ladda ned hela - Sveriges Kristna Råd

gammal.skr.org

ladda ned hela - Sveriges Kristna Råd

praktikan

Skatteregler

Uppdaterat 2012 - 03 - 01

Ersätter uppdateringar från 2011 - 03 - 01.

Skatteregler

Uppdaterat 2012-03-01

Alla uppdateringar i hela dokumentet som är gjorda 2012 är kantmarkerade.

Dessutom är större och viktigare uppdateringar skrivna med fetstil.

Uppdateringarna berör främst följande avsnitt och områden:

1. Fastighetsavgift och fastighetsskatt

2. Nya deklarationsblanketter för föreningar

3. Nya traktamentsbelopp avsnitt 3.2, nya belopp vid reducering av avdrag avsnitt 3.6

4. Nytt rättsfall angående tjänsteställe och tjänsteresor

6. Ställningstagande avseende fri utbildning avsnitt 6.2, nya belopp gällande fri kost, fri

semesterbostad och ränteförmån avsnitt 6.3

8. Komplettering gällande flyttningsersättning

12. Kompletteringar gällande F-skatt i avsnitt 12.4, ettårsregeln i avsnitt 12.6.1, uthyrning av

svensk bostad vid utlandstjänst i avsnitt 12.6.4 och särskild inkomstskatt i avsnitt 12.7.

13. Nytt beträffande momsdeklarationer

14. Nytt avsnitt avseende skattereduktion för gåva

I övrigt har en del förtydliganden gjorts.

_____________________________________________________________________________________________________________

Författare: Stig Hilding ©Sveriges Frikyrkosamråd


praktikan

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Dokumentet inleds med kortfattade ingresser till de olika avsnitten

Skatteregler

Uppdaterat 2012-03-01

1. Skatteregler för allmännyttiga ideella föreningar 4

2. Deklarations- och uppgiftsskyldighet 13

3. Traktamentsersättningar, kostnader för hemresor m m 14

3.1. Allmänt 14

3.2. Tjänsteresa i Sverige 15

3.3. Tjänsteresa utomlands 18

3.4. Tillfälligt arbete 20

3.5. Dubbel bosättning 21

3.6. Reducering av avdrag när kostförmån erhållits 22

3.7. Hemresor 22

4. Reseersättningar och andra kostnadsersättningar 23

4.1. Ersättning för tjänsteresor 23

4.2 Ersättning för resor mellan bostad och arbetsplats 26

4.3. Annan kostnadsersättning 26

5. Representationsersättningar 27

6. Förmåner 28

6.1. Allmänt 28

6.2. Skattefria förmåner 28

6.3. Skattepliktiga förmåner 34

7. Gåvor 40

8. Flyttningsersättning 41

9. Arbetsrum i egen bostad 42

10. Kurser, studieresor 43

11. Stipendier 44

12. Den allmännyttiga föreningen som arbetsgivare 44

12.1. Arbetsgivaravgift 45

12.2 Personalliggare 48

12.3 Särskild löneskatt på pensionskostnader (SLP) 49

_____________________________________________________________________________________________________________


praktikan

Skatteregler

Uppdaterat 2012-03-01

12.4. Skatteavdrag 49

12.5. Kontrolluppgifter 51

12.6. Speciella regler för utlandsarbetare 55

12.6.1. Sexmånadersregeln och ettårsregeln 55

12.6.2. Kontrolluppgifter vid utlandsarbete 59

12.6.3. Arbetsgivaravgift vid utlandsarbete 61

12.6.4. Uthyrning av svensk bostad vid utlandstjänst 62

12.7. Speciella regler för utomlands bosatta personer vid arbete i Sverige 63

13. Mervärdesskatt 66

14. Skattereduktion för gåva 70

15. Revision och kontroll från Skatteverket 71

16. Skatteverkets organisation och service 73

17. Styrelsens ansvar 76

_____________________________________________________________________________________________________________


Kortfattade ingresser till olika avsnitt

1. Skatteregler för allmännyttiga ideella föreningar

1

Skatteregler

Uppdaterat 2012-03-01

För församlingar gäller förmånligare skatteregler än normalt. Villkoren för

dessa regler när det gäller inkomsttaxeringen framgår av avsnitt 1. Där

framgår också innebörden av dessa regler, vad som ska beskattas och vad

som är skattefritt.

Sist i detta avsnitt finns de nya reglerna om kraven på att ha certifierade

kassaregister i näringsverksamhet.

2. Deklarations- och uppgiftsskyldighet

Om församlingen ska beskattas eller betala särskild löneskatt på pensionskostnader

ska inkomstdeklaration lämnas. Finns endast skattefria inkomster

ska endast särskild uppgift lämnas. Reglerna framgår av avsnitt 2.

3. Traktamentsersättningar, kostnader för hemresor m m

Till anställd som företar tjänsteresa med övernattning kan

traktamentsersättning utbetalas upp till vissa takbelopp utan att

beskattning sker. Vilka regler som gäller framgår av avsnitt 3. Under

delavsnitt 3.1 behandlas några allmänna grundregler. Vad som gäller vid

tjänsteresa inom Sverige tas upp under delavsnitt 3.2. De speciella regler

som gäller vid tjänsteresa utomlands tas upp under delavsnitt 3.3.

En församling utbetalar ibland ersättning för fördyrad kost och småutgifter

till någon som har tillfälligt arbete i församlingen, t.ex. en vakanspastor.

Sådan ersättning likställs med lön. Mottagaren kan göra avdrag för viss

fördyring. Reglerna framgår av avsnitt 3.4.

För den som på grund av sitt arbete flyttat till ny bostadsort och som

tvingats behålla en bostad på den tidigare bostadsorten har i vissa fall rätt

till avdrag för uppkomna ökade levnadskostnader avseende dubbel

bosättning. Om ersättning utgår från arbetsgivaren likställs denna med

lön. Reglerna framgår av avsnitt 3.5.

Har en anställd under tjänsteresa erhållit både kostförmån och traktamente

ska schablonavdraget för ökade utgifter för måltider och småutgifter

minskas. Reglerna om denna reducering av avdrag när kostförmån

erhållits framgår av avsnitt 3.6.

Den som arbetar på annan ort än hemorten, t.ex. vakanspastorer, kan få

avdrag för kostnaden för hemresor. Om arbetsgivaren utger ersättning för

hemresorna likställs denna med lön. Reglerna framgår av avsnitt 3.7.

4. Reseersättningar

Tjänsteresor med egen bil kan av arbetsgivaren ersättas med ett visst

takbelopp per mil. Resor med allmänna kommunikationsmedel och taxi

kan ersättas med verkliga kostnader. Ersättning härutöver betecknas som

lön och beskattas. Se avsnitt 4. Här finns också reglerna om

reseräkningens utformning och om trängselskatt.


5. Representationsersättningar

2

Skatteregler

Uppdaterat 2012-03-01

Representationsersättning kan utbetalas motsvarande den anställdes

kostnader för representation. Ersättning härutöver betraktas som lön.

Reglerna framgår av avsnitt 5.

6. Förmåner

Alla förmåner, som en anställd får i tjänsten, är i princip skattepliktiga.

Det finns dock vissa undantag från denna huvudregel.

Allmänna regler om förmåner framgår av avsnitt 6.1.

Under avsnitt 6.2 finns en uppräkning av ett antal skattefria förmåner och

under vilka villkor skattefriheten gäller.

Under avsnitt 6.3 finns en uppräkning och beskrivning av några vanliga

skattepliktiga förmåner.

7. Gåvor

Gåva som ges utan krav på motprestation är skattefri för mottagaren vid

inkomsttaxeringen medan gåva som egentligen utgör ersättning för utfört

arbete eller tjänst är skattepliktig. Reglerna framgår av avsnitt 7.

8. Flyttningsersättning

Flyttningsersättning till den som bytt tjänst och flyttat till ny verksamhetsort

är normalt skattefri. Den som inte erhåller sådan ersättning medges

normalt inte avdrag för flyttkostnaderna i sin deklaration. Se avsnitt 8.

9. Arbetsrum i egen bostad

Skattepraxis är mycket restriktiv när det gäller att medge avdrag för

arbetsrum i egen bostad. Utgiven ersättning från arbetsgivaren kan därför

bli betraktad som lön. Vilka krav som ska vara uppfyllda för att avdrag

ska medges framgår av avsnitt 9.

10. Kurser, studieresor

Av arbetsgivaren bekostade kurser eller studieresor avseende tjänsten är

normalt skattefria. Det finns dock gränsfall där hela eller delar av dessa

kostnader kan bli betraktade som löneförmån. Se avsnitt 10.

11. Stipendier

Stipendier som är avsedda för mottagarens utbildning är skattefria. Det

krävs dock att stipendiet inte betalas ut periodiskt. Stipendier som utgör

ersättning för ett arbete som har utförts eller som kommer att utföras är

skattepliktigt. Se avsnitt 11.


12. Den allmännyttiga föreningen som arbetsgivare

Det längre avsnittet 12 tar upp de olika regler inom skatte- och

avgiftsområdet, som föreningen/församlingen har att följa.

Arbetsgivaravgift behandlas i delavsnitt 12.1.

Reglerna om att föra personalliggare för den som bedriver

serveringsverksamhet behandlas i delavsnitt 12.2.

3

Skatteregler

Uppdaterat 2012-03-01

Särskild löneskatt på pensionskostnader (SLP) behandlas i delavsnitt 12.3.

Skatteavdrag behandlas i delavsnitt 12.4.

Kontrolluppgifter behandlas i delavsnitt 12.5.

Speciella regler för utlandsarbetare behandlas i delavsnitt 12.6.

Speciella regler för utomlands bosatta personer vid arbete i Sverige

behandlas i delavsnitt 12.7.

13. Mervärdesskatt

Församlingar är i de flesta fall undantagna för skattskyldighet till

mervärdesskatt (moms). För viss näringsverksamhet föreligger dock

skattskyldighet. Reglerna framgår av avsnitt 13.

14. Skattereduktion för gåva

Från 2012-01-01 är det möjligt för privatpersoner att få skattereduktion för

vissa gåvor till allmännyttiga ideella organisationer. Den gåvomottagande

organisationen ska lämna kontrolluppgift på mottagna gåvor. Se mera

härom i avsnitt 14.

15. Revision från Skatteverket

Skatteverket utför rutinmässigt revisioner och kontroller hos deklarations-

och uppgiftsskyldiga. Vilka regler som gäller och vad den som är föremål

för revisionen/kontrollen har att iaktta framgår av avsnitt 15.

16. Skatteförvaltningens organisation

Under avsnitt 16 finns information om Skatteverkets organisation och

arbetsområden samt information om dess service till allmänheten.

17. Styrelsens ansvar

Under avsnitt 17 finns en kortfattad information om styrelsens

företrädaransvar inom skatte- och avgiftsområdet.


1 Skatteregler för allmännyttiga ideella föreningar

4

Skatteregler

Uppdaterat 2012-03-01

Ideella föreningar med ett allmännyttigt ändamål kallas nedan för

allmännyttiga föreningar. Till dessa räknas de flesta religiösa föreningar och

församlingar samt registrerade trossamfund i Sverige.

Övriga ideella föreningar är obegränsat skattskyldiga och beskattas enligt

vanliga regler.

En ideell förening, som har ett allmännyttigt ändamål och dessutom

uppfyller vissa villkor på öppenhet, inkomstanvändning m.m. beskattas inte

för löpande kapitalavkastning (t.ex. räntor och utdelningar) eller för

kapitalvinster, inte heller för vissa fastighets- och rörelseinkomster.

Även för registrerade trossamfund, däribland Svenska kyrkan och dess

organisatoriska delar, som uppfyller dessa villkor, gäller denna begränsning i

skattskyldigheten. Enligt en övergångsregel gäller dessutom att

prästlönetillgångarna (prästlönefastigheter och prästlönefonder) ska vara

befriade från inkomstskatt vid 2001– 2010 års taxeringar.

Lagstiftningens utformning

Motivet till att dessa föreningar behandlas förmånligare än andra juridiska

personer är bl.a. att föreningarnas inkomster regelmässigt används för att

främja ett allmännyttigt ändamål och att ett skatteuttag skulle drabba

föreningens verksamhet. Hänsyn har tagits till att föreningar, som vid sidan

av den ideella verksamheten bedriver någon form av näringsverksamhet, bör

konkurrera på samma villkor som övriga näringsidkare.

Villkor för förmånliga skatteregler

För att en ideell förening ska komma i åtnjutande av dessa förmånliga

skatteregler krävs att föreningen uppfyller fyra villkor. Föreningen får

dessutom inte verka för ekonomiska intressen.

Ändamålskravet

Föreningen ska enligt stadgarna ha till huvudsakligt syfte att främja ett

allmännyttigt ändamål. Av lagtexten framgår, att bland annat följande

ändamål ansetts som allmännyttiga: religiösa, välgörande, sociala,

politiska, konstnärliga, idrottsliga eller därmed jämförliga kulturella

ändamål. Med ”huvudsakligt” menas att cirka 75 % av verksamheten är

inriktad på det huvudsakliga ändamålet.

Verksamhetskravet

Den faktiskt bedrivna verksamheten måste stämma överens med

stadgarnas innehåll. Detta innebär, att verksamheten uteslutande eller så

gott som uteslutande måste tillgodose det allmännyttiga ändamålet.

Förening kan således inte i mer än ringa omfattning (5 –10 %) gå vid

sidan av detta ändamål. Om så sker kommer föreningen inte i åtnjutande

av de förmånligare skattereglerna.

Öppenhetskravet

Föreningen måste vara öppen. Detta innebär, att föreningen inte får vägra


5

Skatteregler

Uppdaterat 2012-03-01

någon inträde eller utesluta någon som delar föreningens målsättning och

är beredd att följa dess stadgar. Verksamhetens art eller omfattning kan

dock i vissa fall göra ett begränsat medlemskap naturligt, t.ex. en viss

minimiålder. Kravet på öppenhet är uppfyllt även för regionala föreningar

eller förbund och samarbetsorgan, vars medlemmar utgörs av öppna

föreningar.

Fullföljdskravet

Föreningens inkomster ska aktivt användas i den ideella verksamheten.

Föreningen ska alltså fullfölja sitt ändamål.

Det sista villkoret innebär att förmånsbehandlingen går förlorad om

föreningen använder sina inkomster för främmande ändamål eller fonderar

medel i för stor utsträckning. Kapitalvinster (s.k. realisationsvinster) och

beskattade fastighets- och rörelseinkomster behöver dock inte medräknas vid

bedömningen av om villkoret är uppfyllt, utan kan utnyttjas för andra

ändamål eller fonderas.

De inkomster som avses och som måste användas i den ideella verksamheten

är kapitalinkomster (räntor, utdelningar etc.) och sådana fastighets- och

rörelseinkomster som är skattefria för en allmännyttig förening. Från dessa

inkomster får man först dra av de kostnader som skulle ha varit avdragsgilla

om inkomsterna varit skattepliktiga. Till de inkomster som måste användas

räknas dessutom sådana som är avsedda att täcka föreningens löpande

utgifter, t.ex. medlemsavgifter, gåvor från enskilda samt allmänna bidrag från

stat och kommun.

För att kravet på inkomstanvändning ska anses uppfyllt måste minst 80 % av

inkomsterna enligt ovannämnda beräkningssätt användas för den

allmännyttiga verksamheten. Att föreningen ett enskilt år inte uppnått detta

medför dock inte att skatteförmånerna går förlorade. Om i genomsnitt minst

80 % av inkomsterna, räknat över en period om cirka fem år, används i den

allmännyttiga verksamheten anses kravet på inkomstanvändning uppfyllt.

Exempel:

Inkomstanvändning

Inkomster

Offer och gåvor 150 000

Statsbidrag 20 000

Fastighet, netto 50 000

Kapitalvinst, fastighet 30 000

250 000

Utgifter 200 000

Överskott för året 50 000

Kapitalvinst vid försäljning av fastighet, 30 000 kr, får sparas.

Utgifterna överstiger 80 % av övriga inkomster enligt nedan.

Offer och gåvor 150 000

Statsbidrag 20 000


Fastighet, netto 50 000

220 000

80 % av 220 000 176 000

Utgifter 200 000

6

Skatteregler

Uppdaterat 2012-03-01

Utgifterna överstiger 80 % av 220 000 kronor och kravet på inkomstanvändning

har således uppfyllts.

Bidrag och gåvor, som används till församlingens löpande verksamhet får

inte undantas vid jämförelse enligt ovan.

Öronmärkta gåvor och bidrag, som givits för att användas till något speciellt

ändamål och således inte är avsedda för den löpande verksamheten, behöver

inte tas med vid jämförelsen. Då finns heller inget på utgiftssidan som

motsvarar denna inkomst.

Kravet på inkomstanvändning innebär en begränsning av föreningens möjligheter

att med bibehållna förmåner vid beskattningen bygga upp ett eget

kapital. Förening, som avser att anskaffa fastighet eller annan anläggning för

den ideella verksamheten eller genomföra omfattande byggnads-, reparations-

eller anläggningsarbeten på en fastighet som brukas av föreningen, kan

emellertid efter ansökan hos Skatteverket medges dispens från kravet på inkomstanvändning.

Dispenstiden är vanligtvis fem år. Beslut om dispens kan

förenas med vissa villkor, t ex att sparade medel ska placeras på spärrad

bankräkning. Föreningen ska i princip genomföra investeringen inom den

angivna dispenstiden. Följden kan annars bli att föreningen efterbeskattas för

år som dispensen avsett.

Eftersom kravet på inkomstanvändning inte är knutet till varje enskilt

beskattningsår, utan kan bedömas med hänsyn till utvecklingen under en

flerårsperiod, torde föreningarnas behov av att söka dispens vara ganska litet.

De föreningar som uppfyller ovannämnda fyra krav eller som uppfyller de tre

första och medges dispens beträffande det fjärde kommer således i åtnjutande

av de förmånliga beskattningsreglerna. De allra flesta frikyrkoförsamlingar

torde uppfylla nämnda krav. Föreningar som uppfyller kraven kallas i den

fortsatta redogörelsen för allmännyttiga föreningar.

Förmånsbehandlingens innebörd

Förmånsbehandlingen innebär, att de allmännyttiga föreningarna är

skattskyldiga endast för vissa rörelse- och fastighetsinkomster och att man är

helt befriad från skattskyldighet beträffande inkomst av kapital, såsom räntor,

utdelningar och kapitalvinster.

Fastighets- och rörelseinkomster beskattas inte om de till huvudsaklig del (ca

75 %) kommer från verksamhet som har naturlig anknytning till föreningens

allmännyttiga ändamål eller av hävd utnyttjats som finansieringskälla för det

ideella arbetet. För fastighet krävs att den ägs av föreningen och att den är

avsedd för den ideella verksamheten och används i denna verksamhet. (Se rörelse

respektive fastighet nedan.)


7

Skatteregler

Uppdaterat 2012-03-01

Exempel på inkomster som har naturlig anknytning till en förenings

allmännyttiga ändamål är: entréavgifter till samlingar inom ramen för den

ideella verksamheten, inkomster från verksamhet som syftar till att göra

föreningen känd såsom försäljning av böcker, tidningar, affischer, märken

m.m., inkomster från serveringar i anslutning till föreningens aktiviteter,

upplåtelse av lokaler för allmännyttigt ändamål. Det senare gäller föreningar,

som har till ändamål att upplåta samlingslokaler.

Till verksamhet som av hävd utnyttjats för att finansiera ideellt arbete kan

nämnas anordnande av bingo och andra lotterier, fester, basarer, försäljnings-

och insamlingskampanjer m.m.

Rörelseinkomster som har ett direkt samband med den ideella verksamheten

beskattas således inte. Inkomster som härrör från en kommersiellt bedriven

verksamhet ska däremot normalt beskattas. En förening som stadigvarande

driver rörelse under liknande former som normal näringsverksamhet

beskattas således på vanligt sätt för dessa inkomster. Så är t ex fallet om en

allmännyttig förening driver bokhandel, serveringsrörelse eller kiosk.

Från senare år finns några rättsfall, där olika verksamheter, som bedrivits av

ideella föreningar, inte har beskattats. Rättsfallen gäller bl a serveringsverksamhet

på frikyrkoförsamlingars sommargårdar i vissa fall,

idrottsföreningars festplatsverksamhet samt skogsplantering eller insamling

av returpapper som ideella föreningar åtagit sig att utföra. Skälen för

skattefrihet har bl a varit, att en verksamhet på grund av begränsad

omfattning inte har ansetts vara rörelse eller att den varit av tillfällig natur. I

några fall har verksamheten ansetts vara en hävdvunnen finansieringskälla,

bl.a. på grund av starka ideella inslag, som att den skötts av oavlönade

personer eller att varor har skänkts till den.

Inkomst från second hand-butiker som bedrivs av allmännyttiga ideella

föreningar har av skatteverket betraktats som skattefri under bl. a. följande

förutsättningar: begränsad konkurrens i form av begränsat öppethållande,

frivillig ideell arbetskraft, försäljning endast av skänkta varor, överskottet

från butiken används i humanitär verksamhet. Någon enstaka anställd som

ansvarig för verksamheten har dock godtagits.

För jordbruksfastighet gäller, att den allmännyttiga föreningen inte beskattas

för inkomst från denna om jordbruksfastigheten huvudsakligen (ca 75 %)

används i föreningens ideella verksamhet. Används en mindre del i sådan

verksamhet beskattas hela jordbruksfastigheten.

För annan fastighet än jordbruksfastighet gäller, att föreningen inte beskattas

för inkomst av denna om fastigheten ägs av föreningen och till övervägande

del (mer än 50 %) används i föreningens ideella verksamhet. Om t. ex sådan

fastighet till mer än 50 % används som gudstjänstlokal, men i övrigt uthyrs

till bostäder eller affärslokaler, blir hela fastigheten skattefri.

Å andra sidan beskattas hela fastigheten om minst hälften av den uthyrs till

bostäder eller affärslokaler. Vid sådant förhållande beskattas således även en

gudstjänstlokal. Man måste då beräkna ett hyresvärde för eget bruk avseende

den del av fastigheten som används i föreningens verksamhet.


8

Skatteregler

Uppdaterat 2012-03-01

För att kunna avgöra om en fastighet till övervägande del används i den

allmännyttiga verksamheten bör man veta vad som ska utgöra jämförelsegrund.

Det finns ingen generell regel för detta. Vid såväl inkomsttaxering

som vid fastighetstaxering utgår man vanligen från en eller flera av följande

faktorer: golvytan, volymen, hyresvärdet, byggkostnaden och nyttjandetiden

vid blandad användning. Golvytan och hyresvärdet är de faktorer som

vanligtvis väger tyngst vid bedömningen. Dessa faktorer får ofta sammanvägas.

Om lokalerna har mycket hög takhöjd kan volymen ha betydelse.

Vid inkomsttaxeringen klassificeras en fastighet antingen som privatbostadsfastighet

eller som näringsfastighet. Privatbostäder kan endast ägas av privatpersoner

(och i vissa fall dödsbon). En uthyrd villa som ägs av en församling/förening

utgör därmed näringsfastighet. Även en bostadsrätt klassificeras

antingen som privatbostadsrätt eller som näringsbostadsrätt. Även här gäller

att privatbostadsrätter endast kan ägas av privatpersoner. En uthyrd lägenhet i

bostadsrätt som ägs av en församling/förening betraktas således som

näringsbostadsrätt och utgör därmed näringsverksamhet. Detta gäller således

om bostadsrättslägenheten inte används i den ideella verksamheten.

Inkomst av rörelse, jordbruksfastighet och näringsfastighet (hyreshus och

liknande) och av uthyrd bostadsrättslägenhet utgör ett enda inkomstslag,

benämnt inkomst av näringsverksamhet. Alla fastigheter, även villor, som en

förening innehar, med undantag av dem som används i den ideella verksamheten

i större omfattning än vad som ovan angetts, betraktas som näringsfastigheter.

Uthyrning av en villa/bostadsrättslägenhet utgör näringsverksamhet

oavsett om uthyrningen sker till personal eller till någon annan. I deklarationen

ska intäkter och kostnader för dessa redovisas under inkomst av

näringsverksamhet. Beträffande uthyrd bostadsrätt medges inte avdrag för

den del av församlingens/föreningens utgivna hyra/avgift som avser

kapitaltillskott. Uppkommen nettointäkt av näringsverksamheten beskattas.

Någon uppdelning av en rörelses respektive fastighets inkomster i en skattefri

och en skattepliktig del ska inte ske. Antingen anses hela rörelsen respektive

fastigheten skattefri eller också beskattas hela.

Inkomster från fastigheter som ägs i rent kapitalplaceringssyfte eller för att

finansiera den ideella verksamheten är skattepliktiga.

Vid avgörande huruvida skatteplikt föreligger eller inte bedöms varje rörelse

och varje fastighet för sig. Vissa av en allmännyttig förenings fastigheter kan

således vara skattefria, medan andra är skattepliktiga. Samma gäller

beträffande rörelser. Beträffande fastigheter bedöms i regel varje

taxeringsenhet för sig. Underskott av skattefri verksamhet får inte kvittas mot

överskott av skattepliktig verksamhet. I redovisningen bör man därför hålla

isär intäkter och kostnader i skattefri och skattepliktig verksamhet.

Finns både skattefria och skattepliktiga inkomster av näringsverksamhet som

härrör från verksamheter som bedrivs med ideella arbetsinsatser, ska

beskattningen av dessa verksamheter avgöras på grundval av en

huvudsaklighetsbedömning. Näringsverksamheten ska i sin helhet beskattas

eller i sin helhet undantas från beskattning. För skattefrihet gäller att

verksamhetens inkomster till huvudsaklig del (ca 75 %) härrör från den


9

Skatteregler

Uppdaterat 2012-03-01

skattefria delen (hävd och/eller naturlig anknytning). Är den skattefria delen

mindre blir hela näringsverksamheten beskattad.

Ideella föreningar beskattas endast vid den statliga taxeringen. Skattesatsen är

26,3 %.

Ideell förening som bedriver näringsverksamhet kan efter ansökan hos

Skatteverket bli godkänd för F-skatt, även om föreningen inte är

skattskyldig för verksamheten. Om föreningen har F-skatt ska

uppdragsgivare inte göra skatteavdrag från den ersättning som betalas

till föreningen.

En ideell förening som äger skattepliktig fastighet skall betala kommunal

fastighetsavgift eller statlig fastighetsskatt.

Från och med inkomståret 2008 (deklarationen 2009) får alla bostäder i

småhus och hyreshus i Sverige betala en kommunal fastighetsavgift i stället

för statlig fastighetsskatt.

För inkomståret 2010 (deklarationen 2011) gäller detta bostäder som vid

fastighetstaxeringen betecknas som följande typer av taxeringsenheter:

• småhusenhet

• lantbruksenhet med bostadsbyggnad och tomtmark

• ägarlägenhetsenhet

• hyreshusenhet.

Från och med inkomståret 2010 (deklarationen 2011) gäller detta även

småhus på ofri grund och tomtmarken som det står på. I dessa fall halveras

fastighetsavgiften.

För inkomståret 2008 (deklarationen 2009), när regeln infördes, var avgiften

för varje färdigbyggt småhus 6 000 kr, dock högst 0,75 % av taxerat värde

för byggnaden och värderingsenhet för tillhörande tomtmark. För varje

färdigbyggt hyreshus var avgiften 1 200 kr per bostadslägenhet, dock högst

0,4 % av taxerat värde för bostadsbyggnaden och tillhörande bostadsmark.

Därefter är avgiften indexerad och ska varje år följa förändringen av

inkomstbasbeloppet i jämförelse med 2008.

För inkomståret 2011 (deklarationen 2012) är den kommunala avgiften för

småhus 6 512 kr, eller högst 0,75 % av taxeringsvärdet om det ger en lägre

avgift, och för hyreshus 1 302 kr per bostadslägenhet, eller högst 0,4 % av

taxeringsvärdet om det ger en lägre avgift.

För inkomståret 2012 (deklarationen 2013) är den kommunala avgiften

för småhus 6 825 kr, eller högst 0,75 % av taxeringsvärdet om det ger en

lägre avgift, och för hyreshus 1 365 kr per bostadslägenhet, eller högst

0,4 % av taxeringsvärdet om det ger en lägre avgift.

För inkomståret 2011 (deklarationen 2012) är den kommunala avgiften för

småhus på ofri grund maximalt 3 256 kr, dock högst 0,75 % av taxerat

byggnadsvärde. För en arrendetomt eller liknande som är bebyggd enbart

med småhus på ofri grund, är avgiften maximalt 3 256 kr, dock högst 0,75 %

av taxerat tomtmarksvärde. En sådan tomt kan få fastighetsavgift även om

småhuset på ofri grund saknar taxerat byggnadsvärde.


10

Skatteregler

Uppdaterat 2012-03-01

För inkomståret 2012 (deklarationen 2013) är den kommunala avgiften

för småhus på ofri grund maximalt 3 412 kr, dock högst 0,75 % av

taxerat byggnadsvärde. För en arrendetomt eller liknande som är

bebyggd enbart med småhus på ofri grund, är avgiften maximalt 3 412

kr, dock högst 0,75 % av taxerat tomtmarksvärde. En sådan tomt kan

få fastighetsavgift även om småhuset på ofri grund saknar taxerat

byggnadsvärde.

Fysiska eller juridiska personer (såsom församlingar och andra ideella

föreningar) som är ägare till en fastighet den 1 januari inkomståret ska betala

fastighetsavgift för hela kalenderåret.

Nybyggda småhus, ägarlägenheter och bostadshyreshus i Sverige är

befriade från kommunal fastighetsavgift de första fem åren, och får halv

avgift de därpå följande fem åren. Avgiftslättnaden börjar inkomståret efter

nybyggnadsåret – förutsatt att huset då har blivit taxerat och fått ett värdeår

(= nybyggnadsåret) vid fastighetstaxeringen. Den fastighet som vid

införandet av de nya reglerna 2009 redan befinner sig i den tioåriga

lättnadsperioden som gällt för fastighetsskatten, får fortsatt minskning av den

nya fastighetsavgiften.

Fastighet som till mer än 50 % används i den ideella verksamheten ska

normalt inte ha åsatts något taxeringsvärde. För församlingar/föreningar

innebär detta att fastighetsavgift ska betalas för de fastigheter för vilka

taxeringsvärde finns åsatt. En annan fastighet än jordbruksfastighet, som till

mer än 50 % används i den ideella verksamheten, beskattas således inte.

Församlingsägda fastigheter som drabbas av fastighetsavgift är främst småhus

(personalbostäder för pastorer, vaktmästare m.fl. eller som är uthyrda till

annan), fastigheter som endast upp till 50 % används i den ideella

verksamheten och i övrigt uthyrs t.ex. till bostäder, kontor m.m. eller används

av församlingen/föreningen i skattepliktig rörelse samt småhus på

jordbruksfastigheter.

Reglerna gäller även för registrerade trossamfund. Beträffande prästlönetillgångar

(prästlönefastigheter och prästlönefonder) gäller att dessa är helt

befriade från fastighetsavgift om fastigheten används för ändamål som kan

inrymmas i kyrkans religiösa verksamhet.

Fastighetsavgiften för näringsfastigheter är avdragsgill under inkomst av

näringsverksamhet. Även fastighetsavgift för småhus (villor) som räknas som

näringsfastighet är avdragsgill. Avdrag medges för det beskattningsår på

vilket skatten belöper.

Kvar i det gamla systemet med statlig fastighetsskatt är

• obebyggd tomtmark

• småhus, ägarlägenhet och bostadshyreshus under uppförande med

tillhörande tomtmark

• tomtmark som är bebyggd med enbart ägarlägenhet eller bostadshyreshus

som har annan ägare ( t.ex. arrendetomter)

• tomtmark som är bebyggd med enbart ägarlägenhet eller bostadshyreshus

som saknar byggnadsvärde (för att byggnadsvärdet inte blir minst 50 000 kr)


11

Skatteregler

Uppdaterat 2012-03-01

• hyreshusenhet med lokaler, industrienheter och elproduktionsenheter.

Taxeringsvärdet utgör underlag för fastighetsskatten.

För fullständiga upplysningar om den kommunala fastighetsavgiften och

den statliga fastighetsskatten hänvisas till Skatteverkets information

”Fastighetsskatt och fastighetsavgift, Deklarationen 2012 och framåt”

(SKV 296, utgåva 19).

En allmännyttig förening, som är skattskyldig för inkomst får vid taxeringen

ett grundavdrag med 15 000 kr. Skattepliktiga rörelse- och fastighetsinkomster

inom ramen för nämnda avdrag föranleder således inte någon

inkomstskatt.

Kassaregister

Från och med 1 januari 2010 har en ny lag, kassaregisterlagen, trätt i kraft.

Lagen innebär att från nämnda datum måste de flesta företag som säljer varor

och tjänster mot kontant betalning eller kontokortsbetalning ha certifierade

kassaregister. Kunden måste alltid erbjudas ett kvitto. Syftet är att skydda

seriösa företagare mot illojal konkurrens. Den nya lagen gäller även

församlingar och andra allmännyttiga ideella föreningar som driver

skattepliktig försäljning av varor och tjänster, t ex serveringsverksamhet,

bokaffärer m.m.

Vissa verksamheter är undantagna och behöver inte ha certifierade

kassaregister, bl a sådan försäljning av varor och tjänster som är

skattebefriad enligt inkomstskattelagen. Bland undantagen finns också

verksamhet med obetydlig omfattning. Här avses försäljning inklusive moms

som understiger fyra prisbasbelopp under ett räkenskapsår på tolv månader.

För 2012 innebär detta 176 000 kr. Om försäljning sker endast under en del

av ett kalenderår ska den omräknas till försäljning på årsbasis. Sådan

omräkning behöver dock inte göras om försäljning sker under högst 30 dagar

under ett kalenderår.

Församlingar/föreningar som har icke skattepliktig försäljning samt de som

har skattepliktig försäljning understigande nämnda gränsvärde behöver

således inte ha certifierat kassaregister. Ingen ansökan om undantag krävs för

dessa verksamheter.

Lagen kräver således att kassaregister ska vara certifierade. Kassaregister är

certifierade om de har en tillverkardeklaration som tillverkaren har utfärdat

och de är anslutna till en certifierad kontrollenhet. Kontrollenheter certifieras

av företag som är utsedda av SWEDAC (Styrelsen för ackreditering och

teknisk kontroll). Kontrollenheten läser av de registreringar som sker i

kassaregistret och skapar en kontrollkod som skrivs ut på kassakvittot.

Den som driver försäljningsverksamheten måste anmäla sina kassaregister

till Skatteverket inom en vecka efter att man tagit emot dem. Även

förändringar och eventuella fel ska anmälas inom en vecka. Anmälan görs

via en e-tjänst på Skatteverkets webbplats. Med en fullmakt kan även ett

ombud (t.ex. en kassaregisterleverantör) anmäla kassaregister via e-tjänsten.

Vissa företag kan söka undantag från skyldigheten att ha certifierade

kassaregister om de kan visa Skatteverket ett tillförlitligt underlag för


12

Skatteregler

Uppdaterat 2012-03-01

skattekontroll på något annat sätt. De som kan få undantag är främst större

företag med god intern kontroll.

Tillsyn och kontroll sker från Skatteverket, som bl a kommer att göra

tillsynsbesök utan att anmäla det i förväg. Syftet är att kontrollera att det finns

kassaregister som uppfyller lagens krav. Man är då skyldig att lämna de

upplysningar som Skatteverket behöver.

Skatteverket kan också göra andra oanmälda kontrollåtgärder som att räkna

kunder, göra kontrollköp, göra kvittokontroller, inventera kassor och begära

uppgifter från kassaregister.

Om lagen inte följs får Skatteverket ta ut en avgift på 10 000 kr om

certifierade kassaregister saknas eller om kassaregister används som inte

uppfyller lagens krav. Avgift får också tas ut om skatteregistren inte har

anmälts till Skatteverket i tid, om uppgifter från kassaregister inte har sparats,

om försäljningsbelopp inte har slagits in och om kunden inte erbjuds något

kvitto. Om brott mot lagen sker en gång till under samma år får Skatteverket

ta ut en avgift på 20 000 kr.

För fullständig information om vad kassaregisterlagen innebär hänvisas till

Skatteverkets webbplats www.skatteverket.se/kassaregister. Det går också att

ställa frågor på kassaregister@skatteverket.se eller genom att ringa

Skatteupplysningen på telefon 0771-567 567.

--------------------------------------------------------------------------------------------

Sammanfattning av skattereglerna för allmännyttiga ideella

föreningar

Inkomst av kapital (räntor, utdelningar, kapitalvinster vid försäljning av

fastigheter, aktier, obligationer m.m.): Är alltid skattefri.

Inkomst av näringsverksamhet:

Fastighet: Är skattefri om

– fastigheten ägs av föreningen och till mer än 50 % används i föreningens

ideella verksamhet. I annat fall beskattas hela inkomsten av fastigheten.

– inkomsten huvudsakligen (ca 75 %) kommer från verksamhet som har

naturlig anknytning till den ideella verksamheten eller av hävd utnyttjats som

finansieringskälla för det ideella arbetet.

Jordbruksfastighet: Är skattefri om

– jordbruksfastigheten huvudsakligen (ca 75) används i föreningens ideella

verksamhet. I annat fall beskattas hela inkomsten av jordbruksfastigheten.

Rörelse: Är skattefri om

– inkomsten huvudsakligen (ca 75 %) kommer från verksamhet som har

naturlig anknytning till den ideella verksamheten eller av hävd utnyttjas som

finansieringskälla för det ideella arbetet.


Fastighetsavgift/fastighetsskatt:

– erläggs endast om fastigheten åsatts taxeringsvärde.

13

Skatteregler

Uppdaterat 2012-03-01

Skattskyldighet kan således föreligga för vissa rörelse- och fastighetsinkomster

under inkomst av näringsverksamhet. Dessutom kan

förutsättningar för fastighetsavgift/fastighetsskatt föreligga.

Från belopp att taxera till statlig inkomstskatt avräknas ett grundavdrag på

15 000 kr. Statlig inkomstskatt tas ut med 26,3 % på återstående belopp.

2 Deklarations- och uppgiftsskyldighet

Allmännyttiga föreningar ska lämna särskild självdeklaration

(Inkomstdeklaration 3 med bilagor).

om föreningen har skattepliktig bruttoinkomst som överstiger 15 000 kr,

om föreningen ska erlägga fastighetsavgift eller fastighetsskatt,

om föreningen ska erlägga särskild löneskatt på pensionskostnader (se

avsnitt 12.3) och/eller avkastningsskatt på pensionsmedel.

För andra föreningar än de allmännyttiga gäller - i stället för ovan nämnda

gräns på 15 000 kr - att självdeklaration ska lämnas om de skattepliktiga

bruttointäkterna har uppgått till minst 100 kr.

Om föreningen har skattepliktig inkomst av rörelse eller fastighet ska

räkenskapsschema (bilaga INK3R) lämnas. På räkenskapsschemat

redovisas då samtliga intäkter och kostnader, inklusive ideell verksamhet

och kapitalförvaltning. Efter justeringar i resultaträkningen och

tillkommande skattemässiga justeringar återstår därefter det överskott eller

underskott som ska tas upp till beskattning.

Särskild uppgift (bilaga INK3SU) ska lämnas av föreningar, som helt

eller delvis är undantagna från skattskyldighet. Den särskilda

uppgiften ska lämnas tillsammans med huvudblanketten Inkomstdeklaration

3. I den särskilda uppgiften redovisas intäkter och kostnader

för den skattefria delen av verksamheten. Kryssmarkeringar och andra

uppgifter för Skatteverkets bedömning av om de särskilda villkoren för

skattefrihet är uppfyllda ska fyllas i och besvaras. Första gången särskild

uppgift lämnas bör även föreningens stadgar bifogas. Fortsättningsvis

behöver endast eventuella stadgeändringar meddelas.

Om föreningen har både skattepliktiga och skattefria inkomster ska både

räkenskapsschemat och den särskilda uppgiften fyllas i. Räkenskapsschemat

ska omfatta all verksamhet, såväl skattepliktig som skattefri. I räkenskapsschemats

högerspalt redovisas skattepliktiga intäkter och avdragsgilla

kostnader. Uppställningen i den särskilda uppgiften för den skattefria delen

av verksamheten ska ändå fyllas i.

Allmännyttiga föreningar, som inte har några skattepliktiga inkomster, kan

efter ansökan medges befrielse för viss tid från skyldigheten att lämna


praktikan

14

Skatteregler

Uppdaterat 2012-03-01

särskild uppgift. Ansökan kan göras på blanketten ”Ansökan om befrielse

avseende särskild uppgift” (SKV 2501) som finns på www.skatteverket.se.

Till ansökan ska bifogas gällande stadgar, senaste resultat- och

balansräkning (eller motsvarande specifikation över inkomster/utgifter och

tillgångar/skulder), och senaste verksamhetsberättelse (om sådan finns). Om

ansökan avser befrielse fr.o.m. innevarande taxeringsår, bör ansökan lämnas

senast fyra veckor före den dag särskild uppgift ska vara inlämnad.

Befrielse lämnas normalt för en tid av fem år. När tiden gått ut får ny

ansökan göras. En förening som ska betala särskild löneskatt för

pensionskostnader eller som är skattskyldig till inkomstskatt och/eller

fastighetsskatt/fastighetsavgift medges normalt inte befrielse från att lämna

särskild uppgift. Skatteverkets beslut kan överklagas.

Självdeklaration och/eller särskild uppgift lämnas på inkomstdeklaration 3

med bilagor senast den 2 maj. Den som inte lämnar självdeklaration eller

särskild uppgift inom föreskriven tid kan bli påförd förseningsavgift.

Självdeklaration och särskild uppgift ska lämnas enligt bokföringsmässiga

grunder. Det innebär att redovisning ska ske för inkomster och utgifter som

hör till räkenskapsåret, oavsett om betalning erhållits respektive erlagts.

Detta gäller även om föreningen inte är bokföringsskyldig.

Ideell förening som är bokföringsskyldig enligt bokföringslagen får ha

annat räkenskapsår än kalenderår.

T o m december 2010 har räkenskapsåret enligt bokföringslagen fått vara

någon av följande perioder:

• 1 maj – 30 april

• 1 juli – 30 juni

• 1 september – 31 augusti.

Fr.o.m. 2011 har begränsningen till dessa tre fasta perioder för brutna

räkenskapsår slopats. I stället får brutna räkenskapsår påbörjas den första

dagen i valfri kalendermånad. Räkenskapsåret ska dock fortfarande omfatta

12 månader. Det finns därmed tolv olika räkenskapsår att välja på i stället

för fyra. Räkenskapsåret får dock inte ändras från kalenderår till något av de

andra räkenskapsåren utan tillstånd från Skatteverket. Beskattningsår är det

räkenskapsår som avslutas närmast före taxeringsåret. Om föreningen inte

är bokföringsskyldig ska beskattningsåret vara kalenderår.

Fullständiga upplysningar om hur inkomstdeklaration 3 med bilagor

fylls i finns i Skatteverkets broschyr ”Skatteregler för ideella

föreningar”, SKV 324.

3 Traktamentsersättningar, kostnader för hemresor m.m.

3.1. Allmänt

Erhållna traktamenten och andra kostnadsersättningar är skattepliktiga.

Den skattskyldige har rätt till helt schablonavdrag för måltider och

småutgifter för varje hel dag även om arbetsgivaren har betalat ut

traktamente med ett lägre belopp. Schablonavdraget för måltider och


praktikan

15

Skatteregler

Uppdaterat 2012-03-01

småutgifter under tjänsteresa är detsamma oavsett om traktamente har

betalats ut eller inte.

Olika avdragsregler gäller vid inrikes respektive utrikes tjänsteresa.

Ett villkor för att avdrag ska få göras är att det är fråga om tjänsteresa och att

utbetalda belopp därmed utgör traktamente, dvs. ersättning som

arbetsgivaren, vid sidan av lön och arvode, utbetalat till den anställdes ökade

levnadskostnader under tjänsteresa. Att belopp som i verkligheten är lön

eller arvode av skatteskäl betecknas som traktamente, medför inte rätt till

avdrag.

Om t. ex en församlingsanställd under tjänsteresa erhåller fri kost och fritt

logi genom församlingens/föreningens försorg, kan han inte dessutom

erhålla skattefritt traktamente. Om sådan ersättning ändå utbetalas betraktas

den som lön. Dessutom kan kostförmån komma ifråga.

Belopp som arbetsgivaren utbetalar utöver vad som är avdragsgillt i

deklarationen betraktas som lön, och ska räknas in i underlaget för

skatteavdrag och arbetsgivaravgifter.

Som underlag för utbetalning av traktamenten bör finnas en speciell rese-

och traktamentsräkning. Vilka krav som bör ställas på en sådan framgår av

avsnitt 4.1 Ersättning för tjänsteresor.

Utbetalning av traktamentsersättning med ett fast belopp per månad eller

med en viss procent av lönen är inte lämpligt, eftersom arbetsgivaren

löpande för varje månad måste redovisa arbetsgivaravgifter och källskatt på

de ersättningar under månaden som överstiger schablonbeloppen för de

verkliga förrättningarna. Det är således bäst för arbetsgivaren att löpande

betala ut ersättningar för de förrättningar som görs.

Beträffande reglerna för hur traktamentsersättningen ska anges på

kontrolluppgiften, se avsnitt 12.4.

Närmare upplysningar om de områden som behandlas i detta avsnitt 3

(reglerna för avdrag för ökade levnadskostnader, kostnader för hemresor

m.m.) finns i Skatteverkets häfte "Traktamenten och andra

kostnadsersättningar" (SKV 354).

3.2. Tjänsteresa i Sverige

Avdrag för ökade levnadskostnader vid inrikes tjänsteresa medges endast

om tjänsteresan varit förenad med övernattning utanför den vanliga

verksamhetsorten. Med tjänsteresa avses en resa som den anställde har gjort

i sin tjänst. Det är därmed fråga om en resa som har beordrats av

arbetsgivaren.

Ersättning som utbetalas vid förrättning som inte varit förenad med

övernattning eller vid förrättning inom den vanliga verksamhetsorten

jämställs med lön, även om ersättningen utbetalas enligt avtal och kallas

traktamente. Om ersättningar utbetalas som överstiger gällande schablonbelopp

eller normalbelopp ska den överskjutande delen jämställas med lön.

Den vanliga verksamhetsorten omfattar ett område vars yttre gräns ligger

på ett avstånd av 50 kilometer dels från den anställdes tjänsteställe, dels


praktikan

16

Skatteregler

Uppdaterat 2012-03-01

från bostaden. Avståndet ska beräknas för närmaste färdväg. Ofta har en

anställd två vanliga verksamhetsorter, tjänstestället och bostaden, som

delvis kan sammanfalla. Tjänstestället är den plats där den anställde utför

huvuddelen av sitt arbete. Tjänsteresan anses påbörjad respektive avslutad

vid den anställdes tjänsteställe eller bostad beroende på var den faktiskt har

påbörjats eller avslutats. En anställd kan bara ha ett tjänsteställe hos samme

arbetsgivare även om han stadigvarande arbetar på två olika orter.

Tjänstestället är den plats där den anställde normalt arbetat flest dagar.

Frilansande musiker som tar tillfälliga speluppdrag (högst en vecka på

samma plats) anses ha sitt tjänsteställe i replokalen, alternativt i bostaden,

om huvuddelen av förberedelser och annat arbete för uppdragen utförs där.

Tjänsteresa under högst tre månader

För tjänsteresor som pågår längst tre månader gäller följande. Om

arbetsgivaren har betalat ut ersättning för ökade utgifter för måltider och

småutgifter (dagtraktamente) med maximibeloppen nedan ska den anställde

inte ta upp traktamentsersättningen som intäkt och inte heller göra något

avdrag i sin inkomstdeklaration (s.k. tyst kvittning).

Maximibeloppet för hel dag utgör 0,5 % av basbeloppet, avrundat till

närmaste 10-tal kronor. För år 2012 är maximibeloppet för hel dag 220 kr.

Beloppet avser kostnadsökning för måltider och småutgifter under varje hel

dag som tagits i anspråk för förrättningen. Som hel dag räknas även

avresedag, om resan påbörjats före kl. 12.00 och hemkomstdag om resan avslutas

efter kl. 19.00. I annat fall medges avdrag med högst ett halvt maximibelopp

110 kr, för avrese- respektive ankomstdagen.

I vissa fall ska reducering av dessa schablonbelopp ske, se avsnitt 3.6. I

dessa fall kan det även bli fråga om beskattning av fri kost. Se avsnitt 6.3.

Avdrag för logikostnad medges i första hand med belopp motsvarande den

anställdes faktiska utgift. I de fall logikostnaden inte kan styrkas med kvitto

eller liknande, men den anställde har övernattat utanför hemmet, medges ett

schablonmässigt avdrag med 110 kr (ett halvt maximibelopp). En

förutsättning för att avdrag ska medges enligt schablon är att den

skattskyldige gör sannolikt att han haft kostnad för övernattning. Om

arbetsgivaren har betalat logikostnaden medges inget avdrag.

I vissa fall kan arbetsgivaren ha en överenskommelse med den anställde om

att denne betalar t.ex. logikostnad och efter överlämnande av kvitto återfår

utlägget från arbetsgivaren. Om verifikationen kan anses utgöra

arbetsgivarens verifikation i enlighet med bokföringslagens krav på hur en

verifikation ska vara utformad, är utgiften att betrakta som arbetsgivarens

och inte den anställdes. Detta gäller även då den anställde har använt

arbetsgivarens kontokort.

Har arbetsgivaren betalat ut dagtraktamente som överstiger

schablonbeloppen (220 respektive 110 kr) ska den överskjutande delen behandlas

som lön. Detsamma gäller nattraktamente som överstiger 110 kr,

om den anställde inte styrkt att logiutgifterna varit högre.


praktikan

17

Skatteregler

Uppdaterat 2012-03-01

Om den anställde erhållit både kostförmån och traktamente ska

kostförmånen tas upp till beskattning och avdraget reduceras enligt avsnitt

3.6 nedan. I samband med tjänsteresa är fri kost på allmänna transportmedel

och fri frukost vid övernattning på hotell inte en skattepliktig förmån om

kosten obligatoriskt ingår i priset för resan eller hotellrummet.

Traktamentsavdraget ska reduceras på grund av hotellfrukosten men inte på

grund av kost på transportmedel.

Ovannämnda avdragsbestämmelser kan ligga till grund för församlingar/

föreningar vid utbetalning av traktamente till anställda vid tjänsteresor inom

Sverige. Konsekvenserna av reglerna om traktamenten och kostförmån blir

att det oftast är bäst att arbetsgivaren betalar fullt traktamente och att den

anställde själv betalar alla måltider under förrättningen.

Om den anställde visar att den sammanlagda kostnadsökningen under

samtliga tjänsteresor i Sverige under inkomståret i en och samma anställning

har varit större än det sammanlagda schablonavdraget, kan avdrag i

deklarationen i stället göras med ett belopp som motsvarar den faktiska

utgiftsökningen. Detta gäller oavsett om den anställde fått dagtraktamente

eller inte eller med vilket belopp. Erhållna traktamenten ska då deklareras.

Om den anställde har fått dagtraktamente som är lägre än

schablonbeloppen vid tjänsteresa som understiger tre månader har han ändå

rätt att göra schablonavdrag med 220 kr för hel dag och med 110 kr för halv

dag. I detta fall ska den anställde ta upp den erhållna traktamentsersättningen

till beskattning i deklarationen.

Om den anställde inte har fått dagtraktamente vid tjänsteresa som

understiger tre månader men han gör sannolikt att han haft ökade utgifter

för måltider och småutgifter, har han ändå rätt till ett schablonavdrag med

220 kr för hel dag och med 110 kr för halv dag. Tillfredsställande utredning

bör lämnas om datum för förrättningarna, syftet med dessa, tidpunkter för

avresa och hemkomst samt förrättningsorter. För logikostnad medges avdrag

med styrkt, faktisk kostnad som den anställde själv har betalat. Om

logikostnaden inte kan styrkas vid övernattning utanför den vanliga

verksamhetsorten, men denna kostnad är sannolik, medges avdrag med 110

kr/natt. Om arbetsgivaren stått för logikostnaden medges naturligtvis inget

avdrag. Har kostförmån erhållits ska denna tas upp till beskattning.

Tjänsteresa längre tid än tre månader

För att vid tjänsteresa få avdrag för tid överstigande tre månader på en och

samma ort måste även förutsättningarna för avdrag vid tillfälligt arbete vara

uppfyllda (se avsnitt 3.4). Följande gäller för den som fortfarande får

traktamente.

Efter tre månader medges inte längre större avdrag än vad som erhållits i

dagtraktamente, även om den anställdes utgifter varit högre. Det högsta

skattefria traktamente som arbetsgivaren kan betala ut för kost och

småutgifter är 70 % av maximibeloppet per hel dag. För år 2012 utgör

beloppet 154 kr. För tid efter två år medges avdrag med 110 kr (50 % av

maximibeloppet) per hel dag. För logikostnad medges avdrag enligt samma

regler som gäller för de första tre månaderna (se ovan). Om arbetsgivaren


praktikan

18

Skatteregler

Uppdaterat 2012-03-01

betalar ut traktamente med schablonbelopp ska traktamentsersättningen inte

tas upp till beskattning och något avdrag får inte göras i deklarationen.

Om arbetsgivaren betalar ut traktamente som överstiger det för den anställde

avdragsgilla schablonbeloppet för tid efter tre månader ska överskjutande

belopp jämställas med lön. Detsamma gäller nattraktamente som överstiger

110 kr, om den anställde inte styrkt att logiutgifterna varit högre.

Om arbetsgivaren betalar ut traktamente som är lägre än schablonbeloppen

för tid efter tre månader ska traktamentsersättningen inte tas upp till

beskattning, inte heller får avdrag göras i deklarationen eftersom högre

belopp än vad som motsvarar det utbetalda traktamentet in får dras av.

Då traktamente inte har utbetalats för tid efter tre månader är schablonavdraget

30 % av maximibeloppet, vilket för 2012 utgör 66 kr per hel dag.

Ovannämnda avdragsregler för inrikes traktamenten kan ligga till grund för

församlingar/föreningar vid utbetalning av traktamente till anställda vid

tjänsteresor inom Sverige.

3.3. Tjänsteresa utomlands

Tjänsteresor till utlandet ska behandlas för sig vid prövning av avdrag för

ökade levnadskostnader. Kostnadsökningen får uppskattas för varje enskild

tjänsteresa. Avdrag medges endast om resan varit förenad med övernattning

utanför den vanliga verksamhetsorten.

För tjänsteresa utomlands understigande tre månader gäller följande. Om

arbetsgivaren har betalat ut ersättning för ökade utgifter för måltider och

småutgifter (dagtraktamente) med normalbeloppet för respektive land ska

den anställde inte ta upp traktamentsersättningen som intäkt och inte heller

göra något avdrag i sin inkomstdeklaration (s.k. tyst kvittning).

Normalbeloppen varierar mellan olika länder och bygger på vad det kostar

att äta på restaurang av normal standard i respektive land. Normalbeloppen

publiceras årligen i Skatteverkets allmänna råd och finns också på webbplatsen

www.skatteverket.se via sökord A-Ö/Utlandstraktamenten. Om det

saknas belopp för något land ska belopp som gäller för ”Övriga länder och

områden” användas. Det händer att Skatteverket under löpande år höjer

normalbeloppen för vissa länder. Orsaken är att tidigare utgivna skattefria

normalbelopp för året inte längre avspeglar det verkliga kostnadsläget i

berörda länder. Eventuella höjningar publiceras löpande på Skatteverkets

webbplats.

För avrese- och hemkomstdag tillämpas samma tidsgränser som vid inrikes

tjänsteresa (se avsnitt 3.2). Om den anställde under samma dag uppehåller

sig i flera länder ska avdrag medges med normalbeloppet för det land där

den längsta tiden av dagen (06.00 - 24.00) har tillbringats.

Om den anställde under avrese- eller hemkomstdagen vistats största delen av

tjänsteresetiden i Sverige, ska avdraget för den dagen inte överstiga det

avdrag som medges för inrikes resa.

När det gäller att avgöra i vilket land som den anställde har uppehållit sig

den längsta tiden av en och samma dag, räknas inte tid för färd med båt eller


praktikan

19

Skatteregler

Uppdaterat 2012-03-01

flygplan från hamnen respektive flygplatsen i ett land till hamnen respektive

flygplatsen i ett annat land in i vistelsen i något av länderna. Detsamma

gäller i fråga om tid för mellanlandning, för tankning eller för byte till eller

från inrikes flyg.

Den som tillbringar hela dagen (06.00 - 24.00) på kommunikationsmedel

som går i internationell trafik, d.v.s. där priset på varor och tjänster inte är

direkt betingat av prisläget i något visst land, bör medges avdrag med 220

kr (2012).

Vid resa mellan orter som inte har samma tid beräknas vistelsetiden med

utgångspunkt i den lokala tiden för respektive ort.

Tjänsteresan anses påbörjad respektive avslutad vid den anställdes tjänsteställe

eller bostad beroende på var den faktiskt har påbörjats eller avslutats.

Beträffande reducering av normalbeloppet i de fall kostförmån har erhållits,

se avsnitt 3.6. Angående beskattning av kostförmån se avsnitt 6.3.

Om arbetsgivaren betalat ut dagtraktamente som överstiger

schablonbeloppen för aktuellt land (helt eller halvt normalbelopp) ska den

överskjutande delen behandlas som lön. Detsamma gäller utgiven ersättning

för logi till den del den överstiger ett halvt normalbelopp för landet, om den

anställde inte styrkt att logiutgifterna varit högre.

Om den anställde kan visa att de verkliga merutgifterna under en tjänsteresa

varit större än normalbeloppet för landet, ska avdrag i stället göras med ett

belopp motsvarande den faktiska utgiftsökningen. Den faktiska

utgiftsökningen kan vid tjänsteresa utomlands beräknas för varje tjänsteresa

för sig. Erhållna traktamenten ska i dessa fall deklareras.

Om den anställde har fått dagtraktamente som är lägre än

schablonbeloppen har han ändå rätt att i deklarationen göra avdrag med ett

normalbelopp för hel dag och ett halvt normalbelopp för halv dag. I detta

fall ska den anställde ta upp den erhållna traktamentsersättningen till

beskattning i deklarationen.

Om dagtraktamente inte har utbetalats till den anställde vid tjänsteresa

utomlands som understiger tre månader, men han gör sannolikt att han har

haft merkostnader för måltider och småutgifter, har han ändå rätt till

schablonavdrag med ett normalbelopp för hel dag och ett halvt normalbelopp

för halv dag. Tillfredsställande utredning bör då lämnas som visar

förrättningsort, datum, tider för avresa och hemkomst samt syftet med resan.

Avdrag för logikostnad medges med styrkt, faktisk kostnad som den

anställde själv betalat. Om den verkliga logikostnaden inte kan visas, men

den anställde gör sannolikt att han haft utgifter för övernattning, medges

avdrag med ett halvt normalbelopp per natt för det land där natten har tillbringats.

Om arbetsgivaren har betalat logikostnaden medges inget avdrag.

För att vid tjänsteresa få avdrag för tid överstigande tre månader på en och

samma ort utomlands måste även förutsättningarna för avdrag vid tillfälligt

arbete vara uppfyllda (se avsnitt 3.4). För den som fått dagtraktamente för

kost och småutgifter är avdraget maximerat till belopp motsvarande

uppburen ersättning, dock högst till 70 % (efter 2 år 50 %) av

normalbeloppet för aktuellt land per dag. Om arbetsgivaren betalar ut


praktikan

20

Skatteregler

Uppdaterat 2012-03-01

traktamente med högst dessa schablonbelopp ska ersättningen inte tas upp

till beskattning och något avdrag får inte göras i deklarationen. För

logikostnad medges avdrag enligt samma regler som gäller för de första tre

månaderna (se föregående stycke).

För den som inte har fått dagtraktamente från arbetsgivaren för tid efter

tremånadstidens utgång är schablonavdraget 30 % av normalbeloppet per

hel dag för aktuellt land.

Ovannämnda avdragsregler för utlandstraktamente kan ligga till grund för

församlingar/föreningar vid utbetalning av traktamente till anställda vid

tjänsteresor till utlandet.

3.4. Tillfälligt arbete

För att avdrag för ökade levnadskostnader vid tillfälligt arbete inom Sverige

på annan ort än bostadsorten ska medges krävs att

övernattning har skett på arbetsorten

avståndet mellan bostadsort och arbetsort är länge än 50 km närmaste

färdväg

Om detta är uppfyllt medges avdrag i följande fall:

arbetet avser endast en kortare tid (här avses ca två år)

arbetet är visserligen inte kortvarigt men tidsbegränsat till sin natur eller

sådant att en fast anknytning till den tidigare bostadsorten krävs

arbetet ska bedrivas på flera olika platser eller

det finns någon annan anledning till att flyttning inte är skälig.

Det ska kunna visas att arbetet på den nya orten är av tillfällig natur. Kortare

vikariat och provanställning är exempel på vad som räknas som tillfälligt

arbete. För att få avdrag krävs att man tillfälligt bor på den nya arbetsorten

och har kvar sin ordinarie bostad på hemorten. För daglig pendling mellan

bostaden och arbetsorten medges inte något avdrag för ökade

levnadskostnader.

Avdrag för måltider och småutgifter får endast göras för den första

månaden av vistelsen på arbetsorten. Tidsbegränsningen gäller inte avdrag

för logikostnader. Avdrag för logikostnad medges dock inte om bostaden på

hemorten är uthyrd. Tidsbegränsningen gäller inte heller för den som under

de tre första månaderna av vistelsen på arbetsorten har gjort avdrag enligt

reglerna för tjänsteresa.

Avdrag för ökade kostnader för måltider och småutgifter medges antingen

med styrkta merkostnader eller enligt schablon. Schablonavdrag gäller

endast för hela dagar.

Vid tillfälligt arbete inom Sverige medges avdrag för måltider och

småutgifter med ett halvt maximibelopp (för 2012 = 110 kr) per hel dag

under den första månaden. Om kostförmån har erhållits ska avdraget

reduceras, dock inte för fri kost på allmänna transportmedel. Se under

avsnitt 3.6. För logikostnad medges avdrag med belopp motsvarande den


praktikan

21

Skatteregler

Uppdaterat 2012-03-01

faktiska utgiften för den tillfälliga bostaden på arbetsorten. Om kostnaden

inte kan visas men göras sannolik medges avdrag med ett halvt

maximibelopp (för 2012 = 110 kr) per natt.

Vid tillfälligt arbete utomlands medges avdrag för måltider och småutgifter

antingen med faktiska merkostnader eller, om kostnaderna inte kan utredas,

med 50 % av normalbeloppet för aktuellt land per hel dag under den första

månaden. För logikostnad medges avdrag med faktiskt erlagd hyra på

arbetsorten. Kan kostnaden inte styrkas men göras sannolik medges avdrag

med 50 % av normalbeloppet för aktuellt land per natt. Beträffande övriga

förutsättningar för avdrag gäller samma regler som ovan sagts angående

tillfälligt arbete inom Sverige. Förutsättning för avdrag vid tillfälligt arbete

utomlands är att den inkomst som svarar mot avdraget taxeras i Sverige.

Det bör observeras att en ersättning som arbetsgivaren utbetalar för ökade

levnadskostnader på grund av tillfällig anställning inte betraktas som

kostnadsersättning utan som lön, även om den anställde får avdrag i

deklarationen. Anledningen härtill är att det inte är fråga om en tjänsteresa.

3.5. Dubbel bosättning

Med dubbel bosättning menas att en person tagit anställning och flyttat till

en ny bostadsort inom Sverige eller utomlands men behållit en bostad för

sig, sin make/sambo eller familj på den tidigare bostadsorten Avdrag kan

medges för både sammanboende och ensamstående. Det är endast den

person som flyttar med anledning av arbete som kan få avdrag för dubbel

bosättning. Reglerna omfattar även de fall då den gemensamma bostaden

flyttas, men maken under en övergångsperiod stannar kvar på den tidigare

bostadsorten. För avdrag krävs också att övernattning sker på arbetsorten

och att avståndet mellan bostadsorten och arbetsorten är längre än 50 km.

Avdrag för ökade kostnader för logi får göras under längst två år. För

makar/sambor får avdrag göras även efter denna tid om den dubbla

bosättningen beror på makens eller sambons förvärvsverksamhet. I sådana

fall medges avdrag under sammanlagt längst fem år. Om synnerliga skäl

talar för det får dock avdrag göras för längre tid. Avdrag medges med den

faktiska bostadsutgiften på arbetsorten. Det måste kunna visas hur stor

utgiften är. Om familjebostaden har flyttats till den nya bostadsorten och

maken/sambon bor kvar i den gamla bostaden under en övergångsperiod,

medges avdrag för kostnaden för den gamla bostaden.

Avdrag för ökade kostnader för måltider och småutgifter får endast göras

för den första månaden av vistelsen på arbetsorten. Avdrag medges

antingen med styrkta merkostnader eller med ett schablonbelopp. Reglerna

om schablonavdrag gäller endast för hela dagar. Om arbetsorten ligger i

Sverige utgör schablonbeloppet 30 % av maximibeloppet (för 2012 = 66

kr) per hel dag. Om arbetsorten ligger utomlands utgör schablonbeloppet

30 % av normalbeloppet för aktuellt land per hel dag. Har kostförmån utgått

ska avdraget reduceras. Se under avsnitt 3.6. Normalbeloppen för olika

länder kan hämtas från Skatteverkets hemsida www.skatteverket.se.

På samma sätt som vid tillfällig anställning gäller att ersättning som arbetsgivaren

utbetalar för ökade levnadskostnader vid dubbel bosättning inte


praktikan

22

Skatteregler

Uppdaterat 2012-03-01

betraktas som kostnadsersättning utan som lön, även om den anställde får

avdrag i deklarationen. Orsaken härtill är att det inte är fråga om tjänsteresa.

3.6. Reducering av avdrag när kostförmån erhållits

Om arbetsgivaren svarat för den anställdes måltidskostnader under en

tjänsteresa ska schablonavdraget för ökade kostnader för måltider och

småutgifter minskas med värdet av kostförmånen eftersom den anställde då

inte haft några ökade måltidskostnader. Minskning ska dock inte göras för

kost som obligatoriskt ingår i priset på allmänna transportmedel. I fråga om

övriga kostförmåner ska minskning inte ske om den anställde inte kunnat ta

del av kostförmånen på grund av t.ex. fysiska hinder eller tidsmässiga skäl. I

dessa fall kan det inte anses att den anställde har fått någon kostförmån. Om

arbetsgivaren har bekostat alla måltider kvarstår efter minskningen endast

beloppet för småutgifter, vilket motsvarar 10 % av maximibeloppet.

Vid tjänsteresa i Sverige ska reducering under 2012 ske med belopp

enligt nedanstående tabell.

Schablonavdrag för ökade

levnadskostnader 220 kr 154 kr 110 kr 66 kr

-----------------------------------------------------

Minskning för: Minskning bör ske med:

Frukost, lunch o middag 198 kr 139 kr 99 kr 59 kr

Lunch och middag 154 kr 108 kr 77 kr 46 kr

Lunch eller middag 77 kr 54 kr 39 kr 23 kr

Frukost 44 kr 31 kr 22 kr 13 kr

Minskning för den som fått kostförmån under tjänsteresa till utlandet sker

med 85 % av normalbeloppet för det aktuella landet för den som fått helt fri

kost, och med 35 % av normalbeloppet för den som fått lunch respektive

middag. Har endast frukost erhållits sker minskning med 15 %.

Förutom att minska traktamentet kan det bli aktuellt att ta upp

kostförmånen till beskattning. Se reglerna härom under "Fri kost" i avsnittet

6.3, Skattepliktiga förmåner.

Konsekvenserna av reglerna om traktamenten och kostförmån blir att det

oftast är bäst att arbetsgivaren betalar fullt traktamente och att den anställde

själv betalar alla måltider under förrättningen.

3.7. Hemresor

Den som på grund av sitt arbete vistas på annan ort än på hemorten kan få

avdrag för kostnader för hemresor för att besöka familjen. Förutsättningen

är att avståndet mellan hemorten och arbetsorten är längre än 50 km samt

att övernattning sker på arbetsorten. Om familjen har följt med till den nya

orten, och bostaden på den tidigare hemorten är uthyrd, medges inte avdrag

för hemresor.


praktikan

23

Skatteregler

Uppdaterat 2012-03-01

Avdrag medges för högst en hemresa per vecka, men bara för resor inom

EES-området (EU-länderna och Island, Norge och Liechtenstein), d.v.s när

resor företas mellan två platser inom EES. Om resan påbörjas eller avslutas

på någon plats utanför EES får kostnaden således inte till någon del dras av.

Avdrag för hemresor medges oberoende av om förutsättningar för att

erhålla avdrag för ökade levnadskostnader är uppfyllda eller inte. Avdrag

medges inte för kostnad för resor som den anställdes familj gör för att besöka

den anställde på arbetsorten.

Normalt medges avdrag för billigaste färdsätt. Om utgiften för tåg (även

första klass och s.k. snabbtåg) eller flygresa inte är oskälig medges avdrag

för utgiften även om detta färdsätt inte är billigast. Avdragna kostnader ska

kunna styrkas. Om det inte finns godtagbara allmänna kommunikationer

medges avdrag för bilkostnad enligt den schablon som gäller för resor mellan

bostad och arbetsplats (se avsnitt 4.2). Avdrag medges dessutom för

faktiska utgifter för väg-, bro- eller färjeavgift. Vid resa med egen bil får

avdrag även göras för faktiska utgifter för trängselskatt.

För den som åtnjutit förmån av fri hemresa gäller motsvarande avdragsrätt.

Rätten till avdrag prövas på samma sätt som om den anställde själv stått för

resekostnaderna. Ersättning från arbetsgivaren för hemresor respektive

förmån av fria hemresor ska behandlas som lön.

Dessa regler kan utgöra grund för församlingar/föreningar vid utbetalning av

reseersättning till pastorer som medverkar i längre mötesserier samt till

vakanspastorer och liknande för deras kostnader för hemresor till familjen.

Ersättningen utgör lön och ska inräknas i arvodes- eller lönesumman.

4 Reseersättningar och andra kostnadsersättningar

4.1 Ersättning för tjänsteresor

Den som använder egen bil i tjänsten får under år 2012 göra avdrag med

18,50 kr per mil. Använder den anställde egen eller närståendes förmånsbil

i tjänsten får avdrag göras med 6,50 kr per mil om bilen går på diesel och

med 9,50 kr per mil om bilen går på bensin, etanol eller annat drivmedel.

Om arbetsgivaren betalar mer ska det överskjutande beloppet behandlas som

lön. Detta innebär, att på det överskjutande beloppet ska arbetsgivaren göra

skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter. Har arbetsgivaren inte betalat ut

någon bilersättning för tjänsteresor medges avdrag med beloppen ovan.

Kostnad för parkering i samband med tjänsteresa ingår inte i nämnda

schablonbelopp, varför sådan kostnad kan ersättas därutöver.

Ersättning för resor i tjänsten med allmänna kommunikationsmedel, hyrbil

eller taxi kan, utan skattekonsekvenser, utbetalas med belopp motsvarande

gjorda utlägg. Likaså faktisk kostnad för väg-, bro- eller färjeavgift.

En anställds utgifter för periodkort, t.ex. månadskort för tågresor anses inte

som utlägg för arbetsgivarens räkning. Arbetsgivaren kan därför inte betala

ut någon skattefri reseersättning om en anställd använt sitt privata periodkort

för tjänsteresor. Sådan ersättning betraktas som lön.

Utbetalda reseersättningar ska anges på kontrolluppgiften. Undantag från

uppgiftsskyldigheten finns. Se avsnitt 12.4.


praktikan

24

Skatteregler

Uppdaterat 2012-03-01

Har ersättning utbetalats för resor mellan bostad och arbetsplats ska

denna inte rubriceras som reseersättning på kontrolluppgiften utan i stället

medräknas i beloppet för kontant lön. Samma gäller för ersättning för

hemresor till familjen vid arbete utanför hemorten. Se avsnitt 3.7.

Har ersättning utbetalats för utlägg för trängselskatt vid tjänsteresa ska

detta markeras med kryss i särskild ruta på kontrolluppgiften. Om ersättning

inte har utbetalats från arbetsgivaren är erlagd trängselskatt i stället

avdragsgill hos den anställde. Om den anställde samma dag gjort både

tjänsteresor och privata resor med egen bil får betalningen för

trängselskatten i första hand anses avse tjänsteresorna. Har ersättning

utbetalats för trängselskatt vid privatresor, t ex vid resor till och från

arbetet, betraktas denna som lön.

Ibland kan det vara svårt att avgöra om en resa är att betrakta som tjänsteresa

eller som resa till och från arbetet, speciellt om utfört arbetsuppdrag

är av kortvarigt slag. I ett svar på en förfrågan har dåvarande Rikskatteverket

(RSV) i januari 1993 kommenterat hur ersättning för vissa lärares

resor till och från undervisningsställe ska behandlas. RSV anför att normalt

är en lärares resa till och från undervisningsstället att betrakta som resa till

och från arbetet. Om arbetsgivaren utger ersättning för sådan resa betraktas

ersättningen som lön. RSV hänvisar samtidigt till ett rättsfall från

Regeringsrätten (mål nr 5387-1986) där styrelseledamöters resor mellan

bostad och sammanträdesplats ansågs vara tjänsteresor eftersom styrelseledamöterna

hade utfört huvuddelen av arbetet i bostaden och inte i

sammanträdeslokalen. RSV anser det sannolikt att även andra som arbetar

under liknande betingelser, t.ex. föredragshållare som anlitats för enstaka

föreläsningar, kan komma att omfattas av nämnda rättsfall under

förutsättning att de är att betrakta som uppdragstagare. En föreläsare som

anlitas för en enstaka föreläsning inom ett område där undervisningsanstalten

inte förväntas ha egen kompetens skulle, enligt RSV, kunna anses

som en sådan uppdragstagare. Därmed skulle resan mellan bostad och

undervisningsanstalt betraktas som tjänsteresa. Ersättningen för sådan resa

upp till gällande avdragsgillt belopp per mil är inte att betrakta som lön och

utgör därmed inte heller underlag för arbetsgivaravgifter. Svaret från RSV

skulle kunna appliceras på andra liknande fall. En pastor/talare som tar åt

sig tillfälliga predikouppdrag på olika platser utan att vara anställd där torde

därmed kunna betraktas som uppdragstagare. Han/hon utför oftast

huvuddelen av sitt arbete genom förberedelser i bostaden, som därmed kan

betecknas som hans/hennes tjänsteställe, och reser därefter till förrättningsorten

för att tala. Sådan resa mellan bostad och förrättningsort torde därför

ofta kunna betraktas som tjänsteresa. Skattemyndigheten har inte helt

godkänt nämnda tolkning. Något rättsfall angående denna fråga finns ännu

inte. Däremot finns enligt nedan ett par andra rättsfall, ett avseende

frilansande musiker och ett avseende en person som arbetar om tolk.

En pastor/talare med uppdrag på olika platser och som utför

huvuddelen av sitt uppdrag, såsom förberedelser m m av olika slag, i

hemmet, torde kunna referera till det senare rättsfallet.

Frilansande musiker som tar tillfälliga speluppdrag (högst en vecka på

samma plats) anses enligt rättsfallet ha sitt tjänsteställe i replokalen,

alternativt i bostaden, om huvuddelen av förberedelser och annat arbete för


praktikan

25

Skatteregler

Uppdaterat 2012-03-01

uppdragen utförs där. Därmed kan deras resor till det tillfälliga

speluppdraget betraktas som tjänsteresa, och avdrag medges enligt reglerna

för sådan resa.

Enligt ett rättsfall från Kammarrätten i Jönköping (mål nr 397-10)

ansågs en person som arbetade som tolk ha sitt tjänsteställe i bostaden.

Tolken menade att hans arbete, i likhet med flertalet frilansande

musiker, till betydande del sker i hemmet och att hemmet därmed

skulle anses vara hans tjänsteställe. Kammarrätten höll med om detta

och menade att tjänstestället skulle vara den plats där han utförde

huvuddelen av sitt arbete. Utförs arbetet under förflyttning eller på

växlande arbetsplatser, anses i regel den plats där den skattskyldige

hämtar och lämnar sitt arbetsmaterial eller förbereder och avslutar

sina arbetsuppgifter som tjänsteställe. Om arbetet pågår en begränsad

tid på varje plats enligt vad som gäller för vissa arbeten inom

byggnads- och anläggningsbranschen och liknande, anses hemmet vara

tjänsteställe.

Eftersom tolken hade ett arbetsrum i hemmet där han förbereder och

avslutar sina uppdrag och utför sina administrativa uppgifter fastslogs

hans tjänsteställe till att vara i hemmet. Kammarrätten ansåg vid en

samlad bedömning att tolken även har ett flertal uppdragsgivare och

att hans arbetsplatser hela tiden växlar och att ingen av dessa kunde

ses som hans tjänsteställe. Tolkens tjänsteställe ansågs vara i hemmet

och han kunde därmed göra avdrag för sina resor till och från

uppdragen som tjänsteresor och inte som resor till och från arbetet.

Han kunde då också medges avdrag för ökade levnadskostnader och

parkeringsavgifter i samband med resorna.

Som underlag för utbetalning av rese- och traktamentsersättning bör finnas

en rese- och traktamentsräkning. Den bör upprättas av den anställde,

lämpligen månadsvis, och grunda sig på förd körjournal. Av reseräkningen

bör följande framgå:

– Namnet på den som rest

– När resan påbörjades och avslutades, datum och tid

– Förrättningsort och vem som har besökts

– Ändamålet/avsikten med resan

– Kommunikationsmedel (t ex egen bil, tåg etc.)

– Vid milersättning med egen bil ska antalet körda mil framgå

– Övriga kostnader som ska ersättas (kvitton bifogas, t ex tågbiljett)

– Traktamentsbelopp i de fall sådan ersättning har utbetalats

Reseräkningen tjänar två syften, dels är den underlag för arbetsgivarens

utbetalning av ersättning, dels är den ett bevis vid förfrågan från

Skatteverket. Ett underlag av detta slag är det bästa sättet för den anställde

att dokumentera sina resekostnader vid tjänsteresor.

Det är i praktiken nödvändigt att betala ut bilersättning mot specificerad

räkning och inte använda sig av ett fast ersättningsbelopp per månad. Detta

eftersom arbetsgivaren måste hålla reda på hur många mil den anställde kör i


praktikan

26

Skatteregler

Uppdaterat 2012-03-01

tjänsten och dessutom löpande per månad ska redovisa skatteavdrag och

arbetsgivaravgift på belopp som överstiger den skattefria milersättningen.

Beträffande arbetsgivaravgift, skatteavdrag och kontrolluppgifter, se

respektive rubrik under avsnitt 12.

4.2 Ersättning för resor mellan bostad och arbetsplats

Om arbetsgivaren utbetalar ersättning för den anställdes resor mellan

bostaden och arbetsplatsen (med bil eller med allmänna kommunikations-

medel) betecknas denna som lön. Det innebär att den på kontrolluppgiften

skall medräknas i beloppet för kontant lön. Detsamma gäller om

arbetsgivaren utbetalar ersättning för hemresor till familjen vid tillfälligt

arbete utanför hemorten och vid dubbel bosättning. Se även avsnitt 3.7

Hemresor. Även utbetald ersättning för trängselskatt i samband med sådana

resor betraktas som lön. Den anställde har sedan rätt till avdrag enligt nedan

på samma sätt som om han själv stått för kostnaden för resorna.

För resor med egen bil mellan bostad och arbetsplats får den anställde

under 2012 göra avdrag med 18,50 kr per mil. Använder den anställde

egen eller närståendes förmånsbil får avdrag göras med 6,50 kr per mil om

bilen går på diesel och med 9,50 kr per mil om bilen går på bensin, etanol

eller annat drivmedel. För resor med allmänna kommunikationsmedel

medges avdrag med verklig biljettkostnad. Avdrag medges dessutom för

faktiska utgifter för väg-, bro- eller färjeavgift. Vid resa med egen bil

medges även avdrag för faktiska utgifter för trängselskatt. För 2012 medges

avdrag för det belopp som överstiger 10 000 kr.

För hemresor vid tillfälligt arbete och vid dubbel bosättning utanför

hemorten medges avdrag för hela reskostnaden beräknad enligt ovan, dock

utan reducering med 10 000 kr. Se även avsnitt 3.7 Hemresor.

4.3 Annan kostnadsersättning

Ersättning som utbetalas för att täcka den anställdes utgifter i arbetet ska inte

vara med i underlaget för skatteavdrag och arbetsgivaravgifter. Det kan t ex

gälla telefonersättning till en anställd som ringer många tjänstesamtal med

sin privata telefon/mobiltelefon. Ersättningen får inte avse den privata

telefonens fasta abonnemangskostnader, endast kostnaden för tjänstesamtal

som kan specificeras. Ett annat exempel är utlägg för portokostnader. På

kontrolluppgiften ska kostnadsersättningen redovisas med belopp i ruta 20.

Den anställde ska redovisa ersättningen med belopp i ruta 05 i

inkomstdeklarationen.

Om det är uppenbart att den anställde inte kommer att få avdrag i sin

deklaration för de utgifter som ersättningen är avsedd att täcka ska

ersättningen redovisas och behandlas som lön. Om det är uppenbart att den

anställde bara kommer att få avdrag för en del av ersättningen ska den

överskjutande delen behandlas som lön.

Arbetstagaren får göra avdrag för sina verkliga kostnader med belopp i ruta

06 i inkomstdeklarationen. Av de kostnader som redovisas i denna ruta

medges endast avdrag med den del som överstiger 5 000 kr.


praktikan

27

Skatteregler

Uppdaterat 2012-03-01

Om en utbetald ersättning avser ett utlägg för t ex material som den

anställde har köpt för arbetsgivarens räkning och kvittot kan anses vara

företagets verifikation, är det en utgift i företaget och inte för den anställde.

Kvitto eller annat underlag som styrker den anställdes kostnad ska lämnas

till arbetsgivaren som verifikation i bokföringen. En sådan ersättning för

utlägg ska inte redovisas på kontrolluppgiften.

Beträffande utbetald hyresersättning för arbetsrum/kontor i den anställdes

privata bostad, se avsnitt 9 Arbetsrum i egen bostad. Beträffande utbetald

ersättning för representation, se avsnitt 5 Representationsersättningar.

5 Representationsersättningar

En pastor får ofta ta emot besök i hemmet som har med tjänsten att göra.

Det kan t ex gälla själavårdsbesök, besök av gästande pastorer, besök som

har med församlingens/föreningens administration att göra osv. Ersättning

bör kunna utbetalas för den representationskostnad i form av mat, kaffe o

dyl. som den anställde åsamkas.

Enligt av Skatteverket utfärdade anvisningar är utgifter för representation

och liknande ändamål att hänföra till avdragsgilla kostnader endast om de

har omedelbart samband med verksamheten och ingår som ett naturligt led i

de förhandlingar eller samtal som förs. Avdrag får inte åtnjutas med större

belopp än som kan anses skäligt, vari får anses ligga att avdrag inte medges

för kostnader av lyxkaraktär. Vad som i realiteten är lön får inte betecknas

som representationsersättning.

Skattepraxis är restriktiv till representationskostnader som avser representation

i hemmet. Ett skäl till detta är den ofta föreliggande svårigheten att

skilja mellan representation som har samband med affärs- eller annan

verksamhet och privat gästfrihet mot kollegor eller personliga vänner.

Enligt rättsfallet RÅ 1971:11 II har en pastor i frikyrkoförsamling medgivits

avdrag för kostnad för representation. Regeringsrätten medgav dock endast

avdrag med en tredjedel av yrkat belopp, då det i den skattskyldiges

utredning saknades uppgifter om tider och kostnader.

Anställd, i vars tjänst representation ingår, rekommenderas därför att ha ett

ordentligt underlag för beräkning av sina representationskostnader.

Noggranna anteckningar bör föras om datum för varje representation, den

eller de personer som representationen vid varje tillfälle riktar sig emot,

sambandet mellan representationen och tjänsten samt kostnad för varje

tillfälle. Vid besök som avser själavård bör namn inte anges. Det bör då i

stället räcka med att ange "själavårdsbesök". Uppgifterna bör av den

anställde kunna företes för Skatteverket vid förfrågan därifrån.

Kostnadsavdrag för måltidsutgifter som avser lunch, middag eller supé

medges med högst 90 kr plus mervärdesskatt per person. För andra

måltidsutgifter än de här nämnda medges avdrag med högst 60 kr plus

mervärdesskatt per person. Detta kan tjäna som riktmärke även vid

beräkning av ersättning för representation i den anställdes hem.

Beträffande intern representation se även fri kost under avsnitt 6.3.


praktikan

28

Skatteregler

Uppdaterat 2012-03-01

På kontrolluppgiften ska utbetald representationsersättning redovisas med

belopp i ruta 20. Den anställde ska redovisa ersättningen med belopp i ruta

05 i inkomstdeklarationen.

Arbetstagaren får göra avdrag för sina verkliga kostnader med belopp i ruta

06 i inkomstdeklarationen. Av de kostnader som redovisas i denna ruta

medges endast avdrag med den del som överstiger 5 000 kr.

Se vidare avsnitt 12.4 Kontrolluppgifter.

Ett alternativ till att betala ersättning till en anställd för att använda vid

representation är att församlingen/föreningen själv mot kvitto/faktura direkt

betalar för gjorda inköp, restaurangbesök etc. vid varje representationstillfälle.

6 Förmåner

6.1. Allmänt

Alla förmåner, som en anställd fått i tjänsten, är i princip skattepliktiga. Från

denna huvudregel finns dock vissa undantag. Personalvårdsförmåner är

under vissa förutsättningar skattefria liksom vissa andra i lagen särskilt

angivna förmåner.

Gåva i form av kontanter, check, postväxel, presentkort som kan utbytas mot

pengar och liknande är alltid skattepliktig.

Med förmåner som utgått för tjänsten avses förmåner i anställningsförhållande

och uppdragsförhållande, förmåner som lämnas som ersättning för

tillfälligt arbete eller skattepliktiga förmåner som av annan anledning ska

beskattas som inkomst av tjänst.

De i skattereglerna använda begreppen ”arbetsgivare” och ”anställd” avser

normalt även uppdragsgivare eller annan utgivare av förmån respektive

uppdragstagare eller annan mottagare av förmån.

Lämnar arbetsgivaren en förmån till någon annan än den anställde och detta

skett på grund av den anställdes tjänst (indirekt förmån) är förmånen

skattepliktig hos den anställde.

En förmån eller ersättning som en anställd får från sin tidigare arbetsgivare,

och som ges ut på grund av den tidigare tjänsten, bör skattemässigt

behandlas enligt de regler som gäller för anställda.

Alla skattepliktiga förmåner som utgått för tjänsten utgör normalt även

underlag för uttag av arbetsgivaravgifter. Se avsnitt 12.1. Beträffande

redovisning på kontrolluppgift se avsnitt 12.4.

Arbetsgivaren ska även göra skatteavdrag beräknat på värdet av förmånen,

se avsnitt 12.3.

6.2. Skattefria förmåner

Nedan uppräknade förmåner ska, under vissa förutsättningar, inte tas upp

som skattepliktig intäkt.


praktikan

29

Skatteregler

Uppdaterat 2012-03-01

Fri grupplivförsäkring (TGL = Tjänstegrupplivförsäkring) till den del

den inte utgått efter väsentligt förmånligare grunder än vad som gäller för

statligt anställda. En grupplivförsäkring på grund av enskild tjänst anses

väsentligt förmånligare än vad som gäller för statligt anställda om den

ger ett försäkringsskydd som är 40 % högre än skyddet för statligt

anställda. Det skattepliktiga förmånsvärdet utgörs av den del av

förmånens värde som överstiger vad en statsanställd skulle ha fått i

motsvarande situation.

Fri gruppsjukförsäkring (AGS = Avtalsgruppsjukförsäkring) om den

utformats efter liknande grunder som fastställts i kollektivavtal. Belopp

som utfaller på grund av sådan försäkring är skattepliktigt, om ersättningen

avser inkomstbortfall eller pension, dock inte om försäkringsfallet

inträffat före 1 januari 1991.

Fri hälso- och sjukvård som inte är offentligt finansierad (privat vård)

är skattefri förmån. Till skattefri hälso- och sjukvård räknas också hälso-

och sjukvård utomlands och läkemedel vid vård utomlands, oberoende av

om vården är offentligt finansierad eller ej. Den icke offentligt

finansierade vården ligger utanför de offentliga finansieringssystemen

och bekostas ofta genom privata sjukförsäkringar. Om en anställd således

får ersättning från arbetsgivaren för sina utgifter för vård som inte är

offentligt finansierad, ska denna ersättning inte tas upp till beskattning.

Förhållandet är detsamma om motsvarande kostnader betalas från en

sjuk- eller olycksfallsförsäkring, som tagits i samband med tjänst.

Ersättning för kostnader vid olycksfall och akut sjukdom som vid

tjänsteresa utbetalas från reseförsäkring är undantagen från beskattning.

(Beträffande offentligt finansierad hälso- och sjukvård samt fria

läkemedel, se under avsnitt 6.3 Skattepliktiga förmåner).

Fri företagshälsovård är skattefri förmån eftersom inslaget av

individuellt inriktad vård är begränsat och endast ingår som ett led i

arbetet med att kartlägga och förbättra arbetsmiljön. Företagshälsovården

ska särskilt arbeta för att förebygga och undanröja hälsorisker på

arbetsplatser samt ha kompetens att identifiera och beskriva sambanden

mellan arbetsmiljö, organisation, produktivitet och hälsa.

Hälsoundersökningar som ingår som en del av ett arbetsmiljöarbete och

som är anpassade till de arbetsmiljörisker som de anställda utsätts för i

sitt arbete ingår i företagshälsovården.

Vanliga hälsoundersökningar som utförs i syfte att kontrollera det

allmänna hälsotillståndet hos de anställda räknas däremot till hälso- och

sjukvård. Fria läkarbesök inom företagshälsovården som är offentligt

finansierade är skattepliktiga och hanteras enligt de regler som gäller för

sådan vård. Se avsnittet Fri offentligt finansierad hälso- och sjukvård

(sidan 37).

Fri rehabilitering och förebyggande behandling beskattas inte. Dessa

åtgärder förekommer i många former. Fr.o.m. den 1 januari 2011 ska

arbetsgivaren enligt den nya socialförsäkringsbalken (SFB), efter samråd

med den anställde, lämna de upplysningar till Försäkringskassan som

behövs för att den anställdes behov av rehabilitering snarast ska kunna

klarläggas och även i övrigt medverka till det. Arbetsgivaren ska också


praktikan

30

Skatteregler

Uppdaterat 2012-03-01

svara för att de åtgärder vidtas som behövs för en effektiv rehabilitering.

Även arbetsmiljölagen (AML) innehåller bestämmelser om rehabilitering.

Det är Försäkringskassan som samordnar förebyggande medicinsk

behandling och rehabilitering, och utövar tillsyn över de insatser som

behövs. Utöver detta förekommer rehabiliteringsinsatser utanför

Försäkringskassans kontroll.

Fri försäkring som avser reseskydd under tjänsteresa beskattas inte.

Med reseskydd avses skydd mot skador på person eller egendom som

uppkommer vid resa.

Fri vaccination som betingas av tjänsten är skattefri. Det kan t.ex. gälla

influensavaccin eller vaccination inför en tjänsteresa.

Julgåva av mindre värde till anställd är skattefri. Maxbeloppet för

skattefri julgåva under 2012 är 450 kr inklusive mervärdesskatt.

Beloppet är ett s.k. gränsbelopp, vilket innebär att om värdet är högre

sker beskattning från första kronan. Skattefriheten gäller inte gåvor i

form av pengar, check, postväxel och liknande som kan utbytas mot

pengar. Gåva i form av ett presentkort som inte går att byta ut mot pengar

är skattefri.

Minnesgåva. Med sådan gåva avses gåva av minneskaraktär som lämnas

till varaktigt anställda vid särskild högtidsdag (t.ex. den anställdes 50årsdag),

efter längre tids anställning (25 år eller mer) eller vid anställningens

upphörande. Minnesgåva är skattefri om värdet inte överstiger

10.000 kr inklusive mervärdeskatt och inte ges vid mer än ett tillfälle

utöver vid anställningens upphörande. Beloppet är ett s.k. gränsbelopp,

vilket innebär att gåvan blir beskattad från första kronan om värdet

överstiger angivet belopp. Med varaktigt anställda bör anses anställda

med en sammanlagd anställningstid som uppgått till minst sex år.

Skattefriheten gäller alla slag av gåvor, dock inte gåvor i form av pengar,

check, postväxel, presentkort och liknande som kan utbytas mot pengar.

Som kontant ersättning räknas inte presentkort i en viss affär eller

affärskedja, eller presentkort som innebär att man får välja bland olika

presentartiklar. En gåva kan således ges i form av ett presentkort, som

inte kan utbytas mot pengar. T.ex. kan gåvan ges i form av en resa.

Reskostnad i form av kontanter som betalas ut direkt till den anställde

godtas dock inte, utan arbetsgivaren måste betala till resebyrån eller till

den som tillhandahåller biljetterna för att skattefrihet ska gälla.

Personalvårdsförmåner är skattefria. Det är fråga om förmån av mindre

värde som inte är en direkt ersättning för utfört arbete, utan som är

avsedd att skapa trivsel i arbetet eller liknande. Som exempel kan

nämnas förfriskningar eller annan enklare förtäring i samband med

arbetet och som inte kan anses som måltid samt möjlighet till enklare

slag av motion eller annan friskvård, samt personalutflykt. Som

personalvårdsförmån räknas däremot inte förmåner som den anställde har

möjlighet att byta ut mot kontanter eller förmåner som inte riktar sig till

hela personalen, inte heller förmåner som den anställde får utanför

arbetsplatsen mot betalning med kupong eller liknande. Kupongsystem

som används för att ge tillträde till olika motionsanläggningar anses dock


praktikan

31

Skatteregler

Uppdaterat 2012-03-01

inte strida mot det s.k. kupongförbudet. Endast förmåner som avser

enklare åtgärder av mindre värde ska hänföras till personalvårdsförmån.

Med hela personalen avses enligt ett rättsfall samtliga anställda oavsett

anställningsvillkor, således även vikarier och tillfälligt anställda. Även

enklare former av personalstöd i form av rådgivning vid personliga

krissituationer kan falla in under begreppet personalvårdsförmåner.

Fria arbetskläder och fri uniform beskattas inte. Med arbetskläder

avses, förutom skydds- och överdragskläder, kläder som är särskilt

anpassade för arbetet och inte lämpligen kan användas privat.

Arbetsredskap, varor och tjänster av begränsat värde. I de fall en vara

eller en tjänst, som en anställd får av arbetsgivaren, är av väsentlig

betydelse för utförandet av den anställdes arbetsuppgifter, ska förmånen

av varan eller tjänsten inte tas upp som inkomst om förmånen är av

begränsat värde för den anställde och inte utan svårighet kan särskiljas

från nyttan i anställningen. Regeln begränsas till de fall då arbetsgivaren

direkt betalar den aktuella utrustningen eller tjänsten och kan inte

tillämpas om arbetsgivaren utbetalar en kostnadsersättning till den

anställde. Äganderätten till aktuell utrustning får inte övergå till den

anställde. För att varan/tjänsten ska vara av väsentlig betydelse för

utförandet av arbetsuppgifterna krävs att betydelsen är påtaglig utan att

varan/tjänsten behöver vara direkt nödvändig för utförandet. För skattefrihet

krävs också att den förmån som den anställde får är av begränsat

värde, vilket innebär att förmånsvärdet inte får uppgå till större belopp.

En ytterligare förutsättning är att förmånen inte utan svårighet kan

särskiljas från nyttan i anställningen, d v s det är själva förmånen som

sådan eller värdet därav som inte kan särskiljas. Ett exempel: Arbetsgivaren

betalar en prenumeration på en tidning och tidningen är av

väsentlig betydelse för utförandet av tjänsten. Om tidningen också är av

visst privat värde är förmånen svår att skilja ut och förmånen blir

skattefri. Däremot kan t.ex. privata telefonsamtal från ett telefonabonnemang

som arbetsgivaren står för särskiljas från tjänstesamtalen genom

t ex en specificerad telefonräkning, och i detta fall blir förmånen av

privatsamtalen beskattade. (Se även avsnitt 6.3 Fri tidning/tidskrift).

Terminalglasögon med föregående synundersökning är ett exempel på

en förmån av begränsat värde som inte beskattas, även om vanliga

glasögon anses ingå i den privata sfären som inte kan erbjudas skattefritt

av arbetsgivaren.

Fri resa till eller från anställningsintervju. Här avses sådan intervju

som görs vid personlig inställelse och som görs innan ett eventuellt

anställnings- eller uppdragsförhållande föreligger mellan utgivaren av

förmånen och mottagaren. Intervjun ska ha till syfte att bedöma om

ifrågavarande person ska erbjudas en viss anställning eller ett visst

uppdrag. Förmån av resa till eller från sådan intervju eller kostnadsersättning

för sådan resa är skattefri vid resa inom Europeiska ekonomiska

samarbetsområdet (EES). Ersättningen får inte överskrida faktisk

resekostnad eller, vid körning med egen bil, inte överstiga det schablonavdrag

som medges för resa med egen bil mellan bostad och arbetsplats

(se avsnitt 4.2). Skattefriheten omfattar inte fri resa i samband med


praktikan

32

Skatteregler

Uppdaterat 2012-03-01

tillträdande och frånträdande av anställning eller uppdrag, s.k. inställelseresa.

Beträffande avdragsrätt för sådan resa hänvisas till reglerna om

avdrag för ökade levnadskostnader och för kostnader för hemresor m.m.

Fri inställelseresa om ingen annan ersättning än resan erhålls.

Förmån av särskild resa i samband med att den skattskyldige börjar eller

slutar en tjänst (inställelseresa) är skattefri under förutsättning att andra

skattepliktiga intäkter inte erhålls på grund av tjänsten och att resan

företagits mellan två platser inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet

(EES). Det kan t ex gälla personer som ska medverka i program,

funktionärer som arbetar i ideella föreningar m fl. Ifall den skattskyldige

får t.ex. enklare förtäring av sådant slag som är skattefri som personalvårdsförmån,

är förmånen av resan fortfarande skattefri. Motsvarande

skattefrihet gäller för förmån av resa mellan bostaden och arbetsplatsen

(arbetsresa), dock inte om resan även har föranletts av inkomstgivande

arbete i verksamhet som bedrivs av närstående till eller någon som står i

intressegemenskap med den som lämnar eller får förmånen. Skattefriheten

gäller även kostnadsersättning för sådana inställelse- och arbetsresor

förutsatt att ersättningen inte överstiger utgifterna för resorna. Sker

resan med egen bil får ersättningen inte överstiga det schablonbelopp per

mil som gäller för resor mellan bostad och arbetsplats (se avsnitt 4.2).

Motion eller annan friskvård. Reglerna om skattefri motion och annan

friskvård har förenklats och förtydligats med hänvisning till att formerna

för motionen har utvecklats och att sättet för att utöva motionen

förändrats. Det är i dag mycket vanligt med motionsutövning i form av

t.ex. styrketräning och aerobics på särskilda motionsanläggningar.

Arbetsgivaren kan i dag erbjuda sin personal motionsaktiviteter av

enklare slag och mindre värde vid motionsanläggningar som ligger skilt

från arbetsplatsen. Vidare kan den anställde själv betala motionsavgiften,

och mot kvitto få ersättning från arbetsgivaren för sitt utlägg för årskort,

klippkort eller enkelbiljetter utan att skattefriheten påverkas. Förutsättningen

är att betalningen avser förmåner som uppfyller kriterierna för

skattefri motions- eller friskvårdsaktivitet.

En arbetsgivare kan ge personalen möjlighet till enklare slag av motion

och annan friskvård genom att ge anställda checkar, kuponger, eller andra

handlingar som ger tillträde till en godkänd motionsanläggning. Det kan

ske genom ett system som ska vara så utformat att arbetsgivaren har full

insyn över vilket slag av aktivitet som respektive check, kupong etc. kan

användas till av de anställda. Arbetsgivaren ska också kunna följa upp

hur de använts. Kraven anses uppfyllda om det på checken/kupongen

eller kuponghäftet finns personlig information om företagets och den

anställdes namn, samt att det anges att den endast kan användas för

godkända former av motion och annan friskvård, vidare att den inte kan

bytas mot varor eller kontanter, dessutom att den kan följas upp genom

återrapportering till arbetsgivaren. Den personliga informationen kan vara

förtryckt eller på annat sätt angiven av arbetsgivaren. Det ska också

finnas plats för den anställde att kvittera med sin namnteckning.

Förmånen är skattefri om den riktar sig till och är tillgänglig för arbetsgivarens

hela personal, således även t ex tillfälligt anställda. Förmånen


praktikan

33

Skatteregler

Uppdaterat 2012-03-01

blir skattepliktig, om den utformas på ett sådant sätt att den begränsar sig

till en liten grupp anställda,. Skattefriheten omfattar motion eller annan

friskvård av mindre värde och enklare slag, som t. ex gymnastik,

styrketräning, bordtennis, tennis samt vanliga lagidrotter. Det kan även

gälla kostrådgivning, information om stresshantering och s.k. kontorsmassage.

I begreppet kontorsmassage ryms olika behandlingar som är

avstressande, eller som syftar till att förebygga och motverka ömhet och

stelhet i exempelvis axlar, armar, nacke eller rygg som kan uppkomma i

samband med ensidigt arbete. Kostnad för exklusiva sporter eller sporter

som inte innebär motion i betydelsen fysisk träning omfattas inte av

skattefriheten. Inte heller sporter som kräver dyrbarare anläggningar,

redskap och kringutrustning som t.ex. golf, segling, ridning och

utförsåkning på skidor. Förmån av idrottsredskap av mindre värde och

enklare slag är skattefri, medan förmån av dyrbarare utrustning samt

entréavgifter, medlemsavgifter och liknande är skattepliktig.

Fri utbildning. Om utbildningen är väsentlig för arbetet kan den i vissa

fall vara skattefri för den anställde enligt bestämmelsen om förmån av

begränsat värde. Om utbildningen däremot inte har samband med

verksamheten eller där sambandet med verksamheten är svagt kan

förmånsbeskattning bli aktuell. Utbildning som arbetsgivaren bekostar

och som betingas av verksamheten är skattefri då den jämställs med

fullgörande av tjänst. Det avgörande för skattefriheten är nyttan av

utbildningen i företaget och inte kostnadens storlek, var

utbildningen genomförs eller om den sker på fritiden. Se även

Skatteverkets ställningstagande 2011-04-12, dnr 131 55196-11/111.

För den anställde räknas deltagandet i utbildningen som utförande

av arbete.

Utbildning vid omstrukturering m m. Om en anställd är eller riskerar att

bli arbetslös på grund av omstrukturering, personalavveckling eller

liknande i arbetsgivarens verksamhet, ska förmån som avser utbildning

eller annan åtgärd som är av väsentlig betydelse för att den anställde ska

kunna fortsätta att förvärvsarbeta inte tas upp som inkomst. Med övriga

åtgärder avses insatser som syftar till att hjälpa den anställde att få ett

nytt arbete eller att i övrigt bistå den anställde på ett personligt plan i

samband med att en uppsägning kan bli aktuell Den skattefria förmånen

omfattar kurskostnader, kurslitteratur, arvoden till föredragshållare m. m.

men däremot inte lön eller ersättning för ökade levnadskostnader. En

första förutsättning för skattefrihet är att arbetsgivaren har vidtagit en

åtgärd i syfte att minska personalen eller att omplacera anställda. En

andra förutsättning är att åtgärden ska vara av väsentlig betydelse för att

den anställde ska kunna fortsätta att arbeta. Den åtgärd som vidtas ska på

ett påtagligt sätt öka den anställdes möjligheter på arbetsmarknaden i den

situation som råder på arbetsmarknaden när förmånen mottas.

Uppgifter om förmåner som enligt gällande regler är skattefria behöver

inte lämnas på kontrolluppgift. Det bör dock observeras att om

förutsättningarna för skattefrihet för en sådan förmån inte är uppfyllda, är

förmånen i regel skattepliktig i sin helhet. Utgivaren av förmånen är i

detta fall skyldig att lämna uppgift om förmånen på kontrolluppgift.


praktikan

6.3 Skattepliktiga förmåner

34

Skatteregler

Uppdaterat 2012-03-01

Som exempel på skattepliktiga förmåner kan bland annat nämnas följande:

Hyresfri bostad

Fritt garage

Fri parkeringsplats eller garageplats vid arbetsplatsen

Fri elström

Fritt bränsle

Fri kost, ett eller flera mål om dagen

Fri offentligt finansierad hälso- och sjukvård samt tandvård och fria

läkemedel

Fri telefon/mobiltelefon

Fri TV-avgift

Fri datorutrustning för privat bruk

Fri bil och fritt drivmedel

Fri tidning/tidskrift

Fri semesterbostad i Sverige eller utlandet

Fri semesterresa inom Sverige eller till utlandet

Fria resor genom månads- eller årskort

Räntefritt eller räntebilligt lån

Förmån som erhållits genom kupong

Skattepliktiga förmåner ska värderas till marknadsvärdet, d v s till vad det

skulle kosta mottagaren att själv skaffa sig något motsvarande. För vissa

förmåner finns schabloner för värderingen.

Även om den anställde betalar en viss ersättning till arbetsgivaren för att få

åtnjuta förmånen så är resterande del upp till marknadsvärdet eller

schablonbeloppet skattepliktigt.

– Hyresfri bostad. För hyresfri bostad som inte används som semesterbostad/fritidshus,

bör skattepliktigt belopp utgöras av marknadshyran för

motsvarande lägenhet/villa på orten. Om tillfälle saknas till sådan

jämförelse värderas förmånen efter annan lämplig grund. (Vid beräkning av

skatteavdrag och arbetsgivaravgifter samt vid lämnande av kontrolluppgift,

beräknas dock värdet i allmänhet enligt schablon, se respektive avsnitt 12.1,

12.3 och 12.4 nedan). Bostadens storlek, ålder, standard, utrustning, läge

m.m. är av betydelse vid beräkning av bostadsförmånen.

Permanentbostäder som inte används som förmånshavarens huvudsakliga

bostad utan har upplåtits i samband med tillfälligt arbete, som inte är att

anse som tjänsteresa, eller i samband med dubbel bosättning bör värderas

till ortens pris med iakttagande av eventuella inskränkningar i dispositions-


praktikan

35

Skatteregler

Uppdaterat 2012-03-01

rätten. Denna värdering kan vara tillämplig vid vikariats- eller vakanstjänst

på annan ort än hemorten.

Förmån av bostad i hyreshus ska i första hand beräknas till kvadratmeterpriset

för boyta i uthyrda, likvärdiga lägenheter i samma fastighet. Om detta

värde inte avspeglar marknadshyran på orten för likvärdiga lägenheter,

beräknas värdet med ledning av andra likvärdiga hyreslägenheter på orten.

Vid denna beräkning ger de allmännyttiga bostadsföretagens hyresnivåer

ledning. Varje år tar Skatteverket fram en skrivelse, "Värdering av

bostadsförmån", att användas vid inkomsttaxeringen. Skrivelsen innehåller

tabeller som anger hyresnivåer för lägenheter i flerfamiljshus inom olika

områden i landet. Tabellerna avser en lägenhet av normal storlek och är

indelade i åldersintervaller. Nämnda tabeller är avsedda att användas i de

fall det inte finns någon annan möjlighet att bestämma bostadsförmånen. En

individuell prövning av förhållandena i det enskilda fallet måste dock alltid

ske. Om den som utger förmånen i sin tur hyr bostaden får i normalfallet

denna hyra anses utgöra marknadshyran.

För praktikanter, lärlingar och liknande får bostadsförmån, kostförmån

eller liknande förmån justeras till skäligt belopp om han/hon inte får någon

annan kontant ersättning eller bara obetydlig sådan ersättning. Med

obetydlig ersättning menas en kontantersättning som närmast har karaktär

av fickpengar.

För bostäder i småhus (villor), saknas ofta en fungerande hyresmarknad.

Hyresbeloppen för bostäder i hyreshus torde inte alltid ge ett rättvist värde.

Hyresvärdet bör höjas om bostadens standard, utrustning etc. är klart högre

än vad som är normalt i de flerfamiljshus vars hyresnivå ligger till grund för

värderingen av bostadsförmånen. Taxeringsvärdet och de standardpoäng

som åsatts vid fastighetstaxeringen kan ge viss vägledning om bostadens

standard/utrustning och läge. För bostad som är belägen i kyrkfastighet eller

i anslutning till annan verksamhetslokal kan hyresvärdet påverkas av olika

störande moment, t.ex. starkt ljud.

– Fritt garage värderas till marknadsvärdet.

– Fri parkeringsplats eller garageplats vid arbetsplatsen som

arbetsgivaren tillhandahåller för den anställdes privata bil är ofta en

skattepliktig förmån, oavsett om den anställde har en egen parkeringsplats

eller endast kan få en plats i mån av tillgång. Anställda som inte har

en egen plats, men som får stå där det finns plats, blir bara beskattade för

förmånsvärdet de dagar när de parkerar bilen där.

Skatteplikt uppkommer i de fall då alternativa parkeringsplatser i

närheten av arbetsplatsen är avgiftsbelagda. Förmånen värderas till

marknadsvärdet, d v s vad det hade kostat den anställde att själv betala

för att hyra en parkeringsplats eller garageplats i närheten av arbetsplatsen.

Om parkering på likvärdiga parkeringsplatser i närheten är gratis

uppkommer normalt ingen skattepliktig parkeringsförmån.

För den som har förmånsbil tillkommer ingen extra beskattning av fri

parkering vid arbetsplatsen, eftersom förmånen redan är inräknad i

bilförmånsvärdet.


praktikan

36

Skatteregler

Uppdaterat 2012-03-01

I den mån parkeringen vid arbetsplatsen beror på att den anställde

använder sin privata bil för tjänsteresor ska förmånsvärdet reduceras.

Om bilen används i tjänsten under minst 160 dagar under året och då

körs minst 300 mil ska den anställde inte beskattas för parkerings- eller

garageplats. För den som kör färre dagar men minst 60 i tjänsten och då

kör minst 300 mil, ska förmån av fri parkering tas upp för det antal dagar

som bilen inte använts i tjänsten. Parkeringsförmånen ska redovisas i

särskild ruta på kontrolluppgiften och finnas med i underlaget för

skatteavdrag och arbetsgivaravgift i arbetsgivardeklarationen. För

korrekta uppgifter är det därför viktigt att det förs löpande noteringar om

i vilken omfattning respektive anställd har utnyttjat förmånen. Av

reseräkningar bör normalt framgå i vilken omfattning (antal dagar och

mil) den anställde kör med privatbil i tjänsten. Anledningen till att

parkerings-förmånerna uppmärksammas mer än tidigare är att

beskattningen ska uppmuntra till ökad samåkning och användning av

kollektivtrafik för arbetsresorna.

– Fri elström i bostaden tas upp till verklig kostnad baserad på förbrukning

enligt elmätare. Om det är samma elmätare för t. ex. församlingslokal och

pastors- eller vaktmästarbostad, får värdet av den privata elförbrukningen

uppskattas med utgångspunkt från den totala elförbrukningen, förekomsten

av energikrävande elektriska inventarier etc.

– Fritt bränsle, såsom olja etc. till anställds privata villa värderas till verklig

kostnad.

– Fri kost, ett eller flera mål om dagen, värderas under vissa förutsättningar

schablonmässigt. Under 2012 värderas förmån av fri lunch eller middag till

80 kr per måltid. Helt fri kost, omfattande minst tre måltider, värderas till

200 kr per dag. Fri frukost värderas till 40 kr. Genomsnittspriset 80 kr

representerar en lunch/middag av normal beskaffenhet, dvs. en måltid av

dagens-rätt-karaktär, med beaktande av olika måltidsalternativ, d.v.s. såväl

med som utan måltidstillbehör såsom smör, bröd, sallad, dryck. En normal

lunch får anses tillhandahållen så snart en lagad rätt ingår i den anställdes

måltid. Med lagad rätt avses en beredd och tillredd varm eller kall maträtt.

Om det finns synnerliga skäl kan de nämnda förmånsvärdena justeras, uppåt

eller nedåt.

Om den anställde av sin nettolön betalar ett belopp motsvarande det skattepliktiga

förmånsvärdet enligt anvisningarna uppkommer inte någon skattepliktig

förmån. Om ett lägre belopp betalas beskattas mellanskillnaden. Fri

kost är en skattepliktig förmån, oavsett om den tillhandahålls fortlöpande

eller endast vid särskilda tillfällen såsom under tjänsteresa/förrättning,

tjänstgöring på annan ort, kurser/konferenser, studieresor och liknande.

Förmån av fri kost är skattepliktig även om den erhållits utomlands. I likhet

med andra förmåner är kostförmån skattepliktig oavsett om det är

arbetsgivaren eller någon annan som utger förmånen. En förutsättning är att

förmånen kan anses ha sin grund i anställningen.

Fri kost som åtnjuts på allmänna transportmedel vid tjänsteresa är skattefri

om kosten obligatoriskt ingår i resans pris. Förutsättningen är således att

färdbiljett inte kan köpas exklusive måltid till ett lägre pris. Fri frukost som

åtnjuts på hotell och liknande är skattefri om den erhålls i samband med


praktikan

37

Skatteregler

Uppdaterat 2012-03-01

övernattning på hotellet och det är fråga om tjänsteresa. Villkoret är dessutom

att rummet inte kan erhållas till ett lägre pris utan frukost.

Fri måltid i samband med representation (extern eller intern) och liknande

är inte skattepliktig. Med intern representation avses i detta sammanhang

sådant som personalfester och informationsmöten med personalen, interna

kurser och planeringsträffar. En förutsättning är att det är fråga om i

huvudsak interna möten, att sammankomsten har en varaktighet på högst en

vecka, att det inte är fråga om möten som regelbundet hålls med kort mellanrum

(var eller varannan vecka) samt att det är gemensamma måltidsarrangemang.

Beträffande extern representation, se avsnitt 5.

– Fri offentligt finansierad hälso- och sjukvård är skattepliktig. Förmån av

fria läkemedel (med undantag av fria läkemedel vid vård utomlands) och fri

tandvård är, oavsett hur den finansieras, en skattepliktig förmån. Då

arbetsgivaren har lämnat ersättning till en anställd ska således ersättningen

beskattas. De utgifter som avses är den anställdes kontanta utlägg för

patientavgifter, vårdavgifter samt läkemedelskostnader oavsett om den

anställde fått ersättningen direkt från arbetsgivaren eller genom en

försäkring som arbetsgivaren tecknat

– Fri telefon/mobiltelefon för privat bruk värderas till verklig kostnad

enligt telefonräkning, med reducering för specificerade tjänstesamtal som

ringts från den privata telefonen. Även när arbetsgivare tillhandahåller

anställda mobiltelefon för att användas i arbetet, medför privat användning

av telefonen en skattepliktig förmån i den mån privatsamtalen kan särskiljas

genom prefix.

Numera förekommer att arbetsgivaren har ett abonnemang med fast avgift

utan samtalsdebitering, där ingen merkostnad uppkommer för arbetsgivaren

för eventuella privatsamtal. Under förutsättning att det saknas möjlighet att

särskilja privatsamtalen uppkommer ingen skattepliktig förmån för den

anställde i sådana fall.

– Fri TV-avgift. Förmån av fria TV-avgifter, såväl den vanliga svenska TVavgiften

som avgifter för olika kabelanslutningar (kabel-TV) eller TV-paket

värderas till verklig kostnad.

– Fri dator för privat bruk. Om arbetsgivaren betalar en anställds privata

användning av en persondator kan förmånen vara skattefri om persondatorn

uppfyller förutsättningarna för att vara ett arbetsredskap (se avsnittet

Arbetsredskap, sidan 31). Det får då inte vara fråga om en lånedator eller

hem-pc. I vissa fall är det svårt att skilja värdet av en förmån från nyttan i

anställningen. Så kan det t.ex. vara om en anställd använder sin

arbetsgivares persondator privat och den samtidigt har bedömts ha väsentlig

betydelse för att den anställde ska kunna utföra sina arbetsuppgifter.

Om inte förutsättningarna för att vara ett arbetsredskap är uppfyllda är

förmånen av fri lånedator/hem-pc skattepliktig och ska värderas till

marknadsvärde, dvs. vad det kostar den anställde att själv hyra motsvarande

dator inklusive support och liknande. De tidigare förmånliga skattereglerna

när arbetsgivaren köpte datorer och lånade ut dem till anställda för privat

bruk finns inte längre. Om anställningen upphör under låneperioden kan

datorutrustningen återlämnas till arbetsgivaren eller köpas ut till det


praktikan

38

Skatteregler

Uppdaterat 2012-03-01

marknadspris som gäller vid utköpet. Motsvarande gäller vid låneperiodens

slut.

– Fri bil och fritt drivmedel värderas efter schablonmässiga grunder

beroende på bilmärke, årsmodell m.m. För reglerna härom hänvisas till

Skatteverkets webbplats www.skatteverket.se. Där finns samlad

information om bl.a. bilförmånsberäkning, miljöbilar, avräkningsordning

och drivmedelsförmån.

– Fri tidning/tidskrift är normalt att anse som en skattepliktig förmån när

tidningen eller tidskriften sänds till mottagarens bostadsadress.

Tidningen/tidskriften är dock skattefri om förmånen är av begränsat värde

för den anställde, men tidningen/tidskriften har en väsentlig betydelse för

utförandet av den anställdes arbetsuppgifter och det är svårt att särskilja

förmånen från nyttan i anställningen (se under Arbetsredskap, sidan 31).

Förmån av fri dagstidning av nyhets- eller allmänpolitisk karaktär och som

delas ut i bostaden anses normalt inte ha ett sådant begränsat värde att

skattefrihet föreligger.

– Fri semesterbostad i Sverige eller i utlandet värderas till marknadsvärdet,

dvs. till hyrespriset på orten för den aktuella säsongen. På semesterorter

finns normalt inga svårigheter att avgöra vad som är marknadsvärdet.

På sådana orter ska det verkliga hyrespriset för den aktuella tidpunkten på

året användas. Sådana priser kan avse uthyrning direkt av turistföretag,

enskilda stugägare eller via stugförmedling. Om hyresmarknad saknas eller

om det är svårt att beräkna ett hyrespris med utgångspunkt i marknadsvärdet,

får förmånen värderas till i Skatteverkets allmänna råd (SKV M

2011:25) angivna belopp. De är avsedda att användas endast undantagsvis

när en marknadsvärdering inte är möjlig.

För förmåner under 2012 i Sverige anges följande belopp: Fjällstuga eller

lägenhet under jul, nyår samt tiden februari-april värderas till 3 500

kr/vecka och under resten av året till 1 500 kr/vecka. Sommarstuga eller

lägenhet under tiden mitten av juni till mitten av augusti värderas till 3 500

kr/vecka och under resten av året till 1 500 kr/vecka. För förmån i utlandet

anges beloppet 3 500 kr/vecka under hela 2012.

– Fri semesterresa inom Sverige eller till utlandet värderas med ledning av

marknadsvärdet, vilket i regel kan anses motsvara det pris utgivaren betalat

för resan. Även om någon annan än arbetsgivaren har lämnat förmånen är

den ändå skattepliktig under förutsättning att resan erhållits på grund av att

mottagaren innehar viss tjänst.

– Fria resor genom månads- eller årskort. En anställd tilldelas ibland av

arbetsgivaren ett årskort eller månadskort att användas för buss-, tåg- eller

flygresor såväl i tjänsten som för privat bruk. Används kortet inte till någon

del för privata resor föreligger ingen skattepliktig förmån. Det är viktigt att

arbetsgivaren och den anställde i förväg och helst skriftligt avtalar om

kortet även ska få användas för privata resor. Detta är extra viktigt om den

anställde inte har för avsikt att använda kortet privat överhuvudtaget. Man

bör här tänka på att resor till och från arbetet liksom hemresor på helgerna

normalt inte är tjänsteresor utan privata resor, även om den anställde kan ha

avdragsrätt för dem i sin deklaration.


praktikan

39

Skatteregler

Uppdaterat 2012-03-01

Om den anställde tillåts använda kortet för privata resor uppkommer en

skattepliktig förmån. Förmånen värderas till kortets marknadsvärde om den

anställde kan antas använda kortet regelbundet till exempel för resor till och

från arbetet eller hemresor vid helgerna. Samma gäller om den anställde

inte fört några noteringar om sina privata resor. Om den anställde kan göra

troligt att endast ett fåtal privata resor gjorts med kortet får förmånsvärdet

begränsas till marknadsvärdet av dessa enskilda resor. Den anställde måste

då vara beredd att löpande redovisa vilka privatresor som företagits så att

arbetsgivaren kan beräkna förmånsvärdet månad för månad. Lokala och

regionala kort som bekostas av arbetsgivaren får antas vara avsedda för

privat bruk, även om de också används för tjänsteresor på arbetsorten. Den

anställde bör i sådana fall förmånsbeskattas för hela kortvärdet. Endast om

kort av denna typ förvaras på arbetsplatsen för att endast användas av

personalen vid tjänsteärenden undviks förmånsbeskattning.

– Förmån av räntefritt eller lågförräntat lån behandlas som lön. Det kan

gälla helt räntefritt lån eller lån där räntan understiger marknadsräntan för

motsvarande typ av lån. Lån från annan än arbetsgivaren jämställs med lån

från arbetsgivaren om denne har förmedlat lånet. För att avgöra om en

förmån som utgår på grund av tjänsten föreligger ska en jämförelse göras

mellan de marknadsmässiga villkor för kreditgivning som gällde vid lånetillfället

och de för den anställde avtalade lånevillkoren. Om villkoren därefter

ändras, anses ett nytt avtal ha ingåtts, vilket innebär att en ny bedömning får

göras i förmånsfrågan. Det finns två olika värderingsregler beroende på

vilket slags lån det är fråga om. Det förmånsbelopp som beskattas under

inkomst av tjänst får dras av som räntekostnad under inkomst av kapital.

För lån med fast ränta, räntefritt lån eller lån med rörlig ränta där räntan

ska utgå i fast förhållande till marknadsräntan, beräknas förmånsvärdet

till skillnaden mellan statslåneräntan vid lånetillfället med tillägg av en procentenhet

och den vid samma tidpunkt avtalade räntesatsen. Det beräknade

förmånsvärdet gäller i detta fall under hela den tid som lånet löper med

oförändrade villkor. Med lån med fast ränta avses sådana lån som löper med

en på förhand bestämd ränta under hela lånetiden eller lånets villkorstid. Hit

hör även räntefria lån. Till denna grupp av lån räknas även lån där räntan är

bestämd i en fast relation till marknadsräntan, t ex ett låneavtal där räntan

under en viss bestämd period ska utgå efter en räntesats som vid varje

tillfälle ligger en procent under marknadsräntan för den typ av lån som det är

fråga om.

För lån med rörlig ränta beräknas förmånsvärdet till skillnaden mellan

statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret med

tillägg av en procentenhet och den avtalade räntesatsen för beskattningsåret.

För att beakta eventuella ränteförändringar efter ovannämnda datum har

denna huvudregel kompletterats med följande jämkningsregel: Har

statslåneräntan vid utgången av maj under beskattningsåret ändrats, uppåt eller

nedåt, med minst två procentenheter i förhållande till dess storlek vid

utgången av november året före beskattningsåret ska förmånsvärdet för tiden

juli - december under beskattningsåret beräknas till skillnaden mellan

statslåneräntan vid utgången av maj beskattningsåret med tillägg av en

procentenhet och den avtalade räntesatsen.


praktikan

7 Gåvor

40

Skatteregler

Uppdaterat 2012-03-01

Vid utgången av november 2011 var statslåneräntan 1,65 %. För

beskattningsåret 2012 (hela eller del av, beroende på konsekvenser av

jämkningsregeln ovan) ska förmånens värde således beräknas till skillnaden

mellan 2,65 % och den avtalade räntan. Beträffande värdering av förmånligt

lån i utländsk valuta gäller särskilda regler. Dessa återfinns i

”Skatteverkets information om vissa förmåner…” (SKV M 2011:25).

Då en anställd fått ett räntefritt eller s.k. lågförräntat lån ska arbetsgivaren

redovisa detta på en särskild kontrolluppgift, KU25. Den ska innehålla

uppgift om betald ränta inklusive eventuell ränteförmån. Ränteförmånen ska

också redovisas under skattepliktiga förmåner på den vanliga kontrolluppgiften,

KU10. Se närmare upplysningar i Skatteverkets information

”Kontrolluppgifter - ränta utdelning m m” (SKV 373).

Ett belopp motsvarande ränteförmånens värde ska anses som betald

ränteutgift hos den som erhållit förmånen. Det innebär att det belopp som

beskattas samt faktiskt betald ränta är avdragsgilla kostnader i inkomstslaget

kapital. Avdragsrätten uppkommer för det år då skatteplikten inträder.

– Förmåner som tillhandahålls genom kupong eller något motsvarande

betalningssystem utanför arbetsgivarens arbetsplatser räknas inte som

personalvårdsförmåner. De är därmed skattepliktiga. Med kuponger avses i

detta sammanhang värdekuponger eller liknande betalningssystem som

mera allmänt kan användas för betalning av vara eller tjänst eller som i

övrigt utnyttjas på ett sätt som i realiteten bestäms av den anställde.

Förmånen ska värderas till det belopp som anges på kupongen. Om något

värde inte anges, värderas förmånen till det belopp som motsvarar

arbetsgivarens kostnad inklusive mervärdesskatt. Undantag från skatteplikt

görs för sådana s.k. friskvårdscheckar och friskvårdskuponger som fungerar

som bevis för rätt till tillträde till en motionsanläggning, se avsnittet Motion

eller annan friskvård, sidan 32 ovan.

Närmare upplysningar om beskattning och redovisning av förmåner

lämnas i ”Skatteverkets information om vissa förmåner att tillämpas vid

beräkning av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter m.m. för

beskattningsåret 2012” (SKV M 2011:25), som återfinns på Skatteverkets

webbplats www.skatteverket.se.

Om tveksamhet råder huruvida en förmån är skattepliktig eller inte, bör

upplysningar inhämtas hos Skatteverket.

Benefika gåvor är sådana där gåvotagaren inte behöver prestera något för att

tillägna sig gåvan. Dessa gåvor utgör inte skattepliktig inkomst.

En gåva som inte är benefik, utan utgör ersättning för av gåvotagaren utfört

arbete eller tjänst, kallas remuneratorisk gåva. Sådan gåva utgör skattepliktig

inkomst oavsett i vilken form den utgått. Lön eller arvode kan inte

undantas från beskattning genom att benämnas gåva.

När det är fråga om ett tjänsteförhållande kan man endast i undantagsfall

tänka sig skattefria eller benefika gåvor från arbetsgivare till arbetstagare. I

princip allt som arbetstagaren erhåller från sin arbetsgivare, kontant eller i


praktikan

41

Skatteregler

Uppdaterat 2012-03-01

annan form, utgör skattepliktig inkomst av tjänst. En gåva från

arbetsgivare bör därför värderas med utgångspunkt från vad det skulle

kostat mottagaren att för pengar skaffa sig motsvarande.

En remuneratorisk gåva beskattas oavsett om det är arbetsgivaren,

uppdragsgivaren eller annan person som är utgivare av gåvan. Enligt Skatteverkets

information om beskattning av förmåner kan undantag från nämnda

regel göras beträffande julgåva och minnesgåva som inte utgått i kontanter.

Med kontanter likställs check, postväxel och liknande. Ett presentkort som

inte kan bytas mot pengar är en skattefri gåva om reglerna för julgåva

respektive minnesgåva är uppfyllda. Se avsnitten om Julgåva respektive

Minnesgåva, sidan 30 ovan.

Kollekt eller andra kontanta gåvor från församlingen/föreningen – dvs.

insamlingar som är organiserade eller understödda av församlingens/föreningens

ledning - till anställda, utgör skattepliktig inkomst för mottagaren,

eftersom anställningsförhållande föreligger. Exempel på sådana gåvor kan

vara kontanta julgåvor, avskedsgåvor etc.

För gåvor i form av resor hänvisas till avsnitt 6 Förmåner.

Beträffande studieresor hänvisas till avsnitt 10 Kurser, studieresor.

Om erhållen gåva kan utbytas i pengar, bör som skattepliktigt värde anses

det belopp som kan erhållas i kontant ersättning.

Gåvor, som enligt vad ovan sagts är skattepliktiga, ska upptas på kontrolluppgift

som kontant bruttolön. Om tveksamhet råder huruvida en gåva är

skattepliktig bör upplysning inhämtas från Skatteverket. Den anställde bör

vid tveksamhet informera om gåvan på utrymmet för övriga upplysningar i

deklarationsblanketten. Se även avsnitt 12.3.

8 Flyttningsersättning

Flyttningsersättning till den som flyttat på grund av byte av verksamhetsort

är inte skattepliktig för mottagaren om ersättningen betalas av allmänna

medel eller av arbetsgivaren. Det saknar betydelse för skattefriheten om

ersättningen betalas ut av den nya eller gamla arbetsgivaren. Sambandet

mellan flytten och en pågående anställning är alltid tydligt om den nya

arbetsgivaren betalar flyttningsersättningen. Om det är den gamla

arbetsgivaren som betalar ersättningen bör det ställas högre krav på

arbetsgivaren respektive den anställde att påvisa sambandet mellan

flytten och en ny anställning. Ett krav för skattefriheten är dock alltid

att flyttningen sker direkt på grund av arbetet.

Som flyttningskostnad räknas kostnader för emballering, packning, transport

och uppackning av den anställdes och hans familjs bohag och övrigt lösöre,

samt transport av den anställde och hans familj från den gamla till den nya

bostadsorten. Vid transport med egen bil kan ersättning utbetalas skattefritt

med samma belopp per mil som gäller för resa mellan bostad och

arbetsplats, se avsnitt 4.2 ovan.


praktikan

42

Skatteregler

Uppdaterat 2012-03-01

Den som inte erhåller flyttningsersättning medges i regel inte avdrag för

flyttningskostnader i sin deklaration. Endast i vissa fall, vid beordrad eller

tvingande flyttning, kan avdrag medges.

9 Arbetsrum i egen bostad

Är arbetsrummet inrymt i bostaden är skattepraxis ytterst restriktiv beträffande

avdrag. Förutom betryggande utredning att rummet använts enbart för

arbetet krävs då vanligen också att bostaden är större än den, som den

skattskyldige skulle ha haft om tvånget att själv hålla arbetsrum inte hade

förelegat. Den omständigheten att vissa arbeten utförs i hemmet är enligt

praxis inte skäl nog för avdrag, detta även om hemarbetet medför intrång

eller andra olägenheter i bostaden.

För att avdrag ska medges krävs att det finns ett klart behov av arbetsrum i

bostaden och därutöver en verklig merkostnad för detta. Dessutom krävs att

arbetsrummet med hänsyn till läge och utrustning inte får anses ingå i övriga

bostadsutrymmen. När det gäller avgränsningen till övriga bostadsutrymmen

har regeringsrätten klart uttalat att avdrag inte medges om arbetsrummet inte

har så utpräglad karaktär av arbetslokal, att det dessutom kan betraktas som

bostadsrum. Det bör t ex inte finnas en säng i arbetsrummet.

Avdrag medges således endast när det kunnat konstateras ett behov av

arbetsrum, som i princip inte kan anses ingå i bostadsutrymme, och då med

belopp som motsvarar de faktiska merkostnaderna i form av elström,

uppvärmning, städning etc. Avdrag medges således inte för "intrång i

bostad" eller för beräknad hyreskostnad. För arbetsrum i hyreslägenhet, kan

dock viss del av hyran vara avdragsgill. Avdrag görs under inkomst av

tjänst. När det gäller arbetsrum i egen villafastighet ska beaktas att

räntekostnader hänförliga till fastigheten inte till någon del får medräknas

vid beräkning av merkostnaderna. Räntekostnaderna är i sin helhet

avdragsgilla i inkomstslaget Kapital.

Om församlingen/föreningen betalar hyra för arbetsrum/kontor beläget i

den anställdes bostad ska denna hyresersättning i vissa fall deklareras under

inkomst av kapital hos den anställde.

Detta gäller under förutsättning att

– arbetsgivaren har ett klart behov av att hyra rummet,

– hyresersättningen inte överstiger marknadsmässig hyra och

– hyresavtal finns upprättat.

Utbetald ersättning ska inte vara med i underlaget för arbetsgivaravgifter hos

församlingen/föreningen. Den anställde medges skäligt avdrag för den

faktiska merkostnad som hyresupplåtelsen innebär.

Om utbetald hyresersättning är högre än marknadsmässig hyra ska det

överskjutande beloppet redovisas som lön. Om arbetsgivaren inte kan anses

ha behov av det hyrda rummet ska hela ersättningen redovisas som lön.

Saknas det hyresavtal ska, under förutsättning att kostnaderna är

avdragsgilla för den anställde, utbetald ersättning för lokalkostnader i

tjänsten redovisas som kostnadsersättning på kontrolluppgiften.


praktikan

43

Skatteregler

Uppdaterat 2012-03-01

Då utbetald ersättning redovisas som kostnadsersättning får den anställde

göra avdrag för sina verkliga kostnader med belopp i ruta 06 i inkomstdeklarationen.

Av de kostnader som redovisas i denna ruta medges endast

avdrag med den del som överstiger 5 000 kr.

Beroende på vilka alternativ som är aktuella ska således utbetald hyresersättning

upptas på kontrolluppgift antingen som inkomst av kapital (ruta

39) eller som inkomst av tjänst (ruta11). Se avsnitt 12.3 Kontrolluppgifter.

Se även under avsnitt 5 Representationsersättningar.

10 Kurser, studieresor

Enligt gällande skatteregler medges avdrag för kostnader för intäkternas

förvärvande och bibehållande, dvs. för utgifter som är att anse som

kostnader för fullgörande av tjänsten. Avdrag medges däremot inte för

kostnader för förvärvskällans förvärvande eller dess utvidgning eller

förbättring. Av detta följer, att avdrag inte medges för kostnader för genomgång

av skolor eller universitet eller för annan utbildning, som syftar till att

kvalificera till anställning eller tjänst. Kostnader för sådan vidareutbildning

betraktas som privata levnadskostnader. För genomgång av kurs för att

kunna bibehålla en tjänst man redan innehar (fortbildning) kan kostnaden

däremot vara avdragsgill.

I de fall då genomgång av kurs eller företagande av studieresa skett på order

av arbetsgivaren och med ekonomiskt stöd från denne har det ansetts vara

fråga om fullgörande av uppdrag i tjänsten och avdrag för kostnaderna för

kursen eller studieresan har i många fall medgetts. Om kursen eller

studieresan kan anses vara av den art att avdrag för kostnader bör medges,

bör samtliga härav föranledda kostnader, som den anställde själv fått stå för,

räknas med i avdragsbeloppet i den anställdes deklaration. I avdragsbeloppet

kan således ingå kurskostnad, resekostnad, hotellkostnad, ökade

levnadskostnader samt kostnader för kurslitteratur.

En förutsättning för avdrag är att kursen eller resan ska vara av påtaglig

nytta för tjänsten, men behöver inte vara helt nödvändig. Kursen eller resan

ska kunna jämställas med fullgörande av tjänsten, vilket innebär att lön

motsvarande heltid bör utbetalas. Studierna bör uppgå till minst sex

timmar per dag. Under en vecka bör den effektiva studie- eller

konferenstiden omfatta minst 30 timmar jämnt fördelade under

veckan. Det ska dessutom finnas program eller dokumentation av kursens

innehåll. I sådana fall har det ansetts att kursen eller resan skett i

arbetsgivarens intresse. Här kan nämnas att studie- och konferensresor till

utlandet i vissa fall ansetts jämförliga med semesterresor, särskilt om

inkomsttagaren har fått ta semestertid, kompensationsledighet eller annan

fritid i anspråk för resan. Dessa resor har då beskattats som förmån.

För rena tjänsteresor inom och utom Sverige hänvisas till avsnitt 3 om

traktamenten.

Avdragsrätt för den anställde medges inte för kurser som inte har någon

anknytning till tjänsten eller där det privata intresset överväger och inte

heller för resor som avser semester eller rekreation.


praktikan

44

Skatteregler

Uppdaterat 2012-03-01

Ett litet inslag av nöje och rekreation under en studieresa behöver dock inte

innebära att resan blir skattepliktig för den anställde. Om inslaget av nöje

och rekreation är mer framträdande kan dock resan, helt eller delvis,

betraktas som en skattepliktig förmån för den anställde.

De nämnda reglerna om avdragsrätt kan ligga till grund för bedömningen av

om en kurs, studieresa eller liknande som arbetsgivaren bekostar är skattepliktig

eller ej. Om beskattning ska ske ska kostnaderna upptas som lön på

kontrolluppgift samt ligga till grund för arbetsgivaravgift och skatteavdrag.

Se även avsnitten 6 Förmåner och 7 Gåvor.

11 Stipendier

Stipendier som är avsedda för mottagarens utbildning är skattefria.

Stipendier avsedda för andra ändamål är skattefria endast om de inte utgör

ersättning för ett arbete som har utförts eller som ska utföras för utbetalarens

räkning. För skattefrihet krävs också att stipendiet inte betalas ut periodiskt,

det vill säga under mer än två år.

Det förekommer att stipendier utbetalas under sådana omständigheter att de i

själva verket utgör ersättning för lön. Gränsdragningen kan vara svår att

göra. Det som är avgörande är stipendiets karaktär och omständigheterna vid

utbetalningen. Skattskyldigheten för ett stipendium är, oavsett hur detta

benämns, direkt avhängigt av dess syfte. Om krav på motprestation

föreligger är det skattepliktigt, medan det är skattefritt om det föreligger

gåvoavsikt. Ett stipendium som utgått från arbetsgivare eller förutsätter

någon form av motprestation är därmed i princip alltid skattepliktigt.

Vissa stipendier kan vara avsedda för ett visst ändamål. Ett exempel på detta

är resestipendier, som, förutsatt att de inte utgått på grund av tjänst eller att

det finns krav på motprestation, inte är skattepliktiga. Om någon erhåller ett

stipendium för att gå en kurs torde det dock vara tillräckligt att han går

kursen och att utbetalaren längre fram i tiden förväntas få nytta av detta för

att stipendiet ska bli skattepliktigt.

12 Den allmännyttiga föreningen som arbetsgivare

Den som har anställda eller som betalar ut ersättning för arbete till en fysisk

eller juridisk person som saknar godkännande för F-skatt ska vara

registrerad som arbetsgivare hos Skatteverket.

Även om en allmännyttig förening i vissa fall är befriad från att betala skatt,

gäller därmed vanliga regler för föreningens skyldigheter som arbets- och

uppdragsgivare. Allmännyttiga föreningar är därför skyldiga att

göra skatteavdrag vid utbetalning av ersättning för arbete

betala arbetsgivaravgifter

lämna arbetsgivardeklarationer (redovisa skatt och avgifter)

lämna kontrolluppgifter.


praktikan

12.1 Arbetsgivaravgift

45

Skatteregler

Uppdaterat 2012-03-01

Den som betalar ut ersättning för arbete i Sverige till en fysisk person

(svensk eller utländsk medborgare) ska betala arbetsgivaravgifter på

beloppet, om inte mottagaren ska betala egenavgifter eller ersättningen är

helt undantagen från socialavgifter. Om mottagaren av ersättningen är

formellt anställd eller inte i förhållande till utbetalaren har ingen betydelse.

Med ersättning för arbete avses både kontant lön och andra skattepliktiga

förmåner. Normalt gäller skyldighet att betala arbetsgivaravgifter på

ersättning till fysiska personer som har A-skatt eller som inte visat sitt

beslut om preliminär A-skatt eller ett styrkt godkännande för F-skatt,

eller som har F-skatt med villkor och som inte skriftligen har åberopat

godkännande av F-skatt. Vid utbetalning till juridisk person ska

arbetsgivaravgift däremot inte betalas.

Arbetsgivaravgift ska inte betalas om ersättningen till en och samma

betalningsmottagare under ett år är mindre än 1 000 kr.

På ersättning till personer som är födda 1937 eller tidigare betalar

arbetsgivaren från och med 2008 inte längre några avgifter. För alla oavsett

ålder har dessutom den särskilda löneskatten (SLF) avskaffats på löner och

andra ersättningar för arbete.

För år 2012 gäller följande: För personer som är födda 1938-1946

betalar arbetsgivaren endast ålderspensionsavgift som är 10,21 %. För

personer som är födda 1947-1985 är arbetsgivaravgiften 31,42 %. För

personer som är födda 1986 och senare (personer som vid årets ingång

inte fyllt 26 år) är arbetsgivaravgiften 15,49 % och består av

ålderspensionsavgift och en fjärdedel av summan av övriga avgifter.

Även utbetalda traktamentsbelopp för endagsförrättningar ska ingå i avgiftsunderlaget.

Likaså traktamenten, reseersättningar och andra kostnadsersättningar

som överstiger de belopp som medges som avdrag vid

inkomsttaxeringen. De överstigande beloppen betraktas som lön.

En gemensam blankett, arbetsgivardeklaration, används för att redovisa

både arbetsgivaravgift och preliminär A-skatt. Cirka en månad innan det är

dags att deklarera utsänds förtryckta blanketter till alla som är upptagna i

Skatteverkets arbetsgivarregister. Arbetsgivardeklarationen ska lämnas på

den originalblankett som Skatteverket skickar ut eller med Skatteverkets etjänst,

via Internet. På www.skatteverket.se under Arbetsgivardeklaration

finns information om hur man lämnar elektronisk arbetsgivardeklaration.

Redovisning och inbetalning ska göras till Skatteverkets bankgiro

5050-1055 varje månad. Skatteverket upphör med sitt Plusgirokonto

2012-05-15. Från och med detta datum går det bara att göra

skatteinbetalningar till bankgirot.

Således ska t ex A-skatt som dragits av under augusti månad deklareras och

betalas under september tillsammans med den arbetsgivaravgift som belöper

på augusti månads löner och förmåner. Arbetsgivardeklaration ska ha

inkommit till Skatteverket senast den deklarationsdag som finns angiven

överst på deklarationsblanketten. Kommer den in därefter får arbetsgivaren

betala en förseningsavgift som är 500 kr vid enstaka försening och 1 000 kr


praktikan

46

Skatteregler

Uppdaterat 2012-03-01

vid upprepad försening. Nämnda datum är också förfallodag för betalningen.

Betalningen måste vara bokförd på Skatteverkets konto senast på

förfallodagen. Girering eller inbetalning måste därför göras i god tid

dessförinnan. Om betalningen bokförs senare än på förfallodagen får

arbetsgivaren betala kostnadsränta. Om det finns särskilda skäl, t.ex.

sjukdom eller datorfel, kan Skatteverket ge en arbetsgivare anstånd med att

lämna arbetsgivardeklaration. Ansökan om anstånd ska ha kommit in till

Skatteverket senast den dag då deklarationen skulle ha kommit in. Om

arbetsgivaren fått sådant anstånd kan Skatteverket också i vissa fall medge

anstånd med betalningen.

Redovisningen av arbetsgivaravgiften ska, förutom storleken av dessa

avgifter, även omfatta avgiftsunderlaget, dvs. avgiftspliktig kontant

bruttolön samt värdet av skattepliktiga förmåner.

För samtliga skattepliktiga förmåner med undantag för bostadsförmån (utom

semesterbostad) gäller samma värderingsregler

vid inkomsttaxeringen

vid beräkning av preliminär skatt

vid beräkning av arbetsgivaravgift och

vid fullgörandet av kontrolluppgiftsskyldigheten

Nämnda bostadsförmånsvärde kan frångås vid inkomsttaxeringen. I stället

sker där värdering till marknadspris.

Förmånsvärdena för kost och bostad (utom semesterbostad) finns angivna i

Skatteverkets information "Fakta för arbetsgivare och företag…" (SKV

463), som årligen sänds ut till arbetsgivarna. Där finns också information

om värdering av bilförmån och drivmedelsförmån. Dessa förmånsvärden

finns dessutom i skattetabellen för beräkning av preliminär A-skatt. För

övriga förmåner gäller som allmän regel att de ska värderas till marknadsvärdet,

som oftast är det pris som arbetsgivaren betalar för varan. De i

anvisningarna angivna värdena är definitiva för arbetsgivaren och kan

normalt inte jämkas av denne. Undantag finns dock i vissa fall vid t ex bil-

och kostförmån. Avgiftsunderlaget beträffande förmån av räntefritt/

räntebilligt lån utgörs av samma belopp som den ränteförmån som beskattas

hos den anställde under tjänst. Se sista delen av avsnitt 6.3.

Under förutsättning att särskild kostnadsersättning inte har utbetalats får

arbetsgivare vid redovisning av arbetsgivaravgift för vissa grupper av

arbetstagare göra kostnadsavdrag från utgiven bruttolön enligt schablon.

Denna regel gäller bl.a. för tillfälligt anlitade musiker och sångartister. För

dessa får avdrag göras med 30 % av gaget. Som gage betraktas inte

traktaments- och resekostnadsersättning. Arbetsgivaravgift betalas således

på resterande 70 %. Kostnadsavdraget redovisas i särskild ruta i

skattedeklarationen.

Det bör observeras, att ersättning som utbetalas för resor till och från arbetet

eller för hemresor för att besöka familjen ska hänföras till kontant lön (gäller

dock inte de resekostnadsbidrag, som utgår vid dagliga resor, som enligt

vissa avtal utgår till anställda inom byggbranschen).


praktikan

47

Skatteregler

Uppdaterat 2012-03-01

För vissa utlandsanställda, såsom missionärer eller liknande, gäller särskilda

regler. Se under avsnitt 12.5.3 Arbetsgivaravgift vid utlandsarbete.

Beträffande arbetsgivaravgift för utomlands bosatta personer vid arbete i

Sverige, se även avsnitt 12.6.

Särskild löneskatt på pensionskostnader (SLP) ska inte redovisas i

arbetsgivardeklarationen. Underlaget för SLP ska i stället redovisas i

församlingens/föreningens inkomstdeklaration, se avsnitt 12.2 nedan.

Den procentsats som arbetsgivaravgiften ska utgå med, framgår av den

förtryckta arbetsgivardeklarationen för respektive år samt av Skatteverkets

information ”Fakta för arbetsgivare och företag…” (SKV 463).

Som ett regionalpolitiskt stöd får ett särskilt avdrag för utvidgat

företagsstöd göras av företag och ideella föreningar vid beräkning av

arbetsgivaravgifterna då ersättning betalats ut för arbete som utförts vid ett

fast driftställe i stödområde. Stödområdet omfattar vissa kommuner i

Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands, Gävleborgs,

Dalarnas och Värmlands län. I underlaget för avdraget får inte ingå

ersättningar eller inkomster för personer som vid årets ingång fyllt 65 år.

Under 2012 får avdrag för personer födda 1947-1985 göras med 10 %

av avgiftsunderlaget och för personer födda fr.o.m. 1986 (ungdomar

som vid årets början inte har fyllt 26 år) med 5,28 %. Avdraget får

sammanlagt vara högst 7 100 kr per månad.

Bestämmelserna om det utvidgade företagsstödet gäller bl.a. inte om

arbetsgivaren är ett registrerat trossamfund. Kammarkollegiet för register

över alla enheter som har beviljats associationsformen registrerat trossamfund,

såsom alla Svenska kyrkans församlingar, kyrkliga samfälligheter,

stiften och den centrala nivån. Beträffande frikyrkorna är det i regel endast

riksnivån inom respektive samfund som utgör ett registrerat trossamfund.

De lokala församlingarna utgör i de flesta fall ideella föreningar, vilket

innebär att de allra flesta frikyrkoförsamlingar är berättigade till avdraget.

En arbetsgivare som utelämnar uppgifter eller lämnar oriktiga uppgifter

och därigenom redovisar för låg arbetsgivaravgift får betala skattetillägg.

Skattetillägg tas också ut i de fall arbetsgivaravgiften bestäms skönsmässigt

när arbetsgivardeklaration inte har lämnats. Beroende på uppgiftens art och

hur den har kunnat rättas tas skattetillägget ut med 20 %, 5 % eller 2 % av

den arbetsgivaravgift som, om den oriktiga uppgiften hade godtagits inte

skulle ha påförts eller felaktigt skulle ha tillgodoräknats.

Om skattetillägget tagits ut på grund av att deklaration inte har lämnats,

undanröjs det om deklarationen kommer in inom viss tid. Om arbetsgivaren

frivilligt rättar en oriktig uppgift ska skattetillägg inte påföras på den

arbetsgivaravgift som rättelsen avser. Detsamma gäller om det är fråga om

uppenbar felräkning eller felskrivning eller om det undandragna

skattebeloppet är obetydligt.

För fullständig information om arbetsgivaravgifter hänvisas till

Skatteverkets information "Skatteavdrag och arbetsgivaravgifter" (SKV

401), ”Moms- och arbetsgivardeklarationer”(SKV 409) samt ”Fakta för

arbetsgivare och företag…” (SKV 463).


praktikan

12.2 Personalliggare

48

Skatteregler

Uppdaterat 2012-03-01

Den som bedriver verksamhet inom restaurang- eller frisörbranschen måste

föra anteckningar i en speciell liggare över vilka personer som är

verksamma i lokalen. Beteckningen ”verksamma" i lagtexten betyder att

anteckningskravet inte bara gäller anställda, utan också alla andra som på

något sätt deltar i verksamheten. Det gäller både permanent och tillfällig

lokal. Liggaren ska föras löpande varje arbetsdag i direkt anslutning till att

det aktuella arbetspasset börjar respektive slutar.

Med restaurang avses även gatukök, kafé, personalmatsal, catering och

centralkök samt pizzabutik och liknande ställen där man kan hämta mat.

Reglerna om personalliggare gäller för alla företag inom de berörda

branscherna. Därmed omfattas även församlingar/föreningar som bedriver

serveringsverksamhet.

Personalliggaren ska innehålla:

- uppgift om rörelsens namn och personnummer/organisationsnummer

- namn, person- eller samordningsnummer på de personer som arbetar

den dagen och

- tidpunkten då respektive persons arbetspass påbörjas och avslutas.

Även oavlönade personer och inhyrd personal ska föras in i liggaren.

Personalliggaren kan föras antingen manuellt eller elektroniskt. Den liggare

som förs manuellt måste vara bunden till sin form och sidorna ska vara

förnumrerade. Anteckningarna ska göras med beständig skrift, t ex en

kulspetspenna. Datorprogrammet för den elektroniska personalliggaren

måste vara av samma typ som till exempel ett bokföringsprogram.

Programmet måste vara sådant att alla händelser loggas så att det framgår

när och av vem en ändring är gjord. Det går alltså inte att göra en egen

liggare i Excel eller något liknande program. Personalliggaren ska sparas i

två år efter utgången av beskattningsåret, som oftast är detsamma som

inkomståret eller räkenskapsåret.

Skatteverket får göra besök i verksamhetslokalen för att kontrollera

att de som är verksamma där finns antecknade i personalliggaren.

Personalliggaren ska finnas tillgänglig vid besöken. Vid besöket får

Skatteverket utföra identitetskontroll av verksamma personer.

Skatteverket får ta ut en kontrollavgift om personalliggare inte har förts. Det

samma gäller om liggaren inte är ordentligt ifylld eller inte finns tillgänglig

vid besöket. Kontrollavgiften är 10 000 kr.

För varje person som inte är upptagen i liggaren men som bedöms vara

verksam i näringsverksamheten är kontrollavgiften 2 000 kr per person.

Personalliggare (SKV 605) går att beställa via Skatteverkets webbplats eller

genom Skatteverkets servicetelefon 020-567 000 med direktval 7618. Det

går inte att ladda ner liggaren till en dator, utan Skatteverket skickar den per

post.

Mer information om personalliggare finns att hämta på Skatteverkets

webbplats www.skatteverket.se under sökord Personalliggare.


praktikan

12.3 Särskild löneskatt på pensionskostnader (SLP)

49

Skatteregler

Uppdaterat 2012-03-01

Särskild löneskatt på pensionskostnader (SLP) ska betalas på de kostnader

som arbetsgivaren har för pensionsutfästelser till sina anställda. Pensionskostnaden

i församlingar/föreningar utgörs oftast av inbetalning till

pensionsstiftelse eller köp av pensionsförsäkring.

Den sammanlagda pensionskostnaden under året utgör underlag för SLP.

Underlaget ska redovisas i församlingens/föreningens inkomstdeklaration

och fastställs vid den årliga taxeringen. Löneskatten, som utgör 24,26 % av

underlaget (2012), kommer med på slutskattebeskedet som en del av den

slutliga skatten. Denna särskilda löneskatt ska beaktas vid debitering av

preliminär skatt. Arbetsgivaren ska således inte redovisa SLP i

arbetsgivardeklarationen.

Enligt ett rättsfall från 2004 ska arbetsgivare inte betala SLP på pensionskostnader

avseende utsända utlandsarbetare (missionärer m fl) till länder,

som inte är EU/EES-länder eller konventionsländer, med en utsändningstid

på mer än ett år. Häri innefattas bl a den kategori utlandsanställda som från

2001 utestängdes från det svenska statliga pensionssystemet och för vilka

samfund/församlingar i stället tvingades teckna annan pensionsförsäkring,

vid starten benämnd TJP/SMR, som i dag finns under namnet ITP- Utland.

Rättsfallet gäller även för den vanliga tjänstepensionsförsäkringen (ITP),

varför inte heller premien för denna försäkring för dessa utlandsanställda ska

ligga som underlag för SLP.

Skyldighet att lämna självdeklaration föreligger således för församlingar/

föreningar som haft sådana pensionskostnader för vilka särskild löneskatt

ska erläggas. Den under året erlagda aktuella pensionskostnaden ska uppges

i ruta 1.3 i Inkomstdeklaration 3.

12.4 Skatteavdrag

Det är arbetstagarens/uppdragstagarens skatteform (A-skatt eller F-skatt)

som styr om skatteavdrag ska göras eller inte på ersättningar för utfört

arbete. Arbetsgivaren behöver därför aldrig vara tveksam om vad som

gäller.

A-skatt

Vid utbetalning av lön/arvode för utfört arbete till en person som har A-skatt

är arbetsgivaren/utbetalaren skyldig att göra skatteavdrag. Detta gäller

oavsett om den som erhåller ersättningen är en fysisk eller juridisk person (t

ex ett aktiebolag). Det gäller också oavsett om ersättningen för mottagaren

utgör huvudsaklig inkomst eller sidoinkomst. Om den utbetalda ersättningen

till en person är mindre än 1 000 kr behöver dock inte skatteavdrag göras.

Vid beräkning av skatteavdraget ska även skattepliktiga förmåner räknas

med. Detsamma gäller ersättningar som överstiger schablonbeloppen för

traktamenten och bilersättningar, likaså andra kostnadsersättningar där det

inte är uppenbart att ersättningen inte överstiger avdragsgillt belopp.

Då inkomsttagaren är en fysisk person och arbetsgivaren är utbetalare av

den huvudsakliga inkomsten till denne, ska skatteavdrag göras enligt

skattetabell. Är utbetalningen sidoinkomst för mottagaren ska skatteavdrag


praktikan

50

Skatteregler

Uppdaterat 2012-03-01

göras med 30 % av ersättningen. Om Skatteverket beslutat om särskild

beräkningsgrund/ändrad beräkning av skatteavdraget (jämkning), framgår

detta av en särskilt skrivelse. Sådant beslut ska av den anställde delges

arbetsgivaren/utbetalaren, och denne är skyldig att följa beslutet från och

med det avlöningstillfälle som infaller senast efter två veckor efter det att

han fått del av beslutet. På begäran av arbetstagaren ska högre skatteavdrag

göras. Ett beslut om ändrad beräkning (jämkning) gäller inte

för skatteavdrag på sidoinkomster om det inte särskilt anges i beslutet.

Huvudsaklig inkomst har man normalt hos den arbetsgivare eller utbetalare

som betalar den högsta ersättningen. All annan inkomst är sidoinkomst.

Skatteavdrag för anställd personal ska således normalt ske efter skattetabell,

medan skatteavdrag för tillfälliga arvoderingar ska göras med 30 % av

ersättningen.

Vid utbetalning av ersättning till juridiska personer med A-skatt ska

skatteavdrag göras med 30 %.

För utbetalning till person med A-skatt ska kontrolluppgift lämnas efter

årets slut.

Om en fysisk eller juridisk person åberopar ett godkännande för F-skatt när

det är uppenbart att det är fråga om anställning ska arbetsgivaren/utbetalaren

skriftligen meddela Skatteverket detta. Denne kan annars tillsammans med

betalningsmottagaren bli ansvarig för skatt och sociala avgifter på

ersättningen. I dessa fall måste även kontrolluppgift lämnas trots att

betalningsmottagaren har eller åberopar F-skatt.

Beträffande skatteavdrag i de fall en utomlands bosatt person ska betala

särskild inkomstskatt (SINK), se avsnitt 12.5.

Om uppgift om skatteform saknas

Om betalningsmottagaren inte kan visa uppgift om skatteform gäller samma

regler som om personen har A-skatt.

F-skatt

Fysiska och juridiska personer som bedriver näringsverksamhet har normalt

F-skatt. Den som har F-skatt betalar själv preliminärskatt och sociala

avgifter. Utbetalaren ska således inte dra skatt eller betala arbetsgivaravgift.

Detta gäller om mottagaren har F-skatt antingen när ersättningen för arbetet

bestäms eller när den betalas ut. Utbetalaren ska inte heller lämna

kontrolluppgift.

Den som har F-skatt kan enklast visa detta genom att uppge detta i faktura,

avtal eller liknande. Av avtalet/fakturan måste också parternas namn och

adress framgå, likaså betalningsmottagarens person-, samordnings- eller

organisationsnummer.

Både den som betalar ut ersättning och betalningsmottagaren kan få ett

registerutdrag som innehåller uppgifter om godkännande för F-skatt.

Om betalningsmottagaren signerar och daterar ett sådant utdrag, och

lämnar över handlingen, är kraven uppfyllda för att kunna godta

uppgiften om godkännande för F-skatt.


praktikan

51

Skatteregler

Uppdaterat 2012-03-01

Det går också att göra en F-skatteförfrågan (med fax-svar) hos

Skatteverkets servicetelefon, 020-567 000, direktval 8102. Det går även

att kontakta Skatteverket för att få information om vilken skatteform

som gäller i det aktuella fallet.

För person med F-skatt som utför tjänst/arbete åt församlingen/föreningen

ska således inget skatteavdrag göras och ingen arbetsgivaravgift erläggas.

Närmare upplysning om F-skatt lämnas i Skatteverkets information

"Skatteavdrag och arbetsgivaravgifter" (SKV 401).

FA-skatt

En fysisk person som har inkomst både av näringsverksamhet och

anställning kan ha F-skatt med villkor (både F- och A-skatt samtidigt,

s.k. FA-skatt). Godkännandet för F-skatt får dock aldrig användas i

anställningen, endast i näringsverksamheten. Den som har FA-skatt

måste meddela uppdragsgivaren/utbetalaren skriftligt, lämpligen i

faktura, anbudshandling eller dylikt, när han/hon använder sig av Fskatt

i ett uppdrag. Om detta inte görs är det fråga om A-skatt. När Fskatt

åberopas svarar innehavaren själv för preliminärskatt och

arbetsgivaravgift.

Det är endast fysiska personer som kan ha både F- och A-skatt. En juridisk

person kan endast ha F-skatt eller A-skatt. Skälet är att ersättning för arbete

som betalas ut till juridiska personer alltid räknas som inkomst av

näringsverksamhet.

Redovisning och inbetalning

En gemensam blankett används för att redovisa både preliminär A-skatt och

arbetsgivaravgift. Inbetalning sker till Skatteverkets bankgiro. Se avsnitt

12.1.

Kvarskatt/underskott på skattekontot

Arbetsgivare har ingen skyldighet att medverka vid inbetalning av den

anställdes kvarskatt. Det är den skattskyldige själv som ska betala in

kvarskatten. Begreppet kvarskatt har ändrats till underskott på skattekontot.

Information

För närmare information angående arbetsgivaravgift och skatteavdrag

hänvisas till Skatteverkets information "Skatteavdrag och arbetsgivaravgifter"

(SKV 401).

12.5 Kontrolluppgifter

Kontrolluppgifter ska lämnas till Skatteverket och till den skattskyldige

senast den 31 januari varje år och avse närmast föregående kalenderår.

Uppgifterna till Skatteverket kan lämnas elektroniskt. Detta kan ske genom

att skicka en fil med kontrolluppgifter via www.skatteverket.se eller genom

att skicka en diskett, cd eller annat datamedium till skatteverkets inläsningscentral.

Om kontrolluppgifterna lämnas på papper ska alltid blanketten

Sammandrag Kontrolluppgifter (SKV 2304) ifyllas och bifogas, även om


praktikan

52

Skatteregler

Uppdaterat 2012-03-01

endast en enda kontrolluppgift lämnas, om det är rättade kontrolluppgifter

som ersätter tidigare lämnade eller om det gäller nya uppgifter utöver

tidigare lämnade. Den som lämnar kontrolluppgifter elektroniskt ska inte

lämna sammandrag på papper.

Kontrolluppgift till inkomsttagaren kan lämnas på sista lönebeskedet för året

eller på eget, valfritt formulär, eller via e-post.

Uppgiften ska avse den som innehaft anställning eller uppdrag eller utfört

tillfälligt arbete.

Uppgiften ska innehålla upplysning om lön, arvode och andra ersättningar

och förmåner som är skattepliktig inkomst av tjänst, samt om avdragen

preliminärskatt. Som lön betraktas även ”traktamentsersättning” vid

tjänsteresa utan samband med övernattning (endagstraktamente). Även

utbetald kostnadsersättning till den del den överstiger fastställda schabloner

avseende bilersättning för tjänsteresor samt traktamentsersättning betraktas

som lön. Uppgift ska även lämnas om ersättningar för kostnader som

mottagaren haft att bestrida. Om kostnadsersättningen är uppenbart högre än

vad den anställde får dra av vid taxeringen, ska den överskjutande lönen

redovisas som lön. Utgivna ersättningar för resor bostad - arbetsplats eller

för hemresor för att besöka familjen ska inte redovisas som reseersättning

utan som kontant lön.

Förmånerna värderas i regel till marknadsvärdet med avdrag för vad den

anställde själv har betalat för förmånen av sin nettolön. I vissa fall ska

schablon användas. Förmånerna ska även specificeras med kryssmarkering

och text. Förmån av räntefritt eller lågförräntat lån ska dessutom också

redovisas på en särskild blankett, KU25 (SKV 2336), som är en speciell

kontrolluppgift för ränta och utdelning.

Skyldighet att lämna kontrolluppgift föreligger inte om utbetalat belopp och

förmån understiger 100 kr. Kontrolluppgift ska alltid lämnas om

skatteavdrag har gjorts för A-skatt. Kontrolluppgift ska även lämnas på

ersättning för utfört arbete som utgör inkomst av näringsverksamhet, om

mottagaren endast har A-skatt. Detta kan medföra att kontrolluppgift i vissa

fall ska lämnas för en juridisk person.

Om mottagaren av ersättningen har FA-skatt ska kontrolluppgift lämnas om

han inte godkännande för F-skatt skriftligen åberopas.

Följande kostnadsersättningar behöver endast kryssmarkeras på kontrolluppgiften:

Reseersättning i tjänsten med allmänt kommunikationsmedel, hyrbil

eller med taxi om ersättningen endast motsvarar gjorda utlägg.

Ersättning för logi under tjänsteresa motsvarande gjorda utlägg.

Traktamentsersättning vid tjänsteresa med övernattning som inte

överstiger schablonbeloppen.

Ersättning för resa med egen bil i tjänsten som inte överstiger

schablonbeloppet.


praktikan

53

Skatteregler

Uppdaterat 2012-03-01

Det bör observeras att en anställds utgifter för periodkort, t.ex. månadskort

för tågresor, inte anses som utlägg för arbetsgivarens räkning. Det innebär

att arbetsgivaren inte kan betala ut någon skattefri reseersättning om en

anställd använt sitt privata periodkort för tjänsteresor. En sådan ersättning

betraktas som lön.

Arbetsgivaren är skyldig att efter anmaning från Skatteverket lämna

uppgifter om de ersättningar som kryssmarkerats.

Andra kostnadsersättningar ska redovisas på kontrolluppgiften med belopp

med specifikation av vilken kostnad det gäller.

Ibland utbetalas bilersättning med ett fast belopp, t ex per månad. Om den

fasta ersättningen, med hänsyn till antalet körda mil i tjänsten, är så stor, att

ersättningen kan anses utgöra en ren löneförmån, redovisas den tillsammans

med övrig lön. Det är därför av vikt att arbetsgivaren/utbetalaren känner till

verkligt antal körda mil. Om så inte är fallet kan hela bilersättningen anses

utgöra lön.

De flesta löneprogram har funktioner för att redovisa kontrolluppgifter

elektroniskt. Men även de arbetsgivare som inte har löneredovisning på

dator, kan lämna kontrolluppgifter till Skatteverket elektroniskt. Skatteverket

erbjuder arbetsgivare ett gratis PC-program för kontrolluppgifter.

(Gäller inte KU 13 och KU 14). I det kan man fylla i kontrolluppgifter och

välja att antingen ta ut dem på en fil som lagras på datorn eller skapa en

diskett med kontrolluppgifter. Filerna som lagrats på datorn kan skickas via

Skatteverkets filöverföringstjänst eller kopiera till en cd, dvd eller annat

datamedium. Datamedium (diskett, cd, dvd m.m.) skickas till Skatteverkets

inläsningscentral. På detta sätt blir det enklare för båda parter. Skatteverket

slipper registrera uppgifterna manuellt och arbetsgivarna kan ta fram

utskrifter till sig själva och sina anställda. Programmet, som heter

”Registreringsprogram för kontrolluppgifter” (SKV 261), kan hämtas från

www.skatteverket.se eller beställas från Skatteverket. Programmet är

årsbundet.

Uppgiften om avdragen preliminär A-skatt är Skatteverkets enda underlag

för att tillgodoräkna inkomsttagaren den preliminära A-skatt, som

arbetsgivaren har dragit av på hans lön. För att inkomsttagaren ska

tillgodoräknas rätt preliminär A-skatt måste därför A-skatten på

kontrolluppgiften stämma överens med det verkliga skatteavdraget. Summa

avdragen A-skatt enligt kontrolluppgifter ska i regel stämma överens med

summa avdragen A-skatt enligt arbetsgivardeklarationen.

Inkomsttagaren tar i sin inkomstdeklaration inte upp tjänsteinkomster som

han fått kontrolluppgifter på. Inkomsten av tjänst beräknas helt med ledning

av erhållna kontrolluppgifter. För att taxeringen ska bli riktig är det därför

av yttersta vikt för arbetsgivaren att se till att lönebelopp m.m. på

kontrolluppgifterna är riktiga och att personnumret avser rätt person.

Man bör ha i beaktande att det är Skatteverkets uppgift att avgöra beskattningsfrågorna.

I tveksamma fall bör man därför inte själv "avgöra"

beskattningsfrågorna genom att undvika att upplysa om ett visst förhållande.

Alla upplysningar som är av betydelse för Skatteverkets avgörande bör

komma med på kontrolluppgiften. Finns tveksamhet huruvida ersättning,


praktikan

54

Skatteregler

Uppdaterat 2012-03-01

förmån eller dylikt är skattepliktig, bör man vända sig till Skatteverket för

att få svar på detta.

Meddelanden till Skatteverket kan inte lämnas på kontrolluppgiften.

Upplysningar och förfrågningar dit måste göras i separat skrivelse.

Person som är bosatt i utlandet men som stadigvarande vistas i Sverige i mer

än sex månader, anses vara obegränsat skattskyldig i Sverige trots att

permanentbostaden finns i annat land. Då gäller vanliga regler för statlig och

kommunal inkomstskatt och därmed också beträffande kontrolluppgifter.

Arbetsgivaren ska därför i vanlig ordning göra skatteavdrag från lönen.

Kontakt bör i det enskilda fallet tas med Skatteverket för den ort där den utländske

besökaren först uppbär inkomst.

Normalt ska utbetalda ersättningar och avdragen preliminärskatt redovisas

på den vanliga kontrolluppgiften (KU10).

I vissa fall ska i stället en särskild kontrolluppgift lämnas: "Särskild

kontrolluppgift - Pensionsgrundande inkomst och utbyte av kontrolluppgifter"

(KU14). Den ska lämnas på ersättning till person som helt eller

delvis ska omfattas av svensk socialförsäkring men inte alls ska beskattas

för inkomsten i Sverige. Det kan gälla vid tjänst i annat EU/EES-land under

viss tid, vid tjänst i konventionsland (land utanför EU/EES) eller person som

är utsänd från Sverige i högst ett år men som inte ska beskattas i Sverige på

grund av sexmånadersregeln (se avsnitt 12.5.1).

I de nämnda fallen används blanketten för att beräkna pensionsgrundande

inkomst i Sverige. Markering sker med kryss i något av alternativen A-E vid

ruta 92.

Se även avsnitt 12.5.2 Kontrolluppgifter vid utlandsarbete.

Kontrolluppgift KU 14 ska också normalt lämnas för den som ska beskattas

enligt lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. (A-

SINK). Markering sker med kryss i alternativ E vid ruta 92.

För informationsutbyte m.m. mellan Sverige och andra länder ska

kontrolluppgift KU 14 lämnas enligt följande med kryss i alternativ F vid

ruta 92. Om det i något eller några fall är aktuellt att kryssa i någon av

rutorna A-E ska ruta F dock inte kryssas i.

- Kontrolluppgift KU 14 (ruta 92 F) ska lämnas för den som är

obegränsat skattskyldig i Sverige, om det finns beslut om att

skatteavdrag inte ska göras för att inkomsttagaren är skattebefriad på

grund av sexmånaders- eller ettårsregeln och personen inte ska tillhöra

svensk socialförsäkring. Här innefattas bl a flertalet av från Sverige

utsända missionärer. Mottagaren av lön/ersättning ska här ha ett beslut

från Skatteverket om ändrad beräkning av preliminär skatt (jämkning),

som visar att han inte ska beskattas i Sverige. Ansökan görs på

blanketten ”Ansökan om ändrad beräkning – Arbete utomlands” (SKV

4303). Beslutet ska lämnas till arbetsgivaren för att denne inte ska vara

skyldig att dra av och redovisa preliminär skatt.

- Kontrolluppgift KU14 (ruta 92 F) ska också lämnas på ersättningar till

begränsat skattskyldiga personer som är bosatta i eller ska beskattas i


praktikan

55

Skatteregler

Uppdaterat 2012-03-01

vissa uppräknade länder. Det gäller personer som varken ska beskattas i

Sverige eller omfattas av svensk socialförsäkring. Sverige har överenskommelse

med dessa länder (cirka 80 st) om att utbyta information.

Skatteverket sänder kontrolluppgiften vidare till det land där personen

kan bli beskattad. Förteckning över aktuella länder återfinns i Skatteverkets

information "Kontrolluppgifter - lön, förmåner m.m."(SKV 304).

Se även avsnitt 12.5.2 Kontrolluppgifter vid utlandsarbete.

För personer som bor utomlands och inte stadigvarande vistas i Sverige

gäller reglerna om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK). För

dessa personer ska kontrolluppgift KU 13 lämnas. Se avsnitt 12.6 Speciella

regler för utomlands bosatta personer vid arbete i Sverige.

De uppgifter, som arbetsgivaren lämnar på kontrolluppgifter och

sammandrag används av Skatteverket även för kontroll av

arbetsgivaravgiften.

För ytterligare upplysningar om hur kontrolluppgifterna och sammandraget

ska ifyllas hänvisas till Skatteverkets häfte "Kontrolluppgifter - lön,

förmåner m m" (SKV 304). Skatteverket kan ge ytterligare information.

12.6 Speciella regler för utlandsarbetare

12.6.1 Sexmånadersregeln och ettårsregeln

En person som i skattehänseende är bosatt i Sverige och som arbetar

utomlands, kan under vissa förutsättningar bli befriad från att betala skatt i

Sverige på utlandsinkomsten. Som förutsättningar för skattebefrielse gäller

bl a att personen är anställd och att denna anställning innebär vistelse

utomlands i minst sex månader samt att inkomsten av anställningen

beskattas i arbetslandet enligt landets lagstiftning och de skatteavtal som

gäller (sexmånadersregeln), eller att personen är anställd och att denna

anställning innebär vistelse utomlands i minst ett år i samma land, även om

inkomsten inte beskattas i arbetslandet på grund av lagstiftning eller

administrativ praxis i detta land eller på grund av annat avtal än skatteavtal

(ettårsregeln).

Beträffande anställda i svensk offentlig tjänst eller i församling inom

Svenska kyrkan gäller sexmånadersregeln men däremot inte ettårsregeln.

Ettårsregeln kan dock bli tillämplig för offentligt anställda när det är fråga

om statlig och kommunal tjänsteexport.

Sexmånadersregeln är tillämplig på den som är anställd och på grund av

denna anställning vistas i utlandet i minst sex månader och antällningsinkomsten

beskattas i arbetslandet. Några krav på att tjänstgöringen ska ha

gjorts i ett och samma land finns inte. Regeln gäller således även om arbetet

utförs i flera olika länder och för olika arbetsgivare. Det avgörande är att beskattning

sker i arbetslandet och att beskattning sker enligt landets

lagstiftning eller de skatteavtal som gäller. Storleken av skatteuttaget har

ingen betydelse, det ska dock vara fråga om en inkomstskatt på gällande lön.

Skattefriheten gäller endast den del av lönen som faktiskt beskattas i

utlandet. Beskattningen av den kontanta lönen i utlandet ska även innefatta

skatt på sådana förmåner som till exempel fri bil och fri bostad som erhållits


praktikan

56

Skatteregler

Uppdaterat 2012-03-01

i arbetslandet under samma period som lönen avser. Om utlandstjänstgöringen

omfattat två länder men endast det ena landet har tagit ut skatt, ska

skatt på inkomsten från det andra landet beskattas i Sverige.

Den skattskyldige ska själv visa att kriterierna för skattebefrielse är uppfyllda,

d.v.s. att beskattning har skett och hur mycket skatt som betalats i

utlandet. Det kan ske genom att för Skatteverket visa upp kvitto eller intyg

från beskattningsmyndigheten i arbetslandet.

Ettårsregeln. Om anställningsinkomsten inte har beskattats i arbetslandet

kan skattebefrielse ändå medges i Sverige enligt ettårsregeln. Som

förutsättning gäller att anställningen och vistelsen har varat

sammanhängande minst ett år i ett och samma land. Dessutom krävs att

skattebefrielsen i arbetslandet beror på att bestämmelser om beskattning saknas,

att inkomsten undantagits från beskattning genom intern lagstiftning i

arbetslandet eller på grund av avtal eller genom särskilt beslut av myndighet

i landet i fråga. Exempel på sådana avtal är s.k. proceduravtal som ingås

med biståndsländer och avser biståndsarbete och liknande. Ettårsregeln

gäller däremot inte om skattebefrielsen i arbetslandet beror på bestämmelser

i skatteavtal som Sverige ingått med landet i fråga.

Enligt ett rättsfall 2011-05-24 från Högsta förvaltningsdomstolen (mål

nr 912-11) har ettårsregeln ansetts tillämplig vid arbete i ett land och

boende (vistelse) i ett annat land.

Den skattskyldige ska själv visa att han blivit skattebefriad i arbetslandet på

sådan grund att ettårsregeln är tillämplig. Det kan ske genom att för

Skatteverket visa intyg eller liknande om den aktuella lagstiftningen eller

om avtal eller särskilda beslut som ligger som grund för skattebefrielsen i

arbetslandet.

Kortare uppehåll. Sexmånadersregeln respektive ettårsregeln blir tillämplig

om utlandsarbetet varat sammanhängande minst sex månader respektive

minst ett helt år. Den bryts dock inte av kortare uppehåll för semester,

tjänsteuppdrag eller liknande i Sverige eller i annat land än arbetslandet.

Med kortare uppehåll i Sverige menas sex dagar per månad eller

sammanlagt högst 36 dagar under sex månaders utlandsarbete och högst 72

dagar vid ett års utlandsarbete. Varje hel månads utlandstjänstgöring

kvalificerar till sex dagar. Intjänade dagar får läggas ihop och kan tas ut när

som helst under utlandstjänstgöringen utom som inledning eller avslutning

av anställningen. Besöken i Sverige får aldrig överstiga 72 dagar per helt

anställningsår vid en och samma utlandstjänstgöring. Den som arbetar

utomlands i två år får således inte vistas 144 dagar i Sverige år 2 utan måste

fördela vistelsen på det sättet att den omfattar högst 72 dagar av varje

ettårsperiod. I det fall att viss del av anställningen omfattar endast en del av

ett år ska någon proportionering av vistelsetiden i Sverige inte ske. Den som

t ex arbetar utomlands under 17 månader får vistas totalt 102 dagar i

Sverige. Av dessa är det tillåtet att förlägga högst 72 dagar till de sista fem

månaderna av utlandstjänstgöringen, om högst 30 dagar har tagits ut under

den första tolvmånaders-perioden. Dagarna för hemresa till Sverige och

återresa till arbetslandet räknas med i nämnda antalet dagar. Del av dag i

Sverige anses utgöra hel dag.


praktikan

57

Skatteregler

Uppdaterat 2012-03-01

På detta område har Skatteverket 2010-10-25 kommit med ett

ställningstagande med ett kompletterande innehåll: Om även kortare avbrott

görs i utlandsvistelsen i ett annat land än Sverige, dvs. i tredje land, gäller

följande. Med kortare uppehåll för semester, tjänsteuppdrag eller liknande i

Sverige och i tredje land menas åtta dagar för varje hel månad som

anställningen varar eller 96 dagar under ett och samma anställningsår. Det

innebär att 72-dagarsgränsen för Sverige fortsätter att gälla, men om man

även gör kortare avbrott för besök i tredje land utökas tiden totalt för

besöken i Sverige och tredje land till 96 dagar per år. (Man kan t ex vara i

Sverige i 50 dagar och i tredje land i 46 dagar). Överskrids 96dagarsgränsen

så blir det beskattning i Sverige. 96-dagarsregeln gäller både

vid tillämpningen av sexmånaders- och ettårsregeln. Ställningstagandet,

dnr 131 643031-10/111, finns på www.skatteverket.se//rättsinformation.

Om utlandsvistelsen anses bruten på grund av otillåtet avbrott, men den

anställde har uppfyllt kraven på sammanhängande vistelse fram till avbrottet,

ska skattebefrielse medges för denna tid. Om vistelsen utomlands

därefter fortsätter börjar en ny kvalifikationstid att löpa.

Om utlandsarbetet måste avbrytas. Sexmånaders- respektive ettårsregeln

gäller även om utlandsarbetet måste avbrytas på grund av omständighet

som den anställde själv inte kunnat råda över och det därför skulle vara

uppenbart oskäligt att beskatta inkomsten. Det kan t ex gälla egen eller anhörigs

sjukdom (dock inte lindrigare sjukdom som kan behandlas på ort och

ställe) eller omständigheter som krig, strejk och liknande. Innan tre månader

har passerat under en vistelse där sexmånadersregeln ska tillämpas – eller

sex månader när det gäller ettårsregeln – kan inte denna säkerhetsventil

tillämpas annat än i undantagsfall. Detta enligt ett ställningstagande från

Skatteverket 2010-03-22. Ställningstagandet, dnr 131 166496-10/111, finns

på www.skatteverket.se /rättsinformation.

Skattebefrielse enligt sexmånaders- och ettårsregeln medges endast för den i

utlandet intjänade anställningsinkomsten. Det har ingen betydelse om

lönen betalas ut i Sverige eller i utlandet. Övriga inkomster (inkomst av

näringsverksamhet eller kapital) berörs inte av ovannämnda regler utan är

skattepliktiga i Sverige och ska deklareras på vanligt sätt. Rätten till

grundavdrag och allmänna avdrag påverkas inte heller.

Semesterersättning som erhålls på grund av den skattefria inkomsten av

tjänstgöring i utlandet är skattefri även om den erhålls först efter hemkomsten

till Sverige. Sådan ersättning anses ha erhållits under utlandsarbetet.

Förutsättningen för skattefrihet är givetvis att semesterersättningen

har beskattats i arbetslandet eller är undantagen från beskattning där på

samma grunder som gäller för löneinkomsten. Även här är det den

skattskyldiges sak att visa att förutsättningar för skattebefrielse finns, vilket

kan ske genom kvitto, intyg eller liknande.

Sjukpenning eller liknande som betalas ut av Försäkringskassan under

vistelsen utomlands omfattas inte av sexmånaders- eller ettårsregeln.

Däremot torde sjuklön som betalas ut av arbetsgivaren omfattas av

sexmånaders- och ettårsregeln.


praktikan

58

Skatteregler

Uppdaterat 2012-03-01

Beskattas inte utlandsinkomsten i Sverige kan det inträffa att deklarationen

visar underskott på grund av t ex ränteutgifter. Sådant underskott får inte

utnyttjas mot framtida inkomster.

Deklarationsskyldighet Den som är skattebefriad enligt sexmånaders- eller

ettårsregeln är deklarationsskyldig på precis samma villkor som för den som

arbetar i Sverige. I inkomstdeklarationen måste lämnas sådana upplysningar

som gör det möjligt för Skatteverket att bedöma om sexmånaders- eller

ettårsregeln är tillämplig. Det kan ske under övriga upplysningar eller i en

bilaga till deklarationen. Beträffande sexmånadersregeln krävs kvitto, intyg

eller liknande på att slutlig skatt tas ut i arbetslandet. Beträffande

ettårsregeln krävs intyg från myndighet eller liknande som visar att grunden

för skattebefrielse i arbetslandet överensstämmer med de krav som finns för

att ettårsregeln ska få tillämpas. Om ett intyg är skrivet på främmande språk,

med undantag av de nordiska språken, måste översättning ombesörjas av

den skattskyldige. Intyg skrivna på engelska, franska eller tyska bör dock

kunna godtas utan översättning.

Anstånd med deklaration Den som arbetar utomlands när deklarationen ska

lämnas eller av speciella skäl är förhindrad att lämna deklarationen i rätt tid

kan få anstånd med att lämna denna till en senare tidpunkt. Ansökan görs på

blankett SKV 2600, som kan hämtas på www.skatteverket.se eller beställas

via servicetelefon, 020-567 000, direktval 6601. Ansökan härom bör ha

inkommit till Skatteverket minst tio dagar före deklarationstidpunkten. I

ansökan ska anges godtagbara skäl till varför anstånd begärs.

Ändrad beräkning av skatteavdrag (jämkning) Arbetsgivare i Sverige är

skyldig att dra preliminär skatt även för den som arbetar i utlandet om inte

arbetsgivaren fått ett beslut om ändrad beräkning av skatt (jämkning). Den

som redan från början vet att anställningen utomlands kommer att leda till

skattefrihet kan därför ansöka hos Skatteverket om ändrad beräkning av

skatten. Detta görs på en särskild ansökningsblankett (SKV 4303), som kan

hämtas på www.skatteverket.se. Till sådan ansökan bör bifogas

anställningsavtal, kontrakt eller liknande som visar att anställningen är

avsedd att vara minst sex månader respektive ett år. Dessutom bör bifogas

intyg eller liknande som visar att skatt kommer att betalas i arbetslandet

eller att lönen kommer att vara skattefri i arbetslandet på sådant sätt som

krävs för att ettårsregeln ska få tillämpas. Den som redan vid

ansökningstillfället fått besked om att skatt ska betalas i arbetslandet bör

skicka med en kopia av beskedet tillsammans med ansökan.

Ett beslut från Skatteverket om ändrad beräkning är ett preliminärt

ställningstagande till att sexmånaders- eller ettårsregeln är tillämplig. Ett

sådant beslut kan senare ändras av Skatteverket i samband med den årliga

taxeringen om sådana omständigheter då framkommer som gör att det

preliminära ställningstagandet var felaktigt. Vid förlängning av

anställningstiden under inkomståret bör förnyad ansökan om ändrad

beräkning göras.

När lönen betalas ut direkt från en arbetsgivare i utlandet finns ingen

skyldighet att göra skatteavdrag.


praktikan

12.6.2 Kontrolluppgifter vid utlandsarbete

59

Skatteregler

Uppdaterat 2012-03-01

För inkomster som ska beskattas i Sverige ska normalt den vanliga

kontrolluppgiften (KU10) lämnas.

I vissa fall ska i stället för den vanliga kontrolluppgiften (KU10), en särskild

kontrolluppgift lämnas: "Särskild kontrolluppgift - Pensionsgrundande

inkomst och utbyte av kontrolluppgifter" (KU14). Den ska lämnas på

ersättning till person som helt eller delvis ska omfattas av svensk

socialförsäkring men inte alls ska beskattas i Sverige. Det kan gälla vid

tjänst i annat EU/EES-land eller Schweiz under viss tid, vid tjänst i

konventionsland (vissa länder utanför EU/EES) eller för person som är

utsänd från Sverige för arbete i utlandet i högst ett år men som inte ska

beskattas i Sverige på grund av sexmånadersregeln (se avsnitt 12.5.1).

KU14 ska också lämnas för ersättning till person som ska beskattas enligt

lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. (A-

SINK) och som ska omfattas av svensk socialförsäkring.

I de nämnda fallen används blanketten för att beräkna pensionsgrundande

inkomst i Sverige. Markering sker med kryss i något av alternativen A-E

eller F vid ruta 92. Uppgifter om den anställdes medborgarskap (ruta 81)

och arbetsland (ruta 90) skall alltid fyllas i. Likaså uppgift om hur länge den

anställde är utsänd för arbete utomlands (ruta 91). Om den anställde har

arbetat i flera länder under året, ska en separat uppgift för varje land

lämnas.

Om den anställde sänds utomlands för arbete kortare tid än sex månader

ska beskattning ske i Sverige, varför vanlig kontrolluppgift (KU10) ska

lämnas. Lön, förmåner och avdragen skatt ska redovisas på vanligt sätt.

Vid arbete utomlands sex månader eller mer, men kortare tid än ett år

gäller följande:

– Om den anställde inte ska beskattas i Sverige för utlandsinkomsten - men

ska omfattas av svensk socialförsäkring - ska särskild kontrolluppgift (KU

14) med kryss vid något av alternativen A-D i ruta 92 lämnas. Lön och

förmåner redovisas. Det bör observeras att endast i de fall den anställde har

ett beslut om ändrad beräkning av preliminär skatt (jämkning) från

Skatteverket som visar att han inte ska beskattas i Sverige kan arbetsgivaren

underlåta att görs skatteavdrag. Ansökan görs på blanketten ”Ansökan om

ändrad beräkning – Arbete utomlans” (SKV 4303).

– Om den anställde ska beskattas i Sverige för utlandsinkomsten, eller

saknar beslut om ändrad beräkning av preliminär skatt (jämkning) från

Skatteverket som visar att skatt inte ska betalas i Sverige, ska vanlig

kontrolluppgift (KU 10) lämnas. Lön, förmåner och avdragen skatt ska

redovisas på vanligt sätt.

Vid arbete utomlands ett år eller längre tid gäller följande:

– Om den anställde inte ska beskattas i Sverige för inkomster som intjänats

utomlands på grund av sexmånaders- eller ettårsregeln – men ska omfattas

av svensk socialförsäkring – ska särskild kontrolluppgift (KU 14) med kryss

vid något av alternativen A-D i ruta 92 lämnas. Lön och förmåner redovisas.


praktikan

60

Skatteregler

Uppdaterat 2012-03-01

Det bör observeras att endast i de fall den anställde har ett beslut om ändrad

beräkning av preliminär skatt (jämkning) från Skatteverket som visar att han

inte ska beskattas i Sverige kan arbetsgivaren låta bli att göra skatteavdrag.

– Om den anställde ska beskattas i Sverige för inkomster som intjänats

utomlands, eller inte har beslut om ändrad beräkning av preliminär skatt

(jämkning) som visar att skatt inte ska betalas i Sverige, ska vanlig

kontrolluppgift (KU 10 lämnas). Lönen ska redovisas i ruta 31 för den som

inte ska tillhöra svensk socialförsäkring. För den som ska tillhöra svensk

socialförsäkring ska ersättningen redovisas i ruta 11.

Vid arbete både i Sverige och utomlands: Om den anställde arbetat en del

av året i Sverige och en del av året i utlandet ska vanlig kontrolluppgift

(KU10) lämnas för den del av inkomsten som avser arbete utfört i Sverige,

och särskild kontrolluppgift (KU 14) för den del av inkomsten som avser

utlandsarbetet om beslut om ändrad beräkning av preliminär skatt

(jämkning) finns.

Om arbetsgivaren innehållit preliminär skatt på utlandsinkomsten innan

Skatteverket fattat beslut om preliminär skatt ska den avdragna skatten alltid

redovisas på vanlig kontrolluppgift (KU10).

För informationsutbyte m.m. mellan Sverige och andra länder ska

kontrolluppgift KU 14 lämnas enligt följande med kryss i alternativ F vid

ruta 92. Om det i något eller några fall är aktuellt att kryssa i någon av

rutorna A-E ska ruta F dock inte kryssas i.

- Kontrolluppgift KU 14 (ruta 92 F) ska lämnas för den som är

obegränsat skattskyldig i Sverige, om det finns beslut om att

skatteavdrag inte ska göras för att inkomsttagaren är skattebefriad på

grund av sexmånaders- eller ettårsregeln och personen inte ska tillhöra

svensk socialförsäkring. Här innefattas bl a flertalet av från Sverige

utsända missionärer. Mottagaren av lön/ersättning ska här ha ett beslut

från Skatteverket om ändrad beräkning av preliminär skatt (jämkning),

som visar att han inte ska beskattas i Sverige. Ansökan görs på

blanketten ”Ansökan om ändrad beräkning – Arbete utomlands” (SKV

4303). Beslutet ska lämnas till arbetsgivaren för att denne inte ska vara

skyldig att dra av och redovisa preliminär skatt.

- Kontrolluppgift KU14 (ruta 92 F) ska också lämnas på ersättningar till

begränsat skattskyldiga personer som är bosatta i eller ska beskattas i

vissa uppräknade länder. Det gäller personer som varken ska beskattas i

Sverige eller omfattas av svensk socialförsäkring. Sverige har överenskommelse

med dessa länder (cirka 80 st) om att utbyta information.

Förteckning över aktuella länder återfinns i Skatteverkets information

"Kontrolluppgifter - lön, förmåner m.m."(SKV 304). Skatteverket sänder

kontrolluppgiften vidare till det land där personen kan bli beskattad.

I Skatteverkets årligen utkommande broschyr ”Kontrolluppgifter – lön,

förmåner m.m.” (SKV 304) finns utförlig information om vad som gäller

avseende kontrolluppgifter både vid arbete inom Sverige och utomlands.


praktikan

12.6.3 Arbetsgivaravgift vid utlandsarbete

61

Skatteregler

Uppdaterat 2012-03-01

Vissa till utlandet utsända personer omfattas av statlig socialförsäkring,

nämligen de som omfattas av svensk socialförsäkring enligt EU/EESreglerna

eller enligt socialförsäkringsavtal (konventioner) med vissa andra

länder. Andra utsända personer, för vilka utsändningen till arbetslandet

avses pågå högst ett år omfattas också av svensk socialförsäkring, medan

andra, för vilka utsändningen avses vara längre tid än ett år, inte alls

omfattas av den svenska socialförsäkringen. Det senare gäller bl a för

flertalet missionärer. Eftersom rätten till statlig ålderspension därmed inte

längre finns för denna kategori måste arbetsgivaren kompensera den

anställde utlandsarbetaren för detta genom att teckna pensionsförsäkring

(vanligtvis benämnd ITP-Utland).

I konsekvens med vad som anges i närmast föregående stycke gäller följande

beträffande arbetsgivaravgifter. En arbetsgivares skyldighet att betala

arbetsgivaravgifter i Sverige påverkas inte av var den anställde ska

beskattas. Huvudregeln är att en arbetsgivare ska betala arbetsgivaravgifter i

Sverige för en arbetstagare som sänds utomlands för arbete om utsändningen

är avsedd att vara längst ett år, och som då fortsätter att tillhöra den svenska

socialförsäkringen. Är en utsändning avsedd att vara längre tid än ett år ska

normalt inga arbetsgivaravgifter betalas i Sverige.

Reglerna om vilket lands socialförsäkringssystem den utsände ska omfattas

av och var arbetsgivaravgifterna ska betalas, påverkas av internationella

avtal, bl.a. EU-förordningen om social trygghet (nr 883/2004 eller 1408/71)

och de konventioner om social trygghet som Sverige har slutit med andra

länder.

• EU-förordningen 883/2004, som trädde i kraft den 1 maj 2010, ersätter

förordningen 1408/71. Förordningen 1408/71 gäller dock fortfarande för

tredjelandsmedborgare, EES-länderna (Island, Liechtenstein och Norge) och

Schweiz. Den gäller också för den person som den 1 maj 2010 redan

omfattades av visst lands lagstiftning enligt 1408/71 och som därigenom får

tillhöra ett annat lands socialförsäkring än han/hon skulle göra enligt

förordningen 883/2004.

– Förordningen 883/2004: En förutsättning för att en person vid

utsändning ska fortsätta att tillhöra svensk socialförsäkring är bl.a. att

arbetet utomlands inte väntas vara längre än 24 månader (någon möjlighet

till förlängning finns inte). Han/hon behöver ett intyg från

Försäkringskassan om tillämplig lagstiftning vid utsändning (blankett A1).

– Förordningen 1408/71: För att en person vid utsändning ska fortsätta att

tillhöra svensk socialförsäkring krävs bl.a. att arbetet utomlands inte väntas

vara längre än 12 månader. Under vissa omständigheter kan

utsändningstiden förlängas med 12 månader. Han/hon behöver ett intyg från

Försäkringskassan om tillämplig lagstiftning vid utsändning (blankett E101

och vid förlängning blankett E102).

Arbetsgivaravgifter betalas i Sverige så länge som personen tillhör den

svenska socialförsäkringen. Därefter betalas avgifter i arbetslandet enligt

det landets lagstiftning.


praktikan

62

Skatteregler

Uppdaterat 2012-03-01

Särskilda regler gäller bl a vid arbete i flera länder. När förordningen

1408/71 tillämpas gäller även särskilda regler för anställda inom

transportbranschen m.fl.

• Sverige har slutit konventioner om social trygghet med ett tjugotal länder,

bl. a. med de flesta EES-länderna. Inom EES-området och i förhållande till

Schweiz tillämpas normalt EU-förordningen och inte konventionerna. De

länder utanför EU som Sverige har konvention med är Chile, Israel,

Jugoslavien (utom Montenegro), Kanada, Kap Verde, Marocko, Turkiet och

USA.

Reglerna om utsändning varierar mellan konventionerna. Bl.a. varierar de

tider som en utsänd anställd kan fortsätta att omfattas av svensk

socialförsäkring mellan 12 och 60 månader. Under den tiden betalas

arbetsgivaravgifter i Sverige. Konventionerna med Kanada och USA

omfattar bara ålderspension, efterlevandepension samt sjuk- och

aktivitetsersättning. Om en konvention är tillämplig ska den utsände styrka

sin tillhörighet till svensk socialförsäkring med ett utsändningsintyg från

Försäkringskassan.

• Vid utsändningar till länder utanför EU/EES-området och med vilka

Sverige inte heller har konvention om social trygghet, omfattas den

anställde av svensk socialförsäkring endast om utsändningen kan antas

vara längst ett år. Arbetsgivaravgifter betalas då i Sverige. Utsändningsintyg

finns inte.

Se även avsnitt 12.1 Arbetsgivaravgift

Skatteverket ger närmare upplysningar om vad som gäller beträffande

arbetsgivaravgifterna i det enskilda fallet. Frågor gällande socialförsäkringen

handhas av Försäkringskassan. I Skatteverkets broschyr

”Skatteavdrag och arbetsgivaravgifter” (SKV 401) finns utförligare

information om avgiftsskyldighet i internationella sammanhang

12.6.4 Uthyrning av svensk bostad vid utlandstjänst

Det är vanligt att missionärer och andra utlandsarbetare hyr ut sin svenska

bostad (villa eller lägenhet) under den tid de är verksamma utomlands.

Sådan uthyrning av privatbostadsfastighet och privatbostadsrätt är

skattepliktig och deklareras under inkomst av kapital. Detsamma gäller

uthyrning av hyreslägenhet.

Avdrag från hyresintäkten får för inkomståret 2011 (deklarationen

2012) göras med 18 000 kronor. Avdraget får göras från varje

privatbostadsfastighet, privatbostadsrätt eller hyreslägenhet, som hyrs

ut. Om två makar gemensamt hyr ut en privatbostad blir avdraget då

6 000 kronor för var och en av dem.

Från och med inkomståret 2012 (deklarationen 2013) är avdraget höjt

till 21 000 kronor per år eller 10 500 kronor vardera för två makar.

Dessutom får följande avdrag göras: vid uthyrning av privatbostadsfastighet

får avdrag göras med 20 % av uthyrningsintäkten och vid uthyrning av

bostadsrätt eller hyreslägenhet med den del av den egna hyran eller

föreningsavgiften som belöper på den del av lägenheten som hyrs ut.


praktikan

63

Skatteregler

Uppdaterat 2012-03-01

Beträffande bostadsrätt får avdrag inte göras för den del av egenavgiften

som är kapitaltillskott till föreningen. Andra avdrag än de här nämnda kan

inte göras. Avdragen får heller inte överstiga intäkten. Härutöver är dock

räntekostnaden för lån på villan eller lägenheten avdragsgill och redovisas i

ruta 53 i deklarationen. .

Vid uthyrning till egen eller närståendes arbetsgivare gäller inte 18 000kronorsavdraget

(respektive 21 000-kronorsavdraget) och 20 % -

avdraget. Här medges i stället skäligt avdrag för de merutgifter som

uppkommit på grund av uthyrningen. Det kan vara ökade kostnader

för el, vatten, värme och sophämtning m.m.

En särskild hjälpblankett (SKV2199) finns som kan användas vid beräkning

av det skattepliktiga beloppet. Hjälpblanketten ska inte lämnas in till

Skatteverket. Överskottet från uthyrningen redovisas i ruta 51 på

Inkomstdeklaration 1. Ytterligare information finns på baksidan av

hjälpblanketten.

12.7 Speciella regler för utomlands bosatta personer vid arbete i

Sverige

Speciella skatteregler gäller för personer som bor utomlands och inte

stadigvarande vistas i Sverige (begränsat skattskyldiga). Den som är

begränsat skattskyldig och arbetar här i högst sex månader kan omfattas av

reglerna om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK).

Det bör påpekas att den som bor utomlands men som stadigvarande vistas i

Sverige mer än sex månader anses vara obegränsat skattskyldig i Sverige

trots att permanentbostaden finns i annat land. Då gäller de vanliga reglerna

för statlig och kommunal inkomstskatt.

För utomlands bosatta artister gäller i stället lagen om inkomstskatt för

utomlands bosatta artister, idrottsmän m.fl. (A-SINK). En nyhet från den

1 januari 2010 är att arbetsgivaravgifter ska betalas på utbetalda löner och

ersättningar till dessa. För information om A-SINK hänvisas helt till

Skatteverkets information ”Särskild inkomstskatt för utomlands bosatta

artister, idrottsmän m.fl.” (SKV 520).

Personer för vilka reglerna om SINK gäller ska betala särskild inkomstskatt

för vissa inkomster med anknytning till Sverige, bl.a. anställningsinkomster

(såsom löner, arvoden, förmåner), pensioner, ersättning från

Försäkringskassan m.m., dessutom för traktamentsersättningar samt för

kostnadsersättningar i den mån dessa inte är skattefria enligt nedan.

SINK betalas endast efter ett beslut från Skatteverket. Skatten tas ut med 25

% och är en statlig definitiv källskatt, vilket innebär att den utomlands

bosatte inte ska deklarera dessa inkomster i Sverige.

Om den som bor utomlands har andra inkomster i Sverige (t ex fastighetsinkomster)

ska dessa redovisas i den vanliga inkomstdeklarationen. Den

utomlands bosatte ska då både lämna inkomstdeklaration för vissa

inkomster och bli beskattad enligt lagen SINK för andra inkomster.

Den som bor utomlands ska inte betala särskild inkomstskatt för bl a

följande ersättningar: kostnadsersättning för logi under den tid då arbetet


praktikan

64

Skatteregler

Uppdaterat 2012-03-01

eller uppdraget utförts i Sverige; kostnadsersättning för resa till och från

Sverige vid anställningens eller uppdragets början och slut; inkomst för

vilken särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m fl ska betalas

(A-SINK); ersättning från svensk utlands- eller biståndsmyndighet (gäller

s.k. lokalanställd som är medborgare i arbetslandet); ersättningar som är

skattefria enligt dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och det land där

den utländske personen bor; samt ersättning från utländsk arbetsgivare som

inte har fast driftställe i Sverige och som avser arbete i Sverige under kortare

tid än 183 dagar under en tolvmånadersperiod. Personer bosatta inom

EU/EES-området ska inte heller betala särskild inkomstskatt på

kostnadsersättningar som t.ex. traktamenten och bilersättningar, till

den del ersättningarna inte överstiger schablonbeloppen.

Den som omfattas av SINK-reglerna kan välja att i stället bli beskattad

enligt reglerna i inkomstskattelagen om han begär det. Inkomstdeklaration

ska då lämnas enligt vanliga regler. Avdrag kan i så fall medges för alla

kostnader som man haft i samband med arbetet, i den mån kostnaden är

avdragsgill enligt inkomstskattelagen. För begränsat skattskyldiga personer

som har stora avdragsgilla kostnader förknippade med sin svenska

tjänsteinkomst och/eller vars årliga överskott av förvärvsinkomster

uteslutande eller så gott som uteslutande beskattas i Sverige kan det vara

fördelaktigt att välja att beskattas enligt inkomstskattelagens bestämmelser.

Skatteverket kan ge ytterligare information om dessa regler. I normalfallet,

då personer boende i utlandet arvoderas av svenska församlingar vid kortare

besök i Sverige, torde detta beskattningsalternativ dock inte vara det mest

förmånliga.

Ansökan om beslut om SINK ska av den utomlands bosatte eller av arbetsgivaren/utbetalaren

lämnas till Skatteverket på en särskild blankett, SKV

4350. Blanketten kan hämtas och beställas på www.skatteverket.se. Kopia

på pass eller annan id-handling ska bifogas när man för första gången

ansöker om särskild inkomstskatt och saknar svenskt personnummer/

samordningsnummer. För personer som tillfälligt arbetar i Sverige lämnas

ansökan till Skatteverket i den region där arbetsgivaren/utbetalaren är

registrerad.

Arbetsgivaren/utbetalaren ska göra skatteavdrag för den särskilda inkomstskatten

och betala in den till Skatteverket. Skatteavdrag görs med 25 % av

den skattepliktiga inkomsten. Några avdrag för kostnader utöver ovannämnda

skattefria belopp medges inte. Är den kontanta ersättningen inte så

stor att fullt avdrag kan göras, är utbetalaren ansvarig för att

mellanskillnaden betalas.

Om varken SINK-beslut eller beslut om preliminär skatt har visats för

arbetsgivaren/utbetalaren ska denne göra ett förhöjt skatteavdrag, normalt

enligt A-skattetabell + 10 %. Om skatteavdrag inte har gjorts är både

arbetsgivaren och arbetstagaren betalningsskyldig för det skatteavdrag som

borde ha gjorts för en begränsat skattskyldig. Om arbetsgivaren måste betala

in skatten i efterhand har han rätt att kräva arbetstagaren, för vars räkning

skatten har betalats, på beloppet.

Arbetsgivaravgift ska betalas enligt allmänna regler även på ersättningar

för vilka särskild inkomstskatt (SINK) ska betalas, såsom lön, arvode, för-


praktikan

65

Skatteregler

Uppdaterat 2012-03-01

måner, traktamenten, kostnadsersättningar och dylikt som totalt per

mottagare uppgår till minst 1 000 kr per år. Arbetsgivaravgift betalas inte på

ersättning för logi i Sverige, inte heller på ersättning för resa till och från

Sverige, däremot på reseersättning inom Sverige. För personer som är

bosatta inom EU/EES-området ska arbetsgivaravgifter dock inte

betalas på kostnadsersättningar som t.ex. traktamenten och

bilersättningar, till den del de inte överstiger schablonbeloppen.

Om den som bor utomlands har svenskt medborgarskap ska i regel

pensionsgrundande inkomst (PGI) beräknas på inkomster som beskattas

enligt SINK-lagen. Dessutom ska normalt PGI beräknas för personer som är

medborgare i ett EU/EES-land eller Schweiz. Numera omfattas även

personer som inte är medborgare i ett EU/EES-land av EG-förordningen om

de är bosatta i ett EU-land. Arbetstagaren ska genom E101-intyg styrka att

han ska tillhöra bosättningslandets socialförsäkring. I de fall betalningsmottagaren

har ett sådant intyg ska arbetsgivaren inte betala arbetsgivaravgifter i

Sverige. Saknas sådant intyg ska arbetsgivaravgifter betalas i Sverige.

Arbetsgivaren/utbetalaren ska lämna kontrolluppgift (blankett KU13) till

Skatteverket senast den 31 januari året efter inkomståret. Blanketten ska

även lämnas om inkomsten genom Skatteverkets beslut befriats från SINK.

Som kontant bruttolön i ruta 11 ska förutom lön, arvode etc. även redovisas

kostnadsersättningar såsom traktamenten och milersättning i Sverige även

om beloppen inte är högre än schablonen. Här finns dock ett undantag: För

personer som är bosatta inom EU/EES-området ska sådana

kostnadsersättningar, till den del de inte överstiger de avdragsgilla

schablonbeloppen, inte tas med i ruta 11.

Eventuella förmåner ska också redovisas på kontrolluppgiften. Värdet av

skattefri resa till och från Sverige samt värdet av skattefritt logi ska

redovisas i ruta 36.

Om mottagaren har ett E101-intyg som visar att han ska tillhöra annat lands

socialförsäkring ska den sammanlagda ersättningen, lön inklusive förmåner

och andra ersättningar, redovisas i ruta 31. Inkomsten blir då inte

pensionsgrundande i Sverige och arbetsgivaravgifter ska inte betalas i

Sverige. Även i dessa fall ska värdet av skattefri resa till och från Sverige

samt värdet av skattefritt logi redovisas i ruta 36.

I ruta 76 anges inkomsttagarens utländska skatteregistreringsnummer

(Foreign Tax Identification Number, TIN-nummer) och i ruta 81 landskoden

för det land som utfärdat skattergistreringsnumret. Landskoderna återfinns i

Skatteverkets häfte ”Kontrolluppgifter – lön, förmåner m m” (SKV304).

För att kontrolluppgift KU13 ska kunna lämnas ska det finnas ett SINKbeslut.

Om sådant beslut inte finns, men rätteligen borde ha funnits under

inkomståret, kan SINK-ansökan lämnas in till Skatteverket i efterhand.

Vanlig kontrolluppgift (KU10) ska lämnas när förhöjt skatteavdrag gjorts

p.g.a. att varken SINK-beslut eller beslut om preliminär skatt visats. Vanlig

kontrolluppgift ska också lämnas för personer som under inkomståret valt

att beskattas enligt inkomstskattelagens bestämmelser istället för enligt

SINK-lagen och visat beslut om preliminär skatt. Kontant lön ska redovisas

på vanligt sätt i ruta 11. Eventuella förmåner redovisas i rutorna för dessa.


praktikan

13 Mervärdesskatt

Huvudregler

66

Skatteregler

Uppdaterat 2012-03-01

Enligt huvudregeln uppkommer skattskyldighet till mervärdesskatt (moms)

då man i yrkesmässig verksamhet inom landet omsätter en skattepliktig

vara eller tjänst. Alla dessa förutsättningar ska i regel vara uppfyllda för att

moms ska redovisas. Speciella regler gäller för EG-handel. Skattskyldig är

den fysiska eller juridiska person som driver en skattepliktig verksamhet.

En verksamhet anses yrkesmässig om den utgör näringsverksamhet. Med

näringsverksamhet avses en självständigt bedriven yrkesmässig verksamhet

som är varaktig och har ett objektivt fastställbart vinstsyfte. Inkomstslaget

näringsverksamhet omfattar jordbruksfastighet, annan näringsfastighet och

rörelse. Även verksamhet som bedrivs i former som är jämförliga med en

näringsverksamhet betecknas som yrkesmässig om omsättningen är högre än

30 000 kr per beskattningsår.

Redovisningen av moms har hittills kunnat ske på två olika sätt:

– Om beskattningsunderlagen (det belopp som momsen beräknas på)

varit en miljon kr eller mer per beskattningsår har redovisning skett i

en skattedeklaration.

– Om beskattningsunderlagen varit lägre än en miljon kr per beskattningsår

och man varit skyldig att lämna en självdeklaration har

momsen redovisats i inkomstdeklarationen. Skatteverket har dock

efter ansökan kunnat besluta att momsen i stället fått redovisas i en

skattedeklaration.

Nu upphör dock möjligheten att deklarera moms i inkomstdeklarationen.

I stället ska redovisning göras i en momsdeklaration. Det första

hela beskattningsåret när redovisning av moms måste göras i en

momsdeklaration för ett beskattningsår blir beskattningsåret den 1

februari 2012 – 31 januari 2013. Ytterligare information om

övergångsreglerna finns i ”Momsbroschyren” (SKV 552) som kan

hämtas på www.skatteverket.se.

Den som är skattskyldig till moms får i sin deklaration dra av ingående

moms på inköp till den verksamhet som medför skattskyldighet.

Skyldigheten att redovisa moms innebär att deklaration ska lämnas och att

utgående och ingående moms ska redovisas. Överstiger den utgående

momsen den ingående ska skillnaden betalas in till staten. Överstiger den

ingående momsen den utgående kommer skillnadsbeloppet att återbetalas.

Vid inkomsttaxeringen räknas således inte den utgående skatten som intäkt

eller den ingående skatten som kostnad.

Enligt EU-regler tillåts högst tre skattesatser i Sverige. Den allmänna

skattesatsen är 25 % (2012). För livsmedel, restaurang- och

cateringtjänster, rumsuthyrning i hotell- och pensionatsverksamhet och

upplåtelse av campingplats i campingverksamhet, transport i skidliftar m.m.

är skattesatsen 12 %. För dagstidningar, böcker, broschyrer, tidskrifter,

musiknoter, kartor, persontransporter inom Sverige, samt vissa entréavgifter

och vissa tjänster inom idrottsområdet m m är skattesatsen 6 %. Skattesatsen

utgår på priset exklusive moms.


praktikan

67

Skatteregler

Uppdaterat 2012-03-01

Några större områden som undantas från skatteplikt är sjukvård, social

omsorg och utbildning. För dessa områden finns speciella anvisningar

utgivna av Skatteverket. Ett annat undantag är utrikes resor.

Nytt rättsfall om moms på trycksaker

Efter en dom i EU-domstolen 2010 sänktes momssatsen för delar av

tryckeriernas försäljning från 25 % till 6 %, beroende på att framställandet

av tryckta produkter i vissa fall ska anses som omsättning av vara i stället

för omsättning av tjänst. I Sverige innebär det att en del av

tryckeriföretagens försäljning ska beskattas med den lägre så kallade

bokmomsen på 6 % i stället för den ordinarie momssatsen på 25 %. Det

gäller tryckning av böcker, tidningar, broschyrer och liknande som inte

huvudsakligen består av reklam. Många tryckeriföretag har sedan domen

kom ansökt om omprövning för att få tillbaka moms från Skatteverket.

Omprövningstiden är sex år och tryckeriet har således haft möjlighet att

återfå krediterad moms för de senaste åren.

Under 2012 är det möjligt för föreningar, församlingar, samfund och andra,

som ännu inte gjort det, att begära en kreditering av felaktigt debiterad

moms som de blivit fakturerade från 2006 och framåt. De som gjort inköp

under de senaste sex åren kan göra en genomgång av vilka trycksaker det

gäller, bedöma om dessa kan klassas som böcker och begära en kreditering

av momsen från tryckleverantören.

Moms för allmännyttiga ideella föreningar

En allmännyttig ideell förening är befriad från skattskyldighet till moms för

sådan näringsverksamhet för vilken föreningen är frikallad från

inkomstskatt. Detsamma gäller för Svenska Kyrkan och övriga registrerade

trossamfund. En förening som inte ska taxeras för sina inkomster ska därför

inte ta ut moms vid försäljning av varor och tjänster och får inte heller dra

av moms på inköp för sin verksamhet. Om föreningen felaktigt tar ut moms

på t.ex. annonser i församlingsblad, reklam, sponsring m.m. har köparen

ingen avdragsrätt för den felaktigt debiterade momsen.

Om en allmännyttig förening däremot blir skyldig att betala inkomstskatt för

näringsverksamhet ska den också deklarera och betala moms på

momspliktig försäljning av varor och tjänster. Föreningen får då också dra

av moms på inköp för den momspliktiga delen av verksamheten.

För en ideell förening som innehar jordbruksfastighet gäller de vanliga reglerna

om skattskyldighet. Här gäller således inte befrielse från skattskyldighet

till moms.

Övriga ideella föreningar, som inte är allmännyttiga och som bedriver

näringsverksamhet, är skattskyldiga till moms på samma villkor som andra

näringsidkare.

Beträffande skattskyldigheten till moms vid uthyrning av lokaler i fastighet

eller bostadsrätt gäller nästan undantagslöst frivillig skattskyldighet.

Frivillig skattskyldighet till moms kan medges vid uthyrning av lokaler till

en hyresgäst som stadigvarande använder lokalen i momspliktig verksamhet.

Det kan medges även om föreningen inte är skattskyldig till inkomstskatt för


praktikan

68

Skatteregler

Uppdaterat 2012-03-01

uthyrningen. Den frivilliga skattskyldigheten på uthyrningen innebär att

föreningen kan dra av den ingående momsen på bygg- och driftskostnader.

Hyresgästen får i sin tur dra av den moms som föreningen lägger på hyran.

En förutsättning för att uthyrningen ska anses ha skett för stadigvarande

användning är att uthyrningen sker på heltid. Kravet på stadigvarande

användning anses därför inte uppfyllt vid uthyrning t.ex. två timmar tre

dagar i veckan. Dessutom krävs att hyresavtalet gäller för obestämd tid eller

för minst ett år, alternativt att uthyrningen pågått minst ett år genom att ett

kortare avtal inte sagts upp och då förlängts automatiskt.

Reglerna om frivillig skattskyldighet gäller även vid uthyrning till staten,

landsting eller till kommuner och kommunalförbund. Denna verksamhet

behöver emellertid inte vara momspliktig. Det krävs dock att hyresgästen

stadigvarande använder den hyrda lokalen i sin verksamhet. Lokalen får inte

vidareuthyras till någon som inte bedriver momspliktig verksamhet eller

som använder lokalen som stadigvarande bostad.

Ansökan om frivillig skattskyldighet och momsregistrering görs till

Skatteverket. För detaljerad information om frivillig skattskyldighet till

moms hänvisas till Skatteverkets information "Frivillig skattskyldighet för

moms vid uthyrning av lokaler" (SKV 563).

I likhet med andra skattskyldiga ska allmännyttiga föreningar uttagsbeskattas

för moms för fastighetstjänster, som föreningen utför på en fastighet i

en verksamhet som inte är momspliktig. Sådan uttagsbeskattning ska ske

både vid uthyrning och vid egen användning av fastigheten. För en

allmännyttig ideell förening gäller dock att uttagsbeskattning inte ska ske

om fastigheten till övervägande del används i föreningens allmännyttiga

verksamhet.

Från momsplikt undantas försäljning av periodiska medlemsblad eller

periodiska personaltidningar till medlemmar, anställda eller utgivare

(t. ex. en förening). Med periodiskt menas att en publikation enligt

utgivningsplan normalt utkommer med minst fyra nummer om året. Det

huvudsakliga syftet ska vara att sprida information om sammanslutningen

eller det syfte som den arbetar för. Föreningen behöver inte betala moms till

den som framställer medlemsbladet (t ex ett tryckeri) och inte heller

redovisa moms på försäljning till medlemmar. Även andra tjänster i

samband med framställningen kan ske momsfritt, t ex distribution av

medlemsbladen. Därutöver är också annonser i periodiska medlemsblad och

personaltidningar momsfria. Medlemsblad och personaltidningar som

tillhandahålls som taltidning är också momsfria. Om föreningen säljer

medlemsbladet till utomstående kan momsskyldighet föreligga för

försäljningen. Detta förutsätter dock att föreningens verksamhet anses som

yrkesmässig.

Undantaget från momsplikt gäller även omsättning av periodiska

organisationstidskrifter som har till huvudsakligt ändamål att verka för bl.a.

religiöst ändamål och som enligt utgivningsplan normalt utkommer med

minst fyra nummer om året. Undantaget från skatteplikt gäller även

framställningen av nämnda tidskrifter, såsom leverans från tryckeriet och

föreningens försäljning av tidskriften. Sådana tidskrifter kan säljas

momsfritt även till allmänheten. Likaså får annonser införas momsfritt.


praktikan

69

Skatteregler

Uppdaterat 2012-03-01

Även framställarens kringtjänster får tillhandahållas momsfritt. Också

taltidningar som faller in under organisationstidskrifter är momsfria.

Försäljning på basar eller auktion som anordnas av en ideell förening och

som i huvudsak avser varor som skänkts till föreningen eller tillverkats av

föreningens medlemmar torde normalt inte medföra skattskyldighet till inkomstskatt

och således inte heller till moms.

Försäljning av böcker, kort, märken m.m. från bokdisk i en kyrkas vestibul

i anslutning till gudstjänster och andra samlingar i kyrkan inom ramen för

kyrkans ideella verksamhet och dess syfte, torde normalt inte medföra skattskyldighet

till inkomstskatt eller till moms för församlingen. Försäljning

från butik eller dylikt, där man vänder sig med försäljningen ut till

allmänheten, bör däremot normalt medföra skattskyldighet till inkomstskatt

och därmed även till moms.

Serveringar i anslutning till gudstjänster och annan verksamhet i kyrkan,

och som anordnas som ett led i församlingens ideella verksamhet och dess

syfte, typ kyrkkaffe och liknande, bör normalt inte medföra skattskyldighet

till inkomstskatt eller till moms, medan en fristående servering som vänder

sig direkt till allmänheten i regel medför sådan skattskyldighet.

Förening som är skattskyldig till moms får endast dra av ingående moms på

inköpta varor eller tjänster som svarar mot de momspliktiga intäkterna.

Avdrag bör även medges för ingående moms på inköp av utrustning av olika

slag avsedd för den skattepliktiga verksamheten.

Bedriver föreningen skattepliktig verksamhet i egen fastighet, föreligger

avdragsrätt för ingående moms på inköp till fastigheten. Om fastigheten

endast delvis används i den skattepliktiga verksamheten medges avdrag för

så stor del av momsen som faller på fastighetens användning i denna

verksamhet.

För föreningar som bedriver s.k. blandad verksamhet, d.v.s. en verksamhet

som endast delvis medför skattskyldighet gäller följande. Fullt avdrag

medges för ingående moms på inköp till den skattepliktiga delen av verksamheten.

För inköp till den skattefria delen föreligger däremot ingen

avdragsrätt. Beträffande sådana anskaffningar som ska användas eller

förbrukas i båda verksamhetsdelarna (s.k. gemensamma förvärv) gäller att

den ingående momsen ska fördelas efter skälig grund. En sådan

fördelningsgrund kan t ex vara förhållandet mellan den skattepliktiga och

den totala omsättningen eller användningen av lokalyta.

Skatteverket kan besluta att den som påbörjat en verksamhet ska vara skattskyldig

redan under ett uppbyggnadsskede. Härigenom ges rätt till avdrag

för ingående moms på inköp som görs innan verksamheten har någon skattepliktig

omsättning. Den som planerar att starta viss verksamhet, där man

räknar med att skattskyldighet kan föreligga, bör därför redan i planeringsstadiet

ta kontakt med Skatteverket för information om skattskyldighet m.m.

Om skattskyldighet föreligger bör föreningen medges avdrag för ingående

moms på alla inköp som har med denna verksamhet att göra.

Skattskyldigheten till moms för ideella föreningar omfattar således i

huvudsak varuförsäljning och servering. Skyldigheten baseras på att


praktikan

70

Skatteregler

Uppdaterat 2012-03-01

inkomsten av verksamheten utgör intäkt av näringsverksamhet som

beskattas vid inkomsttaxeringen. Föreningars varuförsäljnings- och

serveringsverksamhet, som varken syftar till att erhålla vinst eller att ge

köparna ekonomiska förmåner, bör inte föranleda skattskyldighet till moms.

Försäljning i butiksmässiga former till allmänheten eller försäljning från en

för allmänheten öppen serveringsrörelse inkomstbeskattas i regel som

näringsverksamhet, vilket även innebär skattskyldighet till moms. I

praktiken torde dock de flesta ideella föreningar inte vara skattskyldiga till

moms.

Det kan ibland vara svårt att avgöra om en verksamhet medför skattskyldighet

eller inte. Man bör då alltid vända sig till Skatteverket för att få

besked.

För ytterligare upplysningar om momsreglerna hänvisas till "Momsbroschyren"

(SKV 552) och ”Skatteregler för ideella föreningar och

stiftelser” (SKV 324), som kan hämtas på www.skatteverket.se . För de

särskilda regler som gäller vid utrikeshandel hänvisas till Skatteverkets

publikation ”Moms vid utrikeshandel” (SKV 560). För reglerna inom

kulturområdet hänvisas till häftet ”Moms inom kulturområdet” (SKV 562).

14 Skattereduktion för gåva

Från och med den 1 januari 2012 kan privatpersoner få

skattereduktion för vissa gåvor som ges till allmännyttiga ideella

organisationer. För att kunna få skattereduktionen ska vissa

förutsättningar vara uppfyllda. Gåvomottagaren, den ideella

organisationen, måste vara godkänd av Skatteverket innan gåvan ges.

Det måste vara en penninggåva. Dessutom ska gåvan avse

hjälpverksamhet bland ekonomiskt behövande eller främjande av

vetenskaplig forskning.

Förteckning över de ideella organisationer som är godkända som

gåvomottagare finns på skatteverkets hemsida www.skatteverket.se .

Förteckningen uppdateras efter hand som nya organisationer

tillkommer.

Varje gåva ska uppgå till minst 200 kr. För att få skattereduktion

måste det totala gåvobeloppet under året uppgå till minst 2 000 kr.

Högsta belopp som kan ge skattereduktion är 6 000 kr och den

maximala skattereduktionen är 1 500 kr (25 % av 6 000 kr).

Gåvomottagaren måste lämna kontrolluppgift på de mottagna

gåvorna. Beloppen i kontrolluppgifterna kommer att finnas förifyllda i

givarens inkomstdeklaration.

Fullständig information om skattereduktionen finns i Skatteverkets

häfte ”Skattereduktion för gåva – information till gåvogivare och

gåvotagare” (SKV 319).


praktikan

15 Revision och kontroll från Skatteverket

71

Skatteregler

Uppdaterat 2012-03-01

Skatteverket utför rutinmässigt revisioner hos deklarations- och uppgiftsskyldiga

i enlighet med bestämmelserna i lagstiftningen gällande skatter och

avgifter.

En revision från Skatteverket är en kontroll av underlaget för bl.a. de

inkomstdeklarationer, skattedeklarationer och kontrolluppgifter som lämnats

till Skatteverket. Revisionen kan omfatta kontroll av de räkenskaper och

övriga handlingar som ligger till grund för lämnad inkomstdeklaration och

lämnade kontrolluppgifter samt underlaget för mervärdesskatt, arbetsgivaravgifter,

särskild löneskatt på pensionskostnader, preliminärskatteavdrag, Fskatt

m.m. Revisionen kan även avse att hämta in uppgifter av betydelse för

kontroll av annan person än den som revideras. En revision kan omfatta en

eller flera skatter och avgifter, och tidsperioden som revisionen avser kan

variera från en månad till flera år.

Det är Skatteverket som beslutar om att en revision ska genomföras.

Beslutet är alltid skriftligt och ska normalt överlämnas till den som ska

revideras innan revisionen påbörjas. Beslutet ska innehålla uppgift om vem

det är som ska revideras, revisorernas namn, namn på den som har beslutat

om revisionen och ändamålet med revisionen. Beslutet kan inte överklagas.

Granskning av ADB-upptagning genom att revisorn själv tar fram uppgifter

ur företagets datasystem får endast ske om särskilt förordnande har

utfärdats. Däremot krävs inte ett särskilt förordnande om revisorn, efter

företagets medgivande, själv tar fram uppgifter genom att använda

terminaler, och åtkomsten är begränsad på så sätt att innehållet i registren

inte kan påverkas.

Syftet med en revision är att se till att skatter och avgifter bestäms i

överensstämmelse med gällande lagstiftning.

Revision får bl.a. göras hos

- den som är eller kan antas vara bokföringsskyldig enligt bokföringslagen

- annan juridisk person än dödsbo

- den som har anmält sig för registrering som arbetsgivare och för

mervärdesskatt

- den som ansökt om eller blivit godkänd för F-skatt.

Revisionen ska ske i samverkan med den reviderade och utföras på ett

sådant sätt att verksamheten inte hindras i onödan. Skatteverkets revisor tar

kontakt med den som ska revideras eller med dess företrädare. Tid och plats

för revisionen bestäms i samråd.

Vid en revision granskas räkenskaper och andra handlingar som rör

verksamheten. Revisorn meddelar vilka räkenskaper och andra handlingar

som ska finnas tillgängliga vid revisionen. Revisorn ska på begäran kunna

legitimera sig. Med handling avses även upptagning på ADB-media.

Revisorn ska på begäran ges tillfälle att själv använda terminal eller annat

tekniskt hjälpmedel hos den reviderade för att ta del av ADB-upptagning.

Om den reviderade överlämnar kopia av ADB-upptagning, och denna utan


praktikan

72

Skatteregler

Uppdaterat 2012-03-01

svårighet kan granskas med annat tekniskt hjälpmedel, ska i stället kopian

granskas. Revisorn har dock rätt att kontrollera att kopian stämmer överens

med den ADB-upptagning som finns hos den reviderade.

Om revisionen utförs på annan plats än hos den som ska revideras, ska

räkenskaper och andra handlingar överlämnas till revisorn som ska lämna

kvitto på mottagna handlingar. När revisionen är avslutad ska handlingarna

återlämnas och kvitteras av mottagaren.

Den som revisionen ska göras hos har bl.a. följande skyldigheter:

Att utan dröjsmål tillhandahålla de räkenskaper, handlingar och upplysningar,

och i övrigt den hjälp, som behövs för att bedriva revisionen.

Att om möjligt ställa ändamålsenlig arbetsplats till förfogande om

överenskommelse träffats om att genomföra revisionen i den reviderades

lokaler.

Även i församlingar/föreningar förekommer dylika revisioner. Det är då i

första hand fråga om kontroll av arbetsgivaravgifter och skatteavdrag på

grund av församlingens/föreningens ställning som arbetsgivare. I samband

härmed kan även anställdas eller uppdragstagares deklarationer granskas.

Revision kan även ske på grund av att församlingen/föreningen bedriver

näringsverksamhet av något slag (rörelse, jordbruksfastighet eller näringsfastighet).

Vid dylika revisioner är man således skyldig att tillhandahålla räkenskaper,

protokoll, korrespondens m.m. för granskning. Ett beslut om revision och

vad som framkommit vid denna är sekretessbelagt. Revisorn och varje

annan tjänsteman som får kännedom om uppgifterna har alltså tystnadsplikt.

Enligt bokföringslagen är alla församlingar och andra ideella föreningar

bokföringsskyldiga om värdet av föreningens tillgångar överstiger ett visst

gränsvärde. Numera är detta gränsvärde 1,5 miljoner kronor. Vid denna

beräkning får inte föreningens skulder räknas bort. En förening som driver

näringsverksamhet är alltid bokföringsskyldig.

Även om bokföringsskyldighet inte föreligger för den ideella verksamheten

bör man ha sådan ordning i föreningens ekonomi som svarar mot god

föreningssed. Dessutom föreligger skyldighet för alla att sörja för att

underlag finns för att fullgöra deklarations- eller uppgiftsskyldigheten och

för kontroll av den. Speciellt är löneredovisningen viktig, eftersom den ska

användas som underlag för kontrolluppgifter, arbetsgivaravgift, skatteavdrag

m.m. Underlaget ska bevaras under sex år efter utgången av det kalenderår

underlaget avser.

Även anställda är skyldiga att ha kontroll på underlaget för sina deklarationer.

Alla deklarationsskyldiga ska föra anteckningar som underlag för

deklarationen. Anteckningar och annat underlag ska bevaras under sju år

efter utgången av inkomståret för att kunna användas vid Skatteverkets

kontroll. Anteckningsskyldigheten gäller således även den som endast har

inkomst av tjänst. En invändning från den anställdes sida, att den

kontrolluppgift han erhållit från sin arbetsgivare, och som han följt vid

deklarationen, varit felaktig innebär därför normalt inte att han slipper

skattetillägg etc. när felet upptäcks och hans taxering höjs.


praktikan

73

Skatteregler

Uppdaterat 2012-03-01

De typer av felaktigheter som kan ifrågakomma vid ovan nämnda revisioner

kan t ex vara, att vissa lönebelopp (såsom julgåvor, avskedsgåvor, semesterersättningar

etc.) inte kommit med på kontrolluppgift och arbetsgivardeklaration,

kontrolluppgifter har inte utfärdats för arvoden eller ersättningar vid

tillfälliga besök, uppgifter om hyresbillig eller helt fri bostad, fri telefon eller

andra förmåner har inte lämnats etc.

Dylika felaktigheter innebär att föreningen debiteras ytterligare arbetsgivaravgift

och att anställda eller andra får sina inkomsttaxeringar höjda.

Påföljden blir oftast att föreningen respektive mottagaren av ersättningen

drabbas av skattetillägg. Församlingen/föreningen påförs skattetillägg med

20 % av den arbetsgivaravgift som tillkommer på grund av felaktighet eller

bristfällighet i arbetsgivardeklarationen. Om Skatteverket kan rätta den

oriktiga uppgiften med ledning av kontrollmaterial som normalt är

tillgängligt för Skatteverket nedsätts skattetillägget till 5 % eller 2 %.

Den anställde påförs skattetillägg med 40 % av den skatt som tillkommer på

grund av felaktighet eller bristfällighet i inkomstdeklarationen. Om

Skatteverket kan rätta den oriktiga uppgiften med ledning av

kontrollmaterial som normalt är tillgängligt för Skatteverket nedsätts

skattetillägget till 10 %. Skattetillägg påförs inte vid rättelse av uppenbar

felräkning eller felskrivning, som framgår av deklarationen eller av något

annat meddelande från den skattskyldige som inte är muntligt. Samma gäller

om den oriktiga uppgiften har rättats eller hade kunnat rättas med ledning av

kontrolluppgift från arbetsgivare m.fl. och som varit tillgänglig för

Skatteverket före november månads utgång taxeringsåret. Om den

skattskyldige frivilligt rättar en oriktig uppgift påförs inte heller något

skattetillägg. Detsamma gäller om det skattebelopp som kunde ha

undandragits genom felaktigheten eller underlåtenheten är obetydligt.

För att undvika felaktigheter är det av betydelse för både arbetsgivare och

anställda att redovisningen på kontrolluppgifter och i deklarationer är rätt

och fullständig redan från början. Om tveksamhet råder om viss utbetalning,

förmån eller dylikt ska vara med på kontrolluppgiften är det därför bättre att

lämna en upplysning härom än att låta bli. Den som mottagit betalningen,

förmånen etc. bör å sin sida i tveksamma fall ge information under

utrymmet för övriga upplysningar i inkomstdeklarationen eller i särskild

bilaga. Skulle angivet belopp, förmån eller dylikt inte vara skattepliktigt så

sker heller ingen beskattning. Information om vad som är skattepliktigt kan

även erhållas hos Skatteverket.

Skattetillägg kan också påföras församlingen/föreningen vid felaktig

redovisning i inkomstdeklarationen av församlingens/föreningens

skattepliktiga näringsverksamhet.

16 Skatteförvaltningens organisation och service

Skatteverket

Skatteverket är förvaltningsmyndighet för beskattning, fastighetstaxering,

folkbokföring och registrering av bouppteckningar. Andra arbetsuppgifter


praktikan

74

Skatteregler

Uppdaterat 2012-03-01

är att utreda skattebrott, utfärda id-kort för personer som är folkbokförda i

Sverige samt att bevaka statens fordringar.

Skatteverkets vision är ”ett samhälle där alla vill göra rätt för sig”.

Skatteverket lyder under regeringen, Finansdepartementet, men är en från

regeringen fristående myndighet. För Skatteverket innebär detta, liksom för

andra förvaltningsmyndigheter, att de enbart styrs genom lagar och

förordningar samt generella direktiv och tilldelning av anslag. Enskilda

skattefrågor avgörs av Skatteverket utan inblandning från regeringens sida.

Huvudkontoret ligger i Solna.

Skatteverket är indelat i ett antal regioner, det är storföretagsregionen och

sju skatteregioner. Skatteregionerna är mittregionen, Mälardalsregionen,

norra regionen, Stocholmsregionen, södra regionen, västra regionen och

östra regionen.

Skattekontor

Verksamheten inom Skatteverket bedrivs till största delen av regionerna

med sina skattekontor, som finns på ett antal orter i landet. Där tar man emot

och granskar deklarationer, handhar fastighetstaxeringen och hanterar andra

skatteärenden åt medborgare och företag. En del kontor sköter även

folkbokföringsärenden, t.ex. flyttningar och personbevis, och bouppteckningsärenden.

Skattekontoren ger också service till löntagare, enskilda

näringsidkare, bolag och deras delägare, ideella föreningar, stiftelser m fl.

Skattekontor för ideella föreningar och stiftelser

Hanteringen av skatteärenden gällande ideella föreningar och stiftelser har

koncentrerats till tre skattekontor i landet, Uppsala, Mariestad och

Västervik.

Skattekontoret i Uppsala handlägger föreningar/stiftelser inom Stockholms

län, Uppsala län, Södermanlands län och Västmanlands län. Där handläggs

även samtliga subjekt i landet som har associationsformen registrerat

trossamfund, dvs.: Trossamfundet Svenska kyrkan och dess organisatoriska

delar, Trossamfundet Pingst – fria församlingar i samverkan, samt övriga

registrerade trossamfund, t.ex. Romersk-katolska kyrkan, Metodistkyrkan i

Sverige, Svenska Missionskyrkan, Evangeliska Frikyrkan etc.

Skattekontoret i Mariestad handlägger föreningar/stiftelser inom Hallands

län, Västra Götalands län, Värmlands län, Örebro län, Dalarnas län och

Gävleborgs län

Skattekontoret i Västervik handlägger föreningar/stiftelser inom

Östergötlands län, Jönköpings län, Kronobergs län, Kalmar län, Gotlands

län, Blekinge län, Skåne län, Västernorrlands län, Jämtlands län,

Västerbottens län och Norrbottens län.

Servicekontor

Skatteverket har tillsammans med Försäkringskassan öppnat ett antal

servicekontor i landet. Där kan handläggare hjälpa till med både skatte- och

försäkringsfrågor. Man kan alltså få allt ordnat på ett och samma ställe t.ex.


praktikan

75

Skatteregler

Uppdaterat 2012-03-01

vid flytt till annan ort eller vid start av företag. Många av servicekontoren

håller till i samma lokaler som Arbetsförmedlingen.

Servicekontoren innebär att man kan ge personlig service på orter där

invånarunderlaget hade varit för litet för att ha ett kontor för varje

myndighet. Även öppettiderna blir generösare än om myndigheterna hade

haft var sitt kontor.

Servicetelefon och skatteupplysning till allmänheten

Skatteverket har en servicetelefon 020-567 000 med självbetjäning. Vid

samtal dit behövs en knapptelefon med stjärna och fyrkant. Den som

använder mobiltelefon eller ringer från utlandet ska ringa + 46 8 764 92 00.

Servicetelefonen är öppen dygnet runt, året runt. Det finns mer än 200 olika

tjänster att välja från. Muntlig information erhålls direkt. Blanketter,

broschyrer och personbevis som beställs kommer med posten inom några

dagar. Det finns en förteckning över de olika tjänster som kan erhållas via

servicetelefonen. Förteckningen går att beställa genom att ringa till

servicetelefonen, vänta på svar och sedan slå direktvalet 8999.

Servicetelefonens tjänster finns även på Skatteverkets hemsida

www.skatteverket.se. Där finns också adresser till de olika skattekontoren.

Dessutom finns bl. a. Skatteverkets föreskrifter och rekommendationer samt

Skatteverkets broschyrer och blanketter.

För att få personlig information kan man ringa till Skatteverkets skatteupplysning

0771-567 567, som svarar på frågor om skatt och folkbokföring m m

måndag - torsdag mellan 8.00 - 18.00 och fredag mellan 8.00 - 16.00.

Utökade telefontider gäller inför deklarationsinlämningen. Förkortade tider

gäller under sommaren samt vid vissa helger. Den som ringer från utlandet

ska ringa +46 8 564 85160 utan riktnummer. I övrigt kan man ta kontakt

med sitt närmaste skattekontor antingen genom besök eller per telefon.

Förutom att göra besök hos Skatteverket för att få information finns det

numera även möjlighet att få ett personligt besök från Skatteverket för att få

individuell hjälp, t ex vid start av näringsverksamhet. Vid besöket, som tar

cirka en timme, ger Skatteverket en introduktion om hur det fungerar med

skatter och avgifter m m. Besök från Skatteverket kan bokas på ett särskilt

formulär, ”Boka – personligt besök”, som finns på Skatteverkets webbsida

www.skatteverket.se (bokning personligt besök). Skatteverket tar sedan

kontakt inom en vecka för att boka en tid.

Skatteverket anordnar även informationsträffar och möten av olika slag på

flera orter i landet. Information om dessa och hur man anmäler sig finns på

www.skatteverket.se.

För att nå de olika skattekontoren i landet kan man ringa till Skatteverkets

centrala växel 0771-567 567. Från utlandet är numret till växeln +46 8 564

85160 utan riktnummer. Kontoren har normalt öppet mellan 8-16 varje

vardag. Det kan förekomma utökat öppethållande vissa tider.


praktikan

17 Styrelsens ansvar

Företrädaransvar

76

Skatteregler

Uppdaterat 2012-03-01

Den ideella föreningen är som juridisk person ansvarig för de åtaganden som

ingås i föreningens namn. Företrädare för den juridiska personen är

vanligtvis den eller de personer som sitter i styrelsen (legal företrädare).

Även annan person som faktiskt har haft ett bestämmande inflytande i den

juridiska personen kan vara företrädare.

En företrädare för en juridisk person kan bli personligen betalningsansvarig

för i princip alla skatter och avgifter, inklusive ränta, som påförts den

juridiska personens skattekonto. Det personliga ansvaret kan t ex ha sin

grund i att skatteavdrag inte har gjorts, att en skatt eller en avgift enligt

skattebetalningslagen inte har betalats, eller att oriktiga uppgifter har

lämnats till Skatteverket och den juridiska personen fått för mycket moms

tillbaka.

Om skatter eller avgifter inte kan betalas i sådan tid att beloppet har kommit

in på Skatteverkets konto senast på förfallodagen och anstånd inte heller har

beviljats med betalningen löper företrädaren risk för att personligen bli

betalningsansvarig för den juridiska personens skatteskulder. För ett

personligt betalningsansvar krävs dock att företrädaren agerat uppsåtligt

eller grovt oaktsamt.

Företrädaren är, tillsammans med den juridiska personen, skyldig att betala

skatteskulderna. Om inte den juridiska personen eller företrädaren frivilligt

betalar skatteskulden kan staten utkräva personligt betalningsansvar genom

ansökan om betalningsskyldighet hos förvaltningsrätten.

Det är viktigt att tänka på att deklarationer ska lämnas även om församlingen/föreningen

inte kan betala de aktuella skatterna eller avgifterna.

Lagbestämmelserna återfinns i Skattebetalningslagen (SFS 1997:483) 12

kap. 6, 6a och 6b §§ och Skatteförfarandelagen 59 kap. 12-15 §§ (SFL

2011:1244). Ytterligare information kan fås i Skatteverkets handledning för

företrädaransvar 2009 eller genom att kontakta Skatteverket.

Straffrättsliga påföljder

Skatteverket beslutar inte själv om betalningsansvar utan ansöker i domstol

om att ansvar ska utdömas. Om det finns särskilda skäl kan domstolen helt

eller delvis befria företrädaren från betalningsskyldighet.

Den som uppsåtligt eller av grov oaktsamhet lämnar oriktig uppgift eller

underlåter att lämna deklaration, kontrolluppgift eller annan föreskriven

uppgift kan dömas för bl. a. skattebrott, grovt skattebrott eller

skatteredovisningsbrott beroende på gärningens art. Straffen varierar från

böter till fängelse i högst sex år.

More magazines by this user
Similar magazines