På Alla Plan - SEKO Posten Produktion GPT

NUMMER 4 ÅR 2003
Facktuellt
50+
Vid årsskiftet avslutats försöksverksamheten
med förkortad arbetstid för äldre arbetskraft,
det s.k. 50+ projektet. Någon gång i början
på nästa år skall en utvärdering göras av
Maria Johansson och Lars ”Henån” Svensson.
Huruvida det blir någon fortsättningen
på försöket eller ej beror dels på vad man
kommer fram till i utvärderingen och dels på
om det avsätts pengar centralt till en fortsättning.
Terminalledningen har förklarat att
man inte har några pengar till en fortsättning
och om detta skall fortsätta så måste Posten
Produktions ledning anslå pengar.
Hans Skog lämnar verksamhetsrådet
I mitten av november meddelade SEKO
Göteborg Klubb Postterminalens ordförande,
Hans Skog, att han, på grund av hälsoskäl,
lämnar SEKO Postens Produktions
verksamhetsråd (de som förhandlar centralt
mot Posten Produktions ledning). Ingen
i klubb Postterminalen är för närvarande
På Alla Plan
Nyhetsblad för medlemmar i SEKO på Göteborg Postterminal
beredd att ta över detta uppdrag. Istället blir
det klubbordföranden på Nässjö terminalen.
Gerd Karlsson, som tar över uppdraget,
åtminstone fram tills SEKO Posten Produktions
årsmöte nästa år.
Försorteringen flyttar till plan 2
Göteborgs Centraliserade Försortering,
GCF, upphörde som egen enhet 1/12 och
ingår nu i enheten Produktion. Någon gång
under första halvåret 2004 kommer försorteringen
att flytta till plan 2. Personalen på
GCF kommer att placeras i de olika teamen
och vara med i rotationen. Under första
halvåret kommer även några brevbärarkontor
att ta tillbaka sin post för försortertering.
Det gäller 421, 424 och 431.
Restaurang Postiljonen stänger frukostserveringen
Från och med årsskiftet kommer restaurang
Postiljonen att begränsa sitt öppethållande
till lunchservering. Det betyder att de som
brukar äta gröt i restaurangen på morgonen
får hitta andra alternativ. Ett förslag är
att de frågar Hasse Andersson om han kan
sätta på gröten åt dem på morgonen när han
kommer. Hasse är en snäll och trevlig människa
så han hjälper säkert till med detta om
han inte har för mycket att göra med snötäckta
bilar. Eftersom han ändå är här vid
fyra tiden på morgonen så kan han säkert ha
gröten klar innan ni börjar arbeta. Sixten på
restaurang Postiljonen låter meddela att man
kommer att se till att det finns mackor i automaterna
även för morgonskiftet. Orsaken
till det begränsade öppethållandet är ekonomiska
problem för restaurang Postiljonen.
ABF-skolan drar ned
Den, bland SEKO:s medlemmar, populära
ABF-skolan drabbas nu av de ekonomiska
neddragningarna i samhället. Pengarna
räcker inte längre till att köra fyra terminer
och utbildningen begränsas nu till två terminer.

På alla plan
Innehåll:
Ansvarig utgivare och chefredaktör:
Karl-Gunnar Augustsson
Grafisk Form, layout och design:
Sofia Larsson
SEKO Tel: 031-623877
Postadress: SEKO
Kruthusgatan 17
405 10 Göteborg
9
12
6
3
3 Ledare
4 Redaktören har ordet
5 Medlemskvarten
6 Lönestatistik
8 Fackets Grunder
8 Anmälningsblankett
9 Rättvis handel - Blommor
9 Nya lönerna
10 Han ersätter ”Henån”
10 Insändare
11 Inbjudan
11 Bibliotek
12 Medlemsintervju
13 Anmälningsblankett
+
14 Barnby i Bosnien
15 Sofia ställer upp
16 Hasse & Niklas tackar för sig
17 Årsmöte
18 Arbetsmiljörond
19 Inga truckpoliser
20 Chefernas ledare
21 Medlemsavgiften höjs
22 Adress & Telefonlista
23 Tävling

Ledare
Det mesta av det fackliga arbetet inom klubben handlar om Brev och Paketterminalen i Göteborg,
vad som händer inom Posten Produktion eller inom SEKO Posten Produktion. Det är enkelt att bli
hemmablind. Vi är nu inte ”bara” medlemmar i SEKO Posten. Alla är vi medlemmar i SEKO som i
sin tur är medlem i Landsorganisationen (LO).
SEKO Posten är vår förhandlingsorganisation. Det är den vägen som vi tecknar avtal och driver olika
tvister. Genom SEKO Posten håller vi kollen på vad som händer i Posten AB. Vi har skaffat oss ett
bra kontaktnät gentemot andra fackliga på brev och paketterminalerna runt om i landet. Det som
oroar mig är att vi inom klubben vet mer vad som händer på brevterminalen i Umeå, för att ta ett
exempel, än vad som händer i servicenätet i Göteborg Centrum.
SEKO Göteborg är vår avdelning som ansvarar för utbildningar, A-kassa, internationellt, och facklig
politiska frågor. Inte minst det sistnämnda är oerhört viktigt. SEKO har en kampanj som kallas
”REGLERA AVREGLERINGARNA”. Förbundet har granskat el -, post- och tågbranscherna .
Inget av det som lovades om att de fria marknadskrafterna skulle se till att servicen blev billigare och
bättre har infriats. Minsta storm gör att antal hushåll blir strömlösa. Posten har kommit på att det är
bra affärsidé att sälja frimärken. Björn Rosengren fick svenska folket att betala för Telia en gång till.
Samma ord om de fria marknadskrafterna hörs nu när en utredning vill släppa konkurrensen fri på
tåglinjen Göteborg-Stockholm.
Jag anser dessutom att det är nödvändigt att vi och våra fackliga organisationer reagerar när det
kommer förslag på neddragningar inom sjukvården. I Östergötland var de först ut med att klassa
patienterna, ett arbetssätt som politikerna även i Västra Götaland är mycket intresserade av. I den här
typen av frågor så kan det vara en styrka att vara LO-medlem, vi är många och vi har kraft, om vi vill
och törs!!
HANS SKOG
KLUBBORDFÖRANDE
nummer 4 2003 På Alla Plan 3

fortsättn. nästa sida
4 På Alla Plan nummer 4 2003
Redaktören har ordet
Det svenska välfärdssystemet är satt under press. I spetsen för nedmonteringen av det svenska välfärdssamhället
går socialdemokratiska politiker i regering, riksdag, kommun och landsting. Det välfärdssystem
som byggdes upp efter kriget på 40-, 50- och 60 talen skall nu nedrustas.
Det var efter andra världskriget slut som den reformistiska skördetiden inleddes. Efter kriget var den
svenska produktionsapparaten helt oförstörd och samtidigt låg övriga Europa i ruiner. Detta ledde till att
svenska industri kunde producera och sälja sina varor med god förtjänst. Profiterna var astronomiska..
Arbetarklassen krävde nu att få del av överflödet. Ute i Europa hade arbetarklassen tagit makten i en rad
länder och den sovjetiska Röda Armén hade varit framgångsrik i krossandet av nazismen. Mot bakgrund
av detta måste kapitalismen visa upp ett nytt och bättre ansikte. Allt eftersom högkonjunkturen fortsatte
förbättrades arbetarnas styrkeposition. Det var med denna bakgrund som den reformistiska arbetarrörelsen
och de svenska kapitalisterna gjorde den historiska kompromiss som innebar att välfärdssamhället
kunde byggas samtidigt som kapitalisterna fick behålla merparten av sina profiter.
På 40-talet kom höjningen av folkpensionen, källskatt infördes och utredningar startas för att öka det
statliga inflytandet i ekonomin. Vidare införs allmänt barnbidrag och riksdagen beslutar om enhetsskola
och bostadsbidrag.
50- och 60-talen, det var den tid så Sveriges arbetare flyttade. Bort från de gamla proletärgetton - de
trånga, dragiga, lusiga och lungsotshärjade kåkarna med dass på gården eller i bästa fall wc på svalen och
badrum i källaren. De nya lägenheterna var ljusa och moderna. Under 50-talet beslutade också riksdagen
om ATP (Allmän Tjänstepension). En rad andra reformer genomförs som gjorde livet lättare för arbetarklassen
och småfolket. T.ex. socialförsäkringarna som under många år gav alla rätt till sjukvård till ett
rimligt pris. Allt detta håller nu på att försvinna.
För några år sedan avskaffades ATP och istället skulle folk nu få satsa sina pengar i fonder. Alla som har
hängt med vet ju hur det har gått, det hade varit lika bra att satsa pensionspengarna på V75 eller tipset.
Staten anslår 18,5 procent av lönesumma till pensioner - och sedan får pensionerna bli vad blir.
Nu är det socialförsäkringarna som står på tur att gå samma öde till mötes som ATP. Statsminister
Göran Persson svarade för några veckor sedan på en riksdagsfråga från en fp-ledamot att han nästa år
tänker utse en utredning med uppgift att se över socialförsäkringarna, Han framhöll resultatet av pensionsöversynen
som en förebild. Det skulle innebära att staten garanterar en grundnivå. Allt därutöver måste
betalas via avtal eller av den enskilde. Det betyder att rätten till generell sjukvård försvinner. Det
blir plånboken som avgör om man har råd med sjukvård eller inte. Redan nu har man börjat
tumma på den allmänna sjukvården. Landstinget i Östergötland tog tidigare i höst ett beslut
som innebär att ett femtiotal sjukdomar i fortsättningen utesluts från det offentliga åtagandet.
Människor med de uteslutna sjukdomarna får betala ur egen ficka för att få vård. Östergötland
är inte unikt. Socialstyrelsen är odelat positiv till uteslutningen och en rad landsting har för
avsikt att följa efter. Detta innebär att rätten till vård avgörs av betalningsförmågan.
De som har råd kan köpa sig den vård de behöver, medan de med sämre ekonomi får
ransonera sitt vårdbehov eller i värsta fall avstå från att söka hjälp. Detta är ett systemskifte,
det skattefinansierade vårdsystem vi haft med lika vård för alla ersätts av
ett privatfinansierat privatfinansierat. Är det bristen på pengar som gör att vi inte
längre skulle ha råd med en skattefinansierad vård? Svaret är naturligtvis NEJ.
BNP (Bruttonationalprodukten = det samlade värdet av produktion av varor
och tjänster i ett land under ett år) har i Sverige ökat med 70 procent sedan
1980. Samtidigt har vårdens andel av BNP under 1990 talet minskat från
8,8 till 8,5 procent.
KARL-GUNNAR AUGUSTSSON, chefredaktör

Hade vården fått behålla sin BNP andel hade den haft ytterligare sex miljarder att tillgå. Pengarna finns
men det handlar om ett nyliberalt systemskifte. År 2003 betalade Sverige 23,6 miljarder i medlemsavgift till
EU. Den summan skulle räcka till att nyanställa 69 000 personer i vården. Mellan 1988 och 1999 minskade
antalet anställda i vården med nästan en tredjedel. Krigsmakten kostar 40 miljarder om året. Till vilken
nytta. Bolagsskatten i Sverige är den näst lägsta i EU. Den så kallade skattereformen som Socialdemokraterna
och Folkpartiet kom överens om i slutet på 1980-talet medförde att stats skatteintäkter i början av
1990-talet minskade med 191 miljarder, detta till följd av sänkta skatter för höginkomsttagare och kapitalägare.
Dessa pengar har idag förvandlats till privata förmögenheter.
Pengar till vård, skola och omsorg finns. Det är bara fråga om att ta dem där de finns och använda dem
där de behövs. Nu är det inte bara vården som saknar pengar. Det går att räkna upp många områden i samhället
som blir utsatta när pengarna omfördelas till dem som redan är rika. Skola, äldreomsorg, tandvård,
bostadsbyggande m.m. är alla exempel på områden som får stå tillbaka i högerpolitiken och systemskiftets
Sverige.
Det är på tiden att man även från fackligt håll säger ifrån att vi inte accepterar detta. Några fackliga
ledare, t.ex. Handels ordförande Ninel Jansson, har sagt ifrån angående Perssons utspel om socialförsäkringarna.
Det är positivt, men vad säger resten? Socialdemokratiska
Arbetarpartiet bildades av fackföreningarna en gång i tiden, men det
behöver ju inte betyda att partiet skall styra vad fackföreningarna skall
tycka och tänka. Tyvärr verkar en del fackliga ledare ha större lojalitet
med det Socialdemokratiska partiet än med de medlemmar de är tillsatta
att företräda.
Med dessa ord ber jag att få önska samtliga
läsare
God Jul och Gott Nytt År
Medlemskvarten
LO har bestämt att vi skall genomföra medlemskvartar för alla medlemmar,
åtminstone vartannat år. Då menar vi
även långtidssjukskrivna, mammalediga,
studerande. Med andra ord alla som
är medlemmar i SEKO. Det är en
rättighet att alla på arbetsplatsen
ska bli informerade.
Försäkringsfrågor är oftast
komplicerade för alla, vi som
försäkringsrådgivare skall
9
vägleda er till en bra information
om lagen, avtal,
SEKO:s medlemsförsäkringar
och de privata. Terminalklubben
har bestämt att vi
skall jobba med kvarten och
ta vårt ansvar för våra medlemmar.
Vi hoppas att arbetsgivaren
också tar sitt ansvar och ger oss tid
till detta, för att det gäller även deras
avtalsförsäkringar.
12
6
En kvart räcker inte alltid för att genomföra en bra information. I
genomsnitt tar det mellan 20-30 minuter att genomföra.
Ställer inte arbetsgivaren upp med mer tid
får vi hålla oss till vår kvart.
3
Genom informationen kanske vi kan
hitta förlorade pengar? När vi har
pratat med arbetsgivaren så vet vi
hur vi skall lägga upp arbetet och
tiden. Vi kommer att lämna information
till er om detta senare.
Vi ser fram emot att träffa er och
få hjälpa er så gott vi kan.
nummer 4 2003
FÖRSÄKRINGSRÅDGIVARE
ELODIA ARAGON-KRISTOFFERSSON, GCF
OCH ELFRIEDE HAASZ, GRM-C
På Alla Plan 5

Lönestatistik 2003
Här är statistiken från löneförhandlingen 1 oktober 2003. I Produktion
ingår Team 1-4. I Direkt ingår direktinlämningen och kundtjänst. I
Övrigt ingår samband, statistisk och verkstad. I vissa diagram redovisas
inte alla siffror pga att underlaget baseras på för få personer. T ex
är det väldigt få deltidare inom vissa grupper. Alla siffror baseras på
att deltidare omvandlas till heltid, det är enda sättet att få en korrekt
jämförelse.
6 På Alla Plan nummer 4 2003
Snitthöjning olika enheter/kategorier fördelat på kön
Snittlön uppdelat på kön samt deltid/heltid
Klubben har i skrivande stund 833 medlemmar, endast 592 redovisas
här. Tyvärr kunde vi denna gång inte få med de medlemmar som är
i trappan (ca 90 st). Saknas gör också Logistik i Mölndal samt EPP.
OBS! Förra gången i nr 1 2003 hade vi med trappan, den är inte med
denna gång, därför är det svårt att direkt jämföra. Riktigt så mycket har
lönerna inte ökat! Medlemmarna i trappan ligger ungefär i intervallen
15250-16500. De som har gått ur trappan har som lägst 16600.
JAN-ANDERS LINDQVIST
Fördelning heltid/deltid

Snitthöjning deltid/heltid, ej könsuppdelat
Snittlön olika enheter o kategorier uppdelat på kön samt ihopslaget
Snitthöjning deltid/heltid, könsuppdelat
nummer 4 2003
På Alla Plan 7

Fackets Grunder
Kursen är riktad till dig som är under 30 år och som ej genomgått någon facklig utbildning.
Som deltagare får du en grundläggande överblick över den fackliga rörelsens historia, vad facket står för, vad man har för nytta av facket och
varför just du ska vara med. Vi kommer också att tala om fackets organisation, vår nuvarande samt historiska roll i samhället.
Kort sagt får du lära dig lite om mycket som rör facket.
Efter genomförd utbildning har du fått en god inblick i villkor för en rad olika yrken och fackförbund inom LO-kollektivet. Dessutom har
du haft väldigt roligt under tiden.
Ersättning:
Av SEKO får du ett skattefritt stipendium på 1.860 kronor för tre dagar.
Datum Sista anm. dag Plats Kursform
15-17 mars 16 februari Axevalla Folkhögskola Internat
17-19 mars 18 februari Viskadalens Folkhögskola Internat
22-24 mars 23 februari Axevalla Folkhögskola Internat
19-21 april 22 mars Göteborg Folkets Hus Externat
21-23 april 24 mars Axevalla Folkhögskola Internat
26-28 april 29 mars Viskadalens Folkhögskola Internat
3 - 5 maj 5 april Katrineberg Folkhögskola Internat
12-14 maj 14 april Göteborg Folkets Hus Externat
17-19 maj 19 april Ulvöns Kursgård Internat
Anmälningsblankett
Fackets Grunder våren 2004 Kursdatum: _________________________
Namn: ______________________________ Persnr: ____________________________
Adress: ______________________________ Postnr/ort: _________________________
Tel.bost:_____________________________ Tel.arb: ____________________________
Mobiltel.:____________________________ E-post_____________________________
Fackförbund: SEKO
Avdelning: 14
Underskrift/godkännande:_____________________________________________
Du lämnar anmälan till ditt fackliga ombud på din arbetsplats som sänder den vidare till din avdelning för godkännande.
Du får en bekräftelse till ovan angivna adress senast 2 veckor före kursstart.
8 På Alla Plan nummer 4 2003

Rättvis handel - Blommor
Den största importen av blommor från
utvecklingsländer till Sverige kommer
från Colombia, Kenya och Tunisien.
Situationen vid blomodlingarna är allvarlig.
I Odlingen används stora mängder
bekämpningsmedel, även medel
som är förbjudna i Europa.
De som bor i området med intensiv blomodling
drabbas av vattenbrist. I närheten av
Bogotá har grundvattennivån sjunkit från 20
meter till 80 meter under markytan. I detta
område står blomodlingarna för 77 procent
av den totala vattenförbrukningen.
De anställda är hårt trängda. De som försöker
förändra situationen genom att organisera sig
blir förföljda eller till och med mördade. Den
stora mängden farliga bekämpningsmedel
innebär att många förgiftningsolyckor sker.
Kunskapen om hur bekämpningsmedlen
ska hanteras är
dålig. Barnarbete från 11
års ålder är vanligt.
Det finns företag som
vill ändra på situationen.
1994 gick åtta företag
samman i Colombia.
De kallar sig för Ecoflor
och eftersträvar en miljövänligare
och mer hänsynsfull
produktion. I Tyskland och
Schweiz finns det nu snittblommor
som är kontrollerade och
märkta efter kriterier om sociala och
miljömässiga villkor. Bakom märkningen
står den Internationella blomsterkampanjen
som startade i Tyskland i mitten på 90-talet.
Nya lönerna klara - pengar till jul
Den 3-åriga avtalsperioden, som inleddes
1 oktober 2001, närmar sig nu sitt
slut.
Den sista tredjedelen, som omfattar lönerevision
för perioden den 1 oktober
2003 till den 30 september 2004, är nu
förhandlad och avslutad.
Detta innebär att alla löneplansanställda
får två månaders retroaktiva
pengar i december.
Arbetsgrupp - SEKO krav
Ett resultat av 2001 års lönerevision var att
en partsammansatt arbetsgrupp fick i uppgift
att se över de individuella lönekriterierna.
Bakgrunden till denna arbetsgrupp har
vari att kraftig kritik riktats från SEKO´s
medlemmar. Dessa har menat att det varit
svårt att förstå vad som krävdes för att få en
löneutveckling dessutom att den subjektiva
bedömningen varit orättvis.
Arbetsgruppens målsättning har varit att
ta fram lönekriterier som är tydligare och
enklare att förstå. Resultatet av gruppens
arbete och kriteriernas tillämpningen har
diskuterats ute i lagen på deras olika träffar
under maj och juni.
Dessutom har de ”nya” lönekriterierna presenterats
i denna tidning vid två tillfällen.
Lagledarna
För att av överenskommelsen om lönekriterierna
skall gälla - ställs större krav på
lagledarna. De måste genomföra ett så kallat
lönesamtal med varje lagmedlem. Där skall
den nya lönen muntligen motiveras. Om den
anställde, vid detta samtal, frågar: ”- Hur skall
jag bära mig åt för att få löneutveckling ?”,
måste lagledaren kunna svara på detta.
Om någon fått reda på sin nya lön utan
motivering eller inte haft något samtal alls
med sin lagledare - meddela genast SEKO
Terminalklubb - så tar vi upp det med Arbetsledningen.
Höjt OB-tillägg
Detta innebär att ersättningen för enkelt
ob-tillägg har höjts från och med 1 oktober
till 14:50 kronor, detta tillägg fås vid arbete
mellan klockan 20:00 - 22:00.
För kvalificerat-ob har ersättningen höjts
till 32:45 kronor och fås vid arbete mellan
klockan 22:00 - 06:00. Även för tiden fredag
19:00 - måndag 07:00 utgår detta tillägg.
Vill du göra något åt
saken?
Fråga i blomsterhandeln
vart
b l o m m o r n a
kommer ifrån
och om de kan
garantera att
de som odlar
blommorna har
anständiga arbetsförhållanden
och om
mänskliga rättigheter respekteras
i produktionen.
Du kan även gå in på Fair
Trade Centers konsumenthemsida
och skicka e-post med krav
på etisk handel med blommor.
Fasta lönetillägg
En överenskommelse har gjorts om att ”baka
in” alla fasta lönetillägg, främst fridags dito,
på lönen. Detta innebär att många kommer
att få udda och ojämna lönesummer på sina
lönespecifikationerar i december.
En fördel med detta förfaringssätt är det
kommer att vara mycket lättare att räkna ut
nästa års lönepott. En annan är att de som
arbetar extra får någon krona mer i övertidsersättning
samt att de som går i pension får
en högre pensionsgrundande inkomst.
Lönetrappan
Undertecknad har informerat Team 1, 3 och
4 om vad som gäller och hur man beräknar
sin lön i den så kallade lönetrappan. Är något
fortfarande oklart - kontakta mig.
Till Sist
Det är viktigt att komma ihåg - det är två
parter som kommer överens om de nya
lönerna. Detta innebär att den ena inte kan
skylla på den andra - utan bägge parter måste
ta ansvar för resultatet av förhandlingarna.
nummer 4 2003
SEKO TERMINALKLUBB
LÖNEANSVARIGE - JULLE THORELLI
På Alla Plan 9

Han ersätter ”Henån”
Robert Svahn är vice huvudskyddsombud och arbetar på
GRMC. Tidigare har bl.a. varit slakeriarbetare och krogvakt.
Han har dessutom sysslat med kampsport i 14 år.
När Lars ”Henån” Svensson hade semester i höstas var det en
del som sökte honom och istället fick träffa Robert Svahn.
Vem är då Robert Svahn?
- Jag är fyller 33 år nästa år, arbetar på GRMC, bor i Kortedala och
är sambo. Jag är intresserad av motorcyklar, har bl.a. kört Novemberkåsan.
Dessutom har jag sysslat med kampsport, Tai Chi och Kung
Fu, i 14 år.
Vad har du gjort innan?
- Jag har gått fordonsteknisk utbildning. Efter utbildningen började
jag dock arbeta på Scans slakteri. Eftersom kroppen fick mycket
stryk av att ständigt arbeta i kyla slutade jag med detta och var arbetslös
en tid.. Jag har även arbetat som dörrvakt på en del krogar.
1998 började jag arbeta på Posten, GRMC, och blev ganska snart
skyddsombud där.
- Vilka arbetsmiljöfrågor tycker du är viktigast?
- Egentligen är alla lika viktiga, men arbetsergonomi (hur vi arbetar)
är väldigt viktigt. Både skyddsorganisationen och arbetsgivaren
borde vara på samma nivå. Vi vill ju båda åstadkomma samma ska,
en bra arbetsmiljö. Problemet är att det är en ständig fajt om pengar.
Arbetsgivaren vill inte göra nåt som kostar pengar.
10 På Alla Plan nummer 4 2003
Hur är arbetsmiljön på din arbetsplats?
- Det är ingen bra arbetsmiljö på GRMC, det är tungt och smutsigt.
Lokalen är för lite så det är väldigt trångt. Det köps in en del saker för
att förbättra arbetsmiljön, t.ex. luftfuktare. Det hjälper inte eftersom
det är själva lokalen det är fel på.
Har du lyckats åstadkomma någon förbättring?
- Jodå, en del av de saker jag har påpekat har åtgärdats. När jag började
som skyddsombud fanns det ingen struktur.
Hur trivs du?
Sådär, klart mycket bättre med skyddsarbetet än med operatörsarbetet
på GRMC.
Vad har du för framtidsplaner?
- Det är att utvecklas både i och utanför Posten. Kanske så slutar jag
på posten och börjar som truckförare på nåt lager istället.
Insändare
Orättvis lönesättning
Det finns en tendens till att de som är halvt- eller deltidssjukskriven får en orättvis
lönesättning. Det gäller även personer som t.ex. varit lediga p.g.a. studier. Det
drabbade mig vid senaste lönerevisionen. Under ett och ett halvt år har jag varit
tjänstledig för studier och nu när jag har är tillbaka är jag halvt sjukskriven. Jag
började studera 2002 på grund av att jag redan då var halvt sjukskriven och hade
varit det i ett år och fyra månader. Försäkringskassan hade börjat sätta press både min
läkare och på mig för att de tyckte jag varit sjukskriven för länge. För att underlätta
både för mig själv, läkaren och arbetsgivaren beslöt jag mig för att börja studera.
Detta gjorde jag fram till och med våren 2003, sedan kom jag tillbaka till mitt arbete.
Eftersom jag har en arbetsskada kan jag inte arbeta heltid, utan är fortfarande halvt
sjukskriven. Från det att jag började arbeta igen sommaren 2003 och under hela
hösten har jag inte haft något utvecklingssamtal. Jag har begärt att få ett lönesamtal
med min lagledare så att jag skulle få kunna tala om vad jag vill göra för att kunna
höja min lön. Så blev det dock inte. När jag sedan fick reda på min nya lön hade jag
fått 350:-, dvs generella påslaget + det lokala påslag. Motiveringen var att jag hade
studerat och haft semester! (Har inte alla semester?) Det är inte så att jag begär någon
större löneförhöjning men hur skall jag kunna utvecklas i arbetet, och därigenom få
löneutveckling, om jag inte ens får varken utvecklingssamtal eller lönesamtal?
Marie Johansson
Team 1

Välkommna
till sektionernas årsmöte
Lördagen 31 januari håller sektionerna Produktion och
GCF/GRMC årsmöte på GPT klockan 13.00.
Sektion Produktion har sitt årsmöte i Örnen plan 4.
Sektion GCF/GRMC har sitt årsmöte i Tärnan
plan 5.
Sektion Logistiks tid och plats meddelas senare.
Efter sektionernas årsmöte bjuder SEKO på en buffé på restaurang
Postiljonen.
Affischer och teckningslistor kommer att sättas upp i mitten av januari.
Besök SEKO:s arbetsplatsbibliotek
På plan 4 utanför SEKO:s fackexpedition och
omklädningsrummen finns SEKO:s arbetsplatsbibliotek.
Här kan du låna en bok utan
att ha något lånekort. Det är bara att gå dit
och låna en bok, ta hem den och läs. När du
har gjort det sätter du bara tillbaka boken och
tar en ny. Biblioteket är öppet dygnet runt,
däremot finns det ingen som kan hjälpa dig
med att hitta någon speciell bok utan du får
själv leta efter det som passar dig. Böckerna
har skänkts av medlemmar som har rensat
sina bokhyllor och som samtidigt vill dela
mig sig av sina läsupplevelser till andra. Bland
titlarna märks Bara en mor och Romanen om
Mona - Ivar Lo Johansson, Strändernas svall
- Eyvind Johnsson, Förrädarland - Wilhelm
Moberg, Vredens dag, Uppbrottets timme
och Innan dagen gryr - Bunny Ragnerstam,
Idioten - Dostojevskij, Humboldts gåva
- Saul Bellow och mycket mer. Det är mest
skönlitteratur som finns på hyllorna men det
finns även en och annan faktabok t.ex. några
uppslagsböcker. Tyvärr så är det lite si och
så med ordningen på böckerna i hyllorna.
Det är egentligen ingen ordning alls utan
böckerna står lite huller om buller. Kanske
kommer någon eldsjäl så småningom att
ställa böckerna i ordning, men om och när
det händer står skrivet i stjärnorna. Fram till
dess att någon gör detta så får den som vill
låna en bok försöka leta själv. Slutligen en liten
uppmaning till de som lånar böcker - lämna
tillbaka dem. Det är meningen att alla som vill
ska kunna låna de böcker som finns i hyllorna.
För några år sedan fanns det en hel serie med
Strindberg böcker och plötsligt var de borta
allihop. Antingen läser den som lånat dessa
böcker väldigt sakta eller så har personen
ifråga lagt beslag på dessa böcker. De som
eventuellt har böcker hemma som de inte vill
ha kvar får gärna lämna dem i SEKO:s arbetsplatsbibliotek.
nummer 4 2003
AV KARL-GUNNAR AUGUSTSSON
På Alla Plan 11

Efter genomgången medlemsutbildning
Här är 4 personer som inte var sena med att hänga på när de hörde om SEKO:s nya medlemsutbildning. De ville lära sig om
sina rättigheter som kan komma att hjälpa deras arbetssituation i framtiden?
Här får vi reda på vad de tyckte och vad de lärde sig.
Martin Moberg, Klump ITG
Jag fick reda på utbildningen genom vår xlnt:a tidning På Alla Plan. Jag anmälde mig
för att kursen lät intressant.
Jag lärde mig mer om avtalen och fick en liten påminnelse om alla försäkringar vi
har.
Om jag kommer att ha andvändning för mina nya kunskaper i framtiden? Ja förmodligen.
Jag fick mer kött på benen och kan eventuellt använda mig av avtalen.
Något annat som var väldigt intressant var att vi fick reda på varför vi har så dålig
luft här i huset och att det ska bli åtgärdat. Och det kan man ju se som en slags användning,
för på sikt så får vi ju bättre miljö.
Linsa Nordlund, Direktinlämningen
Jag fick reda på utbildningen genom mitt skyddsombud på avdelningen. Jag valde
att delta för att få reda på vad facket hade att erbjuda mig och få reda på både om
lagar och anställningsavtal.
När jag gått utbildningen hade jag fått lära mig både om lagar och avtal men även
möjligheterna till studier inom facket. Vi fick information om försäkringar och om
skydds- och miljöombudens arbete. Jag fick även veta att arbetsgivaren har rätt att
ge mig lönetillägg om han vill trots att jag är med i lönetrappan.
Jag hoppas och tror att jag kommer att få användning för mina nya kunskaper i
framtiden.
12 På Alla Plan nummer 4 2003
Magnus Andersson, Direktinlämningen
Jag fick reda på utbildningen från en facklig tjej på min avdelning. När jag fick reda
på att det handlade om löner och sånt blev jag väldigt intresserad för jag har själv en
så dålig. Jag kände att det kunde vara bra att få reda på vad som gäller och så.
Utbildningen motsvarade mina förväntningar när det gällde lönerna men jag fick
lära mig mycket annat också. Nu vet jag att vi har väldigt förmånliga försäkringar,
jag vet hur man förhandlar och ställer krav. Det kommer jag säkert att ha användning
för i framtiden.
Karl-Magnus Karlsson, Direktinlämningen
Jag fick också reda på utbildningen från samma tjej på avdelningen som Magnus.
Jag kände att många av ämnena som skulle tas upp kunde ge mig mer kött på
benen, speciellt när jag ska gå till chefen om lönen. Det är bra att veta vad man har
för rättigheter.
På utbildningen bland annat lärt mig att löneförhandla och jag blev väldigt förvånad
när jag fick reda på att posten egentligen inte har någon direkt plan för oss unga här
på terminalen. De bara förlänger problemet, anställer nya som hamnar i trappan och
som de inte vet vad de ska göra med när lönen skall höjas. Ganska så oroväckande
tycker jag.
Jag hoppas att jag får användning för mina nya kunskaper i framtiden och det tror
jag faktiskt att jag får. Innan trodde jag inte att jag kunde ställa några större krav
på arbetsgivaren. Nu vet jag att jag verkligen kan det och att jag har facket bakom
mig.
SOFIA LARSSON

Var med och forma facket i en ny tid
SEKO:s nya medlemsutbildning
Medlemsutbildningen tar avstamp i SEKO:s fem prioriterade mål;
- Reglera avregleringen
- Rättvis Lön
- Min arbetsplats
- Män och kvinnor, lika rätt
-Ett Sverige för alla
Utbildningen är gratis för dig. Du tar ledigt från ditt arbete enligt
studieledighetslagen med c-avdrag (helt avdrag).
Av SEKO får du sedan ett skattefritt stipendium på 75:-/timme för förlorad
arbetsinkomst. Naturligtvis får du även gå denna utbildning på din fritid, men
då utgår ingen ekonomisk ersättning.
SEKO bjuder på lunch de dagar du går på cirkeln.
Datum: 10/3, 17/3, 24/3 Tid 08.30 – 16.00
Plats:Göteborg Brevterminal
Sista anmälningsdag 23/02 2004
Du anmäler dig till denna utbildning genom att fylla i nedanstående blankett.
Sedan skickar du eller lämnar den till:
SEKO klubb Postterminalen
405 10 Göteborg
Glöm inte att anmäla din ledighet till arbetsledningen senast två veckor före
första utbildningsdagen.
Anmälningsblankett för SEKO:s medlemsutbildning
Namn____________________________________Personnumer__________________
Adress______________________________________________
Postnr och Ort_______________________________________
Tel bostad______________________Tel arbete____________________________________
nummer 4 2003
"
På Alla Plan 13

SEKO stödjer en barnby i Bosnien
Historia
När SEKO Göteborg klubb Postterminalen
tog bort friskvårdspengarna beslöts att dessa
pengar istället skulle gå till internationell
hjälpverksamhet. Styrelsen beslöt att satsa
på två projekt; ett fadderbarn i Paraguay och
en barnby i Gracanica Bosnien-Hrzegovina.
SOS-barnbyar startade 1949 i Österrike
av en ung medicinstudent, Herman Gmeiner.
Han såg nöden som drabbade ensamma
och övergivna barn i det krigsdrabbade
Österrike. Gmeiner insåg också att det inte
räckte med tak över huvudet utan de behövde
ett hem, en familj och en mamma. Hans
idé var att bygga hem åt barnen och anställa
kvinnor som kunde ta hand om dem, som
om de vore deras egna. Den första SOS-
Barnbyhuset ”Freden” i Imst invigdes 1949.
Flera hus byggdes och husen blev till en by.
Behovet av barnbyar fanns även i andra
länder i Europa och den nyskapande idén
spreds snabbt. Idag finns det barnbyar i alla
världsdelar.
SOS-Barnbyn
En SOS-Barnby ligger alltid i anslutningen
till en stad eller ett samhälle och består av
upp till 20 bostadshus med 5-10 barn i varje
hus. Husen i barnbyn är byggda i lokal traditionell
stil och ska hålla i flera generationer.
I barnbyn byggds det också en förskola till
de yngsta barnen. Finns det en skola i närheten
av barnbyn placeras barnen där och
om det saknas, byggs det en i barnbyn. Den
är då även öppen för barn i närområdet.
Finns det ingen fungerande vårdcentral i
området byggs en sådan, även denna är till
för alla som bor i och runt barnbyn. Både i
förskolan, grundskolan och i de sociala centrena
arbetar personal som på bästa sätt kan
hjälpa barnen.
Barnbybarnen
Barnen som bor i SOS-Barnbyar är föräldralösa
och övergivna a eller barn som av olika
anledningar inte kan bo med sina föräldrar
av t.ex. ekonomiska eller social skäl. Barn
som kommer till barnbyn får bo kvar där
tills de kan ta hand om sig själva och biologiska
syskon som får växa upp tillsammans.
14 På Alla Plan nummer 4 2003
Barnbymammor och barnbypappor
Barnbymammorna är kvinnor som av olika
anledningar vill arbeta med barn men inte
ha en traditionell familj. Dessa kvinnor
är mammor på heltid och blir på så sätt
självständiga. Mammorna får sex månaders
teoretisk utbildning i barnomsorg och näringslära
och de får dessutom praktik i en
barnby, innan de tar hand om en egen familj.
Mammorna skall kunna hjälpa barnen med
allt från läxläsning till påklädning och sköta
hela hushållet och ekonomin och dessutom
hinna umgås med barnen. När mammorna
har sin ledighet finns det assisterande barnbymammor
som tar hand om barnen. När
mammorna skall gå i pension efterträds de
av en ny barnbymamma. Den pensionerade
mamman bor ofta kvar i barnbyn för att
finnas till hands som en mormor. Fadersgestalten
är oftast barnbyledaren. Bristen på
manliga förebilder kan naturligtvis vara ett
problem och försök görs i vissa länder med
äkta par som barnbyföräldrar, men det kan
vara svårt att finna par där båda är lika lämpade
att bli barnbyföräldrar. Istället finns det
många manliga anställda som lärare, snickare
och hantverkare.
SOS-barnbyar i världen i dag
I september 2002 fanns det drygt 400 fungerande
barnbyar och knappt 30 nya barnbyar
är under uppbyggnad. SOS-barnbyar finns i
131 länder över hela världen. Organisationen
är helt neutral i politiska och religiösa frågor.
Det finns barnbyar som omfattar alla större
religioner som kristendom, islam, buddism
och hinduism. Det finns också barnbyar där
barnen och barnbymammorna tillhör skilda
religioner och det fungerar utmärkt med respekt
för vars och ens tro.
SOS - barnbyn Gracanica Bosnien-Hercegovina
SOS-Barnbyar Internationals arbete i Bosnien-Hercegovina
började 1994, då företrädare
från SOS-Barnbyar Internationals
knöt de första kontakterna med de bosniska
myndigheterna och en realistisk aktionsplan
skissades. Som första nödåtgärd stödde SOS
211 bosniska fosterfamiljer finansiellt som
totalt gav 264 föräldralösa barn ett nytt hem.
Vidare grundades en SOS-ungdomsklubb i
Sarajevo, där barn och ungdomar med hjälp
av teaterspel, musik, målning, lekar, språkkurser
och så vidare kunde hjälpas med att
övervinna sina traumatiska krigsupplevelser.
Den 28 september 1996 ägde grundstensläggningen
för SOS-barnbyn Sarajevo rum,
och samtidigt öppnade man SOS-dagis, som
även står öppet för barn från grannskapet.
Den 17 oktober 1996 följde grundstensläggningen
för Bosnien andra SOS-barnby i Gracanica
vid Tuzla. Redan i slutet av februari
1998 var båda barnbyarna färdiga och kort

därefter kunde de första SOS-barnbymammorna
flytta in i sina nyinrättade familjehus
med sina barn. Den officiella öppningen av
barnbyn i Sarajevo hölls den 20 september
1998 och dagen efter 21 september följde
invigningen av barnbyn i Gracanica.
Sofia ställer upp
En ung tjej som arbetar på direktinlämningen
vill engagera sig fackligt.
Ungdomsfrågor och arbetsmiljö är
de frågor hon främst vill ägna sig åt i
facket. Sektionsstyrelsen för Produktion
har adjungerat henne som styrelseledamot.
Sofia Larsson är 23 år och arbetar på Direktinlämningen.
Hon har arbetat på Posten
några år men dessutom bl.a. hunnit med
att gå en layout utbildning. På sektion Produktions
årsmöte i februari valdes hon till
skyddsombud och SEKO Göteborg Klubb
Postterminalen har även anlitat henne till
att göra layouten på tidningen På Alla Plan.
Nu har styrelsen för sektion Produktion adjungerat
henne till sektionsstyrelsen och på
årsmötet i januari ställer hon upp och vill bli
invald i styrelsen.
Berätta lite om dig själv?
Jag började jobba på posten medan jag gick
på gymnasiet. Det blev julkortsortering först
och sen övergick det i en anställning på 10
timmar i månaden, en så kallad ”blixtare”
var jag. Kom när de ringde efter mig. När jag
slutat gymnasiet jobbade jag heltid om jag
kommer ihåg rätt, och nån period så var det
nog 75 procent också. Nu så är jag tills vidare
anställd på 100 procent sedan 1998.
Jag blev skyddsombud förra årsmötet och
trivs väldigt bra med det, det är både intressant
och kul och man får lära sig massor med
viktiga saker. Ungefär samtidigt började jag
på Pappen (På Alla Plan) tillsammans med
Emma och Kalle. Kul att få utnyttja sina
kunskaper.
Annars så är jag väl en rätt så vanlig tjej, en
SOS-barnbyn Gracanica i Bosniens norra
del, i närheten av staden Tuzla och ca 200 km
från Sarajevo på en kulle över den lilla staden
Gracanica. Staden var speciellt berömt för
sina hantverkare och gällde fram till början
av 1900-talet, med sina totalt tio moskéer,
så kallad periodare när det gäller
träning. Fast just nu så tränar
jag stenhårt inför min utlandsresa,
haha, nu ska alla valkar bort.
Resten av fritiden spenderar jag
med mina vänner, kille, och familj
och det är ju trevligt med lite party
ibland också.
Du kommer inte att vara närvarande
på årsmötet. Varför?
Jag skall gå en Reseledarutbildning
i 3 veckor, och den är ju i Egypten
så det blir lite svårt att ta sig hit
tror jag.
Är det någon mening med att
välja dig när du ändå inte skall
vara här?
Jag kommer tillbaka efter att jag
varit i Egypten. Det är bara tillfälligt att jag är
borta. Just nu så finns det inget som tyder på
att jag skulle få något arbete utanför Posten
och då kan jag ju ändå passa på att engagera
mig i facket.
Varför vill du engagera fackligt?
Eftersom både Carina och Emma har slutat i
facket finns det ingen på Direktinlämningen
som är med i styrelsen, det behövs. Dessutom
behövs det fler unga människor i facket.
Det är inget fel på de som sitter nu, men
många av dem är ju lite äldre som har varit
med länge. Det kan behövas lite fler unga
människor som förstår hur ungdomarna
tänker. Dessutom kan man ju som ny komma
med lite fräscha idéer. Jag tror också att det
behövs fler tjejer som engagerar sig i facket
så att det inte blir en gubborganisation.
ett klocktorn, skolor och ett bibliotek, som
regionens kulturella centrum. Barnbyn Gracanica
omfattar tolv familjehus, barnbychefens
hus, en förvaltningsbyggnad, ett tant
- respektive ett gästhus.
Vilka frågor vill du helst arbeta med i
facket?
Först och främst skulle jag vilja arbeta för
att ungdomarna ska intressera sig mer för
facket. Det är viktigt att höra vad de tycker
med tanke på att de är Postens framtid.
Arbetsmiljön har intresserat mig länge och
det är naturligt för mig att arbeta med den
även i facket.
Vad hoppas du kunna åstadkomma i
facket?
Jag hoppas att jag lyckas engagera medlemmarna
mer och att få hjälpa till att skapa en
mer rättvis och jämställd arbetsplats för oss
alla.
nummer 4 2003
KARL-GUNNAR AUGUSTSSON
På Alla Plan 15

Hasse och Niklas tackar för sig
Ishockeyspelare i Färjestad och Västra
Frölunda, vaktmästeri och tryckeriarbetare
på Posten och sedan i Danka
och Pitney Bowes. Nu blir Hasse arbetslös.
För ca ett år sedan fl yttade Pitney Bowes till
terminalen från gamla Göteborg 1. Den 19
december stänger Pitney Bowes för gott,
därmed blir Hans Erik Jansson och Niklas
Lövström arbetslösa.
Pitney Bowes hette en gång i tiden Postens
Reprocentralen. Hans Erik Jansson, Hasse,
var med från början. Han började på Posten
1971 och 1975 blev han anställd på Postdirektionen
Västra distriktet. Till att börja med
var det arbete som vaktmästare. Han sysslade
med distribution av personalcirkulär samt en
del tryckeriarbete. Efterhand blev det mer
och mer tryckeriarbete och till slut sysslade
Hasse och hans kollega enbart med att göra
trycksaker för Posten.
1999 hade Posten blivit ett antal olika
enheter, t.ex. Produktion, Service och Åkeri.
Det fanns inte längre någon Postregion och
därför beslöt Posten att göra sig av med
tryckeriverksamheten. Reprocentralen blev
outsorsad och ett bolag som hette Danka
tog över.
Hasse och hans kollega fi ck då välja med
att följa med till det nya bolaget eller bli arbetslösa.
Senare fi ck de reda på att de kunde
valt att stanna kvar i Posten istället. Hasse
blev besviken på både SEKO och Posten
den gången, eftersom de inte klart informerade
honom om vad som gällde. Efter
en tid blev bolaget Danka uppköpt av Pitney
Bowes. Under hösten 2002 blev Pitney
Bowes uppsagda från sina dåvarande lokaler
på Göteborg 1 och det var länge oklart
om Posten skulle teckna nytt kontrakt med
Pitney Bowes.
16 På Alla Plan nummer 4 2003
I början av året blev det klart med nytt kontrakt
och nya lokaler på terminalen. Hasses
dåvarande kollega Mikael, passade då på att
sluta och blev återanställd i Posten. En ny
medarbetare anställdes, Niklas Lövström.
Flytten till terminalen blev dock ingen
succé för Pitney Bowes. Lönsamheten har
varit mycket dålig och det har varit en katastrofal
nedgång för tryckeriet. Några nya
kunder har de heller inte lyckats skaffa.
Hasse undrar vad försäljaren från Pitney
Bowes egentligen sysslat med. Orsaken till
den stora nedgången, tror Hasse, beror på
att många har skaffat sig egna kopieringsmaskiner
och enbart anlitat Pitney Bowes
när maskinerna inte fungerat. Han påpekar
också att Posten Försäljnings organisation
hade fl yttat till terminalen mycket tidigare än
vad Pitney Bowes gjorde och därmed vant
sig vid att inte trycka hos dem.
I höstas sa Posten upp kontraktet med
Pitney Bowes och sen varslades Hasse och
Niklas om uppsägning. December månad
blir därmed den sista månaden som Pitney
Bowes trycker åt Posten. Vad som händer
med de tryckeriarbeten som Pitney Bowes
utfört är inte klart. ”Man saknar inte grisen
förrän stia är tom” säger Hasse. SEKO Göteborg
Klubb Postterminalen har i snart 10
år anlitat Pitney Bowes (Reprocentralen eller
Danka) för att trycka tidningen På Alla Plan,
studieprogram m.m. Var vi skall trycka i fortsättningen
är i skrivande stund inte klart.
Vi vill på SEKO:s vägnar tacka Hasse och
Niklas för den här tiden och samtidigt beklaga
att vi inte längre kan anlita deras tjänster.
Det har alltid varit bra service under den tid
vi anlitat dem. Vi hoppas att det kommer att
gå bra för dem i framtiden och att de inte
behöver vara arbetslösa alltför länge.
AV KARL-GUNNAR AUGUSTSSON OCH
SOFIA LARSSON

Klubbens årsmöte
Valberedningen
SEKO Göteborg Postterminalen
405 10 Göteborg
OBS! Det går även att nominera till Sektionsstyrelserna på denna kupong.
Jag nominerar: (Namn)________________________________________________________
(Personnummer)______________________________________________________________
Till uppdraget: ________________________________________________________________
(Namn på den som nominerar)__________________________________________________
Personnummer:______________________________________________________________
Ort:_________________________________________
Datum____________/________________
SEKO Göteborg Klubb Postterminalens årsmöte äger rum lördagen
21/2. Möteslokal blir Örnen på GPT, tid meddelas senare. Röstberättigade
på mötet är valda ombud (dessa väljs på sektionernas årsmöten). Övriga
medlemmar har rätt att närvara i mån av plats.
På mötet skall väljas en sekreterare på tre år. På mötet kommer det också
att väljas en Revisor på två år, två Revisorsersättare i ett år, Valberedning
på tre personer i ett år samt nominering till koncernkommittén.
Dessutom kommer det att väljas två personer till SEKO Göteborgs representantskap,
samt två ersättare. Övriga ledamöter i klubbstyrelsen som
är på omval väljs på respektive sektions årsmöte. Valen fastställs sedan på
klubbens årsmöte.
SEKO Göteborg Klubb Postterminalens valberedning för år 2002
består av Christer Blixt, Anita Johansson och Rolf Petrusson. De låter
meddela att nomineringar skall vara valberedningen tillhanda senast 6/2
för att dessa skall kunna behandlas av valberedningen. Nomineringarna
avslutas på årsmötet.
Valberedningen låter också meddela att den som nomineras skall vara
tillfrågad och ha accepterat uppdraget. Nomineringar kan göras på nedanstående
kupong och sedan lämnas till någon i valberedningen eller skickas
till denna adress:
nummer 4 2003
På Alla Plan 17

Arbetsmiljörond med Kjell Holmberg
Det var 9 personer varav 7 skyddsombud
plus Kjell och Lena som gick arbetsmijöronden
den 4 december. Detta
görs två gånger per år och den huvudsakliga
uppgiften de närvarande har är
att hitta eventuella ”faror” som skall
åtgärdas. Eftersom skyddsombuden
kommer från olika avdelningar/team
så kan de ibland lättare hitta felen på
de andras arbetsplats då det är lätt att
bli ”hemmablind”. Det tas upp saker
som kommit upp t.ex. på arbetsmiljöenkäten
eller muntligt via skyddsombud
på respektive avdelning.
Vi började rundvandringen på Direkten. Vi
hittade inga allvarligare fel men det var lite
sladdar och kontakter som satt lite olämpligt.
Snubbelrisk och kontakt i huvudet-risk.
Dessa saker är lätt att åtgärda och det skrevs
en ansvarig på detta för annars blir det aldrig
gjort.
Vi fortsatte till Utrikesavdelningen där vi
genast såg att en anställd stod i en obekväm
arbetsställning och skrev på ett mycket ostabilt
och lågt bord. Även detta är lätt att åtgärda,
men det är också typiskt en sådan sak som
aldrig blir gjord för att ingen säger ifrån.
18 På Alla Plan nummer 4 2003
Vi gick vidare in i Värdet, det var inte det
lättaste, det är hög säkerhetsfaktor där, tjocka
dörrar som skall öppnas med kort och sen
dras i nån lina och mycket annat. Efter att
vi alla skrivit oss på en besökslista kollade vi
runt lite och såg det var många gamla bord/
databänkar som behövde bytas ut. Vissa höj
och sänkbara bord var näst intill antika och
det fick Kjell en demonstration av när han
skulle försöka höja ett bord och hela bordet
rasade ner till dess lägsta läge. Även detta
skulle åtgärdas snarast.
Vi fortsatte till IRM kollade runt, diskuterade,
provsatt stolarna vid fladderbordet och
hittade åter igen lite sladdar som inte hängde
riktigt ordentligt. På de olika första hjälpenstationerna
såg vi att det saknades olika saker
och det är sambands ansvarsområde så de
ska bli meddelade.
Vi gick runt till alla olika maskiner men
hittade inga allvarligare saker som man kan
kalla för skyddsfrågor, men förbättringsförslag
blev det många.
På ett ställe, vid slutet av SSM har en stor
bit av golvmattan försvunnit. Det har gått
sönder p.g.a. av truckkörning där som det
inte är tillåtet. Vi ansåg att det var hög snubbelrisk.
Det har länge varit känt att nödutgångarna
blockeras med pallar och ingenting har
hjälpt. Därför ska det komma upp ett räcke
på bryggan vid utkaj för att förhindra detta.
När vi kom till KSM-området fick vi se att
ett betongblock som håller upp trappan till
en kodningsplats var sönderkört. Det kan
bli farligt och tas på stort allvar och måste
åtgärdas snarast.
Vi hade blivit informerade om några skåp
där personalen kan låsa in sina tillhörigheter.
De stod uppstaplade på pallar och Ingmar
visade att det var väldigt lätt att de tippade
och då skulle man få hela skåpet på sig. Det
är nog inte så skönt kan jag tänka mig.
Vi såg endel brandsläckare som vi tyckte
satt lite olämpligt, bakom uppställningsplatser
och annat och det är ju inte svårare än att
flytta på dem.
När vi var klara kände vi oss mycket nöjda
det blev 58 punkter uppskrivna varav 17 st
var rena skyddsfrågor. Ännu en gång har
vi sett till att terminalen blivit säkrare för
personalen. Det är starkt jobbat av skyddet
tycker jag!
SOFIA LARSSON

Vi är inga truckpoliser
Säkerheten är viktigast när det gäller
truckutbildning. Under fem år har mer
än 300 personer utbildats på truck. Utbildningen
är bra, eftersom den gäller
även utanför Posten.
Tommy Johansson och Thomas Andersson
är truckinstruktörer på Göteborg Brevterminal.
Under de senaste fem åren har de utbildat
över 300 personer på truck. De blev
tillfrågade av Hasse Andersson om
de ville vara truckinstruktörer och
fick sedan gå en veckoutbildning i
Stockholm. De visste inte då att det
skulle bli så omfattande.
Första året körde de mer eller
mindre heltid som truckinstruktörer,
eftersom även de som tidigare hade
truckkort skulle genomgå den teoretiska
utbildningen. Det är inte bara
folk från Produktion som har fått
utbildning utan även personal på
GRMC, kassan, sambandscentralen
och även Både Tommy
och Thomas tycker att det är
för mycket truckförare nu.
De tycker att det hade varit
bättre, ut både kvalitets- och
säkerhetssynpunkt, om det
hade varit ett mindre antal
personer som
ä g n a d e
sig åt
truckkörning.
Helst vill
de inte utbilda folk
från sorteringen eftersom
dessa sällan får möjlighet
att köra.
Ett problem med nya truckförare
är att de sätts direkt in i produktion,
truckinstruktörerna tycker att det hade varit
bättre om nya truckförare fått öva någon
vecka innan de var ordinarie. -”Det är effektivare
med tre gamla vana truckförare än
med sju nya” säger Thomas. När det gäller
säkerheten så är det arbetsledningen som
har ansvaret, inte truckinstruktörerna. Deras
uppgift är att utbilda folk, inte att vara några
truckpoliser. Är det någon som åsidosätter
säkerheten vid truckkörningen så skall det
påtalas för arbetsledningen. Bland arbetsledarna
är det Lars Eriksson
som är ansvarig för
truckarna.
Det skall bildas
en truckpool på
terminalen med
representanter för
arbetsköparen, skyddet, facket och verkstaden
Detta finns på andra stora företag
där truckkörning ingår i arbetsuppgifterna.
Truckpoolen skall ta fram interna regler
för truckkörning på terminalen. Även arbetsledarna
skall ha truckutbildning ifall de
kör truck och även om de inte kör skall de
åtminstone ha god kännedom om säkerhetsföreskrifterna.
Nästa år kommer körtillståndet för många
av de som utbildades för några år sedan går
ut nästa år och därför kommer de att få gå
en ny utbildning, denna kommer att ha mer
tonvikt på det vi arbetar med här på terminalen.
Även de som bara använder ledtruckar
skall egentligen ha genomgått en utbildning.
Thomas och Tommy tycker också att även
den personal som inte kör truck borde få en
utbildning i hur truckar fungerar. Detta på
grund av att det är så många som springer i
truckgångarna, fast egentligen finns det
inga riktiga truckgångar anser de.
Något som irriterar truckinstruktörerna
väldigt mycket är
att arbetsledarna har för vana
att ställa sig mitt på torget
på kvällen och ha sina
möten. Under de år
som Thomas och
Tommy varit truckinstruktörer
har det
aldrig varit några allvarligare
olyckor med
truckar inblandade. De
tycker båda att det är
roligt att hålla på med
truckutbildning för
att de träffar mycket
folk. Även de som utbildas
tycker att det är
roligt. Det är bara ca
fyra - fem procent
som inte klarar
utbildningen.
Utbildningen
gäller även utanför
Posten så den
som fått truckutbildning
här kan söka arbete någon annan
stans och då kanske med bättre betalning.
Truckutbildningen är ganska dyr, den
kostar 5000:-/person och vecka.
nummer 4 2003
AV KARL-GUNNAR AUGUSTSSON
På Alla Plan 19

Chefernas ledare talar ut
Hasse Andersson är ordförande för
SEKO Göteborg Klubb Chefer och
Specialister i Posten. Han började som
brevbärare i Mölndal på 60-talet, blev
klubbordförande och var en facklig
tungviktare i Statsanställdas Förbund
avd 3014. Sen blev han chef och la ner
en massa verksamhet. Nu är han fackordförande
igen.
Berätta om dig själv. Vad du gjort och
vad du gör.
- Jag började som brevbärare i Mölndal på
60-talet. Blev så småningom
fackordförande där. Var med
om att bygga upp klubben där.
Mölndalsklubben organiserade
på den tiden både brevbärare,
kassapersonal, sorteringspersonal
och chaufförer. Postkontoret
var som en miniterminal.
Sedan arbetade jag utomlands
en tid. Jag var på Cypern i
FN-tjänst, dock inte som
stridande soldat utan jag arbetade
med post där också. Blev
sedan chef för postkontoret i
Mölndal. 1989 blev jag utlånad
till terminalen för att se över
paketsorteringen. Där lyckades
jag halvera personalstyrkan
genom att ta bort kvällsarbetet
med paketen. Paketen kom in till terminalen
på kvällen men det fanns ingen anledning att
sortera dem förrän dagen efter. Sedan las paketsorteringen
ner i Göteborg på grund av att
det fanns mycket bättre paketsorteringsmaskiner
i Borås och det var ju även där som större
delen av paketen fanns. Efter det så gjorde
jag ett kort mellanspel på RAS (Regionens
Adressundersökning) och sen las även den
avdelningen ner. 1992 kom jag tillbaka till terminalen
och blev terminalchef för Göteborg
Utrikes som sen las ned. Jag var även terminalchef
för Tomteboda Utrikes i sju månader,
men på grund av familjeskäl kunde jag inte
stanna kvar där. När jag sen kom tillbaka till
Göteborg blev jag produktionschef för Norr
som sedan blev Klump/Internflöde. För ett
par år sedan beslöt jag mig för att börja varva
ned, detta på grund av hälsoskäl. Nu har jag
20 På Alla Plan nummer 4 2003
fått ansvaret för Göteborg Centraliserade
Försortering och skall förhoppningsvis vara
chef där tills de har flyttat till plan 2 någon
gång under nästa år. 2005 kommer jag att gå
i pension och det har jag velat göra länge.
Man skall njuta av sin pension medan man
ännu kan och det är bättre att låta de yngre
ta över. För några år sedan engagerade jag
mig fackligt igen i SEKO Göteborg Klubb
Chefer och Specialister i Posten. Jag ansåg att
det var nödvändigt att en så stor arbetsplats
som terminalen var representerad i den här
klubben. De frågor som vi driver i klubben
är bl.a. arbetsmiljöfrågor, utvecklingsfrågor
och avvecklingsfrågor. Det gäller ju att det
finns reträttplatser den dag man inte längre
platsar som chef.
Är det svårt att vara chef och samtidigt
facklig företrädare?
- Det har sina sidor att vara facklig och chef
samtidigt. Man måste avväga vilken stol man
sitter på. Det har varit en del spydiga kommentarer
från folk, men även chefer måste
ha en facklig organisation. När man arbetar
som chef kan man inte alltid ställa upp på
det som förbundet säger, men det är accepterat.
Kan du motivera varför en person i chefsställning
skall vara medlem i SEKO?
- För nio månader sedan var det många av
mina medlemmar som ville lämna SEKO.
I-dagsläget är det SEKO visat sig vara den
starkaste organisationen när det gäller förändringarna.
ST och SACO har inte gjort
någonting medan SEKO hela tiden har haft
synpunkter och varit drivande. Åke Kihlberg,
ordförande i SEKO Posten, var här för
en tid sedan och redogjorde för SEKO:s syn
på förändringarna i Posten, det gynnade oss.
Hur ser du på postens situation idag?
- Jag kommer just från ett möte om Postens
rekonstruktion. Företaget är på väg tillbaka
till ett Posten och det är
nyttigt. Vi måste ta tillbaka
kunderna. Vi får se
om ledningen menar vad
de säger.
Hur fungerar samarbete
med Klubb Postterminalen?
-I början var det motigt.
Nu flyter det utmärkt.
Jag har ett utmärkt samarbete
med Hans Skog.
Behöver jag hjälp med
något så vänder jag mig
till Klubb Postterminalen.
Vilka frågor tycker du
är viktigast för SEKO att driva?
För SEKO totalt är det rätten till ett arbete.
Medlemmarna ska ha ett arbete att gå till.
Det innebär inte att jag säger nej till besparingar
och nedskärningar, för företaget
måste följa med i utvecklingen.
Vad anser du om facklig/politisk samverkan?
- Det är en påtryckningsväg.
Arbetar du själv politiskt?
- Nej jag har inte engagerat mig i politiken.
Det innebär inte att jag inte har politiska
åsikter, men jag håller dem för mig själv och
blandar inte in det i mitt fackliga arbete, för
det skulle kunna reta folk.
KARL-GUNNAR AUGUSTSSON & SOFIA LARSON

Medlemsavgiften höjs med 14 kr från
1 januari
Tyvärr får vi ännu en höjning av medlemsavgiften, denna
gång med 14 kr. Förra höjningen på 6 kr gällde a-kassaavgiften.
Denna gång är det avgiften till SEKO centralt som
höjs. Medlemsavgiften består av fyra delar:
1. Arbetslöshetskassan (ca 30 %)
2. Avgift till SEKO centralt (ca 50 %)
3. Avgift till Avdelningen SEKO Göteborg (ca 10 %)
4. Avgift till Terminalklubben (ca 10 %)
Del 1 Kan vi inte göra mycket åt, den bestäms till 90 % av regering
och riksdag.
Del 2 Är det vi betalar för SEKO:s centrala arbete, SEKO magasinet
mm, se cirkeldiagrammet. Denna avgift bestäms av SEKO:s årliga
förbundsmöte.
Del 3 betalar vi för avdelningens arbete här i Göteborg, medlemsservice,
studier mm. Denna avgift bestäms av SEKO Göteborgs
representantskapsmöte i november, där har Terminalklubben två
representanter.
Del 4 betalar vi för Terminalklubbens arbete, medlemsaktiviteter,
mötesverksamhet, studier, mm. Den bestäms av klubben representantskap
i november varje år. I representantskapet ingår ledamöter
från sektionerna och klubbens styrelse.
Anledningen till avgiftshöjningen är att SEKO centralt inte går runt.
I år beräknas underskottet bli ca 60 miljoner. Höjningen på 14 kr
beräknas ge 20 miljoner. Resterande ska hämtas in genom besparingar
i förbundet. En besparing är att kursgården Norregård stängs
och Lastberget sänker standarden. En avgiftsutredning är tillsatt för
att se över hela avgiftssystemet. I den ingår Kerstin Ståhl, SEKO
Göteborgs kassör.
Avdelningen och klubben har hittills klarat sig bra ekonomiskt, men
någon möjlighet att kompensera höjningen med en sänkning av
avdelnings eller klubbavgiften finns inte. Det skulle bara kväva den
lokala medlemsnära verksamheten.
Cirkeldiagrammet visar fördelningen av medlemsavgiften baserat på
en som har 17000 i månadslön. Fördelningen av avgiften varierar
något beroende på vilken avgiftsklass man ligger i.
Vart går medlemsavgiften?
Terminalklubben
11%
Arbetslöshetskassan 32%
Avdelningen SEKO
Göteborg 11%
Övrig verksamhet
Avgift till LO
SEKO-avd
verksamhet inkl
bidrag för A-kassa
7% Porto-, data- och
personalkostnader
9%
nummer 4 2003
Förhandlingar,
rättshjälp,
försäkringar,
utredningar,
arbetsmiljöarbete
10%
Informationsverksamhet,
SEKO-magasinet, fackliga
studier och internationell
verksamhet 10%
På Alla Plan 21

Adress o telefonlista
M-To 9.00-15.15 Fre 9.00-11.30
SEKO Göteborg
Fjärde Långgåtan 48
A-kassa och medlemsärenden tel: 020-140 55 55
fax: 031-24 77 95
Försäkringar/rättshjälpsärenden
Anna Hasselblad
Tel: 031-42 95 61
Mob: 0705- 37 68 50
Anders Björklund; assistent med ansvar för studiefrågor
Tel: 031-42 95 80
Mobil: 0705-25 54 37
Ombudsmän
Christer Klingener
Tel: 031-42 95 85
Mob: 0703-28 24 16
Maud Kjellberg
Tel: 031-42 95 73
Mob: 0706-24 37 18
SEKO Göteborg KlubbPostterminalen
Göteborg Postterminal plan 4
405 10 Göteborg
Telefon klubb expediton 031-623877 Fax 031 623878
Klubbordförande Hans Skog
Tel 62 38 77 Mobil 0709-80 74 22
e-post hans.r.skog@posten.se
22 På Alla Plan nummer 4 2003+Avdelningsexpedition:
Kampen om tanken
”Vilka medel begagnar sig överheten för att hålla underklassen under sig?
Lögn, bedrägeri, vidskepelse, stånde arméer och fängelser.
Lögn kallas ”eviga sanningar”, bedrägerier för ”folkets väl”, vidskepelser för ”Guds
ord”, stående arméerna för ”fosterlandets försvar”, fängelserna ”förbättringsanstalter”.
Styrelsen är den som håller underklassen i styr. Om ändock säger under underklassen:
Man måste ju ha en styrelse. Och när man har en styrelse måste man ju lyda den?
Vilka är överklassens huvudlögner?
Religion, Politik, Lagar, Vetenskaper, Konster och Moral.
Alla dessa saker hava utvecklat sig av mer eller mindre artifi ciella behov, men i det
hela under överklassens kontroll och i syfte att gagna och stadsfästa dess makt.”
Ur liten katekes för underklassen
August Strindberg, Samlade skrifter, 1913
Angelica Alfaro
Tel: 031-62 38 77
Mob: 0708-911573
Sekreterare Jan-Anders Lindqvist
tel 62 38 77 Mobil 0708-73 53 02
e-post jan-anders.lindqvist.sk14@seko.se
Ordförande Sektion Produktion Julle Thorelli
tel 031-62 38 76 mobil 0708-63 90 69
e-post julle.thorelli@posten.se
Ordförande Sektion GCF/GRMC Magnus Nyh
tel 031-62 38 32 mobil 0708-91 06 90
e-post magnus.t.nyh@posten.se
Elfriede Haasz
Mob: 0708-61 39 93
E-post: elfriede.haasz@podten.se
Rolf Tärnås
Mob: 0709-80 09 70
E-post: rolf.tarnas@posten.se
Tillförordnad ordförande Sektion Logistik Göran Törngren
telefon 031-62 36 10 mobil 0702-99 86 38
Huvudskyddsombud Lars ”Henån”Svensson
tel 031-62 35 15 Mobil: 0709-80 74 23
e-post lars.svensson@posten.se
Ersättare Huvudskyddsombud: Robert Svahn
Mobil 0736-19 96 45

T Ä V L I N G
Julnötter
I de här namnen från när och fjärran
döljer sig fåglar. Kasta om bokstäverna
t. ex Ulla Krom blir Morkulla
Svarstalong
(Priser i mån av deltagare)
1. Tor Dumle
2. Arne Bush
3. Greta Nälk
4. Alvar Nots
5. Ulla Gär
6. Sanni S Sved
7. Sandra S Katt
8. Sivert A Lärn
9. Sari G Skön
10. Maret T Röss
11. Åge H Flär
12. Inga V Dur
13. Allan V Rett
14. Pia F Vots
15. Ulla G Pärg
1_________________
2_________________
3_________________
4_________________
5_________________
6_________________
7_________________
8_________________
9_________________
10________________
Förra omgångens vinnare:
1:a Ann-Marie Dellve, Direkt
2:a Eivor Johansson team 4
3:e Marie Wikberg team 3
11_________________
12_________________
13_________________
14_________________
15_________________
Svaren skall vara SEKO Göteborg Postterminalen tillhanda senast 23/2 2004
nummer 4 2003
"
På Alla Plan 23

Avs: SEKO Göteborg klubb Postterminalen
405 10 Göteborg
tel: 031-623877
Posten har blivit kallt.
Jag sitter här och tänker o tittar ut över Posten.
Här lever livet som om allt var som förut, å
det känns inte särskilt länge sen som jag var
en utav dom alla människor som jag ser, nu
känns det mera som om allting tagit slut. Jag
borde haft ett jobb med mening borde haft ett
jobb med stil, men det e för sent. Istället sitter
jag och väntar just på ingenting alls, men det e
för sent, ja det e för sent.
På Posten är jag fast där har jag slitsamt liv, o
jag hittar nästan överallt men Posten har blivit
kallt.
Jag trodde att jag skulle bli gammal här på
Posten, nu vet jag inte ens om jag vill stanna
kvar. På alla ställen här på Posten alla chefer
som jag ser, dom ter sig inte lika vänliga idag.
Jag borde ta mig härifrån jag borde resa mig
upp och gå, men jag stannar kvar. Jag borde
vara någonstans där driftledarna är mänskliga
och förstår, men jag stannar kvar ja ja jag
stannar kvar. På Posten är jag fast där har jag
slitsamt liv, o jag hittar nästan överallt, men
Posten har blivit kallt
SNORUP
GPT 11/11 2003
Avgift betald
Taxe perque
Sverige