Aktum nr 2 (Extra)

aktum 

a k t u e l l t v i d u m e å u n i v e r s i t e t v å r e n 2 0 0 7 

en tidning om forskning och utbildning 

Hedersdoktor Fuglesang på besök 

Vägen till framtiden går genom skogen 

Kiruna – nytt utvecklingsområde

Omslagsbild Samuel Bengtson 

aktum 

a k t u e l l t v i d 

u m e å u n i v e r s i t e t 

v å r e n 2 0 0 7 

Ansvarig utgivare 

Ulrika Bergfors Kriström 

Redaktör 

Jonas Ericson 

Tel 090-786 99 45 

jonas.ericson@adm.umu.se 

aktum@adm.umu.se 

Tidigare nummer av Aktum Extra 

www.umu.se/infoenheten/umu_internt/aktum 

Adress 

Informationsenheten 

Umeå universitet 

901 87 Umeå 

www.umu.se 

Tel 090-786 50 00 (vx) 

Fax 090-786 99 95 

Redaktion 

Jonas Ericson 

Carina Dahlberg 

Stefan Lybeck 

Redaktionsråd 

Kristina Sjögren 

Camilla Norrbin 

Barbro Renkel 

Gunnel Grelsson 

Tommy Ericsson 

Dan Frost 

Kjell Grankvist 

Jan Mannberg 

Layout/produktion/repro 

Print & Media, Umeå universitet 

Tryck 

Nya Tryckeri City Umeå AB 

Upplaga 

19 900 

EXTRA 

L 

l e d a r e n 

Fortsatt framåt under 2007! 

2006 var på många sätt både ett händelserikt och framgångsrikt år för umeå universitet. 

under året identifierades tolv starka forskningsområden. externa bedömare slog ganska omgående 

fast att flera av dessa ligger i den nationella och i många fall internationella forskningsfronten. 

Även inom grundutbildningen har universitetet haft framgångar. designhögskolans utbildningar 

rankades bland de bästa i världen och Handelshögskolan vid umeå universitet (usBe) tilldelades 

kvalitetsstämpeln eQuis som en av totalt tio ekonomutbildningar i norden. 

För att ytterligare stärka umeå universitets konkurrenskraft togs Handlingsplan 2007-2009, som 

innehåller kraftfulla satsningar inom forskning, utbildning och samverkan på totalt 246 miljoner 

kronor, fram under året. 

men vi nöjer oss inte med detta. För att förstärka vår position ytterligare måste vi fortsätta att utvecklas 

och satsa framåt. 

under 2007 vill vi verka för ökad internationalisering eftersom vi är övertygade om att det höjer 

kvaliteten såväl på forskningen som på utbildningen. 

vi tänker starta en unik arkitektutbildning med konstnärlig profil som ska utformas och genomföras 

i nära samarbete med avnämarna och ha ett rikt inslag av internationella lärare och studenter. 

vi vill öka volymen på läkarutbildningen med 40 platser och tandläkarutbildningen med 15 platser 

per år. detta för att ta vårt ansvar för både nationella och regionala behov. 

vi vill göra en större satsning i kiruna inom miljöområdet i bred bemärkelse. 

vi vill satsa på kvinnors meritering för att höja deras konkurrenskraft. umeå universitet är ett 

av landets mest jämställda lärosäten men vi har fortfarande en bit kvar innan jämställdheten är 

ett faktum. 

vi vill inrätta en forskarskola för yrkesverksamma lärare samt bygga upp ett nationellt yrkes- 

pedagogiskt centrum. 

kort sagt vi vill bli bättre genom ständig förnyelse och förbättring. 

Göran Sandberg, rektor

I n n E H å L L 

Varför har just du fått Aktum Extra? 

– För att vi vid Umeå universitet vill att du ska få läsa om vår verksamhet! Två gånger om 

året, vår och höst, förvandlas vår personaltidning Aktum till Aktum Extra. Här berättar vi 

om ny spännande forskning, nya utbildningar och intressanta människor vid vårt universitet. 

Här utökar vi också målgruppen ordentligt och når människor långt utanför campus. Du som 

läser detta kanske är en av våra många före detta studenter, du kanske arbetar inom näringslivet, 

vid någon myndighet eller organisation, eller kanske inom politiken. Välkommen till 

Aktum Extra våren 2007! 

Jonas Ericson, redaktör 

Christer Fuglesang – Från universum till universum 4 

mångmiljonsatsning i kiruna på miljöfrågor 6 

Bentes forskning ett fönster mot framtiden 8 

nationellt forskningscentrum till umeå 9 

vägen till framtiden går genom skogen 10 

umeå på väg mot kulturhuvudstad 2014 12 

uB återinvigt 13 

Profilen linda Persson – vinden har vänt 14 

valborg på campus – nu också i svt 17 

Hållbar utveckling i fokus på kunskapsnoden 18 

uppdrag – hållbar utveckling 20 

ett litet steg för Fuglesang, ett gigantiskt kliv för umeå universitet 21 

alumn anna Bergstrand: – Jag kan flyga! 22 

saab-forskare doktorerar på krockanalys 24 

umeåforskare upptäcker nytt signalsystem i hjärnan 26 

Företagsamt lärande: – alla lär sig på olika sätt 27 

lars ny rektor på Handelshögskolan 29 

Gabriella stenberg kåserar om rymdhjältar 32 

aktum extra • våren 20 07

Christer Fuglesang 

Från universum till Universum 

aktum extra • våren 20 07 

– I framtiden kommer det att behövas fler svenska 

astronauter, och de kommer att rekryteras ur era led, 

dagens studenter. Det sa Christer Fuglesang, rymd- 

hjälte och hedersdoktor på besök i Universum, 

Umeå universitet. 

Ett minnesvärt ögonblick. 

Artem Pavlenko, David 

Andersson och Birk Hagström 

var mycket glada över att få 

Christer Fuglesangs autograf.

Knappa tretton dygn i december 2006 gjorde honom odödlig, 

han blev Sveriges första rymdhjälte. Det var ombord på Discovery 

Christer Fuglesang blev första svensk i rymden och därmed 

med besked blåste liv i landets lite slumrande rymdintresse. 

Som andra anhalt i Sverige, efter Stockholm, besökte han 

Umeå universitet för att berätta om sina upplevelser. Och intresset 

var enormt. 

– Jag tror på människans framtid i rymden, sa Christer till 

1 000 åhörare i Aula Nordica, beläget i anrika byggnaden Universum, 

mitt på campus. Just nu tycker jag att det är oerhört 

spännande att NASA åter har siktet inställt på månen. På deras 

agenda ligger att ta fram en raket som kan ta oss dit, kanske 

är den startklar redan 2019. 

I dag är det nästan 40 år sedan Armstrong satte ner sin fot 

där, och Christer tror att det nu är dags att på allvar överväga 

en kolonisering av månen. Enligt honom finns det två starka 

skäl till att återvända till dit. Först och främst för att etablera 

en permanent månbas för laboratorieverksamhet. Skäl nummer 

två involverar den röda planeten. 

den som tycker att rymdindustrin är ett enda stort 

slöseri med pengar, kan kanske trösta sig med att 

forskningen faktiskt har gett oss vanliga dödliga 

några bra saker. till exempel kardborrebandet, som 

ursprungligen togs fram för att kunna hålla ordning 

på saker i en kabin där tyngdlöshet råder. meteorologins 

och miljöforskningens nytta av satelliter kan 

heller knappast överskattas. 

Namn: Christer Fuglesang 

Ålder: fyller 50 i mars 

Bakgrund: Sveriges första astronaut, 

hedersdoktor vid Umeå universitet, 

är den 449:e personen i rymden 

Aktuell: Besökte Umeå universitet 

och berättade om sitt rymdäventyr 

– Mars. Ett naturligt andra steg är att sända bemannade farkoster 

till Mars. Det är faktiskt sannolikt att Mars blir beboeligt 

om några hundra år, men det är först efter att en terrifiering 

har skett, det vill säga ett skapande av någon slags artificiell 

atmosfär, för människan att leva i. 

Och till framtida rymdflygningar behövs nya astronauter. ESA, 

European Space Agency, kommer att starta en ny ansökningsomgång, 

troligen i början av nästa år. Men den som vill bli astronaut 

kommer att måsta ta sig genom ett nålsöga, bara fyra 

nya astronauter i hela Europa kommer att utses. 

– Läs naturvetenskapliga ämnen eller medicin, säger Christer, 

det är en bra grund för den som vill ut i rymden. På sikt 

måste vi öka intresset för dessa ämnen redan i grundskolan. 

En annan möjlighet till att lämna jordens atmosfär är ju att 

bli rymdturist, ett nytt fenomen som Christer välkomnar. 

– Rymdverksamhet är kostsamt, och detta är ett nytt sätt 

att finansiera det på. Ryssarna har tagit fasta på det och säljer 

biljetter för 20 miljoner dollar stycket. 

Han fyller 50 år i dagarna, men det finns goda förhoppningar 

om en flygning till innan pension. 

– Rymdfärjan pensioneras år 2010 och jag tror att jag kan 

vara aktuell för ännu en flygning innan dess. Det optimala hade 

varit att vara uppe lite längre den gången, två veckor var lite 

kort, dagarna var så hårt uppbokade av arbete. Jag hade gärna 

spenderat lite mer tid till att titta på och fotografera jorden – 

och till att leka med tyngdlösheten. 

Okej, han har nu uppnått det ingen annan svensk har uppnått, 

han blev den första svensken i rymden. Vilket mål siktar 

han då på nu? 

– Att bli den andre svensken i rymden, ler Christer. 

TEXT JOnAS ERICSOn 

BILD SAmUEL BEnGTSOn 


mångmiljonsatsning 

i Kiruna på miljöfrågor 

I Kirunaregionen syns globala klimatförändringar tidigt. För att 

kunna bromsa en ödesdiger utveckling behövs kunskap. Umeå 

universitet satsar nu offensivt i Kiruna för att öka kunskaperna 

om hur vi kan använda våra ekosystem på ett hållbart sätt. 


Hösten 2007 startar Umeå universitet ett flertal utbildningar 

i Kiruna om bland annat klimatförändringarnas effekter, ekoturismens 

möjligheter och stadsomvandlingen i Kiruna. Under 

2008 beräknas fler än 150 studenter läsa i Kiruna, från både 

Sverige och andra delar av världen. Den totala satsningen på 

utbildning och forskning i Kiruna inom miljöområdet motsvarar 

i sådana fall 20 miljoner kronor per år. 

– Kirunaregionen kommer att spela en stor roll för den 

framtida miljöforskningen eftersom området fungerar som en 

väckarklocka för globala klimatförändringar. Här finns dessutom 

oförstörda fjäll och naturskogar samt outbyggda älvar. De 

här förutsättningarna saknar motstycke på andra universitetsorter 

i Europa, säger Göran Sandberg, rektor vid Umeå universitet. 

Redan i dag bedriver Umeå universitet internationellt framstående 

forskning om klimatförändringar inom Climate Impacts 

Research Centre (CIRC) vid Abisko naturvetenskapliga 

station, 10 mil nordväst om Kiruna. Satsningen är en del av 

Umeå universitets starka forskningsområde ”Ekosystem i förändring”. 

Den ingår också i det nya utvecklingsområdet ”Hållbar 

utveckling”. 

Kiruna kommun deltar aktivt vid planeringen av Umeå universitets 

utbildningsinsatser i Kiruna. Andra viktiga samarbetspartner 

är Lapplands kommunalförbund, länsstyrelsen i Norrbotten, 

Icehotel i Jukkasjärvi och LKAB. Satsningen kommer 

att bli en resurs för hela länets tillväxt och utveckling. 

– För näringsliv och offentliga aktörer verksamma i kommunen, 

innebär satsningen en möjlighet att knyta nya kontakter 

med akademin. Det kan i sin tur leda till många nya spännande 

utvecklings- och forskningsprojekt inom miljöområdet, 

säger Kirunas kommunalråd Kenneth Stålnacke. 

I framtiden kan även kurser i andra ämnen än ekologi och 

miljö ges i Kiruna, till exempel med koppling till samiska intressen. 

Utbildningsutbudet kommer troligen att utvecklas ytterligare. 

– Umeå universitet stärker i och med detta sin position som 

hela Norrlands universitet med verksamhet från Gävle i söder 

till Abisko i norr. Förutsättningarna är stora för att Kiruna ska 

bli en internationell mötesplats inom miljöområdet, säger Åsa 

Bergenheim, prorektor vid Umeå universitet. 

TEXT KARIn WIKmAn 

BILD KEnnETH PAULSSOn

UTBILDnInGAR 

Klimatförändringar 

Fjällbotanik a, 5p, sommarkurs 

Fjällekologi a, 5p, sommarkurs 

Fjällekologi C, 10p 

alpina ekosystem, 10p 

alpin geoekologi, 10p 

naturresurser 

naturguideutbildning, 80p 

(i samarbete med Lapplands Kommunalförbund) 

turism och naturresurser, 10p 

Fiskebiologi och fiskevård, 10p 

viltbiologi och viltvård, 10p 

Extrema arktiska miljöer 

interaktionsdesign i extrema miljöer, 10p 

testmetodik i extrema miljöer, 10p 

utomhuspedagogik, 5p 

Hållbar utveckling 

Hållbarhet i praktiken, 10p 

Umeå universitet satsar på Kirunaregionen. Det gör LKAB också, i förgrunden syns några av de hus som kommer att rivas när gruvan växer under staden. 


Bentes forskning ett 

fönster mot framtiden 


– När klimatet ändras får vi ett behov av 

att kunna förutsäga hur framtidens 

natur kommer att se ut, menar Bente 

Jessen Graae. Hur kommer till exempel 

växtligheten att vara fördelad i landskapet? 

Hur kommer betesområden för renar 

att påverkas? Kommer de svenska 

fjällen att förvandlas från kalfjäll till skogsland? 

Konsekvenser för näringsliv men också 

turism är alltså konkreta exempel på 

vad man försöker få mer information 

kring vid forskningsstationen i Abisko. 

Bente forskar bland annat på hur växter 

förökar och förflyttar sig i samband med 

klimatförändringar. Den långa vintern i 

norra Sverige gör emellertid att säsong- 

en för fältstudier är begränsad. Mellan 

maj och september kan forskarna använda 

naturen som laboratorium. För tillfället 

genomför hon undersökningar inomhus, 

bland annat genom att titta på 

hur olika arter av groddar klarar en viss 

temperatur. Dessutom skriver hon artiklar 

relaterade till forskningen. 

Under Abiskos sommarmånader kommer 

Bente att genomföra bland annat ett 

projekt som tidigare utförts på Grönland 

där hon var stationerad innan hon kom 

till Abisko för fyra år sedan. Projektet syftar 

till att ta reda på om vissa växter klarar 

av en varmare och fuktigare miljö och 

hur de påverkas av detta. Kan de inte 

Bente Jessen Graae är 

en av sju forskare som 

jobbar på Climate Impacts 

Research Centre (CIRC). 

Hennes forskning utgör 

en del i det pussel som 

forskare världen över 

ständigt försöker lägga för 

att få en helhetsbild över 

hur klimatförändringar 

påverkar naturen. 

överleva i ett varmare klimat måste de 

flytta på sig. 

– Frågan är om växterna hinner flytta 

sig i tid och till rätt ställe för att kunna 

överleva. Experimentet på Grönland 

visade att växterna där inte trivdes särskilt 

bra i värme. 

I Abisko kommer man dessutom att 

lägga till fukt som parameter för att få en 

annan bild av hur växterna reagerar. Forskningen 

hon genomför innefattar mest 

skogsväxter och alpina växter. Projektet 

att undersöka hur växtligheten klarar klimatförändringar 

kommer att pågå till 

2008. 

TEXT HAnnES FORSSELL 

BILD RASmUS EJRnAES

nationellt 

forskningscentrum 

för molekylär 

infektionsmedicin 

till Umeå 

Vetenskapsrådet har valt Umeå universitet 

som plats för att bygga upp vad som blir 

landets enda laboratorium i molekylär 

infektionsmedicin. Syftet med satsningen, 

som består av 77,5 miljoner kronor under 

fem år, är bland annat att stärka svensk 

forskning och öka dynamiken inom om- 

rådet molekylärmedicin. 

Konstverket Delarna och helheten av åke Lagerborg 

bjuder på i sammanhanget mångbottnad symbolik 

bakom forskarteamet. Från vänster, Tomas Borén, 

Hans Wolf-Watz, Anders Sjöstedt, Sven Bergström 

och Bernt Eric Uhlin. 

– En av de bästa platserna i Europa för att studera bakteriers 

sjukdomsframkallande egenskaper. Så lät utlåtandet när en internationell 

expertgrupp anlitades av Vetenskapsrådet för att 

granska vilket av Sveriges universitet med medicinsk fakultet 

som var lämpligast att anlägga laboratoriet vid. Vetenskapsrådet 

valde Umeå universitet bland annat på grund av ”Umeå 

universitets engagemang och långsiktighet i satsningen samt 

universitetets närmare koppling till EMBL”. 

På sikt är det nämligen tänkt att Umeå ska bli den svenska 

samlingspunkten i det europeiska molekylärbiologiska lab- 

oratoriet EMBL, med huvudlaboratorium i Heidelberg och 

noder i Hamburg, Grenoble, Hinxton och Monterotondo. 

Forskning vid laboratoriet i Heidelberg har bland annat lett till 

Nobelpriset i Medicin 1995. 

– Att ingå i ett nära samarbete med EMBL skulle bland annat 

innebära tillgång till avancerade forskningsanläggningar 

och specialutrustning, samtidigt som vi får möjlighet att samverka 

med forskargrupper från hela Europa, säger Bernt Eric 

Uhlin vid institutionen för molekylärbiologi. 

Uhlin ingår i Umeå Centre for microbial Research, en grupp 

bestående av internationellt erkända Umeåforskare som ligger 

bakom ansökan till Vetenskapsrådet. Forskarna har bland 

annat framgångsrikt analyserat de molekylära mekanismer 

som gör bakterier, virus och parasiter sjukdomsframkallande. 

Detta har stor betydelse vid utveckling av vacciner. 

TEXT HAnS FäLLmAn 

BILD HAnnES FORSSELL 


Vägen till framtiden 

går genom skogen 

Vi måste satsa brett och prova tänkbara 

biobränslen, säger professor Anders nordin. 

10 aktum extra • våren 20 07 

Etanol, metanol och biodiesel som 

fordonsbränsle. Energi i ny form till 

Volvo Lastvagnar i Umeå, som blir 

världens första gröna fordonsfabrik. 

Biobränslesatsningen i BioFuel 

Region är bred, och med i högsta 

grad är Umeå universitets forskare. 

Stigande priser och minskande tillgång på olja samt tillförsel 

av koldioxid och andra ämnen till miljön. Argumenten för 

alternativa bränslen är kända. 

Visionen bakom BioFuel Region, alltså Västernorrland och 

Västerbotten, är att bli världsledande i omställningen till biodrivmedel. 

Bränslet i sig är inte den stora exportmöjligheten. 

Arbetstillfällen ska främst skapas genom utveckling för att exportera 

utrustning och kunnande. 

En av satsningarna är en världsunik pilotanläggning i Örnsköldsvik 

och kommersialisering av processerna via BioFuel 

Industries AB, ett regionalt konsortium som ägs av bland 

annat energibolagen i Örnsköldsvik, Umeå och Skellefteå. 

Bolaget siktar i första hand på storskalig produktion av etanol 

ur cellulosa, ett bränsle som ”ligger i tiden” och som är kommersiellt 

gångbart. Planer finns på tre större produktionsanläggningar 

i regionen. 

Professor Anita Sellstedt vid Umeå Plant Science Centre 

spelar en viktig roll. Efter svampplockning av det ovanligare 

slaget har hon patenterat en svampmix som ökar effektiviteten 

vid etanolproduktion. Den har begränsats av att etanol inte 

kunnat utvinnas ur det så kallade 5-kolsocker som ingår i skogsråvaran. 

– Tanken på detta etsade sig fast i huvudet. Eftersom naturen 

kan bryta ned sockret, så borde det finnas en lösning, 

säger Anita Sellstedt. 

Vid en skogspromenad hittade hon en rutten träbit, som 

hon tog med sig till jobbet. Odling av mikroorganismerna i 

träbiten ledde fram till en speciell svampmix, som i försök 

har bidragit till att öka mängden utvunnen etanol ur 5-kol-

socker från 5 till 23 gram etanol per 

liter råvara. 

Ett kommande inslag i biorepertoaren 

är produktion av diesel. Som Aktum 

Extra berättade för ett par år sedan har 

forskare vid Umeå universitet tagit fram 

en ”gengasprocess” för tillverkning av 

syntetisk diesel och andra biobränslen. 

En svag länk har varit inmatningen 

av råvaran (grenar, bark och andra restprodukter 

från skogen). Tidigare har man 

sett pelletering som den bästa lösningen. 

Doktoranden Kristoffer Persson, 

Energiteknik och Termisk processkemi 

(ETPC), har dock utvecklat en mycket 

bättre metod, nämligen att rosta råvaran. 

– Den blir ungefär som snabbkaffe. Den 

rostvärme som används är billig och 

den tas dessutom tillbaka i nästa steg, 

malningen, som kräver mindre energi 

och tillåter billigare förgasningsreaktorer, 

säger Anders Nordin, professor i energiteknik 

vid Umeå universitet. 

Med denna metod uppnås en verkningsgrad 

om drygt 60 procent driv- 

medel per energienhet biomassa. Det är 

klart mer än de 25 procent som gäller 

för etanol. 

Professor Anita Sellstedt fick 

en genial idé i svampskogen. 

– Men det är helt rätt att satsa på etanol. 

Vi måste i dag satsa brett och pröva alla 

tänkbara vägar, säger Anders Nordin. 

Det är heller inte tvekan som ligger 

bakom beslutet inom BioFuel Industries 

att den första av de tre planerade fabrikerna 

ska dimensioneras för 6 000– 

10 000 kubikmeter etanol i stället för 

60 000, som var det tidigare målet. 

– Nej, inte alls. Vi har bara beslutat 

oss för att skala upp successivt för att ta 

ett tekniksteg i taget. På det sättet kan vi 

också i framtiden testa andra bränslen. 

Vi håller dörrarna öppna för alla alternativa 

bränsletyper, säger Curt Åström, vd 

för Umeå Energi. 

Bolaget har tecknat ett samarbets- 

avtal med Volvo Lastvagnar och Umeå 

universitet om utveckling av en ny förgasningsprocess. 

En anläggning planeras 

vid hyttfabriken. Här ska rostade skogsindustriella 

restprodukter malas ned och 

förgasas till biosyntesgas. När den kan 

ersätta den gasol som används i måleriet 

blir fabriken den första koldioxid- 

neutrala fordonsfabriken i världen. 

Detta möjliggörs av de idéer som 

utvecklats vid bland annat ETPC, där 

man också söker patent för rostnings- 

och förgasningsprocesserna samt de integrerade 

systemen. 

– Avtal med Örnsköldsvik Energi, 

Volvo och Umeå Energi gör det möjligt 

att kostnadseffektivt testa och utvärdera 

det hela i industriell skala, säger Anders 

Nordin. 

Därefter ska processerna skalas upp 

och förses med kommersiellt tillgänglig 

teknik för drivmedelssyntes. 

Ytterligare en ”trädgren” utgörs av planerna 

på att tillverka fordonsbränsle i 

form av syntesgas från svartlut. Den innehåller 

bland annat lignin och är en energirik 

restprodukt vid massatillverkning. 

I dagsläget eldas svartluten upp i massabrukens 

sodapannor, vilket innebär 

energiutvinning med låg verkningsgrad. 

Men inom en snar framtid ska kommersiell 

anläggning, baserad på utvecklingsarbete 

i Piteå, tillverka drivmedel genom 

svartlutsförgasning. 

Tekniken ägs av Chemrec och en sjättedel 

av forskningsprogrammet bakom 

satsningen faller på Umeå universitet, 

som har sex forskare engagerade i projektet. 

TEXT CLAES BJöRnBERG 

BILD mATTIAS PETTERSSOn 

OCH JOHAn GUnSéUS 

aktum extra • våren 20 07 11

umeå på väg mot Kulturhuvudstad 2014 

Umeå kandiderar till europeisk Kulturhuvudstad 2014 och Umeå universitet är med på resan. 

Cathrin Alenskär, en av två 


– Kultur är ett vitt begrepp som inte bara 

innefattar konst, teater och liknande, säger 

Åsa Bergenheim, prorektor och ordförande 

i Kulturgruppen vid Umeå universitet. 

I den rådande definitionen av 

kultur ryms bland annat också vetenskap 

och idrott. Umeå universitet spelar därför 

projektledare för kulturhuvud- 

stadssatsningen, och åsa 

Bergenheim, prorektor och 

gruppledare för Umeå 

universitets kulturgrupp. 

en central roll på arenan och det är naturligt 

för oss att engagera oss i detta. 

Redan nu finns många starka kulturkort 

på campus. Kultur på Campus, som 

varje månad levererar mellan två och fyra 

kulturella arrangemang runt om campus, 

och Iksu, som är Europas största inom- 

husarena för idrott. Därtill kommer all 

den kunskapsproduktion och kunskapsspridning 

som dagligen sker. 

– Nu ska vi samla allt under ett paraply, 

ett paraply som också kommer att 

rymma massor av nya idéer. Jag tror att 

detta kommer att ge oss ett campus med 

högre livskvalitet, säger Åsa. 

En av idéerna som redan finns under 

paraplyet kallas Fredagsscen och är en 

förlängning av Kultur på Campus befintliga 

verksamhet. Fredagsscen innebär att 

det varje fredag på en fast plats sker något 

kulturellt intressant. 

En annan idé går ut på att utnyttja 

mörkret och kylan genom att vintertid 

visa bio på storskärm utomhus. 

– Vi kallar det Bivackbio, man sitter 

bekvämt under stjärnorna i snöbivacker 

på den frusna dammen mitt på campus. 

Servering av varma drycker och utlåning 

av liggunderlag/renfällar finns. 

Syftet med europeisk kulturhuvudstad 

är att framhäva de europeiska kulturernas 

mångfald och gemensamma drag. 

– Och campus är i hög grad en kulturell 

mötesplats. Vi vill bli bättre på att 

öppna upp campus för medborgare som 

inte vanligen rör sig hos oss, men vi vill 

också bli bättre på att synas runt om i 

staden och regionen. Samarbetet mellan 

Umeå universitet och Umeå stad är 

också av tradition starkt, något som till 

exempel gav frukt i form av att Umeå 

utsågs till Studentstad 2006. 

Läs mer på: och 

. 


BILD GöSTA WEnDELIUS 

europeiska kulturhuvudstaden är ett 

årligt evenemang med syfte att belysa 

det gemensamma kulturarvet och väcka 

intresse för den kulturella rikedom som 

finns inom eu. varje år utses en eller 

flera europeiska städer till kulturhuvudstad. 

år 2014 är det sveriges tur. då ska 

en stad i sverige och en stad i lettland 

utses till europeisk kulturhuvudstad.

UB återinvigt 

Under pompa och ståt invigdes det 

utbyggda Universitetsbiblioteket inför 

mängder av besökare. 

– Nu får vi ett modernt universitetsbibliotek, som är anpassat 

till dagens krav från våra studenter och forskare. ”Åt var och 

en efter behov” är ett gammalt talesätt som passar i sammanhanget. 

Både den nya studenten och den erfarna forskaren ska 

hitta sitt UB. Vi har nu skapat en funktionell och varierad studie- 

och forskningsmiljö, där man kan studera i grupper, på 

egen hand eller arbeta vid någon dator, sa överbibliotekarie 

Kjell Jonsson i sitt invigningstal. 

Om- och tillbyggnaden innebär en ökning av golvytan på 

2 100 kvadratmeter, fördelat på tre plan. Antalet datorer för 

besökarna har nästan fördubblats, från 60 till 113. I forsknings- 

B i l d r u ta n B 

R 

Regina Santamäki Fischer från 

institutionen för omvårdnad blev 

den första doktoranden att spika 

upp avhandling i UB:s lokaler. 

arkivets gamla lokaler finns nu fem inglasade rum och ett stort 

forskarrum för behöriga forskare. Både UB och forskningsarkivet 

har fått var sitt slutet magasin för värdefulla och känsliga 

böcker och handskrifter. 

Den totala kostnaden för om- och tillbyggnaden av universitetsbiblioteket 

ligger i storleksordningen 48 miljoner kronor. 

Tilläggas kan att UB i fjol hade nästan 900 000 besök och 

måste betraktas som Umeå universitets hjärta. 

TEXT STEFAn LyBECK 

BILD mATTIAS PETTERSSOn 

Utbildningsminister 

Leijonborg på besök 

umeå Plant science Centre 

(uPsC) och designhögskolan 

gästades när utbildningsminister 

lars leijonborg var på besök vid 

umeå universitet. 

uPsC har en världsledande 

position inom sitt vetenskapsområde 

växtbioteknik och idag innehåller 

170 forskare från hela 34 

nationer. 



PP r o F i l e n 


Vinden har vänt 

Det fanns en tid då miljöbilen ansågs foträt och 

töntig. nu vill alla köra så det ryker i en bil som inte 

eldar på växthuseffekten. Den attitydförändringen 

gör Linda Perssons arbete lättare. Hon jobbar 

nämligen för fler miljöbilar på Stockholms gator. 

Det är fredag en riktig stockholmsvinter. Grått och plusgrader, 

men isarna ligger blanka och Linda Persson fundera på att åka 

Vikingarännet i helgen. Hon gillar både långfärdsskridskor och 

miljövänliga transporter, och ett grönare sätt att ta sig från Uppsala 

till Stockholm än på skridskor är svårt att tänka sig. På 

skrivbordet i hennes arbetsrum i Miljöförvaltningens lokaler 

högt upp i det stora tegelhuset på Fleminggatan på Kungsholmen 

ligger en liten bok om världens sämsta bilar. Genom fönstret 

ser man bilarna på Klarastrandsleden som en pyrande påminnelse 

om hur svårt vi har att komma till rätta med de 

negativa effekterna av bilismen. Att få bukt med det i Stockholm 

är lite hårdraget Linda Perssons jobb sedan i mars. 

Det var då hon började sin tjänst som biträdande projektledare 

på ”Miljöbilar i Stockholm”. Det är Stockholms stads 

satsning för att snabba på övergången till miljöbilar och förnybara 

fordonsbränslen. 

– Det är ett spännande, roligt och viktigt arbete. Miljöbilar 

är inte hela svaret på frågan hur klimatfrågan ska lösas, men 

det är en viktig pusselbit på vägen dit. Vi vill att Stockholm 

ska vara ett skyltfönster på det här området, säger Linda Persson 

när vi slagit oss ned i ett konferensrum. 

Staden kan påskynda utvecklingen på flera sätt. Det kan ske 

som kravställare vid inköp, men också som inspiratör och in- 

Namn: Linda Persson 

Ålder: 30 år 

Yrke: Biträdande projektledare på Miljöbilar 

i Stockholm. Där jobbar hon främst med två 

EU-projekt. 

Utbildning: Pol. mag. med miljöinriktning. 

Intressen: Sjunga, både med och utan 

andra. Tycker också om att åka långfärdsskridskor. 

Favoritbil: En Hummer. Skojar bara. Skulle 

vilja ha en Volvo V70 gasbil. 

Gör om fem år: Svår fråga. Jag gillar att 

jobba med EU-projekt. Jag skulle nog vilja 

prova att jobba i Bryssel för att få en inblick i 

hur arbetet där fungerar.


PP r o F i l e n 


formatör. Stockholms förvaltningar och bolag ska nu bara köpa 

miljöbilar och det är ett sätt att påverka bilindustrin för det 

krävs att någon puttar på för att utvecklingen ska ta fart. 

– Finns det inga miljöbilar vågar bensinmackarna inte investera 

i tankställen för dem. Finns det inga tankställen vågar 

bilindustrin inte satsa på att bygga miljöbilar. Här kan vi hjälpa 

till. Det var till exempel tack vare att Stockholm stad gjorde 

en stor och central upphandling av miljöbilar som gjorde 

att Ford Focus Flexifuel kom till Sverige för ett par år sedan, 

säger Linda Persson. 

Innan hon kom hit jobbade hon på Naturvårdsverket som 

bara ligger ett stenkast bort. Ett kast från det nationella till det 

lokala kan tyckas, men i verkligheten har det nya jobbet inneburit 

ett steg rakt ut i Europa för henne. 

– Den största delen av mitt arbete här ägnar jag åt två EUprojekt. 

Det ena handlar om etanol och det andra om biogas 

och arbetsspråket är engelska. Det handlar mycket om att dela 

med sig av erfarenheter och kunskap. Just nu håller vi i etanolprojektet 

till exempel på att sy ihop ett arrangemang i Bryssel 

för att få igång en diskussion om behovet av skattelättnader för 

biodrivmedel i Europa. Nivåerna skiljer sig oerhört från land 

till land, och för att göra alternativa bränslen till ett realistiskt 

alternativ måste de få ett konkurrenskraftigt pris gentemot konventionella 

fossila bränslen, säger hon. 

Men var inte syftet att få fler miljöbilar? 

– Jo, men det räcker inte att verka lokalt. En internationell 

marknad för miljöbilar är en förutsättning för att vi också ska 

få fler miljöbilar här, säger hon. 

Men jobbet tar henne inte bara ut i Europa utan också till 

Umeå. 

– Vi var där i januari för att besöka BioFuel Region. Det var 

ett kärt återbesök, men studenterna var förstås inte desamma. 

På den tiden jag pluggade vid Umeå universitet kunde det ta 

en timme att gå mellan två hus för att man träffade så många 

man kände. Nu kände jag inte igen någon, men det är ju så 

det ska vara, säger hon. 

Det var 1998 som hon började på den då helt nystartade 

pol. mag.-utbildningen med miljöinriktning på Umeå universitet. 

– Jag är väldigt nöjd med utbildningen, även om det förstås 

fanns barnsjukdomar. Jag gillade stämningen. Den var prestigelös 

och så var det högt i tak. Varken utbildningen eller 

Umeå universitet kändes tyngt av traditionerna, säger Linda. 

Och hon borde veta vad hon talar om för Linda är uppväxt 

bara några mil norr om Uppsala i samhället Björklinge. Det 

var också i Uppsala hon började sin akademiska karriär med 

att läsa svenska och historia. 

– Jag fick en hel del frågor om varför jag skulle lämna Uppsala 

för Umeå, säger hon. 

Hon ångrar dock inte alls att hon fattade det beslutet. 

– Jag är väldigt nöjd med min västerbottniska erfarenhet, 

säger hon och skrattar. 

Förutom en examen och tänket från utbildningen så fick 

Linda också med sig sin sambo från tiden i Umeå. Han är också 

en upplänning som valde Umeå före Uppsala. 

Vill hon luncha med någon från studietiden så finns det 

gott om dem på nära håll. 

– Det är en hel hög kurskamrater som jobbar på Naturvårdsverket, 

säger Linda. 

Nyligen träffade hon också ”halva Umeå” när hon var och 

tittade på humorgänget Klungan på Södra Teatern. 

TEXT TOBIAS öSTBERG 

BILD mIA åKERBERG

B 

R 

B i l d r u ta n 

Förra årets valborgsfirande med 4 000 

Umeåbor på campus blev en succé. Det 

välbesökta arrangemanget nämndes som 

tradition redan innan brasan slocknat. 

I år kan ännu fler ta del av firandet eftersom 

Sveriges Television beslutat att direkt- 

sända från kalaset. 

– Det kändes verkligen som om vi fyllde 

ett tomrum som funnits i staden runt 

Om kärleken till skräck 

varför tittar man på skräckfilm? Blir man knäpp av det? 

eller bidrar det tvärtom till en mer realistisk syn på tillvaron? 

dessa frågor och många fler bjuds läsaren på i doktorsavhandlingen 

Skräckskönt – Om kärleken till groteska 

filmer av Jonas danielsson, institutionen för kultur och 

medier på umeå universitet. i december disputerade 

han med sin studie, som uppmärksammades 

i medier både lokalt och nationellt. i och med disputationen 

kan etnologen danielsson titulera sig sveriges första 

doktor i skräckfilm. avhandlingen syftar till att ge en djupare 

förståelse för reaktionerna man får när man som 

skräckfilmsfantast ser på skräckfilm. Både känslomässiga 

och intellektuella intryck behandlas. 

För närvarande är Jonas danielsson i färd med att författa 

ytterligare forskningsansökningar. idéer att forska 

vidare kring råder det ingen brist på. 

– att titta på hur själva filmskapandet i sig fungerar 

tycker jag skulle vara väldigt intressant. Hur arbetar man 

till exempel i en film för att framkalla en viss känsla hos 

publiken, till exempel sorg? 

Valborg på campus – nu också i SVT 

Valborg, berättar projektledaren Jessica 

Bergström, som också förra året höll i trådarna 

till evenemanget. 

Långväga gäster som är nyfikna på ett 

norrländskt valborgsfirande kommer det 

i alla fall inte att råda någon brist på om 

man räknar in de som besöker området 

från TV-soffan. Vad de och alla som vill 

uppleva Valborg på plats kommer att få 

se är bland annat eldslukare, kinesiska lejondansare, 

körsång och naturligtvis en 

brasa av den större modellen. 

– Vi håller just nu på att boka upp artister, 

avslutar Jessica Bergström. 






Hållbar utveckling i fokus på Kunskapsnoden 

För tionde året i rad bjöd Umeå universitet in till seminarium 

och Västerbottensbuffé på Grand Hôtel i Stockholm, ett evene- 

mang som under de senaste åren presenterats under namnet 

Kunskapsnoden. Drygt 160 gäster kom för att få såväl andlig 

som lekamlig spis. 


Kunskapsnoden har under åren blivit ett 

väletablerat evenemang och en mötesplats 

för personer inom universitets- och 

forskningsvärlden men även för politiker 

och näringslivs- och kulturpersonligheter 

med intresse för utbildning och 

forskning. Arrangemanget ägde som vanligt 

rum under Västerbottensveckorna 

på Grand Hôtel. 

Många gäster återkommer för ta del 

av intressanta föreläsningar i aktuella ämnen. 

Till årets nod var vice statsminister 

Maud Olofsson inbjuden som talare, men 

ett regeringsuppdrag i Indien gjorde att 

statssekreterare Ola Alterå fick inleda 

Kunskapsnoden i hennes ställe, under 

rubriken ”Grön teknikutveckling – en 

framgångsfaktor för Sverige”. 

Vetenskapsrådets generaldirektör Pär åmling 

i samspråk med Lars Rask, vd för Stiftelsen 

för strategisk forskning. 

Ola Engelmark, tidigare direktör vid Hållbarhetsrådet 

och nu vd för Mistra, Stiftelsen 

för miljöstrategisk forskning, fortsatte 

under den spännande rubriken 

”Miljöforskning, människor och myter”. 

Sedan var det dags för Umeå universitets 

styrelseordförande Birgitta Johansson 

Hedberg att utmana publiken med föredraget 

”Vi gör det bästa av vår jord!” – 

en uppmaning och en utmaning. 

Universitetets rektor Göran Sandberg 

avslutade med en exposé av universitetets 

omfattande forskning inom området hållbar 

utveckling samt en presentation av 

universitetets framgångar under året och 

framtida satsningar. Målet är tydligt: Umeå 

universitet ska bli ännu bättre. 

Festborden i Grand Hôtels Vinterträdgård 

står redo för middagskonversation och 

Västerbottensbuffé. 

– Umeå universitet ska inom några år 

vara ett av Sveriges fyra starkaste forskningsuniversitet 

och ett av landets fem 

starkaste undervisningsuniversitet samt 

ha ett innovationssystem som genererar 

många nya arbetstillfällen inom regionen, 

slog rektor Sandberg fast. 

Sedan var det dags för det dignande 

buffébordet av Västerbottensdelikatesser, 

noga utvalda och avsmakade av Ella Nilsson, 

VD för Svensk Köttinformation, adjungerad 

lektor vid Umeå universitets 

restauranghögskola och en av de första 

svenska tv-kockarna. 

En av årets välsmakande nyheter på 

buffébordet var lingonströmming. 

TEXT CARInA DAHLBERG 

BILD ORASIS FOTO, GEORGIOS ATHAnASIADIS

Ett 50-tal Västerbottensdelikatesser, alla omsorgsfullt utvalda av Ella nillsson, står för tionde året uppdukade för 

Kunskapsnodens gäster. men Ella, som var med vid de första Västerbottensdagarna, har övervakat buffén i alla 

de 17 år som länet presenterat sig på Grand Hötel. 

Peter Kopelman, vd för microsoft Sverige, var en av fjolårets mycket 

uppskattade talare. I år återvände han för att lyssna på årets talare, 

mingla och njuta av Västerbottensdelikatesser. 

Direktör Samme Lindmark, en av Umeå universitets 

hedersdoktorer lät sig väl smaka av renchipsen som 

Ella nilsson bjöd på. 

Eivor Wikström, en av instiftarna till Per och Eivor Wikströms 

stiftelse, hälsas välkommen av universitetets styrelseordförande 

Birgitta Johansson Hedberg. 

S-politikern och tidigare utbildningsminister 

Ibrahim Baylan skrattar gott tillsammans 

med universitetskansler Sigbrit Franke. 


uppdrag – hållbar utveckling 

Ola Engelmark, forskningsstiftelsen mistras nye vd, har som 

mission att stödja forskningssamarbeten mellan universitet och 

omvärld för att lösa viktiga miljöproblem. 

– Det är en fantastisk uppgift! Det har sagts i 

många år att forskarna ska leverera resultat 

som löser problemen. Vi har i samhället många 

gånger tillräckligt med kunskap men vi tilllämpar 

den inte. Kopplingen mellan forskning 

och praktik brister, kommunikationen mellan 

forskare och användare fungerar inte tillräckligt 

bra, kanske på grund av kulturskillnader. 

Men vi ser stora, fortsatta forskningsbehov och 

kan genom våra forskningsprogram ställa krav 

på att forskare och praktiker ska samarbeta så 

att man skapar delaktighet kring lösningar och 

tillämpningar. 

Ola Engelmark var en av talarna på kunskapsnoden 

på Grand Hôtel vars tema var just 

hållbar utveckling. 

Dagen efter Kunskapsnoden presenterade FN: 

s klimatpanel sin larmrapport om global uppvärmning. 

Med 90-procents säkerhet kan vi 

räkna med en snabb uppvärmning av klimatet 

och människan bär ansvaret, var grundbudskapet. 

Om nu kunskapen sedan länge finns vad 

är det som gör att problemen förvärras? 

– Förbättringar har gjorts även om de inte 

varit tillräckliga. Jag tror att det till viss del 

handlar om inkrementalism, att vi vänjer oss 

vi stegvisa förändringar. Vi är som grodan som 

vistas i vatten som successivt blir varmare, den 

märker inget förrän det är för sent. 

Obekväma sanningar i klimatdebatt 


Den hårda sanningen om 

klimatfrågorna är följande: 

Forskarna vet för lite och 

folk tar inte det globala 

ansvaret på allvar. 

En av de viktigaste långsiktiga lösningarna tror 

Engelmark är att skapa attityd- och beteendeförändringar. 

– Det har blivit en ansvarsfälla, teknik och 

kunskap finns, men konsumenter och näringsliv 

tycker att det är politikernas sak att lagstifta 

och politikerna tycker att de andra ska ta 

sitt ansvar. Mistra vill skapa resultat som alla 

har nytta av. Samtidigt måste vi alla respektera 

att forskning inom det här området tar tid. 

På sikt kommer nog resultaten att innebära 

förändringar för vår livsstil. 

Ola Engelmark är själv biolog, docent i ekologi 

och försöker belasta miljön så lite som 

möjligt. 

– Det handlar mycket om att ta eget ansvar, 

att inte fastna i fällan att någon annan 

ska göra det. Det finns en hel del att göra som 

enskild medborgare, t.ex.att cykla korta sträckor, 

handla lokalt producerad mat, ha en bränslesnål 

bil, , minimera elanvändningen och värma 

sitt hus med biobränsle. Politiska morötter 

kan givetvis underlätta det ännu mer, så 

att det blir enklare att välja miljövänligt. 

Fast när man tar honom på pulsen erkänner 

han att han tar flyget, när han som före 

detta Umeåbo, ska hem till Umeå. 

– Just nu är det det alternativ som är realistiskt 

men när Botniabanan blir klar så blir 

det en annan sak. 

Den obehagliga salvan avlossade 

klimatforskaren Bente J Graae under 

en välbesökt debatt om klimatförändringarna 

i världen vid 

Umeå universitet. Andra lika obekväma 

och obehagliga sanningar 

presenterades: 

• De senaste 50 åren har den 

globala temperaturen stigit 

med cirka en grad. 

• Utsläppen av koldioxid har 

ökat 35% de senaste 150 åren. 

• Världshaven har stigit cirka 

10 cm under samma tid. 

mistra, stiftelsen för miljöstrategisk forskning, 

startades med hjälp av löntagarfondspengar 

för 12 år sedan. sedan dess har tre 

miljarder kronor delats ut. de stöttar 23 

pågående forskningsprogram från lund 

i söder till luleå i norr. 15 program har av- 

slutats. Programmen sträcker sig i sex till 

åtta år och får vardera tio miljoner kronor 

årligen. några av målen är att forskningen 

ska leda till avknoppningsföretag eller 

affärsutveckling inom befintliga företag. 

– vi ska stödja tvärvetenskap, vi vill 

bygga broar mellan forskning och praktik. 

vi förfogar idag över 3,7 miljarder kronor 

(investerat i företag med miljöansvar) och 

avkastningen satsar vi i forskning och utveckling 

av grön teknologi och hållbara 

förvaltningsmodeller. 

det nyligen avslutade Fjällmistra och 

det pågående sustainable investments som 

bedrivs av handelshögskolorna vid umeå 

och Göteborgs universitet är exempel på 

två program där flera umeåforskare deltar. 

TEXT CARInA DAHLBERG 

BILD ORASIS FOTO, GEORGIOS ATHAnASIADIS 

Orsaken till detta är vår användning 

av kol och olja för att producera 

el, värme och drivmedel. 

Den globala uppvärmningen leder 

fram till minskning av havsisen, 

smältande glaciärer, mer regn 

och översvämning på vissa platser, 

ökad torka och större öknar 

på andra platser samt fler tropiska 

oväder. 

TEXT STEFAn LyBECK

Ett litet steg för 

Fuglesang, ett 

gigantiskt kliv för 


När Christer Fuglesang klev in i Aula Nordica gjorde han det som 

en nationalidol. Han gjorde det även som en hedersdoktor vid 

Umeå universitet. Aula Nordica var fylld till sista plats. 

Fuglesangs uppdrag var av stor vetenskaplig betydelse och handlade 

om rymdstationen ISS (International Space Station) där Fuglesang 

och hans kolleger hade i uppdrag att installera ett permanent 

strömförsörjningssystem. Uppdraget har beskrivits av Nasa 

som ett av de mest komplicerade en rymdfärjebesättning tagit på 

sig. ISS byggs som ett samarbetsprojekt mellan USA, Ryssland, 

Japan, Kanada, och Europa och beräknas vara klar 2010. 

Fascinerande har det alltid varit med rymden, men när han berättade 

om det så lät det ändå inte så speciellt märkvärdigt eller 

komplicerat. Kanske lite mer märkvärdigt än det 8 till 5-jobb som 

jag innehar, men trots allt begripligt. Rymdfärder är ju inte heller 

a l u m n k o o r d i n at o r n H a r o r d e t 

samma ouppnåeliga mål längre. Nu för tiden skulle jag faktiskt 

kunna åka iväg som rymdturist om jag hade tillräckligt med finansiella 

resurser. 

När skolbarnen i publiken fick ställa sina frågor var det oerhört 

uppiggande. Jag kom i kontakt med barnet i mig, med den 

där längtan som gick en aning längre. Tråkigt nog för alla kommande 

rymdturister så fick vi lära oss att maten i rymden inte 

innebär någon gastronomisk upplevelse (som vi alla förväntar oss 

av andra turistorter). Dessutom fick vi lära oss att det är spännande 

att gå på toaletten i rymden när man inte har tyngdkraften till 

sin hjälp. 

Att jobba på ett universitet innebär att det finns tillgång till en 

oerhörd kompetens över ett stort område. Även om Christer Fuglesangs 

besök inte tillhör det vanliga så kommer ständigt intressanta 

besök. Nobelpristagaren Roger D. Kornberg, även han hedersdoktor 

vid Umeå universitet, valde att komma upp till Umeå 

och hålla sin Nobelföreläsning här. Det är väldigt stimulerande 

och fascinerande att ta del av denna miljö där det produceras så 

mycket kunskap och där man är med om att driva utvecklingen 

framåt. Universitetet är idag inte någon isolerad ö utan är beroende 

av den kunskap som genereras på andra håll; på andra universitet 

och inom industrin. 

Umeå universitet behöver mer kontakt med sina alumner för 

att fortsätta utveckla verksamheten. Det finns mycket kunskap för 

alumnerna att få genom att ta del av den forskning som produceras, 

genom fortbildning eller genom att delta i forskningssamarbete. 

Jag hoppas därför att ni i framtiden vill fortsätta hålla kontakten 

med oss och gemensamt utveckla den dynamiska miljön! 

Anna Holmström, alumnkoordinator 

Alumninät fräschas upp 

visste du att alumninät används av flera universitet? Förutom umeå 

universitet använder sig uppsala universitet, luleå tekniska universitet, 

ktH, Chalmers, Göteborgs universitet och lunds universitet av systemet. 

tillsammans utvecklar vi systemet kontinuerligt med fler funktioner både 

för administratörer och alumner. nu har vi påbörjat arbetet med att snygga 

till designen och detta kommer att leda till att det blir lättare att hitta in- 

formationen. allt eftersom så kommer även funktionerna att bli fler både 

när det gäller sökfunktioner och interaktivitet. du är välkommen att komma 

med dina synpunkter så tar vi med dem i det fortsatta arbetet. 

A 


alumn anna Bergstrand: 

– Jag kan flyga! 

Anna Bergstrand har studerat internationell ekonomi vid Umeå 

universitet, varit vd, jobbat på båt i Västindien, seglat över Atlanten. 

nu driver hon företaget med det poetiska namnet Jag Kan Flyga. 


Anna Bergstrand, född i Stockholm och 

uppvuxen i Eskilstuna, student i internationell 

ekonomi åren 1991 till 1995 

vid Umeå universitet, sprudlar av energi, 

när hon intervjuas av Aktum Extra. 

– Tiden i Umeå är bland det bästa jag 

upplevt i hela livet. Vilken stämning, vilken 

sammanhållning och vilka minnen. 

Men det var nära att jag missat allt i Norrlands 

huvudstad. Jag kom först in i Umeå, 

som dock var mitt andrahandsval på 

grund av all statistik. Efter en perfekt 

nollningsvecka i Umeå, med bostad på 

Fysikgränd, fick jag beskedet att jag blivit 

antagen i Lund, dit jag flög eftersom 

jag trodde att ”det var meningen”. Efter 

tre dygn av tvivel, ångest och sömnlöshet 

på den skånska slätten insåg jag sanningen 

och återvände till Umeå. Det var 

ett existentiellt och livsavgörande val som 

jag aldrig har ångrat. Idag minns jag mest 

alla sköna vänner och lärare, som exem- 

pelvis statistikläraren Hans Stenlund med 

sina statistikglasögon, och helt oslagbara 

Inger Granberg Hansen på Handelshögskolans 

expedition. 

Sista året, 1994-95, vid Umeå universitet 

innebar praktik i Paris, studier i New 

York och uppsatsskrivning på SAS huvudkontor 

i Stockholm. 

Karriären för Annas räkning började på 

Telia, där hon stannade fyra år. Sedan 

blev Anna verkställande direktör för Internet-företaget 

Lycos i Skandinavien. 

– Det var år som inte liknade några 

andra år. Krävande, kul och rikt på erfarenheter. 

Sett i backspegeln var det mer 

tur än skicklighet som gjorde att jag klarade 

mig från den berömda väggen. Efter 

att jag hoppade av hela IT-karusellen 

reste jag till Himalaya och Sydamerika, 

och väl tillbaka därifrån insåg jag att jag 

ville göra något annat ett tag till. Press- 

Anna Bergstrand tog 

examen i internationell 

ekonomi år 1995 vid 

Umeå universitet. Efter 

internationell karriär, 

havssegling och båtjobb 

i Västindien, startade 

hon det egna företaget 

Jag Kan Flyga år 2003. 

sen och stressen i Stockholm stod mig 

upp i halsen. Detta ledde till att jag seglade 

över Atlanten, från Kanarieöarna till 

ön Sankt Lucia i Karibien. Under en sådan 

seglats, som tog 18 dagar och 19 timmar, 

hinner man tänka mycket, inte minst 

på hur man själv agerar, på gruppdynamik 

och konflikthantering. Tankar kommer 

och går också omkring liv och död. 

Båten betyder trygghet och liv, att falla 

över bord innebär en säker död. När jag 

kom fram till Västindien, jobbade jag sedan 

stenhårt på en 30 meters amerikansk 

båt under nästan ett år. 

när Anna återvände till Sverige, började 

hon arbeta med managementkonsulterna 

Corporate Missions, ett företag med 

inriktning mot varumärkesdriven affärsutveckling. 

Efter en tid där följde slutligen 

konkret handling på många års tankar 

– hon hittade formen för att arbeta 

med människors utveckling och dess direkta 

koppling till organisationers framgång. 

Nästa steg blev därför helt logiskt 

att Anna öppnade det egna företaget 

Bergstrand Coaching. 

– Coachning handlar om metodik och 

känsla för processen. Med fokus på möjligheter 

och ett naturligt frigörande av 

potential uppnås resultat enkelt, roligt 

och snabbt. Regelbundenhet i processen 

förankrar en önskad utveckling i både 

den enskilda individens och gruppens 

vardag. Att vilja något är grundläggande, 

förklarar Anna och fortsätter: Följande 

frågor bör du ställa dig: 

Vilja – Vad vill du/organisationen uppnå? 

Göra – Vad behöver du göra för att nå dit? 

Vara – Hur behöver du vara för att nå 

målen?

Nu driver Anna tillsammans med Karin 

Ulfhielm företaget med det lyriska och 

annorlunda namnet Jag Kan Flyga. Företaget 

fokuserar på att få människor och 

organisationer att växa och leva bärkraftiga 

liv. Inom verksamheten ryms bland 

annat ledarutvecklingsprogram, förändringsprocesser, 

seminarier och chefsstöd. 

Kompetensöverföring och generationsväxling 

är en viktig del i vår verksamhet. 

Vårt program ”Stafettpinnen”rör 

särskilt de frågorna. Över hela landet står 

organisationer, som till exempel Umeå 

universitet, inför utmaningen att kunna 

överföra ovärderlig kompetens från äldre 

till yngre medarbetare. Många medarbetare 

kommer inom kort att gå i pension 

vid Umeå universitet och jag skulle 

mer än gärna åta mig uppgiften att arbeta 

med detta, avslutar Anna Bergstrand. 


BILD KARIn ULFHIELm 

OCH ROGER nILSSOn 

Annas råd 

1 För att leda andra måste du först kunna leda dig själv 

2 lita på magkänslan 

3 reflektera 

Annas referenser 

1 ”annas ledarskap är fyllt av häpnadsväckande 

styrka, passion och precision.” 

2 ”anna utmanade oss på ett mänskligt och 

förtroendefullt sätt.” 

3 ”Coachningen från anna har hjälpt mig att göra 

mig stor inför mig själv.” 


Saab-forskare 

doktorerar 

på krockanalys 

En ny metod för insamling av data från 

verkliga krockar kan hjälpa bilindustrin 

att förbättra krocksäkerheten. 


Detta visar en doktorsavhandling, ”Fatal 

car crash configurations and injury 

panorama – with special emphasis on the 

function of restraint system”, som Mats 

Lindquist nyligen lagt fram vid medicinska 

fakulteten vid Umeå universitet. 

Säkerhetsingenjör Mats Lindquist har 

arbetat nästan 20 år vid Saab Automobiles 

säkerhetsavdelning i Trollhättan. 

– Min forskning visar bland annat att 

dödliga huvud- och bröstskador drabbar 

de inblandade vid kollisioner med små 

överlapp, liknande de som uppkommer 

vid sidokollisioner, snarare än de som 

uppkommer vid frontalkrockar. Detta 

beror till stor del på den roterande rörelse 

som krockoffret utsätts för vid sådana 

kollisioner. Naturligtvis hoppas jag att 

denna forskning kommer att hjälpa bilindustrin 

att fortsätta öka krocksäkerheten, 

säger Mats Lindquist. 

mats Lindquists nya metod för klassificering 

av skador på bilar vid allvarliga 

bilolyckor är en del av ett femårigt doktorandprojekt, 

som samfinansierats av 

Umeå universitet och Saab Automobile. 

Hans unika sätt att koda data används 

redan av Saab och kommer troligen att 

vara till stor nytta för bilindustrins säkerhetsingenjörer 

världen över. Projektet initierades 

under Mats Lindquists arbete 

med olycksutredningar, där han noterat 

en typ av krockar, där endast en liten del 

av bilens front träffades vid kollisionen. 

För att kvantifiera denna krocktyp, fortsatte 

Mats Lindquist med detaljerad forskning 

på bilolyckor, där en stor mängd 

bilmodeller var inblandade. Urvalet av 

bilmodeller motsvarar den svenska bilparken. 

Den nyutvecklade analysmetoden har 

lett fram till att en allmängiltig modell 

av bilars framvagnsstruktur skapats. På 

så sätt kan de nio viktigaste delarna som 

tar upp krockkrafterna vid kollision identifieras. 

Modellen kan användas på fram- 

vagnens konstruktion hos nästan alla moderna 

bilar. Vid insamlandet av data till 

databaser över olyckor, ger Mats Lindquists 

metod en mer detaljerad beskrivning 

av kollisionen än den äldre metoden. 

Detta kommer att kunna hjälpa 

biltillverkare och trafiksäkerhetsorganisationer 

att kategorisera olika olyckor, så 

att de bättre visar vad som händer i verkligheten 

vid frontalkollisioner. 

– Under en period på tolv månader 

använde vi oss av den nya metoden vid 

studierna av skadorna på bilarna och de 

dödliga skador som drabbat 61 personer 

i 53 olika frontalkollisioner på svenska 

vägar. Vi upptäckte att kollisioner, där 

små delar av bilarnas frontpartier varit 

inblandade utgjorde nästan hälften, 48 

procent, av dödsolyckorna, medan stora 

delar av frontpartierna var inblandade i 

en fjärdedel av olyckorna. Dessa fynd tyder 

på att de centrala delarna av framvagnens 

struktur – motor, växellåda, torpedvägg 

och längsgående balkar på var-

dera sidan – inte var inblandade i krockarna 

med små överlapp mellan fordonen. 

Data omfattar endast krockar där de inblandade 

hade på sig säkerhetsbälten, 

fortsätter Mats Lindquist. 

För att förstå vilka mekanismer för uppkomst 

av skador som verkar vid dessa 

kollisioner, har Mats Lindquist samarbetet 

med enheten för kirurgisk och perioperativ 

vetenskap vid Umeå universitet. 

Han har där lett ett tema med målet att 

modellera och simulera människokroppen 

med hjälp av finita element-metoden, 

FEM. Detta ger en bättre modell av 

människokroppens rörelseschema vid 

krocken, genom att avbilda hur kroppsmuskulaturen 

beter sig under krockförloppet. 


BILD BEnGT PETERSOn 

– min forskning kommer att hjälpa biltillverkare och trafik- 

säkerhetsorganisationer att kategorisera olika olyckor och på 

så sätt öka trafiksäkerheten i framtiden, säger mats Lindquist, 

som nyligen disputerat vid medicinska fakulteten vid Umeå 

universitet. 



aktuellt i bildmuseet 

4.2 - 22.4 2007 

Lukas Einsele 

– One Step Beyond 

BildMuseets stora utställning under 

våren 2007 handlar om landminor. 

I projektet ”One Step Beyond – The 

Mine Revisited” intresserar sig den 

tyske konstnären Lukas Einsele 

för denna globala plåga och de 

människor som skadats av minor i 

världens fyra mest minerade länder: 

Afghanistan, Angola, Bosnien- 

Herzegovina och Kambodja. 

4.2 - 22.4 2007 

USSR in Construction 

– grafisk form i det tidiga Sovjet 

Mottot ”ett nytt samhälle kräver 

en ny konst” underströk konstnärens 

starka position i revolutionens 

Sovjet. Utställningen tittar närmare 

på ryskt konstnärligt avantgarde 

och på bildtidningens och 

bildjournalistikens pionjärtid 

i Sovjetunionen. 

Besöksadress: Gammlia. Öppet: tis–lör 12–16, sön 12-17, mån 

stängt. Fri entré. tel 090-786 52 27 • www.bildmuseet.umu.se 

Umeåforskare 

upptäcker nytt 

signalsystem 

i hjärnan 

Ett nyupptäckt signalsys- 

tem styr syninformationen 

i bananflugans hjärna. 

Ruth Palmer, forskarassistent vid 

Umeå centrum för molekylär patogens 

(UCMP), står bakom upptäckten 

och publicerar det nya fyndet i 

den prestigefyllda tidskriften Cell. 

Det nyupptäckta signalsystemet styr 

uppkopplingen av nervceller till en 

krets, som bearbetar syninformationen 

i bananflugans hjärna. 

Den nu publicerade artikeln i 

Cell innebär ytterligare ett steg i förståelsen 

av hjärnans utveckling och 

visar att samma signalsystem som 

ingår i utvecklingen av tarmmuskulaturen 

också reglerar de senare stegen 

av nervkretsbildningen. Ur ett 

medicinskt perspektiv är likheterna 

mellan människor och bananflugor 

mycket stora, när det gäller grundläggande 

molekylära mekanismer. 

Det innebär med stor sannolikhet 

att den här upptäckten kommer att 

generera ny kunskap om hur hjärnan 

fungera också hos människan. 

Artikeln i Cell är ett samarbete 

mellan Ruth Palmers grupp vid 

UCMP och en grupp vid National 

Institute for Medical Research 

(NIMR) i London. 


BILD JOHAn GUnSéUS

Forskningscentrum Företagsamt lärande: 

– Alla lär sig på olika sätt 

– Därför måste vi finna 

nya arenor för lärandet, 

samverka med närings- 

livet, skapa nya arbets- 

former anpassade till 

dagens barn. 

– Alldeles för många elever känner sig 

inte hemma i skolan. Vårt uppdrag är att 

påverka lärandet så att skolan bidrar till 

alla elevers maximala utveckling. 

Det säger Åsa Falk Lundqvist, biträdande 

prefekt och projektledare, och universitetslektor 

Eva Leffler, forskare vid 

institutionen för svenska och samhällsvetenskap. 

De arbetar vid Forskningscentrum 

företagsamt lärande och forskar 

och utbildar kring begrepp som företagsamt 

lärande och entreprenörskap, improvisation 

och kreativitet. 

– Det handlar om att, genom att variera 

arbetssätt och arbetsformer, locka 

fram elevers initiativrikedom, fantasi och 

självständighet, så att de motiveras att 

vilja lära sig. Samhället ställer stora krav 

åsa Falk Lundqvist, föreståndare för Forskningscentrum företag- 

samt lärande, och Eva Leffler, forskare som nyligen disputerat 

med en avhandlingen ”Företagsamma elever: Diskurser kring 

entreprenörskap och företagsamhet i skolan.” 

på kreativitet och självständighet. Människor 

med den kompetensen har större 

chanser. Det är lärarutbildningens uppdrag 

att utbilda lärare som kan leva upp 

till den uppgiften, förklarar Åsa. 

Forskningscentrum företagsamt lärande 

är unikt i Sverige. Centret ger både 

poänggivande akademiska kurser på campus 

och skräddarsydda uppdragsutbildningar 

ute i landet. Efterfrågan är stor 

och ökar. 

– Dagens värld förändras hela tiden. 

Skolan har här en mycket viktig roll för 

att eleverna ska följa denna utveckling. 





Profil & Copyshop 

Här finns vackra skålar och glas ur den unika Umeåserien som Ulrika Hydman- 

Wallien designat för Kosta Boda. Också andra fina glasföremål för exklusivare 

representation glittrar i montrarna, liksom mer vardagsnära koppar och termosar. 

Urvalet av textilier är också stort. Fritidsbetonade kläder med Umeå universitets 

logo liksom lite snyggare skjortor och tröjor i fin kvalitet. Det går även att beställa 

block och pennor för konferensen här. 

Vid sidan av det breda sortimentet av profilprodukter erbjuder shopen kopiering 

i formaten A4 samt A3 i fyrfärg eller svartvitt. Det går utmärkt att betala med 

Cartadiskortet. Välkommen in för att handla hos oss eller bara titta. 

Vi har öppet alla vardagar 10.00–16.00 och finns i Universums entréplan, 

telefon 090-786 52 00 eller 070-640 52 01. Se även vår hemsida: 

www.umu.se/service/profilocopyshop

lars ny rektor på Handelshögskolan 

– Intern satsning högst på dagordningen 

Handelshögskolan i Umeå har sedan den 1 februari 

en ny rektor i form av Lars Lindbergh. 

Han efterträder Agneta Marell som efter sina 

tre år på posten tar tjänstledigt för att jobba 

inom näringslivet. 

– Vi får ett litet andningsrum nu efter det 

hårda arbetet som lett fram till vår Equis-ackreditering, 

säger Lars Lindbergh. Kurs- och 

programportföljen kommer att få en översikt 

och vi ska försöka effektivisera organisationen. 

Men samtidigt kommer vi naturligtvis också 

att jobba med att stärka de kontakter vi har 

inom både den akademiska världen och näringslivet. 

Under Agneta Marells ledning fick Handelshögskolan 

ackreditering enligt Equis (European 

Quality Improvement System). 

– En sådan ackreditering är A och O om man 

vill spela i högsta ligan internationellt, säger 

Agneta Marell. Våra lärare och studenter möts 

med större respekt. De välkomnas i framgångsrika 

forskningsmiljöer, får tillgång till ett högklassigt 

nätverk, och blir mer eftersökta av näringslivet. 

Uniaden – En flört mellan 

student och företag 

– Vi har ett stort behov av att rekrytera, säger Lisa Lundin 

från IT/managementbolaget Accenture. 

Kraftig vind i seglen för den nye rektorn således, 

men en Equisackreditering måste förtjänas 

fortlöpande vilket betyder ständig för- 

nyelse och förbättring för att man ska få 

fortsätta inneha kvalitetsstämpeln. Att ytter- 

Agenta marell lämnar över Handelshögskolans roder till Lars Lindbergh. 

ligare utveckla verksamheten är också vad som 

nu står högst upp på programmet för handelshögskolan. 

TEXT OCH BILD HAnnES FORSSELL 

Uniaden är Umeå universitets största arbetsmarknadsdag. Den hålls 

en gång om året och är till för studenter som är ute efter att knyta kontakter. 

Här kan studenten hitta ett företag lämpligt för sitt exjobb eller 

ett sommarvikariat knutet till sin utbildning. Men framförallt kan 

man kanske spåra upp företaget som erbjuder det där drömjobbet. 

En projektgrupp på elva studenter spenderar sex månader med att 

planera evenemanget, som mynnar ut i en enda dag där företagare och 

studenter bjuder upp varandra till dans. Förutom gratis godisätande 

och pennor med tryck kan man om man har tur hitta en framtida arbetsplats. 

Uniaden är egentligen lika mycket en dag för företagen eftersom 

man genom att visa upp sig kan hitta de medarbetare man önskar innan 

de hunnit ut på marknaden. 

På 2007 års Uniad fanns 85 företag representerade, ett av de högsta 

deltagarantalen i evenemangets 13-åriga historia. 

Uniaden arrangeras av studentföreningarna vid Handelshögskolan, 

personal- och arbetslivsprogrammet, systemvetarutbildningen och naturvetar- 

och teknologkåren. 

TEXT OCH BILD HAnnES FORSSELL 



informationsenheten 

Christina Granström saha 

Svarspost 

kundnummer 900020100-4 

908 11 umeå 

känner du någon som skulle uppskatta att få aktum extra hem i brevlådan? 

eller har du kanske ändrat adress? Fyll i så fall i och skicka in! 

Portot är betalt. 

Jonas ericson, redaktör 

namn: 


Jag vill att följande person/organisation/företag ska få aktum extra 

adress: 

namn: 

Jag har bytt adress 

adress: 

namn: 

Jag vill inte få aktum extra fortsättningsvis 

adress: 

Frankeras 

ej 

adressaten 

betalar 

portot

skicka din korsordslösning till aktumredaktionen senast 1 juni 2007 och vinn! 

den först öppnade rätta lösningen vinner ett presentkort på 250 kronor från akademibokhandeln. 

KROPPSVETARE SKATT T.EX. 

FÅ TAG 

PÅ 

OMBYTLIGT 

ALLÉTRÄD 

FILOSOFITYP 

R 

Ö 

T 

K 

A 

D 

R 

Y 

T 

S 

ROFFARE 

FÖROLÄMPN. POESI 

TALLMARKER KOSTSAMT REKLAMARE 

RENTVÅDD 

STÄMNING 

BLÅÖGAT 

vinnare av korsordstävlingen i aktum extra hösten 2006 blev Per Flemström, Britsarvsskolan i Falun. Grattis! ditt presentkort på 

250 kronor från akademibokhandeln är på väg. 

STAMKÅRER 

DINERANDE 

DUMHETER 

DET HÖJDA E:T 

K 

U 

J 

S 

N 

E 

T 

T 

A 

V 

namn _____________________________________________________ arbetsplats __________________________________________________ 

CHEVA T.EX. 

VARJEHANDA 

JOBBKVOT E 

T 

Y 

B 

4 

2 

0 

1 

TONART 

INFOLAGER VALUTAUNION 

GODKÄNT 

PREPARERAT STATSSKICK SITTMÖBEL TÄTBACKIG 

" 

N 

E 

V 

Ä 

BEFJÄDRADE 

INHÄGNAR 

LÅNGTIDSBOLAG 

GRÖNOMR. 

FOU-ORGAN 

MISSHANDEL 

TILLGRIPS 

ENKRAMARE 

KRANTYP 

STEATIT 

FÄSTMÖ 

BÅLTYP 

BÄRSÄNG 

VÄNTILLTAL 

SERIEPIONJ. 

BLADDRYCK GT-BOK 

n Ä s ta n s i s t 

N S 

ORATION 

ROGIVANDE 

H 

C 

S 

N 

A 

R 

B 

R 

Ö 

R 

ANHOLT STORPOETER 

HF -07 


Kk å s e r i e t 

Rymdhjältar 

– medelålders akademiker 

kan också bli hjältar, noterar 

Gabriella Stenberg, synner- 

ligen ovig rymdentusiast 

som är oerhört stolt över sin 

doktorsexamen i rymdfysik. 

Jag och tretusen andra var på Stockholms central 

och tog emot Christer Fuglesang när han 

kom hem till Sverige för första gången efter 

sin rymdfärd. Christer får förverkliga en av 

sina barndomsdrömmar och köra lok in på 

centralen. Och vi rymdentusiaster som är där 

upplever att vi skriver historia. Sådant är förstås 

svårt att veta förrän långt, långt efteråt. 

Men det känns så när vi står och väntar på den 

svenske rymdhjälten, sjunger med i ”Fly me 

to the moon” och umgås helt obesvärat med 

de fullständiga främlingar som råkar stå bredvid. 

Det är helt naturligt: Vi som står där har 

ju nästan alla väckt familjen, kollegorna eller 

vännerna klockan halv tre på natten några 

dagar före lucia för att bevittna en historisk 

uppskjutning. Vi har med fascination och en 

gnutta oro följt de succéartade rymdpromenaderna. 

Det är som om vi allihopa varit med 

Christer på rymdstationen. 

Den 22 december, klockan 23:32 svensk 

tid, då rymdfärjan Discovery återigen tar mark 

på Kennedy Space Center i Florida, står det 

klart för alla att inte bara unga, vackra artister 

eller idrottsstjärnor kan bli hjältar. Då har plötsligt 

lågmälda medelålders akademiker en chans. 

Då är det plötsligt inte bara helt okej utan rentav 

en merit att ha en doktorsexamen. Då ger 

det plötsligt spontana applåder att säga att partikelfysik 

är så himla roligt. Doktor Fuglesang 

säger själv att han inte kan sjunga och (förlåt 

mig, Christer!) han är inte ens speciellt snygg. 

Men han vill någonting. Han är beredd att 

satsa på det och jobba för det. Länge. Och om 

man är vig som en lyktstolpe, har bollsinne 

som en brödrost, sjunger hellre än bra och har 

passerat 35 så kan det ju vara skönt att veta att 

man inte är helt körd. 

På några korta månader har Christer 

Fuglesang blivit en rymdens Carolina Klüft. 

Exponeringen och medieintresset har varit 

enormt. Den förste svensken i rymden. Det är 

stort. Att det var 45 år sedan Jurij Gagarin blev 

den första människan i rymden och att det 

knappast kan anses sensationellt längre med 

bemannad rymdfart spelar ingen roll. Sverige 

avsändare: 

umeå universitet 

901 87 umeå 

B 

har med ens blivit en stor rymdnation och nästan 

vem som helst med någon som helst 

rymdanknytning får utrymme i pressen. 

Jag har vetat länge att Sverige är en stor 

rymdnation. Jag ser väldigt stor potential i den 

generation svenska rymdforskare och rymdindustrientreprenörer 

som jag själv tillhör. Där 

finns så mycket energi, entusiasm och kompetens. 

Vi bara väntar på vårt stora genombrott. 

Christer Fuglesang har gett oss som jobbar med 

rymd i Sverige en möjlighet att tala om hur 

bra vi är. Förhoppningsvis har han också gett 

oss självförtroende tillräckligt för att våga 

satsa för att vinna. Då finns det nämligen ett 

helt gäng nya svenska rymdhjältar på gång. 

Carolina Klüft vill vinna sjukampsmedaljer. 

Christer Fuglesang vill åka till rymden. 

Jag vill vara med och bygga det nya Rymdsverige. 

Och jag kan säga det redan nu: När det är 

dags för mig att tas emot av de stora folkmassorna 

så vill jag inte köra lok – jag vill köra ismaskin, 

gärna på SM-finalen i bandy! 

BILD JOnAS ERICSOn

Aktum nr 2 (Extra) - Umeå universitet

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Aktum nr 2 (Extra) - Umeå universitet

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?