På Alla Plan

NUMMER 2 ÅR 2004 

Res med SEKO till Skagen 

Åk till Grenen, besök skagenmuseet, 

titta på den igensandade kyrkan eller 

bara sitt och njut av en öl och ett smörebröd 

i sensommarsolen. 

SEKO Göteborg Klubb Postterminalen 

anordnar en resa till Skagen för intresserade 

medlemmar. Lördagen den 28 augusti 

åker vi till Skagen med Stena 

Line. Vi träffas klockan 

07.15 (senast) på Stena 

Terminalen i Masthugget. 

Båten avgår 07.30 

och efter två timmar är vi 

framme i Fredrikshavn. 

Därifrån fortsätter vi 

resan i en chartrad buss 

som tar oss upp till 

Skagen. Restiden är beräknad 

till ca en timme. 

När vi väl är framme i 

Skagen är det fria aktiviteter. 

Den som vill kan åka ut till Grenen 

och se där de två haven, Skagerak och Kat- 

På Alla Plan 

Nyhetsblad för medlemmar i SEKO GBG Klubb Postterminalen 

tegatt, möts. Naturligtvis finns det möjlighet 

till bad, men inte just vid Grenen, eftersom 

det är förenat med livsfara. Den som inte vill 

göra detta kan gå på Skagenmuseet och titta 

på målningar av de berömda Skagenmålarna. 

Det finns även den igensandade kyrkan att 

titta på. Eller varför inte bara sitta på en 

uteservering och ta ett par pilsner och 

ett smörebröd. Förhoppningsvis 

skiner solen denna sensommardag. 

Klockan 13.30 går 

sedan bussen tillbaka till 

Fredrikshavn. Där 

finns det möjligheter 

att handla. 

Båten till Göteborg 

går 15.30 och beräknas 

anlända Göteborg 

17.30. Du som är medlem 

i SEKO Göteborg betalar 

endast 150:- och då ingår 

båtresa, frukost på utresan, 

bussresa t.o.r. Skagen samt hemresa med 

Stena Express. Den som vill ta med sin res- 

pektive kan göra det men får då betela fullt 

pris, 320:-. Detta pris gäller även för medlemmar 

i SEKO Göteborg Klubb Chefer & 

Specialister. 

Anmälan ska vara SEKO Klubb Postterminalen 

tillhanda senast 24/6. OBS! 

Principen först till kvarn gäller. 

Du kan skicka anmälan till SEKO Göteborg 

Klubb Postterminalen, 405 10 

Göteborg. Det går även bra att lämna den 

direkt på fack.exp. plan 4. 

Skagenresa 28/8 

Namn_________________________ 

Personnr______________________ 

Tel/hem/arb___________________ 

Adress________________________ 

Postnr/ort_____________________

På alla plan 

Innehåll: 

Ansvarig utgivare och chefredaktör: 

Karl-Gunnar Augustsson 

Grafisk Form, layout och design: 

Veronica Rask 

SEKO Tel: 031-62 38 77 

Postadress: SEKO 

Kruthusgatan 17 

405 10 Göteborg 

3 Ledare 

4 Redaktören har ordet 

5 En hälsning från Sofia 

6 Ny terminalchef 

8 Pensionsinformation 

11 Projekt 

12 Facktuellt 

12 GCF-fest 

13 Sekos organisation 

14 Anpassning till EU 

15 LO:s svar på öppet brev 

 

16 Kollektivavtalet 

18 Tom Tillman 

20 Nya löner 2004 

20 Kulturspalten 

21 Fläskebo 

22 Adress & Telefonlista 

23 Tävling 

Ledare 

Klubben har deltagit aktivt och godkänt följande SEKO-förslag till överenskommelse beträffande 

flytt av A-klump till paketterminalen. Slutlig förhandling är den 28 maj, så vissa 

justeringar kan förekomma. 

• Arbetsgivaren avser att flytta a-klumpen från brevterminalerna i Göteborg och 

Malmö till paketterminalerna i Göteborg och Malmö. Flytten av volymerna ska 

ske när projekt Storstad realiseras. 

SEKO har inget att invända mot förslaget men vill att man beaktar följande vid 

en flyttning av volymerna: 

• Gemensamma samverkansmöten mellan avlämnande och mottagande terminaler. 

• ”Heltid är en rättighet och deltid en möjlighet” är den inriktning som ska gälla 

både för avlämnande Brevterminal och mottagande Paketterminal. 

• Bemaningsverktyg och arbetsintegration mellan Paket, Brev och ODR-C är in 

strument som ska användas för att kunna erbjuda heltid och rotation. 

• Verksamheten ska bedrivas med egen personal. 

• Olika sorters lyfthjälpmedel ska användas, dels den allra modernaste tekniken 

dels beprövade lyftverktyg som ex. behållartömmare. Lokala parter ska vara över 

ens om bestyckningen. 

• Omstruktureringskostnaderna ska belastas centralt. 

• Omstruktureringen skall inte leda till uppsägningar utan lokala parter ska arbeta 

med ex. Futurum, avtalspensioner , utfasning anpassad till personalomsättning 

omplacering inom övriga postala enheter, avtalspensionslösningar. 

• Oförändrade anställningsvillkor vid medflyttning. 

• Extra satsning på friskvård vid avlämnande terminal eftersom möjligheten att 

arbetsväxla minskar. 

Utöver dessa krav ska lokala parter komma överens om ytterligare åtgärder som 

eliminerar och underlättar olika omstruktureringsproblem. 

Det hade varit roligt att kunna skriva någon gång att nu är det lugnt! 

HANS SKOG 

KLUBBORDFÖRANDE 

nummer 2 2004 

På Alla Plan 3

Redaktören har ordet 

Den nyliberala samhällsomdaningen fortsätter. Angreppen på välfärdssystemet, på kollektivavtalen 

och på svensk arbetsrätt blir allt hårdare. Samtidigt ökar motståndet från dem som drabbas. I september 

förra året sa svenska folket med bred majoritet nej till borgarnas förslag om att ansluta till EMU. 

Främst var det folk från LO-kollektivet som sa nej - d.v.s. arbetarklassen. Vis av detta säger regeringen 

och de fl esta riksdagspartierna nej till att låta svenska folket få folkomrösta om EU:s grundlag. De vet 

mycket väl att det skulle bli ett rungande nej. 

I Göteborg har tiotusentals människor under vintern/våren protesterat mot vårdslakten. Inför valet 

2002 lovade politiker från alla de etablerade partierna att värna vården. Ett år senare beslutade den politiska 

majoriteten i Västra Götalands- regionen att lägga ned fem vårdcentraler i Göteborg. De påstår 

att nedläggningarna är nödvändiga för att det saknas pengar. Detta är lögn. Västra Götalandsregionen 

redovisar ett överskott på 115 miljoner. Nedläggningen av vårdcentralerna i Göteborg ”sparar” 80 

miljoner. Samtidigt som politikerna vill spara i vården är de beredda att avskaffa förmögenhetsskatten. 

Före valet 2002 sa kommunstyrelsens ordförande Göran Johansson bl.a. ”Det måste bli lättare 

att komma till en läkare i de delar av vår stad där ohälsan är som störst.” När han i mars tillfrågades 

om sin åsikt angående nedläggningen av vårdcentralerna ville han inte uttrycka någon åsikt om detta 

eftersom det inte är hans bord. Han gav dock ett råd till de personer som nu inte har någon läkare att 

gå till: ”Det fi nns ju privatläkare på Avenyn att gå till.” I april månad talade den socialdemokratiska 

riksdagskvinnan Siv Wittgren-Ahl på SEKO Klubb Postterminalens medlemsmöte. Hon pratade bl.a. 

om regeringens 11-punktsporogram för att komma till rätta med ohälsan. En av punkterna var närhet 

och tillgänglighet till sjukvård. På en fråga hur detta rimmade med nedläggningen av vårdcentralerna 

sa hon att den som blir sjuk och inte har någon vårdcentral att gå till kan ju söka vård på Accesaukuten 

som är ansluten till försäkringskassan. Privatläkare på Avenyn eller Accesaukuten är sossarnas 

alternativ till vårdcentraler. Det är detta alltihop handlar om - privatisering. I Göteborg har politikerna 

skrivit avtal med ett femtiotal privata distriktsläkare och en handfull privata vårdcentraler. Privatläkarna 

berörs inte av nedskärningarna. Detta trots att deras avtal dränerar den offentliga vården på 

pengar och syftet med den förda politiken är just att slakta den offentliga vården och för att bana väg 

för privatisering. Det är en politik som har sin grund i EU-anpassningen. EU kräver att det offentliga 

skall konkurrensutsättas och bantas. Den så kallade marknaden skall ta över, det vill säga privata 

företag av olika slag. Svenska politiker följer slaviskt vad EU dikterar och då drabbas vanligt 

folk av nedskärningar i välfärdssystemet. 

I slutet av april röstade en majoritet av riksdagen emot ett förslag från den socialdemokratiska 

regeringen om att införa övergångsregler för arbetskraftsinvandring från de nya EU-länderna. 

Förslaget var visserligen dåligt och urvattnat men ett dåligt övergångsavtal hade varit bättre 

än inget alls. Det var väl inte oväntat att de borgerliga partierna skulle säga nej till övergångsavtal, 

men när ett parti som säger sig vara vänster och vill företräda arbetarklassen 

gör gemensam sak med borgarna då kan man en gång för alla avfärda det parti som 

ett arbetarparti. Resultatet av att Sverige inte infört övergångsregler lät inte vänta 

på sig. 

Det dröjde inte länge innan ett polskt företag annonserade ut polska byggnadsarbetare 

för halva priset. De erbjuder byggnadsarbetare för 125kr/ 

timme inklusive skatt och sociala avgifter. En svensk byggnadsarbetare 

kostar idag byggföretagen 250 kronor i timmen med semesterersättning 

och sociala avgifter. Enligt EU:s lag kan företag med intyg i hemlandet 

utföra arbeten som underentreprenörer i valfritt EU-land och placera 

fortsättn. nästa sida 

KARL-GUNNAR AUGUSTSSON, chefredaktör 

sociala avgifterna i hemlandet. Om arbetarna inte är bosatta i Sverige betalar de skatt i hemlandet. 

I dagsläget är ca 13 000 svenska byggnadsarbetare arbetslösa och de lär bli fl er när denna lönedumpning 

breder ut sig. Även inom åkeribranschen har det dykt upp företag som erbjuder billig arbetskraft. 

Företaget Rentdriver erbjuder estniska chaufförer och har inte kollektivavtal med facket. Den estniska 

personalen debiteras per körd mil på en fast kostnad. Det tas inte ut någon kostnad för övertid eller 

väntetid. Rentdriver lovar också att den som anlitar företaget skall slippa all inblandning från utomstående 

parter på arbetsmarknaden, det vill säga facket. 

EU hotar också svenska kollektivavtal och svensk arbetsrätt med det så kallade tjänstedirektivet. 

Detta innebär att tjänsteföretag bara behöver följa de lagar och avtal som fi nns i det land där de är 

registrerade. 

Ett bemanningsföretag kan registrera sig i Polen och sedan erbjuda sina tjänster i Sverige. De behöver 

då inte följa svenska kollektivavtal utan enbart de polska. Dessutom behöver de inte bry sig 

om den svenska arbetsrättslagstiftningen. Med tanke på att Posten i stor utsträckning anlitar ett bemanningsföretag 

för verksamheten på paketterminalen i Mölndal fi nns det all anledning till oro inför 

denna utveckling, även för oss som är postanställda. De fl esta borde väl vid det här laget ha förstått 

att EU inte är något annat än ett högerprojekt för att pressa tillbaka arbetarklassen. Den 13 juni är 

det val till EU-parlamentet. Detta parlament är bara rådgivande i vissa frågor och ledamöterna får inte 

ens lägga förslag. EU-parlamentet är bara ett bluffparlament och den bästa protesten mot EU och den 

förda högerpolitiken är att riva röstkortet och bojkotta valet. 

Med dessa små, små ord av kärlek ber jag att önska alla läsare en riktigt skön sommar och en trevlig 

semester. 

En hälsning från Sofi a 

På Alla Plans sympatiska och trevliga medarbetare Sofi a Larsson är tjänstledig från Posten för att arbeta som reseledare 

på Rhodos. Hon har skickat en hälsning till SEKO och alla läsare av På Alla Plan. 

4 På Alla Plan nummer 2 2004 nummer 2 2004 På Alla Plan 5 

Hej! 

Jag har det jättebra här nere men tyvärr så ligger jag inte på stranden och dricker drinkar, utan det är faktiskt riktigt mycket 

jobb. Speciellt nu eftersom jag får göra Apollos miniguide, dvs. en folder på 32 sidor som turisterna får när de kommer ner. 

Där står det om våra utfl ykter osv. Kul att man får använda sina kunskaper. 

Lite om livet här nere: 

Man börjar klockan 08.45 varje dag, vilket är ganska ok eftersom man är van med att börja klockan 6.00 på posten. Sedan 

jobbar jag till klockan 12.00 ungefär. Vi är ute på hotellen och träffar glada, trötta, oroliga, snälla., sura och klagosamma 

gäster. Det är inte så många ungdomar som har börjat komma än. Sedan har vi så kallad siesta, ibland hinner vi inte det men 

annars är det till klockan 17.00, skönt då kan man ligga på stranden och sånt. Vi lagar aldrig någon mat hemma utan går ut 

och äter, frukost, lunch och middag. Det brukar vara ganska billigt eller gratis om det är hos någon av våra samarbetspartners. 

Vi får VIP-kort till de fl esta uteställen och dricker billigt och på vissa ställen gratis, ganska bra eller hur? 

Efter klockan 17.00, samma sak, hotellträff, kanske hälsa på någon på sjukhuset, eller vad annat som faktiskt händer här nere. 

Här är det 117 000 invånare varav 1000 skandinaver så det blir mycket svenskpratande här. Igår var jag i Turkiet, Marmaris 

på shoppingtur, jättekul. Idag har varit på ön Symi bara för att kolla hur det ser ut och bli bjuden på middag, så vackert det 

var där. Måste säga att det är ett jobb för mig och jag är glad att jag är på Rhodos. 

Ha det jättebra. Hälsningar Sofi a

Det blir ingen ”Big Bang” efter sommaren, 

Den nye terminalchefen, Mats Jersenius, 

är en 44-årig idrottsintresserad 

smålänning. Han har läst statskunskap 

på universitet, arbetat med missbrukare 

och varit ekonomichef på terminalen 

Hur vill du presentera dig för våra medlemmar 

och vad gjorde du innan du blev 

terminalchef? 

- Jag är 44 och kommer från Småland. Jag 

bor i Bollebygd. Jag är en stor idrottsfantast 

och mina absoluta favoriter är ett hockeylag 

som heter HV71. Jag är gift och har två barn. 

Jag började läsa på universitet och studerade 

statskunskap. Hade bl.a. Sören Holmberg 

som professor då. Egentligen hade jag tänkt 

mig en forskarkarriär inom det området, 

men jag tröttnade efter ett tag. Började sedan 

att arbeta på länsstyrelsen, dessförinnan 

arbetade jag bl.a. med missbrukare. 1986 

började jag arbeta på Posten. Har dock aldrig 

arbetat i själva produktionen utan har hela 

tiden varit en skrivbordsnisse. Jag arbetade 

först på Poståkeriet med ekonomi och var 

även biträdande chef där. Sedan kom jag 

till terminalen på den tiden när Sven-Olof 

Johansson var terminalchef. Arbetade även 

här med ekonomi. Har de senaste åren varit 

anställd som verksamhetscontroller och har 

även varit biträdande terminalchef. När Eva 

Lind blev chef för produktionsområde Väst 

så tog jag tillfälligt över som terminalchef. 

Meningen var att jag skulle vara det tills man 

hade hittat en ny chef. Bertil Nilssons policy 

(chef för Posten Produktion) har tidigare 

varit att ingen skall bli chef på den terminal 

där han/hon har arbetat tidigare. Det blev 

emellertid så att ingen av de sökande till 

chefsstolen på GPT passade Eva Lind och 

jag blev då tillfrågad om jag kunde ta över 

permanent och det accepterade jag. 

Hur klarade du av att ha två arbeten? 

- Jag har inte kunnat satsat fullt ut på bägge 

arbetena. Det var inte 100 procent på bägge 

arbetena, men kanske 60 - 65 procent på 

lovar Mats Jersenius. 

varje. Det blev långa arbetsveckor, speciellt 

under budgetarbetet. Jag fick dock stöttning 

av Eva Lind och Kjell Holmberg. På grund 

av detta har jag inte kunnat synas så mycket. 

Nu har jag rekryterat en ersättare som skall 

sköta ekonomiarbetet. 

Hur kommer det att märkas att det blivit 

en ny terminalchef? 

- Det är en intressant fråga. Det kommer inte 

att märkas för stunden. Jag vill fortsätta att 

bygga på det goda arbete vi gjort. Jag tror 

på information och vill ha dialog. Dessutom 

vill jag vara synlig. Det blir ingen ”Big Bang” 

efter sommaren. På det här jobbet är man 

köpt av Posten för att driva igenom förändringar. 

Ägarna ställer stora krav och det 

måste vi anpassa oss efter och vi måste lära 

oss hantera förändringar. Fläskeboterminalen 

och Toshiba maskinerna kommer att 

innebära förändringar. 

Vilka mål har du som terminalchef? 

- Jag vill vara synlig och tillgänglig. Jag vill 

coacha medarbetarna och fortsätta det goda 

arbetet. Förbättra och befästa GPT:s ställning 

som en av de bästa terminalerna. Jag vill 

att GPT skall vara en attraktiv arbetsplats. 

Bibehålla kvalitén och svara upp för de ekonomiska 

målen. Ett delmål är att förbättra 

VIP. Malmö ligger på 60 och vi på 55. Varför 

skulle vi vara sämre än Malmö? 

Sedan är det en avvägning mellan arbetstrivsel 

och ekonomi. 

Blir det övertalighet när B-klumpen flyttas 

till Fläskebo? 

- Det vet jag inte. Det är många faktorer som 

spelar in; pensionsavgångar, personalomsättning, 

organisation på Fläskebo. Kanske kan 

en del personal arbeta både på Fläskebo och 

på GPT. Dessutom spelar införskaffandet av 

Toshiba maskiner en roll för bemanningen. 

Sedan måste vi avvakta och se vad som 

händer med a-klumpen. Det finns en del 

frågetecken där. T.ex. hinner man köra ut 

den sent inkomna a-klumpen till Fläskebo 

eller skall den sorteras på GPT? Jag hoppas 

på ett snart beslut, detta oavsett vad beslutet 

blir. Det är bättre att veta vad vi har att rätta 

oss efter. 

Hur vill du motivera en ung person att 

börja arbeta här med tanke på ingångslön, 

anställningsprocent mm? 

- Posten som arbetsgivare är en bra arbetsgivare. 

Vi arbetar aktivt med Friska Posten 

och Den Goda Arbetsplatsen. Vi har en bra 

arbetsmiljö jämfört med många industrier 

och fabriker. Lönen är som den är med 

tanke på lönetrappan. Lönerna är satt utifrån 

vad arbetskraften i låglöneyrken kostar. Det 

är arbetsgivarens marknad. Jag tycker att man 

skall kunna leva på sin lön vilket kan vara 

svårt om man bor ensam och ligger i lönetrappan. 

Postens ekonomi tillåter dock inte 

högre löner. Deltid och låga ingångslöner är 

ett problem. Vad gäller deltidsanställningar 

så har vi på GPT betydligt fler heltidsanställda 

än andra terminaler. Motivet för att 

börja arbeta i Posten måste vara annat än 

lön. Jag tror att de som börjar arbeta här i 

tonåren inte har för avsikt att arbeta kvar tills 

de är 65 år. Många unga arbetar några år på 

en arbetsplats och sen går de vidare och gör 

något annat. Förr var det mer så att man var 

kvar hela livet på samma arbetsplats. 

Hur ser du på vårt nuvarande lönesystem? 

- När det gäller individuella löner och den lönesättning 

vi hade i senaste lönerevisionen så 

tycker jag det är jättebra. Möjligheten måste 

finnas att belöna folk som gjort bra prestationer. 

Jag hoppas att det inte leder till favoritisering. 

Det är i så fall ett gemensamt problem 

för arbetsgivaren och facket. Lönetrappan är 

ett problem, speciellt när folk lämnar den. 

Detta håller man på att titta på centralt och 

jag tror inte vi kan lösa det lokalt. 

Troels Nilsen var mästare på att ta arbetsuppgifter 

till terminalen ex försortering, 

volvosortering mm, nu avvecklas det istället. 

Varför? 

-Försorteringen fanns redan på GPT när vi 

tog över ansvaret för den. Det var ett centralt 

beslut. När vi sedan i höstas behövde 

avveckla lokaler ledde det till att vi gjorde oss 

av med en del försortering. Vi hade inte utrymme 

att behålla mer. Det var ett bra beslut 

för Posten som helhet. Vad som eventuellt 

kommer är maskinell finställning. Sedan är 

frågan hur vi löser problemet för de som 

är brevbärare. De kan ju inte gå brevbäring 

i 6 - 8 timmar. Vi kan ev. få volymer från 

andra terminaler men det vet vi inget om. 

A-brevs volymerna minskar och då försvinner 

arbetstillfällen. Det blir svårt att hitta nya 

arbetsuppgifter. Gruppreklamen ökar och 

även paketen ökar lite men det berör ju inte 

GPT så mycket. Däremot har vi utökat EPP 

en del. Från årsskiftet så tillhör EPP terminalen 

och vi har fått verksamhet från Karlstad 

och Nässjö. 

Vad betyder kompetensutveckling för dig? 

- Att bli bättre och duktigare på vad man gör. 

Operatörsunderhåll är ett bra exempel. Man 

måste höja nivån på alla medarbetare. 

Hur tycker du att friskvården ska utvecklas 

inom posten och vad tänker du göra 

för att få dem anställda att ”utnyttja friskvården”? 

- Genom Friska Posten och hälsovecka. Vi 

har fått en del kritik för att subventionerna 

på olika hälsoaktiviteter har tagits bort. Vi 

har satsat mycket på ”Krutet” (träningslokal 

på GPT). Jag tror inte på direkta subventioner 

däremot kan vi kanske träffa avtal med 

anläggningar som har andra aktiviteter än 

innebandy, styrketräning och spinning. Den 

enskilde måste ta ansvar för sin egen hälsa. 

Vad tycker du om 50+ försöket? 

- Det var intressant. Utvärdering skall tas 

upp centralt. Egentligen var det för kort tid 

för att göra en bra utvärdering, men man kan 

dock se att det har gett en bra effekt i och 

med att sjukskrivningarna har minskat. Det 

vore dumt att bara lägga 50+ i skrivbordslådan 

för att sen glömma bort det. Skulle det 

bli en fortsättning så är GPT en naturlig plats 

att fortsätta med tanke på den höga medelåldern. 

Terminalens egen ekonomi kan dock 

inte finansiera detta. 

Vilka är dina bästa och sämsta egenskaper 

som chef? 

- Mina bästa sidor är att jag är öppen och tillgänglig. 

Jag är prestigelös, en god kommu 

nikatör och pedagog samt en bra lagspelare. 

Mina dåliga sidor är jag kanske är för öppen. 

Ibland har jag för bråttom och jag är för 

envis. 

Hur ska du få trivsel bland personalen och 

engagerade medarbetare? 

- Genom information och kommunikation. 

Genom att lyssna på synpunkter och 

åsikter. Fungera bra som ledare. Lyhördhet. 

Det finns möjlighet att påverka inom vissa 

ramar. 

Vad kommer du att göra för att synas 

bland personalen? 

- Jag skall försöka gå runt på plan 2, även på 

kvällar. Efter semestern kommer min ersättare 

på ekonomisidan och då har jag bättre 

tid. Redan nu har jag börjat hälsa på folk som 

jag träffar på Kruthusgatan. En del undrar 

fortfarande vad det är för galning som går 

omkring och nickar åt dem. 

Är det något mer du vill säga? 

- Jag tycker att det är god samverkan mellan 

Posten och SEKO. Det är en god dialog inte 

bara på samverkansmötena utan även till vardags. 

Vi arbetar med samma mål, god lönsamhet 

för företaget och personal som trivs, 

men vi kan ibland ha olika uppfattningar om 

vägen dit. 

6 På Alla Plan nummer 2 2004 nummer 2 2004 På Alla Plan 7

Gärna medalj men först rejäl pension. 

Livet som pensionär blir svårt. 

Frågan är om det finns burkar att 

samla så att det räcker till alla fattiga 

pensionärer. Kanske får man leva 

enligt Joe Hills text ”Svält förnöjd, du 

får kavlstek i himmelens höjd”. 

Folkpension infördes i Sverige i början 

på 1900-talet. Folkpensionen utgjorde 

en viss procent (96 procent för ensam 

pensionär 78,5 procent för gifta) av det 

prisbasbelopp som gäller för pensionärer. 

I pengar betyder det i år 3.144 respektive 

2.571 kronor/månad. För att få hel 

folkpension måste man antingen ha varit 

bosatt i Sverige i 40 år eller ha 30 år med 

ATP-poäng. Uppfyller man inte dessa krav 

minskas folkpensionen med 1/40 eller 1/ 

30 för varje år som saknas. Folkpensionen 

var skattefri. 

ATP-striden på 1950-talet 

Alla förstår ju att detta var inget man 

kunde leva på och för de som inte hade 

sparat pengar under sina yrkesverksamma 

år var det rena fattigdomen. Under senare 

delen av 1950-talet tog arbetarrörelsen 

strid för ett nytt pensionssystem, Allmän 

Tilläggspension (ATP). ATP-striden dominerade 

svensk politik mellan 1957 och 

1960. Socialdemokraterna och LO ville 

ha en obligatorisk tilläggspension för 

alla löntagare, finansierad genom arbetsgivaravgifter. 

Nivån på pensionen skulle 

bestämmas av inkomsten under förvärvsarbetstiden. 

Denna idé motsatte sig de 

borgerliga, eftersom arbetsgivaravgifterna 

kunde tänkas hota kommande löneökningar, 

och arbetsköparna som inte ville 

se staten öka sin kontroll över näringslivet. 

Socialdemokraternas koalitionsparti, 

bondeförbundet som efter valframgångar 

i tätorter och bland småförtagare bytte 

namn till centerpartiet, lade fram ett eget 

förslag: höjd pension för alla kombinerat 

med ett frivilligt sparande. Högern (nuvarande 

moderaterna), folkpartiet och 

arbetsköparna drev en linje som gick ut på 

att arbetsmarknadens parter själva skulle 

avtala om tilläggspensioner. Koalitions- 

regeringen kunde inte enas om en proposition 

i pensionsfrågan och beslöt att 

en folkomröstning skulle hållas i oktober 

1957. Socialdemokraternas valaffisch från 

denna tid är klassisk; GÄRNA MEDALJ 

MEN FÖRST REJÄL PENSION. Resultatet 

gav ingen direkt segrare: Linje 1 

(socialdemokraterna och kommunisterna) 

fick 46 procent, linje 2 (bondeförbundet/ 

centern) fick 15 procent och linje 3 

(högern och folkpartiet) fick 35 procent. 

Koalitionsregeringen sprack och en ny 

socialdemokratisk minoritetsregering tillträdde. 

Socialdemokraterna hade majoritet 

i första kammaren men inte i andra. Under 

1958 lade regeringen fram en proposition 

som byggde på linje 1. Förslaget fälldes 

och det blev nyval. De borgerliga partierna 

förlorade sin majoritet i andra kammaren 

och det vägde jämt mellan blocken 

115-115. I omröstningen om ATP vann 

arbetarrörelsens förslag efter det att en 

folkpartistisk riksdagsman lagt ned sin 

röst. Denne man, Ture Köningson, var en 

varvsarbetare från Göteborg. Naturligtvis 

kunde han inte komma tillbaka till sina 

arbetskamrater om han hade röstat bort 

deras pension. 

Allmän tilläggspension ATP 

ATP:n började gälla 1960 och beräknas på 

följande sätt. Varje år får man ATP-poäng 

genom att den pensionsgrundande inkomsten 

divideras med årets förhöjda prisbasbelopp. 

Som inkomst räknas lön, sjukpenning, 

föräldrapenning m.m. Fr.o.m. 1999 

utgör den pensionsgrundande inkomsten 

bruttoinkomsten minus pensionsavgiften 

(=bruttoinkomsten * 7,00 procent) och 

minus ett förhöjt prisbaslopp (= 40.100). 

För att få full ATP måste man ha 30 år 

med pensionsgrundande inkomst, men 

det är genomsnittet av de 15 bästa årens 

pensionspoäng som används. ATP:n utgör 

60 procent av pensionsårets prisbasbelopp. 

Utöver ATP så tillkommer folkpensionen 

(numera garantipension). Maximalt 

kan man få 6.5 i ATP-poäng. Den högsta 

ATP pensionen blir därmed med årets 

prisbasbelopp 60 %*39.300*6,5 =153.270 

kr eller 12.773 kr/månad. Till det kommer 

folkpension. Den som i det gamla systemet 

enbart hade rätt till folkpension eller 

hade en låg ATP fick ett pensionstillskott. 

Villkoret var att ATP inte översteg ca 

55-60 procent av gällande prisbasbelopp. 

ATP:n och det ev. pensionstillskottet. I det 

gamla systemet fick pensionärerna dessutom 

göra ett särskilt grundavdrag (som var 

högre än det allmänna grundavdrag som 

alla löntagare får göra). Detta gjorde att 

man som pensionär inte behövde betala 

någon skatt för inkomster upp till gränsen 

för pensionstillskottet. 

Nytt pensionssystem 

Fördelarna med ATP systemet var många. 

Det var lätt att räkna ut sin pension (det 

var bara att ringa Försäkringskassan så 

fick man reda på vilka pensionspoäng man 

hade), man behövde ”bara” 30 års yrkesarbetande 

för att få full ATP, vilket gjorde att 

de som t.ex. var studielediga, föräldralediga 

osv. inte tappade pensionspoäng om de 

kom upp i 30 år, den som valde att studera 

länge kunde ändå arbeta in sina pensionspoäng, 

det var möjligt att gå tidigare i pension. 

En del tror att man betalar skatt för 

att dessa pengar sen skall täcka pensionen. 

Så var det inte. Den skatt man betalar nu 

går till de som går i pension nu och kommande 

generationer får betala skatt till de 

som går i pension i framtiden. Eftersom 

ATP infördes 1960 och för att få full ATP 

behövdes 30 år så innebar detta att de 

första som fick full ATP var de som gick i 

pension 1990. I mitten av 1990 talet började 

politikerna att diskutera om ett nytt 

pensionssystem. Orsaken var att de ansåg 

att pengarna i framtiden inte skulle räcka 

till pensionerna och därför ville de införa 

ett pensionssystem. Sanningen är väl att 

när den nyliberala samhällsomdaningen 

började så passade inte ATP-systemet 

längre. Det pensionssystem som infördes 

1999 är en kompromiss mellan socialdemokraterna 

och de borgerliga partierna, 

vänsterpartiet är inte medskyldiga i detta. 

Allmänna pensionssystemet 

För de som är födda 1937 eller tidigare 

gäller det gamla ATP systemet fullt ut. 

För de som är födda mellan 1938 och 

1953 gäller övergångsbestämmelser så att 

pensionen räknas ut både efter det gamla 

och det nya systemet. Den som är född 

1937 får 20/20 från det gamla systemet, 

den som är född 1938 får 16/20 från det 

gamla och 4/20 från det nya och så håller 

det på. Den som är född 1944 får hälften 

av varje dvs. 10/20 från det gamla och 

10/20 från det nya. Den som är född 1953 

får 19/20 från det nya och 1/20 från det 

gamla. För de som är födda mellan 1938 

och 1953 finns ytterligare en övergångsregel 

mellan det gamla och nya systemet. 

Den säger att man får räkna ATP-år och 

ATP-lönepoäng fram till och med 1994. 

Om detta ger en högre pension än kombinationen 

av nya systemet och ATP skulle 

ge, så får man räkan sin pension helt enligt 

ATP-systemet. För att du full ATP måste 

du haft 30 år med inkomst mellan 1960 

och 1995. Det nya pensionssysmet består 

av tre delar: 

Inkomstpension som beräknas utifrån 

din inkomst under hela livet, inte bara 

inkomstens storlek, utan också ju fler år 

du arbetar, desto högre poäng. Till skillnad 

från ATP-systemet kan även de år där du 

tagit hand om barn ge rätt till pension. 

Likaså kan år när du gjort värnplikt eller 

studerat vara pensionsgrundande, men 

endast från och med 1995. Inkomstpension 

kopplas till ett index som kallas för 

inkomstindex. Detta speglar utvecklingen 

av prisutvecklingen och genomsnittsinkomsten 

i Sverige. Inkomstindex fastställs 

av regeringen för varje kalenderår utifrån 

en formel där man utgår från utvecklingen 

flera år bakåt. Beroende på vilka förändringar 

som skett av genomsnittsinkomsten 

respektive prisutvecklingen så räknas 

värdet av pensionsrätter upp eller ner. Den 

utgående pensionen ska varje år räknas 

om med följsamhetsindex. Följsamhetsindex 

är lika med inkomstindex kompletterat 

med den så kallade normen. Normen 

är lika med höjning av inkomstdelen i inkomstindex 

med 1.6 procent. Poängen är 

med detta är att pensionen därigenom blir 

något högre. Problemet är att om genomsnittsinkomsten 

sedan inte ökar med 1,6 

procent årligen så sänks pensionen. 

Premiepension är den del av pensionskapitalet 

(2,5 procent av de 18,5 procent) 

som du själv uppmanas att placera i olika 

fonder, i det så kallade premiepensionsvalet. 

Avsättningarna började 1995, men 

under åren 1995 - 1998 avsattes bara 

2 procent. Dessutom avsätts en lägre 

premie för dem som tillhör mellangenerationen 

(1938-1953). Pengarna sätts in 

på ett individuellt konto och man får själv 

välja i vilken fond de ska placeras. Det 

finns hundratals fonder att välja mellan. 

Man får dela upp sitt sparande i högst fem 

fonder. Den som inte aktivt väljer fond får 

sina pengar placerade i sjunde AP-fonden. 

Värdet av premiepensionen är helt beroende 

av hur mycket som betalats in och 

hur stor eller liten värdeökningen varit i 

den fond där pengarna varit placerade. 

Detta i sin tur avgörs av aktie- och obligationskursernas 

utveckling, men också av 

hur stora förvaltningskostnaderna är. För 

den oinvigde är det en ren gissningstävling 

detta med att placera kapitalet i någon 

eller några fonder. Det kan gå hur som 

helst. Egentligen kunde man lika gärna 

låtit folk få pengarna och spela på hästar 

eller tipset istället. Ett tips från ”de mer 

insatta” är att ju närmare pensionsåldern 

man kommer desto bättre är det att ha 

placerat kapitalet i räntebärande papper. 

En annan sak som är viktigt att tänka på 

vid valet av pensionsförvaltning är avgifterna. 

Det finns förvaltare som har väldigt 

höga avgifter och det finns de som har 

ganska låga avgifter. Ju högre avgifterna 

är, desto mindre pension. Det går att byta 

från den ena fonden till den andra. Gifta 

och registrerade partners kan föra över sin 

premiepension till varandra. När man för 

över sin pensionsrätt minskas den med 14 

procent. Om man avlider innan man tagit 

ut hela sin premiepension är grundregeln 

den att tillgodohavandet fördelas på övriga 

pensionssparare. Det går att teckna ett efterlevandesskydd, 

men priset för detta är 

att den egna pensionen blir lägre. 

Garantipension ersätter folkpensionen 

och ska garantera de utan eller med låga 

en viss pension. Den kommer att vara 

aktuell för de med en genomsnittsinkomst 

under cirka 14 000 kronor. Garantipension 

uppgår till 2,13 prisbasbelopp för 

ensamstående och 1,9 prisbasbelopp för 

gifta. I pengar betyder det år 2004 6.970 kr 

respektive 6.233 kr/månad. Garantipensionen 

är högre än folkpensionen men i 

gengäld så tas både pensionstillskottet och 

det särskilda grundavdraget bort och dessutom 

blir garantipensionen skattepliktig. 

Vem får betala? 

I det gamla systemet betalades pensionerna 

- både folkpension och ATP - genom 

arbetsgivaravgifter. I det nya systemet ska 

vi betala hälften av de 18,5 procent det 

handlar om och arbetsköparen den andra 

halvan. Betalningen sker genom den s.k. 

egenavgiften, allmän pensionsavgift. År 

2004 betalar vi 7 procent, men avsikten är 

att vi ska betala 9,25 procent. Egenavgiften 

är avdragsgill och dessutom har man 

även i år ett extra skatteavdrag på pensionsavgiften. 

Detta innebär att det sätts 

av mindre pengar till pensionerna än vad 

som var sagt och därmed blir pensionerna 

lägre. I botten för pensionssystemet ligger 

en buffertfond som består av pengar från 

de gamla AP-fonderna. Regeringen har 

dock tagit 250 miljarder av dessa pengar 

och fört över till statskassan. Detta för att 

finansiera efterlevande- och förtidspensionerna. 

Denna avtappning av pengar ur 

pensionssystemet kan leda till att den s.k. 

bromsen måste utlösas och pensionerna 

sänkas. I maj 2001 beslutade riksdagen 

om automatisk balansering av ålderspensionssystemet, 

den s.k. bromsen. Detta 

innebär att om de premier som varje år 

betalas in inte räcker till och buffertfonden 

håller på att tömmas , så kan regeringen 

besluta att bromsen ska utlösas och utgående 

pensioner sänkas. 


Helt klart är att det nya pensionssystemet 

kommer att innebära att det blir många fattigpensionärer. 

En uträkning visar hur ersättningarna 

blir vid olika pensionsåldrar. 

Ålder Procent av slutlönen Procent av pension 

61 39 71 

65 56 100 

67 66 120 

70 88 159 

Tjänstepension 

Vi som arbetar i Posten har en avtalsreglerad 

tjänstepension. Vi har för närvarande två 

slags tjänstepensioner ITP-P (Industrins 

TjänstePension - Posten) och ITPK-P (Industrins 

TjänstePension Kompletterande 

- Posten), dessa är ett resultat av förhandlingar 

och avtal mellan fackföreningarna 

och Posten. En del av oss äldre berörs också 

av två äldre pensionssystem PA-91 och 

”Kåpan”. ITP-P ger oss 10 procent av vår 

slutlön (inklusive lönetillägg) i pension från 

65 års ålder, så länge vi lever. För att få full 

ITP-P måste man ha arbetat i Posten 30 år 

efter 28 års ålder. Arbete i andra företag som 

varit anslutna till liknande pensionsplaner 

räknas också med. Man måste också ha arbetat 

minst 20 procent om man är deltidare, 

och för den som är tillfälligt anställd gäller 

det att ha arbetat minst tre månader i följd 

för att ITP:n ska gälla. Som slutlön räknas 

den fasta månadslönen plus fasta lönetillägg 

månaden innan pensioneringen. Till detta 

läggs 1/12 av summan av summan rörliga 

lönedelar året innan pensioneringen, som 

t.ex. semestertillägg, mertid och OB, dock 

ej övertid. En viss avräkning kan ske av lönehöjningar 

fem år före pensionering vid 65 

år. Hit räknas också lönehöjningar till följd 

av att man byter tjänst, men även om man 

går upp från deltid till heltid så kan denna 

lönehöjning räknas av, och inte fullt ut räknas 

in i underlaget för ITP pensionen. Den som 

var anställd den 1 april 1991, och den 31 december 

1991 hade fyllt 28 år, och då hade en 

tjänst med lägre pensionsålder än 65 år - och 

därefter stannat kvar i en sådan anställning - 

får behålla den lägre pensionsålder. I pension 

erhåller dessa då 65 procent av månadslönen 

fram till 65 års ålder. Som slutlön räknas även 

här fasta månadslönen plus fasta lönetillägg, 

samma månad som man pensioneras. Till 

detta läggs 1/12 av summan rörliga lönedelar 

året innan pensioneringen. Det sker inga 

avräkningar för lönehöjningar före 60 års 

ålder, däremot för löneökningar mellan 60 

och 63 år ålder. Den som väljer att skjuta sin 

pensionering några år framöver får en höjning 

med 0,261 procent per år fram till dess 

att man fyllt 62 år. 

Kompletteringspension 

ITPK-P är en kompletterande tjänstepension 

till ITP-P:n. Den finansieras genom 

att två procent av lönesumman avsätts till 

en pensionssparande i ett sparande som den 

anställde själv bestämmer. ITPK-P gäller 

också från 28 år. Pensionen utbetalas normalt 

under fem år från 65 års ålder, men man 

kan välja andra utbetalningsfonder. ITPK-P 

pensionens storlek bestäms av faktorer som 

lönens storlek under den period som inbetalningar 

av de två procenten sker, av hur höga 

avgifterna och avkastningen på sparandet är, 

samt när och under hur lång tid man väljer 

att få ut pensionen. Till ITPK-P kan man 

välja om man vill ha ett återbetalningsskydd 

eller ej. Detta innebär att de närmaste efterlevande 

får ut det pensionskapital man förvärvat 

om man avlider före pensioneringen 

eller som återstår om man avlider efter det 

att man börjat ta ut ITPK-P. Återbetalningsskyddet 

kostar pengar. Väljer man återbetalningsskydd 

blir den utgående pensionen 

lägre. Kostnaden för skyddet bestäms av 

det bolag där man placerat pengarna. Det 

går bra att välja återbetalningsskydd även 

om man avstod från det från början, men 

då gäller återbetalningsskyddet bara den del 

av kapitalet som man sparat efter ändringen. 

ITPK-P ger också möjlighet att teckna ett familjeskydd, 

som innebär att de efterlevande, 

om man avlider före pensionen, får ut en fast 

ersättning som uppgår till ett förhöjt basbelopp 

per år i fem år (=ca 3350 kr/månad). 

Den som vill kan välja mellan att inte ha 

något familjeskydd eller fördubbla det och 

därigenom öka eller minska den egna kompletterande 

pensionen. Kostnaden för enkelt 

familjeskydd är 40kr/månad, vilket innebär 

att kompletteringspensionen minskas med 

480kr/år. Familjeskyddet är en livförsäkring 

och ett råd är att undersöka om denna livförsäkring 

behövs eller om det finns billigare 

alternativ. Den som inte gör ett aktivt val av 

fond för ITPK-P får sina pengar placerade i 

FSO (Försäkringsföreningen för det Statliga 

Området) och där ingår automatiskt ett fa- 

miljeskydd. Det går att ändra förvaltare av 

kapitalet och att välja till eller från familjeskydd 

och återbetalningsskydd. 

Det gamla pensionsavtalet, PA-91, gäller 

de som var sjuka när det nya ITP-P-avtalet 

började gälla 1/1995, och fortfarande är 

sjuka eller sjukpensionärer. I PA-91 finns 

inte ITPK-P, men en tilläggspension som 

kallas ”Kåpan”. Denna gäller fortfarande de 

som var sjuka 1/1995 och fortfarande är det. 

Det avsätts 1,7 procent på lönen för dessa. 

Här kan man inte välja fond, utan pengarna 

förvaltas av FSO. För alla anställda 1992- 

1995 har avsättningar skett till ”Kåpan”, 

och de har alltså rätt till pension från denna. 

I och med att ITPK-P trädde i kraft 1996 

avslutades ”Kåpan” och den pension man 

hittills tjänat in i det systemet utgår som ett 

”fribrev” den dagen man går i pension. 

Trygghetsavtalet 

Det finns för de som är anställda i Posten 

ett avtal som heter Pension enligt avtal om 

trygghet. Detta avtal gäller t.o.m. 2004.09.30. 

Vid förra avtalsrörelsen ville Posten säga upp 

detta avtal och eftersom avtalet löper ut i 

september detta år finns det risk att avtalet 

inte kommer att förlängas. Avtalet gäller den 

som blir uppsagd på grund av arbetsbrist. 

Villkoren är: Fyllda 60 år vid anställningens 

upphörande. Ej stå till arbetsmarknadens 

förfogande. Pensionsberäkning enligt ITP-P. 

Dessutom kan Posten medge pension 

enligt avtalet till någon som avgår frivilligt 

och lämnar plats för uppsagd. Detta beslutas 

av HR (Personaladministrationen). Ersättningen 

motsvarar ca 72 procent av pensionsmedförande 

lön. 

Delpension 

Det finns inget avtal om delpension utan det 

är arbetsköparen ensam som kan besluta i 

denna fråga. Kraven för att få delpension är: 

Tillsvidareanställd. Fyllt 60 år. Lämplig deltidsanställning 

på minst 40 procent.. Ingen 

ersättningsrekrytering. 

Syftet med delpension är: Minska personalöverskott. 

Minska sjukfrånvaron. Behålla 

värdefull arbetskraft. Minska förtida heltidspensionärer. 

Den som får delpension och arbetar deltid 50 

procent, får då lön 50% av heltiden + 50% 

av den pension personen skulle haft. Tillsammans 

gör detta cirka 87 procent av lönen. 

Pensionsåldern 

I det gamla pensionssystemet hade man 

enligt lag rätt och enligt avtal skyldighet att 

gå i pension senast vid 65 års ålder. Det gick 

inte heller att tjäna in några ATP-poäng efter 

65 år. Det gick att göra ett uppskjutet uttag 

dvs. vänta en tid med att ta ut folkpension 

och ATP. Därigenom blev pensionen något 

högre. Det gick också att göra förtida uttag, 

med påföljd att pensionen sänks efter 65 år 

ålder. I det nya systemet finns rättigheten att 

gå i pension vid 65 år kvar, men det finns 

också laglig möjlighet att stanna till 67 år. 

I det nya systemet går det att ta ut både 

inkomst- och premiepension från 61 år. Intjänandet 

av pensionsrätt fortsätter efter 65 

år. Helst skulle makthavarna vilja att arbetare 

Projekt 

Nedflyttning av Försorteringen 

Detta projekt är att betrakta som avslutat då verksamheten redan 

finns på plan 2. Det enda som kan hända nu är att ytterligare kontor 

vill / har möjlighet att ta tillbaka sin post. 

De främsta orsakerna till att förändringen kom till stånd var dels att 

hyreskostnaden för plan 6 är ungefär 2 miljoner per år vilket kan 

översättas till 7 - 8 årsarbetskrafter som vi blivit tvungna att ordna på 

annat sätt för att uppfylla sparkraven från Stockholm. 

En annan orsak är att Utdelningen har svårt att hitta sysselsättningen 

för sina brevbärare en hel arbetsdag. 

För tillfället är det flera olika projekt som pågår eller skall starta i 

huset. 

ODR (Grm-C) - Brev - Paket 

Detta projekt har som målsättning att se över om det finns möjligheter 

att kunna erbjuda heltidsanställningar för de deltidare som önskar 

höja sin anställningsprocent. 

Det som nu undersöks är om Gruppreklamcentralerna, Brev- och 

Paketterminalerna i område Väst har toppar i sin produktion samtidigt. 

Tanken är att om en 75 %-are, på Brevterminalen, vill höja sin anställningsprocent 

skall han eller hon kunna arbeta en dag i veckan på 

antingen Paketterminalen eller på ODR. 

Ännu vet vi inte om detta är praktiskt genomförbart. 

Toshiba-maskinerna (Kombi-maskin GSM / FSM) 

Detta projekt kommer att starta upp under maj månad och innebär 

att en ny generation av sorteringsmaskiner kommer att tas i bruk på 

inte tog ut pensionen överhuvudtaget utan 

att de arbetade tills de dog. Problemet är väl 

att folk inte är så produktiva när de kommer 

upp i en viss ålder. I det nya systemet måste 

man själv ansöka när man vill ta ut sin pension. 

Ansökan skall lämnas till Försäkringskassan 

senast två månader innan och tidigast 

ett år före. Man måste ansöka om både 

inkomst- och premiepension. När det gäller 

tjänstepension behöver man inte ansöka. 

För den som vill ha mer information 

om pensionssystemet finns det en del att 

läsa. Exempel: Pia Nilsson ”Din framtida 

pension”, SEKO-Tomtebodaklubbens broschyr 

”Pensionsskolan” (mycket av det 

som står i denna artikel är hämtad därifrån). 

Internet:www. forsakringskassan.se och 

www.folksam.se. 

I SEKO klubb Postterminalens styrelse är 

Julle Thorelli pensionsansvarig. Han svarar 

gärna på frågor om pension. Julle arbetar 

heltid på fackexp på plan 4 och har telefon 

0708-639069. Även denna tidnings sympatiske 

chefredaktör har gått utbildning om 

pension. Han har dock ingen telefon och arbetar 

inte speciellt mycket på fackexp. SEKO 

Posten har gett ut en broschyr som heter 

”Om din pension”. Den finns att hämta på 

fackexp för den som vill ha den. 

KALLE AUGUSTSSON 

Brevterminalen nästa år, 2005. 

Då detta blir ett omfattande projekt kommer förmodligen arbetet att 

delas upp i flera mindre sk delprojekt. Ett för personal / organisation, 

ett för själva maskinen (tekniken) samt kanske ett för ombyggnaden 

(2 GSM- och ev 1 FSM-maskin skall flyttas). 

Men i skrivande stund är inget beslut fattat i denna fråga. 

”Avsparks”-möte den 17 maj. 

Klump / Bunt - Ny paketterminal i Fläskebo 

Detta är ett mycket omfattande projekt som berör både Brev- och 

Paketterminalerna och kommer att få stora konsekvenser för personalen. 

Den nya Monster-sorterings-maskinen är som bekant redan inköpt, 

tomten för huset likaså samt byggnationen i full gång. 

Däremot är inte personal / organisations-delprojektet på långa vägar 

färdiga. I skrivande stund är det inte definitivt klart vad som skall 

sorteras där eller när det skall sorteras. Den nya terminalen skall stå 

klar för drift i september 2005. 

Kuriosa: Namnet Fläskebo kommer sig av att förr i världen (väldigt 

länge sedan), jagades vildsvin på platsen - som sedan såldes i stora 

staden Göteborg. 

Framtidsprojekt - BFM (Brevförädlingsmaskin) 

En ny generation av sorteringsmaskiner är på väg. Denna gång gäller 

det en maskin som har kapacitet att sortera posten i gångordning dvs 

ut med buntarna till de grå lådorna (?) och där hämtar brevbärarna 

posten för utdelning ... 

När dessa skall vara i drift är mycket oklart men alla skall känna till 

att de kommer. 


JULLE THORELLI

Facktuellt 

Inget höjt tak i a-kassan 

Regeringen har inga konkreta planer på att höja taket i a-kassan, men 

det är ett mål och ska genomföras när regeringen hittar ekonomiskt 

utrymme för en höjning, säger arbetslivsminister Hans Karlsson. 

Ersättningen från a-kassan är idag högst 730 kronor/dag de första 

hundra dagarna och sänks sedan till högst 680 kronor/dag. På LOkongressen 

år 2000 lovade statsminister Göran Persson att taket 

skulle höjas i omgångar till 780 kronor/dag. 

Skiftarbetare i riskzonen för diabetes och stroke 

Skiftarbetare löper ökad risk att drabbas av fetma, hjärtinfarkt, stroke 

och diabetes. Kroppens ämnesomsättning störs vid oregelbundna arbetstider, 

visar en doktorsavhandling från Umeå universitet. Mat som 

äts sent på kvällen ger högre värden på både blodsocker och insulin 

än om den äts på dagen. Förhöjda blodfetter är vanligare bland skiftarbetare. 

De där också oftare av diabetes, hjärtinfarkt och stroke. 

Rökförbud på restauranger 

Från och med 1 juni nästa år blir det 

förbjudet att röka på restauranger och 

krogar. Detta har riksdagen beslutat 

med stor majoritet. Restaurangerna får 

anordna särskilda rökutrymmen, men det 

blir inte tillåtet att dricka eller äta något i dessa utrymmen, inte ens 

en kopp kaffe. 

Sista festen med gänget 

Ett drygt femtiotal festsugna från GCF 

på plan sex samlades den 3 april för att en 

sista gång ha det lite trevligt tillsammans. Vi 

röjde ganska ordentligt och fönsterrutorna 

skakade runt hela Axel Dahlströms Torg. 

Vinet och ölet sköljde ner den goda italienska 

buffén från restaurang Postiljonen. 

Musik av Pierre Nyströms band som kallade 

sig ”Den Galloperande Pelikanen”, samt ett 

kort bejublat besök av Lena PH. 

Dansen pågick tills alla var så trötta att vi 

knappt orkade gå hem, några var t.o.m. så 

trötta att de sov under festen?! Kort sagt en 

rolig fest och ett bra avslut på vår korta levnadstid 

uppe på plan sex. När detta läses är vi 

utblandade med personalen på plan två och 

hoppas på bra gemenskap och samarbete 

för att komma in i jobbet. 

Försäkringskassan får ej ta ut dröjsmålsränta 

Den 6 maj kom regeringsrätten med en dom som säger att försäkringskassan 

gjorde fel då de sedan 1994 krävt en dröjsmålsränta på 

återbetalningar. Enligt domen är det förbjudet att ta ut dröjsmålsrän 

ta vid återbetalning av bostadsbidrag, sjukpenning, förtidspensioner 

och livräntor. Dröjsmålsränta får endast tas ut ifall riskdagen fattat 

beslut om dem och det har inte gjorts i dessa fall. Riksförsäkringsverket 

har meddelat att ingen ränta kommer att tas ut efter 5 maj. 

Dessutom har det tillsatts en utredning som ska undersöka om verket 

måste betala tillbaka pengarna och ifall en återbetalning i så fall ska 

ske automatiskt eller om de berörda själva måste ansöka om att få 

tillbaka pengar. 

LO blir huvudsponsor för bögfestival 

Stockholm är en stor festival för homo- och 

bisexuella och transpersoner. LO satsar 

300.000 kronor på festivalen och blir därmed 

dess huvudsponsor. På festivalen från den 28 

juli till den 1 augusti, kommer LO att finnas 

representerat i ett tält på festivalsområdet. 

Sommarjobbare får hjälp av LO 

Har du frågor om arbetstiden, lönen eller något annat som rör ditt 

sommararbete. Kontakta då LO:s hjälptelefon för sommarjobbare. 

Numret dit är 020-56 00 56. Telefonen är öppen måndag t.o.m. 

AV PER-ÅKE ”RAGNAR” OLSSON 

En krånglig organisation 

Sektioner, klubbar, avdelningar, representantskap, verksamhetskommittè. 

Det finns ett otal olika nivåer i facket. 

SEKO:s organisation är minst sagt krånglig. 

SEKO är egentligen ett mini-LO där en rad olika fackförbund slagit 

sig samman och bildat ett förbund. Från början var det ett antal 

fackföreningar som verkade inom det statliga området som i slutet 

på 1960-talet slog sig samman och bildade Statsanställdas Förbund. 

I mitten av 90-talet bytte förbundet namn till SEKO (Förbundet 

för Service & Kommunikation). Orsaken var att stora delar av den 

statliga verksamheten hade privatiserats och namnet Statsanställdas 

Förbund inte längre speglade verkligheten. I mitten av 90-talet gick 

också Svenska Sjöfolkförbundet ihop med SEKO. I förbundet finns 

nio branscher: Post, Tele, Trafik (järnväg), Försvar (civilanställda 

inom försvaret), Väg & Ban (anställda på Banverket samt de som arbetar 

som vägarbetare), Vård (rättsvård), Energi, Civil (civilanställda 

inom polis, anställda på statliga myndigheter och högskolor) och 

Sjöfolk. 

Klubbar 

Klubbarna är förbundets grundorganisation. Inom en klubbs verksamhetsområde 

kan klubbsektioner inrättas. Dessa är klubbens underorganisationer 

och kan omfatta förbundets medlemmar på samma 

arbetsplats, hos samma arbetsköpare eller samma avtalsområde på en 

eller flera orter. Vår klubb heter SEKO Göteborg klubb Postterminalen 

och organiserar de medlemmar som arbetar i produktionen på 

GPT, på gruppreklamcentralen i Gamlestaden och paketterminalen 

i Mölndal (i ett senare läge blir det paketterminalen i Fläskebo). 

Klubbens styrelse skall enligt stadgarna bestå av ordförande, kassör, 

sekreterare samt övriga ledamöter och ersättare till det antal klubben 

beslutat. Klubb Postterminalen har förutom de tre nämnda funktionerna 

en person som är studieorganisatör och fem övriga ledamöter. 

De övriga ledamöterna är två från Produktion, en från det tidigare 

GCF, en från gruppreklamen och en från paketterminalen. Klubben 

har också ett representantskap. Detta sammanträder minst tre gånger 

per år. Det är repskapet som fastställer klubbens budget och som på 

årsmötet ev. beviljar ansvarsfrihet för den avgående styrelsen. 

Avdelningar 

Ovanför klubben delar sig förbundet i två grenar. Den ena går via 

den geografiska, SEKO Göteborg till förbundsmötet och förbundsstyrelsen. 

SEKO Göteborg är en geografisk avdelning och är en sammanslagning 

av tidigare sex olika branschavdelningar. Tre branschavdelningar, 

Sjöfolk, Energi och Väg & Ban har valt att inte gå in i den 

geografiska avdelningen. SEKO Göteborg handlägger i huvudsak 

servicefrågor för medlemmar såsom a-kassa, medlemsavgift, försäkringar 

och studier. När det gäller avtalsfrågor och problem på arbetsplatsen 

är det ingen nytta att vända sig till avdelningen. Avdelningen 

har också ett representantskap. Ledamöterna väljs av klubbarna och 

antalet ledamöter per klubb bestäms utifrån antalet medlemmar. 

Repskapet fastställer bl.a. avdelningens budget. Det är också avdelningens 

repskap som väljer ledamöter till kongressen som är förbundets 

högsta beslutande organ. Detta hålls varje år och då väljs bl.a. 

förbundsstyrelse och det beslutas också om vilka frågor förbundet 

skall arbeta med under den kommande verksamhetsperioden. 

SEKO Postens representantskap 

Den andra grenen ovanför klubben är branschfacket, SEKO Posten. 

Det koncerngemensamma fackliga arbetet inom hela Posten sköts av 

SEKO Postens representantskap, som i sin tur utser SEKO Postens 

styrelse. Representantskapet består av 50 ledamöter från Verksamhetskommittérna; 

dessa väljs i sju geografiska valkretsar. Dessutom 

ingår SEKO Postens styrelses nio ledamöter samt en representant 

före ledare samt en representant för specialister. Representantskapet 

består av 61 ledamöter. SEKO Postens styrelse består av de fyra ordförandena 

i Verksamhetskommittérna samt ytterligare fem mandat. 

Det finns fyra verksamhetskommittér: Servicenätet, Svensk Kassaservice, 

Poståkeriet samt Posten Produktion. Posten Produktions 

Verksamhetskommitté har åtta mandat i SEKO Popstens representantskap. 

Verksamhetskommittérna 

Verksamhetskommittérna ansvarar för de gemensamma fackliga 

frågorna inom Posten Produktion. Kommittén består av ett grundmandat 

från varje terminal. Från Göteborg representerar Hans Skog 

GPT och Rolf Tärnås har varit representant för paketterminalen. 

Eftersom Tärnås lämnat sina fackliga uppdrag kommer någon 

annan att gå in på den platsen. Hans Skog är också ledamot i SEKO 

Postens representantskap. Respektive klubb väljer sin ledamot till 

Verksamhetskommittén förutom de åtta som också ingår i SEKO 

Postens representantskap. Dessa väljs gemensamt av klubbarna 

inom respektive valkrets. Verksamhetskommitténs arbete leds av 

Verksamhetsrådet. Verksamhetsrådet består av åtta ledamöter, inklusive 

samordnande huvudskyddsombud. Verksamhetsrådet är de som 

förhandlar centralt gentemot Postens Produktions ledning. I denna 

församling ingår Hans Skog. 

Geografiska rådet 

Verksamhetskommittén har inrättat geografiska råd inom de fem 

produktionsområdena i Posten Produktion. Vårt geografiska råd 

heter Västrådet och är ett samarbetsorgan för klubbarna i Göteborg 

och Nässjö. Det geografiska rådet ansvarar för gemensamma frågor 

inom Produktionsområdet. De utser t.ex. SEKO:s representanter i 

samverkansgruppen och förbereder dess sammanträden. 



Sverige måste anpassa sig till EU:s 

arbetstidsdirektiv, säger s-politiker. 

Högst 48 timmars arbetsvecka, inklusive 

jour och övertid. 11 timmars 

nattvila. Nattarbetstiden skall vara 

högst 8 timmar. Det är några av 

punkter som fi nns med i EU:s direktiv 

angående arbetstiderna. 

Politikern Siv 

Wittgren-Ahl, socialdemokraterna, 

var inbjuden till 

SEKO Göteborgs 

m e d l e m s m ö t e 

24/4 som föreläsare 

angående EU: 

s arbetstidsdirektiv 

och om arbetsmiljön. 

Hon började prata om arbetstiderna. 

Förra året kom det direktiv till Sverige om 

vi måste anpassa oss efter EU:s direktiv 

angående arbetstiderna. En av de viktiga 

punkterna var att total arbetstid skall ej 

vara högre än 48 timmar per vecka. Detta 

inkluderar även jour och övertid. Arbetarna 

ska garanteras minst 11 timmar ledigt 

mellan varje arbetspass. Nattarbetstiden 

får vara högst 8 timmar. En proposition 

skulle kommit i januari. Den blev uppskjuten 

till i mars och sen uppskjuten ytterligare 

en tid. Nu har den socialdemokratiska 

riksdagsgruppen enat sig om en proposition 

som skall komma i maj. Proposition 

går ut på att man ändrar arbetstidslagen 

så att den följer EU:s direktiv. Följer inte 

Sverige dessa direktiv kan EU-kommissionen 

stämma Sverige 

Vissa har velat ha undantag för bl.a. 

vård och polis. S-gruppens förslag innebär 

att inga undantag görs i lagen. Däremot 

skall det vara ok för arbetsmarknadens 

parter att avtala om undantag. Parterna 

på arbetsmarknaden skall ges utrymme 

att diskutera eventuell kompensation om 

undantag skall göras. Huruvida denna 

proposition kommer att gå igenom eller ej 

hade Wittgren-Ahl ingen uppfattning om. 

Hon trodde att åtminstone Vänsterpartiet 

skulle stödja förslaget. Miljöpartiet går 

inte att lita på när det gäller arbetsrättslagstiftning. 

Var de borgerliga partierna står 

i denna fråga visste hon inte. Lagen är, 

enligt henne, en skyddslagstiftning för 

arbetare. Propositionen kommer i slutet 

av maj. 

Siv Wittgren-Ahl talade vidare om en 

arbetsmiljö och det goda arbetet. 

För socialdemokraterna är det goda arbetet 

grunden för deras politik. 

• Kvinnor och män har lika rätt 

till en egen och tryggad försörj 

ning i ett utvecklande och män 

niskovärdigt arbetsliv. 

• Tillväxt och reformer bygger 

på allas förmåga till arbete tas 

tillvara. 

• Varje människa som ställs utan 

för arbetslivet är en förlust för 

samhället 

• Ändring av karensdagen från 

och med 2005 skall vara 20%. 

Huvudorsak till ohälsa är dålig arbetsmiljö 

och dålig arbetsorganisation på arbetsplatserna. 

Ohälsa är kopplad till klass 

och kön. Arbetsplatserna måste anpassas 

till människorna och inte tvärtom. Friska 

människor förutsätter en bra arbetsmiljö. 

Arbetsköparen har ansvaret för arbetsmiljön, 

Sjukpenning och sjukersättning 

kostar samhället mer än vad arbetslösheten 

gör. I september 2003 hade 494 600 

personer sjukersättning (Förtidspension) 

och 315 000 sjukpenning. Antalet arbetslösa 

var samma tid 227 000 (fem procent). 

Regeringens mål är att sjukfrånvaron ska 

halveras till år 2008. Nya aktiviteter och 

sjukersättningar förbereds. Deltidssjukskrivningar 

skall användas i ökad utsträckning. 

Regeringen har ett 11-punktsprogram 

för att minska sjukfrånvaron. 

• Nationella mål för hälsan (klart) 

• Trepartssamtal mellan arbets 

marknadens parter och reger 

singen (klart) 

• Utveckling av arbetsmiljöarbetet 

• Hälsobokslut (klart) 

• Försök inom offentliga sektorn 

• Förnyelse av rehab 

• Höja kvalitén i rehabarbetet 

• Förändra lagstiftningen 

• Formerna för sjuksskrivnings 

processen (klart) 

• Förbättra statistik och forskning 

på ohälsoområdet 

• Bättre tillgänglighet till hälso- 

och sjukvård 

(På en fråga om hur den sista punkten 

rimmar med nedläggningen av ett antal 

vårdcentraler här i Göteborg, svarade Siv 

Wittgren-Ahl, att den som är sjuk och inte 

kan få vård på vårdcentralen har möjlighet 

att gå till Axeccessaukuten som också är 

ansluten till försäkringskassan). 

Hon pratade också om hur vi skall klara 

pensionerna i framtiden. Det fi nns tre 

åtgärder som är intressanta för detta. Det 

är arbetskraftsinvandring, anhörigarbete i 

äldreomsorgen och annorlunda boende 

för de äldre. 

Vidare så talade Siv Wittgren om 

• Krafttag mot ohälsan. 

• För att trivas på sin arbetsplats 

ska det fi nnas känsla att vara del 

aktig i sitt arbete. 

• Möjlighet till bra ledarskap. 

• Att få lära nytt i arbetslivet. 

• Krav av den anställde är att var 

anpassad till kompetens och ha 

infl ytande i sitt arbete. 

AV KARL-GUNNAR AUGUSTSSON OCH 

INGEMAR KEISMAR 

LO:s svar på SEKO:s öppna brev 

Lo har tagit emot ett antal likalydande öppna brev till LO-styrelsen från lokala fackliga organisationer. Styrelsen 

har diskuterat brevet och gett mig i uppdrag att besvara dem. 

Styrelsen är liksom ni upprörd över hur klyftorna ökar i Sverige. Den allt mer giriga inställningen hos delar av 

näringslivet är fullständigt oacceptabelt. Näringslivstoppar har beviljat varandra fantasisummor i löner, pensioner, 

och förmåner i form av vidlyftiga optionsavtal. Särskilt upprörande är det att vi arbetare skall hålla ner 

lönekraven medan de själva alltså roffar åt sig i en aldrig tidigare skådad omfattning. Jag oroas av att direktörerna 

ogenerat tar en större del av kakan samtidigt som vi befi nner oss i en svår avtalsrörelse där LO-kollektivets 

medlemmar ska få sin rättmätiga del. 

Svenskt Näringsliv försöker nu markera sig bort från stämpeln av girighet genom att presentera nya etiska 

regler och genom att göra näringslivets förtroendekris till något som omfattar hela samhället. Det är att göra 

det alldeles för enkelt för sig. 

Samhällsutvecklingen måste mötas av protester. Det är därför bra att ni hör av er och på så sätt uttrycker er 

vrede. Det visar på den starka kampvilja som fi nns inom fackföreningsrörelsen. Det är förutsättningen för att 

vi som kollektiv kraft ska lyckas förändra verkligheten. Ur ilskan och vreden kan vi hämta kraft. 

Breven är i grunden en protest mot att klyftorna växer i samhället. Det visar att stödet för ett rättvist och 

omfattande välfärdssamhälle är starkt. 

Ni har rätt i att vi behöver slå vakt om de grundläggande principerna för vår välfärd. Välfärden måste tryggas 

så att Sverige också i framtiden präglas av arbetarrörelsens grundläggande värdering om alla människors lika 

värde och lika rätt. LO:s ståndpunkt är klar: vi säger inte nej till en utredning, men helt klart är att socialförsäkringen 

även i fortsättningen måste vara generell, solidariskt fi nansierad och bygga på inkomstbortfall. Välfärdens 

utmaningar blir också en viktig del av debatten på LO:s kongress i juni. Ansvaret för hur framtidens 

välfärd ska utformas ligger hos de folkvalda, men vi måste ta vår del genom att föra fram konstruktiva idéer 

som har sin grund i medlemmarnas uppfattning. 

Ni framför också krav på en politisk strejk. Jag menar att fackföreningsrörelsen måste välja ett aktivare 

handlingssätt än så. För att öka rättvisan i Sverige krävs att vi blir fl er fackligt och politiskt engagerade. På den 

socialdemokratiska partikongressen i april kommer jag och många fl er fackligt förtroendevalda att föra fram 

våra åsikter och krav på politiken. Politiken behöver inte fl er åskådare, utan fl er löntagare som fi nns med där 

besluten fattas. 

Med vänliga hälsning 

LANDSORGANISATIONEN I SVERIGE 

Wanja Lundby-Wedin 

LO:s ordförande 


Slå vakt om kollektivavtalet 

Kollektivavtalet handlar om mycket 

mer än löner. Det handlar om arbetstider, 

semester, sjuklön, rätten till 

andra ledigheter m.m. Överlåter vi 

åt borgerliga politiker och konservativa 

jurister att bestämma över detta 

är vi illa ute. 

Sedan 1995 är Sverige medlem i EU och 

detta påverkar även det arbetsrättliga 

systemet och systemet att lösa tvister på 

arbetsmarknaden. Det finns tre modeller 

för detta: 

• Kollektivavtal och kollektiva 

tvistelösningar 

• Enskilda avtal och rättegångar 

mellan enskilda 

• Statlig övervakning 

Kollektivavtalsmodellen 

Det är denna modell som praktiserats i 

Sverige under många år. Även de övriga 

nordiska länderna Norge, Danmark och 

Finland har tillämpat denna modell. 

Modellen innebär att arbetsmarknadens 

parter - fackföreningarna och arbetsköparorganisationerna 

- träffar rättsligt 

bindande kollektivavtal. Detta sker utan 

inblandning från statsmakten (åtminstone 

officiellt. Eftersom svensk fackföreningsrörelse 

har väldigt starka band till det 

statsbärande partiet - SAP- så kan man 

förmoda att partiets, och därmed regeringens, 

vilja ibland styr fackföreningarna). 

För att kunna träffa kollektivavtal krävs 

det att de fackliga organisationerna har 

rätt att med hjälp av stridsåtgärder tvinga 

en arbetsköpare att teckna kollektivavtal 

som är rättsligt bindande för de som 

omfattas av kollektivavtalet. Efter det att 

kollektivavtalet ingåtts råder det i det närmaste 

total fredsplikt. 

För att denna modell skall kunna fungera 

behövs det starka organisationer med 

hög organisationsgrad. Sverige har den 

högsta organisationsgraden i världen där 

ca 80,7 procent av arbetarna är medlemmar 

i fackföreningen. Danmark har den 

näst högsta organisationsgraden, medan 

Norge kommer lite längre ned med 50 

procent. I övriga Europa är organisationsgraden 

betydligt lägre och exempelvis i 

Frankrike ligger den på ca 10 procent. 

Den arbetsrättsliga lagstiftningen bygger 

på tanken att det är de anställda själva som 

genom sina fackliga organisationer skall 

tillvara sina intressen. Lagstiftningens 

uppgift är att skapa goda förutsättningar 

för parterna att fullgöra sina uppgifter, 

inte att detaljreglera arbetsmarknaden. 

Kollektivavtalen är helt och hållet en fråga 

för organisationen och dess medlemmar. 

Arbetsköparen blir bunden till avtal 

genom att vara med i en arbetsköparorganisation 

eller genom att träffa ett så kallat 

hängavtal med den fackliga organisationen. 

Minibestämmelser om lön och andra 

anställningsvillkor finns uteslutande i kollektivavtalen. 

Många andra viktiga frågor 

regleras också genom kollektivavtal. 

Det finns vissa regler som är lagstiftade. 

Det gäller dels regler som har till syfte att 

skapa en bättre jämvikt mellan arbetsmarknadens 

parter och dels regler till skydd för 

den enskilde. Det senare för att skydda 

även de som inte är medlem i någon facklig 

organisation. Arbetsmarknadens parter 

kan i kollektivavtal komma överens om 

regler som avviker från lagen. Detta kallas 

för att lagarna är despositiva. Under 1970talet 

fick vi ett antal lagar inom arbetsrätten 

bl.a. Lagen Om Anställningsskydd 

(LAS) och Medbestämmandelagen (MBL). 

Orsaken till att dessa lagar stiftades var att 

det gått grus i den gamla modellen, där 

fackföreningarna och arbetsköparna gjort 

upp och sen hade allt varit frid och fröjd. 

Under 1970-talet svepte en rad av vilda 

strejker över Sverige. Först ut var gruvarbetarna 

i malmfälten och därefter följde 

metallarbetare, byggnadsarbetare, städare 

m.fl. Arbetarna gick ut i strejker dels för 

att visa sitt missnöje med låga löner och 

dels för att på detta sätt protestera mot de 

diktatoriska förhållanden som rådde på 

arbetsplatserna. Dessa strejker ledde fram 

till en arbetsrättslagstiftning som flyttade 

fram arbetarklassens positioner. Under 

åren har dessa lagar försvagats genom 

riksdagsbeslut. 

Kollektivavtalet är rättsligt bindande gentemot 

den fackliga organisationen och 

dess medlemmar. En medlem i en facklig 

organisation, som har ett kollektivavtal 

med medlemmens arbetsköpare, kan gå 

till domstol och kräva sin rätt. Det normala 

är att den fackliga organisationen gör 

detta. Facket har en legal rätt att företräda 

sin medlem. Det är alltid den fackliga organisationen 

som är part i tvisten, vilket 

gör att arbetsköparen inte har möjlighet 

att förmå den enskilde medlemmen att 

återkalla sin talan. Arbetsköparen är normalt 

skyldig gentemot fackföreningen att 

tillämpa avtalet även på de som inte är 

facklig organiserade. På de delar av arbetsmarknaden 

där kollektivavtal saknas 

utgör kollektivavtalen en norm för vad 

som normalt skall gälla. Kollektivavtalen 

täcker nästan hela marknaden på detta 

sätt. Många lagregler har gjorts beroende 

av att det finns kollektivavtal. En arbetsköpare 

som bryter mot kollektivavtalet för 

betala skadestånd till fackföreningen och 

till de enskilda som drabbats. Även om 

arbetsköparen bryter mot de arbetsrättsliga 

lagarna blir han skadeståndsskyldig 

gentemot den anställde. Skadestånden 

är mycket måttfulla i jämförelse med 

andra länder. Skälet är att det inte främst 

är genom stora skadestånd i enskilda fall 

som arbetsköpare ska följa reglerna. Arbetsköparorganisationerna 

och fackföreningarna 

ska istället förmås följa reglerna 

genom att de verkar för att den tolkning 

som Arbetsdomstolen fastslagit. Eftersom 

båda parterna har företrädare i domstolen 

får de ett särskilt ansvar för att domstolens 

domar genomförs i praktiken. 

Sammanfattningsvis så innebär kollektivavtalsmodellen; 

• Organisationerna representativa 

och starka 

• Arbetsmarknadens parter träffar 

bindande kollektivavtal 

• Kollektivavtal medför fredsplikt 

• När kollektivavtal saknas finns 

frihet att vidta stridsåtgärder 

• Organisationerna företräder sina 

medlemmar 

Kollektivavtalen: 

• är frivilliga civilrättsliga avtal 

• reglerar löner och anställnings 

villkor 

• binder medlemmar men gäller 

alla om den fackliga organisatio 

nen vill 

• medför rätt till skadestånd till 

enskild och fackföreningen om 

arbetsköparen bryter 

• lagar kompletterar 

Modellen med enskilda avtal och rätttegångar 

mellan enskilda. 

Denna modell tillämpas i första hand 

i Storbritannien, Irland och USA. Den 

innebär att arbetsförhållanden i första 

hand regleras i avtal mellan arbetsköparen 

och den anställde. Kollektivavtal är inte 

automatiskt rättsligt bindande. 

Många enskilda skulle, utan statens ingripande, 

hamna i ett hopplöst underläge. 

I de länder där denna modell tillämpas 

finns lagstiftade minimilöner, rätt till 

skadestånd när man skadas i arbetet och 

skydd mot olika former av diskriminering. 

Den fackliga organisationsgraden är 

mycket låg och därför spelar den kollektiva 

regleringen och den kollektiva kontrollen 

av reglerna en mycket liten roll. USA är det 

land där denna modell är mest renodlad. 

Där avgörs tvister på arbetsmarknaden 

i huvudsak genom att enskilda anställda 

stämmer arbetsköparna inför allmän domstol. 

Skadestånden för en arbetsköpare 

som förlorar är mycket stor. Skälen är att 

dels skall de juridiska ombuden ha ersättning 

och dels skall andra arbetsköpare fås 

att följa reglerna. Allmän rättshjälp saknas, 

rättskyddsförsäkringar är ovanliga och 

facket svagt, vilket innebär att många enskilda 

inte skulle ha råd att driva sina mål 

inför domstol. Därför får ombuden ingen 

betalning när de förlorar ett mål men 30- 

40 procent av det utdömda 

skadeståndet när de vinner. 

Sammanfattningsvis innebär den individuella 

metoden 

• Låg organisationsgrad - svaga 

fackföreningar 

• Lagstiftade minimirättigheter 

• Kollektivavtalen svaga rättsligt 

• Den enskilde driver tvister själv 

• Höga skadestånd 

• Dålig efterlevnad av reglerna, 

särskilt i utsatta branscher 

Statlig övervakning 

Denna modell tillämpas i många av de 

gamla EU-länderna t.ex. Frankrike, Belgien, 

Italien m.fl. Modellen påminner 

mycket om den förra, men här är staten 

mer aktiv för att se till att vissa regler 

genomförs i verkligheten. Det kan t.ex. 

ske genom att man genom ett statligt 

beslut gör ett visst kollektivavtal rättsligt 

bindande på alla arbetsplatser i branschen. 

Systemet innebär att det inte blir lika viktigt 

att gå med i facket att fackliga företrädare 

inte behöver ha någon kontakt med 

arbetsköpare för att teckna hängavtal eller 

förmå dessa att gå med i en arbetsköparorganisation. 

Straffrättsliga inslag i alla tre modellerna 

I alla de tre beskrivna modellerna finns i 

varierande uträckning arbetsmarknadslagar 

av en annan karraktär. I Sverige gäller 

det delar av arbetsmiljölagen och arbetstidslagen, 

som är straffrättsliga. Den som 

bryter mot dessa regler gör sig skyldig till 

brott och kan efter ingripande av polis 

och åklagare av domstol dömas till böter, 

fängelser och/eller olika sanktionsavgifter. 

Beviskraven är höga. Facket kan inte 

driva dessa tvister och den enskilde som 

drabbas får normalt inget skadestånd. På 

arbetsplatserna gäller naturligtvis samma 

straffrättsliga regler som för övrigt i samhället. 

Fördelar med kollektivavtalsmodellen 

Det finns ett antal fördelar med kollektivavtalsmodellen. 

Från facklig synpunkt 

är det främst att det är fackföreningarna 

som är med och förhandlar fram reglerna. 

I systemet med enskilda avtal och rättegångar 

mellan enskilda är det jurister som 

dömer. Visserligen är juristerna lagkunniga 

men av tradition är de också konservativa 

och har lättare att sympatisera med arbetsköparna 

än med den anställde. De som vill 

driva en fråga i domstolen måste, ifall vederbörande 

vill lyckas, ha juridisk hjälp och 

det är inte gratis. I kollektivavtalsmodellen 

får arbetsköparen betala skadestånd till 

den anställde som har utsatts för kränkningen 

i form av skadestånd. Drivs fallet 

istället till allmän domstol av åklagare så 

får arbetsköparen betala böter till statskassan. 

Dessutom får arbetsköparen betala 

skadestånd till den fackliga organisationen, 

vilket inte är oviktigt. Ifall tvisten går 

till domstol är det normalt facket som är 

part och som betalar för eventuella rätttegångskostnader. 

I modellen med statlig övervakning 

blir de anställda beroende av politikerna. 

Detta skulle kunna innebära att reglerna 

ändrades allteftersom den politiska majoriteten 

i parlamentet ändrades. I och med 

EU-medlemskapet drivs politiken mer och 

mer åt höger och det gynnar absolut inte 

arbetarna, men däremot arbetsköparen. 

Flyttas ansvaret och möjligheterna att 

bevaka att reglerna följs från facket till 

myndigheter så försvagas de fackliga organisationerna. 

Möjligheten att övervaka 

att reglerna följs blir därmed sämre. Det 

finns all anledning att behålla kollektivavtalsmodellen. 

Kalle Augustsson 


”Vi måste täppa till det svarta hålet” 

En förlängd lönetrappa är enda 

sättet för de som lämnar trappan att 

komma ifatt övrig personal. Utan en 

förlängd lönetrappa kommer hela 

tiden pengarna från lönerevisionen 

att hamna i det svarta hålet. 

För andra gången på kort tid gästade Tom 

Tillman Göteborg Postterminal. Den 

24/4 hade SEKO Göteborg klubb Postterminalen 

anordnat en medlemsmöte 

för klubbens medlemmar samt dessutom 

bjudit in några av servicenätets klubbar. 

Ett hundratal personer infann sig för 

att höra Tom Tillman tala om den kommande 

avtalsrörelsen 2004. Tom Tillman 

var under många år ordförande i gamla 

SEKO Post Väst. Efter det att avdelningen 

gått upp i storavdelningen SEKO 

Göteborg har Tillman mest ägnat sig åt 

att arbeta inom koncernfacket. Han är 

huvudansvarig för avtalsförhandlingarna 

gentemot Posten AB och sitter dessutom 

i SEKO:s förbundsstyrelse. Denna lördag 

förmedlade Tillman ungefär samma budskap 

som han gjorde på klubbens årsmöte 

i februari. Eftersom det har gått några 

månader sedan årsmötet har det hänt en 

del saker som påverkar de kommande avtalsförhandlingarna. 

Tillman sa att det fackliga uppdraget 

är att synliggöra medlemmarna. Detta 

vill man göra med en medlemsförankrad 

lönestrategi. Genom lönepolitiska konferenser, 

synpunkter från SEKO:s arbetsplatskampanj 

2001, en löneenkät som gått 

ut till en del medlemmar samt avtalskonferens 

i maj 2004 har SEKO Posten lagt upp 

sina avtalskrav inför årets avtalsrörelse. 

Det nya avtalet skall gälla fr.o.m. 1/10, 

men Tillman tror knappast att avtalet blir 

klart till dess. SEKO Postens krav i avtalsrörelsen 

bygger också på den samordning 

som LO förbunden kommit överens om. 

.• Låglönesatsningen 

• 3,2 procent löneökningar eller 

minst 650:/individ som insam 

säger Tom Tillman 

lingsmodell 

• 350:-/månaden i individgaranti 

• Reallöneökning 

Dessutom: 

• Hälsa 

• God arbetsmiljö 

• Att värna om kollektivavtalet 

• SEKO s förbundsstyrelse gör 

tillägg på att höja ingångslönen 

för nyanställda med 14000;- 

• 1 årsavtal. 

LO:s syn på den solidariska lönepolitiken 

är att företagen skall kunna betala 

reallöneökningar. Kan de inte det är det 

lika bra att de går i konkurs. Angreppen 

på kollektivavtalen har ökat. T.ex. IBM 

försökte säga upp kollektivavtalet för att 

sedan återanställa personalen på 90 procent 

av lönen. Inom vårt avtalsområde så 

vill Poståkeriet ha 40-timmars arbetsvecka 

med oförändrad lön. 

Arbetsköparens motbud 

• Arbetsköparen vill ha 3årsavtal. 

• Högst 1% per år 

• Högst 1% löneglidning. 

Arbetsköparens yrkanden. 

• Alla löneökningar förhandlar 

lokalt. 

• Individlönegaranti 350;- för alla 

under hela treårsperioden. Vilket 

innebär att man i slutet av avtals 

perioden avläser vilka som inte 

fått en löneökning på 350:- och 

då betalas det ut så att en blir en 

löneökning på 350:- 

• Flexibel arbetstid. 

• Det skall vara öppet för löne 

sänkningar 

Lönepolitisk konferens. 

• Kommer titta på Reallöner. 

• Höja lägsta löner. 

• Individ garanti löner. 

• Möjlighet till lång avtal. 

• Varierande kring arbetstidsför 

kortning. 

Hur avtalet blir till: 

• Almega Bransch kommunikation. 

Detta är den första förhandlingen. 

Posten är anslutet till arbetsköparorganisationen 

Svenskt Näringsliv (f.d. SAF) och 

ingår i Almega Bransch Kommunikation 

och är där det största avtalsområdet. City 

Mail ingår inte i Almega Bransch Kommunikation. 

• Posten AB. Förhandlingarna här 

sker parallellt med branschförhandlingarna. 

SEKO vill inte förhandla med Posten 

under fredsplikt. 

• Centrala enheter. Här är det de 

olika verksamhetsråden som förhandlar 

med respektive chef. T.ex. för terminaler 

så förhandlas det gentemot chefen för 

Posten Produktion. 

• Lokala enheten. Dessa förhandlingar 

är de som sker på respektive arbetsplats. 

• Genomsnitt lönen är 18000 den 

1/10 -03. 

• Likartig lön för män och kvin 

nor med samma yrkeserfarenhet 

i samma yrkesgrupp. Det diffar 

mellan åldern 30-45 år. 

Rankinglistor LO lön: 

• Genomsnitt lön: 21500 

• Arbetare: 17400 

• Tjänstemän: 24800 

Medlemmar lön: 

• 12000-14999 

1531 medlemmar 

• 15000-15999 


• 16000-16999 


• 17000-17999 


• 18000-18999 


• 19000-20000 


SEKO har 28.000 medlemmar i Posten. 

Postens lönesumma: 

• 8 Miljarder. 

• 3% Löneökning kostar 240 miljo- 

ner. 

• Höjning av porto med 50 öre 

skulle ge 300 miljoner i tillskott. 

Postens ekonomi är fortfarande dålig, även 

om kvartalsrapporten tyder på en viss ekonomisk 

återhämtning. Ytterligare avregleringar 

kan vara på gång. De som kan ligga risigt till 

är utdelning och Poståkeriet. Kassaservicen 

är beslutad av staten och har fått ett tillskott 

på 400 miljoner. Detta räcker dock inte. Det 

är bankerna som tjänar pengar på Svensk 

Kassaservice, men de betalar inte vad det 

kostar. Samtidigt så gick t.ex. Nordea i vinst 

med 12 miljarder. Det är Post- och Telestyrelsen 

som beslutar om portohöjningar. 10 

procent av företagen står för 90 procent av 

intäkterna. Ändå så är intäkterna från dessa 

företag betydligt mindre än vad de kunde 

vara. Orsaken är att de får väldigt stora rabatter. 

Administrationen inom Posten skall 

minska ytterligare. Huvudkontoret skall 

minska personalen från 850 till 600. 

Löneankäten som skickades ut till medlemmar, 

1896 st . 

Fick svar av 1350 st ”Hur de tyckte om 

den lön de har idag”. 1% var villig att sänka 

lönen. 80% ville ha mer i lönekuvertet.19% 

var nöjd med lönen. Ungefär 60 procent av 

produktionspersonalen vill ha löneskillnader 

inom samma grupp. De som tillhör chefsgruppen 

vill ha höga löneskillnader - mer än 

2000:- 

Svarta Hålet? 

Eftersom skillnaden mellan slutlönen i trappan 

och medellönen i Posten är ca 3000:-/ 

månad så innebär det att SEKO vid varje lönerevision 

måste ta pengar från de som ligger 

utanför trappan för att försöka täta gapet 

mellan slutsteget i trappan och medellönen. 

Detta innebär att många medlemmar enbart 

får det generella lyftet och resten går 

till de som ramlat ur trappan. Ex. vid en löneökning 

på tre procent innebär det att den 

som tjänar 18000:-/månad genererar 540:- 

till potten. Ifall individgarantin är 250:-/månad 

så blir det den enda löneökning den medlemmen 

får. Resterande 290:- går till de som 

lämnat lönetrappan. Detta är, enligt Tillman, 

ett svart hål som måste täppas till. Görs inte 

detta så kommer gapet mellan medellönen 

och de som lämnat trappan att förbli stort 

och många medlemmar kommer aldrig att 

få mer än individgarantin. Enda sättet att 

täppa till det svarta hålet är att bygga på 

lönetrappan med fler steg. Lönetrappan skall 

naturligtvis indexregleras så att slutsteget i 

lönetrappan hela tiden motsvarar 

medellönen i Posten. Tillman säger att det 

kan ta mer än ett år att åstadkomma detta. 

En del som i år skulle lämna lönetrappan 

och ev. får fortsätta några år kan ev. reagera 

negativt, men enligt Tillman, måste det vara 

bättre att ligga kvar i lönetrappan och få en 

större lönehöjning än om man lämnat den. 

Ett annat sätt att få till stånd reallöneökningar 

får medlemmarna är att införa en 

s.k. pinnbank. Det innebär att när någon 

slutar sin anställning i Posten (pension, 

annat arbete m.m.) så antingen så ersätts inte 

personen överhuvudtaget eller så ersätts den 

med någon som kommer att ligga i lönetrappan. 

På detta tjänar Posten en väldig massa 

pengar och Tillman anser att en del av dessa 

pengar skall gå till lönesumman. På detta 

sätt kan även de postanställda få en reglerad 

löneglidning. 

Frågan om heltid eller deltid är en politisk 

fråga. Sossarna begravde frågan genom att 

tillsätta en utredning. Ett avtalsyrkande från 

SEKO är rätten till heltid. Löner, arbetsmiljö 

och deltidsanställningar gör att Posten 

kommer att få svårt att rekrytera personal i 

framtiden. Postens deltidsanställningar är 

diskriminerande enligt EU:s direktiv. 

Sjukfrånvaron och sjukpensioneringarna 

kostar Posten en miljard per år. 

SEKO kommer även att ha ett yrkande om 

modell för lokal lönesättning i årets avtalsrö 

relse. Det innebär ett avtal om vilka faktorer 

som skall ligga till grund för individuell lönesättning. 

Detta skall vara medlemsförankrat. 

De subjektiva värderingarna kommer att 

vara kvar även med denna modell. Ifall inte 

parterna blir överens lokalt kan man inte 

göra mer centralt. Det krävs alltså ett lokalt 

avtal. Det skall finnas ett yrkande om att 

lokal lönemodell skall vara införd senast en 

viss datum. Har inte detta skett kommer det 

att finnas en centralt framtagen modell för 

den lokala lönesättningen som då införs (en 

s.k. stupstocksregel för att sätta press på de 

lokala parterna). Lyckas man inte få till stånd 

en bra modell kan det vara sista försöket med 

individuell lönesättning i Posten. 

AV INGEMAR KEISMAR OCH KALLE AUGUSTSSON 


Nya Löner 2004 

Den nuvarande avtalsperioden går 

ut 30 september i år. Detta innebär 

att nya förhandlingar, mellan parterna, 

kommer att ske under våren 

/ sommaren och då i form av en "3stegs 

raket". 

STEG 1 

Förbundet SEKO, där olika yrkesgrupper 

ingår som - universitetsanställda, elektriker, 

banverket, konduktörer, kriminalvården 

etc, etc - förhandlar med sina motparter, 

dvs olika arbetsgivarorganisationer för 

respektive yrkeskår. 

STEG 2 

När ett övergripande avtal är klart fortsätter 

de olika yrkesgrupperna att förhandla 

var för sig. 

Av denna anledning har SEKO Posten, 

den 6 maj, utsett en förhandlingsdelegation 

vars uppgift blir att förhandla med 

företaget Posten om våra olika Post-specifi 

ka avtal. 

Kulturspalten 

”Kulturen måste med för att forma 

hela människan” 

Ni som läser här kommer att delges upp- upp- upplysningar 

och funderingar om de s.k. mjuka 

frågorna. Ovanstående citat är hämtat 

från en facklig/politisk kurs jag deltog i 

på Örenäs Slott. Här fanns entusiastiska 

föreläsare från LO, SSU, SEKO, Lunds 

universitet, SEKO Sjöfolk och riksdagsledamöter. 

När man befi nner sig på en kurs 

erbjuds man i bästa fall, samma möjlighet 

till refl ektion, som då du ser på teater eller 

läser en bok. Författaren bakom fi lmsuccéerna 

Howars End, Maurice och En färd 

till Indien kretsade alltid kring samma 

problem: ”hur uppträder vi anständigt och 

med respekt, hur sårar vi minst, hur bevakar 

vi vårt förakt”. En tänkvärd formulering, 

eller hur? Den kloka kvinnan bakom 

rubriken, yttrade också följande på kursen: 

”Är det någon som någonsin haft ont av 

en komplimang?” 

Förhandlingsdelegation består av: 

• Tom Tillman - SEKO Posten styrel 

sen, Göteborg 

Leverans (Servicenätet) 

• Per Backman - Norrköping 

• Mats Lööf - SEKO Posten styrelsen, 

Norrköping 

• Kristina Hvatz - SEKO Posten styrel 

sen, Örebro 

Logistik (Åkeri) 

• Bo Svensson - Jönköping 

• Anita Eriksson - Linköping 

Produktion (Brev- och Pakettermina 

lerna) 

• Maria Mannberg - Umeå 

• Murat Tok - Paket Segeltorp 

• Sune Sjödin - SEKO Posten styrelsen, 

Paket - Ånge 

Alla SEKO Posten Klubbarna för Leverans, 

Logistik och Produktion har haft 

möjlighet lämna förslag på yrkanden - de 

innehåller allt från höjt OB-tillägg till kortare 

arbetstid. 

Vi uppmanades att lobba, sprida goda 

rykten om varandra, dra vårt strå till stacken 

och inte lämna över till motståndaren. 

Som facklig organisation måste vi fråga 

oss: Vad är det vi har? Vad vill vi egentli- egentli- egentli- 

gen? Vem tjänar på detta? Den engagerade 

personen jag citerat är Eva Carlsson, skå- skå- skådespelare 

som fl itigt turnerat i skolor med 

att sprida arbetarrörelsens idéer och historia. 

Skrämmande nog verkar denna histo- histo- historia, 

om t.ex. vår unika folkrörelsetradition 

(våra rötter), på väg att suddas ut ur läroböckerna. 

I mitt huvud fi ck jag en vision 

om att baka samman nutidshistoria och 

samhällskunskap med litterära texter som 

bas. Faktum är att ungdomsscenen Backateatern 

tänkt i samma banor. Nyligen var 

jag på en inspirerande ombudsträff inför 

uppsättningen av Hela Vägen Hem. Vi såg 

några glimtar från pjäsen, bildspel om hur 

man tänkt från regissören och serverades 

soppa samt ett föredrag om Lindholmens 

varv. Pjäsens tre akter ska, med humor 

Samtliga krav kan naturligtvis inte tillgodoses 

utan dessa får närmast betraktas 

som en önskelista till jul. 

SEKO Posten delegationen kommer att 

påbörja sitt arbete inom kort. Men de 

egentliga förhandlingarna med Posten 

startar inte förrän i augusti. Inriktningen, 

från SEKO Posten, kommer att vara att 

begränsa sig när det gäller antalet yrkanden 

gentemot arbetsgivaren. 

STEG 3 

SEKO Posten blir överens med arbetsgivaren 

och en lönepott skickas ut till de 

olika arbetsplatserna runt om i landet. 

Därefter sker den lokala lönerevisionen 

på individnivå. 

LÖNEANSVARIGE 

JULLE THORELLI 

och kärlek, skildra 1900-talets omvälvande 

utveckling. Det handlar om brukspatroner, 

statare, kärnfamiljer, knegare, börshajar 

osv. Speltid är ca 4 tim och 30 min. Pre- 

miär 1/9. Biljetter fi nns redan nu. Som av 

en slump har även Folkteatern lanserat sitt 

största projekt någonsin. Deras rytmiska 

och böljande resa från 60-talet genom GöGöteborg har titeln Staden och Stjärnorna. På 

scen fi nns 40 amatörer, hela teaterns ordinarie 

ensemble och musiker. Regissör är 

Niklas Hjulström. Mitt omdöme är ganska 

positivt även om det ibland blir lite ogripbart 

och övertydligt. Har även hunnit med 

en ombudsträff på Operan. Vi blev presenterade 

för de ansvariga för de två ryska 

baletterna som döpts till White Russian. 

Gillar man dansens expressiva uttryckssätt 

så kan man få ut mycket av denna högkvalitiva 

gestaltning. 

MATS HALLBERG 

Inga uppsägningar, verksamheten skall 

bedrivas med egen personal, oförändrade 

anställningsvillkor vid medfl yttning. 

Det är några av de krav som SEKO 

fi ck igenom för att godkänna att även 

a-klumpen fl yttas till Fläskebo. 

Den 14 maj träffade SEKO Posten Produktions 

och Posten Produktions förhandlare 

en överenskommelse angående a-klumpen i 

Göteborg och Malmö. Överenskommelsen 

innebär att a-klumpen kommer att fl yttas 

från GPT till den nya paketterminalen när 

den tas i bruk nästa vår. Tidigare har man 

kommit överens om att b-klumpen skall fl yttas 

till Fläskebo. Många undrar naturligtvis 

varför SEKO går med på detta. Förhandlingarna 

om a-klumpen har varit MBL-förhandlingar. 

I 11§ MBL står det att arbetsköparen 

vid omorganisation skall förhandla med den 

fackliga organisationen. Däremot står det 

inget om att parterna skall komma överens. 

Skulle Posten och SEKO inte komma överens, 

så kan Posten ändå besluta och då kan 

SEKO bara reservera sig. Skulle man göra 

det så avsäger sig SEKO möjligheten att 

påverka. I och med att SEKO har varit med 

och förhandlat hela vägen så har man kunnat 

påverka resultatet och fi ck med ett antal 

punkter som är av stor betydelse. 

Parterna kom överens om följande: 

Arbetsgivaren avser att fl ytta a-klumpen från 

brevterminalerna i Göteborg och Malmö till 

” 

SEKO och Posten överens - 

a-klumpen till Fläskebo. 

paketterminalerna i Göteborg och Malmö. 

Flytten av volymerna ska ske när projekt 

Storstad realiseras. 

SEKO har inget att invända mot beslutet, 

men vill att man beaktar följande vid en fl yttning 

av volymerna. 

• Gemensamma samverkansmöten mellan 

avlämnande och mottagande terminaler. 

• ”Heltid är en rättighet och deltid en 

möjlighet” är den inriktning som ska gälla 

både för avlämnande Brevterminal och mottagande 

Paketterminal. 

• Bemaningsverktyg och arbetsintegration 

mellan Paket, Brev och ODR-C är 

instrument som ska användas för att kunna 

erbjuda heltid och rotation. 

• Verksamheten ska bedrivas med egen 

personal 

• Olika sorters hjälpmedel ska användas, 

dels den allra modernaste tekniken, dels 

beprövade lyftverktyg som ex. behållartömmare. 

Lokala parter skall vara överens om 

bestyckningen. 

• Omstruktureringskostnaderna ska belastas 

centralt. 

• Omstruktureringen ska inte leda till uppsägningar 

utan lokala parter ska arbeta med 

ex. Futurum, avtalspensioner, utfasning anpassad 

till personalomsättning, omplacering 

inom övriga postala enheter, avtalspensionslösningar. 

• Oförändrade anställningsvillkor vid medfl 

yttning 

• Extra satsning på friskvård vid 

Citatet 

Jag kan både arbeta och sortera samtidigt 

avlämnande terminal eftersom möjligheten 

att arbetsväxla minskar. 

• Utöver dessa krav ska lokala parter 

komma överens om ytterligare åtgärder som 

eliminerar och underlättar olika omstruktureringsproblem. 

Alla punkter är väldigt viktiga, men det fi nns 

vissa punkter som är väldigt viktiga att SEKO 

fi ck med. Det gäller punkterna 2, 4, 7 och 8. 

Eftersom verksamheten på paketterminalen 

i Mölndal idag bedrivs med 50 - 60 procents 

inhyrd arbetskraft (bemanningsföretag) är 

det väldigt viktigt att det i förhandlingsprotokollet 

står att verksamheten skall bedrivas 

med egen personal. 

Det kan bli så att äldre personer kan få 

förmånligare pensionslösningar. Det innebär 

också att personal som fl yttar till Fläskebo 

inte behöver riskera att tappa i anställningsprocent. 

Redan när förhandlingarna började var 

”loppet kört”. Posten hade bestämt sig för 

att all klump skulle till Fläskebo. För SEKO 

fanns bara möjligheten att se till att den här 

omorganisationen blev så smärtfri som möjligt 

för medlemmarna. 



Adress o telefonlista 

Avdelningsexpedition: M-To 9.00-15.15 Fre 9.00-11.30 

SEKO Göteborg 

Fjärde Långgåtan 48 

A-kassa och medlemsärenden tel: 020-140 55 55 

fax: 031-24 77 95 

Nya telefontider för Klubb Postterminalen: 

Tisdagar och Torsdagar kl 12.00-14.00 

Övriga tider garanterar vi inte att någon fi nns på plats. 

Försäkringar/rättshjälpsärenden 

Anna Hasselblad 

Tel: 031-42 95 61 

Mob: 0705- 37 68 50 

Anders Björklund; assistent med ansvar för studiefrågor 

Tel: 031-42 95 80 

Mobil: 0705-25 54 37 

Ombudsmän 

Christer Klingener 

Tel: 031-42 95 85 

Mob: 0703-28 24 16 

Maud Kjellberg 

Tel: 031-42 95 73 

Mob: 0706-24 37 18 

SEKO Göteborg KlubbPostterminalen 

Göteborg Postterminal plan 4 


Telefon klubb expediton 031-623877 Fax 031 623878 

Klubbordförande Hans Skog 

Tel 62 38 77 Mobil 0709-80 74 22 

e-post hans.r.skog@posten.se 

Sekreterare Jan-Anders Lindqvist 

tel 62 38 77 Mobil 0708-73 52 02 

e-post jan-anders.lindqvist.sk14@seko.se 

Ordförande Sektion Produktion Julle Thorelli 

tel 031-62 38 76 mobil 0708-63 90 69 

e-post julle.thorelli@posten.se 

Ordförande Sektion GCF/GRMC Magnus Nyh 

tel 031-62 38 76 mobil 0708-91 06 90 

e-post magnus.t.nyh@posten.se 

Elfriede Haasz 

Mob: 0708-61 39 93 

E-post: elfriede.haasz@posten.se 

Sektion Logistik Göran Törngren 

telefon 031-62 36 10 mobil 0702-99 86 38 

Huvudskyddsombud Lars ”Henån”Svensson 

tel 031-62 35 15 Mobil: 0709-80 74 23 

e-post lars.svensson@posten.se 

Ersättare Huvudskyddsombud: Robert Svahn 

Mobil 0762-23 18 08 


1 

T Ä V L I N G 

Svarstalong 

1_________________ 

2_________________ 

3_________________ 

4_________________ 

5_________________ 

6_________________ 

7_________________ 

8_________________ 

Svaren skall vara SEKO Göteborg Postterminalen tillhanda senast 

Vinnare i förra numrets tävling: 

1. Anette Enerås 

2. Ulla Thalin 

3. Anita Magnusson

Avs: SEKO Göteborg klubb Postterminalen 


tel: 031-623877 

Antwerpen 

En halfbottle rom, bier, bordet 

- javisst, han satt ju där; 

tillfredsställd utöver yrket, 

men ändå med ljus i håret. 

Om den andra (jag lade märke till) 

Steg ner från sin upphöjda plats 

Bakom utskänkningsdisken 

och kittlade med korkskruven 

den nyinkomne skandinavens 

maggrop. 

Skipper Stratt - man spelar fiol på 

kvarterets knutar 

och nattlamporna blända den försupnes ögon. 

Vällust 100 - 300 franc 

Flickan böjer sina polerade 

knän i fönstret mot gatan 

och drar för draperiet till rummet 

en trappa upp. 

”Albertina” 

”Fattiga Augusta” 

”Bettys bar” 

Antwerpens heliga skandinaviska 

institutioner 

helgade i blod, spyor och sperma 

de berusade sjömännens 

de fuktiga grändernas magdansande 

dryaders. 

Thore G Åkerström 

Avgift betald 

Taxe perque 

Sverige

På Alla Plan - SEKO Posten Produktion GPT

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

På Alla Plan - SEKO Posten Produktion GPT

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?