FOP_RindoSkarpo_Program_Redogorelse_Bilaga1.pdf - Vaxholms ...

VAXHOLMS STAD
Samhällsbyggnadsavdelningen
Stadsbyggnadsenheten
Programsamrådsredogörelse, bilaga 1
Vaxholms stads översiktsplan, fördjupning i delen Rindö och Skarpö
Vaxholms stad, Stockholms län
Bilagan innehåller en sammanställning av samtliga inkomna synpunkter under
programsamrådet.
Skriftliga synpunkter från remissinstanserna
1
2003-12-01
Sammanlagt 10 skriftliga yttranden har inkommit till stadsbyggnadsenheten från
remissinstanserna. Remissinstanser utanför Vaxholms stad som inte yttrat sig i programskedet
är: AB Storstockholms Lokaltrafik, Graninge AB, Lantmäterimyndigheten, Norrvatten,
Posten servicenätet, Skanova, Stokab, Södra Roslagens Brandförsvarsförbund, Vaxholms
Närvärme AB, Waxholms Ångfartygs AB och Värmdö kommun.
Länsstyrelsen (LS) samordnar förutom sina egna synpunkter även synpunkter från
försvarsmakten (AMF 1), Sjöfartsverket, Skogsvårdsstyrelsen och Vägverket.
Programmet redovisar kända utgångspunkter tydligt, dock kunde det kompletteras med en
karta som visar konfliktproblematik som uppstår.
LS redovisar de områden som AMF 1 inte anser ska exploateras (se AMF 1:s yttrande).
Området som är bullerpåverkat kan möjligtvis begränsas då tillstånd för sprängning
inskränkts till lägre bullernivåer sen det ursprungliga beslutet. Vaxholms stad bör dessutom
tydligare utreda vad tillståndet för Myttinge skjutfält innebär. Innebörden av de
försvarsintressen som anges i planen (s k 12:4-förordnanden) förutom bullret bör tydliggöras
bättre.
LS ser med oro på att omvandling till permanentboende på Skarpö främjas. Det kommer att
bli svårt att behålla sommarstugekaraktären med småskaliga vägnät, kantat av tidstypiska
staket, häckar m m då anspråk på moderna anläggningar som t ex plats för två bilar börjar
ställas. LS motsätter sig inte permanentning, men vill uppmärksamma Vaxholms stad på vilka
värden som riskeras. LS har inga invändningar mot föreslagna ändringar på Rindö ur ett
kulturmiljöperspektiv. Två kulturhistoriska lämningar saknas i programmet.
LS delar Vägverkets synpunkter om vägar (se Vägverkets yttrande).
De hårt trafikerade farlederna runt Rindö och Skarpö minskar möjligheterna för etablering av
nya båtbryggor. Endast Rindösundet kan erbjuda en svallskyddad miljö. Sjöfartsverket vill
delta i kommande detaljplanearbeten som rör etablering av båtbryggor.
Skogsvårdslagen reglerar i slutändan möjligheten att bedriva skogsbruk, oavsett vad som
skrivs i planen.
Utöver den fördjupade naturvärdesinventering som föreslås i planen bör en beskrivning av s k
gröna korridorer göras. Även en beskrivning av vattenvärden bör göras för att identifiera ev
känsliga recipienter och reproduktionsområden.
Alternativa vattentäkter bör redovisas, samt hur dessa kan skyddas, då problem kan uppstå
med vattenförsörjning från Görvälnverket. Omhändertagandet av dagvatten bör i första hand
inriktas på minska källan till förorening. Andelen hårdgjord yta bör minimeras och
byggnadsmaterial bör inte avge föroreningar. Antalet värnpliktiga bör beaktas vid beräkning
av kapacitet för avloppssystemet.
Ny bebyggelse får inte tillkomma inom strandskyddat område om inte strandskyddet upphävs
av LS. Särskilda skäl krävs för upphävande. En uppdaterad strandinventering bör redovisa

tillgång till stränder, växt- och djurlivet på land och i vatten, samt båtlivets påverkan.
Koncentrera platser för vinterförvaring av båtar till så få ställen som möjligt för att minska
ingrepp i strandskyddet.
Förorenad mark kan finnas inom programområdet. Flera potentiella områden finns i LS:s
databas. Vaxholms stad bör genomföra en översiktlig inventering inför kommande
exploateringar utanför försvarets mark.
Som ett resultat av den ökande befolkningen finns risk att områden där luftkvalitetsnormer
inte uppfylls blir än mer belastade. Ett resonemang bör finnas i planen om hur effekterna på
dessa områden kan minskas, t ex genom nyttjande av kollektiva färdmedel.
Värmdö kommun förutsätter i sin översiktsplan att trafiken på länsväg 274 kommer att öka.
Effekter av det bör beskrivas i planen.
Vaxholms stad, miljö- och stadsbyggnadsnämnden avstår från att lämna yttrande.
2
Vaxholms stad, socialnämnden anser inte att befolkningsunderlaget på Rindö och Skarpö är
tillräckligt för ett äldreboende, inte ens om fördjupningen av översiktsplanen genomförs fullt
ut. Förslaget med äldreboende bör utgå.
Vaxholms stad, tekniska nämnden antar att en avfallsanläggning liknande den på Vaxön
kommer att behövas. Kostnad och nytta, samt lämplig placering, behöver utredas. Ett centralt
läge förordas.
Trafikproblemen på väg 274 förväntas bli störst på Vaxön, delvis som en effekt av ökad
exploatering på Rindö och Skarpö. En trafikkonsekvensbeskrivning innehållande
säkerhetsaspekter, kapacitet, kostnad/nytta, infartsparkeringar och möjlighet till bilpool,
båttrafik och busstrafik behöver upprättas. Nämnden ger förvaltningen i uppdrag att
undersöka möjligheten att genomföra en trafikkonsekvensbeskrivning. Planförslaget behöver
kompletteras med redovisning av infartsparkering samt principutformningar av olika delar av
gatunätet, liknande som gjorts på norra Resarö.
Utbyggnadsplaner för vatten och avlopp ska upprättas i samverkan mellan Vaxholms stad och
Roslagsvatten AB som är huvudman för vatten och avlopp.
Behov av mark finns för sjöanknuten näringsverksamhet.
Det är viktigt att beslut om huvudmannaskap för allmän plats fattas i samråd mellan de
berörda nämnderna inom Vaxholms stad.
En plankalkyl bör tas fram för att belysa de olika alternativens ekonomiska konsekvenser.
Roslagsvatten AB påpekar att reningsverket i Grönviken inte klarar fler anslutna fastigheter
än ev tillkommande avstyckningar inom det befintliga verksamhetsområdet på södra Rindö.
Det betyder att inte heller fastigheten Rindö 3:123 (Ahlströmska tomten, föreslagen att
exploateras med ca 15 tomter) kan anslutas i dagsläget. Förhandlingarna med AMF 1 om
övertagande och utbyggnad av deras reningsverk har för närvarande upphört.
Roslagsvatten vill utreda ett alternativt läge för nytt reningsverk på Rindö, tänkt att ersätta det
otillräckliga Grönviksverket. Att utreda nytt läge beräknas ta ca 1 år, innan dess bör
fördjupningen av översiktsplanen inte antas.
Bolaget vill inte låsa sig vid VA-teknik så som programmet föreslår. Placeringar av ev
framtida pumpstationer är inte utrett. Den i programmet redovisade föreslagna placeringen av
pumpstation på Skarpö överensstämmer inte med det förslag som Roslagsvatten utreder för
tillfället (vid Skarpöborgs brygga).
Det skyddsavstånd mellan pumpstation och bostadsbebyggelse som rekommenderas av
Boverket, och som anges i planen, är nästan omöjligt att hålla i områden med befintlig
bebyggelse.
Ett antal mindre pumpstationer saknas i kartan som redovisar restriktioner.

Utöver yttrandet över programmet redovisas även övriga planer för avloppshanteringen i
andra delar av Vaxholm.
3
Landstinget, regionplane- och trafiknämnden konstaterar att den beräknade
befolkningsökningen i programmet är större än vad som angivits i RUFS 2001 (regionplan för
Stockholms län). Det är troligt att den förväntade befolkningsökningen ställer krav på
kommunalt vatten och avlopp.
Möjligheterna att åstadkomma ett mångfacetterat bostadsutbud för olika hushålls- och
åldersgrupper bör ingå i det fortsatta arbetet.
Större turtäthet och ev förlängd busslinje till Skarpö bör diskuteras med Storstockholms
lokaltrafik.
Vägverket anser att placeringen av det alternativa färjeläget inte är lämpligt då det ger längre
restid, gör intrång i orörda grönområden genom ny anslutningsväg, skapar bullerstörningar på
intilliggande bostadsbebyggelse, ger Skarpöborna en längre resväg och ger sämre
kollektivtrafik. I förstudien som gjordes för nytt reservfärjeläge fanns ett alternativ med flyttat
färjeläge ca 300 meter österut från det nuvarande. Alltså inte samma läge som i programmet.
Arbetsplan för nytt reservfärjeläge upprättas för närvarande. Arbetsplanen väntas ställas ut i
november, därefter väntar miljöprövning.
Arbetet med förbättring av framkomlighet pågår. Vägmarkeringar målas för närvarande och
en signalanläggning planeras att sättas upp under år 2004.
Skarpövägen klarar inte av ökad belastning till följd av omvandling till permanentboende. Att
trafikera sträckan med traditionell busslinje är därmed svårt.
Vägverket har inga invändningar mot föreslagen ny dragning av Skarpövägen, dock saknas
medel för finansiering av förstudie och vidare planering. Den föreslagna sträckningen bör
redovisas som ett vägreservat i planen.
Väg 274 har diskuterats att klassas som riksintresse. Beslut om detta väntas i början av år
2004. Vägverket har inga ytterligare synpunkter på tillkommande bebyggelse på Rindö då
anslutande lokalgator har god kapacitet och då sträckningen över Rindö delvis är nybyggd,
delvis upprustad.
Naturskyddsföreningen i Vaxholm anser att behoven av utökad service vid en
befolkningsökning till 2 500 personer inte är belyst i programmet.
Underlag för Rindöfärjans kapacitet saknas, likaså uppskattningar om förväntad trafikmängd
till följd av ökad bebyggelse men även ökad genomfartstrafik p g a befolkningsökning i
Värmdö och trängselavgifter i Stockholm.
Direktlinje till Tekniska högskolan i rusningstid samt infarts- och cykelparkering kan öka
nyttjandet av kollektivtrafik. Förslagsvis kan de mest perifera delarna av Rindö och Skarpö få
små bussar, anpassade till vägnätet. Utökad kollektivtrafik på vattnet, där tidigare använda
bryggor kan återetableras, med anslutning till buss i Söderhamnen är ett alternativ.
Miljöpåverkan och buller måste i så fall utredas.
Förlängning av gång- och cykelväg längs Rindövägen är bra, i övrigt är möjligheterna att röra
sig på Rindö och Skarpö goda.
Ytterligare naturvärden kan finnas utöver de som beskrivits i programmet, vilket bl a
indikeras av rik och varierad flora och fauna och sällsynta artförekomster. Inventeringar bör
därför göras i och omkring de områden som föreslås exploateras. En grönstrukturplan bör
upprättas för att garantera att spridningskorridorer för växter och djur bibehålls.
Grönområden ska finnas i närheten av samtliga bebyggelseområden. Att knyta samman
områden med upplevelsevärden kan minska känslan av orördhet. Naturskyddsföreningen
önskar därför få klarlagt vad som avses med ”passager” som nämns i programmet.
Strandskyddsområden får inte isoleras från övriga naturområden. Som särskilda skäl för att
upphäva strandskyddet räcker inte detaljplaneläggning i sig.

4
Förtätning av områden med stora tomter och ökat permanentboende är en naturlig utveckling.
Ny skola kan läggas på befintlig skoltomt. Ny bebyggelse väster om Rindö torg och intill
Rörängsvägen måste planeras så att spridningskorridoren i nord-sydlig riktning bevaras.
Strandskydd, kulturmiljöintresset och skyddsavstånd till varv gör att möjligheterna för
exploatering av mark på västra Rindö är mycket begränsat.
Försvarsmakten, AMF 1 bekräftar att en översyn av bullerberäkningarna från mitten av 90talet
pågår. Med hänvisning till befintliga bullerberäkningar (redovisade i programmet)
motsäger sig försvaret en utbyggnad av Rindö skola i befintligt läge och bebyggelse på
fastigheterna Rindö 3:123 (Ahlströmska tomten, föreslagen att exploateras med ca 15 tomter)
och Rindö 3:310 (södra Rindö, gällande plan för 9 radhus).
Vid en ev uppgörelse om övertagande av avloppsreningsanläggning påminns Vaxholms stad
om att beläggningen med antal värnpliktiga åter är på normala nivåer, ca 800 värnpliktiga/år.
Stockholms läns museum påpekar att Skarpö tillsammans med Stegesund utgör de bäst
bevarade och mest representativa delarna av sommarmiljöer från tiden runt förra sekelskiftet.
Museet instämmer också i att bebyggelseinventeringarna från 70- och 80-talen behöver
kompletteras så att de bättre beskriver kulturlandskapet som helhet, inte bara de enskilda
objekten. En kulturmiljöanalys bör genomföras som beskriver vilka värden som finns och hur
dessa bäst ska tillvaratas.
Fornminnesinventeringarna inom hela programområdet har visat sig otillräckliga.

Skriftliga synpunkter från boende, föreningar och andra berörda
Sammanlagt 51 skriftliga yttranden har inkommit till stadsbyggnadsenheten från boende,
föreningar och andra berörda. Yttrandena är ordnade i bokstavsordning.
5
Anders och Åsa Skantz, boende på Pionvägen 9 (Rindö 3:326) anser att området mellan
fritidsboendeområdet på mellersta Rindö och Rindö torg bör sparas. Om inte kommer allt att
upplevas som ett stort sammanhållet villaområde och den lantliga karaktären med naturen in
på knuten kommer att försvinna. En gång- och cykelväg kan byggas som förbinder områdena
via den tilltänkta badplatsen vid Mjöldammen. Utnyttja istället områdena norr om
Rindövägen i större utsträckning. Säkra passager, ev planskilda, bör byggas för säkra
skolvägar. Bebyggs området väster om Rindö torg ändå, begränsa minsta tomtstorlek till
800 m². Det betyder inga flerfamiljshus eller lika tättbebyggt som vid Rindö torg eller Stefan
Löfvings väg. Tillfart till området i Rosenvägens förlängning är inte godtagbart med tanke på
barnens säkerhet. Parkering bör planeras med två platser per hushåll.
Fler badplatser behövs på Rindö, helst små då stora lätt drar till sig folk utifrån och därmed
skapar ännu mer problem med trängsel och parkering. Att utveckla Mjöldammen till badplats
och bryggplats för fritidsbåtar är en bra idé.
När det gäller skola bör alternativet att utveckla skolan inom den befintliga skoltomten väljas.
Fler lekplatser bör finnas och en fotbollsplan där Vaxholms stad kan ställa upp med vatten för
isspolning på vintern.
Anna Johansson, boende på Pionvägen 8 (Rindö 3:319) anser att den lantliga miljön på
Rindö bör värnas. Utbyggnad och nybyggnad bör ske så att omgivningarna behåller sin
karaktär.
Annedals tomtägareförening ser positivt på att Vaxholms stad vill lösa vatten- och
avloppsproblematiken på ett miljövänligt sätt.
Oron för den kraftiga befolkningsökningen är stor. Ökad biltrafik, buller, avgaser, och
olycksrisker kan ge negativa effekter. Risk finns att den naturnära känslan på Rindö hotas.
Annelie och Lars-Christian Müller, boende på Annedalsvägen 36 (Rindö 2:120) är
positiva till utvecklingsplanerna på Rindö med möjlighet att bilda mindre fastigheter och
större byggrätter än idag samt anslutning till kommunalt vatten och avlopp. Avstyckning ska
dock inte vara tvingande vilket också gör att antal anslutningspunkter för vatten och avlopp
ska vara valfritt för varje befintlig större fastighet.
Grönområdet söder om Annedal bör bevaras som allmänt grönområde, alternativt ges ägarna
av fastigheter intill det möjlighet att köpa in det som utökad tomtmark.
Bengt Nilsson, ägare till Skarpö 1:286/292 inom Lyckedal informerar om att han planerar
för att bosätta sig permanent på fastigheten och att det då blir aktuellt att utnyttja det servitut
för väg till fastigheten som enligt honom ska ge rätt att anlägga väg söderut över Skarpö
1:338, samt att riva och uppföra nya byggnader på fastigheten.
Bostadsrättsföreningen Rindö västra stöder idén att marken mellan bostadsrättsföreningens
fastighet (Rindö 2:260) och vattnet ska bevaras som grönområde. Föreningen stöder också
Lugnets intresseförening om att bilda en samfällighet som kan ta över förvaltningsansvaret för
området. Föreningen är också intresserade av att köpa in markområdet mellan fastigheten och
vattnet som att använda som tomtmark med uteplatser, båtbryggor etc.
Bygg gärna på skogsområdet norr om föreningens fastighet, men med måttfullhet. Karaktären
av skärgårdsö måste bevaras.

6
Charlotte Lesche, boende på Rindövägen 66 (Rindö 3:67) stöder utvecklingen av
fritidsbostadsområden till permanentboendeområden på Rindö. Tidigare oexploaterade delar
av ön bör inte exploateras. Rindö är en ö som inte bör göras till en förort.
Fastigheten Rindö 3:123 (Ahlströmska tomten, föreslagen att exploateras med ca 15 tomter)
bör inte exploateras. En exploatering med 15 tomter gör, om strandskyddet ska respekteras,
att tomterna blir betydligt mindre än 1 500 m². Den kuperade naturen gör att ingreppen i
naturen skulle bli stora och miljön runt den populära badplatsen skulle förstöras.
Planen för Rindö 3:310 (obebyggd tomt med gällande plan för 9 radhus) bör ändras så att den
endast tillåter en friliggande villa. Radhus skulle strida mot platsens kulturmiljövärden.
Även området norr om Rindö torg har för tätt föreslagen exploatering. Även här är en
tomtstorlek på 1 500 m² omöjlig med 50-55 småhus. Tomtstorleken 1 500 m² nämndes av
Bengt Hansson (c) på mötet med Rindöborna den 10 september.
Ökad färjetrafik kräver större färjor. Ingreppen i landskapsbilden kommer att bli för stora med
större färjor. Det är också tveksamt om det kommer att gå tillräckligt fort att lassa och lossa
färjorna för att kunna upprätthålla 10-minuterstrafik i högtrafik.
Christian Wassberger med familj, boende på Pionvägen 12 (Rindö 3:321) menar att
naturområdet öster om Rindö torg inte bör bebyggas. Motiven är att det är en lekplats för
barn, det är ett viktigt grönområde för boende i närheten, det är en rastplats för hundar och att
området har ett rikt fågelliv. Enligt f d stadsarkitekten är området tänkt att förbli ett
grönområde.
Det vore önskvärt att inte samla all bebyggelse till ena sidan av Rindö. Området norr om
Rindö torg och Rindövägen samt området vid färjan på västra Rindö borde prioriteras.
Elisabet och Ingvar Karlöf, boende på Skarpö gård och jordbrukare på fastigheterna
Skarpö 1:373 m fl anser att man bör slå vakt om Skarpö som skärgårdsö med dess natur- och
kulturvärden. Fler besökare till ön bör inte lockas hit via bad mer parkeringsmöjligheter.
Jordbruket bör kunna bedrivas vidare genom Länsstyrelsens skötselplan. Inga problem
förekommer med skyddsavstånd mellan djurhållning och bostäder. Skogsbruk bedrivs endast i
mindre skala för eget bruk.
Karlöfs önskar möjlighet att stycka några tomter i skogspartiet strax norr och öster om
befintlig bebyggelse i Skarpöborg (norr om fastigheterna Skarpö 1:217-221). Fastigheten
Skarpö 1:211 (södra Skarpö, intill varvet) bör kunna säljas och bebyggas.
Eva Tuvhav Gullberg, representant för Rindö konstnärsförening menar att naturen,
skönheten och stillheten vid Rindö redutt är viktiga faktorer för det konstnärliga skapandet
och kreativiteten. Det som ev byggs runt Rindö redutt bör därför främja redutten som konstoch
kulturmiljö och som fornminne. Konstnärsföreningen deltar gärna i samarbetet om att
utveckla bebyggelsen intill redutten. Hantverkshus, konstskola, trädgårdsskola är förslag på
bebyggelse. Föreningen föreslår också att Vaxholms stad samarbetar med bl a Länsmuseet
och andra som är engagerade i Rindö redutt.
Föreningen Rindöborna anser att ängar och betesmarker bör hållas öppna. Djurhållning på
ön ökar boendekvaliteten och främjar kulturlandskapet. En levande bygd måste också värna
öns småföretagare.
Vandrarhemmet är en tillgång men behöver rustas upp och utökas, kanske också drivas i
Vaxholms stads regi. Utnyttja området som inte kan bebyggas p g a bullerstörning från varvet.
Ökad befolkning ställer krav på ökad kapacitet på färjan, tätare bussturer, fortsatt trafik av
Vaxholmsbolaget. Befintligt färjeläge bör vara kvar.
Goda IT-kommunikationer bör byggas ut omgående.
Rindöborna stöder förslaget om ny väg till Skarpö. Infartsparkering vid färjeläget är en
självklarhet. Farthinder eller liknande på Rindövägen bör studeras och säkerheten vid

7
övergångar vid busshållplatser måste säkras. Flera vägar bör markeras i planen som viktiga
förbindelselänkar (både för bil och gång- och cykel). Detta gäller bl a Militärvägen,
Solövägen och Genvägen.
Boendeparkering för boende på öar är nödvändigt, dock är området vid Grönviken inte
lämpligt då det är för litet. Parkeringsplatsen behöver inte ligga vid stranden.
Det behövs fler badplatser som sköts som Grönvikens bad. Förslag på platser för allmänna
bad är Vegabacken, Mjöldammen, Lugnet och utanför Kungsängsliljorna. Gamla Rindö IP
kan tillsammans med bad vid måldepån göras till lek- och badplats. Allmänna lekplatser
saknas. En sådan bör anläggas vid fotbollsplanen vid Rindö skola.
Grönområden ska finnas intill alla planerade nybyggnadsområden. Strandområden och skogar
intill västra Rindö, Karlshill och Röräng bör lämnas orörda. Strövområden och gröna lungor
måste finnas kvar. Möjlighet att ströva tvärs över ön bör bevaras, t ex vid Lugnet-
Länsmansviken, Karlshill-Rindöbaden, Mjöldammen-Röräng och Grönviken-Rindöby.
Att utveckla Mjöldammen som rekreationsområde stöds av Föreningen Rindöborna.
Försvarets byggnad vid Mjöldammen kan utvecklas till allaktivitetshus, stort behov av detta
finns från öns föreningar.
Behovet av uppläggnings- och bryggplatser kommer att öka. Platserna vid Pråmviken och i
Byviken måste finnas kvar och planeras bättre.
2 500 personer på Rindö verkar i överkant för att Rindö ska kunna behålla sin
skärgårdskaraktär. 1 500 m² bör gälla som minsta tomtstorlek. Tillåten byggnadsarea bör
höjas till 90 m² i ett och ett halvt plan inom fritidsbebyggelseområdena. Barnomsorg och
skola måste byggas ut i takt med ökad befolkning, likaså måste ungdomslägenheter och
servicelägenheter för äldreboende finnas med i planen.
Ökad befolkning ställer åter kvar på brandförsvar stationerat på ön.
Gemensamt yttrande av 66 personer på Rindö (kommentar SBE: det är oklar vilka alla är
och var de bor, av områdes/adressangivelser verkar de flesta bo i Röräng, Karlshill och
Mjöldammen) protesterar mot exploatering av fastigheterna Rindö 2:145 m fl, området
nordväst om Rindö torg på båda sidor om Rörängsvägen. Området har höga naturvärden och
är en del av det centrala rekreationsområdet på Rindö. Bebyggelse här skulle också bli en
barriär för det gröna stråket ner mot Mjöldammen. Omvandling till permanentboende i
fritidsboendeområden bör prioriteras.
Gemensamt yttrande av 46 personer på Rindö (kommentar SBE: det är oklar vilka alla är
och var de bor, vissa som undertecknat yttrandet har även lämnat egna yttranden eller är med
i andra gemensamma yttranden) protesterar mot att området mellan Rindö torg och
Mjöldammsområdet bebyggs. Motiven är de samma som i Christian Wassbergers yttrande.
Dock nämns inte fågelliv och f d stadsarkitektens muntliga utlåtande.
Gemensamt yttrande av 50 boende på Viol-, Rosen- och Pionvägen samt Stefan Löfvings
väg (24 fastigheter) begär att tillfartsvägen till det föreslagna området för bostäder väster om
Rindö torg inte blir i Rosenvägens förlängning mellan fastigheterna Rindö 3:306 och 3:325.
Den ökade trafiken på Rosenvägen skulle leda till hög olycksrisk i ett område där det idag bor
många barn. Tillfartsvägen bör istället dras väster om fastigheterna längs Pionvägen.
Gemensamt yttrande av 13 boende på Röräng påpekar att underlag för färjans kapacitet
saknas. Bro eller tunnel är inte rimliga alternativ.
Båda de föreslagna bostadsområdena norr om Rindövägen (intill Karlshill och vid
Rörängsvägens infart) bör utgå och istället markeras som rekreationsområden, delvis då det
ligger nära områden med hästhållning. Stallet i Röräng har plats för ca 5-10 hästar, vintertid
färre (skiss på stall och hästhagar bifogas). Planer finns att utöka djurhållning med får, vilket
bidrar till att hålla landskapet öppet. Gröna stråk bör bevaras. Vad som avses med passager i

8
programmet är otydligt.
Inom Röräng bör den delen med försvarets batterier (del av fastigheten
Rindö 3:254) markeras som rekreationsområde istället för omvandling till permanentboende.
Gemensamt yttrande av 10 boende på Rindö i Solöområdet (7 fastigheter) menar att den
befintliga befolkningens behov i första hand bör tillgodoses genom att fler badplatser ordnas.
Fastigheten Rindö 3:123 (Ahlströmska tomten, föreslagen att exploateras med ca 15 tomter)
bör inte exploateras med hänsyn till den sällsynta fladdermuskolonin som finns där, buller,
strandskydd, kulturmiljövärden och ett dåligt fungerande reningsverk i närheten. Området
nyttas mycket av skol- och dagisbarn. Om området ändå exploateras bör minsta tomtstorlek
vara 3 000 m² och bebyggelsen bör anpassas till terrängen och den äldre bebyggelsen intill.
Gemensamt yttrande av 6 boende på runt Bror Månssons väg (4 fastigheter) vill att
marken på västra Rindö (kallat Kronskogen) inte bebyggs. Det är ett uppskattat
rekreationsområde för närboende och badet i Länsmansviken används delvis fortfarande.
Försvarets verksamhet, med bl a varvet, har som nämnts i programmet försvårat
användningen av området för bostäder.
Skarpövägen bör behållas i sin nuvarande sträckning. Vänstersväng för trafiken mot Skarpö
skulle ställa till problem i en ny korsning längre upp på Rindövägen. Av trygghetsskäl är det
dessutom bättre att samlokalisera gång- och cykelväg med bilväg. Bredda och belys i stället
Skarpövägen med gång- och cykelbana och så att säkerheten ökar.
Gemensamt yttrande av 26 boende på Skarpö längs Skarpövägen till Norins backe
(19 fastigheter) menar att kulturmiljöintresset är svårförenligt med bussförbindelse, gångoch
cykelväg och kommunalt vatten och avlopp, och protesterar därför mot planförslaget.
Breddning av vägen (föranledd av ny busslinje samt gång- och cykelbana) skulle medföra
skador på kulturmiljövärden (trädgårdar och vägarnas karakteristiska utformning) samt
intensivare trafik med buller- och säkerhetsproblem. Istället föreslås farthinder längs
Skarpövägen. Busslinje och gång- och cykelbana på Skarpö bör därför styrkas i förslaget.
Förslaget med kommunalt vatten och avlopp bör strykas i förslaget. Något behov för detta
kommer inte att finnas inom överskådlig tid, det skulle också påskynda omvandlingen från
fritidsboende till permanentboende. Satsa istället på alternativet med
vattenballansundersökning som programmet anger.
Ny bebyggelse intill Rindö redutt skulle förstöra dess kulturmiljövärde och skapa en icke
önskvärd förortskänsla vid tillfarten till Skarpö. Bebyggelse intill redutten bör strykas i
förslaget.
Skarpö bör fortsätta vara en skärgårdsidyll, målsättningen bör därför inte vara en omvandling
till permanentboende.
Gemensamt yttrande av 14 boende på Skarpö, Kvarnudden (7 fastigheter) yrkar på att
den gamla kulturmiljöinventeringen för Skarpö fördjupas och att stor hänsyn tas till de
värdefulla miljöerna i sin helhet, inte bara de enstaka objekten. Mycket av bebyggelsens värde
på Skarpö ligger i att det är sommar- och deltidsboende, t ex genom färre garage, enkla
fönster, lättare byggnader. Även om omvandlingen av permanentboende inte kan vändas eller
hindras bör Vaxholms stads målsättning inte vara en omvandling till permanentboende på
Skarpö.
Förslaget om busslinje på Skarpö bör utgå då det kommer medföra breddad väg, starkare
belysning etc, vilket skulle påverka Skarpö karaktär negativt och medföra starka ingrepp på
enskilda fastighetsägares tomter.
Betydelsen av ”annan öppen mark” som redovisas för flera av tomterna på Kvarnudden är
oklar, beskrivning av innebörden av detta önskas.
Mark för boendeparkering för öbor saknas på Skarpö. Förslaget bör därför vara att

9
boendeparkering för öbor inte införs på Skarpö.
Ny bebyggelse intill Rindö redutt skulle förstöra dess kulturmiljövärde, förändra karaktären
vid entrén till Skarpö och öka trycket på Skarpö i form av rörligt friluftsliv. Bebyggelse intill
redutten bör strykas i förslaget.
Kommunalt vatten och avlopp på Kvarnudden är inte önskvärt då området innehåller få
permanentboende, och då det skulle öka permanentningstakten. Björkallén på Hallmans allé
skulle antagligen gå förlorad vid anläggningsarbetet. Istället bör en vattenballansundersökning
göras för att klargöra förutsättningarna för fortsatt hantering av avlopp genom enskilda
anläggningar.
Grönvikens byalag menar att Rindös naturvärden är grunden för viljan hos folk att flytta till
Rindö. Tystnad, närhet till fortsatt allmäntillgängliga stränder och bad är viktigt att bevara vid
en utökning av bebyggelsen, liksom öppet landskap och värnande av sällsynta arter. Fler
badplatser behövs, förslaget med bad vid Mjöldammen stöds. Grönviksbadet behöver rustas
upp. Båtplatser finns idag för nära badet och utgör därmed en säkerhetsrisk.
Speciellt viktigt är att åstadkomma bostäder för unga och äldreboende. Motståndet mot att
bebygga fastigheten Rindö 3:123 (Ahlströmska tomten, föreslagen att exploateras med ca 15
tomter) är stort med anledning av oro för påverkan på bl a dess höga naturvärden och
badplatsen.
Det är bra att två färjor kan köras i rusningstid. Att behålla det befintliga färjeläget förordas,
större färjor är dock ett krav för att klara ökad befolkning och färjeläget behöver byggas ut för
att klara att upprätthålla 10-minuterstrafik och ge en god säkerhet för gående och cyklister.
Byalaget stöder idén med ny Skarpöväg öster om redutten och omvandling av den gamla
vägen till buss-, gång- och cykelväg. Infartsparkering och cykelparkering behövs vid
färjeläget.
En bättre kollektivtrafik med bättre samordning med Värmdöbussen är önskvärd för att öka
möjligheterna att pendla kollektivt till sydöstra delen av Stockholmsområdet. Alternativet
med ny busslinje till Skarpö föredras framför omvägen för befintlig busslinjer förbi redutten.
Önskemål finns om buss till 24-färjan på fredag och lördag. Busskurer behövs vid
hållplatserna.
Gång- och cykelvägen bör förlängas enligt det förslag som finns i programmet, vägar och
passager bör i övrigt göras säkra genom bl a hastighetssänkningar. Problemet med
boendebåtplatser för boende på öar är särskilt stort vid Grönviken med trängsel och mycket
trafik.
Prioritering av IT-infrastruktur enligt förslaget i programmet stöds.
Skolan behöver byggas ut och andra ytor för aktiviteter och lek kommer att behövas, liksom
samlingslokaler och fritidsgårdar.
Brandförsvaret önskas tillbaks till Rindö.
Miljöstationen behöver flyttas till ett mer centralt läge och vara tillgänglig för bussresenärer.
Försvarets nya bullermätningar bör skyndas på. Inga större störningar upplevs idag.
Göran Hagström, boende på Rindövägen 66 (Rindö 3:67) anser, och många med honom
enligt honom själv, att 2 500 personer som anges i programmet är för mycket på Rindö och
Skarpö, det förstör Rindös värden som en idyll. Varför bebygga Ahlströmska tomten?
Begränsningen på 1 500 m² som minsta tomtstorlek nämndes på mötet med Rindöborna den
10 september, något som är osannolikt med tanke på Vaxholms stads tidigare agerande.
Göta och Anders Englund, boende på Skarpövägen 2 (Skarpö 1:358) är positiv till att
förändringar görs på Skarpövägen för att öka säkerheten och lösa trängselproblem vid utfart
mot Rindövägen. Oavsett framtida lösning föreslår Englunds flera direkta åtgärder för att
förbättra säkerhet och framkomlighet på befintlig väg. Förutsatt de åtgärder som föreslås på
befintlig väg kan två alternativ väljas i framtiden, antingen ljusreglering av korsningen vid

10
färjan och uträtning av den skarpa kurvan ca 350 meter från färjan, eller ny väg enligt
förslaget i programmet. Alternativet med åtgärder på den befintliga vägen förordas med tanke
på buller och utsikt för den egna fastigheten (intill Skarpöbron).
Busstrafik bör ske med mindre bussar med tanke på befolkningsunderlaget och för att hindra
intrång på fastigheter längs Skarpövägen.
Föreslagen utbyggnad av IT-infrastruktur är positiv.
Englunds är positiva till att värna kulturmiljön, och anpassa ny bebyggelse till äldre, som
anges i programmet och ser gärna att skrivningen i översiktsplanen om detta förstärks.
Vatten och avlopp bör snarast byggas ut enligt förslaget i programmet.
Ev buller från vägar, speciellt nya vägar, bör beaktas som en miljö- och riskfaktor i planen.
Hans Lundström, boende på Rindövägen 119 (Rindö 3:336, även ägare till Rindö 2:5 –
fastigheten längst ut på Signes väg) påpekar att Grönviken inte är lämplig för
boendeparkering för boende på Ramsö. En annan plats måste hittas för Ramsöborna.
Gång- och cykelvägen mellan Solö och Militärvägen saknas i planen. Den är en viktig
tvärförbindelse på ön.
Området från Skarpöbron till Länsmansudden är mycket viktigt ur rekreationssynpunkt. I
Länsmansviken fanns tidigare ett kommunalt bad som numer växt igen. Goda förutsättningar
finns med bl a mycket fin sandbotten. Badet borde rustas upp. Väg till badet finns via
båtklubben vid Skarpöbron.
De gamla försvarsanläggningarna mellan redutten och Oskar Fredriksborg är
turistattraktionsskatter som bör rustas upp och märkas ut.
Helena Stibler, boende på Skarpövägen 3 (Skarpö 1:139-141) påpekar att trädgården och
byggnader på hennes fastighet, som är anlagd mellan 1905 och 1910, har höga
kulturmiljövärden då den i allt väsentligt är bevarat i ursprungligt skick. Stibler upplever
trafiken på Skarpövägen som tidvis besvärande (buller, olycksrisk p g a hög fart) och
motsätter sig en utbyggnad av vägen. Fastighetens kulturmiljövärden skulle skadas av en
breddning på hennes mark. Då fastigheten ligger inom riksintresse bör dess kulturmiljövärden
inventeras av Vaxholms stad. En ny busslinje bör inte gå över bron till Skarpö utan bör istället
stanna på Rindösidan av Skarpöbron.
Anslutning till kommunalt VA är inte föredra. Befintliga anläggningar för vatten och avlopp
inom fastigheten fungerar bra.
Helena Örnfeldt, boende på Rindövägen 93 (Rindö 3:74) och verksam som konstnär vid
Rindö redutt tycker att befintliga promenadstigar och gångvägar bör knytas ihop.
Målsättningen ska vara att kunna gå runt hela ön utan att behöva gå bland bilarna.
Promenadstråken behöver inte vara så tillrättalagda utan får gärna ha karaktären av naturstig,
liknande gångstråket längs Vaxöns södra strand. Ny bebyggelse bör anpassas efter naturen
och inte tvärtom. Belysning vore önskvärt på flera av gångvägarna genom öns bebodda delar,
t ex Militärvägen, Mjöldammsvägen, Rörängsvägen och Rindöbadsvägen.
Ett alternativ till gång- och cykelbanans förlängning till regementsområdet (som kan orsaka
intrång på tomtmark) är att sänka hastigheten till 30 km/h längs hela sträckan.
Skogen på Rindö är slyig. Kvarvarande skogspartier bör röjas.
Ansatsen i programmet att utforma nya hus så de smälter in i den äldre ursprungliga
bebyggelsen är bra. Ockragult och falurött är bra färger, olika typer nyanser av grått (som runt
Rindö torg) bör undvikas. Villaområdet längs Solövägen är ett bra exempel på form och
placering, med en grundprincip med utrymme för egna anpassningar på tillbyggnader,
trädgård etc.
Årskurs 4-6 i skolan bör få en egen byggnad. Bör kombineras med ett allaktivitetshus med
gymnastiksal, festsal, kafé, ungdomsgård och konstfrusen isbana.
Bostäder runt Rindö redutt bör läggas på rejält avstånd från området runt redutten. Ett

11
komplement med kafé i kommunens regi vore bra för verksamheten där. En bra lösning vore
att lokalisera ny skola intill redutten för skola och konstnärer ska kunna samutvecklas i
regeringens kulturbudgets anda.
Henrik, Lennart och Lars Magnusson samt Kerstin Ström, ägare av lantbruksfastighet
på Skarpö (Skarpö 1:338) förbehåller sig rätten att disponera och förfoga över sin mark utan
förbehåll av Vaxholms stad med hänvisning till gällande EU-rätt.
Hjalmar Litzén, Henrika Priest och Marika Litzéns dödsbo, ägare av fastigheten Skarpö
1:91 ansluter sig till kritiken som de boende på Kvarnudden fört fram. Ny busslinje till
Skarpö bör utgå, satsa istället på befintliga båtkommunikationer. Ingen boendeparkering för
boende på öar bör anläggas på Skarpö. Anslutning till kommunalt vatten och avlopp bör vara
frivillig.
Håkan Jonsson, boende på Vegabacken 24 (Rindö 3:40) menar att Rindö har en unik
atmosfär och trygghet som hotas om bebyggelsen på ön utökas. Jonsson stöder en utveckling
av fritidsbostäder till permanentbostäder i lagom takt, men inte nybyggande på oexploaterad
mark.
Jim Frogestam, boende på Signes väg 10 (Rindö 2:10) anser att trafiksituationen vid en
befolkningsökning med ca 1 200 personer inte är tillräckligt utredd i programmet.
Rindövägen från Rindö smedja till Rindö torg har skarpa kurvor och skymda krön, speciellt
dålig sikt är det vid utfart från Signes väg och Karlshillsvägen. Hastigheten bör sänkas vid
dessa partier till 30 km/h, alternativt bör farthinder anläggas. Lägre hastighet ger också
miljövinster. En bra, men förmodligen dyrare, lösning vore att räta ut kurvor och krön. Byggs
ny väg till Skarpö bör korsningen med Rindövägen göras till en rondell av säkerhetsskäl.
Jan H Larsson, boende på Karlshillsvägen 12 (Rindö 2:18) påpekar att omvandlingen av
fritidsbostäder till permanentbostäder sker även utan planering. Förutom befolkningstillväxten
från dessa områden bör byggande i nya områden ske så nära befintlig bebyggelse som
möjligt. Ny bebyggelse bör vara mer centrerat runt befintligt centrum. Området norr om
Rindö torg bör därför göras större istället för att utnyttja området väster om Rindö torg och
området på båda sidor om Rörängsvägen, ett förslag som lämnar mer kvar av grönstråket
mellan norra och södra Rindö. Gröna lungor mellan de olika områdena och tillgång till bad
och båtplatser är viktigt för Rindö och Skarpö.
Vid planeringen för de områden som är tänkta för permanentboende är det viktigt att
vägstandarden motsvarar viljan hos folk som bor i området. Resultatet blir annars som på
Resarö – en kommunalisering och fördyring av väghållningen som i slutändan kommer att få
betalas av de boende.
Fördjupade översiktsplanen bör inte föreskriva kommunalt vatten och avlopp i de områden
som är tänkta att utvecklas från fritidsboende till permanentboende. Det är inte säkert att
efterfrågan finns för en kollektiv lösning. Om dessutom detaljplan är ett krav för utbyggnad
av kommunalt vatten och avlopp (vilket programmet felaktigt ger sken av) finns risken att allt
byggande, liksom på Resarö, stoppas för en lång tid framöver innan detaljplanerna är klara.
Programmet saknar en prioritering mellan de föreslagna nybyggnadsområdena. Ju närmare
centrum och ju mindre ingrepp i grönområden – desto högra prioritet bör områdena ges. Det
är tveksamt om befolkningsökningen kommer att motivera utbyggnad av samtliga föreslagna
områden. Riktlinjer för minsta tomtstorlek och byggrätter inom de områden som är tänkta att
kunna förtätas saknas också.
Mer samarbete behövs mellan berörda på Rindö och Skarpö. Även kommunen bör verka för
en bättre kontakt med de berörda via möten i samrådsskedet.

12
Jan Wengle, företrädare för fastigheten Rindö 2:138 påpekar att fastigheten har servitut
för väg över det föreslagna bostadsområdet nordväst om försvarets fastighet i Mjöldammen.
Fastigheten måste även fortsättningsvis ha vägförbindelse. Ett alternativ föreslås med en väg
söder om den befintliga vägen.
Kjell och Margareta Berglund, ägare till Skarpö 1:69 på Albin Daléns väg anser att
Skarpös unika karaktär som sommarö bör behållas. Omvandling till permanentboende bör inte
snabbas på genom kommunalt vatten och avlopp. Berglunds frågar sig vem som står bakom
uttrycket ”önskvärd förtätning” som nämns i programmet. Ny busslinje, gång- och cykelbana
och breddade vägar, boendeparkering för boende på öar, marina och uppläggningsplats för
båtar skulle väsäntligt förändra Skarpös unika karaktär.
Området runt Rindö redutt bör inte bebyggas då det skulle förstöra miljön runt redutten och
skapa en förändrad entré till Skarpö.
Leif och Ann-Sofie Jansson, boende på Pionvägen 20 (Rindö 3:325) är i stort nöjda med
programmet, de har dock följande synpunkter:
Programmet saknar lösning på problemet med för få båtplatser. Kan Byviken vara ett
alternativ? På flera ställen runt ön ligger privata bryggor. Gemensamma bryggor skulle vara
ett effektivare sätt att utnyttja stranden.
Undvik helst att bygga på marken väster om Rindö torg. Måste den ändå bebyggas, undvik att
dra tillfartsvägen i förlängningen av Rosenvägen och begränsa tomtstorleken till 1 500 m²
som nämndes på mötet med Rindöborna den 10 september.
Äldreboende är inte tilltalande vid Rindö torg, däremot vid västra Rindö med fin utsikt och
nära till färjan, men ändå avskilt.
Låt inte privata markägare helt styra var nya områden ska byggas. Byt hellre mark med dem
så att de kan bygga på mer lämplig mark inom kommunen.
Lone och Olof Svenfelt, boende på Skarpöborg (Skarpö 1:80) anser att
motorfordonstrafiken på Skarpö bör minskas. Att bredda Skarpövägen för busstrafik skulle ge
dels betydande ingrepp på kringliggande fastigheter, dels öka hastigheten. Kollektivtrafiken
borde istället förbättras med utökad båttrafik. Äldre bryggor, t ex vid Skarpöby, skulle kunna
tas i bruk igen.
Breddning av befintliga Skarpövägen borde vara billigare än att bygga ny väg.
Av miljöskäl och historiska skäl bör området närmast redutten inte bebyggas.
Minsta tomtstorlek på Skarpö bör, som förslaget säger, vara 3 000 m².
Anslutning till kommunalt vatten och avlopp bör vara frivilligt.
Svenfelts kommenterar dessutom att reservfärjeläge finns på Rindö och att Skarpö gruva är
igenfylld.
Louise Öhman, ägare till Rindö 3:24 inom Vegaområdet hävdar att hennes fastighet köps
in i tron att den ska kunna utnyttjas för fritidsboende och att Vaxholms stad inte ska ha haft
några invändningar mot detta. Hon hänvisar bl a till ett besök på plats av f d stadsarkitekten
som ska ha påpekat att det då inte fanns några hinder för att bygga ett fritidshus på
fastighetens övre plana del. Öhman motsäger sig därför att Rindö 3:24 markeras som
grönområde i planen.
Lugnets intresseförening är oroade över vad som kommer att hända med Lugnet
(sekelskiftespark inom fastigheten Rindö 2:256) om fastigheten byter ägare. Grönområdet och
stranden är ett populärt och välanvänt rekreationsområde för boende på västra Rindö.
Föreningen förhör sig om möjligheterna att bilda samfällighetsförening för att ta ansvar för
områdets framtida skötsel och tillgänglighet.

13
Margareta Heimer, sommarboende på Skarpöbyvägen 14 (Skarpö 1:132) frågar sig vad
riksintresset står för på Skarpö. Skarpös kvalitet är lugnet, naturen och miljön men ändå
närhet till storstaden. Gör gärna del av Skarpö till naturreservat för att bevara jordbrukets
värden.
Heimer håller med om att kommunalt vatten och avlopp behövs på sikt.
Slingrande vägar och lummiga tomter är viktigt för att bevara karaktären på Skarpö. Tung
busstrafik på ön skulle däremot upplevas störande. Alla på Skarpö borde tillfrågas om de
verkligen vill ha busstrafik. Redan idag upplever många att hastigheterna på vägarna på
Skarpö är för höga.
Mjöldammens fastighetsägareförening anser att färjeläget vid Rindö smedja bör ligga kvar
även i framtiden. Bilmagasinet måste dock byggas ut. Fler platser kommer att behövas på
infartsparkeringen. En planskild korsning bör byggas under Rindövägen mellan ny skola och
norr Rindö.
Stranden mellan Rindöbaden och Lugnet kan användas för boendeparkering för boende på
öar. Grönviken är inte tillräcklig för kommande behov.
Vaxholms stad bör köpa in och utveckla området vid Mjöldammsstranden för kommande
behov av bad och båtplatser. Detta täcker dock inte hela öns behov, platser bör reserveras på
Rindös norra strand, t ex norr om skjutbanan, vid Röräng och på västra Rindö.
Föreningen stöder förslaget om ny skoltomt. Gamla skolan kan utnyttjas för förskole- och
fritidsgårdsverksamhet. Rindö- och Skarpöbarn ska inte behöva gå på skola på Vaxön mot sin
vilja. Varje nyexploatering bör föregås av noggranna analyser av behovet av skola och
förskola.
Vaxholms stad bör prioritera detaljplaneläggning och försörjning med vatten och avlopp inom
de områden som omvandlas till permanentboende. Om nyexploatering av bostäder ska ske ska
detta vara mindre lägenheter för ungdomar och andra som inte har råd att köpa dyra bostäder i
kommunen. Områdena på västra Rindö lämpar sig bäst för sådan bebyggelse. Inom
Mjöldammsområdet bör minsta tomtstorlek vara 1 500 m². Området närmast nord-väst om
försvarets mark i Mjöldammen som föreslås att bebyggas (Rindö 2:140) bör kunna bebyggas
med ca 3-4 hus, inte ca 10 hus som programmet anger.
NCC Construction Sverige AB har samarbetsavtal med ägarna till
Rindö 2:152-154, del av området väster om Rindö torg. De konstaterar att förslaget i
programmet i stort överensstämmer med deras idé, dock med undantag av förslag till ny
skola. Skiss med föreslagen bebyggelse, omfattande 25-30 småhus med tomter på
700-900 m², bifogas.
Nils Apeltun, boende på Solövägen 28 (Rindö 3:148) förespråkar ny sträckning av
Skarpövägen öster om Rindö redutt (förslag med kartskiss bifogas). Det alternativa läget för
nytt färjeläge är oacceptabelt. Säkerheten för gående måste höjas vid passagen på och av
färjan.
Byggnader som förstörs av brand eller på annat sätt måste återuppföras måste kunna
återuppföras enligt tidigare byggrätt, även inom det bullerstörda området.
Per Gillberg, boende på Lupinvägen 40 (Rindö 3:19) anser att tillgången till båtplatser för
boende på Rindö förbättras. Bussens turtäthet bör inte understiga 30 minuter.
Permanentboende bör ha förtur att köpa kommunal marks som säljs som bostäder. Gillberg
anser också att kabel-TV och bredband bör byggas ut.
Personalen på Lupinen, Nyckelpigan och Rindö skola önskar delta i planeringsarbetet för
utökad , både vad gäller placering och lokaler men även inre organisation.

14
Raoul Lindqvist, boende på Rindöbacken 23 (Rindö 2:259, även delägare till 2:145 vid
infarten till Rörängsvägen och 2:151, del av ev skoltomt m fl) anser att utvecklingen på
Rindö måste ske med respekt för öns ursprungsbebyggelse och natur. Ängs- och betesmark
runt Rindö by ska även fortsättningsvis användas för bete och odling. Ny bebyggelse bör
smälta in i den ursprungliga bebyggelsekaraktären från 1700- och 1800-talet.
Området runt infarten till Rörängsvägen bör vara större om det ska bli ekonomiskt försvarbart
att exploatera med tanke på kostnader för nedläggning av kraftledning m m (skiss på
föreslagen områdesgräns bifogas, gräns norrut förskjuten med 150-200 meter). Ny bebyggelse
ska vara anpassad till naturen och ha stora tomter.
Området direkt söder om infarten till Rörängsvägen, söder om Rindövägen, bör bebyggas.
Tomter är redan avstyckade, varav en är bebyggd. Vatten och avlopp finns att ansluta mot.
Byggs inte ny skola på den föreslagna skoltomten bör detta område bebyggas med bostäder.
Generellt bör bebyggelsen vara tätare närmare Rindö torg än i områdena norr om Rindövägen.
Förbindelse mellan grönområdena kan ordnas genom gångstråk.
Vid placering av ny skola måste pedagogiska, logistiska, trafiksäkerhets- och
samordningsekonomiska skäl beaktas.
Rindö är inte någon lämplig plats för äldreboende då avståndet till service är för stort.
Vinterförvaring av båtar bör utvecklas i anslutning till befintliga platser nära
småbåtshamnarna.
Rindö torg AB konstaterat att tillgång till allmänna bad har varit ett starkt önskemål vid
kontakter med familjer som bosatt sig i de redan byggda husen vid Rindö torg. De obebyggda
områdena mellan stränderna och bebyggelsen bör även fortsättningsvis vara obebyggda.
Rindö torg AB är positiva till att deras föreslagna nyexploateringsområde norr om Rindö torg
(Rindö 3:79 m fl) markerats i programmet. Bolaget förutsätter att detaljplanearbete kan startas
under oktober-november 2003 enligt tidigare utfästelser som bolaget hävdar att Vaxholms
stad givit, och att gränserna för området kan justeras i detaljplanearbetet. Avsikten är att delar
av bebyggelsen inom detta område ska kunna göras som flerbostadshus där lägenheterna har
markkontakt.
Skarpö vägförening avstår från att yttra sig över sakfrågorna i planförslaget då tiden för att
bereda ärendet varit tillräcklig för föreningen. Förslagen måste också vara mer konkreta för
att en beredning ska vara möjlig att genomföra. Föreningen önskar följa processen med
planen framöver och önskar bli remissinstans i vägfrågor.
Skarpö vänner ställer sig bakom fortsatt drift av jordbruk på Skarpö. Det lilla skogsbruk som
bedrivs bör kunna bedrivas med naturvårdsinriktad skötsel. Sammanhängande strövområden
bör behållas på öns norra och östra delar och tillgång till badplatser för samtliga Skarpöbor
bör eftersträvas. Betydelsen av ”annan öppen mark” som redovisas i programmet är oklar,
beskrivning av innebörden av detta önskas.
Skarpövägen bör breddas och gång- och cykelväg bör anläggas från färjeläget till Skarpö för
att öka säkerheten och framkomligheten. Skarpös trafiksituation bör utredas med tanke på den
ökade trafiken för att garantera framkomlighet och säkerhet. Sjötrafiken genom
Vaxholmsbolaget är angelägen att ha kvar.
Boendeparkering med båtplats för boende på öar är inte möjligt på Skarpö.
Uppdatering av bebyggelseinventeringen från tidigt 80-tal bör göras som beskrivs, föreningen
ställer sig också bakom kravet på 3 000 m² som minsta tomtstorlek för att värna
kulturmiljöintresset. Även trädgårdar och vägnätet är intressant för kulturmiljön. Kommunalt
vatten och avlopp bör utredas närmare för att kunna kopplas samman med fortsatt
bygglovsgivning och permanentboende.

15
Stefan och Cathrin Axelsson (Rindö 3:197) samt Anna Petrén och Håkan Söderqvist
(Rindö 3:198), alla boende i Byviken anser inte att områden med nya bostäder bör byggas på
Rindö, undantaget mindre lägenheter för t ex ungdomar och äldre i närheten av färjan. I första
hand bör permanentboende möjliggöras inom områden för fritidsboende.
STF Stockholmskretsen ser gärna att grönområdena prioriteras på samma nivå som ny
bebyggelse i planen. Rindös centrala grönområde bör finnas kvar och en grön passage bör
skapas i öst-västlig riktning genom Karlshill. Blå leden kan förlängas från Vaxholm över
färjeleden via Redutten, det centrala grönområdet och fram till färjan i Oxdjupet. Rindö redutt
kan framöver utgöra en turistattraktion i kombination med kastellet.
Naturreservat med naturanpassat jord- och skogsbruk bör övervägas på centrala och östra
Skarpö.
Framtida nya lägen för Vaxholmsbolagets bryggor bör pekas ut i planen och en generell
hastighetsbegränsning på vattenområden bör sättas till max 25 knop.
TMC AB, företrädare för ägare till Rindö torg (Rindö 3:301) samt Michael Ågren,
delägare för fastigheten önskar utveckla fastigheten med byggnader som rymmer ca 120 m²
lokaler och 16 lägenheter á 2 rum och kök. Idén är att bygga med låg produktionskostnad för
att åstadkomma rimliga boendekostnader. Ångman och Ågren önskar få en reaktion på hur
projektet kan föras vidare med hänsyn till gällande detaljplan (skissen överensstämmer inte
med gällande detaljplan, bl a vad gäller markanvändning och byggnaders placering).
Torsten Sjögren, ägare till Skarpö 1:132 i Skarpöby är positiv till att samfälligheten vid
Skarpöby gamla ångbåtsbrygga inte planerats för småbåtshamn för fritidsbåtar.
Naturområden på Skarpö bör bevaras och naturreservat bör bildas på östra delen av ön.
Lantbruket tillför stora mervärden till boendet på ön och bör ges fortsatta möjligheter att
finnas.
Vatten- och avloppsfrågorna måste lösas långsiktigt. Befintliga enskilda anläggningar
fungerar inte, situationen kommer dessutom att förvärras av ökat permanentboende.
Vägverket, färjerederiet är negativa till det föreslagna reservfärjeläget i närheten av
Rindöbaden. Argumenten är att det blir omöjligt att upprätthålla 10-minuterstrafik,
färjeöverfarten skulle ta längre tid, intilliggande bostäder kan bli bullerstörda, läget innebär
ingrepp i strandskyddsområde, omfattande muddringar i vatten och väg genom grönområde
krävs och färjeleden skulle bli dyrare i drift.
En ny anslutningsväg mot Skarpö öster om Rindö redutt, gärna kombinerat med breddning av
Rindövägens vägområde i backen upp från Rindö smedja, skulle lösa de problem som finns
med lastning och lossning av färjan.
Åsa Blanc, boende på Pionvägen 6 (Rindö 3:318) är orolig över att den ökade trafiken på
Rindövägen ska leda till problem med buller och dålig luftkvalitet. Befintlig
hastighetsbegränsning följs dåligt på Rindövägens 50-sträckor.
Kapaciteten på färjan kan bli ett bekymmer med ökande befolkning. Sommartid händer att
färjan inte kan ta alla bilar som står i kö. Turtätheten kommer knappast att kunna utökas.
Bättre turtäthet på bussen och senare turer på kvällar önskas för att minska skjutsberoendet för
barn och ungdomars kvällsverksamheter.
Kommer servicen att utökas med post, kiosk etc? En större butik än den befintliga jourbutiken
är önskvärd, bl a för att motverka att Rindö blir en sovstad.