3 - ATL

Nr 3 

2007 

En tidning från landets skogsägarföreningar – Pris 55 kronor inkl moms 

Vägval som 

ger snabbare 

tillväxt 

Mathilda athilda tipsar: 

Smarta knep 

för skogsjobbet 

KORSORD 

KORSORD 

FÖR FÖR HELA HELA 

FAMILJEN! 

FAMILJEN! 

▼ 

▼ 

Norrskogs orrskogs 

nye ordförande 

Notan för generella 

hänsynen kan öka 

▼▼ ▼▼ 

Reinfeldts första 

skogspolitiska tal 

Ny skogsmaskin har 

premiär på Elmia

Vi har det stora nöjet att bjuda in er till provkörning och demonstration 

av Skogis på Skogs Elmia 2007, 31/5-2/6. Ni hittar oss i monter 682. 

Nya moderna Skogis finns i tre modeller och är en mångsidig funktionsbärare 

för året runt bruk med god framkomlighet i alla terrängtyper. 

Basvägar behövs inte och Skogis tar sig fram också över myrmarker. 

Maskinens signum är miljövänlighet och energieffektivitet. Tack vare att 

den är så lättdriven och med minimalt marktryck, – lämnar den INGA 

markskador. 

Skogis är i och med sin prisbild en extremt ekonomisk transportapparat 

för den självverksamme skogsägaren. Skogis har också många andra 

användningsområden. Skogis har ingen motsvarighet på marknaden. 

Koncept Skogis –den smarta funktionsbäraren! 

Box 93, Hissmoforsvägen 55, 835 33 Krokom. Tel: 0640-610 15, fax 0640-611 90, e-mail: info@forestcat.se

INNEHÅLL Nummer 3 2006 Nästa nummer utkommer 6 september TEMA: Jakt, fiske & fritid 

ingår som en medlemsförmån i 

landets fyra skogsägareföreningar 

tillsammans med en bilaga från respektive 

förening. Vid adressändring 

kontakta din skogsägareförening. 

Södra Skogsägarna 

www.sodra.se 

0470-890 00 

Mellanskog 

www.mellanskog.se 

018-17 09 00 

Skogsägarna Norrskog 

www. norrskog.se 

0612-71 87 00 

Norra Skogsägarna 

www.norra.se 

090-15 67 00 

REDAKTION 

Chefredaktör och ansvarig utgivare: 

Pär Fornling 

Stålbrandsgatan 5, 214 46 Malmö 

Telefon: 040-92 25 55 

Fax: 040-601 64 49 

E-post: par.fornling@lrfmedia.lrf.se 

Tf redigeringsansvarig: 

Mikael Sylvander 

Box 6044, 200 11 Malmö 

Telefon: 040-601 64 87 

Fax: 040-601 64 99 

E-post: mikael.sylvander@lrfmedia.lrf.se 

ANNONS 

Birgit Emilsson 

Box 6044, 200 11 Malmö 

Telefon: 040-601 64 55 

Fax: 040- 601 64 49 

E-post: birgit.emilsson@lrfmedia.lrf.se 

Ronny Gustavsson 

113 92 Stockholm 

Telefon: 08-588 367 97 

Fax: 08-588 369 99 

E-post: ronny.gustavsson@lrfmedia.lrf.se 

Annonsmaterial: 

annons.visk@lrfmedia.lrf.se 

PRENUMERATION 

Telefon: 040-601 63 65 

Fax: 040-601 63 55 

E-post: pren@lrfmedia.lrf.se 

Prenumerationspris helår 

(6 nummer) 295 kronor inkl moms 

Lösnummer 55 kronor inkl moms 

REDAKTIONSRÅD 

Per Bengtsson, Erik Jonsson, Gunilla 

Kjellsson, Anders Olsson, Ola 

Persson, Sven-Erik Petersson och 

Karin Vestlund. 

Hemsida: www.atl.nu/skog i 

samarbete med tidningen ATL. 

För ej beställt material ansvaras ej. 

Vi Skogsägare produceras av LRF 

Media AB på uppdrag av skogsägareföreningarna. 

TS-upplaga 2005: 98 300 

Tryck: Hansaprint, Åbo 

Repro:LRF Media AB, Malmö 

5 LEDARE: Det behövs beredskapsplaner när något händer. 

6 PROFILEN: Skogsentreprenör med växande företag. 

8 NÄRINGSPOLITIK: Dyrare regler för generell hänsyn. 

10 SKOGSGÅRDEN: Kvinnor i kö till motorsågskurs. 

14 NYHETER: Reinfeldt avvisar blågul kilometerskatt. 

15 FORSKNING: Tips om lövplantor. 

18 EKONOMI: Bevaka reserveringarna inför nästa deklaration. 

19 NYHETER: Ny ordförande i Norrskog. 

20 SKOGSSKÖTSEL: Glesare granplanteringar. 

26 SKOGSSKÖTSEL: Tips för ökad tillväxt. 

31 TEKNIK: Allt från myggjagare till nya skogsmaskiner. 

41 KULTUR: Museum med massor av maskiner. 

44 POLITIK: Öppnar för gödsling i Götaland. 

46 POLITIK: Skogsstyrelsens uppdragsverksamhet avgörs i höst. 

48 SKOGSSKÖTSEL: Poppel och hybridasp i raketfart. 

52 MARKNAD: Träåldern är här. Dramatik på marknaden i Nordamerika. 

54 TRÄBYGGE: Landets högsta trähus gammal nyhet. 

56 NYHETER: Tidig vår för granbarkborrarna. 

60 FÖRÄDLING: Uppfinningsrik skogsägare förädlar eget virke. 

76 KORSORD: Kryssa och vinn fina priser. 

78 KRÖNIKA: Vi är alla hjältar. 

ÖSTEN Jacobson 

sätter snabbväxande 

sticklingar av poppel. 

Sidan 48 

URBAN Nilsson talar 

om fördelarna med glesa 

granplanteringar. 

Sidan 20 

www.atl.nu/skog 

TVÅ TIDNINGAR – SAMMA SIDA 

MARTINA Garpenkrans 

arbetar med kraftsamling 

inom familjeskogsbruket. 

Sidan 26 

ESKIL Erlandsson, jordbruksminister, 

bygger en barkborrefälla. 

Likt många andra skogsägare 

är han djupt oroad inför 

årets insektshärjningar. Sidan 56 

JONAS Lindgren förädlar 

virket i egen regi. Sidan 60 

 

 

 

 

MATHILDA 

Clausén gillar 

livet som självverksamskogsägare. 

Sidan 10 

VI SKOGSÄGARE 3/07 3 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Omslagsfoto: 

Pär Fornling

HANDELSBANKEN 

FINANS 

Grizzly 660 

Grizzly Power! 

Marknadsledaren som har allt! 

Härligt vridmoment och suverän, 

Komfort, den tar sig fram! 

2WD/4WD, kardan, hög/lågväxel, 

diffspärr och back. För dig som 

behöver en maskin som orkar, 

tål och håller! 

Vinsch, fäste och montering 

utan extra kostnad! 

SPARA 10.000:- FÖRE DEN 30/6! 

Om du köper en Grizzly 660 eller en Grizzly 450 under perioden 1/3-30/6 2007 så 

ingår en kraftig vinsch samt ett kombifäste utan extra kostnad. Dessutom bjuder vi 

på monteringskostnaden. Totalt värde 10.000:- inkl moms. 

Grizzly 450 

Robust, stark och ekonomisk, överlägsen 

testvinnare i klassen. Med Yamaha’s 

berömda transmission, 2WD/4WD, 

kardan, hög/lågväxel, diffspärr och back. 

Brett tillbehörsprogram. 

BÄST I TEST 

”Det enda som är enkelt är 

att utse en vinnare som bästa 

arbetsmaskin, Yamaha Grizzly 450” 

ATV & Terrängmagasinet nr 4/05 

Grizzly Family 

GRIZZLY 700 - GRIZZLY 660 - GRIZZLY 450 - GRIZZLY 350 

www.yamaha-motor.se

Det hade kunnat börja bättre LEDAREN 

Carl von Linné var en av våra största vetenskapsmän, men han hade faktiskt inte rätt i allt. Den 

gode Linné hävdade att svalorna övervintrade på sjöbotten! Det kan tyckas vara en häpnadsväckande 

teori, men den stod sig faktiskt långt in på 1800-talet. 

Hur korkat det än låter i dagens öron må blomsterkungen ändå vara förlåten med tanke på allt annat 

han presterade. Dessutom var Linnés arbete banbrytande. Det handlade om oplöjda vetenskapliga fält. 

Då blir gärna en del plogfåror lite vingliga. 

Mer förvånade är att experter och forskare för ett knappt år sedan hävdade att alla granbarkborrar 

övervintrar i jorden. För dem hade det räckt med lite eftertanke och ett telefonsamtal till någon kollega i 

Tyskland eller Danmark för att få reda på att baggarna faktiskt gärna tillbringar vintern under barken. 

Den – och mycket annan kunskap – hade behövts tidigt för att undvika det som i värsta fall blir en ny 

katastrof för skogsbruket. 

EN SAK KAN VI vara säkra på. Vi har inte mött den sista olyckan, vare sig det är klimatförändringar, 

brand, orkan, insekter eller torka. 

När eländet slår till kan man förvänta sig att det finns en aktuell handlingsplan i byrålådan. 

Att beredskapsplanen mot klimatförändringar är omständlig att ta fram är begripligt. Men granbarkborrarna 

kunde inte komma som en överraskning. Ändå var den där byrålådan förvånansvärt tom och 

dammig. 

Mycket av kunskapen har i elfte timmen hämtats från Tyskland, där man är van att hantera granbarkborrar. 

Tyska forskare servar med ett effektivt varningssystem som visar när faran är stor och man har 

lång erfarenhet av fångstvirkesfällor. 

Här hemma går åsikterna isär. En professor är positiv till metoden en annan kallar den (enligt 

Hallandsposten) för otidsenlig, vilket är att flytta sig själv till åskådarplatsen. I så fall borde forskarna 

bidra med något mer tidsenligt. 

Det hela har inte blivit bättre av att myndigheten också verkat oklar både över sin roll och handlingsplan. 

Och Skogsstyrelsen har lika lätt att ringa till Tyskland... 

MEN FRÅGAN HAR VIDARE betydelse än så; vilken praktisk nytta kan vi 

förvänta oss av lantbruksuniversitetet och hur tillämpad ska forskningen vara? 

Det där är inte helt lätt. Till sitt väsen är den akademiska världen inåtvänd, 

vägen till att bli professor går snarare genom erkännande bland forskarkollegor 

än att arbeta praktiskt med varningssystem för barkborrar, tillämpad teknik, eller 

vad det månde vara. Det är en sorts systemfel, speciellt för SLU som är ett så 

kallat sektorsuniversitet. Därmed är det extra viktigt att nå ut med arbetsresultaten 

till skogs- och jordbruket. 

Efteranalysen av granbarkborrarna blir förhoppningsvis en väckarklocka 

till något mycket större. 

Baggarnas vintervanor kan spegla fler frågor. Kanske kände man 

till dem, men misslyckades att få ut resultaten. Kanske saknades 

forskningsresurser. Kanske saknades intresse från näringen och 

myndigheterna att engagera sig och ställa krav. 

Ett sånt exempel är universitetets forskning om riskerna med skogsbruket, 

vilken var igång långt innan Gudrun men möttes av förstrött 

intresse från näringen. 

För att allt ska fungera krävs en växelverkan mellan forskning, skogsnäring 

och myndigheter. Många måste bidra till att fylla byrålådorna 

med aktuella beredskapsplaner. 

En svala gör ingen 

sommar. 

VI SKOGSÄGARE 3/07 

Pär Fornling, chefredaktör

PROFILEN 

Verkstaden erkstaden 

är nyckeln 

till lönsamhet 

Det gick så fort att Sven-Erik inte 

hann med gymnasieskolan, men det 

blev bra i alla fall. 

I dag har han ett företag med 

15 anställda, en hel flotta av 

skogsmaskiner och 1 200 hektar skog. 

Det finns många fallgropar för 

den som arbetar som entreprenör 

och egen företagare. 

Maskinerna är dyra och det 

krävs såväl yrkeskunskap som 

insikter i företagsekonomi. 

En som uppenbarligen lyckats 

navigera rätt är Sven-Erik 

Larsson. 

Vi sitter i köket hemma på 

släktgården ett par mil från 

Hammerdal och han berättar 

stillsamt om sitt liv som skogsägare 

och företagare, utan 

några stora åthävor. På något 

sätt är det lite rock’n’roll över 

den fartfyllda historien, kanske 

kan man kalla det turnén i 

Skogssverige... 

Hur började det? 

– Skogen hade jag med mig 

från barndomen och teknikintresset 

kom tidigt. Jag pryade 

på en verkstad i Östersund och 

fi ck börja arbeta där på loven. 

Då jag var 16 år var jag egen 

företagare med en verkstad för 

snöskotrar. Det blev aldrig tid 

att börja på gymnasiet. 

Är det samma företag som i 

dag? 

– Inte riktigt. Det växte till 

Bil och allservice i Hammerdal, 

som jag drev tillsammans 

med min svåger. Men efter två 

år ryckte jag in i det militära, 

då sålde vi rörelsen och jag 

köpte en skogstraktor för pengarna. 

Text & foto: Pär Fornling 

Vad var det för traktor? 

– En skotare, BM 868. Därefter 

har jag suttit på en skogsmaskin. 

Gick det bra? 

– Jodå, det var en hel del att 

göra. Efter ett tag köpte jag 

ytterligare en maskin och anställde 

min bror och svågern. 

Vi var alltså tre stycken som 

körde mycket åt Norrskog. 

När kom skördarna? 

– Det var 1982, men maskinerna 

då fungerade inte så bra. 

Tekniken var ny och komplicerad 

med en massa driftsstörningar. 

Därför byggde vi en 

egen blandmaskin av en skördare 

och bitar från den ena skotaren. 

Det var ett sätt att få till 

en billig skördare med en enkel 

teknik som visade sig fungera 

mycket bra. 

Vad har ni för maskiner i 

dag? 

– Fem John Deere Timberjack 

skördare och en Valmet, 

tre skotare, en timmerbil, en 

grävmaskin och en trailer för 

att fl ytta runt grejorna. 

Hur många anställda är ni? 

– Vi är 15 personer och omsätter 

kring 16 miljoner kronor. 

Är resten av familjen med i 

företaget? 

– Hustrun Kristin sköter 

pappersarbetet. Grabbarna 

Fredrik och Rickard är med 

och kör. Martin, vår tredje 

grabb som sitter i rullstol är 

också han engagerad i verksamheten. 

Hinner du med den egna 

skogen? 

– Nja, vi planterar förstås 

och sköter röjningarna någorlunda, 

men borde gallra mer. 

Hur mycket skog har ni? 

– Grunden är föräldragården 

på 197 hektar som jag tog över 

i slutet av 70-talet. Därefter har 

vi köpt till successivt och har 

idag kring 1200 hektar produktiv 

skogsmark. Skogen och jakten 

är hela mitt liv och intresse! 

Är det fortfarande lönsamt 

att köpa skog? 

– Jag håller ögonen öppna, 

men nu är det svårt att räkna 

hem nya köp. Vi har också fått 

en tråkig utveckling där skogsklipparna 

köper fastigheter, 

skövlar och säljer dem vidare. 

Det är trist för hela bygden och 

på något sätt borde den typen 

av affärer stoppas. Vi köper 

skog för att bruka den långsiktigt. 

Skogen är det värde vi har 

på landsbygden, den ska vi 

vara rädda om, förvalta och 

låta den gå i arv till de som ska 

bo kvar. 

Överlag är lönsamheten 

pressad för entreprenörerna, 

hur får man det att gå 

runt? 

– Det fi nns inget enkelt svar. 

Det är farligt och väldigt lätt att 

dra på sig stora skulder. Då 

hamnar man lätt i en dålig förhandlingssits 

mot uppdragsgivarna. 

Dessutom måste man ha 

Allt arbete görs inte i 

skogen, Sven-Erik Larsson 

är mån om att serva och 

hålla ordning på grejorna. 

beredskap för att det svänger 

snabbt i skogen. Bra tider kan 

fort bli dåliga. Därför fi nns anledning 

att tänka sig för inför 

investeringarna. 

Men ni har ju massor av 

maskiner! 

– Ja, men vi köper gärna lite 

begagnade maskiner. Därför 

har vi byggt upp en egen verkstad, 

som är hjärtat i företaget. 

I det årliga underhållet har vi 

2-3 veckors service på varje 

6 VI SKOGSÄGARE 3/07

maskin, då vi bara står och 

skruvar med dem. När vi köper 

en ny maskin går vi igenom den 

grundligt, byter delar och gör 

en del förbättringar. 

Behövs det förbättringar på 

nya maskiner också? 

– Ja, konstigt nog är det alltid 

saker som kan förbättras. Det 

kan vara förstärkningar, eller 

praktiska saker som att sätta dit 

tryckluftsvindor, en ordentlig 

verktygslåda och en kedjolje- 

tank som rymmer 50 liter i stället 

för originalet som kanske 

rymmer fem liter. 

När maskinerna står i verkstaden 

blir det inget virke 

kört... 

– Nej, men långsiktigt tror 

jag det är en god affär. Det är 

inte alltid bäst att köra så stora 

volymer som möjligt, det kan 

vara lika bra att ta en del av 

tiden till att reparera och sköta 

grejorna. 

Vad önskar du dig av kommande 

maskiner? 

– Det har hänt otroligt mycket, 

men fortfarande tycker jag 

förarmiljön släpar efter i jämförelse 

med de luftfjädrade hytter 

som lastbilarna haft i 15 

år. 

Och tekniskt? 

– Jag tror drivarna kommer 

om vi får en annan hantering 

av virket. Idag ska du kanske 

hantera och sortera sju olika 

sortiment i skogen. Om sorteringen 

i stället gjordes vid 

industrin skulle fördelarna med 

drivarna och nya system som 

Besten bli fördelaktigare. 

Växer företaget vidare mot 

nya inriktningar? 

– Vi är nog lagom stora nu 

och vi fortsätter i skogen. Jag 

vet många som provat på något 

annat, men de kommer oftast 

tillbaks. Det måste vara något 

speciellt med skogen. 

VI SKOGSÄGARE 3/07 7

NÄRINGSPOLITIK 

Dyra krav på generell hänsyn 

Skogsstyrelsen har kommit med nya 

direktiv för det så kallade toleransavdraget 

vid intrångsersättning. 

Konsekvenserna kan bli långtgående 

för skogsägaren. Det gäller inte minst 

kostnaden för generell hänsyn, när träd 

sparas vid en avverkning av naturvårdsskäl. 

Nu ställs tydliga krav på ekonomiska 

uppoffringar, utan att det behöver innebära 

någon vinst för naturvården! 

■ ■ ■ 

Toleransavdraget bygger på skogsvårdslagens 

krav om generell hänsyn i 

skogsbruket. 

Det innebär att man sätter ned ersättningen 

vid intrångsersättning motsvarande 

den summa som skogsägaren ändå 

skulle få avstå vid en avverkning av 

aktuellt bestånd. 

De nya direktiven leder därför till att 

Skogsstyrelsen samtidigt ändrar praxis 

för skogsvårdslagens krav på generell 

hänsyn. 

Nu ska skogsägaren vid exempelvis 

en slutavverkning avsätta 5 procent av 

virkesvärdet i generell hänsyn för att leva 

upp till skogsvårdslagens krav. 

Det är både en höjning och en 

principiell ändring av hur man ser på 

generell hänsyn. 

■ ■ ■ 

Först smyghöjningen; hittills har generell 

hänsyn varierat mellan 2 och 10 procent 

beroende på omfattningen av åtgärden. 

Många har i praktiken hamnat på 2 

procent. Att höja till fem procent är alltså 

mer än en fördubbling! 

Sen den principiella ändringen; hittills 

har man talat om att spara virkesvolym 

i den generella hänsynen. Att i stället 

spara 5 procent av virkesvärdet blir något 

helt annat. Det innebär att skogsägaren 

konsekvent ska avstå från 5 procent av 

inkomsten alldeles oavsett hur naturvärdena 

ser ut. 

Att utgå från volymen betyder i 

praktiken att man kan spara sämre träd. 

Ur naturvårdssynpunkt spelar det ingen 

roll om granen är krokig och har 

kvalitetsfel, eller om den har timmerstockar 

av högsta kvalitet. Men ur 

Aktuellt just nu 

9 maj Skogsstyrelsens skogspolitiska dag, Stockholm 

23 maj Skogsstyrelsens sektorsråd möts sista gången innan förslaget om 

nya miljömål går ut på remiss över sommaren 

31 maj Sista dag att söka pengar från Landsbygdsutvecklingsprogrammet (söks 

hos Länsstyrelsen/Skogsstyrelsen) 

31 maj–2 juni Kraftsamling Skog presenteras på Elmia i Jönköping 

27–29 juni Nordiskt sommarmöte för skogsministrar i Finland, Björneborg 

21–22 augusti Skogsägarting med högtidlig invigning av Kraftsamling Skog 

11 september Skogsstyrelsens nationella sektorsråd 

12 september Skogsindustriernas årliga ”Virkesforum” i Stockholm 

30 september Skogsstyrelsens förslag till nya miljömål lämnas till Miljömålsrådet 

Hösten Regeringen lägger proposition om Skogsutredningen? 

ekonomisk synpunkt däremot är det en 

väldig skillnad! 

Genom att räkna volymen kan man 

också spara löv med betydligt lägre 

virkesvärde, men som har ett högt naturvårdsvärde. 

Att växla från volym till virkesvärde 

betyder att ambitionsnivån höjs, utan att 

man har belägg för att det är bättre ur 

naturvårdssynpunkt. 

■ ■ ■ 

Skogsstyrelsen bygger sitt beslut på två 

domar i Miljödomstolen i Vänersborg, 

som endast gäller nivån på toleransavdraget 

vid intrångsersättning. Domarna 

säger att toleransavdraget kan utgöra 5 

procent av virkesvärdet för berörd del 

av fastigheten. LRF Skogsägarna har 

skrivit till regeringen med krav på att det 

inte ska vara något avdrag alls. Det är 

inte rimligt att göra avdrag motsvarande 

hänsyn i brukad skog när staten helt tar 

över ansvaret för skogen vid en intrångsersättning. 

Skogsägaren lämnar ifrån sig rätten att 

bruka skogen för all framtid, och då bör 

ersättningen motsvara marknadsvärdet. 

■ ■ ■ 

Jag ifrågasätter möjligheten för en 

myndighet att gå ut och ändra praxis i 

gällande lagstiftning på så lösa grunder. 

Och när det dessutom 

gäller stora värden för 

enskilda företagare. Vi 

måste ha en debatt om 

detta! 

Linda Hedlund, 

LRF Skogsägarna 

linda.hedlund@skogsagarna.lrf.se 

Läs tidigare nummer 

på www.atl.nu/skog 

Två tidningar – samma sida 


Upptäck en 

vidareutvecklad 

världsledare. 

Massor av goda nyheter och förstärkta befi ntliga spetsegenskaper. Det är resultatet när vi 

nu introducerar nya, rejält uppgraderade gallringsskotaren Valmet 830.3. Betydligt större 

hyttutrymme, 10 % starkare motor och ökad lyftkraft från 67 till 74 kNm är några av glädjeämnena. 

Lägg till den redan suveräna smidigheten och framkomligheten och du får en 

världsledande kombination av skonsamhet och produktivitet. Av gedigen erfarenhet och 

piggt nytänkande. Upptäck och känn igen nya Valmet 830.3. 

Som Valmetägare är du i goda händer. Du har inte bara en av marknadens mest högpresterande maskiner. Dessutom har du, 

på ett mycket konkret sätt, en hel skogsmaskinkoncern i ryggen. Läs mer om fördelarna med din nästa maskin på vår hemsida. 

Ingår i Komatsukoncernen 

www.sweloghb.com

SKOGSGÅRDEN 

Full koll på den 

rätta tekniken 

Det är en lång kö av tjejer som vill lära sig 

köra motorsåg i Halland! 

Kursledaren Mathilda Clausén har fullt upp att 

göra. Dessutom ska hon hinna med den egna 

skogen, som hon lite ofrivilligt fick ansvar för. 

Framme vid gården byter vi 

bil och hoppar över i den gröna 

jeepen. Färden fortsätter längs 

skogsvägarna. Vi far genom 

stormdrabbade hyggen, förbi 

virkesvältor, längs omsorgsfullt 

skött blandskog, rensade 

diken och en ungskog av lärk. 

Vargavägen viker av till vänster, 

men vi fortsätter åt andra 

hållet, längs Route du lac... 

– Det där är samma namn 

som på en vacker väg vid Genèvesjön, 

berättar Mathilda och 

ler. 

– De andra vägarna har mer 

lokalt anpassade namn. Att 

döpa dem och sätta upp ordentliga 

skyltar är praktiskt och ger 

personlig prägel på gården. 

GENÈVESJÖN i all ära, men 

det är inte så dumt vid en skogssjö 

i halländska Mästocka heller, 

där ett par gäss just går in 

för landning på vattnet. 

– Egentligen ville jag bli veterinär, 

berättar Mathilda, 

medan vi följer fåglarna med 

blicken i motljuset. 

– Men vi var fyra systrar och 

morfar tyckte att någon av oss 

skulle ta över den här gården. 

Det blev jag. Han hade en väldig 

auktoritet så det var bara 

för mig att motvilligt börja på 

skogsskolan. Jag trivdes inget 

vidare till att börja med, men 

då vi fördjupade oss i skogen 

vände det av någon anledning. 

– När det blev uttagningar till 

SM i Skog gav jag mig tusan på 

att kvalifi cera mig och blev faktiskt 

den första tjejen någonsin 

som tävlade i mästerskapen. 

Mathilda läste vidare till 

skogsmästare, som enda tjej på 

Text & foto: Pär Fornling 

årskursen på Skinnskatteberg 

Hon arbetade några år på 

Skogsstyrelsen och övertog år 

2000 gården, som hon nu brukar 

tillsammans med maken 

Björn. 

– Han jobbar i det egna företaget 

i veckorna, medan jag 

håller i skogsbruket, säger Mathilda 

och skänker sin envise 

och auktoritäre morfar en tacksam 

tanke. 

– Det har fallit på min lott att 

få bestämma över den här biten 

mark under min tid, vilket 

känns väldigt roligt. 

NÄR DOTTERN, 14-åriga 

Ylva, blir lite äldre planerar de 

att flytta ut till Killeberg mer 

permanent. Tills vidare pendlar 

Mathilda mellan Laholm 

och gården, eller till någon av 

de många andra skogliga aktiviteterna. 

Hon var med och grundade 

det kvinnliga nätverket Dryaderna 

(döpt efter skogsnymferna 

i den grekiska mytologin), 

har förtroendeuppdrag i LRF 

och Södra och är fl itigt engagerad 

som kursledare för de som 

vill ta motorsågskörkort. 

Hittills har hon hunnit med 

tre cirklar och lagom till sommaren 

kan ytterligare en grupp 

tjejer ge sig ut i skogen med ett 

påtagligt bevis på att de kan 

hantera motorsågen på ett effektivt 

och säkert sätt. 

– Det här med motorsågskörkort 

är jättebra för alla, också 

de med lång erfarenhet i skogen 

har något att lära. 

– Jag kör kurser enbart för 

kvinnor, vilket har sina fördelar. 

Det är lättare att prata och 

ställa dumma frågor när inte 

karlarna är med. De dominerar 

lätt och har ofta lite försprång 

genom erfarenhet av teknik och 

maskiner. Målet är förstås att 

jobba tillsammans, men vi vill 

gärna ha lite mer på fötterna 

innan vi vågar ta för oss. 

FÖRSTA ETAPPEN börjar helt 

från noll och leder fram till ett 

A-körkort efter sex träffar, vilket 

innebär vedsågning. Bkortet, 

för trädfällning, innebär 

ytterligare tre träffar. 

Mathilda har kö till nästa år 

på kurserna! 

– Jag tror intresset beror på 

fl era saker. I spåren av Gudrun 

har det varit väldigt mycket arbete 

med motorsågen. Då vill 

kvinnorna vara delaktiga, inte 

bara följa med och släpa ris eller 

koka kaffe. 

– Dessutom sprider det sig 

som ringar på vattnet, vi har 

många kvinnliga skogsägare 

som inser att de kan göra mycket 

själva. Det har funnits fördomar 

mot kvinnligt skogsarbete, 

men den vallen har vi brutit 

igenom. 

– Visst skiljer det en del i 

muskelstyrka, men för både 

kvinnor och män fi nns det något 

ännu viktigare, säger Mathilda 

och upprepar ett mantra som 

Det kunde vara vid Genèvesjön, 

men vi är i de halländska 

skogarna. 

Rätt arbetsteknik spar musklerna. Med en 

hon ofta återkommer till: 

– Teknik, teknik, teknik...det 

handlar om att arbeta smart 

med rätt arbetsteknik. 

DÅ BEHÖVER DET inte bli så 

tungt och bristen på rå muskelstyrka 

är ingen anledning att 

avstå från arbete i skogen. 

– Många gånger arbetar vi 

kvinnor mer ergonomiskt 

riktigt för att vi inte har styrkan 

att arbeta fel. Och så veka är vi 

inte! De fl esta av oss har gått 

runt och släpat på småbarn som 

väger mer än en motorsåg. 

Filosofi n bakom skogsbruket 

är handfast. 

– Rätt träd på rätt plats och 

det gäller att sköta skogen intensivt 

i början med gallring 

och röjning. Varje träd behöver 


slana som hävstång vrider Mathilda loss den fällda granen som fastnat i kronorna på några träd. 

ha tillräckligt med utrymme 

för att utvecklas till att bli friskt 

och starkt. Då har trädet bättre 

förutsättningar att klara vind, 

torka och insektsangrepp. 

På Killebergs drygt 100 hektar 

produktiva skogsmark fi nns 

allt från renodlade granbestånd 

till blandskog, där träden 

plockas ut vartefter de är avverkningsmogna. 

– De många möjligheterna är 

en av de saker som gör det roligt 

med skog. Men jag tror det 

är viktigt att ha ett syfte och en 

tanke med allt vi gör i skogen. 

Att hoppa över en gallring och 

övergå till någon form av blädning 

bara för att man inte hinner 

med något annat är ingen 

bra idé. 

Egentligen hade inte Mathil- 


da och Björn tänkt avverka så 

mycket själva, utan mer ägna 

sig åt eftersatta förstagallringar, 

skogsvård och planering. 

Men de planerna blåste bort. 

NU HAR DET BLIVIT mycket 

jagande efter vindfällen och 

träd angripna av barkborrar. 

Det mesta vinschar de ut från 

skogen och kör fram med MBtraktorn. 

Så småningom hoppas 

Mathilda kunna köpa till 

drivning på skogsvagnen för 

bättre framkomlighet. 

Men här har hon ett litet alternativ 

som tar sig fram spårlöst 

på de ofta blöta markerna, 

dessutom är det en speciell 

ögonsten. 

När Mathilda gick ut skogsbruksskolan 

1984 fi ck hon en 

Skogis av morfar, vilket då var 

en ny maskin på marknaden. I 

grunden är det en snöskoter 

som blev en skogsmaskin. 

– Den hade en hel del barnsjukdomar, 

men vi har fi xat 

dem efter hand och nu går den 

riktigt bra, säger hon och demonstrerar 

genom att ila in i 

skogen och ta hand om ytterligare 

ett vindfälle. 

Vi är tillbaks vid sjön, som 

syns på långt håll mellan björkstammarna. 

– Det här röjde jag fram för 

några år sedan. Att arbeta ige- 

nom ett bestånd och göra det 

fi nt efter sig är stimulerande, 

säger Mathilda. 

På frågan om vad som är fi na 

stunder i skogen behöver hon 

inte leta länge i minnet för att 

hitta ett exempel. 

– I går körde jag ut virke och 

tog en paus i solen på en stubbe. 

Det var en god fi ka och jag 

kände hur allt bara fl öt på. Då 

är man nöjd. 

Fortsättning sid 12 

Mathildas bästa tips ▼ 

11

SKOGSGÅRDEN 

Fortsättning: 

Mathildas 

bästa tips 

✔ Köp en grävmaskin 

DET SENASTE tillskottet i 

maskinhallen är en liten grävmaskin 

som köptes begagnad 

för drygt 150 000 kronor. 

– Det är något av det bästa vi 

gjort. I första hand använder 

jag den till markberedning. 

Med skopan är det enkelt plocka 

bort ris och blottlägga jorden 

på planteringsfl äckarna, som 

blir runt 50x50 centimeter. 

MATHILDA ANVÄNDER sig 

av metoden med ett ”säkert 

hörn” när hon fäller. Riktskär 

och fällskär görs på vanligt 

sätt. 

Därefter sticks svärdet igenom 

trädet och hon sågar bakåt. 

Utöver den vanliga brytmånen 

EFTER ATT HA kollat in reträttvägar 

och bestämt åt vilket 

håll trädet ska fällas sågar 

Mathilda av de nedre kvistvarven. 

Hon står då tryckt mot 

stammen och arbetar i sidled 

med sågen. 

Att arbeta med sågen framför 

kroppen, vilket kanske känns 

naturligt, är riskfyllt. 

Om olyckan är framme och 

man får ett kast kan det leda till 

mycket allvarliga skador. 

– Fläckarna är också bra grogrund 

för självföryngring. 

Samtidigt snyggar jag till hygget 

och basvägen genom att 

plocka bort rotvältor och stenar, 

säger Mathilda och konstaterar 

att maskinen förstås kan 

användas till mycket annat, 

inte minst vägunderhåll. 

– Dessutom är den väldigt 

rolig att köra! 

Kilen hamras in med yxan, först därefter kapas det återstående hörnet. 

✔ Kil och säkert hörn 

✔ Undvik 

farliga kast 

(”gångjärnet”) lämnas ett hörn. 

Innan det sågas av knackas en 

kil in som pressar trädet åt rätt 

håll. 

– Det här är både säkrare och 

mindre tungt än att arbeta på 

traditionellt sätt med ett brytjärn, 

säger hon. 

Rätt placerad, vid sidan av sågen. 

✔ Lätt och smidig utrustning 

NÄR MATHILDA arbetar med 

vad som till synes är ett stort 

järnspett tycks hon förvånansvärt 

obesvärad. 

I själva verket är spettet i lättmetall. 

– Det tycker jag är jättesmart, 

synd bara att inte fl er tagit till 

sig de här idéerna. Vi går omkring 

och släpar på alldeles för 

tung och klumpig utrustning. 

Det är sak samma med skyddskläderna, 

de där väldiga orange 

skyddsstövlarna och oformliga 

huggarbyxorna är inget man 

har på sig mer än nödvändigt. 

Det är jobbigt nog att gå i skogen 

utan dem. Tack och lov 

börjar det komma alternativ 

med material i stretch och kevlar. 

Här fi nns mycket mer att 

göra. Det är bara att pressa på 

tillverkarna. 

– Titta på jaktkläderna, de 

har blivit både snygga och 

funktionella! 

12 VI SKOGSÄGARE 3/07 

M 

t 

f 

e

Mathilda i hytten på gårdens 

traktor, en Mercedes med vajer 

för att dra fram stockarna och 

en Mohedakran för lastning. 

Ett spett i 

lättmetall 

underlättar 

arbetet i 

dubbel 

bemärkelse. 


✔ Ull mot 

viltet 

FÖR ATT UNDVIKA viltskador 

sätts lite fårull på toppskotten, 

då drar sig både rådjur 

och älgar för att beta dem. De 

lite större lärkarna, som riskerar 

fejskador, får en tuss fårull 

på stammen. 

✔ Rensa 

diken med 

omsorg 

Avskräcker 

betande 

älg och 

rådjur. 

PÅ KILLEBERG finns gott om 

diken. Tack vare dem blev det 

möjligt att anlägga ny skog. 

Om de blockeras riskerar träden 

att dö i den vattensjuka 

marken. 

Mathilda visar ett rensat dike 

(se bilden) och öser beröm över 

entreprenören som gjort arbetet. 

– Han har kört med en liten 

lätt maskin som inte trycker 

sönder kapillärerna där vattnet 

ska rinna fram. Längs dikeskanten 

har en ridå med träd 

sparats som ger skugga över 

vattnet, därmed bromsas gräset 

från att komma tillbaks. Han 

har rensat botten, men kanterna 

har lämnas orörda, vilket binder 

materialet. 

FutureLab Fotograf: fotografsam@telia.com 

Skogstagen # 16 

Bertil Segerstedt, 35 ha blåbärsgranskog. 

Hobby: bioenergi. 

Välkommen till Skandinaviens ledande 

mötesplats för framtidens skogsbruk 

Skogen är minst sagt i ropet – i ditt fall som 

hobby, men även som investeringsobjekt eller 

framtidsyrke. På SkogsElmia träffas skogsägare, 

hästmänniskor, entreprenörer och maskinleverantörer, 

för att under några intensiva, 

men underhållande dagar utbyta åsikter, testa 

nyheter (skördare, skotare, sågar, minilunnare) 

förbereda investeringsbeslut och knyta intressanta kontakter. På plats 

hittar du även banker, försäkringsbolag och skogsorganisationer som 

kan ge dig handfasta tips om allt från finansiering till naturvård och 

bioenergi. SkogsElmia arrangeras självklart utomhus – i skogen – några 

mil utanför Jönköping. Vi ses! 

För oss som älskar skogen. 

Boka biljett nu: www.elmia.se/skogselmia 

13

NYHETER 

Elda med pellets, fl is, briketter, torv, spannmål, 

spån eller en blandning av olika biobränslen. 

20-640 kW 

30-630 kW 

28 kW 

Helt kompletta 

30-640 kW 

Nyhet 

• Komplett värmeanläggning 40-160 kW 

• Matning med fjäderomrörare 

• Förråd på 8 m3 eller 11 m3 

• Styrning med AT-log eller lambda 

• Helt ny teknik i matarskruvar 

Agrimatiq 044-732 60 

Lajksjö Energi & Miljö 0942-310 50 

Mathssons Svets & Smide 0498-48 10 40 

FS Effektvärme 0480-47 33 86 

Solbergagård 070-646 36 64 

Johnssons El 070-541 63 96 

Energi & Miljöteknik 013-29 61 60 

NT Energi 0392-133 31 

Rili 070-333 06 19 

Rörbolaget AB 0371-308 15 

El & Maskinteknik 070-631 44 29 

Temab AB 0647-61 13 75 

Östersunds Energi & VA Bygg 070-329 36 07 

GENERALAGENT I SVERIGE 

www.energiteknik.net 

Fredrik Reinfeldt på skogsnäringsveckan. Han lovordade näringen, utan 

några djupdykningar i skogsfrågorna som inte riktigt är hemmaplan. ”Det 

var modigt att bjuda in en asfaltsblomma som mig”, sade han inledningsvis. 

Foto: Pawel Slato 

Reinfeldt sågar 

kilometerskatt 

I sitt första skogspolitiska 

framträdande sänkte 

statsminister Fredrik 

Reinfeldt förslagen om en 

ny kilometerskatt som 

skulle slå hårt mot 

skogstransporterna. 

Av Pär Fornling 

Det lite överraskande utspelet 

kom på en presskonferens efter 

hans tal på skogsnäringsveckan 

i Stockholm. 

– Vi vill inte ha någon nationell 

skatt, tvärtom har vi förlängt 

transportbidragen, sade 

Fredrik Reinfeldt. 

Om det ska införas speciella 

skatter framhåller han att det 

ska göras samma sak inom 

hela EU. 

– Min utgångspunkt är att 

konkurrensen inte ska snedvridas. 

Vi avbryter den nationella 

skatteväxlingen, framhöll 

Fredrik Reinfeldt på presskonferensen, 

I TALET SADE han att det inte 

finns någon anledning att angripa 

bilen, utan utsläppen. 

– Vi diskuterar utsläppsrätter 

för transportsektorn, men då 

ska vi göra det tillsammans 

med andra och arbeta globalt. 

Enligt statsministern kan det 

alltså komma någon form av 

miljöbeskattning på transporterna, 

men då gäller det hela 

EU. Sverige med sina långa 

transportavstånd skulle då 

drabbas relativt hårt, men Reinfeldt 

passade på att framhålla 

sin tro på tekniska lösningar, 

där Saab och Volvo ligger långt 

framme. 

Hur det nu går med förslaget 

återstår att se. 

Det började med regeringens 

utredning ”Skatt på väg” och 

fortsatte med en konsekvensutredning 

som fi nansdepartementet 

begärde från Statens 

Institut för Kommunikationsanalys 

(Sika). 

Ett av huvudförslagen är en 

skatt på 1,40 kronor per kilometer 

av miljöskäl. Det skulle 

öka skogsnäringens kostnader 

med 700 miljoner kronor per år 

enligt Skogsindustrierna. 

I EN KOMMENTAR till Sikas 

utredning, som kom i mars 

månad, framhåller LRF Skogs - 

ägarna, Skogsindustrierna och 

Åkeriförbundet att förslagen 

leder till orimliga konkurrens - 

nackdelar för Sveriges gröna 

sektor. 

I en gemensam kommentar 

sägs att: ”Vi anser att den utveckling 

inom transportbeskattningen 

som nu diskuteras 

i Europa bör få fortsätta. 

Sverige bör, i stället för att 

skapa en egen kilometerskatt, 

sträva efter en harmonisering 

av trafi kbeskattningen i medlemsländerna.” 

Nu tycks statsministern vara 

inne på samma linje. 


VARFÖR DRIVEN 

SKOGSVAGN? 

1 

2 

3 

4 

Terräng och markförhållanden 

Vid brant terräng eller blöta förhållanden (tänk även på de allt mildare 

vintrarna) ökar framkomligheten och även säkerheten (bromsande 

eff ekt). 

Behöver inte använda traktor 

för kortare förfl yttningar 

Vid av och pålastning behöver du inte använda traktorns drivning 

för att förfl ytta dig kortare sträckor vilket gör att du blir eff ektivare. 

Påfrestning på den egna kroppen minskar även den. 

Billigare, mindre traktor 

Med en drivvagn krävs en traktor med mindre hästkrafter än om du 

använder en odriven vagn. 

Det är samma fenomen som mellan en tvåhjuls-och fyrhjulsdriven 

traktor. Med ett eget hydraulsystem på drivvagnen kan du bruka en 

äldre traktor med lägre fl öden och även en tvåhjulsdriven traktor kan 

användas i skogen. Totalt lägre kostnad för traktorn blir resultatet. 

Mindre mark- och rotskador 

I och med drivning på alla hjul så minskar körskadorna trots att 

framkomligheten ökar betydligt. Tänk på att de fl esta idag inte ens 

tänker på en tvåhjulsdriven traktor vid en nyinvestering eftersom alla 

vet att det är kostnadseff ektivare sätt att få ned motorns hästkrafter 

”i backen”. Denna kunskap kom väldigt fort för inte alltför länge sedan 

för traktorerna. 

Summan av allt detta 

innebär effektivare och 

lönsammare skotning.

FORSKNING 

Tänk på 1: Köp av lövplantor 

Sortimentet av lövträdsplantor 

är mycket litet 

jämfört med sortimentet 

av barrträdsplantor. 

Köparen kan därför inte förvänta 

sig att just den proveniens 

och planttyp som han eller 

hon helst vill ha, alltid finns 

att köpa. Beställ därför alltid 

plantor från din plantskola, 

helst minst två år innan du tänker 

plantera. 

Att tänka på vid köp av ädellövsplantor: 

✔ Köp i första hand plantor 

av förädlat material. 

Tänk på 2: 

Inför tallsåden 

Att föryngra med sådd kan vara 

ett ekonomiskt sätt att skapa 

täta ungskogar. Men eftersom 

sådder är mer väderkänsliga än 

planteringar är risken för misslyckanden 

större. 

Här följer några tips på hur 

du kan öka dina chanser att 

lyckas: 

✔ Så på frisk mark av blåbärs- 

eller sämre vegetationstyp. 

Torr mark med grovkornig 

jord och ståndorter med fi nkornig 

jord bör undvikas. 

✔ Utgå ifrån en grund markberedning 

i form av fl äckar eller 

harvspår. En för kraftig 

markberedning ökar risken för 

uppfrysning. 

✔ Mikropreparera gärna 

✔ Var noga med att välja den 

lämpligaste proveniensen, det 

vill säga det material som är 

bäst anpassat för klimat och 

ståndort. 

✔ Ingen planttyp som fi nns 

på marknaden är bättre än de 

andra, men täckrotsplantan är 

lättast att plantera. 

✔ Kontrollera så att rotsystemet 

är levande och inte har 

rotsnurr. 

✔ Rötterna måste vara tillräckligt 

stora i förhållande till 

skottet. Skottet får allra högst 

vara tre gånger så stort som rötterna. 

✔ En grov diameter på rot- 

marken innan sådd. Då kan frögivan 

minskas med en tredjedel. 

Mikropreparering innebär 

att du gör en fördjupning i mineraljorden 

där du placerar 

fröet. Den kan göras manuellt 

med mönster som sitter på exempelvis 

en sula, en kratta eller 

ett hjul. 

✔ Använd frön med god 

kvalitet. De kostar mer, men 

ger oftast ett bättre resultat. 

✔ Så när marktemperaturen 

börjar stiga, vilket vid normala 

väderförhållanden är under maj 

till juni i södra Sverige och under 

juni i norra Sverige. 

Fler tips finns på: 

www.kunskapdirekt.se/foryngra. 

Lär dig timra. 

Från stock till färdig stuga. 8 dagars kurser varje 

månad, maj till september. Konstruera och bygg 

timmerhus, timra med traditionella redskap. Träna 

med modern utrustning för sågning och fräsning 

av stockar till timmerhus. För mer information se: 

www.gransfors.com, ring 0652-710 90 eller mejla 

axes@gransfors.com 

P&P 

halsen är alltid en fördel. 

✔ Titta inte för mycket på 

prislappen. Bra plantkvalitet är 

viktigast i längden. 

✔ Välj stora plantor till marker 

där det fi nns risk för ogräskonkurrens. 

✔ Var särskilt noga med 

transport och hantering av växande 

plantor vid sommarplantering. 

✔ Spara de stambrevsuppgifter 

som följer med plantpartiet. 

De kan vara av värde för 

framtiden. 

Mer tips om hur du sköter och 

vårdar din ädellövsskog finner du 

på www.kunskapdirekt.se/adellov. 

Frörekord på Skogforsk 

Intresset för skogssådd 

ökar. Det märks inte 

minst på Skogforsk i 

Sävar, där ett nytt rekord 

slagits. 

Hela 3,2 ton, motsvarande 

drygt 700 miljoner frön, kvalitetsbehandlades 

vid fröanläggningen 

under 2006. Nästan allt 

frö som används i landet, både 

för plantskolor och direktsådd, 

IDS-behandlas i Sävar. 

– Det ger dubbel vinst, dels 

vitaliseras fröna för att gro 

snabbare och jämnare, dels sorteras 

döda och svaga frön bort, 

säger Ulfstand Wennström, 

som ansvarar för fröverksamheten. 

HAN TROR ATT en avgörande 

anledning till ökningen av 

tallfrön är att intresset för 

skogssådd ökar. 

Värmen lurar inte granarna 

Vuxna granar verkar inte låta 

sig luras av ett varmt höstväder 

utan klarar invintringen 

bra. 

Det visar Skogforsk i ett försök 

där man under hösten lät 

frystesta ett antal granar i norra 

Uppland. 

Resultatet jämfördes med ett 

tidigare test som utförts på 

samma träd, men under en höst 

då temperaturen var ganska 

normal för årstiden. 

– Vi förväntade oss att här- 

Sortimentet av ädellövsplantor är 

inte särskilt stort. Beställ i god tid! 

Ulfstand 

Wennström 

räknar med 

att mer än tre 

fjärdedelar av 

allt frö som 

används i landet 

behandlas i 

anläggningen. 

– Allt fl er inser fördelarna 

med skogssådd av behandlat 

frö. Frögivan kan sänkas och 

man får en jämnare föryngring, 

vilket i sin tur leder till ökad 

tillväxt och lägre framtida röjningskostnader, 

säger han. 

NÄR DET GÄLLER ökningen 

av granfrön kan man se en tydlig 

Gudrun-effekt. 

Under 2006 behandlades 

nästan dubbelt så mycket granfrön 

som ett normalår och år 

2005 nära tre gånger så mycket. 

digheten skulle vara lägre. Men 

skillnaden visade sig vara liten, 

trädens förmåga att känna av 

den ökade nattlängden betyder 

mer än temperaturen för härdighetsutvecklingen 

under hösten 

säger Mats Hannerz forskare 

vid Skogforsk. 

Nytt från Skogforsk 

produceras av Skogsbrukets 

Forskningsinstitut 

Kontaktperson på Skogforsk är 

Anna Franck, tel 018-18 50 00 

anna.franck@skogforsk.se 


VARFÖR FARMA? 

FARMA skogsvagn med rulldrift innebär en kostnadseff ektiv lösning och en hög smidighet i skogen. 

Vagnen har genom sin konstruktion en mycket låg tyngdpunkt samtidigt med en hög frigångshöjd. 

Genom placeringen av ramstyrningens vridpunkt, en bit bakom grinden, inne i vagnen, blir ekipaget 

mycket följsamt till traktorn, så nära ett midjestyrt ekipage man kan komma. 

Vagnen är standardutrustad med hydrauliskt förskjuten boggi. På vardera sidan om centralröret ligger 

en hydraulkolv som kan förskjuta boogien med 70 cm. Detta leder till bättre balans vid olika virkeslängder 

och är till din hjälp med bl.a. vid besvärliga förhållanden och fastkörningar. 

Placering av ramstyrningens vridpunkt. 

FARMA drivna skogsvagn använder planetväxlar efter hydraulmotorerna (sammanbyggda) för att få 

maximal kraft i startögonblicket. Det är i detta läge full kraft verkligen behövs på en drivvagn. När 

planetväxeln går ett varv går hydraulmotorerna 6,2 varv. Ingen av oss känd tillverkare har detta som 

standard. Använder du en äldre traktor som har under 60 liters fl öde ”vid ett bekvämt varvtal” kan vi 

erbjuda dig ett eget hydraulsystem komplett monterat på vagnen vilket inkluderar pump, tank samt 

fi lter. Vi har olika typer av pumpar samt utväxling för dessa. 

CT 6,5–12 4WD rulldriven huggarvagn 

konstruerad för kontinuerlig drift. Lastaren 

är konstruerad för professionell användning 

och monterad på kraftig kranpall 

med vikbara stödben. Räckvidd 

6,5 m inklusive utskjut, läggs 

ramstyrningen ut nås nära 

7,2 m, vid fullt utlägg lyfts 

400 kg. Är förberedd för 

vinschmontage. Finns att få 

med en rad tillvalsalternativ. 

Valet av vagn för dig i behov 

av en smidig, driven vagn för 

kontinuerlig drift. Innehar 

marknadens rikligaste standardutrustning.Vagnen 

står sig i jämförelse 

med andra. 

VÄLKOMMEN ATT BESÖKA OSS PÅ SKOGSELMIA, MONTER 627! 

Fabrik: 

E-mail: info@forsmw.ee 

www.forsmw.com 

FARMA NORDEN AB 

Information försäljning: 

Carl-Erik Åkesson 0550-102 58. 

Göran Carlsson 0224-774 40. 

Hydrauliskt förskjuten boggi. 

Teknisk support och 

reservdelar: 011-165 770. 

CT 6,5 – 12 4 WD 

extrautrustad. 

Alla priser exkl. moms och frakt. 

Produkterna säljes via auktoriserade återförsäljare 

för närmare information se hemsida 

www.forsmw.com 

Vi förbehåller oss rätten till ändringar av specifi kationer 

samt pris utan föregående information.

EKONOMI 

Så bevakar du 

dina avsättningar 

Vi Skogsägares ekonomiexpert Tomas 

Karlsson reder ut den här frågan som är 

aktuell för många: 

Jag har en reservering för framtida skogsvård 

om 150 000 kr efter en avverkning 

under 2005. Jag gjorde alltså avsättningen i 

förra årets deklaration men kommer inte att 

slutföra markberedning och plantering 

förrän under nästa år. Därmed kommer 

kostnaderna med i deklarationen 2009. 

Hur ska jag göra nu när möjligheten till 

denna reservering försvinner innan jag 

hunnit utföra arbetet? 

Sven Eriksson 

Svar: 

Det frågeställaren berör är möjligheten till ”för 

enklade” redovisningsregler för mindre företag, 

dit de flesta skogsägarna hör. Dagens möjlighet 

att deklarera, på blankett N1 helt utan årsbokslut, 

försvinner. 

I nästa års deklaration kan skogsägare (med 

omsättning under 3 miljoner kronor) välja förenklat 

årsbokslut. 

Men när valet faller på förenklat bokslut blir 

en konsekvens att man inte får göra några avsättningar 

för framtida åtaganden, exempelvis 

upplupna återbeskogningskostnader. 

Den som vill behålla gjorda avsättningar, eller 

göra nya, måste upprätta ett traditionellt årsbokslut 

och tillämpa de regler som gäller för ett sådant. 

DE SKATTEMÄSSIGA reglerna förändras alltså 

inte och möjligheten finns kvar förutsatt att 

man upprättar ett traditionellt bokslut. I annat 

fall så faller reserveringen ut i nästa års deklaration 

och höjer resultatet vilket kan leda till 

högre skatt. 

De reserveringsmöjligheter som fi nns kvar att 

nyttja är periodiseringsfond och expansionsfond. 

✔ Avsättning till periodiseringsfond kan göras 

för upp till 30 procent av årets resultat och kostar 

ingen skatt under de maximalt sex år den kan 

vara fonderad innan den måste återföras. 

✔ Avsättning till expansionsfond kostar 28 

procent skatt men skattebeloppet betalas tillbaka 

när fonden upplöses. Denna avsättning är 

inte tidsbegränsad men beloppsbegränsad, beroende 

på hur mycket eget kapital som fi nns i 

näringsverksamheten. 

För frågeställaren kan 30 procent av 150 000 

kronor sättas av till p-fond och resterande pengar 

sättas av till exp-fond. Det kostar en del i skatt 

Har du reserverat mycket pengar till skogsvård finns 

anledning att fundera över bokslutsmetod. 

men skatten betalas tillbaka när fonden upplöses. 

I detta fall när planteringskostnaden uppstår. 

FÖR DEN SKOGSÄGARE som väljer förenklat 

bokslut gäller det att planera likviditeten, med 

avsikt på återbeskogningskostnader, mer noggrant 

framöver. Ett sätt är att använda betalningsplan 

när man slutavverkat. Ett annat är att 

använda skogskonto. 

Jag vill rekommendera alla som har stora avsättningar 

till framtida skogsvård att diskutera 

med sin deklarationsupprättare hur de ska hanteras 

och om det merarbete ett traditionellt bokslut 

innebär är motiverat eller inte. 

Slutligen ska man vara medveten om att det 

inte är lätt att byta mellan traditionellt och förenklat 

bokslut. Det kommer krävas dispens. 

Däremot kan man alltid byta från förenklat bokslut 

till ett traditionellt. 

Tomas Karlsson 

LRF Konsult 

tomas.karlsson@konsult.lrf.se 

Lättare ge 

barnen skogen 

De ska bli möjligt att 

överföra skogskonton 

och skogsskadekonton 

i samband med 

generationsskiften. 

Poängen med dessa konton är 

att skogsägaren kan parkera 

pengar från avverkningar och 

försäkringar i 10 respektive 20 

år. 

De beskattas först vid uttaget, 

vilket gör att inkomsten 

kan fördelas jämt under året. 

Men om skogsgården byter 

ägare måste hela beloppet tas 

upp till beskattning. 

Frågan blev akut efter Gudrun 

då dessa konton fylldes på 

och ska räcka länge i brist på 

skog att avverka. 

– Enligt de rapporter jag fått 

har generationsskiften nästan 

stannat av efter Gudrun, sade 

jordbruksminister Eskil Erlandsson 

då förslaget presenterades. 

– Lagstiftningen är ganska 

komplicerad. Därför hinner vi 

inte införa möjligheten till 

överföringen förrän under nästa 

år, men vi vill avisera det i 

god tid så folk planera. 

– Det är en fördel att kunna 

föra över oskattade pengar som 

kan användas till investeringar 

för framtiden, därmed tror jag 

nästa generation blir mer intresserad 

av att satsa på landsbygdsföretagande, 

säger Eskil 

Erlandsson. 

Förslaget fi nns med i vårbudgeten 

och träder alltså i kraft 

senast 1 januari 2009. 

Mindre oro med ny 

momsredovisning 

Momsredovisningen ändras 

till var tredje månad enligt vårbudgeten. 

– Det kan betyda mycket för 

den som har periodiska inkomster 

då det fl yter in mycket 

pengar under en kort tid. Det 

gäller skogen och inte minst 

turistverksamheten där många 

företagare upplever en ansträngd 

likviditet när momsen 

ibland ska levereras innan man 

fått pengarna i handen. Förlängningen 

tror jag stillar oron 

hos många företagare, säger 

jordbruksminister Eskil Erlandsson. 


Ny ordförande 

för Norrskog 

Gunnar Heibring hade 

flera saker att glädja sig 

åt på årets stämma med 

Norrskog. Gunnar 

Heibring, 

Vid ett styrelsemöte direkt efter 

stämman valdes han till ny 

ordförande efter Jan Holmberg, 

som valde att lämna posten 

efter åtta år. Dessutom var 

det en positiv stämma med 

ovanligt många motioner. 

– Det tycker jag är väldigt 

roligt. Bland våra medlemmar 

fi nns många idéer och man vill 

vara med och påverka. Det är 

ett gott tecken och något vi ska 

värna, säger Gunnar Heibring 

i Valsjöby, norr om Östersund 

nära den norska gränsen. 

DÄR BOR HAN på skogsgården 

tillsammans med familjen, 

hustrun Doris, barnen Niklas, 

15 år och Kristina, 13 år. 

Han kom in i skogsbruket 

1985 via turismen som betyder 

mycket för bygden. Gunnar arrangerade 

fågeljakter, hyrde ut 

övernattningar och annat som 

lockade folk till Valsjöby. 

Första skogsköpet följdes av 

fl er och i dag har han 250 hektar 

produktiv skogsmark. 

Den egna turistverksamheten 

har krympt, men han är ändå 

aktiv i frågorna, inte minst som 

ordförande i Valsjöns fi skevårdsområde. 

– Genom samverkan med 

andra fi skeårdsområden kan vi 

sälja fi skemöjligheter på 6 000 

hektar vatten, vilket underlättar 

för kunden. Besöksnäringen är 

viktig för att hålla den här och 

många andra byar levande, säger 

Gunnar Heibring. 

SOM NYBLIVEN skogsägare 

valde han ganska omgående 

att gå in i Norrskog. 

– Jag fi ck insikter om föreningen 

via studiecirkelverksamheten 

som är ett fantastiskt sätt 

Husfabrik byggs i Värmland 

Älvsbyhus bygger ytterligare 

en fabrik i värmländska Vålberg. 

I den nya fabriken ska 

produceras 400 hus per år och 

Valsjöby, är 

Norrskogs 

nye ordförande. 

att ta del av och dela med sig av 

kunskap. Här har familejskogsbruket 

en fi n tradition av folkbildning. 

Att gå med i föreningen kändes 

naturligt. 

– Det är inte konstigare än att 

vi små skogsägare blir starkare 

genom att samverka. 

Han kom in i styrelsen för 

fem år sedan, där Gunnar speciellt 

arbetat med medlemsfrågor 

och näringspolitik. 

– I dag tillhör vattendirektivet 

en av de mest aktuella frågorna. 

Risken är att Sverige vill 

vara bäst i EU-klassen och vi 

får onödiga restriktioner för 

skgogsbruket. 

En annan ofta återkommande 

fråga är renbetet. 

– Där tycker jag dialogprojektet 

är rätt väg. För att två 

näringar ska samsas på samma 

marker måste vi förstå och resonera 

med varandra. 

FÖR FÖRENINGEN är en av 

de viktigaste frågorna att fortsätta 

utvecklingen av industrin. 

– Efter ett långsiktigt arbete, 

som började innan jag kom in i 

styrelsen, har vi fått full ägarkontroll, 

effektiviserat och fått 

upp lönsamheten. Nu går vi visare 

med ett långsiktigt investeringsprogram 

för att bli ännu 

effektivare. Genom ett lönsamt 

industribolag får vi resurser att 

agera och påverka marknaden 

till nytta för medlemmarna, säger 

Gunnar Heibring. 

Efter Jan Holmberg valdes 

Marie Simonsson, Hammerdal, 

in i styrelsen. 

50 till 60 personer kommer att 

jobba där. 

Fabriken där husen ska byggas 

ägdes tidigare av Byggelit. 


NYHETER

SKOGSSKÖTSEL 

Varje gallring är en risk. 

Plantera glesare 

för riskspridning 

Variera mera. Det tycker professor Urban 

Nilsson med gran som specialitet. 

En möjlighet är att plantera betydligt färre 

plantor och korta omloppstiden drastiskt. 

Vi följer med Urban Nilsson ut 

i granskogen för att lära mer 

om det nästan gallringsfria 

skogsbruket som kullkastar 

många etablerade sanningar. 

Dessutom är det olagligt... 

Utgångspunkten är nämligen 

bara 1 100 granplantor per hektar. 

För att Skogsstyrelsen ska 

godkänna föryngringen krävs 

normalt dubbelt så många plantor 

om marken är bördig. 

– Reglerna är till för att hindra 

ett helt passivt skogsbruk, 

med det här är ett aktivt skötselsystem. 

Den som vill prova 

bör prata med Skogsstyrelsen 

först, säger Urban Nilsson. 

INNAN VI går djupare in i 

granskogen poängterar han att 

det inte är någon patentmedicin. 

– Vi jägmästare är världsmästare 

på likriktning. I framtiden 

måste vi kunna erbjuda 

fl era möjligheter att sköta sko- 

gen beroende på skogsägarnas 

olika mål med skogsbruket. 

Det här kan passa på en del 

marker, men långt ifrån överallt. 

– Genom färre gallringar och 

kortare omloppstid minskar 

risken för stormfällning. Därför 

kan det vara ett alternativ 

på områden där stormrisken är 

stor. 

NORMALT planteras gran 

med två meters förband, vilket 

blir 2 500 plantor per hektar. 

– Forskarna är pinsamt 

omedvetna om hur många plantor 

som överlever, men i genomsnitt 

tror vi att det är 60–70 

procent, säger Urban Nilsson. 

Med tanke på att en planta i 

marken kostar kring 4 kronor 

(+ 1 krona i efterbehandling mot 

snytbaggar) handlar det om 

mycket pengar som försvinner. 

Å andra sidan kommer det in 

självföryngrade plantor av både 

barr och löv som bidrar till att 

få upp antalet huvudstammar 

för en godkänd föryngring. 

ALTERNATIVET, som Urban 

Nilsson framhåller, är att sätta 

knappt hälften så många plan- 

Text & foto: Pär Fornling tor – men mycket mer omsorgsfullt. 

Därmed kan kanske 

90 procent klara sig. 

– Jag talar alltså om 1 100 

överlevande plantor per hektar, 

vilket inte alla förstår. En del 

kritiker jämför med en vanlig 

plantering där ett väldigt stort 

Professor Urban Nilsson 

argumenterar för att minska 

och sprida riskerna, allt 

behöver inte göras likartat. 

Glesare plantering är ett sätt 

att möta risken för att vinden 

fäller träden. 

antal går bort av olika skäl. visar alla kalkyler på mycket 

Den mest påkostade metoden sämre resultat, poängterar Ur- 

för att lyckas med föryngringen 

är en grävmaskin som vänder 

ban Nilsson. 

upp en torva så att plantan kan GALLRINGEN i dagens sköt- 

sättas i ren mineraljord, medan selsystem brukar göras i tre 

den näringsrika humusen kom- steg. 

mer närmre rötterna (invers- Förutsättningarna varierar, 

metoden). 

men i normalfallet kan första 

Med tanke på snytbaggarna gallringen utföras när granarna 

bör det vara minst 10 centime- är 12 meter höga. 

ter mineraljord runt rothalsen. Då gallras beståndet ner till 

Plantan bör vara förädlad, 1 500 stammar per hektar. I en 

kanske klonad, och ha ett om- andra gallring minskas antalet 

sorgsfullt snytbaggeskydd. till 900 stammar och efter en 

– Det är en variant. I vilket tredje gallring återstår 500–700 

fall kan vi kosta på mer per granar fram till slutavverk- 

planta och ändå få pengar ning. 

över. 

Direkt efter varje gallring 

– Resultatet måste bli minst ökar risken för stormfällning 

1 100 friska plantor per hektar. fl era hundra gånger och värst 

Går vi under den kritiska nivån är det vid sena gallringar när 


träden är höga. Det gör att man 

i dag varnar för sena gallringar 

med tanke på stormrisken. 

I den glesa planteringen däremot 

görs bara en enda gallring 

när träden är ungefär 14 

meter höga. 

– Då är det en klar stormrisk 

som ebbar ut under fem år. Men 

i ett vanligt skötselsystem fi nns 

det tre sådana riskfyllda perioder, 

konstaterar Urban Nilsson. 

Dessutom kan träden i normalfallet 

avverkas 15 år tidigare, 

vilket ytterligare minskar 

risken. 

GALLRINGEN ÄR EN så kallad 

höggallring där de stora 

kvistiga träden med breda årsringar 

tas bort. Det finns en 

hel del sådana, men efter gall- 

ringen är bestånden som ska 

slutavverkas ganska lika i de 

bägge alternativen. 

Nettot i gallringen blir fl era 

gånger bättre än vid en vanlig 

förstagallring (10 000–15 000 

kronor per hektar i en normalkalkyl). 

Det beror framför allt på att 

det kostar mindre att hantera 

ett fåtal grova träd jämfört med 

många klena stammar. 

Ekonomin enligt de kalkyler 

som gjorts visar knappast några 

skillnader och antalet kubikmeter 

skiljer bara någon procent. 

Urban Nilsson ser följande 

fördelar med systemet: 

✔ Mindre stormrisk. 


Så blir kalkylen för granarna 

En förenklad kalkyl för gran på bra marker (G32) under ideala förhållanden 

Vanligt skötselprogram Kostnad/intäkt i kronor 

Plantering -12 000 

Gallring 1 (efter 30 år) +1 600 

Gallring 2 (38 år) +5 500 

Gallring 3 (48 år) +11 000 

Slutavverkning (73 år) +180 000 

Nästan gallringsfritt Kostnad/intäkt i kronor 

Plantering -9 000 

Gallring (35 år) +15 000 

Slutavverkning (58 år) +130 000 

Resultaten är ett förenklat räkneexempel som visar nominella kostnader 

och intäkter. I en fördjupad kalkyl måste man ta hänsyn till förräntningen 

över tiden. Då blir resultaten ganska lika. 

I det nästan gallringsfria skogsbruket får skogsägaren pengarna mycket 

tidigare i plånboken, de kan alltså investeras vidare och ge tillväxt 15 år 

innan granen från det konventionella skogsbruket. Där är också planteringen 

relativt dyr, dels för att det går åt fler plantor dels för att det är en större 

kostnad som ska förräntas under en längre tid. 

Exemplet gäller en ganska bra granmark, men principen är densamma 

oavsett hur bördig marken är. 


SKOGSSKÖTSEL 


Plantera glesare… 

✔ Minskad risk för rotröta. 

(Vid varje gallring blottläggs 

stubbar och de kvarvarande 

träden skadas mer eller mindre, 

vilket ger ingångar till rötsvampen). 

✔ Eventuellt behövs inga 

stickvägar, men det beror på 

avverkningstekniken. En del 

små avverkningsmaskiner kan 

köra i beståndet. 

✔ Värdet i skogen byggs upp 

snabbare och skogsägaren kan 

ta ut pengarna från slutavverkningen 

tidigare. 

✔ Skogsbruket blir mer varierat. 

– Det sistnämnda tycker jag 

är viktigast. Det fi nns anledningar 

att sprida riskerna och 

variera skogsskötseln, säger 

Urban Nilsson. 

– Till nackdelarna hör framför 

allt att skogsbruket inte är 

fl exibelt. Normalt kan du justera 

skogen vid varje gallring. 

Med få stammar är du låst inför 

framtiden. 

– Det kan hända saker som 

förändrar förutsättningarna 

både i skogsbruket och på 

En renodlad specialmaskin för 

skogsröjning. Accelarationssnabb 

motor, med effektiv avvibrering. 

Komplett utrustad med 

Scarlett-klinga och 

röjsele Vector 2-55. 

marknaden, säger Urban Nilsson. 

TANKARNA är inte nya. Under 

70-talet talade framför allt 

bolagen om det gallringsfria 

skogsbruket, vilket inte direkt 

gav någon positiv efterklang. 

– Det kan bero på att det då 

handlade en hel del om tall som 

är mycket känsligare ur kvalitetssynpunkt. 

Det gjordes också 

glesa planteringar av contorta 

som blev fula, men det var 

å andra sidan ett rent fi berskogsbruk. 

– Kanske kommer vi dit igen, 

fast i en annan form. Då kan det 

handla om att få ut så mycket 

bioenergi som möjligt. För att 

maximera uttaget av biomassa 

ska man ska man ha väldigt 

täta bestånd, med många klena 

stammar som röjs sent. Det är 

på sätt och vis raka motsatsen 

till modellen med glesa planteringar 

och ett fåtal grova träd, 

vilket inte är konstigt. Det fi nns 

inga absoluta sanningar, utan 

många olika möjligheter, säger 

Urban Nilsson. 

Professionell gräsröjare med 

en hög effekt och god acceleration. 

Utrustad med trimmerhuvud, 

slyklinga, 

röjklinga och 

stänkskydd. 

Mer om röjsågarna och dess tillbehör på s 218-219 i katalog nr 58. 

Venntilerad vedsäck i mycket 

robust och tåligt utförande. 4 st 

stropphandtag i toppen och 4 st 

i botten. Kan enkelt flyttas eller 

tömmas med pallgafflarna på 

traktorn eller lastaren. 

UV-beständig. Max 1 ton. 

Stl (bxdxh): 100x100x150 cm. 

Se på s 104 i katalog nr 58. 

Olika markägare har olika mål med skogen. Det tar Urban Nilsson och 

Tomas Lundmark fasta på i ett nytt forskningsprogram. 

Nya forskningsprogram 

om tillväxt på SLU 

Lantbruksuniversitetet arbetar med 

produktionsfrågorna i två nya forskningsprogram: 

Tillväxt nord, som leds av Tomas Lundmark. 

Tillväxt syd, som leds av Urban Nilsson. 

Flera frågor är gemensamma, men har lite olika vinkling för norra och södra 

Sverige. Forskningen handlar om gallring i blandskog, contorta, rotröta, 

gödsling i ungskog och liknande områden. 

Målet är att resultaten ska bli lätta att använda för skogsägaren genom olika 

hjälpmedel. Den som exempelvis vill ha grov granskog, eller kanske 50 

procent björk, ska kunna få hjälp med skötselsystem som också visar 

resultaten i kronor och ören. 

– Målet är att ge vägledning för att sköta skogen så effektivt som möjlighet 

utifrån de mål man har med skogsbruket, säger Urban Nilsson. 

Idealisk för skogodling, växthus 

och drivbänkar. Robust 

kolvpump, jämn spridning 

redan vid låg kraftinsats. 

Inställbart spruttryck från ca 

1 till 4 bar, högsta tryck 6 bar. 

Med manometer och anslutningsdetaljer. 

Volym: 15 liter. 

Se sidan 227 i katalog nr 58. 

22 VI SKOGSÄGARE 3/07 

Från: 

ViS3 

Passar alla typer av täckrotsplantor. 

Snabb och enkel att 

använda. Hög kvalitet. Justerbart 

planteringsdjup. 

45 mm ____________ 1075:- 

55 mm ____________ 1195:- 

63 mm ____________ 1295:- 

75 mm ____________ 1325:- 

Se sidan 226 i katalog nr 58.

Gratis 

katalog! 

lantbruk industri jakt/slakt trädgård 

TM 

Dränkbara pumpar 

Proffspumpar oljefyllda motorer 

Rostfri 

med 

nivåvippa 

FVT 

400V 

DS100G 1,35kW 150 1,1kW 4620:– 

230V 2380:– 300 2,2kW 4860:– 

Stor 

kapacitet 

Köttkvarnar 

1-fas 230V 

MR9 1 hk 250 kg/h 2440:– 

MR10 1,5 hk 400 kg/h 3580:– 

Storsäck för ved 

Ventilerad 

Max 1000kg,1,5m 3 

100×100× 150cm 

4 + 4st lyft/hängstroppar 

4st tömningsstroppar 

Aprilerbjudande 

30st 108:–/st 

ord. pris 120:–/st 

Vedmaskin: kap, klyv och transportör 

Fraktfri leverans. 

Traktordrift 35900:– 

Traktordrift 

med egen hydraulik 39980:– 

Eldrift 7,5kW + traktordrift 49400:– 

Traktorblandare 

TM 125 500liter 19860:– 

TM 150 750liter 23120:– 

TM 175 900liter 28360:– 

TM 200 1100liter 31600:– 

320 lit 

320lit 5320:– 

Sug–/tryckslang Flex 

Mycket böjlig och smidig 

slang även vid kyla -25°C – 

+55°C. Pris/m. 

25mm 27:– 

30mm 31:– 

40mm 36:– 

50mm 52:– 

Vakuumpackar 

Elite MV 1960:– 

Turbo Max 3340:– 

Påsar, 50st 20×29cm 132:– 

2st rullar, 6m×20cm 108:– 

2st rullar, 6m×30cm 132:– 

60mm 88:– 

63mm 88:– 

75mm 88:– 

100mm 112:– 

WX10 

Ventilerad 

storsäck för ved 

Max 1000kg,1,5m 3 

91×91× 170cm 

Öppningsbar botten 

Aprilerbjudande 

20st 164:–/st 

ord. pris 180:–/st 

Flaktank ADR 

Passar mindre bilflak. Tanken rymmer 300 alt. 

400 liter. Levereras med 2st lådhurtsar, 1st övre 

förvaringsplan, nivåmätare samt dieselpump12V 

alt 24V, 5m slang och pistol. 

Pris 14720:– alt. 15220:– 

Tigersåg 

1196:– inkl. 

väska 

Effekt 1010W 

Lämplig för klyvning 

Rostfritt sågblad 400mm132:– 

5-pack 112:–/st 

WB20XT 

Beställ den nya katalogen: 

019-304325 

Ordermottagning: 

019-304320 

Honda vattenpumpar 

WX10 130lit/min 3380:– 

WX15 240lit/min 4380:– 

WB20XT 600lit/min 4120:– 

WB30XT 1100lit/min 4920:– 

WH15X 

Vedsäckar, stativ, pallhättor 

40 liter, 100-pack 2:–/st 2000st 1:80/st 

60 liter, 100-pack 2:20/st 2000st 2:–/st 

SJ/Europall, 10-p 18:–/st 200st 16:–/st 

Säckstativ, kombi. Euro– & hydropall 2180:– 

Nima Maskinteknik AB 

Katalogbeställning dygnet runt: 

019-304325 www.nimaab.se 

Box 1505, 701 15 Örebro Butik: Gryts industriområde 

www.nimaab.se 

pris exkl. moms 

Fraktfritt över 2000:– 

Släntklippare 

Farmer 

137, 167, 207, 237 och 257 

Vårrabatt 3000:– på 

slagklippare Farmer 

Beställ före 1/6 –07. 

Pris från 38000:– 

Farmer för slänt och fältklippning. 

Välj knivar eller 

slagor. K-axel ingår. 

WT30X 

WH15X tryckpump 400lit/min 5720:– 

WH20X tryckpump 500lit/min 6760:– 

WT20X slampump 710lit/min 8960:– 

WT30X slampump 1210lit/min 12220:– 

Stallfönster och dörrar se 

katalogen sid 128–129 

Ventilationsfläktar 

Order 019-304320 

Växel 019-304300 

Fax 019-361697

Finansiering till nytänkande 

Globalisering, klimatförändringar och politik vänder och vrider på förutsättningarna 

för alla som äger en bit jord eller skog. Nya risker men också 

nya möjligheter uppstår i rask takt. I den här miljön behövs mer än bara 

kapital för den som vill ligga långt fram. Landshypotek erbjuder lån till goda

villkor men vi erbjuder också unik insikt i lantbruksverksamhet. Värdefull 

kunskap som kan spara tusentals kronor i det du ska finansiera. Och ibland 

rädda hela projektet. Gå in på landshypotek.se om du vill se mer av vad vi 

kan göra. Eller ring 0771 - 44 00 20 så får du en personlig kontakt. Jordnära finansieringar 

synkreklam.se

SKOGSSKÖTSEL 

Här visas möjligheter 

för ännu bättre tillväxt 

Under hösten bjuder ett 100-tal gårdar över 

hela landet in besökare för en handfast inblick 

i hur tillväxten kan öka. Vi har besökt en av 

fastigheterna. Text & foto: Pär Fornling 

Kraftsamling skog är en av de 

största gemensamma kampanjer 

som gjorts av skogsägarföreningarna. 

Från Norrbotten ner till Skåne 

håller varje skogsbruksområde 

på att välja ut och rusta 

demonstrationsgårdar. 

– Där kan man gå en markerad 

slinga i skogen och få information 

om vad som fi nns att 

titta på. Allt handlar om hur 

man på olika sätt kan öka tillväxten, 

berättar Martina Garpenkrans 

när vi träffas i Karlstad 

för att fortsätta upp mot 

Sunne. 

Hon är projektledare för 

Kraftsamlingen inom Mellanskog 

och just nu är det intensiva 

dagar för att få allt klart. 

– Det yttersta målet är att öka 

tillväxten inom familjeskogsbruket 

med 20 procent på lång 

sikt, vilket är fullt möjligt. På 

nästan varje skogsgård fi nns en 

hel del att göra när du tittar 

närmre på möjligheterna, även 

hos de som redan är aktiva i 

skogsbruket, säger hon. 

Det hela är en del av LRF:s 

stora kraftsamling för att lyfta 

företagandet och de gröna näringarna. 

Och här längs Fryken, 

med en levande landsbygd som 

passerar i revy utanför bilfönstret 

är det lätt att se möjligheterna. 

Speciellt en solig dag i tiden 

för sådd och lövsprickning. 

I GÖSTA BERLINGS saga 

kallades det Lötafors. Det var 

en försiktig omskrivning av 

författarinnan, Selma Lagerlöf, 

som själv bodde på Mårbacka 

några mil härifrån. 

I verkligheten heter det 

Stöpafors, men det var i alla fall 

här som romanens kavaljerer 

Kalkyler i alla ära, men för Ingvar är 

det ganska enkelt; ”Någon hade anlagt 

skog här som jag nu huggit ner. 

Då är det självklart att jag planterar 

ny, oavsett vad nuvärdeskalkyler och 

annat visar”. 

drog runt mellan herrgårdar 

och järnbruk. Nu är järnet för 

länge sedan borta på Stöpafors, 

i stället är det skog och jordbruk 

som gäller. 

Men den vackra vita mangårdsbyggnaden 

ligger som den 

gjort i över 250 år, på höjden 

med utsikt över landskapet, ner 

mot Frykens glittrande vatten. 

HIT KOM INGVAR Bengtsson 

1954 som 16-årig grabb 

tillsammans med sin familj 

som köpt gården. Nu brukar 

han den tillsammans med hustrun 

Margareta och sonen Anders. 

Den här våren är de fullt engagerade 

med att bygga ut 

mjölkproduktionen från 100 till 

150 kor, en investering på 6,5 

miljoner kronor inklusive två 

mjölkrobotar. 

– Det blir faktiskt den andra 

generationen mjölkrobotar, den 

första skaffade vi redan år 

2000. En rejäl avverkning i 

Huset byggdes för 265 år sedan. ”Det visar att trä är ett hållbart material, 

bara man bygger rätt”, säger Ingvar. 

skogen hjälpte till att fi nansiera 

investeringen. På så sätt fungerar 

skog och jord tillsammans. 

Den blir lite som en reserv och 

ekonomisk regulator i rörelsen. 

– Vi hugger nästan den årliga 

tillväxten på 1 500 kubikmeter 

om året och månar om att sköta 

skogen för att få en bra tillväxt 

och avkastning, säger Ingvar. 

Martina nickar instämmande 

där vi sitter runt bordet, med 

den nya skogskötselplanen 

framför oss. 

DET KAN LÅTA självklart att 

ha hög tillväxt och hög årlig 

ekonomisk avkastning, men 

frågar man skogsägarna finns 

väldigt många olika mål med 

brukandet. 

– En del vill spara skogen till 

pensionen, andra till barnen. 

Andra vill expandera snabbt 

och vill få pengar till investeringar, 

medan någon värnar 

friluftslivet. 

– Inget behöver vara bättre 

eller sämre än något annat, men 

det är bra att ha ett eget och 

tydligt mål med sitt skogsbruk. 

Det tar vi in i de nya skogsbruksplanerna 

som byter namn 

till skogsskötselplaner, berättar 

Martina. 

I planerna fi nns också beräkningar 

på hur många kubikmeter 

i extra tillväxt olika in- 

satser med skogsskötsel ger. 

Det är allt från omsorgsfulla 

föryngringar till att gödsla eller 

rensa diken, vilket är helt i 

linje med ”kraftsamlingen”, 

där Stöpafors är en av demonstrationsgårdarna. 

NÄR PROJEKTET invigs i slutet 

av augusti finns här vägledning 

för en tur i skogen där 

man kan stanna upp på olika 

platser för att lära sig mer om 

förädlade plantor, markberedning, 

gödsling, dikesrensning 

och de ekonomiska vinsterna 

med bra röjningar. 

– Varje gård över landet blir 

unik, en del saker kommer igen 

på fl era ställen och annat fi nns 

bara på några platser. Längre 

norr ut kan exempelvis contorta 

vara en möjlighet och i 

söder handlar en del också om 

ädellövskog, berättar Martina. 

ATT INGVAR står med ena 

foten i jordbruket märks ofta 

när samtalet fortsätter ute i 

skogen. 

– Det är alldeles självklart att 

man ska ha det bästa tänkbara 

föryngringsmaterialet, precis 

som vi använder förädlat utsäde 

inom jordbruket eller väljer den 

absolut bästa tjuren i aveln, säger 

han bestämt när vi går över 

vinterns hygge som ska föryngras. 


Resonemanget kommer igen 

när det gäller både gödsling och 

dikning, vilket är självklart för 

att bedriva jordbruk men inte 

lika naturligt i skogsbruket. 

– Inom jordbruket tror jag vi 

är mer framåt då det gäller att 

ta tillvara möjligheterna, pröva 

nya saker och utveckla tekniken 

så långt det går. I skogsbruket 

är det lite mer konservativt, 

man fortsätter gärna i gamla 

fotspår och gör som man alltid 

gjort. 

FÖRYNGRING med ordentlig 

markberedning och förädlade 

plantor är en av de åtgärder 

Martina sätter först när det 

gäller att öka produktionen. 

– Tillväxten kan öka med 10 

procent och omloppstiden kor- 

tas med sex år genom att använda 

förädlat material. 

Ingvar passar dessutom på att 

visa fl era lyckade föryngringar 

med sådd. 

– Vi har utvecklat en metod 

där vi dels ställer frötallar, dels 

sår med förädlade fröer av både 

tall och gran direkt efter markberedningen. 

Följs det sedan av 

bra väder med mycket regn är 

Martina Garpenkrans och Ingvar Bengtsson 

promenerar genom skogen och funderar 

över möjligheterna att ytterligare öka 

produktionen. 

förutsättningarna ännu bättre 

för att få ny skog, säger han och 

påpekar att det bara gäller magrare 

marker. 

– På bördigare områden, med 

konkurrens av gräs och annan 

vegetation, blir det plantering. 

Jag har också planterat en del 

förädlad finsk björk längs 



SKOGSSKÖTSEL 

Vad ska vi göra näst i skogsbruket? Anders och Ingvar Bengtsson fördjupar sig i den nya skogsskötselplanen 

tillsammans med Martina Garpenkrans. 


Här visas möjligheter… 

vägarna. Det blir trevligare än 

att låta granen gå ända fram. 

– Här fungerar uppenbarligen 

sådd bra. Det viktiga är att 

veta vad man gör och ha en plan 

för sitt skogsbruk, påpekar 

Martina. 

GÖDSLINGEN som föreslås i 

skogsskötselplanen gäller en 

ganska mager tallskog (T 20). 

– Den har stått här i 90 år och 

träden har nog hunnit bli 18 

meter höga, säger Martina när 

hon prövande spanar upp mot 

kronorna. 

– Det här är ett typiskt område 

där det är lämpligt att gå 

in med kvävegödsling nu när 

det kanske är 10–15 år fram till 

slutavverkning. På den tiden 

ökar näringstillskottet tillväxten 

med 15–20 kubikmeter per 

hektar, vilket betalar gödslingen 

med råge. Nettot blir 6 500 

kronor per hektar. 

Ingvar verkar inte helt imponerad, 

men med tanke på att det 

gäller 15 hektar handlar det 

ändå om mycket pengar. 

– Det här är ett bra ställe att 

prova gödsling, men jag är lite 

orolig över den allmänna opinionen. 

Även om det inte medför 

några miljörisker har vi lärt 

oss att mycket handlar om konsumentens 

känsla, vilket är nog 

så viktigt. Skogsbruket måste 

28 

jobba med opinionen och jag 

tror klimathotet är ett bra läge 

att visa hur viktig produktionen 

är för miljön. 

DIKESRENSNING har försummats 

i många år inom 

skogsbruket, vilket märks. 

– Här kunde det ha växt en 

frodig granskog med en blandning 

av björk, säger Martina när 

vi kommer till ett gammalt dike 

där vattnet står helt stilla. 

I den 65-åriga skogen runt 

omkring tycks inga träd trivas, 

även om det fi nns en del spontant 

uppkomna björkar bland 

förkrympta granar och tallar. 

Marken är ganska mager här 

också (T18) men om det varit 

fart på vattnet skulle det i alla 

fall växa 50–70 kubikmeter 

mer per hektar och år. 

– Leda bort vatten är nästan 

det roligaste jag vet, säger Ingvar 

entusiastiskt. Det är ett villkor 

inom jordbruket och principerna 

är desamma i skogen. 

– Egentligen skulle jag behöva 

anlägga en del nya diken 

för att lyckas med föryngringen 

Lika sant i dag 

som när visdomsorden 

en 

gång målades på 

väggen. 

efter en av våra senaste avverkningar. 

Där är alldeles för vattensjukt 

för att granen ska trivas. 

Möjligen kan man först 

släppa upp björken och låta den 

suga bort en del av vattnet. Därefter 

kan granen kanske komma 

under björkarna, men jag funderar 

på att ansöka hos Skogsstyrelsen 

om att få dika. Det 

känns som en vettig åtgärd. 

Martina påpekar att det fi nns 

en annan poäng med att underhålla 

diken. Om de inte rörs på 

30 år räknas det som ett nytt 

naturtillstånd och därefter behövs 

tillstånd för nydikning om 

vattnet ska ledas bort. 

– Normalt rekommenderar vi 

att rensa diken i samband med 

föryngring och en gång under 

omloppstiden. 

RÖJNINGEN är lätt att försumma, 

men Ingvar inser sina 

begränsningar och köper in 

tjänsten från Mellanskog. 

– Annars blir det lätt ett dåligt 

samvete. Vi har fullt upp 

att göra i jordbruket. Det egna 

arbetet i skogen handlar mest 

om planering och plantering. 

När man inte hinner själv är det 

bättre att låta någon annan 

göra det, men vi skulle behöva 

Här är det blött och Ingvar 

Bengtsson vill helst dika för att klara 

ny granskog, men det kräver tillstånd 

från Skogsstyrelsen. 

Frötallarna har huggits ner under 

vintern. 

mer entreprenörer som ägnade 

sig åt skogsvård. 

När vi kommer till ett bestånd 

med klena tallar som röjdes 

för ett par år sedan tar Martina 

fram pärmen med tabeller 

och beräkningar. 

– Det här är något bördigare 

marker än de vi sett tidigare. 

Här handlar det inte om att öka 

den totala tillväxten per hektar, 

den blir faktiskt mindre när du 

röjer skogen. Däremot ökar 

värdetillväxten genom att kvaliteten 

blir högre och framför 

allt blir gallringen billigare om 

de tar hand om färre grövre 

träd i stället för en mängd klena 

stammar. 

– Här skulle Ingvar förlora 

16 000–17 000 kronor under en 

omloppstid om han inte röjde. 

PROMENADEN genom skogen 

närmar sig slutet. 

– Det här är ett sätt att visa 

vad som är möjligt. Kanske kan 

det bli början på ett samtal som 

fortsätter på skogsdagar, i studiecirklar 

och hemma på den 

egna gården. Egentligen är det 

väl inga nyheter, det handlar 

mer om att öka kunskapen och 

få något att hända, säger Martina 

Garpenkrans när vi är tillbaks 

i huset. 

I trappuppgången, på väg in, 

fastnar ögonen på visdomsorden 

som målats dit någon 

gång i historien; 

Ej bättre börda man bär på 

vägen än vetskap mycken. 

VI SKOGSÄGARE 3/07

Utdelning från Setra 

Mellanskogs stämma 

präglades av optimism. 

Aktierna i Setra ger ett 

tillskott på 12 miljoner. 

Resultatet för förra årets var 

bra och vd Lars Gabrielsson 

kunde konstatera att de goda 

tiderna tycks fortsätta. 

Tidigare har nedskrivningar 

av aktierna i Setra tyngt resultatet, 

men nu har trenden vänt 

och Mellanskog kan se fram 

emot en aktieutdelning på 12 

miljoner kronor som lyfter 

årets resultat. 

En av de större händelserna 

under året var föreningens uppgörelse 

med Södra. Den ledde 

till att Södra tog över en del av 

verksamhetsområdet medan 

Mellanskog får avsättningsmöjligheter 

för massaved till Södra. 

– De positiva effekterna har 

blivit större än vi då kunde föreställa 

oss, sade Lars Gabrielsson. 

Ordförande Börje Lagerqvist 

varnade för effekterna av gran- 

På tal om skog och pengar 

Vi har förmånen att få jobba med många av Sveriges skogsägare, ofta från en generation till en annan. 

Det har gjort att vi snappat upp en hel del på vägen. Det märks inte minst på de produkter och tjänster 

som vi kan erbjuda dig i hela skogsbrukets livscykel – från plantor och avverkning till lån och placering. 

Prata med någon av våra lantbruksansvariga eller besök oss på vår hemsida. Välkommen in. 

www.swedbank.se 

Marie André 

är ny i Mellanskogs 

styrelse. 

barkborrarna på ett påtagligt 

sätt. 

– Hoten fi nns inte bara i Götaland. 

Vi måste vara uppmärksamma 

och agera. Angripna 

träd och vindfällen måste ut 

från skogen, annars kan konsekvenserna 

bli alvarliga, sade 

På stämman 

hedrades Hans 

Gustavsson, 

Österbybruk, och 

Yngve Löthgren, 

Nora, (till höger 

på bilden) med 

varsin guldnål. 

Bägge var med i 

styrelsen för Mälarskog 

och följde 

nya Mellanskog i 

styrelsen fram till 

år 2002. 

Foto: Ulf Östlund 

han medan en samling granbarkborrarna 

kröp runt på overheadprojektorn… 

Han berättade att insatsavdraget 

tillfälligt stoppats under 

2,5 år medan en stadgekommitté 

utreder formerna för insatsskyldigheten. 

Med andra 

ord kan medlemmar leverera 

virke utan att det görs något 

avdrag från virkesbetalningen 

till insatserna. 

På stämman valdes Marie 

André in i styrelsen, hon är 

bland annat engagerad i utboverksamheten 

och nätverket 

Skogsägarkvinnorna. 

Prisade träfönster 

Mellanskogs pris Träkronan 

gick i år till Svenska fönster. 

– Vi bestämde oss för ett antal 

år sedan att satsa på den 

bästa trävaran som fi nns. Det 

har gett resultat. Träfönster är 

helt dominerande i Sverige och 

på den europeiska marknaden 

ser vi hur trä tar marknadsandelar, 

säger vd Olle Sigurdsson. 

Priset delades ut på Mellanskogs 

årsstämma. I Svenska 

fönster ingår fl era varumärken, 

däribland SP-fönster, Traryd 

och Mockfjärd. 

Full fart på Gotland 

– Jag har inte varit med om något 

liknande förut under mina 

27 år i branschen, säger Mellanskogs 

regionchef Göran Jakobsson 

till Gotlands Allehanda. 

Inte minst har föreningens 

höjning av massavedspriset i 

april drivit på utvecklingen. 

Gunnar Kotz på länsstyrelsen 

räknar med att slutavverkningarna 

i år kan nå målet på 

1 000 hektar. 

Tidigare år har de stannat vid 

500–600 hektar. 


FOTO JOHAN EKLUND 

NYHETER

Gör jobbet. 

– Både i och utanför stan. 

Den har redan blivit en av klassens populäraste bilar. Den har fått en helt ny design 

både på insidan och utsidan. De nya linjerna gör den ännu mera aggressiv och 

kraftfull. Ranger är en pickup som är byggd för de allra tuffaste utmaningarna. 

Med en turbodiesel på 109 hk, fyrhjulsdrift och lågväxel tar du dig fram i de mest 

krävande terränger. Den lastar 1100 kg på flaket och drar upp till 2800 kg med 

dragkroken. Välkommen på en mäktig provtur! 

Nya FordRanger 

Feel the difference

Konstruktören Niclas Bergström 

vid midjan som gör maskinen unik, 

det går lätt att docka på enheten 

som gör den till en skördare eller 

skotare. Foto: Rolf Segerstedt 

På Elmia är det premiärvisning 

av Forestline, ett nytt 

koncept för skogsmaskiner utvecklat 

av Nils Bergström och 

sonen Niclas. De bor på en 

skogsfastighet i Överhönäs, utanför 

Örnsköldsvik, där maskinen 

byggts och testkörts. 

Den kan köras både som skotare 

och skördare, vilket i sig 

inte är något nytt. Det fi nns drivare 

och olika kombimaskiner 

där man skiftar mellan grip och 

skördaraggregat på kranen. 

– Det blir en del kompromisser, 

vi ville ha en mer renodlad 

Rädda skogen! 

”Jag förlorade 30000 kr/ha för att jag inte behandlade i tid.” 

Rotröta ger skador för miljardbelopp varje år. Rotstop är den naturliga biologiska lösningen. 

Risken att drabbas av rotröta har ökat markant. När kylan avtar och temperaturen överstiger 

+5° C är det därför viktigt att behandla med Rotstop. Nya undersökningar antyder dessutom att 

spridningsförloppet går betydligt snabbare än vad vi tidigare trott. Det är därför viktigare än någonsin 

att behandla mot rotröta, både vid gallring och slutavverkning. 

S T O P P A S P R IDN I N G E N A V R O T R Ö T A 

Rotröta 

Rottickan sprider sig fortare än vi tidigare trott. 

Du kan förlora 30 000 kr i försämrat virkesvärde på 1 ha. 

Rotröta förorsakar skador för miljardbelopp varje år. 

skördare och skotare, säger 

Niclas Bergström. 

Lösningen blev en drivenhet 

och en vagn som kopplas på 

med olika utrustning 

Två vagnar fi nns framme, 

den ena gör maskinen till skotare, 

den andra till skördare. 

Drivenhet och två vagnar får 

plats på en trailertransport, vilket 

ger relativt billiga transporter. 

I stället för två maskiner 

behöver man bara fl ytta en. 

Den första versionen (MPM 

C90) är en beståndsgående maskin 

för gallringar, där det kan 

Här körs 

maskinen 

som skördare. 

De 

främre fyra 

hjulen driver 

skördarvagnen. 

Hela 

enheten 

kan kopplas 

bort och 

bytas mot 

skotarvagnen. 

Skördare och skotare i en maskin 

vara svårt att hitta rätt arbetsbalans 

eftersom skördaren inte 

hinner hålla samma takt som 

skotaren. Men en maskin blir 

det förstås inget problem, den 

kan gå för fullt hela tiden. 

Maskinen har åtta hjul (4 på 

dragaren och 4 på vagnen) 

kugghjulsboggie och hydrostatisk 

transmission. 

Totalvikten är 7–10 ton beroende 

på utrustning. 

Priset förväntas bli 3,5–4 

miljoner kronor. 

www.forestline.se 

Rotstops förmåga att förhindra rotrötans spridning är så hög som 95-99% vid praktisk användning. Korrekt utförd 

behandling ger samma skyddseffekt som vid vinteravverkning. Rotrötan gör mest skada på gran, men även på tall och lärk. 

En rötskadad gran duger varken till sågvirke eller granmassaved. Ställ därför krav på de som gallrar och slutavverkar din skog. 

Rotstop är den naturliga biologiska lösningen mot rotröta. Ta del av fakta kring produkten på 

www.interagroskog.se. Vi redovisar öppet alla fakta kring våra produkter. Det tycker vi att alla 

borde göra! Beställ också vår broschyr i behändigt fickformat. 

Eliselund | 247 92 Södra Sandby | Telefon 046-53 200 | Telefax 046-53 208 | info@interagroskog.se | www.interagroskog.se 

BEHÅLL SKÄRPAN 

MED HJÄLP AV 

BILBATTERIET 

Kedjan till motorsågen kan 

hållas skarp med hjälp av en 

ny automatisk sliprobot från 

Logosol. 

Den är framtagen för de småskaliga 

virkessågarna, men kan 

ställas in för såväl klyvkedjor 

som kapkedjor. 

En poäng är att den går på 12 

volt och kan därför drivas av 

ett bilbatteri ute i skogen. Ett 

batteri uppges räcka till fl era 

hundra kedjor. 

Slipmaskinen kostar knappa 

6 500 kronor plus moms. 

Maskinen slipar en sida av kedjan 

i taget. 

Vi ses i monter 510 

på SkogsElmia 2007 


www.cloco.se 

TEKNIK

PRODUKTIVITET I UTNYTTJANDEGRAD I LÅGA DRIFTSKOSTNADER 

Premiär för John Deere 1410D Eco III. Nu fi nns även vår 14-tonsskotare i Eco III utfö- 

rande. Det innebär renare avgaser, högre uteffekt och förbättrat vridmoment vid låga arbetsvarvtal, 

samt bättre bränslekonomi. För den större 1710D innebar övergången till Eco III hela nio procent 

lägre förbrukning, enligt SkogForsks bränsletalsmätning! Räkna med att även 1410D Eco III stärker 

ekonomin i skotning. Utöver den avancerade motorteknologin omfattar Eco III nya programfunktioner 

som automatiskt arbetsvarv och de likaledes bränslebesparande driftlägena Eco-Pull. Ny ljuddämpare 

och avgasrör sänker både motorvibrationer och ljudnivå – en stor förbättring av arbetsmiljön. 

Som tillval fi nns det variabla lastutrymmet ALS som gör 1410D Eco III extra produktiv.

Snålare 

starkare och tystare 

John Deere Forestry AB 

www.deere.se

TEKNIK 

Oljan leds av genom filtret genom 

en så kallad by-pass-installation. 

FILTER RENAR OLJAN 

Förorenad hydraulolja är ett 

problem för maskinerna. De 

nya miljövänliga oljorna har 

dessutom nackdelen att absorbera 

vatten, vilket är ytterligare 

ett problem. 

För att mota detta har företaget 

Lyom konstruerat ett nytt 

svensktillverkat ”by-pass”-fi lter 

som dels fångar upp vatten, 

dels partiklar ner till 1 mikron. 

Enligt tillverkarna behöver 

oljan i princip aldrig bytas och 

i tester man refererar till hävdas 

att gammal förorenad olja 

blir renare än ny. 

Filtret kostar 8 400 kronor 

och säljs av Lyom. 

34 

www.lyom.com 

En av de nya skördarna i C-serien. 

MERCEDESMOTORER I ECO-LOGS NYA SKOGSMASKINER 

ECO-log, med fabrik och huvudkontor 

i Söderhamn, har 

fått en hel familj med nya skördare. 

Först ut var den stora skördaren 

590C, som lanserades på 

Elmia för två år sedan. 

Den har nu fått sällskap av 

550C (fyra hjul), 560 C (sex 

hjul), 570C (fyra hjul) och 580 

C (sex hjul). 

Därmed har företaget fem 

skördare och tre skotare på programmet. 

Den nya C-serien har uppgraderats 

på fl era punkter, inte 

minst har maskinerna fått Mercedesmotorer 

(TierIII), vilka 

både har bättre bränsleekonomi 

och är bättre för miljön än föregångarna. 

I den nya medsvängande hytten, 

som roterar 280 grader, är 

värmeskåp standard och förva- 

Min kom-i-håg-pcskog-lista 

Telefonnr till pcSKOG 

046-15 95 60 

ringsutrymmena har blivit 

fl er. 

Bland andra tekniska förändringar 

har framkomligheten 

förbättrats genom kraftigare 

transmissionspumpar. 

De minsta modellerna för 

gallringsskog kostar kring tre 

miljoner kronor och den största 

modellen för tung slutavverkning 

kring fyra miljoner kronor. 

Glöm inte att besöka pcSKOG på 

SkogsElmia den 31 maj - 2 juni 

(monter 174) och spana in deras 

mässerbjudande. 

Tänk på att pcSKOG släpper 

version 1.6.5 av pcSKOG 

Gård/Proffs som bl.a. innehåller 

utökat stöd för GPS:er. 

Att titta på pcSKOGs senaste 

program för handdatorn, pcSKOG 

Fält ArcPad. 

(Nu har de fixat en koppling mellan Fält och 

Esri´s ArcPad) 

Att ringa och beställa avtalsservice 

till mitt pcSKOG-program, så jag får 

senaste versionen och support. 

www.pcskog.se 

VI SKOGSÄGARE 3/07

LJUSA NYHETER 

En praktisk nyhet från Kamasa 

Tools är att elmaskinerna också 

fått LED-belysning. 

När avtryckaren aktiveras 

tänds lampan. Finessen fi nns 

på två nya mutterdragare 

(K6500 och 

K6501). Den senare 

är gjord för kraftigare 

tag med en spänning på 

19,2 V och maxkraften 

310 NM. Belysningen 

fi nns också på en av 

Mutterdragare med 

inbyggd belysning. 

borrmaskinerna 

(K6502). 

MAGNET PÅ SVÄRDET 

På kedjedrivna minisågverk 

finns en tendens att långa 

svärd kan hänga ner. För att 

öka stabiliteten och precisionen 

kan svärdstoppen fixeras 

på något sätt. Logosol har löst 

det med en kraftig magnet som 

monteras på skyddsbågen genom 

ett beslag. Tillbehöret 

kostar knappa 700 

kronor och finns 

både till elsågarna 

och bensinsågarna. 

Den runda svarta magneten 

håller svärdet på 

plats. 

För att hindra spridning av 

rotröta behandlas stubbarna 

med en pergamentsvamp som 

endast lever av död ved, till 

skillnad från den skadliga 

rottickan som också ger sig på 

levande ved. 

Medlet blandas ut i vatten 

och blandningen måste användas 

inom 36 timmar. 

Nu görs försök med att ha 

medlet i en pasta. Fördelen är 

att det blir mer koncentrerat 

Asptimmer 

fram Besök till oss den på 15 Elmia! 

juni 

Kontakta din ordinarie virkesköpare eller för mer information ring oss direkt. 

Johnny Karlsson 070-209 5438 

(Sörmland, Östergötland, Småland 

och Blekinge) 

”MAGNETEN” HÅLLER MYGGEN BORTA 

Mosquito Magnet är det passande 

namnet på en apparat 

som fångar in myggor. 

Först gäller det att locka till 

sig myggorna, vilket görs på två 

sätt. Dels med lockande feromoner 

(doftämnen), dels med 

koldioxid av samma halt som 

människor andas ut. 

När myggen lockats nära maskinen 

sugs de in i en nätpåse 

där de förtorkar. 

Koldioxiden bildas med hjälp 

av gasol, som också driver ett 

uppladdningsbart batteri på den 

större maskinen, vilken uppges 

hålla någorlunda myggfritt på 

4 000 kvadratmeter. 

PASTA FÖRENKLAR ROTRÖTEBEHANDLING 

och framför allt behöver man 

aldrig blanda mer än vad som 

går åt för stunden. Tanken är 

att skördarna ska ha en behållare 

för pasta och en för vatten. 

Blandningen görs automatiskt 

i den takt som medlet används, 

vilket förenklar hanteringen 

betydligt. 

– Vi får se hur det går. Försök 

och teknikutveckling är i 

full gång. Förhoppningsvis kan 

Den mindre modellen ansluts 

till ett eluttag som behövs för 

att driva dammsugaren, eller 

snarare myggsugaren. 

Fjärilar och andra djur uppges 

inte bli lockade till maskinen 

som kommer från USA. 

Efter ungefär en månads användning 

uppges flertalet 

mygg- och knottarters fortplantningscyklar 

brutna. 

Maskinen kommer att säljas 

av Järnia och Granngården. 

Den stora modellen kostar kring 

11 000 kronor och den lilla ungefär 

hälften så mycket. 

Tre norska myggjägare kollar fångsten 

på 4,5 liter mygg. www.acreto.se 

Prishöjning 

BRA 

50 :- 

PRISER 

Stig Brandstedt 070-391 3650 

(Bohuslän, Västergötland 

och norrut tom Södra Hälsingland) 

Swedish Match Industries AB vx. 0502-165 00 

Här bromsas rotrötan, som annars 

riskerar att sprida sig både efter 

gallring och slutavverkning. 

vi ha Rotstopp i pastaform under 

nästa år, säger Carl Magnus 

Walde, Interagro. 

Adrenalin till Din skogsmaskin 

Vill Du öka effekten i Din skogsmaskin med 15-25% samt sänka förbrukningen? 

KCR:s effektbox gör så att Du kan köra på lägre arbetsvarv och därmed oftast 

sänka förbrukningen med 5-15%. Monteringen sker 

oftast i fordonets originalkontakter vilket gör det 

enkelt att återställas till original. Konceptet 

finns till traktorer, skogsmaskiner, entreprenadmaskiner, 

lastbilar, transportbilar, 

personbilar och båtar. 

Beställ vår katalog på www.kcr.se. 

0515-801 50 


TEKNIK 

NYA SCORPION MYCKET STARKARE 

Scorpion återkommer med en 

ny och kraftigare modell. I 

grunden är konceptet detsamma, 

men en del uppgraderingar 

har gjorts. Tidigare fanns separata 

hydralupumpar för kran 

och drift. De har ersatts av en 

enda hydraulpump som är lastavkännande. 

Drivningen är hydrostatisk 

och har tre fartlägen fram respektive 

bak. 

Kranen är en Moheda 400 

med utskjut för maximal räckvidd 

6,1 m. Mellan traktor och 

vagn fi nns ett automatiskt midjelås 

som gör att det inte behövs 

stödben. 

Lastkapaciteten är ca fyra 

ton. Motorn är en VW turbodiesel 

på 47 hästkrafter, vilken 

är nästan dubbelt så kraftig som 

föregångaren. Uppgraderingen 

gör att maskinens bredd ökat 

från 150 till 180 centimeter. 

I grunden är det en skotare, 

men den kan numera utrustas 

med en fällgrip och processor 

från Hypro och fungerar då som 

en liten tvågreppsskördare. 

Priset är knappa 600 000 

kronor. 

Scorpion tillverkas av Nova 

TerrängFordon. 

www.ntfab.se 

En skruv i botten på eldstaden... 

...leder vidare till en behållare vid 

sidan av pannan. 

Den nya modellen växer fram i verkstaden. 

HÄR SKÖTS ASKNINGEN AUTOMA TISKT 

Den som eldar med flis och 

spannmål får relativt mycket 

aska att ta hand om. 

Baxi har därför tagit fram en 

tillsats för automatisk askning 

till sin ”Multi-Heat”-panna. 

Tillsatsen består av en skruv i 

botten av eldstaden kopplad till 

en behållare. 

Den passar till alla tre multipannorna 

för att elda pellets, 

spannmål eller fl is. 

Vid en övergång från olje- 

Stockbandsågar med kvalitet 

31 maj - 2 juni 2007 

monter nr 210 

CTR 950 H 

NYHET! 

CTR 800 Hydraulik visas för första 

gången i Sverige på ELMIA-mässan. 

(Vi visar även CTR 650 S) 

Finns i 3 storlekar: 

Max stockdiameter från 

640-970 mm. Valfri såglängd. 

Stockbandsågar med kvalitet 

PILOUS-bandsågarnas stabila 

och styva konstruktion är 

“nyckeln” till att man kan 

producera mera med mycket fi na 

sågningsresultat. Sågarna är 

också lätta att sköta och använda 

och har lång livslängd 

eldning räknar Baxi med följande 

omräkningstal för pannorna: 

2,1 kilo pellets = 1 liter olja 

15 kubikmeter barrfl is/11 

kubikmeter björkfl is = 1 kubikmeter 

olja. 

2,5 kilo spannmål = 1 liter 

olja. 

Askutmatningen kostar 

knappa 14 000 kronor. 

www.baxi.se 

013-16 10 20 

www.jgv.se 


Fabrik, Österrike 

Landtechnik Urch GmbH. 

Oberer Markt 8 

AT-8522 Groß St. Florian 

www.mus-max.at 

på 

Monter 308 

Är du intresserad av att bli en i Teamet så är du välkommen in till oss på SkogsElmia monter 308 och diskutera en ny 

framtid inom Bioenergibranschen. Vi hjälper dig med helheten, arbete, finansiering och maskin osv. 

T 10 Elevator 

En mycket effektiv maskin med en kapacitet av 300 m 3 i timman. 

Maskinen är specialanpassad för termanalkörning, då den har hög 

kapacitet samt mycket låg bullernivå. 

Team! 

Vi är en söndelningsgrupp med ett stort antal flishuggar i 

olika modeller för olika typer av flisningsuppdrag från norr 

till söder. 

Då vi alla jobbar ihop som ett team så blir vi väldigt driftsäkra, 

det finns alltid en reservhugg att tillgå om det skulle 

hända att en maskin kör sönder. Vi har även servicebilar 

som skall vara på plats inom 24 timmar, vilket innebär leverantrygghet 

för Dig som uppdragsgivare. 

Med Mus-Max flexibilitet och kapacitetsmaskiner så kan vi 

åta oss alla typer av flisningsuppdrag från skog till terminalhuggning. 

Vi har möjlighet att göra helhetslösningar för Dig som uppdragsgivare. 

Vi har unik maskin med den senaste tekniken. 

Vi tar fram just den fliskvalitet som Du som uppdragsgivare 

söker, allt från grov fraktion till sågspån. Vi kan sönderdela 

alla rena träprodukter så som grot, rundved, sågverksspill 

m.m. 

Mod T10E 

WOOD-TERMINATOR 

Powerteam Sweden 

Det är genom oss Ni kan 

Leasa – Hyra – Köpa 

Vi hjälper dig med att totalfinansiera 

den kompletta utrustningen med 

endast maskinen som säkerhet! 

Vi samarbetar med en av världens största finansiärer, 

Tyska Siemens och stöttas av Wood terminator 

Powerteam med senaste tekniken. 

Vi har lång erfarenhet av branschen samt mycket 

kunnig personal som utbildas kontinuerligt, vilket 

innebär en trygghet för Dig som uppdragsgivare. 

Mod T8T 

Försäljning/Tillverkning/Information, Sverige 

Terminatorservice 

Terminatorservice 

Tel 0515-72 89 09. Fax 0515-72 89 03 

E-post: beda@nolgarden1.se 

WOOD-TERMINATOR 

Powerteam Sweden 

T 10 F-Lastbil 

Denna maskin sätter en ny standard! 

Wood Terminator 10 börjar sitt arbete 

där andra redan gett upp. 

Hela stammar upp till 70 cm i diameter 

kan problemfritt matas in och 

huggas. Då huggen är monterad på 

lastbil blir det snabba transporter 

mellan objekten. Även denna maskin 

har utbytbara såll för att göra kundanpassad 

flis. 

T 8 Container proffs 

Med en kapacitet av 60 m 3 i timman är detta en komplett lösning 

som är framtagen och anpassad för terräng och skogsflisning. den 

har åttahjulsdrift, möjlighet 

att lägga på slirskydd, samt 

tippbar container och dras 

utav en skogsutrustad 

Valtra T190 vilken gör detta 

ekipage enomt smidigt och 

effektivt vid terräng och 

skogsflisning. Detta innebär 

snabba förflyttningar ifrån 

objekt till objekt. 

Mod T10 FL 

Robert Fichtinger 

0736-47 69 91 

Vår specialitet! 

"Kundanpassad flisning allt 

från energiflis till sågspån" 

Mod T10T 

Försäljning 

Torbjörn Almenfors 

0739-95 34 38 

Tillverkning/information 

Lars Johansson 0707-60 84 84

TEKNIK 

Klassiker 

som klarar 

terrängen 

Rokon konstruerades i 

slutet av 50-talet för att 

vara ett oslagbart terrängfordon 

– och man 

kommer långt ut i skogen, 

över stock och sten. 

Av Jan Vainult 

Över 60 000 maskiner har 

byggts och sålts främst i Nordamerika. 

Maskinen kom till 

Sverige i fjol sedan Johan Lilliehöök 

läst om den i en veteranmotortidning 

och upptäckt 

att den fortfarande byggs! 

Ramen är stel och fjädringen 

sitter i däcken som kan köras 

med tryck på bara ett par hekto. 

Det minskar marktrycket och 

ökar framkomligheten. 

Allt maskinellt manövreras 

med händerna. Från magnapullstarten 

till gas och broms. 

Växlingen sköts med ett 

dragreglage under sadeln, normalt 

innan man börjar köra. 

Toppfarten är på växlarna cirka 

15, 30 respektive 50 km/tim. 

Rokon Trailbreaker har extremt bra framkomlighet. 

Det är drivning på bägge hjulen 

genom ett robust och effektivt 

system, men föga vackert. 

Det är lätt att krypköra men 

knölar det till sig får man ha 

benen som stöd. Med sadelhöjd 

under 80 cm når man lätt marken. 

Trots extrem framkomlighet 

gör det låga marktrycket att 

maskinen knappast sätter spår 

i naturen. Man gasar inte, utan 

låter vridmomentet och utväxlingen 

göra jobbet. 

Lyse och släpdrag är standard, 

extrautrustningen riklig, 

däribland en sidovagn som 

bara väger 30 kg men lastar det 

tiodubbla. 

Totalt kan maskinen bära 

över 700 kg. Med en dragförmåga 

på uppåt 1 400 kg kan 

hojen kompletteras med allt 

från jordbruksredskap till timmerdragare 

och kärror. 

Även om många inte registrerar 

alls är traktorregistrering 

att rekommendera. För vägtrafi 

k är Rokon ännu inte godkänd. 

Underhållet är ingen dryg 

post. Maskinen klarar en arbetsdag 

på tio liter bensin och 

den servas ungefär som en 

gräsklippare. 

Modellen heter Rokon Trail- 

Breaker, den har en encylindrig 

fyrtaktsmotor 5.5/6.5 hk,väger 

94 kilo och kostar kring 60 000 

kronor. 

Äntligen bekväm pelletseldning! 

VaccuMoov 

Nyhet! 

FÖR GROVA TRÄD 

Efter en del tester lanserar 

John Deere ett nytt aggregat 

för slutavverkning. Modellen 

heter H290. 

Det nästan 2 ton tunga aggregatet 

har en kapdiameter på 

75 centimeter. Trädet matas 

fram med två hjul, där man kan 

få exktra kraft i matningen genom 

en lägre växel. 

Växlingen mellan snabb och 

långsam matning görs automatiskt 

och man kan också styra 

hastigheten manuellt, från 0– 

4,6 meter i sekunden. 

Det nya aggregatet. 

Nu kan du sluta att bära 

pelletsäckar från skrymmande 

lagerplatser på tomten. 

Du trycker på knappen och 

pellets matas fram med 

skonsam luftmatning. 

50 meter från förråd till 

pelletsbrännaren, är inga 

problem. 

Passar till alla typer av pelletsbrännare 

och pannor. 

Beställ mer information! 

Ring 033-279595 

så skickar vi omgående! 

Beco-Tek AB Borås. 


Entreprenörsflisen 

Maskinprogram från Nordfarm Maskin AB 

Maskinkatalogen: Vår/ sommar

TEKNIK 

Träpellets i traktortanken 

En gång i motoriseringens 

barndom var faktiskt 

ångbilar den mest lovande 

tekniken. 

År 1906 lyckades Stanley sätta 

ett hastighetsrekord på 205,5 

kilometer i timmen. 

Ångtrycket hölls uppe ännu 

något århundrade innan förbränningsmotorn 

tog över. 

I oljekrisens spår gjorde Saab 

en del försök med ånga i mitten 

av 1970-talet. 

DET BLEV INGEN färdig produkt, 

men idéerna lever vidare. 

Örjan Ring och Frank Williams 

är i full färd med att konstruera 

en pelletsdriven traktor. 

– Innan årsskiftet räknar vi 

med att ha byggt en färdig prototyp, 

säger Örjan Ring. 

Det hela är tänkt som ett biståndsprojekt 

till Afrika, men 

om det fungerar räknar de med 

en marknad på många håll. 

– Vår första tanke var att 

göra en hybrid genom en ångmotor 

som drev elmotorer för 

Motorns bägge cylindrar har 

dubbelverkande tryck, både 

över och under kolven. I princip 

motsvarar den därmed en 

fyrtaktare. 

bilen, men nu arbetar vi med 

direktdrift från ångmotorn, vilket 

gör att vi slipper energiförluster, 

säger Örjan Ring. 

De bygger om en gammal 

traktor, Volvo T22 som får 

midjestyrning. Någon växellåda 

behövs inte. 

Samtliga priser är exkl moms. 

Lokala avvikelser kan förekomma. Eventuell monteringskostnad kan tillkomma. 

För mer information och närmaste återförsäljare 

0200-23 23 20 www.polarisindustries.com 

Det räcker med två lägen, 

framåt eller bakåt. 

TIDIGARE HAR motorkonstruktionen 

använts i ett ångdrivet 

flygplan. På traktorn 

utvecklar den 

60 hästkrafter 

och får en 

toppfart på 18 

kilometer i timmen. 

– Till att börja med 

eldas ångmotorn med olja. 

När vi fått det att fungera byter 

vi till träpellets. Vi räknar med 

att det går åt tre liter pellets för 

att ersätta en liter olja och bygger 

därför två pelletstankar på 

vardera sidan om hjulen. Det 

tar ungefär två minuter att 

starta upp motorn som har ett 

slutet vattensystem på fem liter, 

vilket kanske behöver fyllas på 

någon gång i halvåret. 

– I grunden är allt beprövad 

teknik. Mesta konstruktionsarbetet 

är klart nu gäller det att 

få fram prototypen, säger Örjan 

Ring. 

www.industriesforafrica.com 

De har bara ögon för varandra. 

Han ser till stocken. 

Sågverksrepresentanten. Skogsägaren. Virkesinköparen. 

Alla känner varans värde och alla vill göra en bra aff är. Därför är det 

bara virkesmätaren som kan garantera en objektiv bedömning. 

VMF Syd är den oberoende virkesmätningsföreningen i södra Sverige. 

Våra virkesmätare har specialkompetens att utföra 

mätning och kvalitetsbestämning av sågtimmer, 

massaved och biobränsle. Den som värdesätter 

sina aff ärsrelationer mäter sitt virke hos VMF Syd. 

Möt oss på SkogsElmia! Monter 128 

LUFTFILTRET SOM 

RÄCKER LÄNGRE 

Den nya 

motorsågen 

med effektivare 

motor. 

Hårdare avgaskrav driver på 

utvecklingen av motorsågsmotorer. 

Lösningen är så kallad 

”friskluftsspolning” som 

gör att utsläppen av oförbränt 

bränsle minskar, därmed blir 

sågarna också bensinsnålare. 

Stihl börjar med att införa 

tekniken på en av sina större 

sågar, nya MS 441-W. 

Det är också första modellen 

med företagets nya teknik för 

luftreningen. Den gör att 

smutspartiklar sållas bort redan 

innan de når luftfi ltret, som 

därför inte behöver bytas så 

ofta. 

Vibrationerna minskas både 

genom konstruktionen och en 

så kallad komfortkedja. 

Sågen har en cylindervolym 

på 70,7 cm 3 , effekten är 6,6 hk, 

vikten 6,7 kilo och svärdet 

37/45 centimeter. 

Sågen kostar närmare 9 000 

kronor. 

www.stihl.se 

KÄRNAN I VIRKESAFFÄREN 

www.vmfsyd.se 


KLASSIKER. En populär skotarmodell var 

SMV Drivax som tillverkades åren 1964–68. Den 

tillverkades i 250 exemplar och känne tecknas 

av god framkomlighet i dålig terräng. Den kunde 

alternera mellan drift på framhjulen och 6-hjuls- 

Fyra sekel av 

skogshistoria 

Ett besök i Lycksele Skogsmuseum 

är en lärorik vandring i tiden. 

Här fi nns allt från den rent tekniska 

utvecklingen till fackföreningsrörel- 

VINTERTRANSPORT. Namnet Snowspeed 

imponerade men som många andra saker från 

Nordamerika var de inte riktigt anpassade för 

svenska förhållanden. 

Tekniken underlättade ändå transporter ut till 

avverkningsplatsen. 

TUNGVIKTARE. År 1945 importerades denna 

39 kilo tunga tvåmans motorsåg från USA. De 

var relativt dyra (kring 2 500 kronor) och totalt 

importerades ett 50-tal maskiner. 

drift när mekaniska drivrullar pressades ner 

mellan boggihjulen. 

Nackdelen var att dessa drivrullar började slira 

när de insmordes med lera. En annan nackdel 

var att driftkonstruktionen orsakade ett onor- 

sen, fl ottningsepoken och livet i huggarkojan. 

Dessutom ett brett urval av alla de små 

ting som präglade dåtidens vardag. Förutom 

museibyggnaderna har området 

mycket annat sevärt. 

Eftersom skogsmuseet ingår i ett kulturområde 

som spänner över 400 år är det ett 

tips att reservera minst en halv dag för ett 

besök. Förutom de två museerna fi nns en 

ÅTERVÄNDSGRÄND. Alla goda idéer blev inte 

succé. Kvistmaskinen Kvisslaren har en egen 

historia. Första försöken startade 1962 i 

Vilhelminaskogarna. Den kompletterades och 

byggdes om vid flera tillfällen. Tidigare hade 

kapningen utförts med motorsåg men 1968 

utrustades Kvisslaren med en kapklinga, 

sorteringsbord och hydraulisk toppklipp. 

Kvisslaren var inte mobil och bogserades till den 

plats där den skulle arbeta. Den tillverkades bara 

malt däckslitage. Drivkällan var en trecylindrig 

dieselmotor på 60 hk och växellådan hade 10 

växlar framåt. 

Priset på en SMV Drivax var år 1967 106 615 

kronor. 

Text & foto: Mats Bildström 

hel del annat på området, däribland en tjärdal, 

kolmila, fl ottning och inte minst ett 

reservat med gammal skog. 

Ett par gånger har det motionerats i riksdagen 

om att Lycksele skulle bli ett nationellt 

skogsmuseum, vilket Sverige saknar 

till skillnad från Norge, Finland och Danmark. 

Hittills har det blivit avslag, men 

frågan lever vidare. 

Museet har runt 15 000 besökare om året 

och förutom samlingarna hålls fl era andra 

aktiviteter under sommarhalvåret då det 

dagligen har öppet. 

www.skogsmuseet.se, tel: 0950-379 45 

DUBBELFATTNING. Under början av 1900talet 

fälldes träden med tvåmansredskapet 

stocksåg som på 1920-talet ersattes av timmersvansen. 

i ett exemplar. Fortsättning på sid 42 


KULTUR

KULTUR 

www. eco-log.se 

ECO 

LOG 

Eco Logs nya skördarserie, C-serien, är pålitliga och 

produktiva skogsmaskiner. Skördarna är framtagna 

för att möta skogsbrukets höga krav på prestanda 

och lönsamhet och är utrustade med en Tier III Mercedesmotor, 

detta för att både öka produktiviteten 

och minimera bränsleförbrukningen. 

Med ett komplett produktprogram av fem modeller, 

är Eco Log det självklara valet för avverkning under 

alla förhållanden. 

För mer information, ring någon av våra säljare eller 

besök våran hemsida www.eco-log.se 

Välkommen! 

Erling Lindberg 070-544 31 17 

Tommy Andersson 073-059 71 00 

Håkan Olsson 070-230 86 67 


Fyra sekel... 

NÄRA ENGREPPARE. Den här så kallade kvistprocessorn (Skogsjan RK 

450) både kvistade och kapade. Namnet Skogsjan fick den efter uppfinnaren 

Jan Eriksson. Vikten var revolutionerande 760 kilo i jämförelse med 

en vanlig dåtida processor som vägde 25 ton. Därmed började teknikutvecklingen 

närma sig engreppsskördaren. 

TRYCKLUFT. Innan barkningen 

gjordes vid industrin 

var det ett tungt och 

tidsödande arbete i skogen. 

Också här fanns försök med 

mekanisering, som den här 

handhållna tryckluftsdrivna 

barkmaskinen. 

BARA FRÖN. Fram till 

1940 talet skedde nästan all 

återbeskogning med frösådd. 

Denna hästdragna fröplanterare 

användes på 1920 talet. 

Den har två fröbehållare,gran 

och tall. Kanske denna maskin 

var avsedd för plantering av 

blandbestånd? 

NORRMAN. Den norska motorsågstillverkaren 

Jo-Bu hade en storsäljare i 

sin Jobu Junior.1952 uppgavs den vara 

Sveriges mest sålda motorsåg. Den vägde 

10,4 kg, motorn var på 76 cc och 

utvecklade 2 hk. Förklaringen till dess 

popularitet var att den var tillverkad för 

skandinaviska skogsförhållanden och hade 

samma arbetskapacitet som betydligt 

tyngre sågar. 

HÄSTKOMPLEMENT. Instrumentering 

på den en gång så populära Oliver Cletrac. 

Det var en kanadaimporterad bandtraktor 

med stel bakaxel som även kunde förses 

med kraftuttag. Den hade ett stort 

användningsområde och var en stark 

dragare i jämförelse med en häst. Däremot 

var framkomligheten begränsad och den 

kom att som timmerdragare betraktas 

som ett komplement till hästen. Däremot 

kunde den flytta stubbar och stenar samt 

utföra lättare schaktningsarbeten. 

Ett av de första markberedningsaggregaten 

drogs för övrigt av en Cletrac. Detta 

exemplar som tillverkades på 50-talet 

vägde 1 600 kilo, och hade en bensin/fotogendriven 

4-cyl motor på 27 hk. 

LÄTTVIKTARE. Redan 1976 presenterade 

Jonsered denna häpnadsväckande lätta såg 

på bara 2,78 kilo. Den är på 1,8 hästkrafter 

och motorvolymen 34,4 cc. 


Se Hypro på SkogsElmia, monter 199 

450/450XL 

Omtyckt 

allroundmaskin 

i en klass för sig. 

755 

Kraftpaket som 

manövreras 

från hytten. 

Arbetar från 

båda sidor. 

Skotarvagn 

10, 11 eller 

14 ton. 

Med eller utan 

drift. Cranabkran 

såklart. 

För mer info. ring Tel. 0479 - 22059 eller gå in på: www.hypro.se

NYHETER 

Sikta mot stjärnorna. 

Besök Peltor. 

Välkommen till vår monter nr 455 på SkogsElmia 

31maj – 2 juni. Testa våra produkter och se det allra senaste 

inom trådlös kommunikation. Dessutom visar vi vårt breda 

sortiment av andra produkter anpassade för dig som jobbar 

i skogen. 

Hjälm på! 

Peltor delar ut 300* hjälmar G3000 med de nya intregrerade 

glasögonen V6. Allt du behöver göra är att ingå i vår 

testpanel och hjälpa oss bli ännu bättre! Välkommen! 

*Max 100 st per dag och max en hjälm per skalle. Du som ska ingå 

i vår testpanel måste vara över 18 år och jobba inom skogen. 

www.peltor.eu 

Traktorspridning 

av gödsel 

börjar bli 

vanligare. 

Försiktig öppning 

till ökad gödsling 

De nya råden om 

gödsling väcker kritik från 

näringen som förväntat 

sig en positivare attityd 

från Skogsstyrelsen. 


– Jag tycker inte man ger utrymme 

för de möjligheter som 

finns att öka produktionen, säger 

Jan-Åke Lundén, LRF 

Skogsägarna. 

Visserligen vidgas gränserna 

något, men tonen är ändå 

ganska restriktiv och i norra 

Sverige vill man dra ner på 

givorna. 

Tidigare avrådde Skogsstyrelsen 

från gödsling i hela Götaland. 

Nu är man positiv till 

gödsling av granskog i norra 

och nordöstra Götaland, med 

maximalt 150 kilo kväve per 

hektar under en skogsgeneration. 

ETT VILLKOR ÄR att skogsägaren 

tar vara på groten (grenar 

och toppar) inklusive barren. 

– Det är märkligt att man 

inte tar med tallskogen på magra 

marker som behöver näringen 

bäst. Dessutom verkar gränserna 

godtyckliga och alldeles 

för restriktiva, kommenterar 

Jan-Åke Lundén. 

För norra Sverige rekommenderas 

att sänka kvävegivan från 

maximalt 600 till 450 kilo. 

Det görs också ett tillägg om 

att känsliga biotoper och värdefulla 

kulturmiljöer inte bör 

gödslas om de riskerar att ta 

skada, och att gödslingsfria zoner 

bör lämnas mot alla sjöar 

och vattendrag, våtmarker och 

Jan-Åke 

Lundén 

arbetar med 

skogsvårdsfrågor 

på 

LRF Skogsägarna. 

sumpskogar med höga naturvärden, 

nyckelbiotoper samt 

mark som är skyddad. 

DE ALLMÄNNA råden är just 

vad namnet säger. Det är ingen 

lagstiftning utan mer vägledande 

råd för att tolka lagen. 

I första hand är det miljöbalken 

som gäller. Där sägs att 

man ska söka samråd för ”arbetsföretag 

som väsentligt kan 

påverka naturmiljön”. 

Det är alltså upp till markägaren 

att bedöma. Ett samråd 

innebär att man anmäler till 

Skogsstyrelsen var och hur man 

tänkt gödsla. 

– Jag hoppas skogsägarna 

tycker våra råd är bra och tar 

hänsyn till dem. Vi ska också 

komma ihåg att det fi nns många 

värden i skogen att ta hänsyn 

till, inte enbart produktion. Vi 

gör en avvägning för så att så 

många som möjligt ska bli 

nöjda, säger Hans Samuelsson 

på Skogsstyrelsen. 

BESLUTET utgår från kvävebalansen, 

där också nedfall 

har betydelse. Farhågorna är 

framför allt att kväve leder till 

negativa konsekvenser genom 

försurning. 

www.skogsstyrelsen.se 


EN RÖJSÅG UTAN 

BEGRÄNSNINGAR 

HUSQVARNA 335RX MED KOMPLETT SKÄRUTRUSTNING 

OCH TRIO-BALANCE-SELE PÅ KÖPET 

Husqvarna 335RX är en mångsidig, lätt röjsåg, byggd för krävande 

användning och frekventa transporter. Den är försedd med en 

råstark, bränslesnål X-TORQ-motor med låga emissioner. Högt 

Ring 0771-14 65 00. Du blir kopplad till din närmaste återförsäljare. www.husqvarna.se 

torn, vinklat styre och låga vibrationer underlättar arbetet och 

ger en bekväm arbetsställning. Levereras med gräskniv, sågklinga, 

trimmerhuvud och en Trio-Balance-sele utan extra kostnad. 

5.700 kr

POLITIK 

Skogsstyrelsen i stöpsleven 

Under hösten tar regeringen itu med skogsutredningens 

förslag. Först i tur står Skogsstyrelsens framtida roll. 

Möjligen är det början på slutet på myndighetens 

rotpoststämplingar. Text & foto: Pär Fornling 

Redan i maj 2005 kom ett första 

delbetänkande från Maggie 

Mikaelssons skogsutredning. 

Det handlade om den skogliga 

myndigheten och ledde till att 

Skogsvårdsstyrelserna lades 

ner. 

Därmed har Skogsstyrelsen i 

Jönköping ett tydligt ansvar för 

verksamheten i hela landet. 

Men de andra förslagen om 

myndigheten blev hängande i 

luften. De handlar framför allt 

om den så kallade ”uppdragsverksamheten”, 

vilket är tjänster 

som myndigheten säljer. 

Listan på vad som fi nns att 

köpa är lång: 

● Gröna skogsbruksplaner. 

● Stämpling av rotposter. 

● Inventeringar. 

● Utbildning av skogsägare 

och personal. 

● Förmedling av markberedning. 

● Värdering av skog. 

● Skötsel av skogsfastigheter. 

● Projektering av skogsbilvägar. 

DET VÄCKER EN del kritik 

från olika håll. Skogsägarföreningarna 

menar att rotpoststämplingar 

är ett inhopp på virkesmarknaden 

som styr handelsformen. 

Det fi nns också frågetecken 

om myndigheten ska konkurrera 

med privata företag som 

erbjuder samma saker. 

En mer principiell kritik 

handlar om att myndigheten 

inte ska erbjuda tjänster inom 

skogsskötseln som de därefter 

ska kontrollera. 

I utredningen föreslås att rotpoststämplingar 

upphör, men 

att mycket annat kan fortsätta. 

Däremot vill Maggi Mikaelsson 

ha en tydligare boskillnad 

ETT 

RIKTIGT 

ORIGINAL 

Är inte som andra. Vår mekaniska domkraft hjälper 

dig att fälla träd i rätt riktning, även mot trädets naturliga 

fallriktning. Stalpen har en stabil konstruktion 

och med en maximal lyftkapacitet på 2600 kg (17 ggr 

kraften du vevar med) är den förmodligen starkast 

i klassen. Vi har levererat originalet sedan 1972 och 

idag används Stalpen av räddningstjänsten, skogsbolag 

och markägare. 

www.gransforssmide.com telefon: 0652-203 80 

lindstromdesign.se 

Utredningen 

har 

varit ute 

på remiss 

och nu 

närmar sig 

förslagen. 

mellan uppdragsverksamhet 

och myndighetsutövning. Det 

ska helst inte vara samma personal 

som gör bägge sakerna. 

Under 2004 såldes uppdrag 

för 626 miljoner kronor (halva 

budgeten). Rotpoststämplingen 

stod för 5 000 avgiftsfi nansierade 

dagar. Frågan är vad som 

händer nu med dessa och utredningens 

andra förslag. 

– Tidigt i höst ska regeringen 

ge besked om den skogliga organisationen. 

Vi börjar med 

den frågan för jag tycker att den 

skogliga organisationen och 

dess personal bör få besked om 

vad regeringen säger utan att 

det drar ut på tiden. 

– Därefter ger vi oss på huvudbetänkande 

tillsammans 

med alla de remissvar som lämnats, 

säger jordbruksminister 

Eskil Erlandsson. 

Skogsstyrelsen får kritik för 

att överbetona miljömålen, 

hur vägs de frågorna in? 

– Besked kommer i den 

skogspolitiska propositionen. 

Vi har aviserat att vi ska ha en 

skogspolitik från den här regeringen 

och så fort det kan ske tar 

vi fram den, säger Eskil Erlandsson. 

NATURLIGTVIS KAN det bli 

ytterligare förslag, utöver de 

som utredningen presenterade. 

Att jordbruksministern över 

huvud taget flaggar för kommande 

besked är ett tecken på 

förändringar. 

I skogsutredningens huvudbetänkande 

fi nns bland annat 

förslag om obligatoriska skogsbruksplaner 

(från år 2011), ett 

nytt skogsmarksbegrepp (som 

underlättar jämförelser om naturskydd 

med andra länder) och 

produktionsfrågorna som framhålls 

på olika sätt. 


Kom och besök 

bäste vännen 

i skogen 

Pålitlig, tålig och stark när det som bäst behövs. Ett Mowiekipage 

är skapat för att fungera under alla förhållanden och 

varierande terräng. Mowi-kranens överlägsna rörelseschema och 

enkla manövrering gör skogsjobbet roligt. Väl skyddade slangar 

och cylindrar gör missöden nästan omöjliga. Och Mowi-kranen är 

som starkast där lyftkraften behövs som bäst. 

Mowi-vagnens kraftiga specialkonstruerade boggie och låga 

tyngdpunkt gör terrängkörningen enkel och säker. Ramstyrning 

en självklarhet liksom kraftig grind och väl tilltagen lastarea. 

Mowi kan bli din bäste vän i skogen. 

Kom och hälsa på oss på SkogsElmia 31/5-2/6 

FTG Forest Technology Group AB 

Blästergatan 2 462 73 Vänersborg Tel 0521-26 26 30 Fax 0521-26 26 39 

www.ftgforest.com info@ftgforest.com 

Läs mer om MOWI-produkterna på 

www.mowi.se 

Testa på våra återförsäljares visningar. 

På hemsidan finns också en del 

information om hästens betydelse för 

det svenska skogsbruket. 

Din bäste vän i skogen.

SKOGSSKÖTSEL 

Snabbväxande 

löv lockar många 

Intresset för att odla 

snabbväxande lövträd 

är större än någonsin 

och plantorna börjar 

ta slut. Text & foto: Pär Fornling 

– Det här är i ett helt annat härad 

än den traditionella skogsproduktionen. 

Vi talar om den 

dubbla lönsamheten, säger Espen 

Møller Madsen. 

Han är skogsförvaltare på 

Trolleholms gods och fl era 

egendomar, där kanske en femtedel 

av skogsarealen på 9 000 

hektar kommer att odlas med 

poppel eller hybridasp. 

Många skogsägare funderar 

i samma banor om än inte lika 

storskaligt. För de fl esta handlar 

det om något eller några 

hektar. 

FLERA SAKER drar åt samma 

håll. 

✔ Det fi nns mycket mer eller 

mindre nedlagd åkermark där 

lövträden passar bra. 

✔ Risken för stormskador är 

mindre än för gran. Därmed 

blir det ett sätt att sprida riskerna. 

✔ Dessutom har produktionsfrågorna 

medvind – och 

produktion är vad 

det handlar om! 

När hybridaspen 

växer som bäst 

är den uppe i 40 

kubikmeter per 

hektar och år. 

(Under en hel omloppstid 

blir det 

förstås mindre årlig avkastning.) 

Poppel ligger ännu bättre till, 

men är mer oprövad. 

DEN EKONOMISKA avkastningen 

kan beräknas på olika 

sätt. Espen Møller Madsen har 

gjort en kalkyl där han tittar på 

vilken förräntning skogen ger 

på det kapital som investeras, 

utan hänsyn till markvärde. 

48 

Om det finns risk för 

sork rekommenderas ett 

gnagskydd. 

Här blir det en ny poppelskog! Skogvaktare Östen Jacobsson och Espen 

Møller Madsen med plantor de själva drivit fram av sticklingar i växthus. 

Det går visserligen att sätta sticklingar (delar av kvistar) direkt, men om de 

är rotade klarar plantorna torkan bättre – den är nämligen ett hot. Helst 

bör planteringen följas av regn. 

Självföryngrad björk ger då 

2,8 procents avkastning, gran 

(3 500 plantor per hektar) 3,1 

procent, poppel 8 procent, första 

generationen hybridasp 5 

procent och andra generationen 

10 procent. 

Han räknar med att virket 

säljs som massaved. För hybridasp 

(men inte poppel) ingår 

stängslingskostnader. 

I den mån det går att få bidrag 

förbättras siffrorna några 

procent. 

– I en del fall räknar vi med 

anläggninsstöd 

på 5 000 kronor 

per hektar, 

men det 

känns osäkert. 

Efter 

år 2012 fi nns 

inga bidrag med i 

kalkylerna, då har nog EUs 

jordbrukspolitik förändrats. 

– Tills vidare söker vi oss 

fram och testar några hektar i 

taget, säger Espen. 

Att den andra generationen 

hybridasp ger högre internränta 

beror på att plantorna är 

dyra (runt 10 kronor stycket). 

Dessutom kostar stängslingen 

en hel del. Det är alltså mycket 

pengar som ska förräntas. 

Den andra generationen däremot 

föryngrar sig själv genom 

rotskott. Efter avverkning kommer 

en tät matta med uppåt 

90 000 gröna skott per hektar! 

Dessutom är den årliga tillväxten 

större i andra generationen. 

Poppel däremot föryngras 

genom sticklingar, vilket i och 

för sig är enkelt men varje generation 

kräver en ny omgång 

sticklingar. Det blir visserligen 

stubbskott, men de är ganska 

”vingliga” och utvecklas ogärna 

till fi na träd. 

UPPTÄCKTEN att korsningen 

mellan europeisk och amerikansk 

asp gav en hybrid med 

bra växtkraft intresserade 

tändsticksbolaget i början av 

förra seklet. 

Från de gamla försöksodlingarna 

har förädlingen fortsatt 

i Skogforsks regi. 

Tändsticksbolagets bestånd 

gav 16 kubikmeter per hektar 

och år och kloner från bolagets 

plusträd 20 kubikmeter. 

I ett tredje steg, där de bästa 

klonerna selekterats fram, är 

tillväxten 25 kubikmeter – vilket 

är ett nyckeltal då det gäller 

hybridasp. 

En enkel tumregel för de 

bästa 

25 

klonerna är: 

25 års omloppstid (eller kan- ka 

ske ke snarare 20 år). 

25 skogskubikmeters gskubikmeters tillvä til tillväxt 

per er hektar ktar och oc år. 

25 meter höjd höjd vid vid avverk- avver 

ningen. ingen. ngen. 

25 centimeter i diameter. 

DE BÄSTA försöken med poppel 

avkastar 30 kubikmeter om 

året, men då det gäller poppel 

är forskningen lite mer frågande. 

Resultaten för hybridasp 

vilar på en fastare grund. 

Skogforsk har tagit fram ett 

15-tal poppelkloner för Götaland, 

men de fi nns inte i plantskolorna 

förrän år 2009 och då 

bara i mindre mängder. 

Dessutom gör Lantbruksuniversitetet 

försök med poppel. 

– Vi testar material från Kanada 

i Umeå, Piteå och Gällivare. 

Hur det går vet vi inte 

ännu. För att vara någorlunda 

säker kan man odla OP42, som 

VI SKOGSÄGARE 3/07

är den vanligaste poppelklonen, 

upp till norra Östergötland, 

säger professor Lars 

Christersson. 

DÅ DET GÄLLER hybridasp 

rekommenderas skogforskklonerna 

upp till Mälardalen. 

För odling längre norr ut finns 

framför allt kloner från Finland, 

vilka för övrigt säljs över 

hela landet. 

Men ett generellt problem för 

lövträd som fl yttas söder ut är 

att de förlorar tillväxt. 

– Man bör fråga om ursprunget 

för plantorna, våra 

forskningsresultat bygger bara 

på egna kloner, säger Lars Rytter 

som arbetar med lövskog på 

Skogforsk. 

Den som vill ha plantor från 

svensk förädling får snabba på. 

Det mesta är slutsålt fram till 

år 2009. Bäst är att planera 

långsiktigt och göra en beställning 

i god tid. 

Anläggningen av nya bestånd 


hybridasp kräver stängsel. Poppel 

däremot har bättre förutsättningar 

att klara sig från 

betning, åtminstone tycks det 

gälla balsampoppel (men det 

fi nns inga säkra forskningsresultat). 

Lerjord bör undvikas, liksom 

mullrik mark där sorken härjar. 

Dessutom krävs ordentlig 

ogräsbekämpning med round - 

up. 

Anläggningen är alltså ganska 

krävande och det fi nns en 

del frågetecken kring sjukdomar 

och angrepp, speciellt för 

poppel. För hybridaspen har 

förädlingen kommit en bit på 

vägen både när det gäller friskhet 

och virkeskvalitet. 

I NORMALFALLET sätts 1 100 

plantor per hektar som gallras 

i två omgångar ner till 600 

stammar innan slutavverkning 

vid ungefär 20 års ålder. 

Det fi nns många varianter, 

inte minst att blanda poppel 

och hybridasp, men den som 

vill ha EU-stöd är ganska låst 

av regelverket. 

Tändstickor är fortfarande en 

klassisk användning för asp, 

där det just nu råder akut brist 

på råvara. En del går till massa 

och en del sågas, även om aspvirke 

är ett begränsat sortiment. 

Orörd hybridasp sex år efter avverkningen. 

Vill man ta ut bioenergi går det att plocka 

ut 10–15 ton (TS) per hektar efter några 

år, samtidigt som en del stammar lämnas 

kvar till massaved och timmer. 

Lars Rytter lutar sig mot en hybridasp och begrundar utvecklingen. ”Jag 

har hållit på med det här i ganska många år och intresset har aldrig varit 

större än nu”, säger han. 

Dessutom har energimarknaden 

blommat upp. 

– Naturligtvis passar inte de 

här träden överallt, men det kan 

bli ett betydande komplement 

till det traditionella skogsbruket, 

säger Lars Rytter. 

Läs mer på sidan 50 

49

SKOGSSKÖTSEL 

Kvalitetsfrön ger starka plantor. 

Välj JackPot! 

Att välja NorrPlant som leverantör gör att du som kund 

får en produkt med hög kvalitet till bra pris. Vårt väl 

utbyggda transportsystem gör att vi kan leverera plantor 

över hela Norrland. Vill du ha hjälp med plantering och 

markberedning förmedlar vi gärna kontakter till någon av 

våra certifierade entreprenörer. Kontakta Peter Engblom på 

060-59 41 74, 070-314 52 25 eller Arne Wadin, 060-57 46 10, 

070-564 37 06. Du kan också ringa något av våra ombud. 

Vi hjälper dig att skapa en värdefullare skog. 

Välkommen som kund du också! 

SKOGSFÖRVALTNINGAR 

Norrbotten 0911-775 50 Medelpad 060-19 30 00 

Västerbotten 0950-238 50 Jämtland 063-15 05 00 

Ångermanland 0612-257 20 

ÅTERFÖRSÄLJARE 

NORRBOTTEN 

Kalix Skogstjänst 0923-101 31, 070-329 11 01 

VÄSTERBOTTEN 

Areck AB 0941-550 00, 070-667 09 79 

Kvalitetsskog Norr 0943-240 54, 070-662 90 57 

ÅNGERMANLAND 

Näslunds Friplant 0660-760 09, 070-241 27 09 

Magnussons Skog & Miljö 0623-108 70, 070-334 06 79 

Abor AB 0624-202 14, 070-260 03 13 

Huljens Skogsvård 070-334 10 01 

MEDELPAD 

J.Lantz skogsvård 060-15 90 74, 070-312 98 93 

JÄMTLAND 

Abor AB 0624-202 14, 070-260 03 13 

Firma Skogskonsult 0687-104 00, 070-377 14 86 

Firma Anders Lysèn 0693-713 58, 070-668 54 24 

Logman Konsult 0640-123 40, 070-348 58 23 

Lindmans Skogstjänst 0640-420 63, 010-642 03 84 

Jipe Skog 0670-106 14, 070-264 42 82 

Krokvågs Skogstjänst 0696-68 31 05, 070-578 31 05 

Qvarnsjöns Skogstjänst AB 0682-220 30, 070 269 17 53 

GÄVLEBORG 

Ulf Norell Gnarp 0652-140 21, 070-657 35 16 

Rundvirke Skog 0270-627 06, 070-205 31 06 

NORRA SKOGSÄGARNA 

Storuman 070-256 54 64 Bjurholm 070-336 03 27 

Lycksele 070-314 24 32 Umeå 070-593 16 44 

Vindeln 070-336 16 92 Örnsköldsvik 0660-30 30 50 

SCA SKOG AB 

NorrPlant 

www.norrplant.sca.com 

ETT SCA FOREST PRODUCTS FÖRETAG 

Möjligt få bidrag 

till hybridaspen 

Den som vill odla 

hybridasp eller poppel 

har möjlighet att få bidrag, 

men det är en snårskog 

att tränga igenom. 


På skogsmark finns planteringsbidrag 

för den mark som 

drabbades av orkanen Gudrun. 

Skogsstyrelsen ser gärna att en 

del granskog ersätts med lövskog. 

I genomsnitt ligger bidraget 

på 20 000 kronor per hektar. 

För att få pengarna ska området 

stängslas och föryngras enligt 

konstens alla regler. 

Egentligen ska det vara minst 

två hektar, men det går att få 

dispens ner till ett hektar. 

– Det fi nns fortfarande 

ganska gott 

om pengar och bidraget 

har förlängts 

till år 2010, berättar 

Jonas Bergquist på 

Skogsstyrelsen. 

ETT ALTERNATIV till skogen 

är att plantera åkermark och 

här är reglerna krångligare. 

Det finns många fallgropar i 

regelsystemet, men så här 

fungerar det i grova drag. 

Till att börja med fi nns det 

runt 400 000 hektar som befi nner 

sig i gränslandet mellan 

skog och åker. 

Det är helt enkelt gamla åkrar 

som håller på att växa igen 

och inte fi nns med i EU:s stödsystem. 

I energikommissionens 

förslag, som nu är ute på remiss, 

framhålls det som en stor 

potential för energiändamål. 

Något odlarstöd för den marken 

fi nns dock inte. 

Vägen är däremot öppen för 

bidrag till snabbväxande skog 

på den jordbruksmark som omfattas 

av EUs stödsystem. 

PÅ JORDBRUKSMARK jämställs 

hybridasp och poppel 

med energiskog av salix. 

Ett villkor är då att träden 

avverkas inom 20 år och används 

till energi. 

Med tanke på att avkastningen 

är lika bra som salix – 10 ton 

ts (torrsubstans) per hektar och 

år under bra förutsättningar – 

torde det vara ett starkt alternativ. 

DET FINNS TRE olika bidrag 

som alla söks via Länsstyrelsen 

och hanteras av Jordbruksverket 

i Jönköping: 

✔ Investeringsstöd till att 

anlägga planteringen. Det är 

max 5 000 kronor per hektar 

och ingår i det nya landsbygdsprogrammet. 

✔ Gårdsstöd, vilket är ett 

årligt stöd per hektar som varierar 

över landet. För den aktuella 

marken handlar det om 

1 500–2 500 kronor. Stödet går 

till så kallad ”uttagen areal”, 

vilket i praktiken är mark som 

ligger i träda. 

✔ Energigrödestöd. 

Det är ett årligt 

stöd på 45 euro 

(500 kronor) per 

hektar med speciella 

krav på kontrakt 

för energileveranserna. 

Nästa år 

införs en regel att man inte behöver 

skriva kontrakt om energileveranser 

förrän det är dags 

att skörda. 

Detaljreglerna kring energigrödestödet 

är komplicerade 

och fel kan bli kostsamma. 

Enklast är att bara nyttja investeringtsstöd 

och gårdsstöd. 

STEGET FRÅN skogen in på 

åkrarna innebär att det är jordbrukets 

regler som gäller. 

Därmed är det fritt fram att 

använda godkända kemikalier 

för ogräsbekämpning (vilket är 

viktigt under föryngringsfasen). 

Den som tar emot bidraget 

och efter 20 år väljer att likväl 

sälja en del av skogen som timmer 

och massaved i stället för 

energi, riskerar att bli återbetalningsskyldig. 

Å andra sidan är det osäkert 

hur reglerna kommer att tolkas 

om 20 år. Mycket kan hända 

innan dess och bidragen kan 

både förändras och försvinna 

under resans gång. 

www.sjv.se 


MARKNAD 

Träåldern har kommit 

När träindustrin samlades 

till årets trädag i Stockholm 

målades framtiden i 

ljusa färger. 

Inte nog med att sågverken har 

goda tider, de strukturella förändringarna 

som inleddes för 

några år sedan börjar ge resultat. 

✔ Efter kampanjen i England 

(Wood for good) har träindustrin 

gått vidare med en ny träkampanj 

i Frankrike (Le bois, 

c’est essentiel). 

✔ Träbyggnadsprogrammet 

i Sverige börjar ge resultat. 

✔ Tekniken med färdiga 

byggsystem utvecklas också för 

högre hus. 

– Industriellt byggande är i 

kommande, förnyelsebara material 

är de som gäller och 

stora satsningar på forskning 

och utveckling är i full gång, 

Den andra april höjde Norra 

Skogsägarna timmerpriserna 

med 75 kronor kubikmetern 

(m 3 to) för timmer och 40 kronor 

för massaveden. 

Ett par dagar senare gjorde 

Norrskog samma sak och prisnivåerna 

i de norra föreningarna 

är nu ganska lika. 

– Våra sågverk går för högtryck 

och lönsamheten är 

mycket god. För oss är det 

självklart att leverantörerna, 

alltså skogsägarna, får en större 

andel av sågverkens resultat 

när tiderna är goda, konstaterade 

Norrskogs avgående ordförande 

Jan Holmberg inför 

höjningen. 

UTSPELEN FRÅN föreningarna 

har lyft hela prisnivån. 

– En del konkurrenter har 

kommit efter, men det är föreningarna 

som angivit tonen, säger 

Mats Boström, virkeschef 

på Norra Skogsägarna. 

Priserna i Södra Sverige påverkas 

ännu av de många 

säger Bertil Stener, direktör för 

Träprogrammet vid Skogsindustrierna. 

– Som barn läste jag boken 

”På väg in i träåldern”. Jag har 

väntat i 50 år och nu är vi 

här! 

Talarna vid Trädagen var 

eniga i sin optimism. 

Günther Sturm, direktör för 

tyska Deutsche Säge und Holzindustrie 

berättade att produk- 

stormfällningarna och avvaktan 

vilka konsekvenser granbarkborrens 

härjningar får. 

Efter långa förhandlingar 

lyckades Mellanskog höja massavedspriserna 

med 20–25 kronor 

kubikmetern i april, vilket 

satt ytterligare fart på aktiviteten 

i skogen. 

– Det känns bra att vi äntligen 

kunde genomföra denna 

efterlängtade höjning, säger 

Lars Gabrielsson vd för Skogsägarna 

Mellanskog. 

Ett problem är att Mellanskog, 

till skillnad från föreningarna 

i norr, har relativt få köpare 

av massaved. Men nu drar 

fl era saker åt samma håll; Efterfrågan 

på råvara är stor, energipriserna 

har satt ett golv för 

priset, importen är dyr och en 

uppgörelse med Södra ger ytterligare 

avsättningsmöjligheter 

för föreningens massaved. 

Marknaden pekar fortsatt 

tionen och exporten fortsätter 

att öka i Tyskland, samtidigt 

som tillväxten av skogen hela 

tiden ökar. 

Anders Dahl, vd för trähusbyggaren 

Willa Nordic framhöll 

att nyckeln till framgång 

för trähusbyggandet är ett fortsatt 

industriellt byggande med 

starka kontakter mellan länkarna 

genom hela värdekedjan. 

Hårt tryck på virkesmarknaden 

Virkesmarknaden är het, 

speciellt i norra Sverige 

där föreningarna genomfört 

rekordartade prishöjningar. 

Mats 

Boström, 

virkeschef 

Norra 

Skogsägarna. 

Balder på 

Liseberg 

är ett av 

många 

nya träbyggen 

som 

spränger 

gamla 

gränser. 

uppåt. Södra har höjt massapriset 

i tre omgångar och sågverken 

fl aggar för nya prishöjningar. 

– Möjligen fi nns det anledning 

att hissa ett varningstecken 

för sågade granträvaror där 

utvecklingen inte är lika stark 

som tidigare, vilket kan bero på 

att produktionen ökat mycket 

inom Europa, säger Mats Boström 

och garderar med en 

brasklapp; 

– Av erfarenhet vet vi att inga 

träd växer till himmeln. Det 

återstår att se vad som händer 

framöver, men nu ser det bra 

ut. 

DE ALLRA BÄSTA timmerkvaliteterna 

i norra Sverige 

betalas nu närmre 1 000 kronor 

kubikmetern (m 3 to, 20 

centimeter tall toppmätt, leveransvirkeskontrakt 

med leverans 

i augusti). Då handlar det 

om toppkvalitet av tall i Norras 

område. 

För barr och lövmassaved var 

Norras pris i april 310 kronor 

kubikmetern (325 för certifi erat 

virke). 

Norrskogs nya massavedspriser 

efter höjningen var 300 kronor 

kubikmetern (fub) för barr, 

gran 312 och löv 280 kr. 

Från Utansjö 

till Sydafrika 

Rottneros och det sydafrikanska 

skogsföretaget NCT har 

träffat en avsiktsförklaring om 

möjligheterna att bygga en gemensamt 

ägd fabrik för produktion 

av mekanisk pappersmassa 

av CTMP-typ i Sydafrika. 

Om planerna genomförs 

innebär det att CTMP-anläggningen 

vid Utansjö Bruk fl yttas 

till Sydafrika. En ny fabrik kan 

vara klar att tas i bruk under 

2009 vilket innebär att Utansjö 

Bruk körs i nuvarande omfattning 

till slutet av 2008. 

Tidigare har Södra haft planer 

på ett massabruk i Sydafrika, 

men de har lagts på hyllan. 

Lyft för Setra 

Uppgången 

för Setra håller 

i sig. 

Under första 

kvartalet blev 

rörelseresultat 

161 miljoner 

kronor, det är 

137 miljoner 

kronor mer än för samma period 

förra året. 

– Trots stigande råvarupriser 

är det positivt att kunna konstatera 

att rörelsemarginalen ökat 

med två procentenheter sedan 

förra kvartalet, säger Kent Torwald, 

vd och koncernchef (bilden). 

Han räknar med fortsatt högre 

råvarupriser under året, 

speciellt i norra Sverige. 

Nära dubblerad 

vinst för Södra 

Under första kvartalet gjorde 

Södra ett rörelseresultat på en 

halv miljard kronor. 

Nu går alla marknader bra. 

Efterfrågan på sågade trävaror 

är hög och produktionen 

ökar ytterligare genom köpet 

av Baro Wood. 

Lagerhållningen av massa är 

låg, vilket påverkar priset positivt 

och priset har höjts i omgångar. 

Också interiörprodukterna 

som tillverkas av Gapro 

går bra och fl era företagsköp 

har gjorts under året. 

Omsättningen under första 

kvartalet var 4 473 miljoner 

kronor (4 209), rörelseresultatet 

501 miljoner kronor (289). 


Dramatik i Nordamerika 

Medan sågverken i Europa 

upplever en kraftigt 

förbättrad lönsamhet 

så har skogsindustrin i 

Nordamerika en hel del 

problem. Allra värst är 

det i Kanada med råvarubrist 

i öster och insekter 

i väster. 

Det råder inte någon tvekan 

om vilka som är skogsindustrins 

supermakter. I Kanada 

och USA produceras 17 gånger 

mer sågade trävaror och sju 

gånger mer pappersmassa än i 

Sverige. Men den nordamerikanska 

industrin har under de 

senaste åren haft problem. Orsakerna 

till problemen varierar 

över den stora kontinenten. 

UR SKOGSINDUSTRINS synvinkel 

kan kontinenten delas 

upp i tre områden: 

✔ Östra Kanada. 

✔ Västra Kanada och nordvästra 

USA. Bägge dessa områden 

ligger i samma granskogsbälte 

som Sverige. 

✔ USA:s sydstater, där virkesförsörjningen 

baseras på 

skogsplantager. 

TILL SKILLNAD från i Europa 

så har den trämekaniska industrin 

under många år ofta varit 

mer lönsam än pappersindustrin. 

Avgörande för detta har 

förstås varit den under en lång 

tid rekordhöga byggaktiviteten 

i USA. 

Eftersom trä är det helt dominerande 

byggmaterialet i 

USA så har efterfrågan på 

byggprodukter i trä rusat i höjden. 

Dessutom har de amerikanska 

skogsbolagen sedan 

länge prioriterat sin trämekaniska 

verksamhet och lagt ner 

mycket resurser på utveckling 

av träprodukter. 

Så har knappast varit fallet i 

de skandinaviska skogsbolagen, 

även om mycket hänt under 

senare år. 

Sedan ungefär ett år tillbaka 

har emellertid situationen för 

de amerikanska sågverken försämrats 

dramatiskt. 

Byggandet i USA har nästan 

halverats på kort tid och trävarupriserna 

fallit dramatiskt. 

FÖR KANADENSISKA sågverk, 

som är beroende av exporten 

till USA, har även en 

allt starkare kanadadollar varit 

förödande för konkurrenskraften. 

Det nya handelsavtalet mellan 

USA och Kanada utgör ytterligare 

ett problem. Avtalet 

innebär nämligen kännbara tullar 

på exporten till USA från 

Kanada. 

Exporten till USA bestraffas 

med ytterligare höjd tull om 

exportvolymerna överskrider 

en viss andel av den amerikanska 

konsumtionen av trävaror. 

Denna överskrids nu, vilket 

minskar lönsamheten i exporten 

ytterligare. 

I ÖSTRA KANADA har det 

varit har rena slakten av sågverk. 

Sedan 2005 har nedläggningarna 

motsvarat 10 procent 

av hela östra Kanadas trävaruproduktion! 

En del av nedläggningarna 

är permanenta och 

andra ”tills vidare”, i väntan på 

bättre tider. 

Eftersom skogsindustrin är 

något av samhällets ryggrad i 

det glest befolkade östra Kanada 

innebär det ett stort dråpslag 

för många orter. 

Bakslaget är en kombination 

av råvarubrist, en relativt föråldrad 

industri och en vikande 

marknad. 

Råvarubristen är högst påtaglig 

i östra Kanada. 

För att hålla avverkningen på 

en långsiktigt hållbar nivå har 

myndigheterna i Quebec beslu- 

tat att minska den tillåtna avverkningsnivån 

med mer än 20 

procent, jämfört med 2005 års 

nivå. 

I VÄSTRA KANADA är de 

okontrollerade barkborreangreppen 

det stora hotet. Angreppen, 

som nu täcker 8,5 

miljoner hektar, började för 

fem år sedan och väntas hålla 

på tills nästan all tallskog i 

regionen dött. Det tar kanske 

ytterligare 5–6 år. Då har totalt 

mer än 1 000 miljoner kubikmeter 

gått åt – en volym 

som motsvarar hela Sveriges 

avverkning under 15 år! 

Angreppen innebär att det 

just nu fi nns råvara i överfl öd 

– men kvaliteten blir allt sämre. 

Hittills har sågverken kunnat 

såga det skadade virket och 

sälja det som konstruktionsvirke. 

Men när träden nu har 

blivit några år gamla blir kvaliteten 

på trävarorna alltför dålig. 

Brädorna faller helt enkelt 

isär när de sågas. De duger 

bara till spånskivor, vilket 

inneburit en aldrig tidigare skådad 

expansion av träskivefabriker 

i området. 

Man inser snabbt att situationen 

är likt en tickande bomb 

för skogsnäringen i regionen. 

Varifrån ska virket komma efter 

barkborrarna? 

MASSA- och pappersindustrin 

är i sin tur föråldrad och har 

höga produktionskostnader 

jäm fört med europeiska bruk. 

Den starka kanadadollarn 

har bidragit till att ytterligare 

I USA byggs 90 

procent av alla 

hus upp till fem 

våningar med 

trästomme. 

plåga den kanadensiska industrin 

och under de senaste åren 

har betydande produktionskapacitet 

lagts ner. 

Emellertid innebär dagens 

höga massapris, det högsta på 

över tio år, att massaproduktionen 

rimligtvis är lönsam i de 

fl esta fall. 

För massaindustrin i norra 

delen av USA och Kanada uppstår 

däremot ett speciellt problem 

eftersom deras råvara 

huvudsakligen är sågverksfl is, 

inte massaved. Då sågverkens 

produktion nu minskar blir det 

brist på råvara. Bruken måste i 

högre utsträckning köpa in 

rundvirke, vilket blir dyrt. 

I slutet av förra året skenade 

därför råvarukostnaden för 

bruken i Nordamerika. I västra 

USA har kostnaderna ökat med 

80–90 procent, jämfört med 

samma tid 2005. 

FLERA PROBLEM pressar 

alltså den nordamerikanska 

industrin, vilket minskar dess 

konkurrenskraft. I Kanada kan 

man tala om ett rejält stålbad. 

Men den enes död är ju som 

bekant ofta någon annans 

bröd. Och de som i detta fall 

kan få att äta sig lite mättare är 

delar av vår svenska skogsindustri. 

Magnus 

Niklasson, 

LRF Skogsägarna 

magnus.niklasson@skogsagarna.lrf.se 


FÖRÄDLING 

Populärt bygga i trä igen 

Träbyggnadsprogrammet börjar ge spår över 

hela landet. Niclas Svensson, Sveriges 

träbyggnadskansli, räknar med att det gett 

avtryck i 100 kommuner. Av Pär Fornling 

– Där byggs höga hus med bärande 

konstruktioner i trä. Om 

vi går tillbaks några år i tiden 

hade det förmodligen varit ett 

annat material, säger han. 

Vad är träbyggnadskansliets 

roll? 

– Vi verkar för fl er moderna 

träbyggnader. Kansliet fi nansieras 

av näringen och är en del 

av den nationella träbyggnadsstrategin 

som den förra regeringen 

drog igång. 

Innebar regeringsskiftet någon 

förändring? 

– Det blev närmast ytterligare 

ett lyft. Den nya regeringen förlängde 

programmet omgående 

till december 2008. Nu sorterar 

det dessutom direkt under departementschefen 

Maud Olofsson. 

Glädjande är också att riksdagen 

avvisat en motion om att 

avskaffa programmet. 

Vad skulle motivet vara till 

det? 

– Man talar om konkurrens- 

Mycket av den gedigna träkonstruktionen 

kommer att vara synlig 

i lägenheterna. Foto: Olle Jais 

Landets högsta trähus för bostäder 

är faktiskt en gammal 

nyhet. 

I slutet av 1800-talet blev det 

förbjudet att bygga höga bostäder 

i trä på grund av brandrisken. 

Förbudet varade i hundra 

år, men det var förstås fritt 

snedvridning, men det är ju 

tvärtom. Syftet med programmet 

är att öka konkurrensen 

genom att andra andra alternativ 

än betong får chansen. Det 

handlar inte om statliga subventioner 

utan att räta till en 

snedvridning som funnits när 

det gäller forskning och utbildning 

om trä. Dessutom fi nns en 

historisk skuld genom förbudet 

att bygga höga trähus under 

mer än 100 år. 

Vilket är det mest spännande 

träprojektet nu? 

– Väldigt mycket är på gång, 

inte bara husbyggen. Nu ser vi 

hur det kommer industrihallar, 

bandyhallar, curlinghallar och 

fl er träbroar. Men ska jag nämna 

något blir det Wälle broar i 

Växjö. Där byggs en trästad 

under 10–12 år med 1 000– 

2 000 lägenheter. Den moderna 

trästaden känns som en viktig 

milstolpe. 

Men vi har väl andra trästäder? 

fram att uppföra andra byggnader. 

För att bättra på landets beredskap 

under kriget beslöt 

militären att uppföra ett antal 

höga spannmålsmagasin i trä. 

Ett av dem ger profi l åt Eslövs 

skyline, men det har stått oan- 

Niclas Svensson på träbyggnadskansliet 

arbetar nära kommittén 

för träbyggnadsstrategin på näringsdepartementet, 

där Christina 

Leidman håller i det dagliga arbetet. 

– Det fi nns väldigt många 

fantastiska gamla trästäder, 

men här handlar det om en ny 

miljö och ett nytt uthålligt samhällsbyggande. 

Kanske får vi 

en trästadsmässa 2010. Det 

fi nns några kandidater, inte 

bara Växjö. 

Vad är det egentligen som 

fått fart på träbyggandet? 

– Konkurrensen är en viktig 

drivkraft. Med trä som ett alternativ 

pressas priserna och 

det fi nns ytterligare en potential 

att får ner kostnaderna. De 

Högsta trähuset – nygammalt rekord 

En skiss av 

hur det nya 

rekordhöga 

bostadshuset 

blir. Projektet 

genomförs av 

Midroc PropertyDevelopment. 

Illustration: 

Kroog & Tjäder 

vänt länge och hotats av rivning. 

I sista stund väcktes tanken 

att bygga om det ståtliga magasinet 

till bostäder. Arbetet är i 

full gång, infl yttning till sommaren. 

Huset är hela 30 meter 

högt och får 10 våningar. 

nya byggsystemen för höga hus 

har ju bara haft 14 år på sig att 

utvecklas. 

Och arkitekturen? 

– Hittills är trähusen ganska 

lika betonghusen, vilket är en 

trygghet för många. Men nu när 

vi börjar få tekniken etablerad 

hoppas jag arkitekturen utvecklas, 

vilket det fi nns möjligheter 

till. 

– Man kan göra så mycket 

mer med trä än betong. Materialets 

låga vikt i förhållande 

till sin styrka kan nyttjas till 

hängande balkonger och mycket 

annat spännande. 

Vad arbetar ni med nu? 

– Det är mycket resor och 

utbildningsdagar för arkitekter, 

kommuner och byggare. För 

egen del har jag varit i 220 

kommuner sedan år 2000 och 

talat träbygge. 

Har du något exempel där 

det haft en direkt betydelse? 

– Mycket arbete är långsiktigt, 

men jag kan nämna fotbollsarenan 

i Östersund. Den 

är den första i modern tid som 

byggs i trä. Man tänkte betong 

vid mitt första besök för ett par 

år sedan, men bytte till trä. Det 

känns väldigt roligt. 

Ett lägenhetsskiljande bjälklag 

och väggar med trälyftet. Delar 

av konstruktionen vilar på runda 

stålstänger för att dämpa ljudet. 

Bjälklagen är helt massiva och 

väggarna har luftspalter. 

Massivt trä i Skellefteå 

I Skellefteå centrum planeras 

för nya hus i massivt trä. Det 

handlar både om bostadshus i 

2–5 våningar och en byggnad 

på 1 000 kvadratmeter med 

lokaler och parkeringshus. 

Flervåningshusen blir de första 

i modern tid som byggs i trä 

mitt i en stadskärna. Går det 

som planerat byggs bostäderna 

med Setras system Trälyftet. 


LRF är till för alla som äger och brukar jord och skog. 

Vi på LRF bevakar Sveriges skogsägares intressen 

för en ökad lönsamhet i näringen. Vi bevakar äganderättsfrågor 

och arbetar för en förbättrad infrastruktur 

på landsbygden. Tillsammans med skogsägarföreningarna 

ligger också vi bakom den stora satsningen 

Kraftsamling Skog. 

Du har tillgång till rådgivning i ekonomiska och 

juridiska frågor, förmånliga försäkringar och du får 

Därför är det bra 

för dig att besöka 

LRFs monter 

på SkogsElmia. 

medlemstidningarna Land och Skogsland i brevlådan 

varje vecka. Och dessutom får du rejäla rabatter på 

allt från drivmedel och bilar till telefonabonnemang 

och IKEA. 

Detta och mycket, mycket mer ingår i medlemskapet 

i LRF. Kom och besök vår monter, så får du 

veta mer om LRFs arbete och all den nytta du får som 

medlem. 

Välkommen till vår monter.

NYHETER 

LETAR GULA BARR. Skogsägare Stig Lundström tittar upp mot grankronorna. 

Börjar barren att gulna är det mycket som talar för att granbarkborren 

har angripit trädet. Han tittar också efter borrmjöl nere vid stammen 

och ingångshål. 

När angreppet konstateras märks trädet, därefter återstår att plocka bort 

det snarast möjligt, innan en ny generation hinner kläckas och ge sig ut. 

Hinner han inte få bort träden från skogen inom kort är ett alternativ 

att oskadliggöra borrarna genom att barka viket. Hittills har Stig plockat 

bort 0,7 kubikmeter virke per hektar av stående skog som angripits av 

bark borren. 


På spaning efter 

granbarkborren 

Våren kunde ha börjat bättre med tanke på 

granbarkborrarna. Arbetet fortsätter för att 

undvika katastrofen. Text & foto: Pär Fornling 

Redan i slutet av april lockades 

barkborrarna ut för att börja 

svärmningen. 

Vädret är inte den enda dåliga 

nyheten. 

● Helikopterinventeringar 

från Skogsstyrelsen visar att 

relativt mycket vindfällen, där 

barkborren har lätt att föröka 

sig, blev liggande kvar efter 

stormarna. 

● Upparbetningen drar ut på 

tiden och virket hinner inte 

transporteras bort från vägarna 

enligt ursprungsplanerna. 

● Hur många fällor som kom 

upp i tid till svärmningen är 

oklart. 

● I fl era naturreservat görs 

ingenting för att begränsa granbarkborren. 

EN ANLEDNING till det bekymmersamma 

läget är att 

stormen Per fällde betydligt 

fler träd än beräkningarna från 

Skogsstyrelsen. 

De pekade länge på 12 miljoner 

kubikmeter stormfällt 

virke. 

– Vår bedömning är att det 

snarare är 16–18 miljoner 

skogskubikmeter. Det var en 

olycklig underskattning av 

myndigheten som inte gav full 

krisberedskap från början, 

DOFTEN från feromonpåsen 

är svår att 

beskriva, men den är 

inte obehaglig. Granbarkborrarna 

har 

ett mer passionerat 

förhållande till lukten. 

Påsen hängs upp i 

plastfällorna eller 

placeras bland fångstvirket 

för att göra det 

ännu attraktivare. 

säger Södras skogchef Mats 

Sandgren. 

ATT INTE VIRKET hinner 

transporteras bort till den 1 

juli beror på att det saknas körkapacitet. 

Utländska åkare har fått dispens 

att köra, men många bilar 

är upptagna på kontinenten efter 

orkanen Kyril. 

Tillståndet att köra tyngre 

Diskutera skogsekonomi 

med oss 

När både fastighets- och virkespriserna stiger är 

det än viktigare att ha kontroll på utvecklingen av 

räntan och marknaden. Det är av stor betydelse 

att fatta rätt beslut även på lång sikt när det gäller 

din skogsekonomi. Hos Nordea finns specialistgruppen 

Jord & Skog som har lång erfarenhet 

Eivor Mettävainio 

Östersund 

tel 063-14 84 66 

070-235 89 86 


Rolf Nordén 

Sundsvall 

tel 060-18 82 04 

070-217 16 13 

Arne Grundberg 

Karlstad 

tel 054-17 41 51 

070-662 91 36 

PLASTFÄLLORNA lockar till sig 

granbarkborrarna genom en påse 

helt ofarliga doftämnen (feromon). 

Stig Lundström tömmer fällorna 

varje dag. Om han väntar för länge 

minskar de i effektivitet eftersom 

de fångade baggarna har förmågan 

att meddela andra granbarkborrar 

att de inte bör komma dit. I huvudsak 

används behandlade fångstvirkesfällor. 

lass kom först den 10 april från 

Vägverket. 

Bedömningen från Södra är 

nu att virket ska vara uppar - 

betat till midsommar och att 

transporterna fortsätter några 


från såväl fastighets- och virkesaffärer som skatter 

och generationsskiften. 

Välkommen att kontakta ditt närmaste Nordea 

kontor eller någon av oss på Nordea Jord & Skog. 

Gör det möjligt 

Nordea Bank AB (publ) 

57

JORDBRUKSMINISTER Eskil Erlandsson visar vägen och hjälper Stig Lundström att bygga en fångstvirkesfälla, 

som vid sidan av att plocka bort angripna träd är huvudvapnet mot granbarkborrarna på gården. 


På spaning… 

veckor in i juli. Olika åtgärder 

görs för att oskadliggöra virket 

vid vägen, däribland storska- 

liga försök att också barka träden 

med skördarna. 

Målet för Södra är att få till 

50 000 insekticidbehandlade 

fångstvirkesfällor på medlemmarnas 

marker, men enligt beräkningarna 

behövs lika många 

fällor på övrig mark inom riskområdet. 

Hur det går där är 

oklart. Nu fortsätter ett intensivt 

arbete, med oroliga blickar 

på klockan och väderprognoserna. 

– Det här är kanske den störs- 

I RESERVATET några kilometer 

från gården har granbarkborrarna 

fått härja fritt, utan att angripna 

träd tagits bort. De som inte redan 

dött, som på bilden, förväntas gå 

under i sommar. En anledning till 

att reservatet bildades var den 

gamla grova granskogen, som nu är 

borta. Länsstyrelsen, som ansvarar 

för Sporakulla reservat, har inte 

vidtagit några åtgärder mot granbarkborren. 

ta utmaningen sedan vi började 

återbeskogningen av Sydsverige, 

sade Södras ordförande 

Lars-Erik Åström vid ett möte 

med jordbruksministern hos en 

av många drabbade skogsägare 

(se bilder). 


FÖRÄDLING 

Till de egna konstruktionerna då det gäller vedproduktionen hör ett skakverk 

som sorterar bort skräp från brasveden. 

Uppfinnare 

från Bureå 

klarar jätte 

Jonas Lindgren delar tiden mellan skogen, 

förädlingen och ”uppfinnarverkstaden”. 

Hemma på gården sågar han enorma 

dimensioner och unika kvaliteter som vanliga 

sågverk inte klarar. Text & foto: Pär Fornling 

En av kunderna spanade in honom 

från luften! Han landade 

på Skellefteå Flygplats, som 

ligger någon mil bort och tog 

sig vidare till gården i Bureå. 

Där hittade piloten precis det 

virke han behöver för att renovera 

gamla plan med trästommar. 

För att klara de extrema kraven 

ska det vara trä med stående 

årsringar av samma kvalité 

som exempelvis används 

till exklusiva Carl Malmstens- 

möbler, som också görs av trä 

från Jonas Lindgren. 

Det gäller att såga virket så 

att årsringarna står så vinkelrätt 

som möjligt mot fl atsidan. 

– Det blir nästan som ett annat 

träslag, det spricker inte och 

får en starkare yta. Om du gör 

trädgårdsmöbler av virke med 

stående årsringar håller de 

mångdubbelt längre. Egentligen 

borde allt trä som är utsatt 

för väder och vind ha stående 

årsringar, säger Jonas. 

dimensioner 

Han köper övergrova stockar 

från de traditionella sågverken 

i imponerande dimensioner, 

från 60 centimeter och uppåt. 

De delas på mitten med en 

Grova stockar som andra 

undviker blir exklusiv 

kvalitet i Bureå. 

ombyggd märgklyv från Logosol 

(i grunden är det en kedjesåg 

med ett långt svärd). Halvorna 

delas i kvartsbitar, ungefär 

som ostbitar. Ur dessa sågas 


Jonas brukar såga kring tusen kubikmeter om året. Efter en del 

funderande valde han en klingsåg. Kedjesågarna föll på att han 

sågar relativt mycket och bandsågarna är känsligare för grus och 

sten. 

bräder för allt från möbler till 

fl ygplan. För egen del har Jonas 

byggt en elegant bröstpanel i 

boningshuset med utsikt över 

Bureå älv. 

DET VAR HIT han flyttade 

1985. Efter att under hela sin 

ungdom hjälpt farfar i skogen 

var han väl bekant med gården, 

som vid köpet omfattade 

330 hektar produktiv skogsmark. 

Jonas var då 20 år och plåtslagare, 

men ville satsa fullt ut 

på skogen. Första steget var att 

köpa en skotare och komplettera 

det egna skogsbruket med 

arbete som entreprenör. 

Men han ville göra något mer 

av virket. Första steget var att 

gå en kurs i småskalig sågning 

på naturbruksgymnasiet i Burträsk. 

Hösten 1989 började han 

bygga ett såghus och året efter 

stod en Kara-såg för 260 000 

kronor på plats. 

För att hålla ner kostnaderna 

köpte han en traktordriven såg 

och monterade den till en stationär 

traktormotor, som dessutom 

gav värme i såghuset på 

vintern. 

Det där var den första av 

oändligt många liknande fi nurliga 

lösningar. 

En del på Gammelgården ser 

ut som något Åsa-Nisse skulle 

Den första Kara-sågen har bytts mot en 

modell med dubbla klingor och eldrift. 

kunna ha konstruerat ( i positiv 

bemärkelse). Det är listigt, det 

fungerar och hela gården är ett 

eldorado för den som gillar tekniska 

lösningar. Jonas köper 

utrustning från nedlagda industrier 

och anpassar den för ett 

enmansföretag. 



FÖRÄDLING 


Uppfi nnare 

från Bureå... 

På så sätt blir det en fantastisk 

blandning av småskaligt med 

storskaliga resurser. 

Här fi nns en barktrumma, ett 

helt snickeri från ett nedlagt 

massabruk, timmermatning 

med väldiga stålkedjor och 

järnkonstruktioner som normalt 

hör hemma på en tung 

industri. 

– Man kan göra mycket med 

en svets, säger Jonas och skickar 

en tacksam tanke till bekantskapskretsen 

som bidrar med 

idéer. 

62 

Vildmarkspanel exporteras till Norge. 

Ett par kompisar är också 

med i snickeriet, med en begynnande 

produktion. 

FÖRDELEN MED barktrumman 

är att virket blir renare, 

med mindre grus och föroreningar. 

Dessutom planerar Jonas att 

sälja täckbark till trädgårdar. 

Idéer saknas inte. En av de 

senaste produkterna är terrängbroar 

och markskonare till 

skogsmaskiner. De görs av trä 

i grova dimensioner (bitarna 

till broarna är 10x25 cm) som 

dras ihop med järnstänger till 

fem meter långa skivor. 

Genom den här listiga 

konstruktionen kan Jonas 

Lindgren klara tunga lyft på 

egen hand. 

Egen design från gårdens snickeri. 

Utrustningen kommer från 

Norras nedlagda produktion av 

massivträ. 

– Min ide är att tillverka och 

hyra ut dem till entreprenörer, 

berättar Jonas. 

Broarna kostar 330 kronor 

per dygn och markskonarna 

150 kronor. 

Genom att fynda begagnat kan 

Jonas bygga med rejäla dimensioner. 

Lagret med rester från nedlagda 

och ombyggda industrier är rena 

guldgruvan för nya uppfinningar 

och konstruktioner. 

VI SKOGSÄGARE 3/07

För att minska körskadorna hyr Jonas ut skyddsmattor till skotare i massivt 

trä. Trätek har testat hållfastheten – de klarar 22 ton på mittbelastning. 

Lite oplanerat har grävmaskinister 

också visat stort intresse 

för produkterna. 

DET DÄR MED grova dimensioner 

har varit en affärsidé 

hela tiden. En av de tyngsta 

beställningarna var balkar till 

Lejonstrandsbron i Skellefteå. 

De var 22x17 centimeter och 

7,5 meter långa! 

– Ofta får jag beställningar 

från Norra Skogsägarna, eller 

andra sågverk, som behöver 

komplettera det vanliga sortimentet 

till en kund med en del 

specialsågat, berättar Jonas. 

– Problemet är egentligen 

inte att lyckas göra olika saker, 

det är att hinna få till en ordnad 

försäljning. När man är ensam 

företagare är det så mycket att 

göra, allt från att sopa golv till 

att sköta papper. För egen del 

skulle jag gärna ägna ännu mer 

tid åt att konstruera maskiner, 

men det går förstås inte, om än 

det är väldigt roligt... 

TILL DET ROLIGA hör också 

skogsbruket, som är grunden 

för allt det andra. Det allra 

mesta hugger Jonas själv med 

hjälp av en äldre skördare. Ett 

normalår brukar det bli 600– 

800 kubikmeter, vilket är klart 

under tillväxten. Av det förädlas 

ungefär hälften i den egna 

sågen. 

– Det är ett ganska konventionellt 

skogsbruk. Till utmaningarna 

hör betesskadorna. 

Jag försöker mota dem med 

fl era mindre röjningar i stället 

Torken ser primitiv ut, men skenet bedrar. Den har tvärtom använts för 

att testa spjutspetsteknik hos Trätek. 

Bröstpanelen 

med stående 

årsringar 

kommer från 

gårdens såg 

och snickeri. 

för att ta allt på en gång. Då är 

oddsen högre att något klaras 

undan älgarna. 

– I grunden är jag optimist. 

Råvaran blir allt mer efterfrågad 

och jag är övertygad om att 

vi måste gödsla skogen för att 

få upp produktionen, vilket jag 

själv planerar för en del bestånd...bara 

tiden räcker till. 

Björk är ett underskattat träslag, 

menar Jonas Lindgren. Han har 

gjort golv av kvistig björk som 

egentligen inte når upp till 

kvalitetskraven för timmer. 


Skogsmarknaden 

För annonsering, ring Birgit Emilsson, tel 040-601 64 55, fax 040-601 64 49 eller 

Ronny Gustavsson, tel 08-588 367 97, fax 08-588 369 79. Annonsmaterial: annons.visk@lrfmedia.lrf.se 

– Som räcker längre! 

Kedjesmörjning – Stubbehandling – Färgmärkning 

Testa din kedjeoljeförbrukning och jämför med Droppen! 18 år och över 3 500 system! 

Gör snabbt om din 

pick-up till husbil! 

Vi skickar Dig gärna en broschyr! 

www.skarosser.se info@skarosser.se 

Tel: 0942-512 90, Fax: 0942-514 00 

VED- FLIS & PELLETSPANNOR 

ATMOS 

Miljögodkända 

vedpannor 

Kopplingspaket 1B innehåller: 

Laddomat 21, syrvent, cirkulationspump 

med unionventiler, Esbe shuntventil, 

ventilrör, blandningsventil, 

säkerhetsventiler, 1 st 9 bar, 1 st 1,5 

bar, påfyllandsventil, 2 st kulventiler, 

4 st avluftningsventiler, 

El-patron 6 kw. 

www.atmos.se 

www.suemax.se 

Kontakta oss direkt eller tala med din maskinsäljare 

Tel. 0550-157 80 Fax 0550-157 70 droppen@snskogstjanst.se 

www.snskogstjänst.se 

25 kW-paket: 38.900:- 

1 st DC-25 SF 1 /3 m ved, 1 st kopplingspaket 

1B, 1 st tank 500 lit isol, 

1 st tank 500 lit isol med VVB 110 

eller 120 lit. 

30 kW-paket: 42.900:- 

1 st DC-30 SF ½ m ved, 1 st kopplingspaket 




35 kW-paket: 51.900:- 

1 st DC-35 SF ½ m ved, 1 st kopplingspaket 




40 kW-paket: 58.900:- 

1 st DC-40 SF-V 1/2 m ved, 

1 st kopplings paket 1B, 

1 st 1 000 lit o-isol tank, 1 st 1 000 

lit o-isol med VVB 110 eller 120 lit. 

50 kW-paket: 68.900:- 

1 st Atmos DC-50 SF 70 cm ved, 

1 st kopplingspaket 1B, 1 st tank 

1 300 lit o-isol, 1 st tank 1 300 lit 

o-isol med VVB 110 eller 120 lit. 

CK 20-95 kW 

utan VVB. 6 modeller 

VEDA CK 

pris från 

19 000:- 

Välkommen till monter 

nr 522 på SkogsElmia 

CKB 20–50 kW 

med VVB. 4 modeller 

VEDA CKB 

pris från 

23 000:- 

Självdragspanna för fl is/pellets och ved. Flis/pelletsuttag. 

Hö- och vä-sid. Veddjup 1/2 m, rostfri 

VVB. Självdragseldning, stora luckor. I leverans 

ingår: Rökrör - rakt och vinkel, dragregulator, 

styrpanel. oljelucka, eldningsredskap, avtappning. 

CKB-pannor även elpatron och shuntventil. 

ATMOS SUEMAX VÄRME AB 

Box 26, 286 21 Örkellljunga 

Telefon 0435-563 50 eller 0486-416 65, Fax 0435-511 77 eller 0486-416 63 


Vednätsäckar 

till EUR pall, 40, 60 L 

Prisex: 40 L packlåda 

+ 

1 000 nätsäck 3 200:även 

storsäckar 

Tel 0410-33 10 55 

0708-40 11 33 

www.ino-q.se 

Kom och se oss på 

SkogsElmia, monter nr 620 

Ett Sverige 

vart tredje år! 

Tropikskogarna 

försvinner 

Visa ditt stöd. 

Pg 90 1974-6 

Världsnaturfonden WWF 

www.wwf.se, 08-624 74 00 

Även lämplig 

för sågytor 

1 m 3 /min 

SNABB - SÄKER - EFFEKTIV 

För broschyr 

Gallring, vindfällen, 

älgtransport, plantutkörning 

Myreback MASKIN 

Vimmerbyklyven 

Stark, Stark, robust, snabb 

El El hydr, resp kombi 

el/traktor, el/traktor, bensindriven 

Finns i 50-110 cm klyvlängd Turbingatan 8, Box 185, 598 23 Vimmerby 

Monter 154 Tel 0492-100 75, 070-717 67 88, 070-731 58 95 

www.fagerstromsmaskin.se 

fax 0492-170 04 

Helautomatisk Vedhantering ! 

Ny bred och effektiv 

utmatningstransportör 

Vedprocessor 

Ny knivdesign och nytt 

längdregleringssystem 

Klarar grövre ved, 

rakt kapsnitt, jämn 

vedlängd 

Lägg långved på inmatningstransportören. 

Maskinen sköter resten. 

Matar in, kapar, klyver och lastar. 

Allt medan du lägger på 

ny långved... 

och information DAHLBERG MASKIN AB Frök 406, 870 52 Nyland, tel 0612-503 62 

Box 12, 667 21 Forshaga Tel 054-87 23 10 www.myreback.com 


➛ 

OXEN 

MINILUNNARE 

II 

Vi ses i 

monter 636 

på SkogsElmia 

AVESTA-VAGNEN 

www.avestavagnen.se 

Urval ATV-Vagnar 

för skogen 

Timmerboggie 1600K 

Vår kompromisslösa, kraftiga 

”proffsvagn” här med avancerad linkran. 

Timmerboggie 1300 

Vår standardvagn för vedhantering. 

Älg/Flakvagn 1000 Tipp 

Durkaluminium för låg vikt och exklusivt 

utseende. 

Kombivagn 1300 

Flakvagn och timmervagn i ett med 

möjlighet att lasta på din ATV. Lastar 

1300 kg. 

Miniskotare för fyrhjuling 

Olika modeller på kranar och drivna 

vagnar samt ett komplett tillbehörsprogram 

med hydraulisk vinsch, 

insatsflak, gripskopa mm. 

Tillverkat i Sverige! 

Utförligare information fås i tryckt 

prospekt eller på vår hemsida. 

Sortimentet säljs via ATV-handeln. 

Fråga hos din ÅF eller ring oss. 

Se oss 

31 maj-2 juni på 

Skogselmia 

monter 631 

AVESTA-VAGNEN AB 

Högboleden 47 

774 61 Avesta 

Tel 0226-19797, 070-7481777

Imex 

Nötnarv Plus 

Ord.pris:29:80/par 

Plan - & Rikthyvlar 

Rejäla hyvlade riktbord i gjutjärn. 4 stål i kuttern. Planbordet i gjutgods höjs och sänks 

med mittenpelare efter graderad skala i mm. En maskin för proffs, industri, snickeri, skolor, 

hemmaproffs m m. Maskinen levereras fullt utrustad med stål i kutter och spånstos. 

MSP 310 M 

Motor 400 V 2,2 kW/3 hk 

Kutterdiameter 95 mm 

Varvtal kutter 4 200 rpm 

Matningshastighet 8 m/min 

Spånstos 100 mm 

Rikthyvlingsbredd 300 mm 

Bordsstorlek 1 270x330 mm 

Planhyvlingsbredd 310 mm 

Planhyvlingshöjd 230 mm 

Vikt 242 kg 

120-pack 

/par 

19:80 

Pris 14 000:exkl 

moms 

arbetshandskardirekt.se 

Montage 

fr 19:80 

MSP 410 M 

Motor 400 V 3kW/4 hk 

Kutterdiameter 95 mm 

Varvtal kutter 4 200 rpm 

Matningshastighet 8 m/minut 

Spånstos 100 mm 

Rikthyvlingsbredd 400 mm 

Bordsstorlek 1 670x440 mm 

Planhyvlingsbredd 410 mm 

Planhyvlingshöjd 230 mm 

Vikt 350 kg 

Pris 21 000:exkl 

moms 

Storgatan 75 Box 102, 383 23 Mönsterås 

Ordertel 0499-143 19, 143 80 Fax 0499-140 66 

Besök oss på internet: http://www.drift-underhall.se 

Nötnarv varsel 

halv/helfodrad fr 29:80 

Nitril fr 32:- Svinspalt 

fr 5:80 

exkl moms 

Vi har små och stora kunder och alltid bra priser. 

Vi har snabba leveranser och billiga fraktpriser 

24:80/par 60-pack exkl moms Kolla även våra fraktfria Prova-På-Paket 

Tel 0485-56 24 10 fax 0485-56 24 20 info@arbetshandskardirekt.se 

Direkt från 

importören 

Specialerbjudande 

på 

spånsugar, kombimaskiner, 

div storlekar! 

SÖKES STORA LANT- OCH SKOGS- 

EGENDOMAR I GÖTALAND 

Skånegårdar är privatägt. Fristående från banker, försäkringsbolag, revisionsbyråer 

och lantbrukskooperationen kan vi arbeta helt förutsättningslöst med 

uppdragsgivarens bästa som främsta målsättning. 

Sedan många år marknadsför vi regelbundet våra fastigheter i Danmark och Holland. 

Skånegårdar är därmed ett välkänt begrepp även där. Var tredje skogsfastighet vi säljer 

förvärvas av danska familjer. 

BOLAGSSKOGAR SÖKES 

Efterfrågan på skogar i bolagsform är mycket stor. 

Vi har kompetens att hantera bolagsaffärer. 

Kontakta oss gärna för ett förutsättningslöst resonemang. 

Kostnadsfri värdeuppskattning av fastigheten. 

LANTEGENDOMAR: FÖRMEDLING, RÅDGIVNING, VÄRDERING 

Skånegårdar AB, Bredg 25, Lund 

Kontorstid tel: 046-19 04 40, 

fax: 046-12 32 50 

www.skanegardar.se 

Svensk kvalitet! 

BEGAGNADE FYRHJULINGAR 

RÄTT PRIS DIREKT - FRI FRAKT INOM SVERIGE 

Timmervagn 7 040:- + moms 

Även service, delar och tillbehör 

Sundsvall: 060-12 55 77 Fax 060-12 55 76 Karlskoga/Kristinehamn: 0550-300 90 

WWW.FRITIDSDEPAN.SE 

Styr & övervaka 

med GSM 

Med SIKOM GSM kan du styra 

och övervaka vad som helst, 

var som helst! Hus, båtar, 

maskiner. datorer m.m. 

Styrfunktioner, slå på/av ex. värme 

Övervaka, ex inbrottslarm, temp. 

Larm som SMS 

INTECTRA AB 

0155-211 0941-102 485 25 

www.intectra.se 

BANDSÅGVERK 

Rejäl konstruktion med elektronisk matning 

och hydraulik för enklare timmerhantering. 

Sågar 94 cm i blocket. 

Bandslip & skränkmaskin fi nns som tillbehör. 

Kontakta oss för broschyr eller visning. 

Contact Trade i Boxholm AB. Tel 0142-527 00 

www.metesa.se 

MOBILA FLISHUGGAR 

nya eller begagnade 

Box 46, SE-820 10 Arbrå info@bruks.com 

Tel +46(0)278-64 25 00 Fax +46(0)278-64 25 20 

www.bruks.com 

KÖLEFORS MASKIN AB 

59040 Kisa Tfn: 0494-12990 

www.kisaved.com 


Ljunglöfs 2:an 

Enmanssågverk 

Walthers Plåt AB 

Tel:0653-205 35 

Walthers.plat@peltec.pp.se 

hjälp 

barn 

med 

cancer 

postgiro: 90 20 90-0 

STOCKMATARE FÖR PROFFS 

Även för automatisk drift 

Logcon Hortinorr ab 

Logcon Eesti Oü 

Tel 070-652 38 18 Lars 

070-300 29 41 Bo 

Snabba, starka, 

miljövänliga 

Nya och begagnade Pinox-maskiner 

OKQ8 oljor, GB Svärd 

Alex Skogsservice AB 

08-530 444 33. Fax 08-530 440 93 

070-296 15 08 / 070-780 97 51 

www.pinox.com 

Speciell utformning 

ger en stock i taget 

(patent) 

Plåt i stegen 

www.logcon.se info@logcon.se 

Nyhet 

Mekanism för 

absolut parallell 

matning 

SPECIALIST PÅ TIMMERHANTERING 

Raka sågstockar som krokiga vedstockar. 

Vi matar dem en och en ur en bunt 

SÅGVERK, PAPPERSBRUK, BRÄNNVED 

Kom och se Scorpion tdi 

på SkogsElmia monter 612 

Tel 0565-920 90 070-511 40 50 

www.pergonova.se 

Huvudkontor: 

Företagsvägen 9 

911 35 Vännäsby 

Tfn: 0935-399 00 

Fax: 0935-399 19 

E-post: 

info@trejon.se 

Vi ses på 

Monter 

160 31 maj - 2 juni 2007 

Kvalité, trygghet 

& ekonomi 

woodMAX vedmaskiner från Trejon är 

Sveriges mest sålda i Sverige vilket även 

märks på den stora efterfrågan och nöjda 

kunderna. woodMAX vedmaskiner har en 

kraftig konstruktion och fi nns i fl era modeller. 

”Multi-Speed” 

Tryckkrafter: 

6/8, 12/16, 15/24 ton 

woodMAX – Sveriges mest 

köpta vedmaskiner! 

Vedfabriken BigX 

Utrustad med MultiSpeed - två hydraulcylindrar 

som valfritt jobbar tillsammans 

eller var för sig. 

NYHET! 

1X-42 GreenSpeed 

1X-42 GreenSpeed 

1X-42 klarar ved med diameter upp till 42 cm. 

Hydrauliskt manövrerat kapsvärd. Standard med 

”Easy-funktion” som ger hydraulisk styrning 

av kap- och klyvfunktion. 

Marknadsledarna! 

Effektiv vedproduktion 1X/2X 

Kraftig, slittålig konstruktion med bl.a. pålitlig 

växellåda och remskivor i stål. Klarar ved upp till 

Ø37 cm alternativt Ø32 cm. 

Energispararen Hawk 

Utrustad med hydrauliskt drivet kapsvärd och 13” kedja 

samt en hydrauldriven transportör på hela 3,2 m. Klarar 

ved upp till Ø30 cm. 


TREJON Ved-709

RING 0644-72 100 ELLER BESÖK SKOGMA.SE 

Nyhet! 

KS 35 nu med 

joystickstyrning 

Palax KS 35 

- Hydrauldrivet svärd som står stilla när man inte sågar 

- Smörjning av kedjan från separat tank med sågkedjeolja 

- Automatisk snabbventil för klyven och yttre hydrauluttag standard 

Palax Combi M II 

- Hårdmetallklinga 

- Automatisk snabbventil för klyven 

- Snabb och lättkörd 

Palax Power 70 

- Hårdmetallklinga 

- Hydraulisk inmatning 

- Manövrering via en mekanisk eller hydraulisk spak 

Palax Power 100 S 

- 16 tons klyv, upp till 12 bitar 

- Hydrauliskt ställbar slaglängd av klyven 

- Full hydraulisk manövrering av vedmaskin och stockbord 

Filarevägen 8, 703 75 ÖREBRO 

Telefon 019-603 60 60, Fax 019-31 20 96 

info@narlant.se www.narlant.se 

MILITÄR 

UTRUSTNING 

MIKE AND NIKE´ 

internetbutik 

www.bbfab.se 

Postorder eller produktblad 

Ring 0589-178 50 

VEDPANNA 

Molle 

45 kW 

Vedprocessorer 

- 4,3 m lång hydrauliskt driven transportör, svängbar i sidled, 

som viks över maskinen vid transport med hjälp av vinschen. 

- Eget hydraulsystem. 

www.narlant.se 

fi lmer, priser och mer information 

Miljögodkänd 

50 cm. 

vedlängd 

Besök oss på 

SkogsElmia 23.500:inkl 

moms 

monter nr 133 

Mollepannan AB 

Acktjära 2209, 821 91 Bollnäs 

Tel: 0278-65 20 21, 070-644 37 52, 

fax: 0278-65 20 10 www.mollepannan.se 

Utrustning för flis och spåneldning 

Ett komplett system från 

skog till värme 

Flis och spåneldning med 

förugn är den effektivaste 

och enklaste metoden att 

förbränna träbränslen med 

varierande kvalité 

A 

N 

D 

E 

R 

S 

S 

K 

Ö 

R 

D 

A 

R 

E 

20 kWh - 1000 kWh 

Begär broschyr 

AB JOHN ÖHRÉN 

Hånåknivägen 12 

792 36 MORA 

Tel 0250-105 30 fax 0250-124 46 

Nisula 150 E 

Lätt energiklipp 

Passar även till 

huggarvagnskranen 

Fälldiameter 15 cm 

Nisula 280 E 

Energiklipp 

Ackumulerande 

fällhuvud 


Arbro 350 S 

Engreppsskördare 

3 olika datorval 


Anders Skogsskördare AB 

0123-290 60, 070-341 10 13 

Besök oss i monter 571 på SkogsElmia 

anders.skordare@telia.com www.andersskordare.se 


Team Skoter-Anders 

Båtar - Fyrhjulingar - Släp - Skotrar 

Tillbehör - Reservdelar - Reparationer 

Nyinkommet Visac 400! 

Vägreggad arbetsfyrhjuling 4x4 elväxel 39 920:- + moms 

Tel 016-730 32 www.skoteranders.com 

Stamkvistsågar 

Teleskopiska (3, 5, 9 och 12 m längder) 

för omgående leverans till mässpriser i 

monter 676 Skogselmia. OBS! Kan även 

beställas 

MÄKLARSAMFUNDET 

www.egendomsmaklarna.se 

Sven H Arnell 

Borås 

033-12 30 30 

Tor Sigfridsson 

Falköping 

0515-72 16 30 

Månskensgatan 52, 941 36 PITEÅ 

www.malco.se 0911-668 40 

Originalet 

Den är dyrare än kopiorna. Tillverkad i Sverige sedan 1991. 

5 års garanti utan fi nstilta undantag. 

Bo Pettersson 

Uppsala 

018-374 375 

Anders Nilsson 

Hässleholm 

0451-824 00 

Örjan Hansson 

Falköping 

0515-72 16 30 

Arne Bengtsson 

Varberg 

0340-371 00 

Anders Jonsson 

Lidköping 

0510-604 10 

Anders Nyhlén 

Göteborg 

0300-56 32 65 

Gunnar Grenholm 

Hudiksvall 

0650-74 33 43 

- Professionella Egendomsmäklare för Din gård - 

50-100 gårdar under försäljning 

Ska du sälja? Vi har ca 40 000 ”gårdsbesök” i veckan. Ring oss!! 

Härmas 

Att spika med trä i trä är oefterhärmligt! 

Vem kan spika med järn i järn (metall - metall)? 

”Don´t worry”, nu finns träspik för uppsättning av; 

fågelholkar, skyltar m m på levande träd. 

www.traspik.se 

Eldträ tel/fax 0624-106 33 

Komplett 

skotardator 

Program för PRL-fi ler till SDC 

3 års garanti på datorn 

Dator med inbyggd GPS i skärmen.. 

Pekskärm för enkel registrering.. 

Kartprogram (enl StanFord som tillval) 

Installerat och klart vid leverans.. 

Referenser fi nnes.. 

Tel 0511-34 30 65, 070-209 37 01 

www.soneskogsbyra.nu • info@soneskogsbyra.nu 

Skördetid Varmluftspannor 

– fuktproblem? 

• Ny generation varmluftspannor 

• Rostfri brännkammare 

& växlare 

• Stabil konstruktion 

• Låga driftskostnader 

• Vi tillhandahåller 

även reservdelar till 

äldre pannor 

JANSSONS THERMOTEKNIK AB 

F R I S K L U F T 

• V A R M L U F T • T O R R L U F T 

Kabelgatan 12, 434 37 KUNGSBACKA 

Tel: 0300-166 20, Fax: 0300-162 16, Mobil: 0705-27 94 20 

E-mail: jantherm@telia.com 

KRANMAN ® 

- Din leverantör av ATV tillbehör - 

Obs vagnen på bilden är extrautrustad 

med fjärrstyrd hydraulvinsch 

HV500. 

REXON 330 300ATV ATV på en 

T1800 vagn med 

Flexodrive 4WD. 

Rexon REXON 300 300ATV ATV med 

Boxer 14 vagn 

Björnvagnen Fjärrstyrd hydraul- FV100 

vinsch HV500 

T1500 Timmerboggie 

med VK1500 vajerkran 

Hydraulisk tippfl aksinsats 

Hydraulisk tippflaksin- 

TP325. sats Passar passar alla alla 

kranmans Kranmans skogsvagnar vagnar. 

Försänkt insatsflak 

FL200 

www.kranman.com 

Tfn 0525-430 19 


Terracut, succé 

i skog och trädgård 

Jordfräsklinga för 

ogräsrensning i rabatter och 

land – markbereder snabbt 

och enkelt i skogen. 

För demo-fi lm 

& återförsäljare 

www.terracut.com 

Ca. pris 276:- inkl. 

Distributör Minimaskin AB i Bergsjö. 0652-10447. 

LAIMET 

CIRKELSÅGVERK 

Stationära & Mobila. För elmotor, traktor eller 

separat dieselmotordrift. En mängd bra tillbehör 

gör alla sågar helt enmansbetjänade. 

Vi levererar all kringutrustning du behöver. 

SKRUVFLISTUGGAR 

Vi tillverkar nio olika modeller. Från mindre traktorburna 

maskiner för sly och mindre träd till de alla 

största för halvmetersstockar. För sågverk har vi 

dels långsamtgående tysta maskiner men även 

högvarviga för maximal kapacitet. 

Allt begagnat annonseras på www.blocket.se 

Vi syns på ELMIA i monter nr. 228 

För försäljning i Sverige vänd Er till: 

CR Intertrade i Täby. Tel. 08-7684140, 

070-5326641 eller mejla till 

CR.Intertrade@telia.com 

Klyvert 2000 

Vedmaskinen som kapar, klyver och transporterar 

Endast 25.900:exkl 

moms 

skinnkläder för arbete & fritid 

Vi fi nns på SkogsElmia 

monter 534 

www.jimstirling.nu 

Löv hägn efter stormen 

Vi har grejerna 

Nät 2 m hartätt 13,50 kr/m 

Tryckt stolpe 2,5x70 28 kr/st 

Gaslampa Cenon NBB-MY nu 2 400:- 

Även 

direktleverans 

Simlångsdalen 1,8 mil Ö Halmstad 

800 m mot Eldsberga 

Välkomna 035-702 20, fax 035-701 95 Sylve 

Ring för broschyr 

eller demonstration. 

MAGNABO AB 

Magnus Arthurson 

Werma Gård 

SE-449 90 Nol 

Tel 0303–74 32 43 

070-77 99 379 

info@klyvert.se 

www.klyvert.se 

Säljläge 

Det kompletta mäklarföretaget för 

jord- och skogsbruk sedan 1957 

Caroline Lilja Johannes Båth Roine Jansson Arne Lilja 

Lantbruksfastigheter 

018-13 32 22 

Drottninggatan 1A, 753 10 Uppsala 

www.lantbruk.svenskfast.se 

Vi ses på Elmia! 

Tel. 0528–700 00, 

kvällar 0528–700 11 

www.bjmmaskin.se 

Vårkampanj kolstålsklingor 

Skränkta och slipade klingor – klara för användning. 

Vedkapklingor 

Diameter 600 420:-/st Diameter 650 450:-/st 

Diameter 700 460:-/st 

Röjsågklingor 



Ovanstående priser är exkl 

moms och gäller så långt 

lagret räcker, dock längst 

tom 31 maj 2007. 

Krokvägen 1A 69435 Hallsberg Tel. 0582-886 50 

Besök vår hemsida www.toolmarket.se 


Batterier till 

det mesta 

för de flesta 

Välkommen till 

Faluvägen 21, BORLÄNGE 

Tel 0243-825 01 

www.batteripoolen.se 

Viltstängsel 

Stor sortering 

Alla typer av nät 

Stolpar 

Grindar 

Foderautomater 

Jakttorn 

För mer info: 

Tel 0346-941 00 

www.stangsel.nu 

Keto skördaraggregat, 

fi nns i alla storlekar, med 

suverän bandmatning 

Anders Skogsberg, 

Falköping 

Tel 0515-77 78 00, 

0703-21 34 95 

Micke Bohm, Heby 

Tel 0224-344 54, 

0705-70 56 95 

Jonny Karlsson, 

Fröseke 

Tel 0481-643 70 

076-854 27 26 

Hans Hedlund, 

Hedenäset 

Tel 0927-303 35 

070-379 47 04 

www.gjmaskin.se 

www.himlinge.se 

Kontakta oss för försäljning, slipning av alla 

kedjor och riktning av samtliga svärd. 

Turbil i södra Sverige. 

Tel 0121-13790 Fax 0121-13791 Plåtgatan 3, 61431 Söderköping 

JAKTBUTIKEN 

medPANGPRISER! 

SKINNRYGGSÄCK 

Getskinn 

med trämes 

(1.995:-) NU 

JAKTKÄNGOR 

Vattentäta fr 

1.195:- 

890:- 

BATTERIER 

Max-On, Albecom, Lafayette 

från295:- 

Helt JAKTSTÄLL 

Vattentätt från 

995:- 

GPS 

(1.795:-) NU 

Nu hos oss! 

Avståndsmätare 

fr 

995:- 

1.995:- 

JAKTRADIO 

31 MHZ fr. 1.595:- 

155 MHZ fr.1.595:- 

HUNDPEJL 

Tracker, Eden, Contact 

fr. 3.490:- 

AMMUNITION 

Norma, Gyttorp, 

Rottweil JAKTSPECIALISTEN 

HYLTE LANTMÄN 

En bra affär! 

HYLTEBRUK – TEL. 0345-400 00 

www.genzo.se 

TERRÄNGHJULINGAR 

50-800cc 

2-, 4-,6-hjulsdrivna 

Vedmaskiner från Mora 

Rättvikskapen Mora-klyven PW Vedmaskin 

Se mer på: www.perwikstrand.se 

Nu i alla Lantmännen/Granngården-butiker 

Dössjonsv. 10, 792 36 Mora, Tel: 0250-289 80 

MOTOR BROMÖLLA 

Lätt att hitta vid gamla E22, 

Industrigatan 11 i Bromölla 

Tel. 0456-230 30 

MARKNADSLEDAREN I NORDEN 

÷KA ANVƒNDNINGEN AV DIN ATV MED ETT 

VINSCHPAKET 

JUST NU K÷PER DU ETT VINSCHPAKET FR≈N 

POLARIS TILL EXTRA F÷RM≈NLIGT PRIS 

VINSCH MED FƒSTE + DRIVAXELSKYDD 

ett fördelaktigt paket men butikerna är även 

fulla av andra produkter. Besök din lokala 

återförsäljare och håll utkik efter Pure 

Polaris så hittar du allt du behöver. 


Ring oss vid köp av traktorer, 

maskiner eller griplastare 

Skopor, pallgafflar och kranbommar 

säljes till fördelaktiga priser. 

Anders Bil & Maskin AB 

Tel 0495-202 80, 070-606 12 23 

www.anders-bilmaskinab.nu 

Valmet och nyare JD-traktorer köpes kontant 

Minska värmekostnaden 

Satsa på fliseldning ugnar från 40-499 kW, 

flisfickor 1-4 m3 mekaniskt drivna och 

större hydrauldrivna flisfickor. 

Skruvarna klarar grovflis. 

Vi säljer kompletta system. 

Även spannmålsbrännare 

Se www.stensbroflis.com 

Kjell Andersson Tel 044-33 02 47, 070-338 74 47 

Elmia 

monter 739 

✁ 

Förädla Ert virke på Kara sågverksmaskiner. 

Vänd Er med förtroende till oss! 

Läppeställaren AB 

Läppe, 643 95 VINGÅKER 

Tel 0151-601 65, 070-659 46 70 

Vi har lˆsningen f ör Er, kontakta oss! 

Dahlberg Maskin AB 

Frök 1671, 870 52 NYLAND 

Tel 0612-503 62, 070-605 56 53 

KARA Finland Tel +358 2 436 0500 Fax +358 2 438 3984 

www.kara.se 

LOGLANDER® 

”Effektiv och smidig skotare 

för stickvägsfri gallring” 

Entracon Forshaga AB 

Box 82, 667 22 Forshaga, Telefon 054-87 30 45 

www.loglander.se 

Teleskopisk väggrind 3,5 - 5,5 m med 2 st stolpar, låskista 

som skyddar hänglåset och reflex. Varmgalvansierad 2450:- (3063:-) 

Extra stolpe (i öppet läge) ______________________230:- (288:-) 

Jordankare (används för att förankra stolparna i marken 

- behöver ej gjutas fast) __________________________195:- (244:-) 

MYRBY 

www.myrby.eu. 

Frakt tillkommer. Pris inom ( ) är inkl.moms. 

Ekebygatan 3, 745 37 Enköping. 

Tel 0171-27580 Fax 0171-34114. 

MINISÅGVERK 

Levererad till nöjda kunder sedan 1990 

TIMMERSÅGEN 

– Elmotor 6-7, 5kW • Direktdrift • 16A • Hjälpmatning 

– Max såglängd 6,3 m • Max diam. 500/1000 mm 

– Stabil • Hög ytkvalitet • Effektiv kedjesmörjning 

– Dubbla sågsvärd • Stockriktare • Skyddsbur 

– Konkurenskraftiga priser • Kort leveranstid 

Kickons Svets AB, 522 93 TIDAHOLM 

Tel 0502-12325 Fax 0502-14521 

www.lantbruksNet.se/kickons info@kickons.se 

375 ha skog nära Östersund 

Fin arrondering med allt i ett skifte. Del i viltvårdsområde o. mycket 

bra jakt efter bl.a. älg, skogsfågel o. bäver. Tre sjöar inom skiftet. 

Virkesförråd ca 9000 kbm sk. Utg.pris 2.070.000:-. Obj. 27057. 

Läs mer på www.carlssonring.se 

Tel. 018-10 20 30 

Etabl. 

1881 

AUKTORISERAD MÄKLARSAMFUNDET 

SVERIGES 

BILLIGASTE 

biologiska 

sågkedjeolja 

från 

12,90/liter. 

Skandinavisk Biotech AB 

Tel 0978-710 71 

www.eko100.com 

SkogsElmia monternr 533 

Bevaka dina gränser 

med 

KEBAstolpen 

Det är du som sätter gränserna. 

När du markerar upp rågångar 

eller sätter elstängsel med 

Keba-stolpen. 

Den tillverkas 

i rullformad 

galvaniserad 

plåt, överdragen 

med 

stryktålig 

plast. 

Diameter: 24 mm 

Längder: 1500 - 1750 - 2000 mm 

Färger: Blå, gul eller röd 

Packas: 20 st/förpackning 

Ring oss för uppgift om återförsäljare 

Box 122, 333 22 Smålandsstenar 

Tel. 0371-51 09 10 Fax 0371-51 09 01 

www.keba.se 

NR 4 2007 

TEMA 

Jakt, Fiske & 

Fritid 

Utgivning 6/9 

Sista bokningsdag 3/8 

Sista materialdag 10/8 

Kontakta 


Tel 040-601 64 55 

Fax 040-601 64 49 

birgit.emilsson@lrfmedia.lrf.se 


Tel 08-588 367 97 

Fax 08-588 369 79 

ronny.gustavsson@lrfmedia.lrf.se 


Skördaraggegat 

Logmax 750 

inkl dator och jibb 

Keto 150 

Skogskoja 

Norrlandsvagnen 

(bodel & verkstadsdel) 

Jibbar 

070-380 16 17, 0142-800 06 

www.mttsweden.com 

Combigripkran 

360° sväng 

Räckvidd 4m. Hydr. rotator 

Pris från Från 40.500:- 38.500:- 

STAR wirekran 

Dragkraft 2 ton 

Pris 15.200:- 

SkogsElmia 

monter nr 118 

Moms och frakt tillk. 

på samtliga priser. 

Tel 0514-10505 

Fax 0514-51878 

Internet: www.sonnys.se 

E-mail: jorgen@sonnys.se 

BAMSESÅGEN 

Nyhet!! Nu med ännu starkare 

elmotor 7,5 kW (10hk) och 

10 kW (14hk) 

Automatisk drivning på sågen 

Endast en vev för samtliga 

stocklyftare 

BAMSEFRÄSEN 

Överlägset hjälpmedel vid 

timring av fulltimmer och 

plankstugor, även hyvling 

Klarar stocklängd upp till 8.6 m 

Vi fi nns på följande 

mässor: SkogsElmia, 

MaskinExpo Sthlm, Nolia 

Umeå 

Ring eller maila för mer info 

JM:s Plåt&Mek AB/ 

CONPRO 

Tel 0910-88019 

conproab@hotmail.com 

www.conproab.se 

Pelletspressar för småskalig verksamhet 

Vi fi nns i monter 167 på Elmia Wood, kom 

och se vår Factory in Box, den fl yttbara 

pelletspressen! 

E-post: info@biopress.se 

Hemsida: www.biopress.se 

Telefon: 0372-860 60 

Köp inte begagnat när du 

kan få nytt med garanti! 

650cc Mitsubishiutvecklad 

motor, 

4-hjulsdrift, radiostyrd 

2-tonsvinsch. 

Nu med lågväxel. 

Byggd för arbete 

– inga klena mcdelar! 

Vi håller reservdelslager och ger två års garanti! 

Endast 48 000 kr + moms 

GENERALAGENT: AB Bogg Trading, Marby Gård, 

645 93 Strängnäs, tel 0152-605 55 

www.bogg.biz 

Ett vasst erbjudande! 

- Maskinkedjeslipning för 40 öre/dl 

- Svärdreparation och Lagning 

- Slipning av vedkap, hyvelstål, HM - klinga 

- Snabb återleverans inom max.10 dgr 

- Frakt ordnas med Schenker eller DHL 

- Fraktfritt över 2500:- annars 200:-/hela landet! 

- Bli kund nu hos Lillbo slip och få 10% Rabatt på alla 

beställningar i 1:a månaden 

Långgatan 7, 828 32 Edsbyn 

Tel/Fax 0271/227 50 mobil 070-627 38 92 

Låks ramsågar 

- enkel och lönsam sågning 

Under Elmia Wood visas 

den nya generationen Låks Ramsågar! 

Log Wizard 

Hyvel – Fräs - Barkmaskin 

Mässerbjudande Log Wizard 3 000:-! 

Välkomna till monter 208 under Elmia Wood! 

LÅKS MEKANISKA AB | Box 82 | 820 40 JÄRVSÖ | Tel 0651-415 80 | 

Fax 0651-409 82 | info@lakssagen.se 

250H 

Trotjänaren som fått nytt liv 

Nyheter / Varvtalsvakt 

Fjärrstyrning 

för kranmatning 

Varvtalsvakter 

för eftermontering 

Monter nr 208 

på Elmia Baltic 

Box 127, 828 22 Edsbyn Tel 0271-233 04 

E-mail: info@woxnadalensenergi.se www.woxnadalensenergi.se 

Grävaggregat 13 modeller 

Från 34 900:- 

Vedprocessor för 

grävmaskin / lastare 

- Förvaringstält - lagerhallar 

- fordonstält - båtförvaring 

KANON- 

PRIS! 

CG NORD AB www.cgnord.se 

Tel: 0321-500 53 


Ecosågen Twin 400 

Mobilt eller stationärt enmanssågverk 

Svensk uppfinning 

Tillverkas i Sverige 

JAKTKNIVAR 

Helle Harding nr 99. 

Bra jaktkniv, rf, blad 10 cm. 

Läderslida, skaft i palisander/ 

masurbjörk/läder.Pris: Pris: 685:- 719:- 

Namngravyr på knivbladet 

ingår, värde ca 60:- 

Mycket bra present med mottagarens namn ingraverat på knivbladet. 

Andra Helle-, Brusletto-, Eka-, Gerber-, m.fl. knivar. 

Begär broschyr och priser. Bilder kan vi skicka per e-mail. 

a.k.s.jakt & fritid ab 

Revsundsvägen 24 840 50 GÄLLÖ 

Tel. 0693-66 20 50, Fax 0693-66 20 51 

e-mail: aksjakt.fritid@telia.com 

www.aksjaktfritid.nu www.lantbruksnet.se/aksjakt 

Med hela Sverige som arbetsfält önskar vi arrendera mark 

för att Med etablera hela vindkraft Sverige på som platser, arbetsfält där det önskar blåser bra! 

Väktaren Vi kan även Vind hjälpa AB dig arrendera med ansökan mark om för tillstånd att etablera och att 

vindkraft bygga verk på på platser, din mark där för det eget blåser ägande. bra! 

Vi Hör kan av även dig för hjälpa att få dig mer med information. ansökan om Vi har tillstånd 15 års och erfarenhet att bygga 

verk på din mark 

av 

för 

vindkraftsprojektering 

eget ägande. Hör av dig för att få mer information. 

Vi har 15 års erfarenhet av vindkraftsprojektering. 

Väktaren Vind AB 

Krånge 1331 

880 30 Näsåker 

Tel 0611-640 90 

Hans-Erik Flodin 

070-300 25 41 

Jesper Berg 

070-514 89 63 

vindkraft@telia.com 

“Quattro” 

4 sågklingor 

www.ecosagen.se 

- Snabb 

-Tyst 

- Lönsam 

Visas på Tillbehör: SkogsElmia 

Timringsfräs monter för hustimring, nr 743, 31/5 4”-- 8” 2/6 blockbredd 

Grovsåg för övergrovt VŠ lkomna! timmer, max 80 cm 

Tel 0499-102 41 070-244 75 40 

Inbyggt kantverk 

Återförsäljare Sökes! 

Problem med oljeläckage i 

Hydraulsystem? Servostyrning? Växellåda? 

Automatlåda? Vevaxeltätning? Konverter? 

ORION 288 Tätningsrekonditionerare 

tätar läckande tätningar av gummi tex o-ringar och packboxar i 

alla cirkulerande oljesystem, under drift, snabbt och permanent. 

Ingen demontering krävs! 

INTERNOVA SVENSKA AB 

Miljöanpassade Smörjmedel Tfn: 0660-29 70 50 

Svedjevägen 6, 894 35 SJÄLEVAD Email: info@orionoljor.se 

MARKNADENS MEST MILJÖVÄNLIGA 

TERRÄNGTRANSPORT 

• Marknadens största dragkraft. 

• Låg tyngdpunkt 

• Bred och stabil variatordrift 

• Hög- och lågväxel + back 

• Maskinen för skogsbruk, jakt, 

bygg och anläggning 

• Endast fantasin stoppar 

användningsområden. 

• Produktion och försäljning av tillbehör 

till servicenäringen 

Be om broschyr eller demonstration 

Produsent: Combi Track Norge A/S 

2435 Braskereidfoss, Norge 

Int.tel. +47 62 42 37 00 • Fax. +47 62 42 31 21 

www.combitrac.no • E-mail. post@combitrac.no 

Vill du annonsera? 


Tel 08-588 367 97 

Fax 08-588 369 79 

ronny.gustavsson@lrfmedia.lrf.se 

Kontakta 


Tel 040-601 64 55 

Fax 040-601 64 49 

birgit.emilsson@lrfmedia.lrf.se 

Älgtrac och 

Combitrac 

Reservdelar och 

service till din maskin 

hittar du hos oss. 

Komplett reservdelslager. 

Snabba leveranser. 

Bo Arnesson AB 

680 60 SYSSLEBÄCK 

0564-102 80 

070-399 17 00 

Beståndsgående 

skördaren SR 1046 X 

När du vill 

ha mycket 

för pengarna! 

Anders Skogsberg, 

Falköping 

Tel 0515-77 78 00, 

0703-21 34 95 

Micke Bohm, Heby 

Tel 0224-344 54, 

0705-70 56 95 

Jonny Karlsson, Fröseke 

Tel 0481-643 70 

076-854 27 26 

Hans Hedlund, Hedenäset 

Tel 0927-303 35 

070-379 47 04 

www.gjmaskin.se 


Ät lunch 

på en älg 

Tänk er att en av klövarna på 

en älg är över sju meter lång 

och nästan 2,5 meter hög... Det 

säger en del om hur stor älgen i 

övrigt är! 

Enligt planerna ska denne 

jätte börja resa sig till hösten på 

toppen Vithatten (510 meter 

över havet) i gränslandet mellan 

Västerbotten och Norrbotten. 

Det torde bli en av de märkligaste 

träbyggnaderna i världen, 

för frånsett klövarna av 

betong och benens stomme i 

stål så byggs allt i limträ. 

Hisstrumman, förklädd till 

en jättelik tall (!) görs i stål med 

trä på utsidan. 

Ny ordförande för jägarna 

– Jag är stolt och hedrad att bli 

jaktledare för Sveriges största 

jaktlag med cirka 200 000 

medlemmar, sa Torsten Mörner, 

när han valdes till ny ordförande 

för Svenska Jägareförbundet. 

Mörner, statsveterinär vid Sveriges 

Veterinärmedicinska Anstalt, 

efterträder Owe Wiktorin. 

Ny vd för entreprenörerna 

SMF (Skogsmaskinföretagarna) 

delar upp organisationen i två 

delar, med en företagsutvecklare 

som ansvarig för respektive 

region. 

I syd är det Karl-Magnus Hembjer 

och i norr Ulf Sandström på 

halvtid, den andra halvan ägnar 

han åt arbetet som ny vd för SMF. 

Lasse ersätter Lars 

Den första juli börjar Lasse 

Gustavsson som ny generalsekreterare 

på Världsnaturfonden 

Han efterträder Lars Kristoferson 

som går i pension. 

Vidgade uppdrag 

Anders Strömgren 

(bilden) är ny chef 

för John Deere i 

Sverige och 

Danmark. Han 

efterträder Arne 

Bergman som 

numera ansvarar 

för hela den europiska och ryska 

marknaden. 

Satsning på bioenergi 

Också Skogforsk fördjupar 

forskningen kring bioenergi. 

Det görs inom programmet 

”effektivare skogsbränslesystem” 

som leds av professor Rolf 

Björheden. Han kommer närmast 

från högskolan Dalarna och innan 

dess Växjö universitet. 

Planerna med jätteälgen går framåt. 

Besökaren gör entré genom 

älgens mun och kan sedan 

vandra vidare till utställningshallar, 

restaurang och konferensanläggning. 

Att forma bygget som en älg 

är förstås en utmaning. En älg 

består av mycket få räta vinklar 

och nästan varje bit limträ har 

en egen form. 

– Det ska liksom kännas att 

man går inuti en älg, säger initiativtagaren 

Thorbjörn Holm- 

Kungen var där, statsministern 

var där, massor av välkända 

profiler från skogsnäringen 

minglade runt och nästan alla 

talade om hur trevligt det var 

att få tillbaks den gamla skogsveckan. 

Av någon outgrundlig anledning 

lade Skogsvårdsförbundet 

ner denna klassiska mötespunkt 

för tiotalet år sedan. Nu är den 

tillbaks i en ny skepnad med 

organisationen Skogsindustrierna 

i centrum och numera heter 

det Skogsindustriveckan. 

Men precis som förr medverkar 

kungen och delar ut priser. 

Följande personer fi ck Föreningen 

Skogens guldkvist: Bo 

Lindevall, Stockholm, Helene 

Reiter, Ronneby och professor 

Göran Ståhl, Umeå. 

Helene var med och bildade 

Landshövdingen och skogsutredaren 

Maggi Mikaelsson 

är tillbaks på jobbet. 

Detta efter att hovrätten 

friat henne från misstanken 

om mutbrott i samband med 

en famös älgjakt. 

Samtidigt friades också 

Kenneth Eriksson, SCA-di- 

lund som driver Svansele Vildmarkscenter. 

Han berättar att både tekniska 

och ekonomiska utmaningar 

har övervunnits, däremot 

har byggtillstånden dragit 

ut på tiden. 

– Vi driver det som ett aktiebolag 

och har fått in över fyra 

miljoner kronor, vilket var målet. 

Innan tjälen börjar gå i marken 

räknar jag med att vi är 

igång med schaktningarna för 

bygget, säger han entusiastiskt. 

Totalt blir det 1 000 kvadratmeter 

golvyta i älgen, med de 

imponerande måtten 45 meter 

hög och 47 meter lång, Den 

ståtliga älgkronan blir utsiktsplats 

med uteservering. 

Högtidligt skogsmöte 

Jan Sandström prisas av kungen. 

det kvinnliga nätverket Grenverket, 

som fått många efterföljare. 

Jan Sandström erhöll greve 

Carl Bernadottes skogspris som 

delas ut till den som ”gjort 

skogsbruket utomordentliga 

tjänster”. Jan har länge arbetat 

med näringspolitik hos LRF 

Skogsägarna, där han inte 

minst bevakar äganderätten. 

MIKAELSSON – EN FRI SKOGSUTREDARE 

NY PRESSANSVARIG på 

Skogforsk är Anna Franck 

som närmast kommer från 

Hudiksvalls tidning. 

www.storalgen.se 

rektören, som åtalats för bestickning. 

– Det känns naturligtvis 

väldigt skönt men också som 

ordspråket: Mycket väsen för 

lite ull sa kärringen som 

klippte grisen, sade Maggi 

Mikaelsson vid en presskonferens 

efter domen. 

SÅGAR 

TILL MUSIK 

Att köra långtradare 

mil efter 

mil längs 

motorvägarna 

kan tyckas vara rätt monotont, 

men yrket har inspirerat 

Hollywood till att göra filmer 

och det finns mängder av musik 

om livet längs vägen. 

När lastbilsåkandet kan 

väcka sådana känslor, tänk då 

vilken potential skogsnäringen 

har att utveckla ännu en dimension. 

En kultur som gör den 

ännu attraktivare och lite roligare. 

Kanske är det ett tecken i 

tiden att Jonsered har börjat 

sälja sågar tillsammans med 

CD-skivor och solglasögon 

med musikspelare. 

150 ÅR MED 

POLITIK I SKOGEN 

Karl-Göran Enander, 

hedersdoktor 

vid Skogsfakulteten 

2006, har koll 

på skogspolitiken 

genom historien. 

Kunskapen har 

samlats i boken 

”Skogsskötsel och 

skogspolitik under 150 år”. Politiken 

sätts in i sitt sammanhang 

vilket också ger inblickar 

i forskningen, industrin och 

den tekniska utvecklingen. 

Boken ges ut av Lantbruksuniversitetet 

090-786 83 62 och 

kostar kring 200 kronor. 

TIO PRISAS FÖR 

UNGT ENGAGEMANG 

Tio lärare på Naturbruksgymnasiet 

i Kalix har fått 10 000 

kronor vardera i belöning från 

Baltiska fonden för att de ”på 

ett föredömligt sätt marknadsfört 

skogsbruket och maskinföraryrket 

och därmed bidragit 

till att öka intresset hos ungdomar 

att söka sig till skogsnäringen”. 

De tio är: Jan Ahlm, Katarina 

Brandt, Erland Johansson, Arne 

Karlsson, Mats Lidén, Sture 

Lindfors, Lars Lundström, Peder 

Nilsson, Egon Spiik och 

Lars Lindström. 


NAMN & NYTT

KORSORD 

Senast den 5 juli vill ha era lösningar 

Märk kuvertet med ”Sommarkrysset” 

respektive ”Juniorkrysset” och skicka dem till: 

Vi Skogsägare 

Stålbrandsgatan 5 

214 46 Malmö 

76 

Sommarkrysset 

Namn.......................................................................................................... 

Adress........................................................................................................ 

Postadress............................................................................................. 

VI SKOGSÄGARE 3/07

] 

© 

FÖR- 

ÄLSK- 

ADE 

ÄR 

DET EN 

MOLNFRI 

DAG 

 

© 

© 

 

] 

Passa på att njuta nu när sommaren är 

som vackrast. 

Med ett korsord i trädgårdens vilfåtölj 

blir det dubbelt nöje, dessutom 

en chans att vinna något av 

våra fi na priser. 

Bland de som löser 

juniorkrysset lottar vi 

ut tre dubbel-cd med 

45 hits, däribland alla 

bidragen från melodifestivalen. 

De som löser Sommarkrysset 

har chansen att vinna ett 

graverat kristallblock från Målerås 

av glaskonstnären Mats Jonasson. 

Vi lottar ut ett stort block (17 x 22 cm) 

[ 

FÖLJER 

OFTA 

DÄRFÖR 


HÄST- 

PAPPA 

ÄR 

TÅRAR 

 

FÖR- 

MOD- 

LIGEN 

SPRIDA 

UT 

© 

KAN 

KAKA 

SMAKA 

FÖR- 

BLUFFAD 

DEN 

STÅR PÅ 

KUVERT- 

ET 

STOR 

VINTERHÖGTID 

SOMMARMÅNAD 

© 

ÄR 

VÄNERN 

VÄXT 

SOM GER 

OLJA 

OCH TYG 

BRÅK 

© 

] 

FARVÄL HUSTRU 

TURK- 

IETS 

HUVUD- 

STAD 

] 

SKÖTSEL 

ELLER 

VÅRD 

TJUTA SOM EN 

VARG 

MÄRKE EFTER 

ETT SÅR 

med en havsörn och två mindre block med 

älgar (butikspris 1 600 resp 229 kronor per 

styck). 

TILLVERKNINGEN av 

blocken börjar med en 

gjutning i kristall följt av 

ett omsorgsfullt efterarbete 

med blästring, slipning och 

gravering. 

Den som besöker bruket, 

några mil norr om Nybro, har 

möjlighet att se tekniken. Hyttan 

är öppen för visningar, i anslutning 

till den fi nns dessutom en utställning 

med konstglas. 

Där fi nns glashistorien fram till moder- 

FÖR 

DEM 

GES EN 

BOCK 

SVAL 

ÖPPEN HÄRD I 

SMEDJA FÖR 

UPPVÄRMNING AV 

JÄRNSTYCKEN 

HÄST- 

MAMMA 

TILL- 

VERKAR 

PAPE- 

GOJA 

Juniorkrysset 

Glaskonst och musik till vinnarna 

na arbeten däribland 

kombinationer av 

glas och brons eller 

glas och silver till 

smycken, vilket är 

en av de senaste tillskotten 

i hyttan. 

OKEJ 

FÖLJER 

Q 

▼ 

 

PRATA HIT 

OCH DIT UTAN 

SAMMANHANG 

KOBBAR 

OCH 

SKÄR 

SMÅ- 

SJUNGA 

LURA 

© AB RIGNELL-ZANDER 

Teckningar: Louise Herslow 

Namn.......................................................................................................... 

Adress........................................................................................................ 

Postadress............................................................................................. 

NATUREN har hela tiden varit inspirationskällan 

för Mats Johansson. 

– Jag går mycket i skogen, helst bland 

karga marker med krokiga martallar och 

gråstenslansdkap format av istiden. Det är 

inte natur för skogsproduktion, men väldigt 

inspirerande, säger Mats Jonasson. 

www.matsjonasson.com 

77

KRÖNIKAN 

Vi kan känna oss som hjältar 

I 

Västerbottens inland har våren 

äntligen kommit och med den 

vårfåglar som storspov, tofsvipa 

och en mängd olika sjöfåglar. På 

morgnarna kan man höra orrspel i 

fjärran och se speltjädrar längs 

vägarna. Naturen vaknar till liv efter 

vinterns kyla och mörker. 

Snart kommer skogen också att 

vakna till liv och växa till sig ännu en 

sommar. För mig är det fascinerande 

att se effekten som sol, vatten och 

näringsämnen har på våra skogar. 

Naturen förser oss med fantastiska 

verktyg för att skapa tillväxt i våra 

skogar, vi som är skogsägare har 

stora möjligheter i att bruka våra 

skogar på ett sådant sätt att tillväxten 

och därmed avkastningen på skogsresurserna 

blir så god som möjligt. 

■ ■ ■ 

Kraftsamling skog är ett projekt 

som i grunden är tänkt att ge familjeskogsbruket 

förutsättningar för en 

ökad tillväxt och därmed lönsamhet i 

vårt skogsbruk. 

Under året kommer Kraftsamling 

skog att på allvar börja märkas hos 

oss skogsägare. Projektet ligger rätt 

i tiden, med priser på sågtimmer, 

massaved och biobränslen som på 

många håll ligger på rekordnivåer, 

tack vare god konjunktur och en allt 

starkare konkurrens om skogsråvaran. 

Omställningen av energisystemet 

som tagit fart kommer att öka efterfrågan 

ytterligare. 

■ ■ ■ 

På många håll kan man också se hur 

nya affärsidéer utvecklas med skogsfastigheten 

som utgångspunkt, det 

handlar om allt från skogliga tjänster, 

specialsortiment och nischprodukter 

från skogen till natur turism. 

Personligen är jag övertygad om 

att skogen kan bli en ännu större 

resurs för utveckling av företagande, 

utmaningen är att hitta affärsmöjligheterna. 

Samtidigt har vi en hel del hinder 

och hot att hantera för att skogen ska 

kunna fortsätta vara den resurs för 

landsbygden, sysselsättningen, energiomställningen, 

industrin och miljön 

som vi vill att den ska vara. 

■ ■ ■ 

Våra politiska företrädare måste ta 

en strategisk diskussion om hur de 

ska hantera det svenska skogsbruket. 

Ofta när jag möter beslutsfattare på 

olika nivåer slås jag över att skogen 

verkar vara svaret på väldigt många 

av de problem man vill lösa. 

Å ena sidan är skogen nyckeln 

för omställning av energisystemet, 

sysselsättning och välfärd, å andra 

sidan verkar det ibland inte finnas 

någon gräns för hur stora arealer som 

ska undantas från produktion. 

Om vi ska klara av det framtida 

råvarubehovet från våra skogar, ska 

behovet av avsättningar rymmas 

inom den ram på 900 000 hektar som 

riksdagen beslutat. Det innebär att 

regeringen måste göra en tydlig 

markering till bland annat Skogsstyrelsen 

att ytterligare avsättningar 

inte är aktuella utanför den beslutade 

ramen. 

■ ■ ■ 

Jag möter många hjältar i familjeskogsbruket, 

jag tänker då på de som 

kämpade mot bränderna i Norrbotten 

förra sommaren, alla de skogsägare 

som kämpar med stormfällt virke 

och bekämpning av granbarkborrar 

Foto: Pär Fornling 

i södra Sverige, men inte minst de 

vardagshjältar som med röjsåg och 

planteringsrör skapar framtidens 

skogar. 

För oss som är ägare av jord och 

skog är jobbet i skogen naturligt 

och självklart och en del i livsstilen, 

samtidigt tror jag att det är viktigt att 

vi tar oss tid att känna stolthet för det 

jobb vi gör för framtida generationer. 

Den tillväxt som vi i samarbete med 

naturen skapar är viktig, inte bara 

för oss och de som kommer efter 

oss, utan för samhället i stort. I det 

perspektivet kan vi alla känna oss 

som hjältar! 

Tomas Mörtsell 

Ordförande, Norra Skogsägarna 


H09 - Starkast i beståndet 

Skonsam mot både förare och miljö. Beståndsgående skördare, 1,9-2,1 meter bred, med Mowi 900 parallellkran som 

med lätthet hanterar både Logmax 4000 och SP451LF aggregat eller liknande. Med 8 hjul ger H09 ett extremt lågt 

marktryck och samtidigt en fantastisk framkomlighet. Tigercat H09 är maskinen för dig som vill köra 1:a och 2:a gallring. 

Vårt skotarprogram omfattar fyra 

storlekar 11, 14, 18 och 20 ton. 

Välkomna med förfrågan! 

Tel 0684-656 00, växel 

Fax 0684-656 01 

www.tigercat.se 

Försäljning/information: 

Jan-Erik Svensson 

0684-656 13 070-656 97 00 

Störst i skogen - Tigercat 1075 

En helt oslagbar skotare som lastare hela 20 ton. Kraftig och stabil ram och midjekonstruktion. Lång boggi som ger en 

extremt mjuk gång. Exklusiv stor, 

rymlig hytt med oslagbar sikt. 

Bränslesnål Mercedes 906 

motor. Servicevänlig.

Posttidning B 

LRF Media AB 

Box 6132, 200 11 Malmö 

Välkommen till 

Gunnebo 

Välkommen till vår stora Elmiavisning av kedjor och band. 

Studera, diskutera, känn på grejorna och byt erfarenheter! 

Kedjor för: 

Skogsmaskiner Traktorer Lastbilar ATV 

MEGASTUD 

160TS 

Premiär för våra 

Clark-band för 

stora skogsmaskiner. 

PIGGELIN-FLEX SR-A8 ATV-PIGG 

Terralite 

Grouzerlite 

Rockylite 

monter 583 

Gunnebo Industrier AB 

590 93 Gunnebo 

Tel 0490-890 00 

www.gunneboindustries.com 

ReklamBolaget, Vetlanda 0705

3 - ATL

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?