Vattnet i vår kommun - Nynäshamns kommun

nynashamn.se

Vattnet i vår kommun - Nynäshamns kommun

Vattnet i vår kommun

Viktig information

om dricksvatten- och avlopps-

hantering i Nynäshamns kommun


Vatten – en förutsättning

Vatten är vårt viktigaste livsmedel och

arbetet med att förse vår kommun med gott

och friskt dricksvatten är något som vi på

VA-avdelningen anstränger oss för varje dag.

Nynäshamns och Ösmo kommer under året

009 att få sin vattenförsörjning från Norsborgs

vattenverk genom en ny vattenledning

från Haninge istället för dagens vattenverk

som kommer att läggas ner. Men att skydda

våra grundvattentäkter i kommunen kommer

vara lika viktigt i framtiden som det är nu.

Många framtida områden kommer att ha

krav på ett rent och hälsosamt dricksvatten

och det måste vi planera för.

Förutom att ha en säker vattenförsörjning

så är det också lika viktigt att ta hand om

avloppet och på det sättet skydda miljön från

påverkan.

Vi är bland annat mycket stolta över vår

uppmärksammade våtmark Alhagen som jag

kan rekommendera ett besök på. Våtmarken

har någonting att visa under årets alla perioder.

På senhösten kan ni passa på att besöka

mynningen och om ni smyger försiktigt så

har ni chansen att får se en havsöring som är

på väg upp till våtmarken för att leka. Så bra

är den vattenkvalitén som vi lämnar ifrån

oss efter all rening.

I den här informationsbroschyren får ni

reda på i stort hur det fungerar i vår kommun.

Vill ni veta något mer så finns vi här

för er och svarar gärna på era frågor.

Med Vänliga Hälsningar

Alf Olsson

VA-chef


Innehållsförteckning

Vårt viktigaste livsmedel .....................................................................................................................4

Vad innehåller vattnet .........................................................................................................................4

Kvalitet och kontroll ...........................................................................................................................7

Laboratorier ........................................................................................................................................7

Vattnets väg i naturen .........................................................................................................................8

Grundvatten och ytvatten .................................................................................................................10

Radon ...............................................................................................................................................11

Vattenledningar .................................................................................................................................12

Vad händer vid torka .........................................................................................................................12

Vattenbehandlingsutrustningar .........................................................................................................13

Anläggning av brunn.........................................................................................................................14

Salt dricksvatten i egna brunnar .......................................................................................................16

Det kommunala vattnet i Nynäshamns kommun ..............................................................................18

Ytvatten från Mälaren ......................................................................................................................20

Vattenproduktion i Nynäshamn .........................................................................................................21

Vattenförbrukning .............................................................................................................................22

Kommunens ackrediterade vattenlaboratorium ................................................................................24

Avloppshantering ..............................................................................................................................25

Hushållets vatten .............................................................................................................................26

Ett reningsverks olika delar .............................................................................................................28

Enskilda avloppsanläggningar ..........................................................................................................30

Vad gör vi med slammet? .................................................................................................................31

Våtmark Alhagen ..............................................................................................................................32

Avloppet – en del i kretsloppet .........................................................................................................36

Tillbaka till jorden ..............................................................................................................................37

Vad kan jag hjälpa till med? ..............................................................................................................38

Kontakta oss gärna...........................................................................................................................40


Vårt viktigaste livsmedel

Vatten är en förutsättning för liv. Vi består själva till

största delen av vatten och vi behöver vatten varje dag

– friskt, rent vatten.

Det mesta får vi i oss via maten. Allt vi äter

innehåller vatten och när vi lagar mat tillsätter vi

ännu mer, både hemma i köket och i

livsmedelsfabriken.

Ungefär hälften av det vatten vi

konsumerar kommer från vår

egen kran, resten köper vi

som juice, läsk, mjölk och fil,

öl och andra drickfärdiga

produkter.

Hur mycket vatten vi

dricker varierar. Vuxna får

det mesta av sitt dricksvatten

i form av kaffe, te och

måltidsdrycker, medan det

är välling som gäller för de

yngsta. I synnerhet för

barnen är det viktigt att

vattnet är bra.

Vattnets kvalitet beror på hur marken och omgivningen

är beskaffad. Vattnet innehåller i sig naturligt en mängd

ämnen som ger god smak. Men det innehåller också en

del ämnen som vi inte vill ha för höga halter av, t ex klor

och koppar. Vissa människor är känsligare än andra och

mer beroende av vattnets kvalitet. Små barn har inte

vuxnas immunitet mot sjukdomar.

Om vattnet ser konstigt ut eller luktar illa, ska man

inte använda det, utan genast ringa till kommunen.

Om du har egen brunn kan du få råd hos Södertörns

miljö- och hälsoskyddsförbund (Smohf).

Vad innehåller vattnet?

Äldre och sjuka människor kan vara mer känsliga,

liksom personer med allergier.

Klor

I stora delar av världen är friskt vatten ingen självklarhet.

Det livgivande vattnet är ofta förorenat och epidemier

uppstår lätt. Så har vi haft det här också.


Ungefär hälften av vårt dricksvatten

är grundvatten, och det är oftast

så bra att ingen rening behövs. Då

grundvattnet inte räcker till, får man

använda vatten från våra sjöar och

vattendrag.

Detta vatten behandlas i vatten-

verket så att det blir tjänligt som

dricksvatten. För att inga farliga bakterier

ska finnas i vattnet, brukar man

klorera dricksvattnet innan det skickas

ut till hushållen.

Metaller I drIcKsVattnet

Om vatten får stå stilla en tid i

kopparledningar kan man få för-

höjda halter av koppar i dricksvattnet.

Man kan se blågröna missfärg-

ningar på badrumsporslinet och

vattnet får en besk eller kärv smak.

Det finns ett misstänkt samband

mellan höga kopparhalter och diarréer

hos spädbarn. Var därför noga med

att låta vattnet rinna ett tag innan du

använder det.

Varmvatten kan innehålla mer

koppar än kallvatten.

Man ska aldrig använda varmvatten

eller vatten som stått länge i ledningarna

till mat eller dryck, särskilt inte

för att bereda välling eller modersmjölksersättning.

Tungmetaller, exempelvis kadmium,

bly och kvicksilver förekommer som

miljöföroreningar men ytterst sällan i

våra kommunala dricksvatten. Oftast

är halterna så låga att de inte går att

mäta.

ÖVERKÄNSLIGHET MOT KLOR

En del människor är överkänsliga mot

klor i vatten. Det finns ett enkelt sätt

att bli av med kloret i sitt kranvatten.

Om man tillsätter askorbinsyra i vattnet

så avkloreras vattnet omedelbart.

Askorbinsyra är C-vitamin och finns

att köpa som pulver på apotek eller i

livsmedelsaffär.

Doseringsmängd: I ett glas vatten

tillsätts några kristaller askorbinsyra

och i en liter vatten läggs så många

kristaller att det motsvarar ungefär

en kubikmillimeter (knivsudd). I ett

badkar med vatten hälls 1/4 kryddmått

askorbinsyra.


Fluor

Fluorid, som i dagligt tal kallas fluor, är

ett ämne som finns naturligt i marken.

En liten mängd fluorid i dricksvattnet

anses vara bra för tänderna eftersom det

motverkar karies. För mycket kan däremot

ge fläckar på emaljen.

MIKroorGanIsMer

Överallt i miljön finns mikroorganismer,

även i vårt dricksvatten. Vanligast

är bakterier och mikrosvampar. Miljön i

vattenledningarna är kall och näringsfattig

och det innebär att de flesta mikroorganismer

som är farliga för människan

sällan trivs och tillväxer i ledningsnäten.

De epidemier som orsakats av dricksvatten

under senare år, har oftast berott på

att avloppsvatten eller annat förorenat

vatten har trängt in i dricksvattennätet

genom olyckshändelse.

Varmvattensystem bör hålla hög

temperatur för att förebygga risk för

växt av legionellabakterier, minst

0 grader vid varje tappställe.

nItrat

Det finns enskilda brunnar med mycket

hög nitrathalt i vattnet och det kan bero på att

brunnen ligger nära gödslad jordbruksmark. Barn

är extra känsliga. Använd därför inte vatten med

hög nitrathalt till beredning av modersmjölkersättning

och välling till barn under ett års ålder.

olIKa VattentYPer

Man säger att vattnet är hårt när det innehåller

mycket kalcium och magnesium.

På tvättmedelspaketen står ofta att man måste ta mer

tvättmedel om man har hårt vatten. Det beror på att tvättmedlet

löddrar sämre ju hårdare vattnet är.

Att vattnet är hårt, kan man se på att det bildas avlagringar

i till exempel kaffebryggare och kastruller. Man kan

också få kalkfläckar i tvättställ och badkar.

I mjukt vatten behöver man inte använda så mycket

tvättmedel, vilket är bättre för miljön.

Ett vatten med alltför lågt pH, alltså ett surt vatten, kan

ge korrosionsangrepp på kopparledningar och ett koppar-

haltigt dricksvatten.

Järn och mangan är två andra metaller som kan

finnas i vattnet. De kommer från marken där vattnet tas

eller från rostangripna ledningar. Dessa ämnen fälls ut om

vattnet får stå för länge. Då blir vattnet brunt och om man

tvättar kläder i det kan de bli fläckiga. Det är inte farligt

med järn eller mangan men man ska inte behöva dricka

missfärgat vatten.


Kvalitet och kontroll

Livsmedelsverket är central myndighet för alla frågor som

rör dricksvatten och andra livsmedel. Till uppgifterna hör

att utforma regler och ange mål för dricksvattenhantering

och kontroll.

I kommunerna ansvarar i de flesta fall tekniska kontoret

för produktion och distribution samt kontroll så

att vattnet är hälsosamt och rent. Det innebär bl a att

kvalitetskrav och gränsvärden ska uppfyllas och eventuella

föroreningar av dricksvattnet förebyggas.

Vattenverken, där vattnet bereds, betraktas som livs-

medelsanläggningar och det innebär att Södertörns

miljö- och hälsoskyddsförbund (Smohf) måste godkänna

anläggningarna. Vattnet kontrolleras både vid intaget till

vattenverket, under beredningen och hemma hos konsumenten.

Vi vill att vårt dricksvatten ska vara gott och rent, inte

lukta eller se grumligt ut, att det ska vara hälsosamt och

lättillgängligt. Allt detta finns också uttryckt i föreskrifter

laboratorier

Dricksvattenlaboratorierna kontrollerar kommunalt

dricksvatten och vatten från enskilda brunnar.

Varje laboratorium har en ansvarig undersökare som

bedömer dricksvattnets tjänlighet med ledning av bl a

analysresultaten.

Man undersöker vattnets utseende, lukt och smak, dess

pH-värde och vilka halter av olika mikroorganismer och

ämnen som finns i vattnet. Hur man ska gå till väga står i

föreskrifter från livsmedelsverket.

Om du har kommunalt vatten och vill veta vad

dricksvattnet innehåller där du bor, ring kommunen.

Telefonnummer finns på sista sidan i broschyren.

om dricksvatten. Där finns riktvärden för olika bakterier,

ämnen och tillsatser såväl som smak, lukt och utseende.

Dricksvatten innehåller naturligt ett stort antal ämnen. De

flesta finns dock i så låga halter att det inte är meningsfullt

att analysera dem.

Om du har egen brunn har du själv ansvaret och får

kontrollera din vattenkvalitet. Kommunerna kan bistå med

rådgivning.

När man analyserat ett vattenprov ger man ett av tre

omdömen; tjänligt, som betyder att vattnet är bra för

det ändamål man tänkt sig, tjänligt med anmärkning och

otjänligt. Tjänligt med anmärkning är en varningssignal

– en upplysning om att man måste utreda orsaken till

förhöjda värden. Otjänligt är olämpligt att dricka.

Det är många krav som ska uppfyllas för att ett vatten

ska betraktas som tjänligt, men i Sverige är vi lyckligt

lottade och de allra flesta i vårt land har tillgång till bra

dricksvatten.

Vattenlaboratorier gör fortlöpande analyser av vårt dricksvatten.


Vattnets väg i naturen


Vattnet på jorden tar aldrig slut. Det är en förnybar naturresurs

som rör sig i ett kretslopp, och det är fråga om

stora vattenmängder. Varje dag faller . 0 kubikkilometer

nederbörd på jordytan och lika mycket avdunstar.

Av det som hamnar på land sugs det mesta upp av

marken. Växtligheten förbrukar nästan allt nederbördsvatten

under den varma årstiden och lämnar tillbaka det

till atmosfären genom avdunstning. Under vinterhalvåret

söker sig vattnet nedåt och förenar sig med grundvattnet,

som fyller markens alla porer och sprickor.

Vattnet i våra sjöar och vattendrag bildas till större

delen av utläckande grundvatten. Hur länge grundvattnet

stannar i marken varierar. Det finns vatten som bara är

någon dag gammalt när det pumpas upp eller rinner fram

i en källa, och det finns vatten som blir kvar under jord i

många år.





Från de fria vattenytorna avdunstar vattnet och bildar

moln som ger nederbörd, och på så sätt sluts kretsloppet.

Ibland gör vattnet avvikelser från sin naturliga väg. Det

är när människan griper in. Vi anlägger vattentäkter och

leder in vattnet i våra hus och industrier eller använder

det till exempel för bevattning. Förr eller senare lämnar vi

tillbaka det till naturen i mer eller mindre gott skick.

KValItetsProBleM

Naturen är tålig och mild och försöker läka och rätta

till, bl a genom att filtrera bort och neutralisera skadliga

ämnen i vattnet vid transporten i marken. Men marken

orkar inte hur mycket som helst. Det är anledningen till

att vi på en del håll har problem med kvaliteten på vårt

vatten. Saken blir inte bättre av att vatten är ett utmärkt

lösningsmedel. Visserligen tar det till sig många för oss


nyttiga salter och mineraler vid sin färd genom marken,

men det kan också sätta tungmetaller och andra giftiga

ämnen i rörelse.

FörsurnInG

Utsläpp av försurande ämnen, framför allt svavel- och

kväveföreningar sker till största delen vid förbränning

av fossila bränslen i t ex kraftverk, värmepannor och

bilmotorer. Under 900-talet har utsläppen ökat i takt med

den ekonomiska tillväxten fram till för ca ett decennium

sedan då trenden bröts i flera europeiska länder, däribland

Sverige. Orsaken är att högsta tillåtna svavelhalt i olja och

andra fossila bränslen sänkts och att rökgasrening har

införts.

Tyvärr har inte nedfallet över vårt land avtagit i samma

takt som de egna utsläppen. Luftföroreningarna från

9




andra länder blåser in över våra gränser. I dag är det bara

0 % av svavelnedfallet som kommer från inhemska

källor.

Nedfallet orsakar försurning av marken vilket kan leda

till att grundvattnets kvalitet och egenskaper påverkas. Ett

surt vatten kan orsaka förhöjda metallhalter i dricksvattnet

pga urlakning, antingen från materialet i vattenledningsrör,

varmvattenberedare och liknande eller från marklagren.

Ett surt vatten kan också fräta hål på ledningsrör och

varmvattenberedare med vattenläckage som påföljd.


Grundvatten och ytvatten

Som råvara för vårt dricksvatten vill vi helst använda

grundvatten, som har många fördelar. Men det kan vara

svårt att få tag på grundvatten i tillräcklig mängd för t ex

kommunal vattenförsörjning. Då måste man istället använda

ytvatten, som visserligen ofta finns i stora kvantiteter

men som kan behöva en ganska omfattande beredning

innan det kan distribueras som dricksvatten.

Det blir också allt svårare att hitta ett bra råvatten, kvalitetskraven

är hårda och möjligheterna att skydda vattnet

från påverkan är begränsade när det gäller t ex försurning

eller nedfall av andra skadliga ämnen.

Ungefär hälften av allt kommunalt dricksvatten i Sverige

baseras på ytvatten.

Grundvattnet har många fördelar. Det har ett

naturligt skydd mot föroreningar och det håller en låg,




0








jämn temperatur. Kvaliteten är ofta så bra, att man kan

använda det som det är.

Tillgången varierar under året. Ibland blir det förändringar

i klimatet och det påverkar både mängden grundvatten

och vattnets kvalitet.

Tillgången på grundvatten kan förstärkas genom konstgjord

grundvattenbildning. Det går till så att man pumpar

upp ytvatten från en sjö eller ett vattendrag och låter det

infiltrera i en grusbädd och sippra vidare ner till grundvattenmagasinet.

Metoden är utvecklad i Sverige, och vi

är fortfarande ledande på detta område. Det är främst

kommuner som utnyttjar metoden för att säkra vatten för

sin distribution.


adon




I kommunalt vatten finns ingen risk för höga radonhalter.

Kommunen ansvarar för att vattnet är bra. Uppgifter om

radon i dricksvattnet har oroat många. Det beror mycket

på att radon varken syns, luktar eller smakar. Radon finns

naturligt i vissa bergarter och frigörs när vattnet sipprar

igenom. Av de ca 200.000 egna brunnar som finns i landet

antas 0– % ha högre värden än 00 Bq/l och 0.000

brunnar högre än .000 Bq/l. De områden i Sverige som

har berggrund av granit med hög uranhalt har mest problem

med radon i vattnet.

Risken med radon i vattnet är främst att radongasen

frigörs när man använder vattnet, t ex när man duschar.

Senare tids studier visar att riskerna via vattnet är

mindre än man tidigare ansett. Dock har det visat sig

att rökare eller den som nyligen slutat röka, löper












ca gånger större risk att drabbas av lungcancer på

grund av radonexponering än ickerökare.

Eftersom radonet lagras i kroppen får man bedöma

hälsorisken i ett tidsperspektiv. Vatten med hög radonhalt

vid tex sommarstugan, behöver inte ha någon avgörande

betydelse om man slår ut den totala kontakttiden över

ett år.

Bara genom att analysera vattnet får man reda på om

det innehåller för mycket radon. Ring Södertörns miljö-

och hälsoskyddsförbund för att få råd och anvisningar.

Vatten kan användas även om det innehåller mycket höga

halter av radon. Det vanligaste sättet att ta bort radon är att

”lufta” vattnet med radonavskiljare.


Vattenledningar

Det är länge sedan vattnet leddes i urhuggna sten- och

träledningar. Dessa uråldriga material ersattes av gjutjärn,

som sedan kompletterats med rör av stål, cement och

olika plaster.

Vattnets kvalitet beror till viss del på vattenledningarna

och vilket skick de befinner sig i. Fler faktorer spelar också

in. Ledningarna måste till exempel vara riktigt dimensionerade

för det antal konsumenter nätet ska betjäna. Är

nätet för stort, blir vattenomsättningen ojämn och kvaliteten

sämre. Det kan ställa till problem tex i områden med

mycket sommarstugebebyggelse.

I ledningsnätet bygger man också in vattenreservoarer,

exempelvis vattentorn. Förutom att fungera som

vattenmagasin, är

de till för att hålla

ett jämnt tryck i

ledningarna.

Till vänster en ny plastledning,

till höger en gammal

korrosionsangripen gjutjärnsledning.

Vad händer vid torka?

Om hösten börjar grundvattenmagasinen i marken att fyllas

på genom höstregnen. Så länge det inte är minusgrader

fortsätter vatten att sippra ner. Vintertid sker det nästan

ingen påfyllning alls i mellersta och norra Sverige, men

desto mer kommer vid snösmältningen.

Sommaren är den årstid då vi tär på våra förråd, och har

det då varit klent med höstregn och kanske även en mild

vinter utan snö, står vi där med grundvattenbrist innan

sommarsäsongen ens har börjat.

Vid en sådan situation kan grunda brunnar sina eller

man kan få in sämre vatten i sin brunn. I områden nära

kusten eller på öar kan brunnsvattnet bli salt.

Om man inte kan eller vill förbättra brunnen eller

anlägga en ny, är det enda man kan göra att dra ned på

förbrukningen och hoppas att det blir en regnig höst.

I många kommuner utfärdas bevattningsförbud

sommartid för att grundvattnet ska räcka till.


Vattenbehandlingsutrustningar

För den soM har KoMMunalt Vatten FInns I allMänhet InGen anlednInG att Behandla Vattnet I

hushållet. undantaG FInns, t ex I KoMMuner Med hårt Vatten.

Med en vattenbehandlingsutrustning förändrar man ett

vattens sammansättning. För varje vattentyp som kan

medföra problem, surt vatten, hårt vatten, vatten med hög

järnhalt o s v finns speciella utrustningar som fungerar

med hjälp av olika tekniker. Många har något slags filtermassa,

där vissa ämnen filtreras bort, eller kan tillföras

vattnet. Beroende på vilken vattentyp det är, används olika

utrustningar och filtermassor. Dessa kallas ofta lite slarvigt

med ett gemensamt namn för vattenfilter.

Att installera en vattenbehandlingsutrustning kan ibland

vara nödvändigt om man har egen brunn. För den som

har kommunalt vatten ska vattnet i hushållet inte behöva

behandlas eftersom kommunen ansvarar för vattenkvalitén.

Undantag finns. Ett exempel är kommuner med hårt

vatten, där vattnet kan behöva behandlas för att minska

kalkbeläggningar i hushållsapparater, kokkärl etc.

Innan man installerar en utrustning ska man vara medveten

om bl a följande:

– alla typer av utrustningar kräver skötsel. Detta innebär

att man inte kan köpa en utrustning, installera den och

sedan glömma den.

– även om vattnets sammansättning förbättras ur en

synvinkel kan det försämras ur en annan. Det finns större

eller mindre förutsättningar för tillväxt av mikroorganismer

i alla vattenbehandlingsutrustningar. Detta innebär

normalt inga hälsorisker, men det är mycket viktigt att

filtren sköts enligt leverantörens anvisningar.

– i nästan alla utrustningar ingår förbrukningsmaterial

(filtermassa, filterpatron etc), vilket innebär att det

förutom kostnaden för inköp och installation finns en

driftskostnad.

har du ProBleM Med Vattnet? Gör så här!

1. Gör klart för dig själv varför du vill åtgärda ditt vatten.

Vanliga effekter av vattenproblem är t ex missfärgning

av tvätt, blågröna eller rödbruna utfällningar på badrumsporslin,

dålig lukt och smak.

2. ta reda på vad problemet beror på.

– Om du har egen brunn låter du ett laboratorium som är

godkänt av livsmedelsverket analysera ditt vatten. Analysresultatet

är nödvändigt för att man ska kunna fastställa

problemets orsak och välja rätt åtgärd för ditt vatten. Du

kan också diskutera problemen med din kommun.

– Om du har kommunalt vatten tar du kontakt med

kommunen eller eventuellt vattenverket som distribuerar

vattnet. Här kan du få upplysningar om vattnets sammansättning

och diskutera orsaken till problemen.

3. Välj lämplig åtgärd.

Brunnen kan vara orsaken till problemet genom att t ex

ytligt förorenat vatten läcker in. I sådana fall ska man i

första hand åtgärda brunnen eller anlägga en ny brunn.

4. Välj leverantör med omsorg.

Du kan låta flera leverantörer lämna offert på lämplig

utrustning. Kontrollera bl a om anbuden avser komplett

utrustning och nödvändigt installationsarbete samt vilka

garantier som lämnas. Tänk också på att det måste finnas

tillgång till förbrukningsmaterial, reservdelar och service.

Leverantörer återfinns oftast under rubriken ”Vatten-

behandlingsutrustningar” i telefonkatalogens gula sidor.


anläggning av brunn

Mer än en miljon fast bosatta och ungefär lika många

fritidsboende är beroende av egen brunn för sin dricksvattenförsörjning.

För dem är det viktigt att känna till hur

grundvattnet uppträder i marken och vad det finns för

förutsättningar att utvinna det.

I broschyren ”Att anlägga brunn” SGU, Socialstyrelsen*,

ges mer utförlig information om förutsättningar,

anläggningar, upphandling, vad man ska tänka på m m

beträffande brunnar. Broschyren finns hos Miljöenheten,

Sveriges geologiska undersökning och hos Socialstyrelsen.

BrunnstYPer

Bergborrning är det vanligaste sättet att anlägga en brunn.

Det är som regel det säkraste sättet att få bra vatten i

tillräcklig mängd.

Den normala metoden är att man borrar genom jordlagret

och ner en bit i berget. Därefter för man ner ett

stålrör och gör en tätning med cementbruk mellan berg

och rör. Sedan fortsätter borrningen ner till vattenförande

djup.

På grund av senare tids problem med surt nedfall

har det utvecklats ytterligare metoder för att täta mot

förorenat ytvatten.

Ska man anlägga en brunn i jordlager, finns det tre

olika brunnstyper att välja bland, beroende på vilken

sorts jordlager det är fråga om.

En grävd brunn kräver att det finns vatten på högst

fem-sex meters djup. Eftersom brunnen är så ytlig, blir

den känslig för föroreningar. Det är extra viktigt var

brunnen placeras och att den skyddas väl.

Rörspetsbrunnen består av ett rör med en perforerad

spets där vattnet tränger in. Tekniken kan främst användas

där det vattenförande jordskiktet finns under ett lager lera.

Filterbrunnen slutligen är en vidareutveckling av rör-

spetsbrunnen där spetsen/filtret anpassats till det vattenförande

lagrets egenskaper.

När man anlitar en brunnsborrare bör man begära

en redovisning av hans garantier. Sådana berör vanligt-

vis endast kostnader och kapaciteter. Upprätta alltid ett

brunnsborrningskontrakt med entreprenören och var

noga med att förstå innehållet. Vid tveksamheter om detta

tag kontakt med konsumentrådgivaren eller miljöenheten

i din kommun.

Man ska alltid begära ett brunnsprotokoll av brunnsborraren.

Där står uppgifter om hur brunnen är utförd

och tekniska data om brunnen. Brunnsprotokollet är en

värdehandling för fastigheten och är också bra att ha om

brunnen behöver åtgärdas av någon anledning. Enligt lag

är brunnsborraren skyldig att sända en sådan rapport till

Brunnsarkivet, Sveriges geologiska undersökning.

KValItetsProBleM

Ibland blir det inte alls som man tänkt sig. Man hoppades

på välsmakande, friskt vatten från den egna brunnen, men

ur kranen kommer något helt annat.

De vanligaste problemen med vattnet i enskilda vattentäkter

är bakterier, järn, mangan, salt grundvatten, surt

eller alltför hårt vatten, svavelväte, kväveföreningar eller

för mycket fluorid.

En dålig vattenkvalitet kan innebära kostnader för vattenbehandlingsutrustning

eller andra arbeten. Man bör

observera att vid nyanläggning av brunn lämnas oftast

inga garantier beträffande vattnets kvalitet.

Har man problem med sitt vatten, är det bäst att låta

analysera det på ett av livsmedelsverket godkänt laboratorium

för att man om möjligt ska kunna hitta orsaken och

åtgärda den. Ibland blir man tvungen att anlägga en ny

brunn.

sKYdd

Många problem med dåligt vatten beror på att man gjort

fel eller slarvat när man anlagt brunnen. Skyddet mot

ytvatten, ytligt grundvatten, möss och insekter kan ha

brister.

Brunnslocket, ledningsanslutningarna och brunnsväggarna

är brunnens mest sårbara delar och här måste

*Broschyren ”Att anlägga brunn” kan beställas från Socialstyrelsens kundtjänst, 120 88 Stockholm. Fax 08-779 96 67, e-post: socialstyrelsen@strd.se


man vara uppmärksam både när man anlägger brunnen

och senare. Brunnen ska vara så tät som möjligt ner till

den nivå där man vill att vattnet ska strömma in. Man

förebygger problem genom att vara omsorgsfull när man

bestämmer var brunnen ska ligga. Det bör inte finnas

föroreningskällor som gödselstackar, soptippar och

GRÄVD

BRUNN

RÖRSPETS-

BRUNN

avloppsbrunnar i närheten. Huvudregeln är att alltid

anlägga brunnen ”uppströms” en sådan föroreningskälla.*

*Broschyren ”Sköt om dIn brunn” kan beställas från Socialstyrelsens kundtjänst, 120 88 Stockholm. Fax 08-779 96 67, e-post: socialstyrelsen@strd.se

BERGBORRAD

BRUNN

BESKRIVNING

BERGBORRAD BRUNN

Brunnslock

Foderrör

Adapter

Vattenledning

Cementtätning

Borrhål

Vattennivå

Pump


salt dricksvatten i egna brunnar

I Nynäshamns kommun förekommer problem med salt

brunnsvatten. Det beror bland annat på att vi ligger nära

kusten och i skärgården. Ökad bebyggelse och permanentbosättning

i dessa områden leder till ökad vattenförbrukning.

När uttaget av grundvatten överstiger den

mängd grundvatten som bildas, riskerar vi att brunnar

drabbas av saltvatteninträngning. Det blir dessutom allt

svårare att undvika salt grundvatten vid nya brunnsborrningar.

är salt drIcKsVatten FarlIGt?

Normalt behöver man inte oroa sig, men personer som

har ordinerats natriumfattig kost bör vara medvetna om

att salt brunnsvatten innehåller natrium. Det största problemet

är dålig smak.

Riktvärden för olika parameterar anges i Socialstyrelsens

allmänna råd om försiktighetsmått för dricksvatten

(SOSFS 00 : ).

För klorid gäller 00 mg/l som gränsvärde för tjänligt

med anmärkning. Ett salt vatten kan också orsaka korrosionsskador

på vattenledningar, varmvattenberedare m m.

relIKt Vatten eller östersjöVatten

Det finns två sorters salt grundvatten,

dels östersjövatten som tränger in i

brunnen och dels gammalt havsvatten

som har varit instängt i sprickor

och hålrum i marken i

flera tusen år.

A

Detta kallas relikt vatten och är den vanligaste orsaken till

salt brunnsvatten, även vid kusten. Relikt havsvatten kan

finnas överallt inom de landområden som varit täckta av

hav efter istiden.

Om brunnen ligger mer än 00– 00 meter från stranden

kan i regel inte östersjövatten tränga in.

PlacerInG och djuP

Det kan vara svårt att hitta en bra placering av brunnen

på en begränsad yta. Därför är det mycket viktigt att den

som avgör var brunnen ska ligga, har geologiska kunskaper

och den erfarenhet som krävs för att i möjligaste mån

undvika salt grundvatten. Man kan säga att en djupare

brunn lättare påverkas av salt grundvatten. Framförallt

bör man undvika att borra brunn på uddar och lågpunkter

i terrängen samt inom 00 m från strandlinjen. Gå gärna

samman ett flertal fastigheter om en brunn som kan

placeras på ett ställe där risken för saltvatteninträngning

och förorening är så

liten som möjligt.

SALTVATTEN

B

SÖTVATTEN


sPara På Vattnet

En brunnsägare som då och då har problem med salt

grundvatten kan ibland, genom att förbruka mindre vatten,

bli av med problemet. Så småningom kan man pröva

sig fram till den mängd vatten som går att ta ut utan att

salt vatten kommer in.

Det är svårt att beräkna hur mycket grundvatten som

nybildas inom ett område. Därför måste vi vara sparsamma.

Om vi använder brunnsvattnet i känsliga områden till

bevattning eller biltvätt, är risken stor att sötvattnet tar slut

och vi står där utan dricksvatten.

Grundvattnet är en tillgång som inte följer tomtgränser.

Om en brunnsägare förbrukar för mycket kan resultatet

bli att grannens brunn sinar eller får in salt vatten. Tänk

på att vårt grundvatten är en gemensam tillgång för alla

som tar vatten från samma område.

C

D

drIcKsVattnet InoM FrItIdsoMrådena

Tillgången till grundvatten är begränsad inom våra fritidsområden.

De branta bergen, materialet i berggrunden och

det tunna jordtäcket på Södertörn gör att nybildningen av

grundvatten blir lägre än vad som är normalt för landet i

övrigt.

När åretruntboendet i området ökar stiger vattenförbrukningen

kraftigt. En permanentbebodd fastighet

förbrukar i genomsnitt 00 kbm vatten per år. Som

jämförelse kan nämnas att en fritidsfastighet förbrukar ca

0 kbm. I vissa delar av fritidsområdena tar man ut mer

grundvatten än vad som nybildas. Inom ett sådant område

är risken stor att man får en förhöjning av salthalten i

dricksvattnet. Samtidigt ökar risken för förorening av

grundvattnet och vattnet i den egna brunnen eftersom

mängden avloppsvatten också ökar.

När husägare B pumpar upp för mycket vatten, minskar sötvattenmängden.

Det kan medföra att saltvattennivån höjs så att grannen

A får salt vatten i sin brunn.

Husägare C gör ett måttligare uttag så att sötvattnet räcker till

grannen D.


det kommunala vattnet

i nynäshamns kommun

Vattentornet står som en vacker skulptur och ett landmärke

i centrala Nynäshamn.

Under 009 kommer Stockholm Vatten att leverera dricksvatten

till tätorterna Nynäshamn och Ösmo.

Vattnet från grundvattentäkten Gorran håller hög

kvalitet och god smak. Detta vatten har ett eget vatten-

distributionssystem inom sorundaområdet som ni kan se

på kartan här intill.

Från Stockholm Vatten, Norsborgs vattenverk,

inköps ca miljoner kubikmeter dricksvatten årligen.

Ledningsnätet i vår kommun består av 9 mil vattenledningar,

ett antal tryckstegringsstationer, samt ett

vattentorn och en lågreservoar.

VA-avdelningen har ansvar för att hålla ett bra underhåll

av vattenledningar med tillhörande anläggningar

samt att ha en god beredskap. Vid eventuella kortare

avbrott i vattenproduktionen kan det ändå finnas tillräcklig

mängd vatten tack vare lågreservoaren vid Berga

och vattentornet vid Gröndal. De innehåller tillsammans

00 kubikmeter vatten, vilket räcker till ca timmars

normalförbrukning.

Före planerade vattenavstängningar meddelas alltid

berörda abonnenter.

Vattentornet och lågreservoaren behövs också för att

ha tillgång till vatten vid kortare driftavbrott i samband

med reparationer och underhåll samt för att hålla ett

jämnt vattentryck i ledningarna.

Nynäshamns vattentorn är byggt 9 – . Markhöjden

över havet är m. Vattentornets höjd är m.

Lågreservoaren vid Berga är byggd 00 .


Vid Gorran ligger två vattentäkter

i åsen med pumpar som ovan

jord endast ses som ett par

trekantiga huvar.

Dricksvatten från Sunnerby

vattenverk (Gorrans vattentäkt).

9

Dricksvatten från

Norsborgs vattenverk.

Vattenverk

Avloppsreningsverk

Vattenledning

Avloppsledning

Verksamhetsområde

Vattenreservoar

Vattentorn


Mälaren

Sil

Aluminiumsulfat och

aktiverad kiselsyra

FlockningsbassängSedimenteringsbassäng

Snabbfilter

Pump

Principskiss över Norsborgsverket.

stocKholM

norsBorGs

VattenVerK

Principskiss av Norsborgs vattenverk

Ytvatten från Mälaren

YtVatten Från Mälaren

Norsborgsverket tar sitt råvatten huvudsakligen från

Mälaren.

Vattnet får först passera genom ett galler där grövre

föremål fastnar. Sedan silas det, så att fisk, vattenväxter

och annat inte följer med vattnet in i verket.

KeMIsK renInG

Det första reningssteget är en kemisk process. Kemikalier

tillsätts som reagerar med de föroreningar som finns lösta

i vattnet och fäller ut dem som små partiklar. Partiklarna

klumpar ihop sig och bildar flockar.

Flockarna är tyngre än vattnet och sjunker till sist ner

till bassängbottnen (sedimenterar).

FIltrerInG

Därefter får vattnet passera en drygt metertjock sandbädd

(ett snabbfilter). Där fastnar resterande flockar och fasta

partiklar.

0

Kalktillsats

BIoloGIsK renInG

Vi tar hjälp av mikroorganismer för att få bort de organiska

ämnen som ger vattnet ”sjösmak”. Så här går det till:

Från snabbfiltren leds vattnet ut till långsamfiltren, dvs

stora sandfyllda bassänger ute i det fria. Filterbädden består

av ett metertjockt lager sand. På sandkornens yta bildas ett

skikt av mikroorganismer, som livnär sig på och bryter ner

de föroreningar som finns kvar i vattnet. Innan vattnet leds

in i långsamfiltren

tillsätts kalk för att

höja pH-värdet.

Långsamfilter

Kalk, ammoniumsulfat

och klor

drIcKsVattenKValItet

VId norsBorGs VattenVerK

Parameter Medelvärden

Färg, mg Pt/l


sunnerBY

VattenVerK

sunnerBY

VattenVerK

Vattenproduktion i nynäshamn

sunnerBY VattenVerK

Vattenverket i Sunnerby producerar dricksvatten till cirka

. 00 personer i Sunnerby, Grödby, Ristomta samt Marsta.

Till skillnad från vattnet från Norsborgs vattenverk är det

ett grundvatten från en grusås. Läs mera om grund- och ytvatten

på sid 12.

Grundvatten pumpas från grusfilterbrunnar i vattentäkten

Gorran. Råvattnet håller mycket hög kvalitet och den enda behandling

som krävs är en pH-justering. Vattnet kräver normalt

ingen desinfektion, men innan vattnet pumpas ut på ledningsnätet

från vattenverket belyses det av UV-ljus för desinfektion.

Vattnet virvlar förbi UV-lampan som liknar ett vanligt lysrör.

Lampan producerar

drIcKsVattenKValItet

VId sunneBY VattenVerK

VattenreserVoar

BerGa

samma ultravioletta ljus

som vanligt solsken

men mycket starkare.

UV-ljuset bryter ner

mikroorganismernas

DNA eller RNA vilket

gör att de inte kan

föröka sig och därmed

kan de inte heller

orsaka sjukdomar eller

nYnäshaMn

nYnäshaMn

Parameter Medelvärden

Färg, mg Pt/l


Vattenförbrukning

Lågvattenreservoaren vid Berga som tillsammans med Nynäshamns

vattentorn hjälper till att hålla ett jämnt vattentryck i ledningarna.

MjuKt och hårt Vatten

Vattnets hårdhetsgrad mäts i tyska grader, som

beteckning °dH. Vattnet sägs vara hårt vid 0 °dH eller

däröver och mjukt vid °dH eller därunder. Vattnet från

Norsborgs vattenverk har en hårdhet på ca °dH och är

mjukt. Vattnet från Sunnerby vattenverk har en hårdhet

på ca °dH och är medelhårt. Mjukt vatten innebär att

man inte behöver använda så mycket tvätt- eller diskmedel

samt att det är skonsammare mot köksmaskiner. Läs mera

om hårt och mjukt vatten på sidan .

MIssFärGat Vatten

Det kan inträffa att vattnet är brunt och/eller grumligt.

Avlagringar kan lossna från ledningar när vattentrycket

ändras, t ex vid vattenavstängning. Vattnet är inte farligt

att dricka, men kontakta Va-avdelningen om det fortfarande

är grumligt efter en rejäl renspolning.

lednInGsnät, serVIce och underhåll.

Ledningsnätet består av 9 mil vattenledningar, mil

avloppsledningar och 0 mil dagvattenledningar. Kommunala

vatten- och avloppsledningar finns i 9 verksamhetsområden:

Nynäshamn, Ösmo, Sorunda, Grödby, Marsta,

Älby, Ristomta, Lidatorp och Segersäng. Det förekommer

även anslutningar av fastigheter utanför verksamhets-

TOALETTSPOLNING

TEXTILTVÄTT

DISK

MAT OCH DRYCK

PERSONLIG HYGIEN

ÖVRIGT

I I I I I I I I I I

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Liter

Så här använder genomsnittssvensken vattnet en vanlig dag.

Tänk på att även små vattenläckor kan förorsaka stora kostnader

(ungefärlig förbrukning m 3 /år)

Droppande Stril mot- Tunn stråle Toalett

kran svarande motsvarande som

en sytråd en synål små-

(0,3 mm) (0,9 mm) rinner

15 30 300 700

områden. I dessa fall skrivs separata avtal med respektive

fastighetsägare.

För att va-anläggningarna ska fungera på ett effektivt

och ekonomiskt sätt behövs ett kontinuerligt underhåll av

anläggningarna. Vi har välutbildad personal som snabbt

och effektivt klarar av störningar. För att åtgärda driftstörningar

finns en beredskapsstyrka inom den tekniska

enheten som kan rycka ut när som helst på dygnet när det

blir skador på ledningsnät, avloppsstopp, etc.

För våra avloppsstationer och tryckstegringsstationer

finns ett datoriserat övervakningssystem som innebär

effektivare drift och underhåll.


VattenMätnInG

Vattenmätning hos abonnenten sker med vattenmätare

som VA-avdelningen sätter upp och kontrollerar. Mätaren

skall vara placerad så att den är lättillgänglig för byte

och avläsning. Mätaren är VA-avdelningens egendom.

Fastighetsägaren ansvarar för att den inte utsätts för kyla

eller yttre åverkan och att ventiler och kopplingar har god

funktion. Mätaren byts och kontrolleras vart tionde år. En

gång per år sänds ett självavläsningsbrev ut till alla abonnenter

för avläsning av vattenmätaren.

BruKnInGstaxa För Vatten och aVloPP

VA-taxan består av två avgiftsdelar, en fast del, som är

beroende av fastighetens storlek, och en rörlig del, som

baserar sig på vattenförbrukningen. Årskostnaden för en

normalförbrukande villafastighet uppgår 00 till ca 00

kronor inkl moms. 000 liter vatten kostar ca kronor

( 00 ).

Debitering av VA-abonnemang sker normalt tre gånger

per år.

Flyttningar och ändrade ägarförhållanden skall anmälas

till VA-avdelningens kundservice. VA-verksamheten är

avgiftsfinansierad till 100 %, dvs. inga skattemedel går till

VA-verksamheten. Inte heller förs några VA-medel över

till skattefinansierade verksamheter.

taxa För anslutnInG tIll det KoMMunala

Va-nätet

För anslutning av en fastighet till det kommunala VA-nätet

betalas en anläggningsavgift.

KValItet

I Livsmedelsverkets kungörelse om dricksvatten är

kvalitetskraven reglerade. Miljökontoret utövar tillsynen.

Vi kontrollerar regelbundet kvaliteten på vattnet för att

säkerställa att det är ett bra vatten som levereras. Under ett

år tas ca 00 vattenprover som analyseras av ackrediterat

laboratorium.

ProVer tas:

• Vid vattentäkter

• När vattnet lämnar vattenverket

• I ledningsnätet

Johan Rockhammar jobbar med ledningsnätet.

Att vattenmätarna är i gott skick är viktigt för att debiteringen

skall bli korrekt.

VI undersöKer:

Vattnets kemiska sammansättning

• Om vattnet innehåller bakterier

• Om vattnet innehåller mikrosvampar.


Kommunens ackrediterade

vattenlaboratorium

Amparo Franquiz jobbar på kommunens ackrediterade laboratorium.

Ackrediteringen är ett kvalitetssäkringssystem och ett

absolut måste för att kunna få analysera dricks- recipient*-

och avloppsvattenprover. Den laboratorieverksamhet som

bedrivs i Nynäshamn är ackrediterad sedan år 99 . Varje

år gör tillsynsmyndigheten SWEDAC ett besök på laboratoriet

för att granska verksamheten.

Ackreditering innebär att SWEDAC fortlöpande prövar

att laboratoriet i fråga är kompetent att utföra de provningar,

analyser, kalibreringar, certifieringar och kontroller

som det ackrediterats för.

VA-avdelningen säkerställer kvaliteten på vårt vatten

genom en omfattande provtagning enligt gällande föreskrifter.

Från kommunens vatten- och avloppsreningsverk

analyseras prover varje vecka. Provtagning och analyser

sker även på ledningsnätet.

Driftprover kontrolleras

också kontinuerligt. Detta

gör det möjligt att bedöma

effekten av ett visst reningssteg

och ligger till grund

för eventuella åtgärder i

reningsprocessen.

Vi analyserar: Vatten från

vattenverk, vatten och slam

från avloppsreningsverk,

yt- och grundvatten samt

recipienter.

Kontrollen av vattenkvaliteten

är av två typer, en

lagstadgad egenkontroll och

en driftkontroll. Det görs

både mikrobiologiska och

fysikalisk- kemiska analyser.

Salthalt, pH, alkalinitet

och kalcium är exempel på

de analyser som utförs på

dricksvatten. På avloppsvattnet

undersöks exempelvis fosfor- och kvävehalten,

suspenderande ämnen och innehållet av syretärande

ämnen.

För den lagstadgade egenkontrollen av dricksvatten

anlitas ett externt laboratorium.

Analysvärdena på recipient och avloppsvatten

sammanställs i miljörapporter som skickas till tillsynsmyndigheten,

i vårt fall Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund.

Miljörapporterna skickas även till Länstyrelsen.

* Recipient är det vattendrag som tar emot det renade avloppsvatttnet.

För Nynäshamns avloppsreningsverk är det Norviksfjärden.


avloppshantering

Infarten till reningsverket.

renInGsVerKet

Nynäshamns kommun har avloppsreningsverk, cirka

mil avloppsledning och pumpstationer som svarar för

att allt avloppsvatten i kommunen avleds och renas innan

det åter släpps ut i naturen.

Störst är Nynäshamns avloppsreningsverk som tar emot

avloppsvattnet från Nynäshamn, Ösmo och Segersäng

samt slam från kommunens samtliga avloppsreningsverk

och från de fastigheter som ligger utanför de allmänna

va-anläggningarna och som har trekammarbrunnar eller

slutna tankar.

Whille Karlsson jobbar bl a med tillsyn och drift av pumpstationer.

Marsta avloppsreningsverk tar emot avloppsvatten

från Stora Vika och Torps reningsverk tar emot avloppsvatten

från Sorunda, Grödby och Ristomta.

På sidorna – visar vi pricipen för hur reningsverket

fungerar. Hur man med mekanisk-, biologisk- och kemisk

rening kan rena vattnet så att vi sedan kan släppa ut det i

Alhagens våtmarker och att denna naturliga process gör

det sista för att vattnet ska bli rent igen.

Jörgen Målhgren vid försedimenteringsbassängerna.

Eftersedimenteringsbassänger.

Bassängerna för den biologiska reningen.


hushållets vatten

Spillvatten Dagvatten

Vattnet är en naturresurs som vi lånar en kort

tid. Vi dricker, använder och smutsar ner det,

men vi måste lämna tillbaka vattnet till naturen

så rent som möjligt. Under de närmaste åren

kommer vi alla att ta ställning till många olika

frågor som rör vår miljö och vårt sätt att leva,

bla hur vi bäst tar hand om avloppsvattnet, så att

vi själva och kommande generationer kan dricka

rent friskt vatten.

Vi svenskar använder i genomsnitt 0.000 liter

vatten per år i hushållet, som sedan transporteras

till kommunens avloppsreningsverk som tar

hand om föroreningarna.

sPIllVatten

I familjen och på arbetsplatsen kan vi naturligtvis

påverka vad som följer med ut i avloppet.

Det är enkelt att göra små förändringar som kan

betyda oerhört mycket i det långa perspektivet.

När vi diskar, tvättar och städar kan vi genom

att välja miljömärkta rengöringsmedel göra

mycket. Om vi väljer medvetet så kommer vi

också att se att tillverkarna går oss till mötes och

tar fram miljövänligare produkter. Dosera rätt.

Vi använder ofta alldeles för mycket disk- och

tvättmedel.

Tänk på att det finns många miljöfarliga

ämnen även i våra hem, olika hushållskemikalier

som vi använder utan att vi tänker på det.

Lämna in dina kemikalier där de tas om hand på

rätt sätt.

I alla kommuner finns det återvinningscentraler,

miljöstationer och apotek som tar emot.


daGVatten

Dagvatten är regn- och smältvatten från tak och rännstenar.

Dagvattnet innehåller föroreningar bl a från luften

och trafiken och måste tas om hand. I städer och tätorter

leder man ofta ut dagvattnet i särskilda ledningar till närmaste

vattendrag eller havsvik.

En av anledningarna till att man har särskilda ledningar

för dagvatten är att det kan bli översvämning i reningsverket

om det blir störtregn eller kraftigt oväder. Det kallas

för bräddning.

På senare tid har man försökt minska mängden orenat

dagvatten genom att låta vattnet infiltrera i marken eller

låta det passera genom våtmarker.

Dagvattenledning

Spillvattenledning

De viktigaste principerna för en långsiktigt hållbar

dagvattenhantering är:

• Minska föroreningarna och rena dagvatten

• Minska och fördröj mängden dagvatten som måste

avledas

• Planera för att klara kraftiga regn

LOD – Lokalt omhändertagande av dagvatten innebär

att vattnet tas om hand inne på privat mark. Regnvattnet

kan samlas upp i vattentunnor och användas för bevattning

eller ledas ut på gräsmattan där det kan infiltrera.

Genom gräsbeklädda tak minskar mängden dagvatten och

genom att anlägga stenkistor under mark magasineras och

fördröjs vattnet.

Oljeavskiljare

Till reningsverket


BIltVätt

Det bästa för miljön är att tvätta bilen vid en anläggning

som renar tvättvattnet och återanvänder det så att vi inte

får lösningsmedel och oljerester till reningsverket.

Tvätta inte bilen på gatan! När du tvättar bilen på

gatan, garageuppfarten eller annan asfalterad mark rinner

tvättvattnet oftast ner i en dagvattenbrunn och vidare ut i

bäckar och åar för att slutligen hamna orenat i någon sjö

eller havet. Tvättvattnet från fordonstvätt kan bland annat

innehålla lösningsmedel från avfettning, tensider, tungmetaller,

olje- och asfaltsrester.

De flesta av dessa ämnen är giftiga eller skadliga för

fiskar och andra vattenlevande djur och växter. Tvätta istället

bilen i en automattvätt eller i en ”gör-det-själv-hall”.

Dessa har utformats för att ta hand om och rena tvätt-

vattnet. Om du ändå ska tvätta bilen hemma, välj att stå

på en plan gräs- eller grusyta långt ifrån dagvattenbrunnar,

diken och vattendrag. Tänk även på att skydda eventuella

dricksvattenbrunnar. Gräs- eller grusytan kommer att

fungera som en infiltration där skadliga ämnen kan fastläggas

och eventuell vegetation kan utnyttja näringsämnen

för sin tillväxt.

Tänk på att alltid använda miljöanpassade bilvårdsprodukter

och att aldrig motortvätta bilen hemma. Motortvätt

ger ett kraftigt förorenat tvättvatten som behöver tas

omhand särskilt. Låt därför en särskilt utrustad verkstad

utföra en eventuell motortvätt.

Våra större industrier ansvarar själva för sin avloppsrening.

Mindre industrier med normalt avloppsvatten är

oftast anslutna till kommunens avloppsnät. Miljökontoren

i kommunerna ser till att bestämmelserna följs.

ett reningsverks

olika delar

den här PrIncIPsKIssen VIsar hur olIKa

renInGsProcesser Kan Vara saMManlänKade

och hur de FunGerar. det här är ett exeMPel.

renInGsVerKen anPassas tIll de loKala

FörutsättnInGarna.

Nynäshamns kommun har avloppsreningsverk, cirka

mil avloppsledning och pumpstationer som svarar för

att allt avloppsvatten i kommunen avleds och renas innan

det åter släpps ut i naturen.

Störst är Nynäshamns avloppsreningsverk som tar emot

avloppsvattnet från Nynäshamn, Ösmo och Segersäng

samt slam från kommunens samtliga avloppsreningsverk

och från de fastigheter som ligger utanför de allmänna

va-anläggningarna och som har trekammarbrunnar eller

slutna tankar.

Avloppsvatten

in

Slam till slambehandling.

Se sid 31.

Brunnslam Rensgaller

Rensgaller Sandfång


nYnäshaMns aVloPPsrenInGsVerK

1. MeKanIsK renInG

När avloppsvattnet kommer till reningsverket innehåller

det t ex sand, grus, papper, textilier och plast. Om detta

kommer vidare i reningsverket är risken stor att pumpar

sätts igen och man får onödiga driftstörningar. Det första

som görs är att avskilja större skräp som trasor, papper

i rensgaller. Därefter passerar avloppsvattnet genom ett

sandfång, där partiklar som t ex kaffesump och sand

fastnar. Avloppsvattnet transporteras vidare till en försedimenteringsbassäng.

Där klumpar mindre partiklar ihop

sig till så kallade flockar. De är tyngre än vattnet och

sjunker till botten och bildar sediment (slam). Med hjälp

av bottenskrapor förs slammet vidare till förtjockning

och rötning.

2. BIoloGIsK renInG

För att få bort organiska substanser, som kolhydrater och

fett, utnyttjas naturens eget sätt att bryta ner organiskt material.

Principen är att man använder de mikroorganismer

som finns naturligt i avloppsvattnet och låter dessa växa

Utjämningsmagasin

Försedimentering Biologisk rening (SBR-reaktor) Flockning Eftersedimentering

Primärslam Överskottsslam

9

och föröka sig. För att leva behöver mikroorganismerna

syre och näring. Mikroorganismerna använder slammet

som föda.

Avloppsvattnet förs till en SBR-reaktor (satsvis biologisk

reaktor) och blandas med brunnslam. Där syresätts

det genom tillförsel av luft så att mikroorganismer (bakterier)

kan leva och föröka sig. När mikroorganismer renat

vattnet upphör omrörningen och slammet får sjunka till

botten. En del av slammet med dessa mikroorganismer får

vara kvar för att på nytt rena avloppsvatten och det övriga

går vidare till rötning (överskottslam).

Vi måste vara rädda om mikroorganismerna därför är

det viktigt att du tänker på vad du häller ut i avloppet. Häll

aldrig ut lösningsmedel eller färgrester, då dör mikroorganismerna

och reningsprocessen kan upphöra och

dessutom förstörs slammet.

3. KeMIsK renInG

Fosfater som göder våra vattendrag finns t ex i avföring

och i tvättmedel. Genom att tillsätta fällningskemikalier i

flockningsbassängen bildas kemiska föreningar med fosfaterna

i avloppsvattnet. Dessa klumpar ihop sig till flockar

som kan avskiljas genom sedimentering (försedimentering/eftersedimentering).

Kemslam

Renat vatten till våtmark


enskilda avloppsanläggningar

En stor del av befolkningen i Sverige bor på landsbygden

och är inte anslutna till det kommunala avloppsnätet. Det

kan vara upp till % av innevånarna i vissa kommuner,

som har enskilda avloppslösningar. I dessa ingår slam-

brunnar som töms regelbundet. Slammet körs som regel

till närmaste reningsverk och blandas med avloppet från

städerna som är mer förorenat.

slaMaVsKIljare och InFIltratIon

En slamavskiljare – t ex trekammarbrunn – i enskild

anläggning fungerar så att avloppsvattnets tyngre partiklar

sjunker till botten, medan lätta partiklar flyter upp till ytan.

Det spillvatten som lämnar slamavskiljaren är fritt från fasta

partiklar men är fortfarande kraftigt förorenat. Det är så gott

som undantagslöst förbjudet att släppa ut ett sådant vatten

utan att först rena det.

Avloppsledning

Slambrunn,

s k trekammarbrunn

SRV Kommunen ansvarar ansvarar för att för slamavskiljare att slamavskiljare töms töms regelbundet. regel-

Slammet bundet. Slammet körs till körs Nynäshamns till det lokala reningsverk.

reningsverket.

0

Slamavskiljare

Avloppsvatten

Spridningslager

Markbäddslager

Dräneringsskikt

MARKBÄDD

Slam Slam

Slamavskilt

avloppsvatten

Dräneringsledning

Dräneringsledning

Naturvårdsverket rekommenderar kommunerna att ställa funktionskrav

på avloppsanläggningar och ställa högre reningskrav i känsliga miljöer,

till exempel kustområden. Särskild hänsyn måste tas till att dricksvattenbrunnar

i närheten inte förorenas. Använd miljövänliga tvätt- och

diskmedel för att minska utsläppen och undvik att installera vatten-

toalett där det är möjligt. Tag kontakt med Södertörns miljö- och

hälsoskyddsförbund om de lokala bestämmelserna.

www.naturvardsverket.se ”Nya allmänna råd –Enskilda avlopp” Faktablad 8147. ”Små

avloppsanläggningar –Hushållsspillvatten från högst 5 hushåll”. www.avloppsguiden.se.

Se informationsbroschyr www.smohf.se.


Vad gör vi med slammet?

Olika typer av slam tas ut beroende om det kommer från

försedimentering, biosteget och eftersedimenteringen.

Förtjockning: Slammet som bildas vid den kemiska

och biologiska reningen innehåller mycket vatten. För att

minska volymen förtjockas slammet i stora bassänger.

Vatteninnehållet minskas genom att vatten rinner över en

kant och slammet stannar kvar i bassängen.

Rötning: I rötkammare bryts organiskt material ner i en

syrefri miljö. Under processen bildas biogas som utnyttjas

för uppvärmning av lokalerna på reningsverket.

Slamavvattning: Genom centrifugering avvattnas slammet

för att bilda en mer lätthanterlig slutprodukt. Färg och

konsistens blir då ungefär som jord.

Efter mellanlagring på en slamplatta kan det näringsrika

slammet användas som jordförbättringsmedel inom

jordbruket.

Provtagning och analys av slammet görs regelbundet

och redovisas till myndigheterna. Halten av tungmetaller

och andra skadliga ämnen får inte överskrida fastställda

gränsvärden om slammet ska användas som jordförbättringsmedel

eller gödselmedel.

Idag uppfyller vårt slam väl kraven för att få användas

som jordförbättringsmedel. Allt vårt slam återförs till jordbruket.

På så sätt har vi slutit det naturliga kretsloppet.

Slam från reningsverk

Slamförtjockare

Rötning

Biogas

BrunnslaM

I anslutning till reningsverket i Nynäshamns finns också

en mottagningsstation för brunnslam. Till den kommer

slam från kommunens samtliga avloppsreningsverk och

från alla de fastigheter som ligger utanför de allmänna

va-anläggningarna och har trekammarbrunnar eller slutna

tankar. Slammet passerar först ett rensgaller innan det förs

vidare till ett utjämningsmagasin. Därefter pumpas det in i

den biologiska reningen.

Slammet faller vid avvattningen ner i stora containers för att sedan fraktas

till mellanlagring.

Slamsilo Slamavvattning

Mellanlager

Till jordbruket


Våtmark alhagen

Våtmark Alhagen anlades under år 99 och togs under

våren 99 successivt i drift. Nynäshamns avloppsreningsverk

saknade då det biologiska steg som ofta används för

att åstadkomma kvävereduktion. Därför valde man att

komplettera reningsverkets mekaniska och kemiska rening

med en våtmark, där naturliga processer omvandlar det

gödande kvävet i avloppsvattnet till harmlöst luftkväve.

Sedan dess har Nynäshamns reningsverk kompletterats

med ett biologiskt steg, en sk SBR-anläggning, där

Parkering

Rastplats

Endast för

reningsverkets

personal

Mörkare blått

vatten är

”dagvatten”

Ljusare blått

vatten är

vatten från

reningsverket.

avloppsvattnet behandlas satsvis med aktivslam metoden.

Med den biologiska behandlingen i reningsverket har inkommande

avloppsvatten till våtmarken en bättre kvalitet

än tidigare. Detta gör att det vatten som lämnar våtmarken

numera är ännu renare.

Inte Bara renInGsanläGGnInG

Våtmarken är inte bara en reningsanläggning. Den skapar

också en spännande miljö anpassad till omgivande natur

och kulturlandskap. En målsättning i våtmarksprojektet

var att anpassa anläggningen till den omgivande miljön

och att skapa en variation i landskapsrummet och en

mångfald av naturtyper.

En andra målsättning med projektet var att skapa ett

attraktivt rekreationsområde och en viktig biotop, i synnerhet

för våtmarkslevande växter och djur. De naturliga

våtmarksbiotoperna har i hög grad försvunnit genom

den ökande uppodlingen av våtmarker under det senaste

århundradet.

En tredje målsättning var att öka medvetenheten om

miljöfrågor hos allmänheten. För att åstadkomma detta

har samarbete upprättats mellan kommunen, skolor och

frivilligorganisationer etc.

För att på ett pedagogiskt sätt låta allmänheten ta del av

avloppsrening, och det rika växt- och djurliv som finns i

anslutning till våtmarken finns det sex kilometer gång-

vägar inom området. Längs gångvägarna finns informativa

informationsskyltar som berättar om olika delar av

våtmarken, beskriver reningsprocesser, och visar vilka

växter och djur som förekommer i våtmarken. I anslutning

till infartsparkeringen för våtmarken finns information

om anläggningen och ett rastskydd där naturskolan,

naturskyddsföreningen, ornitologer och studiegrupper kan

samlas för olika typer av verksamhet som har anknytning

till våtmarken. Ett fågeltorn har byggts med utsikt över

Starrträsks rika fågelliv.

så här FunGerar VåtMarKssYsteMet

Alhagen är en långsträckt dalgång som mynnar i Östersjön.

Området är ca hektar stort och bestod tidigare

av övergiven åkermark, kärr och mosse. Våtmarken har


anlagts som en serie grunda dammar, där vattnet stegvis

via luckförsedda rännor leds mot utloppet i Norviken.

Det renade men fortfarande kväverika vattnet från reningsverket

pumpas till klarningsbassängerna i våtmarkens

inloppsområde. Därifrån leds vattnet sedan växelvis vidare

till dammarna i östra och västra inloppet, som sträcker sig

utmed dalgångens sidor. Efter passage genom Inloppsdammen

och Stordammen översilar vattnet det två hektar

stora Skålpussefallet, innan det via Skålpussen leds ut till

Krokån och den nedre våtmarken.

Till våtmarksområdet kommer också en del dagvatten

från stadens hårdgjorda ytor. Detta leds i ett separat

system via Dagvattenkanalen och Norviksbäcken till

våtmarkens nedre del där det sammanförs med det renade

avloppsvattnet. Det vatten som rinner genom Krokån, via

Starrträsk och Vassträsk och slutligen passerar den slingrande

Näckrosån innan den finner sin väg ut till Östersjön,

är alltså både renat avloppsvatten och dagvatten från

hårdgjorda ytor och omgivande mark.

I våtmarkens dammar minskar bakterier vattnets kvävemängd

genom att i olika steg omvandla växtnäringskvävet

till vanligt luftkväve. Den övre våtmarken har framförallt

utformats för att gynna de bakterier som utför det första

steget i omvandlingen, nitrifrikationen. Denna process är

syrekrävande och gynnas av att dammarna omväxlande

fylls och töms. I den nedre våtmarken hålls vattennivåerna

mer permanenta, vilket leder till sämre syretillgång. Här

trivs de bakterier som utför kväveomvandlingens andra

steg, denitrifikationen.

Det näringsrika vattnet ger en kraftig växtlighet,

vilket gynnar reningsprocessen. Vassväxterna fungerar

som påväxtyta för de bakterier som sköter nitrifikationen.

Bakterierna gynnas också av det syre som undervattensvegetationen

producerar genom sin fotosyntes. Döda

växtdelar utgör en viktig energikälla för denitrifierande

bakterier som lever på att bryta ner organiskt material.

Många växtarter har utvecklats ur jordens slumrande

fröbank och från den befintliga vegetationen. Andra

särskilt önskvärda arter har tillförts våtmarken genom

en omfattande plantering och sådd. För att gynna den

växtlighet och de processer som eftersträvas underhålls

våtmarkens ytor genom bl a slåtter. Skötselåtgärder som

dessa gynnar också det rika fågellivet.

Avloppsvatten som passerat det kommunala avloppsreningsverket

innehåller fortfarande en del smittämnen.

Sista delen av Alhagens våtmark: Vattnet är nu klart och rent när det porlar

ut i Norviksfjärden.

Därför har den övre delen av våtmarken, inloppsdelen,

delats in i ”Hygienzon 1 och 2”. Klarningsbassängerna

som är de första bassängerna i våtmarksområdet är

”Hygienzon 1” och har avskärmats med staket. I ”Hygienzon

2 ” kan vattnet innehålla högre halter av smittämnen

än vad som är normalt i vatten där människor och djur

vistas. De vägar som leder genom detta område är avsedda

att användas av kommunens personal i den dagliga skötseln

av våtmarken. Du som besöker våtmarken ombeds

respektera dessa avskärmningar.


Våtmarken, en rik naturupplevelse med en mångfald av fåglar och växter.

Ett par vandrare som tar paus där Nynäshamns dagvattendike mynnar ut i

avrinningen från Skålpussen.

ett VacKert utFlYKtsMål

I Alhagen möts våtmarkens vattenspeglar och friska

vegetation av dramatiskt branta bergssidor och rika

skogsmiljöer. Redan innan våtmarken anlades fanns här

en mångfald av biotoper, livsmiljöer, som hyste en rad

mindre vanliga djur och växter. En grundläggande ambition

i våtmarksprojektet har varit att anpassa anläggningen

till den omgivande miljön och att skapa en variation i

landskapsrum och en mångfald av naturtyper. Hur väl vi

lyckats är upp till Dig som besökare att avgöra.

För att du som besökare på nära håll skall kunna studera

det rika växt- och djurlivet finns det totalt sex kilometer

gångvägar genom anläggningen. Från Pagodvägen får du

en fin utsikt över den nedre våtmarken. Vill du komma

närmare vattnet kan du välja att ta dig längs med de vallar

som skiljer våtmarkens dammar åt.Våtmarkens rika miljöer

lockar mängder med änder, vadare och småfåglar. Under


Lars-Erik Söderström rensar bäcken från alltför växtkraftiga näckrosrötter

och vass.

våren rastar stora vadarflockar i det grunda område som

kallas Starrträsk. Här söker också simänder som gräsand,

kricka och skedand föda. Har du tur kan du få se en brun

kärrhök segla över området.

I de lite djupare delarna av Stordammen och Skålpussen

trivs dykänder, framförallt knipan med sin karaktäristiska

vita kindfläck.

På öarna kan du få se drillsnäppor som lyfter med ett

gällt drillande och flyger sick-sackandes fram och tillbaka

över dammarna. I de blöta alkärren i Vassträsk häckar

stjärtmes. Här finns också den ovanliga mindre hackspetten.

Liksom många andra fåglar gynnas den av stående

död ved, där den söker efter skalbaggslarver och andra

insekter. För att hjälpa hackspetten har vi låtit de stora

lövträd som överdämts av våtmarken stå kvar.

Fakta i korthet

Nynäshamns avloppsreningsverk är dimensionerat för

20 000 personekvivalenter, vilket motsvarar ca 26 000

personer.

Anläggningen tar emot avloppsvatten från tätortena

Nynäshamn, Ösmo och Segersäng. I dag är drygt

17 000 personer anslutna.

Våtmark Alhagen utgör det sista steget i reningen av det

kommunala avloppsvattnet innan det släpps ut i Östersjön.

Ett gammalt torp i våtmarkens omgivning.

I nuläget pumpas ca 5 000 m3 renat avloppsvatten till

våtmarken per dygn. Innan vattnet släpps ut i den del av

våtmarken som gjorts tillgänglig för besökare passerar

det två klarningsbassänger samt tre stora dammar, inom

det område som på kartan kallas hygienzon 1 och 2. Det

vatten som lämnar detta område innehåller låga halter av

smittämnen.

Våtmarken har en vattentäckt yta på ca 32 hektar och tar

bort ca 1 ton kväve per hektar och år. Uppehållstiden i

våtmarken är ca 7dygn.


avloppet – en del i kretsloppet

I mitten av 00-talet började man bygga vattenverk och

vattenledningssystem i Sverige och vid slutet av 0-talet

fick vi också en successiv utbyggnad av avloppsnätet.

Industrialiseringen hade börjat och städernas snabba

tillväxt ökade de sanitära problemen med latrinhantering,

smutsvatten på gatorna och avloppsdiken.

I början ledde man ut avloppsvattnet direkt i sjöar och

vattendrag utan rening. Snart fick man problem därför

att vattendragen blev så förorenade att man inte kunde ta

dricksvatten i närheten av utsläppen. Det dröjde till 9 0talet

innan vi började rena avloppsvattnet. Numera har vi

mycket effektiva reningsverk.

Avloppet ingår i vattnets kretslopp, som är en mycket viktig del av

jordens alla kretslopp. Vatten är ett lösningsmedel och transporterar

med sig både nyttiga och onyttiga ämnen. På illustrationen ovan ser

vi den totala bilden av hur viktig den del av kretsloppet är, som vi

beskriver här. Avloppsverket renar avloppsvattnet så att det kan gå

tillbaka ut i sjöar och vattendrag, för att användas på nytt.

Utvecklingen går framåt och inom en snar framtid

kommer vi att ha kväverening vid alla reningsverk med

fler än 10.000 personer anslutna, som är belägna efter

kusten från Norge till Skåne och från Skåne upp till och

med Stockholms skärgård. Detta är en av de viktigaste

frågorna just nu och syftar till att förbättra havsmiljön i

Östersjön och Kattegatt.

Den teknik att rena avloppsvatten som vi beskriver i

broschyren, är den vanligaste i Sverige. Det finns också

andra metoder som tydligare utgår från marks och växters

förutsättningar att både rena avloppsvattnet och tillgodogöra

sig dess näringsämnen.

Det som blir kvar när avloppsvattnet är renat kallas för slam. I vissa

kommuner rötas slammet i rötkammare. Det bildas då biogas

(metangas) som kan användas både som drivmedel och till uppvärmning.

Därefter kan slammet återföras till marken som jordförbättringsmedel,

gödning av energigrödor eller grönytor för att på så sätt sluta

kretsloppet.


tillbaka till jorden

Att återanvända avloppsvattnets innehåll av näringsämnen

och organiskt material i jordbruket har en lång tradition i

många kulturer och är ett naturligt sätt att sluta kretsloppet.

Det är också nödvändigt att tillföra mullbildande

organiskt material, för att jordbruksmarken ska behålla sin

produktivitet på lång sikt.

Av den anledningen är det också viktigt att komma

tillrätta med de problem som finns idag med miljöfarliga

ämnen och tungmetaller i slammet.

Här kommer vi som producerar avloppsvatten in i

bilden. Allt som vi häller ut i avloppet, som inte reningsverket

kan ta hand om, kommer ut i naturen. Om slammet

innehåller för höga halter av tungmetaller och

oönskade ämnen kan det inte användas i jordbruket

som jordförbättringsmedel. Slammet sänds

då vidare för deponi. Vi kan göra en stor insats

för att få bättre avloppsvatten genom att

undvika att släppa ut miljöfarliga kemikalier

i avloppen.

Vi måste minska vår deponering för

framtiden och istället arbeta för att få ett

bra slam som kan användas till jordförbättring.

Detta överensstämmer med de åtgärder som både politiker

och Naturvårdsverket föreslår för att i längden få ett

användbart slam som kan ingå i kretsloppet mellan stad

och land. Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket

arbetar också med att begränsa användningen av hälso-

och miljöfarliga kemikalier i hela samhället.

ett nYtt sätt att ta tIllVara aVFall

Ett nytt system för att återcirkulera giftfritt organiskt avfall från bl a livsmedelsindustrier, slakterier, bagerier och restauranger håller på att utvecklas vid

Sveriges Lantbruksuniversitet. Avfallet bryts ner av bakterier, sk rötning, och då utvinner man biogas som kan användas som fordonsbränsle i bussar.

Kvar blir rent slam med högt näringsinnehåll och goda jordförbättringsegenskaper.


Vad kan du och jag hjälpa till med?

Ett reningsverk är en mycket stor investering och innebär

kostnader för oss alla. Det finns många skäl till att fundera

över på vilket sätt vi kan hjälpa till att få en bättre miljö

och samtidigt spara pengar.

Det är viktigt att se sambandet mellan vad vi häller ut i

avloppet och vad vi får tillbaka som förorenat slam eller

förgiftat vatten i vattendragen.

sPara PenGar ocKså

Det finns mycket som inte är direkt miljöfarligt som

vi ändå vill få bort från reningsverken. Bindor, tamponger

och bomullstops t ex. Bindor stoppar upp, tamponger

som har snören trasslar in sig och bomullstops flyter förbi

grovreningen och ställer till stora problem i ventiler och

pumpar. Alla stopp i maskineriet kostar stora summor och

förorsakar i värsta fall onödiga utsläpp av orenat avloppsvatten

till våra sjöar och vattendrag.

VI VIll BlI Bäst På att Vårda MIljö-

och naturtIllGånGar

För att bli det måste vi börja med oss själva. Debatten

handlar mycket om källsortering av sopor just nu, vi håller

på att tänka om när det gäller allt från tvättmedel till hur

våra varor är förpackade. Det är egentligen precis samma

sak med avloppet. Allt beror på vad vi häller ut och spolar

ner.

I många andra länder finns ett stort intresse för vårt arbete

med att förbättra och återställa miljön. Vi har lyckats

bra med flera olika projekt och visar på det sättet vägen

för andra. De flesta länder har ju tyvärr samma problem.

De senaste decennierna har redan visat att vi blir mer

och mer medvetna och engagerade i miljöfrågor och det

är ju bara början.

det trodde nI Inte

På reningsverken har vi problem med konstiga saker som

kommer dit. Strumpor, trosor, bh, stövlar, sköldpaddor,

fiskar, kattsand ...

Det finns många miljöfarliga vätskor som inte bryts

ner i avloppsverket och som förstör den biologiska

reningsprocessen. Ämnena följer sedan med ut i sjöar och

vattendrag eller finns kvar i slammet. Allt som man inte

ska spola ner i avloppet lämnas till stationer som tar emot

miljöfarligt avfall i kommunen.

sKräPhInK

Har man skaffat en liten skräphink som står i badrummet så är det mycket

enklare att komma ihåg vad som inte ska kastas i avloppet.


MånGa ProduKter sKaPar ProBleM I aVloPPsVerKen.

här VIsar VI nåGra exeMPel.






9


Kontakta oss gärna

I nYnäshaMns KoMMun ansVarar

Va-aVdelnInGen För drIcKsVatten-

FörsörjnInGen och aVloPPshanterInGen.

Om det gäller kommunal vattenförsörjning och avloppshantering,

kontakta

Tel. 08-520 680 00, Kommunens växel

Tel 08-520 689 90, Kundservice

Tel. 08-520 682 92, vattenläckor och avlopsstopp,

ledningsnät

Tel. 08-520 684 80, information Våtmark Alhagen och

reningsverk

Besöksadress: Stadshusplatsen 1

Postadress: 149 81 Nynäshamn

Mer information finns också på hemsidan:

www.nynashamn.se

Vid störningar på kommunens va-nät

utom arbetstid:

Jourtelefon: 08-520 117 45

Mångfaldigande av innehållet i denna broschyr, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt av den 30 dec 1960 förbjudet utan medgivande av

produktionsföretaget. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande.

M I L J Ö M Ä R K T

InForMatIonen är utGIVen aV

copyright accurat InForMatIon aB

Broschyren är tryckt på miljövänligt papper av alfa Print 2009

Idé, layout och produktion: accurat Information aB, uppsala, www.accurat.se

Kontakt: caj söderberg, 018-10 60 05, 0705-70 60 05, caj.soderberg@accurat.se

Omslagsfoto: dP-Bild. Foto sid 2: Gösta rising. Övriga foton: studio carljohan.

0

Om det gäller enskild vattenförsörjning eller avloppshantering,

kontakta Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund

(Smohf)

Tel. 08-606 93 00

Mer information finns också på hemsidan:

www.smohf.se

nYnäshaMns KoMMun

ett Informationskoncept som produceras av accurat Information aB i uppsala sedan 1989

och som utvecklats i samverkan med livsmedelsverket, sGu och naturvårdsverket. sedan starten

har mer än 80 kommunanpassade upplagor producerats till hushåll i hela landet.

More magazines by this user
Similar magazines