15.09.2013 Views

Nr. 4 - Föreningen Lärare i Religionskunskap

Nr. 4 - Föreningen Lärare i Religionskunskap

Nr. 4 - Föreningen Lärare i Religionskunskap

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

ROBERT THORNBERG<br />

Skolregler och etiska<br />

reflektioner i skolan<br />

Vilken funktion fyller egentligen skolregler? Det kan naturligtvis handla om att upprätta<br />

skydd, ordning och trivsel i skolan men de kan också – som Robert Thornberg, universitetslektor<br />

i pedagogik vid Linköpings universitet, menar – ses som en del av ett vidare lärande<br />

på moralområdet. Thornbergs studier visar att också helt unga har en förståelse och reflektion<br />

inom detta fält som kan ses som stor resurs då steget till ett begreppsliggörande på<br />

etikområdet ska tas.<br />

Ofta betraktas regler i skolan och i klassrummen som i<br />

huvudsak ett sätt att organisera skolvardagen, skapa arbetsro<br />

och ordning samt förhindra bråk och stökigheter bland<br />

elever. Denna instrumentera syn på regler kan dock problematiseras.<br />

Enligt Boostrom (1991) skymmer ett sådant<br />

synsätt vår sikt att se att regler också utgör en del av skolans<br />

moraliska påverkan i en mer vid betydelse. Genom dem tar<br />

eleverna del i mer långsiktiga sätt att tänka om sig själva<br />

och om världen. De erbjuder ett sätt att leva och förhålla sig<br />

till sig själv, andra och omvärlden. Olika studier har även<br />

uppmärksammat den moraliska påverkan eller värdepedagogik<br />

som skol- och klassrumsregler innebär (se t.ex. Jackson,<br />

Boostrom & Hansen, 1993; Johansson & Johansson, 2003;<br />

Thornberg, 2006). I ljuset av detta är regler och arbetet med<br />

dem i skolvardagen pedagogiskt betydelsefulla för skolans<br />

undervisning i religionskunskap, eftersom lärare i detta ämne<br />

bl.a. förväntas få elever att reflektera över etiska frågor som<br />

rör deras liv. Enligt den nationella kursplanen för religionskunskap<br />

ska vardagens etiska frågor utgöra en utgångspunkt<br />

för reflektioner och diskussioner i ämnet (Skolverket, 2000).<br />

Regler och regelarbetet på skolan utgör oundvikligen en del<br />

av vardagens etiska frågor och värdepåverkan i det dagliga<br />

skollivet. Om dessa inte görs till ett medvetet pedagogiskt<br />

arbete kommer de emellertid att verka mer okontrollerat och<br />

oreflekterat som en dold läroplan, vilket kan riskera att motverka<br />

en del mer uttalade pedagogiska mål som rör skolans<br />

etik- och demokratiutbildning (Schimmel, 1997; 2003).<br />

ELEVERS RÖSTER OM REGLER OCH<br />

LÄRARES UPPTRÄDANDE I RELATION TILL DEM<br />

I min avhandling (Thornberg, 2006), har jag bl.a. intervjuat<br />

139 elever (förskoleklasselever, elever i år 2 och i år 5) i sam-<br />

14 | RELIGION & LIVSFRÅGOR<br />

manlagt 49 grupper bestående av 2-4 elever i varje grupp.<br />

Skolans regler var ett centralt samtalsämne i dessa gruppintervjuer.<br />

Samtalen med eleverna ger en bild av att de tycker<br />

att det är bra att det finns regler på skolan och de beskriver<br />

även idéer om varför de finns. För det första fungerar de som<br />

ett slags skydd så att elever inte skadar sig eller gör varandra<br />

illa. ”Ja, att man är snälla mot varandra och inte mobbar och<br />

så” (pojke, år 5). För det andra finns reglerna, enligt flera<br />

elever, för att alla ska trivas, känna sig trygga och må bra på<br />

skolan. För det tredje finns reglerna för att skapa ordning i<br />

skolan och detta hänger också samman med ett fjärde skäl<br />

som framkommer i elevutsagorna, nämligen en fungerande<br />

skolvardag, t.ex. att få en arbetsro i klassrummet. Samtidigt<br />

visar mina intervjuer att eleverna ingalunda är passiva mottagare<br />

av skolans socialisationsprojekt. De försöker skapa<br />

mening i skolvardagen och värderar därför på ett kritiskt<br />

eller granskande sätt regler och lärares beteenden i relation<br />

till dem, även om de sällan för fram sin kritik direkt till sina<br />

lärare.<br />

Mina intervjuer visar att en grundläggande förutsättning<br />

för att elever ska tycka att en regel är viktig är att de kan se en<br />

poäng med den. Om de inte kan se en poäng med en regel så<br />

riskerar regeln uppfattas om oviktig, obegriplig eller olämplig.<br />

”En del tuggummi är bra för tänderna, skyddar tänderna.<br />

Och då förstår jag inte varför man inte får ha det på skolan.<br />

Alltså, jag förstår verkligen inte det” (flicka, år 5).”Det är ju<br />

så här att keps eller mössa, det stör ju faktiskt ingen och man<br />

bråkar inte för det och nånting. Varför får man inte ha det?<br />

Jag undrar det” (flicka, år 2). En annan viktig förutsättning<br />

för att eleverna ska acceptera en regel är att de också tror på<br />

poängen eller motivet bakom regeln och betraktar den som<br />

rimlig eller resonabel.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!