Ladda ner hela rapporten

2012:9 

Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika 

regler och verksamhetsområden 

Rapport till regeringen: kartläggning enligt IAF:s regleringsbrev för 2012 

Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen 

Box 210 

641 22 Katrineholm 

www.iaf.se 

2 Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF 

Dnr: 2012/188 T3 

Regeringen 

Arbetsmarknadsdepartementet 

103 33 STOCKHOLM 

Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler och verksamhetsområden 

Rapport till regeringen enligt IAF:s regleringsbrev för 2012 

Regeringen har i regleringsbrevet för 2012 gett Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen 

(IAF) följande uppdrag: 

IAF ska kartlägga omfattningen av arbetslöshetskassornas tillämpning av 

branschspecifika regler. Därtill ska IAF utreda om tillämpningen överensstämmer 

med gällande regelverk och föreslå eventuella förändringar i syfte 

att uppnå ett ändamålsenligt regelverk. I uppdraget ingår också att kartlägga 

hur arbetslöshetskassornas verksamhetsområden är avgränsade och 

huruvida de överlappar varandra. Uppdraget ska redovisas senast den 1 

september 2012. 

Arbetslöshetskassorna har fått möjlighet att faktagranska de delar i rapporten 

som bygger på enkätsvar. Vidare har arbetslöshetskassorna också fått ta del av 

rapporten innan publicering. 

Beslut i detta ärende har fattats av Anne-Marie Qvarfort, generaldirektör. 

Beställare har varit Gunilla Wandemo, chef för granskningsenheten. 

Rapporten har utarbetats inom IAF av utredarna Jessica Edelbro Laurell, Leila 

Guici och Fredrik Karlman (uppdragsledare), granskningsenheten. Försäkringsjuristen 

Ingrid Boström, rättsenheten, har gjort rättsutredningen. I arbetet har 

även Eva Nordström, analysenheten, deltagit. I den slutliga beredningen har 

chefsjurist Lars Seger, rättsenheten och biträdande enhetschef Ulf Staffansson, 

rättsenheten deltagit. 

Katrineholm den 31 augusti 2012 

Anne-Marie Qvarfort 

Generaldirektör 

Gunilla Wandemo 

Chef för granskningsenheten

Innehållsförteckning 

Sammanfattning ................................................................................................................. 5 

1 Inledning .................................................................................................................. 7 

1.1 Uppdraget ....................................................................................................... 7 

1.2 Syfte och genomförande ................................................................................ 7 

1.3 Bakgrund ...................................................................................................... 10 

2 Regelstyrning ......................................................................................................... 12 

2.1 Tillämpning av det branschspecifika regelverket i lag, förordning eller 

föreskrift ........................................................................................................ 12 

3 Arbetslöshetskassornas tolkning av rättspraxis för anställda i bemannings- 

företag .................................................................................................................... 16 

3.1 Resultat av enkätundersökningen ................................................................ 16 

3.2 Arbetslöshetskassornas rutinbeskrivningar ................................................. 17 

4 Kassaspecifika tillämpningar för vissa särskilda yrkesgrupper.............................. 18 

4.1 Särskilda yrkesgrupper ................................................................................ 18 

4.2 Arbetslöshetskassornas uppskattningar av antalet ärenden ....................... 22 

4.3 Arbetslöshetskassornas underlag för kassaspecifika tillämpningar av 

regelverket .................................................................................................... 22 

4.4 Branschtillämpningsavtal ............................................................................. 23 

4.5 Anser arbetslöshetskassorna att regelverket behöverförtydligas? .............. 24 

5 Säsongsarbetslösa ................................................................................................ 26 

5.1 Förekomsten av säsongsarbetslöshet och tillämpning av regelverket ........ 26 

5.2 Anser arbetslöshetskassorna att regelverket behöver förtydligas? ............. 27 

6 Arbetslöshetskassornas verksamhetsområden ..................................................... 29 

6.1 Legal bakgrund............................................................................................. 29 

6.2 Hur är arbetslöshetskassornas verksamhetsområden avgränsade? ........... 30 

7 Slutdiskussion ........................................................................................................ 34 

7.1 Regelstyrning ............................................................................................... 34 

7.2 Kassaspecifika tillämpningar för vissa särskilda yrkesgrupper .................... 36 

7.3 Säsongsarbetslösa ....................................................................................... 37 

7.4 Arbetslöshetskassornas verksamhetsområden ........................................... 37 

8 Käll- och litteraturförteckning ................................................................................. 39 

Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF 3

9 Bilagor .................................................................................................................... 41 

Bilaga 1: IAF:s rättsutredning angående branschspecifika regler ......................... 41 

Bilaga 2: Förteckning över lagrum ......................................................................... 55 

Bilaga 3: IAF:s enkätundersökning – Arbetslöshetskassornas tillämpning av 

branschspecifika regler etc. ................................................................................... 58 

Bilaga 4: Sammanställning av arbetslöshetskassornas enkätsvar avseende ja- 

och nejfrågor samt antalsfrågor ............................................................................. 63 

Bilaga 5: Sammanställning av arbetslöshetskassornas verksamhetsområden..... 65 

4 Arbetslöshetskassornas hantering av branschspecifika regler, IAF

Sammanfattning 

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) har i regleringsbrevet för 2012 

fått i uppdrag att kartlägga omfattningen av arbetslöshetskassornas tillämpning 

av branschspecifika regler samt att utreda om dessa stämmer överens med gällande 

regler. I uppdraget ingick också att föreslå eventuella förändringar i syfte att 

uppnå ett ändamålsenligt regelverk. Det ingick också att kartlägga hur arbetslöshetskassornas 

verksamhetsområden är avgränsade och om det finns några överlappningar. 

Kartläggning av branschspecifika regler 

För att utreda omfattningen och tillämpningen av branschspecifika regler har IAF 

genomfört en webbaserad enkät som samtliga 30 arbetslöshetskassor har besvarat. 

Av IAF:s kartläggning framgår bland annat följande: 

20 arbetslöshetskassor tillämpar det branschspecifika regelverk som regleras 

i lag, förordning eller föreskrift. De yrkesgrupper som flest arbetslöshetskassor 

tillämpar det branschspecifika regelverket på är: personer 

som utövar ett konstnärligt arbete och andra yrkesgrupper med gage 

samt lärare och cirkelledare. 

11 arbetslöshetskassor uppger att de gör kassaspecifika tillämpningar av 

regelverket för vissa yrkesutövare. Exempel på sådana yrkesutövare är: 

kulturarbetare, författare, bloggare, journalister, provisionsanställda, tolkar, 

arvoderade pastorer, sjöfolk och anställda inom bemanningsföretag. 

18 arbetslöshetskassor uppger att de tolkar rättspraxis som att det går 

att få ersättningen mellan uppdragen i bemanningsföretagens uthyrningsverksamhet. 

De flesta av dessa arbetslöshetskassor uppger dock 

att en förutsättning är att anställningen har upphört. 

14 arbetslöshetskassor svarar att det förekommer yrkesgrupper med 

återkommande säsongsarbetslöshet. Som exempel uppger arbetslöshetskassorna: 

trädgårdsarbetare, skogsarbetare, fönsterputsare, snöröjare, 

anställda inom turistsektorn och företagare med säsongsföretag. 

De flesta arbetslöshetskassorna har svårt att göra uppskattningar av den exakta 

omfattningen av antalet ärenden. Av de uppskattningar som arbetslöshetskassorna 

ändå gjort framkommer det att ärendena är ojämnt fördelade mellan de 

olika arbetslöshetskassorna i alla undersökta ärendekategorier. 

Angående tillämpningen av regelverket konstaterar IAF att arbetslöshetskassorna 

tillämpar branschspecifika regler i begränsad omfattning när det gäller beräkning 

av tid i arbetsvillkoret. Vidare skiljer sig förutsättningarna åt mellan de olika yr- 


keskategorier som arbetslöshetskassorna organiserar avseende omräkningen av 

redovisad tid i arbetsgivarintygen eller kontrakten så att även förberedelsetid inkluderas. 

Detta gäller även förutsättningarna för att omvandla en arbetsprestation 

till arbetad tid. 

Mot bakgrund av vad som kommit fram i kartläggningen av branschspecifika regler 

blir IAF:s slutsatser dessa: 

IAF föreslår att regeringen överväger att reglera i lag att även tid med annan 

ersättning på grund av att anställningen har upphört ska räknas med i 

arbetsvillkoret. I nuvarande reglering gäller detta för avgångsvederlag och 

ekonomiskt skadestånd som motsvarar lön. 

IAF kommer mot bakgrund av vad kartläggningen visar att utvärdera om 

IAF:s föreskrifter om bland annat godkännande av branschtillämpningsavtal 

verkligen åstadkommer en nödvändig samordning av rättstillämpningen. 

Det gäller bland annat frågor om hur arbete som kräver exempelvis 

förberedelse- eller repetitionstid för vissa grupper av yrkesutövare ska 

tillgodoräknas vid prövning om arbetsvillkoret är uppfyllt. 

Kartläggning av arbetslöshetskassornas verksamhetsområden 

IAF:s kartläggning av arbetslöshetskassornas verksamhetsområden visar att det 

finns skillnader kring hur dessa är utformade. Vissa arbetslöshetskassor kan organisera 

stora delar av arbetsmarknaden medan andra bara kan organisera arbetstagare 

i en avgränsad bransch. Sammanslagningar av arbetslöshetskassor 

har framförallt under senare år också skapat bredare verksamhetsområden, där 

en naturlig gemensam branschtillhörighet ofta saknas. Utvecklingen på den 

svenska arbetsmarknaden gör att gränsdragningen mellan olika yrkesgrupper blir 

allt mer utsuddad. IAF konstaterar därför att den nuvarande gränsdragningen 

mellan arbetslöshetskassornas verksamhetsområden därmed börjar spela ut sin 

roll. 


1 Inledning 

1.1 Uppdraget 

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) har i regleringsbrevet för 2012 

fått följande uppdrag: 

”IAF ska kartlägga omfattningen av arbetslöshetskassornas tillämpning av 

branschspecifika regler. Därtill ska IAF utreda om tillämpningen överensstämmer 

med gällande regelverk och föreslå eventuella förändringar i syfte 

att uppnå ett ändamålsenligt regelverk. I uppdraget ingår också att kartlägga 

hur arbetslöshetskassornas verksamhetsområden är avgränsade och 

huruvida de överlappar varandra. Uppdraget ska redovisas senast den 1 

september 2012.” 

Denna rapport är IAF:s återrapportering av uppdraget från regeringen. 

1.2 Syfte och genomförande 

1.2.1 Syfte 

Uppdraget har tre syften: 

att kartlägga omfattningen av arbetslöshetskassornas tillämpning av 

branschspecifika regler. 

att utreda om tillämpningen av branschspecifika regler överensstämmer 

med gällande regelverk och föreslå eventuella förändringar för att uppnå 

ett ändamålsenligt regelverk. 

att kartlägga hur arbetslöshetskassornas verksamhetsområden är avgränsade 

och om de överlappar varandra. 

IAF har kartlagt om och i vilka situationer arbetslöshetskassorna tillämpar 

branschspecifika regler. Kartläggningen omfattade både arbetslöshetskassornas 

tillämpning utifrån det branschspecifika regelverket och om det finns branschspecifik 

tillämpning av regelverket när det gäller yrkesutövare som inte omfattas av 

de branschspecifika reglerna. 

IAF har även kompletterat kartläggningen med tillämpningen av regelverket vid 

säsongsarbetslöshet. 

1.2.2 Genomförande 

För att svara på regeringsuppdraget har IAF i huvudsak arbetat utifrån följande 

frågor: 


1. I vilken omfattning tillämpar arbetslöshetskassorna branschspecifika regler 

och hur ser tillämpningen av de branschspecifika reglerna ut? 

2. Förekommer det branschspecifik tillämpning av regelverket när det gäller 

yrkesutövare som inte omfattas av de branschspecifika reglerna och hur 

ser den tillämpningen i så fall ut? 

3. I vilken omfattning förekommer säsongsarbetslösa ersättningstagare och 

hur ser arbetslöshetskassornas tillämpning av regelverket ut i dessa fall? 

4. Hur är arbetslöshetskassornas verksamhetsområden avgränsade och vilka 

överlappningar finns? 

För att kunna leverera en så heltäckande och kostnadseffektiv kartläggning som 

möjligt inom utsatta tidsramar har IAF genomfört en enkätundersökning för att 

besvara frågorna. Enkäten var webbaserad och riktade sig till samtliga arbetslöshetskassor. 

För att ytterligare ta hänsyn till effektivitetsperspektivet samordnades 

enkätutskicket med ett annat regleringsbrevsuppdrag om hur det säkerställs att 

personer med arbetslöshetsersättning inte samtidigt får ersättning från socialförsäkringen. 

Enkäten (se bilaga 3) var uppdelad i tre delar: 

I den första delen ställde IAF frågor om det branschspecifika regelverk 

som finns i lag, förordning eller föreskrift eller där viss rättspraxis utvecklats 

i förhållande till det förstnämnda. 

I den andra delen ställde IAF frågor kring kassaspecifika tillämpningar 

som utvecklats för sådana särskilda yrkesgrupper som inte omfattas av 

det branschspecifika regelverket. 

Slutligen ställde IAF i den tredje delen frågor om arbetslöshetskassornas 

handläggning av sådana yrkesgrupper som har återkommande säsongsarbetslöshet. 

IAF bad också arbetslöshetskassorna att i förekommande 

fall bifoga eventuella rutiner, branschöverenskommelser etc. separat. 

Kartläggningen har skett på en övergripande nivå och någon bedömning i det 

enskilda fallet har inte gjorts. Samtliga 30 arbetslöshetskassor har besvarat enkäten. 

Det insamlade materialet har varit en del av underlaget för en rättsutredning. 

Kartläggningen av hur arbetslöshetskassornas verksamhetsområden är avgränsade 

och om de överlappar varandra har IAF gjort utifrån de uppgifter som myndigheten 

har registrerade i IAF:s databas Akreg 1 . 

1.2.3 Begrepp 

IAF har utgått från följande begrepp vid arbetet med rapporten: 

Regelstyrning – arbetslöshetsförsäkringen regleras i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring 

(ALF) med kompletterande förordning och föreskrifter. Regelverket 

innehåller ett antal specialregler för vissa grupper av yrkesutövare och 

1 I Akreg registreras bl.a. arbetslöshetskassornas stadgar, däribland verksamhetsområdet. 


anscher. Föreskrifter och praxis kompletterar i första hand bestämmelserna om 

de grundläggande villkoren för rätt till arbetslöshetsersättning i 9 § ALF, reglerna 

för tillgodoräknande av tid vid beräkning av arbetsvillkoret enligt 12 – 13 §§ ALF 

samt beräkningen av antalet dagpenningbelopp som ska betalas ut när en sökande 

har arbetat under en del av ersättningsveckan enligt 38 § ALF. 

IAF har bland annat utfärdat föreskrifter om att lärare, cirkelledare och SFI-lärare 

med ferielön inte har rätt till arbetslöshetsersättning under ferieuppehåll och 

tjänstgöringsfri tid samt omräkning av undervisningstimmar till klocktimmar för 

vissa lärare och cirkelledare. IAF har också utfärdat föreskrifter för tillgodoräknande 

av tid för vissa yrkesgrupper vars arbete kräver förberedelse- och repetitionstid. 

Det finns också föreskrifter med särskilda regler för hur inkomsten omvandlas 

till timmar och beräkningen av antalet ersättningsdagar per vecka för 

dem med konstnärligt arbete i vissa situationer. För företagare som är yrkesfiskare 

finns vissa särregler i förordning och föreskrift som rör rätten till arbetslöshetsersättning 

vid vissa väderförhållanden m.m. 

Utöver det som framkommit ovan har det också utvecklats viss rättspraxis som i 

första hand berör vissa yrkesutövare och branscher. Exempelvis har detta skett 

när det gäller deltidsarbetslösa inom vissa branscher som tillämpar speciella arbetstidsystem. 

Den rättspraxis som utvecklats angående sökande med upprepade 

uppdrag inom bemanningsföretags uthyrningsverksamhet och deltidsanställda 

i bemanningsföretags uthyrningsverksamhet öppnar i viss mån för tolkningsmöjligheter. 

Branschspecifika regler – Inom arbetslöshetsförsäkringen finns vissa föreskrifter 

– och det förekommer viss tillämpning med stöd i rättspraxis eller kassaspecifika 

tillämpningar hos arbetslöshetskassorna - som mer eller mindre specifikt rör 

vissa branscher eller yrkeskategorier. 

Kassaspecifika tillämpningar angående vissa särskilda yrkesgrupper – Det 

förekommer kassaspecifika tillämpningar av regelverket för vissa yrkesutövare 

och branscher. Med kassaspecifika tillämpningar menas sådana tillämpningar 

som utvecklats för särskilda yrkesgrupper men som inte omfattas av det 

branschspecifika regelverket. 

Säsongsarbetslösa – är yrkesutövare med återkommande säsongsarbetslöshet. 

IAF har ett bemyndigande som ger rätt att utfärda regler som begränsar rätten 

till ersättning för arbetstagare som huvudsakligen är sysselsatta i yrken där 

arbetslöshet återkommer årligen. 

1.2.4 Rapportens disposition 

Rapporten inleds med en resultatsammanställning som är indelad i fyra avsnitt 

baserad på IAF:s enkät till arbetslöshetskassorna. I det första avsnittet (kapitel 2) 

behandlar IAF regelstyrningen vid tillämpning av branschspecifika regler. Det 

andra avsnittet (kapitel 3) innehåller en redogörelse för arbetslöshetskassornas 


handläggning av ärenden inom bemanningsföretags uthyrningsverksamhet och 

deltidsanställda i bemanningsföretags uthyrningsverksamhet. I nästa avsnitt (kapitel 

4) finns en redogörelse för kassaspecifika tillämpningar för vissa yrkesgrupper. 

Följande avsnitt (kapitel 5) behandlar säsongsarbetslöshet. 

Efter den enkätbaserade resultatsammanställningen följer en kartläggning av hur 

arbetslöshetskassornas verksamhetsområden är avgränsade och hur de överlappar 

varandra (kapitel 6). 

I slutdiskussion (kapitel 7) analyserar IAF resultatet av kartläggningen och föreslår 

förändringar i syfte att uppnå ett ändamålsenligt regelverk. I bilaga 1 finns 

IAF:s rättsutredning om branschspecifika regler. Aktuellt lagrum redovisas i bilaga 

2. Övriga bilagor är den enkät som IAF skickat till arbetslöshetskassorna 

(bilaga 3), deras svar på ja- och nejfrågor samt antalsfrågor (bilaga 4) samt en 

sammanställning av arbetslöshetskassornas stadgereglerade verksamhetsområden 

(bilaga 5). 

1.3 Bakgrund 

Inom arbetslöshetsförsäkringen finns vissa föreskrifter – och det förekommer viss 

tillämpning med stöd i rättspraxis eller kassaspecifik praxis hos arbetslöshetskassorna 

- som mer eller mindre specifikt rör vissa branscher eller yrkeskategorier. 

Föreskrifterna och praxis kompletterar i första hand bestämmelserna om de 

grundläggande villkoren för rätt till arbetslöshetsersättning i 9 § ALF, reglerna för 

tillgodoräknande av tid vid beräkning av arbetsvillkoret enligt 12 – 13 §§ ALF 

samt beräkningen av antalet dagpenningbelopp som ska betalas ut när en sökande 

har arbetat under en del av ersättningsveckan enligt 38 § ALF. 

IAF har bland annat utfärdat föreskrifter om att lärare, cirkelledare och SFI-lärare 

med ferielön inte har rätt till arbetslöshetsersättning under ferieuppehåll samt 

omräkning av undervisningstimmar till klocktimmar för vissa lärare och cirkelledare. 

IAF har också utfärdat föreskrifter för tillgodoräknande av tid för vissa grupper 

av yrkesutövare vars arbete kräver förberedelse- och repetitionstid. Det finns 

också föreskrifter med särskilda regler för hur inkomst omvandlas till timmar och 

beräkningen av antalet ersättningsdagar per vecka för dem med konstnärligt arbete 

i vissa situationer. 

För företagare som är yrkesfiskare finns vissa särregler i förordning och föreskrift 

som rör rätten till arbetslöshetsersättning vid vissa väderförhållanden m.m. 

Vad gäller yrkesutövare med återkommande säsongsarbetslöshet har IAF ett 

bemyndigande som ger rätt att utfärda regler för att begränsa rätten till ersättning 

för arbetstagare som huvudsakligen är sysselsatta i yrken där arbetslöshet återkommer 

med årlig regelbundenhet 2 . IAF har hittills inte använt sig av detta bemyndigande. 

Av IAF:s tidigare undersökningar angående säsongsarbetslöshet 

går det att utläsa att arbetslöshetsförsäkringen inte fungerar som en omställ- 

2 42 § ALF och 29 § ALFFo 


ningsförsäkring för denna grupp, utan som en yrkesförsäkring. Både IAF:s studie 

från 2008 och Riksrevisionens studie från 2010 visar att gruppen säsongsarbetslösa 

är relativt liten. IAF:s rapport visar också att gruppen är heterogen och det är 

därmed svårt att reglera ersättningsrätten. Dessutom blir gruppen allt mindre sedan 

de förändringar som skedde i arbetslöshetsförsäkringen under 2007 som 

innebär att ramtiden beräknas på de senaste tolv månaderna före arbetslösheten, 

istället för de tidigare sex månaderna. Det innebär att den som arbetat heltid 

under bara sex av de tolv senaste månaderna inte kan få ut ersättning som motsvarar 

den anställningen 3 . 

Det förekommer även kassaspecifika tillämpningar av regelverket för vissa särskilda 

yrkesgrupper. I vilken omfattning detta förekommer och vilka branscher det 

gäller kommer att kartläggas i detta uppdrag. 

Arbetslöshetskassornas verksamhetsområden är i huvudsak avgränsade till vissa 

branscher. Det förekommer dock vissa avvikelser från detta. IAF:s kartläggning 

kommer att belysa detta mer ingående. 

3 RiR2011:1 Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen – omställning eller yrkesförsäkring? 

s.34. 


2 Regelstyrning 

Detta kapitel innehåller en redovisning av arbetslöshetskassornas tillämpning av 

de branschspecifika regler som regleras i lag, förordning eller föreskrift samt den 

praxis som utvecklats i anslutning till dessa. Till grund för redogörelsen ligger de 

svar som arbetslöshetskassorna har lämnat på IAF:s enkät samt i vissa fall de 

kompletterande rutinbeskrivningar som några arbetslöshetskassor skickat in till 

IAF. Arbetslöshetskassornas svar på ja- och nejfrågor samt antalsfrågor redovisas 

i bilaga 4. 

2.1 Tillämpning av det branschspecifika regelverket i lag, 

förordning eller föreskrift 

I enkäten ställde IAF frågan om arbetslöshetskassorna tillämpar något av det 

branschspecifika regelverk som regleras i lag, förordning eller föreskrift. 20 arbetslöshetskassor 

svarade att de tillämpade detta regelverk, medan 10 arbetslöshetskassor 

svarade att de inte gjorde det. Av svaren framgår att arbetslöshetskassornas 

vanligaste tillämpningar av regelverket rör: 

personer som utövar konstnärligt arbete och yrkesgrupper med gage, förberedelse 

och repetitionstid (13 arbetslöshetskassor). 

lärare (12 arbetslöshetskassor). 

cirkelledare (7 arbetslöshetskassor). 

Arbetslöshetskassorna har haft svårt att uppskatta antalet ärenden som handlagts 

enligt det branschspecifika regelverk som regleras i lag, förordning och föreskrift. 

Tio arbetslöshetskassor har försökt att uppskatta antalet handlagda 

ärenden enligt detta regelverk för 2011. IAF noterar att det finns en stor spridning 

bland enkätsvaren, där exempelvis Journalisternas arbetslöshetskassa uppskattade 

att den hade handlagt 2 ärenden medan Lärarnas arbetslöshetskassa uppskattade 

att den hade handlagt 1300 ärenden. 

2.1.1 Svårigheter vid tillämpning av det branschspecifika regelverk som 

regleras i lag, förordning eller föreskrift 

IAF har frågat arbetslöshetskassorna om de upplever att det branschspecifika 

regelverk som regleras i lag, förordning eller föreskrift är mer komplext än regelverket 

i stort. Sju arbetslöshetskassor upplever att det branschspecifika regelverk 

som regleras i detta regelverk är mer komplext att tillämpa än regelverket i stort. 

I enkätsvaren framkommer bland annat att regelverket för beräkning av uppehållslön 

och ferielön för lärare och annan skolpersonal samt tillämpningen av 

regelverket för konstnärligt arbete är det som arbetslöshetskassorna upplever 

som mest komplicerat. När det gäller beräkningen av ferielönen består svårigheten 

i att beräkna hur länge avslaget med ferielön, alltså den period då den sökande 

inte har rätt till arbetslöshetsersättning på grund av ferielön, ska sträcka 


sig samt i beräkningen av normalarbetstid och dagsförtjänst efter det att avslagsperioden 

har passerat. Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa anser också att 

det är särskilt svårt att beräkna avslagstiden vid sänkt arbetsutbud enligt IAF:s 

föreskrift. Arbetslöshetskassan svarar vidare att det som gör regelverket svårt att 

tillämpa är att detta inte är utformat för att passa handläggningen för medlemmar 

där anställningen avslutas tidigare än i samband med sommaruppehållet. Avstängningen 

ska i dessa fall först läggas ut i samband med sommaruppehållet 

och arbetslöshetskassan anser att det är svårt för den enskilde vilket kan leda till 

riskmoment i handläggningen och till felaktiga utbetalningar. 

Akademikernas erkända arbetslöshetskassa menar att regelverket kring lärare 

och ferielön är det mest komplexa och tekniskt svårbegripliga i arbetslöshetsförsäkringen. 

Akademikernas erkända arbetslöshetskassa uppger också att det är 

svårare att få fram beslutsunderlag för medlemmar som utför konstnärligt arbete 

än för andra typer av ärenden. 

Flera arbetslöshetskassor upplever också att det finns en otydlighet kring vilka 

yrkesutövare som ska bedömas utifrån det schabloniserade timlönebeloppet för 

konstnärligt arbete. 4 Arbetslöshetskassorna uttrycker därför ett önskemål om en 

tydligare definition. Akademikernas erkända arbetslöshetskassa ifrågasätter i 

detta sammanhang rimligheten i att hantera ett arvode eller gage för en etablerad 

dirigent eller artist på samma sätt som för en birollsinnehavare i en nyårsrevy. 

I enkätsvaren belyser flera arbetslöshetskassor problematiken med att ansökningarna 

om arbetslöshetsersättning kan vara förlagda till vissa perioder på året, 

som till exempel vid terminsluten för lärare. I enkätsvaren framkommer också 

problematiken med att denna typ av ärenden förekommer relativt sällan i arbetslöshetskassornas 

handläggning. Detta skapar problem med att bibehålla kompetensen 

hos arbetslöshetskassorna, särskilt då arbetslöshetskassorna menar att 

rättspraxis inte alltid är så tydlig. 

2.1.2 Arbetslöshetskassornas enkätsvar angående rättspraxis 

Tidigare i rapporten har det framkommit att det utvecklats viss rättspraxis som i 

första hand berör vissa yrkesutövare och branscher. IAF har i enkäten frågat arbetslöshetskassorna 

om de tillämpar några av dessa tolkningar 5 . 22 arbetslöshetskassor 

svarade att de tillämpar sådana branschspecifika tolkningar. Arbetslöshetskassorna 

uppger att de för följande grupper använder branschspecifika 

tolkningar som utvecklats i rättspraxis: 

Kontaktperson/kontaktfamilj, stödfamilj, ledsagare, god man 

Vid speciella arbetssystem/arbetstidsavtal som inte i förväg är bestämda 

Deltidsanställda brandmän och anställningar med jourtid 

4 Se IAF:s rättsutredning, bilaga 1, s. 53 ff 

5 Observera att frågan inte gällde anställda inom bemanningsföretag, som behandlades i en sär- 

skild fråga. 


Förtroendevalda och politiska uppdrag 6 

Konstnärligt arbete och musiker 

Lärare 

Idrottsmän. 

En majoritet av de åtta arbetslöshetskassor som svarar att de inte tillämpar några 

av de branschspecifika tolkningar som utvecklats i rättspraxis uppger att den 

bransch där deras medlemmar ingår inte är så specifik att särskilda tolkningar 

utvecklats i rättspraxis. 

19 arbetslöshetskassor har uppskattat hur många ärenden som handlagts enligt 

någon av de branschspecifika tolkningar som utvecklats i rättspraxis för 2011. 

Uppskattningarna visar på stort spridning, allt från 0 ärenden 7 till 850 ärenden 8 . 

I enkäten ställde IAF frågan om arbetslöshetskassorna upplever att rättspraxis 

har klarlagt hur arbetslöshetskassan ska handlägga ärenden som berör branschspecifika 

tolkningar. 15 arbetslöshetskassor uppger att de upplever att rättspraxis 

har klarlagt hur kassan ska handlägga ärenden som berör branschspecifika tolkningar. 

15 arbetslöshetskassor uppger däremot att de inte upplever att rättspraxis 

har klarlagt hur kassan ska handlägga ärenden som berör branschspecifika tolkningar. 

Av de 15 arbetslöshetskassor som svarat att de inte upplever att rättspraxis klarlagt 

hur arbetslöshetskassan ska handlägga ärenden som berör branschspecifika 

tolkningar framkommer följande: 

12 arbetslöshetskassor anser att rättspraxis inte är tillräckligt tydlig. 9 

7 arbetslöshetskassor anser att domstolarna inte ger entydigt svar på hur 

en fråga ska hanteras. 10 

6 IAF konstaterar i detta sammanhang att det finns domar där en sökande som har varit förtroendevald 

och ersatts med arvode i vissa fall har fått tillgodoräkna sig tid för förtroendeuppdraget i arbetsvillkoret. 

Vilka förtroendeuppdrag som får tillgodoräknas i arbetsvillkoret har dock inte preciserats 

i rättspraxis. Frågeställningarna har också varit föremål för utredning i betänkandet ”Större 

ekonomisk trygghet för förtroendevalda” (SOU 2011:54). I betänkandet föreslås att förtroendevalda 

som har uppdrag som enligt lag berättigar till ledighet från anställning, t.ex. fackligt förtroendevalda 

och nämndemän ska likställas med arbetstagare och företagare i arbetslöshetsförsäkringen. Även 

andra som har offentliga uppdrag som regleras i lag eller annan författning, t.ex. god man, kontaktperson 

eller familjehemsförälder föreslås omfattas av dessa regler. 

7 Farmacitjänstemännens, Finans- och försäkringsbranschens, Hamnarbetarnas, Hotell- och restauranganställdas, 

Journalisternas, Lärarnas och Sveriges entreprenörers (nytt namn på Bensinhandlarnas 

arbetslöshetskassa från och med den 16 augusti 2012) arbetslöshetskassor. 

8 Handelsanställdas arbetslöshetskassa 

9 Arbetslöshetskassan Alfa, Akademikernas erkända, Elektrikernas, Hotell- och restauranganställdas, 

IF Metalls, Kommunalarbetarnas, Lärarnas, Småföretagarnas, STs, Svensk handels och arbetsgivarnas, 

Sveriges arbetares och Unionens arbetslöshetskassor. 

10 Arbetslöshetskassan Alfa, Elektrikernas, Hotell- och restauranganställdas, IF Metalls, STs, 

Svensk handels och arbetsgivarnas och Unionens arbetslöshetskassor. 


Bland arbetslöshetskassornas enkätsvar om vad som är otydligt i rättspraxis 

framkommer bland annat följande. Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa 

uppger att för till exempel deltidsbrandmän och medlemmar med förtroendeuppdrag 

är praxis begränsad. Akademikernas erkända arbetslöshetskassa ansåg att 

den inte fått tydliga svar eller besked i rättspraxis för hanteringen av medlemmar 

som utfört konstnärligt arbete. I övrigt framgår det av enkätsvaren att det finns en 

stor andel ärenden med avvikande fall inom dessa grupper av ärenden och att 

flera arbetslöshetskassor anser att antalet domar är för få för att kunna dra slutsatser. 

2.1.3 Anser arbetslöshetskassorna att regelverket i lag, förordning eller 

föreskrift behöver förtydligas? 

I enkäten ställde IAF frågan om arbetslöshetskassan anser att regelverket kan 

förtydligas. 23 arbetslöshetskassor svarar att de anser att regelverket kan förtydligas. 

Av de arbetslöshetskassor som svarat att regelverket kan förtydligas framkom att: 

10 arbetslöshetskassor önskade tydligare regelverk exempelvis genom 

tydligare lagar, föreskrifter och förordningar. 

7 arbetslöshetskassor önskade förenklingar av regelverket, genom att 

detta görs mer detaljerat och lättbegripligt. 

Bensinhandlarnas arbetslöshetskassa anser att regelverket borde uppdateras 

enligt aktuell rättspraxis. Akademikernas erkända arbetslöshetskassa anser att 

det bör göras en översyn kring hanteringen av olika anställningsformer istället för 

olika branscher. Arbetslöshetskassan menar att problemen kring hanteringen av 

arbetad tid, värdet av utfört arbete både gällande tid och inkomst samt kassakortsredovisning 

snarare är knutet till nya och oklara anställningsformer än till 

vilken bransch en ersättningssökande hör. Akademikernas erkända arbetslöshetskassa 

anser också att det är allt vanligare att arbete påbörjas utan att något 

skriftligt anställningsavtal finns, eller ens upprättas senare. Vidare ansåg arbetslöshetskassan 

att en anställning allt oftare inte kan definieras som varken tillsvidare-, 

prov- eller tidsbegränsad anställning samt att det dessutom är svårt att 

fastslå överenskommen arbetstid. Unionens arbetslöshetskassa svarade att problematiken 

kring de specifika branscherna företrädesvis finns vid tillämpning av 

9,12, 23b, 25 a och 39 §§ lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkringen. 


3 Arbetslöshetskassornas tolkning av rättspraxis 

för anställda i bemanningsföretag 

I detta kapitel finns IAF:s redogörelse för enkätsvaren kring hur arbetslöshetskassorna 

tolkar den rättspraxis som utvecklats för sökande med upprepade uppdrag 

inom bemanningsföretags uthyrningsverksamhet och deltidsanställda inom 

bemanningsföretags uthyrningsverksamhet. Som nämnts tidigare öppnar denna 

praxis i viss mån för tolkningar. 

3.1 Resultat av enkätundersökningen 

I enkäten frågade IAF arbetslöshetskassorna hur de tolkat rättspraxis för sökande 

med upprepade uppdrag inom bemanningsföretags uthyrningsverksamhet samt 

deltidsanställda i sådan verksamhet. 18 arbetslöshetskassor uppgav att det går 

att få ersättning mellan uppdragen, men inte under den tid en ersättningssökande 

är deltidsanställd i ett bemanningsföretag. Flera av dessa 18 arbetslöshetskassor 

påpekar dock att anställningen måste ha upphört helt mellan anställningarna 

och hänvisar här i vissa fall till gällande rättspraxis 11 . 

De övriga tolv arbetslöshetskassorna som svarade på enkäten hade olika uppfattningar 

om ersättningsrätten för sökande anställda i bemanningsföretags uthyrningsverksamhet. 

Skogs- och lantbrukstjänstemännens arbetslöshetskassa 

uppger till exempel att den som har upprepade uppdrag inom bemanningsföretags 

uthyrningsverksamhet inte har någon ersättningsrätt. GS arbetslöshetskassa 

uppger att den, liksom de ovanstående 18 arbetslöshetskassorna, betalar ut ersättning 

mellan uppdrag om anställningen upphört. Arbetslöshetskassan anger 

dock även att om den sökande har en fastställd veckoarbetstid på deltid så betalar 

arbetslöshetskassan ut ersättning för resterande tid. Arbetslöshetskassan Alfa 

uppger att deras policy är att bevilja ersättning så länge arbetet inte ses som ett 

hinder för den sökande att åta sig andra arbeten. 

I enkäten bad IAF arbetslöshetskassorna uppskatta antalet ärenden för 2011 

rörande sökande med upprepade uppdrag inom bemanningsföretags uthyrningsverksamhet 

och deltidsanställda i sådan verksamhet. 5 av arbetslöshetskassorna 

uppskattar antalet till 100-200 ärenden. Finans- och försäkringsbranschens-, 

Transportarbetarnas- och Sveriges arbetares arbetslöshetskassor uppskattar att 

det rör sig om cirka 45-90 ärenden, Elektrikernas- och Livsmedelsarbetarnas 

arbetslöshetskassor uppger att det rör sig om cirka 10-15 ärenden per kassa medan 

5 av arbetslöshetskassorna uppger att det rör sig om enstaka ärenden. 

Skogs- och lantbrukstjänstemännens och Musikernas arbetslöshetskassor uppger 

i enkäten att de inte hade några sådana ärenden under 2011. Tolv av arbetslöshetskassorna 

kunde inte svara på frågan. 

11 Se rättsutredningen i bilaga 1, s. 48 ff 


3.2 Arbetslöshetskassornas rutinbeskrivningar 

Av rutinbeskrivningarna som arbetslöshetskassorna lämnat till IAF framgår att 

anställda anses som heltidsanställda eller anställda motsvarande sitt arbetsutbud 

inom yrken där 

arbetstidens omfattning varierar eller är oreglerad 

anställningar i vilka arbetstiden anses vara omöjlig att kontrollera 

anställningar inom yrkesområden där kollektivavtalen föreskriver heltidsanställning. 

Därmed är en arbetssökande med en sådan anställning inte ersättningsberättigad 

även om denne de facto arbetar mindre än sin fastställda normalarbetstid 

eller arbetsutbud. 

Flera av arbetslöshetskassorna hänvisar också till SO:s 12 handläggarstöd och till 

bestämmelser enligt LAS och kollektivavtal. Av SO:s handläggarstöd framgår att 

det inte finns stöd för några särskilda begränsningar i ersättningsrätten efter avslutade 

anställningar som uthyrd, under förutsättning att anställningarna varit 

förenliga med LAS och kollektivavtal. Detta gäller både tillsvidareanställningar 

och visstidsanställningar. I SO:s handläggarstöd framgår också att om det visar 

sig att anställningen att hyras ut inte har varit förenlig med LAS och gällande kollektivavtal 

ska arbetslöshetskassorna pröva om det finns anledning att tillämpa 

de särskilda begränsningsreglerna. Om det framgår av ärendet att uthyrningsföretaget 

försöker belasta arbetslöshetsförsäkringen med sina personalkostnader 

mellan uthyrningstillfällena kan det enligt SO:s handläggarstöd finnas anledning 

att avslå ersättningsanspråket. Av några arbetslöshetskassors rutinbeskrivningar 

framgår det att kassorna inte kontrollerar om anställningen som upphört har varit 

förenlig med LAS eller gällande kollektivavtal. 

12 Arbetslöshetskassornas samorganisation (SO) 


4 Kassaspecifika tillämpningar för vissa särskilda 

yrkesgrupper 

Det förekommer att arbetslöshetskassorna gör kassaspecifika tillämpningar angående 

vissa särskilda yrkesgrupper. I enkäten har IAF ställt frågor till arbetslöshetskassorna 

om detta. Redogörelsen för arbetslöshetskassornas svar finns i 

detta kapitel. 

I kapitlet redogör IAF också för de branschtillämpningsavtal som finns, och som 

godkänts enligt IAF:s föreskrift 13 . 

4.1 Särskilda yrkesgrupper 

I enkäten ställde IAF frågan till arbetslöshetskassorna om det förekommer kassaspecifik 

tillämpning av regelverket för vissa yrkesutövare, som inte omfattas av 

de branschspecifika regler som regleras i lag, förordning, föreskrift eller omfattas 

av rättspraxis. Av enkätsvaren framgår att elva arbetslöshetskassor uppger att 

det förekommer sådana tillämpningar. I tabellen nedan redogör IAF för vad den 

kassaspecifika tillämpningen avser. 

Tabell 1: Kassaspecifika tillämpningar av regelverket 

Antal arbetslöshetskassor 

som svarat ja 

Förekommer kassaspecifika tillämpningar 

av regelverket? 11 

Avser tillämpningen rätten till ersättning? 

11 

Avser tillämpningen beräkning av 

ersättningens storlek? 7 

14 

Arbetslöshetskassorna har i enkätsvaren gett exempel på vilka yrkesutövare den 

kassaspecifika tillämpningen avser när det gäller rätten till ersättning och nämner 

bland annat: 

konstnärligt arbete och musiker 

13 2 kap. 7 § IAFFS 2009:1 (senast ändrad genom IAFFS 2011:4). Föreskriften berör avtal som 

reglerar hur arbete som kräver exempelvis förberedelse- eller repetitionstid för vissa grupper av 

yrkesutövare ska tillgodoräknas när arbetslöshetskassan prövar om arbetsvillkoret är uppfyllt. Regler 

som följer av sådana avtal tillämpas på de aktuella yrkesgrupperna oberoende av vilken arbetslöshetskassa 

den sökande är medlem i. Paragrafen är tillämplig bara om antalet timmar inte redovisas 

i arbetsgivarintyg eller liknande. För mer information se rättsutredningen i bilaga 1, s. 54 ff. 

14 Observera att kassorna kan ha branschspecifika tolkningar som avser både rätten till ersättning 

och beräkningen av ersättningens storlek. 


författare 

bloggare 

journalister 

provisionsanställda 

deltidsbrandmän 

tolkar 

arvoderade pastorer 

sjöfolk 

anställda inom bemanningsföretag 

personer inom yrken med speciella arbetstidssystem 

lärare med ferielön. 

Angående hanteringen av dessa ärenden nämner Hotell- och restaurangsanställdas 

arbetslöshetskassa att den konsulterar och inhämtar sakkunskap om 

yrkesgruppen från branschkassorna eftersom den har mycket få sådana ärenden. 

Unionens arbetslöshetskassa uppger att det för samtliga grupper handlar om 

tillämpningen av förfogande frågor (9 § ALF) under anställning eller kontraktstid. 

För kulturarbetare, provisionssäljare och sjöfolk aktualiseras även frågan om beräkning 

av arbetsvillkor (12 § ALF). För provisionssäljare med oreglerad arbetstid, 

deltidsbrandmän och sjöfolk, uppkommer även frågor kring tillämpningen av 

39 § ALF, när det gäller bisysslor. 

Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa uppger att den har en särtolkning när 

det gäller kassakortsdeklaration. Denna tolkning gäller för det fåtal fall där en 

person som är anställd som räddningsman i beredskap inte får sin anställning 

godkänd som bisyssla och som har en beredskapsperiod som sträcker sig t.ex. 

onsdag till onsdag. Medlemmen ska i dessa fall deklarera sin beredskapsvecka 

med åtta timmar arbete per dag på kassakorten. Arbetslöshetskassan uppgav att 

denna tolkning omfattade ett mycket begränsat antal ärenden. 

Angående sjöfolk uppgav Arbetslöshetskassan för service och kommunikation att 

vid anställningens upphörande kan sjövederlag 15 betalas ut eller utgå som tid. 

Denna tid måste arbetslöshetskassan styrka på kassakorten innan någon ersättning 

kan börja betalas ut 16 . 

15 För mer information om vederlagstid för sjöfolk, se IAF:s rättsutredning bilaga 1, s.52 ff 

16 Enligt kollektivavtalet har sjöfolk möjlighet att då anställningen upphört har kvar sin anställning till 

dess innestående kompensationsledighet och semester lagts ut i form av ledig avlönad tid, s.k. 

vederlagstid. Detta gäller vid egen uppsägning, uppsägning till följd av arbetsbrist eller fullgjort 

vikariat. Övertid och arbete under obekväm arbetstid kompenseras genom kontant ersättning eller 

kompensationsledighet. Tidigare ansågs den som valt att sluta sin anställning före vederlagstidens 

slut och tagit ut vederlagsersättning inte ha rätt till arbetslöshetsersättning under den tid som han 

eller hon haft rätt att kvarstå i sin anställning. Arbetslöshetskassorna skulle lägga ut vederlagstiden 


Enligt vad som framgår av Arbetslöshetskassan för service och kommunikations 

rutinbeskrivning läggs vederlagstiden numera inte ut efter anställningens slut. 

Den sökande anses istället som arbetslös när tjänsten har upphört enligt arbetsgivarintyg. 

Intjänad vederlagstid som kvarstår vid anställningens slut fördelas på 

anställningsmånaden. Denna tillämpning sker med stöd av en dom från Kammarrätten 

i Stockholm 17 . 

Gällande tolkar och/eller arvoderade pastorer uppger Arbetslöshetskassan Vision 

att den måste göra en bedömning om dessa grupper är självständiga uppdragstagare, 

det vill säga företagare i försäkringens mening. 

Journalisternas arbetslöshetskassa uppgav att de jämställer författare med företagare 

så länge författaren är verksam inom detta yrke. Arbetslöshetskassan ser 

även bloggare som företagare. Dessa yrkesgrupper är alltså inte ersättningsberättigade 

så länge verksamheten pågår. 

De sju arbetslöshetskassor som svarade att den kassaspecifika tillämpningen av 

regelverket gällde beräkning av ersättningens storlek gav följande exempel på 

yrkesgrupper där detta var aktuellt: 

kulturarbetare 

sjöfolk 

tolkar 

arvoderade pastorer 

provisionssäljare 

deltidsbrandmän. 

Unionens, Hotell- och restauranganställdas och Musikernas arbetslöshetskassor 

uppger att tillämpningen om ersättningens storlek gäller för kulturarbetare 18 . Musikernas 

arbetslöshetskassa preciserar detta genom att förklara att gaget måste 

läggas ut i tid under veckan. Unionens arbetslöshetskassa och Arbetslöshetskassan 

för service och kommunikation uppger att detta också gäller sjöfolk. Arbetstiden 

ombord måste räknas om innan kassan kan beräkna normalarbetstiden. 

Angående tolkar och arvoderade pastorer uppger Arbetslöshetskassan Vis- 

som arbetad tid och räkna in tiden i arbetsvillkoret. Detta enligt ett tidigare AMS-meddelande (meddelande 

nr. 7/2002). 

17 Kammarrätten i Stockholm 2007-09-21 i mål nr 3129-07 

18 Till exempel musiker, sångare, skådespelare, dansare, mimare, musikalartister och andra artister. 

Dessa grupper får ofta ett fast arvode eller ett gage för en föreställning eller ett uppträdande 

istället för timlön. Gaget ska även täcka förberedelsetid. IAF fastställer ett schablonbelopp, en timlön, 

för att underlätta omvandlingen av arvodet till arbetade timmar för personer med konstnärligt 

arbete. Schablonbeloppet beräknas med utgångspunkt i de avtal som gäller för motsvarande anställda. 

För närvarande uppgår schablonbeloppet till 148 kr per timme. Detta enligt beslut av IAF 

den 1 december 2009. 


ion att man måste ta hänsyn till sådan ersatt tid som förberedelsetid, restid och 

spilltid. 

Lärarnas arbetslöshetskassa uppger i sitt enkätsvar att ersättningen kan komma 

att påverkas för exempelvis lärare med ferielön beroende på utlägget av avslagstiden. 

Det spelar till exempel roll om man lägger ut ferieavslaget från anställningens 

faktiska slut eller från ett generellt datum. Av arbetslöshetskassornas inskickade 

handläggningsrutiner för lärare med ferielön framgår också att Lärarnas 

arbetslöshetskassa lägger ut ferietiden från dagen efter att anställningen upphört 

i de fall anställningen upphör vid läsårets slut. Om anställningen har avslutats 

tidigare under läsåret läggs ferieperioden ut från och med måndagen i vecka 24 

och som längst till och med vecka 33. Även Unionens arbetslöshetskassa lägger 

ut ferielöneperioden på detta sätt, alternativt tar handläggaren reda på när läsåret 

slutar och börjar på den aktuella arbetsplatsen. Av Akademikernas erkända arbetslöshetskassas 

inskickade handläggningsrutiner kan IAF utläsa att ferielöneperioden 

läggs ut från dagen efter att anställningen upphört, dock inte tidigare än 

1 juni. Om anställningen har avslutats före den 31 maj läggs ferielöneperioden ut 

från och med måndagen i vecka 23 och som längst till och med vecka 33. Enligt 

inskickade rutiner från Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa kontaktar handläggaren 

den tidigare arbetsgivaren för att ta reda på när terminen avslutas där 

och lägger ut ferielöneperioden från när anställningen skulle ha avslutats om den 

hade avslutats vid läsårets slut. 

Det framgår av Teaterverksammas arbetslöshetskassas (numera Unionens arbetslöshetskassa) 

handläggningsrutiner att omräkningsreglerna för de olika yrkeskategorierna 

i hög grad skiljer sig åt. Tiden för talboksinläsning räknas om för 

att även inkludera förberedelsetid, genom att tiden för inläsning på ljudband respektive 

tid i studio multipliceras med vissa omräkningstal. Omräkning av timmar 

för musiker och korister med podietjänst (anställda enligt SYMFs 19 avtal) till 40 

timmars vecka, sker på samma sätt som gäller för omräkning av lektionstimmar 

till 40-timmarsvecka för lärare 20 . Arbetsinsatsen för regissörer, koreografer, scenografer 

och kostymtecknare omräknas till hela arbetade veckor med utgångspunkt 

från hur lång tid pjäsen eller dansverket varar, respektive hur många som 

medverkar i pjäsen eller dansverket. För film, TV och liknande arbeten sker omräkningen 

till tid som ska tillgodoräknas i arbetsvillkoret utifrån antalet arbetade 

kalenderdagar respektive antalet utsändningar i radio eller TV under en kalendermånad. 

19 Sveriges Yrkesmusikerförbund 

20 Av flera arbetslöshetskassors rutinbeskrivningar framgår att arbetslöshetskassorna även räknar 

om timarvoderade undervisningstimmar för lärare vid universitet och högskolor med vissa omräkningsfaktorer. 


4.2 Arbetslöshetskassornas uppskattningar av antalet 

ärenden 

IAF har frågat arbetslöshetskassorna om de kan uppskatta antalet ärenden som 

handläggs enligt kassaspecifika tillämpningar av regelverket. Endast Arbetslöshetskassan 

för service och kommunikation, Hotell och restauranganställdas, Musikernas 

och Lärarnas arbetslöshetskassor har besvarat enkätfrågan. Lärarnas 

arbetslöshetskassa uppgav att det omfattade cirka 1300 ärenden som gäller avslag 

p.g.a. intjänad ferie- eller uppehållslön, i övrigt saknar arbetslöshetskassan 

möjlighet att söka ut antalet ärenden i systemet. Arbetslöshetskassan för service 

och kommunikation uppgav att omfattningen var 740 ärenden, Musikernas uppgav 

380 ärenden och Hotell- och restauranganställdas arbetslöshetskassa uppgav 

att de inte hade några ärenden. 

4.3 Arbetslöshetskassornas underlag för kassaspecifika 

tillämpningar av regelverket 

Säljarnas- och Svensk handels- och arbetsgivarnas arbetslöshetskassor menar 

att de grundar den kassaspecifika tolkningen av regelverket på praxis. Kommunalarbetarnas 

arbetslöshetskassa och Arbetslöshetskassan för service och 

kommunikation refererar till praxis framtagen av dåvarande Arbetsmarknadsstyrelsen 

(AMS) 21 . Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa uppger att AMS hade 

utarbetat en praxis för deltidsbrandmännen för att dessa skulle kunna ha kvar sitt 

arbete utan att bli av med sin arbetslöshetsersättning. Det saknas dock särreglering 

för kassakortsdeklarationen för dessa medlemmar vilket ger en orimlig kassakortsdeklaration 

för de deltidsbrandmän som har sin tjänst förlagd exempelvis 

onsdag till onsdag. Arbetslöshetskassan för service och kommunikation uppger 

att den har en fastställd rutin för sjöfolkärenden som är baserad på gamla överenskommelser 

med AMS och den har sedan reviderats i den mån arbetslöshetskassan 

har fått domar på området. Arbetslöshetskassan uppger dock att den har 

få domar att förhålla sig till. Tabellerna för omräkning av vederlagstiden för sjöfolk 

är baserade på en analys av anställningsvillkoren enligt kollektivavtal för att arbetslöshetskassan 

ska kunna göra en rimlig beräkning. 

I enkätsvaren uppger Unionens arbetslöshetskassa att den inom kultursektorn 

och för sjöfolk sedan länge tillämpar en kassaspecifik praxis. För provisionssäljare 

och deltidbrandmän följer denna arbetslöshetskassa SO:s rekommendationer 

på området. 

GS arbetslöshetskassa uppger att den inte anser att det finns lagstöd för att inte 

betala ut ersättning mellan anställningar i bemanningsföretag eller att inte betala 

ut fyllnadsersättning till den som har en deltidsanställning i ett bemanningsföretag. 

21 Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) utövade tillsynen över arbetslöshetskassorna fram till år 2004 

och hade då också föreskriftsrätten. 


Lärarnas arbetslöshetskassa uppger i enkäten att tillämpningen av hur de lägger 

ferielönsperioden för lärare har blivit accepterad enligt tidigare underhandskontakter 

med AMS och övriga branschkassor. 

4.4 Branschtillämpningsavtal 

Under senare år har det funnits två branschtillämpningsavtal. Dessa avtal tillämpas 

på de yrkesgrupper de omfattar oavsett vilken arbetslöshetskassa den ersättningssökande 

är medlem i 22 . 

4.4.1 Branschtillämpningsavtal för Teaterverksammas arbetslöshetskassa 

23 

IAF övertog i samband med myndighetens bildande 2004 ett ärende om ett 

branschtillämpningsavtal för Teaterverksammas arbetslöshetskassa (nuvarande 

Unionens arbetslöshetskassa). Teaterverksammas arbetslöshetskassas styrelse 

hade antagit detta avtal den 1 oktober 2003. Av avtalet framgår att det vid prövning 

av arbetsvillkoret för en medlem som utför ett konstnärligt arbete vid tillfälliga 

kortare engagemang hos en arbetsgivare ska, om tid för förberedelser och repetitioner 

inte framgår antingen av arbetsgivareintyg eller av kontrakt, beräkning av 

tid i arbetsvillkoret ske enligt följande. IAF beslutade att godkänna Teaterverksammas 

arbetslöshetskassas branschtillämpningsavtal den 7 februari 2005. 

Ersättningen för framträdandet omvandlas till timmar genom att den divideras 

med det schabloniserade timlönebeloppet. Den framräknade arbetstiden för framträdandet 

tillgodoräknas medlemmen vid prövningen av arbetsvillkoret. Tillgodoräkningsbar 

tid per framträdande begränsas till högst en kalendermånad. Principen 

är att reglerna om användning av omräkningstabellen vid konstnärligt arbete 

tillämpas omvänt vid beräkning av arbetad tid, så att tillgodoräkningsbar tid i arbetsvillkoret 

och tid som dras av från ersättningen helt överensstämmer och tilllämpas 

i konsekvens med varandra. Dock gäller att om förberedelsetid vid enstaka 

framträdande inte framgår av arbetsgivarintyg eller kontrakt ska ett framträdande 

lägst utgöra två hela arbetsdagar, dvs. 16 timmar vid prövningen av 

arbetsvillkoret 

4.4.2 Branschtillämpningsavtal för Musikernas arbetslöshetskassa 

Dåvarande AMS beslutade den 24 juni 1999 att godkänna ett branschtillämpningsavtal 

gällande musiker för Musikernas arbetslöshetskassa med motsvarande 

innehåll som Teaterverksammas arbetslöshetskassa avseende korta engagemang 

som kräver förberedelsetid och som inte redovisas på arbetsgivarintyg 

22 För mer information se IAF:s rättsutredning i bilaga 1, s. 54 ff 

23 Efter sammanslagning Unionens arbetslöshetskassa. 


eller kontrakt. Musikernas arbetslöshetskassa har dock meddelat IAF den 1 februari 

2012 att kassans styrelse den 13 december 2011 beslutade att ta bort ”specialregeln” 

att man får tillgodoräkna 16 timmar (2 dagar). All arbetad tid ska istället 

tas fram genom att bruttogaget divideras med gällande timlönebelopp. Detta 

ska gälla både framtagandet av arbetade timmar i arbetsvillkoret och deklarationen 

av arbetad tid på kassakorten. 

4.5 Anser arbetslöshetskassorna att regelverket behöverförtydligas? 

I enkäten ställde IAF frågan till arbetslöshetskassorna om det behövs någon form 

av förtydligande av det regelverk som idag är föremål för kassaspecifika tillämpningar. 

18 arbetslöshetskassor 24 anser att det behövs ett förtydligande. 

6 arbetslöshetskassor anser att regelverket är svårtolkat och tror att arbetslöshetskassorna 

därmed gör på olika sätt. 

Akademikernas erkända arbetslöshetskassa uppger att det är önskvärt att hanteringen 

av anställda i bemanningsföretag lagregleras för att skapa en mer likvärdig 

tillämpning mellan arbetslöshetskassorna. Arbetslöshetskassan för service och 

kommunikation uppger att det inte finns riktlinjer och i princip ingen praxis på området 

när det gäller hanteringen av ärenden med sjöfolk. Denna arbetslöshetskassa 

har utarbetat en rutin som den konsekvent följer, men skulle gärna se att 

det fanns lagregler på området. 

Ett antal arbetslöshetskassor uppger att de önskar förtydligande när det gäller 

provisionsanställda med oreglerad arbetstid, ersättningsrätten för anställda i bemanningsföretag, 

prövning av företagares och uppdragstagares ersättningsrätt 

samt förtydliganden av vad som gäller för författare. 

När det gäller konstnärligt arbete önskar Akademikernas erkända arbetslöshetskassa 

en bättre definition av i vilka fall det schabloniserade timlönebeloppet ska 

användas. Denna arbetslöshetskassa ser ett större behov av förtydliganden när 

det gäller hanteringen av olika anställningsformer istället för reglering per 

bransch. 

Musikernas arbetslöshetskassa vill ha ett förtydligande när det gäller hur arbetsvillkor 

ska räknas, vilka avrundningar som ska göras och hur arbetet ska deklareras 

av den sökande. 

24 Arbetslöshetskassan Alfa, Arbetslöshetskassan för service och kommunikation, Akademikernas 

erkända, Finans- och försäkringsbranschens, Hotell- och restauranganställdas, Journalisternas, 

Ledarnas, Lärarnas, Musikernas, Skogs- och lantbrukstjänstemännens, Småföretagarnas, STs, 

Svensk handels och arbetsgivarnas, Sveriges arbetares, Sveriges entreprenörers (nytt namn på 

Bensinhandlarnas arbetslöshetskassa från och med den 16 augusti 2012), Säljarnas, Transportarbetarnas 

och Unionens arbetslöshetskassor. 


Elva arbetslöshetskassor ansåg inte att regelverket behövde förtydligas. En del 

av kassorna menar att det är ett fåtal eller inga av deras ersättningssökande som 

berörs av detta, och andra menar att dessa ärenden är sådana specialfall att det 

skulle vara svårt att reglera dessa i lag. 


5 Säsongsarbetslösa 

I detta kapitel redovisar IAF arbetslöshetskassornas enkätsvar angående ersättningssökande 

med årligen återkommande säsongsanställningar med samma 

arbetsgivare. Som framgår tidigare i rapporten har detta varit föremål för tidigare 

undersökningar hos såväl IAF som Riksrevisionen. 

IAF har ett bemyndigande att utfärda föreskrifter inom detta område 25 . IAF har 

inte utnyttjat detta bemyndigande då man hittills inte ansett det nödvändigt men 

har däremot drivit frågan i domstol. 

5.1 Förekomsten av säsongsarbetslöshet och tillämpning 

av regelverket 

14 arbetslöshetskassor 26 svarade att det förekommer yrkesgrupper med återkommande 

säsongsarbetslöshet medan 15 svarade att det inte förekommer sådana 

yrkesgrupper. En arbetslöshetskassa kunde inte svara på frågan. Endast 7 

av arbetslöshetskassorna som svarade att det förekom sådana yrkesgrupper har 

kunnat uppskatta antalet ärenden. Av uppskattningarna framgår att det totalt berör 

ett fåtal ärenden och att dessa är koncentrerade till vissa arbetslöshetskassor. 

De arbetslöshetskassor som svarat att det förekommer yrkesgrupper med återkommande 

säsongsarbetslöshet har också fått lämna exempel på vilka grupper 

det gäller. Följande exempel har framkommit: 

anställda inom kyrkogårdsförvaltningen 

parkarbetare 

trädgårdsarbetare 

skogsarbetare 

fönsterputsare 

anställda inom golfsektorn (till exempel golftränare och restauranganställda 

på golfanläggningar) 

anställda inom turistnäringen, på campingar och semesterorter (skid/bad) 

snöröjare 

idrottsmän 

fotografer (t.ex. skolfotografer) 

revisorer 


26 Även Lärarnas arbetslöshetskassa svarade här att det förekommer branschspecifik tillämpning 

för lärare med ferielön, men poängterade samtidigt att lärare med ferielön inte är att betrakta som 

en yrkesgrupp med återkommande arbetslöshet, varför dessa inte är inräknade i svaren. Även 

Unionens och STs arbetslöshetskassa har angett lärare som säsongsarbetslösa. 


vägarbetare 27 

egna företagare med säsongsföretag. 

Av de 14 arbetslöshetskassorna som i enkäten uppger att de har sökande från 

yrkesgrupper med återkommande säsongsarbetslöshet uppger endast Unionens 

arbetslöshetskassa 28 att det förekommer branschspecifik tillämpning av regelverket 

för yrkesutövare som omfattas av återkommande säsongsarbetslöshet. Unionens 

arbetslöshetskassa uppger att det förekommer branscher där anställningsavtalet 

är utformat så att den anställde arbetar olika mycket under olika delar 

av året. Anställningsavtalet kan till exempel vara utformat så att den anställde 

arbetar heltid under halva året och halvtid den andra halvan. Anställningsavtalet 

kan i dessa fall vara utformat så att arbetstiden redovisas som ett genomsnitt i 

procent. Arbetslöshetskassan bedömer detta som relativt ovanligt men menar att 

det kan ses ibland för till exempel revisorer. Arbetslöshetskassan har angett att 

tillämpningen har sitt ursprung i diverse domstolsavgöranden som inte har varit 

prejudicerande (Avsnitt 10 rättspraxis, RÅ 2003 ref 101, mål nr 664-2002) och 

menar att dessa grupper enligt Arbetsförmedlingen står till arbetsmarknadens 

förfogande, inte uppbär någon förhöjd lön under tid i arbete och inte är garanterade 

en fortsatt anställning. 

5.2 Anser arbetslöshetskassorna att regelverket behöver 

förtydligas? 

5 av 14 arbetslöshetskassor har svarat att de önskar förtydliganden av regelverket 

för yrkesgrupper med återkommande säsongsarbetslöshet. Livsmedelsarbetarnas 

arbetslöshetskassa önskar förtydligande när det gäller vad som tolkas 

som säsong. Småföretagarnas arbetslöshetskassa menar att företagare inte kan 

vara säsongsarbetslösa (mer än en gång vart 5:e år), men det är mycket vanligt 

att familjemedlemmar som bedöms som anställda enbart arbetar i familjens säsongsverksamhet 

och får arbetslöshetsersättning resten av året. Arbetslöshetskassan 

uppger att dessa inte söker några andra arbeten och att Arbetsförmedlingen 

inte verkar kontrollera deras arbetssökande i någon större utsträckning. 

Småföretagarnas arbetslöshetskassa menar att arbetslöshetsförsäkringen i 

dessa fall inte fungerar som en omställningsförsäkring utan som en löneutfyllnad 

under helåret. 

Svensk handels- och arbetsgivarnas arbetslöshetskassa önskar förtydligande när 

det gäller i vilken omfattning det är tillåtet med säsongsarbetslöshet. Såvitt arbetslöshetskassan 

uppfattat situationen har IAF haft möjlighet att utfärda före- 

27 Många av dessa har numera tillsvidareanställningar men de sägs upp vid arbetsbrist enligt enkätsvar 

från Arbetslöshetskassan för service och kommunikation. 

28 Lärarnas arbetslöshetskassa svarade ”ja” även på denna fråga men med förbehållningen att 

lärare med ferielön inte betraktas som en yrkesgrupp med återkommande säsongsarbetslöshet, 

och är därför inte inräknade i svaret. 


skrifter på området men inte gjort detta, men ändå drivit en linje att det inte skulle 

vara tillåtet med upprepade säsongsanställningar. Arbetslöshetskassan Vision 

menar att det vore bra om IAF utnyttjade sin rätt att meddela en föreskrift till 40 § 

ALF och där ange vilka förutsättningar som ska vara uppfyllda för ersättning vid 

återkommande säsongsarbetslöshet. 

Bland de nio arbetslöshetskassor som svarade att det inte finns något behov av 

förtydligande av regelverket var den vanligaste åsikten att gruppen av ersättningstagare 

var så liten att det inte upplevdes som ett problem. Kommunalarbetarnas 

arbetslöshetskassa ansåg att det inte ska finnas särregler för säsongsanställda. 


6 Arbetslöshetskassornas verksamhetsområden 

I detta kapitel redogör IAF för kartläggningen av hur arbetslöshetskassornas 

verksamhetsområden är avgränsade och hur de överlappar varandra. Uppgifterna 

är hämtade ur IAF:s databas Akreg 29 . Samtliga arbetslöshetskassors fullständiga 

verksamhetsområden redovisas i bilaga 5. 

6.1 Legal bakgrund 

De föreningsrättsliga bestämmelserna kring arbetslöshetskassorna regleras sedan 

den 1 januari 1998 i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor (LAK). Att 

denna lag infördes berodde på ett utredningsförslag 30 om att arbetslöshetsförsäkringen 

skulle regleras i två separata lagar, en som innehöll regler om ersättningsfrågor 

31 och en som innehöll regler om bland annat arbetslöshetskassornas organisation. 

Bestämmelserna om arbetslöshetskassornas organisation var innan LAK knutna 

till den tidigare ALF-lagen 32 och dessförinnan till 1951 års lag om ekonomiska 

föreningar. I den tidigare ALF-lagen fanns en hänvisning 33 till lagen (1951:308) 

om ekonomiska föreningar med innebörden att den lagens bestämmelser om rätt 

att vägra registrering av uppgifter i vissa fall skulle ha motsvarande tillämpning på 

arbetslöshetskassorna. Detta innebar att dåvarande Arbetsmarknadsstyrelsen 

(AMS) 34 hade möjlighet att vägra registrering av bl.a. stadgeändringar eller beslut 

som inte hade tillkommit i föreskriven ordning eller som stred mot någon lag eller 

annan författning. I sådana fall kunde alltså Arbetsmarknadsstyrelsen under vissa 

förutsättningar 35 vägra att registrera ändringen. Efter det att 1951 års lag om 

ekonomiska föreningar upphävts 1987 och ersatts av en ny lag omarbetades 

ALF-lagen 36 i syfte att separera reglerna om arbetslöshetskassornas organisation 

från andra föreningsrättsliga bestämmelser. De hänvisningar som fanns till den 

29 I Akreg registreras bl.a. arbetslöshetskassors stadgereglerade verksamhetsområden. 

30 SOU 1996:150, En allmän och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring (ARBOM-utredningen) 

31 Lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring 

32 Lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring 

33 90 § lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring 

34 Som under denna tid var den myndighet som hade tillsynsansvaret över arbetslöshetskassorna. 

35 Arbetsmarknadsstyrelsen kunde förelägga arbetslöshetskassan att inom viss tid avge yttrande 

eller vidta rättelse. Om kassan underlät att efterkomma föreläggandet hade Arbetsmarkandsstyrelsen 

rätt att avskriva ansökan om registrering. Om hinder mot registrering förelåg även efter att 

kassan yttrat sig, kunde Arbetsmarknadsstyrelsen vägra registrering, om kassan haft tillfälle att 

yttra sig över hindret. 

36 ALF 1973:370 


upphävda lagen om ekonomiska föreningar togs bort i ALF-lagen och ersattes av 

föreskrifter som självständigt reglerade arbetslöshetskassornas verksamhet. 

Dessa regler trädde i kraft den 1 januari 1992. I samband med denna översyn 

fastställdes inte i lag Arbetsmarknadsstyrelsens rätt att vägra registrering i vissa 

fall. 37 

Sedan LAK infördes framgår det av 1 § andra stycket denna lag att en arbetslöshetskassas 

verksamhetsområde ska omfatta ett visst verksamhetsområde. Av 8 

§ LAK framgår att en förutsättning för att bevilja ändring av registrering av arbetslöshetskassans 

verksamhetsområde är att verksamhetsområdet inte helt eller 

delvis sammanfaller med det registrerade verksamhetsområdet för en annan arbetslöshetskassa. 

Angivet lagrum gäller enligt 87 § andra stycket LAK inte för 

den kompletterande arbetslöshetskassan 38 . Flera av de verksamhetsområden 

som arbetslöshetskassorna har idag har registrerats långt innan LAK infördes. 

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, startade sin verksamhet den 1 

januari 2004. Denna myndighet har sedan dess ansvaret för tillsyn över arbetslöshetskassorna. 

6.2 Hur är arbetslöshetskassornas verksamhetsområden 

avgränsade? 

Majoriteten av arbetslöshetskassorna har verksamhetsområden som utgörs av 

en bransch eller flera angränsande branscher som deras medlemmar verkar 

inom. Arbetslöshetskassan Alfa och Sveriges arbetares arbetslöshetskassa 39 har 

verksamhetsområden som i princip omfattar hela arbetsmarknaden. Det bör i 

detta sammanhang noteras att Arbetslöshetskassan Alfa har ett särskilt uppdrag 

att lämna ersättning med grundbelopp till de ersättningssökande som inte är 

medlemmar i någon annan arbetslöshetskassa. En ersättningssökande kan 

också vara ansluten 40 till Arbetslöshetskassan Alfa, som då ska pröva om den 

anslutne ska få inkomstbortfallsersättning. Arbetslöshetskassan Alfas verksamhetsområde 

rymmer inga begränsningar sett till vilket bransch eller yrkesområde 

som den ersättningssökande verkar inom eller om denne är anställd eller företagare. 

Av verksamhetsområdet framgår dock att kassan ska lämna information till 

37 Prop. 1996/97:107, En allmän och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring, s. 139ff 

38 Arbetslöshetskassan Alfa, som inledde sin verksamhet den 1 januari 1998. 

39 Sveriges arbetares arbetslöshetskassa registrerades första gången av Kungliga Arbetsmark- 

nadsstyrelsen den 1 januari 1954. 

40 Arbetslöshetskassan Alfa har bara en medlem, Arbetslöshetskassornas samorganisation (SO). 

Att vara ansluten till Arbetslöshetskassan Alfa innebär att en ersättningssökande kan få inkomstrelaterad 

ersättning på samma villkor som de som är medlemmar i de andra arbetslöshetskassorna. 


den enskilde om vilka andra arbetslöshetskassor som är verksamma inom dennes 

yrkesområde 41 . 

Sveriges arbetares arbetslöshetskassa har också ett verksamhetsområde som i 

princip omfattar hela arbetsmarknaden. En begränsning finns dock eftersom arbetslöshetskassan 

inte organiserar företagare som har anställda. 

Akademikernas erkända arbetslöshetskassas 42 verksamhetsområde utgår inte 

från bransch utan istället från utbildning. Arbetslöshetskassans verksamhetsområde 

begränsas av kravet på att medlemmen ska vara akademiker. Begreppet 

akademiker definieras inte i verksamhetsområdet. Överlappningar förekommer 

här främst gentemot de olika branschorganiserade tjänstemannakassorna 43 . Lärarnas 

arbetslöshetskassa organiserar anställda och företagare verksamma som 

lärare, skolledare samt studie- och yrkesvägledare. Bland dessa grupper har man 

ofta en universitets- eller högskoleutbildning och skulle därmed också i stor utsträckning 

kunna organiseras av Akademikernas erkända arbetslöshetskassa. 

Unionens arbetslöshetskassa har ett brett verksamhetsområde som utifrån hur 

det är formulerat kan omfatta även andra delar av de verksamhetsområden som 

andra tjänstemannakassor omfattar. 

Unionens arbetslöshetskassa 44 och Musikernas arbetslöshetskassa organiserar 

arbetstagare och företagare inom kulturarbetsmarknaden. Kulturarbetsmarknaden 

avser i detta sammanhang både personer med konstnärliga yrken och 

personer med andra yrken inom kulturbranschen. Här är den främsta skillnaden 

att Unionens arbetslöshetskassa ställer högre krav på utbildning än Musikernas 

arbetslöshetskassa, som nyligen har breddat sitt verksamhetsområde. 45 Den som 

är verksam inom kulturarbetsmarknaden kan också välja Akademikernas erkända 

arbetslöshetskassa om personen har en akademisk utbildning eller någon mer 

branschspecifik arbetslöshetskassa om personen också arbetar parallellt inom 

någon annan sektor på arbetsmarknaden. Lärarnas arbetslöshetskassa har ett 

verksamhetsområde som omfattar kyrkomusiker. 

41 Det framgår av 88 § lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor att alla arbetslöshetskassor ska 

lämna information till den enskilde om vilka arbetslöshetskassor som är verksamma inom dennes 

område. Det är dock bara Arbetslöshetskassan Alfa som har detta inskrivet i stadgarna. 

42 Akademikernas erkända arbetslöshetskassa registrerades för första gången av Kungliga arbets- 

marknadsstyrelsen den 1 januari 1970. 

43 Arbetslöshetskassan Vision, Farmacitjänstemännens, Finans- och försäkringsbranschens, Journalisternas, 

Ledarnas, Skogs- och lantbrukstjänstemännens, STs och Unionens arbetslöshetskassor. 

44 Unionens arbetslöshetskassa gick ihop med Teaterverksammas arbetslöshetskassa den 1 januari 

2012 under namnet Unionens arbetslöshetskassa. 

45 IAF godkände den 23 maj 2012 Musikernas arbetslöshetskassa begäran om registrering av ändring 

i stadgarna angående verksamhetsområdet. Stadgeändringen innebar att ”kulturarbetare inom 

scenkonst, film, television och andra yrkesutövare i nöjesområdet” lades till kassans tidigare verksamhetsområde 

” i Sverige verksamma musiker, såväl anställda som företagare”. 


De flesta arbetslöshetskassorna har stadgereglerade verksamhetsområden som 

är avgränsade till en specifik del av arbetsmarknaden och som framkommit ovan 

i vissa fall bara till anställda. Särskilt de arbetslöshetskassor som är närstående 

till fackliga organisationer inom Landsorganisationen (LO) utmärker sig i detta 

avseende. Även arbetslöshetskassor som är närstående Tjänstemännens centralorganisation 

(TCO) har mer avgränsade verksamhetsområden i förhållande till 

de arbetslöshetskassor som organiserar företagare och akademiker. Ett antal 

sammanslagningar av arbetslöshetskassor under de senaste åren har dock vidgat 

verksamhetsområdena hos vissa av de arbetslöshetskassor som tillhör de två 

förstnämnda grupperna 46 . 

Ett antal arbetslöshetskassor organiserar mindre yrkesgrupper som inte tillhör 

kassans huvudsakliga verksamhetsområde. Det kan då till exempel röra sig om 

arbetstagare som arbetar på närstående fackliga organisationer, eller andra organisationer 

som av historiska skäl står närstående fackliga organisationer nära. 

6.2.1 Företagare 

En majoritet av arbetslöshetskassorna har verksamhetsområden som inte bara 

omfattar anställda utan också företagare. 

Ett antal arbetslöshetskassor har verksamhetsområden som huvudsakligen omfattar 

företagare och deras make eller maka. Småföretagarnas arbetslöshetskassa 

har ett verksamhetsområde som i princip omfattar företagare inom alla 

verksamhetsområden på arbetsmarknaden. Även Svensk handels och arbetsgivarnas 

arbetslöshetskassa har ett brett verksamhetsområde, men detta är något 

mer avgränsat än Småföretagarnas arbetslöshetskassa. Ledarnas arbetslöshetskassa 

har också ett verksamhetsområde som omfattar de flesta företagare, men 

har också grupper av anställda. 

Verksamhetsområdet för Sveriges entreprenörers arbetslöshetskassa (till och 

med 16 augusti 2012 Bensinhandlarnas arbetslöshetskassa) är mer avgränsat 

och omfattar i princip bara petroleumhandeln samt franchisetagare inom alla sektorer. 

Säljarnas arbetslöshetskassa har också ett verksamhetsområde som omfattar 

företagare inom arbetslöshetskassans verksamhetsområde, vilket omfattar 

personer som utför säljverksamhet av varor och tjänster. 

Akademikernas erkända arbetslöshetskassa, Arbetslöshetskassan Alfa och Sveriges 

arbetares arbetslöshetskassa har också verksamhetsområden som i varje 

fall i formell mening omfattar de flesta företagare. Den sistnämnda omfattar dock 

inte företagare med anställda. 

46 Sedan LAK infördes 1998 har antalet arbetslöshetskassor minskat från 40 till 30, det vill säga en 

minskning med 25%. Det är idagsläget känt för IAF att Handelsanställdas och Musikernas arbetslöshetskassor 

planerar att gå ihop. 


Sex arbetslöshetskassor organiserar företagare inom det egna verksamhetsområdet. 

47 

Arbetslöshetskassan för service och kommunikation har ett verksamhetsområde 

som avgränsas till Facket för service och kommunikations verksamhetsområde 

utan att man anger någon begränsning till anställda. Unionens arbetslöshetskassa 

har också ett verksamhetsområde som inte anger någon begränsning till 

anställda. Unionens arbetslöshetskassas verksamhetsområden inom kultursektorn 

har dock en mer direkt skrivelse vad gäller företagare. 

I 14 arbetslöshetskassors 48 stadgereglerade verksamhetsområden framgår uttryckligen 

att verksamhetsområdet omfattar anställda och inget nämns om företagare. 

Handelsanställdas arbetslöshetskassa som är en av dessa 14 organiserar 

dock en mycket begränsad företagargrupp, nämligen fiskare 49 . Detta gäller 

även för Byggnadsarbetarnas arbetslöshetskassa vars verksamhetsområde omfattar 

företagare som utövar måleriyrket i företag med tre eller färre ägare utan 

andra yrkesutövare 50 . 

47 Farmacitjänstemännens, Finans- och försäkringsbranschens, Journalisternas, Lärarnas, Musikernas 

samt Skogs- och lantbrukstjänstemännens arbetslöshetskassor. 

48 Byggnadsarbetarnas, Hotell- och restauranganställdas, Elektrikernas, Fastighetsanställdas, GS, 

Hamnarbetarnas, Handelsanställdas, IF Metalls, Kommunalarbetarnas, Livsmedelsarbetarnas, 

Pappersindustriarbetarnas, STs, Transportarbetarnas samt Visions arbetslöshetskassor 

49 Organiserades tidigare av Fiskarnas arbetslöshetskassa som gick upp i Handelsanställdas ar- 

betslöshetskassa den 4 april 2011. 

50 Dessa företagare organiserades tidigare av Målarnas arbetslöshetskassa som gick upp i Byggnadsarbetarnas 

arbetslöshetskassa i september 2007. 


7 Slutdiskussion 

7.1 Regelstyrning 

IAF:s kartläggning visar att två tredjedelar av arbetslöshetskassorna tillämpar de 

specialregler som finns för vissa grupper av yrkesutövare och branscher, och 

som regleras i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring och förordning och 

föreskrifter som hör till denna. Flest arbetslöshetskassor tillämpar detta regelverk 

på de yrkesgrupper som utför konstnärligt arbete och andra yrkesgrupper med 

gage, förberedelsetid och repetitionstid samt lärare och cirkelledare. Flera arbetslöshetskassor 

har dock svårt att uppskatta hur många ärenden det rör sig om. 

Bland de arbetslöshetskassor som ändå uppskattat antalet ärenden uppger dock 

huvuddelen att det rör sig om några få ärenden per år. Någon kassa uppger att 

det rör sig om fler än tusen ärenden per år. Sammantaget är det mot bakgrund av 

vad som framkommit rimligt att anta att denna ärendekategori är liten sett till det 

totala antalet ärenden som handläggs av arbetslöshetskassorna varje år. 

IAF har också frågat arbetslöshetskassorna om tillämpningen av den rättspraxis 

som finns i detta sammanhang. Drygt två tredjedelar av arbetslöshetskassorna 

uppger att de tillämpar sådan praxis. Det har visat sig att detta främst rör ärenden 

angående bl.a. kontaktpersoner, stödfamiljer, personer som arbetar under speciella 

arbetstidsystem, personer som utför konstnärligt arbete och musiker, förtroendevalda 

och idrottsmän. Även här rör det sig enligt arbetslöshetskassornas 

uppskattningar i enkätsvaren om ett relativt litet antal ärenden. 

Arbetslöshetskassorna har i sina enkätsvar angående rättspraxis bland annat 

påtalat att regelverket för beräkning av uppehållslön och ferielön för lärare m.fl. 

samt tillämpningen av regelverket för konstnärligt arbete är mer komplext att tilllämpa 

än regelverket i stort. Arbetslöshetskassor har också ansett att praxis är 

oklar när det gäller konstnärliga yrken, deltidsbrandmän och personer med förtroendeuppdrag. 

Drygt två tredjedelar av arbetslöshetskassorna anser att det författningsreglerade 

regelverket kan förtydligas. Här har bland annat framkommit att arbetslöshetskassorna 

upplever att regelverket är svårt att tillämpa när det gäller arbetad tid. 

Dessutom anser arbetslöshetskassorna att värdet av utfört arbete både när det 

gäller tid och inkomst snarare är knutet till nya och oklara anställningsformer än 

till vilken bransch den ersättningssökande hör. Det har också framkommit synpunkter 

på att det finns problem med att avgöra vad sökanden har för typ av anställning 

och att fastslå överenskommen arbetstid. 

I uppdraget ingick att utreda om tillämpningen av branschspecifika regler överensstämmer 

med gällande regelverk och att föreslå förändringar i syfte att uppnå 

ett ändamålsenligt regelverk. Mot bakgrund av vad som framkommit i kartläggningen 

har IAF identifierat och utrett vad som skulle kunna göras för att förenkla 

regelverket. 


7.1.1 Arbetslös samt stå till arbetsmarknadens förfogande 

IAF:s kartläggning visar att begreppen arbetslöshet respektive stå till arbetsmarknadens 

förfogande ofta används synonymt. Om begreppet arbetslöshet 

även definierades för arbetstagare i ALF skulle detta kanske bidra till att göra det 

enklare att förstå systematiken i lagen. 

I rättspraxis anses en sökande som är intermittent anställd som arbetslös mellan 

arbetstillfällena, medan en sökande som är tillsvidareanställd med varierande 

arbetstid däremot inte anses som arbetslös 51 . Den sökande anses i ett sådant fall 

ha accepterat den varierande arbetstiden. Vissa arbetslöshetskassor anser att en 

person som är deltidsanställd med fast arbetstid i ett bemanningsföretag för att 

hyras ut, t.ex. 20 timmar, är arbetslös resterande del, medan ingen av de arbetslöshetskassor 

som svarat på enkäten anser att en person som står till bemanningsföretagets 

förfogande för att hyras ut mellan 0-20 timmar per vecka är arbetslös 

till någon del. Båda personerna kan ha lika svårt att förutse när de kommer 

att tjänstgöra om arbetstidens förläggning inte är reglerad. Personer som är 

anställda av ”vanliga” arbetsgivare med fast arbetstid, men för vilka arbetstidens 

förläggning till viss del är flytande – på grund av att man på deras arbetsplatser 

tillämpar särskilda arbetstidssystem – anses i vissa fall stå till arbetsmarknadens 

förfogande och i vissa fall inte. Vid bedömningen av om personer som arbetar 

deltid på arbetsplatser med den sortens arbetstidssystem har rätt till arbetslöshetsersättning 

eller inte, har domstolarna lagt vikt vid omfattningen av den flytande 

tiden, möjligheterna att påverka förläggningen av tiden, samt rätten att 

säga nej till tjänstgöring vid ett visst tillfälle. 52 

Det är enligt IAF:s mening inte helt enkelt att av domstolarnas praxis utläsa när 

sökanden, som arbetar i anställningar där arbetstiden varierar i omfattning, eller 

där förläggningen av arbetstiden är mer eller mindre oförutsebar, ska anses arbetslösa 

respektive stå till arbetsmarknadens förfogande. 

IAF bedömer att det borde vara möjligt att konstruera generella regler i ALF som 

reglerar rätten till arbetslöshetsersättning för sökanden som arbetar under 

ovanstående förutsättningar, oberoende av inom vilka yrken eller branscher sökanden 

är verksamma. Rätten till ersättning skulle i så fall bedömas utifrån faktorer 

som: 

anställningsform 

skyldighet att stå till arbetsgivarens förfogande 

förutsebarhet när det gäller arbetets omfattning och förläggning i tid 

möjlighet att säga nej till tjänstgöring 

arbetsgivarens möjlighet att kontrollera den anställdes arbetstid. 

En sådan reglering skulle möjligen kunna bidra till en förenkling av regelverket. 

51 Se IAF:s rättsutredning bilaga 1, s.47 ff 

52 KRNS 2006-04-24 i mål nr 7713-04, KRNG 2005-10-03 i mål nr 1231-05 


7.1.2 Anställda inom bemanningsföretags uthyrningsverksamhet 

Av IAF:s kartläggning framgår en viss skillnad mellan hur arbetslöshetskassorna 

bedömer ersättningsrätten för anställda inom bemanningsföretags uthyrningsverksamhet. 

18 av arbetslöshetskassorna bedömer att det går att få ersättning 

mellan uppdrag, men inte under den tid en ersättningssökande är deltidsanställd i 

ett bemanningsföretag. Flera av arbetslöshetskassorna påpekar dock att anställningen 

måste ha upphört helt mellan anställningarna och hänvisar här i vissa fall 

till gällande rättspraxis. IAF bad arbetslöshetskassorna uppskatta antalet ärenden 

som gäller sökande med upprepade uppdrag inom bemanningsföretags uthyrningsverksamhet. 

Många av arbetslöshetskassorna hade svårt att uppge ett antal 

eftersom arbetslöshetskassornas handläggningssystem gör det svårt att söka ut 

den typen av information. Uppskattningsvis rör det sig dock om relativt få ärenden. 

De arbetslöshetskassor som försökte uppskatta antalet uppgav allt från ett 

par stycken till ett par hundra för år 2011. 

Tidigare har det i praxis uppställts begränsningar i ersättningsrätten när det gäller 

sökande med upprepade uppdrag inom bemanningsföretag. I domar som kommit 

under senare tid har dock denna inställning ändrats 53 . Mot bakgrund av denna 

utveckling av rättspraxis torde det inte finnas några skäl att behandla en sökande 

med återkommande uppdrag inom bemanningsföretag annorlunda än övriga anställda 

när det gäller rätt att få fyllnadsersättning. 

7.2 Kassaspecifika tillämpningar för vissa särskilda yrkesgrupper 

IAF:s kartläggning visar att en tredjedel av arbetslöshetskassorna uppger att det 

förekommer kassaspecifika tillämpningar av regelverket. Elva av dessa arbetslöshetskassor 

uppger att tolkningen avser rätten till ersättning. Sju arbetslöshetskassor 

att det rör sig om beräkning av ersättningens storlek. Exempel på grupper 

där kassaspecifika tillämpningar förekommer är personer som utför: konstnärligt 

arbete och musiker, journalister, provisionsanställda, deltidsbrandmän, sjöfolk, 

personer med yrken med speciella arbetstidssystem och lärare med ferielön. 

Av de branschtillämpningsavtal och rutinbeskrivningar som arbetslöshetskassorna 

har lämnat framgår det att branschspecifika regler tillämpas i begränsad 

omfattning, när det gäller beräkning av tid vid prövning av arbetsvillkoret. Vidare 

följer att förutsättningarna för att räkna om redovisad tid i arbetsgivarintygen eller 

kontrakten så att även förberedelsetid inkluderas skiljer sig åt i stor utsträckning 

mellan olika yrkeskategorier. Detta gäller även förutsättningarna för att omvandla 

en arbetsprestation till arbetad tid. 

IAF:s kartläggning visar att det knappast är möjligt att formulera några generella 

omräkningsregler som gäller berörda sökande, oberoende av inom vilket yrkes- 

53 Se IAF:s rättsutredning bilaga 1, s. 48 ff 


område dessa har varit verksamma. Kartläggningen visar också på ett behov av 

att närmare utvärdera om IAF:s nuvarande föreskrifter om godkännande av 

branschtillämpningsavtal verkligen åstadkommer en nödvändig samordning av 

rättstillämpningen. Det gäller m.a.o. frågor om hur arbete som kräver exempelvis 

förberedelse- eller repetitionstid för vissa grupper av yrkesutövare ska tillgodoräknas 

vid prövningen av om arbetsvillkoret är uppfyllt. 

Det framgår inte uttryckligen av lagtexten i 13 § ALF att tid med intjänad ferie- 

och uppehållslön, under vilken en sökande inte anses som arbetslös, får tillgodoräknas 

vid prövning av arbetsvillkoret. De grupper som berörs är lärare och annan 

personal inom läsårsanknuten verksamhet samt SFI-lärare och cirkelledare 

54 . IAF anser att det är önskvärt att lagtexten förtydligas i detta avseende. I 

sammanhanget kan tilläggas att motsvarande förtydligande i lagtexten även vore 

önskvärt när det gäller utbetald statlig lönegaranti vid konkurs. 

7.3 Säsongsarbetslösa 

IAF:s kartläggning visar i likhet med tidigare utredningar både av IAF och Riksrevisionen 

att ersättningstagare inom yrkesgrupper med återkommande säsongsarbetslöshet 

är relativt ovanliga på den svenska arbetsmarknaden. Bedömningen 

kvarstår att de regelförändringar som gjordes 2007 fortsatt kommer 

att minska antalet ersättningstagare inom denna grupp. 

7.4 Arbetslöshetskassornas verksamhetsområden 

IAF:s kartläggning av arbetslöshetskassornas verksamhetsområden visar att det 

finns skillnader kring hur dessa är utformade. Vissa arbetslöshetskassor kan organisera 

stora delar av arbetsmarknaden medan andra bara kan organisera arbetstagare 

i en avgränsad bransch. Sammanslagningar av arbetslöshetskassor 

har framförallt under senare år också skapat bredare verksamhetsområden, där 

en naturlig gemensam branschtillhörighet ofta saknas. Utvecklingen på den 

svenska arbetsmarknaden gör att gränsdragningen mellan olika yrkesgrupper blir 

allt mer utsuddad. IAF konstaterar därför att den nuvarande gränsdragningen 

mellan arbetslöshetskassornas verksamhetsområden därmed börjar spela ut sin 

roll. 

54 Se IAF:s rättsutredning bilaga 1, s. 49 ff 



8 Käll- och litteraturförteckning 

Lagar och andra rättskällor 

Lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring 

Lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring 

Lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor 

Förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring 

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens föreskrifter (IAFFS 2004:3), 

IAFFS 2011:4, 

Regeringsrättens årsbok (RÅ) 2003, ref. 101 

RÅ 2005 ref. 90 

RÅ 2007 ref. 20 l-II 

Domar 

Kammarrätten i Stockholm, mål nr. 3670-04 





Kammarrätten i Göteborg, mål nr. 1231-05 

Kammarrätten i Göteborg, mål nr. 2174-11 

Kammarrätten i Jönköping, mål nr. 1231-05 

Kammarrätten i Jönköping, mål nr. 1677-06 

Regeringsrättens dom i mål nr. 7124-04 



Offentligt tryck 

Proposition 1973:56, Lag om arbetslöshetsförsäkring m.m. 

Proposition 1996/97:107, En allmän och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring 

Proposition 2005/2006:152, Behandling av personuppgifter vid Inspektionen för 

arbetslöshetsförsäkringen, m.m. 


SOU 1996:150, En allmän och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring (ARBOMutredningen) 

SOU 2011:54, Större ekonomisk trygghet för förtroendevalda 

Övrig källor 

AMS meddelande nr 7/2002, Arbete inom sjöfart 

IAF informerar nr. 4/2007, Vikariat i bemanningsföretags uthyrningsverksamhet 

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (2007), Säsongsarbetslöshet omfattning 

och kostnader – en förstudie, IAF rapport 2007:2 

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkring (2008), Arbetslöshetsersättning vid återkommande 

säsongsarbetslöshet, IAF rapport 2008:5 

Riksrevisionen (2011) Säsongsarbetslöshet och arbetslöshetsförsäkringen – omställningsförsäkring 

eller yrkesförsäkring, RiR 2011:1 

Arbetslöshetskassornas samorganisation (SO): Arbetslöshetsersättning för uthyrd 

arbetskraft – Ett handläggarstöd för arbetslöshetskassor, oktober 2009 


9 Bilagor 

Bilaga 1: IAF:s rättsutredning angående branschspecifika 

regler 

Branschspecifika regler 

Inom arbetslöshetsförsäkringen finns vissa föreskrifter, samt förekommer viss 

tillämpning med stöd i rättspraxis eller intern praxis hos arbetslöshetskassorna, 

som mer eller mindre specifikt rör vissa branscher eller yrkeskategorier. Föreskrifterna 

och praxis kompletterar i första hand bestämmelserna om de grundläggande 

villkoren för rätt till arbetslöshetsersättning i 9 § ALF, reglerna för tillgodoräknande 

av tid vid beräkning av arbetsvillkoret enligt 12 – 13 §§ ALF, samt beräkningen 

av antalet dagpenningbelopp som ska betalas ut när en sökande har 

arbetat under en del av ersättningsveckan enligt 38 § ALF. 

Arbetslös 

Arbetslöshetsbegreppet 

Att den som söker arbetslöshetsersättning är arbetslös är en förutsättning för att 

personen ska ha rätt till arbetslöshetsersättning enligt 9 § ALF. Vem som är arbetslös 

i försäkringens mening preciseras dock inte i lagen, utom vad gäller företagare. 

Arbetslöshetskassorna måste när de prövar en sökandes rätt till ersättning bestämma 

om personen är arbetstagare eller företagare i försäkringens mening. 

Vilken av de båda kategorierna den sökande ska anses tillhöra styr sedan vad 

som gäller för att personen ska anses arbetslös. 

Under vilka arbetsformer en sökande har utfört sitt förvärvsarbete - som anställd, 

uppdragstagare, egenanställd, fri yrkesutövare eller som företagare - har betydelse 

för om han eller hon ska anses som arbetstagare eller företagare. Vem 

som är företagare definieras i 34 § ALF. Vem som är arbetstagare definieras däremot 

inte i ALF. 

Det har utvecklats en rättspraxis vad gäller frågan till vilken kategori – företagare 

eller arbetstagare – som uppdragstagare ska hänföras. I betänkandet SOU 

2011:52 ”Uppdragstagare i arbetslöshetsförsäkringen” har man gjort en översyn 

över vad som gäller för uppdragstagare inom arbetslöshetsförsäkringen. Utredningen 

lämnar förslag som syftar till att underlätta bedömningen av om en uppdragstagare 

ska anses som arbetstagare eller företagare. 


I förarbetena till den tidigare gällande lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring 

55 uttalade regeringen att ”en arbetstagare får anses som arbetslös, när han 

på grund av arbetsbrist inte kan utföra avlönat arbete för annans räkning och inte 

heller utför arbete för egen räkning i affärsmässigt, vinstgivande syfte. Ytterligare 

en förutsättning för att arbetslöshet ska anses föreligga är att sökanden inte har 

någon inkomst av förvärvsarbetet. Detta krav får betydelse för den som bl.a. 

uppbär ferielön, permitteringslön eller annan ersättning från arbetsgivaren under 

perioder då arbete inte utförs.” 

I förarbetena till den nu gällande ALF-lagen 56 uttalar regeringen ”att endast den 

som saknar förvärvsinkomster betraktas som arbetslös i ALF- och KAS-lagarnas 

mening. Till förvärvsinkomster räknas lön, uppsägningslön, avgångsvederlag och 

andra ersättningar som utbetalas av arbetsgivaren på grund av anställningsförhållandet. 

Under den tid som sådana förvärvsinkomster lämnas är vederbörande 

inte berättigad till arbetslöshetsersättning, men ska å andra sidan tillgodoräknas 

tiden för uppfyllandet av arbetsvillkoret, som uppställs som kvalifikationsgrund för 

en ersättningsperiod.” 

I ALF och ALFFo regleras vilka villkor som måste var uppfyllda för att en företagare 

ska anses som arbetslös. 57 . Företagaren ska antingen ha lagt sin verksamhet 

vilande under vissa förutsättningar eller upphört definitivt med verksamheten 

för att anses som arbetslös. Det finns dock vissa specifika regler för företagare 

som bedriver fiske för sin huvudsakliga försörjning, och som är medlem i en arbetslöshetskassa 

med yrkesfiske som verksamhetsområde. Regler som tillåter 

att dessa får arbetslöshetsersättning under tillfälliga avbrott i verksamheten på 

grund av väderleksförhållande eller ishinder 58 . Yrkesfiskarna ska enligt förordningstexten 

betraktas som arbetslösa under sådana avbrott. 

En sökande kan alltså enligt definitionen av begreppet arbetslöshet i förarbetstuttalandena 

anses som arbetslös i försäkringens mening och berättigad till arbetslöshetsersättning, 

även under tid han eller hon är anställd. Tidigare var det t.ex. 

möjligt för en sökande att få arbetslöshetersättning under permittering utan lön. 

Av 10 § ALF följer dock att sökande inte är berättigad till ersättning under tid han 

eller hon är permitterad utan lön eller är tjänstledig utan lön - utom i vissa undantagsfall. 

Utifrån definitionen av begreppet arbetslös är å andra sidan en sökande inte alltid 

att anse som arbetslös i försäkringens mening när hans eller hennes anställning 

har upphört på grund av arbetsbrist. 

55 Prop. 1973:56 Lag om arbetslöshetsförsäkring m.m. s. 174 

56 Prop. 1996/97:107 En allmän och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring s. 93 f 

57 35-35 a §§ ALF och 5-5 b §§ ALFFo 

58 6-6 b §§ ALFFo 


Begränsningar i ersättningsrätten vid arbetslöshet 

Det finns enligt ALF-lagen möjligheter att i vissa fall begränsa ersättningsrätten 

för den som har blivit arbetslös. 

Säsongsarbetslöshet 

Det finns bl.a. bestämmelser som gör det möjligt att begränsa ersättningsrätten 

vid säsongsarbetslöshet. IAF har ett bemyndigande att utfärda sådana föreskrifter, 

om det finns särskilda skäl, för arbetstagare som huvudsakligen är sysselsatta 

i yrken inom vilka arbetslöshet årligen regelbundet förekommer. 59 IAF har 

inte utnyttjat detta bemyndigande. 

IAF har däremot drivit frågan i domstol - om en sökande med årligen återkommande 

säsongsanställningar hos samma arbetsgivare kan anses arbetslös efter 

säsongens slut. 

Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD) har prövat frågan. 60 

Den sökande hade i det aktuella fallet endast arbetat under sommarhalvåret under 

de senaste sex åren. Hon och arbetsgivaren hade kommit överens om anställning 

även nästkommande sommarsäsong. HFD fann att den sökandes anställningsförhållande 

fick anses ha reglerats genom upprepade anställningsavtal, 

som sträckte sig från varje säsongs början till dess slut. HFD konstaterade att 

den sökande uppenbarligen hade ansett sig skyldig att säga upp sig, när hon inte 

längre önskade fortsätta arbeta som säsongsanställd. Domstolen ansåg dock att 

utredningen i målet inte visade på att någon sådan skyldighet hade förelegat, 

eller att hon genom sitt anställningsavtal skulle ha varit försäkrad för annan rätt till 

arbete under kommande sommarsäsong än den som följer av 25 och 25 a §§ 

lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS). Inte heller i övrigt talade något för 

att hon direkt efter varje säsongs slut skulle ha varit förhindrad att åta sig ett annat 

arbete. Därför kunde hennes säsongsarbete inte anses ha varit av sådan 

karaktär att hon var att betrakta som tjänstledig under tiden mellan säsongerna, 

eller att det varit fråga om annan ledighet under en tillsvidareanställning. HFD 

fann därför att den sökande var att betrakta som arbetslös och att hon hade rätt 

till arbetslöshetsersättning efter säsongens slut. Detta under förutsättning att hon 

i övrigt uppfyllde villkoren för sådan ersättning. 

HFD:s avgörande har klarlagt rättsläget. Ersättningsrätten kan inte begränsas 

efter avslutad säsongsanställning. Ingen av de arbetslöshetskassor som har svarat 

på IAF:s enkät, att de har säsongsanställda som medlemmar, har uppgett att 

de begränsar ersättningsrätten vid återkommande säsongsanställningar. 


60 RÅ 2003 ref 101 


Begränsning i ersättningsrätten under mellanliggande arbetslöshetsperioder vid 

återkommande anställningar i ett bemanningsföretags uthyrningsverksamhet. 

Av ALF framgår inte att ersättningsrätten kan begränsas specifikt för sökande 

med anställningar i bemanningsföretag för att hyras ut. 

Ersättningsrätten har ändå begränsats för denna kategori av arbetstagare, i syfte 

att förhindra att arbetslöshetsförsäkringen utnyttjas för att subventionera bemanningsföretagens 

personalkostnader. Detta med stöd av ett antal avgöranden från 

Försäkringsöverdomstolen (FÖD). FÖD har ansett att en sökande, som vid återkommande 

tillfällen anlitats av ett bemanningsföretag, ska anses som tillsvidareanställd 

i företaget i den omfattning som svarar mot personens arbetsutbud. 

Detta oavsett hur anställningsavtalet har varit utformat i det enskilda fallet. Sökanden 

har därför inte haft rätt till ersättning. 

HFD har senare i två rättsfall från år 2007 61 bedömt rätten till arbetslöshetsersättning 

under mellanliggande perioder mellan återkommande visstidsanställningar i 

ett bemanningsföretags uthyrningsverksamhet. I det första avgörandet hade den 

sökande haft två tidsbegränsade vikariat för att ersätta ordinarie personal i företaget. 

HFD fann att den sökande, efter det andra vikariatet hade upphört, var 

berättigad till arbetslöshetsersättning. I det andra avgörandet hade personen avslutat 

en tredje tidsbegränsad anställning i företaget. Domstolen fann att personen 

var berättigad till ersättning även efter att den tredje anställningen hade upphört. 

Av avgörandena framgår att HFD har tillmätt det förhållandet att det inte 

framkommit annat än att anställningarna varit förenliga med LAS och kollektivavtal 

betydelse för utgången. 

Det har funnits delade meningar om hur domarna från HFD ska tolkas. IAF har 

tidigare dragit slutsatsen att domstolen inte tagit ställning till den principiella frågan. 

Det vill säga om rätt till ersättning föreligger vid upprepade tidsbegränsade 

anställningar i samma bemanningsföretag, där den visstidsanställde sedan hyrs 

ut av företaget 62 . IAF:s tolkning har motiverats med att i de aktuella rättsfallen 

avsåg de tidsbegränsade anställningarna vikariat som hänförde sig till bemanningsföretagets 

egen personalstyrka. 

Flera av arbetslöshetskassorna hänvisar i enkätsvaren till SO:s handläggarstöd 63 . 

SO anför att det inte finns stöd för några särskilda begränsningar i ersättningsrätten 

efter avslutade anställningar som uthyrd, under förutsättning att anställningarna 

varit förenliga med LAS och kollektivavtal. Detta gäller både tillsvidareanställningar 

och visstidsanställningar. SO lägger dock till att om det visar sig att 

61 RÅ 2007 ref 20 I-II 

62 IAF Informerar Nr 4/2007, Vikariat i bemanningsföretagens uthyrningsverksamhet 

63 SO, Arbetslöshetsersättning för uthyrd arbetskraft – Ett handläggarstöd för arbetslöshetskassor 


anställningen för att hyras ut inte har varit förenlig med LAS och gällande kollektivavtal 

ska arbetslöshetskassorna pröva om det finns anledning att tillämpa de 

särskilda begränsningsreglerna. Om det framgår av ärendet att uthyrningsföretaget 

försöker belasta arbetslöshetsförsäkringen med sina personalkostnader mellan 

uthyrningstillfällena kan det enligt SO finnas anledning att avslå ersättningsanspråket. 

Av några arbetslöshetskassors rutinbeskrivningar framgår att kassorna inte kontrollerar 

om anställningen som upphört har varit förenlig med LAS eller gällande 

kollektivavtal. 

IAF har senare i ett yttrande till Kammarrätten i Stockholm, i mål nr 7348-11, intagit 

ståndpunkten att det inte finns anledning att begränsa ersättningsrätten under 

mellanliggande perioder av arbetslöshet. Detta förutsatt att den sökande söker 

och är beredd att ta arbete hos annan arbetsgivare. 64 

Begränsningar i ersättningsrätten jämsides med anställning 

Arbetslöshetskassorna begränsar i vissa fall rätten till ersättning i samband med 

deltidsanställningar eller timanställningar vid behov inom vissa yrken eller 

branscher. Detta gäller bl.a. anställda i bemanningsföretags uthyrningsverksamhet. 

Av rutinbeskrivningarna som arbetslöshetskassorna har lämnat till IAF framgår att 

kassorna ”listar” olika yrken, och betraktar sökanden som är sysselsatta inom 

dessa som heltidsanställda, eller anställda motsvarande sitt arbetsutbud, och 

därför inte ersättningsberättigade. Detta även om personerna de facto arbetar 

mindre än sin fastställda normalarbetstid alternativt arbetsutbud (det lägsta i detta 

fall). Detta gäller sökanden med anställningar för vilken arbetstidens omfattning 

varierar eller är oreglerade, anställningar i vilka arbetstiden anses omöjlig att kontrollera 

och anställningar inom yrkesområden där kollektivavtalen föreskriver heltidsanställning. 

Ersättning jämsides med anställning i bemanningsföretags uthyrningsverksamhet 

Anställda inom bemanningsföretags uthyrningsverksamhet har i rättspraxis, ansetts 

som anställda motsvarande sitt arbetsutbud och därför inte haft rätt till fyllnadsersättning 

jämsides med anställningen 65 . Detta har även gällt sökanden som 

varit anställd på deltid med fast arbetstid. 

64 KRNS dom den 4 april 2012 i mål nr 7348-11 

65 T.ex. KRNG 2012-02-16, mål nr 2174-11, KRNS 2006-04-27 mål nr 6678-2004, 


SO har i sitt handläggarstöd 66 - som vissa av arbetslöshetskassorna hänvisar till - 

uttalat att någon rätt till fyllnadsersättning i normalfallet inte torde föreligga när 

den sökande är anställd för att hyras ut, varken jämsides med en anställning med 

varierande arbetstid eller en anställning med fast veckoarbetstid. Om den sökande 

har arbetat åt annan arbetsgivare, under den tidsperiod som anställningen 

för att hyras ut pågår, får arbetslöshetskassan göra en bedömning av om detta 

innebär att den sökande kan stå till arbetsmarknadens förfogande. Detta med 

hänvisning till en dom från Kammarrätten i Jönköping. 67 

I det aktuella fallet hade den sökande faktiskt arbetat för andra arbetsgivare under 

den tid den sökande var anställd vid behov hos bemanningsföretaget. Kammarrätten 

fann inte några skäl att vägra ersättning. IAF fick inte prövningstillstånd 

av HFD i fallet. 

Några av arbetslöshetskassorna har svarat att de betalar fyllnadsersättning till 

dem med fasta deltidsanställningar. Flertalet arbetslöshetskassor uppger dock att 

de överhuvudtaget inte betalar ut fyllnadsersättning till sökanden med anställning 

i bemanningsföretags uthyrningsverksamhet. 

En arbetslöshetskassa har i sin rutinbeskrivning anfört att sökanden som är timanställda 

kan få arbetslöshetsersättning, under förutsättning att de inte står till 

bemanningsföretagets förfogande på hel- eller deltid. Av kontraktet eller anställningsbeviset 

ska framgå om den sökande står till företagets förfogande viss tid, 

och därmed inte kan anses aktivt arbetssökande, eller om det är en ”vanlig” timanställning 

som innebär att sökande också kan åta sig arbete hos andra företag. 

För deltidsanställda, dvs. inte timanställda, ska sökandes kontrakt med företaget 

kontrolleras för att fastställa hur mycket ”hinder” kontraktet ger. Om kontraktet 

anger att sökande står till företagets förfogande på t.ex. halvtid kan sökande 

ha möjlighet att få utfyllnad från kassan. 

Rättspraxis har modifierats enligt en nyligen meddelad dom från Kammarrätten i 

Stockholm, mål nr 7348-11 68 , som vunnit laga kraft. IAF har yttrat sig i målet, se 

ovan. 

Av kammarrättens avgörande framgår att om en sökande är anställd vid behov i 

ett bemanningsföretags uthyrningsverksamhet är det av avgörande betydelse om 

anställningen är att anse som intermittent. Det vill säga att varje uppdrag anses 

utgöra en separat visstidsanställning där något anställningsförhållande inte föreligger 

mellan tjänstgöringstillfällena. Kammarrätten tog som en följd av HFD:s 

avgörande om återkommande visstidsanställning i bemanningsföretag 69 först 

66 SO, Arbetslöshetsersättning för uthyrd arbetskraft – Ett handläggarstöd för arbetslöshetskassor, 

oktober 2009 

67 KRNJ dom 2007-04-30 i mål nr 1677-06 

68 KRNS dom den 4 april 2012 i mål nr 7348-11 

69 RÅ 2007 ref 20 I-II 


ställning till om den sökandes anställning var att betrakta som intermittent, och 

fann att anställningen fick anses som en sådan. Kammarrätten konstaterade att 

det inte framkommit annat än att den sökandes intermittenta anställning varit förenlig 

med LAS och gällande kollektivavtal på området. Den sökande fick därför 

anses som arbetslös mellan uppdragen. Under sin arbetslösa tid hade den sökande 

varit oförhindrad att söka och anta arbete hos andra arbetsgivare och inte 

varit bunden att anta erbjudande från bemanningsföretaget. Kammarrätten fann 

alltså att den sökande fick anses ha varit arbetslös och stått till arbetsmarknadens 

förfogande under den aktuella perioden. 

Mot bakgrund av den senaste utvecklingen av rättspraxis torde det inte finnas 

några skäl att behandla sökanden, som är anställda i bemanningsföretag för att 

hyras ut, annorlunda än övriga anställda när det gäller rätten att fyllnadsmarkera. 

Ersättningsrätt jämsides med anställning som provisionsanställd 

En provisionsförsäljare med oreglerad arbetstid anses enligt vissa arbetslöshetskassors 

rutinbeskrivningar, inneha en heltidsanställning om det inte går att kontrollera 

hur mycket han eller hon arbetar. Om arbetsgivaren har kontroll över arbetad 

tid kan ersättning utgå för den arbetslösa tiden. 

Ersättningsrätt jämsides med anställning inom kulturarbetaryrken 

Av inlämnade rutinbeskrivningar framgår att arbetslöshetskassorna betraktar sökanden 

inom vissa kulturarbetaryrken, bl.a. skådespelare, som heltidsanställda 

under den tid de är kontrakterade - och alltså inte ersättningsberättigade under 

tiden. Denna branschtillämpning bygger, enligt vad som har anförts av Teaterverksammas 

arbetslöshetskassa (TAK) i vissa domar, på att kollektivavtalen föreskriver 

att konstnärlig personal alltid ska vara anställd på heltid och inte är utbytbar. 

Dessa kan därför inte anses stå till förfogande på sådant sätt som krävs 

för rätt till arbetslöshetsersättning enligt 9 § ALF. Denna tillämpning har stöd i 

rättspraxis. 

En skådespelare ansågs i ett avgörande från Kammarrätten i Stockholm som 

heltidsarbetande från första repetitionsdagen till sista föreställningsdagen och 

därför inte berättigad till arbetslöshetsersättning under ett sex veckors uppehåll 

mellan repetitionerna och föreställningarna. 70 I ett annat avgörande från Kammarrätten 

i Stockholm ansågs en skådespelare som var kontrakterad på deltid – med 

schemalagd arbetstid - inte stå till arbetsmarkandens förfogande enligt 9 § ALF. 71 

Av rutinbeskrivningar från Unionens arbetslöshetskassa, som bl.a. försäkrar teaterverksamma 

och musiker som omfattas av Sveriges Yrkesmusikers, SYMFs, 

avtal och från Musikernas arbetslöshetskassa, framgår att verksamma inom ett 

70 KRNS 2012-04-12 i mål nr 7036-11 

71 KRNS 2005-11-10 i mål nr 3670-04 


antal övriga yrken inom kulturbranschen också betraktas som heltidsanställda 

under kontraktstiden och därför inte berättigade till ersättning jämsides med anställning. 

Det gäller både konstnärlig och teknisk personal. Motivet till detta synes 

åtminstone i vissa fall vara att arbetslöshetskassorna anser att det är omöjligt att 

kontrollera i vilken omfattning de sökande är verksamma. En viss åtskillnad tycks 

göras mellan anställda hos olika arbetsgivare. Av Unionens arbetslöshetskassas 

rutinbeskrivning följer att tekniker på fria teatrar anses som heltidsanställda under 

kontraktstiden, medan tekniker på stora institutioner som Dramaten och Operan 

behandlas som vanliga anställda. Det vill säga timlön är faktiskt lön. 

Arbetsvillkoret 

Förvärvsarbete 

Den som söker arbetslöshetsersättning måste för att vara berättigad till sådan 

ersättning ha förvärvsarbetat i en viss omfattning under en viss ramtid före arbetslöshetens 

inträde. Det vill säga den sökande måste ha uppfyllt det s.k. arbetsvillkoret. 

72 . Vad som avses med förvärvsarbete definieras dock inte närmare i 

lagen. 

Av förarbetsuttalanden till den tidigare gällande ALF-lagen framgår att med förvärvsarbete 

avses avlönat arbete för annans räkning eller arbete för egen räkning 

i affärsmässigt vinstgivande syfte. 73 Det senare ledet återkommer – om än med 

andra ord - i definitionen i 34 § ALF av vem som är att betrakta som företagare i 

försäkringens mening. Det ska också vara fråga om reguljärt arbete. 74 Av rättspraxis 

75 följer också att arbete som är helt baserat på provision, och där den sökande 

inte har fått någon betalning, ändå kan betraktas som förvärvsarbete i bedömningen 

av arbetsvillkoret. Detta förutsatt att den provisionsbaserade anställningen 

har varit ett reguljärt och seriöst arbete och att den sökande har arbetat i 

syfte att få en inkomst. 

Av 13 § ALF framgår att viss tid jämställs med förvärvsarbete vid prövning av 

arbetsvillkoret. 

I förarbetena till ALF 76 uttalade regeringen ”att endast den som saknar förvärvsinkomster 

betraktas som arbetslös i ALF- och KAS-lagarnas mening. Till förvärvsinkomster 

räknas lön, uppsägningslön, avgångsvederlag och andra ersättningar 

som utbetalas av arbetsgivaren på grund av anställningsförhållandet. Un- 

72 12 § ALF 

73 Prop. 1973:56 s. 174 och 231 

74 14 § ALF 

75 RÅ 2005 ref 90, mål nr 7172-04 

76 Prop. 1996/97:107 s. 93 f 


der den tid som sådana förvärvsinkomster lämnas är vederbörande inte berättigad 

till arbetslöshetsersättning, men ska å andra sidan tillgodoräknas tiden för 

uppfyllandet av arbetsvillkoret, som uppställs som kvalifikationsgrund för en ersättningsperiod.” 

Regeringen uttalade vidare att en viss ändring borde ske när 

det gällde samordningen mellan arbetslöshetsersättning och avgångsvederlag i 

förhållande till den praxis som utvecklats, på så sätt att den tid med avgångsvederlag 

som ska räknas som förvärvsarbete i fråga om tillgodoräkningsbar tid i 

arbetsvillkoret borde förlängas. I övrigt framgår inte av förarbetena att regeringen 

avsåg någon ändring. 

Av 13 § första stycket 2 ALF framgår att med förvärvsarbete avses även sådan 

tid då den sökande varit ledig med helt eller delvis bibehållen lön av någon annan 

anledning än sjukdom, tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt 

eller barns födelse. 

Vid införandet av ALF hade 13 § första stycket 3 lydelsen ” att med förvärvsarbete 

avses även sådan tid då den sökande fått annan ersättning än pension på 

grund av anställningens upphörande (avgångsvederlag).” 

Med annan ersättning än pension på grund av anställningens upphörande torde 

förutom avgångsvederlag även intjänad ferie- och uppehållslön, som den sökande 

haft rätt till vid anställningens upphörande, ha avsetts. 

Den nya lagen föranledde inte några ändringar av de branschspecifika föreskrifter 

som Arbetsmarknadsstyrelsens (AMS) utfärdat avseende lärare och annan 

skolpersonal som haft rätt till lön under ferieuppehåll. Dessa regler har numera 

överförts till IAF:s föreskrifter. 

Lärare och annan personal inom läsårsanknuten verksamhet samt SFI-lärare och 

cirkelledare har enligt IAF:s föreskrifter 77 inte rätt till arbetslöshetsersättning under 

ferieuppehåll, även om anställningen har upphört i samband med läsårets 

slut eller tidigare. Detta under förutsättning att dessa haft rätt till ferie- eller uppehållslön 

eller, när det gäller cirkelledare och SFI-lärare, kan anses ersatta med 

ferielön under ferieuppehållet. Någon ofrivillig inkomstförlust föreligger inte under 

sådan tid. Tiden med ferie- eller uppehållslön som ska läggas ut- under vilken 

den sökande inte anses som arbetslös i försäkringens mening - beräknas utifrån 

särskilda formler för respektive yrkesgrupp. Tiden läggs ut under ferieuppehållet 

från en viss bestämd tidpunkt för respektive yrkesgrupp. 

Ovanstående yrkesgrupper tillgodoräknas å andra sidan den utlagda tiden med 

ferie- eller uppehållslön i arbetsvillkoret. 

77 1 kap. 2-8 §§ IAFFS 2009:4 (senast ändrade genom 2011:4) 


Lagtexten i 13 § första stycket 3 ALF har ändrats sedan ALF trädde ikraft. 78 Orden 

”annan ersättning än pension på grund av anställningens upphörande” har 

ersatts ”med avgångsvederlag och ekonomiskt skadestånd”. Det följer inte av 

förarbetena 79 att avsikten har varit att sådan tid med intjänad ferie- och uppehållslön, 

under vilken en sökande inte anses som arbetslös, inte längre skulle få 

tillgodoräknas i arbetsvillkoret. 13 § första stycket 3 ALF får därmed även fortsättningsvis 

anses vara tillämplig på sådana situationer som regleras i de nyss 

redovisade IAF-föreskrifterna. 

Vederlagstid för sjöfolk 

Sjöfolk har enligt kollektivavtal möjlighet att vid anställningens upphörande, på 

grund av egen uppsägning eller på grund av uppsägning till följd av arbetsbrist 

eller fullgjort vikariat, rätt att kvarstanna i anställningen till dess innestående 

kompensationsledighet och semester lagts ut i form av ledig avlönad tid, s.k. vederlagstid. 

Övertid och arbete under obekväm arbetstid kompenseras genom 

kontant ersättning eller kompensationsledighet. 

Tidigare ansågs den som valt att sluta sin anställning före vederlagstidens slut, 

och istället tog ut vederlagsersättning, inte ha rätt till arbetslöshetsersättning under 

den tid som han eller hon haft rätt att kvarstå i sin anställning. Arbetslöshetskassorna 

skulle lägga ut vederlagstiden som arbetad tid och räkna in tiden i arbetsvillkoret. 

Detta enligt ett tidigare AMS- meddelande 80 . 

Numera anses sökande som arbetslös när tjänsten har upphört enligt arbetsgivarintyget. 

Detta med stöd av en dom från Kammarrätten i Stockholm 81 . Intjänad 

vederlagstid, som kvarstår vid anställningstidens slut fördelas på den sista anställningsmånaden 

enligt rutinbeskrivning från Arbetslöshetskassan för Service 

och Kommunikation. 

Denna hanteringsordning skiljer sig från hur tid med ferie- och uppehållslön hanteras 

inom arbetslöshetsförsäkringen 

Förtroendevalda m.fl. 

Av praxis följer att en sökande som har varit förtroendevald och ersatts med arvode 

i vissa fall kan få tillgodoräkna sig nedlagd tid på uppdraget i arbetsvillkoret. 

Praxis är dock inte helt tydlig när det gäller förutsättningarna för vilka förtroendeuppdrag 

som får tillgodoräknas i arbetsvillkoret. Frågeställningarna har varit föremål 

för utredning i betänkandet SOU 2011:54 ”Större ekonomisk trygghet för 

förtroendevalda.”. I betänkandet föreslås att förtroendevalda som har uppdrag 

som enligt lag berättigar till ledighet från anställning – t.ex. fackligt förtroende- 

78 Genom SFS 2006:470 

79 Prop. 2005/2006:152 s. 44 f och 63 f 

80 AMS meddelande nr 7/2002 

81 Kammarrätten i Stockholm 2007-09-21 i mål nr 3129-07 


valda och nämndemän - eller annars har ett offentligt uppdrag som regleras i lag 

eller annan författning – t.ex. som god man, kontaktperson eller familjehemsförälder 

– ska likställas med arbetstagare och företagare i arbetslöshetsförsäkringen. 

Mot den bakgrunden finns det inte anledning att närmare gå in på arbetslöshetskassornas 

tillämpning av praxis avseende politiskt och fackligt förtroendevalda, 

nämndemän, gode män, kontaktpersoner m.fl. - i den mån man kan se denna 

grupp som en särskild bransch eller yrkeskategori. 

En arbetslöshetskassa uppger dock i sin rutinbeskrivning att uppdrag som familjehemsförälder 

under vissa förutsättningar kan tillgodoräknas i arbetsvillkoret. 

Uppdrag som familjehemsförälder eller jourhemsförälder är dock inte att jämställa 

med förvärvsarbete enligt gällande rättspraxis 82 . Däremot är tid med sådant uppdrag 

överhoppningsbar vid beräkning av ramtiden enligt ALF. 83 

Tillgodoräknande av tid i arbetsvillkoret för särskilda grupper av yrkesutövare 

Det är vanligt att musiker, sångare, skådespelare, dansare, mimare, musikalartister 

och andra artister får ett fast arvode eller ett gage för en föreställning eller ett 

uppträdande, istället för timlön. Gaget ska även täcka förberedelsetid. 

Regeringen uttalade i förarbeten till ALF i fråga om prövning av arbetsvillkoret 84 

”att vissa grupper av arbetstagare vanligtvis inte får lön för ett visst antal timmar, 

utan för en viss arbetsinsats som kan kräva ett stor mått av förberedelsetid. Att 

beräkna arbetsvillkoret utifrån t.ex. ett kort framträdande ger därför ofta inte en 

rättvisande bild av den verkliga arbetsinsatsen. Hänsyn bör därför vid prövning av 

arbetsvillkoret tas till bl.a. repetitionstid och annan förberedelsetid. Ett stöd för att 

utforma sådana regler kan vara den omräkningstabell som AMS tillämpar för att 

fastställa antalet ersättningsdagar för konstnärligt arbete. Det säger sig självt att 

för sådan --- tid som bör få tillgodoräknas i arbetsvillkoret inte samtidigt får lämnas 

arbetslöshetsersättning.” Regeringen ansåg att med hänsyn till de skiftande 

villkor som gäller för uppdragstagare och arbetstagare med liknande arbetsförhållande 

i detta avseende, att detta inte borde regleras i lag, utan var en fråga för de 

rättstillämpande myndigheterna. 

Användning av omräkningstabellen vid konstnärligt arbete 

IAF fastställer ett schablonbelopp, en timlön, för att underlätta omvandlingen av 

arvodet till arbetade timmar för personer med konstnärligt arbete. Schablonbeloppet 

beräknas med utgångspunkt i de avtal som gäller för motsvarande an- 

82 Regeringsrättens domar den 3 december i mål nr 3960-08 och 1731-07 

83 16 § 4 ALF 

84 Prop. 1996/97:107 s. 109 f 


ställda. 85 För närvarande uppgår schablonbeloppet till 148 kr per timme. Detta 

enligt beslut av IAF den 1 december 2009. 

När det gäller beräkning av antalet dagpenningbelopp som ska utgå under en 

ersättningsvecka, ska en sökande som omfattas av IAF:s föreskrifter avseende 

tillämpningen av omräkningstabellen vid konstnärligt arbete 86 , redovisa både arbetad 

tid och det gage som han eller hon haft av sådant arbete på kassakortet. 

Om inkomsten under en dag understiger schablonbeloppet x 8 ska arbetslöshetskassorna 

utgå från den deklarerade arbetstiden. Om inkomsten uppgår till 8 

gånger schablonloppet eller mer ska inkomsten divideras med timlönebeloppet. 

Antalet framräknade timmar dras av från normalarbetstiden eller arbetsutbudet 

(det lägsta) vid beräkningen av antalet ersättningsdagar enligt omräkningstabellen. 

Om timantalet överstiger 40 timmar ska överskjutande timmar dras av när 

antalet ersättningsdagar för nästa kassakortsvecka beräknas. Eventuella återstående 

timmar räknas av från följande kasskortsperioder. 

Branschtillämpningsavtal 

I 2 kap. 7 § IAFFS 2009:1 (senast ändrad genom IAFFS 2011:4) föreskrivs att 

IAF ska godkänna vissa typer av branschtillämpningsavtal. Det gäller avtal som 

reglerar hur arbete som kräver exempelvis förberedelse- eller repetitionstid för 

vissa grupper av yrkesutövare ska tillgodoräknas när arbetslöshetskassan prövar 

om arbetsvillkoret är uppfyllt. Regler som följer av sådana avtal ska tillämpas på 

de aktuella yrkesgrupperna oberoende av vilken arbetslöshetskassa den sökande 

är medlem i. Paragrafen är tillämplig bara om antalet timmar inte redovisas 

i arbetsgivarintyg eller liknande. 

De problem som uppmärksammats i de nyss återgivna förarbetsuttalandena utgör 

bakgrunden till bestämmelserna i 2 kap. 7 § IAFFS. Motsvarande bestämmelser 

fanns tidigare intagna i en av AMS beslutad föreskrift. 

Enligt uppgift i AMS regelbok för arbetslöshetkassor ”Försäkringsbestämmelser” 

har AMS godkänt två branschtillämpningsavtal inom musiker- och teaterområdet. 

I samband med att IAF bildades övertogs ett ärende från AMS som gällde godkännande 

av ett branschtillämpningsavtal. IAF fattade beslut om att godkänna 

avtalet den 7 februari 2005 (dnr 03/011694). Därefter har IAF inte tillämpat bestämmelsen 

i 2 kap. 7 § IAFFS 2009:1. 

Det avtal som IAF har godkänt antogs av TAK:s styrelse den 1 oktober 2003. Av 

avtalet följer att vid prövning av arbetsvillkoret för medlem som utför konstnärligt 

85 7 kap. 5 § IAFFS 2009:1 (senast ändrad genom IAFFS 2011:4) 

86 7 kap. 5-6 §§ IAFFS 2009:1 (senast ändrad genom IAFFS 2011:4) 


arbete vid tillfälliga kortare engagemang hos en arbetsgivare för enstaka arbetstillfälle 

ska, om tid för förberedelser och repetitioner inte framgår antingen av arbetsgivareintyg 

eller av kontrakt, beräkning av tid i arbetsvillkoret ske enligt följande. 

Ersättningen för framträdandet omvandlas till timmar genom att den divideras 

med det schabloniserade timlönebeloppet. Den framräknade arbetstiden för framträdandet 

tillgodoräknas medlemmen vid prövningen av arbetsvillkoret. Tillgodoräkningsbar 

tid per framträdande begränsas till högst en kalendermånad. Principen 

är att reglerna om användning av omräkningstabellen vid konstnärligt arbete 

tillämpas omvänt vid beräkning av arbetad tid, så att tillgodoräkningsbar tid i arbetsvillkoret 

och tid som dras av från ersättningen helt överensstämmer och tilllämpas 

i konsekvens med varandra. Dock gäller att om förberedelsetid vid enstaka 

framträdande inte framgår av arbetsgivarintyg eller kontrakt ska ett framträdande 

lägst utgöra två hela arbetsdagar, dvs. 16 timmar vid prövningen av 

arbetsvillkoret. 

AMS har enligt beslut den 24 juni 1999 på framställan av Musikernas arbetslöshetskassa 

godkänt ett branschtillämpningsavtal avseende musiker med motsvarande 

innehåll avseende korta engagemang som kräver förberedelsetid och som 

inte redovisas på arbetsgivarintyg eller kontrakt. Arbetslöshetskassan har senare 

i en skrivelse till IAF den 1 februari 2012 meddelat att kassans styrelse den 13 

december 2011 beslutade att ta bort ”specialregeln” att man får tillgodoräkna 

minst 16 timmar (2 dagar). All arbetad tid ska istället tas fram genom att bruttogaget 

divideras med gällande timlönebelopp. Detta ska gälla både framtagandet 

av arbetade timmar i arbetsvillkoret och deklarationen av arbetad tid kassakorten. 

I övrigt framgår av TAK:s, numera Unionens arbetslöshetskassas, branschregler, 

att omräkningsreglerna för olika yrkeskategorier i hög grad skiljer sig åt. Tiden för 

talboksinläsning räknas om för att även inkludera förberedelsetid, genom att tiden 

för inläsning på ljudband respektive tid i studio multipliceras med vissa omräkningstal. 

Omräkning av timmar med podietjänst till 40 timmars vecka för musiker 

och korister, anställda enligt SYMFs avtal, sker på samma sätt som gäller för 

omräkning av lektionstimmar till 40 timmarsvecka för lärare. Arbetsinsatsen för 

regissörer, koreografer, scenografer och kostymtecknare omräknas till hela arbetade 

veckor med utgångspunkt från hur lång tid pjäsen eller dansverket varar, 

respektive hur många som medverkar i pjäsen eller dansverket. För film, TV och 

liknande arbeten sker omräkningen till tid som ska tillgodoräknas i arbetsvillkoret 

utifrån antalet arbetade kalenderdagar respektive antalet utsändningar i radio 

eller TV under en kalendermånad. 

Förutsättningarna för att räkna om redovisad tid i arbetsgivarintygen eller kontrakten 

så att även förberedelsetid inkluderas skiljer sig alltså i stor utsträckning åt 

mellan olika yrkeskategorier. Detta gäller även förutsättningarna för att omvandla 

en arbetsprestation till arbetad tid. 


Förberedelsetid för lärare 

För lärare och cirkelledare som har varit anställda med undervisningsskyldighet 

har IAF en föreskrift 87 om hur antalet lektionstimmar ska räknas om till fyrtiotimmarsvecka. 

Av arbetslöshetskassornas rutinbeskrivningar framgår att arbetslöshetkassorna 

även räknar om timarvoderade undervisningstimmar för lärare vid universitet och 

högskola med vissa omräkningsfaktorer. 

87 2 kap. 9 § IAFFS 2009:1 (senast ändrad genom IAFFS 2011:4) 


Bilaga 2: Förteckning över lagrum 

Lag (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring 

Allmänna villkor för rätt till ersättning 

9 § Rätt till ersättning vid arbetslöshet har sökande som 

1. är arbetsföra och oförhindrade att åta sig arbete för en arbetsgivares räkning 

minst 3 timmar varje arbetsdag och i genomsnitt minst 17 timmar i veckan, 

2. är beredda att anta erbjudet lämpligt arbete under tid för vilken de inte anmält 

hinder som kan godtas av arbetslöshetskassan, 

3. är anmälda som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen i den 

ordning som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, 

4. medverkar till att en individuell handlingsplan upprättas i samråd med den offentliga 

arbetsförmedlingen, och 

5. aktivt söker ett lämpligt arbete men inte kan få ett sådant arbete. 

Den som avvisar en anvisning till jobbgarantin för ungdomar har inte rätt till ersättning 

vid fortsatt arbetslöshet. Lag (2007:810). 

Övriga villkor för rätt till ersättning 

Arbetsvillkoret 

12 § Rätt till ersättning vid arbetslöshet har en sökande som under en ramtid av 

tolv månader omedelbart före arbetslöshetens inträde 

1. haft förvärvsarbete i minst 6 månader och utfört arbetet under minst 80 timmar 

per kalendermånad, eller 

2. haft förvärvsarbete i minst 480 timmar under en sammanhängande tid av 6 

kalendermånader och utfört arbetet under minst 50 timmar under var och en av 

dessa månader (arbetsvillkor). 

För att ha rätt till inkomstrelaterad ersättning ska den sökande ha uppfyllt arbetsvillkoret 

efter det senaste inträdet i arbetslöshetskassan. För den som omfattas 

av 7 a § ska dock arbetsvillkoret ha uppfyllts inom ett tidigare medlemskap. 

Vid bedömning av om arbetsvillkoret är uppfyllt får en sökande som omedelbart 

före inträdet i arbetslöshetskassan har varit medlem i en annan arbetslöshetskassa 

tillgodoräkna sig tid i den kassan. Lag (2009:1596). 

13 § Som tid med förvärvsarbete anses även tid då den sökande 

1. haft semester, 

2. varit ledig med helt eller delvis bibehållen lön av någon annan anledning än 

sjukdom, tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller barns 

födelse, eller 


3. på grund av anställningens upphörande får avgångsvederlag eller ekonomiskt 

skadestånd som motsvarar lön. 

Tid med avgångsvederlag beräknas med utgångspunkt i avgångsvederlagets 

storlek i förhållande till den sökandes genomsnittliga inkomst per månad i anställningen 

under en viss period. Tid med ekonomiskt skadestånd som motsvarar 

lön beräknas till det antal månader som ersättningen avser. 

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare 

föreskrifter om beräkningen. Lag (2006:470). 

13 a § I den mån det behövs för att uppfylla arbetsvillkoret jämställs med förvärvsarbete 

även tid då den sökande har fullgjort tjänstgöring enligt lagen 

(1994:1809) om totalförsvarsplikt eller fått föräldrapenningsförmån enligt socialförsäkringsbalken, 

dock tillsammans under högst två kalendermånader. 

Vid tillämpning, i fall som avses i första stycket, av 12 § första stycket 2 ska minst 

330 av de där angivna 480 timmarna avse förvärvsarbete under minst 4 kalendermånader 

som har utförts med minst 50 timmar under var och en av dessa 

månader. Under var och en av de återstående högst 2 månaderna ska sökanden 

ha utfört förvärvsarbete, fullgjort tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt 

eller fått föräldrapenningsförmån enligt socialförsäkringsbalken under 

tid som motsvarar minst 50 timmar. Lag (2010:1267). 

Normalarbetstid 

23 a § För den som är ersättningsberättigad fastställs en normalarbetstid. Lag 

(2009:666). 

23 b § Normalarbetstiden utgör den genomsnittliga arbetstiden under den sökandes 

ramtid. 

Vid bestämmande av normalarbetstid ska utöver arbetad tid även beaktas tid 

som ersatts med sjuklön eller ersättning från Försäkringskassan vid tvist om sjuklön 

enligt lagen (1991:1047) om sjuklön, eller med graviditetspenning, föräldrapenningsförmån, 

sjukpenning, rehabiliteringspenning, smittbärarpenning eller 

närståendepenning enligt socialförsäkringsbalken. 

Det som sägs i andra stycket gäller endast månader som ingår i den fastlagda 

ramtiden och som innehåller förvärvsarbete i sådan omfattning att de skulle 

kunna tillgodoräknas i ett arbetsvillkor. Lag (2010:2030). 

Inkomstrelaterad ersättning 

25 § Ersättning enligt inkomstbortfallsförsäkringen lämnas med ett belopp per 

dag som är baserat på tidigare förvärvsinkomster (dagpenning i form av inkomstrelaterad 

ersättning). 

Dagpenning i form av inkomstrelaterad ersättning bestäms utifrån sökandens 

dagsförtjänst, normalarbetstid och det högsta respektive lägsta belopp som regeringen 

fastställer, om inte annat följer av denna lag. Lag (2009:666). 


25 a § Med dagsförtjänst avses en femtedel av den veckoinkomst eller, i fråga 

om sökande med månadslön, 1/22 av den månadsinkomst, som den sökande 

haft under ramtiden. 

För den som omfattas av 23 b § andra stycket ska dagsförtjänsten beräknas på 

sökandens förvärvsinkomst och det ersättningsbelopp som lämnats. 

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter 

om omräkning av dagsförtjänst. 

Bestämmelser om beräkningen av dagsförtjänsten för företagare finns i 37 och 

37 a §§. Lag (2010:445). 

Deltid och bisyssla 

39 § Med bisyssla avses i denna lag sådant arbete i anställning eller näringsverksamhet 

som den sökande före arbetslöshetens inträde under minst tolv månader 

utfört vid sidan av sin heltidssysselsättning. 

För att en anställning ska anses som bisyssla enligt första stycket, får inkomsten 

från anställningen under ramtiden i genomsnitt inte överstiga ett belopp som motsvarar 

6 grundbelopp per vecka. Lag (2010:445). 

39 a § Vid beräkning av dagpenningbelopp enligt 38 a § ska hänsyn inte tas till 

sådan bisyssla som avses i 39 §. Detta gäller dock under förutsättning att bisysslan 

inte 

1.utvidgas under arbetslösheten, och 

2.hindrar personen från att ta ett lämpligt heltidsarbete. 

Om inkomsten från bisysslan efter arbetslöshetens inträde överstiger ett belopp 

som motsvarar 6 grundbelopp per vecka, ska hela det överskjutande beloppet 

dras av från dagpenningen. Lag (2010:445). 

40 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva 

om begränsningar i ersättningsrätten och om karenstid utöver vad som följer av 

denna lag för personer som utför deltidsarbete under veckor då de i övrigt är arbetslösa. 

Lag (2008:33). 

Begränsning vid säsongarbetslöshet 

42 § Om det finns särskilda skäl, får regeringen eller den myndighet som regeringen 

bestämmer begränsa rätten till ersättning för arbetstagare som huvudsakligen 

är sysselsatta i yrke där arbetslöshet årligen regelbundet förekommer. 

Förordning (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring 

29 § Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen får, om det finns särskilda skäl, 

meddela föreskrifter om att rätten till ersättning kan begränsas för sådana arbetstagare 

som huvudsakligen är sysselsatta i ett yrke inom vilket arbetslöshet årligen 

regelbundet förekommer. Förordning (2003:1110). 


Bilaga 3: IAF:s enkätundersökning – Arbetslöshetskassornas 

tillämpning av branschspecifika regler etc. 

Enkäten bestod av två block, A och B. I block A behandlades frågor om hur arbetslöshetskassorna 

säkerställde att personer med arbetslöshetsersättning inte 

samtidigt får ersättning från socialförsäkringen. Detta block avser ett annat regleringsbrevsuppdrag 

och redovisas i detta uppdrag. I block B, som redovisas här, 

behandlades frågor om arbetslöshetskassornas tillämpning av branschspecifika 

regler etc. 

Block B 

Block B är uppdelat i tre delar. Den första delen avser det branschspecifika regelverk 

som fastslås i lag, förordning eller föreskrift alternativt där viss rättspraxis 

utvecklats till det förstnämnda. Den andra delen avser kassaspecifika tillämpningar 

som utvecklats gällande sådana särskilda yrkesgrupper som inte omfattas 

av det branschspecifika regelverket. Den tredje delen behandlar arbetslöshetskassans 

handläggning av sådana yrkesgrupper som har återkommande säsongsarbetslöshet. 

Arbetslöshetskassan ska bifoga eventuella rutiner, branschöverenskommelser 

etc. separat. Underlaget kan skannas och skickas via e-post till: fredrik.karlman@iaf.se 

alternativt skickas via vanlig post till: IAF, Box 210, 641 22 

Katrineholm. Vänligen ange alltid diarienummer 2012/188 T3. 

Del 1 – Regelstyrning 

Regelverket för arbetslöshetsförsäkringen innehåller ett antal specialregler för 

vissa grupper av yrkesutövare/branscher. IAF har bland annat utfärdat föreskrifter 

om att lärare, cirkelledare och SFI-lärare med ferielön inte har rätt till arbetslöshetsersättning 

under ferieuppehåll/tjänstgöringsfri tid samt omräkning av undervisningstimmar 

till klocktimmar för vissa lärare och cirkelledare. IAF har också 

utfärdat föreskrifter för tillgodoräknande av tid för vissa grupper av yrkesutövare 

vars arbete kräver förberedelse- och repetitionstid. Vidare finns också föreskrifter 

med särskilda regler för hur inkomst omvandlas till timmar och beräkningen av 

antalet ersättningsdagar per vecka för dem med konstnärligt arbete i vissa situationer. 

För företagare som är yrkesfiskare finns vissa särregler i förordning och 

föreskrift som rör rätten till arbetslöshetsersättning vid vissa väderförhållanden 

m.m. 

Utöver vad som framkommit ovan har det också utvecklats viss rättspraxis som i 

första hand berör vissa yrkesutövare/branscher. Exempelvis har detta skett vad 

gäller deltidsarbetslösa inom vissa branscher som tillämpar speciella arbetstidsy- 


stem. Den rättspraxis som utvecklats angående sökande med upprepade uppdrag 

inom bemanningsföretags uthyrningsverksamhet och deltidsanställda i bemanningsföretags 

uthyrningsverksamhet öppnar i viss mån för tolkningsmöjligheter. 

1. Tillämpar arbetslöshetskassan något av det branschspecifika regelverk 

som regleras i förordning eller föreskrift? 

Ja, ange vad 

Nej, gå vidare till fråga 5 

2. Har arbetslöshetskassan några skriftliga rutiner angående tillämpningen 

av det branschspecifika regelverk som regleras i förordning eller föreskrift? 

Ja (bifogas) 

Nej 

3. Försök att uppskatta antalet ärenden handlagda enligt det branschspecifika 

regelverk som regleras i förordning eller föreskrift för 2011? 

4. Upplever arbetslöshetskassan att det branschspecifika regelverk som regleras 

i förordning eller föreskrift är mer komplexa att tillämpa än regelverket 

i stort? 

Ja 

Nej, gå vidare till fråga nr. 5 

5. Vad är det som gör regelverket svårt att tillämpa? (flera svarsalternativ 

möjliga) 

Regelverket är otydligt, eftersom 

Rättspraxis är i förhållande till det branschspecifika regelverket är oklart, 

eftersom 

Det är svårt att få fram fullständigt beslutsunderlag, eftersom 

Regelverket är inte utformat för att passa handläggningen av följande yrkeskategorier 

bland arbetslöshetskassans medlemmar, ange vilka 


Annat, ange vad 

6. Tillämpar arbetslöshetskassan några av de branschspecifika tolkningar 

som utvecklats i rättspraxis? (obs frågan avser inte anställda i bemanningsföretag, 

som behandlas separat i fråga nr. 9) 

Ja, ange vad 

Nej, ange varför 

7. Försök att uppskatta antalet ärenden handlagda enligt någon av de 

branschspecifika tolkningar som utvecklats i rättspraxis för 2011? 

8. Upplever arbetslöshetskassan att rättspraxis klarlagt hur kassan ska 

handlägga ärenden som berör branschspecifika tolkningar? 

Ja, motivera varför 

Nej, motivera varför 

9. Anser arbetslöshetskassan att regelverket kan förtydligas? 

Ja, på vilket sätt 


10. Hur tolkar arbetslöshetskassan rättspraxis vad gäller sökande med upprepade 

uppdrag inom bemanningsföretags uthyrningsverksamhet och deltidsanställda 

i bemanningsföretags uthyrningsverksamhet? (Beakta särskilt 

utbetalning av ersättning mellan uppdragen och i vilka fall som deltidsanställda 

kan få ersättning, bifoga eventuella rutiner) 

11. Försök att uppskatta antalet ärenden med sökande med upprepade uppdrag 

inom bemanningsföretags uthyrningsverksamhet och deltidsanställda 

i bemanningsföretags uthyrningsverksamhet för 2011? 


Del 2 – Kassaspecifika tillämpningar angående vissa särskilda yrkesgrupper 

Enligt vad som är känt för IAF har det tidigare förekommit kassaspecifika tillämpningar 

angående vissa yrkesutövare/branscher. För att IAF ska kunna utreda om 

tillämpningen överensstämmer med gällande regelverk och föreslå eventuella 

förändringar i syfte att uppnå ett ändamålsenligt regelverk är det viktigt att IAF får 

information från arbetslöshetskassorna i denna fråga. Det är också viktigt att 

eventuellt skriftligt underlag skickas in till IAF, såsom exempelvis interna dokument 

för handläggning av denna typ av ärenden, korrespondens med tidigare 

Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) etc. 

12. Förekommer det hos arbetslöshetskassan branschspecifik tillämpning av 

regelverket för yrkesutövare, som inte omfattas av de branschspecifika 

regler som regleras i föreskrift, förordning eller omfattas av rättspraxis? 

Ja, redogör för vilka yrkesutövare som avses 

Nej, gå vidare till fråga nr. 16 

13. Gäller tillämpningen rätten till ersättning? 

Ja, ange hur 

Nej 

14. Gäller tillämpningen beräkning av ersättningens storlek? 

Ja, ange hur 

Nej 

15. Vilken grund har arbetslöshetskassan för ovanstående tillämpning? 

(Bifoga eventuellt skriftligt underlag angående detta separat) 

16. Försök att uppskatta antalet ärenden med branschspecifik tillämpning av 

regelverket för ärenden som inte omfattas av de branschspecifika reglerna 

i förordning och föreskrift för 2011? 

17. Anser arbetslöshetskassan att det behövs någon form av förtydligande av 

regelverket? 

Ja, ange vad 



Del 3-Säsongsarbetslösa 

Vad gäller yrkesutövare med återkommande säsongsarbetslöshet har IAF ett 

bemyndigande som ger rätt att utfärda regler för att begränsa rätten till ersättning 

för arbetstagare som huvudsakligen är sysselsatta i yrken där arbetslöshet återkommer 

med årlig regelbundenhet. IAF har hittills inte använt detta bemyndigande 

men detta ställningstagande kan eventuellt komma att omprövas. Intressant 

i detta sammanhang är bland annat vilka anställningsvillkor som förekommer 

och hur årsarbetstiden är förlagd samt om högre lön betalas ut för att ersätta 

tjänstgöringsfri tid. 

18. Förekommer det yrkesgrupper med återkommande säsongsarbetslöshet 

hos arbetslöshetskassan? 

Ja, redogör för vilka yrkesgrupper som avses 

Nej, gå vidare till block B. 

19. Förekommer det hos arbetslöshetskassan branschspecifik tillämpning av 

regelverket för yrkesutövare som omfattas av återkommande säsongsarbetslöshet? 

Ja, redogör för vilka branscher och tillämpningar som avses samt hur anställningsvillkoren 

ser ut? 

Nej 

20. Vilken grund har arbetslöshetskassan för ovanstående tillämpning? 

(bifoga eventuell skriftlig information angående detta separat enligt 

ovan) 

21. Försök att uppskatta antalet ärenden med yrkesgrupper med återkommande 

säsongsarbetslöshet för 2011? 

22. Önskar arbetslöshetskassan någon form av förtydligande av regelverket? 

Ja, ange vad 


23. Övriga kommentarer till någon av enkätdelarna? 

Uppge vilka dokument er arbetslöshetskassa avser bifoga 


Bilaga 4: Sammanställning av arbetslöshetskassornas enkätsvar 

avseende ja- och nejfrågor samt antalsfrågor 

Fråga 1 Fråga 2 Fråga 3 Fråga 4 Fråga 5: Fråga 6 

Fråga 7 Fråga 8 Fråga 9 Fråga 11 

Arbetslöshetskassa Ja Nej Ja Nej Antal ärenden Ja Nej 1 2 3 4 5 Ja Nej Antal Ja Nej Ja Nej Antal ärenden 

Akademikernas erkända J J J J J J N N J 

Arbetslöshetskassan Alfa J N J J J N J 

Arbetslöshetskassan för 

service och kommunikation J (N) J J Ej svar 160 

Bensinhandlarnas N N 0 N J 1 

Byggnadsarbetarnas N J 2 J J 24 

Elektrikernas N J 15 N N 15 

Farmacitjänstemännens N 0 J 0 N J 2 

Fastighetsanställdas N N 4 J J 20 

Finans- och 

försäkringsbranschen J N 5 N J 0 J J 45 

GS J N 5 N J J J 

Hamnarbetarnas J N N J 0 J N 1 

Handelsanställdas J J 1100 N J 850 J N 100 

Hotell- och 

restauranganställdas J N 5 N J 0 N N 200 

IF Metall J N N J 50 N N 100 

Journalisternas J N 2 N N 0 J J 

Kommunalarbetarnas J J J J J J J J N J 

Ledarnas J N N J J J 

Livsmedelsarbetarnas N N 5 J J 10 

Lärarnas J J 1 300 N N 0 N J 

Musikernas J J J J J 380 J J 0 

Pappersindustriarbetarnas N N 1 J J 2 

Skogs- och 

lantbrukstjänstemännnen N J 3 J J 0 

Småföretagarnas J N 50 J J J 10 N J 100 

Svensk handels- och 

arbetsgivararnas J N 20 J J J N J 

STs J N N J N J 

Sveriges arbetares J N 120 N J 60 N J 50 

Säljarnas N N N J 

Transportarbetarnas N J 15 J J 90 

Vision J N N J J N 

Unionens J J J N J J N J 


Fråga 12 Fråga 13 Fråga 14 Fråga 16 Fråga 17 Fråga 18 

Fråga 19 Fråga 21 Fråga 22 

Arbetslöshetskassa Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ange antal Ja Nej 

Akademikernas erkända N N J N 

Arbetslöshetskassan Alfa N J J N N 

Arbetslöshetskassan för 

service och 

kommunikation J J J 740 J J N N 

Bensinhandlarnas N N J N 

Byggnadsarbetarnas N J J N N 

Elektrikernas N N N N 

Farmacitjänstemännens N N N N 

Fastighetsanställdas N N N J N N 

Finans- och 

försäkringsbranschen N N J N 

GS J J N N J N N 

Hamnarbetarnas N N N N 

Handelsanställdas N N N N 

Hotell- och 

restauranganställdas J J J 0 J J N 500 N 

IF Metall N N N N 

Journalisternas J J N J N 

Kommunalarbetarnas J J N N J N N 

Ledarnas N N J N 

Livsmedelsarbetarnas N N N J N 50 J 

Lärarnas J J J 1300 J N J 1300 N 

Musikernas J J J 380 J N 

Pappersindustriarbetarnas N N N N 

Skogs- och 

lantbrukstjänstemännnen N N J J N 130 N 

Småföretagarnas N N J J N 1000 J 

Svensk handels- och 

arbetsgivararnas J J N J J N J 

STs N N J J N J 

Sveriges arbetares N N J J N 60 N 

Säljarnas J J J J N 

Transportarbetarnas N N J N 

Vision J J J N J N J 

Unionens J J J J J J N 


Bilaga 5: Sammanställning av arbetslöshetskassornas 

verksamhetsområden 

Arbetslöshetskassorna redovisas i bokstavsordning. 

Akademikernas erkända arbetslöshetskassa (AEA) 

AEA:s verksamhetsområde omfattar i Sverige verksamma akademiker. 

Arbetslöshetskassan Alfa 

Alfakassans verksamhetsområde är avsedd för både anställda och företagare i 

Sverige. 

Kassans huvudsakliga uppgift är att utge ersättning med grundbelopp till dem 

som inte är medlemmar i annan arbetslöshetskassa samt utge inkomstbortfallsersättning 

till dem som är anslutna till kassan. 

Kassan ska lämna information till den enskilde om vilka andra arbetslöshetskassor 

som är verksamma inom hans eller hennes yrkesområde. 

Arbetslöshetskassan för service och kommunikation (SEKO) 

Kassans verksamhetsområde begränsas till Facket för Service och Kommunikations 

verksamhetsområde. 

Organisationsområdet omfattar verksamheter inom: 

- postbranschen och därtill kompletterande verksamheter, underhåll och service 

- tele- och databranschen och därtill kompletterande verksamheter, underhåll och 

service 

- järnvägstrafik och därtill kompletterande verksamheter, underhåll och service 

- järnvägs-, väg- och brobyggnationer samt underhåll av dessa 

- luft- och sjöfartsväsendena vad avser servicetjänster samt kanalföretag 

- energibranschen och därtill kompletterande verksamheter, underhåll, anläggning 

och service 

- försvarsområdet inklusive tillverkning, underhåll och service 

- sjöfartsbranschen innefattande den svenska handelsflottan och därtill kompletterande 

verksamhet 

- civil statsförvaltning 

andra allmänna inrättningar som 

- riksdagsförvaltning 

- hovförvaltning 


- penning- och värdepappersframställning 

- arbetsmarknadsutbildning samt 

- annan till organisationsområdets nära anknuten verksamhet 

Till organisationsområdet hör även ovan uppräknad verksamhet som bedrivs 

med stöd av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. 

Arbetslöshetskassan Vision 

Kassans verksamhetsområde är begränsat till i Sverige anställda som arbetar 

med administrativa funktioner i kommuner, landsting, regioner, bolag och stiftelser 

inom det kommunala området samt Svenska kyrkan, andra trossamfund och 

ekumeniska organisationer. För vård, skola och omsorg gäller detta även i privatägda 

verksamheter. 

Vidare ingår anställda vid Vision, Allt om jobbet Media Sverige AB och Arbetslöshetskassan 

Vision. 

Byggnadsarbetarnas arbetslöshetskassa 

Kassans verksamhetsområde är begränsat till byggnadsarbetare samt målare 

och företagare inom måleriyrket. Medlem i egenskap av företagare kan den vara 

som utövar måleriyrket i företag med tre eller färre ägare utan andra yrkesutövare. 

Elektrikernas arbetslöshetskassa (EAK) 

Kassans verksamhetsområde är begränsat till i Sverige inom den elektriska installationsverksamheten 

sysselsatta arbetstagare såsom starkströms-, svagströms-, 

hiss- och servicemontörer, radio-, TV- och elektroniktekniker samt anställda 

vid kraftverks och distributionsföretag för elektrisk kraft, värme och gas 

inom i huvudsak den privata sektorn. 

Obs! Nytt beslut om ändring av §2: Kassans verksamhetsområde är begränsat till 

i Sverige, inom elteknikbranschen, sysselsatta arbetstagare såsom starkströms-, 

svagströms-, hiss-, service-, data-, elektronik-, larm- och energibranschen. 


Farmacitjänstemännens arbetslöshetskassa (FAK) 

Kassans verksamhetsområde är begränsat till i Sverige anställda/verksamma 

inom apoteks- och läkemedelsverksamhet såsom försäljning både på apotek och 

i annan näringsverksamhet, distribution, framställning och tillverkning samt lokalvård, 

även företagare verksamma inom apoteks-/läkemedelsområdet eller med 

dessa liknande verksamheter. 

Vidare inom Sverige anställda/verksamma inom forskning vid universitet, högskolor 

och hos läkemedelstillverkare eller med dessa närstående verksamheter. 

Fastighets arbetslöshetskassa 

Kassans verksamhetsområde är begränsat till i Sverige anställda inom Fastighetsanställdas 

Förbunds avtalsområde enligt LOs organisationsplan 2004. 

Finans- och Försäkringsbranschens arbetslöshetskassa 

Kassans verksamhetsområde är begränsat till i Sverige anställda tjänstemän 

inom finans- och försäkringsområdet och företagare i egenskap av entreprenörer 

inom finans- och försäkringsområdet. 

GS Arbetslöshetskassa 

Kassans verksamhetsområde är begränsat till i Sverige anställda inom grafisk 

produktion samt inom träförädlingsindustrin, skogsbruket och därmed sammanhängande 

verksamheter. 

Hamnarbetarnas arbetslöshetskassa 

Kassans verksamhetsområde är begränsat till i Sverige anställda inom hamn- 

och stuverinäringen samt arbetare i magasin och godsterminaler 

Handelsanställdas arbetslöshetskassa 

Kassans verksamhetsområde är begränsat till i Sverige anställda inom detalj- och 

partihandel inkl tjänstemän, folkrörelseanställda, cirkelledare, anställda inom 

Folksams säljorganisation i Sverige, frisörbranschen samt 

i Sverige bosatta yrkesfiskare som är företagare eller anställda och därmed närbesläktade 

områden. 

Hotell- och restauranganställdas arbetslöshetskassa (HRAK) 

Kassans verksamhetsområde är begränsat till i Sverige anställda inom hotell, 

restauranger, casinon, kaféer, konditorier, turistanläggningar, spa, bowling, catering, 

bingoföretag, samt andra nöjesföretag. 

IF Metalls arbetslöshetskassa 

Kassans verksamhetsområde är begränsat till i Sverige anställda inom Industrifacket 

Metalls verksamhetsområde. 


Journalisternas arbetslöshetskassa 

Kassans verksamhetsområde är begränsat till i Sverige redaktionellt anställda, 

företagare och frilansmedarbetare vid tidningar, tidskrifter, nyhets- och bildbyråer, 

radio och television. 

Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa 

Kassans verksamhetsområde är begränsat till i Sverige anställda hos kommuner, 

landsting, församlingar och hos andra arbetsgivare som i huvudsak bedriver 

skatte- och avgiftsfinansierad samhällsservice samt anställda inom naturbruksområdet. 

Ledarnas arbetslöshetskassa 

Kassans verksamhetsområde är begränsat till dem som i Sverige innehar ledande 

funktion i näringsliv eller offentlig förvaltning som anställda eller företagare. 

Rätt att bli medlem tillkommer även företagares make och maka och övriga familjemedlemmar 

som deltar i verksamheten. 

Livsmedelsarbetarnas arbetslöshetskassa 

Kassans verksamhetsområde är begränsat till i Sverige anställda inom livsmedelsindustrin. 

Lärarnas arbetslöshetskassa 

Kassans verksamhetsområde är begränsat till anställda och företagare i Sverige, 

verksamma som lärare, skolledare samt studie- och yrkesvägledare inom det 

kommunala och statliga utbildningsområdet samt inom motsvarande fristående 

och enskild utbildningsverksamhet samt kyrkomusiker. 

Musikernas arbetslöshetskassa 

Kassans verksamhetsområde omfattar i Sverige verksamma musiker. Kulturarbetare 

inom scenkonst, film, television och andra yrkesutövare inom nöjesområdet, 

såväl anställda som företagare. 

Pappersindustriarbetarnas arbetslöshetskassa 

Kassans verksamhetsområde är begränsat till i Sverige anställda inom pappers- 

och massaindustrin. 

Skogs- och lantbrukstjänstemännens arbetslöshetskassa (SLAK) 

Kassans verksamhetsområde är begränsat till inom skogs, lantbruk och miljöområdet 

jämte i direkt anslutning därtill anställda tjänstemän och egenföretagare i 

Sverige. 


Småföretagarnas arbetslöshetskassa (SmåA) 

Kassans verksamhetsområde omfattar företagare, företagares make/maka och 

övriga familjemedlemmar som arbetar inom små- och medelstora företag verksamma 

i Sverige. 

Rätt att bli medlem har även personer i ledande ställning inom med arbetslöshetskassan 

samverkande näringslivsorganisationer. 

STs arbetslöshetskassa 

Arbetslöshetskassans verksamhetsområde är begränsat till personer anställda 

hos stat, kommun, landsting, företag eller inrättning vars verksamhet utgörs av 

samhällsservice och helt eller delvis finansieras av skatter eller avgifter. Vidare 

omfattar verksamhetsområdet personer i verksamheter som bedrivs på uppdrag 

av staten samt anställda inom understödsföreningar. 

Svensk Handels och arbetsgivarnas arbetslöshetskassa 

Kassans verksamhetsområde omfattar företagare, företagsledare, ägare och 

delägare inom detalj- och grossisthandel samt service, tillverkning, tjänster, jordbruk, 

skogsbruk, jakt, gruvor och mineralutvinning. 

Rätt att bli medlem tillkommer även företagares make eller maka och övriga familjemedlemmar 

som deltar i verksamheten samt inom ovanstående verksamhetsområdens 

bransch- eller arbetsgivarorganisationer anställda personer i ledande 

ställning. 

Sveriges arbetares arbetslöshetskassa (SAAK) 

Kassans verksamhetsområde är begränsat till anställda och företagare utan anställda, 

verksamma i Sverige. 

Sveriges entreprenörers arbetslöshetskassa (t.o.m. den augusti 2012 

Bensinhandlarnas arbetslöshetskassa) 

Kassans verksamhetsområde omfattar ägare/delägare till företag som i Sverige 

säljer och distribuerar bensin, andra motordrivmedel och övriga petroleumprodukter, 

eller bedriver annan närliggande verksamhet samt anställda föreståndare vid 

sådana företag. Vidare omfattar verksamhetsområdet rörelseidkare som är franchisetagare, 

eller har en liknande ställning. 

Verksamhetsområdet omfattar även maka/make eller annan medlem av ägares 

familj, som aktivt deltar i driften av företaget samt inom petroleumhandelns organisationer 

anställda personer. 

Säljarnas arbetslöshetskassa 

Kassans verksamhetsområde omfattar anställda och företagare i Sverige som 

utför säljverksamhet av varor och tjänster. 

Transportarbetarnas arbetslöshetskassa 


Kassans verksamhetsområde är begränsat till i Sverige anställda i transportverksamhet. 

Unionens arbetslöshetskassa 

Unionens arbetslöshetskassas verksamhetsområde är begränsat till, 

dels i Sverige verksamma inom de teknik- och kunskapsbaserade sektorerna av 

arbetsmarknaden, 

dels i Sverige verksamma tjänstemän vid företag och organisationer inom handel, 

transport, ideella organisationer och övrig servicenäring jämte dessa närstående 

områden. 

dels personer yrkesverksamma inom svensk scenkonst, film, radio, television och 

därmed jämförlig verksamhet samt till musiker och korister yrkesverksamma i 

svenska symfoniorkestrar, kammarensembler, musikteatrar, teaterföretag, statlig 

och regional musikverksamhet samt radio och television. Med yrkesverksam avses 

även de personer som bedriver egen verksamhet inom kassans verksamhetsområde. 

Artister, musiker, och korister skall ha genomgått statlig teater- eller musikhögskola 

eller ha annan jämförbar utbildning alternativt yrkesverksamhet som styrelsen 

bedömer som likvärdig.

Ladda ner hela rapporten - IAF

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Ladda ner hela rapporten - IAF

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?