Nummer 22 November 2006 - Bondersbyn

En tidning för
Kamlunge, Bondersbyn
och Börjelsbyn med
omnejd
Nummer 22
Nov 2006
Utgivare:
Bondersby
Hembygdsförening
Innehåll
Ledare 2
Nya Bondersbyggare 2
Frida och Timon 3
Rekordpotatisar 3
”Johan Henders” 4-5
Fyra Kvinnor 5
Kalas med Lars 6
Sommarbröllop 6
”Hela” kroppen 7
Kosjärvträsket, del 6 8-9
Express-Sprutan 10
Den gamla katedern 10
Korsord 11
Tävling, recept, m.m. 12
Omslagsfoto:
Lars-Erik Holmberg
Adress till Bondersbyarn:
c/o Sten Rönnberg
Bondersbyn 180
95292 Kalix
e-post:
bondersbyarn@bondersbyn.se
Byaåldermannen har hämtat föda ur skogens
rika skafferi. Det goda fågelåret har gett byborna
möjligheter att variera den ensidiga kosten
bestående av älgkött och stora potatisar!
Läs mer på sid 3 om årets jakt och jättepotatisar

Ledare
Hur skall vi få mera folk till byn? Bondersbyn
liksom dess grannbyar, har i många år
haft en minskande befolkning. Men skall
vi överleva och bli en levande by igen behöver
vi att fler vill bo och verka här. Hur
skall det gå till? frågar du. Är inte loppet
kört, och vi kan räkna med att byn dör helt
om några tiotal år? tänker du kanske. Vem
vill bo i en by utan affär, utan skola, utan
arbetstillfällen, med vägar som är genomfartsleder
och med den lantliga charmen
från lantbruk, jakt och fiske falnande?
Ändå. Framtiden för byar som Bondersbyn
är ljusare än de flesta förmår tänka
just nu. Det är inte bara att vi just nu har
en tillväxt i Norrbotten som är näst högst
i landet. Det är inte bara för att gruvnäringen,
skogen, vattenkraften och turismen
säljer som aldrig förr. Det är inte bara
för att vi fått lokaliseringar av storhandel
som IKEA till länet. Det är inte bara för
att världens största reserver av naturgas nu
är i gång att börja utvinnas ur ishavet norr
om oss.
Nej, det är något än mer grundläggande.
Folk börjar upptäcka att luften är bättre
på landet i Norrbotten, innehåller mera
syre och mindre föroreningar. Man börjar
uppskatta lugnet, den långsammare pulsen,
våra levande årstider i vår fantastiska
natur och det mera naturnära boendet. Ja,
man börjar också se fördelarna i det opre-
2 Bondersbyarn
Bondersbyn riskerar att bli en parantes
längs ett skidspår mellan Kalix och
Morjärv om ingen nyinflyttning sker!
Bondersbyggare på
försök!
Anita och Hjalle Bucht ger nu Bondersbyn en ärlig chans och
bosätter sig på försök i Anitas hemgård på Holmen. Efter 40 år
i den lilla staden Kronberg 12 km utanför Frankfurt am Main i
Tyskland har de nu flyttat hem till Sverige igen. Frågan är bara
om de slutligen väljer att slå sig ner i Bondersbyn eller en stad
i södra Norrland!
De är ju förberedda på bästa möjliga sätt,
efter att ha tillbringat 40 somrar på Holmen.
Först semestrar under 30 år, och de
10 senaste åren har de bott här från maj till
första veckan i september.
Vintern är nålsögat!
- Det är nog klimatet som kommer att fälla
avgörandet, säger Anita. Vi får se hur
det går i vinter. Annars älskar jag miljön,
språket och människorna här.
Hjalle nickar och tillägger:
- Vi är i alla fall väl förberedda, huset är ju
renoverat och i fint skick. Jag själv uppskattar
särskilt traktens natur, lugnet och
den vackra älven.
Bondersbyarn hoppas att den 2420 km
långa resan hem slutar här i byn!
Olle Björkman text
Lars-Erik Holmberg foto
tentiösa umgänget i våra byar jämfört med
det mera formella och uppstyltade som
tätorterna erbjuder. Dessutom kan vi erbjuda
en del av det moderna livet. Internet
fungerar i Bondersbyn lika bra som i
Stockholm.
Den här rörelsen i tiden, en rörelse som
kommer att öka, måste vi i våra byar möta.
Och då är frågan: Hur gör vi det? Hur skall
vi kunna erbjuda dem som är fångade i den
här rörelsen i tiden vad de vill ha? Hur får
vi folk att vilja bo med oss och bidra till
att byn lever upp med nya människor?
Det första steget är att det finns någonstans
att bo och bygga i byn. Varenda
stuga, gård, gårdsplats, bra tomt bör det
bo folk i. Inga hus eller lägenheter bör stå
tomma utan att hågade inflyttare fått komma
och se om de vill bo där. Så har du en
plats att bo på för någon som kanske vill
bo här, tipsa vår tidning, så gör vi en gratis
annons. Vill du hyra ut ditt hus, medan
du själv bor på annan ort, hör av dig till
oss. Har du en bra tomt som du vill sälja,
hör av dig? För vi måste bli fler och helst
yngre än de som nu bor i våra byar, om vår
bygd skall överleva.
Sten Rönnberg , text och foto

Frida och Timon skrev
historia under årets älgjakt
En viktig del av det goda livet i byn är jakten. Varje år strömmar också hemvändare till för att delta i älgjakten.
Första jaktmorgonen räknar jaktlaget över trettio deltagare. Och bland dem finner vi allt fler kvinnor
som vill ta del av den gemenskap och spänning som jakten innehåller. I år föll den sista manliga bastionen
inom älgjakten, en kvinnlig hundförare fällde en älg för sin hund!
36 älgar skulle skjutas!
Det var många jägare som baxnade inför
årets tilldelning på 9 tjurar, 9 kor och 18
kalvar. Skulle det vara möjligt att fälla så
många älgar utan att radera ut älgstammen?
Dessutom kom snön ovanligt tidigt
detta år, vilket innbar ytterligare svårigheter.Vid
den här tidningens pressläggning
ligger det nära 30 cm snö och jakten pågår
ända till första december!
Aldrig har så många kalvar skjutits!
Hittills har hela tilldelningen av vuxna älgar
fällts samt 12 av de 18 kalvarna. Och
kalvar tycks det tvärt emot alla spådomar
vara mycket gott om. Har kanske älgstängslet
vid E4 förändrat vandringsmönster
och tillgången på älg inom byn?
Frida Enström spräckte nollan!
Årets jakt har varit historisk så tillvida att
en kvinnlig hundförare för första gången
fällt en älg undan sin hund i Bondersbyn.
En eftermiddag under tidig höst sköt Frida
Enström en ko undan sin hund Timon i
norra änden av Finnvikmyren. Efter ett
par varv runt Finnvikmyren och Renmyran
fick Frida ett skottillfälle som hon förvaltade
väl. Sambon Simon Nilsson assisterade,
men han var säkert bara i vägen!
Karl-Gösta Lille behövde en älgkrona
på garageväggen!
Stig Nilsson behövde mycket älgkött
för att fylla rökkåtan!
Rekordpotatisar
Frida och sambon Simon tar ur den skjutna älgen medan hunden Timon vilar ut
efter en intensiv jakt på myrarna i Bondeborg.
Stig satsar på att röka älgkött!
Stig Nilsson insåg redan i våras att årets
älgjakt skulle bli något utöver det vanliga,
och byggde en rökkåta för kallrökning.
Och nog har han haft arbete i rökeriet. Röken
har legat tung över Selet hela hösten
vilket har resulterat i att många Bondersbybor
har kunnat byta bort den prickiga
korven som pålägg mot rökt älghjärta!
Henrik Söderholm hade ett styvt arbete
att med sin fyrhjuling ta fram alla älgar
under den höstvecka han jagade.
Lars-Erik Holmberg
Text och foto
Till det goda livet i byn hör inte bara förmånen
att få ha skogsfågel, älg och hare på matbordet.
Dit hör också Bondersbyns utsökta potatis odlad
längs älvens näringsrika stränder.
Den största potatisen på fotot är en Ovatio framtagen i Forshaga
av Lars-Erik Holmberg . I mitten ligger en mjäll Matilda
odlad av Kurt Enström i Selet. Den tredje potatisen är en Snöklocka
från Månsbyn, och visar bara på vilka ”höjder” man
uppnår i de andra byarna! Allt vägt och kontrollerat av Inga
Johansson i Forshaga!
Bondersbyarn 3

”Johan Henders”
Fastigheten Svanbergs i Marieberg kallades förr ibland för ”Johan Henders”. Namnet kommer nog av
Johan Hindersson. Han hette egentligen Hindricsson men kallades tydligen mestadels för Hindersson. Han
var sågkarl på Bondersby sågverk och torpare i Marieberg. Torpet låg nog strax intill där Svanbergs nu
ligger där det finns lämningar av en husgrund. Vid landsvägen där vägen upp till Svanbergs börjar fanns
också på 1800-talet två byggnader, varav det ena var ett bostadshus. Det går väl inte helt utesluta att det i
stället var där torpet låg.
Johan Hindricsson var född 1778 i Korpikå
och hans föräldrar var soldaten
Hindric Flagga och dennes hustru Lisa
Hindricsdotter. Han gifte sig 1804 med
Brita Lena Zakrisdotter från Lantjärv
och de bosatte sig i Lilla Lappträsk. När
han gifte sig hade han bytt namn till
Vallgren. Det namnet tycks han dock
ha övergett rätt snabbt. Inget av barnen
har heller haft Vallgren som släktnamn.
Olof Karlsson på Viriudden var sonson
till Johan Hindersson. (Från Raggdynan
1905, foto: Borg Mesch)
Omkring 1820 flyttade familjen till Bondersby
sågverk. Johan Hindersson hade
nog redan då varit anställd vid sågverket
några år, för bland dopvittnena till barnen
födda från och med 1814 var folk från
sågverket. Senare flyttade familjen till
Marieberg.
I Marieberg fanns torpare sedan tidigare.
Det var Lars Larsson från Siknäs, hans
hustru Helena Olofsdotter, dottern Brita
Lena och hennes man Fredrik Persson
från Sören. Deras son Lars Petter Fredriksson
Sundqvist som flyttade till Övermorjärv
var farfar till Nanny Svanberg i
Marieberg. Lars Larsson dog 1845 och
resten av familjen flyttade då till Gyljen i
Överkalix. Fredrik Persson kan liksom Johan
Hindersson ha arbetat på Bondersby
sågverk som flyttades till Gyljen ungefär
den tiden. Det verkar som att Johan Hinderssons
familj flyttade till Marieberg
4 Bondersbyarn
först 1845 och om det är riktigt, då är det
ju möjligt att han övertog torpet efter Lars
Larsson. Men det kan förstås också vara
två skilda torp.
Johan Hinderssons och Brita Stina Zakrisdotters
barn var:
Lisa Cajsa född 1805
Brita Greta född 1806
Hindric född 1807 dog 1808
Anna Helena född 1808
Lars Henrik född 1809
Maria Christina född 1811
Johan Petter född 1814 drunknade
1823 vid Bondersby Sågverk
Gustaf Erik född 1817
Maria Stina född 1819
Carl Fredrik född 1822
Flera av barnen var gifta och hade egna
familjer, men några av dem bodde tidvis i
Marieberg.
Johan Hinderssons son Lars Hindric
Johansson, var gift med Greta Lisa Nilsdotter
från Bondersbyn. De hade sönerna
Karl Johan och Nils Henrik. Karl Johan,
född 1836 i Marieberg eller Övermorjärv
(båda uppgifterna finns, Lars Hindric var
vid tillfället ifråga anställd som dräng i
Övermorjärv, men hade nog dessförinnan
varit dräng i Marieberg). Nils Henrik var
född 1838 vid Bondersby sågverk. Familjen
bodde nog vid sågverket sedan, men
när Greta Lisa dog i gulsot, endast 26 år
gammal flyttade Lars Hindric med barnen
till Marieberg.
Karl Johan Larsson gifte sig med Anna
Greta Johansdotter Kanon från Kamlunge
och flyttade till Övermorjärv och tog anställning
som indelt soldat med soldatnamnet
Ferm. Anna Greta var dotter till
den i en tidigare artikel nämnde fältjägaren
Johan Petter Kanon som drunknade
i Lakotaforsen 1841 samtidigt som Carl
Bergström.
Lars Hindric Johanssons andre son Nils
Henrik, tog sig namnet Engström, gifte
sig med Maria Anderssdotter från Kamlunge
och flyttade till strax norr om där Jan
Rönnberg nu bor i Bondersbyn. Platsen
kom att kallades ”Engströms” och blev
någon tid efter Nils Henriks död fotbollsplan
och idrottsplats fram till mitten av
1950-talet då Agnes och Erik Rönnberg
som nygifta byggde bostadshus och lagård
och flyttade dit. Erik upplät sedan en annan
markbit till fotbollsplan. Nils Henrik
Nils Henrik Engström var sonson till
Johan Hindersson. (Från Raggdynan
1905, foto: Borg Mesch)
Engström levde till 1931 medan hustrun
dog redan 1907.
Lars Hindric Johansson var kvar i Marieberg
1890 men hade flyttat till Bondersbyn
vid sin död 1893. Kanske bodde han
hos sin son Nils Henrik Engström sedan
hans syster Maria Stina hade dött?
Johan Hinderssons yngste son Carl Fredrik
Johansson, född 1822, arbetade nog på
Bondersby sågverk innan verksamheten
upphörde. 1845 gifte han sig med Lena
Fredriksdotter Berg från Kamlunge. De
bodde sedan något år i Bjumisträsk. Carl
Fredrik var förmodligen dräng där. Sedan
bodde de vid det nedlagda sågverket och i
Marieberg. De fick elva barn, en del födda
i Marieberg och en del i Bondersbyn.
Ingemar Karlsson var sonsons sonson
till Johan Hindersson.

Signe och Halvdan Bergman i Bondeborg. Halvdan var sonsons sonson till Johan
Hindersson.
Sonen Jacob Karlsson tog sig namnet
Bergman, köpte Johan Karlsson Lindgrens
fastighet i Börjelsbyn när familjen
Lindgren flyttade till Marieberg. Fastigheten
är alltså den som sedan blev ”Bergmans”
i Börjelsbyn. Halvdan Bergman i
Bondeborg var sonson till Jacob Karlsson
Bergman.
Sonen Nils Henrik Karlsson, född i Marieberg
1859 gifte sig med Matilda Nilsdotter
från Rian och de flyttade till Heden
i Bondersbyn. Han var farfar till Ingemar
Karlsson.
Carl Fredrik Johanssons yngste son Olof
Robert Karlsson, född 1871, gifte sig med
Anna Rönnbäck från Pålänge och var
slaktare och handlare på Viriudden i Bondersbyn.
Verksamheten övertogs sedan av
deras son Elof.
Johan Hinderssons son Gustaf Erik som
var född 1817 gifte sig med Lisa Greta
Höglund från Överluleå. De hade barnen:
Johan Gustaf, Lisa Maria, Carl Reinhold
och Verner. Familjen bodde i Marieberg
men flyttade till Karlsborg omkring 1850.
Johan Hinderssons äldsta dotter, Lisa
Cajsa Johansdotter gifte sig med Hans
Persson Åberg i Näsbyn. Deras son Johan
Henrik Åberg gifte sig med Greta
Lena Eriksdotter i Bondersbyn. De bodde
i Bondeborg. Deras son Henrik Wilhelm
gifte sig i sin tur med Maria (Mia) Wilhelmina
Resin från Marieberg och var
Bondersbyns siste indelte soldat – Henrik
Wilhelm Frimodig.
Johan Hinderssons yngsta dotter Maria
Stina Johansdotter hade en ”oäkta” son,
Johan Jakob Westerberg, född 1847 i Marieberg.
Han var gift med Maria Johanna
Åström från Törefors. De hade barnen:
Karl Johan, Jakob, Lars Albert, Maria och
Emma Kristina. Sedan Johan Jakob Westerberg
dött 1888 flyttade änkan med barnen
till Rian 1890.
Maria Stina bodde nog kvar i torpet med
sin bror Lars Hindrik till sin död 1891.
Johan Hindersson dog 1864 och hustrun
Brita Stina Zakrisdotter 1852.
KG Hansson text och foto
Fyra Kvinnor höll bejublad föreställning i Bondersbyn
På fredagkväll den 15 september
var gruppen Fyra Kvinnor på besök
i Bondersbygården och succen
var total.
De sjöng, spelade och läste dikter för en
85 personer stor publik i Bondersbygården.
Gruppen består av Johanna Lindgren
från Påläng, Berith Karinen Roth
från Lovikka, Agneta Wiberg Hällström
från Påläng och Susanne Rantatalo från
Pajala.
De inte bara sjöng och spelade, de
spexade och läste underfundiga texter i
en vackert komponerad föreställning.
Publiken satt bekvämt och njöt av arrangemanget.
Det var en mycket lyckad
kväll, perfekt ordnad med garderobsväktare
i entrén, gående bord för goda
fika-smörgåsar i pausen och mycket
trevlig stämning.
En allt igenom lyckad kväll. Ja, det var
faktiskt så att arrangemangen i Bondersbyn
drog största publiken av alla platser
Fyra Kvinnor besökte på sin turné i Kalix
kommun.
Sten Rönnberg, text och foto
Bondersbyarn 5

Kalas med Lars
Lars Häggström är född söndagen den 11 oktober 1936. Samma år
som Adolf Hitler presenterade den första Volkswagen och det Spanska
inbördeskriget bröt ut. Men vem kör gamla Folkvagnar numera
och Spanien är ju för de flesta reducerat till ett billigt turistmål. Lars
har utvecklats åt motsatt håll i 70 år, och nu skulle det firas!
Över 70 gratulanter mötte upp den 11 oktober
i Grelshuset på Viltfarmen för att fira
en av Bondersbyns profiler. ”Söndagsbarnet”
Lars Häggström fyllde överraskande
70 år. Vi som trodda han bara var en ungdomlig
40-åring!
Gunilla och Lars tar emot gratulationer
från Ingrid Häggström
Sommarbröllop
”Den första juli 2006 var en mycket speciell dag, den dagen vigdes vi i Kalix kyrka av Anti Mietinen, åkte
en gammal nedkabbad MG till Forshaga, tog båten över älven till min hemgård och de väntande, festsugna,
gästerna.” Ja så skriver David Enström och hans fru Ulrika till Bondersbyarn och sänder sitt tack till släktingar
och bybor som förgyllde deras viktigaste dag. Och visst fick dom ett litet smakprov på vad det goda
livet i en by kan erbjuda!
Bröllop i dagarna tre!
Festen som startade med en skål i mousserande
vin och en tugga av rökt hjortkött
vid Kalix älv skulle pågå i tre dagar enligt
traditionen “bröllop i dagarna tre”.
Bröllopsfesten var bland det vildare som
skådats i Marieberg och det är många som
kan vittna om att de tjocka golvplanken
(Kalle kan intyga att de är redigt tjocka
plank) sviktade så man svårligen kunde
sitta still på bänkraden längs väggarna.
Svåger Rogers löjrom var given som förrätt
liksom det helgrillade vildsvinet till
huvudrätt och så avslutades sittningen
med glass med varma rårörda hjortron, en
middag som avnjöts av de dryga hundra
gästerna som höll tal och spexade, fantastiskt
roligt!
6 Bondersbyarn
Tätt packade i Grelshusets stora sal avnjöt
vi en middag som startade med ost
och bröd, fortsatte med en ljuvlig viltgryta
på hjort som följdes av en läskande rabarbersoppa
för att avslutas med hjälp av kaffe,
hembakad marängtårtra och avec för
de hugade. Allt serverat med ”schwung”
av barn och barnbarn till festföremålet.
Under kaffet fick Lars via några talare
äntligen reda på vilken redbar, ärlig och
nyttig människa han har varit, inte minst
för Hembygdsföreningen vars kassa han
vaktar som en vänlig drake. Än en gång
Grattis Lars!
Annika Gustafsson text
Sten Rönnberg foto
För att skaka ned all god mat under dansen
så krävdes en rejäl avec till kaffet och
bröllopsbakelsen, sen skakade hela Grelshuset
frampå småtimmarna.
Det hördes sägas efteråt att flaggan halades
05.30 på morgonen till nationalsång
både på svenska och norska, synd att det
missades.
Forsränning och halstrad sik
De två följande dagarna var fyllda av aktiviteter
där Marieberg och dess omgivning
visades upp och visade upp sin absolut
bästa sida. Söndagen forsrände de allra
flesta gästerna med gummibåt och kanot
från Kamlunge till Neupola där vi åt halstrad
sik med fil och tunnbröd, den allra
godaste sommarmaten!
Rånön var målet för färden på måndagen
och den vackra Kalixskärgården var
perfekt rekreation för ett gäng trötta och
slitna men ack så nöjda gäster.
Vi vill tacka de som hjäpte till och gjorde
denna helg till vad den blev. Tack till förädrar,
syskon och vänner som ställde upp
och arbetade med förberedelserna. Tack
till Yvonne, Kennet, John, Magnus, Annica,
Veronica, Rickard, Johan, Ragmar och
Birger för att ni var så snälla och duktiga
med servering under bröllopsfesten. Tack
Arne för den goda rökta regnbågen som vi
åt till lunch innan bröllopet. Tack Tomas
för hjälpen med halstringen av siken och
terrängbilsåkningen. Tack Lars-Erik för
skjutsen över älven i din fina älvgädda.
Tack Sten för lånet av projektorn. Tack
Stor-Anders (pappa) för att vi fick möjligheten
att ordna vårat bröllop hemma i
Marieberg!!
David och Ulrika

”Hela” kroppen i St. Lappträsk!
Om Du känner Dig sliten, kanske kroppen behöver en ”helrenovering”! Då skall Du besöka Eva Larsson i
Stora Lappträsk, hon kan säkert få Dig på ”fötter” igen! Bondersbyarn gjorde ett besök och Olle Björkman
drog upp ärmen för att prova hur det känns att bli AKU-punkterad!
Eva tar emot i sitt nya fina hus vid St.
Lappträskets strand och över en kopp kaffe
berättar hon om sin verksamhet.
– Jag har jobbat med friskvård, främst
massage och gymnastik sedan 1989, men
sedan 1995 driver jag det egna företaget
Evas Muskelvård i lokaler på Mellanparksgatan
7B i Kalix. Där är öppet hela
veckan, utom de tider när jag flänger runt
på olika kurser för att förkovra mig.
Hon berättar vidare att hon från början är
utbildad TV-tekniker och jobbade med
elektronik i 14 år innan hon definitivt sadlade
om och började arbeta med levande
ting istället för döda tingestar.
Auktoriserad kroppsterapeut
– Eftersom jag har läst tre år basmedicin,
har jag en kompetens mitt emellan en
sjuksköterska och en läkare anatomiskt
sett. Däremot har jag inte läst läkemedel
eftersom vi inte sysslar med skolmedicin.
Jag är genom dessa studier en auktoriserad
kroppsterapeut som i princip behandlar
hela kroppen. Dock inte kiropraktik,
men visst händer det att jag ”manipulerar”
ibland, som kiropraktikerna gör, eftersom
jag har en del extrakurser med den inriktningen.
Eva behandlar hela kroppen med klassisk
massage, bindvävsmassage, lymfdränage,
akupunktur, laser, ultraljud, m.m.
Snart färdig homeopat
– Jag läser till Homeopat och räknar med
att vara färdig till sommaren. Genom den
tekniken kan jag studera patientens totaldiagnos
och välja ut de naturmedel som
krävs för att kroppen själv skall kunna
”reparera” sig.
Den vanligaste behandlingen Eva ger
idag är massage för muskulära besvär.
Akupunkturen är oftast en kompletterande
behandling. Hennes patienter är Kalixbor
och ”hemvändare”som uppsöker henne i
samband med besök i hembygden.
– De flesta patienter som kommer är uppgivna.
De har inte fått den hjälp som krävs
Olle Björkman konstaterar att akupunktur
känns mindre än myggbett!
Eva Larsson i St. Lappträsk behandlar
hela kroppen med alternativ medicin.
av läkarvården, och då söker de andra
alternativ. Även en del idrottsmän kommer
till mig. Ofta får just dessa laserbehandlingar
för sina krämpor. Annars är det
besvär i nacke och axlar som är vanligast
förekommande tillsammans med magproblem.
Kontorsjobb, datajobb, bilåkning
och ett orörligt liv är de bakomliggande
orsakerna till dessa besvär.
Lärde sig göra naturmedicin i
Österrike
– Jag har lärt mig göra naturmedicin i Österrike.
Runt omkring Lappträsket plockar
jag många växter som jag använder. Exempelvis
skvattram som ger ett medel
mycket verksamt mot reumatiska besvär.
Vi har många växter runt om oss, som kan
användas som medicin. Visst är det lite
jobb med det, men det fungerar.
Behovet av massörer ökar
– Jag är inte ansluten till Försäkringskassan
genom något samarbetsavtal, ty det är
väldigt svårt att få ett sådant. Det är dock
ingen brist på patienter, ty i Kalix är det
idag dubbelt så många massörer som för
fem år sedan och tre gånger så många som
när jag började.
Eva säger att inga massörer har samverkansavtal
med sjukvården. Systemet
är ”svårforscherat” och avvisande till alternativa
metoder. Det är dock på väg att
luckras upp söderut, men här i norr går det
sakta. I Tyskland, Finland, Norge är det
friare, där samarbetar skolmedicinen med
alternativ medicin.
Hon berättar också att visst motarbetas
de som sysslar med alternativ medicin.
Själv har hon inte upplevt det direkt, men
nog är det så.
Satsar kanske också på djurhomopati!
– I framtiden funderar jag på att läsa djurhomeopati.
Metoden skulle kunna innebära
att man exempelvis kan bota sjuka
kor utan att ge dem antibiotika. Det skulle
ju vara en vinst för lantbrukaren, eftersom
han kan fortsätta att leverera mjölk från
kon som behandlas. Om kon får äta antibiotika
är hennes mjölk inte tjänlig under
en längre tid.
Håller igång hela Lappträsk
– Här i Lappträsk deltar alla i gymnastiken,
genomgår kurer m.m. Vi har till och
med fotbad på syjuntan ibland! Intresset
är så stort att det inte ryms fler.
St. Lappträsk är som synes lyckligt lottad
med en egen ”medicinkvinna” Och inte
flyttar hon i första tageta tillbaka till Kalix
där hon bodde åren 1973-1991, utan om
hon flyttar, då kan det bli var som helst!
Under gymnastikpassen tänjer man på
på gränserna!
Lars-Erik Holmberg intervjuade och
fotograferade och Olle Björkman fick
ofrra sin arm!
Bondersbyarn 7

Kosjärvträsket
- ett utdikningsprojekt utan motstycke. Del 6
Hur många kor gav träsket föda åt?
Lantbruksingenjören Bokströms undersökning
visar att Kosjärvträsket skulle
kunna ge ca 2345 skrindor hö om 5 centner
vardera ( en centner är 42,51 kg, vilket
ger en vikt av 212,55 kg per skrinda),
om Bjumisträsket frånräknas. Det är svårt
att avgöra om träskets produktion hela tiden
ökar, eller om skördeförlusterna vid
de allt mer upptorkande stränderna bara
kompenseras med ökad produktion närmare
märgen. Uppgifter gör gällande att
träsket ger 23 vinterskrindor hö per ½-lott
under 1920-talet, vilket innebär en totalproduktion
av 920 vinterskrindor. Frågan
är nu om skrindorna i Bokströms rapport
är lika stora som de vinterskrindor man
talar om på 1920-talet. Troligtvis är en
vinterskrinda nästan dubbelt så stor som
en vanlig skrinda, dvs. 9 centner (382,6
kilo). Begreppet vinterskrinda återfinner
man i Karl Fredrik Fors knektekontrakt
från 1883, där en vinterskrinda anges till
9 centner. Det innebär att träsket producerar
ca 351 ton hö per år. Siffran ligger
på 70 % av Bokströms bedömning, vilket
gör beräkningen sannolik. Dåtidens fjällkor
behöver närmare 3 vinterkrindor hö
i vinterfoder, vilket innebär att träsket på
1920-talet producerade vinterfoder åt ca
300 fjällkor!
Träsket födde troligtvis över 300 st
sega fjällkor!
Så delades höskörden
Under de första utgrävningsåren skördas
hö mest efter stränderna och man arrenderar
dessutom ut en del mindre ängslotter.
Man hade fullt arbete med att bygga lador
och gärdesgårdar runt träsket. Efterhand
börjar träsket ge bättre skördar och behovet
av en strikt ängesindelning för delägarna
blir naturlig.
I ett protokoll från 1872 delas området
för första gången, och man anger följande
fyra skördelotter:
Lott 1: Nya utgrävningar i Norra Kalven
samt gamla grävningar i nedre delen
av Ökvattnet.
Lott 2: Nya utgrävningar i Södra Kalven
samt gamla utgrävningar i nedersta lotten
i Ökvattnet.
8 Bondersbyarn
Lott 3: Nya utgrävningar i yttre delen
av Åviken samt Långviken, samt nedanför
forsen i Ökvattnet.
Lott 4: Av nya utgrävningarna i inre delen
av Åviken, Holmen, mynningen vid B j umisån,
lilla och stora Finnviken, Långvasslandet,
gamla grävningen i sundet
ovan dammet å båda sidorna, samt fräkenvassen.
Delägarna fick dela in sig i fyra lag, där
varje lag innehöll 5 lotter. Ängesdelningen
roterade sedan varje år så att skörden
fördelades rättvist.
Vid stämman i dec 1883 föreslås en annan
ordning:
Väcktes frågan att dela ängeslägenherna
vid utdikningen i åtta lika delar, å vilka
bergning verkställes av de, som äga en
hel åttondel oberoende av andra och av
dem som ej äger så stor del tillsammans
med andra mindre delägare. På det ingen
orätt må ske, skall samma innehavare av
åttondel ej berga sin del mer än ett år, skolande
ombyte ske årligen tills annorlunda
kan vara bestämt men uppsköts frågan till
längre fram.
1884 delas träsket igen, vilket framgår av
nedanstående delningsprotokoll:
Protokoll hållet 1884 över delning i
Kosjärfs utgrävning:
Nedersta laget i Ökvattnet Nr 1, 2½ lott.
Västra sidan av Ökvattnet, södra sidan
i Norrkalven, östnorra sidan av i
Ökvattnet, Södra sidan i Norrkalven,
östnorra sidan i Ökvattnet, västnorra
sidan av Norrkalven med Långvassen
Mittiglaget Nr 2 2½lott: I Ökvattnet
Westra sidan ……,västra sidan i Åviken,
östnorra sidan av Ökvattnet, östnorra sidan
av Åviken med Långråstranden och
Lillfinnviken
Fors- laget nr 3 2½ lott: Westsödra sidan
Ökvattnet, Wästsödra sidan av Sörkalven,.östnorra
sidan Ökvattnet, östnorra
sidan av Sörkalven
Sundlaget Nr 4 2½ lott: Myrholmen
….. 2 lada westnorra sidan av Sundet
mörtbäcksviken,norra sidan av
Långviken, Pålvassen (?) och östnorra
sidan av Sundet och norra Finnviken,
östnorra sidan av Långviken.
Protokollet är mycket svårtytt, men ger
en viss inblick i hur träsket delades upp
bland delägarna. Den här delningen stadfästes
i kommande stämma att gälla i 4 år
och vid stämman lottar man om vilka som
skall få skörda de olika lotterna. Sedan
roterar man lagen varje år, för att ingen
orättvisa skall uppstå.
Viss slåtter auktioneras också ut. Så här
ser protokollet från auktionen i maj 1889:
Åkergärdan: Anders Gustaf Eriksson
10,75 kr
Linderna i Långviken:Anders Wilhelm
Hellström 25 kr
Myrängen:Karl Johan Rönnqvist 29 kr
Östra delen av Kosjärv :Karl Johan
Rönnqvist 2,12 kr
Holmarna: Karl Johan Rönnqvist 1 kr
Storgrundet: Anders Gustaf Granström
4,25 kr
Seluddlandet:Johan Petter Lindgren 5 kr
Dessutom finns något man kallar ”råskbergningen”,
dvs. rätten att gå ut på träsket
efter slåttern och samla ihop det som
andra lämnat. Den här rätten har gubben
Granström i Kosjärv fram till 1887, men
då beslutar stämman att råskbergningen
skall arrenderas ut varje år.
Stämman 1888 beslutar att den tidigare
ängesindelningen skall gälla ytterligare i
fyra år, om inget annat läge uppstår. 1889
skiftas Ökvattnet och en del mark som tidigare
funnits inom dikningslägenheten
kom nu att hamna i skiftet. Detta föranleder
stämman att justera på tidigare ängesindelning.
Den 2 augusti 1890 undertecknas följande
delningsprotokoll:
Nr 1: Törefors: Södra viken av södra
Kalfven
Nr 2: P. Granström: Norra sidan av södra
Kalfven till sundet ned till Finnviken.
Nr 3: K.F. Anderssson: Västra sidan av
Hufvudet och Långviken
Nr 4. W.Hellström:Östra sidan av Hufvudet
deslikes Långviken och Stora Finnviken
Nr 5. K.J. Rönnqvist:Södra sidan av Östra
Ökvattnet med Åviken och grunnen till
Ersnäsudden.
Nr 6. P.A. Isaksson:Norra sidan av övre
Ökvattnet deslikes Åviken och Långrålandet.
Nr 7. A.G. Granström:Södra viken, nedre
Ökvattnet med Långvassen och norra
sidan av stora Norrkalfven och stor
Söraholmen.
Nr 8. Bjumisträsk delägare:Norra sidan
av nedre Ökvattnet och Dynviken till
Seludden och Tresöraholmar och södra
sidan av Storkalfven och lilla norra Kalvfven.
På detta sätt delas träsket med jämna mel-
Idag delas Dynviken av Järnvägen!

lanrum. Ofta gäller delningen för några år,
med omflyttning varje år från lott nr 1 till
nr 3; från nr 3 till nr 5; från nr 5 till nr 7.
1902 antar stämman en något annorlunda
metod att dela avkastningen på träsket:
I och för delningen av ängeslotterna beslöts
att, utan särskild kallelse, sammanträde
skulle ega rum måndagen den 14:
e juli 1902 för sämjodelning av ängarna.
Förrättningen skall så tillgå att sedan avkastningen
från sista året blivit av innehavarna
ärligt angivna skall ängarna delas
i erforderliga sektioner varefter lottkastning
skall ega rum.
Beslöts att en man ur varje lag skulle uttagas
och skulle dessa utvalda hava till uppgift
att värdera blivande skördar, numrera
ladorna, föra bok och, om överskott skulle
uppstå, överlämna därav åt den eller de,
för vilka brista. Svegarna sättas till 6 alnar
1 kvarter.
Ifall överskottet skulle bliva mer än 10
skrindor per lag är ett sådant lag skyldigt
lämna överskottet eller och äng åt de behövande.
Till att överse detta utsågs föreståndaren
som har att kalla till hjälp härutinnan 2
Herbert Häggström med en schweá
som håller det mått man bestämde vid
stämman 1902
andra av delägarna; och fingo dessa även
i uppdrag tillse att bergningen skedde ordentligt.
Det är möjligt att missväxt eller skada av
renar och kreatur låg bakom denna åtgärd
att dela avkastningen.
Närvarande delägare beslöto att delningen
skulle vara gällande i 4 år med undantag
av årlig jämkning med ombyte av
nummer efter annan från 1 till 3 osv.
Beslöts att den eller de skall till utdikningslaget
utbetala 100 kronor om de
skörda fräkenvass eller ny uppgrundning(?)
före den 8 augusti.
Det finns också uppgifter om att de forna
andelsägarna som efterhand sålde ut delar
av sina lotter, förbehöll sig rätten att skörda
fräkenhöet på de sålda lotterna. Det här
försvann så småningom och fördelningen
skedde efter andelstal.
Med tiden förändras förhållandena på
träsket och ängesdelningen blir enklare
och omfattar andra områden. Fortfarande
behåller man delningen i 8
områden (2½ lott per område), och
1934 delas området på följande sätt:
Ett schweán vreds ihop av en björk
med dubbeltopp
1 Åviken, västra sidan
2 Långrån
3 Långvasslandet
4 Dynviken
5 Bergviken, Får- och Killingholmarna
6 Sörkalven och Brändhalsarna
7 Mörtbäcksviken och Söraholmarna
8 Långviken
Ängesdelningsnämnden
Ängesindelningen sker under juli månad,
15-28 juli, vilket innebär att vattnet släpps
från träsket någon vecka tidigare, för att
man skulle kunna gå runt och inspektera
återväxten.
Ängesindelningen genomförs av en
ängesdelningsnämnd som väljs av årsstämman.
Tydligen fick inte heller slåttern
börja förrän 8 augusti. Sammansättningen
i nämnden varierar, men mot slutet av
40-talet ifrågasätts om nämnden behövs,
eftersom många har börjat överge slåttern
på träsket och konkurrensen om starr och
fräken nästan har försvunnit.
Sedan ängesdelningen var genomförd
kunde många lottägare arrendera ut delar
av, eller hela sin lott till bönder som behövde
foder.
Änkan Granström hade skinn på
näsan!
Under tidiga år var markhungern stor, vilket
tvisten om Granströms livstidsjord år
1900 visar.
Vid stämman 1900 berättar protokollet:
Då vid sista skiftesförrättningen ett stycke
mark beläget mellan Henrik Granström
bostad och träsket undantogs och överlämnades
till samma Granström för att av
honom odlas och under hans livstid fritt få
nyttjas, men hans maka nu avflyttat från
platsen och jordstycket vanvårdades beslöt
stämman uppsäga henne från nyttjanderätten
derav och låta jordstycket från
och med 1902 återfalla till byalaget.
Det visade sig dock vara ett misstag att
säga upp änkan Granström från denna
jord, ty vid nästa stämma uppenbarade
hon sig med upplåtelsebrevet och i protokollet
står det:
Med anledning av §9 i 1900 års protokoll,
däri beslut fattades att uppsäga änkan efter
Henrik Granström från nyttjanderätten
till i samma § omnämnda stycke jord,
framvisade nu sagda änka, som denna
dag var närvarande, upplåtelsebrevet;
och då däri tydligen var angivet att rätten
till marken ifråga var upplåten åt Henrik
Granström och hans hustru under deras
livstid fick frågan om uppsägning förfalla
tills vidare.
Lars-Erik Holmberg
Text och foto
Fortsättning i nästa nummer.
Bondersbyarn 9

”Undertecknade Bondersby byamen sammansluta
sig härmed till förening, hvars
ändamål är att vid möjligen intreffade
eldsvådor bistå eller på allt sätt hjälpa
hvarandra uti släckningsarbetet, hvarför
såsom brandredskap inköpas två större
Brandsprutor, så kallade Express-Sprutan
No E 77 hvilka stationeras på av delägarne
överenskommet ställe dock så att
den ena af dessa är på västra sidan eller
i Brattlandet, den andra på norra sidan
eller yttre byn.
Av någon anledning togs katedern bort och
lades upp på åsarna i vedboden som var
en tillbyggnad till skolhuset. Axel Hansson
på Hägnan har berättat om katedern
och han minns mycket väl där den låg på
åsarna med framsidan ner så att man såg
målningen och kunde läsa texten.
Då nya skolan var färdig, hyrde Töre
Morjärvs konsumtionsförening den gamla
skolan till affärslokal – det blev byns ”
Kooperativa ”. För att ge plats för affären
skulle alla utrymmen tömmas. Min far tog
10 Bondersbyarn
Express-Sprutan
och ”Öfverenskommelse Bondersby byamen emellan”
Så snart någon af delägarne öfverlåta
sina åbyggnader till annan person, på
hvad sätt det än vara må, vare sig genom
köp eller arf, så upphör med samma hans
eganderätt till nämnda brandspruta, däremot
skall den, till hvilken åbyggnaden är
öfverlåten, eller hans rätts innehafvare i
stället, vara ägare, hvad på honom belöper
af meranämnde brandsprutor.
Betalningen härför, eller sprutorna, ärlegges
af oss undertecknade gemensamt
enligt nedanstående förteckning som hvar
och en af oss skyldigkennas att ärlägga
vid anfordran.
Sprutorna må icke af någon delägare
användas för andra ändamål än vid möjligen
intreffade Eldsvådor föreningsmedlemmarnas,
emellan, egendom.
Denna öfverenskommelse må lända till
framtida efterrättelse.
Förteckning af delägare uti ofvanstående
förening, samt dett belopp som hvar ock
en skall betala:
Petrus Nilsson 7 kr, August Söderholm
8.75 kr, Henrik Söderholm 8.75 kr,
A.B.Björkman 12.25 kr, Nils A. Pettersson
14.00 kr. N.H.Carlssons Sterbhus
10.50 kr, Isak Pettersson 14.00 kr, Alb.
Wennström 14.00 kr, P.A. Isaksson 8.75 kr,
Skolhuset 3.50 kr, Simon Johansson 8.75
Den gamla skolkatedern
hand om katedern, som var illa tilltygad,
och spikade upp den som skåp i lidret. Jag
tog loss skåpet från väggen för ett par år
sen, och fick då se den målade framsidan.
Det enda jag visste om skåpet då, var att det
varit en kateder. Den har blivit illa tilltygad
när den togs loss och flyttades, då den
knappast ansågs värdefull. Framsidan är
alltså två ”speglar” målade med änglamotiv.
Inskriptionen lyder: ”Hvad männskan
sår, det skall hon ock uppskära.”
Katedern står nu i våran stolpboda, och
kr, Jakob Pettersson 10.50 kr, Carl Rob.
Enström 8.75 kr, Chrisp. Rönnberg 3.50
kr, Nils Johan Hansson 10.50 kr, Johan
Isaksson 14.00 kr, H.A. Rönnberg 14.00
kr, J.A. Sandberg 14.00 kr, Carl Johan
Carlsson 7.00 kr, Isak Nilsson 10.50 kr,
Isak Enström 5.25 kr, Elias Eliasson 8.05
kr, Johan Aug. Häggström 8.75 kr, Johan
Häggström 8.75 kr, Johan Olof Enström
5.25 kr, Olof Rob. Carlsson 8.75 kr, Carl
August Hansson 1.75 kr, Petter Aug. Fors
1.75 kr, Alb. Wallgren 1.75 kr, Joh. Ant.
Johansson 1.75 kr, David Lindberg 3.50 kr,
Nils Fr. Pettersson 2.80 kr.
Härmed förklara vi oss nöjda och förbumdna.
Bondersbyn den 25 April 1905.”
Överenskommelsen undertecknades av 32
markägare. Dom två brandsprutorna kostade
tillsammans 260 kr. Troligtvis kom
sprutorna till användning vid en brand på
”Udden” under trettiotalet. En av sprutorna
finns fortfarande kvar i bodan ovanför
Bönhuset, men den kanske kräver lite tillsyn
innan den kan användas.
Olle Björkman, text och provsprutning
Lars-Erik Holmberg, foto
1882 byggde Bondersbyn eget skolhus. Kommunen bidrog med 100 kronor. I skolsalen fanns då en kateder som var fastbyggd
i golvet. Måtten var 125 x 125 x 30 cm. Framsidan är målad med änglamotiv och inskription.
vad som händer med den härefter vet jag
inte.
Katedern var gjord så att läraren var
tvungen att stå vid den under lektionerna.
Att den togs bort och ersattes med ett
skrivbord som man kunde sitta vid, kanske
var en åtgärd för att ge läraren bekvämare
arbetsställning.
Om nån vill titta närmare på den går det
bra.
Olle Björkman
Framsidan Baksidan En av dörrarna

Vinterkryss nr 22
Vinterkrysset 22
Vår korsordkonstruktör Annika Gustafsson trappar nu
upp svårighetsgraden och ställer Bondersbyns läsare på
prov i Vinterkrysset 22. Lösningen skickas före 25 febr.
till Bondersbyarn:c/o Sten Rönnberg, Bondersbyn 180,
95292 Kalix. De två först öppnade rätta lösningarna belönas
med var sin trisslott. Lycka till!
Lösningen på Höstkrysset 21
Vi belönar de två första rätta lösningarna med Bondersbytröjor.
Tröjorna går till: Herbert Wallgren i Pataudden
och Bertha Nyberg i Luleå.
Gratulerar!
Bondersbyarn 11

Tack
Mitt i den varma sommaren tog vi ett
sista farväl av vår käre far
Herbert Söderholm.
Till Er alla som på olika sätt hedrat hans
minne vill vi framföra ett varmt och
innerligt tack.
Eva, Bengt och Karin
med familjer
Kalender
Följande evenemang genomförs i Bondersbygården.
Observera att det krävs
platsbeställning till årets julfest som i år
innehåller ett riktigt JULBORD!
10 dec. Julbord kl. 15.00
Boka plats: 27092 eller 27039
13 jan. Tjugondaknut-paj kl 15.00
24 febr. Lakasoppa kl 14.00
Om ytterligare arrangemang tillkommer,
sker annonsering på byns anslagstavlor!
Förlorat!
Redaktionen har på känn att vi är på väg
att förlora en mängd historier, berättelser
och erfarenheter om livet förr och nu i vår
by.
Den som hittar igen något av detta i sitt
minne eller stöter på spår av det förlorade
i vardagen uppmanas att snarast dokumentera
fyndet och kontakta redaktionen!
Om det mot förmodan skulle finnas fotografier
eller handlingar som ytterligare
beskriver ”fyndet”, skulle vi bli mycket
tacksamma om dessa också bifogades.
Upphittarna kommer rikligen att belönas.
Främst genom att bli publicerade i Bondersbyarn,
men också genom att för all
framtid bli ihågkomna som kulturbärare
av rang. Även tips som leder till att förlorad
historia och verklighet kan återfinnas
emottages tacksamt.
Redaktionen
Redaktionskommitté
Olle Björkman 27005
ollebjorkman@spray.se
Karl-Gunnar Hansson 27024
hansson.kg@telia.com
Lars-Erik Holmberg 27010
larserik.holmberg@telia.com
Sten Rönnberg 27082
sten@ronnberg.se
Annika Gustafsson 27092
Recept
Annika Gustafsson som är Bondersbyarns
”matmor” läskar läsarna med två recept
denna gång. Lycka till i köket!
SIMA - istället för julmusten?
På julbordet, till midsommar eller på slåtterängen
bjuder man i Tornedalen än idag
på denna juvliga dryck!
8 liter kokt vatten
2 st citroner
½ kg farinsocker
½ kg strösocker
1/4 tsk torrjäst
Tvätta citronerna ordentligt och skala dem.
Ta bort det vita från skalet. Skiva dem och
lägg allt i en bunke och tillsätt socker.Häll
det heta vattnet över och rör om då och då
så sockret smälter. När brygden har samma
temperatur som degspad (+37 grader)
tillsätts jästen. Låt stå ett dygn. Sila och
slå upp på flaskor. Färdig efter 10 dagar.
Förvaras kallt. Skål!
Variant på tjälknöl
1-1½ kg djupfryst ren- eller älgstek som
blir god tjälknöl för 8-10 personer.
Sätt in steken i ugnen ( 125 grader). Stick
in en termometer på tjockaste stället så
snart steken tinat något.
Stek tills termometern visar 65 grader.
Lag:
1 liter vatten
1 dl. salt
½ msk svartpeppar
5-10 krossade enbär
Koka upp lagen och låt den svalna. Lägg
ner den varma steken i saltlagen och låt
den ligga där i 4-5 timmar.
Skär upp tjälknölen i tunna skivor. Servera
med potatisgratäng och lingonsås.
Lingonsås:
4 dl. gräddfil
5 msk lingonsylt
1 1/4 dl lingon
½ tsk svart-eller grönpeppar och körvel
Tommy Rönnberg 27045
tommy.ronnberg@bondersbyn.se
Kontaktpersoner:
Kamlunge
Kjell Rönnbäck 54031
bastuheden@telia.com
Börjelsbyn:
Mariana Andersson 26148
ake.fors@spray.se
Tävling
Vad är detta? Är det månne ett misslyckat
konstverk som var tänkt föreställa en krokodil?
Är det någon som har ett bättre
förslag? Föremålet är cirka en halv meter
långt. Beskriv hur föremålet användes. En
ledtråd är att föremålet har något med en
slöjdares verksamhet att göra och är ett
tillbehör till en hyvelbänk. Först öppnade
rätta svar belönas med en trisslott.
Skicka Ditt svar till redaktionen :
c/o Sten Rönnberg
Bondersbyn 180
95292 Kalix
e-post: bondersbyarn@bondersbyn.se
Förra tävlingen var en svårknäckt nöt. Vi
fick bara in ett enda svar, men det var kul
formulerat! Läs själva:
På bilden i sista Bondersbyarn tror jag
det är en mattpråm. Panelhönor brukar
använda sådana för att knyta fällor till
olika varptyper. Dessa gör man för att
fånga trådar då man vill få varannan att
gå upp och varannan ned så man kan dra
bandklippta lakan, gamla pyjamasar och
förkläden mellan när man tillverkar de
mattor pråmen visas på.
Man kan också säga att det är den mall
man använder sig av för att knyta solv till
vävstolens skaft.
Naturligtvis kan pråmen användas även
som leksaksbåt, men torra floder bör då
eftersträvas för att inte väcka anstöt hos
ägaren av solvmallen/solvträet.
Ingrid Häggström
Javisst Ingrid, Du har rätt och har vunnit
en Bondersbytröja. Grattis!
Redaktionen
Grafisk form: Lars-Erik Holmberg
Tryck: GJ Offset, Kalix
Upplaga: 500 ex.
Kontakta oss eller skicka manus om Du
vill berätta något i tidningen.
Obs! Nu finns Bondersbyarn på
internet också!
http://www.bondersbyn.se
Stöd utgivningen av Bondersbyarn genom prenumeration 150 kronor per år till postgiro 928384-7 eller bankgiro 211-7943
Glöm inte att ange namn och adress på talongen märkt ”Bondersbyarn 2007”