Delrapport: Fortsatta insatser mot hedersrelaterat våld (pdf, 81 kb)

www9.ungdomsstyrelsen.se

Delrapport: Fortsatta insatser mot hedersrelaterat våld (pdf, 81 kb)

Fortsatta insatser mot hedersrelaterat våld

- delrapport

IJ2007/622/IM

Den 29 mars 2007 fick Ungdomsstyrelsen i uppdrag av Integrations- och

jämställdhetsdepartementet att genomföra insatser för kompetensutveckling av

tjejjourernas medarbetare i nationella utbildningar, lokala samarbetsseminarier och

att ge stöd till en mötesplats på internet där ungdomar kan få information och svar

på frågor om hedersrelaterat våld och förtryck.

Uppdraget är en fortsättning på ett tidigare uppdrag som Ungdomsstyrelsen hade

under 2006. De aktiviteter som myndigheten genomförde i det uppdraget finns

redovisade i rapporten Ideellt arbete med socialt ansvar – stöd till tjejjourernas

arbete mot hedersrelaterat våld (Ungdomsstyrelsen 2007) samt i Slutrapport och

ekonomisk redovisning av regeringsuppdraget att stödja tjejjourernas arbete mot

hedersrelaterat våld (Ungdomsstyrelsen 2006).

Kort om tjejjourernas organisering

Tjejjourer som rörelse är ung – den första tjejjouren startade i Stockholm 1996.

Det finns ett fyrtiotal tjejjourer i Sverige och de flesta är organiserade inom någon

av de två paraplyorganisationerna ROKS och SKR. Båda organisationerna bistår

kvinno- och tjejjourer med utbildningar och kompetensutveckling i olika frågor som

rör jourernas arbete. De som är engagerade i en tjejjour har gått en utbildning som

respektive jour arrangerar. Utbildningen ger dem kunskap om hur man kan stötta

tjejer och unga kvinnor, också de som har blivit utsatta för misshandel och hot. De

som är engagerade i en tjejjour har tystnadsplikt.

Tanken med en tjejjour är att de speciellt ska arbeta med unga tjejer och utåtriktat

med opinionsarbete och information. De som är engagerade i en tjejjour arbetar

med information i skolor, de anordnar chattar, har jourtelefon och kan vara

kontaktpersoner för tjejer eller volontärer i ett skyddat boende. De flesta är ideellt

engagerade och jobbar där på sin fritid. Få tjejjourer har anställda som arbetar på

heltid.

Majoriteten av tjejjourerna är inte egna föreningar utan tillhör en kvinnojour.

Kvinnojouren är den organisation som ofta står för kontinuiteten i arbetet eftersom

tjejjouren är något många engagerar sig i ideellt under en kort period vid sidan av

studier och arbete.

Under genomförandet av Ungdomsstyrelsens två regeringsuppdrag är det första

gången som tjejjourer från de två paraplyorganisationerna kunnat mötas, något

som också har lett till ett ökat samarbete mellan olika jourer i Sverige.

3

More magazines by this user
Similar magazines