Introduktion till kvalitetssäkring - Svensk Mjölk

Introduktion
till kvalitetssäkring
Juli 2007

Inledning
Kvalitetssäkring av foder på gården
Hittills har kvalitet inom lantbruket varit det samma som produkternas kvalitet.
Nu har ordet kvalitet fått en utökad betydelse. Kvalitet och kvalitetssäkring står idag för ett
sätt att lägga upp arbetet. Kvalitetsarbetet börjar med att sätta upp kvalitetsmål och sedan
styr man alla delar i produktionen för att nå de målen. Hela produktionen kvalitetsäkras, inte
bara produkten. I kvalitetsäkringen planerar man arbetet, förebygger fel och når ständiga
förbättringar. Resultatet blir en effektiv och lönsam produktion.
På en konkurrensutsatt marknad och i ett kärvt ekonomiskt läge, finns två alternativ:
att lämna över marknaden till sina konkurrenter eller att möta konkurrensen genom att
själv bli effektivare. Denna skrift handlar om det senare alternativet, om hur man med
kvalitetssäkring av produktionen på ett bättre och effektivare sätt producerar det marknaden
efterfrågar.
Glöm därför allt gammalt om att kvalitet bara är ett mått på produkten. Här handlar kvalitet
om att trimma hela produktionen. Det som står i de olika kapitlen i serien Kvalitetssäkrad
Mjölkproduktion är därför inga krav. Det är istället en serie exempel på hur du kan jobba för
att styra din produktion på effektivaste sätt, mot uppsatta mål.
I arbetet har vi utgått från den grund som lagts i Miljöhusesynen. I denna introduktion till
kvalitetssäkrad mjölkproduktion har vi sedan försökt lyfta fram allmänna principer som kan
bilda en gemensam kunskapsbas till kvalitetssäkring av framförallt mjölkproduktionen på
gården. Använd denna handledning som ett referensdokument och bakgrundsmaterial att
jobba vidare med.
Under våren 2007 reviderades flera kapitel i serien Kvalitetssäkrad Mjölkproduktion
med speciell hänsyn till EU:s nya livsmedelsförordning och Branschriktlinjerna för
Hygienisk Mjölkproduktion.
Materialet får ej kopieras utan medgivande.
Illustrationer där inget annat anges: Ewert Ohlsson
Revider ad utgåva jul 2007

Nyttan för dig som lantbrukare
Nyttan med kvalitetssäkring
Kvalitetssäkring genomsyrar idag hela vårt samhälle och överallt där det införts
har det inneburit förbättrad ekonomi. Kvalitetssäkring är ett arbetssätt och varje gård
bygger upp kvalitetssäkringen utifrån sina egna mål och förutsättningar. Genom att
kvalitetsäkra sin produktion får man bättre styrning på alla produktionsprocesser och
förebygger fel.
Kvalitetsfel kostar pengar. Exempel på kvalitetsfel är kassationer, spill, lagringsförluster
i kg och i näringsvärde, onödig tidsåtgång, planeringsmissar, leverantörsmissar,
kostnader för att göra om och kostnader för att rätta till fel. Att göra rätt från
början är alltid det mest kostnadseffektiva sättet att producera.
Kvalitetssäkring av din gårds produktion ger dig möjlighet att på ett professionellt
sätt möta en föränderlig framtid. Arbetssättet ger dig modeller och redskap för att
ställa välgrundade krav på din egen produktion och dina leverantörer. Kvalitetssäkring
gör det också lättare att ansluta gården till föreningsföretagens olika kvalitetsprogram.
Framförallt, kvalitetssäkring av gårdens produktion innebär att det är du som lantbrukare
som gör den ekonomiska vinsten.

Nyttan för mejerierna
Kvalitetssäkring
Utvecklingen inom detaljhandeln, storhushållsmarknaden och vid export, går mot
att grossister, inköpare och konsumenter kräver kvalitetssäkrade leveranser och produkter.
Det ställs hårda krav på mejerier för att få leverera till dessa kedjor. Kvalitetssäkring
är ett självklart arbetsredskap i mejeriföretagen. I den allt mer hårdnande
konkurrensen har ingen råd att göra fel, kvalitetssäkring är nödvändig.
Av dig som leverantör till företagen i förädlingsledet förväntar vi oss att du levererar
produkter som uppfyller de kvalitetsprogram och de leveransregler som är fastställda.
Genom att dela med oss av erfarenheterna av nyttan med kvalitetsäkringsarbete
får vi de önskade produkterna samtidigt som vi underlättar för dig att producera
dem på ett kostnadseffektivt sätt.
Kvalitet förr och nu
Innebörden av ordet kvalitet har förändrats och utvidgats. Här ären jämförelse
mellan det nya och det gamla sättet att se på kvalitet. Kvalitetssäkringen skall läggas
upp utifrån det nya sättet att se på kvalitet.
Förr
• Kvalitet på produkten
• Kvalitet upprätthålls enbart
genom kontroll på slutprodukten
• Lantbrukaren får alltid räkna med
risken för nedklassning och pris-
avdrag på leveranserna
• Kvalitén blir som den blir, vädret
kan man inte bestämma över
• Fel kan inte undvikas
• Kvalitet betyder kontroll och
onödigt lyx
Nu
• Kvalitet i hela tillverkningen
• Kvalitet upprätthålls genom att
förebygga fel under tillverkning
kombinerat med kontroll av
slutprodukten
• Under olika delar av arbetet sätts
mål upp som innebär t ex att
risken för avdrag minimeras
• Kvalitén kan planeras, valet av
odlings-och skördemetod har
stor betydelse
• Fel kan förebyggas
• Kvalitet betyder att man når de
mål man satt upp
(Källa: fritt efter Kvalitetsstyring i jordbruget 1993)

Kvalitetssäkringens uppbyggnad
Kvalitetssäkring
De flesta kvalitetssäkringssystem är uppbyggda efter samma principer. Den mest
kända modellen är förmodligen ISO 9000. Många svenska företag inom livsmedels-
och lantbruksproduktionen arbetar nu med att införa kvalitetssäkring enligt ISO-systemet.
De viktigaste delarna i en sådan certifierad kvalitetssäkring är:
• Företagsledningen skall bestämma företagets kvalitetsmål
• Arbetet, från inköp till slutanvändning skall vara beskrivna
• Olika mått av betydelse för kvalitén skall registreras under arbetets gång
• Arbetet skall följas så väl att man snabbt kan sätta in förebyggande och korrigerande
åtgärder
• Det skall finnas rutiner för behandling av avvikande produkter
• Företaget skall göra internrevision som jämför resultatet med målet
Principen är den samma när man planerar sin egen kvalitetssäkring. I denna hand-
ledning har vi framförallt koncentrerat oss på följande delar:
• Att du sätter upp egna mål
• Hur du tar ansvar för inköpta och egenodlade råvaror och foder, inklusive vatten
• Hur du tar ansvar för och styr arbetet med foder på gården
• Hur du kan dokumentera och utvärdera resultatet

Kvalitetssäkring
Att hitta och välja användbara mål för din gårds produktion är starten för hela
kvalitetssäkringsarbetet. När man har bestämt målen så kan man kvalitetsäkra vägen
dit.
I inköpsansvaret ingår att sätta upp krav på de foder och foderråvaror du köper
in eller själv skördar, men också att kunna visa, dokumentera, att kraven uppfylls. Du
får ett redskap för att ställa genomtänkta krav både på din egen odling och på dina
leverantörer.
I styrningen av arbetet ingår att se till att du har uppsikt över och kan styra allt
som händer under skörd, torkning och lagring. Vi lägger tyngdpunkten på styrning
under arbetets gång och inte på slutkontroll. Genom att göra rätt första gången och
därmed slippa rätta till fel blir produktionen effektivare. Vissa fel kan dessutom inte
rättas till, möglig spannmål förblir alltid möglig.
Ett exempel:
Med tyngdpunkten på slutkontroll, då mäter man mögelhalten i
spannmålen efter lagring för att få veta om den är bra.
Med tyngdpunkt på kvalitetsstyrning av arbetet så väljer man istället
snabb och välplanerad nedtorkning av spannmålen. Då kan inte spannmålen
mögla.
Det första alternativet är omständligt, dyrt och gör inte spannmålen
bättre. Det är billigare och klokare att styra kvalitén genom att göra rätt
från början.

Anteckningarna, dokumentationen (Loggboken i figuren på föregående sida), är
till för att kunna dra slutsatser av det som hänt och göra förändringar så att de eventuella
fel som uppstått inte upprepas. I detta arbete lyfts ditt ansvar som företagsledare
fram. Denna utvärdering och dina beslut om åtgärder är första steget mot ständiga
förbättringar i foderproduktionen.
Vad skall kvalitetssäkras
Kvalitetssäkring är ett hjälpmedel. Därför bestämmer du i princip själv vad som
skall kvalitetssäkras. Kvalitetsarbetet är till för att stärka din gårds ekonomiska konkurrenskraft
och viktigt för våra produkters förtroende. Detta styr vad du bör välja att
kvalitetssäkra.
Kvalitetssäkring av gårdens produktion gör du för att:
• bli effektivare i din produktion
• göra det lättare för dig att uppfylla de olika kvalitetprogram som redan finns eller
som kommer i de föreningsföretag dit du levererar dina produkter
• vara med i konkurrensen när handelns krav på kvalitetssäkring ökar
• ha lättare att ställa välgrundade krav på dina leverantörer
I första hand skall du välja att kvalitetssäkra det som har betydelse för att förebygga
fel och produktionsstörningar. Men eftersom all kvalitet hänger ihop i hela kedjan
så är det klokt att också kvalitetssäkra de egenskaper som är viktiga för konsumenternas
förtroende för våra produkter. I våra varumärken har vi ett gemensamt ansvar för
att bibehålla förtroendet och enskilda misstag kan spoliera mycket.
Det finns några saker som du bör ta med i din kvalitetssäkring. Du bör till exempel
kunna visa att du följer de lagar, förordningar och föreskrifter som finns. Det samma
gäller för de överenskommelser som är gemensamma för hela mejeribranschen. I
handledningarna till kvalitetssäkring har lagar och branschöverenskommelser tagits
upp under en särskild punkt.
LRF:s Miljöhusesyn är en bra genomgång av gården som visar om gården uppfyller
de lagar som gäller. Där finns också branschöverenskommelser och gemensamma
krav från föreningsföretagen. Miljöhusesynen bör därför ingå som en självklar del i
kvalitetsäkringen.
I den beskrivande texten under varje avsnitt ges exempel på egenskaper, åtgärder
och arbeten som är lämpliga att ha kontroll över för att kunna styra kvalitén. Vi ger
förslag på olika mätetal som du kan använda för att bedöma hur väl du uppfyllt målen.
I exemplen lägger vi särskild vikt vid åtgärder som har betydelse för den hygieniska
kvalitén eftersom den är så grundläggande både för produktionsresultatet och
produkternas kvalitet.
7
Kvalitetssäkring

Sätt dina egna kvalitetsmål
Grunden för allt kvalitetssäkringsarbete
är att sätta upp
egna kvalitetsmål. Lantbrukare
är fria företagare och som fri
företagare har du möjlighet att
sätta upp dina egna kvalitetsmål.
Komplettera dina egna mål med
de mål som finns i föreningsföretagens
kvalitetsprogram. I
grunden har alla samma mål, att
kunna sälja våra svenska produkter.
Sätt mål!

9
Sätt mål!
Här är några exempel på olika kvalitetsmål:
I mitt företag skall:
• all spannmål alltid vara nedtorkad till lagringsduglig vara inom dagar efter skörd
• spannmålen aldrig bli mögelangripen
• en förbättrad foderkvalitet och skötsel bidra till att jag får kvalitetsbonus på
10 öre/kg mjölk, hela året
• foderspannmålen uppfylla samma kvalitetskrav som ”Svenskt Sigill”
• inköpta foder och råvaror kompletterar näringsinnehållet i det hemmaodlade så väl
att produktionsresultatet förbättras med 2 % i år
• Miljöhusesynen genomföras
Exempel på kvalitetsstyrning från andra branscher
I många andra företag har man upptäckt nyttan av kvalitetsstyrning. Ett exempel:
En producent av frysta ärter kan inte säga till sina kunder ” i år blev inte ärterna
bra för det regnade” eller ”tråkigt nog blev ärterna lite maskätna ”. Om ärtproducenten
ändå försöker göra det, så har han inga kunder kvar till nästa år. Ärtproducenten
har istället byggt upp en kvalitetsstyrning som gör att kvalitén på ärterna alltid blir
bra.
Det första steget i denna kvalitetsstyrning är att bestämma vilken kvalitet ärterna
skall ha, att sätta upp egna mål. En svensk ärtproducent som siktar på att slå sina
konkurrenter med kvalitetsargument sätter de egna kraven att ärterna skall vara grönare,
mer jämnstora och snabbare infrysta än ärterna från någon annan konkurrent.
Utifrån dessa krav planeras odlingen in i minsta detalj. Det är bland annat från
ärtodlingen vi fått in begreppet integrerad odling i svensk växtodling.
Markbearbetning, sådd, växtskydd och tröskning tidsplaneras så att fryshuset
skall få in en jämn ström av nytröskade perfekta ärter. Varje fält besiktigas ett flertal
gånger för att snabbt kunna sätta in korrigerande åtgärder. Finns det minsta avvikelse
som gör att ärterna inte kan hålla kvalitetskraven så utesluts de. Vid tröskningen
mäts t ex tiden från det ärtan är tröskad tills den är nedfryst. Är vädret för varmt vid
tröskningen så kör man ut is och kyler ärterna, vädret får inte bestämma kvalitén.
Har man i kvalitetsmålen bestämt att ärtan skall vara fryst inom t ex 1 timme från
tröskögonblicket men transporten blir försenad så godtas inte det ärtlasset. Nästa
gång väljer man en annan transportväg.
När säsongen är slut samlas all information in och bearbetas för att ligga till grund
för nästa års planering. Målet är att kunna hålla de mycket höga kvalitetskraven utan
att behöva kassera några ärtleveranser.
Noggrann planering, väl upplagd processkontroll och ständiga förbättringar för att
kunna nå de egna målen har gjort svensk ärtodling till världsledare för kvalitetsärter.
Kvalitetsarbetet är inte ett hinder utan en möjlighet till lönsam produktion.

Mera att läsa
10
Mer att läsa!
Kvalitetsstyrning i jordbruget. Larsen m fl 1993. Jordbrugsförlaget Mariedalsvej
27, 2, 2000 Frederiksberg, Danmark. Beställs via DSR Boghandel, Thorvaldensvej 40,
1871 Fredriksberg C, Telefon: +45 35 35 76 22 samt fax: +45 35 35 27 90.
●