Nr. 3/4 2010 - Borstahusens Segelsällskap

Borstahusens Segelsällskap Nummer 3-4 • 2010
Stort junior- och kappseglingsnummer
Silver på JR Cup
Silver på Hobie Cat 16 SM
Seger på Mumm-Stelton Cup
Fyra på JoNM
BSS 60 år • Bröllop i Bangkok • Åter olympier på Nordic Week
1

REDAKTION
Grindstart 3-4 2010
Ansvarig utgivare: Uwe Puls
Ordförande Borstahusens Segelsällskap
Redigering
Rune Hallin
Redaktionell medverkan
Henrik Aulin, Rune Hallin, Johanna
Hansson, Anders Jönsson, Ola Lilja,
Anders Lundius, Simon Lundmark,
Uwe Puls, Mats Svensson.
Grafisk form
Per Hallin
Foto
Mats Svensson, www.borstahusbild.se
m fl.
Tryck, bokbinderi
KEPA Tryck, Kävlinge
Omslagsbild: 29er är en high performance
skiff som snabbt blivit populär.
Den är ritad av Julian Bethwaite och
började tillverkas 1998. På Nordic Week
deltog hela 25 båtar och 29er var också
i farten på Liros Cup och KM. Foto: Mats
Svensson, www.borstahusbild.se
Ordföranden har ordet
Just nu är det 12 grader varmt, solen tittar fram då och då, och jag har tillsammans
med Simon Holmkvist och Fanny Karlsson kört juniorer från Landskrona Golfklubb
över till Ven för ett träningsläger. En skön tur, och man måste titta i almanackan för
att inse att i morgon är det den första november. Eller åtminstone höja blicken och
se alla granna höstlöv! Antalet båtar som står på land skvallrar ju också om att snart
väntas bistrare tider, med ”normaltid”, höstmörker, rusk och stormar på gång.
Det blir till att mysa vid brasan ett tag framöver.
Den gångna säsongen hade efter en rejäl isvinter en osedvanligt seg start, den
riktiga värmen kom lagom till midsommar och gav oss en skön, men kort, sommar.
Det gällde att njuta fort!
NordicWeek och vår hamnfest var som vanligt ett välbesökt arrangemang. Den
här gången hade vi bl.a. ett 80-tal unga seglare från Sverige, Danmark och Polen
som satte färg på seglingarna. Det arrangemanget har vi fått många lovord för från
coacherna.
Ett stort tack till alla de sponsorer, funktionärer, krogarna på hamnen, Landskrona
Stad och alla övriga som gör att vi än en gång har satt Borstahusen på kartan.
Du som var med på BSS 60-årskalas, vet vilken lyckad kväll det blev. Perfekt
väder, god mat, trevliga vänner och bra blandning på musikstilarna gjorde det till en
kväll att minnas. Du som inte var med, får vänta till år 2020 för nästa jubileum…
Nästa års NordicWeek är ännu inte färdigplanerat, vi återkommer när det är dags.
På höstmötet kunde vi glädjande nog konstatera att vår vakttjänst haft avsedd
verkan, inga tillgrepp har skett som är kända. Mindre glädjande var att alldeles för
många ”glömmer” sin vakttjänst. Bland annat av den anledningen kommer vi att höja
avgiften för detta, från 500 kr till 1000 kr, för båtplatsinnehavare. Det är mycket
viktigt för hamnens säkerhet att vår egen bevakning fungerar väl. Med nästa säsongs
inbetalningskort till dessa kommer också flera förtydligande angående reglerna för
sjösättning och förvaring av vaggor etc. att bifogas. Håll utkik!
På hamnsidan kan vi bara konstatera att tidens tand gnager, en hel del träskoningar
vid bryggor och kajer kommer att bytas ut under vintersäsongen. Du som vill hjälpa till
med detta för att hålla kostnaderna nere är välkommen.
Som vanligt har det varit mycket på gång på juniorsidan, många aktiviteter och
flera framgångar för Borstahusseglarna runt om i landet. Verkligen roligt!
Avslutningsvis vill jag önska er alla en riktigt God Jul och ett Gott Nytt 2011!
Uwe Puls
I det här numret av Grindstart är det mycket kappsegling. BoSS-are har varit ordentligt på bettet den gångna sommaren.
Juniorerna har haft framgångar i både väst och öst. Seniorerna har visat framfötterna på båda sidor Sundet. En
olympiadmedaljör tävlade på Nordic Week och vi har pratat med ett brödrapar som samlade på bucklor och pokaler
på sjuttio och åttiotalet. Vi inleder med framtiden - sjöbusarna som vår rapportör, Anders Lundius, tyckte såg ut som
ett vårligt ”kosläpp” när dom äntligen fick komma ut på vattnet.
Vid säsongsstarten 5 maj ville alla ut på vattnet så fort som möjligt. Läs om ”kosläppet”.
Foto: Björn Zätterström
Sjöbusarna
från frigolit till optimist
Utvecklingen har varit fantastisk bland BoSS Sjöbusar säsongen 2010. Vill minnas en ganska rörig
onsdagkväll hösten 2009. Det var ett glatt och spralligt gäng juniorer som träffades i klubbhuset för
den första ”torrseglings” kvällen och på menyn stod bl a frigolitbåtar. Bakom oss hade vi en vad jag
tror hyfsad utesäsong med ett bra deltagande i seglingskolan. Hur som helst så väntade nu en ny
inneperiod med en grupp bestående av både pojkar och flickor i åldern 6-11.
Vid en första anblick kanske inte detta ses som något märkvärdigt
men i denna ålder är det en stor ålderspridning med allt
vad det innebär. Ganska snabbt fick ordet gruppdynamik en
ny vinkling och min beundran för lärare och fritidspedagoger
ökade med 200%, minst! Gruppen spretade åt alla håll likt en
kompassros som pekar åt fyra väderstreck samtidigt. Lika
många viljor som barn med andra ord, konstigt vore väl allt
annat.
Onsdagskvällarna rann på och frigolitbåtsbyggande varie-
2 3
J U N I O R • J U N I O R • J U N I O R • J U N I O R • J U N I O R • J U N I O R • J U N I O R • J U N I O
rades med en uppsjö av andra aktiviteter, allt från knopar och
seglingsteori till saker som inte hade något med segling att
göra, men det var inte heller målsättningen. Målet var däremot
att ha roligt och försöka hålla ihop gruppen och övervintra på
ett sätt som passade alla barnen.
När våren väl kom hade endast ett fåtal juniorer hoppat av
p g a andra aktiviteter som drog starkare och det var äntligen
dags för den första riktiga seglingen. Om vårt upplägg och
vår ”tidsinvestering” burit frukt återstod att se. Vad vi däremot

1. Martin Sjöbom och August Bergöö värmer upp inför Öresunds cup i augusti.
2. Kalle Hansen & Joakim i Laser Pico inför juniorklass på KM.
3. Lunchpaus på KM. Från vänster: Magnus Bergöö, Karl Jönsson Lassvik,
Kurt Lindberg, Anders Jönsson, Henrik och Emilie Aulin, Enrique Juaristi Tello.
4. Nästa generation kappseglare från BoSS: Klara Lassvik Jönsson, Louise
Zetterström, Karl Lassvik Jönsson, Anna Juaristi Prenning , Anna Bergöö.
5. Spektakulär målgång i KM Feva-kval. 1:a Alice & Kurt Lindberg, 2:a Hanna
& Anders Lundius 3:e Wilhelm Olov & Magnus Bergö.
6. Besättningsbyte i KM. Louise & Björn Zetterström ska byta med Martin
och Per Sjöbom.
7
8
9
5
2
3
6
1
10
7. Emilia Zetterström provar sin nya torrdräkt inför vintersäsongen.
8. Start för optimistklassen i Öresunds cup (nybörjarkappsegling för västra Skåne).
9. Prisutdelning för Fevaklassen i Öresunds Cup: Vinnare Alice Lindberg och
Hanna Lundius. Andra plats: Emilia Zetterström och Wilma Mårtensson.
10. Höstens eskadersegling blev inställd p g a kuling. Det blev fest och dans
i båthuset istället. Kramkalas för de två yngsta deltagarna Max Zetterström 4
och Anna Bergöö 5 år.
Foto på denna sida: Björn Zätterström
4
redan sett var att Sjöbusarna under torrseglingen gått från en
spretande grupp till en mer homogen grupp, mer införstådda
i att hjälpsamhet var en förutsättning för att få segla mer. En
springande punkt hade nämligen varit ”en för alla, alla för en”.
Sjöbusarna som ett ”kosläpp”
Detta sattes omgående på prov då den första seglingsdagen
närmast kan liknas vid ett vårligt ”kosläpp” hos en mjölkbonde.
Vackert väder och vårrusiga juniorer som alla längtade efter
att få segla. Inget barn var torrt den dagen och vattennivån i
Öresund sjönk säkert med en halvmeter när vi var klara. Sjöbusarnas
vilja att segla och vara på vattnet har det aldrig varit
brist på, däremot så stod inte viljan och modet riktigt i balans
med varandra. Alla ville segla men nästan ingen ville göra det
på egen hand. De flesta ville segla Tvåkrona, den kändes ju
stor och trygg. Detta var något vi vuxna pratat om, hur vi skulle
förhålla oss till ”oviljan” att segla Optimist. Tvång kändes lite
gammalmodigt så vi beväpnade oss istället med tålamod och
lät barnens leklust tillsammans med rådande väder avgöra
båtvalet.
Onsdagarna gick och pusslandet med besättningar gick allt
smidigare. Tvåkrona, Feva och Laser Pico seglades frekvent
och en och annan Optimist fick också känna på vattnet. Tanken
”en för alla, alla för en” började fungera riktigt bra och riggandet
av båtar gick fortare och mer tid på vattnet blev belöningen.
Ute på vattnet varierades vanlig bansegling med diverse
lekar som t.ex. plocka upp flytvästar ur vattnet och vattenkrig
med tvättsvampar. En ofta återkommande aktivitet, som de
flesta barnen av någon outgrundlig anledning gillade, var det att
”kapsejsa”, oavsett väderlek. Hade barnen inte redan genom
4 5
1
2
3
1. Det gäller klubbmästerskapet och matchracing med
Feva - Per och Martin Sjöbohm är fullt fokuserade.
2. Klubbmästerskapet, Henrik och Emelie Aulin leder
före Per och Martin Sjöbohm.
3. Tuffa optimister på Öresunds Cup i Borstahusen.
Foto: Mats Svensson, www.borstahusbild.se
detta ”oavsiktliga” dopp redan blivit genomblöta så ordnades
det snabbt efter korvgrillningen.
Klubbmästerskapet succé
Sommaren kom och med den så startade även segelskolan.
Nu seglades det intensivt vilket började märkas bland barnens
hantering av båtarna. Från att ha önskat hjälp ut ur hamnen
seglades det nu utan vuxna i båtarna. Kryssa var inte längre lika
”rälit” som något barn uttryckt det och Optimisterna fick mer
vattenkontakt. Viljan och modet stod i balans och det började
pratas om KM och Öresundscup. Själva klubbmästerskapet
blev en fullständig succé med många roliga minnen. Barn och
föräldrar seglade tillsammans, med och mot varandra och en
del race blev ”blodiga” bataljer ända in på målsnöret.
Som ett brev på posten kom ett erbjudande från Klas
Wilhelmsson om ett försök med lite mer renodlad Optimist
träning på onsdagkvällarna med honom som ledare. Detta var
något som kändes rätt i tiden så vi tog tacksamt mot förslaget.
Behöver det nämnas att ALLA barn uppskattade detta inslag?
Från att ha varit moderskepp i våras låg Tvåkronorna på
slutet oftast kvar på land, de var inte längre spännande, eller
rättare sagt, deras trygghet efterfrågades inte längre bland
Sjöbusarna. Vi har nu åter igen gått inomhus för en ny torrseglingsperiod
och med oss har vi alla våra glada minnen och erfarenheter
samt en ny liten grupp småjuniorer. Vem vet vad dessa
kommer hitta på till våren? Och frigolitbåtarna, ja de seglar som
en fröjd!
Anders Lundius,
i egenskap av tålamodsprövad Sjöbuseledare 2010
U N I O R • J U N I O R • J U N I O R • J U N I O R • J U N I O R • J U N I O R • J U N I O R • J U N I O R • J U N I O R • J U N I O R • J U N I O R •

N I O R • J U N I O R • J U N I O R • J U N I O R • J U N I O R • J U N I O R • J U N I O R • J U N I O R • J U N I O R • J U N I O R • J U N I O R • J U N I O R • J U N I O R • J U N I O R • J U N I O R • J U N I O
Rapport från vår
J-landslagsseglare
Riggning av E-jollar på Nordiska
juniormästerskapen 2010 i
Helsingfors.
Bäste svensk och nära pallplats på JNoM
Nordiska juniormästerskapen 2010 seglades i Helsingfors den 22-24 juli torsdag-lördag. Jag seglade E-jolle för Borstahusen. Vi
åkte upp redan på måndagen och kom till Helsingfors på tisdagen. Direkt när vi kom fram skulle det vara träning, men vi hittade
inte dom andra E-jolle seglarna, men till sist fick vi reda på att E-jollarna skulle vara ute på en ö som låg 20 nm utanför fastlandet...
Vi fjäskade in oss på en finsk pråm som skulle köra över bajja-majjor och de kunde ta med oss och min båt.
Tisdagens träningspass var jobbigt med vindar upp till 11 m/s. Onsdagen började med inmätning och sen ett kort träningspass.
På torsdagen började tävlingen med en utsegling på 1h och 15 minuter och nordgående vind på 3-5 m/s. Det var ett klimat som
liknade Öresund, så jag hade lite fördel. Dagens race gick jätttebra 1, 1, 2. Men när vi sen kom in och kollade resultaten hade jag
fått en tjuvstart i första racet och låg 9... lite surt.
Fredagen bjöd på frånlandsvind 5-7 m/s, vridigt skärgårdsklimat inte bra!! Det gick ändå helt okej 2 bra och ett dåligt race,
seglade upp mig till en 2:a plats!
Sista tävlingsdagen var det hårdvind 9-11 m/s, Jag är lite mindre än dom andra E-jolle seglarna så jag är inte lika bra i hårdare vindar,
målet var att hålla pall-platsen! Sista racet på regattan låg jag 6:a inför sista länsen helt okej men strax innan rundning hoppar
sprinten till rodret ut och jag mister styrförmågan, välter och tappar 5 placeringar. När vi kom in så såg jag att jag hamnade på en
4:e placering med 3 poäng upp till 3:an! Men jag blev bäste svensk och 4:a på JNoM, så jag är rätt nöjd ändå!
Tex: Simon Lundmark. Foto: Ingmar Hansson.
Landslagsoptimister konfirmerade på Öckerö
Om du är intresserad av segling och snart ska konfirmera dig
kan du göra som jag. Jag har varit på läger med landslagsseglarna
i optimist på Öckerö. Då får man utveckla sin segling
samtidigt som man blir konfirmerad!
Jag åkte upp måndagen 31 maj (fick 2 veckors längre sommarlov)
och konfirmerades lördagen den 11 juni. Vi hade även
en helg i december då vi konfirmander var däruppe men då var
det intensivläsning och ingen segling...
Vi bodde på Nimbusgården som låg precis vid hamnen där
vi även åt frukost, lunch och kvällsmat. Varje dag inleddes med
morgonbön i kyrkan. På förmiddagarna var vi uppe i församlingshemmet
och jobbade med bibeln och värdegrund m.m.
Kl 12.00 var det lunch och sen var det segling så fort som
möjligt! Vi tränades av Thomas Kjellstrand som bor på Öckerö
Konfirmation av landslagsoptimister. Simon längst t h i bakre raden.
och är en av Sveriges duktigaste tränare. Seglingen bestod av mycket starter, strategi, taktik och även en del fartträning. Jag
uppskattade starterna, strategin och taktiken mest i och med att jag seglar E-jolle (konfirmationen avslutade min optimistkarriär).
Varje onsdag seglade vi onsdagssegling i Hjuvik. Ett maffigt startfällt med 45 optimister på en onsdagssegling!
Vi seglade alla dagar förutom dagen innan konfirmationen och konfirmationsdagen, då skulle vi förbereda konfirmationen.
Vi hann också med en rolig dag på Liseberg.
6 7
Paus på JSM med grillning av marshmallows. Från vänster Johanna Hansson,
Simon Lundmark, Lovisa Rogemark-Hagel och sällskapande syskon Emma
Lundmark och Karl Hansson.
JSM Saltsjöbaden
JSM 2010 seglades på Baggensfjärden i Stockholm. Från Borstahusen
deltog i optimist: Johanna Hansson och Lovisa Rogemark-Hagel, och i
E-jolle Jacob Munck, Simon Lundmark och Johanna Munck. Totalt med
alla 13 klasser var det 595 juniorer anmälda!
Som vanligt bjöd ”baggen” på varierande vindar, allt från totalt
bleke upp till 10 m/s! Tävlingen seglades mellan lördag
och tisdag, varje seglingsdag avslutades med aftersail och
daily first. På måndagen var det regatta middag på Grand
Hotel!
Nytt för i år var klassen Optimist XS, till denna klass
kunde småsyskonen anmäla sig så att dom hade något att
göra under tävlingsdagarna.
På optimist-banan (91 tjejer) kvalificerade sig både Johanna
och Lovisa till guldgruppen, där sen Johanna slutade
på en 45:e plats och Lovisa på en 31:e plats!
På E-jolle-banan (81 killar och 39 tjejer) slutade Johanna
Munck på 36:e plats bland tjejerna och i kill-klassen blev
Simon på 31 och Jacob på 62.
Till JSM i Saltsjöbaden var 595 juniorer anmälda.

Silver
på Junior Cup i Marstrand
N I O R • J U N I O R • J U N I O R • J U N I O R • J U N I O R • J U N I O R • J U N I O R • J U N I O R • J U N I O R • J U N I O R • J U N I O R • J U N I O R • J U N I O R • J U N I O R • J U N I O R • J U N I O
Samtliga foto: Ingmar Hansson
Jr Cup seglades detta året i Marstrand.
Det är en lagtävling där varje lag består
av tre seglare med en sammanlagd
maxålder på 50 år, varav den äldste får
vara max 20. I Marstrand tävlade 22 lag
från både Sverige och Norge. Vårt lag
bestod av Niklas Emond, Jakob Munck af
Rosenschöld och mig, Johanna Hansson.
Båtarna vi seglade heter C55:or
och lånades ut på plats. Vi tre från BoSS
tog på fredagen tåget upp till Göteborg
och sedan buss vidare mot Marstrand.
Vi bodde på en skola tillsammans med
andra seglare. När vi kom till Marstrand
hade jag aldrig tidigare seglat C55:a,
både Niklas och Jakob hade varit med i
tävlingen förut.
Samtidigt som vi tävlade i Jr cup
pågick en stor tävling, Stena Match cup,
med duktiga seglare från hela världen. Vi
gick med i deras invigningsparad och på
vårt andra morgonmöte kom en engelsk
besättning och en besättning från Australien
och gav oss Jr Cup seglare tips inför
tävlingen.
I Jr Cup seglade vi korta race på
cirka 10 minuter och vi var 5-6 båtar
per grupp. Efter en och en halv dags
seriesegling gick vi från BoSS vidare
till semifinal race. Vi spikade det racet
och tillsammans med tvåan och trean
från vår semifinal och tre från den andra
semifinalen gick vi vidare till guldfinal. I
finalen valde vi och en annan båt vänster
kanten medan de 4 andra båtarna tog
höger. Först verkade vårt val dåligt, men
ju närmre kryssbojen vi kom desto bättre
blev vår kant. Vi rundade kryssbojen som
tvåa, och på länsen fick vi lite klabb med
spinnakern, men höll vår plats till länsbojen
och vidare till kryssbojen och in i mål.
Vi var tre glada och nöjda seglare som
åkte hem till Borstahusen med silvermedaljer.
Vinnarna och treorna var även de
skåningar från Viken och Råå.
Johanna Hansson
Silvermedaljörerna på JR Cup i Marstrand
2010 Jakob Munck af Rosenschöld,
Niklas Emond och Johanna Hansson.
BoSS lag på väg ut ur hamnen i Marstrand.
I slutet av september gick lag SM för Optimister i Malmö. Tävlingen arrangerades av Malmö, Lomma, Bjärred, Barsebäck och
Borstahusen. Mitt lag bestod av Lovisa Rogemark Hagel, Oliver Uziel och mig. Tävlingen seglades i Västra hamnen, publikvänligt
nära land. Vi seglade match racing med 3-4 lag per grupp där alla mötte alla och de 2 bästa gick till guld. De lag som fick minst
poäng vann så därför gällde det att tänka smart och hjälpa varandra. Vi gick till guldslutsegling och där fick vi möta de som var
rankade 7 i tävlingen. Vinden mojnade och motståndet blev för tufft och vi åkte ut i åttondelsfinalen. Det blev ändå en rolig helg
där vi träffade kompisar från andra klubbar.
Detta blev en bra avslutning på 2010 års segling som bland annat innehöll JSM i Saltsjöbaden och Liros Cup i Skåne.
Johanna Hansson
8 9
Johanna Hansson, framgångsrik både i Marstrand
och Malmö rapporterar i Grindstart.
Lag SM i Malmö
BoSS optimister på lag-SM i Malmö, från vänster Oliver
Uziel, Johanna Hansson och Lovisa Rogemark Hagel.

Hobie Cat 16 SM Silver
till Borstahusens Segel Sällskap
SM i Hobie Cat 16 hade 2010 förlagts till SM veckan
i Malmö med placering utanför Bo01 och mäktiga
Turning Torso. Med läktare för publik och tv inspelningar
av SVT Play skulle seglingstävlingarna göras mer
publika. Banområden placerade utanför Ribbersborg och
final och medaljseglingar precis utanför Espresso House
vid Turning Torso. Tävlingen gick av stapeln mellan
den 13-16 juli.
Anders Jönsson och Henrik Aulin i ledningen
i Hobie 16 med segelnummer 111340.
Tävlingen bestod av sju seglingar
per dag dag 1 och dag 2 och 2 st
avslutande seglingar dag 3 med ett
efterföljande medaljrace. För Hobie
Cat 16 innebar det tre bästa båtar från
kvalseglingarna skulle göra upp om
guld, silver och brons. De 16 kvalseglingarna
hade i finalen inte någon som
helst betydelse (en segling!).
Vi (Henrik Aulin & Anders Jönsson)
hade laddat upp inför tävlingen
med att ha seglat de flesta torsdagsseglingarna
sparrade av allt ifrån A-cat,
x302 till Albin 78, men ingen annan
Hobie 16. Vi var därför ödmjuka inför
uppgiften att ge oss in i hetluften med
Sveriges bästa Hobie 16 besättningar.
Målsättning var dock klar. Vi skulle
inte bli sist och allt annat än näst sist
skulle vara en framgång. Väderprognosen
talade om lätta vindar och vår
gemensamma besättningsvikt låg
minst 30 kg över optimalvikten (129
kg). Då vi ej seglat mot några andra
Hobie Cat 16 tidigare blev målsättningen
väldigt svår att sätta. Efter lite
diskussioner, skratt mm kom vi fram
till att det skulle vara ok att bli 3a i en
av de 16 seglingarna. Önsketankarna
surrade om att kanske kunna bli 5a
eller 6a totalt.
Tune up racet gav inga nya förhoppningar
och efter 2 seglingar i
svaga vridande vindar låg vi precis där
dvs 5a och 7a.
Första dagens seglingar var mycket
varierande med allt från lätt vind till
åskbyar och 15 m/s. Första racet i
10 11
Text: Henrik Aulin och Anders Jönsson; Bild: Lotta och Klara Lassvik-Jönsson
Nöjda silvermedaljörer på SM, Henrik Aulin och Anders Jönsson.
sydlig vind gav oss möjlighet att ta
fördel av kunskaperna om strömmen
i hemmavattnen. Hela flocken gick ut
i strömmen och vi smög längs land
och resultatet, en andra plats vilket
givetvis gav mersmak och sug efter
mera..
Då vi var en av de tyngsta besättningarna
kändes det som hårdvind var
vår grej. Två gamla vindsurfare som
bara gillar ju värre de blir. Någon start
senare, åskbyar och 13-14 ms och vi
leder efter första kryssen och även
under länsen lyckas vi hålla omöjlige
Leff bakom oss. Men upp på andra
kryssen hänger han oss i hasorna och
det blåser mycket, båda två i trapets
och då händer det. Vi kör fast i en våg
och rorsmannen surfar helt plötsligt
efter båten med krängpinnen som enda
kontakt. Hur som helst får gasten (läs
Henrik) tag i selen och drar upp rorsmannen
(läs Anders) på rätt plats och
resan går vidare fortfarande i ledning
då efter ca 150 meter går selen av,
rorsman badar och gasten åker kana
ner i lä. En gammal tamp höll ej måtttet,
men fortfarande är racet inte över.
Upp på rätt ”köl” och vi lyckas slå 2
båtar vilket alltid är viktigt i en serie
med 16 seglingar där alla räknas.
Dax för hamburgare!! seglingarna
varade 7-8 timmar varje dag så det
gällde att fylla på med energi. Vi hade
en vattentät påse som hängde på ett
sydmärke inte långt från starten där
det låg det 8 halvfrusna McD hamburgare.
Spara vikt på båten.....

På startlinjen 24 stycken 29er från Danmark, Polen,
Tyskland och Sverige. Foto: Mats W. Meigård.
ordic Week 2010
Så var det då dags för 2010 års upplaga av Nordic Week. I år med ett nytt upplägg då vi startade
veckan med att Svenska Seglarförbundet, i samarbete med danska- och polska seglarförbunden,
valt att förlägga den svenska delen av sitt talangutvecklingsprojekt Starmakers till Borstahusen.
Läs mer på sidan 14.
Hela 15 seglare med RS-X kom från Polen för att delta i
Starmaker-projektet i Borstahusen. De tävlade också på
Nordic Week och var helt överlägsna.
Stilstudie på Jens Lekland som var bäste A-Cat seglare från BoSS.
Jørgen Ring, KDY, ständig och välkommen
gäst i Borstahusen och lika ständig och värdig
vinnare i Yngling, år efter år.
Mats Svensson, vår kanonfotograf siktar in
sig på Nordic Week.Foto: Uwe Puls
Per Drakensten satsade hårt med sin A-catta.
12
Johan Magnusson, en klippa i Nordic Week-kommittén,
tävlade med sin A-catta.
13
Foto: Mats Svensson, www.borstahusbild.se om inget annat anges.

Ola Lilja, tävlingsledare 2010, planerar nu
seglingar för 2011, 2012 och Landskrona
Stads jubileumsår 2013.,Foto: Mats
Svensson, www.borstahusbild.se
På fredagskvällen började seglarna
komma till hamnen. De klasser som
Starmakers valt var 29er, A-Cat, Yngling,
Laser Radial och RS-X (bräda). Det var
ett gäng entusiastiska ungdomar vi fick
se hos oss. Under två dagar så blandades
träning på vattnet och teoripass på
land, med fyspass.
På tisdagen var det så dags för våra
tävlingar att starta. Under tisdagen, onsdagen
och torsdagen var det Starmakers
klasserna som körde sina regattor. Vi
fick även i år köra på två banor och hade
lånat in Herr Larsson, (han som inte kan
reglementet ni vet), jag menar alltså vår
sedan många år trogna jury och domarfunktionär
Håkan Larsson, samt Morgan
Sundén. som seglingsledare. (Stort tack
till er två).
Hatten av för ”the locals”
På torsdagen startade vi även A-cat, där
vi hade våra lokala hjältar Johan Magnusson,
Jens Lekland samt Per-Fredrik
Drakensten som deltagare. Hade jag haft
någon hatt, så hade jag tagit av denna
som en hyllning till denna trio.
För de som inte känner till A-caten, så
kan jag tala om att det är en extremt
snabb, men även extremt känslig katamaran.
Jag har seglat katamaran i nästan två
år med Johan, Melges 24 med Jens, och
både med och emot Pelle i många är,
men jag har aldrig sett någon av dessa
så frustrerade som efter första dagens
seglingar. Och givetvis så skulle jag ta
över som seglingsledare på den banan
efter halva torsdagen. Och vad gör man
med goda kamrater som har det lite
jobbigt när man kommer till deras bana?
Uppmuntrar dem? Nejdå, det ska göra
ont. Jag vet inte hur många tråkningar
de fick, med frågor om att de glömt att
släppa betonggrisarna på land, om de
hjälpte Tommy och Patrik att fiska, dvs
hade trålar kopplade efter båtarna och
en massa annat. men trots detta bet
gänget ihop och kämpade på.
Trots hemmavatten, så gick det
tungt. De motståndare som kommit till
Borstahusen hade alla seglat A-cat länge,
och det märktes den första dagen. Det
är alltid svårt när man inte kört mot
liknande båtar, utom de från samma
klubb. Riktigt svårt att veta om man har
boatspead och höjdtagningsförmåga så
att det räcker. Men utvecklingskurvan var
brant. Redan andra dagen så gick det
bättre.
Rysk förstärkning
På fredagen hade vi endast två klasser
igång: A-cat samt Yngling. Även i Yngling
hade vi locals som deltog: Niklas Emond,
Jonas och Jacob Munck af Rosenschöld
i en båt, samt Mattias Dahlström och
Mathias Lantz, med rysk förstärkning,
Natalia Federova, i en båt.
Sen var det full fart igen på lördagen.
Då hade vi Yngling, A-cat plus att vi körde
Liros Cup.
Vi hade lite problem med funktionärer
inför lördagen, så på fredag kväll fattade
vi beslutet att endast använda oss av en
bana. med mig som seglingsledare.
Varning för dill
Jag ska erkänna att jag var mer än lite
spak på lördag morgon. Nej, jag var inte
nervös, men BoSS hade bjudit våra långväga
funktionärer, jurymedlemmar och
domare på kräftskiva på fredagskvällen.
Och jag vet nu vad som var problemet:
Jag tål inte dill. Fattar inte varför man
ska koka dessa små läckra varelser i dill.
Jag är alltid jättetrött, lätt snurrig och
ävenså lätt illamående morgonen efter en
kräftskiva. Tror faktiskt att jag ska starta
en motståndsrörelse mot att koka kräftor
i dill.
Trots detta gick lördagen fantastiskt
bra. Vi hade en A-cat start som gick
medan Ynglingarna var på väg ner för
målgång. Tror det tog exakt en minut
efter att skottet gick, tills den första
Ynglingen gick i mål. Det var tur att
jag hade ett så bra gäng med mig ut i
startfartyget. Fast de såg allt lite bleka ut
om näsorna när vi körde så tighta starter
och målgångar.
Edvard populär
Oj, det höll jag ju på att glömma: Även i
år hade vi ju Edward Hartung med oss
som banläggare. men det var en liten
besvikelse. Jag var med Ed någon vecka
tidigare på SM veckan i Malmö och tränade
banläggning, så vi hade inga roliga
eller tokiga incidenter i år. Ja, förutom
någon nattlig båttur, och ... och ....
Som vanligt, jättestort tack till alla
som offrar semestrar och ledigheter för
att vara med. Jag är helt säker, det finns
ingen annan klubb som klarat av det
vi gör år efter år. Alla medlemmar och
tillresta funktionärer, ni är guld värda.
Nu sitter vi och planerar 2011, och
2012 och 2013, som med lite tur kan
bli något verkligt stort. Och jag som
hade tänkt trappa ner på seglingsarrangemangen?
Än en gång: TACK ALLA!
Ola Lilja
Nöjd olympiamedaljör efter seglingen i
Borstahusen. Foto: Rune Hallin
Resultat Nordic Week A-Cat
1 Håkan Fröjdh, UKF
2 Manus Roberg, BSS
3 Göran Marström
Fakta om A-cat
Minsta vikt för båten
(seglingsklar): 75kg
Längd max: 5,49 m
Bredd max 2,3 m
Masten är ca 9 m
Mastens area som är ca. 1,5 m2
och räknas in i segelytan
Seglets yta är drygt 12 m2
Max total segelyta 13,94 m2
Lite kuriosa från
Johan Magnusson
I vissa motorfordon har man
en faktor kg/hk. Det kan på en
segelbåt omvandlas till kg/segelyta.
Om en normal familjebåt
skulle haft samma vikt/segelförhållande
som en A-catta så skulle
familjebåten ha en segelyta på
över 500m2.
Närmast kameran segraren Pontus
Johnsson till höger nr 7 Per-Arne Larsson,
slutade som 7:a. T v nr 1 Göran Marström
som blev trea totalt och med segelnummer
77, Per Drakensten. Foto: Mats
Svensson, www.borstahusbild.se
Åter en OS-medaljör
på Nordic Week
Vi börjar nästan bli litet bortskämda med celebra seglarbesök i Borstahusen.
Förra året var det guldmedaljören från OS 2008 Paul Goodison
som vann Laser-EM på Nordic Week. 2006 och 2007 tävlade bronsmedaljörerna
på OS 2004 i 470 Therese Torgersson och Vendela
Zachrisson i Borstahusen. Pelle Pettersson, med OS-medaljer och
andra av alla sorter, gästade oss i samband med Stjärnorna på slottet
2007. Legendariske Starbåtsbyggaren och seglaren Sune Carlsson
med OS-silver 1968 och VM-silver 77 tävlade på Nordic Week 2007.
Nu i somras var det dags igen. En
världskändis i seglingsvärlden, Göran
Marström, var hos oss och tävlade i A-
Cat. Göran har deltagit med Tornado
i fyra OS och tog brons 1980 i Tallin.
Han har många interntionella segrar
och ett otal svenska mästerskap.
Egen tillverkning
Göran har tillverkat sin båt själv i
Västervik. Där driver han tillsammans
med kompanjonen Per Wärn ett
världsledande företag inom kolfiberlaminering
med kunder som Boeing
och Airbus bland andra. Här tillverkas
komponenter av skilda slag till industrin
och för seglare kolfibermaster
och flerskrovsbåtar. Genom åren har
ett drygt tiotal olika båttyper producerats,
bland annat OS-båten Tornado
och A-Cat som tävlade på Nordic
Week.
Mats Göthlin har skrivit ett par
mycket intressanta artiklar om Göran
Marström och tillverkning av kolfibermaster
i Segling nr 1 och 2/2010.
www.svensksegling.biz
Borstahusen idealiskt
- Det var idealiskt för katamaraner här
i Borstahusen, tyckte Göran. Perfekt
att kunna sjösätta direkt vid stranden.
Det enda hindret var sjögräs, men det
hör ju till. Arrangemangen var fina
14 15
Göran Marström i full karriär på Nordic
Week. Strax bakom Jens Lekland. Foto:
Mats Svensson, www.borstahusbild.se
liksom atmosfären och vädret. Till
Borstahusen kommer jag gärna igen.
- Flerskrovsbåtar och kolfiber är
framtiden. Americas Cup kommer ju
att seglas med katamaranen AC72 som
har vingsegel och kan göra 30 knop.
Göran Marström och flera av deltagarna
har kommit en bit till åren. - Ja,
du förstår att kolfiber är ingen billigt
material så det är ju dom här äldre
pojkarna som har råd med sådana
här grejor, sa Göran, klev in i bilen
med katamaren på släpet, hejade och
ropade - vi ses igen!
Toppen seglar Marström
Göran Marström blev trea på Nordic
Week men kunde glädja sig åt att
samtliga i toppen seglade med gula
A-Cat av hans tillverkning. Men det
var väl inte enda förklaringen till att
våra tre deltagare från BoSS, som vi
heter i kappseglingssammanhang, blev
akterseglade. (Bara Jens Lekland har
en Marströmbåt, men den är röd.) Och
ingen av dom har väl ens en bråkdel
av den rutin i flerskrovsbåtar som de
övriga hade. Men roligt såg dom ut
att ha och det är ju viktigare att delta
än att vinna, som det sägs i betydligt
större sammanhang. Johan Magnusson
tyckte jag skulle ta med att han rundade
före Göran Marström på första
kryssen i första seglingen...)
Rune Hallin

Bevisen på många års
framgångsrikt seglande
ligger samlade i en säck
Kent och Karl-Axel Knutsson var framgångsrika seglare främst i Nordisk Folkbåt under många år.
Bevisen på detta ligger i en stor säck hemma hos Kent. Det är en blandning av pokaler som visar
på vinster och andra topplaceringar runt om på båda sidor av Sundet under en lång följd av år.
Det hela började på Ven, där bröderna
växte upp. Far och mor hade träffats
på Öland, men pappa Edvard blev
placerad på en bevakningspluton
som skulle försvara Ven under kriget,
och där blev man kvar. Far skaffade
bil och hade taxirörelse i 30 år, som
sedan togs över av Jörgen Persson som
många minns.
Kent, som är äldst, började segla
Snipe. Så småningom följde Karl-Axel
efter. Han minns än första ensamseglingen:
- Jag lånade olovandes Kents
båt och stack ut från Bäckviken.
Seglade ner mot Vens södra då det
plötsligt hördes ett fruktansvärt frustande
bakom båten. Jag blev jätterädd,
var ju ute med båten utan lov. Men det
Nordiska Folkbåten S 29 var
framgångsrik på kappseglingar
runt Sundet under många år
fram till början på 80-talet.
var bara en sällskaplig tumlare, men
gissa om jag fick brått hem igen.
Premiär på torsdagsseglingarna
Så köpte Kent den Nordiska Folkbåten
Pingvin, S29, från början mörkgrön,
så småningom isblå. Med den skulle
det kappseglas. Besättningen var Kent
och Karl-Axel, egentligen skulle man
vara tre ombord, men det tyckte man
blev för mycket vikt.
Premiären skedde på BSS torsdagsseglingar.
De stora stjärnorna här var
bröderna Nisse och Karl-Axel Isberg.
Dom hade två inteckningar i vandringspriset
och det var nog väntat att
dom skulle ta hem det för gott. Men
bröderna från Ven ändrade på det,
vann tre år i följd och vandringspriset
ligger nu i säcken.
- Det var tufft många gånger för vi
hade ingen motor och fick segla till
och från tävlingarna. Eftersom det
inte blev prisutdelning förrän efter
protesttiden kom vi ofta hem sent om
1982 blev Göte Olsson, i mitten, inofficiell världsmästare i Vega.
Gastade gjorde Karl-Axel och Kent Knutsson.
kvällarna.
- Vi hade inte några andra intressen
egentligen utan tävlade varenda
helg. Vi har seglat Kulla-seglingen
minst 10 gånger och det var ofta 20-30
Folkbåtar på startlinjen från Skåne och
Danmark. Vi hade ju lärt oss av seg-
larna från norra Sundet att när det var
sydgående ström gällde det att hålla
nära land. En gång, när Ranke Alm
var med som gast och var nere i båten,
gick vi för nära Pinhättan och smällde
på ordentligt. Aldrig har någon kommit
upp så fort i sittbrunnen som han
gjorde. Men någon större skada på
båten blev det egentligen inte.
Vattenfylld tålde hon mer vind
- Vi seglade SM i Malmö 1971. Då
blev Bengt Rosling från Viken tvåa,
han var en av de bästa i Skåne. Själva
fick vi stora problem för det blev hårt
väder och ett bord lossnade så vattnet
strömmade in. Fast i det hårda vädret
så seglade Pingvin bättre med vattnet
ombord för då tålde hon mer vind. På
kvällen tätades båten med ”fårafitt”
och på hösten satte vi om 200 nitar.
Bröderna seglade Ven Cup från
Borstahusen och det var första gången
16 17
som spinnaker var tillåten på Nordisk
Folkbåt. Själva hade dom ingen men
”vi tog igen på kryssen det vi förlorade
på länsen”, berättar Kent.
För det mesta var det Kent som var
rorsman men på lättvind fick Karl-
Axel ta över för det passade honom
bättre. Bröderna seglade Ven Runt från
Helsingör och vann. Men så skulle
man hem igen. Pingvin seglade 4 knop
och det var 4 knop motström. Dom
paddlade in till Snekkersten. I börsen
var det tomt så dom kröp hungriga ner
i båten och somnade. Klockan fyra
på morgonen knackade sjöräddning
på. Mor hade blivit ängslig och hade
slagit larm. Så det blev bogsering hem
till Bäckviken med 10 knop. Året efter
fick dom en utombordare av mor och
far.
Kent och Karl-Axel har seglat
Gordon Gin Cup ett antal gånger och
har en vinst. Dom berättar om seger på
guldpokalen i Skovshoved och Martini
Cup. När det gäller att reda ut årtal
och placeringar blir det svårt. Bröderna
Knutsson förde ingen loggbok
och vi vill inte fråga om vi får rota
i säcken med pokaler för att få veta
årtal.
Tunna skot ger vinst i lättvind
När Maxi 77:an kom och Gunnar
Nordin ordnade storköp hakade Kent
på. På en tävling med hustru Veronica
och Karl-Axel som besättning så skar
båten upp, spinnakerbommen gick av
och båten lade sig på sidan med masten
i vattnet. Men den reste sig igen,
men sakta… sakta... forts. sid. 20
I förra numret av Grindstart efterlyste vi
bilder från tidigare år med tanke på sällskapets
60-årsjubileum. Vi frågade efter
kappseglingsbilder och motorbåtsbilder
på sidan 15.
En (1) har uppmärksammat detta,
nämligen Kent Knutsson, och han har tillsammans
med sin bror Karl-Axel bidragit
med bilden på deras Nordiska Folkbåt
och dessutom ställt upp och grävt i minnet.
I sällskapets historia är det många
medlemmar som har varit framgångsrika
kappseglare. Det skulle vara roligt att få
visa lite bilder och berätta lite om deras
upplevelser i kommande nummer av
Grindstart.
I det här numret av tidningen kan du
läsa om flera BoSS-are som har visat
framfötterna på kappseglingar både i
Finland, Danmark och på Sundet.

Efter bra seglingar dag forts. sid. 18
ett kände vi ändå att vi hade lite mer
att ge. Resultatet visade dock en
överraskande total 4 plats efter första
dagen. Gott!
Efter mycket sömn och en fokuserad
besättning började andra dagens
seglingar på ett positivt sätt bra start
och jämn segling gav en 3:e plats och
vi var med på riktigt. Vi startade sämre
i andra seglingen men vi kämpade
för att komma in i matchen. Med lite
oflyt vid länsrundningen tvingas vi att
runda det mindre fördelaktiga märket.
Vi har 5 båtar framför oss och vinden
friskar i. Vi båda är ute i trapetsen och
vi fullkomligt flyger in mot land. och
De nya seglen står som flygplansvingar
i den hårda vinden. Nu blåser det
11-13 meter och efter ett slag fortsätter
vi upp mot märket och rundar först.
Nu gällde det bara att hålla sig mellan
omöjlige Leffe Dahl och mållinjen.
Det gick och vi tog vår första SM spik.
Leff fick sin första plump i protokollet
med en 3 plats efter 8 första platser i
rad. Pia L'obry och Susanna Olsson
knep andra platsen. Efter en 4 plats
i tredje seglingen blev det två andra
platser och ett erkännande från Leff att
- de går ju bra! Dock började vi bli
lite sega efter fem timmars seglingar
och efter några mindre lyckade starter
seglade vi ändå upp oss och blev 6 och
5 i de två sista seglingarna.
Vi låg totalt på andra plats och hade
säkrat en plats i Finalen fast det var
två seglingar kvar!!
3:e och sista dagens 2 sista kvalseglingar
bjöd på 10-12 m/s NV och
upp till tvåmetersvågor som rullade in
i bukten. En lysande första start och
bra speed på kryssen innebar att vi
tillsammans med Leff Dahl distanserade
de övriga fältet. I samband med
att vi överhöjdat inför rundningen
faller vi av och drabbas av en klassisk
”framåtHobie16volt (två man i trapetz
och 15-20 knop!). Konsekvensen blir
en sönderiven torrdräkt, åtskilliga
blåmärken och en sista plats vid första
rundningen! Adrenalin och mycket
jävlar anamma och vi slutar som
nummer 6. I sista seglingen upprepas
första starten och utan volter blir det
en säker andra plats i racet så väl som
i totalsammanställningen.
Finaldax med SVT Play, högt tem-
Hård kamp med Öresundsbron som fond. Henrik och Anders i 111340.
po och en stor publik höjde motivationen
på alla finalbesättningarna. En
plötsligt starkt mojnande vind oroade
Borstahusbesättningen då matchvikten
inte var den optimala.
Just-nu Live rapporten på SVT Play
från finalseglingen löd:
Hobie 16
Kl 13:21 Det är dags för finalen i
Hobie 16-katamaran. Favorittippad är
Leff Dahl och Kristina Kristensen från
BOO IF som med stor marginal har
lett hela grundomgången.
Kl 13:23 Bara 4 minuter kvar till start.
Kl 13:26 Härifrån ser det ut att vara
en fördel att ligga vid startfartyget. 30
sekunder kvar till start. Det är de tre
bästa från grundomgången som får
segla denna final. Leff Dahl tar fart
med full trapets. Anders Jönson ligger
tvåa. Anders och Henrik* slår och
då slår även Leff och Kristina för att
täcka dem.
Kl 13:30 Mycket publik på gräsplanen
i Västra hamnen i Malmö.
Kl 13:30 Eftersom man inte seglar
med spinnaker måste man skära så
mycket med Hobien. Man seglar på
sin egen fartvind. Leff väljer vänstra
Fakta ruta Hobie Cat 16:
märket härifrån sett. Henrik* och
Anders tar samma märke. Men det blir
intressant att se vad som händer med
Thomas och Pippi som tog det andra
märket. Nu får vi ber till gudarna att
de får ett högervrid.
Kl 13:34 Nu har Leff och Kristina
rundat och länsar ner. Avgörandet är
nära. Internationella Seglarförbundets
president Göran Petersson finns på
plats och kikar också på Hobie-finalen.
Leff och Kristina går över mållinjen
och blir svenska mästare i Hobie 16!
Anders och Henrik* blir tvåa.
Kl 13:38 Stor applåd för Thomas och
Pippi som blir SM-trea!”
Fotnot * Henrik fick förhinder att gasta på
finaldagen och ersattes av Niklas Linder.
Detta fick dock aldrig tävlingsledningen
fram till kommentatorn.
Efter 16 timmars kvalseglande kan det
tyckas orättvist att en 20-minuts segling
avgör placeringarna totalt, men det
förhöjde dock spänningen för både publik
och seglare. En icke optimal start grusade
chansen till guld men var tillräckligt bra
för att segla hem en säker silverplats. Med
tanke på den inledande målsättningen får
vi dock konstatera att vi inte förlorade ett
guld utan vann ett silver!
Nästa år är det dock helt nya förutsättningar
och ett EM eller VM hägrar redan!
Den första Hobie Cat 16 tillverkades 1970 (40 år i år!). Det finns idag mer än
110 000 Hobie Cat 16 världen över. Hobie Cat 16 är en strikt entypsklass och
påminner på så sätt mycket om Laser. Katamaranen är stryktålig och priserna
på andrahandsmarknaden är mycket stabila så båten är billig att äga. Priser på
en bättre begagnad börjar på ca 30-40 tusen och en ny kostar ca 130 000 fullt
utrustad.
Längd 5,11 m
Bredd 2,41 m
Masthöjd 7,92 m
Vikt 145 kg
Stor 15,14 m 2
Fock 5,12 m 2
Spinnaker 15 m 2
Djupgående 0,25 m
med roder 0,6 m
Kuling holdt det halve felt på land*
*Rubrik i Bådmagasinet 3 oktober 2010
Mumm-Stelton Cup 2010
För väderhistoriskt intresserade kan nämnas att de senaste
tre åren har den första söndagen i oktober varit särdeles
blåsig. Lustigt nog är det just denna söndag man i Vedbaek
anordnar Mumm-Stelton Cup, tidigare Jameson Cup och
ännu tidigare Gordon Gin Cup. 2008 och 2009 blåste det
så mycket att det inte ens gick att komma ur Borstahusens
hamn för att segla dit men i år stannade mätaren på ”bara”
15 sekundmeter. Det är vad danskarna kallar ” Det perfekte
punktum for en god kapsejladssæson”. Att ändå ge sig av
kan tillskrivas sydostlig vind och en gnutta morgonsol i
ryggen. Det gick fortare och fortare ju närmare Vedbaek
vi kom och väl inne i hamn tjöt det i riggarna och vågorna
slog över kajen in i hamnen. Ombord var vi ordinarie torsdagsbesättning,
Andreas Helmgård, Bo Malmqvist, Henrik
Aulin, undertecknad och dessutom Jens Ekvall.
Andreas fick låna rodret
På vägen över frågade jag Andreas hur han hade stått ut
varje torsdag utan att rycka till sig rodret och småleende
sade han: En timme går väl an! Idag fick han den grannlaga
uppgiften att styra oss genom, över och i vissa fall
under vågorna. Banan visas som vanligt tio minuter innan
start med hjälp av ett flaggspel och efter lite knappande på
navigatorn var rutten klar. Arrangörerna hade delat in fältet
i fyra starter där start ett och två seglade en bana på 20 nm
och de större båtarna i start 3 och 4 seglade 25nm.
Segrare på Mumm-Stelton Cup 2010. Från vänster Bosse Malmqvist,
Henrik Aulin, Andreas Helmgård, Mats Svensson och bakom kameran
Jens Ekvall.
Fler fina bilder och resultat på
www.baadmagasinet.dk/index.php?sid=101&cid=12462&page=2
Länk till Hobie Cat 16-film för den som vill uppleva mer och få inspiration
www.hobie-cat.net/img/videos/hc16/h16_360x240_100k.wm
18 19
Spinnakern kvar i säcken
Vi kom iväg som en av de första båtarna i starten och tuggade
på söderut och efter första rundningen väntade en lång
och platt undanvind upp till Rungsted. Spinnaker eller inte?
Några få hissade och de som kunde hantera den kunde inte
gå rakt på bojen utan fick skära ut mot Ven och vi bestämde
oss för att den ligger säkrast kvar i säcken. Efter ett flertal
chikaner utanför Rungsted blev det kryss tillbaka mot
Vedbaek och lite fler chikaner innan målgång. Väl i hamn
och med händerna kupade runt en varm skål med soppa på
andra våningen i klubbhuset studerade vi hur man utanför
hissade upp en kille i en mast och han skulle med hjälp av
en kniv plocka ner resterna av en spinnaker.
Det var ungefär 170 anmälda båtar till start och av dessa
startade ca 80 med en del skörade segel och något mastbrott
som följd. Vi vann vårt löb och kom på tredje plats totalt
av de båtar som seglade i start ett och två. Så visst var det ”
Det perfekte punktum for en god kapsejladssæson”.
Mats Svensson

Karl-Axel och Kent Knutsson minns sina
många kappseglingar men har dålig koll
på årtalen.
Ett år vann dom Gordon Gin med
77:an. Tack vare tunna, tunna spinnakerskot,
säger Karl-Axel. Det var bara
lite vind men vi lyckades få spinnakern
att stå och kunde slå vår danske
konkurrent som hade vanliga skot.
Karl-Axel köpte en IF 1974,
inredde den själv och seglade diverse
kappseglingar och SM, NM och danska
mästerskap. I besättningarna bland
andra broder Kent, Sven Andersson,
Leif och Mats Persson, Ulf Olsson och
Rolf Andersson för att nämna några.
På NM blev man 5:a.
Senare köpte Karl-Axel också en
Maxi 77. Men ingen av bröderna är
vidare flitiga seglare numera. Pensionären
Kent är hängiven golfspelare
och Karl-Axel tycker det är så mycket
annat som drar, bland annat barnbarnen.
- Ja, säger Karl-Axel, idag är det
faktiskt hustru Barbro som är mest
sugen på att komma ut!
Efter det finns det inte mer att
tillägga.
Jo förresten, i början på 90-talet
ställde Karl-Axel, liksom också Rolf
Andersson, upp som mentorer och
seglade med BSS juniorer i Yngling.
Bland annat deltog dom på VM i
Holland då Karl-Axel seglade med
sonen Mikael och Thorbjörn Ekstrand
medan Rolf Andersson deltog med
Per Drakensten och Mikael Eriksson.
Inte heller här finns det någon loggbok
som berättar om resultaten. Men dom
har stått i Grindstart!
Rune Hallin
Foto med familjens kamera.
Högtidligt, strax ska ringarna växlas
Brudgummen Thobbe med följe på väg med
gåvor och mat till bruden och hennes familj.
Brud och brudgum och bakom respektive svärföräldrar.
Världens bästa banläggare hittade vägen till
Rawinnipa
Dags att ge tårtan en omgång
Grindstart är knappast en tidning som ägnar sig åt familjenyheter.
Men vi är inte sämre än att vi kan göra undantag.
Ett sådant måste vara när Thorbjörn ”Thobbe” Ekstrand fick
gifta sig med Rawinnipa Sukbunrat efter alla konstens thailändska
riter och regler. Alltså, när världens bäste banläggare,
som många förståsigpåare säger, gifter sig i Bangkok,
och det hela illustreras med så fina bilder som vi ser på den
här sidan.
Bröllopet gick av stapeln 11 augusti i Bangkok och dit
flög Thobbe tillsammans med sina dagars upphov Jörn och
Maria. Vidare Lena och Tommy Winther i vars hem han
varit som en andra son och därutöver med Janne ”Arbetskamrat”.
Man anlände i god tid några dagar innan vigseln
och hann vila ut efter flygturen. Det var nog tur, för på bröllopsdagens
morgon ringde väckarklockan 0330 och 0430
gick den specialchartrade bussen från hotellet för att vara
framme klockan 0600 vid platsen för bröllopet. Fortfarande
i Bangkok. Så stor är staden. Hade man kört i normal tid
hade man kommit fram tre timmar försenade.
Nå, först frukost, sedan skulle bruden sminkas och kläs
och även Thobbe skulle piffas upp. Klockan 10 började
bröllopet. Först en ceremoni där det dukades upp ett presentbord.
Sen fick Thobbe kalla på sin brud som någonstans
ifrån svarade ”vad vill du?”. Och då fick Thobbe säga som
det var att ”Jag älskar dig och jag vill så gärna gifta mig
med dig.” Jo, det gick ju för sig, men först måste Thobbe
punga ut med en symbolisk förmögenhet.
- Ja, så blev det då vigsel, berättar Lena Winther, men
det var inte mycket man förstod. Men det verkade att gå bra
och vi var rörda till tårar. Sen gick vi iväg till munkarna så
att dom kunde välsigna bröllopet. Men innan dess skulle
de bjudas på mat av Rawinnipa och Thobbe och så skulle
20 21
dom ha presenter. Så blev då brudparet välsignat och så bar
det tillbaka till vigselrummet. Nu delade brudparet ut gåvor
till alla gäster. Det var en slags prydnadskudde med gröna
blad som gjorde att man skulle må bra. Och när effekten
var borta så kommer den tillbaka om man lägger ut bladen i
solen. - Det fungerar bra säger Tommy, bara solen skiner.
Sedan skulle det bindas vita band från alla de närmast
anhöriga och till brudparet. Och dessa band skulle bäras i
tre dagar. Förhoppningsvis bara av brudparet annars blir det
nog komplicerat.
Vidare i ceremonierna. Nu dags för mat åt de 40 gästerna.
Buffé som dukas upp på varje bord. Inget onödigt
spring. Men brudparet fick inte mycket mat för dom skulle
gå runt och prata med alla hela tiden.
Så plötsligt skulle Rawinnipa Ekstrands mamma och
Maria upp på estraden för det var mors dag i Thailand och
mors dag är inte vilken dag som helst. Det är Mors Dag.
Presenter i form av blomsterarmband och diverse hyllningar.
Sen skar Rawinnipa och Thobbe upp bröllopstårtan och
serverade själva till alla gäster.
Rent praktiskt fungerade vigselakten så att Rawinnipa
berättade för Thorbjörn vad präster och andra sade och
Rawinnipa´s systrar försökte mellan alla klädbyten också
hinna med att översätta för de svenska gästerna. Den modeintresserade
kan se att Rawinnipa bar tre vackra klänningar
under de timmar bröllopet pågick. Thobbe fick nöja sig med
två olika munderingar.
Bröllopsnatten inleddes litet annorlunda därför att Lena
och Tommy Winther förväntades som Thobbes nära vänner
att först sova på den blomsterprydda sängen. Ja, dom
behövde bara blunda och låtsas sova, men sen skulle dom
vakna och säga ”vi tycker om varandra”. Det klarade dom
galant och är därmed var sängen och det hela välsignat.
Som det kan bli!
Just nu går Thobbe och trånar. Därför att Rawinnipa väntar
på att få svenskt uppehållstillstånd. Kanske kommer hon
i vinter, kanske inte förrän till våren. Men Thobbe är snart
tillbaka i Bangkok för att få hålla om sin brud.
Vi är många BSS-are som vill gratulera Thobbe och Rawinnipa
- eller Honey som hon kallas på västerlänska - och
önska dom lycka till. Vi som har träffat Rawinnipa förstår
Thobbe. Rawinnipa är, som man säger i Borstahusen, en kär
tös. Må dom bli lyckliga och må Thobbe lägga många fina
banor både för sin Rawinnipa och för BSS i framtiden.
Berättat av Lena Winther för Rune Hallin

Sista natten med gänget...
Nej, förhoppningsvis inte, men sista
numret av Grindstart för min del iallafall.
Ja, som ansvarig redaktör åtmins-
Kassören informerar
BSS kassör, Maria Ekstrand, vill informera om att det
finns dokument på BSS hemsida, fliken Hamninfo,
som gäller intresse av
• sommarbåtsplats 2011 (serviceplats)
• anmälan till båtplatskö
• byte av båtplats
• ansökan om medlemsskap
och att man kan fylla i dokumenten och sända till
maria@borstahusens-ss.se eller lägga dom i klubbens
brevlåda.
tone. Det har varit mycket roligt att
göra den här tidningen. Tillsammans
med mer eller mindre villiga skribenter
och med intresserade fotografer,
framför allt den begåvade Mats
Svensson. Till detta nummer har jag
fått över 500 bilder och jag har haft
problem att hålla reda på dom. Det var
enklare förr med diabilderna. De blev
inte så många och man kunde hålla i
dom och titta på dom.
”Nya” Grindstart kom till i samband
med Snipe-VM 2003 och då hade jag
glädjen att arbeta tillsammans med
Peter Svensson. Efter hans sorgliga
bortgång har min son Per gjort det grafiska
arbetet och det har förstås varit
extra roligt att jobba med honom.
Jag har tänkt att få göra några
intervjuer framöver liknande den med
Kent och Karl-Axel Knutsson. Men
själva produktionen, att hålla samman
det hela, det vill jag lämna över till
någon intresserad. Per, sonen och den
grafiske formgivaren, är beredd att
fortsätta, förutsatt att han får färdigt
material och allt på en gång som hittills.
Och det är ju det minsta man kan
begära.
Jag har fått en hel del beröm för
tidningen och det har jag satt värde
på. Inte minst har segelsällskapets
ledning varit uppmuntrande och stöttat
på många sätt. Det kan vara värt att
tänka på för den som vill ta över. Jag
lovar, beroende på vad som önskas, att
antingen hjälpa till efter förmåga eller
att hålla mig undan.
Så, vem vill ta över? Det är lika roligt
varje gång tidningen kommer från
tryckeriet att se det färdiga resultatet.
Det är en stor del av belöningen.
Det finns dom som säger att Grindstart
är den finaste föreningstidningen
i Landskrona, ja t o m i lite större
sammanhang. Det är vad jag hoppas
att den ska förbli framöver.
Rune Hallin
Boka redan nu
torsdag 3 februari
kl 19.00.
Segla med S/Y Albatross jorden runt
En berättelse om en jordenruntsegling
med Janne och Carl-Erik.
http://www.seglamedalbatross.com
BSS revisor och tidigare vice ordförande Stefan Andersson
skulle festa loss med hustru Britt.
Kommunstyrelsens ordförande Torkild Strandberg har avlöst
tidigare ordföranden i kommunfullmäktige Gösta Nilsson som
BSS kontakt med staden.
BSS höstmöte avhölls enligt stadgarna 28 oktober Systemet med grön och röd skyltning fungerar dåligt.
under ledning av ordförande Uwe Puls. Ett 40-tal medlem- Det är trevligt att hitta en grön skylt när man kommer som
mar valde valnämnd, kappseglingsnämnd och röstade för gäst till en hamn. Det är dessutom trevligt för båtplatsens
oförändrade medlemsavgifter.
innehavare eftersom gäster ger intäkter vilket bidrar till att
Årets Nordic Week avlöpte enligt plan och gav ett positivt
resultat. Programmet för 2011 är inte spikat ännu.
Juniorkommitténs Björn Zätterström berättade om livliga
hålla nere hamnavgifterna.
I samband med vakttjänst har det visat sig att uppgifterna
om båtplatsägarnas telefonnummer och adresser inte alltid
Nu ska det bli fest. Glada miner på OK/Q8´s
Nils-Erik Nilsson och BSS ordförande Uwe Puls.
aktiviteter på kappseglingsbanan. Fortfarande i november är aktuella. Då blir det svårt att kontakta vederbörande om
träningsseglas onsdagar och lördagar. I det omfattande det är problem med båten. Vid ett tillfälle ringde vakterna
året-runt-programmet har nu tillkommit ett gäng glada 4-7 upp en 80-årig dam sent på natten därför att telefonnumret
åringar som vi framöver lär får se i Optimisterna.
var fel. Pinsamt för vakten och obehagligt för damen. Se
Det största intresset gällde frågor kring hamnen. Bland till att det finns korrekta uppgifter, meddela hamnmästaren
annat diskuterades att inte alla båtägare respekterar avtalet eller vår kassör Maria Ekstrand.
gällande båtplats. Den 1 juni stod över 20 båtar kvar på I mastskjulet finns ett stort antal surfbrädor, men endast
land. Det är inte acceptabelt utan särskilt tillstånd. Det har ett fåtal har betalt avgift.
observerats dåligt förtöjda båtar som har riskerat att skada Styrelsen ska behandla aktuella problem och återkommer
intilliggande båtar. Över 40 båtplatsinnehavare har uteblivit på årsmötet.
från vakttjänst och det föreslogs att styrelsen gör en kraftig Då intet mera förekom förklarade ordföranden mötet
”höjning” av böterna. Likaså att de som inte följer kontrak- avslutat och inbjöd till kaffe med dopp.
tet ska riskera att förlora båtplatsen.
Rune Hallin
Nyligen avgångne ordföranden Nils-Erik Petersson festade
med sin vice ordförandes hustru Ann-Britt Andersson.
22 23
Borstahusen Segelsällskap 60 år! Det
firade vi 31 juli och då samlades 160
glada BSS-are i ett stort tält på hamnplan
framför Borstahusens Hamnkrog.
Det kom ärrade veteraner som varit
med att starta klubben, där fanns
atlantseglare, kappseglare, kajseglare
och motorbåtsentusiaster. Och stiliga
fregatter i tjusiga festblåsor. Vid ett
bord för sig själva med hamburgarbuffé
och ”extra allt” satt ett gäng
juniorer och såg ut att ha pin livat.
Innan vi satte oss till bords fick vi
bubbel ute på kajen och här var det
sjömansmusik av Jan Nordehammar
och Olle Engbe. Så samlades vi vid
borden som hade döpts till passande
namn som Bandholm, Aphrodite och
Mathilda med tanke på de som förväntades
vara värdar och se till att alla
trivdes. Nu blev det inget problem för
stämningen var hög från början och än
bättre blev det när alla klämde i med
Gunnar Nordins snapsvisa.
Till varmrätten, som förstås var
ångbåtsbiff med tillnamnet Tranekjær,
blev det vin och då kunde vår nye
ordförande Uwe Puls föredömligt
hjärtligt och kort hälsa välkommen. Så
småningom blev det allsång där ”Tarzan
& Jane” under ledning av Göran
Andersson, tenor, blev så populär att
det krävdes repris.
Vid honnörsbordet såg vi kommunstyrelsens
ordförande Torkild
Strandberg, som BSS nu har ett trevligt
samarbete med. Vid samma bord
satt vår uppskattade tidigare kontakt
med kommunen, Gösta Nilsson. Från
Landskrona Segelsällskap hade ordförande
Peter Malmberg kryssat in med
hjälp av en mer än meterhög blomsteruppvaktning.
Efter desserten tackade Torkild
Strandberg för maten, överlämnade en
stilig glastallrik från Staden och bjöd
på muntra skratt när han berättade hur
han hade försökt lära sig segla hos
BSS i unga år.
Under hela middagen hade herrar
Nordehammar och Engbe bjudit på
uppskattad musik. Sedan blev dom
avlösta av Schlagerpiraterna och dansgolvet
fylldes snabbt. Sen öppnades
tältet för alla andra danslystna och
BSS-festen blev som ett kalas för hela
Borstahusen.
Rune Hallin
Festligt, folkligt , fullsatt... Foto: Gunnar Nordin

Företag med vind i seglen
Företagen nedan är de vi kallar våra klubbsponsorer. Deras insatser har avgörande
betydelse för framför allt seglarskolan och för vår juniorverksamhet. Genom åren har
sponsorerna gjort det möjligt att förnya seglarskolans flotta. Aldrig tidigare har den
varit så stor och så bra som nu. Likaså är vår juniorverksamhet större och bättre än
någonsin.
Segling och företagande har mycket gemensamt. Det gäller att kunna ta ut rätt
kurs, att i konkurrens ha en klok strategi och att genomföra den med bra taktik. Man
måste kunna avgöra när man kan gå för fulla segel men också veta att reva i tid. Att
coacha besättningen på bästa sätt, att...ja, egentligen verkar det att vara ungefär
samma sak att segla som att driva företag. Vilket kanske förklarar varför dessa företag
sponsrar morgondagens seglare.
Ahlsell
Jan Bengtsson Båtbyggeri
BilPartner Skåne
Boliden Bergsöe
Borstahusens Hamnkrog
Bredbandsson
B S Bilservice
Buss Special
Byggmästar´n i Skåne
Bärarlaget Krancenter
Centralvärme
Davidslids Plåtslageri
Dennis Maskinuthyrning
Ernst Hjorts Trävaru AB
exemit IT
Flexopac
Färgcity
Förvaltningsbolaget
Götahus Hundbevakning
Handelsbanken Landskrona
HH Management Systems
Helsingborgs Dagblad
Herrcenter
Holms Kött & Chark
Hotel Chaplin
HSB Landskrona
ICA Ankaret
Internationell Press & Spel
IT-Gården
JiHå El & Automation
PORTO BETALT
Avsändare: Borstahusens Segelsällskap
Nedre gatan 63, 261 61 Landskrona
B-Post
Tvåkronorna har köpts med sponsorernas hjälp
liksom de nya seglen.
Foto: Björn Zätterström
Jobsab Interpiping System
Landskrona Hamn
Landskronahem
Logga AB
Lyckeby Industrial
Magnidotter Design
Norrestads Buss & Trafik
Nyström & Partners Horwath
Ohlssons AB
OK/Q8
Olaviagruppen
Prenad
Printzlows Plåtslageri
Rantzows Förvaltning
Rantzows Mekaniska
Restaurang Pumphuset
Rosenberg Advokatbyrå, Helsingborg
Saxtorps Trading
Scanunit
SEB
Skanska
Sparbanken Öresund
Stefan Pålsson Laxrökeri
Svensk Sjöentreprenad
Swedbank
Trixter Industriservice
VSP Management
Ventrafiken
XL-Bygg/A-Trä
Örenäs Slott