII. Då verkställdes den sista

dödsdomen i Sverige när Andersson-Ander, trots sitt

nekande, avrättades med giljotin på Långholmen. Tolstoj

dog, Portugal blev republik och Nobelpriset i litteratur

tillföll tysken Paul Heyse. Konstnärerna Wilhelmsson

och Osslund målade i Spanien och Birger Simonsson

lärde känna Henrik Sörensen och Einar Sandberg i Köpenhamn.

Sörensen och Simonsson tillbringade somrarna

i Norge, så även konstnären Per Bjurström. Så kan

man söka sig tillbaka, plocka bland dagens stora och små

händelser och finna rötterna i historien. ■


nordiska folkhögskolor i sverige

Vägen till ditt nya jobb

börjar på folkhögskolan!

Folkbildningen är informell och saknar

läroplaner och betyg. Den värderar

både praktiska och teoretiska

färdigheter. Folkhögskolan har för-måga

att agera flexibelt med okonventionella

metoder för att snabbt möta de behov

som uppstår. Vår skolform passar extra bra

för de studieovana, för de som har en kort

skolbakgrund och för de som behöver

stöd och lugn under studietiden.

De fem nordiska folkhögskolorna erbjuder

en kreativ miljö med utrymme

för olikheter, mångfald och utveckling.

Vi har kurser som vänder sig speciellt till

arbetslösa och till sjukskrivna. Du kan få

behörighet för vidare studier eller hjälp

till nystart efter en sjukskrivning. Här

kan du lägga grunden till en utbildning

och ett nytt jobb.

vi vill marknadsföra oss som den viktiga

resurs vi är. De utbildningssatsningar vi

genomfört har gett goda resultat och vi

kan göra mera. Vi har en nordisk profil på

våra skolor och vi arbetar med de frågor

som är viktiga för de nordiska samhällena

– långtidsarbetslöshet är en sådan fråga,

rehabilitering efter långtidssjukskrivning

en annan och den alltmera ökande ungdomsarbetslösheten

en väldigt akut fråga

under 2010.

Svenska staten har insett vilken kraft

det finns i folkhögskolerörelsen och gett

folkhögskolorna medel för särskilda satsningar.

Det har varit Kunskapslyftet och

SAGA och nu senast UGA – ungdomsgaranti

för arbetslösa.

Biskops-Arnö driver tillsammans med

fem andra folkhögskolor ett europeiskt

socialfondsprojekt, gå vidare, som utbildar

handledare hos de ideella organisationer

som vill ta emot långtidsarbetslösa.

Litorina driver projektet liv i livet

som vänder sig till dem som av någon

anledning inte är aktiva i arbetslivet, kanske

på grund av sjukdom eller arbetslöshet.

De får motivation till en nystart och

upplevelser som kan lägga grunden för

ett bättre liv och en återgång till arbete.

På Biskops-Arnö har man ett liknande

projekt på gång.

på alla folkhögskolor finns allmänna

kurser med olika inriktningar. Här kan

man bättra på sin allmänbildning eller

få gymnasiekompetens. Ett exempel är

Cultural Business, en kurs med betoning

på Östersjöfrågor som Litorina erbjuder.

Alla de nordiska folkhögskolorna har

många intressanta sommarkurser. Du

får nya kunskaper mitt i upplevelsen av

nordisk sommar!

Snart är det dags att välja bland höstens

kurser.

Läs mer på våra hemsidor och lämna

ansökan före 1 juni. Vi ses! ■

www.litorina.fhsk.se

www.biskopsarno.se

www.skeppsholmsgarden.se

www.nordiska.fhsk.se

www.kiruna.fhsk.se

n o r d e n s t i d n i n g n r 2 / 2 0 1 0 | 15


Magisk dragningskra

nordkap lockar 250 000 om året

Den förste turisten anlände alldeles ensam för 344

år sedan. Prästen och forskaren Francesco Negri

från Italien ville veta hur människor kunde överleva

så långt norrut. I sin dagbok döpte han Nordkap till

”världens ände”. Sedan mer än hundra år har 71° N

en dragningskraft som få kan motstå.

Klippan är 50 miljoner år gammal

och reser sig 307 meter rakt upp

ur Norra Ishavet. Här uppifrån

får man lätt känslan av att jorden är platt

och att man står på kanten och stirrar

ned i avgrunden. Den karga ön Mageröya,

där Nordkap ligger, står numera

i förbindelse med fastlandet via Nordkapstunneln.

Den är världens längsta

tunnel under vatten - 212 meter under

havsytan och totalt 6 870 meter lång.

Vägen till den magiska klippan slingrar

sig sedan genom öns trädlösa landskap.

Numera går det en smal och krokig

men asfalterad väg ända upp till toppen

och utan den hade massturism varit

omöjligt. Men Mageröya är renbetesland

så det gäller att se upp för renar.

Karavaner av bilar och bussar krypkör

runt de skarpa böjarna på väg upp

mot målet. En obligatorisk anhalt är en

lappkåta utmed vägen. Turisterna väller

ut. På gårdsplanen låter sig samen som

äger stället fotograferas bredvid sin ren,

medan hans fru sköter försäljningen.

När bussarna lämnar souvenirbutiken,

är det fortfarande några kilometer kvar

till Nordkap. Karavanen av gula Finn-

16 | n o r d e n s t i d n i n g n r 2 / 2 0 1 0

TexT och foTo: Lars-Gunnar Gustafsson

mark Fylkesrederi-bussar skiner i det

färgfattiga och karga landskapet.

nordkap lockar nästan en kvarts miljon

långväga turister varje år. Många av

dessa hoppas få njuta av midnattssolen.

Området kring klippan är inhägnat och

alla måste passera ”bommen”. Det ska ha

förekommit att turister som åkt genom

hela Europa blivit så upprörda över priset,

200 kronor per person, att de vänt!

Men väl där så verkar midnattssolen

ha en magisk dragningskraft, varifrån


ft vid världens ände

n o r d e n s t i d n i n g n r 2 / 2 0 1 0 | 17


: Karavanen av gula Finnmark Fylkesrederi-bussar skiner i det färgfattiga och karga landskapet.

En obligatorisk anhalt

är en lappkåta

utmed vägen.

man nu än väljer att se den. Och detta

även när den lyser med sin frånvaro vilket

den tyvärr gör rätt ofta. Det är en bra

idé att studera väderleksprognosen innan

man ger sig av till Nordkap.

ett par som sett midnattssolen är Tommy

och Kerstin Åshäll från Linköping.

Men så har de också varit på Nordkap

åtta gånger! Förr om åren tog de med

husvagnen ända upp till klippans parkering.

Men det varnar de för i dag. För

20 år trodde de att det bara var ett ihärdigt

regn som smattrade mot husvagnen.

Men det visade sig vara en sand- och

grusstorm. Att försöka fly med husvagnen

vore att utmana ödet. De lyckades

istället ta skydd bakom anläggningens

huvudbyggnad. Allt gick bra bortsett

18 | n o r d e n s t i d n i n g n r 2 / 2 0 1 0

från att den nya bilen fick lackas om

och även om de numer rutinerat parkerar

husvagnen längre söderut på ön och

tar in på hotell, så är de fortfarande lika

fängslade av det karga landskapet.

– Människan gillar ju de yttersta gränserna,

och den karga naturen här uppe

är väldigt vacker, säger Tommy och Kerstin.

en gång i tiden krävdes det bra väder,

kängor och klätterstav för att orka med

de 1008 trappstegen till klippans topp:

champagne och vykort var belöningen

för slitet.

Något vindskydd fanns inte förrän

1892. Då byggdes en pytteliten toppstuga:

Stoppenbrinks Champagne Pavilion.

Men i dagens toppstuga, Nordkapshal-

Vid lappkåtan utmed vägen är kommersen i full gång

len, blir turisterna bönhörda. I den underjordiska

”supervideografen” får 250

personer under 17 minuter i 225 graders

halvcirkel uppleva vad de möjligen inte

fick se ovan jord – solen.

Ljust är det däremot dygnet runt, på

sommaren, och alltså även när det är

gråväder. Många som sommarjobbar här

saknar mörkret. En av dem är Sarah de

Jallad från Lund.

– Jag har varit tvungen att tejpa upp

sopsäckar för fönstren för att kunna

sova.

Men på vintern är det tvärtom. Under

en månad går solen aldrig upp. Dagen

består bara av en ljusning vid horisonten,

sedan blir det mörkt igen. På sommaren

laddar de bofasta batterierna och också

de lider när råkall dimma lägger sig som


ett lock över ön, som den gör ibland.

Norska staten äger det avlysta området

som kallas Nordkap och Rica Eiendom

AS äger Nordkapshallen, som trots

20 år på nacken fortfarande är ett imponerande

komplex. Det handlar om stora

pengar, som genereras varje år.

Över jord finns restauranger och cafeteria,

samt souvenirbutik. En 90 meter

lång tunnel leder ner i underjorden. På

väg till ”Grotta Bar” passerar besökaren

ett kapell, en utställning om fåglar, samt

ett museum.

i gången finns också tre glasmontrar

stora som skyltfönster, infällda i väggen.

I den första visas en scen när den engelska

sjöfararen Richard Chancellor passerar

Nordkap i augusti 1553 ombord på

sitt skepp ”Edward Bonaventure”. Han

var på jakt efter ”Nordostpassagen” till

Kina. Klippan hette då Knyskanes och

det var Chancellor som döpte om den

till The North Cape.

I nästa återfinns Francesco Negri,

prästen och forskaren. Han kom hit ensam

år 1664, i en liten roddbåt. Att ro

höll honom varm: ”Här befinner jag mig

nu vid Nordkap, den yttersta gränsen av

Finnmark och verkligen hela världen och

min nyfikenhet är nu stillad …”

Inte nog med detta: i underjorden

finns också den ekumeniska kyrkan

Saint John’s Chapel, en symbol för kristen

enhet. Och det Thailändska Museet

som invigdes 1989 och tillägnas kung

Knivskjellsodden nordligast

ibland hävdas det att nordkap är europas nordligaste

punkt. men mageröya är ju en ö och det europeiska fastlandets

nordligaste punkt är därför kinnarodden, en aning

söderut på en udde sydöst om själva nordkapsklippan.

men inte ens på mageröya är nordkap nordligast. nordkap

ligger sex kilometer söder om knivskjellsodden, som man

kan gå till på en nio kilometer lång stig. då är man allra

längst norrut på mageröya och ser nordkap i öster.

om man inkluderar riktigt avsides öar ligger europas

nordligaste punkt bland öarna i Frans Josefs land i ryssland,

en ögrupp nordöst om svalbard.

mageröya ingår i Finnmark fylke med 3 450 invånare och

är det nordligaste länet i norge. Här ligger byn som hävdas

vara den nordligaste fiskebyn i europa – skarsvåg. Byn har

170 bofasta. annars är Honningsvåg längre söderut med

2 500 invånare öns huvudort.

mageröya är ett renbetesland på somrarna och namnet


Vägen till den magiska klippan slingrar sig genom renbeteslandet i det trädlösa landskapet

Thailands kung Chulalongkorn besökte Nordkap för över 100 år sedan. Minnet hedras med

ett thailändskt museum.

Skarsvåg

Finnmark översätts idag ofta till ”samernas land”. naturen

på mageröya är karg. nordkap ligger på samma breddgrad

som sibirien. men värmen från golfströmmen håller hamnarna

isfria.

mörkertiden är ungefär en månad på vintern då solen

aldrig går upp. men på klara kvällar, höst och vinter syns

ibland norrskenet, aurora Borealis.

n o r d e n s t i d n i n g n r 2 / 2 0 1 0 | 19


Så tar man sig…

att nå ”världen ände” är inte svårt.

det finns flera bra vägar att välja

på. men den svenska vägföreningen

”Via lappia” vurmar för att nya

e45 ska sluta i nordkap, istället

för i karesuando. om det blir så får

e45 en mer värdig avslutning vid

”vägs ände”.

Flera vägar går till nordkap,

bland annat ett par europavägar.

e6 genom norge ansluter till e69

till mageröya, där nordkap ligger.

Fortfarande är trafiken genom sverige

intensiv på e4 till Haparanda.

en del väljer sedan kanske e8, mot

karesuando och vidare norrut.

men många i de svenska inlandskommunerna

hoppas att fler

kommer att välja e45 i framtiden:

bokstaven ”e” borgar för hygglig

vägstandard och service längs

vägen. innan e45 blev europaväg

i sverige, hette den r45 (riksväg

45), med exakt samma sträckning

från göteborg till karesuando.

men vägen är också populärt känd

under namnet ”inlandsvägen”

och var en gång i tiden ”serviceväg”

när inlandsbanan byggdes.

Järnvägen invigdes 1937 och gick

från kristinehamn till gällivare. om

e45:s slutdestination någon gång

i framtiden blir nordkap återstår

väl att se.

länge slutade e45 i

Fredrikshamn i danmark, en

sträcka på 3 230 kilometer från

gela på sicilien i italien. men

sedan 2007 är vägens längd 4 920

kilometer, med de 1690 kilometrarna

genom sverige inräknade.

men om e45 i framtiden slutar i

nordkap istället för karesuando,

så blir distansen 5 944 kilometer.

Färjorna till mageröya har

ersatts av nordkapstunneln.

Visserligen har norrmännen stor

erfarenhet av tunnlar, men den här

var ändå en väldig utmaning byggnadstekniskt.

den är 6 870 meter

lång, 212 meter under havsytan

– världens längsta undervattenstunnel.

de tre tunnlar och fyra

broar som ingick i projektet kostade

drygt en miljard norska kronor,

enligt 1999 års penningvärde.

20 | n o r d e n s t i d n i n g n r 5 / 2 0 0 9

Pensionären Vilfred Pettersen äger ”Midnattsol Camping”. Han är född i Skarsvåg ett par

kilometer från campingen för 78 år sedan.

Chulalongkorn! Den sjuklige kungen

bars hela vägen upp till toppen, tre kilometer,

av fyra norska sjömän. Efter hans

besök 1907 är Nordkap en helig plats för

thailändare.

Gången under jord avslutas med

Grotta Bar, med plats för 350 personer,

samt en veranda med utsikt över Barents

hav. Rakt norrut är det bara vågor mellan

Nordkap och Nordpolen.

– Champagne tack! När strupen är

torr känns ett glas champagne som att

dricka solen.

pensionären vilfred pettersen äger

”Midnattssol Camping”. Han är född

i Skarsvåg ett par kilometer från campingen,

för 78 år sedan. Den är världens

nordligaste fiskeby, på breddgrad 71° N,

och med 140 bofasta. Under den mörka

årstiden övervintrar Vilfred söderut, i

Trondheim. Men på sommaren återvänder

han till campingen, hans eget livsverk.

Den har han drivit sedan 1960, fyra

år efter att vägen till klippan byggdes.

Men nu tycker han det tar emot.

– Jag börjar bli gammal.

Han ser dagligen bussarna med turister

som transporteras upp till klippan.

De flesta lyxkryssarna lägger till i huvudorten

Honningsvåg. Vilfred berättar om

de grandiosa planerna på en ”djuphavskaj”

där, men han håller på lilla Skarsvåg,

som ligger betydligt närmare Nordkap.

– Turisterna vill inte sitta i en buss.

Sedan barnsben har Vilfred följt ut-


– Turisterna vill inte sitta i en buss.

Sedan barnsben har Vilfred följt utvecklingen.

Målande beskiver han vad

han tror är turisternas vardag: bussar,

bilar, flygplan, tåg, tunnelbanor, trängsel

över och under jord – stress.

En genuin fiskeby där väldigt lite händer,

blir något att berätta om. Framtiden

tillhör Skarsvåg, helt enkelt.

– Det är ju den finaste platsen på ön.

kanske har han en poäng. Passagerare

som lunkar runt i området verkar trivas.

De kan rå sig själva, ta det lugnt, gå på

upptäcktsfärd.

En del vandrar den dryga kilometern

till ”Kyrkporten”, ett valv i en klippa,

genom vilket man kan se Nordkap. Det

karga landskapet kommer till sin rätt.

Naturen ter sig ödslig och exotisk.

Vid bra väder finns det möjlighet

att ge sig ut med båt på ”fågelsafari”

från Skarsvåg. Målet är naturreservatet

”Gjesvaerstappan”, 15 kilometer västerut.

Arrangörerna erbjuder värme ombord

och fågelarter som havssula, tordmule,

havsörn, storskarv, stormfågel och ejder

inom synhåll. Här finns också en av de

största kolonierna av lunnefågel, med

cirka 600 000 häckande par. Och det

finns alltid uppstoppade fåglar och deras

inspelade läten under jord i Nordkaps-

Men väl där

så verkar midnattssolen

ha

en magisk dragningskraft.

Nasjonale Turistveger

projekt som imponerar

norska statens satsning på s k Nasjonale Turistveger fortsätter

att väcka internationell uppmärksamhet. För bara några veckor

sedan korades en utsiktsplattform som ritats av oslokontoret

Reiulf Ramstad Arkitekter till 2009 års byggnad i klassen ”Public Facilities” av

den amerikanska nyhetssajten ArchDaily. Plattformen har byggts ovanför den

berömda Trollstigen, vägen som svingar sig i skarpa hårnålskurvor ner från kalfjället

till dalbotten nära havsnivån vid Åndalsnes i Möre og Romsdal fylke.

Trollstigen är ju sedan länge en av Norges största turistattraktioner och ingår

naturligtvis i satsningen på nationella turistvägar. Projektet startade 1994 och

skall vara slutfört 2016. Då skall 18 vägsträckor från Varanger vid Kirkenes i

nordöstra Norge till Jaeren nära Stavanger ha status som turistvägar. Satsningen

görs för att stärka näringslivet och boendet på landsbygden genom att öka

turistströmmarna till områdena. Totalt kostar projektet närmare tre miljarder,

varav drygt två miljarder statliga pengar och resten privata investeringar som i

rastplatser, butiker, serviceinrättningar osv.

det är statens vegvesen (den norska motsvarigheten till Transportstyrelsen i

Sverige) om har ansvaret för utformningen av turistvägarna, även om fylkena

(de norska länen) svarar för de grundläggande väginvesteringarna. Vegvesendet

har särskilda konstnärliga råd och arkitekturråd som ska garantera högsta kvalitet

vid utformningen av rastplatser och byggnader. Hittills har sex vägar fått

rätt att använda beteckningen Nasjonal Turistveg:

•Sognefjell (riksväg 55) som också kallas ”vägen över Norges Tak”, högst i

landet på drygt 1.400 meter över havet.

•Gamla Strynefjellvegen (riksväg 258) som har en särskild plats i den norska

litteraturen.

•Helgelandskysten (Nordland, riksväg 17) från isfall vid glaciären till öarna

i det yttersta havsbandet.

•Hardanger (del av riksväg 7), med frukthagar, vilda vattenfall och spektakulär

fjordutsikt.

•Rondane (riksväg 27), där vägen går längs östsidan av det mäktiga Rondanemassivet.

Sohlbergsplassen, som är rastplatsen på sträckningen, har

samma utsikt som målningen ”vinternatt i Rondane” av konstnären Harald

Sohlberg. Verket hänger på Nasjonalgalleriet och räknas som ett av Norges

viktigaste naturmålerier

•Lofoten (E10), ”langs tindeveggen i storhavet”, med spetsiga bergstoppar

och smaragdgrönt hav.

under de kommande sex åren skall ytterligare 12 sträckningar inkluderas i projektet,

bland annat den aktuella vägen Trollstigen som alltså nyligen fick arkitekturpriset

för bästa offentliga byggnad 2009. Redan innan 2012, då Trollstigen

officiellt skall få sin turistväg-status, har sträckningen blivit uppmärksammad

för sin spektakulära utsiktsplattform. Inte utan en viss avund undrar man när

Sverige tänker göra samma satsningar på våra vackra vägar, satsningar som

bland annat kan innebära snyggare rastplatser med smakfulla restauranger, kiosker

och arkitektritade utsiktsplattformar?

LARS KILLANDER, Oslo

n o r d e n s t i d n i n g n r 5 / 2 0 0 9 | 21


nordtiser

Paris

från

Norge

■ Hotellkedjan

Hilton ska

öppna sitt första

lyxhotell i Norge. Därmed får väl cirkeln

anses sluten. Augustus Halvorson

Hilton hette pappan till Conrad Hilton,

som grundade hotellkedjan, och han

kom från gården Hilton i Klöfta i norska

Ullensaker kommun. För den som är

intresserad av släktband och kändisar

kan meddelas att den gode Augustus

följaktligen var farfars farfar till Paris

Hilton, som ju brukar synas i kändisspalterna.

Här har du våfflan

■ I norska Porsgrunn

stals en bil fullastad

med våffelsmet för en

tid sedan. Ägarinnan,

som driver ett företag i

telemark som tillagar just våfflor, utlovade

ett helt års förbrukning av våfflor

som belöning för den som såg till att

bilen, och smeten, kom till rätta. Bilen

återfanns så småningom av ett gift par,

som kan leva på nygräddade våfflor

hela året, om de vill, vill säga.

Var god dröj...

■ Det finns fortfarande norrmän som,

65 år efter andra världskrigets slut,

väntar på utlovad krigspension. Norska

statens pensionsmyndighet hävdar att

det tar tid att behandla ansökningarna.

■ En fastighetsmäklare i New York

har stämt den isländske finansmagnaten

Jon Asgeir Johannesson och

dennes hustru designern Ingibjörg

Palmadottir. Orsaken är ett Ikea-kök,

enligt tidningen New York Daily News.

Mäklaren har hyrt ut parets lyxvåning

värd 10 miljoner dollar, i Gramercy

22 | N O R D E N S t I D N I N G N R 1 / 2 0 1 0

Falklands-tvist med Norge

■ Norge har fått en protestnot från

Argentina. Landet är kritiskt mot att

norska oljebolaget AGR Group deltar

i brittiska oljeborrningar utanför

Falklandsöarna. Från argentinskt håll

anser man att öarna tillhör Argentina

och är olagligt ockuperade av Storbritannien.

På norska UD avvisar man protesten

med hänvisning till att man inte tar

Dyrt så in i Norden

■ Danmark och Norge är bland de

dyraste länderna i världen att semestra

i, enligt valutaväxlingsföretaget

X-changes nya semesterindex. Danmark

ligger på 111:e plats och Norge på 116:e

i indexet där Sverige ligger på plats 100.

Det billigaste semesterlandet i närområdet

är Estland, som med sin 64:e plats

också är billigast i hela Europa.

Backande botar föga

■ Det blir inget straff för den man

som i oktober 2007 backade genom

Öresundstunneln. Mannen, chaufför

vid Litauens ambassad i Köpenhamn,

åtnjuter nämligen diplomatisk immunitet,

meddelar Østre Landsret i den

danska huvudstaden.

Mannen upptäckte en dag i oktober

Inget att skylta med

■ Svenska och danska honorärkonsulaten

i Narvik har haft besök av en tjuv.

tjuven har stulit skyltar som anger var

konsulaten finns. Skyltstölderna är

polisanmälda och nya skyltar beställda.

Ikea skapar dålig stämning

Park, ett av New Yorks absolut finaste

kvarter.

I stämningsansökan heter det att

lägenhetens Ikea-kök inte når upp till

den passande standard som man kan

förvänta sig i en lägenhet i Gramercy

Park och att man har fått nedsättande

kommentarer från gäster.

ställning till olösta gränstvister och

oljebolaget går på den brittiska linjen,

nämligen att Storbritannien har

suveränitet över Falklandsöarna.

Ögruppen, som i Argentina kalllas

Malvinerna, har kontrollerats

av Storbritannien sedan 1833. 1982

utbröt krig mellan Argentina och

Storbritannien om överhögheten över

Falklandsöarna.

Langalangalangafanum

■ Islänningar är av segt virke. Nu har

landet fått sin första farfarsfarfarsfar

eller langalangalangafanum, som det

heter på isländska. Gissur O Erlingsson,

101 år gammal, fick för en tid sedan sitt

första barnbarnsbarnbarnsbarn. Att sex

generationer i en och samma familj är

vid liv är mycket ovanligt, inte bara på

Island, skriver tidningen Morgunbladid.

2007, när han kört ner i tunneln vid

Kastrup att han inte hade pengar

att betala färden på den svenska

sidan. Istället lade han i backen nere

i tunneln, mitt framför ögonen på en

polispatrull. Huruvida det var någon

litauisk diplomat med på färden

förtäljer inte historien.

De gamla i havet

Gammalt

och ungt på

Bornholm.

■ Nästan var tredje bornholmare är

över 60 år enligt siffror från Danmarks

motsvarighet till SCB, Danmarks statistik.

Bara 16 procent av befolkningen på

ön är i åldern 20–39 år. Jämför man med

Köpenhamn är motsvarande siffra 41

procent och bara 17 är över 60 år. Dessutom

var befolkningstillväxten på ön,

som har Danmarks äldsta befolkning,

bara 0,5 procent 2009


Rivet

i arkivet

Visst var det Næss

– men vem är damen i hatt

■ ■ ■ Man må säga: ni är påläst, kära

läsekrets! Mitt grundtips var att inte så

många skulle knäcka förra frågan i Rivet

i arkivet. Den äldre gentlemannen

på bilden var ju sysselsatt i en disciplin

som kanske inte står i strålkastarljuset

varje dag. Han var nämligen filosof!

Bilden föreställde den norske filosofen

Arne Næss som gick ur tiden i

januari förra året, 96 år gammal. Kanske

fick Karin Nordlund Bendixen i

Uppsala, som var den första av ganska

många som visste det, hjälp av ledtråden

att ”han åtminstone gått på djupet”.

Det är ju den allmänna föreställningen,

att filosofi och filosofer går på djupet

med de frågor de behandlar, existentiella

och andra.

Att han var ”den yngste i sitt slag”

syftade på att han var den dittills yngste

professorn vid universitetet i Oslo när

han tillträdde 1939, bara 27 år gammal.

Han blev kvar på den posten ända till

1970.

Dessutom fick ni en ledtråd om att

han ”rätt kraftigt stack upp ovanför oss

vanliga”. Med det syftade vi på att han

varit bergsklättrare. 1950 och 1964 ledde

Arne Næss klätterexpeditioner till

Tirich Mir i Pakistan. Och det är minst sagt en bedrift, inte

minst för en filosofiprofessor. Berget är nämligen 7 690 meter

högt (världens högsta berg, Mount Everest är 8 848 meter), och

Naess’ expedition var den första som nådde toppen. Enligt den

antike filosofen Epiktetos ligger all filosofi i två ord, nämligen

utstå och avstå. På mig verkar det som om filosofen Arne Næss

valt det förra.

■ ■ ■ Och så till nästa fråga. Den här gången gäller det en

dam. Ja, en verklig dam kan man nog säga. Att bära hatt är kanske

inte ett måste i hennes yrke, men åtminstone en av hennes

kollegor är känd för att göra det.

Damen ifråga träffade för övrigt sin man på ett seglarläger

när hon var 13 år. Ryktet säger att de tränade på att slå knopar

tillsammans. Måhända slog de redan då en oupplöslig kärlekens

knop?

tävla & vINN

?

Vinn

Norden-tröja

När ni vet svaret skickar ni

som vanligt in det till:

Rivet i arkivet

Nordens Tidning

Box 22 087

104 22 Stockholm

Glöm inte att uppge ditt

eget namn, din adress och

färg och storlek på den tshirt

du kan vinna om ditt

svar blir det första rätta som

öppnas.

Storlekarna är small (s) till

large (l) och dessutom extra

extra large (xxl). Färgerna

är svart och sandfärgad.

Arne Næss,

filosof,

professor och

bergsklättrare.

Inte alls så

obekant för

den pålästa

läsekretsen

som redaktör’n

trott...

n o r d e n s t i d n i n g n r 2 / 2 0 1 0 | 23


Kan banken rädda

500 miljoner euro från nordiska

investeringsbanken för att rena havet

Nordiska Investeringsbankens huvudkontor i Helsingfors.

24 | n o r d e n s t i d n i n g n r 2 / 2 0 1 0

– Något måste göras och

det snabbt!

Orden är Finlands president

Tarja Halonens när

hon invigde toppmötet

om Östersjön i Helsingfors

i februari.

Östersjön anses vara ett

av världens mest förorenade

innanhav.

Men det är inte tillgången på finansiering

som utgör den främsta

flaskhalsen när det gäller att

rena Östersjön. Utmaningen ligger snarast

i att bereda Östersjöprojekten för finansiering,

menar Nordiska Investeringsbankens

(NIB) verkställande direktör Johnny

Åkerholm.

– Finansiärer kräver konkreta projekt

och klart definierade motparter, konstaterade

han.

investeringsbanken är en av nyckelfinansiärerna

när det gäller reningen av Östersjön

och Johnny Åkerholms ord kan tolkas

som att många initiativ för att rädda

vårt nedsmutsade innanhav är för luddiga.

Nordiska Investeringsbanken har två låneordningar

som siktar mot Östersjön

och klimatförändringar. Det finns 500

miljoner euro reserverade för att finansiera

Östersjöprojekt. Av dessa är cirka 100

miljoner redan utbetalda. Men bankens

utvecklingschef, Harro Pitkänen, försäkrar

att man skulle vilja finansiera fler projekt

kring miljön i Östersjön.

– Talar man istället om projekt som

syftar till att stoppa klimatförändringen så

har vi fördelat så mycket som en miljard

kronor i 36 mycket konkreta projekt.

NIB startade sin verksamhet 1976 och


Östersjön?

Ett NIB-finansierat projekt – finska vattenkraftbolaget

Kemijoki Oy har fått lån av

Investeringsbanken för att installera nya

turbiner i tre kraftverk.

Utmaningen ligger i att förbereda projekten för

finansiering, säger NIBs vd, Johnny Åkerblom.

ända sedan dess har Norden och dess miljö

legat banken varmt om hjärtat. Från början

handlade det om att främja den ekonomiska

integrationen mellan de fem nordiska

länderna, som var bankens ägare. Idag

handlar det om miljön och om att främja

hållbar tillväxt. Men investeringarna sker

inte bara i Norden och Baltikum utan över

hela världen.

nib är en internationell finansinstitution,

inte en kommersiell bank eller myndighet,

berättar Jukka Ahonen, bankens kommunikationsdirektör.

Man kan alltså inte jämföra Nordiska

Investeringsbanken med Nordea eller

Swedbank, utan mer med Europeiska Investeringsbanken

eller med Världsbanken.

Vad som skiljer är, förutom ägandet och

storleken, mandatet - att stärka konkurrenskraften

och förbättra miljön.

NIB ägs av de fem nordiska länderna

och, sedan 2005, även de tre baltiska länderna.

Den är en bra affär för sina ägare.

Banken har gått med vinst nästan varje år.

nordiska investeringsbanken sysslar enbart

med utlåning av pengar, som banken

i sin tur lånar upp på den internationella

kapitalmarknaden. Man har nyligen omdefinierat

sin uppdragsbeskrivning och

två hörnpelare, konkurrenskraft och miljö,

ska genomsyra de projekt banken lånar ut

pengar till.

– Innanför den uppdragsbeskrivningen

har vi identifierat vissa sektorer som viktiga

där vi kan uppnå grundmålsättningarna

på bästa sätt. Det är miljö, energisektorn,

transport, logistik, kommunikation och

innovation, säger utvecklingschefen Harro

Pitkänen.

Målsättningen 2009 var att 70 procent

av bankens nyutlåning, 1,4–1,5 miljarder

euro, skulle finansiera i de här sektorerna

och det uppnåddes med god marginal. Fyra

femtedelar av utlåningen hamnar i ägarländerna,

men man lånar också ut till projekt

på andra håll i världen.


n o r d e n s t i d n i n g n r 2 / 2 0 1 0 | 25


”Till projekt som syftar till att

stoppa klimatförändringen så

har vi fördelat så mycket som

en miljard kronor i 36 mycket

konkreta projekt. ” Harro Pitkänen, utvecklingschef.

– Vi fokuserar och kan inte låna ut hur

mycket som helst. Närområdet, Östersjöregionen,

är viktigast, men vi finns också på

andra håll i världen, säger Harro Pitkänen.

Han berättar att aktiviteterna utanför

Norden-Baltikum har fokuserats på ett

tiotal länder, förutom i Östersjöregionen på

några tillväxtmarknader: Brasilien, Indien

och Kina.

Efterfrågan på lånade pengar är stor i

dessa finanskrisens dagar. För några år sedan

var det tvärtom.

– Till exempel i Baltikum fanns så mycket

billiga pengar tidigare att vi knappast behövdes

där, förklarar Harro Pitkänen.

– Idag är det brist på pengar i Baltikum

och därför har vi fått en viktigare roll där.

men nib är ingen välgörenhetsorganisation.

Banken försöker styra utlåningen så att den

skapar största möjliga mervärde. Värderingarna

görs efter bankmässiga principer, men

också efter miljömässiga. När det gäller

projektens miljökonsekvenser är man noga.

Man har en speciell avdelning som bara

sysslar med att bedöma miljökonsekvenser

i de projekt som banken kan tänka sig att

vara med och finansiera.

26 | n o r d e n s t i d n i n g n r 2 / 2 0 1 0

ett projekt där banken varit den största

enskilda bidragsgivaren, 46 miljoner euro,

men där man också samarbetat bland annat

med Europeiska Investeringsbanken är ett

vattenreningsprojekt i St Petersburg. Det

nya vattenreningsverket, som togs i bruk

2005, renar en stor del av stadens vatten

innan det rinner ut i Finska viken. Invigningen

skedde högtidligt i närvaro av den

dåvarande ryske presidenten Putin, den

finländska presidenten Halonen och Göran

Persson, svensk statsminister på den tiden.

Det största projekt som Nordiska Investeringsbanken

varit medfinansiär i är världens

största vindkraftpark till havs utanför

Jyllands västkust i Danmark. Där har man

lånat ut 160 av de 448 miljoner euro som

hela vindkraftparken kostar. Men också när

det gäller mindre projekt finansierar banken

högst hälften. Så i alla projekt måste

det finnas andra finansiärer.

det finns ett partnerskap som heter NDEP,

The Northern Dimension Environmental

Partnership. Det är ett samarbete mellan

finansieringsinstituten Europeiska Investeringsbanken,

EIB, the European Bank for

Reconstruction and Development (EBRD),

Nordiska Miljöfinansierings bolaget, NEF-

CO och Nordiska Investeringsbanken, alla

aktiva i Östersjöregionen. Nordiska investeringsbanken

håller i, och driver, en rad

projekt i partnerskapets namn. Vattenreningsprojektet

i St Petersburg är ett sådant,

men det finns också andra, bland annat i

”NIB är en internationell

finansinstitution, inte en

kommersiell bank eller

myndighet”

Jukka Ahonen, kommunikationsdirektör


Kaliningrad.

– I de stora sammanhangen är vi ganska

små, så vi får förvalta vårt pund så gott vi

kan, konstaterar Harro Pitkänen.

– Och vi har också lånat ut 50 miljoner

euro till Helsingfors stad, för inköp av nya

låggolvsspårvagnar som tas i bruk 2013—

2014. Och 45 miljoner euro till svenska SJ

för nya X 2000-tåg, fortsätter Harro Pitkänen.

de nordiska länderna är väldigt integrerade

på olika plan. Flera av de större företagen

korsägs av intressen i flera av länderna.

De opererar över gränserna och ser

Norden som sin hemmamarknad. Därför

har Nordiska Investeringsbanken omvärderat

sin roll från att i första hand verka

för samarbeten mellan Nordens länder. Nu

handlar verksamheten mer om att befrämja

konkurrenskraften i bankens numera åtta

medlemsländer och att verka för en bättre

miljö.

– Miljön känner ju inga politiska gränser,

menar Johan Ljungberg som är bankens

miljöchef. Han är bergsingenjör och

kommer från gruvindustrin men har också

forskat kring miljöfrågor. Idag leder han

en miljöenhet inom banken bestående av

fyra personer. Dess uppgift är att bedöma

projekten ur miljösynpunkt. Och Nordiska

Investeringsbankens bedömningsgrunder

bygger till stor del på EU:s miljölagstiftning.

– Men projekten ska helst främja både

konkurrenskraften och vara bra för miljön.

Det finns projekt som inte lever upp till vår

kravnivå och det händer att Johan Ljungberg

stoppar projekt, men normalt lyckas

man diskutera ihop sig med kunden.

nordiska investeringsbanken har normalt

cirka tjugo projekt igång samtidigt, allt från

forsknings- och utvecklingsprojekt inom

den tunga industrin i medlemsländerna

till telecominvesteringar i Brasilien och Indien.

Och överallt finns Johan Ljungberg

och hans medarbetare för att bedöma den

potentiella miljöpåverkan som projektet

kan innebära.

Varje ansökan som kommer in betygsätts

både miljömässigt och konkurrenskraftsmässigt.

Och man försöker också aktivt

hitta miljönyttiga projekt. Det kan handla

om vattenvård och det kan handla om att

bromsa växthusgasutsläpp.

Fortfarande går en väldigt stor del av

bankens utlåning till projekt inom industri

men det utesluter inte att de kan vara vär-

”Projekten ska helst främja

både konkurrenskraften och

vara bra för miljön, och det

finns projekt som inte lever

upp till vår kravnivå.”

defulla också för miljön. Det finns oftast en

win-win-situation. När en industri minskar

sina utsläpp så förbättrar de ofta sin lönsamhet

samtidigt.

Men hur räknar man hem miljöprojekt

affärsmässigt? Hur länge dröjer det exempelvis

innan en väg eller järnväg blir lönsam,

och för vem blir den lönsam?

– Man kan göra en samhällsekonomisk

bedömning och då måste man ha ett annat

betraktelsesätt, understryker utvecklingschef

Harro Pitkänen.

– Sedan finns ju den växande mellankategori

där man tariffbelägger olika typer

av tjänster. Det gäller också miljötjänster.

Kommunernas vattenförsörjning drivs exempelvis

i bolag som ska vara lönsamma

som vilka andra företag som helst. När de

investerar i nya reningsanläggningar och

rörnät så utgår de från ett företagsekonomiskt

betraktelsesätt. Deras intäktssida

styrs av avgifter de tar ut för sin tjänst.

I Norden börjar vi också se mer av den

hybrid mellan samhällsekonomisk och privatekonomiska

tankesätt som kallas Public

Private Partnership, alltså lösningar där privata

aktörer både får bygga och finansiera

en väg, en bro eller ett stycke järnväg och

ta ut avgifter för det. De som investerar i

Johan Ljungberg, miljöchef.

sådana projekt förväntar sig normal avkastning

på det de satsar.

men östersjön är oerhört viktig, inte bara

för Nordiska Investeringsbanken. EU arbetar

sedan i höstas efter en ny strategi

för den regionen där man identifierar var

tyngdpunkten ska läggas. Det handlar om

miljö, energi, kommunikationer, välstånd

och konkurrenskraft. Även om strategin

bara gäller för EU-medlemsländerna är det

viktigt att få till ett samarbete med grannskapet.

Nordiska Investeringsbanken har

redan en aktiv roll via havsmiljöprogrammet

för Östersjön, det så kallade Baltic Sea

Action Plan, som Helsingforskommissionen

tagit fram.

– Det är numer en del av EU:s strategi

för området, och det hoppas vi ska bidra till

att man ger mer tyngd och kraft åt havsmiljöplanen,

säger miljöchef Johan Ljungberg.

– Vi har sex medlemsländer som är kuststater

i Östersjön. Vi har lånat till projekt i

Ryssland sedan åttiotalet och vi har länge

varit aktiva i Polen. Vi hoppas kunna starta

en utlåning på miljösidan i Vitryssland.

så nordiska Investeringsbanken täcker

Östersjöregionen väl. Bara för ett halvår


n o r d e n s t i d n i n g n r 2 / 2 0 1 0 | 27


sedan godkände banken ännu ett lån

för rening av ännu mer avloppsvatten.

Men går det att rädda Östersjön, ett av

de mest nedsmutsade innanhaven i världen?

Johan Ljungberg är positiv:

– Ja, det finns hopp. Nu måste vi ta tag

i de diffusa utsläppen från jordbruket.

Man kan bland annat anlägga strandzoner

närmast vattendragen som inte

brukas eller bearbetas utan fungerar som

filter och stoppar utsläppen.

Problemet här är att NIB inte kan

låna ut pengar till enskilda jordbrukare

eftersom de är för små. Däremot kan

man använda sig av ”finansiella intermediärer”,

det vill säga lokala banker som i

sin tur lånar ut pengar till att exempelvis

renovera enskilda avlopp. Ett exempel är

ett nyligen ingånget låneavtal på SEK

155 miljoner (EUR 15 miljoner) med

svenska Sparbanken Finn. Den ska i sin

tur låna ut pengarna till privathushåll,

lantbruk och små och medelstora företag

för att dessa ska kunna minska sin

del av belastningen på miljön.

– Det finns många sådana utsläpp,

och ”många bäckar små...”, menar Johan

Ljungberg. ■

28 | n o r d e n s t i d n i n g n r 2 / 2 0 1 0

Dopattesten är i fara

rista i sten. Det varar för evigt. Men nej, inte ens stenar kan

motstå tidens tand. Utanför kyrkan i Jelling på Jylland står två

runstenar, berömda över hela den runforskande världen. De

är mer än tusen år gamla. Den ena lät kung Gorm den gamle rista för att

ära sin drottning Tyra. Den andra, ett gigantiskt stenblock mer än två meter

högt, släpades dit av hans son Harald Blåtand som lät rista de berömda orden

”…den Harald, som vandt sig hele Danmark og Norge och gjorde danerne

kristna.”

Dessutom har runristaren huggit in en stor bild av den korsfäste Jesus. En

praktfull sten, helt enkelt.

men tidens tand gnager. Stenarna har vittrat. Luftföroreningar, fukt och frost

har gjort sitt. De eviga stenarna står inför sitt förfall. Unesco som har dem på sin

världsarvslista har slagit larm och nu har man i en arkitekttävling bestämt att

stenarna ska få var sin skyddande glasmonter så att även framtida generationer

kan beundra det som kulturministern kallar ”det viktigaste nationalmonumentet

i Danmark” och som andra kallar Danmarks dopattest.

samtidigt som jellingstenarna räddas attackeras jesusbilden på den ena från

oväntat håll. Det danska passet innehåller nämligen en avbildning av den korsfäste

Jesus på Jellingstenen. En dansk medborgare kräver att bilden tas bort från

passet; den kränker hans lagliga rätt till religionsfrihet, anser han. Som bekant

smyckas svenska pass mera diskret med svenska landskapsblommor.

Det är klart, för en ateist, jude, muslim eller någon från någon annan religion

med danskt medborgarskap kan det nog förefalla lätt absurt att lämna fram ett

pass där det första som möter passkontrollören är den korsfäste Jesus.

Hur som helst, den korsfäste på Haralds sten i Jelling har räddats och understryker

påståendet att det var Harald som gjorde danskarna kristna. Ett påstående

som inte har stått helt oantastat.

någon liknande sten finns inte i Sverige, men utanför Frösö kyrka i Östersund

står en runsten med texten: ”…Östman, Gudfasts son, lät resa denna sten och

göra denna bro, och han lät kristna Jämtland.” Något blygsammare format på

kristnandet än danske Harald, med andra ord. Dessutom tycks denne Östman

ha varit en god brobyggare, och det var nog hans samtida tacksamma för.

STURE NÄSLUND, Köpenhamn


Beste redaktør,

Tidsskriftet for Föreningen Norden i

Sverige er alltid en kilde til god og langsom

lesning. Først går jeg til billedgåten,

leser og funderer hvis jeg ikke ved første

øyekast ser hvem det er. Men der har vi

jo nyss avdøde Arne Næss, og jeg som allerede

har en Norden-T-skjorte…

Som (bl a) gammel lærer moret jeg

over artikkelen om sær skrivning. Det

syndes med dette fenomen og likeså med

apostrofer. Men det forundrer meg alltid

at annonsen/skiltet passerer uten kommentar.

Den som skal utføre arbeidet,

burde påpeke at det ikke heter Torbjørn’s

kjøkken, Mor’s dag eller vaske pulver.

En av mine favoritter fant jeg på et

håndskrevet menyskilt ved LOVISA

grillen: Stekt kyckling lever. Tøff liten

kylling, får man virkelig si!

At man bør kunne skrive av korrekt,

var muligens viktigere før enn nu. Det

forundrer meg at lærerstudenten på utflukt

i Norden kan ha unngått å oppdage

röster i norden

Sær skrivning og apostrofer


Redaktör´n svarar:

Direktören – en rolig prick...

Tack för din kommentar, Maria.

Jag uppfattar det att du, som jag, tycker

det är viktigt att vårda våra nordiska

språk. Sedan finns det ju språkgrodor

som man kan förbigå med ett leende,

som ditt konstaterade att man faktiskt

alltid upplever en scenpjäs på en teater

live. I förlängningen kan man ju också

fundera över just det uttrycket, ett engelskt

ord som blivit så vanligt, åtminstone

i svenska, att det är svårt att hitta en

tipset

bättre inhemsk synonym. Att bara ersätta

med det svenska ”levande” fungerar ju

inte riktigt. Artisten uppträdde levande

blir ju inte riktigt samma sak utan smått

absurt, faktiskt.

I vår allt mer globariserade värld kan

detta med att ord och uttryck förs från

det ena språket till det andra vara ett problem.

Eller att behöva förklara sig på ett

språk man ändå inte riktigt behärskar.

Det för tanken till det stora svenska fö-

at hun bodde på gode, gamle Schæffergården.

Navnet er godt synlig både i nærmiljøet

og på selve anlegget. Jeg stusset

også over formuleringen ”fick också uppleva

pjäsen live” (”Peer Gynt”) på Oslo

Nye Teater. Sitter man i en teatersalong,

er det en levende forestilling, ellers skulle

det kanskje hete tv-drama eller film?

Med vennlig hilsen

Maria Blanceflor Rålamb

retaget med ett företagsnamn som bland

annat bestod av ett ”ö”. Men i globaliseringens

och internets tidevarv fungerar ju

inte det. Så man ändrade helt sonika företagsnamnet

– ö blev till ett o. Och när

företagets vd vid en internationell konferens

skulle presentera det nya namnet,

och ledningen, så inledde han stolt med

att: ”...we are all the same persons, even

without our pricks!”

Ridå!!

Slottet og Linstow – den nye hovedstadens grunnstein

När Norge hade frigjorts från Danmark 1814

blev Christiania (Oslo) åter huvudstad. Av de

många institutionella byggnader som uppfördes

var kungliga slottet (1825–1848) den mest

ambitiösa. Placeringen blev avgörande för hur

huvudstadens hela centrum skulle utformas.

Slottet ritades av den danskfödde adelsmannen

Hans D.F. Linstow och är ett monumentalverk

inom norsk arkitektur. Utställningen visar hur

slottet blev till och redogör för de viktigaste

rummen och dess funktioner. En huvudattraktion

på utställningen blir ”Den store komposisjon”,

Linstows vackra presentationsteckningar

till interiörerna.

Plats: nasjonalmuseet – Arkitektur, Bankplassen

3, oslo

Tid: Utställningen är öppen 7 maj–10 oktober

Pris: Fri entré

Mer info: www.nasjonalmuseet.no

n o r d e n s t i d n i n g n r 2 / 2 0 1 0 | 29


”Jag är fisken

som simmar mot

strömmen

och jag är beredd

att slåss

var eviga dag!”

30 | n o r d e n s t i d n i n g n r 2 / 2 0 1 0

”Huggen

Det är i dagarna 100

år sedan Bjørnstierne

Bjørnson gick ur

tiden. Han var den

mäktiga röst som

förde Norges talan

i kampen för frihet

och demokrati.

Hans litterära stjärna

har falnat men

hans betydelse för

Norges frigörelse är

obruten.

TexT: sture näslund


ur klippan, i mer

än naturlig storlek”

100 år sedan giganten Bjørnson dog

Han dog i Paris. I en sjuksäng på

Hotel Wagram slutade hans

hjärta att slå. Klockan var 8.45

på kvällen den 26 april. Kistan med den

döda kroppen fördes med tåg från Gare

du Nord genom Europa via Berlin till

Köpenhamn. Överallt där tåget stannade

samlas människor för att ge sin sista hälsning.

I Köpenhamn fördes kistan i procession

genom staden till hamnen och

pansarskeppet Norge. Vid ankomsten till

Kristiania (Oslo) kungasalut från Akershus

fästning. 75 000 sörjande följde honom

till graven.

En hövding var död. Hövdingen

Bjørnstierne Bjørnson. Det är i år 100 år

sedan den store norrmannen fördes hem

som han själv önskade, ”seilende til hjemlandet

med ansiktet vendt mot Norge.”

Bjørnson gick ur tiden 77 år gammal.

Vem var denne man vars död väckte sådan

uppmärksamhet?

för sin samtid reste han sig som en

mäktig fura ur det norska fjället. Han

deltog outtröttligt i praktiskt taget alla

debatter, stora som små. Han var dramatiker,

romanförfattare, lyriker, teaterchef,

folktalare, nobelpristagare, journalist,

agitator. Det är ingen överdrift att säga

att han vissa perioder hade större inflytande

på den politiska och kulturella utvecklingen

i Norge än någon annan enskild

norrman, utan att han hade någon

formell maktposition. Hans författarskap

och politiska verksamhet blev två sidor

av samma sak. Det blev det bjørnsonska

projektet. Han kallades med rätta för en

nationell blåsbälg. Man kan också karakterisera

honom genom att citera inledningen

av Strindbergs Hemsöborna där

det om Carlsson heter: ”Han kom som

ett yrväder en aprilafton…“

Men Bjørnson var också ombytlig och

Under stora hedersbetygelser fördes kistan

hem till Norge.

växlade ideligen ståndpunkt i många

frågor. Och det oftast med buller och

bång, oavsett om det gällde sakfrågor eller

uppgörelser med vänner eller fiender.

Som sextonårig gymnasist i Molde skrev

han sin första tidningsartikel, inspirerad

av februarirevolutionen 1848. Under

signaturen ”Frihetsgudinnen” skrev han

”Frihetens tale till moldenserne.”

Han var republikan och monarkist,

en tid socialist. Bjørnson var nationalist

och skandinavist när han inte förespråkade

ett pangermanskt försvarsförbund.

Han hävdade Norges storhet och krav

på frihet från unionen med Sverige, men

ägnade stor tid åt att försvara små undertryckta

folk ute i Europa. I Dreyfusaffären

stod han på den anklagades sida.

bjørnson var länge kompromisslös motståndare

till unionen med Sverige men

blev med åren vänligare inställd till de

som han kallade STORSVENSKAR-

NA. Han attackerade hårt kungen Oscar

II men lät sig omfamnas av honom när

han fick nobelpriset 1903. Listan över

motsättningar är lång.

– Jag är upplagd att slåss var eviga dag,

sade han själv.

Och det gjorde han. Bjørnsons röst

hördes nästan överallt i denna den stora

brytningens tid i det norska samhället.

Det sades ibland till och med att när

Bjørnson tiger blir det tyst.

För eftervärlden framstår han som

den rastlöse intellektuelle som under intryck

av erfarenheter byter sida, ibland

till omgivningens stora förfäran. Men

hans huvudlinje var klar och målet för

tidens kamp ändrades aldrig, att skapa

ett folkstyre på nationell och självständig

grund. I den saken var han ingen drömmare.

Han blev den främste talesmannen

för den radikalism som växte fram och

där de självägande bönderna blev en allt

starkare politisk kraft och där kraven på

demokrati rullade som en våg över landet,

trots att reaktionen på högerkanten

var stark. Därför är det nästan självklart

att det är denne man som skrivit texten

till den norska nationalsången Ja, vi elsker

dette landet.

hans yttre var också imponerande. August

Strindberg beskrev honom så här

innan de två giganterna blev fiender.

”Jag trodde mig se en förhistorisk kämpe,

huggen ur klippan, i mer än naturlig storlek.

Huvudet av sten, håret uppstruket som

busken på en hjälm, tjocka ögonbryn, ansiktet

styckat i stora rutor av kött, levande på

samma sätt som bildhuggarens fuktiga lera,

där man ännu ser ränderna efter poleringen,

axlar så att de kunna bära en kanon, bröst

och bål därefter, armar byggda att hålla upp

en attika över portalen till ett tempel.”


n o r d e n s t i d n i n g n r 2 / 2 0 1 0 | 31


Henrik Ibsen var Bjørnsons samtida.

Medan Ibsen satt i avskildhet och skapade

sina senare världsberömda dramer

var Bjørnson hans motsats. Ibsen skrev

en gång i ett brev till sin kollega:

”Du har en mäktig begåvning för det

politiska och ett oregerligt behov att leda

den. Jag har inte ens anlag att vara medborgare,

jag saknar fullständigt talang i

den riktningen. Det är lika naturligt för

dig att ställa dig i spetsen som det är för

mig att ställa mig vid sidan av. Skulle jag

bestämma vad det ska stå på en minnessten

över dig ska det vara: HANS LIV VAR

HANS BESTE DIKTNING.”

Även den danske författaren Herman

Bang var medveten om Bjørnsons politiska

betydelse. Bang skrev: ”Medan han

skapades av Norge, skapade han Norge.”

Bjørnstierne Bjørnson var mycket

medveten om den viktiga roll som han

spelade i det kulturella och politiska livet.

I ett brev skrev han ”Jag är fisken som

simmar mot strömmen”. I ett annat brev

skrev han med illa dold förtjusning: ”Jag

har aldrig varit så hatad i Norge som i

detta blomstrande ögonblick. Det är ju

jag som har vållat alltsammans!”

Med berömmelsen från sina bondeberättelser

som plattform, bl a Synnøve

Solbakken, kastade han sig ut i de politiska

striderna och banade tillsammans

med Johan Svedrup väg för den radikalism

som förde till demokrati.

den 24 april gavs en galaföreställning

på Nationaltheatret i Oslo till minne av

den store norrmannen. Man vill skapa en

föreställning ”som rymmer hans många

paradoxer och enorma vitalitet.” Nasjonalbiblioteket

visar en stor Bjørnson-utställning.

Det finns en särskild Bjørnsonakademi

som vidareför hans arbete för

mänskliga rättigheter och yttrandefrihet.

Och år 2010 är utnämnt till Bjørnsonåret.

I Molde, där Bjørnson var gymnasist,

hålls 29 augusti – 5 september en

bjørnsonfestival. Den svenske författaren

Henning Mankell leder festivalens programråd.

Däremot ger inte Norges Bank

ut något särskilt minnesmynt som man

gjorde när minnet av män som Ibsen,

Wergeland och Hamsun högtidlighölls.

Det är kanske en fingervisning om att

Bjørnsons stjärna falnat något.

Det märks även i repertoaren hos Nationaltheatret

i Oslo och Dramaten i

Stockholm. Ibsens dramer har satts upp

228 gånger på osloteatern sedan början

32 | n o r d e n s t i d n i n g n r 2 / 2 0 1 0

Samtida teckning av Bjørnstierne Bjørnson i en position han ofta intog – den kämpande

folktalaren.

av 1900-talet medan Bjørnsons skådespel

har getts i 101 uppsättningar samma tid.

På Dramaten i Stockholm har Ibsenpjäser

satts upp 38 gånger, Bjørnsons endast

åtta gånger.

1800-talet var ett omtumlande sekel,

inte minst i Norge. Inom den ramen

kunde Bjørnson spela ut hela sitt register.

Han var verkligen som fisken i vattnet, fisken

som gärna simmade mot strömmen.

Norge hade 1814 tvingats in i unionen

med Sverige efter att i flera hundra år

varit knutet till Danmark och styrts därifrån.

Norge kallades för ämbetsmannastaten.

Den regering som fanns dominerades

Kvartett som skapade

av ett fåtal ämbetsmannafamiljer som i

sin tur vilade på kungens makt. Speciellt

under de årtionden då Oscar II var regent

hårdnade det politiska klimatet. En nationell

radikal känsla växte fram i Norge, inte

minst som en följd av 1848 års revolution

i Frankrike. Norska självägande bönder

blev en politisk kraft att räkna med samtidigt

som nationalromantiken fick grepp

om konstnärer och författare.

Bland de intellektuella framträdde

snart Bjørnson som den samlande kraften.

Han agiterade mot ämbetsmannaväldet,

han agiterade för ett fritt Norge

och han agiterade outtröttligt mot Sverige,

och inte minst mot kungen. Den

en nordisk storhetstid

Andra halvan av 1800-talet var en storhetstid

för litteraturen i Skandinavien.

Fyra profiler framstår klarare än andra:

Bjørnstierne Bjørnson och Henrik Ibsen i

Norge, August Strindberg i Sverige och Georg

Brandes i Danmark.

De levde i den stora brytningens tid och

påverkade på flera sätt även politiken. När

skådespel av Ibsen och Bjørnson hade premiär

var det inte bara en kulturell händelse. Teatern

var en del av tidens allmänna kulturella och

politiska debatt. Så är det sällan idag.

Ibsen Brandes Av de tre dramatikerna var det Bjørnson

som fick Nobelpriset i litteratur. Det överraskade

många. Att Strindberg inte fick det ansågs

bero på att hans förhållande till Svenska

akademien var direkt fientligt. Men Ibsen?

Han hade många förespråkare och en del akademiledamöter

ville att de två norrmännen

skulle dela på priset. Men det blev Bjørnson.

Man ansåg att hans diktning låg närmast Nobels

ideal.

Strindberg

Bjørnson Till skillnad från de tre andra var inte Georg

Brandes skönlitterär författare. Han var


politiska striden gällde inte längre balansen

mellan kungamakt och folkmakt. Nu

gällde det parlamentarism där all makt

utgick från folket.

Motståndet mot unioner har fortsatt

att prägla norsk politik. Många argument

som framfördes under 1800-talets strider

kunde återfinnas när norrmännen vid ett

par tillfällen i folkomröstningar sade nej

till medlemskap i EU. Kopplingen först till

Danmark och sedan till Sverige under flera

hundra år har satt sina spår.

Mycket tack vare Bjørnson kom ett politiskt

genombrott i början av 1880-talet.

Den politiska vänstern blev allt starkare.

Den tvingade, genom partiet Venstre i

Stortinget, fram riksrätt mot en sittande

regering och kunde triumferande 1884

bilda regering med Johan Sverdrup som

statsminister. Norge hade tagit det avgörande

steget över till demokrati och parlamentarism.

i sverige var utvecklingen en annan. Reaktionära

krafter och byråkrati härskade.

Oscar II visade tydligen tecken till att

utöva personlig makt. Motsättningarna

mellan länderna ledde till att unionen blev

en omöjlighet och 7 juni 1905 förklarade

Stortinget att ”kungen upphört att fungera

som norsk kung”.

När detta sammanbrott av unionen kom

litteraturkritiker. Hans föreläsningar vid Köpenhamns

universitet under titeln ”Huvudströmmar

i det 19:e århundradets litteratur”

förnyade det andliga livet inte bara i Skandinavien

utan i stora delar av Europa.

Brandes ansåg att den moderna litteraturen

levde när den satte samhällsproblem under

debatt. Detta anammades helt av Ibsen,

Strindberg och Bjørnson. De fyra hade täta

kontakter med varandra, inte minst genom

brev. Alla var ytterst flitiga brevskrivare, tusentals

brev finns bevarade från deras händer.

men de tre dramatikerna var inte bara vänner,

de var också varandras direkta konkurrenter

om att få sina dramer spelade på den internationella

teatermarknaden. Ibland kom urladdningar,

speciellt i breven, som får vår tids litterära

fejder att framstå som en söndagsskola.

Man kunde gräla om allt, men naturligtvis

mest om de centrala frågorna i deras verk.

Kvinnans ställning i samhället var ett sådant

ämne där Strindberg öste galla över Ibsens

hade Bjørnsons politiska inflytande klingat

av. Visserligen hade han som förste skandinav

fått Nobelpriset i litteratur två år tidigare

och det gav då som nu en viss tyngd

åt hans uttalanden. Men hans storhetstid

var förbi. Han började också oroa sig

för döden.

1909 försämrades hans hälsa ytterligare

och han beslöt att resa till Paris. Där hade

han tidigare med viss framgång fått vård

för sina krämpor. Men denna gång hjälpte

inte någon behandling. Hans sista månader

blev en utdragen och plågsam vistelse

på ett hotell i Paris. Flera gånger trodde

man att slutet var nära, i november fick han

ett nytt slaganfall, men först i slutet av april

1910 hade hans hjärta fått nog. Bjørnsons

sista månader var plågsamma även för hans

närmaste. Han trodde sig vara förföljd.

Inte ens hemtransporten av hans kropp

förlöpte utan konflikter. Det uppstod bråk

om vem som skulle betala, vilken väg kistan

skulle föras. Till sist tog norska regeringen

på sig hela ansvaret och färden genom

Europa till Kristiania blev en sällan

skådad hyllning till en människa vars liv

kom att bli en symbol för det nya Norge.

Den svenske diktaren Verner von Heidenstam

sade vid hans bår:

”För oss i Sverige var du Norge, och Norge

det var dig. När vi har harmats, ha vi harmats

på dig!

Nora i Ett dockhem och där Bjørnsons krav att

även mannen skulle visa sexuell avhållsamhet

före äktenskapet kastade ytterligare bensin

på bålet. I konflikten, som gick under namnet

sedlighetsfejden, utdelades hut åt alla håll.

Även Brandes som var dramatikernas inspiratör

skälldes ut för att han ansåg att replikerna

i Ett dockhem föll som svärdshugg. Bjørnson

bröt med Brandes och Strindberg rasade på

sitt håll.

men trots de fyra herrarnas hetsiga (brev-)

temperament bildar de tillsammans en höjdpunkt

i 1800-talets litterära Skandinavien.

Men inte utan rallarsvingar i breven. När

Strindberg åtalades i Giftasprocessen på

1880-talet tyckte han att Bjørnson gått bakom

ryggen på honom och skrev därför:

”Fy! Du smädar i lönn. Gör icke det! Jag

varnar dig! Håll dig alldeles tyst och stilla eljes…Detta

är ett hot!”

Inte heller Bjørnson sparade på krutet:

”Han är så usel, så feg, så ond, att ormen är

hans bild, och intet annat på jordens rund.”

för 100 år sedan

Strinbergsfejden

Förlöjligad hjältekonung.

■ ■ ■ den 29 april 1910 utbröt

den så kallade strindbergsfejden.

den började med att august

strindberg publicerade en artikel

som hette ”Faraondyrkan” i den

nystartade liberala aftontidningen.

i artikeln förlöjligar han kung

Karl Xii och kritiserar författaren

Verner von Heidenstam för dennes

fosterländskhet. Han anklagar

de litterära nittiotalisterna för

att ha förringat hans insats.

■ ■ ■ Von

Heidenstam

var inte sen

att svara

och karakteriserar

sin

tidigare vän

strindberg

som ”fullblodsbarbar”

och ”förlupen träl”.

strindbergsfejden blev en av

de mest omfattande litterära

debatterna någonsin i sverige

med mer än 400 debattinlägg

från dåtidens kulturelit, av vilka

strindberg själv bidrog med 54

stycken i tidningarna aftontidningen

och social-demokraten.

n o r d e n s t i d n i n g n r 2 / 2 0 1 0 | 33


porträttet

Nu laddar

han om med

en säker

kärnmissil

34 | n o r d e n s t i d n i n g n r 2 / 2 0 1 0

Morten traaviks nya konstprojekt

Ni svenskar har utvecklat er sedan

jag bodde i Stockholm på nittiotalet!

Det säger den norske kostnären Morten

Traavik som vållat uppståndelse med

sin fotoutställning Miss Landmine, en

skönhetstävling där kvinnor som stympats

av landminor i Kambodja tävlar

mot varandra. Utställningen skapade debatt

när den visades på Armémuseum i

Stockholm.

Men den är gjord för att skapa debatt,

menar den norske upphovsmannen

och understryker samtidigt att han inte

är ett dugg förvånad över att den väckt

mer uppståndelse i Sverige än den gjort

i Tyskland, Polen och Storbritannien där

den också visats:

– Ni svenskar är så väldigt politiskt

korrekta, tycker Morten Traavik.

Egentligen är han utbildad teaterregissör

och skådespelare med studier både

från anrika GITIS i Moskva och Dramatiska

Institutet i Stockholm bakom

sig. Mången norrman minns hans uppsättningar

av Ibsens Gengångare och

När de döda vaknar, som bland annat

nominerades till Hedda-priset som årets

teaterprojekt 2006.

Men på senare år har det blivit alltmer

konstprojekt för Morten Traavik. Och

han vill ”använda konsten som ett socialt

verktyg”, berättar han.

– Som den skandinaviska genomsnittliga

medelklassman jag är har jag vuxit

upp med att man bör hjälpa de fattiga,

och det är vad jag velat göra med mina

två Miss Landmine-tävlingar i Angola

och Kambodja.

Apropå att hjälpa de fattiga blev denne

omdiskuterade teaterman och konstnär

också omtalad när han ”outsourcade”

– som det heter på modernistiska – en

teaterföreställning. Han lade nämligen

ut produktionen av föreställningen på en

teatergrupp i Lettland, eftersom produktionskostnaden

är lägre där.

När Nordens Tidning träffar Morten

Traavik är han i full färd med ett konstprojekt

för den norska försvarsmakten.

Han kommer under hela innevarande år

vara Norges försvarskonstnär, den förste

någonsin. Och det första han tänker göra

är att trä en 7,2 meter lång kondom över

en kärnvapenmissil. Och efter mellanspelet

som försvarskonstnär ska han till

Nordkorea, där han förhandlar om att

genomföra ett större konstprojekt. Vad

det handlar om vill inte Morten Traavik

berätta, men en kvalificerad gissning är

att det i alla fall inte handlar om att trä

kondomer över kärnvapenmissiler. ■


Titel: Mitt hems gränser

vidgades

Författare: Kari Haarder

Ekman

Förlag:: Centrum för

Danmarksstudier

Levande

skandinavism

Den politiska

skandinavismen,

strävan

efter att

återupprättaKalmarunionen,

tog abrupt slut

med kriget mellan Danmark

och tyskland 1864,

men på det kulturella planet

levde skandinavismen

vidare. Boken Mitt hems

gränser vidgades är samtidigt

en doktorsavhandling

i litteraturvetenskap,

skriven av Kari Haarder

Ekman. Hon undersöker

hur de skandinaviska idéerna

levde och användes

av en rad av 1800-talets

nordiska författare, och

hon visar intressant och

genomträngande hur

skandinavismen levde

vidare även när politikens

högtravande ordmassor

hade tystnat.

Torsten Hallberg

Titel: Vägen över havet

från pionjärer till marknadsledare

Författare: Pär-Henrik

Sjöström

Förlag: Breakwater

Publishing

En vägvisare

över

havet

Nog kan det

verka bestickande

att anmäla ett beställningsverk,

en bok utgiven av

färjerederiet Viking Line

med anledning företagets

50-årsjubileum 2009. Men

Vägen över havet från

pionjärer till marknadsledare

är ett måste, åtminstone för

den som är kalenderbitare

på böljan den blå. Pär-Henrik

Titel: Oslo ockuperat!

Författare:: Folke Bergh

Förlag: Recito

Historia för

ny publik

Oslo ockuperat! heter en

anspråkslös bok, som

kan vara svår att hitta på

de stora bokhandelskedjornas

hyllor. Den

är skriven av Folke Bergh i

Uppsala, som själv tjänstgjorde

i Oslo under kriget,

och den riktar sig främst till

barn och ungdomar. Oslo

ockuperat! berättar Folkes

egna upplevelser i den ockuperade

norska huvudstaden,

men genom tvillingarna Oles

och Karis, 10 år, ögon. Ämnet

är angeläget i en tid där minneslösheten

brer ut sig och

den uppväxande generationen

vet allt mindre om vår

gemensamma historiska

Sjöström, som skrivit boken

för Viking Lines räkning har

gjort en minst sagt gedigen

och grundlig djupdykning i

färjetrafikens historia mellan

Sverige, Åland och Finland.

Här kan man följa dess

utveckling från att bolagets

första egna bilfärja angjorde

Gräddö på Rådmansö 1959

fram till idag, med historik

och tekniska detaljer kring

alla de båtar som under

rederiets flagg har trafikerat

dessa vatten. Och de är

många! För opartiskhetens

skull framhålles härmed att

det finns flera rederier som

trafikerar och trafikerat norra

Östersjön och Ålands hav,

men det fråntar inte Viking,

och Pär-Henrik Sjöström, det

faktum att de har producerat

en mycket intressant och

läsvärd bok!

Torsten Hallberg

bakgrund. Att

spegla skeendet ur två barns

synvinkel är ett bra och

effektivt grepp att nå just

den målgrupp som boken

syftar till, nämligen barn och

ungdom. Med detta inte sagt

att inte också vuxna kan läsa

Oslo ockuperat!. Den är ju

faktiskt en ögonvittnesskildring

och här finns mycket att

hämta för den som inte var

med.

Anders Lindberg

Böcker

Titel: Opinionsbildning

Författare: Olof Petersson

Förlag: SNS förlagr

En stor

besvikelse

Olof Petersson är en

statsvetare jag har stor

respekt för. Han har nu utkommit

med en bok som

heter Opinionsbildning.

Enligt förlagets presentation

ska boken ”tydliggöra

opinionsbildningens

roll i demokratin”.

Mina förväntningar var

stora. Den här vetenskapliga

studien skulle

säkert kartlägga bland

annat folkrörelsernas

(NGOs), till exempel

Föreningen Nordens,

centrala roll i opinionsbildningen.

Besvikelsen

blev desto större. Under

lovande rubriker som

”Fri åsiktsbildning”, ”Att

påverka” och ”Att påverkas”

finns inte ett ord om

dessa viktiga kanaler för

medborgarnas åsikts- och

opinionsbildning.

Ett litet hopp tändes när

jag såg rubriken ”Religiös

propaganda”. Svenska

kyrkan framställer ju

sig gärna som Sveriges

största folkrörelse.

Men nej. Det enda som

behandlades på knappt

tre sidor var den katolska

(!) kyrkans roll i opinionsbildningen.

Inger Jägerhorn

®

N O R D E N S t i D N i N G N R 2 / 2 0 1 0 | 35


π

film Lina RosengRen

Bra nordisk polis-action

Titel: URO

Genre: Drama/action

Ursprungsland: Norger

(2006)

Regissör: Stefan Faldbakken

hans petter är en ung,

driven polis som nyligen

rekryterats till URO, Oslopolisens

narkotikastyrka.

Hans impulsivitet och

brist på rädsla gör honom

användbar inom polisen

men samtidigt får han ofta

kritik för att han tar risker

och utsätter sig själv och

kollegor för fara. Eftersom

han har en bakgrund som

kriminell får han uppdrag

som infiltratör. Under ett

”Turistfälle-film”

i bröllopsmiljö

Titel: Brudgummen

Genre: Drama/komedi-

Urprungsland: Island

(2008)

Regissör: Baltsar Kormakur

efter två år på den lilla

ön Flatey kan universitetsläraren

Jon konstatera att

hans nya liv inte alls blev

som han hade tänkt sig.

Nu ska han precis gifta sig

för andra gången med en

arton år yngre, före detta

elev.

På ön pågår bröllopsbestyren

för fullt men

brudgummen Jon har

drabbats av tvivel. Han

är osäker på vad han vill

och vem han är, och han

plågas av minnen från sitt

tidigare äktenskap.

Brudgummen är en ut-

36 | N O R D E N S t I D N I N g N R 2 / 2 0 1 0

av dessa uppdrag träffar

han barndomsvännen och

klubbägarinnan Mette.

Hans Petter inser snart

att han och hon står på

var sin sida om lagen men

samtidigt gör deras gemensamma

bakgrund att han

känner stark samhörighet

med Mette. Snart trappas

stämningen upp och Hans

Petter slits mellan sin lojalitet

med polisen och sin

vilja att beskydda Mette.

URO är något så ovanligt

som en bra nordisk polisaction-film.

Med ett mörkare

manus, mer genomarbetade

karaktärer och mindre

pang-pang har regissören

Stefan Faldbakken gjort

präglat isländsk komedi.

Öborna, en grupp egensinniga

karaktärer som

gör allt för att slå mynt av

turisterna, porträtteras

med värme och humor.

Den storslagna miljön

och det magiska sommarljuset

spelar en bärande

roll i filmen som lär locka

många turister till Island.

ma.

en film som slår de flesta

nordiska konkurrenterna

i genren med

hästlängder.

URO är sevärd

film. För den som

tvivlar kan jag

avslöja att den

vunnit uppmärksamhet

i

Cannes och

det kan jag

försäkra

att varken

Beck

eller

Wallander

någonsin kommer

göra.

När främlingsrädslan

griper omkring sig

Titel: Fräls oss ifrån ondo

Genre: Drama

Urprungsland: Danmark

(2009)

Regissör: Ole Bornedal

den danske regissören Ole

Bornedal är duktig på att

berätta spännande historier.

Han har tidigare

gjort filmer som

Nattvakten och Jag

är Dina. I Fräls oss

ifrån ondo handlar

det om två bröder

som det har gått

helt olika för l

livet. Johannes är

framgångsrik advokat,

som flyttat

hem till småstadsidyllen med

sin vackra hustru Pernille

och sina barn. Brodern Lars

är försupen och arbetar som

lastbilschaufför. Men det

händer en bilolycka, som helt

förändrar överlevnadsvillkoren

i den sociala gemenskapen.

Den utlösande faktorn

är alltså en död, eller dödad,

byinvånare, en kvinna som är

omtyckt och respekterad men

man förstår att konflikten har

legat på lur långt innan det

tragiska inträffade, ända sedan

den bosniske

flyktingen Alain

dök upp i den stillastående

idyllen.

Fräls oss

ifrån ondo är en

välkomponerad

historia som på

ett effektivt sätt

berättar om trångsynthet,småunken

främlingsrädsla och om

ett självdestruerande raseri

som finns där strax under

ytan och som kan bryta ut och

bli farligt om något oväntat

inträffar


Donkeyboy

”Caught in a Life ”

Skivbolag: Warner Music

då och då dyker det upp ett

band eller

en artist

som tar en

med storm.

Norska

Donkeyboy

är ett

sådant med

sin glada,

trallvänliga

och

dansanta musik. Faktum är

att hela skivan håller samma

höga klass som de sönderspelade

singlarna Ambitions

och Sometimes. Kvintetten

från Drammen utanför Oslo

bjuder på falsettsång, starka

körer och härliga instrumentala

slingor och varenda låt

på denna debutplatta skulle

kunna bli en listetta. Min

Frida Andersson

”Busy Missing You”

personliga favorit är den något

lugnare Sleep in silence,

där de påminner lite om det

fantastiska

brittiska

bandet

Coldplay

med sina

sentimentala

tongångar.

Jag är inte

förvånad

över att

det unga succébandet

sålde platina åtta dagar efter

albumreleasen – det här är

det bästa som hänt popen

på flera år. Själva kallar de

sin musik ”retrofräsch” och

kanske kan man redan nu

förutspå att det snart kommer

att finnas fler band inom

den nya genren.

Skivbolag: Bonnier Amigo

det är inte bara norrmännen

ovan som imponerat

på mig de senaste månaderna.

Nu har även Finland

spottat ur sig ett popunder.

21-åriga Frida Andersson

skulle kanske gå in under

singer/song-writer-facket

vid en snabb lyssning, en

genre som kan vara svår

att slå sig fram inom då

många artister påminner om

varandra. Men Frida sticker

ut – hon har lyckats släppa

en höjdarplatta. Låtarna är

trallvänliga och produktionen

fantastisk. Hon inleder

starkt med countrydoftande

Love candle, för att sedan

beröra till hundra procent

med titelspåret följt av

lisa elghorn MUSIK

Basse Wickman

och Magnus Lindberg

”Vita lögner + Svarta ballader”

Skivbolag: Capitol

under ett releaseparty förra

året bestämde sig de gamla

musikerrävarna Basse Wickman

och Magnus Lindberg

för att spela in en platta

ihop. Urvalet blev visor av

bland andra Dan Andersson

och Bellman, samt dikter

som de själva tonsatte. Med

influenser från såväl Love

som Neil Young har de nu

fått ihop en skiva som jag

tror kommer gå hem bäst

bland lyssnare ur deras egen

generation – jag kan tänka

mig att Omkring tiggarn

från Luossa kommer att gå

varm på punschverandorna i

sommar. Själv är jag inte helt

övertygad. Evert taubes Sjuttonde

balladen har redan

gjorts i en

oöverträffbar

version av

Cornelis

Vreeswijk.

Dock väger de upp den

med härliga stämmor när

de sjunger à capella på Carl

Michael Bellmans Fredmans

sång n:o 25. Om krögaren

Cornelius. trots duktiga

musiker stör jag mig ofta

på att både Wickman och

Lindberg ibland sjunger så

pretentiöst att det låter som

att de skämtar, särskilt på

Han var min bästa vän. Vi får

se, kanske faller en eventuell

uppföljare – som titeln syftar

på ska komma – mig mer i

smaken.

jazziga Messed up little kid

samt October blue, som

hade kunnat vara skriven

av självaste Norah Jones.

Frida Anderssons texter är

personliga och innerliga

och det märks att hon bryr

sig om vad hon sjunger och

förmedlar då textraderna

är plockade ur hennes eget

unga liv. Ibland påminner

hon lite om svenska Lisa

Ekdahl, och det är ett av de

bästa betyg man kan få av

mig, då Ekdahl sedan länge

varit en stor personlig favorit.

Frida Anderssons skiva

är lättlyssnad och bjuder på

vackra stämmor och välarrangerade

instrument. Den

här tjejen kommer att gå

långt, förhoppningsvis även

utanför Norden.


N O r D E N S t I D N I N g N r 2 / 2 0 1 0 | 37


Hon får litteraturpriset

Sofi Oksanen får Nordiska rådets

litteraturpris 2010 för romanen

Utrensning. Sofi Oksanen är 33 år

och har, förutom vinnarboken, gett ut två

romaner - Stalins kossor och Baby Jane.

Debutromanen Stalins kossor, som

kom på svenska 2007, handlar om en ung

finsk kvinna som växer upp med en estnisk

mor precis som Sofi Oksanen själv

gjort. Den senaste romanen, Utrensning,

som blivit något av Sofi Oksanens internationella

genombrott, handlar just om

Estland – från 1930-talet och fram till

det kalla krigets slut och Sovjetunionens

fall. Också här är det två kvinnor som intar

huvudrollerna, Aliide och Zara, den

senare ett offer för 1990-talets sextrafficking.

Boken har översatts till 27 språk.

Bland annat släpps den i USA om någon

vecka.

nominerade till litteraturpriset från Sverige

var författaren Steve Sem-Sandberg

Välkommen att delta i en intensivkurs i finska för nybörjare eller längre

hunna och upplev den finländska sommaren i skärgårdsmiljö! Hanaholmskursen

är en klassiker som förutom språkundervisningen bjuder på ett

gediget kulturprogram.

Grund- och fortsättningskurser 31.7–7.8.2010

Sommarfinska på Hanaholmen

En kurs i finska språket och Finlands kultur för nordbor på

Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland, Esbo.

Grundkursen kräver inga tidigare språkfärdigheter i finska. I år ordnar vi två

fortsättningskurser! De förutsätter att man har gått Hanaholmens grundkurs

eller fortsättningskurs eller att man har motsvarande kunskaper.

Kursavgift: 750 euro / 390 euro (studerande och lärare)

Anmälan senast 7 maj. ­


helpension och övernattning på Hanaholmens

trivsamma kulturhotell vid havet

Kursavgift utan logi 500 euro. Närmare information om kurserna ges av




www.hanaholmen.fi

38 | n o r d e n s t i d n i n g n r 2 / 2 0 1 0

www.nifin.helsinki.fi

med romanen De fattiga i Łódź och poeten

Ann Jäderlund med diktsamlingen

Vad hjälper det en människa om hon häller

rent vatten över sig i alla sina dagar.

sofi oksanen har redan tidigare fått

de mest prestigefyllda prisen i Finland,

Finlandiapriset 2008 och Runebergpriset

2009, men hon har också haft stora framgångar

i Estland. Hon har bland annat

röstats fram som ”Årets person” i en av

de stora estniska tidningarna och fått ta

emot en estnisk orden för sin ”utmärkta

redogörelse av Estlands nutidshistoria”.

Bedömningskommittén för Nordiska

rådets litteraturpris motiverar sitt val av

vinnare bland annat med att:

”Sofi Oksanens roman Utrensning utspelar

sig på två tidsplan i Estland, men

dess teman kärlek, svek, makt och maktlöshet

är tidlösa. Med ett sällsynt exakt och

drabbande språk beskriver Oksanen vad

historien gör med den enskilda människan

och historiens närvaro i nuet.”

Priset på 350 000 danska kronor, delas

ut i samband med Nordiska rådets session

i Reykjavik i november.

För närvarande arbetar Sofi Oksanen

med en pjäs för Nationalteatern, den

finska nationalscenen. Pjäsen ska ha premiär

2012. ■

Nu förbereds

Fehmarn-bygget

det är åtta år kvar tills bron över Fehmarn Bält mellan

Danmark och Tyskland kommer att stå klar. Men redan

nu har det statliga danska planeringsbolaget Fehmarn A/S,

som är ansvarigt för förberedelserna av bygget, börjat leta

efter lämpliga underleverantörer av bropelare och annat till

förbindelsen över Fehmarn Bält.

Bygget kommer att delas upp i minst tre större kontrakt.

Kostnaden beräknas bli mer än 45 miljarder SEK för en

bro och mer än 56 miljarder för en tunnel.

i slutänden är det de entreprenörer som vinner kontrakten

som bestämmer var tillverkning och arbeten ska ske. Men

redan nu uppmanas kommuner som är intresserade av att

få vara med i tillverkningsprocessen ordna med nödvändig

infrastruktur och planering samt behövliga tillstånd.

Fehmarn A/S vill se tillverkningen av fundament och

pelare inom en radie på 8–12 mil från själva förbindelsen.

Många områden i Tyskland och Danmark kan alltså

komma i fråga.

nu förestår miljöundersökningar samtidigt som myndigheter

i Danmark och Tyskland ska ta slutlig ställning till

om man ska bygga en bro eller en tunnelförbindelse. ■


Norges statsminister Jens Stoltenberg

(S) kräver att svenska myndigheter ska

se till att de svenska kärnkraftverken,

som har gått med halv kapacitet, ska

köras med full kapacitet så snart som

möjligt. Detta för att få ner de mycket

höga elpriserna som just nu drabbar hela

Norden. Norge har dessutom drabbats

300 000 kr till

Voksenåsen

Mer kärnkraft, tack!

Kulturcentret Voksenåsen i Oslo får

300 000 kronor av svenska utrikes- och

kulturdepartementen för informationsinsatser

för att öka kännedomen om centret

centret i Sverige.

1960 donerade Norge Voksenåsen till

svenska staten som ett tack för svensk humanitär

hjälp under andra världskrigets

ockupation. Den viktiga svensk-norska

De nordiska länderna har undertecknat

ett avtal om utbyte av information med

Bahamas för att förhindra skatteflykt.

Avtalet är ett led i det nordiska samarbetet

för att stoppa skatteflykt. Sedan förhandlingar

inleddes 2007 har de nordiska

länderna ingått informationsutbytesavtal

med en rad skatteparadis, bland andra

Andorra, Guernsey, Caymanöarna och

Gibraltar. Genom avtalen får skattemyndigheterna

tillgång till upplysningar som

kan leda till att tillgångar och inkomster

avslöjas som inte har deklarerats i hemlandet.

Sedan Öresundsbron invigdes år 2000 har

drygt 17 000 personer flyttat från Skåne

till Danmark och drygt 32 000 personer

i andra riktningen. Befolkningen i Skåne

har på grund av omflyttningarna ökat

med 15 000 personer. Utflyttningen från

extra hårt på grund av ledningsbrott till

kontinenten.

I Norge finns mobila gaskraftverk och

regeringen överväger nu att starta dessa

även om de inte kan ersätta mer än en

liten del av den elkraft som de svenska

kärnkraftverken skulle kunna distribuera

vid full drift.

mötesplatsen har en programverksamhet

som spänner från språk och kultur till

dagsaktuella politiska och ekonomiska

frågor, näringsliv, turism och regionalt

samarbete samt Sveriges och Norges internationella

engagemang.

Försvårad skatteflykt

Andorra, ett av skatteparadisen som blir lite

mindre paradisiskt genom avtal.

Fortsatt ”Skåne-flykt”

Danmark till Skåne kulminerade 2007

och har därefter minskat något. Fler

danskar flyttar också hem igen eftersom

skillnader i bostadspriser har minskat och

utbudet av lägenheter i Köpenhamnsområdet

har ökat.

det nordiska samarbetet

Åland får

ministrar

Från och med den första mars

tituleras en ledamot av Ålands

landskapsregering minister. Åland,

som har en självstyrelse beslutad

av Nationernas förbund 1921, har

ett parlament, Ålands lagting, med

30 ledamöter som representerar

6 partier. Landskapsregeringen

består av sju ledamöter som nu officiellt

kan kalla sig ministrar efter

en komplettering av landskapslagen.

Frågan om titeln minister

ska användas eller inte har varit

föremål för diskussioner i olika

sammanhang ända sedan landskapsregeringen

fick sin nuvarande

benämning 1 juni 2004.

Karen Ellemann.

Foto: : Johannes Jansson/norden.org

Dansk minister

för Norden

Karen Ellemann utsågs i februari

till ny dansk minister för nordiskt

samarbete. Förutom den uppgiften

är hon också miljöminister sedan

Lars Lökke Rasmussen möblerade

om, och satte sin egen prägel på

den regeringen han ärvde efter

tidigare statsministern Anders

Fogh Rasmussen. I den nya regerinen

är Lene Espersen, tidigare

ekonomiminister, ny utrikesminister

och Gitte Lillelund Bech

försvarsminister. Karen Ellemann

efterträde Bertel Haarder som

blev ny inrikes- och hälsominister.

Sju tidigare regeringsmedlemmar

har fått lämna och sju nya namn

har kommit in på regeringslistan.

Dessutom har sju tidigare ministrar

fått nya uppgifter.

N o R D E N S t I D N I N G N R 2 / 2 0 1 0 | 39


Mänskliga rättigheter

i nytt projekt

Uppdatera

dina kontaktuppgifter

Vi kommunicerar i första hand

via e-post med våra medlemmar

och ibland skickar vi

traditionell post. Vi vet att vi

har fel postadress till en del

medlemmar och för att våra

meddelanden till dig inte ska

komma bort på vägen vill vi att

du uppdaterar dina kontaktuppgifter

till oss.

På vår hemsida finns ett formulär

under ”Bli medlem” där du

kan fylla i de kontaktuppgifter

du vill att vi ska ha till dig. du

behöver ditt medlemsnummer

för att använda formuläret. om

du anmält din e-post till oss

men inte får utskick kan du

kolla säkerhetsinställningarna

i ditt e-postprogram och lägga

till info@fnuf.se som en känd

eller säker adress.

Enklare rutiner

för dig som vill

bli medlem

du blir medlem i FnUF genom

att fylla i ett formulär på

vår hemsida samt betala 95

kronor på vårt postgirokonto

433 93 54-5. skriv namn och

födelseår i meddelandefältet

vid betalningen.

40 | n o r d e n s t i d n i n g n r 2 / 2 0 1 0

Nu ges unga i norra Sverige

möjligheten till ökade

kunskaper i frågor kring

mänskliga rättigheter. Genom

Barentsprojektet RRR

– Reggae Rock & Rights

Tour skall ungdomar i Barentsregionen

få utveckla

sina idéer och engagemang.

Jätteintressant projekt, det passar perfekt

in i FNUF:s verksamhet i år, säger

Sofia Mörtlund, ordförande i FNUF:s

lokalavdelning i Umeå.

Projektet, som nu är i pilotfas, omfattar

13 län i norra delarna av Sverige, Norge,

Finland och Ryssland och riktar sig till

gymnasieungdomar. Under några månaders

tid skall samtliga län besökas där ungdomar

genom workshops och seminarier

skall ges möjlighet att diskutera mänskliga

rättigheter ur ett nordligt perspektiv.

– Just nu turnerar vi runt Barentsregionen

och samlar åsikter och önskemål från

ungdomar hur den framtida turnén skall

utformas, berättar projektledaren Ylva

Pavval.

FNUF är enligt Pavval en optimal partner

i och med sitt breda engagemang. Förhoppningen

är att FNUF under året skall

Föreningen nordens ungdomsförbund

FnUF är en förening för dig mellan 16

och 35 år som är intresserad av att

uppleva norden. Medlemskapet kostar

bara 95 kr/år och ger dig tillgång till

en massa spännande aktiviteter i hela

norden. Årligen arrangeras resor, ungdomsträffar,

seminarier, filmvisningar

och många andra aktiviteter där du får

Det här är FNUF

www.barentsyouth.org/barents-reggae-rockand-rights-tour.4596783-71662.html

öka sitt engagemang i projektet vilket på

sikt kan leda till ökat medlemsantal i norra

Sverige.

– Årets satsning ligger på språkfrågan

och vi ser många beröringspunkter med

just språk och mänskliga rättigheter, säger

Sofia Mörtlund.

Till hösten planeras Café Norden hållas

i Sverige, varför samarbetet kan bli högaktuellt.

– Det skulle vara jättespännande att

samarrangera något med RRR-projektet

inom ramen för Café Norden. Vi har

mängder med idéer och drömmen vore

att göra något spännande om språk och

mänskliga rättigheter för ungdomar, gärna

i norra Sverige, avslutar Sofia Mörtlund.

Petter Mahrs

petter.mahrs@gmail.com

möjlighet att träffa ungdomar från hela

norden. en prenumeration på nordens

tidning ingår, liksom vårt nyhetsbrev

norrskenet där vi informerar om vad

som är på gång. information hittar du

också på vår hemsida www.fnuf.se och

på vår egen Facebook-sida. du når oss

på info@fnuf.se och vårt plusgiro är

4339354-5.


■ ■ ■ Marianne Ersson, Föreningen

Norden-medlem i Hudiksvall, har foto

som en stor passion här i livet. Fast egentligen

kan man tala om två passioner. Den

andra är Lofoten. Där har hon tillbringat

mycket tid. Och dessa två passioner har

visat sig vara en lyckosam kombination.

– Jag har fotograferat de blommor som

finns däruppe och till dags dato har jag

kommit upp till 130 stycken. Jag har beskrivit

dem och jag har försökt få fram

lite kulturhistoria kring varje blomma.

Det är som en bildflora.

Intressant med Lofotens blommor är

att här finns både fjällflora och ängsflora

på samma ställe. Fjällsippa och fjällviol

sida vid sida med rallarros och hundloka.

Berggrunden är dessutom kalkrik och

kanske är det därför det finns många orkideer.

– På vissa ställen växer orkideer som

ogräs utmed vägkanten!

Nu är det inte bara blommor som Marianne

är intresserad av.

– Jag fotograferar allt utom solnedgångar.

Alla solnedgångar är redan fotograferade,

skrattar hon.

fotointresset har suttit i länge. Mariannes

första kamera var en Kodak Instamatic

som hon köpte när hon tog realexamen

1963. Sedan dess har hon hållit

Så in i norden

Kl 5 på morgonen i Kallviken. Första frosten har kommit trots att det bara är augusti. Flugsnappshona på väg in i hiolken

Från marinmuseet i Stralsund

(beskuren).

Marianne förevigar Norden

Fjällbrud.

Närbild av en höskallra.

på. Men att välja det som yrke har aldrig

fallit henne in.

– Jag har varit lärare hela livet och jag har

trivts med det. Men det är en härlig hobby

jag har haft. Jag har roligt varje dag.

Numera är Marianne Ersson pensionär.

Men skolbänken lämnar hon inte

även om hon idag nyttjar den som elev

istället för som lärare. Och ämnet – ja,

vad tror ni?

– Jag läser två distanskurser på högskolan

i Jönköping. En heter Digital

bildbehandling och den andra Visuell

kommunikation. Det är jättespännande,

tar mycket tid, men som pensionär har

jag ju mycket av den varan!

n o r d e n s t i d n i n g n r 2 / 2 0 1 0 | 41


Så in i norden

Sture Näslund

Slesvig

på Västkusten

■ ■ ■ den 27 februari anordnades

en seminariedag över

gränserna om Föreningen

nordens årsbok 2010, Slesvig

– ett gränsland i Norden, på

nordiska Folkhögskolan i

Kungälv. Över gränserna för

att seminariet samlat nordenmedlemmar

från Bohuslän/

göteborg, Älvsborg, skaraborg

och Halland på nordiska

Folkhögskolan i Kungälv.

Föredragshållare var bokens

redaktör, torsten Hallberg,

och en av dess medförfattare,

sture näslund.

seminariet gav på ett effektivt

sätt en genomgång av boken,

studiematerialet och historien.

Vi är övertygade om att detta

inspirerade till studiecirklar

bland de nordenavdelningar

som deltog.

Lennart Fridén berättade om

upplägget för den resa som är

planerad till slesvig i juni, en

resa som blir två tack vare den

stora efterfrågan.

ett tack till alla för en inspirerande

dag!

42 | n o r d e n s t i d n i n g n r 2 / 2 0 1 0

Gunn Wallin

liTTERäR SoMMaRpjäS

på BiSkopS-aRNö i åR

■ ■ ■ Nordens folkhögskola Biskops-

Arnö ligger på en ö i norra Mälaren, och

här har man spelat utomhusteater sedan år

2002. Den nordiska anknytningen har funnits

i pjäser från Island, Norge och Danmark

och 2010 är det dags att återvända

till Sverige. Det blir en nyskriven pjäs med

litterär anknytning. Jan Fridegård – författaren

som bland annat blev känd för sina

romaner som beskrev lantarbetarnas förhållanden

– levde under en tid i en stuga

med utsikt mot Biskops-Arnö och han är

vår huvudperson.

den unga dramatikern Therese Söderberg

skildrar i pjäsen Mitt namn var Jan Fridegård

den hårda miljö som en statarfamilj

tvingades leva i. Men man tog också vara

på de tillfällen till glädje som bjöds - musiken,

skrivandet, festerna, midsommarfirandet.

Produktionen regisseras av Sture Ekholm

och de ledande rollerna innehas av

FNUF-möte i Västerås

■ ■ ■ I februari hölls årsmöte i den ett år

gamla FNUF-avdelningen i Västerås. Till

ordförande valdes Mary Synnelius, kassör

och sekreterare blev Daniella Lundström

och till övriga ledamöter valdes Daniel

Elahi och Johan Hellström. Jim Andersson

valdes till revisor.

Föreningen skall som huvudsaklig inriktning

under 2010 ha temat medeltiden.

Föreningen kommer att arrangera ett med-

Regissören Sture Ekholm instruerar Marika

Lagercrantz.

Marika Lagercrantz och Jan Boholm - den

trio som fick så översvallande recensioner

för sommarteatern 2009.

Premiären äger rum 12 juni och det blir

totalt 20 föreställningar med avslutning

10 juli. Passa gärna på att ta en promenad

bland ekarna och almarna på ön och

titta även in i gotiska salen från 1300-talet.

Ett sommarbesok på Biskops-Arnö ger så

mycket.

eltida gästabud och planerar att delta under

medeltidsveckan i Visby.

avdelningen ska också stå värd för FNUFs

förbundsstämma i år. Den äger rum den

17–18 april. Själva årsstämman, som hålls

i Västerås Stadshus den 17 april är FNUFs

högsta beslutande organ och därvid ges

tillfälle att träffa ungdomar från hela Sverige

och delar av Norden.


Höst

och vår

i Hässleholm

■ ■ ■ I Hässleholms Nordenavdelning

arbetar vi helst med ett sammanhållande

tema per termin. Således har vi bjudit på

översikter över arkitektur i Norden, konst,

musik och så vidare under rubriker som

”Kultur så in i Norden”, ”Bröd och skådespel”

och annat. Temat för hösten 2009 var

givet ”Sverige-Finland, märkesåret 1809”.

hösten inleddes av docent Patrick Sibelius

från Åbo Akademi som elegant kåserade

om vad det inneburit att vara svensk

i Finland. Rubriken var ”De som blev på

den ryska sidan”. Intressanta inblickar i

separationen 1809 och hur den påverkade

självbilden på båda sidor gav fil.dr. Ainu

Elmgren från Lund.

Konstnären Kjell Ekström gav med sitt

föredrag ”Konst över gränsen” glimtar ur

konstlivet i Finland och Sverige från 1809

till 2009. Vad har finska konstnärer betytt

för svenskt konstliv och vice versa?

”Musik på topplistorna 1809” – vad kan

vi veta om det? Fil. dr. Marion Lamberth

betonade betydelsen av tonsättaren Bernhard

Crusell från Nystad.

Årets ”Kura skymning” genomfördes

med ljudligt bistånd av kulturskolans ungdomskör,

som framförde finska och fin-

landssvenska visor. Texten ur Fänrik Stål

lästes av skådespelaren Jörgen Andersson

och bibliotekarie Evy Callmer gav en kort

presentation av författaren Johan Ludvig

Runeberg. Samma vecka hade vi besök av

professor Merete Mazzarella som talade

om författarens hustru, den begåvade och

uppoffrande Fredrika Charlotta.

Denna finska höst avslutades som sig

bör av en finsk afton. Representanter från

vår finska vänort Iitti deltog liksom norska

Sör-Fron. Musikskolans stråkensemble

spelade finsk musik, några av stadens företag

visade finsk design och kända kommunpolitiker

medverkade – till stort jubel

– som mannekänger för finskt mode.

i vår är temat ”Danmark. Bron 10 år”. Här

bjuds föredrag av Dick Harrison om medeltiden,

av Lena Sundström om ”Världens

lyckligaste folk – en bok om Danmark” och

vi erbjuder en liten språkcirkel i danska

samt resa i Danmark med danska vänner.

Det är med stor glädje vår förening konstaterar

ett stort intresse: under de två senaste

åren har medlemsantalet ökat med 64

till 130 personer. Så har vi också en mycket

stimulerande ordförande, Marianne Jom

Jonasson.

Dags

att

söka

■ ■ ■ det

är dags att

söka plats

på bildkonstlägret

på Biskops Arnö. Lägret

äger rum 17–20 juni och riktar

sig till finska, norska, svenska

och åländska ungdomar i åldern

12–15 år.

det är också dags att söka

plats på det nordiska sommarlägret

i Hilleröd. Lägret äger

rum 28 juni till 4 juli och riktar

sig till alla i åldern 11 –15 år i

norden och Baltikum.

Helge Kärrbrant avtackades med

vackra blommor av efterträdaren

Bertil Börjesson

avgick efter 35 år

■ ■ ■ Vid Himledalen-Lindberga-avdelningens

årsmöte

avgick Helge Kärrbrant efter 35

år som ordförande. till ny ordförande

valdes Bertil Börjesson.

Vice ordförande, studie- och

reseansvarig blev Vivi-Anne

samuelsson. till sekreterare

omvaldes Monica gabrielsson

och omval blev det också för

kassören gullis Forssén liksom

för klubbmästaren Barbro

Björling. Övriga i styrelsen omvaldes,

gert Lagerstedt, göran

Hellberg och Helge Kärrbrant.

Före årsmötet framförde duo

revêrie, dvs Malin ebbinghaus,

flöjt, och Valentina Lorenz

Cammans, harpa, ett uppskattat

program om kärlek, liv och

hopp. taubes valser blandades

med klassiska pärlor och

irländska musik. deras skickliga

spel bands också samman med

härliga kommentarer mellan de

olika musikstyckena.

n o r d e n s t i d n i n g n r 2 / 2 0 1 0 | 43


Vid fullmäktigemötet 2008 beslöts att ett nytt

principprogram skulle utarbetas. Här är styrelsens

förslag till principprogram. Förslaget kommer

att behandlas vidare vid fullmäktigemötet

12–13 juni på Biskops-Arnö.

Avdelningarnas och distriktens synpunkter

VISION

Principprogram för Föreningen Norden

Föreningen Norden samlar individer och organisationer i Norden

tvärs över alla gränser för att bidra till fred, öppenhet och demokrati

i Europa och världen.

VÅR VISION

En utgångspunkt för vår vision är Föreningen Nordens stadga, paragraf

1 och 2:

§ 1. Föreningens syfte

Norden, svensk förening för nordiskt samarbete, har till ändamål att

på alla områden stärka och utveckla de nordiska folkens samverkan

inåt och utåt.

§ 2. Verksamhetens inriktning

För att uppnå syftet

•tar föreningen initiativ och försöker påverka den politiska dagordningen

för ett stärkt och utvecklat samarbete mellan de nordiska

länderna,

•medverkar föreningen i samhällsdebatten för att utveckla samarbetet

i Europa med utgångspunkt i erfarenheterna av det nordiska

samarbetet,

•bedriver föreningen bland sina medlemmar och även utåt upplysningsarbete

för att öka kunskapen om den nordiska gemenskapen

men även kunskapen om Nordens grannländer,

•formulerar och driver föreningen olika projekt inom bl.a. demokrati,

utbildning, kultur och näringslivsutveckling, vilka involverar såväl de

nordiska länderna som ett eller flera av Nordens grannländer.

Vad vill vi med vår vision?

Föreningen Norden vill öka samarbetet över nationsgränserna, stärka

relationerna mellan människor från olika kulturer samt synliggöra

Norden i världen. På så sätt kan vi bidra till en fredligare värld som

bygger på människors kunskap och förståelse för varandra.

BAKGRUND

Det nordiska samarbetet har inte alltid varit självklart. De nordiska

ländernas historia innehåller såväl krig som förtryck av minoriteter.

Idag känns detta avlägset och otänkbart. De nordiska samhällena

uppfattas av många som en modell för demokrati och välfärd. Det

nordiska samarbetet har medverkat till detta och Föreningen Norden

har varit och vill även i framtiden vara en viktig pådrivare.

Europa söker idag sin roll i en snabbt föränderlig värld. Globaliseringen

och hoten mot vår livsmiljö kräver ett allt starkare, globalt

samarbete. Norden och Europa är vår hemmamarknad och är samtidigt

våra politiska plattformar för att påverka skeendena i världen.

Slutet på det kalla kriget och upplösningen av Sovjetunionen har

önskar vi få fortlöpande men dock senast den 30

april per post eller mejl till kansliet med Britta

Nygård, britta@norden.se, som mottagare. En

sammanställning av synpunkterna görs inför

utskicket till fullmäktige i mitten av maj.

öppnat för ett allt närmare samarbete mellan oss och våra grannar

på andra sidan Östersjön. Föreningen Norden vill verka för att stärka

civilsamhällets roll i hela Europa och för att stödja den ekonomiska,

sociala och demokratiska utvecklingen. Föreningen Norden behövs

för att öka medvetenheten om värdet av detta samarbete.

VÄRDEORD

Föreningen Nordens roll i samhället kan sammanfattas i tre ledord:

Öppenhet, Engagemang och Påverkan.

Öppenhet: Vi välkomnar nya nordbor och vill öka kontakterna mellan

de som bott här länge och de som har flyttat hit på senare år. Vi

är öppna för att se och lära av vår omvärld.

Engagemang: Vi vill stärka demokratin och det mellanfolkliga samarbetet

i Norden, Europa och Världen så att gemensamma problem

och utmaningar kan hanteras i tid.

Påverkan: Vi ser den nordiska integrationen som ett självklart mål

inom alla samhällsområden och det nordiska samarbetet som nödvändigt

för att vi ska kunna påverka utvecklingen i vår omvärld.

PRINCIPPROGRAM

Hur vill vi förverkliga vår vision?

De områden som är särskilt viktiga för Föreningen Norden att arbeta

med de närmaste fem åren är tre G:n : Gemenskap som manifesteras

av det nordiska samarbete som ständigt kan och bör utvecklas,

Grannskap som rymmer en breddning av samarbetet till Nordens

grannländer och den s.k. nordliga dimensionen samt Globalisering

som rymmer en ökad roll för Norden i världen.

I. Gemenskap

De nordiska länderna samarbetar för att driva frågor av gemensamt

intresse för nordborna. Samarbetet bygger på den värdegemenskap

som finns i de nordiska samhällena. Samarbetet skall stärka integrationen

mellan länderna och främja regionens inflytande i världen.

I.1 Arenor för Föreningen Norden

Globaliseringen ställer allt större krav på flexibla samverkansformer

och en förmåga att kunna agera på många olika arenor. För Föreningen

Norden är dessa

1. Det traditionella Norden mellan de fem nordiska länderna och de

tre självstyrande områdena,

2. Bilateralt samarbete mellan två nordiska länder, eller fler

3. Samarbete med andra EU-länder

4. Samarbete med Nordens närområden

5. Globalt, där de nordiska länderna agerar tillsammans

Agerandet på dessa olika arenor kompletterar varandra. För att lyckas


på den globala arenan måste de nordiska länderna agera tillsammans,

vilket kräver ökad förståelse och kunskap om ländernas historia och

kultur. Föreningen Nordens särskilda kompetens är kunskapsförmedling

och kontaktskapande verksamhet.

I.2 Kultursamarbetet

Kultursamarbetet är en av hörnstenarna i det nordiska samarbetet

och Föreningen Nordens arbete. Med konst och litteratur kan man

öka kännedomen om de nordiska länderna också utanför Norden.

Därmed skapas bättre förutsättningar för internationellt samarbete

och globala satsningar. Konst och kreativa kompetenser har stor betydelse

för Norden som global föregångsregion.

I.3 Språksamarbetet

I en tid av allt starkare inflytande från andra språkområden behövs

en nordisk språkpolitik. Vi vill att de nordiska språken skall vara

starka och levande och att alla nordbor skall kunna kommunicera på

något av de tre skandinaviska språk som lärs ut i samtliga nordiska

länder. Bättre språkförståelse gör det nordiska samarbetet effektivare

och mer intressant.

Deklarationen om nordisk språkpolitik, antagen den 1 september

2006, måste genomföras och följas upp. De nordiska regeringarna /

utbildningsministrarna bör utarbeta och genomföra en handlingsplan

som skall garantera en samlad, långsiktig och effektiv språkpolitik.

Projektet ”Nordiska språkpiloter i skolan/lärarutbildning i Norden

skall byggas ut så, att språkpiloterna kan handleda lärarkolleger och

vara pådrivare av utvecklingen mot en bättre och effektivare undervisning

i grannspråken.

I.4 Den gemensamma arbetsmarknaden och gränshindren

Vi vill arbeta för en fri och öppen arbetsmarknad i Norden med

hög sysselsättning och god utbildning på alla nivåer. Bildning och

kunskap är viktiga både för individens självförverkligande och för att

Norden skall klara sig i den globala konkurrensen.

Demografin kommer att ställa krav på stora förändringar på vår arbetsmarknad.

Bl.a. kommer en ökad invandring av arbetskraft att bli

nödvändig för att vi skall kunna producera de varor och tjänster som

våra välfärdssamhällen behöver.

Vi vill öka rörligheten i Norden och arbeta för ömsesidig respekt

och integration av de nya nordborna i våra samhällen. Vi vill ha ett

gränslöst och dynamiskt Norden, som kan möta globaliseringens

utmaningar och trygga de nordiska ländernas konkurrenskraft och

välfärd.

Vi vill avskaffa existerande gränshinder mellan de nordiska länderna

och förhindra att nya uppstår. Vi kräver en bättre koordinering och

harmonisering av lagstiftningen i de nordiska länderna.

Vi driver på Nordiska ministerrådets och Nordiska rådets pågående

arbete med avskaffandet av gränshinder och förväntar oss konkreta

resultat.

II. Grannskap – Nordens nära grannar

II.1 Den nordliga dimensionen och Östersjöregionen

Den nordliga dimensionen är en gemensam politik för fyra parter:

EU, Ryssland, Island och Norge. Den nordliga dimensionen skall

fungera som en politisk plattform för att främja samarbete för hållbar

utveckling, välstånd och säkerhet i Nordeuropa. Samarbetet med

Ryssland, särskilt Nordvästra Ryssland spelar en viktig roll i den

nordliga dimensionen.

Föreningen Norden vill bidra till att konkretisera och förankra den

nordliga dimensionen genom att stärka kontakterna och samarbetet

med civilsamhället i Ryssland och i de tre baltiska länderna.

Vi vill att det skall ske en nära och konkret samordning mellan den

nordliga dimensionen och EU:s strategi för Östersjöregionen.

Föreningen Norden behövs för att stödja de baltiska och ryska folken

i deras strävan att bygga vänskapsband och utveckla samarbetet

med såväl Norden som med de andra länderna i Östersjöregionen.

Några exempel på verksamhetsområden är ett s.k. mobilitetsprogram

för unga människor, vänortssamarbetet där våra avdelningar kan etablera

relationer till vänorter i de tre baltiska länderna, Ryssland och

övriga Östersjöregionen alt. öst-och centraleuropa och folkbildning

som främjar kunskapen om varandras historia, kultur och religion.

Vi vill arbeta för inrättandet av en kulturfond som möjliggör samarbete

för ideella organisationer, skolor och kulturarbetare.

III. Globaliseringen

Norden är med sitt stora beroende av utrikeshandel och -investeringar

starkt påverkat av globaliseringen. Finanskris, klimathot och

sociala och ekonomiska obalanser innebär krav på en förmåga att

samarbeta globalt för att hitta lösningar på gemensamma problem.

Globaliseringens utmaningar kan inte lösas av enskilda länder. Om

Norden ska kunna spela en roll och bidra till lösningar på gemensamma

problem måste ett betydligt mer fördjupat samarbete växa

fram mellan de nordiska länderna.

III.1 Norden som en röst i världen

De nordiska länderna bör samordna sig och uppträda gemensamt för

att driva gemensamma positioner i EU och FN och Norden bör söka

få en gemensam plats i G20. De nordiska länderna bör fortsatt verka

för att Norden har säte i FN:s säkerhetsråd under varannan period.

Nordisk forskning bör i väsentlig utsträckning bedrivas i samarbete.

Nordbor bör kunna söka anslag från varandras forskningsstiftelser.

De nordiska länderna bör se utmaningarna från den internationella

konkurrensen som skäl för att stärka den nordiska välfärdspolitiken.

Satsningar på utbildning, forskning, innovation och förnyelse samt

ökad rörlighet på arbetsmarknaden kan skapa en stabil och hållbar

ekonomisk tillväxt.

De nordiska länderna bör öka sitt samarbete för att kunna spela en

mer aktiv roll för att minska utsläppen av växthusgaser. Ökade satsningar

på klimat- och energiforskning, höjd energieffektivitet och

ökad användning av förnyelsebara energikällor skall vara prioriterade

områden.

Föreningen Norden vill att de nordiska regeringarna gemensamt tar

ett starkare ledarskap i klimatfrågan vilket förutsätter mycket mer av

samordning och gemensamt uppträdande.

Föreningen Norden bidrar till omställningen av våra samhällen till

produktion och konsumtion med låga koldioxid-utsläpp genom att

sprida kunskap och öka medvetenheten bland medborgarna.

Norden bör ta till sig och genomföra grundtankarna i det förslag till

nordisk säkerhetspolitik i 13 punkter som Torvald Stoltenberg lade

fram 2009. Vi vill särskilt uppmärksamma utvecklingen i Arktis som

rymmer inte bara betydande säkerhetspolitiska utan även betydande

sociala, ekonomiska och ekologiska konsekvenser.


på gång i norden

27 april

Paavo Lipponen

en av Finlands mest uppmärksammade

politiska

gestalter, statsministern mm

Paavo Lipponen har skrivit

om landets efterkrigshistoria.

i samtal med utrikeskorrespondenten

Karu Lumikero.

Plats: Finlandsinstitutet,

stockholm Tid: 18.30

Ledare: Lars nilsson

För mer info:

www.finlandsinstitutet.se

Herr Moro, målaren Egil och

den beiga kunden

Författaren, regissören

och skådespelaren Claes

eriksson om att ge den lilla,

obemärkta, okända människan

en plats och en röst på

film och scen. samtalsledare:

journalisten dag tuvelius.

Plats: nordiska akvarellmuseet,

södra hamnen 6,

skärhamn Tid: 19.00

29 april

Vårkonsert

Kapellmästare ralf Kircher

leder Åbo filharmoniska

orkester. Medverkar gör Lisa

Fornhammar, sopran och dan

Karlström, tenor.

Plats: Alandica, stora salen,

Mariehamn Tid: 19.00

Arrangör: nordens institut

på Åland nipå och Finlands

röda Kors, Ålandsdistriktet

5 maj

Island på andra sidan den

ekonomiska krisen

Hur påverkas arbetsliv, sociala

relationer, kultur, utbildningsväsende,

miljön – och islands

förhållande till övriga norden,

eU och nAto? Bl a medverkar

sveriges ambassadör på

island, Anders Ljunggren.

Plats: norska kyrkan, stockholm

Tid: 18.30

Arrangör: Föreningen norden

i stockholm i samarbete med

samfundet sverige-island

och Föreningen natur och

46 | n o r d e n s t i d n i n g n r 2 / 2 0 1 0

samhälle i norden

Anmälan till Lars Alberius,

lars.alberius@telia.com eller

tel 070-25 28 350

7 maj

Kärleksbrev

Lättillgänglig och dråplig humoristisk

teater med Birgitta

Ulfsson och ivar Wiklander.

gästspel från Lilla teatern i

Helsingfors.

Plats: Finlandsinstitutet,

stockholm Tid: 19.00

Pris: 150 seK

För mer info:

www.finlandsinstitutet.se

9 maj

Europadagen

europadagen uppmärksammas

av Föreningen norden

via aktiviteter i flera lokalavdelningar.

denna dag år 1950

förde Frankrikes utrikesminister

robert schuman fram

förslaget, schumandeklarationen,

om att skapa ett enat

europa för att bevara freden.

Förslaget anses ha påbörjat

det samarbete som idag

representeras av eU.

13–16 maj

Konst, dans och musikresa

Föreningen norden i Hässleholm

besöker vänorten

sør-Fron i gudbrandsdalen,

norge. Alla medlemmar bor

”hemma hos” till självkostnadspris.

detaljerat program

kommer att sändas ut

senare. För mer info: ring

Marianne tel 89 556

16 maj

Stadsvandring

Kom och upplev Lysekil med

nya ögon! Annika tischka

visar runt i cirka två timmar.

Pris: 30 kronor

Arrangör: Föreningen norden,

Lysekil

19 maj

Människans lott

Författarsamtal med Kari

Hotakainen om hans Finlandiapris-nominerade

roman.

Plats: Finlandsinstitutet,

stockholm Tid: 18.30

För mer info:

www.finlandsinstitutet.se

20–23 maj

Arbetets värde - arbetarlitteraturens

återkomst?

seminarium för nordiska författare

och kritiker. inledningen

av det litterära 2000-talet

har bland annat inneburit

en remarkabel aktualisering

av frågor om klass, arbete

och kön. i sverige har den

realistiska berättelsen i fiktiv

eller dokumentär ram kommit

tillbaka. trenden kan ses

som ett försök att utveckla

skildringen av arbetet och

arbetsplatsen i norden.

Plats: nordens Biskops Arnö

Deltagande/pris: Öppet för

alla i norden verksamma

författare men några platser

reserveras för lärare, bibliotekarier

eller andra litterärt

intresserade, som kan delta

mot en avgift på 2.500 seK.

Anmälan: senast 15 april

www.biskopsarno.se

21 maj

Språkvårdsseminarium

seminarium som vänder sig

till alla som använder det

finska språket i sverige.

Plats: Finlandsinstitutet,

stockholm Tid: 8.30-16.30

För mer info:

www.finlandsinstitutet.se

23 maj

Berättelser i beteshagen

Biskops Arnö Litteraturfestival

i form av ett offentligt

uppläsningsprogram på den

vackra utomhusscenen.

Plats: nordens Biskops Arnö

Tid: 13–19

29 maj

Skavabölegrabbarna

Finsk film med svensk text

i regi av Zaida Bergroth. en

tragisk men varm berättelse

om hur en familj splittras.

Filmen baserar sig på

Antti raivios succépjäs med

samma namn.

Plats: Biografen Zita, stockholm

Tid: 18.30

12–13 juni

Föreningen Nordens fullmäktigemöte

Plats: nordens folkhögskola

Biskops Arnö

12 juni–10 juli

Mitt namn är Jan Fridegård

sommarteater på nordens

Biskops-Arnö med pjäs

om arbetarförfattaren Jan

Fridegård

I huvudrollerna: Jan Boholm

och Marika Lagercrantz

För mer info:

www.biskopsarno.se

17 juni

Gröna hissen

Föreningen norden Hässleholm

ser genrepet av ”gröna

Hissen” med eva rydberg

och Johan Ulveson.

Plats: Fredriksdals Friluftsteater,

Helsingborg Tid: 19.30

Pris: 290 seK/medlemspris

Anmälan: Birgitta tel 152 34

senast 28 april. Begränsat

antal biljetter

29 juni –3 juli

Debutantseminarium

till seminariet inbjuds författare

som just har debuterat

eller står i begrepp att

debutera. Arbetet utgår från

debutanternas egna texter.

dessutom medverkar ett par

inbjudna föreläsare och de

författare som fungerar som

handledare under veckan.

seminariet är öppet för alla i

norden verksamma författare.

Plats: nordens Biskops Arnö

Anmälan: senast 1 maj till

www.biskopsarno.se



D O M A R-

T I T E L

MALL-

GRODA

KAN

VARA

0-9

PÅ VÄG

FINNS I

VISS

DISK

NÄPEN

FLÄTAS

I KRYSS

©

PONTUS

PRESS

VARSE-

BLI

BILD: NORDENS TIDNING

NR 1 SID 6

(ÖRESUNDSBRON)

RÖR

SIG I

UR

Grattis,

ni vann!

Vinnare i Kors &

tvärs 1/10:

Roy Ferling,

Färgelanda,

Arne Jonsson,

norrköping,

Ann-Britt Sandström,Huskvarna,

Barbro Marklund,

Vännäs,

Helmer Ahlbäck,

Lund.

M A R K -

M Å TT

TRUM-

PEN

DAGS-

MEJA

BÄR

NUNNA

STÖRTAT

IVÄG

FLYGER

VISSA

FÅGLAR I

HAR

ÖGON

RÅ-

DJURS-

HONA

GJORDE

STÖRRE

S I N N E S -

S J U K

TSA R

INGEN

LYCKA

ALLS

ACKVI-

RERA

SES I

BREV

NEW

YORK

KORT

NÅGOT

GRIPAN-

DE

KRASCH

STRIND-

BERG-

ÄNKA

BILD: NORDENS TIDNING

NR 3/09 SID 43

STORA BILDEN

KAN GÅ

VAN-

ÄRA

UR BE-

SVIKEN

UTRED-

ARE

SIFFER-

TAL

I DET

FALL

ATT

USA-

STAT

SLUM-

PEN

DANSK

DEL

HAR

SLÄNDA

OVERK-

SAM

ÄR VISS

GÖK?

KRAF-

TIGT

LJUD

TROJA-

HJÄLTE

DREVER

ENG-

ELSK

SESSA

FYND

APEL-

SIN-

STAD

B E S I TTA

HOPPA I

KOM-

PAKT

BEHAND-

TRAN- LADES I STRIX-

FÅGEL KÖPEN- ALBERT

HAMN

TRUPP- B R A K SLAG E

ANNAS GÖRS

FÖRE

BRÅKAS

EGEN VID

OM- APPIA

SEGER-

L ANKA JIPPO

GÄRDAR RÖST V I A GUD L I N

FÄRJE-

TUREN

BINDE-

MEDEL

MERA

CITRON-

LIK

FÖRE

BÖRD

KLASS I

BRUTE

FÖRST I

INDIEN

B R A S DRAG T U SVERIGE A N O R ANG. I K A S T

USA

ÅTER-

SPRIDER

FÄRD

VÄRME S N A B E L S K O R SKRIN R E T U R

ORIEN-

JÄMFÖR

GREKISK

TALISKA

KALMAR-

ODEN-

FOTDON T BOKSTAV

BRÖDER Ä N BROR

UT-

SLAGS-

SÅS

V E PLATS T E E F R Ö

NANSEN-


SOM

OLJE-

SKEPP

IHOP

PARAT EN

PAKT O P E C MUS T Y S T HAR VI F R A M

VARIT

POETEN

VANLIG

SKUT-

VOKAL-

RAINER

EXTRE-

LOTT

HYSS

ORT

LÖST

MARIA R I L K E R MIST B U S Å R MALMÖ

FINSK

KLÄMMA

GITTER

MAR-

SES

A SKALK M A N N E R H E I MFÖRE TID G E M

GOSSE

TILL-

FART

©

DOKTOR

SLAG

OCH

PONTUS

I D S R A I D I TV

TRYCK Ö S Å S A PRESS L

EL-

LEVE-

RANTÖR

INGEN

LITEN

KABYSS

I

KRETSEN

AV

B

HÄR

SUMMA LÅTSAS

TIDI-

BLEV STATIO- AV MY-

PJÄS-

OM

GARE

ANDERS NÄR TISKA

DELAR

INTET

RE-

LJUNG-

TAL

PUBLIK

GREN

AMBAS-

SADÖR I S L A N D

FORM-

N E G A-

BAR M J U K T I O N D

M U N T E R

O D J

F I N U P P S T Ä L L N I N G

Ö V E R F A R T E N L I M S

E O N S T O R K Ö K I N O M

ÄR

BALSA-

MERAD

LÖS-

AKTIG-

HET

STJÄRNA

VIRKE

GER AV-

SLAPP-

NING

VATTEN

NOGA

LÄSA

SAKNAR

KUJON

SÅLDE

SAAB

STJÄRN-

BILD

SVEA-

GUD

REA-

LITET

JUST

SKIV-

JÄTTE

KLOT

KAN VA-

RA DRÖM

TROLL-

DOM

MUSIK-

VISS

REDDING

RÄNTA

GOJA

OBE-

GAGNAT

FÅGEL

Vinn en bok!

ALLVAR-

LIG

LAG PÅ

JOBBET

SPIKLIK

HAVS-

BJÄSSE

KORT TID

FLYG-

BOLAG

kors & tvärs

GARDE-

ROBS-

DJUR

TRÄD

KORT

AVDEL-

NING

SMAJLA

STOR

VIKT

SPÖDAM

SLUT PÅ

FLÖJT

LJUD

MED ...

FÖRE

HÖRS EJ

FÖR-

BUND

DISK-

MEDEL

FÄRG-

LÖSA

HETER

LOKET

TRÖJ-

STOR-

LEK

UTGÅR

FÖRE

MÖTE

HIND-

RAS

skicka din lösning till:

Föreningen Norden, Box 22 087, 104 22 Stockholm.

Märk kuvertet ”Kors & tvärs”. senast 30 juni vill vi ha din

lösning.

Fem slumpvis utvalda rätta lösningar belönas med bokvinster.

Välj här vilken bok du vill ha om du vinner:

c danmark mer än kroer

c grönland mer än isberg

c nordisk kust

Namn:

Adress:

n o r d e n s t i d n i n g n r 2 / 2 0 1 0 | 47


medlemskapet

Föreningen

Nordens

årsbok 2010

Slesvig – ett

gränsland

i Norden

■ ■ ■ Slesvig har varit ett av

Nordens oroliga hörn med

gränsförflyttningar och minoriteter

på båda sidor om den

dansk-tyska gränsen. Men här

har man lyckats lösa problemet

genom att låta människor

bestämma själva. Idag är Slesvig

ett lugnt område där majoriteter

och minoriteter på båda

sidor om gränsen lever i fred

och sämja, utan konflikter.

Medlemspris: 200 SEK+

porto

Ej medlem: 300 SEK+porto

Studiehandledning: 50

SEK+porto

Föreningen

Nordens årsbok

2009

Nöd och Lust –

Sverige och Finland

i samtid och framtid

■ ■ ■ Relationer mellan Finland och

Sverige från tiden efter andra världskriget

och framåt handlar Föreningen

Nordens årsbok 2009 om. Vi har låtit 16

skribenter beskriva relationerna, från de på

det politiska och ekonomiska planet via de

idrottsliga i form av Finnkampen till rent

personliga relationer rakt över Bottenviken

och Ålands hav.

Vid beställning av böcker får du en bonusbok gratis!

48 | n o r d E n S t i d n i n g n r 2 / 2 0 1 0

Nordisk Kust

✹Extra bok

på köpet!

Bonusböcker

■ Fångstkultur i Västnorden

gratis vid köp av annan bok

■ Musik i Norden

gratis vid köp av annan bok

■ Nordkalottkonferansene og Nordkalottens

framtid

gratis vid köp av annan bok

Medlemspris:

190

SEK+ porto

Ej medlem: 300 SEK+porto

Studiehandledning: 50 SEK+porto

Danmark– mer än kroer

■ ■ ■ En rikt illustrerad bok som även är lämplig i

skolans undervisning om dagens Danmark.

Pris: 20 SEK+porto

■ ■ ■ Vackra bilder och talande texter om folk och farkoster

i Norden – från Kvarken i öster till Grönland i väster,

från Bornholm i söder till Nordland i norr.

Pris: 49 SEK+porto

■ I Sverrig

gratis vid köp av annan bok

■ Svenskerne var vi halveis i krig med

gratis vid köp av annan bok

■ Från fälttåg till folkfest

gratis vid köp av annan bok

■ Finskan – ett svenskt språk

gratis vid köp av annan bok


Barents – ett

gränsland i Norden

■ ■ ■ Föreningen Nordens årsbok 2008.

Området omfattar landområdet längs

kusten mot Barents hav från Nordland

i Norge till Uralbergen i Ryssland. Samarbetet

omfattar fyra länder – Norge,

Sverige, Finland och Ryssland. Studiehandledning

finns

Pris: 100 SEK+porto

Karelen – ett

gränsland i Norden

■ ■ ■ Föreningen Nordens årsbok 2007. Karelen

är ett av Nordens mest omstridda områden,

delat mellan Finland ocgh Ryssland. Gränsen

går rakt genom Karelen och är inte bara en

geografisk skiljelinjeutan avslöjar också en välfärdsklyfta.

Vi har låtit ett antal kunniga och

initierade skribenter på båda sidor gränsen

berätta om det Karelen som en gång var och

om det som är idag.

Pris: 49 SEK+porto

■ Att leva i den bästa av världar

gratis vid köp av annan bok

■ Dansk språksnurra

gratis vid köp av annan bok

■ Finsk språksnurra

gratis vid köp av annan bok

■ Svensk-norsk ordliste

gratis vid köp av annan bok

Grönland – mer än isberg

■ ■ ■ Föreningen Nordens årsbok 2005.

Grönland mer än isberg handlar om det

moderna Grönland, om de människor

som bor där och om de omständigheter

de lever under i ett otillgängligt men

modernt land som strävar mot ökad

självständighet.

Pris: 40

SEK+porto

Övriga böcker

■ En bok om Thorbjörn

50 SEK+porto

■ Nordismen inifrån

45 SEK+porto

■ Finland i Norden

60 SEK+porto

■ Båda sidor

30 SEK+porto

Övrigt

Manschettknappar i stål

Utformade som nordengloben.

Levereras i presentförpackning.

Pris: 190 SEK+porto

Nordiskt flaggspel

Med de åtta nordiska flaggorna

i format 32x20 cm.

Pris: 40 SEK+ porto

Nordenfana

Att bära vid högtidliga tillfällen.

Storlek 150x108. Med

stång och förvaringspåse.

Pris: 1 740 SEK+porto. Utan

stång och förvaringspåse 670

SEK+porto

Klubbnål av matt stål

Utformat som nordengloben.

6 mm i diameter.

Pris: 45 SEK+porto

Skärmutställningar

”rullgardins”-utställning om

Föreningen norden.

Lånas ut mot fraktkostnaden.

Bordsstandar

i vitt konstsiden. 50 cm hög

stång av stål. Fot i marmor.

Pris: 250 SEK+porto

Mugg

Med nordiska flaggor.

Pris: 40 SEK+porto

Vackra Nordenservetter

ge ditt kalas en nordisk profil.

nordenservetter i paket om

20 st.

Pris: 45 SEK+porto

Gratis värvningsmaterial

Affisch med verksamhetsidén

Värvningsfolder med inbetalningskort

Affisch med nordensymbol

och plats att texta på

Små klistermärken med

nordensymbol, ark om 12 st

Stora klistermärken med stor

nordensymbol 9x10 cm

Nästa sida – här kan du beställa!

n o r d E n S t i d n i n g n r 2 / 2 0 1 0 | 49


medlemskapet



Ja, tack! Jag beställer

antal Årsböcker à sek

......... Slesvig – ett gränsland i norden .........

......... nöd och lust .........

......... Barents – ett gränsland i norden .........

......... Karelen – ett gränsland i norden .........

......... grönland – mer än isberg .........

......... danmark – mer än kroer .........

......... nordisk kust .........

antal Övriga böcker à sek

......... En bok till thorbjörn .........

......... nordismen inifrån .........

......... Finland i norden .........

......... Båda sidor .........

antal Bonusböcker

à sek

......... Att leva i den bästa av världar gratis

......... Fångstkultur i Västnorden gratis

......... Musik i norden gratis

......... i Sverrigen gratis

......... Från fälttåg till folkfest gratis

......... Finskan – ett svenskt språk gratis

......... Svensk-norsk ordliste gratis

......... dansk språksnurra gratis

......... Finsk språksnurra gratis

......... nordkalottkonferansene gratis

......... Svenskerne var vi halveis i krig med gratis

Vi skickar faktura. OBS! P g a Postens ändrade

leveransvillkor måste din gatuadress

uppges för undvikande av extra debitering.

Ja, tack! Jag vill bli medlem

❏ Jag vill bli medlem i Föreningen norden. Som ny medlem betalar jag 150 SEK första året och får en prenumeration

på nordens tidning, medlemsrabatter och information om föreningens evenemang, resor, böcker etc.

❏ Jag vill bli medlem i Föreningen nordens Ungdomsförbund. 95 SEK/år

❏ Jag vill ge bort nordenmedlemskap

❏ Jag vill veta mer om Föreningen norden

namn:

Adress:

Postnummer: ort:

50 | n o r d E n S t i d n i n g n r 2 / 2 0 1 0

antal Övrigt

à sek

......... Manschettknappar .........

......... nordiskt flaggspel .........

......... nordenfana .........

......... Klubbnål .........

......... Skärmutställningar .........

......... Bordsstandar .........

......... Mugg med flaggor .........

......... nordenservetter .........

Föreningen Norden-tröjor

à sek

piketröja

(fyll i antal bredvid resp storlek)

Svart XS..... S..... M..... L..... XXL..... .........

Vit XS..... S..... M..... L..... XXL..... .........

antal

Skicka beställningen: ❏ med A-post ❏ på billigaste sätt

Gratis informationsmaterial

......... Affisch med verksamhetsberättelse

......... Värvningsfolder

......... Affisch för textning m nordensymbol

......... Små klistermärken med nordensymbol

......... Stora klistermärken med nordensymbol

.

Avdelning/medlemsnummer: ££££££

namn:

Adress:

Postnummer: ort:

à sek

t-shirt

(fyll i antal bredvid resp storlek)

Svart. S..... M..... L..... .........

Sand S..... M..... L..... XXL..... .........

Summa (exkl porto): .............

Talongerna skickas till

Föreningen Norden, Box 22087, 10422 Stockholm


SLESVIG

- ett gränsland i Norden

Föreningen Nordens årsbok 2010 handlar om det komplicerade förhållandet Schleswig/

Slesvig, Danmarks, men också Nordens, landgräns mot söder. Boken heter Slesvig – ett

gränsland i Norden och den tar upp allt från den historiska bakgrunden, där Slesvig

utvecklades till ett hertigdöme under den danska kronan, via hur grän-

sen har flyttats, bland annat under de slesvigska krigen på 1800-talet

till den folkomröstning som ägde rum 1920 och där folken själva fick

bestämma vilket land de ville tillhöra. Men boken tar också upp för-

hållandet idag, med den danska minoriteten på den tyska sidan och

motsvarande tyska på den danska sidan. Den porträtterar människor

tillhörande minoriteterna och den beskriver också de problem som

Schengenavtalet har inneburit, med människo smuggling och illegal

gränshandel. Slutligen innehåller boken också ren turist information

där en del av alla sevärdheter som finns i Schleswig/Slesvig

beskrivs för den som vill göra en resa.

Beställ Föreningen Nordens årsbok 2010

Slesvig – ett gränsland i Norden redan nu!

Medlemspris 200:- + porto 40:-

Köp Föreningen Nordens

årsbok 2010 redan nu!

Föreningen Norden | Box 22087, 104 22 Stockholm

Tel: +46 (0)8 506 113 00. Fax: +46 (0)8 506 113 20 | e-post: foreningen@norden.se | www.norden.se


BoBattre_210_280 nr1 10-04-07 20.11 Sida 3

Kan du räkna till tjugo på danska?

Är engelskan ett hot mot svenskan?

Hur många olika slags norska finns det? Och

vad har egentligen hänt med isländskan de

senaste tusen åren?

Det är några av frågorna som diskuteras i

Expedition: Språk i Norden, en nyskriven bok av

Fredrik Harstad och Annica Anderson. Följ med

på en resa genom Nordens olika minoritetsspråk,

grannspråk, främmande språk, officiella

språk – och en massa andra språk …

Priset för Föreningen Nordens medlemmar är 100 kronor

(ordinarie pris 179 kronor). Ange ”Norden” när du skickar

din beställning via www.sprakinorden.com eller till

Språk i Norden, Värmlandsgatan 32, 413 28 Göteborg.
















Indoeuropeiskan lär ha haft åtta kasus, nämligen nominativ,

ackusativ, dativ, genitiv, lokativ, ablativ, instrumentalis och vokativ.

I svenskan, danskan och norskan har det kasussystemet försvunnit.

Substantiven kan stå i nominativ (grundform) och genitiv (med

–s), och några enstaka pronomen har en objektsform (mig och dig).

I isländskan finns det fyra kasus, förutom nominativ och genitiv

också ackusativ och dativ. De finsk-ugriska språken är däremot

fi k h i st

































130 131







































www.sprakinorden.com

85

More magazines by this user
Similar magazines