år 2009, nr.3 - Birka samfällighetsförening

Bulletinen 

Riksförbundet Enskilda Vägars medlemstidning Nr 3• 2009 

Välkommen till 

-årsfirande 

med förändringens vindar 

Tyck till om närtidssatsningen, ledningsavtal och forskning för bättre vägunderhåll 

• Vägföreningen mot markägaren – vem har rätt till grönområde? • Enskilda 

väghållare lever på marginalen • Vägverkets regelverksöversyn slutrapporterad 

Bulletinen Nr 3 • 2009

Låt REV veta hur er 

förening ser på saken 

Jag blickar tillbaka på den gångna sommaren där det tidvis myckna 

regnandet har ställt till problem för enskilda väghållare. Rapporter 

har inkommit från bl a Dalarna och Värmland om översvämmade och 

bortspolade vägar. REV påbörjar nu tillsammans med VTI (Väg och 

transportforskningsinstitutet) ett samarbete angående vad som bäst 

och billigast kan göras för att förbättra framkomligheten vid översvämningar. 

Läs vidare i Bulletinen (sid 26) om detta, och hjälp oss 

att rangordna orsakerna till kostnader på ert vägnät. 

Artikelserie om närtidssatsningar. Vi har glatt oss åt närtidssatsningen 

för enskilda vägar. 200 miljoner i medfinansiering till objekt 

för broar, beläggningar och förstärkningar av våra vägar. Vad blev 

det av det hela? Vad blev bra? Vad blev dåligt? Har pengarna landat 

på de mest angelägna objekten? Alla väghållare som har erfarenheter 

är välkomna att höra av sig till REV, så att vi kan låta andra föreningar 

ta del av dem i en kommande artikelserie i Bulletinen. Vi hoppas 

också att infrastrukturminister Åsa Torstensson ställer ytterligare 

medel till förfogande för 2010, för alla de objekt som inte fick vara 

med i år. 

Under 2008 tecknade REV och Svensk Energi en överenskommelse 

om ett avtalsförslag att användas för att få bibehålla och anlägga 

elektriska ledningar i enskilda vägar. Vi efterlyser synpunkter 

från er som använt mallen. Hur har det fungerat avtals- och utförandemässigt? 

Dubbelt så många medlemmar på tio år 

REV har på 10 år gått från 5 000 till snart 10 000 medlemsorganisationer. 

Mot bakgrund av denna glädjande medlemstillströmning anpassar vi 

våra resurser och förändrar under hösten REVs organisation. Vi kommer 

att anställa en lantmätare på heltid till kansliet i Stockholm, vidare 

kommer jag att fortsättningsvis koncentrera mig på vägfrågor och allt 

vad som hör till. Detta med förhoppning om att kunna knyta till oss ett 

antal vägtekniker ute i landet som kan stå till ert förfogande. 

Ny VD för REV Förändringen får till följd att REV kommer att 

rekrytera en ny VD som ska fokusera på omvärldsbevakningen och 

utöka den, delta i samhällsdebatten och påverka beslutsfattare. 

Allt detta med förhoppning om bättre service till er medlemmar och 

att enskild väghållning synliggörs ännu mer i framtiden. 

REV Bulletinen utges av 

Riksförbundet Enskilda Vägar 

Adress: Riddargatan 35-37 

4 57 STOCKHOLM 

Telefon: 08-20 27 50 

Fax: 08-20 74 78 

E-post: kansliet@revriks.se 

www.revriks.se 

Postgiro: 35 77 63-2 Bankgiro: 5528- 09 

REV Bulletinen utkommer med 4 nr per år. 

Citera gärna Bulletinen - men ange källan. 

Ansvarig utgivare: Sven Ivarsson 

Produktion: AB Gunilla Hellström / 2st.ab 

Form och original: 

Misse Nygård Josefsson 

Annonser: Kansliet 08-20 27 50 

REV tar inget ansvar för annonsörernas 

utlovade förpliktelser m m. 

Kansliet har telefontid: 

Måndagar-onsdagar, fredagar 09.00 - 5.00 

Torsdagar 09.00 - 2.00 

Lunchstängt 2.00 - 3.00 

På kansliet f inns 

Leif Kronkvist, vd 08-20 27 62, 070-396 95 59 

Maria Sundström, kanslichef 08-20 27 50, 076-239 68 9 

Solweig Hultén 08-20 27 50 

Bengt Allfors, it-och hemsideansv. tisdagar 08-20 27 64 

Sture Källgården, lantmätare, fredagar 08-20 27 64 

Birgit Westlund, kassaförvaltare, torsdagar 08-20 27 50 

Valda funktionärer 

Ordinarie: 

Sven Ivarsson, ordförande 08-20 27 50 

Bengt Nydahl, vice ordf, advokat 08-723 5 00 

Bengt Allfors, sekreterare, ingenjör 070-595 98 30 

Bengt-Åke Andersson, miljörevisor 0303-22 04 89 

Sture Källgården, lantmätare 08-20 27 50 

Margareta Vikgren, ekonom 08-77 44 4 

Mikael Näslund, företagare 070-347 59 9 

Suppleanter: 

Jan Ellström, ingenjör 073-42552 89 

Lotta Thisell, företagare 0 3-6 2 2 

Helge Johansson, vägtekniker 070-645 95 89 

Uno Jakobsson, advokat 

Revisorer: 

08-723 5 00 

Åke T Carlestam 08-5 748 95 

Ulf Crona 08-7 5 85 40 

Revisorssuppleanter: 

Claes Norman 08-7 5 47 70 

Berndt Wiklander 060-32 36 

Valberedning: 

Curt Carleteg, sammankallande 08-77 44 4 

Inger Strömberg 0303-892 80 

Bengt Larsson 08-560 307 45 

Omslagsfoto: Alf Linderheim/N–Naturfotograferna 

Riksförbundet Enskilda Vägar grundades 968 och har som 

uppgift att företräda de enskilda väghållarnas intressen. 

Förbundet bistår medlemsorganisationerna med råd och 

anvisningar i juridiska, ekonomiska, väg- och lantmäteritekniska 

frågor, bedriver opinionsbildning och arrangerar 

utbildningar. Verksamheten finansieras i huvudsak med 

medlemsavgifter. I medlemsavgiften ingår ett för väghållare 

heltäckande försäkringspaket. 

2 Bulletinen Nr 3 • 2009

Innehåll 

REV-100 ÅR 

4 Välkommen till 100-årsfirande med 

förändringens vindar 

6 Raka rör – så ska REV påverka politiken 

8 Våra enskilda vägar går till historien 

11 Jordnära 100-årsjubileum hyllar våra medlemmar 

12 Jubileumsprogrammet 

14 Seminarier på REV stämman 

15 Anmälningsblankett 

REV-NYTT 

17 Vägverkets regelverksöversyn slutrapporterad 

i samråd med REV 

26 Var med och påverka –gå in på REVs hemsida 

och fyll i enkäten om forskning för bättre vägunderhåll 

27 Översvämningsbara vägar – angeläget väghållarproblem 

28 Fototävlingen avgjord 

29 Passar flygaska i vägkroppar? REV deltar i projekt 

JURIDIK 

18 När leken blir allvar 

19 Fråga advokaten 

20 Vägföreningen mot markägaren 

– vem har rätt till förvaltat grönområde? 

ÖVRIGA ARTIKLAR 

24 Vägföreningen lever på marginalen 

18 

26 

Bulletinen Nr 3 • 2009 3 

FOTO: CARL GUSTAF ROSENBERG 

FOTO: MARIA SUNDSTRÖM 

FOTO: JEPPE GUSTAFSSON/ÖSTGÖTA CORRESPONDENTEN

REV 100 år som läns- och riksförbund för stärkt utvecklingskraft i Sverige 

Arne Edlerth, Rune Wärmark och Sten Ahlberg var med vid bildandet av 

REV, vilket förevigades med denna illustration av Thorén. 



Välkommen till 

100-årsfirande med 

förändringens vindar 

Förbundsstämman i samband med REVs 100årsjubileum 

markerar att pionjärtiden definitivt 

är förbi. Nu sveper starka förändringens vindar 

in över svensk väghållning. Den pigga 100åringen 

går till offensiven för att möta dem och 

slå vakt om våra medlemmars intressen i föreningar 

och samfälligheter. Stämman och jubileet 

angår i hög grad er alla, som sliter med 

landets enskilda vägar. 

REVs 100-årsjubileum innebär en brytpunkt 

för vår unika enskilda väghållning. Den statliga 

trafikverksutredningen vill att alla statens trafikverk 

slås samman till ett superinfrastrukturverk. 

På samma gång ska kommuner, län och 

regioner få större inflytande över väghållningen. 

De enskilda vägarna tas inte upp i utredningen. 

Vår folkrörelse, som ibland kallas ”den tredje 

väghållaren”, ska förstås smidigt anpassa kompetens, 

struktur, organisation och finansiering 

efter samhällsförändringarna. Utan att ge upp 

vårt hävdvunna sätt att driva väg. 

Vägverket har presenterat en ödestyngd utredning 

om de enskilda vägarna i framtiden. 

Ytterst kunde den upplevas som ett hot mot 

landsbygdens utveckling och just vår frihet och 

självständiga roll i föreningar och samfälligheter. 

Vi underkände delar av utredningen och verket 

lyssnade på oss. Vi arbetar nu vidare. 

Detta bidrar nu bl a till att vi vässar och förändrar 

REVs arbetssätt. Vi går nu på offensiven 

med en räcka åtgärder gentemot politikerna, 

verken och myndigheterna. På stämman presenterar 

förbundsordföranden en handlingsplan 

med 14 punkter. 

REV står väl rustat 

Historiker Pär Blomkvist skriver på REVs uppdrag 

Sveriges historia om de enskilda vägarna. 

Han pekar på att den enskilda väghållningen 

ännu idag vilar på urgammalt och hävdvunnet 

sätt att driva vägar. Våra starkaste vapen har alltid 

varit det personliga engagemanget, närheten 

och lokalkännedomen. Dessutom visar statens 

egna utredningar att den tjänar grova pengar 

på oss. Ingen kan anlägga och underhålla vägar 

till lägre kostnader. REV står alltså väl rustat 

att möta förändringarnas vindar och byråkratisk 

klåfingrighet i samhället. 

Läs mera i de följande artiklarna och anmäl 

dig nu till stämman och jubileet. 

Välkommen! 

Bulletinen Nr 3 • 2009 5


RAKA RÖR 

– så ska REV påverka politiken 

Tillsätt en ny utredning om framtidens enskilda vägar, infrastrukturminister 

Åsa Torstensson. Det är första önskemålet 

i REVs nya handlingsplan för kontakterna med politiker, 

departement, verk och myndigheter fram till valet. Vid 

Förbundsstämman den 10 oktober, i samband med 100-årsjubileet 

2009, presenterar REVs förbundsordförande Sven 

Ivarsson handlingsplanen. 

Tydliga spelregler 

Handlingsplanen har titeln Raka Rör. Enkelt uttryckt handlar 

det om att försöka påverka landets politiker i en gynnsam 

riktning för den enskilda väghållningen. Makthavarna måste 

lyssna på våra medlemmars önskemål och behov, och självklart 

ta hänsyn till dem. I de offensiva kontakterna med politikerna 

ska REV hela tiden eftersträva raka rör och tydliga 

spelregler för våra föreningar och samfälligheter. 

Ny framtidsutredning 

Handlingsplanen innehåller en lista 

på 14 punkter med olika mål, som 

REV aktivt ska verka för att uppnå 

fram till valet. Överst på listan står 

alltså att förmå infrastrukturministern 

att starta en ny framtidsutredning av 

det småskaliga vägnätet. 

REV underkände, som bekant, Vägverkets utredning om 

de enskilda vägarna i framtiden. Problemet med Vägverkets 

översyn var fokuseringen på den fysiska hanteringen 

av bidrag. Väghållningens mål, syften, behov, finansiering, 

prioriteringar etc berördes inte. En riktig utredning om den 

enskilda väghållningen i framtiden bör fokusera på mer strategiska 

frågor. Den måste ge en helhetsbild av vägtransportsystemet 

med det lågtrafikerade vägnätet i sitt sammanhang. 

REV har därför redan skrivit till infrastrukturministern och 

föreslagit att en visionär person, som t ex den tidigare tra- 

”Tillsätt en ny utredning 

om framtidens enskilda 

vägar, infrastrukturminister 

Åsa Torstensson” 

fikverksutredningens ordförande Nils Gunnar Billinger, ska 

få uppdraget med framtidsutredningen. 

Transportstyrelsen tar över 

En annan tung fråga för REV är att hitta en modell, som 

innebär raka rör vid utbetalningarna av det årliga statsbidraget 

från Regering/Riksdag till enskilda vägar. Medlen 

från staten ska vara klart öronmärkta för enskild väghållning 

med en ur samhällsekonomisk synvinkel ”rätt” mottagare 

och ”rätt” verksamhet. En möjlig lösning är att låta Transportstyrelsen 

utbetala anslagen och i samråd med REV 

specificera användningen. 

Krav på kvalitet 

Inom Transportstyrelsen arbetar man just nu med frågan 

om vilka normer och kvalitetskrav som kan ställas på enskilda 

vägar. REV deltar naturligtvis i detta arbete och ger 

synpunkter. En intressant fråga är 

om inte den myndighet som ställer 

kraven också bör ansvara för den 

statliga med finansieringen som behövs 

för att uppfylla kraven. Återigen 

bör inte statens finansiering av 

de enskilda vägarna formellt gå över 

till Transportstyrelsen, som i sin tur 

nyttjar REV ute på fältet? 

Betala ut pengarna 

I enlighet med handlingsplanen kräver REV vidare att 

Vägverket skyndsamt stöttar de enskilda väghållarna i arbetenas 

genomförande och betalar ut beslutade anslag från 

Regeringens närtidssatsning och infrastrukturpropositionen. 

REV begär också en prioriterad lista över de projekt 

som Vägverket förmedlar pengar till. Medlen avser 2009, 

som snart är till ända. 



Broarna undersöks 

REV önskar att ansvaret för så kallade 

konstbyggnader, huvudsakligen broar, 

på de enskilda vägarna överförs till 

Transportstyrelsen. Detta är en orimlig 

uppgift för en vägsamfällighet att ansvara 

för. REV vill att samfälligheten 

behåller den fysiska anläggningen, men 

Staten/Transportstyrelsen går in med 

ansvar för besiktningar, trafikklassning 

och finansiering av betungande underhållsåtgärder. 

Beslut måste komma i 

denna gamla fråga. 

REV vill låta göra en inventering 

av broarna på de enskilda vägarna. 

Härvid görs också en ekonomisk be- 

dömning av det aktuella renoveringsbehovet. 

Ny organisation 

I handlingsplanen konstateras också 

att utökade arbetsuppgifter för REV 

signalerats från staten. Det innebär att 

arbetet med att förändra REVs organisation 

måste fortsätta och intensifieras. 

REV måste även finna nya finansieringsformer 

från staten för att täcka 

t ex utbildnings- och konsultinsatser 

gentemot medlemmarna. 

Många toppmöten 

I handlingsplanen planeras också en 

rad betydelsefulla överläggningar och 

toppmöten. Dessa ska arrangeras med 

Närings-, Jordbruks- och Finansdepartementen, 

samtliga riksdagspartier, 

Vägverket, Banverket, Jordbruksverket, 

Sveriges Kommuner och Landsting, 

SKL, m fl. 

Inför samtalen med staten genomför 

REV en enkät till alla landshövdingar 

om aktuellt läge för enskilda vägar inom 

deras län, såväl landsbygd som alla tätorter. 

Det gäller även att få en inventering 

av antalet enskilda vägar och deras 

betydelse i respektive län. 

Mera om förbundets handlingsplan 

kommer på förbundsstämman. 



Våra enskilda vägar 

går till historien 

Nu skrivs äntligen Sveriges historia om de enskilda vägarna. I samband med Riksförbundet 

Enskilda Vägars 100-årsjubileum har REV gett historiker Pär Blomkvist i 

uppdrag att forska och författa om det engagerade och oftast oavlönade arbete som 

genom århundradena lagts ned på det småskaliga vägnätet. Pär Blomkvist, som 

med stor entusiasm gripit sig an uppgiften, konstaterar: 

– Väldigt lite har forskats och skrivits om de enskilda vägarna. De enskilda vägarnas 

styrka är idag samtidigt deras svaghet. 

Historiken – eller historieboken – beräknas bli klar mot slutet av året. 

Pär Blomkvist, som har stor kompetens som 

historiker och även arbetar som lärare och forskare 

på avdelningen för industriell dynamik vid 

Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, i Stockholm, 

berättar: 

– I begynnelsen var alla vägar enskilda. Vägar 

byggdes och underhölls av den lokalbefolkning 

som hade omedelbar nytta av dem. Det var först 

i och med statens ökade intresse som vissa vägar 

blev allmänna och så småningom helt överförda i 

samhällelig ägo. 

Några historiska hållpunkter: 

Forntidens svenska vägar var upptrampade stigar. 

Först från vikingatiden vittnar runstenar om 

att en rudimentär form av organiserat vägbyggande 

uppstått. Påfallande ofta var det kvinnor 

som var ansvariga och lät röja väg – ”braut rydia” 

som det kallades. 

I de medeltida landskaps- och landslagarna 

fick Sverige sina första vägnormer. Kungsväg 

skulle hålla minst 10 alnar (6 m), byväg 6 alnar 

(3,6 m) och kvarnväg 5 alnar (3 m). Gustav Vasa 

arbetade för att få ett sammanhängande nät av 

vägar anpassade för vagnar, men lyckades inte 

så bra. Vägarna var i första hand en lokal angelägenhet 

i Sverige ända fram till 1800-talets 

industrialisering. 

* Vägarna reglerades först med lagen från 1734 

och sedan i den nya lagstiftningen från 1891. 

Uppdelningen i allmän respektive enskild väg 

återupprepades i bägge dessa lagar. Med enskild 

väg menades inte en strikt privat väg att brukas 

endast av fastighetsägaren (utfartsvägar, vägar 

mellan ägorna) utan lokala vägar inom en by. 

De enskilda vägarna kallades också ”vägar i by” 

(1734) eller bygdevägar (1891). Enskild väg eller 

bygdeväg skulle enligt 1891 års väglag ha en minimibredd 

på 3,6 meter. 

* De enskilda vägarna var helt och hållet byns 

eller bygdens angelägenhet. För dem gällde att 

jordägarna själva fick bekosta och utföra både 

nybyggnation och underhåll. Förutom vad gällde 

regler för vägbredd blandade sig inte staten i. 

Denna princip gällde långt in på 1900-talet. 

* 1944 förstatligades de allmänna vägarna i 

Sverige och intresseprincipen flyttades upp till 

en samhällelig nivå. Nu var det hela rikets ansvar 

att hålla väg i laggillt skick. Men det fanns 

en inte obetydlig restpost där intresset från de 

närmast berörda fortfarande fick gälla – nämligen 

de enskilda vägarna. 

forts på sid 10 



Hultfredstrakten på 1940-talet. 

FOTO: CARL GUSTAF ROSENBERG 



forts från föregående sida 

Våra enskilda vägar ... 

REV bildas 

Efter förstatligandet av de allmänna vägarna uppmärksammade 

Länsstyrelsen i Stockholm problemen 

med administrationen av de enskilda vägarna 

i tätort och tog 1949 initiativ till bildandet av REV, 

som blev riksförbund 1968. Av staten (Vägverket) 

och länsstyrelserna har REV betraktats som ”den 

tredje väghållaren”. 

Vad man skulle kunna kalla närhetsnyttoprincipen, 

dvs intresseprincipen tolkat på det gamla sättet 

– att brukaren ska bygga och underhålla – finns den 

idag kvar enbart för de enskilda vägarna. I någon 

mening finns också naturaunderhållet kvar, även om 

det idag är få som använder egna redskap, dragdjur 

och maskiner. De enskilda vägarna administreras 

alltså enligt sekelgammalt och hävdvunnet sätt. 

Frågan är om detta är effektivt. 

Enskild väghållning lönsam för staten 

Utifrån ett ekonomiskt perspektiv är frågan om effektiviteten 

lätt att besvara. Enligt REVs ordförande 

Sven Ivarsson är det mycket lönsamt för staten att 

användarna tar hand om de enskilda vägarna. Anläggning 

och underhåll kostar mindre än hälften så 

mycket i enskild regi. Sven Ivarsson får medhåll av 

Statens offentliga utredningar 2001:67: ”Analyser 

visar att drift och underhåll av enskilda vägar kostar 

mindre än drift och underhåll av motsvarande 

lågtrafikerade allmänna vägar, även om hänsyn 

tas till fastighetsägarnas obetalda arbete och egna 

Boge på Gotland 2008. 

foto 

ekonomiska insatser. Denna skillnad i kostnader 

kan förklaras av att väghållningsstandarden lättare 

anpassas till de lokala behoven vid enskild väghållning”. 

Styrka och svaghet 

– Närhetsnyttoprincipen innebär samtidigt en 

paradox, menar Pär Blomkvist. Den övriga delen 

av systemet, de allmänna vägarna, har förändrats 

mot en väghållning baserad på avancerad sakkunskap 

och expertis inom teknik för byggande och 

underhåll respektive ekonomi och juridik. Inom 

de enskilda vägarna saknas ofta denna specialkompetens. 

Av uppenbara skäl kan inte styrelsen för 

en vägförening eller samfällighet förväntas ha sakkunskap 

i nivå med den statliga väghållaren. Det är 

mödosamt för amatörer att hålla reda på alla regler 

och ekonomiska kalkyler. För att inte tala om att 

professionell väghållning kräver ingenjörsmässiga 

kunskaper som inte alla besitter. 

Paradoxen är således den att de enskilda vägarnas 

styrka samtidigt är deras svaghet. Styrkan 

som kommer av närheten och lokalkännedomen 

innebär samtidigt att man inte kan förvänta sig att 

väghållarna har kompetens för rationell väghållning. 

Närhetsnyttoprincipen är en verklig tillgång 

och på samma gång en brist. 

Mer om Pär Blomkvists forskning kommer 

senare när historiken blir färdig. 

0 Bulletinen Nr 3 • 2009 

FOTO: MISSE N JOSEFSSON


Regeringen representeras av vår högste 

väghållare – infrastrukturminister 

Åsa Torstensson – vid Riksförbundet 

Enskilda Vägars 100-årsfirande den 

10-11 oktober i Södertälje. Du och alla 

andra som är med i REVs föreningar 

och samfälligheter runt om i Sverige är 

hjärtligt och varmt välkomna. Det är ni 

medlemmar som är huvudpersonerna 

och hela jubileumsprogrammet är upplagt 

för er. Skynda och anmäl dig. Nu! 

Att Åsa Torstensson kommer vill 

vi gärna se som ett uttryck för verklig 

uppskattning av det vardagsslit som 

läggs ned i REVs föreningar och samfälligheter. 

Infrastrukturministern är 

väl förtrogen med det jordnära arbetet 

och de växande kraven på kunskaper 

i teknik, juridik och ekonomi, som 

dagligdags ställs på våra medlemmar. 

Åsa Torstensson är på väg att bli något 

av ett skyddshelgon för den enskilda 

väghållningen, bl a genom sina positiva 

uttalanden (exempelvis: ”ovärderligt 

arbete i samfälligheterna”) och konkreta 

anslagshöjningar. 

Bulletinen Nr 3 • Bulletinen Nr 3 2009 

• 2009 

Jordnära 

100-årsjubileum 

hyllar våra medlemmar 

Åsa Torstensson, 

infrastrukturminister 

invigningstalar. 

Högtidstalare Chris 

Heister, landshövding i 

Västerbotten. 

Även vår högtidstalare vid jubileet, 

landshövdingen i Västerbotten Chris 

Heister, känner vår vardag. Chris 

Heister är styrelseordförande i den 

nya myndigheten Tillväxtverket, som 

bl a ersätter Glesbygdsverket. Goda 

enskilda vägar är, som vi alla vet, 

grundbulten för stärkt utvecklingskraft 

på landsbygden. 

Ett 100-årsjubileum bör 

förstås också krönas med lite 

kunglig glans. Vi jobbar på det, men 

kan ännu inte avslöja något. 

Hjärtligt och varmt välkomna! 

Från arrangören REVs sida vill vi 

med Jubileumshelgen framförallt 

hylla våra medlemmars engagemang 

och tuffa arbete. Vi sätter strålkastarljuset 

på den jordnära vardagen genom 

de nio seminarierna, debatterna 

och anförandena. Vi önskar också att 

alla våra gäster och deltagare ska få 

en trevlig och rolig helg. 

Officiella kallelsen till REVs förbundsstämma 2009 

REVs medlemmar kallas till förbundsstämma i samband med 100-årsjubileet i Södertälje. 

Stämman hålls på Hotell Skogshöjd den 10 oktober 2009 kl 16.00. Dagordning enligt stadgarna. 

Stämmohandlingar medföljer detta nummer av Bulletinen.


Jubileumsprogrammet 1 

Du är hjärtligt välkommen till vår jubileumshelg! 

Lördagen den 10 oktober kl 11.30 – söndagen den 11 oktober 2009 kl 13.00 på 

hotell Skogshöjd i Södertälje. 

Lördagens program är fullmatat med allt från högstämda högtidstal till nyttiga och 

jordnära seminarier om den enskilde väghållarens vardag. 

Räkna med spännande samtal om förbundets jubileumsönskningar. Var själv med 

och diskutera högaktuella frågor på förbundets årsstämma. På kvällen gläds vi tillsammans 

på Jubileumsmiddagen med trevlig underhållning. 

Vi hoppas också få sprida kunglig glans över 100-årsjubileet! 

Lördagen den 10 oktober 

Programledare: Lars Gunnar Tannerfors 

kl 11.30 Välkomstlunch 

Värdar: Maria Sundström och Leif Kronkvist, REV 

kl 12.30 100 år för stärkt utvecklingskraft i Sverige 

Kunglig glans 

Invigningstalare: Åsa Torstensson, infrastrukturminister 

Högtidstalare: Chris Heister, styrelseordförande i nya 

Tillväxtverket och Landshövding i Västerbotten 

”Drömmar om gyllene enskilda vägar till framtiden” 

Sven Ivarsson, förbundsordförande i REV 

”Jag älskar enskilda vägar!” 

Uruppförande av The Diamonds 

kl 13.30 REVs Jubileumsönskningar 

Debatt/samtal med Mats Persson, generaldirektör i Jordbruksverket 

Kenneth Kvist, styrelseordförande i Vägverket, 

Chris Heister, styrelseordförande i Tillväxtverket 

Anders Ygeman, riksdagsledamot (S), ledamot av Trafikutskottet 

Sven Ivarsson, REV, m fl 

kl 14.30 Kaffetår med jubileumskaka samt presentation av 

utställare 

kl 15.00 Seminarier Block 1 

(se särskilt program) 

kl 16.00 Förbundsstämma 

kl 19.00 Jubileumsmiddag med underhållning av The Diamonds. 

Jubileumstal. 

The Diamonds underhåller. 

2 Bulletinen Nr 3 • 2 Bulletinen Nr 3 2009 

• 2009


0-11 oktober 2009 

Söndagens program domineras av Jubileumsdebatten: ”Med nya krafter för en stärkt 

utveckling av Sverige”. Representanter för REV möter bland andra företrädare för 

departement, verk och myndigheter som berörs av föreningarnas och samfälligheternas 

framtidsfrågor. 

Det gäller att vara pigg och alert redan kl. 8.30 på morgonen då våra vägseminarier 

fortsätter. Det blir också tillfälle att besöka utställarna på vårt 100-årsjubileum. 

Först efter lunch avslutas vår Jubileumshelg. Vi hoppas den ska kännas angelägen 

och värdefull för alla deltagare. 

Söndagen den 11 oktober 

Programledare: Lars Gunnar Tannerfors 





Kaffetår och tid för besök bland utställare 

kl 10.45 Nya enskilda vägar i full färd mot 2070 

Enskilda vägars framtidsutveckling; 

Janeric Reyer, tidigare regionchef i Vägverket 

kl 11.00 Med nya krafter för en stärkt utveckling av Sverige 

Stordebatt: REV möter bl a Maria Wingård, politiskt sakkunnig, 

Jordbruksdepartementet, Per Wenner, direktör, Vägverket, 

Gunilla Glasare, direktör, SKL, Staffan Widlert, generaldirektör, Transportstyrelsen, 

Håkan Norén, ordförande, Maskinentreprenörerna, ME, 

samt representant för Näringsdepartementet, m fl. 

Personliga funderingar i 100-årsjubileets sista minuter 

Lena Erixon, generaldirektör, Vägverket 

Summering av Jubileumshelgen 

Sven Ivarsson, ordförande REV 

kl 12.30 Avslutande lunch. 

Enskild bro över Klarälven, 111 meter lång. En fråga som 

togs upp på förra årets stämma. Vad blir det i år? 

Bulletinen Nr 3 • Bulletinen Nr 3 2009 3 

• 2009 3

1 

2 

3 

4 

5 


Seminarier REV stämma 10-11 oktober 2009 

10 oktober 15.00 -15.45 

Seminarie nr 1 

Förvaltning och lagar, 

Upphandling 

Vilka lagar har vi att rätta oss efter när vi ska 

förvalta vår samfällighet? Hur går en förenklad 

upphandling till och vilka regler gäller? 

Uno Jakobsson, advokat Lindhes advokat- 

byrå AB, suppleant i REVs styrelse 


Försäkringsfrågor 

Vad ingår i REVs försäkring? Olika försäkringsärenden 

tas upp. 

Hans-Otto Nilsson, försäkringsjurist, If 


Momsfrågor. Frågor i 

samband med byte av 

föreningsfunktionärer 

Hur gör vi med momsen? Vad gäller vid byte 

av föreningens funktionärer? 

Bengt Nydahl, advokat Lindhes advokatbyrå AB, 

ledamot och vice ordförande i REVs styrelse 

11 oktober 8.30-9.15 


Indrivning av vägavgift 

Har vi någon möjlighet att kräva in obetalda 

vägavgifter? Hur gör man, vad ska föreningen 

tänka på? 

Sture Källgården, lantmätare, ledamot i REVs 

styrelse 


Vägmärken och farthinder 

Vilka vägmärken får vi som väghållare sätta 

upp längs vår väg? Vilka farthinder kan vi användas 

oss utav och vilka beslut krävs? 

Leif Kronkvist, VD REV, vägtekniker 

6 

7 

8 

9 


Röjning, dikning, 

löpande underhåll och 

vattenproblematik 

Måste vi röja och dika längs vår väg? 

Vilken standard ska vår väg ha? 

Vems ansvar är vattnet? 

Sven Ivarsson, ordförande i REVs styrelse, 

vägtekniker 

11 oktober 09.30-10.15 


Ledningsrätt, planfrågor, 

skadestånd 

Hur ska föreningen agera när någon vill lägga 

ledning i vägen? Hur agerar vi när kommunen 

vill detaljplanera? Vad händer om någon kör 

sönder vägen? 

Uno Jakobsson, advokat Lindhes advokatbyrå AB, 

suppleant i REVs styrelse 


Andelstal, förrättning och 

omförrättning 

Vad händer om andelstalen är inaktuella? 

Vad är nyttan med uppdaterade andelstal? 

Kan föreningen själv ändra andelstal? 

Sture Källgården, lantmätare, ledamot i REVs 

styrelse 


Statsbidrag 

Kan vi få statsbidrag till vår enskilda väg, och 

i så fall hur mycket? Hur går ansökan till? 

Vem beslutar om föreningen får bidrag? 

Råger Palm, Vägverket Region Väst 



Anmälningsblankett till 

förbundsstämma, seminarier och logi 

På REVs hemsida finns en anmälningsblankett som kan sändas som e-post. 

Anmälan måste vara REV tillhanda senast den 30 september 2009. 

Förening Medlemsnummer 

Endast förbundssammanträdet för medlemmar (ingen kostnad), antal personer: 

Logi/ konferens enl Seminarieanmälningar enl 

Ombud För- och efternamn nedan ange A, B eller C föreg sida, ange 1, 2, 3 osv 

Ev allergi/veg önskemål: 

Behöver transfer från tågstation. Ankomsttid: 

Konferensdeltagare Medlem Icke medlem 

A. Helpension i enkelrum, lör-sön 1 600:-/person 2 500:-/person 

B. Helpension i dubbelrum, lör-sön 1 200:-/person 2 100:-/person 

C. Dagkonferensgäst 800:-/person 1 500:-/person 

(allt utom logi), lör- sön 

Postadress, tel nr och e-postadress dit REV skickar bekräftelse 

på anmälan och faktura: 

Underskrift 

Namnförtydligande 

15.00-15.45 8.30-9.15 9.30-10.15 

I helpension ingår: 

• Lördagens lunch 

• Lördagens föredragningar, eftermiddagskaffe 

• Förbundsstämman 

(för medlemmar) 

• Välkomstdrink 

• Trerätters supé inklusive dryck 

och underhållning 

• Logi med frukostbuffé 

• Söndagens seminarier inkl kaffe 

• Lunch. 

Anmälan skickas till 

OBS!! 

Sista chansen 

för anmälan! 

Riksförbundet Enskilda Vägar 

Riddargatan 35-37 

114 57 Stockholm 

Tfn: 08-20 27 50 

Fax: 08-20 74 78 

E-post: kansliet@revriks.se 


Förbundsstämman 2009 

Vik här och tejpa ihop 

REV. Riksförbundet Enskilda Vägar 

SVARSPOST 

Kundnummer 110724900 

110 05 STOCKHOLM 

Avsändare: 

Frankeras ej 

REV 

betalar portot 


Vägverkets regelverksöversyn 

slutrapporterad i samråd 

med REV 

I föregående nummer av Bulletinen meddelade vi att den sedan 

länge emotsedda översynen av regelverket för statlig medfinansiering 

av det enskilda vägnätet i flera avseenden inte uppfyllde våra 

önskemål eller förväntningar. Strax innan tidningen gick till tryck 

återupptog dock Vägverket och REV samtalen. 

Därefter har vi under Vägverkets Per 

Wenners (vilken inte deltog i den tidigare 

utförda översynen) ledning i positiv anda 

gått igenom REVs synpunkter gentemot 

rapportutkastet. Vi kan konstatera 

att Vägverket och REV egentligen vill 

samma sak, dvs ha effektiv och rationell 

hantering av de statliga medlen och god 

väghållning. Under samtalens gång enades 

vi om att materialet i flera avseenden 

behövde kompletteras eller modifieras. 

Till exempel: 

• Momsfrågan liksom ansvaret för 

broar måste klarläggas. Samarbetet 

mellan Vägverket och REVs 

jurister fortsätter härvidlag. 

• Finns det vägar som i dag faller 

utanför regelverket som samhällsekonomiskt 

borde vara berättigade 

till stöd? 

• Frågan om tätortsvägar får lösas i 

ett större sammanhang. 

Den schablonmodell som REV i och för 

sig varit positiv till får nu inte de dramatiska 

konsekvenser som det ursprungliga 

förslagets. Vi ser fram emot fortsatt 

god nytta av de ytterligare medel som 

regeringen och riksdagen anvisat under 

senare år. 

REV och Vägverket 

besöker väghållare 

En effekt av samtalen som kommer att 

märkas för några av våra medlemmar 

är en överenskommelse om gemensam 

FOTO: GUNILLA HELLSTRÖM 

uppföljning av väghållarnas situation. 

Under hösten/vintern kommer vi att gemensamt 

besöka ett antal slumpmässigt 

utvalda väghållare (bland de som svarat 

på vår enkät) och göra ingående studier 

av deras förhållanden, möjligheter och 

svårigheter. 

Tack Vägverket för att ni lyssnade 

Nu fortsätter Vägverket och REV med 

gemensamma krafter arbeta för de enskilda 

väghållarnas bästa. Som statsrådet 

Åsa Torstensson brukar säga: ”Utan våra 

enskilda vägar skulle Sverige inte fungera. 

Det ideella engagemang som läggs 

ner i våra samfälligheter är ovärderligt”. 

Text Sven Ivarsson 

REV NYTT 

REV vill låta göra en 

inventering av broarna 

på det enskilda vägnätet 

och göra en ekonomisk 

bedömning av renoveringsbehoven. 


JURIDIK 

När leke 

En lekplats för barnen vill 

många familjer ha nära till. 

Gärna på föreningens grönområde 

om knuten. Vad kan 

egentligen vara enklare än att 

bygga en sandlåda, sätta upp 

några gungställningar och en 

rutschkana? 

Riktigt så enkelt är det inte 

anser Sveriges Kommuner och 

Landsting, SKL, som uppskattar 

antalet olyckor på skolgårdar 

och lekplatser i Sverige till i 

genomsnitt 50 per dag. I SKLs 

bok ”Säkra lekplatsen” kan 

man lära mer om hur lekplatser 

ska utformas för att minska 

olycksrisken. 

Många samfällighetsföreningar och 

vägföreningar har förutom ansvaret 

för de enskilda vägarna också ansvar 

för grönområden. Där finns ibland en 

anlagd lekplats, eller kanske någon 

på en stämma väcker frågan om att 

anlägga en lekplats. 

– I båda fallen gäller det för styrelsen 

att kontrollera vad som står i stadgarna 

och lantmäteriförrättningen, berättar 

REVs lantmätare Sture Källgården. 


FOTO: MARIA SUNDSTRÖM

n blir allvar 

I anläggningsbeslutet står vad som 

ingår i gemensamhetsanläggningen, 

dvs vad samfälligheten har ansvar 

för. 

Om det inte står något om ansvar 

för lekplats och en sådan finns anlagd 

inom föreningens område och sköts 

av föreningen kan styrelsemedlemmarna 

personligen ställas till svars för 

olyckor som inträffar där. Föreningsmedlemmar 

kan också ifrågasätta 

varför styrelsen lägger de gemensamma 

pengarna på lekredskap till 

en lekplats som enligt förrättningen 

inte ingår i samfälligheten. 

Bok om lekplatser 

För föreningar som enligt förrättningen 

har ansvar för lekplatser 

Beställ från Sveriges 

Kommuner och Landsting, 

tel: 08-709 59 90. 

Boken kostar 245 kr + 

moms och frakt. 

är SKLs nyligen omarbetade bok 

”Säkra lekplatsen – olycksförebyggande 

utformning av lekplatser och 

lekredskap” en källa till inspiration. 

I boken kan man läsa om vikten av 

att sätta sig in i hur en lekplats ska 

konstrueras för att barn i olika åldrar 

ska få stimulans. Dessutom finns 

information om hur man ska bygga 

för att minska olycksrisken, och hur 

man ser till att år efter år hålla god 

standard. Med många tänkvärda illustrationer 

visas bl a hur barn brukar 

lekredskap, staket och soffor på annat 

sätt än vuxna. Det gäller t ex att 

tänka på att barnhuvuden kan fastna 

mellan spjälorna i ett staket och att 

små fingrar kan fastna i kedjor. 

Text Gunilla Hellström 

Fråga advokaten 

FRÅGA: Kan en vägförening ställas till svars för 

en olycka som inträffar på områdets lekplats? 

Hur ska man göra när vägföreningens förrättning 

visar att en lekplats inte ingår i det man är 

satt att ansvara för och det finns medlemmar 

som ändå vill anlägga en sådan? 

SVAR: Om ett barn skadar sig på den av 

vägföreningen förvaltade lekplatsen kan 

föreningen komma att ställas till svars för 

olyckan. Precis som vägarna ska en lekplats 

som omfattas av vägföreningens ansvar skötas 

på ett sådant sätt att vägföreningen inte 

kan anses ha agerat vårdslöst i det fall en 

olycka inträffar. Annars kan föreningen bli 

skadeståndsskyldig. Exempelvis kan vårdslöshet 

vara att en lekplats har fått förfalla 

så att lekredskapen inte längre är säkra att 

använda. 

Vad gäller frågan om att anlägga en lekplats 

när en sådan inte finns med i anläggningsbeslutet 

så finns det flera aspekter att 

tänka på. Om det inte står något om ansvar 

för lekplats kan styrelsemedlemmarna 

personligen ställas till svars för exempelvis 

olyckor som inträffar på en sådan som finns 

anlagd inom föreningens område. Föreningsmedlemmar 

kan också ifrågasätta varför 

styrelsen otillåtet lägger föreningens pengar 

på lekredskap till en lekplats som enligt förrättningen 

inte ingår i gemensamhetsanläggningen. 

Enkelt kan svaret sammanfattas till 

att om det inte står något där om en lekplats 

så ska föreningen heller inte ha ansvar för 

någon sådan. 

Det finns ett sätt att ändå tillmötesgå en 

grupp föräldrar som vill skapa en lekplats för 

sina barn. Vägföreningen kan låta dem att i 

form av en oberoende ideell förening ta en 

bit av ett grönområde och själva se till att 

lekplatsen utformas ändamålsenligt. Det blir 

då den ideella föreningens ansvar att se till 

att lekplatsen hålls i gott skick och som även 

ansvarar för eventuella olyckor. En sådan 

ideell förening kan även exempelvis söka 

egna bidrag hos kommunen och sponsring 

från företag för sin verksamhet. 

Under rubriken Fråga 

advokaten besvaras juridiska 

frågor som kommer in till 

förbundet. Frågorna besvaras 

av advokaterna Bengt Nydahl 

och Uno Jakobsson på Lindhés 

Advokatbyrå AB. Välkommen 

att maila dina frågor 

till kansliet@revriks.se 

Uno Jakobsson 


9

JURIDIK 

Vägföreningen mot markägaren 

– vem har rätt till 

förvaltat grönområde? 

Rätt ska vara rätt, tyckte Kållekärrs vägförening, när nu kommunen 

beslutat att det ska vara enskilt väghållaransvar för deras 

mark som ligger inom planområde. I så fall ska inte kommunen 

använda marken och dessutom spärra av den med ett trafikfarligt 

placerat staket. 

Med hjälp av REVs advokat och kronofogden fick föreningen 

rätt mot kommunen. 

Tätorten Kållekärr ligger mitt på Tjörn 

och fungerar som ett kommunikationsnav 

för ön. I Kållekärr finns service 

som apotek, bussterminal, sjukhem, 

skola och vårdcentral m m insprängd 

mellan villaområdena. Kållekärrs vägförening 

ansvarar för samhällets 6,5 

km vägar inom detaljplanerat område. 

Föreningen ansvarar även för grönområden, 

p-platser, belysningsanläggning, 

lekplatser m m. Att vägföreningen ansvarar 

för så mycket bygger på praxis 

och lång tradition. Kommunen har vid 

förrättningar framfört att vägföreningen 

är bäst lämpad för skötseln och att det 

för kommunen är den bästa lösningen 

ur ekonomisk synvinkel. 

Jan Johansson, sedan 32 år styrelseord- 

förande i Kållekärrs vägförening, anser 

att samarbetet med kommunen fungerade 

bra fram till för tre år sedan. Då 

tillträdde nya politiker och tjänstemän 

i kommunledningen och de kommunala 

bolagen, varefter samarbetet inte 

fungerat på ett godtagbart sätt. 

– Med en kommun som Tjörns lär 

man sig mycket om de författningar 

som styr både kommunens och vägföreningens 

förvaltning. Det gäller 

att hålla sig ordentligt informerad om 

vad som pågår i kommunen och ligga 

ett steg före kommunens politiker och 

tjänstemän. Genom åren har det visat 

sig att de ofta har mindre sakkunskap 

än vi i vägföreningen. Exempelvis är 

de senaste tvisterna resultatet av en 

Källekärrs vägförening ansvarar för samhällets 6,5 km vägar inom detaljplanerat 

område, grönområden, p-platser, belysningsanläggning, lekplatser mm. 

olycklig kombination av politikernas 

och tjänstemännens bristande vilja till 

samråd och information, deras vilja att 

bestämma över vägföreningens verksamhet 

och okunskap om gällande 

författningar. 

Kommunen stämde vägföreningen 

Ett irritationsmoment för de boende i 

villaområdet Lilldal har varit trafiken 

till och från kommunens verksamheter 

och fastigheter i Lilldalsområdet. De 

senaste 15 åren har trafiksituationen 

i området varit oacceptabel vad gäller 

utfarter, tillfarter etc. Istället för att, 

som vägföreningen sedan 1995 vid 

flera tillfällen föreslagit, rusta upp och 

använda en ursprunglig huvudtillfart 

till Lilldalsområdet har kommunen låtit 

transporter ske genom villaområdet. 

Vägföreningens påtryckningar via 

hot om avstängning, utifrån ett beslut 

på 2006 års föreningsstämma, ledde 

till positiva samtal med kommunchefen 

och -juristen. Upprustning av den 

ursprungliga huvudtillfarten projekterades 

och upphandlades varefter ar- 

forts på nästa sida 

FOTO: JAN JOHANSSON 


Vi förbereder. 

Just nu utreds det om Sverige ska få nya höghastighetståg som kan köra i 350 km/h 

mellan Göteborg, Malmö, Stockholm och upp till Sundsvall. De behöver nya banvallar. 

Sådana bygger vi. Vi bygger och sköter om Sveriges vägar och infrastruktur. 

Alltid på väg 

www.svevia.se 

EHRENSTRÅHLE BBDO

JURIDIK 

forts från föregående sida 

Vem har rätt till ... 

betena beställdes. Men detta stoppades i senare skede av 

kommunens verkställande arbetsutskott. Kommunen stämde 

vägföreningen i Fastighetsdomstolen, men backade vid 

de förberedande förhandlingarna och skrev ett avtal med 

vägföreningen att kommunen skulle genomföra trafikstyrningsåtgärder 

för att lösa problemen med genomfartstrafiken. 

Några åtgärder genomfördes dock aldrig. 

Under tiden planerade kommunens bolag att påbörja bygget 

av en panncentral och nedläggning av fjärrvärmeledningar 

i föreningens vägar. Bygglovet för panncentralen smögs 

igenom samhällsbyggnadsnämnden utan att vägföreningen 

och berörda grannar fick yttra sig. Kommunen hoppade även 

över att göra lantmäteriförrättning för att lägga ner ledningar 

i vägar och grönområden. Kommunens företrädare hävdade 

att ”man gör som man vill då man ändå äger marken”. Vägföreningen 

krävde att en ledningsrättsförrättning skulle 

genomföras innan arbetena fick påbörjas, och hotade med 

att polisanmäla kommunen och det kommunala bolaget om 

inte detta gjordes. Kommunen ordnade via Lantmäteriet en 

ledningsförrättning. Då denna visade sig innehålla formella 

fel till vägföreningens nackdel överklagade föreningen till 

Fastighetsdomstolen. Med bistånd av REVs advokat Uno 

Jakobsson föreslog vägföreningen kommunen att, istället för 

att ta en rättsprocess, avtala om att reglera ledningsarbetenas 

utförande samt ge slitageersättning. Ett avtal tecknades som 

reglerade ledningsförläggningen, 

ersatte vägföreningen för sina 

kostnader samt gav en slitageersättning 

på 145 000 kr. 

Nästa steg för kommunen var 

att påbörja arbetet med en tillbyggnad 

till Valåsens ålderdomshem. 

Till det tog man vägområde och grönområde som 

förvaltas av Kållekärrs vägförening i anspråk. Utan att fråga 

vägföreningen om lov satte kommunen upp byggbodar och 

spärrade av området med ett staket, som på ett trafikfarligt 

sätt även tog en del av vägområdet i anspråk. När vägföreningen 

såg till att få ta del av bygglovet visade det sig att 

det på det intilliggande grönområdet, som förvaltas av vägföreningen, 

planerades både nya vägar och p-platser. Kommunchefen 

lät meddela att man ansåg sig ha rätt att disponera 

egen mark och att vägföreningens framställan att man 

hade förvaltningsrätten över grönområde och vägar därför 

var ”en ickefråga”. 

”Kommunen har dålig kunskap 

om vilka lagar och förordningar 

som styr vägförvaltningen” 

Kronofogden kopplades in 

Kållekärrs vägförening bestämde sig för att låta pröva frågan 

om medlemmarnas rätt till ett grönområde de satts att förvalta. 

Med REVs advokat Uno Jakobssons hjälp kontaktade 

vägföreningen Kronofogdemyndigheten och begärde hjälp 

med en ”summarisk process och särskild handräckning”. 

FOTO: JAN JOHANSSON 

Kronofogdens särskilda handräckning ger möjlighet att 

snabbt få rättelse om t ex någon har besittningsrätten till 

ett område och får den kränkt av någon annan. 

– I det här fallet var det kommunen som kränkte föreningens 

besittningsrätt genom att utan lov ta över området, 

säger Uno Jakobsson. 

Enkel process: 

Först skickade vägföreningen in en redogörelse för att det 

fanns ett lagligt fattat beslut på att man hade besittnings- 

rätt, och på vilket sätt rätten kränkts. 

Kartor, foton och illustrationer på situationen 

bifogades. 

Kronofogdemyndighetens nästa steg 

var att skicka ut informationen till motparten 

och be dem att snabbt ge sin 

syn på saken. 

– I Kållekärrs fall gick kommunen i svaromål med att de 

som ägare av marken också hade rätt att tillfälligt ta den 

i anspråk för en ombyggnad på en intilliggande fastighet, 

berättar Uno Jakobsson. 

När båda parterna sagt sitt fattade Kronofogden sitt beslut. 

– Kronofogdemyndigheten beslutade att kommunens rätt 

inte gick före vägföreningens, fortsätter Uno Jakobsson. 

Kommunens äganderätt är helt enkelt inskränkt genom anläggningsbeslutet 

som har gett vägföreningen förvaltningsansvaret 

för grön- och vägområdet. Det beslut som en gång 

fattats att vägföreningen ska sköta grönområdet innebär inte 

bara att man har rättighet att göra det. I själva verket innebär 

det att man har skyldighet att sköta om det. Det är styrelsens 

sak att se till att man uppfyller beslutet vid varje tillfälle. 

Så snart ett sådant här beslut är fattat åker kronofogden 

normalt ut för att verkställa det. Men Tjörns kommun överklagade 

snabbt till tingsrätten varför verkställandet inte genomfördes. 

Vägföreningen tog då upp förhandlingar med 

Jan Johansson, styrelseordförande 

i Kållekärrs vägförening. 


kommunen och lät via advokaten meddela att man var 

villig att tillfälligt låta kommunen använda marken. 

Detta mot att de återställde den efter sig på ett sätt 

som var till gagn för föreningens medlemmar. Dessutom 

ville vägföreningen ha en ersättning på 48 000 

kr för sina kostnader för processen. Kommunen gick 

med på det. 

Slutet gott för vägföreningen 

– Tvisten slutade lyckligt för föreningens medlemmar, 

säger Uno Jakobsson. Man fick rätt i sak och dessutom 

ersättning för sina kostnader för att anlita advokat, experter, 

lantmäteriet etc. 

Jan Johansson berättar hur stämningen var på senaste 

stämman: 

– På ett offentligt möte man kallat till innan stämman 

hade kommunalråden, kommunchefen och verkställande 

direktören för kommunens bostadsbolag framfört 

att vägföreningen inte förvaltades på ett demokratiskt 

sätt och att man skulle skaffa sig bättre insyn 

i vägföreningens verksamhet. Dessutom framfördes 

osaklig kritik mot förvaltningen av verksamheten, samt 

smutskastning av styrelsen och revisorerna. Till stämman 

inkom kommunen med tre motioner. De ville få 

bort en trafikreglering, upphäva ett styrelsebeslut och 

få till ett beslut om att vägföreningen inte hade något 

att erinra mot bygget av Valåsen. 

Slutligen ville de att medlemmarna löpande skulle få 

full insyn i vägföreningens samtliga handlingar. Något 

som styrelsen inte är skyldig att ge tillgång till. 

Mot bakgrund av alla händelser under verksamhetsåret 

bad Jan Johansson REVs advokat Uno Jakobsson 

att delta som oberoende ordförande vid stämman. Uno 

kunde klubba igenom stämmobeslut med överväldigande 

majoritet – att kommunens samtliga motioner 

avslogs. Den ovanligt välbesökta stämman såg också 

till att kommunen inte heller fick med några representanter 

i styrelsen. Inte ens som revisorsuppleant. Avslutningsvis 

kom ett förslag från stämman att styrelsearvodet 

skulle höjas med 10 000 kr/år, vilket bifölls. En 

överväldigande stämmomajoritet gav med sina beslut 

styrelsen ett starkt stöd och mandat för förvaltningen 

av vägföreningens verksamhet. 

– Kommunens försök att diktera villkoren i vägföreningen 

nedslogs. Lika lite som lantbrukare och andra 

markägare kan ge sig på Vägverket kan kommunen som 

markägare diktera villkoren vid enskild väghållning. 

– Medlemskapet i REV och hjälpen från advokat 

Uno Jakobsson har varit mycket viktiga tillgångar i 

tvisterna med kommunen och de kommunala bolagen, 

avslutar Jan Johansson. Text Gunilla Hellström 

Intrång på 

grönområden vanliga 

Det som gällde i Kållekärrs vägförening i artikeln här 

intill gäller alla intrång på grönområden. Exempelvis i bostadsområden 

där vägföreningen även förvaltar ett grönområde. 

Det är vanligt att ägare till fastigheter som ligger 

i anslutning till grönområdet vill hålla snyggt på sin egen 

tomt genom att förlägga allt från vedupplag och komposter 

till vinterförvaring av båtar på allmänningen. 

REVs advokat Uno Jakobsson uppmuntrar alla REVmedlemmar 

att ta tag i saken: 

– Det är inte svårt att med Kronofogdemyndighetens 

hjälp snabbt få rätt när förvaltningsrätten kränks. Inte ens 

Tjörns kommun kunde få rätt genom att hävda att äganderätten 

går före förvaltningsrätten genom ett anläggningsbeslut, 

avslutar Uno Jakobsson. 

Så får ni snabb hjälp av 

Kronofogdemyndigheten: 

1 Grunden är att styrelsen har ordentlig kontroll på vad 

föreningen har att förvalta. Grönområde, väg etc finns 

punkt för punkt angivet i lantmäteriförrättningens anläggningsbeslut. 

På en bilagd karta finns gränser för 

förvaltningsområdet markerade. 

2 Om någon gör intrång eller tar delar av föreningens område 

i anspråk tar styrelsen reda på vem personen är. 

3 Styrelsen skriver till personen i fråga och anmodar denne 

att vidta rättelse, dvs omedelbart ta bort det hela. 

Det går även att tala direkt med den berörda personen, 

men då ska man även lämna en skriftlig dokumentation 

på vad som sägs. Styrelsen meddelar att man kommer 

att vidta rättsliga åtgärder om inte personen inom tex 

en vecka åtgärdat saken. 

4 Om så inte görs ansöker vägföreningen hos Kronofogdemyndigheten 

om ”särskild handräckning” för att någon 

olovligen har tagit föreningens område i besittning. 

5 Kronofogdemyndigheten fattar sitt beslut. 

6 Kronofogdemyndigheten tar på motpartens bekostnad 

bort det som finns upplagt. 



JURIDIK 

23

Vägföreningen lever på 

Vägen mot Lunneviken riskerar att förlora det kommunala bidraget. 

Kommunens årliga bidrag på 

25 000-35 000 kr är en förutsättning 

för att vägunderhållet ska 

kunna leva upp till medlemmarnas 

förväntningar. Det anser Kjell 

Andersson, styrelseordförande i 

Heden–Svalered vägsamfällighet 

i Lilla Edets kommun, och tillägger 

att med medlemsavgifter på 

upp till 6 000 kr/år är taket nått 

för vad man kan uttaxera. 

Lilla Edets kommun har tidigare lämnat 

bidrag på 20 procent av underhållskostnaden 

till de vägar som uppbär statligt stöd 

på 60 procent. När samhällsbyggnadsnämnden 

i Lilla Edets kommun nu letar 

besparingsåtgärder är bidraget till enskild 

väghållning ett sätt att minska kommunens 

kostnader. 

I Heden-Svalered vägsamfällighet undrar 

man över hur det blir med de 25 000–35000 

kr som årligen i september brukar tilldelas 

dem för deras 1,1 mil enskilda vägar. Det 

här med kommunala bidrag har enligt Kjell 

Andersson länge varit lite oklart: 

– Av Vägverket erhåller vi stadsbidrag 

på 100 000 kr per år och av medlemmarna 

uttaxerar vi årligen 225 000 kr. Men vi har 

aldrig vetat hur mycket vi ska få i kommunala 

bidrag. Gissningen vi budgeterat med 

har varit 20 000 kr. Men vi har alltid fått 

mer. I år ryktas det att bidraget blir max 

20 000 kr för 2009 och 0 kr för 2010. 

Heden-Svalered vs ligger lantligt utanför 

Lilla Edet. Vägsamfälligheten är en 

sammanslagning från 1972 av två mindre 

föreningar. Bland dagens 148 medlemsfastigheter 

är 20 procent fritidsboende och 

80 procent permanentboende. Endast ett 

tiotal fastigheter är verksamma jordbruksfastigheter 

med djurhållning. Dessutom 

finns några skogsfastigheter. En förrättning 

gjordes 1990 och trädde i kraft 1994. Därefter 

har det skett stora förändringar då det 


FOTO CARIN JACOBSSON, TTELA

marginalen 

byggts och sålts ett antal fastigheter. 

Bland medlemmarna märks ett stort 

antal barnfamiljer med arbetspendling 

4 mil till Trollhättan eller 4,5 mil till 

Göteborg. 

– Vi är en förening med engagerade 

medlemmar. 30-55 personer kommer 

på stämmorna och kraven på fungerande 

väghållning är stora. 1997 rustade 

vi vår huvudväg, därefter under 

fyra år alla våra bivägar. 

Om det kommunala bidraget upphör 

tvingas föreningen leva på marginalen. 

En sträng vinter kan tex medföra risk 

för dåligt vintervägunderhåll. 

– Att salta hela vårt vägnät kostar 

bara det 35 000 kr per tillfälle. Vi anser 

att det inte går att belasta medlemmarnas 

ekonomi med ytterligare höjningar 

av avgiften. Minskas det kommunala 

bidraget måste vi alla acceptera sämre 

vägunderhåll. Konsekvenserna av det 

blir på sikt ökade kostnader. Och då 

ska man ha klart för sig att mycket arbete 

redan idag sker helt ideellt. 

Bra samarbete med Banverket 

Det är mer än kommunala beslut som 

påverkar Heden-Svalered vs vägar 

och budget. De senaste fem åren har 

man haft samröre med Banverket 

som byggt en 3,2 km lång tunnel för 

den nya järnvägen mellan Göteborg 

och Oslo. För att transportera bort 

760 000 kubikmeter berg har Banverket 

förstärkt och breddat 5,7 km av 

föreningens huvudväg, samt byggt en 

fem meter bred bro över det nya dubbelspåret. 

– Samarbetet med Banverket har 

fungerat otroligt bra. Banverket har 

breddat, dikat etc. Vi har haft ett bra 

avtal om underhåll av vägen och Banverket 

behåller ansvaret för den bro de 

byggt över de nya järnvägsspåren. Vår 

väg ska nu återställas till den normala 

smalare vägbredden, vilket är lite tråkigt 

då vi självklart helst velat ha råd 

att behålla vägbredden. Kanske även 

bygga en separat gång- och cykelväg, 

men till det finns det inte pengar. 

I samband med att vägbredden återställs 

passar föreningen på att belägga 

vägen, och lånar därför 1-1,5 miljoner 

kronor till finansieringen. 

Vägverket oroar 

Statsbidraget på 100 000 kr per år spelar 

stor roll i Heden-Svalered vs ekonomi. 

Föreningen har genom åren haft bra 

kontakt med Vägverkets representant 

i Vänersborg. Men då denne närmar sig 

pensionering oroar sig Kjell Andersson 

för det framtida samarbetet: 

– Vi upplever att Vägverket ställer 

allt större krav. Nu senast fick vi själva 

låta besiktiga våra vägar och skicka in 

våra uppgifter till Vägverket i Borlänge. 

I sådana lägen är vi glada för vårt medlemskap 

i REV och den hjälp vi kan 

räkna med därifrån. 


LILLA EdEt hALVERAR BIdRAgEn 

Bulletinen har kontaktat Lilla Edets samhällsbyggnadsnämnds f d ordförande 

Niclas Grönvall och fått besked: 

– För 2009 och 20 0 kommer bidragen att halveras. Anledningen är att samhällsbyggnadsnämnden 

i takt med tiden gått back och måste göra besparingsåtgärder. 

Vad som händer efter 20 0 är inte beslutat. Jag vill också passa på 

att poängtera att Lilla Edets kommun vill värna om de enskilda väghållarna och 

ger därför, till skillnad från grannkommunen Trollhättan, ekonomiska bidrag. 

REVs advokat 

Uno Jakobsson 

om kommunala 

bidrag: 

– I dessa tider av nedskärningar och 

minskade skatteintäkter är det en 

del kommuner som skär ner på sådana 

kostnader som inte är lagstadgade. 

Det är kommunens rätt att bestämma 

om de kommunala bidragen. 

Det enda villkor som gäller är att alla 

behandlas lika. Om en vägförening 

får bidrag för något specifikt så har 

kommunens övriga vägföreningar 

rätt till bidrag för motsvarande. Det 

kan handla om att för alla föreningsmedlemmar 

som bor permanent 

inom ett vägföreningsområde 

där det är enskild väghållning får 

föreningen bidrag till väghållningskostnaden. 

Andra ger bidrag utifrån 

antalet längdmeter, dvs fyller upp 

med några procent från det bidrag 

Vägverket ger. 

”Om en vägförening 

får bidrag för 

något specifikt så 

har kommunens 

övriga vägföreningar 

rätt till bidrag för 

motsvarande.” 


REV NYTT 

Var med och påverka 

– gå in på REVs hemsida 

och fyll i enkäten om forskning 

för bättre vägunderhåll 

REV och VTI (Väg- och transportforskningsinstitutet) har 

inlett ett samarbete som syftar till ökade kunskaper om enskilda 

vägar och förbättrade metoder för väghållning av dessa. 

VTI har en lång tradition inom forskning och utveckling 

av byggande, drift och underhåll av vägar. REV organiserar 

ca 10 000 enskilda väghållare som utgör en samhällsekonomiskt 

betydande faktor i Sverige. 

Enskilda vägar är i stor utsträckning lågtrafikerade och 

vanligtvis försedda med slitlager av grus, men omsätter årligen 

i storleksordningen en miljard kronor. För samhället 

som helhet är det betydande summor som står på spel. Men 

för enskilda människor är det avgörande att vägen fungerar 

som den ska. Att vägen har god framkomlighet, är bekväm, 

säker och inte dammar eller medför andra olägenheter. 

Vad är viktigast för er förening? 

För att kunna fokusera på de mest angelägna problemen 

genomförs en enkät bland REVs medlemmar. Enkätstudien 

är ett viktigt stöd vid gemensamma ansökningar om 

medel för FoU-projekt. Resultatet av dessa FoU-projekt 

kommer att föras in såväl i myndigheternas beslutsunderlag 

som i handböcker och regelverk till hjälp för väghållare 

av enskilda vägar. Inledningsvis är det en allmän fråga 

om vilka orsaker som leder till de högsta kostnaderna 

och de allvarligaste problemen för väghållare och användare 

av vägen. Värderingen beror givetvis på vem 

som tillfrågas. För den som bor nära en grusväg kanske 

damm upplevs som ett stort problem medan tvättbrädor 

är värre för den som tvingas köra längre sträckor. Här 

efterfrågas ett sammanvägt svar för den aktuella vägen 

du representerar. 

Vidare finns ett antal specifika frågor kring problem i 

samband med översvämningar (artikel nästa sida). Anledningen 

är att VTI bedömer att området inte är väl 

utforskat och att enkla förbättringar kan göras för att 

minska problemen. Dessutom kommer förmodligen problemen 

att öka med tanke på klimatförändringarna. 

15 oktober = sista chansen att tycka till 

Enkäten finns på REVs hemsida www.revriks.se/enkät/ 

Vti. Vi är tacksamma om ni kan fylla i den senast den 15 

oktober 2009. Eventuella frågor om enkäten besvaras av 

Leif Kronkvist, tel: 0703 96 95 59. 

Text: Robert Karlsson och Leif Kronkvist 


FOTO: JEPPE GUSTAFSSON/ÖSTGÖTA CORRESPONDENTEN

Översvämningsbara 

vägar – angeläget 

väghållarproblem 

Idag översvämmas vägar på grund av bristande dränerings- 

och avvattningskapacitet i samband med stora vattenflöden 

vid extrema vädersituationer. Det finns anledning 

att tro att förändringar i klimatet kan leda till ännu 

större risker för ökade flöden och extrema vattennivåer 

i både hav och sjöar. Även skogsbrukets avverkningar, 

jordbrukets påverkan av landskapet samt ökningen av 

andelen hårdgjorda ytor i städerna kan bidra till ökade 

flöden. Bristande flödeskapacitet i avvattningssystem kan 

orsakas av att flödet missbedömts från början. Det kan 

bero på nyss nämnda flödesförändringar eller så hindras 

flödet av blockerande material, rötter, förskjutna eller 

skadade rör, osv. 

Problemet med översvämningar kan till viss del lösas 

genom att trummor med högre kapacitet installeras. 

Detta är dock en dyr åtgärd som, med tanke på det fåtal 

potentiella passager som påverkas under relativt kort tid, 

oftast inte är försvarbar på det lågtrafikerade vägnätet 

eller skogsvägar. Även om vägen påverkas negativt går 

det ofta att passera det översvämmade området med reducerad 

hastighet. 

Frågan är om det finns åtgärder som i kostnad står i 

rimligare proportion till konsekvenserna av översvämningar 

och som kan mildra till en sådan nivå att de kan 

accepteras? 

Svaret på frågan är beroende av: 

• Konsekvenser av översvämning 

• Behov av användning av vägen 

• Effekten av åtgärder och kostnaden 

förknippad med dessa. 

Det bör finnas åtgärder som i jämförelse med nya trummor 

är avsevärt billigare och ändå mildrar effekterna 

av översvämningar. Mindre åtgärder som ändå avsevärt 

förbättrar villkoren för användning av vägen och sänker 

kostnader för underhåll i samband med översvämningar. 

REVs förhoppning är att samarbetet med VTI (se artikel 

föregående sida) bl a ska kunna ge en lösning på översvämningsproblematiken. 

Text: Robert Karlsson och Leif Kronkvist 

Utbildning för 

styrelseledamöter i 

vägorganisation 

Ta chansen och lär dig mer om lagar och förordningar, 

förvaltningsfrågor, väg- och trafiktekniska frågor, 

statsbidragsfrågor och mycket mer. Anmäl dig 

till REVs, Vägverkets och Lantmäteriets populära 

utbildningar. Kurserna hålls även denna höst runt om i 

landet och brukar snabbt bli fullbokade. Så anmäl dig 

fort till en plats nära dig. 

Kursavgiften är 525 kr per deltagare 

och inkluderar kursdokumentation samt 

enklare förtäring. 

Mer information finns på www.revriks.se. 

Anmälan via e-post eller via telefon 

08-20 2750 till REVs kansli. 

OBS! Alla datum är preliminära. 

Senaste uppdateringarna hittar du på REVs hemsida. 

Kursort VV-reg Vecka/datum 

Falkenberg Väst 6/9 

Tranemo väst 17/9 

Kristianstad Skåne 23/9 

Åstorp Skåne 24/9 

Sollefteå Mitt 28/9 

Hudiksvall Mitt 29/10 

Skellefteå Norr 30/9 

Umeå Norr 1/10 

Vetlanda Sydöst 7/ 0 

Västerås Mälardalen 14/10 

Katrineholm Mälardalen 5/ 0 

Nynäshamn Stockholm 2/11 

Södertälje Stockholm 3/ 

Arvika väst 3/11 

Filipstad väst 4/ 

REV NYTT 


REV NYTT 

Lena Erixon 

– ny generaldirektör för Vägverket 

Under våren har, som framgått 

i media, Vägverket bytt chef. 

Ingemar Skogö som senast lett 

verket är numera landshövding över 

Västmanland. REV tackar Ingemar 

Skogö för gott samarbete och önskar 

lycka till. Vi välkomnar hans 

efterträdare Lena Erixon och ser 

fram emot fortsatt goda relationer. 

Ingemar Skogö har varit en stor tillgång för de 

enskilda väghållarna. Han har förenat lyhördhet 

med ett genuint intresse. När REV och Vägverket 

haft olika uppfattningar har Ingemar Skogö 

alltid varit intresserad och haft tid för att sätta 

sig ner och prata igenom problemen. 

Ny generaldirektör för Vägverket är Lena 

Erixon, som sedan 1982 arbetat i offentliga 

myndigheter. Budgetchef i Täby kommun, de- 

Vinnare av fototävlingen 

”Sveriges vackraste väg” 

Lena Erixon. 

Bland de fina bidragen till REVs fototävling har juryn slutligen 

enats om Koppartorpsvägen i Djupvik-Österhagens 

förening inskickat och fotograferat av Jan Moberg. 

Då första priset är deltagande för två personer på REVs 

jubileumsstämma den 0- oktober ser vi fram emot att 

träffa vinnaren med sällskap. På stämman kommer den andra 

delen av förstapriset – en nytryckt utgåva av EVA-REVhandboken 

– att personligen överlämnas. 

Stort tack till alla som sänt in bidrag till REVs fototävling! 

Ingemar Skogö. 

Nyuppdaterat! 

Här finns det mesta du behöver veta 

om enskild väghållning samlat. 

65 sidor om förvaltning av samfällighetsförening: 

• lagar och förordningar 

• förvaltning 

• vägteknik. 

Informationsmaterial för studiecirkel 

eller självstudier, 

fram-taget i samarbete mellan 

Skogsstyrelsen och REV. 

Pris: 795 kr inkl moms 

(ej medlemmar 595 kr inkl 

moms) 

Ytterligare exemplar: 235 kr 

inkl moms (ej medlemmar 

470 kr inkl moms). 

Beställ från kansliet 

på tel: 08-20 27 50. 


FOTO: RUNE BORGSTRÖM 

FOTO: KERSTIN ALVINGE 

partementssekreterare vid finansdepartementet 

och ekonomidirektör vid Södertälje kommun, 

tidigare ledamot i Väg- och Baninvest och sedan 

2007 ledamot i Länsstyrelsen Dalarnas insynsråd. 

År 2000 kom Lena Erixon som ekonomidirektör 

till Vägverket. Närmast har hon varit chef 

för verksamhetsområde Samhälle. 

Lena Erixon har ett stort engagemang för 

Vägverkets drift- och underhållsverksamhet. 

Hennes ekonomiska sinne gör att särskilda 

förväntningar kan ställas vad avser våra hjärtefrågor, 

som är statlig medfinansiering till: 

• Rätt vägar 

• Med rätt belopp 

• Och rätt användning! 

En annan viktig dimension för Lena Erixon är 

miljö- och klimatfrågor, att säkerställa att miljöhänsyn 

är en naturlig del i all verksamhet. 

Vi önskar Lena välkommen till ett av Sveriges 

viktigaste jobb. Lycka till! 

Text Sven Ivarsson

Kan restprodukten flygaska användas i enskilda 

vägar? Hur fungerar det? Är det miljöfarligt? För 

att få svar på frågorna deltar REV i VTIs projekt: 

kontroll och uppföljning av askvägar – kommunikation 

och acceptans. 

Bakgrunden till REVs engagemang är att flertalet enskilda 

vägar som bekant har dålig bärighet. Ett sätt att komma tillrätta 

med detta problem kan vara att stabilisera de obundna 

lagren i vägkonstruktionen med flygaska. Det finns i dag 

ett antal projekt där flygaska har använts som konstruktionsmaterial. 

Dessutom finns ett antal dokumentationer 

framtagna som beskriver handhavandet av materialet. Vad 

som inte finns verifierat är flygaskans beständighet, dvs 

dess långtidsegenskaper, vilket får till följd att erfarenhetsuppbyggnaden 

blir begränsad och långsam. 

Uppföljning och kontroll 

För att få acceptans bland väghållare, entreprenörer, konsulter 

och miljömyndigheter för användande av flygaska 

REV NYTT 

Passar flygaska i vägkroppar? 

REV deltar i projekt 

krävs det dels uppföljningskontroll av redan ut- 

förda projekt, dels att resultaten kommuniceras. 

Det är särskilt viktigt att visa hur de gjorda tekniska 

egenskaperna och miljöbedömningarna 

överensstämmer med de prognostiserade. Därmed 

finns ett behov av att kontrollera hur askvägarna 

fungerar på lång sikt. 

REV kommer att ingå i projektet som leds av 

företaget Ecoloop och dess projektledare Josef 

Mácsik. I kommande nummer av Bulletinen återkommer 

REV med reportage. 

Text Leif Kronkvist 

VAd äR FLygASKA? 

Flygaska genereras i samband med förbränning 

för energiproduktion t ex för fjärrvärme och 

elproduktion. Utmärkande för flygaska är dess 

härdande egenskaper. (Källa: SGI, Information 

8:4) 


FOTO: BO WALLIN

Gropig väg? Den hyvlar jag! 

Vägarbeten utföres, i Storstockholm 

med omnejd: 

• Hyvling, kameraövervakad 

• Bombering (väglutning för vattenavrinning) 

• Reparation av vägtrummor 

• Dikesrensning 

• Borttagning av stenar i väg 

eller vägkanter med gripskopa 

• Spridning av väggrus 

Medlem i 

Ring: 070 651 90 71 Låg 

F-skattsedel finns. 

Ansvarsförsäkring finns via if. 

HYLTEBRUKS 

SKYLT AB 

Lättmonterat farthinder 

av gummimoduler 

Begär vår broschyr! 

Tel. 0345-109 70 

Fax. 0345-172 70 

info@winterquist.com 

SKYLTAR • VÄGGRIND– BOM 

– Det ni behöver finns hos 

www.skogma.se 

Skogmahuset, 830 70 Hammerdal 

Tel 0644-721 00 • Fax 0644-710 87 

framkörningsavgift! 

Kostnadsfri rådgivning 

i vägjuridik till 

REVs medlemmar 

Vi har särskild inriktning mot: 

fastighetsrätt, vägjuridik, 

miljöskador, boutredningar 

och arvsrätt. 

Bengt Nydahl, 

Uno Jakobsson och 

Line Zandén Gren 



Tel 08-723 15 00 

info@lindhes.se 

www.lindhes.se i samarbete med REV sedan 1968 


HYLTEBRUKS SKYLT AB 

Din totalleverantör av trafiktekniska produkter 

Visslebo 

M 

Begär vår broschyr! 

VÄGMÄRKEN 

VÄGGRINDAR 

TRAFIKSPEGLAR 

REKLAMSKYLTAR 

FORDONSSKYLTAR 

RÅGÅNGSSTOLPAR 

AVSTÄNGNINGSMATERIAL 

SNÖKÄPPAR & SANDLÅDOR 

Kör sakta 

lekande 

barn 

Tel. 0345-109 70, Fax. 0345-172 70, E-post. info@winterquist.com 

Hemsida 

från 

enskildvag.se 

Endast 

1625:-/år* 

Specialisterna på beläggning av 

Enskilda Vägar 

Beläggning av grusvägar. 

Nya slitlager p å beläggningar. 

Hållagning med maskin. 

Förstärkning med 

indränkt makadam. 

Kontakta oss för rådgivning! 

MASAB ASFALT AB 

Wiboms v äg 8, 171 60 Solna 

Tel 08-730 31 20 

Arbetschefer: 

Tel 070-690 53 70, -71, -72 

www.masabasfalt.com 

Skaffa hemsida till 

vägföreningen! 

En hemsida är ett utmärkt sätt för alla att 

veta vad som händer i området och kommunicera 

med medlemmar och styrelse. Dessutom 

spar ni portopengar och brevpapper. Sidan är 

mycket enkel att använda; hanterar du Word 

kan du administrera sidan. 

För mer information gå in på 

www.dinvag.enskildvag.se och/eller ring Håkan Lindström på 

tfn 033 21 15 63 eller maila till info@enskildvag.se 

* Startavgift på 1 000:- 

tillkommer första året. 

FÖR VÄGEN 

Förhindrar imbildning 

Hydro-klean-tekniken förhindrar imbildning vid temperaturer över 0 

grader. Vid regn och dagg kommer du att ha en skarp bild. Vid 

temperaturer under 0 grader kommer Hydro-spegeln att ge en mycket 

bättre bild jämfört med traditionella speglar. 

Underhållsfri 

Hydro-klean-tekniken förhindrar ansamling av smuts på spegelytan. 

Efter varje regn är spegeln rengjord. Vilket garanterar en klar bild 

under lång tid. 

Vattendroppar 

Spegelyta 

Diffus reflektion orsakad av 

vattendroppar 

Tel 054-51 21 30 

Fax 054-51 21 39 

Komplett sortiment för väg och 

skyltning besök vår hemsida 

www.provia.net 

Konventionella speglar HYDRO speglar 

Box 9, 

663 21 Skoghall 

Skikt av Super-Hydrophillic 

Jämn vattenfilm 

Spegelyta 

Normal reflektion tack vare 

Super-hydrophilic skiktet 

Besök: Vidövägen 1 

www.provia.net 

Bulletinen 

Annonsera i 

REV Bulletinen! 

Ring kansliet 

08-20 27 50 

Utgivningsplan 2009 


Vattenfilm 

nr4/09 

Sista bokningsdag 3 nov 

Annonsoriginal 0 nov 

Utgivning 8 dec

Prenumerera 

på REV Bulletinen 

för bara 80 kr/år 

Är det fler i vägföreningen som vill ha Bulletinen direkt i 

brevlådan? I REV-medlemskapet ingår ett exemplar av 

Bulletinen. Ytterligare exemplar kostar 80 kr/år 

för medlemmar och 0 kr/år för övriga. 

Ring REVs kansli, tel 08-20 27 50, och beställ 

din prenumeration. 

B POSTTIDNING: 

Returadress: 

REV, Riksförbundet Enskilda Vägar 



1 1 1 0 1 3 4 0 0 

Vägen framåt! 

Använd VägFas för administration av er vägförening 

• 

• 

• 

• 


Slipp Excel arken! – Gör allt mycket mera effektivt och enklare. Hanterar andelstal även enligt ton/km metoden. Hanterar bidrag och fasta avgifter per fastighet. Underh 

Du får ett komplett medlemsregister 

Du får utskrift och beräkning av medlemsavgifter 

baserat på bl.a andelstal och ägarandelar 

Du får fakturajournalen som visar betalda och förfallna 

medlemsavgifter, samt utskrift av påminnelser 

Du får utskrift av debiteringslängd och medlemsförteckning 

Du kan skapa utskrifter på BG- och PG-avier 

• 

Ladda ner och prova VägFas gratis på www.vagnu.se 

VägFas fungerar på Windows 2000/XP/Vista. 

VägNu AB 

Flintvägen 91 

141 34 Huddinge 

Fax: 0176-799 59 

E-post: info@vagnu.se 

ållsavtal ger dig nya programfunktioner. Användarvänligt! Vem som helst kan administrera. Utvecklat i Sverige. Medlemmar i REV får 20% rabatt. Testa helt gratis. 

Bulletinen 

Riksförbundet Enskilda Vägars medlemstidning Nr 2• 2009 

REV uppmanar Vägverket – omarbeta projektet ”Enskilda vägar i framtiden” • Alle- 

mansrättens möjligheter och problem • Så tar ni vägsamfälligheten in i 2000talet 

Advokaten och lantmätaren berättar • Bussar och gupp på enskilda vägnätet 

1 Bulletinen Nr 2 

Bullen nr2–09.indd 1 09-05-07 00.23.05 

www.vagnu.se 

• 2009

år 2009, nr.3 - Birka samfällighetsförening

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template ?