2011 Höst.pdf - Vaggeryds kommun

Vaggeryds 

kommuninfo 

Utgiven av kommUnledningskontoret 

Nummer 3 2011 

Slättens trygghetsboende 

– Vi hälsar på hos Ingegärd Sid. 6-7 

Vaggeryds kombiterminal 

– Utpekas som central terminal i rapport 

Hubbestad säteri 

– makalöst vacker kulturmiljö 

Sid. 9 

Vaggeryds kommun info 2/2011 

1

Kommunala beslut i korthet 

regler för alkoHolSerVeriNg i 

kommuNala lokaler 

Kommunfullmäktige har beslutat om ett generellt 

förbud mot alkoholservering i kommunala 

lokaler. Undantag från förbudet kan beviljas 

av kommunfullmäktiges presidium. Varje 

enskilt fall och tillfälle måste prövas separat. 

Är arrangemanget av sådan karaktär att det 

behövs serveringstillstånd ska samråd ske med 

socialnämnden. 

Riktlinjer ska tas fram av kommunfullmäktiges 

presidium. 

liNjelagd Närtrafik i ekeryd 

ocH BratteBorg 

Kommunstyrelsen har beslutat att försöket med 

linjelagd närtrafik i Ekeryd/Bratteborg ska upphöra 

från och med årsskiftet 2011/2012 mot bakgrund 

av gjord utvärdering, där det framgår att få har 

nyttjat extrabussarna. Kostnaden för trafiken kan 

inte motiveras, inte heller kan trafiken motiveras 

utifrån kravet på att kommunens invånare ska 

behandlas likvärdigt. 

Kommunstyrelsen har däremot beslutat att åter lyfta 

frågan om tågstopp i Bratteborg och att man ska uppvakta den nya 

huvudmannen Landstinget i denna fråga. 

regioNalt utVeckliNgSaNSVar – Bilda regioNkommuN 

Kommunfullmäktige har beslutat att säga ja till att en ansökan inlämnas 

innebärande att Jönköpings län bildar en regionkommun med 

direktvalt Regionfullmäktige i samband med valet 2014. Landstingsfullmäktige 

tar slutgiltigt beslut om ansökan i november månad. 

Välkommen till fullmäktige 

2 Vaggeryds kommun info 3/2011 

text: rose-marie moberg 

kommUnledningskontoret 

Foto: Jessica a karlsson & smålandsbilder.se 

du vet väl att du som kommuninvånare är välkommen att komma och lyssna vid 

kommunfullmäktiges sammanträden! 

Fullmäktige sammanträder vanligen sista helgfria 

måndagen i varje månad (ej juli). en vecka före 

sammanträdet annonseras i lokalpressen om vilka 

ärenden som behandlas och var mötet hålls. 

vid kommunfullmäktiges möte i november och 

april har kommuninvånare möjlighet att ställa 

frågor till kommunfullmäktiges ledamöter. 

VaggerydS kommuN info 

ansvarig utgivare bengt-olof magnusson 

redaktion emelie danielsson, lennart krafve, 

rose-marie moberg och karl-göran andersson. 

grafisk form emelie danielsson 

foto lennart krafve, emelie danielsson, 

Jan askehag, karl-göran andersson, carlgunnar 

karlsson, peders foto, dörte schuldt, 

anette österholm, Jessica a karlsson, 

Familjecentralen, catarina kristensson, simon 

victor, patrik svedberg, smålandsbilder.se 

illUstration: lena landin 

illustration lena landin 

korsord turid petersson 

omslagsbild lennart krafve 

tryckeri skilltryck ab 

Besöksadress kommunhuset, skillingehus, 

bangårdsgatan 2, skillingaryd 

Postadress box 43, 568 21 skillingaryd 

telefon 0370-678 000 

e-post kommunstyrelsen@vaggeryd.se 

Innehåll 

nyheter i korthet 

- Positiv befolkningsutveckling, tunnelbygge 

och landets näst tryggaste kommun. 

smygtitt i miliseUms lokaler 

- Projektledare Sven Engkvist visar runt i de 

gamla mathallarna. 

tryggt på slätten 

- Ingegärd berättar om hur det är att bo på det 

nya trygghetsboendet i Skillingaryd. 

ett blomstrande näringsliv 

- Flera nyetableringar i kommunen och 

Kreativ arena står till tjänst. 

vaggeryd logistic center 

- Vaggeryds kombiterminal utpekas som 

central terminal i färsk rapport. 

bildsvepet: hUbbestad säteri 

- Ett skyddat område i Svenarums socken. 

Makalöst vackert! 

välJ rätt lampa 

- Glödlampan fasas ut och Energicentrum A6 

hjälper dig att välja rätt lampa. 

hösttips Från milJöinspektörerna 

- Tips kring radonmätning och eldning. 

invigning av skillingaryds arena 

- De nyrenoverade lokalerna invigdes under 

högtidliga former. 

FamilJecentralen Framgången 

- En mötesplats för kommunens barnfamiljer. 

entreprenöriellt lärande 

- En inspirationsföreläsning för kommunens 

skolledning, lärare och personal. 

två år som kpc 

- Från kulturskola till kulturpedagogiskt 

centrum. 

polisens anslagstavla 

- Några hälsningar från områdespolisen. 

Fynda milJövänligt i FreJas bod 

- Gamla grejer kommer till nytta med 

hjälp av arbetsmarknadsenheten och 

återvinningscentralen. 

höstkrysset 

- Klurigt kryss med lokalanknytning - chans 

till fina priser! 

ny gymnasiecheF 

- Lorentzon åter på Fenix. 

4 

5 

6 

8 

9 

10 

12 

13 

14 

15 

16 

17 

17 

18 

19 

20

5 

20 

18 

10 

6 

13 

9 

Kommunens 

lycKosamma 

utvecKling 

– den har inte varit självKlar 

Vaggeryds kommun 

fyller 40 år och framstår 

under jubileumsåret i 

uppnådd medelålder som 

en sällsynt livskraftig och 

mogen institution. Den 

kommunala ekonomin har 

de senaste årtiondena varit 

stabil, inflyttningen jämn 

och stadig vilket har lett 

till en befolkningsökning 

i en takt som har gått att 

hantera. Just nu är läget 

på arbetsmarknaden också 

mycket bra och i den 

senaste prognosen över 

befolkningsutvecklingen 

förutspås goda tider även 

framgent. Det gynnsamma 

geografiska läget har 

kommunen fått till skänks 

men också satsat hårt på 

att utnyttja. 

Vi blir fler och fler invånare i kommunen. 

Det var dock inte självklart 

att kommunen skulle få en så positiv utveckling. Det var 

framför allt lokalpatriotismen som hotade spräcka den 

nyfödda konstellationen. De båda köpingarna hade i båda 

fallen lyckosamma 60-tal bakom sig med kraftigt utbyggd 

service. Självförtroendet var på topp och resonemanget från 

båda håll gick i stil med ”om vi samlas och tar gemensamma 

tag var för sig klarar vi oss säkert på egen hand”. Till slut 

lyckades det ansvariga statsrådet, inrikesminister Svante 

Lundqvist, få politikerna med sig. Hotet från bypolitiken 

var undanröjt först på 80-talet, men skjutfältsfrågan och de 

ekonomiska bekymren fanns kvar. Den unga kommunen 

hade ganska dåliga affärer med sig i bagaget. Dessutom var 

rekordåren i svensk ekonomi förbi. Som inte det var nog 

försvann 500 jobb på två år när Munksjö AB avvecklade två 

fabriker. Men det differentierade näringslivet, Gnosjöandan 

om man så vill, i Skillingaryd visade sig vara en stor tillgång 

liksom föreningslivet och sammanhållningen i Vaggeryd. 

Kampen mot skjutfältet blev med tiden en sammanhållande 

kraft inom kommunpolitiken och mitten på 1980-talet var 

det hotet undanröjt. Långsamt men obevekligt har en ny 

anda mognat fram. Mixen mellan orternas ”personligheter”, 

korta politiska beslutsvägar och ett näringsliv med styrka 

och bredd har visat sig vara hållfast och är vad som ska bära 

Vaggeryds kommun in i framtiden. 

text: kåre boberg 

Foto: emelie danielsson 


3

NyHeter i kortHet 

Första spadtaget togs av Robert Weber, VD, Anders 

Körlin, BIOkleens styrelseordförande och Berry Lilja, 

kommunalråd. 

BiokleeN flyttar Hit 

I slutat av augusti påbörjades byggnationen 

av BIOkleens nya lokaler på Stödstorp industriområde 

vid travbanan. 

BIOkleen tillverkar rengöringsprodukter 

för hus, hem och trädgård. Företaget har 

funnits sedan 1983 och har tidigare haft 

lager i Fjällbacka och huvudkontor i Uddevalla. 

Nu flyttar de all sin verksamhet till 

Stödstorp. 

Berry Lilja, kommunalråd är mycket positiv 

till BIOkleens etablering i Vaggeryds kommun. 

– Självklart är alla nyetableringar roliga. 

BIOkleen är ett relativt litet företag som vågar 

satsa. De har en ambition och en vilja 

att växa och utvecklas, det tyder på ett gott 

entreprenörskap. Sen är det också roligt att 

förbipasserande på E4:an ser att det händer 

saker i kommunen, menar Berry Lilja. 

De nya lokalerna beräknas stå färdiga för 

inflyttning i början av december 2011. 

utByggNad aV SkilliNgeHuS 

Utbyggnaden av Skillingehus söderut börjar 

ta form. I slutet av november månad kommer 

38 nya kontorsrum att stå färdiga. Projektet 

omfattar även ombyggnad av ca 150 

kvm av de befintliga lokalerna. Socialkontoret 

kommer då att ha fått ny entré, väntrum 

och reception. 

Den totala kostnaden kommer att uppgå till 

12 miljoner kronor. 


text & Foto: emelie danielsson 


text: georg theodoridis 

Fastighetsenheten 

Foto: karl-göran andersson 

Tunnel vid Folkets Hus 

Under hösten har arbetet med järnvägstunneln vid folkets hus i vaggeryd fortgått. 

en stor och viktig pusselbit var att få den färdiggjutna tunnelkonstruktionen på 

plats, detta skedde problemfritt i början av september. efter detta återstod en hel 

del arbete. 

Justeringen av spår och slänter av järnvägsbanken 

pågår i skrivande stund och 

beräknas vara färdiga i början av oktober, 

därefter kan staket mot banvallen 

sättas upp. Samtidigt pågår stensättning 

på Nådastigen och cirkulationen vid 

”Gillet”. Asfalten på denna del beräknas 

vara på plats i mitten av oktober. 

I början av november ska formning, 

armering och gjutning av tråget vara 

öVer 13 000 iNVåNare 

I augusti presenterade Statistiska centralbyrån 

befolkningsstatistik för den första 

halvan av 2011. 

Vid rapporten dessförinnan, som avsåg 

sista halvåret av 2010, hade Vaggeryds 

kommun 12 991 invånare, sex månader 

senare har kommunen 13 105 invånare. 

– Det är befolkningsökningssiffror 

som vi aldrig har sett tidigare och 

tendensen tycks hålla i sig, utvecklingen 

är mycket glädjande, säger Berry Lilja, 

kommunalråd. 

Ökningen beror till stor del på att många 

har valt att flytta till kommunen. Totalt 

är det 283 inflyttade under det gångna 

halvåret, 144 av de inflyttade kommer 

från övriga länet, 115 från landet i övrigt 

och 24 från utlandet. 

– Att vi ser en stor andel inflyttade från 

länet och riket tyder på att kommunen 

ses som attraktiv. Jag hoppas att folk har 

upptäckt att Vaggeryds kommun ligger 

nära det mesta och har bra pendlingsavstånd 

till både Jönköping och Värnamo, 

avslutar Berry. 

text: emelie danielsson 


klart. Därefter kan murar och kantsten 

sättas, så gatorna kan byggas upp. 

När detta arbete är slutfört ska, om 

vädret tillåter, området asfalteras. Målsättningen 

är att trafiken skall rulla över 

bron till Lucia. Sedan återstår ett asfaltlager 

och diverse kompletteringar till 

våren. 

text & Foto: Jan askehag 

tekniska kontoret 

NäSt tryggaSt i laNdet 

Det är tryggt att bo i Vaggeryds kommun. 

Det visar statistik från Brottsförebyggande 

rådet som tidskriften Hem 

& Hyra har sammanställt. På listan 

hamnar Vaggeryds kommun på andra 

plats efter Robertsfors kommun. 

Risken för att råka ut för ett våldsbrott 

är liten och kommunen är tryggast 

i länet när det gäller våldsbrott som 

misshandel, rån och våldtäkt utomhus, 

där gärningsman och offer inte känner 

varandra. 

Berry Lilja, kommunalråd, tycker att det 

är mycket glädjande att vår kommun 

finns i toppen på Brottsförebyggande 

rådets trygghetslista. Berry tror att orsaken 

kan vara kommunens många 

nätverk som präglas av ett brett socialt 

engagemang. 

– Det finns också en mångfald av föreningar, 

aktivt näringslivssamarbete 

och ett väl fungerande förebyggande 

arbete tillsammans med områdespolis. 

Vaggeryds kommun präglas också av 

stor öppenhet och dialog, menar Berry. 

text: margitha larsson 

kommUnledningskontoret

En smygtitt i Miliseums blivande lokaler 

det är nu klart att miliseums verksamhet kommer att förläggas i om- och tillbyggda lokaler på skillingaryds läger. 

det blir i de så kallade mathallarna från 1880-talet, som basutställningarna skall inrymmas. projektledare sven 

engkvist hade vänligheten att ge tidningsredaktionen en guidad tur i lokalerna. det visade sig att de redan idag 

gömmer minnen från en svunnen tid. 

Vi gläntar på den gröna porten till en 

av mathallarna. I dunklet syns allsköns 

militärmateriel. Här är det som om 

tiden har stått still. På en vägg hittar vi 

en förordning från 1941, krigstid med 

andra ord. Den beskriver handhavande 

av gengasaggregat på bilar och varnar 

för koloxidförgiftningsrisk. 

– Just denna byggnad huserade under 

1930- och 1940-talen en militär bilreparationsverksamhet. 

Det är därför 

den har försetts med höga garageportar, 

säger Sven och visar. 

Högt upp på en av väggarna sitter en 

gammal affisch som andas femtiotal. 

Atmosfären är som gjord för berättelser 

om gamla tider. Dock är det lite ruggigt 

och kallt i den ännu oisolerade byggnaden, 

men innan besökarna strömmar till 

Miliseum skall massor av arbete utföras. 

En ny mindre entrébyggnad kommer att 

placeras mellan de båda mathallarna. 

Denna kommer att byggas ihop med 

båda befintliga byggnaderna för att man 

ska kunna vistas inomhus under hela besöket. 

Det krävs dock viss försiktighet i byggnadsarbetet, 

berättar Sven. Eftersom 

lokalerna är kulturminnesmärkta, måste 

allt i teorin kunna återställas till sin ursprungliga 

form. Exempelvis måste de så 

kallade ”knäna”, som är gjorda av ett 

enda stycke självvuxen trädrot ligga fria 

och synliga när man isolerar byggnaden. 

– Vi har full förståelse för de antikvariska 

kraven. Dessutom ger det museilokalen 

ytterligare en dimension när de gamla 

konstruktionsdetaljerna är synliga, säger 

Sven. 

Ett av de så kallade 

”knäna”. 

Här kommer tillbyggnaden att stå och förbinda de två befintliga husen. 

Idag fungerar lokalerna 

som förråd. 

Sven Engkvist visar en förordning från 1941. 

Målsättningen är att om- och tillbyggnadsarbetena 

skall kunna genomföras 

under vinterhalvåret, med byggstart i 

december 2011. Den publika museiverksamheten 

i lokalerna beräknas kunna 

påbörjas kring årsskiftet 2012-2013, 

med officiell invigning fram emot sommaren 

2013. 

– Det är glädjande att vi kan genomföra 

museiprojektet mitt ibland de fantastiska 

gamla byggnaderna i den riksunika 

lägermiljön, vilken i sig blir en viktig del 

av museiupplevelsen för våra besökare, 

avslutar Sven. 

text: sven engkvist 

kUltUr- och FritidsFörvaltningen 

& emelie danielsson 




5

hemma hos ingegärd 

tryggt på slätten 

höstrusket yr utanför slättens trygghetsboende denna onsdagsmorgon, men inne hos ingegärd Johansson är 

det varmt och ombonat. det är bara en månad sedan hon fick nyckeln till sin tvåa på slättens trygghetsboende, 

men redan är det mesta i ordning och uppackat. 

– Jag har inte fått upp alla gardinerna ännu, jag måste ha hjälp av barnen för att klara ut det, säger hon lite 

bekymrat. 

men för någon som inte är så ordningsam ser det väldigt prydligt och tillfixat ut efter bara en månad. 

6 Vaggeryds kommun info 3/2011

” 

här finns en värdinna som håller 

koll på oss, om någon av oss 

skulle saknas så tittar hon till 

oss så att inget har hänt... 

Ingegärd guidar glatt runt mig på en liten 

husesyn i den stora tvåan. Här finns ett 

stort ljust vardagsrum med balkong, 

trevligt sovrum, ett långsmalt men rymligt 

kök med matplats och ett stort badrum 

med både tvättmaskin och torktumlare. 

Ingegärd har själv fått välja både färger 

och tapet. 

– Det var inte lätt att välja, men jag är 

väldigt belåten med min lägenhet, säger 

Ingegärd. 

I 55 år bodde Ingegärd på Kyrkogårdsgatan 

i Skillingaryd, hon flyttade dit som 

nygift 31-åring. 

– Vi flyttade in i ett nybyggt hus, det var 

roligt och trevligt. Dock var det mycket 

att göra vid trädgården, men vi fick lite 

hjälp, berättar hon med ett leende. 

Hon och maken Olle trivdes mycket bra 

i huset med sina tre barn. Olle ägde tillsammans 

med sin bror en speceriaffär och 

Ingegärd hjälpte till med bokföringen. 

När Ingegärd blev änka för fem år sedan 

ville hon bo kvar i huset. Med hjälp från 

både barn och barnbarn gick det bra. Men 

i maj månad fyllde hon 86 och kände att 

det var dags att titta på andra alternativ. 

– Jag har besvär med knäna, det blev allt 

för jobbigt med trappan ner till källaren. 

Dessutom bor inte barnen här i Skillingaryd, 

det blir svårt när man behöver hjälp 

med exempelvis gräsklippning, förklarar 

hon. 

När Ingegärd fick höra talas om Slättens 

trygghetsboende blev hon genast intresserad. 

– Jag var på en informationsträff och 

nästan genast tänkte jag att detta ska jag 

ha, berättar hon. 

tryggt med trygghetsboende 

Ingegärd tycker att det känns just tryggt 

att bo på Slätten. 

– Här finns en värdinna som håller koll 

på oss, om någon av oss skulle saknas 

så tittar hon till oss så att inget har hänt. 

Jag tror att man även kan få hjälp med 

det nödvändigaste om man är sjuk, säger 

hon eftertänksamt. 

Även gemenskapen är något som Ingegärd 

ser fram emot. Det finns en samlingslokal 

med tv, matbord och piano 

där hyresgästerna kan träffas, prata och 

fika. 

– Man blir lite isolerad när man bor i hus, 

här hälsar jag gärna på hos vänner och 

bekanta, berättar hon. 

Slättens trygghetsboende erbjuder även 

aktiviteter för sina hyresgäster, exempelvis 

finns det en boulebana och möjlighet 

till en egen liten odlingsbädd. 

– Men det är inget för mig, jag känner 

mig klar med trädgårdsarbete, säger 

Ingegärd och skrattar. 

Vill du veta mer om Slättens trygghetsboende? 

då är du varmt välkommen att kontakta vsbo. tel. 0393-67 86 71 

lätt att Flytta 

Ingegärd upplevde det inte alls som 

jobbigt att flytta från sitt gamla hem på 

Kyrkogårdsgatan. 

– Jag fick med mig det mesta av mina 

saker eftersom det är en så stor tvåa. Lite 

möbler fick barnbarnen, som nu har egna 

boenden och resten gick till Erikshjälpen. 

Man samlar på sig ganska mycket under 

55 år, konstaterar Ingegärd. 

På Kyrkogårdsgatan bor nu en ung familj 

med tre barn. 

– Det kändes inte alls besvärligt att låsa 

huset för sista gången, jag vet att familjen 

som bor där nu tar hand om det. De har 

redan börjat renovera både badrum och 

kök, berättar hon. 

Klockan tio är det träff nere i samlingslokalen. 

Ett lämmeltåg av glada hyresgäster 

med rollatorer och käppar hittar till 

de dukade borden med tända ljus. Någon 

börjar spela piano. Det hälsas friskt 

mellan de boende och alla verkar känna 

varandra på ett eller annat sätt. Här lämnar 

vi Ingegärd så att hon får umgås och 

fika med sina nya grannar ifred. 




7

StrömSluNdS SNickerifaBrik 

Bygger Nya lokaler 

Just nu pågår byggnationen av en helt ny 

industrianläggning på Götaströms industriområde 

alldeles utmed ”gamla E4:an” och 

E4:an. Hit skall Strömslunds Snickerifabrik 

successivt flytta in efter årsskiftet, som då får 

en toppmodern produktionsanläggning i ett 

rationellt utförande. 

– Fabriksbyggnaden får en yta på cirka 5500 

kvm vilket innebär mer än en fördubbling av 

den yta som Strömslunds Snickerifabrik har 

på sin nuvarande plats utmed Smedjegatan i 

Skillingaryd, förklarar Sara Larsson. 

Den nya fabriken kommer i huvudsak att 

innehålla produktionsytor, men självklart 

ingår även lager, kontor och personalutrymmen. 

Byggherre är fastighetsbolaget Hit AB som 

hyr ut lokalerna till Strömslunds Snickerifabrik. 

Båda företagen ägs av Bo Larsson. 

– Markarbetena på Båramo inleddes i juni 

månad och under våren nästa år skall allt 

vara klart, säger Sara Larsson. 

Produktionen på Strömslunds Snickerifabrik 

utgörs i huvudsak av möbeltillverkning. 


text & Foto: lennart kraFve 

Netto öPPNar i Vaggeryd 

I september började byggnationen av Nettos 

nya livsmedelshall i kommunen. Butiken 

ska byggas i rekordfart. 

– Vi siktar på att ha invigning redan i december, 

berättar Anders Carlholt, etableringsansvarig, 

Netto. 

Nettos etablering innebär ett flertal nya 

arbetstillfällen i kommunen. 

– Vi räknar med att anställa mellan tio 

och tolv personer och ser gärna att det är 

kommuninnevånare, säger Carlholt. 

Även kommunalråd Berry Lilja är positiv 

till etableringen. 

– Nettos etablering skärper konkurrensen 

i kommunen vilket i sin tur gynnar konsumenterna. 

Dessutom tyder alltid nya 

etableringar inom handeln på att människor 

tror på tillväxt i kommunen, säger 

Berry Lilja. 



Leif Sönnichsen på nystartade Sönnichsen HR support, flankeras av Stefan Liv och Susanne Haegerstam 

på Erigon Partner AB. 

Funderar du på att starta företag? 

”morgondagens företag startar på hemmaplan”, det är den devis som science 

park-systemet jobbar under. kreativ arena ingår i science park-systemet liksom 

motsvarigheterna i de andra kommunerna i länet också gör. men i övrigt är det 

unikt, enbart i Jönköpings län har invånarna tillgång till konceptet. tanken är att 

kratta manegen för bästa tänkbara start. 

kostnadseFFektiva lokaler och 

gemenskap 

Kreativ Arena finns i företagshuset Skänkelund 

i Vaggeryd. Här erbjuds förmånliga 

kontorslokaler, starthjälp, gemenskap 

och coachning till nya företagare. 

Samverkan med Science Park-systemet 

garanterar ett större nätverk med företag 

i länet. 

proFessionell start 

I Vaggeryd finns det totalt sex kontorsutrymmen 

för verksamheten. Susanne 

Haegerstam och Stefan Liv på Erigon 

Partner AB har suttit i arenan sedan 

augusti förra året. Svaret kommer blixtsnabbt 

när vi frågar hur Kreativ Arena 

har bidragit i deras företagsstart. 

– Vi fick en professionell start och inramning 

på vårt företag. I stället för 

hemmakontor har vi en adress till vårt 

företag, vilket ger en annan status, säger 

Susanne. 

Leif Sönnichsen är nyinflyttad på Kreativ Arena. 

Stefan tillägger att de har dragit nytta av 

enkelheten med stöd på plats och många 

företag att rådfråga i huset. 

vill dU ta plats i gemenskapen? 

Om du är intresserad av vad Kreativ 

Arena kan erbjuda kontaktar du Marika 

Johansson (coach och affärsutvecklare) 

eller Carl-Gunnar Karlsson (näringslivschef 

och coach). Det finns också lösningar 

för dig som vill arbeta hemifrån 

koNtakt: kreativ arena 

marika johansson 

tfn: 0393-67 84 27 

e-post: marika.johansson@vaggeryd.se 

carl-gunnar karlsson 

tfn: 0393- 67 84 54 

e-post: business@vaggeryd.se 

text: marika Johansson 

näringslivsrådet 

Foto: carl-gUnnar karlsson, 

peders Foto

Vaggeryds kombiterminal utpekas 

som central terminal i rapport 

det blåser positiva logistikvindar i vaggeryds kommun. i en nyligen publicerad rapport, beställd av trafikverket, utpekas vaggeryds 

kombiterminal som central terminal i jönköpingsnoden. om rapporten antas i sin nuvarande form skulle detta innebära ett rejält kliv 

framåt för vaggeryd logistic center, menar henning berggren, som är marknadsansvarig för pgF som verkar som terminaloperatör. 

Rapporten beställdes av Trafikverket i 

januari 2011 och ska bland annat utreda 

vilken av terminalerna i jönköpingsnoden 

som lämpar sig bäst som central 

terminal. I rapporten ges Vaggeryds 

kombiterminal högsta betyg i jönköpingsnoden. 

– Det är viktigt att poängtera att alla 

inte har sagt sitt ännu, men om rapporten 

antas i sin nuvarande form skulle 

det innebära stora möjligheter för både 

Vaggeryds kombiterminal och Vaggeryds 

kommun som logistikcentrum, säger 

Henning Berggren. 

optimalt läge 

Utpekandet grundar sig bland annat på 

höga betyg i utvärderingsmodellen samt 

bra kopplingar till vägnätet. Rapporten 

pekar även på att etableringen har 

varit mycket kostnadseffektiv och dess 

igångsättning och volymtillväxt förhållandevis 

snabb. Något som anses vara 

goda grundförutsättningar för att driva 

en konkurrenskraftig och lönsam terminalverksamhet 

över tid. Henning anser 

att expansionsmöjligheterna är en av 

terminalens bästa tillgångar. 

– Vårt läge är helt rätt, vi har god möjlighet 

att bygga ut terminalen till en billig 

penning om så skulle behövas och vi stör 

inte heller någon i omgivningen. Det är 

även viktigt att det inte blir för dyrt och 

att vi kan bygga i etapper utan att förbygga 

oss, säger han. 

En annan fördel som nämns är närheten 

” 

Om vi blir utpekade 

skulle det bli mer 

intressant för företag att 

lokalisera sig i närheten 

av terminalen...” 

till kund- och godsunderlaget i GGVVregionen. 

– Även närheten till näringslivet i hela 

regionen är en stor tillgång, det är ju de 

som ska nyttja terminalen. I förlängningen 

kan detta innebära att fler företag väljer 

att etablera sig i regionen och att fler 

jobb skapas, menar Henning. 

investeringsmöJligheter 

Att utses till central terminal innebär med 

stor sannolikhet att viktiga lokala investeringar 

får högre prioritet av Trafikverket. 

I rapporten rekommenderas en elektrifiering 

av det så kallade Y-et (Jönköping, 

Vaggeryd, Värnamo, Nässjö) något som 

skulle innebära en stor fördel för Vaggeryds 

kombiterminal enligt Henning. 

– En elektrifiering av Y-et skulle förenkla 

mycket, vi skulle både slippa fördyrande 

tågbyten och minska dieselåtgången. 

Dessutom är det många företag som 

har elektricitet som krav för att börja 

transportera på järnväg istället för väg. 

Elen måste upp, det är en förutsättning 

för att vi ska kunna utvecklas, säger han. 

Ett annat investeringsförslag är ett triangelspår 

i Värnamo. Detta skulle innebära 

att man slipper vända på tågseten 

i Värnamo och därmed kan spara tid. 

– Med el och triangelspår kan vi köra 

raka spåret till och från Göteborg, förklarar 

Henning. 

Peter Rostedt, VD och Henning Berggren, marknadsansvarig. 

snabb etablering 

Rapporten ger som sagt även Vaggeryds 

kombiterminal beröm för den snabba 

utvecklingen. Det är nu lite drygt ett år 

sedan terminalen invigdes. Henning menar 

att nyckeln till det snabba förfarandet 

är att man började i liten skala och 

fick med sig lokala företag med större 

in- och utflöden. 

– Här har vi de lokala företagen att tacka. 

Om de inte hade vågat prova hade vi aldrig 

lyckats. De vågade göra en liten investering 

för att se hur det funkade, något 

som var helt avgörande, säger Henning. 

Nu när pionjärföretagen är i hamn är 

nästa stora utmaning att övertyga den 

stora massan om att järnvägen är den 

rätta vägen, menar Henning. 

– Vanemönster måste brytas och attityder 

måste förändras. Vi måste bevisa 

att järnvägen är både snabbare, billigare 

och pålitligare än vägtransporterna, 

säger han. 

Henning tror även att ett utpekande kan 

medföra stora fördelar för näringslivet i 

regionen. 

– Om vi skulle bli utpekade så blir det 

mer intressant för företag att lokalisera 

sig i närheten av terminalen med de fördelar 

det innebär. Därför är det viktigt 

för kommunen och regionen att man får 

en stark terminal. 

text och Foto: emelie danielsson 



9

skyddat område i svenarUms socken 

Hubbestad säteri 

i vaggeryds kommun finns ett flertal områden som är värdefulla ur natur- eller 

kultursynpunkt. vissa av dessa områden har statliga skydd. dessa områden 

är väl värda att besöka när du turistar i din hemkommun. områden med 

statliga skydd redovisas i sin helhet i översiktsplanen. 

Hubbestads före detta säteri är ett riksintresse för kulturmiljövård. Att ett område 

är av riksintresse betyder att miljön är unik och skyddsvärd ur ett nationellt 

perspektiv. Miljön eller byggnaden kan visa exempelvis utvecklingen i samhället, 

sociala villkor, byggnadstekniker eller olika estetiska ideal genom historien. 

Hubbestad säteri är ett gott exempel på länets herrgårdsarkitektur. Karaktäristiskt 

för hustypen är det valmade taket och den långa huskroppen. Den alléprydda 

uppfarten, den anlagda parken, läget vid sjön och de bevarade byggnaderna gör 

att miljön är värd att bevara. 

Allén som leder upp till huset är också skyddad. Träd i alléer är skyddade genom 

ett så kallat biotopskydd. Syftet med biotopskyddet är att bevara den biologiska 

mångfalden. De äldre träden har ofta en artrik flora av lavar och mossor på grund 

av att träden står ljust och ofta näringsrikt. I äldre träd med murkna stammar trivs 

många trädlevande svampar och insekter. Ängsmarkerna runt allén lockar till sig 

fåglar på jakt efter insekter och frön. 


text: kristina axelsson, milJö- och byggFörvaltningen 

Foto: lennart kraFve


11

SläNg VärmeljuSeN rätt 

i höstmörkret är det mysigt med värmeljus. 

men det är viktigt att du sorterar de utbrunna 

ljusen på rätt sätt. 

värmeljus ska källsorteras som metallförpackningar. 

tänk på att lossa den lilla vekeshållaren 

i botten av metallkoppen innan 

du låter både koppen och vekeshållaren 

landa i metallförpackningsinsamlingen. i 

återvinningsprocessen behandlas de var 

för sig eftersom vekeshållaren är av stål och 

koppen är av aluminium. 

Har du problem med fåglar? 

– Näta skorstenen! 

För att förhindra att fåglar bygger bo i skorstenen 

kan man sätta nät över skorstenskanalerna. 

sotaren eller skadedjursföretag 

kan hjälpa till att montera. 

tänk även på hur du matar fåglarna och 

att de inte ska komma åt godbitar från komposten. 

telefonnummer till sotaren: 0393-124 40 

BeStäll radoNmätNiNg 

en långtidsmätning med spårfilm kan 

bland annat beställas hos: 

landauer nordic, tel. 018-56 88 80. 

mrm konsult ab, tel. 0920-604 60. 

Uppge vaggeryds kommun vid beställningen. 

kostnaden för radonmätningen 

är ca 500 kronor men är beroende av 

hur många mätdosor du behöver i din 

bostad. även andra företag utför radonmätningar, 

se gula sidorna. 

läs mer om radonmätning på 

www.radonguiden.se 


Välj rätt lampa 

den 1 september i år fasades vår gamla trotjänare 60-wattslampan ut. genom detta 

räknar man med att vi i sverige sparar ca 2 miljarder kilowattimmar per år. detta 

motsvarar den totala energianvändningen i 80 000 eluppvärmda villor. då de nya 

lågenergilamporna bygger på en annan teknik kan det i början upplevas som svårt 

att välja rätt lampa för rätt tillfälle. 

För att du nu som konsument lättare ska 

hitta alternativ till den gamla glödlampan 

ska alla lampförpackningar vara 

märkta med information om lampans 

egenskaper, som till exempel ljusflöde, 

livslängd och om den ger varmt eller 

kallt ljus. 

lampans livslängd 

Lampans medellivslängd anges i timmar 

(h). En lampa är tänd i genomsnitt 

1000 h/år. I allmänhet är det bra med 

en så lång livslängd som möjligt. I rum 

där man vistas en kort tid, exempelvis 

klädkammare, förråd eller i badrum är 

det däremot inte så viktigt att välja en 

lampa med lång livslängd. 

Lampans tändcykler anges ofta med 

en on/off knapp eller något liknande. 

Siffran visar på hur många tändningar 

lampan klarar utan att det påverkar dess 

livslängd. 

lampans lJUsFlöde 

När det gäller ljusflöde är vi vana att 

titta efter watt-tal, som är ett mått på 

hur stor elektrisk effekt en lampa har. De 

nya alternativen till glödlampan gör att 

vi måste jämföra olika tekniker. Därför 

är det viktigt att veta hur mycket ljus 

dessa ger. Enheten för ljusflöde heter lumen 

(lm). 

välJ rätt FärgtemperatUr 

Lampans färgtemperatur är en annan 

sak som ska anges på förpackningen. 

Färgtemperaturen anges i Kelvin (K). 

Detta beskriver hur ljuset upplevs. En 

låg färgtemperatur ger en varmtonad 

glödljuskaraktär med stor andel rött ljus 

medan en högre färgtemperatur ger ett 

kallare mer blåaktigt ljus. Detta är bra 

att tänka på när man väljer lampa till de 

olika användningsområdena som man 

har i hemmet. Till en läslampa bör man 

välja en lampa med kallare ljus, exem- 

Lågenergilampa LED-lampa 

pelvis 4000 K. Till mysbelysningen bör 

du istället välja en lampa med varmare 

färgtemperatur till exempel 2600 K. 

FärgtemperatUr (k) 

Stearinljus 2000 K 

Glödlampa 2700 K 

Halogenlampa 3000 K 

Solljus mitt på dagen 5500 K 

Molnig himmel 6500-7000 K 

Lysrör 2700-6000 K 

rätt lampa på rätt plats 

Om lampan är utformad för kalla eller 

varma miljöer anges det på lampförpackningen. 

Det kan vara för utomhusbruk 

respektive för att sitta i en bastu. 

Annars gäller det att lampan är avsedd 

för vanliga inomhusmiljöer. Om lampan 

är dimbar ska också anges på förpackningen. 

På Energimyndighetens hemsida, www. 

energimyndigheten.se hittar du tester på 

olika sorters lampor och du kan även 

läsa mer om belysning. 

Energi- och klimatrådgivningen på Energicentrum 

A6 har öppet varje vardag 

och svarar gärna på frågor angående 

belysning eller andra frågor om energianvändning. 

text: energicentrUm a6 


SNaBBa fakta: därFör Försvinner glödlampan 

de gamla glödlamporna är extremt ineffektiva, bara 10 procent av energin till en glödlampa 

blir ljus, resten blir värme. de mest energikrävande glödlamporna, till exempel matta 

lampor, har redan fasats ut och nästa år försvinner de klara 40-, 25- och 15-wattarna. 

butikerna får dock sälja slut på sina lager och det är tillåtet att använda lamporna man 

redan har köpt.

1tiPS Nr 

Hösttips 

från miljöinspektörerna 

det är viktigt att du som kommuninvånare känner till vad du kan göra för att påverka vår miljö 

så lite som möjligt. vi är också måna om våra kommuninvånares hälsa. nu när hösten är här 

tipsar vi därför om några saker som kan vara bra att ha i åtanke under säsongens bestyr. 

Mät radon i din bostad 

För höga halter av radon kan innebära en hälsorisk för dig 

och din familj. Kommunen rekommenderar därför alla villaägare 

att mäta radon i sin bostad. 

Radon mäts med hjälp av dosor som placeras ut i bostaden 

(se bilden). Dosorna ska ligga på samma plats i minst två 

månader för att kunna visa ett årsmedelvärde. Mätsäsongen 

för radon sträcker sig från den 1 oktober till den 30 april. 

Radon är en osynlig och luktfri radioaktiv gas som finns i 

mark, byggnadsmaterial och vatten. Radon bildas då grundämnet 

radium sönderfaller. Av radon bildas radondöttrar. Det 

är strålningen från dessa, som vid inandning under lång tid, 

kan ge upphov till lungcancer. Risken att få lungcancer ökar 

ju längre tid du tillbringar i radonhus och ju högre halter du 

utsätter dig för. Rökning, även passiv rökning, i kombination 

med radonstrålning innebär en ökad hälsorisk. 

Om mätningen visar att det finns mer än 200 Bq/m³ (årsmedelvärde) 

i inomhusluften bör du vidta lämpliga åtgärder. 

Börja med att lokalisera radonkällan för att se vilka åtgärder 

som är lämpliga i ditt fall. Exempel på vanliga åtgärder mot 

radon är förbättrad ventilation och tätning av otätheter där 

radon kan läcka in, exempelvis över rensbrunnar från avlopp. 

Om halten överstiger 200 Bq/m³ kan du söka bidrag för åtgärderna 

hos länsstyrelsen. Bidraget är 50 procent (max 15 

000 kronor) av den totala kostnaden. Observera att du måste 

äga och bo i huset för att du ska få bidrag samt att du inte får 

påbörja några åtgärder innan du ansöker om bidrag. 

text: annie gUstaFsson 

milJö- och byggFörvaltningen 


2tiPS Nr 

Elda rätt i höst och vinter 

Hushållens småskaliga vedeldning är ett av de största miljöproblemen 

i tätorterna. Förbränningsgaserna bidrar till försurning 

och övergödning av mark och vatten. 

Ett fel många gör är att ”pyrelda”. Visserligen räcker veden 

längre men utbytet av energin blir mycket mindre och utsläppet 

av farliga ämnen mycket högt. 

En brasa skall brinna med torr finhuggen ved och rikligt med 

syre. Då blir förbränningstemperaturen hög och utsläppen 

acceptabla. Denna eldningsteknik genererar mycket värme och 

kräver i allmänhet ett magasin som tar upp hettan, exempelvis 

en ackumulatortank eller stenen i en kakelugn. Om du inte kan 

elda på detta sätt måste du begränsa eldandet och ta särskild 

hänsyn till din omgivning. 

Ta för vana att regelbundet se efter hur röken ser ut, den ska 

vara vit eller helst inte synas alls. Svart eller gråsvart rök skvallrar 

om att du har en olämplig eldstad, fel eldningsteknik och/ 

eller använder dåligt bränsle. Ta också en titt i eldstaden, den 

skall inte ha svarta beläggningar och askan skall vara finfördelad 

och grå. 

Om du skall installera en braskamin eller kakelugn måste du 

alltid göra en anmälan till miljö- och byggförvaltningen. Kontakta 

miljö- och byggförvaltningen om du vill veta mer. Vi har 

en broschyr med tips till vedeldare. Sotaren har också goda 

kunskaper, lyssna på honom! 

text & Foto: dörte schUldt 

milJö- och byggFörvaltningen 


13

Gästerna fick se sig omkring i de nya lokalerna. 

Invigning av Skillingaryds Arena 

– ett friskvårdens hus 

söndagen den 4 september invigdes skillingaryds sim- och sporthall. hela anläggningen kommer nu att kallas skillingaryds 

arena och strävar efter att vara ett friskvårdens hus. 

Kenth Williamsson, ordförande för 

kulturoch fritidsnämnden inledde 

evenemanget med ett tal. De tre invigningsbanden 

klipptes sedan av Kenth 

Williamsson, Ewa Magnusson, nämndens 

vice ordförande samt Daniel Scheiner 

från Trim Friskvårdscenter. I entrén 

bjöds det på kaffe och kaka, barnen fick 

saft och glass. 

SNaBBa fakta: renoveringen 

• Simhallen har fått höj- och sänkbar botten 

• Nytt stort gym 

• Ny ventilation 

• Allt material i tak, väggar och golv har bytts ut 

• Alla fönster är nu i isolerglas 

• Ny belysning 

öPPettider 

Badet är öppet ytterligare 30 

minuter efter kassan har stängt. 


Vaggeryds simhall 

kassatider 

måndag: 15:00-19:00 

onsdag: 15:00-19:00 

Fredag: 13:30-19:00 

Solarium 

mån, tis, tor: 08:00-19:00 

ons, fre: 06:30-19:00 

Gästerna fick därefter gå runt i de nyrenoverade 

lokalerna och se sig omkring. 

De allra flesta blev positivt överraskade 

över hur fint det hade blivit. Många var 

nyfika på hur renoveringen hade gått till 

och hur verksamheten ska organiseras i 

framtiden. 

Medverkade gjorde Skillingaryds Gymnastikförening, 

Skillingaryds Frisksport 

Klubb och Skillingaryds 

Badmintonklubb som informerade 

och bjöd på 

uppvisning. Vårdcentralen 

var också på plats och informerade 

om friskvård 

och hälsa. 

Det nya gymmet drivs av 

Trim Friskvårdscenter, och 

ägarna Daniel Scheiner och 

motionssimning 

måndag: 18:00-19:00 

onsdag: 18:00-19:00 

morgonsim 

onsdag: 06:30-08:30 

Fredag: 06:30-07:30 

Invigningstalet hölls av kulturoch 

fritidsnämndens ordförande 

Kenth Williamsson. 

Det nya gymmet drivs av Trim Friskvårdscenter. 

Oliver Gibbs var på plats under invigningen 

för att visa och informera. Många 

av gästerna valde att bli medlemmar redan 

under invigningsdagen vilket var 

glädjande för gymägarna. 

De lokala konstnärerna Mattias Bokinge, 

Ann Jansson och Arezoo Ghaeedvand 

berättade om sina konstverk som 

nu pryder arenans väggar. 

Personalen på Skillingaryds Arena 

tackar alla inblandade och besökare för 

en lyckad och trevlig invigningsdag och 

önskar alla varmt välkomna att besöka 

våra fina anläggningar. 

Skillingaryds simhall 

kassatider 

tisdag: 16:00-19:00 

onsdag: 06:30-08:00 

torsdag: 16:00-19:00 

Fredag: 15:00-19:00 

text: kent-åke svensson 

kUltUr- och FritidsFörvaltningen 

Foto: anette österholm 

motionssimning 

tisdag: 18:00-19:00 

torsdag: 18:00-19:00 

Solarium 

mån-fre: 07:00-19:00

FamilJecentralen Framgången 

En mötesplats för kommunens barnfamiljer 

på familjecentralen Framgången är det liv och rörelse. i hallen står små stövlar på rad och jackor hänger prydligt upphängda 

på krokar. det är tisdag och därmed öppen förskola på Framgången. i det stora lekrummet med rutschkana och en stor röd 

lekgrop kommer en liten kille framskuttande med sin mamma tätt efter, det är anton som är två år. antons mamma heter 

andrea Wetterbring och hon har antons lillasyster hanna i famnen. 

– Det är jätteskönt att ha någonstans att 

träffa andra föräldrar och för Anton att 

träffa andra barn, säger Andrea. 

På familjecentralen samlas både mödrahälsovård, 

barnhälsovård, socialtjänst 

och öppen förskola under ett tak. Här 

arbetar bland andra Ann-Britt Dahlin 

som är socialpedagog och Helena Andersson 

som är förskollärare. 

– Vi vill vara en mötesplats för barnfamiljer 

där man kan träffas och lära känna 

varandra, men även få råd och stöd 

från personalen, förklarar Ann-Britt. 

Inom familjecentralen samarbetar kommunens 

öppna förskola och socialtjänst 

med landstingets mödra- och barnhälsovård. 

Som förälder är man med sitt barn 

hela tiden och medverkar i verksamhe- 

Helena Andersson och Ann-Britt Dahlin. 

Andrea Wetterbring med sonen Anton, 2 år och 

dottern Hanna, 3 månader. 

ten. Familjecentralen är öppen tre dagar 

i veckan med massor av olika aktiviteter. 

– Familjecentralens verksamhet utvecklas 

hela tiden utifrån barn och föräldrars 

önskemål och behov, berättar Helena. 

Än slank han ner i diket – det är sångstund på familjecentralen. 

I Framgångens kök luktar det kaffe och 

barnmat. Mammor och pappor sitter 

runt det stora köksbordet med sina små 

i knäna. Det råder en väldigt familjär 

och uppsluppen stämning och det matas, 

fikas och pratas. Personalen hoppas nu 

att fler nyblivna föräldrar ska hitta till 

gemenskapen på familjecentralen. 

– Hit är alla varmt välkomna! Vi erbjuder 

både råd och stöd men även ett ställe 

att träffas och umgås över en fika till 

självkostnadspris, avslutar Ann-Britt. 

Familjecentralen Framgången är belägen 

på Linnégatan 7 i Vaggeryd. 



Foto: emelie danielsson & FamilJecentralen 

SNaBBa fakta: FamilJecentralen Framgången 

• Öppen förskola för barn 0-6 år, måndag, tisdag och torsdag kl. 9-12. 

• Baby-café för barn 0-1 år, tisdag och torsdag kl. 13-15. 

• BVC-mottagning tisdagar och torsdagar (tidsbokning). 

• Föräldragrupper av olika slag, där all personal på något sätt medverkar. 

Drop-in-babymassage, folktandvården, försäkringskassan, NTF samt 

biblioteket är några exempel på teman som presenteras på Familjecentralen. 


15

VaggerydS eNergi erBjuder 

e-faktura 

nu erbjuder vaggeryds energi alla 

privatkunder e-faktura istället för vanlig 

pappersfaktura. smidigt och enkelt för dig 

som kund och bra för miljön! gå in på din 

internetbank och anmäl dig. 

Företagare 

inom kort kommer vaggeryds energi att 

erbjuda företag epostfaktura. Fakturan 

kommer till er mail istället för med posten, 

ett alternativ som ger snabbare hantering 

och är mer miljövänligt. läs mer om detta på 

vaggeryds energis webbplats: 

www.vaggerydsenergi.com 


Kristina Nordquist klippte bandet. 

HatteNS NaturreSerVat iNVigt 

söndagen den 28 augusti bjöd länsstyrelsen 

i Jönköpings län in till invigning av det 

nya naturreservatet hatten. 

Ett invigningstal hölls av kommunfullmäktiges 

ordförande Kristina Nordquist. Därefter 

tog Jens Mattsson och Kjell Mohlin 

från Länsstyrelsen med sig deltagarna på en 

guidad naturvandring i området. Cirka 70 

personer deltog i evenemanget. 

Hatten är ett 210 hektar stort naturreservat 

som är beläget i Vaggeryds och Sävsjös 

kommuner. Reservatet består av gammal 

skog, mossar och vattendrag med ett rikt 

växt- och djurliv. Delar av reservatet, där 

det idag finns yngre granskog, kommer 

att avverkas och ersättas med blandskog. 

Naturreservatet är beläget cirka 1 mil norr 

om Vrigstad och cirka 6 km öster om Svenarum. 

Vägvisning finns från Virstorp, följ vägen 

mot Id. 



Foto: catarina kristensson 

passa på – 

Få en lott! 

alla privatkunder som 

anmäler sig för e-faktura under 

november och december 2011 

får en tia-lott. 

Fokus på entreprenöriellt lärande 

den 17 augusti hölls en inspirationsföreläsning i multihallen på Fenix kulturoch 

kunskapscentrum. i publiken satt kommunens skolledningar, lärare och personal 

inom grundskolan och gymnasiet – totalt cirka 250 åhörare. ämnet för dagen 

var entreprenöriellt lärande och för att förklara innebörden av detta och förmedla 

idéer om hur ett sådant lärande kan bedrivas, hade carina sandberg, utvecklingsledare 

tillika tf förvaltningschef, bjudit in universitetsadjunkt per-gunnar hallberg 

från pedagogiska institutionen vid Umeå universitet. 

Per-Gunnar Hallberg konstaterade inledningsvis 

att de unga behöver jobba 

mera i skolan med frågor kopplat till 

företagande. 

– Arbetslivet har förändrats drastiskt 

under senare år, men detta faktum känner 

de unga inte till. 70 procent av de 

jobb som fanns för tio år sedan finns inte 

idag. Nya jobb tillkommer fast då inom 

helt andra områden. Ett exempel på det 

är databranschens växande behov av 

applikationsingenjörer. 

Den snabba förändringen av arbetsmarknaden 

uppmärksammade regeringen, 

som i maj 2009 presenterade 

en strategi för entreprenörskap inom 

utbildningsområdet. Utbildningsminister 

Jan Björklund angav färdriktningen 

genom att förklara: 

– Vi vill att entreprenörskap ska löpa 

som en röd tråd genom utbildningssystemet 

och hoppas att strategin inspirerar 

lärare att utveckla undervisningen, 

vilket nu finns skrivet i skollagen. Det är 

dessutom ett nytt ämne i gymnasiet. 

Per-Gunnar Hallberg har tillsammans 

med Åsa Falk-Lundqvist, universitetslektor, 

Eva Leffler, fil.dr och Gudrun 

Svedberg, fil.dr, nyligen kommit ut med 

boken ”Entreprenöriell pedagogik i skolan: 

- drivkrafter för elevers lärande. 

Tanken med boken är att, förutom att 

vara ett diskussionsunderlag, bidra med 

ökad kunskap om hur entreprenörskap 

kan förstås och öppnar för diskussioner 

Carina Sandberg och Per-Gunnar Hallberg. 

om elevers lärande och i synnerhet entreprenöriellt 

lärande. 

– Om man utgår från entreprenörskap 

som pedagogiskt förhållningssätt, med 

betoning på nyckelord såsom kreativitet, 

initiativförmåga, handlingskraft, motivation 

och samverkan, kan regeringens 

strategi och skolans styrdokument ge 

stöd för att utveckla en undervisning 

som tillvaratar elevers drivkraft i alla 

skolämnen, förklarade Per-Gunnar Hallberg 

och tillade: 

– En undersökning gjord bland företagare 

om bland annat anställningar visar att 

rätt attityd hos den sökande är en viktig 

faktor. Den har betydligt högre rang än 

vad som många kanske tänkt på, upplyste 

Per-Gunnar Hallberg om. 

Han ser entreprenöriell pedagogik som 

ett kulturarbete. Det sätter fokus på vårt 

eget förhållningssätt och på det sätt vi 

lär ut, vad vi ger för frågor till eleverna 

etcetera. 

Carina Sandberg fick efteråt väldigt fin 

respons på föreläsningen. 

– Den gav deltagarna både inspiration i 

det fortsatta arbetet med entreprenöriellt 

lärande och sist men inte minst den historiska 

kopplingen. Det fortsatta arbetet i 

Vaggeryds kommuns skolor handlar om 

att jobba på djupet och bredden och att 

utveckla kompetens för att genomföra 

den entreprenöriella pedagogiken i undervisningen. 

text och Foto: lennart kraFve

Från Kulturskola till Kulturpedagogiskt centrum (KPC) 

För två år sedan beskrev jag i en artikel i vaggeryds kommuninfo, just under denna rubrik, hur situationen och framtidsplanerna 

för kulturskolan skulle kunna komma att se ut. vi var då precis i början av planeringen av den nya kultursatsningen vid Fenix. 

Frågorna inför framtiden var många och möjligheterna öppnade sig för nya idéer och verksamhetsgrenar. 

Sedan ett år tillbaka befinner vi oss i dessa 

nya lokaler och arbetet med att fylla huset 

med verksamhet, från morgon till kväll, 

är intensivt och inspirerande. Kulturskolan 

är inte längre detsamma som tidigare. 

Vi har intagit många fler ämnes- och 

samarbetsområden. Vi har idag en bredare 

bas för vår verksamhet, ett större 

antal resurser i kunniga pedagoger inom 

fler ämnesområden. Vi har mer och mer 

antagit formen av ett kulturpedagogiskt 

centrum och ett resurscentrum. Kanske vi 

snart kan bli tydligare i vår beskrivning av 

vad det är vi har att erbjuda barn, ungdomar 

och vuxna, alltså alla, i vår kommun. 

Vi skulle idag gärna vilja presentera oss 

som kulturpedagogiskt centrum (KPC), 

då också i samarbete med bibliotek, musikskola, 

dansskola, bildskola, drama/teaterskola, 

skrivarverkstad och mediahus. 

Det är vår strävan att ha en hög kvalitet 

inom alla dessa områden. Dessutom vill 

vi i samarbete med förskola, grundskola 

och gymnasium bli ett resurscentrum för 

estetisk- och kulturell verksamhet. 

Idag har vi ca 430 elever i den frivilliga 

verksamheten i Kulturskolan. Vi möter 

regelbundet ca 800 barn i förskolan och 

grundskolan med estetisk- och kulturell 

verksamhet. Många av barnen får varje 

vecka möjlighet att aktivera sig på olika 

sätt i våra lokaler i Fenix Kulturscentrum. 

Inom ramen för KPC har vi kurser 

igång, för vuxen allmänhet, i gitarrspel, 

akvarellmålning och körsång. 

Vi erbjuder regelbundet olika evenemang 

i Multihallen och i Kulturcentrums foajé. 

Allt från konserter till caféprogram med 

både kulturskolans elever och pedagoger 

och i samarbete med andra. För dem som 

är inspelningssugna, rockgrupper mm, 

kan vi erbjuda en inspelningsstudio som 

slår det mesta inom området. 

Danselever vid ett kulturskolearrangemang under 2010 

Vi vill och önskar att alla ska finna en 

härlig och kreativ mötesplats i Fenix 

Kulturcentrum. Därför arbetar vi vidare 

med visionerna kring detta centrum 

i Vaggeryds kommun med ständigt nya 

frågor och oerhört många möjligheter 

för alla kommuninvånare, föreningar 

och organisationer. 

Välkommen att besöka Fenix Kulturcentrum 

– vid ett evenemang, som deltagare 

i en kurs eller bara av ren nyfikenhet! 

text: Jan eric victor 

kpc/kUltUrskolan 

Foto: simon victor 


17

är det miljövänligt att diska 

ur sina förpackningar för 

återvinning? 

svar: Förpackningarna behöver inte 

vara kliniskt rena. det räcker att skölja 

bort det värsta för hygienens skull. För 

att inte slösa energi är det naturligtvis 

bra att inte skölja ur förpackningarna 

under rinnande vatten. 

Varför ska jag inte slänga kuvert 

och post-it-lappar i pappersinsamlingen? 

svar: limmet på kuvert och postit-lappar 

är det största problemet. 

det löses inte upp i processen i 

pappersbruket utan klumpar ihop sig. 

detta resulterar i sämre papperskvalitet. 

lägg i stället dessa i soppåsen där de 

energiåtervinns. 

Varför kan jag inte slänga 

dricksglas i glasåtervinningen? 

svar: dricksglas har en annan 

glaskvalitet än glasförpackningar. 

blandas dessa så försämras 

möjligheterna att återvinna glaset. 

dessutom är det bara förpackningar av 

glas som omfattas av producentansvaret 

för förpackningar. ta istället med dina 

glas till återvinningscentralen. om de 

är hela så kan de skänkas till ame 

eller kupan. trasiga glas slängs i 

deponicontainern nr 9. 

Visste du att... 

om alla lämnar in sina kapsyler till 

återvinning räcker stålet till ca 2200 

nya personbilar – varje år. 


text: marita gUstavsson 

tekniska kontoret 

Fr. v. Pya Hedin, Ingela Gustavsson och Birgitta Oskarsson. 

Bakom står handledare Björn Ekered. 

Miljövänliga fynd i Frejas bod 

i Frejas bod finns det möjlighet att både vara miljömedveten och att göra riktiga 

secondhandfynd. istället för att avlagda prylar och möbler hamnar på tippen fixas 

de till och finns till försäljning till bra pris i Frejas bod. 

Frejas bod är ett socialt företag som stöttas 

av arbetsmarknadsenheten (AME) 

och återvinningscentralen. På återvinningscentralen 

har AME en container i 

vilken möbler och prylar som behöver 

fixas till kan lämnas. Därefter tas de om 

hand på AME:s snickeriverkstad där 

nödvändigt arbete utförs. 

– Vi har länge haft funderingar på att dra 

igång någon form av secondhandverksamhet, 

men det var först när tjejerna 

på återvinningscentralen kom med ett 

erbjudande om att samla ihop prylar åt 

oss som idén blev till verklighet, förklarar 

Michael Anderberg som är projektsamordnare 

på AME. 

Frejas bod drivs av Birgitta Oskarsson, 

Ingela Gustavsson, Pya Hedin och Mikaela 

Olofsson. Handledare och arbetsledare 

är Björn Ekered. Projektet drog 

igång tidigt i våras och redan efter sex 

månader håller verksamheten på att 

växa ur lokalerna. 

– Det är ett fantastiskt resultat på så kort 

tid. Vi ska utöka med försäljning av mer 

möbler i en källarlokal här i närheten, 

på sikt hoppas vi att hitta en större och 

VälkommeN till frejaS Bod 

här finns begagnade möbler, kläder, husgeråd och leksaker 

till riktigt bra priser. kom och fynda du med! 

Ska du städa ur förrådet? 

skänk dina avlagda prylar till Frejas bod! vi har öppet 

för avlämning måndag till torsdag, 10:00 – 15:00. 

i mån av tid kommer även arbetsmarknadsenheten och 

hämtar skänkegods. 

bättre lokal, berättar Björn. 

Tjejerna som driver Frejas bod har alla 

ett intresse för secondhand och bra koll 

på branschen. 

– Vi ligger väldigt lågt prismässigt, men 

det är bara bra, det gör att många hittar 

oss och att vi får ett gott rykte, förklarar 

Birgitta. 

De är även noga med att ha bra kvalitet 

på grejerna. 

– Vi säljer inget skräp, allt är helt, rent 

och snyggt, försäkrar Björn. 

I framtiden hoppas man att dels hitta 

bättre lokaler, men även att få sådan 

snurr på affärerna att Frejas bod kan stå 

på egna ben. 

– Från AME:s sida försöker vi lägga oss 

i så lite som möjligt och låta Frejas bod 

leva sitt eget liv, vi vill inte skapa någon 

falsk verklighet där de är beroende av 

AME. Målet är att det ska gå så bra 

att man kan anställa någon, berättar 

Michael Anderberg. 



öppettider: 

måndag: 10:00 – 15:00 

onsdag: 10:00 – 18:00 

torsdag: 10:00 – 15:00 

adress: 

nådastigen 7, vaggeryd 

telefon: 0370-678 000 

På återvinningscentralen finns en container för saker 

som behöver lagas eller fräschas upp.

KAN 

INNE- 

HÅLLA 

KAVIAR 

BOSTADS- 

OMRÅDE I 

VAGGE- 

RYD 

KLOCKOR 

HAR VÅR 

KOMMUN 

POSITIV 

NYTT 

NATURRE- 

SERVAT 

VÄR- 

MANDE 

PLATS I 

SIMHALL 

HAR ROLF 

FRED- 

RIKSSON I 

VGD 

GÅR DET 

SÅ ÄR 

DET OKEJ 

FÖRST I 

SÄNG 

SPRÅKA- 

DE FÖRR 

NY BOSS 

PÅ FENIX 

SÄGER 

NEKANDE 

ENGELS- 

MAN 

OMRÅDE 

JIMMY 

USA-PRE- 

SIDENT 

BARR- 

BUSKE 

BOOKLÅT 

MELLAN 

Q OCH S 

MINIMALT 

PLAGG 

BILDEN 

SAMLAD 

NAPOLE- 

ONÖ 

ENA FÄR- 

GEN I VÅR 

SVENSKA 

FLAGGA 

FÖRBUND 

MED FINT 

ORD 

Höstkrysset 

DEN 

LILLA 

VINDPUS- 

TEN 

KORS- 

ORDS- 

KVALSTER 

JÄRN- 

VÄGSUN- 

DERGÅNG 

I VGD 

CARINA 

ÖDEBRINK 

ETT 

CENTRALT 

LAGAR 

SKOLMAT 

VAR 

PARNEVIK 

BRA PÅ 

ATT 

STÅ UTAN 

STÖD 

AVD. FÖR 

KVINNOR 

SÅDAN 

FLICKA 

DANSAR 

PÅ DISKO 

ROBUST 

VULKAN- 

MASSA 

EU 

NYTT FÖR 

FRISKU- 

SAR 

GÅR DET EN OCH 

ANNAN PÅ FÅGEL- 

FORSSKOLAN OCH 

HJORTSJÖSKOLAN 

19, 78, 

371, 62, 

3044, 599 

SÄNDER I 

ETERN 

NAZIST- 

ORG. 

GRUS 

KANSKE 

KELEN, 

MYSIG 

täVla ocH ViNN 

Bland de rätta svaren lottar vi ut fina priser, bland annat paraplyer och handdukar. 

Observera att vi vill ha ditt tävlingsbidrag senast den 31 januari. Vinnaren kommer att 

meddelas per telefon. Lämna ditt ifyllda kryss i receptionen i Skillingehus eller skicka det 

till: Vaggeryds kommun, Box 43, 586 21 Skillingaryd. Märk kuvertet ”Höstkrysset”. 

TOG FÖR 

SIG AV 

ANDRAS 

GREJER 

FÖRUTSES UTAN 

ISRÄN- 

NAN 

AVSLUTAR 

DANS 

JAAK 

MAE 

HOJ MED 

MOTOR 

EARL 

GREY 

VILL MAN 

GÄRNA 

PÅ MYGG- 

BETT 

AVFAR- 

TEN NÄRA 

TRAVBA- 

NAN 

GLIETS 

GATA 16 

KAN 

OCKSÅ 

HETA RE 

LEVER I 

BRASI- 

LIANSK 

STORSTAD 

PÅ TYSKA 

BILAR 

DISK SOM 

EJ BÖR 

DISKAS 

SÄNKE 

SÅDANA 

BARN ÄR 

PER- 

FEKTA 

KAN MAN 

FÅ FÖR 

GAMLA 

SYNDER 

GILLAR 

DÖTT 

KÖTT 

RING PÅ 

FINGRET 

AKVARIE- 

FISK 

BÖKA 

RUNT 

LENA TAR EJ IN FEL MC 

(stuva om bokstäverna) 

vilket är bra, för verksamheten 

på Linnégatan 7 har helt andra 

aktiviteter på programmet 

LIND- 

GRENS 

POJKE PÅ 

LUFFEN 

RYSK 

PLÄTT 

AGN 

HÖST- 

BLOMMA 

KORTARE 

INTE 

INLEDER 

O. AVSLU- 

TAR EN 

AGENDA 

ÖVER- 

GREPP 

SUNKIG 

LYA 

FÖR- 

PACKADE 

BLAD 

HAR JÖN- 

KÖPING I 

HAMNEN 

DAGAR I 

VECKAN 

KYLIG 

MINDRE 

STATION 

ÖSTTYSK 

ORG. 

PLANK 

RUNT IS 

BANDIT- 

TYP 

FÖRMED- 

LAR JOBB 

UNG 

FLICKA 

SÄLJER 

VEAB 

KYLER 

TILLHÖR 

MÅNGA 

LÄRARE 

FAKTA- 

VERK 

GÖR SAND- 

BLOM 

TIDSAN- 

PASSAD SÄDES- 

VIMSA 

KÄRVE 

RUNT 

KAN DU I 

KOMMUN- 

POLITI- 

KEN 

VIRKE I KALLA- 

TÄND- DES FÖRR 

STICKSFA- JP ELLER 

BRIKEN VN 

FÖRSKOLA 

FÖRR 

EJ SI 

UTAN 

INTE I 

TID 

SÖL OCH 

FÖRSE- 

NING 

MÖRK- 

LÄGG- 

NING 

LOKAL 

SECOND 

HANDBOD 

I VGD 

TPX 

2011 

namn: ............................................. 

teleFon: .......................................... 

Vaggeryds kommun info 3/2011 19

Lorentzon åter på Fenix 

– nU som vikarierande gymnasiecheF 

Per-Erik Lorentzon är sedan 1 augusti 

vikarierande gymnasiechef på Fenix 

Kultur- och Kunskapscentrum. Han 

kommer närmast från JB Education, 

där han under många år arbetade koncernövergripande 

som utvecklings- och 

kvalitetschef. För åtskilliga i Fenixorganisationen 

är Per-Erik välkänd och det 

hänger samman med att han är en av 

dem som fanns med vid starten av Fenix 

kunskapscentrum 1996. 

Då var han lärare på naturvetenskapsprogrammet 

och tillsammans med kollegor 

och skolledning byggdes gymnasiet 

upp. 

– Fenix står kvar på en trygg bas. Skillnaden 

då mot nu är att Fenix har fler olika 

utbildningar och istället för ett finns 

idag två hus, som bland annat medfört 

en integrering med Kulturskolan, vilket 

inneburit ett rejält steg framåt för kulturverksamheten. 

De ökande internationella 

och kulturella utbytena återspeglas 

i skolans namnförändring till Fenix Kultur- 

och Kunskapscentrum. 

– Gymnasiet har funnit och utvecklat sin 

arbetsmodell och står på samma bas som 

när jag lämnade min lärartjänst i augusti 

2001. Här finns en plattform som man 

är trygg i och vet fungerar. 

– En tydlig skillnad är dock minskade 

elevkullar. Idag är det färre ungdomar 

som lämnar nian för vidare studier på 

gymnasiet. Det minskade elevunderlaget 

gör att vi måste tänka om, bland annat 

behövs exempelvis mer programöverskridande 

samläsning. Denna situation 

är något vi får leva med fram till år 2015 

och detta är något vi måste anpassa oss 


Vårt självklara mål är 

att ge våra elever bästa 

tänkbara utbildning...” 

efter och hitta bra former för. Vårt 

självklara mål är att ge våra elever 

bästa tänkbara utbildning under 

åren på Fenix. 

Vaggeryds kommun präglas mycket av 

sin framgångsrika industri. För dessa 

är tillgången på utbildade medarbetare 

viktig i takt med att företagen växer 

samtidigt som 40- och 50-talisterna går 

i pension. Andelen sökande till industritekniska 

programmet är lågt, hur ser du 

på det? 

– Sett ur ett riksperspektiv råder generellt 

ett lågt intresse för industritekniska 

programmet. Det här är ett problem som 

Fenix delar med många andra gymnasieskolor 

i landet. Däremot har intresset för 

teknikprogrammet i landet ökat något, 

så också i Vaggeryds kommun. Från näringslivet 

är man naturligtvis bekymrade 

över att så många väljer bort industritekniska 

programmet. Vi försöker vända på 

detta genom ett samarbete med kommunens 

grundskolor och näringsliv. Elever 

därifrån får komma till våra välutrustade 

lokaler på Fenix och praktiskt ta del av 

vår undervisning inom områdena teknik 

och naturvetenskap. Det sistnämnda för 

att även naturvetenskap tappat attraktionskraft 

det senaste året. 

Orsaken till att Per-Erik Lorentzon sökte 

tjänsten som vikarierande gymnasiechef 

var att hans tidigare tjänst mest handlade 

om övergripande arbetsuppgifter. 

– Känslan av att jag kom allt längre bort 

från skolan och verksamheten växte sig 

allt starkare. John Bauergymnasierna 

och Fenix är rätt lika i sitt upplägg och 

när gymnasiechefstjänsten utannonsera- 

des bestämde jag mig för att söka. Innerst 

inne har jag alltid längtat tillbaka 

till Fenix. Att jag nu återvänt känns 

väldigt bra. Och som tidigare NV-lärare 

vurmar jag för att intresset bland ungdomarna 

för just naturvetenskap och 

teknik skall stärkas. 

I den nya skollagen betonas entreprenörskap, 

som dessutom är ett nytt ämne i 

gymnasiet. Entreprenöriellt lärande är 

också något av ett ledord för Per-Erik. 

Varför? 

– Därför att eleverna har så stor nytta av 

arbetssättet både under och efter gymnasietiden, 

oavsett om de går vidare till yrkeslivet 

eller väljer att studera vidare på 

högskola/universitet. Entreprenörskap 

som ämne jobbar med självförtroende, 

förståelse, motivation, drivkraft och att 

vara lösningsfokuserad. En bidragande 

orsak till dåligt mattematikresultat är 

att eleverna inte tror på sig själva. Jag 

har sett de goda resultaten på skolor som 

jobbar aktivt med entreprenörskap Detta 

kan vi även se på Fenix. Det är också 

av den anledningen som alla ettor läser 

entreprenörskap som ett profilämne. 

Per-Erik pendlar mellan Vaggeryd och 

Jönköping, där familjen – fru och två 

barn, 13 och 11 år – är bosatta på Vättersnäs. 

Fritiden ägnas i första hand åt 

familjen. Ishockey är ett stort intresse, 

som delas med övriga familjemedlemmar 

– främst yngsta dottern. HV71 är 

förstås favoritlaget. 

text: lennart kraFve 

Foto: FotograF patrik svedberg

2011 Höst.pdf - Vaggeryds kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?