ett kompendium

AVSKILJARE 

Det blir allt viktigare att ta till vara den energi och näring som finns i avloppsslam. I regeringens miljöpolitiska 

mål för avfallshantering anges att slam från avloppsreningsverk skall kunna utnyttjas inom bl.a. jordbruket. 

För att kunna lägga slammet på åkermark måste man garantera att det inte innehåller otillåtet höga halter av 

tungmetaller eller miljöfarliga organiska ämnen. Även processen i reningsverken kan ta skada eller i värsta 

fall slås ut av skadliga utsläpp. Spillvatten innehåller ofta oönskade ämnen som stör reningsprocesserna i 

avloppsreningsverken och som försämrar slammets kvalitet. 

Det är därför nödvändigt att installera utrustning som på ett tillfredsställande sätt kan rena avloppsvattnet 

till acceptabla nivåer innan det släpps till ledningsnätet. 

Allmänt 

Förorenande utsläpp faller under miljöbalken. I 

miljöbalken finns bestämmelser om tillståndsprövning 

och anmälningsskyldighet. Tillstånd söks 

hos Koncessionsnämnden eller Länsstyrelsen. 

Anmälan görs till tillsynsmyndigheten. 

Innan ett företag gör anmälan skall det 

samråda med huvudmannen för den allmänna 

avloppsanläggningen. 

Enligt ABVA gäller att den allmänna avloppsanläggningen 

inte får tillföras ämnen eller föremål 

som kan skada ledningsnätet, inverka skadligt på 

ledningsnätets funktion eller på reningsprocessen 

i avloppsreningsverket eller på annat sätt medföra 

skada eller olägenhet. 

Avloppsreningsverken har som uppgift att ta emot 

och rena avloppsvatten från hushåll. 

Olämpliga utsläpp kan ge upphov till olika typer av 

skador i: 

• Ledningsnät 

Genom igensättning eller korrosion 

• Reningsverket 

Genom försämrad rening eller förgiftning 

• Recipienten 

Genom bioackumulering av skadliga ämnen 

• Arbetsmiljön 

Hälsorisker orsakade av t.ex. svavelväte och 

allergiframkallande ämnen. 

1 

Man kan dela in avloppsvattnet i två huvudgrupper: 

• vatten av hushållskvalitet 

• övrigt vatten. 

Till övrigt vatten hör vatten med vegetabilisk och 

animalisk olja från t.ex. restauranger samt vatten 

med mineralolja från biltvättar, industrier etc. 

Enligt Naturvårdsverkets anslutningspolicy är inte 

avloppsreningverken skyldiga att ta emot övrigt 

spillvatten. Avloppsvatten från industrier och andra 

verksamheter kan dock tas emot under vissa förutsättningar. 

Myndighetskrav 

• Lagen om allmänna vatten- och avloppsanläggningar 

• Lagen om kemiska produkter 

• Miljöbalken

SVENSK STANDARD SS-EN 858 OCH SS-EN 1825 

Europanormerna utarbetas av CEN (European 

Committee for Standardization). Europastandard 

EN 858 och EN 1825 gäller som svensk standard 

och anges som SS-EN 858-2 respektive SS-EN 

1825. 

SS-EN 858 - oljeavskiljare 

Normen behandlar oljeavskiljare för ”lätta vätskor”, 

dvs. petroeumbaserade produkter med densitet 

mindre än 95 g/cm 3 . De vätskor som avskiljs får ej 

bilda stabila emulsioner. 

Definitioner Klassindelning 

Nominella 

storlekar 

SS-EN 

858-1 

SS-EN 

1825-1 

Konstruktion 

SS-EN 858 

SS-EN 

1825 

SS-EN 1825 - fettavskiljare 

Normen behandlar gravimetriska fettavskiljare för 

animaliska och vegetabiliska fetter med densitet 

mindre än 95 g/cm 3. Emulgerade fetter eller vattenlösliga 

fetter avhandlas ej. Normen tar inte upp 

biologisk nedbrytning av fett, dvs. med bakterier 

eller enzymer. 

Märkning Testning Kvalitetskontroll 

2 

Dimensionering 

SS-EN 

858-2 

SS-EN 

1825-2 

Installation Drift och 

underhåll

FETTAVSKILJARE 

Varför fettavskiljare? 

Många kommuner i Sverige har gamla avloppsledningar. 

Många av dessa är också underdimensionerade 

och i dåligt skick. 

Fett i avloppsvatten från fastigheter med livsmedelslokaler 

orsakar på många håll problem i avloppsledningar 

och pumpstationer. 

Igensättningar och ibland totala stopp kan leda till 

översvämning av avloppsvatten i källarutrymmen. 

Förutom att detta kan medföra miljöproblem kan det 

också orsaka stora kostnader för renspolningsåtgärder 

samt ersättning till drabbade fastighetsägare. 

Fett kan ge upphov till syrefria förhållanden med 

bildning av svavelväte som följd. Svavelväte ger 

frätskador på bl.a. betongledningar och utgör en risk 

ur arbetsmiljösynpunkt. 

Detta är bakgrunden till att de flesta kommuner idag 

kräver installation av fettavskiljare innan vattnet 

släpps till det kommunala nätet. Även vid utsläpp till 

infiltration är det att rekommendera för att minska 

belastningen. 

Avskiljarens funktion 

I en fettavskiljare separeras fettet från vattnet på 

gravimetrisk väg, dvs. på sin väg genom avskiljaren 

flyter fettet, som är lättare än vattnet, upp till ytan 

medan vattnet rinner rakt igenom. 

Till avskiljaren kommer inte bara fett och vatten, 

det kommer också slam i form av matrester. Detta 

lägger sig på botten av avskiljaren. Efter ett tag kommer 

dessa matrester i förruttnelse, varvid kraftig 

gasutveckling uppstår. Mindre och lättare slampartiklar 

knuffas uppåt. Man kommer därför inte att få 

helt klara skikt med frånseparerat vatten. I området 

mellan fettlagret på ytan och slamlagret på botten 

kommer det att finnas floterade anaerobt flytslam. 

För att undvika detta skall avskiljning av slam ske 

i en separat/integrerad slamavskiljardel före fettavskiljardelen. 

CEN-normen ger exempel på hur detta 

kan utformas. 

3 

Var skall fettavskiljare installeras? 

Exempel: 

• Mottagningskök 

• Catering 

• Gatukök 

• Charkuterier 

• Restauranger 

• Storkök 

• Slakterier 

• Fiskindustri 

Vilka typer av fettavskiljare finns det? 

• Med separat slamfång enligt DIN 4040 

• Med integrerat slamfång enligt SS-EN 1825

Placering av fettavskiljare 

• Markförlagd 

• Material 

- Betong 

- GAP 

- Syrafast rostfritt stål SS 2343 

• Inomhusplacerad 

• Material 

- GAP 

- Polyeten 

- Rostfritt stål SS 2333 

4 

Projektering 

• Myndighetskrav (kommuner, VA-verk): 

Godkänd, flödestestad fettavskiljare 

• Övervakningslarm 

Skall installeras om inte lokala myndigheter 

medger annat. 

• Luftningsledning 

Enligt BBR 1999 bör avskiljaren ha separat 

avluftning till ytterluften. Undvik anslutning till 

husets normala avloppsventilation. 

Vakuumventil får inte användas. 

• Betäckningar, inspektionslock 

Skall vara odörtäta och låsbara. 

• Placering 

Placera avskiljaren så att tömningsbilen lätt 

kommer åt att tömma. Slamsugning bör kunna 

utföras direkt genom avskiljarens inspektionslock. 

Om slamsugning ej kan utföras genom inspektionslocken 

kan ett fast tömningsrör 

monteras. 

• Utrustning i fettavskiljarens utrymme 

Utrymmet bör vara försett med golvbrunn. Tappställe 

med varmvatten och slangställ bör finnas 

i närheten för renspolning av avskiljare och golv. 

Utrymmet skall vara försett med undertrycksventilation. 

• Inkoppling av andra utslagsenheter 

Vattenklosett får inte kopplas till fettavskiljare 

(BFS 1998:38 kap. 6:6211). 

• Pumpning 

Pumpning till en fettavskiljare bör aldrig utföras. 

Anläggningen bör planeras så att pumpning kan 

utföras efter avskiljaren. 

• Grundvatten eller dålig mark 

Om det finns risk att grundvatten kan lyfta avskiljaren 

måste denna förankras i en underliggande 

betongplatta eller med markankare. 

• Tryckutjämningsplatta 

Om fordonstrafik skall gå över avskiljaren måste 

en armerad tryckutjämningsplatta installeras 

över avskiljaren. Gäller avskiljare av GAP eller 

PE.

Generella regler 

För att tillgodose krav från myndigheter och brukare 

av fettavskiljare har det utvecklats en rad funktioner 

och tillbehör till fettavskiljare. 

Generella myndighetskrav 

• Locken på en fettavskiljare skall vara låsbara 

• Avskiljaren skall alltid vara försedd med 

ventilation 

Lokala myndigheters krav 

• Provtagningsbrunn 

• Larm 

• Fast tömningsanordning 

• Tömningskontrakt 

• Årlig besiktning 

Övriga tillbehör: 

• Spoldysor, spolautomat, ventilationsluftrenare 

Anslutning till avloppssystem 

Anslutning av fettavskiljare till avloppssystemet 

skall utföras i enlighet med myndigheternas bestämmelser. 

För att förhindra ansamling av fett skall anslutande 

rörledningar förläggas med en lutning av minst 2 ‰. 

Ledningarna skall vara lätta att rensa. 

Exempel på komplett 

inomhusinstallation 

1. Inlopp 

2. Avluftning 

3. Ventilationluftrenare 

4. Påfyllningsarmatur 

enl. EN 1717 

5. Gastäta lock 

6. Tömningsrör 

7. Högrryckspump 

för oscillerande 

rengöringsdysor 

8. Slamgivare 

9. Nivålarm 

10. Synglas 

11. Utlopp 

12. Provtagningsenhet 

13. Pumpautomat 

14. Tömningsskåp 

2 

min 250 

KV 

Avloppsstamledning 

OBS! 1500 mm 

min 250 

lutning 20 ‰ 

Avlopp 

DN 110 

7 

3 

1 

5 

5 

Om rörledningarna blir långa från brukare till avskiljare 

måste lämpliga anordningar vidtagas för att 

förhindra att fettavlagringar bildas i systemet. 

Övergång från stamledning till horisontell ledning 

skall utföras med två stycken 45° språng och ett 

mellanliggande kort rör på minst 250 mm. Efter 

detta skall följa en raksträcka på minst 10 gånger 

den nominella diametern. 

Utslagsställen, t.ex. golvbrunnar, skall ha vattenlås. 

Inlopp till slamavskiljardel från ovansidan är inte 

tillåtet. 

Provtagning 

Efter utloppet bör det beredas möjlighet till provtagning 

av utgående avloppsvatten. Detta bör 

utföras med en provtagningsbrunn anordnad så att 

ett vattenprov lätt kan uttagas. 

Vissa kommuner ställer redan idag krav på provtagningsmöjlighet 

för analys av utgående vatten. 

min 250 

9 

Provtagningsbrunn 

för markförlagda avskiljae 

lutning 20 ‰ 

8 

4 

10 11 

DN 75 

12 

13 

6 

DN 75 

DN 110 

14

Dimensionering 

Det finns tre olika sätt att dimensionera en fettavskiljare för restauranger: 

• Lathunden 

• Sannolikhetskalkyl 

• Typ av anläggning 

Denna tabell utgår från DIN 4040 och är en uppskattning som stämmer bra på mindre restauranger. 

Multiplicera antalet sittplatser med 3 = ~antal portioner/dag. 

Antal sittplatser Antal portioner Normstorlek l/s 

66 x 3 200 2 

100 x 3 300 3 

133 x 3 400 4 

233 x 3 700 7 

333 x 3 1000 10 

600 x 3 1500 15 

666 x 3 2000 20 

833 x 3 2500 25 

För att beräkna lämplig storlek (NS) på avskiljare används en generell beräkningsformel: 

NS = Qs x Fd x Ft x Fr 

NS = Normstorlek som avskiljaren skall uppfylla, t.ex (2, 4, 7, 10, 15, 20, osv. l/s) 

Qs = Sannolikt flöde i l/s (från tabell över sannolika flöden). 

Fd = Densitetsfaktor, som är 1,0 för de fetter som normalt förekommer i köksavlopp. 

1,5 för fett med densitet >0,94. 

Ft = Temperaturfaktor, som är 1,0 för temperaturer 60 ° 

Fr = Rengöringsmedelsfaktor. 1,0 för spillvatten utan rengöringsmedel, 1,3 vid normaldosering 

och 1,5 vid specialfall, ex.vis sjukhus. 

Välj en avskiljare för det beräknade NS-talet eller närmast större, men överdimensionera inte. 

Slamdel 

• Volymen av slamdelen skall normalt vara min. 100 x NS 

• Stora slammängder, t.ex från slakterier och liknande verksamheter bör ha min. 200 x NS. 

6

Dimensionering - spillvattenflöde 

Det dimensionerande spillvattenflödet beräknas som summan av det sannolika spillvattenflödet från 

de enheter som är anslutna till fettavskiljaren. 

Apparat Ansl. dim. Flöde l/s S annoliksfaktor vid antal, st 

1 2 3 4 >5 

Kokgryta 25 1,0 0,45 0,31 0,25 0,21 0,2 

Kokgryta 50 2,0 0,45 0,31 0,25 0,21 0,2 

Tippbar gryta, utlopp ø70 1,0 0,45 0,31 0,25 0,21 0,2 

Tippbar gryta, utlopp ø100 3,0 0,45 0,31 0,25 0,21 0,2 

Spollåda med vattenlås ø40 0,8 0,45 0,31 0,25 0,21 0,2 

Spollåda med vattenlås ø50 1,5 0,45 0,31 0,25 0,21 0,2 

Spollåda utan vattenlås ø40 2,5 0,45 0,31 0,25 0,21 0,2 

Spollåda utan vattenlås ø50 4,0 0,45 0,31 0,25 0,21 0,2 

Tippbart stekbord 1,0 0,45 0,31 0,25 0,21 0,2 

Fast stekbord 0,1 0,45 0,31 0,25 0,21 0,2 

Diskmaskin 2,0 0,65 0,50 0,40 0,34 0,3 

Högtryckstvätt 2,0 0,45 0,31 0,25 0,21 0,2 

Tappventil DN15 0,5 0,45 0,31 0,25 0,21 0,2 

Tappventil DN20 1,0 0,45 0,31 0,25 0,21 0,2 

Tappventil DN25 1,7 0,45 0,31 0,25 0,21 0,2 

Dimensionering - typ av anläggning 

Lämplig storlek på fettavskiljare kan också väljas med utgångspunkt från den verksamhet som genererar 

det fetthaltiga vattnet, ex.vis gourmetrestaurang, lunchrestaurang, sjukhus, catering, personalmatsal, 

etc. 

Max. spillvattenflöde för kök, 

l/s per 100 portioner/dygn 

Genomsnittlig 

drifttid 

tim./dygn 

2 6,40 5,44 3,33 2,82 1,28 

4 3,47 2,95 1,80 1,53 0,69 

6 2,32 1,97 1,20 1,02 0,46 

8 1,74 1,47 0,90 0,76 0,35 

12 1,16 0,98 0,60 0,51 0,23 

16 0,87 0,74 0,45 0,38 0,17 

24 0,58 0,49 0,30 0,26 0,12 

7 

Hotell 

Gourmetrest. 

Restaurang. 

Sjukhus 

Personalmatsal 

Catering - 24 

tim./dygn

Dimensionering - special 

• Charkuterier 

För dimensionering av charkuterier, slakterier och liknande verksamheter gäller särskilda regler. 

• Speciella industriapplikationer 

För en del industriapplikationer som mejeri, glastillverkning, chokladtillverkning, etc. är det nödvändigt att ha en 

lång uppehållstid i avskiljaren, mellan 1-2 timmar. 

Eff.vol 

Beräkningsformel: Ut = ------------- 

Q 

Övningsexempel 

1. En gourmetrestaurang (hotell) som serverar 600 portioner/dygn. Drifttid 12 timmar. Normal användning 

av diskmedel förutsätts. Beräkna fettavskiljarens normstorlek. 

Dimensionering 1 

SVAR: Välj en fettavskiljare med kapaciteten 10 l/s, dvs. närmast större än 9,048 l/s. 

2. En bättre restaurang har följande utrustning i köket: 

2 fasta kokgrytor med utlopp ansl. 25 1 tippbar kokgryta med utlopp 100 

1 diskbänk ansl.50 utan vattenlås 5 diskbänkar med vattenlås ansl 50 

2 diskmaskiner 1 tippbart stekbord 

Beräkna fettavskiljarens normstorlek vid normal användning av diskmedel och en uppskattad spill- 

vattentemperatur på max 59°C. 

Dimensionering 2 NS= Qs x fd x ft x fr 

NS= Qs x fr x (antal port / 100) 

Qs = 1,16 (enl. tab. sid. 7: Hotell, drifttid 12 tim/dygn) 

fr = 1,3 (diskmedel används ibland eller alltid) 

Antal port / 100 = 6 (600 port/100 = 6) 

NS = 1,16 x 1,3 x 6 

NS = 9,048 l/s 

Ut = uppehållstid i timmar 

Eff. vol = effektiv volym i m 3 

Q = flöde i m 3 

• Fiskindustri 

Fettavskiljare som tillförs spillvatten med snabbt förruttnande ämnen, ex.vis spillvatten från fisk- 

industri, skall ha en silanordning före inloppet. 

Antal x flöde x samtidighetsfaktor 

Kokgryta med utlopp 25 2 x 1,0 x 0,31 = 0,62 

Tippbar kokgryta med utl. 100 1 x 3,0 x 0,45 = 1,35 

Diskbänk ansl. 50 utan vattenlås 1 x 4,0 x 0,45 = 1,8 

Diskbänk med vattenlås ansl. 50 5 x 1,5 x 0,20 = 1,3 

Diskmaskin 2 x 2,0 x 0,50 = 2,0 

Tippbart stekbord 1 x 1,0 x 0,45 = 0,45 

8

Summa flöde Qs (l/s) = 0,62 + 1,35 + 1,8 + 1,5 + 2,0 + 0,45 = 7,72 l/s 

Qs = 7,72 l/s 

fd = 1 (normala fetter) 

fr = 1,3 (normal användning av diskmedel) 

ft = 1 (antag att temperaturen ej överstiger 60 °C) 

NS = 7,72 x 1 x 1 x 1,3 

NS = 10,0 l/s 

SVAR: Välj en fettavskiljare med kapaciteten 10 l/s. 

3. Beräkna en fettavskiljares normstorlek för en restaurang med 200 sittplatser. 

Dimensionering 3 

sittplatser x 3 200 x 3 

NS = ----------------------------- = --------------------------- = 6 l/s 

100 100 

Om NS inte är exakt 2, 3, 4, 7, 10 eller 15, välj närmast större storlek. 

SVAR: NS = 6 l/s, välj närmast större storlek, dvs. 7 l/s. 

Dimensionering - uppehållstid 

4. En industri har en process som genererar fetthaltigt vatten, vilket även kan innehålla emulsioner. 

Mätningar har visat på ett genomsnittligt flöde av 15 l/s i spillvattenledningen. Vi uppskattar att 

emulsionen separerar vid en uppehållstid på 20 minuter för denna typ av process. 

Beräkna den erforderliga effektiva volymen för fettavskiljaren. 

Eff.vol 

Ut = ------------- 

Q 

Q = 15 l/s x 3,6 = 54 m 3 /h 

Ut = 0,33 tim 

Eff.volym = 0,33 x 54 = 17,8 m 3 

Ut = uppehållstid i timmar 

Eff.vol = effektiv volym i m 3 

Q = flöde i m 3 

SVAR: Standardsortimentet innehåller inte så stora avskiljare. Avskiljaren kommer därför att 

specialkonstrueras för objektet. 

9

OLJEAVSKILJARE 

Allmänt 

Oljeförorenat spillvatten bör alltid ledas till oljeavskiljare 

innan det släpps till ledningsnätet. 

Olja kan förekomma i flera olika faser: 

• fri olja 

• dispergerad olja, mekanisk emulsion 

• emulgerad olja, kemisk emulsion 

• olja helt löst i vatten 

Anläggningar som skall vara utrustade med 

oljeavskiljare är t.ex. garage, verkstäder, biltvättar, 

industrier, bensinstationer m.fl. 

CEN-normen 

SS-EN 858 delar in avskiljare i två klasser: 

• Klass I med max restinnehåll olja 5mg/l vid test. 

• Klass II med max restinnehåll l00 mg/l vid test. 

En avskiljaranläggning definieras i SS-EN 858-1 och 

består av: 

• Avskiljare klass I alt. klass II 

• Slamkammare 

• Provtagningsenhet 

Avskiljaren skall enligt SS-EN 858 alltid vara försedd 

med automatisk avstängningsventil och betäckning 

märkt med “Avskiljare” samt i de flesta fall med 

nivålarm. 

5 

1 

1. Betäckning 

2. Provtagningsenhet 

3. Koalesator 

3. Avstängningsventil 

4. Nivålarm 

3 

4 

2 

10 

SNV 1975:10 - äldre norm 

Den tidigare normen gällande dimensionering och 

installationskrav, SNV 1975:10, har ersatts av CENnormen 

EN 858. 

Avskiljningsgraden i SNV 1975:10 baserades på 

en beräknad uppehållstid och utgick från typen av 

verksamhet där avskiljaren installerades. Denna 

typ av avskiljare var inte försedda med koalesator. 

Detta resulterade i att SNV-avskiljarna måste vara 

mångdubbelt större än SS EN 858-avskiljare enligt 

klass I för att klara samma utsläppsnivåer. 

Oljeavskiljarens utförande 

Vilken oljeavskiljare som skall användas beror på 

flera faktorer, t.ex. vilken verksamhet som bedrivs 

och vilken fas oljan befinner sig i. 

När man vet verksamhets art, har konstaterat att 

oljan är separerbar och har gjort sin beräkning är det 

dags att välja typ av avskiljare. 

Oljeavskiljare klass II enligt 

CEN-normen. 

Oljeavskiljardel med separat 

eller integrerad slamavskiljardel 

och med krav på 

max. restinnehåll olja 100 

mg/l vid test. Dessa 

avskiljare saknar oftast 

koalescensfilter. 

Oljeavskiljare klass I enligt CEN-normen. 

Oljeavskiljardel med separat 

eller integrerad slam 

avskiljardel och med 

krav på max. restinnehåll 

olja 5 mg/l vid test. Dessa 

avskiljare är försedda med 

koalescensfilter.

Det finns olika typer av koalescensfilter: 

Filter av matta 

Filtret består av finmaskigt nät av polypropylen eller 

liknande. Används huvudsakligen när det primärt är 

olja som skall avskiljas. 

Den stora fördelen är att det är ett billigt filter, som 

är lätt att rengöra. 

Lamellfilter 

Lamellfilter är filter av plattor eller rör hopsatta 

i paket med ett inbördes avstånd som normalt 

är 10-30 mm. Principen är att oljedropparna bara 

behöver stiga en kort bit från den ena plattan till 

den andra. Här klumpar de ihop sig till större 

droppar som rullar på lamellplattan tills den tar 

slut. Då släpper droppen och stiger snabbt upp till 

ytan eftersom den nu har blivit stor. Denna typ av 

avskiljare används huvudsakligen vid avskiljning av 

suspenderat material (dvs. mycket små partiklar). 

Nackdelen är att filtren är dyra samt att rengöring 

och underhåll är komplicerat och kostsamt. 

11 

Koalescensverken 

Automatisk avstängningsventil 

För att uppfylla kraven i SS-EN 858-1 skall avskiljaren vara utrustad med automatisk avstängningsventil 

som stänger avskiljaren vid uppnådd maximal lagringsvolym. 

Normalläge 

Stat. vattennivå 

Flottör 

Ventiltallrik 

Öppet utlopp 

Nivå- och dämningslarm 

Avskiljaren skall vara utrustad med automatiskt 

nivålarm om avskiljarens betäckning ligger på lägre 

nivå än närmast föregående brunn. Förutom larm 

som varnar vid för tjockt oljeskikt finns även larm 

som varnar vid dämning i avskiljaren. Dämning kan 

uppstå då den automatiska avstängningsventilen 

stänger utloppet när maximal lagringsvolym olja är 

uppnådd. 

Flottörens läge vid 

halvt oljeskikt 


Oljeskikt (tjocklek ca 

halva flottörens höjd) 

Öppet utlopp 

Lamellfilter 

Stängd ventil. Max. 

oljelagringskapacitet 


Max. oljeskikt

Luftning 

Oljeavskiljare bör förses med ventilationsledning enligt 

Boverkets Byggregler BBR 1999 kap. 6:6213: 

”Spillvatteninstallationer för självfall skall 

vara utformade och luftade så att tryckförändringar 

som bryter vattenlås inte uppstår. 

Luftningsledningar skall anordnas så att 

olägenheter på grund av elak lukt eller fuktpåslag 

på byggnadsdelar inte uppstår. Luftning av spillvatteninstallationer 

får inte ske via byggnaders ventilationssystem. 

Råd: Avskiljare, som kan innehålla brandfarliga eller 

explosiva gaser, olja eller fett eller som kan utveckla 

övertryck, bör luftas genom separata luftningsledningar.” 

Luftledning från 

markförlagd 

avskiljare 

An l ä g g n i n g A r s o m k r ä v e r o l j e Av s k i l j n i n g 

Parkeringsgarage 

Om oljan förekommer i fri form, ex. vis från garage, 

kan man använda en enkel variant av avskiljare, 

eftersom det är lätt att avskilja fri olja. 

Att golvbrunnar behövs för att ta bort smältvatten 

och regnvatten från personbilar som står inomhus 

stämmer sällan. Att få en så kraftig golvlutning att 

det lilla vattnet kan rinna till golvbrunnen är inte 

möjligt. Visst blir golven våta, men heller inte mycket 

mer. Vattnet dunstar och/eller sugs in i betongen. 

Detta gäller dock inte för större fordon, typ lastbilar, 

som kan föra med sig stora mängder vatten, eller 

där mycket livlig trafik förekommer. 

Från verkstäder, biltvättar etc. får vi däremot 

räkna med att oljan är dispergerad och/eller 

emulgerad. Detta uppstår när man pumpar det 

oljeblandade vattnet, använder högtryckstvätt eller 

avfettningsmedel. 

12 

Fordonstvättar 

Bilvårdsbranschens miljöproblem vad gäller 

användningen av olika tvättkemikalier och utsläpp till 

vatten är ett välkänt faktum. Flera studier från början 

av 90-talet visar att flödet från bilvårdsanläggningar 

svarade för 5-10 % av den totala inkommande 

mängden metaller till reningsverken, samtidigt som 

vattenflödet utgjorde mindre än 1 %. Utsläppen 

av bly, zink och kadmium samt belastning BOD 7 / 

COD är på vissa håll stor. Tillsammans med den 

ökade tensidmängden vintertid kan detta orsaka 

driftstörningar. 

Sammansättningen hos ett biltvättvatten varierar 

bl.a. beroende på årstid och val av rengöringsmedel. 

Mineralolja är den samlingsparameter som 

prioriterats, men också metaller som bly, krom, 

nickel, kadmium och zink samt kemisk och 

biologisk syreförbrukning finns angivna. Källor 

till föroreningarna är flera, bl.a. vägbeläggning, 

vägdriftmaterial, lastspill, fordon, däck, dubbar, drivoch 

rengöringsmedel. 

Vid tvätt bortförs även hydraul-, smörj- och motoroljor 

som läckt. För att vårda våra bilar använder vi också 

rostskydd, kylar- och spolvätskor samt schampo och 

avfettningsmedel när vi rengör dem. Fordonen är till 

största delen uppbyggda av metaller, vilka frigörs 

under fordonets hela livslängd, också vid tvätt. 

Stora utloppskällor när det gäller tungmetaller är 

förutom däck också bromsbelägg, underredsmassa, 

vägfärg, asfalt och lackpigment. Stora flöden av 

föroreningar förs också från våra gator och vägar 

via dagvattensystem till olika recipienter (detta 

avhandlas under föroreningar i dagvatten). 

Under senare år har nya tvätt- och avfettningskemikalier 

kommit ut på marknaden samtidigt 

som ny reningsteknik introducerats som komplement 

till oljeavskiljare. 

Kallavfettningsmedel har i stor utsträckning ersatts 

av mikroavfettningsmedel, vilket minskat mängden 

petroleumkolväten, men samtidigt medfört en 

ökad tensidförbrukning. Detta har negativ inverkan 

på avskiljningsgraden i oljeavskiljaren. Lämpligare 

är att använda ett alkaliskt självspaltande rengöringsmedel. 

Det är viktigt att inte använda 

kemikalier som skapar stabila emulsioner samt att 

inte överdosera.

Viktigt vid val av reningsanläggning: 

• Är detta en anläggning för enbart en oljeavskiljare 

eller krävs kompletterande rening? 

• Är det enbart biltvätt eller finns också verkstad 

och/eller smörjhall? Vattnet från tvätthallen bör 

behandlas separat. 

• Skall oljeavskiljaren placeras inomhus eller i 

mark? 

• Kommer vattnet att rinna till avskiljaren eller 

skall det pumpas? Om vattnet skall pumpas 

måste man tänka på att man inte får pumpa mer 

än max. halva oljeavskiljarens kapacitet samt 

att val av pump är viktigt. En vanlig dränkbar 

centrifugalpump åstadkommer i sig dispersioner 

varför man bör använda en slangpump eller 

membranpump. 

Däck består till hälften av gummipolymerer. 

Gummipartiklar som slits bort från däcken 

innehåller 1,5-2,5 % zink, även kadmium och bly har 

påvisats. Zinkutsläpp från däckslitage motsvarar 

ca 10 % av de totala zinkutsläppen i landet. Som 

mjukgörare i gummiblandningar används s k HA-olja 

av högaromatisk typ. 

Recirkulationsanläggning 

Naturvårdsverket har upphävt två allmänna råd: 

AR 96:1 Fordonstvätt och RA 1975:10 Avloppsvattenbehandling 

vid bensinstationer och bilverkstäder. 

Detta innebär att recirkulation av tvättvattnet inte 

är nödvändigt. Om man ändå skall använda sig av 

recirkulation bör man beakta följande: 

• Val av material i tak ock väggar samt anpassad 

material och utrustning i övrigt är en viktig 

fråga. Detta gäller inte bara vid automattvätt. 

Undvik stora ytor med förzinkat stål. 

• Sörj för god ventilation då aerosoler kan vara 

farliga för känsliga personer. Dålig ventilation 

kan också medföra att torken blåser ut 

vattendimma på bilen när den torkas. 

• Tvätta aldrig fordon som transporterat material 

innehållande bakterier. Var försiktig med tvätt av 

fordon från vissa industrier som kan ha stora 

mängder kvicksilver, asbest eller andra olämpliga 

produkter i däcken. Sådana fordon bör 

tvättas i separat tvätt. 

13 

• Vilka markförhållanden har man? 

• Skall avskiljaren placeras körbart? 

• Har man en eller flera tvättplatser? Ibland 

förekommer tvättplatta utomhus. Viktigt är att 

tvättplattan lutar mot brunn eller ränna och är 

kopplad till spillvattenledning. Omgivande mark 

skall luta bort från plattan eftersom man annars 

kan få mycket stora flöden vid regn. 

I Sverige förbrukar vi ca. 60.000 ton däck per 

år. Drygt 10.000 ton gummi slits varje år av på 

vägarna runt om i landet och av detta är 1.500 

ton cancerogena oljor (polyaromatiska kolväten). 

Lyckligtvis är nytillverkade lastbilsdäck till större 

delen befriade från dessa oljor och på sikt kanske 

också personbilsdäck blir det. 

• Recirkulation av tvättvatten vid manuell tvätt bör 

undvikas, eftersom detta kan medföra arbetsmiljöproblem. 

En recirkulationsanläggning kräver en viss volym 

för att fungera. Storleken varierar beroende på 

tillverkare. Gemensamt är dock att det krävs en 

betydligt större slamvolym än utan recirkulation. 

Viktigt att tänka på är att en recirkulationsanläggning 

inte är en produkt utan en funktion. Det är ett totalt 

samspel mellan avskiljare, reningsutrustning och 

kemikalier. 

En avskiljare är en fast investering medan 

reningsutrustningen utgör en löpande driftskostnad. 

Det innebär att om man installerar en avskiljare 

som har dålig avskiljningsgrad så måste 

reningsutrustningen göra merparten av jobbet och 

man får betala det i form av ökade driftskostnader 

och större risk för driftsproblem.

Verkstäder 

Verkstäder kan bestå av allt från montering av 

radioutrustning till renovering av skogsmaskiner. 

Man kan inte generellt säga hur behandlingen av 

spillvattnet skall ske utan detta får lösas från fall 

till fall. Vid dimensionering måste hänsyn tas till 

Tvätthall med rening 

och recirkulation 

Industrier 

Mångfalden av industrier och variationen av utsläpp 

är så stor att man omöjligt kan ge en generell 

lösning. Lämpligast om man inte vet var vattnet 

kommer ifrån är att utföra en provtagning för att ta 

reda på sammansättningen. Vattnet från en industri 

kan förutom mineralolja också innehålla olika 

typer av kemikalier eller syror, som kan försvåra 

eller omintetgöra avskiljningen eller t.o.m. förstöra 

avskiljaren. Vattnet kan också innehålla flytande 

partiklar som t.ex. pappers- eller träfibrer eller 

trögflytande material som kan orsaka igensättning 

om man använder filter i avskiljaren. 

14 

om vattnet innehåller fri olja eller dispergerad eller 

emulgerad olja. 

Här kan man använda allt från vanliga gravimetriska 

avskiljare till koalescensoljeavskiljare. Man måste 

också beakta att mängden slam kan variera högst 

avsevärt. 

När man vet vad vattnet innehåller kan man avgöra 

om man kan använda avskiljare med eller utan filter 

eller om det inte går att uppnå något resultat med 

oljeavskiljare. 

Skäroljelösningar som används som kyl- och 

smörjmedel i samband med slipning, borrning 

och skärning går inte att separera i en traditionell 

oljeavskiljare. Man måste inse att en oljeavskiljare 

inte är en universalprodukt som klarar att avskilja 

vad som helst.

Olja/vatten - separationsteknologi 

Olja kan finnas i vatten i följande former: 

• Fri olja, inte löst eller emulgerad 

Denna kan behandlas i en enkel oljeavskiljare 

och är endast beroende av uppehållstid och 

gravitation. Små oljedroppar kan dock inte 

behandlas i denna typ av oljeavskiljare. 

• Fri men emulgerad och/eller dispergerad olja 

En mekanisk emulsion, dvs. tillförande av energi 

till en vatten/oljeblandning genom pumpning, 

blandning, strypning eller med flöde under 

tryck kan bestå av så små oljedroppar att det 

kan kräva flera veckors uppehållstid för att 

avskilja partiklarna. En koalescensavskiljare 

eller avskiljare som använder ett andra behandlingssteg, 

eller flotationssystem kan 

klara detta. 

En kemisk emulsion uppträder vid närvaro av 

ytaktiva ämnen som tvål, rengöringsmedel, 

emulsionsbildare mm. Om en sådan emulsion 

är mycket instabil kan en del av oljan avskiljas 

i lamellavskiljare och resten i centrifug eller 

annan mekanisk utrustning. 

Extraktioner, absorption eller molekylara 

separationstekniker är de enda behandlingsmetoderna. 

Dimensionering oljeavskiljare 

Allmänt 

Dimensionering av oljeavskiljare för lätt vätska skall 

baseras på typen och kvantiteten av det flöde som 

skall behandlas. Följande skall beräknas: 

• Spillvattenflöde. 

• Dagvattenflöde. 

• Den avskiljda produktens densitet. 

• Substanser som kan försvåra avskiljningen. 

Anvisningarna tar inte hänsyn till speciella 

omständigheter. 

Storleken på oljeavskiljare skall beräknas enligt 

följande formel: 

För spillvatten NS = fx x fd x Qs 

NS= avskiljarens normstorlek i l/s 

fx = kategorifaktor 

fd = densiteetsfaktor 

Qs= dimensionerande spillvattenflöde i l/s 

Qr = dimensionerande dagvattenflöde i l/s 

15 

Stoke’s lag - gravimetri 

Separationsteorin baseras på Stoke’s lag. Oljedropparnas 

individuella stighastigheter kan beräknas 

med Stoke’s lag. Den beskriver också förhållandet 

mellan stighastighet, differensen i densitet mellan 

vatten och den förefintliga oljan, viskositeten av 

oljan och oljedroppens storlek. 

En partikel som följer med vattenströmmen i en 

rörledning och kommer till en oljeavskiljare stiger 

upp till vattenytan under vissa förutsättningar. En 

förutsättning är att vattenströmningen är laminär. 

I en oljeavskiljare kommer förutsättningen med 

laminär strömning sällan att vara uppfyld. Ju 

kraftigare strömning, desto längre kommer man 

i från de förutsättnningar under vilka Stoke’s 

lag gäller. Ändå har man använt Stoke’s lag för 

att beräkna uppstigningstider för oljedroppar av 

olika storlek under påståendet att, även om de 

beräknade talen inte är exakta, innebörden är 

rimlig och uppstigningstiderna under icke ideala 

förhållanden i alla fall inte är mindre än de 

beräknade. 

• Olika stora oljedroppar i smådroppform 

med samma densitethar olika stighastighet. 

• Lika stora oljedroppar i smådroppform med olika 

densitet har olika stighastighet 

Kategorifaktor (fx) 

Typ av Kategori- 

utsläpp faktor 

A Industriprocesser, biltvättar, 

verkstäder 2 

B Oljeförorenat dagvatten 1 

C Oljeutsläpp från omgivande ytor 1 

Densitetsfaktor (fd) 

Densitet, g/cm3 Upp till 0,85 0,85-0,90 0,90-0,95 

Densitetsfaktor fd fd fd 

Avskiljare klass II inkl. 

provtagningsenhet 

Avskiljare klass I inkl. 

1 2 3 

provtagningsenhet 

Avskiljare klass II och I 

1* 1,5* 2* 

inkl. provtaningsenhet 1** 1** 1** 

* För gravimetriska klass I-avskiljare används fd för 

klass II-avskiljare. 

** För klass I- och klass II-avskiljare.

Rengöringsmedel 

Rengöringsmedel kan testas enligt annex D i SS- 

EN 858-2 

Dag- och spillvatten från samma yta 

Om dag- och spillvatten från öppna ytor skall 

behandlas i samma avskiljare och förekomst 

av båda flödena inte förväntas samtidigt, 

skall dimensionerande flöde beräknas dels för 

dagvatten och dels för spillvatten och det största 

flödet blir det dimensionerande. 

Dimensionering av avskiljare för spillvatten 

Storleken på avskiljare för spillvatten skall 

beräknas enligt följande formel: 

NS= 2 x Qs x Fd 

(För dimesionering av dagvatteninstallationer, se 

”Dimensionering av oljeavskiljare” sid. 15) 

NS = Normstorlek direkt översättningsbart 

i liter/sekund 

Qs = Dimensionerande spillvattenflöde 

= summa spillvattenflöden 

från anslutna 

tappställen. 

Qs = Qs1 + Qs2 + Qs3 

Qs1 = Flöde från tappventiler 

Qs2 = Flöde från högtrycksaggregat 

Qs3 = Föde från biltvättmaskin 

Fd = Densitetsfaktor 

Om det aktuella flödet Qs1 från ventiler inte 

kan beräknas genom mätning kan det beräknas 

med hjälp av nedanstående tabell ”Flöde från 

ventiler”. Beräkning skall ske i sekvens från den 

större till den mindre. 

Flöde från ventiler (Qs) 

Nom. Flöde från ventil Qs1* i l/s 

dia. 1:a 2:a 3:e 4:e 5:e och 

följande 

DN 15 0,5 0,5 0,35 0,25 0,10 

DN 20 1,0 1,0 0,70 0,50 0,20 

DN 25 1,7 1,7 1,20 0,85 0,30 

* Angivna värden avser tryck 4-5 bar. Andra tryck kan ge 

andra Qs-värden 

16 

Exempel: 

Beräkning av Qs för 1 st ventil DN 15, 1 st DN 20 och 

2 st DN 25. Beräkningen sker i följande ordning: 

1:a ventil 1 st DN 25 = 1,7 l/s 

2:a ventil 1 st DN 25 = 1.7 l/s 

3:e ventil 1 st DN 20 = 0,7 l/s 

4:e ventil 1 st DN 15 = 0,25 l/s 

Qs1 4,35 l/s 

Flöde från högtryckstvätt 

2 l/s (oberoende av effektivt uttag). 

Om flera högtryckstvättar används samtidigt: 

2 l/s för den första och 

1 l/s för varje efterföljande. 

Slamavskiljare 

Oljeavskiljare skall alltid kombineras med 

slamavskiljare, som kan vara separat eller 

integrerad med oljeavskiljaren. Ju större slamfång, 

desto bättre resultat. 

Slamfångets storlek framgår av tabell ”Slamfångets 

volym enligt SS EN 858-2” på sid. 17. 

Densitetsfaktor för några ämnen 

Typ av olja Densitet vid 15-20 °C Avskiljbar 

g/cm3 

Amberolja 0,8 Ja 

Anisolja 1,0 Nej 

Bensen 0,88 Ja 

Bensin 0,68-0,79 Ja 

Dieselolja 0,84-0,85 Ja 

Eldningsolja lätt 0,87 Ja 

Eldningsolja tung 0,94-0,99 begränsad 

Glykol 1,1 Nej 

Hydraulolja 0,86-0,9 Ja 

Hydraulolja glykolbas >1 Nej 

Kreosotolja 0,86-0,88 Ja 

Kerosene 0,75-0,84 Ja 

Lignitolja-brunkol 0,85 Ja 

Motorolja 0,86-0,9 Ja 

Motorolja-syntet 0,91-0,94 Ja 

Paraffinolja 0,88-0,94 Ja 

Smörjolja 0,91 Ja 

Terpentinolja 0,87 Ja 

Transformatorolja 0,82 Ja 

Toluen 0,864 Ja 

Xylen 0,86 Ja 

Alkoholer = sprit är utspädbara i vatten och går ej att avskilja.De flesta 

estrar, butyrat och acetat är avskiljbara eller avskiljbara i begränsad 

omfattning.

Slamfångets 

volym enligt 

SS-EN 858-2 

Dimensioneringsexempel 

Beteckning Uppskattad slamvolym för ex.vis: Min. slamkammare, l 

N = Ingen Kondensat Krävs ej 

S = Liten (small) Processvatten med liten slamvolym 

Uppsamlingsytor för regnvatten med 

små mängder föroreningar från trafik, 

100 x NS 

t ex parkeringsplatser. Invallade områden 

fd 

vid oljedepåer och påfyllningsplatser. 

Täckta bensionstationer. 

Ej för avskiljare mindre än NS 10, utom för täckt bilparkering. 

M = Normal Tankställen, manuella biltvättar, tvätt av 

(medium) maskindelar. 

Manuella busstvättar. 

Avloppsvatten från garage och parkeringsplatser. 

Kraftstationer, maskinhallar. 

Min. volym 600 liter. 

H = Stor (high) Tvättanläggningar för entreprenadfordon 

och lantbruksmaskiner. 

Lastbilstvättar. 

Busstvättar. 


Automattvätthallar. 


17 

200 x NS 

fd 

300 x NS 

fd 

300 x NS 

fd 

Parkeringsgarage 

- Parkeringsgarage för enbart uppställning av bilar under tak, där ytan är mindre än 4500 m 2 (där inget 

regnvatten kan tillföras eller fordonstvätt förekommer). 

Välj: Oljeavskiljare MIRI OAM 42-3M av polyester eller MIRI CSA 32-3M av betong. 

- Parkeringsgarage för enbart uppställning av bilar under tak, där ytan är större än 4500 m 2 (där inget 

regnvatten kan tillföras eller fordonstvätt förekommer). 

Välj: Oljeavskiljare MIRI OAM 42-6M av polyester eller ’MIRI CSA 32-6M av betong. 

Verkstadslokaler 

- Mindre verkstadslokal utan tvätt, avfettning eller renspolning av maskindelar där endast oavsiktligt spill 

eller läckage av olja kan förekomma. 

Välj: Oljeavskiljare MIRI OAM 42-3M av polyester eller MIRI CSA 32-3M av betong. 

- Verkstadslokal där spolning och rengöring av golvet med högtryckstvätt sker, vilket kan medföra mekaniskt 

emulgerad olja. I verkstadslokalen finns 2 st spolventiler DN 20 och 1 st högtryckstvätt 

Dimensionering: NS = 2 x Qs x fd 

fd = 1,5 (oljedensitet 0,85-0,90 g/cm 3 ) 

Klass 1 avskiljare 

Qs = (Qs1 + Qs 2 ) 

Qs1 = (1+1) = 2 l/s 

Qs2 = 2 l/s 

NS = 2 x (2+2) x 1,5 = 12 l/ 

Slamfångets minsta volym beräknas enligt 

S (small): 

100 x NS / fd 

100 x 12 / 1,5 = 800 liter 

Dimensionerande data: NS = 12 l/s och 800 

liter slamfång. 

Välj: Oljeavskiljare MIRI OAM 41-15S av 

polyester eller MIRI CSA 31-15S av betong.

Fordonstvätt 

Dimensioneringsexemplen nedan följer SS-EN 858. Vid installation i fordonstvättanläggningar kan andra krav 

från myndigheter föreligga, vilket kan innebära annan utformning av avskiljaranläggningen. 

Exempel på krav: 

Naturvårdsverket SNV AR96:1 

Lokala föreskrifter från Miljö- och Hälsoskyddskontoret 

Föreskrifter från Länstyrelsens Miljöenhet 

Efterbehandling med reningsverk 

- Handtvätt av personbilar utan högtryck och avfettning. Verksamheten ger inte mekaniskt emulgerad olja. 

I lokalen finns 1 st. spolventil DN 15. 



Klass II avskiljare 

Qs = 0,5 l/s 

NS = 2 x 0,5 x 1,0 = 1 l/s 

- Handtvätt av personbilar med högtryck och avfettning. Verksamheten kan ge mekaniskt emulgerad olja. Om 

avfettningsmedel som bildar stabil emulsion används skall anläggningen kompletteras med emulsionsbrytare.I 

lokalen finns 1 st. högtryckstvätt. 


fd = 1,5 (oljedensitet 0,85-0,90 g/cm 

Klass I avskiljare 

Qs = 2 l/s 

NS = 2 x 2 x 1,5 = 6 l/s 

- Gör-det-själv-anläggning (GDS) med 5 tvättplatser. Verksamheten kan ge mekaniskt emulgerad olja. Om 

avfettningsmedel som bildar stabil emulsion används skall anläggningen kompletteras med emulsionsbrytare. 

I anläggningen finns 5 st. högtryckstvättar som kan vara i drift samtidigt. 




Qs = 2 + 1 + 1 + 1 + 1 = 6 l/s 

NS = 2 x 6 x 1,5 = 18 l/s 

18 

3 : 

Slamfångets minsta volym beräknas 

enligt S (small): 

200 x NS / fd 

200 x 1 / 1,0 = 200 liter. Min. krav 600 l. 

Dimensionerande data: NS = 1 l/s och 

600 liter slamfång. 

Välj: Oljeavskiljare MIRI OAM 42-3M av 

polyester eller MIRI CSA 32-3M av betong. 

Slamfångets minsta volym beräknas enligt S 

(small): 

200 x NS / fd 

200 x 6 / 1,5 = 800 liter 

Dimensionerande data: NS = 6 l/s och 800 

liter slamfång. 



Slamfångets minsta volym beräknas enligt M 

(medium): 

200 x NS / fd 

200 x 18 / 1,5 = 2400 liter 

Dimensionerande data: NS = 18 l/s och 



polyestereller MIRI CSA 31-20M av betong.

- Tvättanläggning för lastbilar, bussar och entreprenadmaskiner. Verksamheten kan ge mekaniskt emulgerad 

olja. Om avfettningsmedel som bildar stabil emulsion används skall anläggningen kompletteras med 

emulsionsbrytare. I anläggningen finns 3 st. spolventiler DN 15 och 2 st. högtryckstvättar som kan vara i 

drift samtidigt. 


fd = 2 (oljedensitet 0,90-0,95 g/cm 3 ) 


Qs = (Qs1 + Qs2) 

Qs1 = (0,5 + 0,5 + 0,35 ) = 1,35 l/s 

Qs2 = (2 + 1) = 3 l/s 

Qs = (1,35 + 3) = 4,35 l/s 

NS = 2 x 4,35 x 2 = 17,4 l/s 

- Automattvätt för personbilar. Verksamheten kan ge mekaniskt emulgerad olja. Om avfettningsmedel som 

bildar stabil emulsion används skall anläggningen kompletteras med emulsionsbrytare. I anläggningen finns 

1 st. tvättmaskin och 1 st. högtryckstvätt. 



Klass 1 avskiljare 

Qs = (Qs1 + Qs2) 

Qs1 = 2 l/s 

Qs2 = 1 l/s 

Qs = (2 + 1) = 3 l/s 

NS = 2 x 3 x 1,5 = 7,5 l/s 

- Automattvätt för lastbilar, bussar och entreprenadmaskiner. Verksamheten kan ge mekaniskt emulgerad 

olja. Om avfettningsmedel som bildar tabil emulsion används skall anläggningenkompletteras med 

emulsionsbrytare. I anläggningen finns1 st. tvättmaskin och 2 st. högtryckstvättar. 


fd = 2 (oljedensitet 0,90-0,95 g/cm 3 ) 

Mekaniskt emulgerad olja: Klass I avskiljare 

Qs = (Qs1 + Qs2) 

Qs1 = 2 l/s 

Qs2 = (1 + 1) = 2 l/s 

Qs = (2 + 2) = 4 l/s 

NS = 2 x 4 x 2 = 16 l/s 

Slamfångets minsta volym beräknas enligt EN 858; H 

(high) Automattvätthallar: Min volym 5000 l 

300 x NS / fd 

300 x 16 / 2 = 2400 liter. Min. krav 5000 l (Enl. EN858) 

Dimensionerande data: Klass I avskiljare 

NS = 16 l/s och 5000 liter slamfång. 

19 

Slamfångets minsta volym beräknas 

enligt H (high): 

300 x NS / fd 

300 x 17,4 / 2 = 2610 liter 

Dimensionerande data: NS = 17,4 l/s 

och 2610 liter slamfång. 



Slamfångets minsta volym beräknas enligt H 

(high): 

300 x NS / fd 

300 x 7,5 / 1,5 = 1500 liter. Min. krav 

5000 l. 

Dimensionerande data: NS = 7,5 l/s och 


Välj: Oljeavskiljare MIRI OAM 41-10M med 

förkopplad slamavskiljare MIRI SAM-13 av 

polyester. 

Välj: 

Oljeavskiljare MIRI OAM 41-20S med 

förkopplad slamavskiljare MIRI SAM-12 av 

polyester. 

MIRI OAM 41-20S, slamfång 2000 l 

MIRI SAM-13, slamfång 3480 l 

Anläggningen får flödesprestanda NS20 l/s > 

NS16 och slamfångskapacitet 5480 l ≥ 5000 l 

eller 

MIRI CSA 31-10M med förkopplad slamavskiljare 

MIRI CSM 3000/200 av betong. 

MIRI CSA 31-20S, slamfång 2000 l 

MIRI CSM 3000/200, slamfång 3000 l 

Anläggningen får flödesprestanda NS20 l/s 

> NS16 och slamfångs kapacitet på 5000 l ≥ 

5000 l.

DAGVATTEN 

Allmänt 

Med dagvatten menar vi i allmänhet vatten från ytor 

med smält snö eller där regn fallit. 

Dagvattnet förorenas mer eller mindre på sin väg 

över marken. 

Ett stort antal studier påvisar att föroreningen av 

dagvatten är betydande. 

• Koncentrationen av bly, olja och suspenderande 

material är lika med eller högre än i spillvatten. 

• Volymen av föroreningar är klart högre. 

• Den årliga mängden föroreningar från tättbebyggt 

område är lika stor eller större än 

mängden från reningsverken. 

Flera studier, bl.a. av G. Chebbo, visar att 

föroreningar i dagvatten huvudsakligen består av 

suspenderande partiklar. Flytande ämnen utgör 

mer än 70 % och ibland ända upp till 99 % av de 

totala föroreningarna (sedimenterbara och flytande 

partiklar). Detta gäller med avseende på COD, BOD, 

olja, kväve och bly. 

Föroreningarna i vattnet kan vara av skilda slag och 

indelas i olika huvudkategorier: 

• fysikaliska 

• organiska 

• oorganiska 

• toxiska 

• bakteriologiska 

Vilka ämnen skadar miljön mest? 

1. Ämnen som inte förekommer naturligt i miljön. 

2. Ämnen med lång nedbrytningstid. 

3. Ämnen som tas upp av och koncentreras i 

levande organismer. 

Det finns ca. 10 miljoner kemiska föreningar 

beskrivna. I industriländer som Sverige används 

mellan 20 000 och 60 000 i kommersiellt bruk. 

20 

Den samlade vattenvolymen på och i vår 

jord uppskattas till 1454 miljoner km 3 , 

varav ca 94 % i havet, ca 2 % bundet 

i is och endast 4 % i form av sötvatten. 

Huvudparten sötvatten finns i form av 

grundvatten. Den mängd vatten som står 

till förfogande för kontinuerligt utnyttjande 

av människan motsvarar omsättningen av 

det kontinentala vattnet, ca 37000 m 3 per 

år, dvs. 0,0025 %. Med det perspektivet 

så förstår vi kanske att vi måste vara 

rädda om det dricksvatten vi har, även om 

vi här i Sverige har relativt gott om den 

varan. 

Olja 

Förekomsten av olja i dagvatten kan utgöra ett stort 

problem. 

Olja både syns, känns och luktar. Det behövs mycket 

små kvantiteter på en vattenyta för att åstadkomma 

synlig förorening. Olja kan ha hög toxicitet och kan 

vid utsläpp ställa till stora problem för djur och 

växtliv. Det är dessutom en estetisk fråga. 

Olja kan dock snabbt brytas ner i naturen. 

Ju större yta en given föroreningsmängd har, desto 

lättare kan den utsättas för mikroorganismer 

och oxidationsprocesser. Med andra ord; ju mer 

finfördelad oljan är desto snabbare nedbrytning. 

Emulgerad olja är emellertid många gånger giftigare 

än icke emulgerad olja, vilket i sin tur kan hämma 

nedbrytningsprocessen. Det fordras tillgång till syre 

för att nedbrytning skall ske. 

Syrehalten i vatten är högst närmast ytan. Olja som 

sjunkit till botten kan således inte brytas ned. Olja 

på en vattenytan försvårar vattnets gasutbyte med 

luften, varvid syrebrist uppstår. 

Ett större problem är olja i grundvatten. Grundvatten 

har låg biologisk aktivitet. En bidragande orsak är 

låg temperatur året runt samt överskott på koldioxid 

i vattnet. Grundvatten har alltså dålig självrenande 

förmåga.En liten mängd diesel kan förstöra en hel 

vattentäkt.

Tungmetaller 

Tungmetaller är persistenta gifter som inte kan 

brytas ner till ofarliga ämnen. 

Några exempel på tungmetaller: 

• Aluminium 

• Arsenik 

• Bly 

• Kadmium 

• Molybden 

• Tellur 

Det största och allvarligaste problemet är stabila 

organiska ämnen ( POC). 

Med persistenta organiska ämnen (POC efter eng. 

Persistent Organic Compounds) avses organiska 

ämnen som är stabila mot kemisk och biologisk 

nedbrytning, dvs. de är långlivade i miljön. 

POC är vitt spridda och kan hittas i miljön över 

hela jordklotet. Många POC bildas vid ofullständig 

förbränning. Generellt sett är halterna av de flesta 

POC förhöjda i närheten av större städer och 

industrisamhällen. 

De flesta POC är fettlösliga och har en hög 

benägenhet att adsorberas till partiklar och 

organiskt material. De höggiftiga dioxinerna, t.ex. 

TCDD binds mycket hårt till partiklar. 

Ämnen som är fettlösliga tas lättare upp av djur och 

människor och kan därmed orsaka mer skador. 

Antalet POC är praktiskt taget obegränsat. 

Försurande ämnen och metaller förekommer 

naturligt i miljön och de biologiska systemen har 

haft gott om tid att anpassa sig. 

POC förekommer inte naturligt i miljön, växter 

och djur har därför inte utvecklat effektiva 

avgiftningssystem. POC finns kvar i miljön för 

lång tid framöver. Genom att tillåta förorening till 

viss nivå lämnas inget utrymme till kommande 

generationer. Den kontinuerliga upptäckten av nya 

miljögifter innebär att vi måste vara beredda på nya 

miljöproblem. 

Sverige har också i internationella sammanhang 

utlovat att kraftigt sänka utsläppen av POC. 

21 

Till POC räknas bl.a. : 

• PAH som är cancerogen. Finns naturligt i råolja 

och tillhör de mest svårnedbrytbara petroleumföreningarna 

i både organismer och sediment. 

• PCB som kan ge fortplantningsskador. 

Används till isolering i kablar, stabilisatorer i 

färger, mjukgörare i plaster. 

• PCA som kan ge cancer.Finns i bromerade 

flamskyddsmedel och mjukgörare. 

• Polyklorerade bensener. Förbjudet i Sverige. 

• Klorerade fenoler som är toxiska, förbjöds 

i Sverige 1977. 

• Klorparaffiner. Flamskyddsmedel och mjukgörare. 

• Cykloider, Toxafen m.fl. 

Genom att POC tenderar att i hög grad adsorberas 

till partiklar så kan vi genom att begränsa utsläppet 

av slam och suspenderat material även begränsa 

utsläppet av miljöföroreningarna. 

Partikelföroreningar 

Partikelföroreningar har följande egenskaper: 

• Partikelstorlek: De flesta partiklar som 

transporteras av dagvattnet under regnperioder 

är mycket små och består huvudsakligen av 

suspenderande partiklar. 2/3 av partiklarna har 

en diameter mindre än 50 micro. 

• Fallhastighet: Fallhastigheten hos de fasta 

partiklar som regnvattnet för med sig är 

ganska stor. Emellertid medför en fallhastighet 

på 10 m/h att man bara kan avskilja de största 

partiklarna, över 50 micro, vilket medför en 

avskiljningsgrad på endast ca 30 %. 

För de partiklar som är mindre ligger fallhastigheten 

på i genomsnitt 3 - 5,7 m/h. 

Det är konstaterat att mängden avskiljbart slam 

beror på fallhastigheten. En rätt vald fallhastighet 

gör det möjligt att åstadkomma en kraftigare 

minskning av de finaste partiklarna. 

De bästa förutsättningarna för att uppnå en bra 

uppsamling av slam sammanfaller med en hastighet 

på 3,5 m/h, vilket medför en reningsgrad på 70 

%. För olja är stighastigheten ca 8 m/h. En god 

avskiljning av slam medför alltså en mycket god 

avskiljning av olja.

En mycket stor del av alla föroreningar kommer från 

gator och vägar, framför allt inom våra tätorter. 

Genom att sopa gatorna ofta, både sommar och 

vinter, kan man fånga upp tungmetaller innan de når 

dagvattensystemen. 

Avskiljning i dagvattenavskiljare kan ske genom: 

1. Behandling av det totala flödet 

2. Behandling med magasin 

3. By-pass 

1. Behandling av hela flödet 

Denna metod använder man bl.a. när stora risker 

för höga föroreningar föreligger. Exempelvis vid 

tankningsställen, oljelager etc. 

Eftersom flödet är svårt att bestämma och därför 

bör beräknas med en viss marginal är det lämpligt 

att begränsa avrinningsytan för att inte få för stora 

flöden. 

2. Behandling med vattenmagasin 

En utjämningsbassäng anordnas före avskiljaren. 

Beroende på flödesberäkningen och utformningen 

av bassängen kan detta system ha en flytande 

eller en rörlig regulator. Någon form av regulator 

är nödvändig eftersom en stigande vattennivå 

annars trycker in vattnet i avskiljaren och därmed 

överbelastar denna. 

3. Behandling genom by-pass 

Regleringen av flödet sker helt utan rörliga delar. 

Vid överbelastning leds överskottet förbi avskiljaren. 

Beroende på dimensionering kan man avskilja 

mellan 85-95 % av årsnederbörden. Detta är också 

ett ekonomiskt bra alternativ. 

Tidigare har man använt sig av metoden med s.k. 

hydrauliskt flöde. Avskiljaren har då dimensionerats 

för t.ex. 10 % av max. flöde med en reningsgrad av 

ca. 95-97 %. Vid max. flöde skulle reningsgraden 

vara i princip noll. 

Emellertid är problemet att när avskiljaren 

överbelastas så sker en meddragning av olja 

och suspenderat material som redan separerats. 

Därför bör man använda sig av by-passmetoden 

när avskiljaren dimensioneras för del av det totala 

flödet. 

Primärflöde 

Sekundärflöde 

Avskiljare med bypass-funktion 

Hur skall avskiljaren se ut? 

Avgörande för om partiklar kan gå i suspension eller 

falla till botten är vattnets strömningstillstånd och 

partiklarnas kornstorlek, täthet och form. 

Genomströmningshastigheten får inte vara turbulent 

så att partiklarna i avsättningszonen rycks med av 

vätskeströmmen. 

Avgörande är också om man enbart vill avskilja olja 

eller både olja och suspenderbart slam. Gäller det 

enbart att avskilja olja kan en standard oljeavskiljare 

för hela flödet eller för bypassystem användas. 

Gäller det att avskilja supenderade partiklar och olja 

beräknas avskiljaren från fall till fall. Klarar man de 

suspenderade partiklarna klarar man också oljan. 

Man använder sig av någon form av koalescensfilter 

och vanligtvis lamellfilter med s.k. ”cross-flow”teknik. 

Tvärströmsteknik för 

suspenderat material 

och andra fasta partiklar 

22

Filter av matta eller duk absorberar olja mycket bra. 

Dock avskiljs inte suspenderat material lika bra. Det 

skulle krävas en maskvidd på ca. 25-35 micron för 

att få en effektiv avskiljning av suspenderat material. 

Avskiljare med filtermatta bör därför användas när 

det primärt är olja som skall avskiljas. Filtren är lätta 

att rengöra och byta och arbetkostnaden blir därmed 

låg. 

Lamellfilter är filter av plattor eller rör med ett 

inbördes avstånd som normalt är 10-30 mm. 

Härigenom uppstår inte problemet med igensättning. 

Principen är att när partiklarna träffar lamellplattan 

orkar de inte vandra uppför den sträva ytan utan 

sjunker sakta mot botten. På motsvarande sätt stiger 

oljedropparna sakta upp mot den övre lamellplattan, 

en sträcka på ca 10 mm. Härigenom kortas den tid 

det tar för oljan att nå den s.k. effektiva ytan. Här 

klumpar de ihop sig till större droppar som rullar på 

lamellplattan tills den tar slut. Då släpper droppen 

och stiger snabbt till ytan, eftersom den nu blivit 

stor. 

Filtren behöver aldrig bytas, men kräver stor 

arbetinsats vid rengöring. Eftersom oljeavskiljare 

många gånger sköts dåligt bör man inte planera för 

en produkt som kräver extra tillsyn och skötsel. 

Vilket vatten skall renas? 

Vatten från t.ex. 

- starkt trafikerade vägar 

- gatukorsningar 

- parkeringsplatser 

- industriområden 

- bilskrotanläggningar 

Många gånger renas vattnet i en våtmark innan det 

släpps till sjö. En av finesserna med en våtmark 

är att växter och organismer skall bryta ned 

föroreningarna. Detta gäller dock inte POC som i 

stället ackumuleras. 

Vad påverkar dimensioneringen? 

Avrinningen bestäms av flera faktorer såsom 

regnets intensitet och varaktighet, markens 

genomsläpplighet, naturlig magasinering samt 

vattenströmmens hastighet, dels på olika typer av 

ytor och med olika lutning, dels i ledningarna. 

Smältvattenavrinningen är mycket svårberäknad, 

men för bebyggda områden brukar man dimensionera 

med hänsyn till regnvatten. 

23 

1. Vilken typ av yta är det fråga om? 

• Gräs 

• Asfalt 

• Plan yta 

• Branta lutningar 

2. Vad vill man avskilja? 

Vilket resultat önskar man? 

Vad säger lokala myndigheter? 

3. Var är avrinningsytan belägen? 

• Kustområde 

• Inlandsområde 

• Norra Sverige 

• Södra Sverige 

4. Avrinningsfaktorer 

• Intensitet 

• Varaktighet 

• Markens genomsläpplighet 

• Magasinering 

• Vattnets hastighet 

5. Rördimension 

6. Reningsalternativ 

• Separering i slam/oljeavskiljare 

• Våtmarksanläggning 

• Dammar 

Erfarenheten visar att det råder ett samband mellan 

regnens intensitet och varaktighet på så sätt att 

de långvariga regnen genomsnittligt är mindre 

intensiva än de kortvariga. Regn med en viss 

varaktighet återkommer mera sällan ju högre dess 

medelintensitet är. Regnintensiteten är dessutom 

i praktiken aldrig konstant under den tid regnet 

pågår. 

All nederbörd når inte heller avloppsledningarna 

p.g.a. avdunstning, absorption av växtlighet eller 

infiltration. För att beräkna den vattenmängd som 

tillförs ledningarna måste man ta hänsyn till de 

faktorer som reducerar tillrinningen genom att 

multiplicera med avrinningskoefficienten. 

Den största avrinningen orsakas av det regn, vars 

varaktighet är lika med den tid som det tar för 

vattnet från områdets mest avlägsna delar att nå 

den aktuella punkten. Dvs. ju större område desto 

större varaktighet har det dimensionerade regnet. Ju 

flackare området är desto längre blir rinningstiden 

och därmed också det dimensionerade flödet.

Avrinningsområdet har ofta en utformning som gör 

att vissa delar inte deltar i den kritiska belastningen. 

Vattnet från dessa platser har således ej nått fram 

under den kritiska perioden. 

Är det dimensionerande regnets varaktighet kortare 

än tillrinningstiden från den längst bort belägna 

delen uppstår en fördröjning av vattenflödet, kallad 

retardation. 

Yta Avrinningskoefficient 

Betong, asfalt 0,8 

Grusvägar 0,5 

Grusplaner och gångar 0,3 

Parker 0,15 

Industri- och skolområden 0,6 - 0,7 

Öppet byggnadssätt 0,5 - 0,6 

Med hjälp av vetenskapliga och tekniska medel kan 

vi, trots de problem som är kopplade till förorening 

av miljön i samband med regnvattenflöde, möjliggöra 

tillförlitliga och effektiva hjälpmedel. 

Dimensionering av oljeavskiljare 

Exempel: 

Vi utgår för enkelheten skull från ett område på 3,3 

ha i Stockholm. Vi beräknar upptagningsområdet till 

30 %. Upptagningsområdet är ett industriområde 

med asfalt. Vi sätter avrinningskoefficienten till 1. 

Dimensionerande regn i Stockholm är 129 l/s och 

ha. Mängden slam enl. tabell ca 720 kg/ ha / år, 

detta är torrt slam. 

Vanligast är att den dimensionerande siffran för 

regn är genomsnittsintensiteten hos ett 10-minuters 

regn vartannat år. Det är det näst högsta värdet 

för ett 10-minuters regn och överträffas bara en 

gång vartannat år. Vi vet också att minst hälften av 

10-minutersregnen har en intensitet lägre än 103 

l/s, eftersom det är den näst högsta siffran för 1-års 

regnen. 

Att man använder den här siffran beror på att man 

dimensionerar dagvattenledningarna för att klara 

kraftiga skyfall utan att det blir översvämningar. När 

man dimensionerar avskiljare ser man däremot på 

hela årsnederbörden. Vi är inte intresserade av att 

ta tillfälliga toppar utan vill ta mesta möjliga flöde 

under ett år - till en rimlig investering. 

Därför kan man dimensionera med by-pass. 

24 

Flera tester visar att vid en dimensionering av 10 % 

av flödet passerar ca 80 % av allt vatten avskiljaren. 

Ett dim. flöde av 1/3 ger motsvarande 90 %. Hur kan 

det vara möjligt? Allt regn faller inte i form av 10minuters 

regn. Ett 30-minuters regn har t.ex. en 2års 

intensitet på 64 l/s. Ett 2-timmars regn 24 l/s. 

Den största mängden av allt vatten under ett år har 

en relativt låg intensitet. 

Som vi tidigare noterat består merparten av allt 

slam av mycket små partiklar. Dessa spolas med 

även av ett regn med mycket låg intensitet. Nya lätta 

partiklar lägger sig på vägbanan och spolas bort av 

nästa duggregn. Även sand och grus kan spolas bort 

av regn med måttlig intensitet. 

För att dimensionera slamdelen måste vi räkna 

om den torra slammängden till våt slammängd. 

Våt slammängd innehåller ca 2 % torrt slam. I vårt 

exempel ovan ger detta 36 ton slam/år. Om vi räknar 

med densiteten 1,8 ger detta 20 m 3 slam per år. 

Genom att dimensionera avskiljaren rätt kan man 

avskilja merparten av slammet med dess innehåll av 

tungmetaller och POC till fromma för både naturen 

och ekonomin.

ett kompendium

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?