1 A. Var du bor spelar roll - Ungdomsstyrelsen

www9.ungdomsstyrelsen.se

1 A. Var du bor spelar roll - Ungdomsstyrelsen

1 A. Var du bor spelar roll

Roger Andersson

professor i kulturgeografi, Institutet för

bostads- och urbanforskning (IBF), Uppsala

universitet

Seminarievärd

Magnus Björkström Ungdomsstyrelsen

2008-11-27


Innehåll

• Vad är boendesegregation och vad skapar

och återskapar segregation?

• ”Utanförskapsområden” - uppkomst,

utveckling och utvägar.

• Hjälper det att satsa?

• Hur ser flyttströmmarna ut?

• Vad bör göras?


Begrepp/begreppsrelationer

• ”Utanförskapsområden” är definitionsmässigt en

aspekt av innanförskapsområden, dvs två

aspekter av samma företeelse: segregation.

• Förklaras i bägge fallen av

sorteringsmekanismer, som i den vetenskapliga

litteraturen hänförs till endera av (eller

kombinationer av) tre aspekter av befolkningens

sammansättning: demografi, social klass, och

etnicitet.

• Politisering av terminologin. Den tidigare

regeringens ”utsatta områden” är desamma som

den nuvarande regeringens ”utanförskaps-

områden”.


Ett exempel

1000 personer varav 100 fattiga (10%)


250/25 =10% 250/25 =10%

250/25 =10% 250/25 =10%

Två exempel

1. 2.

250/50 =20% 250/25 =10%

250/25 =10% 250/25 =0%

Det är väl belagt att fattigdom medför olika slags sociala problem

och att segregationen sorterar livschanser. Den geografiska fördelningen av fattigdom

har därför en hel del med fattigdomens konsekvenser att göra.


Tre typer av segregation

• Demografi: städerna är segregerade med

avseende på hushållssammansättning, ålder

och delvis kön.

• Social klass: städerna är segregerade med

avseende på hushållens betalningsförmåga.

• Etnicitet (”ras”): städerna är segregerade med

avseende på befolkningens ursprung och/eller

utseende.

• Det vetenskapliga problemet är att avgöra

orsakssambanden mellan dessa. Ett ”etniskt”

mönster kan ofta förklaras av skillnader i

demografi och social klass.


1000

900

800

700

600

500

400

300

200

100

0

Medelinkomster (1000 SEK) per

bostadsområde i Stockholm 2002

Rich neighbourhoods Poor neighbourhoods


Kvintiler,

brytpunkter::

(1) Rött, under

SEK 131,000

(14,100 Euro)

(5) Blått, över

SEK 219,870

(23,600 Euro)

Fattiga (röda) och rika (blå) bostadsområden i

Stockholm (genomsnittliga arbetsinkomster, 2004)


600000

500000

400000

300000

200000

100000

0

Göteborgregionen 2006

(Medelinkomst i regionens bostadsområden: 212 600 kr)

32 600 i åldern 20-64 år bor i områden

med mer än 300 000 kr

i medelinkomst

29 700 bor i områden

med mindre än 100 000 kr

i medelinkomst

1 101 201 301 401 501 601 701 801 901 1001 1101


Kvintiler,

brytpunker:

(1) röda, under

SEK 124,900

(13,430 Euro)

(5) Blå, över

SEK 195,760

(21,050 Euro)

Fattiga (röda) och rika (blå) bostadsområden i Göteborg

(genomsnittliga arbetsinkomster, 2004)


Andel egnahemsboende av hela befolkningen i

Göteborgs LA-region per kommun 2006.

100,0

90,0

80,0

70,0

60,0

50,0

40,0

30,0

20,0

10,0

0,0

Öckerö

Tjörn

Orust

Härryda

Lerum

Kungsbacka

Bollebygd

Lilla Edet

Vårgårda

Mark

Stenungsund

Ale

Kungälv

Alingsås

Partille

Mölndal

Segregation inom städer och stadsregioner. Saknas politik för de senare eftersom

den effektiva planeringsmakten lagts på kommunerna, vars agenda varierar.

Totalt

Göteborg


Nettomigration (över 0: staden har plus i balansen)

Omflyttningen mellan staden och regionen

efter ålder och bakgrund 2002-2006

1000

800

600

400

200

0

-200

-400

-600

-800

-1000

1

5

9

13

17

21

25

29

Utländsk bakgrund Svensk bakgrund

33

37

41

45

Ålder

49

53

57

61

65

69

73

77

81

85

89


Tilltagande polarisering mellan rika

och fattiga bostadsområden:

Göteborgs lokala arbetsmarknadsregion

Kvot 1990 2006

Decil 9-10/decil 1-2 1,56 2,43

Decil 8-9/decil 2-3 1,30 1,58

Decil 7-8/decil 3-4 1,18 1,29

Decil 6-7/decil 4-5 1,08 1,12

Bostadsområdena rangordnas efter genomsnittlig förvärvsinkomst i åldern 20-64 år,

och därefter beräknas kvoter mellan olika decil-brytpunkter (decil=10%-skikt).


Brist på blandning i Göteborg?

• 457 av 1206 bostadsområden i Göteborgs lokala

arbetsmarknadsregion är ensidiga med avseende på

upplåtelseform (>90% av en upplåtelseform). 444 av

dessa är egnahemsområden. Här är andelen med

utländsk bakgrund 10 procent. I de sju bostadsområden

som är ensidigt sammansatta av kommunala hyresrätter

är motsvarande andel 83 procent.

• Segregationen är i hög grad en regional företeelse;

Göteborgs stad har drygt halva regionens befolkning

men knappt 30 procent av egnahemsbefolkningen.

• Hela befolkningstillväxten i Göteborgs stad sedan 1990

(50 000 invånare) beror på ökning av invånare med

utländsk bakgrund.


Egnahemssorteringen

• Det är ungefär dubbelt så vanligt att en

person med svensk bakgrund i Göteborg

bor i egnahem jämfört med en med

utländsk bakgrund (56 respektive 27

procent). Den relativa skillnaden är som

allra störst för barn och ungdomar. Av 9-

åringar bor tre av fyra med svensk

bakgrund i egnahem mot en av fyra med

utländsk bakgrund.


Bor fattiga i fattiga bostadsområden och rika i

rika områden?

Individual Gothenburg, Swedish background

Neighbourhood income quintile

Work income (Poor) (Rich)

quintile 1 2 3 4 5 Sum (N)

1--2 (low) 21,0 23,2 20,2 18,7 16,9 100,0 216963

3 15,0 22,1 22,9 21,2 18,8 100,0 113712

4 13,2 22,6 23,6 22,0 18,7 100,0 120694

5 (high) 6,4 15,9 20,6 25,2 31,9 100,0 127214

Total 15,0 21,2 21,5 21,3 21,0 100,0 578583

Individual Gothenburg, born in Turkey, Lebanon, Syria or Iraq

Work income (Poor) (Rich)

quintile 1 2 3 4 5 Sum (N)

1--2 (low) 75,8 11,5 5,6 5,2 1,8 100,0 9371

3 67,8 15,2 7,1 6,9 3,1 100,0 3698

4 57,7 20,2 9,3 8,7 4,0 100,0 1433

5 (high) 52,3 20,2 10,2 9,8 7,5 100,0 650

Total 71,1 13,6 6,5 6,1 2,6 100,0 15152


100

Den etniska hierarkin i Göteborg: arbets-

och bostadsmarknaden 2006

90

80

70

60

50

40

30

20

10

0

%

Andel sysselsatta

Geografiskt olikhetsindex

Sverige

Norge

Tyskland

Danmark

Finland

Polen

Iran

Kina & Taiwan

Jugoslavien

Chile

Turkiet

Bosnien-Hercegovina

Libanon

Etiopien

Vietnam

Irak

Somalia

Sysselsättningen

avser personer i åldern

20-64 år.

Geografiskt olikhetsindex

mäter hur stor andel

av en viss födelselandskategori

som behöver

flytta för att uppnå

samma bosättningsmönster

som personer

födda i Sverige


90,0

80,0

70,0

60,0

50,0

40,0

30,0

20,0

10,0

0,0

Andel med ursprung i Turkiet, Libanon, Syrien och Irak

som år 2004 bodde i den fattigaste femtedelen av alla

bostadsområden i Stockholms, Göteborgs och Malmö

arbetsmarknadsregion. (Efter invandringsperiod)

immigrated

before

1990

Stockholm Gothenburg Malmö

1990-1994 1995-1999 after 1999 Second

generation


100,0

90,0

80,0

70,0

60,0

50,0

40,0

30,0

20,0

10,0

0,0

Andel med ursprung i Somalia

som år 2004 bodde i den fattigaste femtedelen av alla

bostadsområden i Stockholms, Göteborgs och Malmö

arbetsmarknadsregion. (Efter invandringsperiod)

immigrated

before

1990

Stockholm Gothenburg Malmö

1990-1994 1995-1999 after 1999 Second

generation


Andel boende per åldersgrupp som bor i den

fattigaste områdestypen (SAMS inkomstkvintil 1).

90

80

70

60

50

40

30

20

10

0

Above

age 39

Somalisk bakgrund (hela Sverige).

Perc in Quintile 1

30-39 20-29 10--19 0-9

Yngre bor mer

segregerat

än äldre


Bakgrund till senaste 15 årens debatt:

Nedslag i Hjällbo 1990, 1995 och 2006

Variabel 1990 1995 2006

Ant inv 16-64 år 3701 4533 4508

Födda utomlands 2210 3020 3736

Födda i Sverige 1491 1513 772

Andel utlandsfödda 59,7 66,6 82,9

Andel sysselsatta, födda i Sverige 52,7 22,9 41,2

Andel sysselsatta, födda utomlands 37,0 19,8 38,9

Förvärvsinkomst, kvinnor f utomlands 56 400 25 200 53 700

Förvärvsinkomst, kvinnor f i Sverige 78 100 61 700 66 700

Förvärvsinkomst, män f utomlands 81 000 34 200 89 200

Förvärvsinkomst, män f i Sverige, fasta priser 111 200 82 200 86 200

Förvärvsinkomst, kvinnor f utomlands, index KPI 100 36 70

Förvärvsinkomst, kvinnor f i Sverige, index KPI 100 64 62

Förvärvsinkomst, män f utomlands, index KPI 100 34 81

Förvärvsinkomst, män f i Sverige, index KPI 100 60 57

Andel med socialbidrag, f i Sverige 6 14 22

Andel med socialbidrag, f utomlands 9 65 38


Etnisk

segregation

också inom

den kommunägdaallmännyttiga

bostads-

Sektorn.

% med utländsk bakgrund i kommunala

hyresrätter, Stockholm 2002

Source: Bråmå, Andersson, Solid 2006.


% med utländsk bakgrund i bostadsrätter,

Stockholm 2002

Källa: Bråmå, Andersson, Solid 2006.


% med utländsk bakgrund i privata

hyresrätter, Stockholm 2002

Källa: Bråmå, Andersson, Solid 2006.


% med utländsk bakgrund i egnahem (villor),

Stockholm 2002

Källa: Bråmå, Andersson, Solid 2006.

Segmenteffekter ja.

men också segregation

inom

varje segment


Etnisk segregation

• Beror till en del på skillnader i vilka typer av

bostäder man bor i (upplåtelseformer), något

som i sin tur beror på klasspositioner, ålder och

institutionell styrning.

• Dock finns en betydande etnisk segregation

inom alla upplåtelseformer, ett fenomen som i

sin tur delvis beror på kostnadsvariationer

(dyrare/billigare bostäder i skilda delar av

staden), på skillnader i preferenser och återigen

institutionell styrning.


Varifrån kommer inflyttarna till

”utsatta områden”?

Det varierar över tiden men oftast kommer hälften

direkt från utlandet eller via korttidsvistelse i annan

svensk kommun.

Av alla invandrade som flyttade till Stockholms län 2002-

2006 kom fyra av fem från utlandet, resten via annan

svensk kommun. De senare hade en svagare

socioekonomisk position.


Varför är segregationen ett

problem?

• Den skulle kunna vara ett problem även

om alla bodde där de helst ville (till

exempel att det skulle strida mot andra

politiska mål eller vara förenat med

oacceptabla kostnader). Jag diskuterar

inte detta scenario utan väljer istället att

bearbeta följande centrala fråga:

• Spelar det någon roll var vi bor för hur det

går i livet?


Intresset riktas därmed mot figurens andra led

Bostadsstockens mikro-struktur

(grannskapens sammansättning i

termer av upplåtelseformer och

hustyper)

Social and etnisk

sammansättning

Sociala möjligheter

(uppväxtvillkor,

utbildning, jobb)


Frågan ryms inom forskningen om

grannskapseffekter (neighbourhood

effects)

• Finns numera en betydande teoretisk och

empirisk forskning om hur grannskapens

sociala (och etniska) sammansättning

påverkar barn, ungdomar och vuxna.

• Tre slags grundtyper av

grannskapseffekter diskuteras

A) endogena (“beteendespridning”)

B) exogena

C) korrelerade


Endogena grannskapseffekter

• Definition: sådana effekter som uppstår när en grannes

attityder eller beteenden påverkar en annan granne i

bostadsområdet

– Socialisation

– Epidemiska processer/social normöverföring

(tröskelvärden)

– Selektiv socialisation (bara vissa påverkas)

– Sociala nätverk (information och resurser överförs)

– Konkurrens om resurser (vissa lokala resurser är

begränsade)

– Känsla av (relativ) otillräcklighet (“det går bättre för

andra”)


Exogena grannskapseffekter

• Definition: effekter som har att

göra med icke påverkbara

egenskaper hos grannarna

• “one may have an aversion to proximity to

certain prospective neighbours because of

racial or religious differences and may

therefore behave differently if confronted

by them in the neighbourhood context”.


Korrelerade

grannskapseffekter

• Definition: har inget direkt att göra

med befolkningssammansättningen

utan beror på omständigheter som

gynnar eller missgynnar alla i

området på likartat sätt.


Exempel på sådana korrelationer:

• Geografisk distansering (mis-match): vissa

områden har dålig tillgänglighet i relation till de

arbetsplatser som befolkningen vill eller kan

arbeta på.

• Lokala institutionella resurser: vissa

bostadsområden har sämre tillgänglighet till

olika slags institutioner och organisationer.

• Offentlig service: vissa områden är missgynnade

i fördelningen av resurser.

• Externt stigma: vissa områden är stigmatiserade

sedan länge och det påverkar befolkningen.

Stigmatisering kan avse befolkningen men

också miljömässiga aspekter, byggnadsstil,

läge, etc.

Grundtanken här är att mer eller mindre alla som bor i ett visst område drabbas

negativt och det kan i statistiken ta sig uttryck i t.ex. sämre inkomster,

sämre skolresultat eller sämre hälsa, dvs som en grannskapseffekt.


Media gör sitt för

att stigmatisera

bostadsområden

med stor andel

utlandsfödda.

Vidstående klipp

ur Aftonbladet

den 12/9 2005

ingick i

rapporteringen

kring det s.k.

upploppet

i Ronna,

Södertälje.

Hur många års arbete med strävan att förändra

“bilden av området” förstördes på 10 minuter?


Endogenous & exogenous effects: relation 2 and 4; correlated

effects: relation 3 plus the wider context.

Global, National and Urban Contexts

Social interaction

Effects on attitudes

and behaviour

The Micro Structure of the Housing

Stock (neighbourhoods’

composition in terms of tenure and

housing types)

(1)

Social and Ethnic composition

of neighbourhoods

(2) (3)

(4)

Social opportunities


SEGREGATIONENS

KONSEKVENSER

Vår forskning visar:

• att det är svårare för en arbetslös att komma tillbaka i

sysselsättning om många i grannskapet är arbetslösa,

• att denna effekt märks tydligare i det lilla grannskaps-

sammanhanget; hur befolkningssammansättningen ser

ut alldeles i närheten av en individ betyder mer än hur

det ser ut i exempelvis den stadsdel man bor

• att personer som invandrat har sämre inkomstutveckling

om de under längre tid bor i koncentrationer med många

från samma ursprungsland. Också närvaron av många

andra invandrare skapar sämre inkomstutveckling men

bara om arbetslösheten är 4-5% eller högre

• Två doktorsavhandlingar påvisar effekter på ungdomars

utbildningsprestationer


Segregationens effekter och

policykonsekvenser

Slutsatsen måste bli att om effekterna

av etnisk segregation är negativa och

om segregationen inte är självvald så

är det en politiskt legitim strävan att

minska segregationen.

Frågan är: hur?


Strategi 1: Områdesbaserade

interventioner (area-based urban

programmes)

Detta är en dominerande strategi i europeiska

länder. Genom vertikala och horisontella

partnerskap med fokus på ”segregerade”

/utsatta områden hoppas politiker att man kan

åstadkomma en integrerad satsning som

förbättrar situationen.

Våra studier inom ramen för EU-projektet UGIS visade att

den svenska storstadssatsningen, som utgör ett bra

exempel på detta slags politik, inte nådde sitt huvudmål

att ”bryta den sociala, etniska och diskriminerande

segregationen”. Orsak: för lite resurser? För kort tid?

Felaktig metod?


Den svenska storstadspolitikens mål

* att ge storstadsregionerna goda

förutsättningar för långsiktigt hållbar tillväxt;

storstadspolitiken bör därmed kunna bidra till

att nya arbetstillfällen skapas såväl inom

storstadsregionerna som i övriga delar av

landet.

* att bryta den sociala, etniska och

diskriminerande segregationen i

storstadsregionerna och att verka för jämlika

och jämställda levnadsvillkor för

storstädernas invånare.

Målbeskrivningen står kvar efter

regeringsskiftet 2006.


Gällande lokala utvecklingsavtal

Stadsdel Kommun Stadsdel Kommun

Hässleholmen Borås Fosie Malmö

Alby Botkyrka Hyllie

Fittja Rosengård

Hallunda-Norsborg Södra Innerstaden

Brynäs Gävle Fisksätra Nacka

Bergsjön Göteborg Klockaretorpet Norrköping

Gårdsten Husby Stockholm

Hjällbo Rinkeby

Norra Biskopsgården Rågsved

Andersberg Halmstad Skärholmen

Jordbro Haninge Tensta

Flemingsberg Huddinge Skönsberg Sundsvall

Vårby gård Fornhöjden Södertälje

Västra Skogås Geneta

Öxnehaga Jönköping Hovsjö

Gamlegården Kristianstad Ronna

Centrum och Öster Landskrona Kronogården Trollhättan

Skäggetorp Linköping Gottsunda Uppsala

Hertsön Luleå Araby Växjö

Källa: Storstadsdelegationens webbplats, www.storstad.gov.se, 2008-02-18


Vilket är problemet och vad är

lösningen?

Problem Lösningar/åtgärder

Fysiska Sociala

Fysiska 1 2

Sociala 3 4


Per capita income (Euro)

50000

40000

30000

20000

10000

Områdesbaserade interventioner:

en problematisering

0

A2 A1

1 8 15 22 29 36 43 50 57 64 71 78 85 92 99

Neighbourhoods

Rich areas Poor areas

C2

C1

B

Staden är segregerad, i detta exempel

inkomstmässigt. Områdessatsningar görs

endast i fattiga områden (B), kanske med

förhoppningen att öka inkomsterna något.

Att bryta segregationen handlar dock om

att förändra lutningen på linjen (A1-A2),

vilket inte görs i områdesbaserade

program.

Programmen riskerar att inte ens nå B

eftersom fattigare områden är mindre

attraktiva och hela tiden förlorar relativt

resursstarka genom utflyttning. In flyttar

istället mycket resurssvaga hushåll.

Om attraktiviteten förbättras kan

möjligen det enskilda området flyttas

vänsterut på linjen, inte sällan med följd

att ett annat område “trillar ned”. C1

illustrerar att problem flyttas och C2 att

resursstarka hushåll flyttar.

Poängen är att en politik för att

“bryta segregationen” måste kompletteras

med inslag som långsiktigt minskar

lutningen på linjen.


% employed

Selektiv migration reproducerar de

utsatta bostadsområdenas position

100

90

80

70

60

50

40

30

20

10

0

Sysselsättningsfrekvenser 1995 för personer som stannat i,

flyttat ut från respektive in till utsatta bostadsområden i

Stockholms län 1990-95. (Ålder 20-64 år 1990)

25 28 31 34 37 40 43 46 49 52 55 58 61 64 67

Age

Stayers 1995

In-movers 1995

Out-movers 1995


0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

20

22

24

26

28

30

32

34

36

38

40

42

44

46

48

50

52

54

56

58

Utflyttare Stannare Inflyttare

Bergsjön

2002-2006

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

20

22

24

26

28

30

32

34

36

38

40

42

44

46

48

50

52

54

56

58

Utflyttare Stannare Inflyttare

Bergsjön

1990-95.


100

90

80

70

60

50

40

30

20

10

0

100

90

80

70

60

50

40

30

20

10

0

20

20

22

22

24

24

26

26

Utflyttare Stannare Inflyttare

28

30

32

34

36

38

40

42

44

46

48

50

52

Utflyttare Stannare Inflyttare

28

30

32

34

36

38

40

42

44

46

48

50

52

54

54

56

56

58

58

Gårdsten 1990-95

Gårdsten 2002-06

Hårdare krav på

inflyttarna efter

ombyggnaden.

Sannolikt utfall:

”displacement”, dvs

utsatta hushåll hamnar

någon annanstans.


Strategi 2: Anti-diskrimineringsarbete

Institutionell diskriminering

Institutionella system Institutionella aktörer Boende/bostadskonsumenter

(Finaniseringsprinciper, (Handläggare, "gate-keepers") (Befolkningens attityder och

förmedlingsprinciper) preferenser)

Preferensdiskriminering

Majoritetsbeteende

A. Flykt (“White flight”)

Källa: Andersson & Bråmå,

i Rapport integration 2005).

B. Undvikande (“White avoidance”)

C. Blockering (“Blocking strategies”)


Strategi 3: sociala och etniska

blandnings- och spridnings-

strategier

Genom att bygga för social blandning

hoppas man kunna undvika segregation.

Om områden inte är godtagbart blandade

kan man genom kompletteringsbyggande i

socialt homogena områden få till stånd en

bättre balans. ”Social Mix Policies” bedrivs

idag i flera länder och politiken riktar sig

såväl till befintliga områden som till

nyproduktion.

Emma Holmqvist och Zara Bergsten skriver sina

doktorsavhandlingar om social och etnisk blandningspolitik.


Blandningspolitik i andra länder

USA Individnivå Moving to opportunity

programmes

( t ex Gautreux

Hope VI)

Australien Individ- och bostadsOmrådesförnyelseområdesnivå program, Moving to

opportunity

programmes

Europa, Canada Bostadsområdesnivå New Town/bygga

nytt,

Områdesförnyelseprogram


Viktigaste verktygen för social

blandning i Sverige

Att vid nybyggnation och

förnyelse blanda olika:

• upplåtelseformer,

• hustyper och

• lägenhetsstorlekar


Vad påverkar möjligheterna att

realisera mål om ökad blandning?

Allmännyttiga bostadsbolag:

• Allmännyttans villkor på

bostadsmarknaden

• Tillgång till egen mark

• Befintliga bebyggelsestrukturen

/Stadsstrukturen

• Möjlighet att delta i

planeringsarbete

• Samsyn kring vikten av planering

för en allsidig

hushållssammansättning

Planerare:

• Kommunens markägande

• Byggherrarnas intressen

• Kostnadsläget för

produktion/marknaden

• Efterfrågan på bostäder/hushållens

privatekonomi

• Ekonomiska styrmedel

• Produktionsvolymen av nya bostäder

• Politiska prioriteringar


PLANERING FÖR MINSKAD

SEGREGATION – Malmöstudiens

slutsatser

• När vi väger samman resultaten av den statistiska

analysen av bosättningsmönster och flyttningar i Malmö

stad och i regionen med den erfarenhet som tjänstemän

och politiker redovisar, är det några slutsatser som är

särskilt viktiga.

• En erfarenhet och en utgångspunkt är då att det är svårt

att nå bestående resultat genom riktade

områdessatsningar. Det visar en rad tidigare

utvärderingar av Storstadssatsningen och andra

områdessatsningar. En analys av dessa satsningar visar

i sin tur att segregationen är relationell och därmed är

hela kommunens och egentligen hela regionens ansvar.


Några slutsatser

• Långsiktigt arbete - med symbolinslag

(markanvisning, dialog med byggherrar och bostadsföretag)

• Bryta med etablerade planeringsmodeller

(minska barriäreffekter och öppna låsta strukturer, nya attraktioner i

utsatta områden)

• Kommunens och MKB:s anti-diskriminerings-

arbete viktigt.

• Bostadsallokeringen inom allmännyttan?

• Viktigt att fler kommuner och bostadsområden

bereder plats för nyinvandring av flyktingar och

anhöriga.


Tack för uppmärksamheten!

More magazines by this user
Similar magazines