ORSA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2007
ANTAGEN AV FULLMÄKTIGE 080526
HIT GICK SKATTEPENGARNA 2007
100 KR I SKATT TILL ORSA KOMMUN FÖRDELADES SÅ HÄR
2007 2006
28,50 kr 27,64 kr Äldre- och handikappomsorg
22,55 kr 23,13 kr Grundskola och fritidsverksamhet
11,29 kr 10,86 kr Gymnasieskola
7,20 kr 6,83 kr Förskola
4,46 kr 4,42 kr Centrala stödfunktioner – administration mm
2,99 kr 3,86 kr Individ- och familjeomsorg
2,85 kr 3,44 kr Pensioner
2,36 kr 2,37 kr Fritidsverksamhet
2,06 kr 1,81 kr Vuxenutbildning
1,69 kr 1,83 kr Väghållning
1,68 kr 1,69 kr Kulturverksamhet och bibliotek
1,55 kr 1,21 kr Arbetsmarknadsåtgärder
1,47 kr 1,38 kr Räddningstjänst
1,40 kr 0,83 kr Övrigt
1,19 kr 1,38 kr Turism
1,14 kr 1,16 kr Försörjningsstöd
1,14 kr 0,81 kr Räntekostnader
1,10 kr 1,89 kr Årets resultat
0,91 kr 0,92 kr Musikskolan
0,83 kr 0,69 kr Kollektivtrafik
0,63 kr 0,76 kr Näringslivsåtgärder
0,39 kr 0,39 kr Miljö- och hälsoskydd
0,30 kr 0,27 kr Föreningsbidrag
0,23 kr 0,25 kr Byggnadsnämndsverksamhet
0,15 kr 0,26 kr Vatten o avlopp
0,01 kr 0,01 kr Integration
-0,07 kr -0,10 kr Avfall
100 kr 100 kr
2
Årsredovisning
2007
3
INNEHÅLL
Hit gick skattepengarna 2007 2
Bäst i test, amurtigrar och många mässor 5
Förvaltningsberättelse 6
Kommunens värdegrund 12
Måluppfyllelse övergripande mål 13
Kommunens välfärdsbokslut 14
Personalekonomisk redovisning 16
Kommunfullmäktige 19
Revisionen 21
Kommunstyrelsen 22
Tekniska nämnden 26
Barn- och utbildningsnämnden 28
Socialnämnden 31
Miljö- och hälsoskyddsnämnden 34
Byggnadsnämnden 37
Drift- och investerinsredovisning 38
Resultaträkning 39
Balansräkning 41
Finansieringsanalys 44
Sammanställd redovisning - koncernredovisning 46
Redovisningsmodell 54
Redovisningsprincip 55
Orsa kommuns organisation 56
Ordlista 57
Revisionsberättelse 58
4
BÄST I TEST, AMURTIGRAR
OCH MÅNGA MÄSSOR!
Jobb och ökad tillväxt är lättare att nå om kommunen arbetar
i partnerskap med andra. När näringslivet och det offentliga
går hand i hand på ett sunt sätt, blir vi starka. Därför är det
glädjande att följa Svenskt Näringslivs rankinglista, som ur
många olika aspekter mäter kommunens relation till de lokala
företagen. Vi ligger fortfarande högt för att vara en liten
kommun. Vår kommun befinner sig i topp i landet, när det
gäller hur företagen uppfattar sina kontakter med kommunen.
Detsamma gäller kontakterna skola-arbetsliv. Detta finns det anledning att känna stolthet över.
Men vi ska inte slå oss till ro, utan fortsätta på den inslagna vägen.
Orsa kommun är fortsatt en god samarbetspart till Orsa Grönklitt och det är med glädje vi ser
hur Orsa Grönklitt ständigt ökar sina besöks- och investeringssiffror. Den 9 juli slog portarna
till Rovdjurscentrum och Designtorg Trä upp sina portar. Dagen till ära hade Björnparkens två
nya skönheter flyttat in, Amurtigrarna. Sommarbesöken i Grönklitt slog rekord och särskilt
positivt för turismen är, att det nu strömmar många internationella gäster till Orsa.
Vad som också lockat besökare till vår kommun är mässor. Jakt- och fiskemässa i Grönklitt,
Trämässa, Musikmässa och Entreprenörskapsfestival på Skeer för att nämna några större
evenemang som drog mycket publik ur olika intressegrupper.
Planering pågår i kommunen för nybyggnationer. Förutom att det nu byggts ett antal privata
villor, planerar Orsabostäder bostäder i kvarteret Måsen och Orsa Grönklitt planerar och har
delvis börjat genomföra en stor restaurering av Ångbåtsudden. Så småningom blir det också
förhoppningsvis en ny Strandservering.
Under 2007 gjorde kommunen insatser för att stärka varumärket Orsa kommun. Efter att ha
vridit oss lite fram och tillbaka fastnade vi för ”Orsa kommun – helt enkelt”. Vi vill leva upp
till att vara så lite krångliga som möjligt. Ska vi klara det måste vi prata med varandra om
innebörden i helt enkelt. Vi vill också att Orsaborna ska tala om för oss, när vi lever upp till vår
devis och när vi inte gör det.
I november aviserade jag att min avsikt att lämna mitt förtroendeuppdrag som
kommunstyrelsens ordförande i Orsa. I tretton år och en månad har jag haft förtroendet att vara
kommunens politiska ledare. Det har varit en tid fylld av utmaningar och möjligheter, oro och
glädje. Varmt tack till alla som på olika sätt bidragit till många framgångar för vår kommun.
Slutligen önskar jag Marie Olsson varmt välkommen som min efterträdare. Hennes första dag
på posten var den 1 februari 2008.
5
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Årets resultat
Förvaltningsberättelse 2007
År e t s v e r k s a m h et u pp v i s a r e t t r e s u lt a t pÅ 3,5 (5,7) mkr. Resultatet blev 0,2 mkr sämre än
budgeterat. Siffror inom parentes avser år 2006.
Resultatutvecklingen 2003-2010 (tkr):
Diagram 1
7000
6000
5000
4000
3000
2000
1000
0
-1000
-2000
-3000
-4000
TKr
2003 2004 2005 2006 2007 budget
2008
ve r k s a m h e t e n s n et t o ko st na d ökade under 2007 med 14,5 mkr, vilket är betydligt högre än ökningen
2006 på 10,5 mkr. Skatteintäkter, statsbidrag och finansnetto ökade med 12,3 mkr, varav 2,9 mkr avser
skattehöjningen med 30 öre inför 2007. År 2006 ökade skatteintäkter mm med 9,7 mkr.
un d e r s e n a r e Å r s e r v i e n minskning av kostnadsutjämningsbidraget från staten på grund av en
förändring av vår demografi. Befolkningen minskar i de åldersgrupper där vi får mycket bidrag
samtidigt som befolkningen ökar i åldersgrupper där vi inte får bidrag. Speciellt stor blir minskningen
av kostnadsutjämningsbidrag under 2008 då bidraget minskar med ca 5,3 mkr jämfört med 2007. Detta
tillsammans med de ovanligt höga löneökningarna 2008 för främst kommunals avtalsområde har gjort
att den budgeterade resultatnivån i kommunen 2008 endast uppgår till 1,5 mkr. Bedömningen inför
2008 års budget var att nämnderna inte klarar att bedriva sina verksamheter med mindre ramar än de
som nu tilldelats och ett högre resultatmål hade krävt ytterligare besparingar/ effektiviseringar. I den
prognos som lämnats i februari 2008 framgår att barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden
redan prognostiserat ett sammanlagt underskott på 1,8 mkr.
de n b u d g e t e r a d e r e s u ltat n i vÅ n 2008-2010 ovan skall även ses mot bakgrund av att
pensionskostnaderna ökar kraftigt f r o m 2009 och beräknas då vara ca 1,6 mkr högre än 2007. Under
2010 beräknas de öka med ytterligare 1,5 mkr enligt prognos från KPA.
de t ta b e t y d e r a t t av vÅ r a f r a m t i d a i n tä k t e r så blir det en allt mindre andel att dela på för
nämnderna. Man kan då tycka att om vi sätter upp ett högre resultatmål (6 mkr 2009 och 2010) så
minskar andelen till nämnderna ytterligare. Ja, så är det och orsaken är bl a att vi måste förbereda oss
även likviditetsmässigt för kommande pensionsutbetalningar samt att investeringsnivån i kommunen är
fortsatt hög. Klarar vi inte de resultatmål som ställs upp så skjuter vi bara problemen på framtiden och
vi kommer att behöva låna stora summor för att klara driften vilket blir ohållbart i längden.
6
plan
2009
plan
2010
TKr
Kommunens finansförvaltning
Förvaltningsberättelse 2007
ko m m u n e n s finansförvaltning t i l l f ö r d e 319,1 (304,6) mkr år 2007. Dessa medel förbrukades enligt
följande:
Belopp i Mkr Budgetavvikelse % av medlen
2007 2006 2007 2006 2006 2006
Kommunfullmäktige 1,8 1,6 0,0 0,1 0,6 0,5
Kommunstyrelsen 40,2 36,3 1,3 3,0 12,6 11,9
Tekniska nämnden 16,3 17,3 1,4 -0,5 5,1 5,7
Barn och utbildningsnämnden 142,2 134,4 -3,1 -3,1 44,6 44,1
Socialnämnden 112,2 106,4 -3,7 -5,2 35,2 34,9
Miljö och hälsoskyddsnämnden 1,4 1,3 0,3 0,3 0,4 0,4
Byggnadsnämnden 0,8 0,8 0,5 0,3 0,3 0,3
Skeer 0,7 0,8 0,0 0,0 0,2 0,3
Delsumma 315,6 298,9 -3,3 -5,1 98,9 98,1
Årets resultat 3,5 5,7 1,1 1,9
Summa 319,1 304,6 100,0 100,0
Överskridanden
nä m n d e r n a r e d o v i s a d e e t t s a m l a t u n d e r s k o t t på 3,3 mkr under 2007. Underskottet
torde ha blivit betydligt högre om inte kommunstyrelsen under sommaren ”krävt” åtgärder
för att minimera underskottet. Bl a innebar kravet att vissa nämnder skulle bidra med
överskott. Kommunens resultat har de senaste fem åren varierat mellan plus 6,4 mkr
och minus 3,1 mkr – se diagram 1. Det är emellertid viktigt att resultatet ställs i relation
till vad invånarna faktiskt har fått för pengarna. Förutom sammanställningen ”Hit gick
skattepengarna 2007” i inledningen av årsredovisningen så redogör nämnderna i sina
verksamhetsberättelser för hur man lyckats uppfylla sina mål både vad gäller verksamhet
och ekonomi.
Jä m f ö r t m e d b u d g e t e n h a r ö v e r s k r i d a n d e n g J o r t s av Barn- och utbildningsnämnden
med 3,1 mkr, och Socialnämnden 3,7 mkr. Dessa nämnders underskott har delvis
kompenserats med att övriga nämnder lämnar ett sammanlagt överskott med 3,5 mkr.
Samtidigt gav finansförvaltningen ett överskott på 3,1 mkr, så totalt blev resultatet 0,2 mkr
sämre än budget.
I anslutning till respektive nämnds verksamhetsberättelse går att läsa varför nämndernas
underskott respektive överskott uppstått.
ba r n- o c h u t b i l d n i n g s n ä m n d e n s o c h so c i a l n ä m n d e n s underskott skall bl a ses mot
bakgrunden av att dessa två nämnder, efter den beslutade skattehöjningen, inför 2007
tilldelades ytterligare 1,0 respektive 4,0 mkr mer än kommunstyrelsens ursprungliga
ramförslag.
de t s t o r a ö v e r s k o t t e t 3,1 m k r pÅ finansförvaltningen beror främst på att
skatteintäkter och statsbidrag blev 1,2 mkr högre än budgeterat. Skatteintäkterna
budgeteras utifrån prognoser från Sveriges Kommuner och landsting (SKL) som i sin tur
grundar sig på en bedömning av utvecklingen (antal sysselsatta, löneökningar osv) totalt
i Sverige. I övrigt beror överskottet främst på en vinst vid försäljning av fastigheter samt
lägre ränte- och pensionskostnader än budgeterat.
ne t t o ko s t n a d e r n a som andel av skatteintäkterna blev 98,9% (97,6%). Högst 98 % brukar
anges som ett lämpligt mål för en sund ekonomi. Dock bör hållas i åminne att enligt den
kommunala redovisningslagen får samtliga intjänade pensionsåtaganden inte belasta
resultatet vilket innebär att kostnader skjuts på framtiden.
av Å r e t s r e s u lt a t pÅ 3,5 m k r har 3,2 mkr öronmärkts för intjänade pensionsåtaganden
som, enligt lag, ej får belasta resultaträkningen.
7
Koncernen
Förvaltningsberättelse 2007
de l a r av k o m m u n e n s v e r k s a m h et drivs i annan företagsform. Kommunkoncernen består förutom av
Orsa kommun av Orsa Grönklitt AB, som ägs till ca 30% samt Orsabostäder AB som ägs till 100% av
kommunen. Stiftelsen Folkets Park Skeer har fr o m år 2006 inte längre konsoliderats. Före eliminering
av interna mellanhavanden och konsolidering uppvisar företagen följande resultat och omsättning år
2007:
Resultat efter finansnetto Omsättning
Orsa Grönklitt 5 800 tkr 79 174 tkr
Orsabostäder 2 651 tkr 38 497 tkr
äg a r f ö r h Å l l a n d e n a i or s a gr ö n k l i t t ab har återigen förändrats något under 2007. Under året
har kommunens ägarandel minskat med knappt 2 %-enheter i samband med bolagets förvärv av
Siljanbadets Camping i Rättvik.
Vid en jämförelse med 2006 års bokslut är det intressant att notera att koncernens resultat efter
finansnetto har ökat med 2,0 mkr trots att Orsa kommuns resultat samtidigt minskat med 2,2 mkr. Läs
mer om koncernen på sidorna 46 - 53.
Ännu ett händelserikt år - men pensionerna bekymrar
av s t y r e l s e n s o c h n ä m n d e r n a s v e r k s a m h et s b e r ät t e l s e r framgår det att det hänt mycket i Orsa
under de senaste åren. Mycket av det som händer är knutet till utvecklingen i Grönklitt men nu skall
det bli mer märkbart att det händer saker nere i Orsa också. Centrumutvecklingen är en sådan sak, där
kommunen räknar med att investera 25 mkr under de närmaste åren för att öka attraktiviteten i Orsa
centrum.
arb e t e t m e d a t t fä r d i g s tä l l a t o m t e r till försäljning fortsätter som en annan del i att stimulera
inflyttningen.
av f ö r e g Å e n d e Å r s Å r s r e d ov i s n i n g framgick att kommunen hade/har stora förhoppningar vad gäller
etableringen av det österikiska träföretaget KLH Massivholz i Orsa. Av olika anledningar har denna
etablering dragit ut på tiden. Företaget har dock fortsatt grundläggningen av sin planerade fabrik och
de hoppas kunna bygga färdigt etapp 1 av fabriken under sommaren/ hösten 2008.
inv e s t e r i ng a r i n n e b ä r o f t a s t ökade kostnader, men förhoppningsvis också ökade intäkter på sikt.
Dessutom påverkar investeringsnivån likviditeten vilket innebär att vi för tillfället inte klarar vårt
långsiktiga mål att minska låneskulden. Då vi vet att de framtida pensionsutbetalningarna kommer att
öka så är bedömningen att vi inom något/ några år återigen måste sänka investeringsnivån till en för
Orsas del mer normal nivå.
fu l l m ä k t i g e h a r u t t a l a t a t t ä g a r a n d e l e n i or s a gr ö n k l i t t ab på sikt kommer att sänkas samt
att en del av det kapital som frigörs skall användas till att lösa ut en del vår pensionsskuld. Eftersom vi
dessutom har ett långsiktigt mål att minska vår låneskuld måste vi även börja amortera mer eftersom
låneskulden nu ökat ett par år.
un d e r 2008 s ta r ta d e s e n n y rikstäckande analystidning för landets kommuner. Redan i
februarinumret analyserades Orsa kommun. Analysen grundar sig på information t o m 2006 års
bokslut, och sammanfattningsvis får Orsa kommun som man i rubriken kallar ”Orsa- en spännande
doldis” väldigt goda omdömen. Ett stort problem beskrivs dock vara ”kommunskulden” vilken
innefattar våra lån, borgensåtaganden och inte minst våra pensionsförpliktelser. Just frågan hur vi
skall klara våra pensionsförpliktelser på sikt är en fråga som diskuterats under flera år. Se vidare under
rubriken ”Pensionsmedelsförvaltningen”.
8
Befolkningsutvecklingen
Förvaltningsberättelse 2007
or s a s b e f o l k n i n g ö k a d e m e d 65 p e r s o n e r år 2007. Det föddes 74 (67) personer och dog 79 (107)
personer. Totalt flyttade det in 468 (430) personer och ut 400 (384) personer. Alltså blev det ett
födelseunderskott om –5 (-40) personer. Vad gäller flyttningsöverskottet så ökade det till +68 (+46)
personer. Per 2007-12-31 hade kommunen 7 091 invånare.
be f o l k n i n g s s a m m a n s ät t n i n g e n i or s a ser över tid ut enligt följande.
Ålder Antal 1997 Antal 2000 Antal 2003 Antal 2006 Antal 2007
0-6 år 587 469 457 442 471
7-15 år 902 929 896 789 744
16-18 år 282 274 293 338 367
19-64 år 3 837 3 767 3 866 3 947 3 972
65-79 år 1 153 1 084 1 045 1 063 1 086
80 år o äldre 461 463 496 447 451
Invånare totalt 7 222 6 986 7 053 7 026 7 091
av ta b e l l e n f r a m g Å r att sett över en tioårsperiod är det främst barn och ungdomar i förskole- och
grundskoleåldern som minskat mest i Orsa. Som framgår av tabellen är de senaste årens minskning
störst i grundskoleåldern medan de allra yngsta faktiskt ökade 2007. Av den statistik vi har tillgänglig
kommer antal barn/ ungdomar i grundskoleåldern minska med ytterligare ca 100 personer inom
kommande treårsperiod.
un g d o m a r i Å l d e r n 16-18 Å r har ökat kraftigt under senare år men även här ser vi en minskning under
kommande år. Bortsett ifrån eventuell inflyttning/ utflyttning kommer denna åldersgrupp minska med
drygt 60 personer inom tre år.
se t t e n d a s t u r e t t d e m o g r a f i s k t p e r s p e k t i v innebär detta att kommunens utbildningskostnader för
dessa åldersgrupper bör minska under de närmaste åren. Dock innebär det att även våra bidrag från
staten minskar.
Utvecklingen på arbetsmarknaden
2007-12-31 va r 158 (366) p e r s o n e r a r b e t s l ö s a i Orsa Kommun. Det motsvarar 3,7 (8,6) % av den
arbetsföra befolkningen. Antalet arbetslösa i kommunen har således mer än halverats samtidigt som
antalet personer i arbetsför ålder ökat.
un d e r Å r e t h a r k o m m u n e n g e n o m a r b e t s m a r k n a d s e n h e t e n ordnat arbete åt 269 (391) personer
längre eller kortare tid.
Nyckeltal 2007 2006 2005 2004 2003
Skattesats 22,36 22,06 22,06 22,06 22,06
Skatteintäkter Mkr 314 301 291 276 278
Förändring skatteintäkt 4% 3% 5% -1% 2%
Invånare 7 091 7 026 7 020 7 031 7 053
Nettokostnad Mkr 308 294 283 274 279
Förändring nettokostnad 5% 4% 3% -2% 5%
Nettokostn/inv 43 467 41 805 40 348 38 948 39 505
Finansnetto Mkr -3 -2 -2 -2 -3
Årets resultat Mkr 3 6 6 0 -3
Eget kapital Mkr 134 130 125 119 119
Eget kapital/inv kr 18 835 18 516 17 770 16 923 16 815
Låneskuld Mkr 92 75 72 74 75
Lån/invånare kr 12 936 10 730 10 263 10 482 10 620
Investeringar Mkr 25 29 21 15 18
Soliditet enl balansräkning 42,9 45,4% 45,9% 45% 46%
Soliditet inkl samtl pensionsåtaganden -11,5% -4,7% -3,5% -4,4% -3,5%
Likvida medel Mkr 31 19 25 25 15
Kassalikviditet 91% 74% 82% 85% 82%
Årsarbetare 629 679 644 626 638
Personalkostnad Mkr 240 231 224 216 214
Andel av verksamhetens kostnader 60% 61% 62% 61% 61%
9
Kommentarer:
Förvaltningsberättelse 2007
fr a m t o m 2006 lyckades Orsa kommun bevara den kommunala skattesatsen på oförändrad nivå
under en längre tid samtidigt som många Dalakommuner under samma tid tvingades höja sin skatt.
Fr o m 2007 har dock skatten höjts med 30 öre vilket placerar kommunen i mitten vad gäller
kommunal skattesats i Dalarna.
sk at t e i n tä k t e r na (inklusive stats- och utjämningsbidrag) ökade med 4 % under 2007 vilket tyvärr är
en procentenhet mindre än ökningen av verksamhetens nettokostnader. På sikt kan inte verksamhetens
nettokostnader tillåtas öka mer än skatteintäkterna om vi skall klara våra ekonomiska mål.
dÅ v i 2007 b l e v 65 f l e r i n vÅ n a r e i Orsa kommun hade vi ett positivt flyttningsnetto på 68 personer.
Förutom inflyttning från utlandet och SCoTT elever är det dock fortfarande så att vi minskar i
invånarantal. Uppskattningsvis skulle Orsa kommuns invånarantal minskat med 10-20 personer utan
inflyttningen av dessa grupper.
me d ta n k e pÅ d e t h ö g a a n ta l e t u n g d o m a r i g y m n a s i e Å l d e r n är sannolikheten stor att många av
dessa flyttar från Orsa på grund av vidare studier osv. Därför krävs det fortsatt kraftiga åtgärder för att
stimulera inflyttning till kommunen om inte befolkningen skall minska framöver.
fö r va r J e p e r s o n s o m s k r i v e r sig i or s a erhåller kommunen ca 40 tkr i inkomstutjämningsbidrag.
Därutöver finns det andra statsbidrag, men de varierar kraftigt utifrån ålder osv.
lÅ n e s k u l d e n ö k a d e k r a f t i g t under 2007 vilket delvis beror på en hög investeringsnivå, men också
på att kommunen drev många EU-projekt under året och i dessa projekt erhålls bidrag först i efterhand.
un d e r i n l e d n i n g e n av 2008 har vi löst ett lån på 10 mkr, men sannolikt behöver motsvarande belopp
lånas upp senare under våren då investeringsnivån är fortsatt hög.
Pensionsmedelsförvaltningen
or s a k o m m u n h a r e n p e n s i o n s s k u l d till varje anställd. Från och med 1998 skall den skuld,
som intjänats, tas upp i balansräkningen. Den skuld som har intjänats t o m 1997 tas upp som en
ansvarsförbindelse under balansräkningen. Kommunfullmäktige beslutade i september 2000 att
de pensionsskulder som intjänas fr o m 2000 skall betalas ut till var och en av de anställda, s.k.
individuell pension.
vid Å r s s k i f t e t u p p g i c k d e pe n s i o n s f ö r pl i k t e l s e r som intjänats t o m 1997 till 169,5 (143,6) Mkr.
Dessa åtaganden ökar något varje år då förbindelsen årligen räknas upp med statslåneräntan, men den
mycket stora ökningen 2007 (25,9 mkr) beror till största del på förändrade antaganden om framtida
livslängd och ränteutveckling i KPA:s prognoser.
in g a p e n s i o n s m e d e l ä r av s at ta t i l l e x t e r n f ö r va l t n i n g. Sedan år 2005 finns dock
problemställningen om ökade framtida pensionskostnader med under budgetprocessen. Då vi
enligt den kommunala redovisningslagen inte får redovisa all intjänad pension som en kostnad i
resultaträkningen innebär detta att vi tvingas budgetera ett högt resultat för kommunen och ur det
resultatet öronmärks medel för pensioner. Eftersom vi under kommande år har höga investeringsbehov
återlånas dessa medel i verksamheten till investeringar istället för att placeras i värdepapper vilket är
vanligt i andra kommuner.
li k v i di t etsm ä s sigt f ö r vä n t a s våra pensionsutbetalningar öka med 5,3 mkr årligen inom 5 år och
med ytterligare 4,5 mkr årligen inom 10 år enligt prognos från KPA.
10
Investeringar
Förvaltningsberättelse 2007
År e t s n et t o i n v e s t e r i n g a r uppgick till ca 25 mkr. Inklusive ombudgeteringar uppgick
investeringsbudgeten till drygt 39 mkr vilket medför att många investeringar som vi inte hann med
2007 istället kommer att utföras under 2008. Den enskilt största investeringen 2007 avser byggnaden
Rovdjurscentrum & Designtorg Trä i Grönklitt som färdigställdes under året. Byggnaden hyrs ut till en
av kommunen och Orsa Grönklitt AB nybildad stiftelse. Därigenom får kommunen ersättning för sina
kapitalkostnader för byggnationen.
so m f r a m g Å t t o va n ökar våra pensionsutbetalningar kraftigt under kommande år vilket innebär att vår
ambitionsnivå vad gäller investeringar snart måste sänkas om vi samtidigt skall klara vårt långsiktiga
mål att minska vår låneskuld.
Borgensåtaganden
Den totala summan av kommunens borgensåtaganden uppgick vid senaste årsskiftet till 103 mkr vilket
är en minskning med 11 mkr sedan föregående årsskifte. Största orsaken till minskningen beror på
minskade åtaganden avseende Orsabostäder AB.
Borgensåtaganden har infriats med 12 tkr under året. Kommunen har dock erhållit 21 tkr enligt
avbetalningsplaner för tidigare infriade borgensåtaganden.
Övrigt
Orsa kommun äger 35% i Oreälvens Kraft AB. Aktierna är bokförda till anskaffningsvärdet 18 tkr.
Marknadsvärdet på dessa aktier torde uppgå till många miljoner då avkastningen som kommer Orsa
kommun till del under den senaste treårsperioden uppgått till i snitt 1,4 mkr årligen.
11
Orsa spelmän vid invigningen av
Rovdjurscentrum & Designtorg Trä
KOMMUNENS VÄRDEGRUND
Kommunfullmäktige i Orsa kommun
har den 21 juni 2004 fastställt, en
värdegrund och övergripande mål för
kommunens verksamhet. Dessa mål
ska på respektive förvaltning brytas
ner och ges mätbara indikatorer.
Värdegrund
or s a k o m m u n h a r e t t a r b e t s s ä t t
som präglas av demokrati, barn-och
ungdomsperspektiv
och jämställdhet.
de n a t i o n e l l a m Å l e n för miljö och
folkhälsa ligger som grund för vårt
arbete.
vi s e r p o s i t i v t pÅ k r e at i v i t et och
initiativförmåga.
Övergripande mål
Förvaltningsberättelse 2007
1. li v s k va l i t é
Orsa skall vara en attraktiv, säker och
trygg kommun.
2. hä l s a
Orsa kommun är en arbetsplats där friskhet och hälsa värnas.
3. ut v e c k l i n g s o m r Å d e n
Orsa kommun ska ta tillvara utvecklingsmöjligheterna inom kultur, turism, musik, trä, djur/natur.
4. sa m v e r k a n
Orsa kommun samverkar mellan förvaltningarna samt regionalt, nationellt och internationellt när det
gynnar kommunens utveckling.
5. ek o n o m i n
Orsa kommuns ekonomi är basen i vårt arbete. Sund ekonomi och budget i balans är vårt mål.
Verksamhetsmål
arb e t e t m e d a t t b r y t a n e r k o m m u n e n s ö v e r g r i pa n d e m Å l till aktuella mätbara mål för respektive
nämnd och verksamhet pågår fortlöpande. Kommunens nämnder och verksamheter har i budgetarbetet
för 2007 definierat mål för verksamheten med de övergripande målen som grund. En avstämning
av hur väl målen uppfyllts har gjorts i delårsrapporten 2007-07-31.
ko m m u n s t y r e l s e n h a r i b ö r J a n av 2008 fattat beslut om en modell för verksamhetsstyrning. Den
ska implementeras under året och användas i sin helhet för budgetarbetet 2010. Syftet med styrmodellen
är bland annat att tydliggöra rollfördelningen mellan politiker och tjänstemän, få en enhetlig
struktur i budget- och uppföljningsdokument samt att redovisa resultat i förhållande till satta mål.
Under 2008 påbörjas ett arbete med att formulera vision och strategiska mål. En översyn har inletts
för att få en enhetlig ärendehantering i kommunen.
Måluppfyllelse
nä m n d e r n a o c h ko m m u n s t y r e l s e n s v e r k s a m h et e r redovisar måluppfyllelse i respektive verksamhetsberättelse.
12
Förvaltningsberättelse 2007
Kommunens övergripande mål har hittills mer formulerats
som visioner. Det har gjort dem svårmätbara. En översyn av
målarbetet har inletts och kommer att leda till mål som ger en
tydligare styrning av kommunens verksamhet. Trots otydlig-
heten kan vi konstatera att målen som de hittills beskrivits satt
spår i det dagliga arbetet.
Mer detaljerat framgår det på respektive verksamhets
redovisningar. Ett begrepp som livskvalitet är en av
grundbultarna i kommunal verksamhet. Strävar kommunen
inte efter det – vad ska vi då ha den till? Här ger vi en kort
sammanfattning av de övergripande målen.
Livskvalitet
al l a o f f e n s i va s a t s n i n g a r som görs syftar till att förbättra
livskvaliteten för oss som bor här och för våra gäster.
Livskvalitet är ett stort begrepp. Det handlar om företagsklimat
– och där är vi dokumenterat långt framme idag. Det handlar också om att ge god service och enligt
de mätningar som gjorts ligger vi väl framme även där. Vi har goda tillgångar till rekreation. Än
viktigare är vår medvetenhet om att allt inte är perfekt och att vi har tämligen god kontroll på var
krafttagen måste sättas in. Den beslutade centrumutvecklingen är en insats för att öka livskvaliteten.
Hälsa
vi h a r vä n t t r e n d e r n a inom långtidssjukskrivning och ohälsotal. Den omarbetade
Arbetsmiljöhandboken är ett konkret verktyg i hälsoarbetet för kommunens arbetsledare. Under
året har även en motion om rökfri arbetstid antagits. Rökfri arbetstid kommer att tillämpas från
halvårsskiftet 2008.
Utvecklingsområden kultur, turism, musik, trä, djur/natur
fl e r a av u t v e c k l i n g s o m r Å d e n a går in i varandra. Natur och kultur är en förutsättning för
turism. Musik är den kulturyttring vi är mest kända för. Naturen är en förutsättning för våra
näringslivssatsningar inom trä. Allt förenas i projekt som Rovdjurscentrum Grönklitt och Designtorg
Trä, vars byggnad invigdes sommaren 2007, och den övriga utvecklingen i Grönklitt. Kommunen
deltar aktivt i kammarmusikfestivalen Vinterfest och i samband med Musikmässan ”Det är långt
till Stockholm”. Kommunen har också beslutat om att starta projektet Kultur för seniorer, vilket
egentligen hör hemma inom samtliga övergripande mål!
Samverkan
de t g o d a n ä r i n g s l i v s k l i m at e t i kommunen är ett resultat av Näringslivskontorets nära samarbete
med företagen. Även skola – näringsliv har ett gott förhållande tillvarandra. Det internationella
perspektivet har lett till utländska etableringar i kommunen.
Utvecklingen i Orsa Grönklitt är resultatet av samverkan mellan många lokala och regionala
företag och kommunen har en viktig roll som möjliggörare. Samverkan mellan Siljanskommunerna
fortsätter i region Siljan och med övriga länet i region Dalarna. Konkret har ett samverkansprojekt
mellan IKT-avdelningarna i Mora, Orsa och Älvdalen inletts. (IKT står för Informations- och
kommunikationsteknik och är det som tidigare brukade kallas ”dataavdelningen”)
Ekonomi
de e k o n o m i s k a m Å l som sattes upp nåddes inte helt. Visserligen klarade vi balanskravet, men vissa
nämnder har fortfarande inte lyckats räta upp skutan. En delvis ny budgetprocess har inletts och
ekonomikontoret ger idag ett större stöd till övriga kommunala verksamheter för att komma till rätta
med problemen.
13
MÅLUPPFYLLELSE ÖVERGRIPANDE MÅL
VÄLFÄRDSBOKSLUT
Välfärdsbokslut
Förvaltningsberättelse 2007
Syftet med välfärdsbokslutet är att ge en bild av hur orsabornas
liv kan te sig utifrån de folkhälsomål som den nationella
folkhälsopolitiken satt upp. Det finns elva folkhälsomål.
Det finns nyckeltal för dessa på riksplanet, men de ger en otydlig
bild av verkligheten i Orsa.
vi h a r va l t att titta närmare på vår egen utveckling under de
senaste åren. Där jämförelser med andra kommuner verkligen
säger något jämför vi oss med andra glesbygdskommuner.
Vi kommer inte heller att redovisa utvecklingen inom varje
folhälsomål, eftersom förändringarna sker långsamt inom dessa
områden. En stor insats nu visar sig inte kanske förrän om flera
år.
Trygghet
i Å r e t s vä l fä r d s b o k s lu t har vi valt att titta närmare på området ekonomisk och social trygghet.
Vi har valt att koncentrera oss på det, eftersom det är något som direkt påverkar samtliga övriga
folkhälsomål. Vi har också valt att lyfta några frågor som finns anledning att fundera över i det
fortsatta arbetet.
Är Orsa en trygg kommun?
Ja, e n l i g t stat i st i k e n ä r v i d e t. Antalet rapporterade brott, vilket är det första man tänker på
när man pratar trygghet, ökade visserligen något, men det är inte alarmerande på något sätt.
Förändringarna ligger inom sådana marginaler att man inte kan läsa in några trender i det. Det kan
vara så att fler anmält brott, att polisen haft mer resurser att sätta in osv. Vi kan i alla fall konstatera
att brotten ligger på en låg nivå.
en v i k t ig a r e f r Å g a ä r: Upplevs Orsa som en trygg kommun?
Det är inte säkert. Vi påverkas av ökad rapportering om våldsbrott i hela samhället. Media har till
uppgift att rapportera om det som avviker från vardagen. Därför kan bilden uppfattas som mörkare än
den är. På riksplanet har våldsbrotten ökat något. Men sett över en längre tid ligger de fortfarande på
en tämligen låg nivå.
Kan vi göra något för att Orsa skall upplevas som en trygg kommun?
Ja. vi k a n f r a m h Å l l a p o s i t i va e x e m pe l, utan att för den skull blunda för det som är fel. Vi kan
skapa miljöer som upplevs så säkra som de faktiskt är. Vi vet, både statistiskt och förnuftsmässigt
att det inte döljer sig en våldtäktsman i varje mörk vrå där vi rör oss. Genom att i samband med
centrumplaneringen se till att ta bort de mörka vrårna, helt enkelt lysa upp de områden där människor
befinner sig, skapar man en trygghetskänsla. Det är viktigt att poängtera att människors oro måste tas
på allvar, oavsett om den är motiverad eller inte.
me n b ro t t s stat i st i k ä r i n t e d e t e n d a som har med trygghet att göra. Det finns andra saker som kan
göra oss otrygga. Vår egen hälsa är en av de viktigaste faktorerna. Orsas ohälsotal minskar stadigt.
Som organisation har Orsa kommun sänkt sina egna sjuktal och det ganska kraftigt. Vi har sett ett
trendbrott, även om siffrorna fortfarande är för höga.
or s a b o r ä r öv e r r e pr e s e n t e r a d e när det gäller fall av lungsjukdomen KOL. Det är svårt att peka
på den exakta orsaken. Tobaksbruk är den faktor som man ofta förknippar med sjukdomen, men
det kan inte vara hela orsaken eftersom vi samtidigt ligger lågt vad gäller fall av lungcancer. Det
viktigaste vi kan göra för att motverka samtliga fall av sjukdomar är sannolikt att göra insatser för
att minska tobaks- och alkoholbruk och skapa miljöer som är hälsosamma. Även här har kommunen
varit föregångare och kommer att införa rökfri arbetstid från och med halvårsskiftet 2008. Sedan
något år arbetar man med ungdomar i projektet Tobaksfri Duo där en vuxen och en ungdom ingår
14
TEMA TRYGGHET
Förvaltningsberättelse 2007
i ett kontrakt där man lovar att sluta röka eller att inte börja! Kommunen har sedan många år en
alkoholfri policy och inom kommunens ungdomsverksamhet arbetar man mycket aktivt med drogfria
evenemang. Evenemanget ”Blås Grönt” där ungdomarna frivilligt genomgår alko-tester vid två
tillfällen under Orsayrorna och därmed har chansen att vinna fina priser är ett mycket lyckat exempel.
Alkoholkonsumtionen – och medförande alkoholrelaterade skador – är på en något högre nivå än
rikssnittet, men vi ska komma ihåg att här påverkar ett litet antal personer statistiken ganska kraftigt.
Det förhindrar inte att arbetet för att minska bruket av alkohol är en av våra viktigaste åtgärder för att
förbättra folkhälsan.
För mycket bilåkning
at t s k a pa h ä l s o s a m m a u t o m h u s m i l J ö e r är en utmaning i samband med centrumutvecklingen.
Utsläppsanalyser mm visar att vi åker alldeles för mycket bil vid korta resor i kommunen i allmänheten
– och i centrum i synnerhet. Bristande allmänna kommunikationer är en förklaring, men det förklarar
ju inte att vi väljer att ta bilen mellan Konsum och posten, eller från ytterdörren till postlådan. En
planering för människor före bilar skulle påverka både miljön och vårt eget välbefinnande genom att vi
fick röra på oss mer.
de t ä r i n t e b a r a u t o m h u s m i l J ö n som måste vara trygg och säker. I samband med nyproduktion av
bostäder – framförallt för äldreboende – måste man också tänka på säkerheten. Det överlägset största
antalet olyckor sker i hemmet. Alla kan ju inte bo i nyproducerade lägenheter. För dem som bor kvar i
sina gamla boenden kan kommunens ”Fixar-Hans” hjälpa till att ta bort risker i hemmet. Han kan också
utföra vissa arbetsuppgifter som innebär klättring, lyft och liknande, insatser som bidrar till att göra
våra äldre tryggare.
pr e c i s s o m i l a n d e t i ö v r i g t märker Orsa kommun på ett ökat tryck från människor med olika
psykiska problem. Att hjälpa dem till en dräglig tillvaro är en stor utmaning.
pl Å n b o k e n ä r e n o r o s fa k t o r , i alla fall om den är tom. Den påverkas naturligtvis av tillgången till
arbete. Vi har varit inne i en högkonjunktur och det har gjort att vi har en bättre arbetsmarknad än
på länge. Samtidigt förändras arbetsmarknadsåtgärderna för dem som inte har något jobb. Hur det
påverkar deras upplevda situation vet vi inte idag.
Satsa på barnen
de n b ä s ta i n s a t s e n för att skapa en långvarig grundmurad trygghet är att satsa på våra barn. Vi måste
bli bättre på att rusta dem för livet, inte skrämma dem för det. Ofta bäddar vi – naturligtvis med deras
bästa för ögonen – in dem i bomull. De får inte chansen att tänja på sina egna gränser – och komma
på att de faktiskt KAN saker. En ökad självkänsla
skapar den bästa grunden för trygghet. Vi är inte alltid
konsekventa heller. Ibland kan vi föra liv över farliga
cykelvägar till skolan och så släpper vi ut våra ungar i
trafiken efter skolan…
Det grundläggande ansvaret för våra barns trygghet
kommer vi - och ska vi - aldrig ta ifrån föräldrarna.
Kommunen kan bara ställa upp med verktyg och metoder,
råd och stöd.
so m av s l u t n i n g kan vi konstatera att Orsa kommun är
en ganska typisk inlandskommun med samma fel, brister
och fördelar som andra, vad gäller folkhälsan. Det gör att
vi är många som brottas med samma problem och att vi
därmed kan lösa mycket tillsammans och lära oss av våra
goda exempel. Det är också viktigt att poäntera att trots
våra fel och brister är Orsa en trygg kommun att bo i.
Och vi vet var vi behöver vara vaksamma.
15
PERSONALEKONOMISK REDOVISNING
Förvaltningsberättelse 2007
Personalekonomisk redovisning
Antal anställda
Samtliga på avtal AB (Allmänna bestämmelser kollektivavtal), PAN ( avtal för personliga assistenter)
och BEA (Beredskapsavtal, dvs. arbetsmarknadspolitiska åtgärder) Sveriges Kommuner och
Landstings personalstatistik 2007.
Antal
2007
16
Antal
2006
Årsarb.
2007
Årsarb.
Förskola 83 82 68 70
Vård Omsorg 230 242 180 190
Skola 125 118 99 93
Fritid Kultur 33 25 25 20
Teknik 121 125 97 100
Administration 67 82 53 65
Månadsavlönade 659 674 523 537
Helt lediga 46 70 38 56
Timavlönade 124 134 46 57
BEA-personal 5 11 5 11
Plusjobb 19 21 16 18
Samtliga 853 910 629 679
År s a r b eta r e definieras som arbetade timmar dividerat med en årsarbetstid på 1 700 timmar.
an ta l e t m Å na d s av l ö na d e var vid mättillfället 659 st, en minskning med 15 personer sedan 2006.
Minskningen beror till största delen på att utbildningen ”Kompetensstegen” som socialförvaltningen
tillsammans med arbetsförmedlingen genomfört hösten 2006 – våren 2007 nu är slutförd. Eftersom
mättillfället är en ögonblicksbild kan resultatet bli missvisande.
an ta l e t m Å na d s av l ö na d e pe r 1000 i n vÅ n a r e är för 2007 94 personer att jämföras med 2006 då
antalet var 96 och 2005 då antalet var 93.
de n t i l l s v i da r e a n s tä l l da pe r s o na l e n består till 79 procent av kvinnor och 21 procent av män.
me d e l Å l d e r n bland tillsvidareanställda kvinnorna är 48,9 år jämfört med 2006 då genomsnittet var
49 år. Bland männen är genomsnittsåldern 49,9 år jämfört med 2006 då genomsnittet var 49,7 år.
an ta l e t m Å na d s av l ö na d e Å r s a r b eta r e under 2007 var 523 att jämföra med 2006 då antalet
årsarbetare var 537.
I genomsnitt sänds 1000 lönebesked ut varje månad till kommunens anställda. Här ingår också besked
till uppdragstagare och förtroendevalda.
Sysselsättningsgrad
av k v i n n o r n a är 50,1 procent heltidsanställda . Bland männen är motsvarande siffra 78,9 procent.
Arbetstid-övertid-mertid
I den personalekonomiska redovisningen
redovisas statistik och särskilda insatser
rörande kommunens personal, löner,
sjuktal och friskvårdssatsningar mm
de n u t f ö r d a a r b e t s t i d e n enligt avtal är 77,2 procent av all tillgänglig arbetstid enligt avtal.
Semester och ferier uppgår till 9,9 procent, sjukfrånvaro 6,4 procent och övrig frånvaro (bl.a.
tjänstledighet och föräldraledighet) uppgår till 6,5 procent. Föräldraledigheten kan delas
upp i tillfällig föräldraledighet (enstaka dagar, till exempel vid vård av sjukt barn) och övrig
föräldraledighet (längre ledighet till exempel i samband med barnets födsel).
Uppdelad per kön tas 17 procent av tillfällig föräldraledighet ut av män. Gällande övrig
föräldraledighet är så tar männen ut 23,6 procent av tiden.
an ta l e t ö v e r t i d s - o c h m e r t i d s t i m m a r 2007 var 20 428 en ökning med 3,7 procent sedan 2006.
2006
Lön och löneutveckling
Förvaltningsberättelse 2007
me d e l l ö n e n vid mättillfället var 20 058 kr för kvinnor och 22 579 kr för män.
2007 års löneöversyner genomfördes huvudsakligen under hösten då flera områden fick nya avtal under
året.
lö n e ö k n i n g a r n a varierade från 2,3% till 3,4% mellan de olika avtalsområdena.
För Kommunals avtalsområde betalades engångsbelopp ut i stället för ökad månadslön. Detta i enlighet
med avtal.
Sjukfrånvaro – frisknärvaro
hä l s o ta l e n redovisar hur stor andel av ordinarie arbetstid (är lika med tillgänglig arbetstid) som
personalen varit sjuk. Följande sju mått skall redovisas enligt redovisningslagen. Siffrorna inom
parentes avser 2006 och 2005.
Total sjukfrånvarotid av sammanlagd ordinarie arbetstid är 6,4 (8,5 10,9) procent.
Summa tid med långtidssjukfrånvaro (60 dagar eller mer) av total sjukfrånvarotid 65,4 (76,4 77,9)
procent.
Summa sjukfrånvarotid för kvinnor av sammanlagd ordinarie arbetstid för kvinnor 7,4 (10,3 12,3)
procent.
Summa sjukfrånvarotid för män av sammanlagd ordinarie arbetstid för män 4,6 (6,2 6,7) procent.
Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 29 år eller yngre av sammanlagd ordinarie arbetstid 1,8
(3,1 8,4) procent.
Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 30-49 år av sammanlagd ordinarie arbetstid 5,8 (8,4 10,1)
procent.
Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 50 år eller äldre av sammanlagd ordinarie arbetstid 8,0
(10,3 11,8) procent.
de n t o t a l a s J u k f r Å n va r o t i d e n har minskat med 2,1 procentenheter under året. Största minskningen
ligger i gruppen 30 - 49 år. Man kan även konstatera att sjukfrånvarotiden procentuellt sett minskat mer
bland kvinnor än bland män. Av den totala sjukfrånvarotiden (ca 81 700 tim) avser ca 53 500 tim de
som har en sjukperiod på 60 dagar eller mer.
Frisknärvaro
av k o m m u n e n s a n stä l l da hade 64,7 procent 5 sjukdagar eller färre.
Särskilda satsningar
se d a n 2005 har kommunen haft fokus på ett bra rehabiliteringsarbete. Sjuktalet fortsatte dock att stiga
och vid ingången av 2006 var det 10,9 % vilket var högst i Dalarna. Under 2006 skedde ett trendbrott
och sjuktalet har fortsatt att sjunka under 2007 för att vid årsskiftet landa på 6,4 %. Orsa är därmed en
av de kommuner i landet som minskat sjukfrånvaron mest.
fo r t s ät t n i n g s v i s h a n d l a r d e t o m ytterligare satsningar inom rehabiliteringsområdet för att kunna
arbeta på ett bra sätt med sjukskrivning och rehabilitering. Samtidigt förskjuts fokus mot förebyggande
och främjande åtgärder på individ-, grupp och organisationsnivå. Det handlar då om åtgärder på olika
nivåer för att motverka att sjukskrivningar uppstår.
et t l e d i d e n s a t s n i n g e n är samarbetet med AFA-försäkring vilket resulterade i att vi genomförde
en medarbetarenkät (AHA-enkäten) i hela kommunen under september månad. Syftet med enkäten
är en kartläggning av kommunen för att finna metoder som främjar hälsa och motverkar ohälsa och
sjukskrivning. Resultaten kom dels som en individuell återkoppling och dels som gruppåterkoppling.
be s l u t a t t i n f ö r a r ö k f r i a r b e t s t i d i Orsa kommun från den 1 juli 2008 fattades av kommunfullmäktige
i november. Förankring av detta sker under första halvåret liksom planering av åtgärder för
att stödja de medarbetare som vill sluta röka eller snusa.
17
Förvaltningsberättelse 2007
un d e r s l u t e t av Å r e t planerades en arbetsmiljöutbildning som ska genomföras för samtliga chefer
och skyddsombud i början av 2008. Utbildningen sker med stöd av företagshälsovården. Liknande
utbildningar sker i samtliga Siljanskommuner under 2008.
sa m a r b e t e t m e d d e n n y a f ö r etag s h ä l s ovÅ r d e n inleddes under hösten 2006. Samarbetsformer och
rutiner har byggts upp under 2007. I en styrgrupp tillsammans med företagshälsovården har det skett
en dialog för att stämma av och förbättra samarbete och rutiner.
de st i nat ion or s a har fortsatt. Inom ramen för Destination Orsa genomfördes gruppåterkopplingarna
i samband med AHA-enkäten. Hälsoveckan inföll i början av september. Personalen fick använda fyra
arbetstimmar för att delta i aktiviteter anordnade av Hälsoveckan.
up p d r a g or s a ko m m u n har fortsatt även under 2007. Det är ett samarbete mellan Orsaskolan och
kommunen som arbetsgivare. Elever i årskurs 8 får genom praktiskt och teoretiskt arbete under en dag
lära sig vad kommunen har för uppgift och hur den fungerar. Ett av syftena är att visa ungdomarna att
det finns både intressanta och utvecklande arbetsuppgifter i den offentliga sektorn.
Pensioner – pensionsavgångar
År 2008 k o m m e r 14 p e r s o n e r a t t u p p n Å 65 Å r s Å l d e r. 2007 var siffran 21 personer och 2006 var det
10 personer. De flesta tar ut sin pension från 65 år även om de anställda har möjlighet att förlägga sin
pensionsålder mellan 61 och 67 års ålder.
Utbetalda pensioner inklusive löneskatt uppgick till 5,9 mkr. Utbetalningarna avser ålderspension,
intjänad pensionsrätt 971231, sjukpension och efterlevandepension. Till detta skall läggas kostnad för
avgiftsbestämd ålderspension (individuell del) 8,7 mkr.
Personalkostnader
pe r s o n a l ko s t n a d e n (i vilka våra förtroendevaldas arvoden är inräknade) utgör den största delen av
kommunens kostnader. 2007 uppgick kostnaden till 60 % av verksamhetens kostnader eller 240 mkr
(2006, 231 mkr). Av dessa kostnader utgör 170 mkr (2006, 163 mkr) lön. Lönekostnaderna ökade
4,3 % mellan 2006 och 2007 medan lönerna ökat 2,3-3,4 % under 2007. Att löneökningarna ökat mer
procentuellt sett än lönerna beror till stor del på lönekostnader inom projekt, utbildningsvikarier för
omvårdnadsprogrammet samt EU-projekt inom Barn- och utbildningsnämnden.
Trots att sjukfrånvaron minskat uppgick sjuklönekostnaderna i år till 3 087 tkr vilket är i stort sett
samma kostnad som år 2006 (3 093 tkr). Det beror på att det främst är långtidssjukfrånvaron som
betalas av Försäkringskassan som minskat.
ko m m u n e n s p e n s i o n s ko s t n a d e r för anställda är bokförda till ca 14,8 mkr år 2007. Detta är en tillfällig
minskning jämfört med år 2006 (15,5 mkr) på grund av av att kommunen redan under 2006 tog hänsyn
till förändrade livslängdsantaganden. På sikt kommer kommunens pensionskostnader att öka kraftigt.
18
Kommunfullmäktige
Ordförande Anders Rosell (s)
1:e vice ordförande Marie Olsson (s)
2:e vice ordförande Ronnie Lovén (c)
Kom m unful l m ä K tige är kommunens
högsta beslutande organ.
Kommunfullmäktige har 31 ordinarie
ledamöter som utses i allmänna val.
Fullmäktiges mandatperiod är 4 år.
Verksamhetsberättelser 2007
Anders Rosell, ordforande Marie Olsson v ordf Ronnie Lovén 2 v ordf
Politisk representation
Åtta partier är representerade i kommunfullmäktige. Socialdemokraterna har 13 mandat,
Centerpartiet 8 mandat, Moderata Samlingspartiet 3 mandat, Kristdemokraterna 2 mandat,
Vänsterpartiet 2 mandat, Folkpartiet 1 mandat, Sverigedemokraterna 1 mandat samt Miljöpartiet 1
mandat. Av de folkvalda är 16 män och 15 kvinnor.
Viktiga händelser
Kommunfullmäktige sammanträdde under 2007 vid sex tillfällen.
Under året fattade fullmäktige beslut om kommunens varumärke. Under devisen Orsa-helt enkelt
är ambitionen att kommunen skall göra det enkelt för alla att få den service de har rätt att kräva.
Varumärket skall också hjälpa kommunen att bli en bättre arbetsgivare. Ska vi leva upp till devisen
måste kommunens medarbetare uppleva att det är enkelt att få inflytande över sitt arbete.
Under året yttrade sig fullmäktige vidare över den nya dragningen av E45. Vägverket fattade också
äntligen beslut om vägens sträckning.
Fullmäktige har under året antagit detaljplaner för att kunna utveckla Ångbåtsudden.
Fullmäktige har också beslutat anta en policy för mänskliga rättigheter, vilken på sikt kan minska
antalet policydokument som har med bemötandet av människor att göra.
Som ett led i verksamheten att bredda demokratin antogs nya rutiner för medborgarförslag.
Precis som tidigare år har fullmäktige haft anledning att diskutera den ekonomiska utvecklingen och
uppmanat till åtgärder som i hög grad bidragit till att undvika ett hotande underskott, även om de
ekonomiska målen inte uppnåtts helt.
Överförmyndaren
Inom överförmyndarens verksamhet finns idag 31 gode män med uppdrag och lika många
förmyndare. Antal förvaltare med uppdrag är två.
Målet att korta handläggningstiderna har kunnat nås. Målsättningen är att handläggning av ett ärende
eller skrivelse skall påbörjas inom tio arbetsdagar från diarieföringen och normalt avslutas inom tre
veckor. Hembesök före ställföreträdarskap och möte huvudman – ställföreträdare vid förordnandets
början har varit rutin under året. Expeditionen
är från 1 januari 2007 öppen två timmar varje
dag enligt de grundläggande villkor som finns
i förvaltningslagen.
Överförmyndarens verksamhet förändras
successivt. En tendens är att det blir fler
unga huvudmän med neuropsykologiska
funktionshinder. Antal övriga ärenden
i kommunen förväntas ligga på ungefär
samman nivå.
Utvecklingsbart?
19
KOMMUNFULLMÄKTIGE
Verksamhetsberättelser 2007
Ekonomi
Överskriden budget beror för överförmyndaren på förändrad organisation under året.
För god man och förvaltare har utbetalade kommunala arvoden blivit högre. Inkomstgränserna för
när huvudmännen själva ska betala arvodet har ändrats och resulterar i att kommunen får betala fler
arvoden.
Ekonomisk översikt
Driftredovisning (tkr)
2007 2006 2005
Verksamhet Utfall Budget Avvikelse Utfall Utfall
Kommunfullmäktige 498 506 8 419 512
Kommunalt partistöd 336 347 11 347 347
Valnämnd 6 10 4 156 8
Överförmyndare 245 169 -77 154 157
God man och förvaltare 202 124 -78 122 114
Summa 1 288 1 156 -132 1 198 1 138
Budgetavvikelse 62 59
20
Föryngring i fullmäktige?
Verksamhetsberättelser 2007
Revisionen
Revisorer: Mats Wahlström, ordförande
Elsmari Laggar-Bärjegård, v ordf
Annmarie Engström, Kåre Olsson, Mats Andersson
Revisionen är kommunfullmäktiges ”redskap” för att
granska kommunens samtliga nämnder, kommunstyrelsen
och de enskilda förtroendevalda. I förlängningen
innebär det att revisionen har till uppgift att
vara medborgarnas ögon i den kommunala organisationen.
Revisionen består av fem ledamöter. Varje
revisor utgör personligen en egen myndighet.
Viktiga händelser
21
Mats Wahlström, ordförande, Elsmari Laggar-Bärjegård,
v ordf
re v i s i o n e n s u p p d r a g fastställs i Kommunallagens 9 kapitel (Revisionskapitlet).
Revisorerna har, i den omfattning som följer av god revisionssed, följt och granskat den verksamhet
som bedrivs inom nämndernas och styrelsens verksamhetsområden.
Syftet med granskningarna är att se om verksamheterna bedrivs på ett ändamålsenligt och ur
ekonomiskt synpunkt tillfredställande sätt, samt att räkenskaperna är rättvisande och att den interna
kontrollen är tillräcklig inom nämnderna och styrelsen. Granskningarna utgör det samlade underlag för
revisorernas uttalande kring ansvarsfrågan i revisionsberättelsen.
de g r a n s k n i n g a r som har genomförts under året baseras på en fastställd revisionsplan.
ur k r e t s e n ko m m u n r e v i s o r e r har fullmäktige utsett lekmannarevisorer som har till uppgift att för
fullmäktiges räkning granska det av kommunen ägda bolaget, Orsabostäder. Lekmannarevisorerna
skall granska om bolaget lever upp till det kommunala ändamålet och att bolaget sköts på ett
ändamålsenligt sätt utifrån fullmäktiges direktiv.
i s a m b a n d m e d öv e r l ä m n a n d e av revisionsberättelsen kommer en samlad redovisning av årets
granskningsinsatser.
De närmaste åren
re v i s i o n e n s a m b i t i o n är att tillsammans med kommunens nämnder, styrelser och bolag medverka till
att positivt utveckla verksamheterna inom hela kommunkoncernen.
vi s k a l l t y d l i g t r e d o v i s a vår uppfattning i de granskningar vi genomför.
re v i s i o n e n s r o l l har stärkts genom de lagändringar i kommunallagen som har skett inom revisionens
område. Det innebär att revisionen har fått och kommer att få en ännu mer aktiv roll för kommunens
framtida utveckling.
Ekonomi
re v i s i o n e n h a d e u n d e r 2007 ett anslag på 696 tkr till sitt förfogande för att utföra sina uppgifter.
Verksamheten under 2007 redovisar ett överskott på 180 tkr. Orsaken till överskottet är lägre kostnader
än beräknat för revisorernas egna kostnader, arvoden, resor, utbildningar etc.
Ekonomisk översikt
Driftredovisning (tkr)
2007 2006 2005
Verksamhet Utfall Budget Avvikelse Utfall Utfall
Revision 516 696 180 423 364
Summa 516 696 180 423 364
Budgetavvikelse 52 111
REVISIONEN
KOMMUNSTYRELSEN
Kommunstyrelsen
Ordförande Ann Beskow (s)
1:e vice ordförande Marie Olsson (s)
2:e vice ordförande Mikael Thalin (c)
Kommunstyrelsen är kommunens
ledande politiska förvaltningsorgan.
Den har ansvar för hela kommunens
utveckling och ekonomiska
ställning. Kommunstyrelsen leder
och samordnar planeringen och
uppföljningen av kommunens ekonomi
och verksamheter.
Viktiga händelser
Verksamhetsberättelser 2007
Ann Beskow, ordförande Marie Olsson, v ordf Mikael Thalin 2:e v ordf
un d e r 2007 l a d e k o m m u n e n in e n n y vä x e l för att bli än mer effektiva och så tydliga som möjligt i
vårt arbete. Vi tog fram en varumärkesplan där devisen Orsa – helt enkelt förpliktigar oss att ta bort
så mycket av det som uppfattas som krångligt som vi kan. Med varumärket togs också en grafisk
profil för att vi ska bli tydligare som avsändare. Ett arbete med att föra ut tankarna bakom varumärket
i organisationen har inletts. Varumärket blir ett redskap även internt. Vi måste se till att förenkla de
anställdas arbetsvillkor så långt det går. En kommun med sin breda verksamhet kan aldrig bli helt
enkel att driva. Men vi ska i alla lägen sträva efter minsta möjliga krångel.
i d e n a n da n g e n o m f ö r d e s o c k s Å e n o m o r g a n i s a t i o n inom kommunledningen, där kommunchefen
blev arbetsledare för samtliga förvaltningschefer. Det ska förhoppningsvis leda till en tydligare
rollfördelning mellan kommunalrådet och kommunchefen. I samband med omorganisationen fördes
också arbetsmarknadsenheten över till Orsa Lärcentrum, både praktiskt och organisatoriskt.
”in g e n m ä n n i s k a ä r e n ö” sade poeten John Donne och detsamma kan sägas om kommuner (även
om Gotland kan ha invändningar). Vi måste fortsätta samverkansarbetet mellan kommunerna och så
har också skett, dels inom Region Dalarna och Region Siljan, men även mellan enskilda kommuner.
Det mest påtagliga samarbetsprojektet är den gemensamma IKT-organisationen i Mora, Orsa och
Älvdalen som drivs som projekt och ska utvärderas 2008. Ytterligare samverkansdiskussioner
inleddes under året och kommer sannolikt att dyka upp som förslag under kommande år.
de n p o s i t i va u t v e c k l i n g e n för Orsa kommun fortsätter. Vi backade visserligen några placeringar
i Svenskt Näringslivs företagsranking men kan glädja oss åt till en absolut topplacering i landet vad
det gäller skolans attityder till företagen. Företagarna har också en positiv attityd till samarbetet med
kommunens tjänstemän, även där bland den högsta siffran i landet.
nä r fo r u m f ö r s m Å f ö r e t ag a r f o r s k n i n g gjorde en motsvarande ranking utifrån samma
grundmaterial, men med hänsyn taget till kommunens storlek och andra förutsättningar hamnade vi
på en elfte plats.
me r k o n k r e t kan vi konstatera att andelen personer i nyföretagarrådgivning ökar, liksom antalet nya
företag.
en s t o r m o t o r i u t v e c k l i n g e n är naturligtvis Orsa Grönklitt (läs mer om den i
koncernredovisningen). Den leder till jobb för företag i regionen, men också till mer arbete för t ex
näringslivskontoret och stadsarkitektkontoret. Antalet planärenden hos det sistnämnda kontoret har
aldrig varit så stort. Dessutom får man arbeta för att ta fram nya tomtområden eftersom efterfrågan
just nu är mycket stor.
ce n t r u m u t v e c k l i n g s a r b e t e t har inletts och är en viktig pusselbit i att vi ska kunna fortsätta den
positiva trenden i kommunen.
22
Verksamhetsberättelser 2007
ku lt u r e n är en omistlig del för att göra Orsa till en attraktiv kommun.
Ett av de kulturella naven är biblioteket som ökade utlåningen under
året trots att besöken minskade. En av anledningarna till de minskade
besöken är att biblioteket under flera tillfällen var stängt när ett nytt
ventilationssystem installerades.
äv e n i n o m k u lt u r e n s o m r Å d e samverkades det framgångsrikt.
Tillsammans med Mora, Älvdalen och Musik i Dalarna genomfördes
åter Vinterfest, som uppmärksammas som en stor kammarmusikalisk
händelse i landet och internationellt.
ac c e s s p r o J e k t e t är ett samarbetsprojekt mellan Mora, Orsa och
Älvdalens kulturförvaltningar och hembygdsföreningar. Syftet är att
göra kulturarvet tillgängligare för barn och unga. Projektet fick mer
medel och slutfördes i december.
ti l l k u lt u r s t i pe n d i at e r utsågs musikanterna och musikhandlarna
Pelle Klockar och Per Ström och på kulturhuset kunde vi se 14
olika utställningar, bland annat ”Rörelse av vikt”, en utställning på
friskvårdstema och den egenproducerade järnvägsutställningen ”Som
på räls” i samband med Inlandsbanans jubileum. Ett annat jubileum
som knappast lär ha undgått någon och som också präglade kulturåret i
Orsa var Linnéjubileet.
Mål och måluppfyllelse
ko m m u n s t y r e l s e n s verksamheter lyckades uppfylla målet med budget i balans.
mÅ l e t a t t f ö r b ä t t r a p l a c e r i n g e n i Svenskt Näringslivs sammanfattande ranking nådde vi inte. Å
andra sidan noterade vi topplaceringar inom de områden där vi själva kan påverka utvecklingen utan
hänsyn till centrala beslut.
fl e r a s a m v e r k a n s p r o J e k t har som nämnts inletts, organisationsöversynen har följt planerna och
målen med en ökad mediaexponering och ökade informationsinsatser har nåtts med råge.
I samband med Grönklittsutvecklingen har flera internationella kontakter knutits.
De kommande åren
de k o m m a n d e Å r e n kommer att präglas av varumärket Orsa – helt enkelt.
Vi har mycket att leva upp till!
et t a r b e t e m e d e n g e m e n s a m s t y r m o d e l l för kommunens alla verksamheter, liksom en enhetlig
ärendehantering har påbörjats och kommer på plats under 2008. Det är dock viktigt att poängtera att
arbetet med varumärket och utveckling av våra rutiner inte kan ses som ett projekt, utan är ett arbete
som ständigt måste pågå och utvecklas.
fö r a t t ö k a or s a b o r n a s medvetenhet om att de har stora möjligheter till att påverka kommunen
kommer vi att delta i Sveriges Kommuner och Landstings projekt kring medborgardialoger.
et t a n n a t a r b e t e som aldrig får stanna av är kontrollen på hur vi använder skattepengarna. Budget i
balans är ett självklart mål även i fortsättningen. Nya processer kring budgetarbetet ska tas fram och
den nya styrmodellen kommer att bli ett bra stöd även där.
vi vÅ g a r h o p pa s på en fortsatt stark utveckling, inte minst kring Orsa Grönklitt.
Samverkanstanken blir allt viktigare i den utvecklingen.
vi h a r h a f t e n s va g utveckling i handeln. Det vill vi åtgärda genom att i samverkan med många
aktörer utforma en speciell småskalig handelsprofil med basen i upplevelser, hantverk, lokal mat och
musik.
vi m Å s t e o c k s Å i s a m v e r k a n med lokala fastighetsbolag skapa bra industri- och kontorslokaler vilket
idag är en bristvara.
pl a n e r f ö r e t t a t t r a k t i v t b o e n d e i Skeer-området kommer att tas fram, och även andra
tomtområden ska planeras. Vi måste ligga på för att få tillstånd infrastruktursatsningar och vi ska
starta utvecklingsprojekt inom besöksnäringen. Att förstärka utbildningen på SCoTT, Swedish college
of travel and tourism är också viktigt, både för bilden av Orsa och för att den bidrar till liv och rörelse i
centrum.
23
Linné satte sin prägel på kulturåret
Verksamhetsberättelser 2007
et t f o r t s a t t s t ö d t i l l e n t r e pr e nö r e r, en fortsatt satsning på centrumutvecklingen och framförallt
en bred satsning på vårt värdskap är andra framgångsfaktorer vi måste satsa på de närmaste åren. För
det viktigaste och billigaste medlet för att fortsätta den positiva trenden i Orsa är att bemöta alla på ett
sätt så att de känner sig välkomna och positiva till kommunen!
Räddningstjänsten
Viktiga händelser
de t va r e t t h e k t i s k t Å r för räddningstjänsten. En större skogsbrand norr Torsmo ökade kostnaderna
för räddningstjänsten och dessutom medförde den en stor påfrestning på personalen.
Räddningstjänsten har satsat på förebyggande arbete och vikten av detta fick vi också exempel på. Vid
en villabrand i Hornberga räddades 10 gästarbetare av en fungerande brandvarnare.
Mål och måluppfyllelse
vi h a d e s o m m Å l s ä t t n i n g att minska antalet bränder i byggnader, men tyvärr
noterar vi en ökning under året. Detta trots att det förebyggande
brandskyddsarbetet med tillsyn och utbildning gått enligt planerna.
sa m v e r k a n m e d g r a n n k o m m u n e r n a samt inom länet har varit
omfattande. Där tillhör Räddningstjänsten föregångarna.
Vid större insatser är det självklart att kommunernas
räddningstjänster samverkar och samordnas.
de t e k o n o m i s k a m Å l e t har inte uppnåtts på
grund av ökningen av larmtimmar.
24
De kommande åren.
vi h a r s o m b e s k r i v i t s ett
omfattande samarbete mellan
kommunernas räddningstjänster.
Ytterligare samverkansmöjligheter med
grannkommunerna kommer att ses över
under 2008.
et t n y t t r i k s o m fat ta n d e r a d i o s y s t e m
(Rakel) införs i vårt län under fjärde
kvartalet 2009.
Tillsammans med ett nytt
utalarmeringssystem medför det en
investeringskostnad på ca 200 – 250 tkr
plus en driftskostnad på ca 50 tkr per år.
Ekonomi
Verksamhetsberättelser 2007
arb e t s m a r k n a d s e n h e t e n h a r i n t e k l a r a t av att ställa om verksamheten när
arbetsmarknadspolitiken och därmed statsbidragen ändrades. Det ledde i sin tur att man inte klarade av
att hålla budget.
or e ä lv e n s kr a f t har helt enkelt haft lägre produktion än planerat samtidigt som elpriserna varit låga.
rä d d n i n g s tJ ä n s t e n s u n d e r s k o t t beror på fler larmtimmar än budgeterat.
öv e r s k o t t e t pÅ f ö r s ä l J n i n g av skog och mark kommer till stor del från försäljning av fastigheter och
tomter, bland annat Bästgärd.
sta d sa r k i t e k t e n h a r d e lv i s va r i t tJ ä n s t l e d i g under året vilket förklarar en del av överskottet på
stadsarkitektkontoret.
ef t e r ko m m u n s t y r e l s e n s a n m o da n om att lämna ett överskott för att uppväga underskott i andra
verksamheter har vi varit återhållsamma. Det förklarar det positiva resultatet för administration,
centrala stödfunktioner och andra verksamheter inom kommunstyrelsens verksamhetsområde.
Ekonomisk översikt
Driftredovisning (tkr)
2007 2006 2005
Verksamhet Utfall Budget Avvikelse Utfall Utfall
Kommunstyrelsen 4 289 4 721 432 3 577 3 904
Arbetsmarknadspolitik 4 859 4 045 -814 3 656 3 928
Kollektivtrafik 2 409 2 641 232 1 856 1 373
Livsmedelsdistribution 537 555 18 533 539
Skog och mark -878 92 970 -265 -277
Stadsarkitektkontor 1 585 2 193 608 1 983 1 660
Oreälvens kraft -675 -1 800 -1 125 -2 113 -1 540
Näringslivsåtgärder 1 763 2 068 305 2 114 2 113
Turism 1 967 1 998 31 2 027 1 842
Räddningstjänst 4 626 4 548 -78 4 142 4 247
Kulturverksamhet 4 937 5 156 219 4 753 4 482
Adm.och centrala stödfunktioner 14 002 14 521 519 13 313 13 282
Föreningsbidrag 737 745 8 730 689
Summa 40 159 41 482 1 323 36 304 36 242
Budgetavvikelse 2 990 3 039
25
TEKNISKA NÄMNDEN
Tekniska nämnden
Ordförande: Karin Bohlin (s)
vice ordförande Sören Pålsson (c)
Verksamhetsberättelser 2007
Tekniska nämnden ansvarar för samordningen av
kommunens lokalförsörjning, byggnadsverksamhet
och förvaltning av skog och mark. Nämnden ansvarar
också för vatten, avlopp, gator, vägar, parker och
renhållning. Den ska även bevaka trafiksäkerhet och
energiförsörjning.
Viktiga händelser
26
Karin Bohlin, ordförande
Sören Pålsson, v ordf
un d e r 2007 i n l e d d e s a r b e t e t med Orsa centrumutveckling med ombyggnad av stråket från
Slipstenstorget till Orsa Camping. Kontoret har också arbetat med förberedelserna för ombyggnaden
av Järnvägsgatan under 2008.
i s a m v e r k a n m e d or s a gr ö n k l i t t ab har en naturskön gångstig utmed Orsasjön anlagts från
småbåtshamnen till Ångbåtsudden.
bi b l i o t e k e t h a r b y g g t s o m bland annat för att lösa ventilationsproblem.
te k n i s k a k o n t o r e t h a r a n s va r a t för att omfattade energibesparande åtgärder utförts på
kommunens fastigheter. För detta har kommunen fått två miljoner i bidrag, motsvarande 286 kr per
invånare.
kö k e t pÅ li l l Å h e m har byggts om för att uppfylla nya krav på hantering av livsmedel.
an d r a eta ppe n av den handikappanpassade fiskebryggan i Lillån är färdig.
et t n y t t t o m t o m r Å d e, Bästgärd, sydost Digerbergets skola har färdigställts.
om b y g g n a d e n av gr ö n k l i t t av l o p p s r e n i n g s v e r k är slutförd, det har dock varit stora svårigheter
med igångkörningen av reningsprocessen, den biologiska reningen fungerar inte tillfredställande.
kä l l s o rt e r i n g e n av k o m p o s t e r b a r a och brännbara hushållssopor har arbetats in under året, med
bra resultat gällande kvalitet.
ko n t o r e t h a r a r b e t a t med att förbereda ett antal ytterligare byggnadsprojekt inför 2008, förutom
nämnda Järnvägsgatan, bland annat utbyggnad av förskola, lokaler för miljökontoret samt nya
tomtområden.
Mål och måluppfyllelse
ko m m u n e n h a r s ä n k t d e n t o t a l a energiförbrukningen för sina fastigheter och trots ökade
energipriser har även energikostnaden sänkts. Anledningen är bland annat att användningen av
fossila bränslen har sjunkit mycket. Från 2002 till 2007 har oljeförbrukningen sjunkit från 346 kubik
till 26!
vi ä r o c k s Å b r a pÅ a t t k o m p o s t e r a . Nämnden deltar i samverkansprojekt med Mora och Malung
rörande källsortering. Under året har även källsortering införts för fritidshus, verksamheter, affärer,
företag m m. Målet är att 50% av alla hushåll skall hemkompostera. I slutet av 2007 komposterade
61% av alla villahushåll och 42% av alla fritidshus.
fö r a t t b i d r a till det kommunövergripande målet med ekonomi i balans har kontoret inte genomfört
planerat underhåll på bl a taken på Digerbergets och Bergets skolor. Beläggningen av gator har också
fått stå tillbaka.
va- p l a n e n o c h av fa l l 2050 följs hela tiden upp för att vi ska veta vad som återstår att göra och hur
vi står oss i jämförelse med övriga kommuner i Dalarna.
De närmaste åren
Verksamhetsberättelser 2007
up p r u s t n i n g e n av or s a c e n t ru m kommer att vara en stor och viktig uppgift för tekniska kontoret.
de t ä r o c k s Å v i k t i g t att de uppskjutna underhållsarbetena blir utförda inom kort.
ti l l g ä n g l i g h et e n i en del av kommunens lokaler är inte bra. Lokalerna ska gås igenom och en del
mindre omfattande åtgärder ska genomföras på en gång.
ut b y g g n a d e n i gr ö n k l i t t kommer att fortsätta påverka arbetsbelastningen genom anslutningar av nya
fastigheter. Vattentillgången måste säkerställas och reningsverket stabiliseras.
de t ä r n ö d vä n d i g t att ta fram en plan för renovering av vatten- och avloppsledningsnätet för att
minska inläckage i avloppsnätet och läckor på vattenledningar.
up p h a n d l i n g av n y r e n h Å l l n i n g s e n t r e pr e n a d ska vara klar till mitten av 2009.
Ekonomi
te k n i s k a n ä m n d e n v i s a r ett plusresultat för 2007 på 1 370 tkr. I september uppmanade
kommunstyrelsen nämnden att vidta åtgärder för att kunna bidra till att kommunen som helhet uppnår
ett nollresultat 2007. Nämnden beslutade då att inte utföra ett antal planerade underhållsarbeten, bland
annat beläggning av gator och utbyte av tak. Det är mycket viktigt att dessa åtgärder kommer att
utföras inom en snar framtid. De flesta verksamheter inom nämndens område visar ett plusresultat,
förutom idrotts- och fritidsanläggningar. Anledningen till underskottet är stora reparationskostnader i
ishallen och tillkommande kapitalkostnader på fiskebryggan i Lillån. Tekniska kontoret visar också ett
underskott vilket beror på att ett antal personer har nyrekryterats under 2007.
Ekonomisk översikt
Driftredovisning (tkr)
2007 2006 2005
Verksamhet Utfall Budget Avvikelse Utfall Utfall
Tekniska nämnden 234 185 -49 180 172
Tekniska kontoret 2 352 2 221 -131 2 006 1 319
Plantfrys 210 160 -50 173 169
Turistverksamhet 201 141 -60 149 130
Väghållning 5 323 5 801 478 5 513 4 829
Parker 1 386 1 604 219 1 404 1 332
Fritidskontoret 1 312 1 345 33 1 041 1 239
Idrotts- & fritidsanläggningar 5 934 5 432 -502 5 725 5 262
Flygplats Tallhed 211 227 16 217 223
Vatten och avlopp 456 537 81 788 -283
Avfallshantering -212 -2 209 -301 379
Fastighetsförvaltning -1 125 0 1 125 381 -8
Summa 16 282 17 652 1 370 17 276 14 763
Budgetavvikelse -455 315
Nyckeltal
Avfallshantering
År Tot kost/inv. Säcksopor kg/inv.
2003 556 200
2004 569 206
2005 684 207
2006 798 198
2007 765 172
Kostnad och mängd avser de sopor som lämnas
vid bostaden. Kostnadsökning per invånare beror
på ökade behandlingskostnader och källsortering.
Oljeförbrukning
27
År Kubikmeter
2003 240
2004
2005 91
2006 75
2007 26
Den kraftiga minskningen i oljeberoendet beror
på en medveten energibesparingssatsning och en
övergång till fjärrvärme.
BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN
Verksamhetsberättelser 2007
Barn- och utbildningsnämnden
Ordförande Marie Olsson (s)
Vice ordförande Håkan Yngström (c)
BUN ansvarar för förskolor, familjedaghem,
skolbarnomsorg, grundskola, gymnasium,
vuxengymnasium, särvux, eftergymnasiala
utbildningar, musikskola och
integrationsenhet.
Viktiga händelser
28
Marie Olsson (s) ordf
Håkan Yngström (c)
v ordf
pÅ be r g e t s k o l a n h a r d e e k o n o m i s k a f ö r u t s ä t t n i n g a r n a i kombination med minskat
elevunderlag lett till en organisation med åldersblandade grupper. För att på bästa sätt kunna möta
elever med Aspergers syndrom har vi under hösten 2007 startat en liten undervisningsgrupp på
skolan.
pÅ di g e r b e r g e t s k o l a g e n o m f ö r d e s en omorganisation inför höstterminen 2007, vilket innebar
en övergång till traditionella klasser med elever i samma ålder, samt nya arbetslag.
Det tre-åriga projektet ”lärande för hållbar utveckling” startades. Den första temaperioden
genomfördes under höstterminen. Den handlade om värdegrunden, ett aktivt arbete med
likabehandlingsplanen, att utarbeta umgängesregler och att föra in livskunskap på schemat. En
utbildning för all personal genomfördes.
or s a s k o l a n s Å g e t t b y t e på rektorsstolen. Under en period fasades den nya rektorn in i
verksamheten. Särskolan Stugan ligger nu under Orsaskolans ledning.
pÅ or s a lä rc e n t ru m tillträdde en ny rektor i augusti. En gymnasiesärskola för en grupp elever
placerades på Lärcentrum. Arbetsmarknadsenheten överfördes till Lärcentrum i oktober. Skolans
nya hemsida tändes i december.
in o m i n t e g r at ion s e n h et e n s arbetsområde tog kommunen under året emot 37 personer, varav
merparten rubriceras som familjeanknytningar. Av dessa var 15 vuxna och därmed i arbetsför ålder,
21 barn i dagis- och skolålder samt en pensionär. Det introduktionsprogram som erbjuds baseras på
svenska för invandrare, praktik och samhällsinformation. Under året har arbetet med praktikplatser
intensifierats, bland annat genom ett utökat samarbete med arbetsmarknadsenheten.
in o m ko m m u n a l a m u s i k s k o l a n har Musikproduktion- och ljudteknikutbildningen flyttat in i nya
lokaler. Musikskolan har som vanligt deltagit aktivt i musiklivet i Orsa, bl a med den egna pizzakonserten
för nybörjare. Ett orkesterläger och en konsert med högstadieorkestern tillsammans med
orkestrar från Kulturskolan Miranda och Älvdalens Musikskola har genomförts.
st a c k m o r a s k o l a satsa de under hösten bland annat på nya elektroniska pedagogiska hjälpmedel.
Under höstterminen har det infunnit sig en viss oro i samband med skollokalöversynen.
Kontinuerliga diskussioner har förts om framtiden.
in o m sk a t t u n g e r e k t o r s o m r Å d e har förskolan Harabacken under året fått utmärkelsen Grön
Flagg för temat ”Livsstil och hälsa”. Rektorsområdet ansöker om att få utmärkelsen Skola för
hållbar utveckling.
ky r k b y n s s ko l a k o m m e d i p r o J e k t e t ”Lärande för hållbar utveckling” hösten 2007. Under
våren var situationen på skolan jobbigare än vanligt, varför man arbetade intensivt med utbildning
och utarbetade nya strategier kallad ”Kyrkbyandan”. Detta har fått effekten att antalet oönskade
händelser har minskat radikalt under hösten 2007.
Verksamhetsberättelser 2007
Mål – måluppfyllelse
78 % av e l e v e r n a v i d or s a s k o l a n var behöriga att söka ett nationellt gymnasie-program hösten 2007.
Jämfört med målet 95% är det en låg siffra. En utredning startades tillsammans med elevvårdsteamet
”Navet” och Barn- och utbildningsnämnden under hösten för att se elevernas utveckling genom alla
skolåren F-9 och få svar på frågan: Gör vi rätt saker?
at t f ö r va l t n i n g e n f ö r t r e d J e Å r e t i rad inte klarar av att lämna ifrån sig en budget i balans är inte
bra. Här behöver vi se över hur skolans resurser används. Behoven av verksamheter, både i skolan och
fritidshemmen, för elever med funktionshinder ökar och dessa speciallösningar är kostsamma.
De närmaste åren
sko l l o k a l s u t r e d n i n g e n som påbörjades under hösten 2007 kan komma att innebära förändringar
inom grundskolan i Orsa. Utredningen har i uppdrag att se över lokalanvändandet och samtidigt
fundera kring vilken skola Orsa vill ha i framtiden.
de n ä r m a s t e l ä s Å r e n kommer antalet elever i behov av särskilt stöd att öka på Orsaskolan, vilket gör
att skolan arbetar med att skapa en ny organistion för att möta dessa elever.
fö r a t t fÅ e n e k o n o m i i b a l a n s på Orsaskolan har man varit tvungna att se över organisationen.
ky r k b y n o c h di g e r b e r g e t s s k o l o r fortsätter arbete med projektet ”Lärande för hållbar utveckling”.
di g e r b e r g e t s s k o l a kommer under vårterminen 2008 att arbeta med alternativa lärmiljöer. Bland
annat kommer man att inviga sina nya skaparsalar.
et t v i k t i g t m Å l f ö r mu s i k s k o l a n är att nå ut till alla invandrar- och flyktingelever i kommunen.
Dessutom är ambitionen att gå in och stödja klasslärare i klassundervisningen för att höja kvalitén på
de obligatoriska skollektionerna.
vi h a r fÅ t t m Å n g a f l e r b a r n i förskolan med invandrarbakgrund. Här behöver vi utveckla ett sätt att
arbeta med deras hemspråk under förskoletiden.
en f ö r b e r e d e l s e k l a s s för våra flyktingelever ska utvecklas och startas under 2008.
pÅ or s a lä rc e n t ru m ska det specialutformade gymnasieprogrammet öka från nuvarande 70 elever till
140 elever inom en 3-årsperiod.
gy m n a s i e t s v u x e n u t b i l d n i n g kommer att erbjuda ett större kursutbud för att öka antalet elever och
samtidigt kunna erbjuda näringslivet kompetensutveckling.
in t e g r at ion s e n h et e n o c h a r b e t s m a r k n a d s e n h e t e n skall tillsammans med Näringslivskontoret
upprätta en praktikbank för att bättre hitta ett samarbete mellan näringslivet och Orsa Lärcentrum.
Ekonomi
tr o t s k ö p - o c h v i k a r i e s t o pp från höstterminen har barn- och utbildningsnämnden ett underskott på
drygt 3 miljoner kronor.
gr u n d s k o l a n s u n d e r s k o t t beror på kostnadsökningar för skolskjutsar och på ökade
personalkostnader för arbetet med elever i behov av individuella lösningar.
el e v e r s o m f ly t t a t t i l l or s a men som går på gymnasiesärskolan i annan kommun har gjort att den
interkommunala ersättningen för den verksamheten ökat.
gy m na s i e s ko l a n har ökade kostnader beroende på att fler elever studerar utanför kommunens
gymnasieområde och att dessa har valt dyrare program. Vuxenutbildningens underskott beror i
huvudsak på kostnader för den satsning som genomförts med en omvårdnadsutbildning för personal
inom socialförvaltningen. Kostnaderna uppstod då statsbidragsreglerna ändrades.
ko s t n a d e n f ö r sv e n s k a f ö r i n va n d r a r e (sfi) beror på att kommunen glädjande nog fått fler elever
på grund av att många flyttat hit från andra länder för att starta företag eller arbeta. Kommunen tog
också emot något fler flyktingar än planerat.
eu-p r o J e k t e n visar ett underskott vilket beror på att vissa verksamheter inte har haft möjlighet att
lägga ned förväntat antal arbetstimmar i projekten.
29
Ekonomisk översikt
Driftredovisning (tkr)
Nyckeltal
Barn- och utbildning
Förskola/DBV 2007 2006 2005
Plac barn 263 260 256
Grundskola 1-9 (Okt) 2007 2006 2005
Antal elever 713 779 815
Särskola Orsa Mora 16 14 9
Musikskolan 2007 2006 2005
Antal elever i undervisning 251 251 267
Förskola/Dagbarnvårdare 2007 2006 2005
Antal Barn/Heltid 4,8 4,8 4,8
Rikets medelvärde 5,1 5,2 5,3
Glesbygdskommuner 4,8
medelvärde
Fritidshem 2007 2006 2005
Antal barn/heltid 25,5* 15,4 16,9
Rikets medelvärde --- 18,8 18,6
Glesbygdskommuner --- 16,4 15,9
*enligt tjänstefördelning för
fritidspersonal, skola och fritidshem. För 2006
avser motsvarande siffra anställning på fritidshem
Verksamhetsberättelser 2007
2007 2006 2005
Verksamhet Utfall Budget Avvikelse Utfall Utfall
Barn- o utbildningsnämnd 260 195 -65 176 194
Administration 3 222 3 382 160 3 140 2 363
Musikskola 2 876 3 035 160 2 768 2 737
Förskola 22 635 23 015 380 19 707 19 275
Grundskola 66 288 65 787 -501 66 843 67 059
Grundsär 4 566 4 004 -562 3 667 2 993
Gymnasieskola 32 629 31 341 -1 288 30 644 28 712
Gymnasiesär 2 835 2 730 -105 2 033 1 908
Vuxenutbildning 6 447 5 979 -468 4 279 4 737
SFI 391 -82 -473 155 181
SCoTT -372 -372 1 1 007 32
S:a utbildningsverksamhet 141 775 139 014 -2 761 134 418 130 191
Integrationsenheten 15 9 -6 28
Projekt 384 0 -384 0
Summa totalt 142 174 139 023 -3 150 134 446 130 191
Budgetavvikelse -3 112 -3 043
30
Grundskola 2007 2006 2005
(Lärare)Pedagoger/100 elever (8,7)9,8 (8,8)9,8 (8,4)8,9
Rikets medelvärde --- (8,1)8,6 (8,0)8,5
Glesbygdskommuner --- (9,1)9,4 (9,0)9,4
medelvärde
Nationella prov år 5 Sv Ma Eng
Når/På god väg 05 94% 92% 91%
Når/På god väg 06 98% 88% 82%
Når/På god väg 07 89% 88% 92%
Slutbetyg åk 9 2007 2006 2005
Meritvärde - Orsa 195,2 212,0 203,0
Rikets medelvärde 207,3 206,8 206,0
Behöriga Gymnasiet 78,3% 92,0% 77,6%
Rikets medelvärde 89,1% 89,5% 89,2%
Gymnasieskola 2007 2006 2005
Fullföljt gymnasiet inom 4 år --- 65% 67%
Rikets meritvärde --- 78% 75%
Behörighet Högskola 2007 2006 2005
Andel inv. m behörighet --- 58% 59%
Rikets medelvärde --- 64% 64%
Socialnämnden
Ordförande Hans Sternbro (s)
Vice ordförande Anne-Marie Fröjdh (c)
Socialnämnden ansvarar för att ge stöd och
hjälp till enskilda individer som på grund av
fysiska, psykiska och/eller sociala orsaker
har behov av detta.
Viktiga händelser
Verksamhetsberättelser 2007
31
Hans Sternbro (s), ordf
Anne-Marie Fröjdh, v ordf
so c i a l nä m n d e n h a r g J o r t e n o r d e n t l i g g e n o m g Å n g av sin verksamhet under 2007. Ett
åtgärdsprogram för att få budgeten i balans innebar bland annat en översyn av verksamhetens
avgifter. I enlighet med programmet genomförs även ett 18 månaders projekt där Samhall ansvarar för
matdistribution och inhandling av dagligvaror inom ett område i hemtjänsten.
in o m individ- o c h fa m i l J e o m s o r g e n samt inom ramen för Lagen om stöd och service till vissa
funktionshindrade (LSS) har verksamheten satsat på mer öppenvård och på att hitta lösningar för att
erbjuda hjälpen inom kommunen, istället för i andra kommuner.
ko r t t i d s b o e n d e t har flyttat från Orsagården till Lillåhem. I och med detta har antalet
demensvårdsplatser på Orsagården ökat med sju.
Åt g ä r d s p r o g r a m m e t innebar också en justering av personalbudgeten och en översyn av
dagverksamheterna. Bemanningen inom hemtjänsten och HSR-enheten, dvs hälsa-, sjukvård- och
rehabiliteringsenheten minskades.
fö r a t t g ö r a a l lt för att hålla budget beslutades om anställnings- och köpstopp.
an d r a v i k t i g a h ä n d e l s e r under året var införandet av ett s k trygghetsboende på Lillåhem. Det
innebär att man bor på Lillåhem och att hemtjänsten kan erbjuda service efter behov.
un d e r Å r e t h a r v e r k s a m h et e n arbetat efter en ny socialtjänstplan. Ett så kallat serviceavtal har
införts i hemtjänsten, liksom nya riktlinjer för anhöriganställningar.
23 m e da r b eta r e b l e v k l a r a med sin utbildning till undersköterskor. Utbildning inom rehabiliterande
synsätt och värdegrund har också genomförts.
ut v e c k l i n g s a r b e t e t inom nutrition (näringslära), demensvård och palliativ vård fortsätter. Pallativ
vård är vård som har till främsta uppgift att lindra symptom eller ett sjukdomsförlopp.
ge m e n s a m m a r i k t l i n J e r för missbruksvården för Dalarnas läns landsting och Kommuner är
framtagna.
ve r k s a m h e t e n n o t e r a r ökade behov av insatser inom hemtjänsten, LSS och psykiatrin.
Mål – måluppfyllelse
et t t r y g g h e t s b o e n d e har inrättats på Lillåhem som ett alternativ till särskilt boende.
ve r k s a m h e t e n h a r s k a pa t f l e r demensvårdsplatser och ökad personaltäthet inom äldreomsorgen.
fä r r e b a r n o c h u n g d o m a r är placerade i vård utanför hemmet.
an ta l e t i n d i v i d e r i ö p p e n vÅ r d och i hemmaplanslösningar inom individ- och familjeomsorgen och
inom ramen för Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade har ökat.
arb e t e , hä l s a o c h arb e t s m i l J ö u n d e r s ö k n i n g e n med enkäter och handlingsplaner har genomförts i
hela förvaltningen. Under året har sjukfrånvaron minskat.
ko m pet e n s u t v e c k l i ng av pe r s o na l e n har skett bland annat via kompetensstegen.
de l a k t ig h et e n o c h i n f ly t a n d e ute i vissa verksamheter har ökat genom att man jobbat med mer
strukturerade och informativa möten.
arb e t e t m e d r i k ta d e i n s a t s e r för att överbygga arbetshinder har intensifierats för de med långvarigt
försörjningsstöd. Detta genomförs i samverkan med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.
SOCIALNÄMNDEN
De närmaste åren
Verksamhetsberättelser 2007
de t u p p s ö k a n d e a r b e t e t behöver förbättras inom hela socialtjänsten.
me t o d e r , v e r k t y g o c h k va l i t e t s s ä k r i n g behöver utvecklas ytterligare.
be h o v e t av p l a t s e r i n o m s ä r s k i lt b o e n d e kommer inte att öka nämnvärt i kommunen de närmaste
åtta åren. Däremot kan man se ett ökat behov av alternativa boendeformer och av hemtjänst.
he m s J u k vÅ r d e n kan komma att tas över från landstinget, vilket kommer att förbättra säkerheten och
kontinuiteten för våra brukare.
vi b e h ö v e r ta f r a m e t t r e s u r s f ö r d e l n i n g s s y s t e m inom äldre och handikappomsorgen som fördelar
resurserna utifrån behoven. Våra vårdtyngdsmätningar kommer att vara ett viktigt verktyg i det arbetet.
vi b e h ö v e r f ö r b ä t t r a f l e x i b i l i t et e n och samverkan både inom våra egna verksamheter men också
med andra för att snabbare ställa om verksamheterna när behov och förutsättningar ändras.
be h o v e n f ö r m ä n n i s k o r med neuropsykiatriska och psykiska funktionshinder förväntas
fortsätta öka.
vi b e h ö v e r u t v e c k l a både olika boendeformer och insatserna för
personer med funktionshinder.
fö r ä n d r i n g a r inom det arbetsmarknadspolitiska området och
socialförsäkringsområdet kan komma att öka kostnaderna
och behovet av insatserna för försörjningsstödet.
Största problemet kommer även fortsättningsvis att
vara de som står långt ifrån arbetsmarknaden på
grund av sociala, fysiska eller psykiska problem.
Ekonomi
in f ö r 2007 f i c k s o c i a l n ä m n d e n 4 mkr extra i
ramtilldelning. Detta innebar att man fick full
täckning för planerad verksamhet. Trots detta har
socialnämnden inte klarat av att nå målet med en
budget i balans detta år. En del beslut om åtgärder
för att uppnå balans har ändrats vilket inneburit att
åtgärder inte genomförts och att vissa åtgärder har
tagit längre tid att genomföra än beräknat.
en d e l v e r k s a m h et e r har lagts på för låg budget
i förhållande till utfall tidigare år. Detta gäller till
exempel nämndens kostnader och kostnaderna för
personlig assistans.
to t a lt v i s a d e n ä m n d e n ett underskott på ca 3,7
mkr. En av de största negativa avvikelserna gäller
psykiatrin, där fler timmar är utförda än vad som var
beviljat och budgeterat. Under året tillkom en
LSS-placering och när det gäller LASS-ärenden
(ärenden enligt lagen om assistensersättning)
finns en avvikelse mellan utförda och beviljade
timmar. Budgeten för LASS var för övrigt lagd
på en orealistisk nivå. Satsningen på att utbilda
vårdbiträden till undersköterskor finansierades
inte i sin helhet av det statsbidrag som erhölls.
32
Ekonomisk översikt
Driftredovisning (tkr)
Verksamhetsberättelser 2007
2007 2006 2005
Verksamhet Utfall Budget Avvikelse Utfall Utfall
Socialnämnd 455 269 -187 378 277
Administration 12 096 12 282 187 12 043 9 772
Färdtjänst 1 074 1 050 -24 1 093 1 035
Äldre- och handikappomsorg 66 154 65 747 -408 64 288 64 076
Psykiatri 3 292 2 360 -932 2 018 1 141
Särskilda omsorgen / LSS 14 640 12 750 -1 891 12 517 11 048
Individ och familjeomsorg 3 080 2 951 -129 3 422 3 284
Insatser vuxna 1 077 1 186 109 1 249 1 585
Insatser barn och ungdom 5 138 6 134 995 6 483 5 829
Ekonomiskt bistånd 3 588 3 501 -87 3 505 3 818
Familjerådgivning 198 300 102 146 243
Summa verksamhet 110 792 108 528 -2 263 107 139 102 107
Projekt 1 446 13 -1 434 -733 233
Integrationsenheten -8
Summa totalt 112 238 108 541 -3 697 106 406 102 332
Budgetavvikelse -5 232 -6 028
Nyckeltal
Äldre och handikappomsorg
Särskilt boende
Antal platser 2007 2006 2005
Lillåhem 44 63 63
Trygghetsboende 9 0 0
Korttidsboende 10 0 0
Orsagården 54 54 54
Omsorgerna 11 11 11
Totalt
Hemtjänst
128 128 128
Antal personer och
tid
2007 2006 2005
Antal personer 308 347 147
Ant biståndsb tim 70 455* 48 468 38 229
Vårdtyngd
Tjänster per
boende
2007 2006 2005
Rikssnitt
2007
Lillåhem 0,48 0,46 0,46 0.55
Orsagården 0,65 0,63 0,63 0,55
Demensvården 0,76 0,76 0.73 0,8
Omsorgerna 1,255 0 0 0
Individ och familjeomsorg
Insatser missbrukare 2007 2006 2005
Öppenvård 21 20 17
Institution 8 11 7
Totalt 29 31 24
Antal barn och ungdomar med insatser
2007 2006 2005
Öppna insatser 44 67 32
Familjehem 3 11 7
Institution 3 9 9
Totalt 50 87 48
LSS/LASS
Antal personer och
beslut
Antal personer LSS
insatser
2007
41
2006
34
2005
30
Antal beslut 70 49 47
Färdtjänst/
riksfärdtjänst
* Delvis förklaras den stora skillnaden i nyckeltalet
med att ett nytt system för beräkningen infördes 2007.
Siffrorna för 05-06 är osäkra.
33
2007 2006 2005
Ant pers m beslut 308 331 340
Ant resor färdtjänst 7 013 6 969 6 295
Ant pers m beslut
riksfärdtj
17 25 21
Ant resor riksfärdtj 53 62 63
Boendestöd
Antal personer och
tid
2007 2006 2005
Antal personer 32 22 17
Ant biståndsbe.tim 10 807 6 886 3 986
Vårdtyngdsmätning.
(låg poäng är lika med lägre vårdtyngd)
Poäng boende/heltid 2007 2006 2005
Lillåhem 97 95 99
Orsagården 96 141 94
Demensvården 91 109 97
Omsorgerna 47 0 0
Antal placeringsdygn för barn och ungdom
2007 2006 2005
Familjehem 927 1 169 1 967
Institution 729 2 689 1 483
Totalt 1 656 3 858 3 450
MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN
Verksamhetsberättelser 2007
Miljö- och hälsoskyddsnämnden
Ordförande Sara Källgarn (s)
Vice ordförande Barbara Sundberg (kd)
Miljö- och hälsoskyddsnämnden är tillsyns- och
kontrollmyndighet för miljöbalken, livsmedelslagen,
djurskyddslagen, tobakslagen och till viss del
smittskyddslagen. Miljökontoret bedriver tillsyn över
de verksamheter som berörs av dessa lagstiftningar
och har ansvaret för att lagarna efterlevs. Kontoret
har även ansvaret för naturvården i kommunen.
Viktiga händelser
34
Sara Källgarn. ordförande Barbara Sundberg v ordf
al l milJötillsyn s k a l l g r u n d a s på de nationella, regionala och lokala miljömålen och en ny
förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd har antagits av regeringen under 2007.
un d e r Å r e t h a r k o m m u n e r n a i länet startat samverkan med länsstyrelsen i ett
tillsynsvägledningsprojekt där personal från kontoret medverkar i arbetsgrupper för olika
tillsynsprojekt som kommer att genomföras under 2008. Dessa projekt finns med i den antagna
verksamhetsplanen för 2008.
de n n y a f ö r o r d n i n g e n f ö r m i l J ö fa r l i g verksamhet har tagits i slutet på år 2007. Samtliga
verksamheter kommer att gås igenom. Vissa företag kommer att klassas om, ett arbete som påbörjats
under 2007. Taxan kommer eventuellt att behöva justeras vilket i så fall måste göras i budgetarbetet
för år 2009.
en n y ta x a har antagits för livsmedelstillsynen 2007.
na t u r t u r i s m p r o J e k t e t för att marknadsföra våra naturreservat kommer att slutföras under 2008.
Arbetsgruppen har arbetat med projektet under 2007. Orsa kommun, har många skyddade områden,
målsättningen är att utveckla turistiska produkter i reservaten samt att göra reservaten tillgängliga för
flera kategorier av människor, som pensionärer, barn och ungdom och funktionshindrade.
dJ u r s k y d d e t h a r u n d e r Å r e t varit det område inom tillsynen som mest varit utsatt för kritik och
ifrågasättande trots att prövningar i högre instans av våra beslut visar att vi har en rättsäkerhet som är
mycket bra.
Mål – måluppfyllelse
en v i k t i g fa k t o r i d e t a d m i n i s t r a t i va a r b e t e t är att försöka minska antalet ”onödiga ärenden”
genom att plocka bort sådant vi inte behöver göra.
nä r d e t g ä l l e r t i d s Å t g Å n g e n f ö r a k t i v i t et e r som inte går att planera in, klagomål och andra
oförutsedda händelser, så kan vi konstatera att vi klarat målet.
han d l äg g n i n g s t i d pÅ f y r a v e c k o r för tillstånd och anmälningsärenden har vi inte klarat fullt ut. Vi
fortsätter att arbeta med det 2008.
in o m milJötillsynen har all tid fått användas att arbeta ikapp det som blivit eftersatt under tidigare
år med underbemanning. 15 gamla ärenden har avslutats.
de s s u t o m h a r g a m l a a n l ä g g n i n g a r som har tillstånd från gamla miljöskyddslagens tid fått lov
att omprövas. I samband med att undersökningar gjordes i Mora kommun av förorenad mark, och
då länsstyrelsen har dragit igång ett projekt kring förorenad mark i länet, har vi haft en extra resurs
anställd under sommarmånaderna. Vi har på så sätt gjort en inventering av områden med förorenad
mark även i Orsa kommun. I övrigt har vi ägnat tiden åt anmälningsärenden, köldmediarapporter,
miljörapporter och årsrapporter.
mÅ l e n f ö r e g e n k o n t r o l l , verksamhetsavfall och det farliga avfallet är med i 2008 års
verksamhetsplan liksom kommunala reningsverk och gödselvårdsanläggningar.
nÅ g r a l u f t m ä t n i n g a r har inte gjorts under 2007.
Verksamhetsberättelser 2007
mÅ l e t m e d a t t m i n s k a s k a d l i g solstrålning på skolgårdar kommer att uppmärksammas som ett
länsprojekt under 2008. Målet med radonet är avklarat. Målet buller i ungdomslokaler i samband med
konserter och dans har inte hunnits med.
öv r i g a m Å l f ö r d J u r s k y d d e t och livsmedelskontrollen har uppnåtts. Naturvårdens mål ligger på
längre sikt.
De närmaste åren
de n stör sta f r Å g a n f ö r f r a m t i d e n är hur klimatförändringarna skall hanteras ur kommunalt
perspektiv och hur vi på ett bra sätt skall förena tillväxt med klimatproblematiken. Under året har stort
fokus lagts på dessa frågor. Hur planerar kommunen och besöksnäringen för ett framtida scenario där
medeltemperaturen stigit med två grader till 2050? Vår tillsyn kommer delvis att inriktas på energi-
och resursfrågor med början år 2008.
ge n o m a n s va r s u t r e d n i n g e n har myndighetsutövningen satts i fokus. Utredaren föreslår att staten
skall ta över den verksamhet som vi bedriver. Vad som slutligen kommer ut av detta vet vi inte idag. En
utredare har föreslagit att djurskyddstillsynen skall överlåtas till staten redan från år 2009. Samtidigt
utreder vi samverkan inom djurskyddet som beskrivits under rubriken viktiga händelser.
en u t r e d n i n g i n o m f ö r va l t n i n g e n under 2008 skall redovisa hur arbetsbelastningen skulle minska
genom att man har en gemensam miljönämnd för Orsa och Mora kommuner.
en u t b y g g n a d av vÅ r a l o k a l e r kommer att ske under 2008. Detta kommer att påverka arbetsmiljön
positivt, medan man får räkna med en del problem under utbyggnadstiden.
un d e r 2008 s k a l l v i a r b e ta med hur våra administrativa rutiner skall se ut och samtidigt bygga in
dessa i vårt kvalitetssystem.
Ekonomi
mi l Jö - o c h h ä l s o s k y d d s n ä m n d e n s v e r k s a m h et redovisar ett överskott på 253 tkr. Vi har fått in
mer intäkter på livsmedelstillsynen än beräknat. Däremot har kontoret och nämnden blivit dyrare
än beräknat. Detta beror på att vi haft extra personal inom miljötillsynen under tre månader för
att inventera förorenade områden i kommunen. Personen fortsatte sedan att hjälpa oss genom
sitt examensarbete som var en fortsättning av arbetet med provtagningar och bedömningar av de
förorenade områdena.
nÅ g o t s o m b o r d e d i s k u t e r a s ä r hur nämndens överskott skall hanteras framöver. När överskottet
tillkommer av att intäkter från verksamhetsutövare i form av miljöavgifter och livsmedelsavgifter får
dessa idag inte användas för annat ändamål. Överskott skall överflyttas till nästa års budget. Syftet är
att om man är underbemannade ett år skall pengarna användas för att ta in extra resurser året därefter
för att verksamhetsutövarna ska få sin tillsyn. Av nyckeltalen kan man utläsa att antalet tillsynsbesök
har ökat från år 2006, däremot har antalet avloppsansökningar och värmepumpsanmälningar minskat
från år 2006.
Ekonomisk översikt
Driftredovisning (tkr)
2007 2006 2005
Verksamhet Utfall Budget Avvikelse Utfall Utfall
Miljö- och hälsoskyddsn 195 150 -45 120 135
Miljö- och hälsoskyddsk -1 0 1 11 -2
Miljökont Mora-Orsa 1 479 1 547 68 1 385 1 452
Miljökontor Orsa 47 76 29 46 53
Växeln 21 20 -1 16 14
Miljöskydd -95 -50 45 -100 -119
Livsmedel -222 -20 202 -87 -96
Miljötillsyn -208 -220 -12 -194 -219
Miljö, hälsa hållb utv 0 10 10 -10 -11
Kalkning 98 70 -28 56 40
Restaurering naturv 5 0 -5 0 0
Naturvård 62 62 0 32 23
Naturturism i reservat 9 0 -9 0 0
Summa 1 391 1 645 253 1 277 1 269
Budgetavvikelse 299 341
35
Nyckeltal
Verksamhetsberättelser 2007
2007 2006 2005
Administration
Delegationsbeslut/arbetsdag 2,6 1,7 1,8
Djurskydd
Antal objekt som inspekterats 21 11 18
Antal inspektioner 38 27 38
Miljöskydd
Antal tillståndspliktiga
verksamheter
5 6 8
Antal besök 2 6 0
Antal anmälningspliktiga
verksamheter
54 55 58
Antal besök 5 13 4
Övriga verksamheter 28 28 29
Antal besök 58 9 1
Kemikalietillsyn
Antal besök 0 0 0
Köldmedieanvändare >10 kg 23 20 28
2007 2006 2005
Hälsoskydd
Antal enfamiljshus med
radonhalter >400 bq/m3 200 199 161
Antal åtgärdade hus 30 30 23
Tillstånd wc-avlopp 12 24 13
Föreläggande bdt-avlopp 0 0 1
Förel. värmepumpsanläggn 50 67 67
36
Livsmedel
Antal livsmedelslokaler 73 71 75
Antal inspektioner 24 20 22
Antal livsmedelsprover 3 5 7
Antal årsarbetare 0,70 0,55 0,45
Naturvård
Doserad mängd kalk ton 477 512 504
Kostnad för dosering kr/ton 373 507 463
Byggnadsnämnden
Ordförande: Lennart Rosell s)
v ordf Bo Lindblad (c)
Verksamhetsberättelser 2007
Byggnadsnämnden är kommunens organ för tillsyn över
byggverksamheten i kommunen samt ansvarar för den
fysiska planeringen på uppdrag av kommunstyrelsen.
Viktiga händelser
37
Ordförande Lennart Rosell Bo Lindblad, v ordf
ut v e c k l i n g e n i gr ö n k l i t t och efterfrågan på tomter har medfört många planarbeten. Planer kräver
i sin tur omfattande administration, arbete med utställningar, ritande, samråd mm. Samarbetet med
Orsa Grönklitt AB är stort. Rådgivning kopplad till byggande på sålda tomter i såväl Grönklitt som
i centralorten har varit omfattande. Under året har sju detaljplaner antagits och ytterligare tre har
varit utställda för samråd. Under året har även ett antal mobilmastärenden handlagts, vilket innebär
många kontakter med sakägare och hantering av klagomål. I översiktsplanearbetet har stadsarkitekten
deltagit i ett utvecklingsprojekt inom Region Dalarna som berör alternativa översiktsplaner med
inriktning på utveckling. Under året har arbetet med att sammanställa digitalt planeringsunderlag för
kommunen påbörjats.
fö r u t v e c k l i n g e n i Grönklitt och områdena kring Skeer har översiktliga skisser för byggnation
tagits fram.
Mål
vÅ r t m Å l a t t g e g o d s e r v i c e till sökanden har uppnåtts. Vi har också levt upp till det mål vi har att
bidra till utvecklingen i Grönklitt genom samverkan med bla Orsa Grönklitt AB.
Kommande år
öv e r s i k t s pl a n e a r b et et skall fortsätta. Antalet planarbeten ökar och redan har nya uppdrag
strömmat in. Centrumplaneringen har gått över i en genomförandefas och en första etapp fullföljs
under året. Ytterligare etapper är under uppstart.
ny a e ta p p e r i gr ö n k l i t t skall planläggas samtidigt som björnparken står inför utbyggnad med
tillhörande planering och bygglov.
di s k u s s i o n e r har inletts med Mora kommun om ökad samverkan.
Ekonomi
öv e r s k o t t e t ä r f ö r a n l et t av att vi fått större intäkter på både bygglov och planer än väntat.
Intäkterna för planer härrör från arbeten utförda under tidigare år.
Ekonomisk översikt
Driftredovisning (tkr)
2007 2006 2005
Verksamhet Utfall Budget Avvikelse Utfall Utfall
Byggnadsnämnden 115 120 5 98 102
Byggnadsnämndens kontor 1 154 1 200 46 1 058 852
Bygglovsavgifter mm -521 -350 171 -572 -555
Planer 7 130 123 242 69
Kartor 4 70 66 9 47
Översiktsplan 80 202 122 0 0
Summa 840 1 372 532 836 515
Budgetavvikelse 340 54
Nyckeltal
Antalet diarieförda ärenden har ökat från 263 (2006) till 357, dvs en ökning med 35%.
BYGGNADSNÄMNDEN
DRIFT- OCH INVESTERINGSREDOVISNING
Drift-
Driftoch
och
investeringsredovisning
investeringsredovisning
2007
2007
Driftredovisning 2007 (tkr) 2007 2006
Utfall
Intäkter
Utfall
Kostnader
38
Budget
Intäkter
Budget
Kostnader
Avvikelse
Netto
Utfall
Netto
Skeer -700 -700 0 -700 -750
Revision 0 -516 0 -696 180 -516 -423
Kommunfullmäktige 0 -1 288 0 -1 156 -132 -1 288 -1 198
Kommunstyrelsen 39 731 -79 890 23 563 -65 045 1 323 -40 159 -36 304
Tekniska nämnden 64 589 -80 872 58 386 -76 038 1 369 -16 283 -17 276
Barn- o utb nämnden 34 830 -177 003 27 517 -166 541 -3 150 -142 173 -134 446
Socialnämnden 29 414 -141 652 23 175 -131 716 -3 697 -112 237 -106 406
Miljö- o hälsosk nämnden 5 567 -6 959 5 049 -6 694 253 -1 391 -1 277
Byggnadsnämnden 736 -1 576 478 -1 850 531 -840 -836
Summa styrelse/ nämnder 174 867 -490 454 138 169 -450 435 -3 321 -315 587 -298 915
Finansiering 402 129 -83 080 399 545 -83 579 3 083 319 049 304 606
Summa 576 995 -573 534 537 714 -534 014 -238 3 462 5 692
Kommentar: Inga tilläggsanslag har utdelats under året. De stora avvikelserna för intäkter och kostnader på
kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden förklaras till största delen av EU-projekt som
nettobudgeterats.
Investeringsredovisning 2007
Anslag Ombudgeterat
2007
Tilläggsanslag
Totalt
anslag
Utfall
Netto
Utfall Avvikelse 2006
Utfall
Kommunstyrelsen 1 548 1 548 1 043 505 1 916
Markanskaffning 135 1 230 1 365 673 692 913
Markförsäljning 0 96 -96 -1 054
Designtorg trä Rovdjurscentrum 1 000 5 996 6 996 7 563 -567
Kultur o fritid 250 537 787 459 328 2 577
VA 2 830 3 129 2 150 8 109 6 662 1 447 11 837
Gator, parker o renhålln 8 250 1 469 9 719 3 932 5 787 2 463
Fastigheter 2 980 4 319 500 7 799 2 655 5 144 7 812
Barn o utbildning 1 480 60 1 540 1 112 428 1 905
Socialnämnden 968 255 1 223 652 571 715
Miljö o hälsoskydd 60 60 50 10 128
Summa 19 501 16 995 2 650 39 146 24 899 14 247 29 212
Kommentar:
2007-12-31 pågick följande större projekt Ber slutkostn Upparb kostn
V/A Grönklitt Hotellområdet 3 900 3 648
KLH Born 636 636
Bästgärd exploatering 700 642
Stråket centrum-campingen 8 720 1 362
Under året har följande större projekt slutförts Tot kostnad Tot anslag
Designtorg trä Rovdjurscentrum 7 675 7 675
Ombyggnad bibliotek 2 473 1 570
-Energibidrag Länsstyrelsen 615
Fiskeanläggning Lillån etapp 2 2 418 1 500
-Bidrag från Länsstyrelsen 447
Ytterligare bidrag från Länsstyrelsen
-ännu ej utbetalat (25%)
149
Resultaträkning 2007
Resultaträkning 2007 (tkr)
39
Not 2007 2006
Verksamhetens intäkter 1 106 641 103 127
Jämförelsestörande intäkter 3 18 529 0
Verksamhetens kostnader 2 -401 023 -380 831
Jämförelsestörande kostnader 3 -18 529 -3 045
Avskrivningar 4 -13 842 -12 973
Verksamhetens nettokostnader -308 224 -293 722
Skatteintäkter 5 215 847 206 678
Generella statsbidrag och utjämning 6 98 373 94 290
Finansiella intäkter 7 1 100 898
Finansiella kostnader 8 -3 634 -2 453
Årets resultat 9 3 462 5 692
NOTER till resultaträkningen (tkr)
1 Verksamhetens intäkter 2007 2006
Intäkter enligt driftredovisningen 174 867 145 867
Justeringar:
Interna intäkter -50 707 -42 966
Jämförelsestörande poster -18 529 0
Finansiella intäkter på verksamhet -41 -264
Extraordinära intäkter finansieringen 1 051 490
Summa 106 641 103 127
2 Verksamhetens kostnader
Kostnader enligt driftredovisningen -490 454 -444 782
Justeringar:
Interna kostnader 50 707 42 966
Jämförelsestörande poster 18 529 3 045
Intern ränta 9 781 9 079
Avskrivningar 13 842 12 973
Pension och sociala avgifter -64 584 -61 679
Kalkylerad personalomkostnad 70 988 68 128
Löneskatt individuell del -1 697 -1 555
Förändr pensionsavsättn exkl ränta -248 -2 523
Pension individuell del -6 996 -6 275
Extraordinära kostnader på finansieringen -413 -496
Finansiella kostnader på verksamhet 58 18
Förändring semesterlöneskuld -638 483
Förändring timanställdas löner dec 103 -212
Summa -401 023 -380 831
RESULTATRÄKNING
Resultaträkning 2007
3 Jämförelsestörande poster
Intäkter Designtorg trä/Rovdjurscentrum 18 529 0
Kostnader Designtorg trä/Rovdjurscentrum -18 529 0
Förändrat ränteantagande vid pensionskostnadsberäkning 0 -1 305
Förändrat livslängdsantagande vid pensionskostnadsberäkning 0 -1 740
Summa 0 -3 045
4 Avskrivningar
Beloppen utgörs av planenliga avskrivningar. Avskrivningarna
beräknas på anläggningstillgångarnas anskaffningsvärde.
Den procentuella avskrivningen per år uppgår till
Inventarier 10-33% per år, Byggnader 3-5% per år. -13 842 -12 973
5 Skatteintäkter
Egna skatteintäkter 215 847 206 678
Preliminära skatteinbetalningar 2007 212 668 203 677
Prognos för slutavräkning 3 981 1 526
Differens slutlig taxering och redovisad skatteintäkt -802 1 475
Summa 215 847 206 678
6 Generella statsbidrag och utjämning
Kommunalekonomisk utjämning 103 105 95 335
Generellt sysselsättningsstöd 0 4 230
LSS utjämning -4 732 -5 275
Summa 98 373 94 290
7 Finansiella intäkter
Utdelning aktier 28 31
Ränteintäkter bank 619 294
Oreälvens kraft 333 281
Övriga ränteintäkter 120 40
Valutakursvinst Dalatrafik utlandslån 0 251
Summa 1 100 898
8 Finansiella kostnader
Räntor på lån -2 904 -1 818
Övriga räntekostnader -47 -1
Bankavgifter -7 -8
Dröjsmålsräntor -3 -10
Ränta på pensionsmedel -672 -616
Summa -3 634 -2 453
9 Avstämning mot kommunallagens balanskrav
Årets resultat enligt resultaträkningen 3 462 5 692
Återställande av negativt resultat enligt balanskrav 0 0
Realisationsvinst 0 -538
Resultat efter avstämning mot balanskrav 3 462 5 154
Varav öronmärkt för pensioner 3 200 4 000
Öronmärkt för pensioner år 2006 4 000
Öronmärkt för pensioner år 2005 3 000 3 000
Totalt öronmärkt för pensioner 10 200 7 000
40
Balansräkning (tkr)
Balansräkning 2007
TILLGÅNGAR Not 2007-12-31 2006-12-31
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Mark, byggnader och tekniska anläggningar 1 187 749 177 149
Maskiner och inventarier 2 20 180 20 709
Finansiella anläggningstillgångar 3 40 954 41 165
Summa anläggningstillgångar 248 883 239 024
Omsättningstillgångar
Förråd mm 4 549 475
Fordringar 5 30 872 28 405
Kassa och bank 6 31 349 18 862
Summa omsättningstillgångar 62 770 47 743
SUMMA TILLGÅNGAR 311 653 286 766
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Ingående eget kapital 130 096 124 404
Årets resultat 3 462 5 692
Varav öronmärkt för pensioner 3 200 4 000
Summa eget kapital 133 558 130 096
Avsättningar
Avsättningar för pensioner 7 20 058 19 138
Summa avsättningar 20 058 19 138
Skulder
Långfristiga skulder 8 89 732 73 388
Kortfristiga skulder 9 68 305 64 145
Summa skulder 158 037 137 533
SUMMA EGET KAPITAL & SKULDER 311 653 286 766
Panter och ansvarsförbindelser
Panter och därmed jämförliga säkerheter
Uttagna fastighetsinteckningar 945 1 145
Avgår: Panter i eget förvar -945 -1 145
Ansvarsförbindelser
Pensionsförpliktelser som inte upptagits
10
bland skulderna eller avsättningarna 169 476 143 581
Övriga ansvarsförbindelser 103 305 114 495
272 781 258 076
41
BALANSRÄKNING
Noter till balansräkningen (tkr)
2007-12-31 2006-12-31
1 Mark byggnader o tekn anläggn
Anskaffningsvärde 331 255 309 016
Årets anskaffning 21 146 23 517
Anskaffningsv på årets avyttringar -669 -202
Under året avyttrad mark -837 -1 076
Ackumulerat anskaffningsvärde 350 895 331 255
Ackumulerade avskrivningar 1 januari 154 106 145 330
Årets avskrivningar 9 561 8 922
Ackumulerade avskr på årets avyttring -531 -146
Ackumulerade avskrivningar 163 136 154 106
Bokfört värde 187 759 177 149
Fördelning av bokfört värde
Verksamhetsfastigheter 99 495 102 336
Fastigheter för affärsverksamhet 57 252 52 818
Publika fastigheter 20 763 19 090
Fastigheter för annan verksamhet 7 660 258
Exploateringsmark 2 579 2 647
Summa 187 749 177 149
2 Maskiner o inventarier
Anskaffningsvärde 65 685 58 728
Årets anskaffning 3 752 6 957
Anskaffningsvärde på årets avyttringar -375
Ackumulerat anskaffningsvärde 69 062 65 685
Ackumulerade avskrivn 1 jan 44 976 40 433
Årets avskrivningar 4 281 4 051
Årets nedskrivningar 492
Ack avskrivn på årets avyttring -375
Ackumulerade avskrivningar 48 882 44 976
Bokfört värde 20 180 20 709
Fördelning av bokfört värde:
Maskiner 1 506 1 050
Inventarier 15 165 16 396
Bilar o transportmedel 2 688 2 427
Konst 677 677
Övriga maskiner o inventarier 144 160
Summa 20 180 20 709
3 Finansiella anläggningstillgångar
Aktier
Orsabostäder AB 10 493 10 493
Orsa-Grönklitt AB 22 980 22 980
Oreälvens Kraft AB 18 18
Siljan Turism AB 334 334
Balansräkning 2007
42
Inlandsbanan AB 170 170
Dalatrafik AB 293 293
Dalhalla Förvaltning AB 94
Div övriga aktier 31 31
Summa 34 413 34 319
Andelar
Inladsbanekommunerna ek för 30 30
Grevinnan 51 51
Kommuninvest 253 247
Övriga andelar 25 25
Summa 359 352
Utlämnat lån t Oreälvens kraft 6 032 6 344
Fordran Region Siljan 150 150
Summa 40 954 41 165
4 Förråd
Tekniska kontoret 549 475
Summa 549 475
5 Fordringar
V/A och renhållnings-avgifter 2 890 2 183
Barnomsorgsavgifter 376 338
Äldreomsorgsavgifter 754 570
Allmändebitering 3 349 2 697
Betalningar vid årsskiftet -438 -326
Värdereglering osäkra kundfordringar -620 -677
Förutbetalda kostnader 5 614 4 422
Upplupna intäkter 10 124 12 692
Fordringar hos staten 2 533 3 558
Upplupna skatteintäkter 4 705 601
Mervärdesskatt 1 611 2 275
Div kortfr fordr -27 72
Summa 30 872 28 405
6 Kassa och bank
Kontantkassa 19 13
Handkassor 17 16
Handelsbanken 545 518
Swedbank 518 588
Nordea 30 000 17 477
JAK Medlemsbank 250 250
Summa 31 349 18 862
7 Avsättningar för pensioner
Pensionsavsättning 16 142 15 401
Löneskatt på pensionsavsättning 3 916 3 737
Summa 20 058 19 138
8 Långfristiga skulder
Kommuninvest (rta 2,96%-4,23%) 65 100 47 100
Nordea (rta 4,206%) 26 632 28 288
Kortfristig del av långfristig skuld -2 000 -2 000
Summa 89 732 73 388
9 Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder 19 495 16 714
Pensionsskuld, individuell del 6 687 7 781
Semester o ferielöneskuld 16 298 15 660
Löner timanställda december 1 138 1 241
Övriga upplupna kostnader 10 722 9 098
Förutbetalda intäkter 7 572 7 296
Källskatt o löneavdrag 4 216 4 281
Div kortfristiga skulder 2 177 2 074
Summa kortfristiga skulder 68 305 64 145
Balansräkning 2007
10 Ansvarsförbindelser
Pensionsavsättningar 136 388 115 549
Löneskatt på pensionsavsättningar 33 088 28 032
Summa 169 476 143 581
Borgen för kommunens företag 78 564 85 072
Borgen för småhus och bostadsrätter 19 594 20 709
Övriga borgensförbindelser 5 148 8 714
Summa 103 305 114 495
43
272 781 258 076
Orsa kommun har i november 1994, KF § 12, ingått en
solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i
Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Detta borgensåtagande
är i ett underavtal begränsat till den låneskuld som
kommunkoncernen har i Kommuninvest. Vid årsskiftet
2007 uppgick detta lånebelopp till 130 mkr.
Orsa ungdomskör pekar ut framtiden
FINANSIERINGSANALYS
Finansieringsanalys 2007
Finansieringsanalys (tkr)
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Not 2007 2006
Verksamhetens intäkter 1 125 170 102 998
Verksamhetens kostnader 2 -419 304 -380 861
Verksamhetens nettokostnader -294 133 -277 863
Skatteintäkter och intäkter av bidrag 314 220 300 968
Finansiella intäkter 3 1 093 887
Finansiella kostnader 4 -2 962 -1 837
Justering för rörelskapitalets förändring
avseende hela verksamheten 5 1 619 -624
I. Verksamhetsnetto 19 837 21 531
INVESTERINGAR
Inköp av materiella tillgångar 6 -24 899 -30 289
Avyttrade materiella tillgångar 7 986 1 076
Inköp av finansiella tillgångar -94 -1 985
II. Investeringsnetto -24 007 -31 198
FINANSIERING
Utlåning
Återbetald utlåning
Upplåning
8 312 310
Långfristig upplåning 18 000 5 000
Amortering -1 656 -1 656
Aktieägartillskott Orsabostäder AB -543
III. Finansieringsnetto 16 656 3 111
Förändring av likvida medel (I+II+III) 12 486 -6 556
44
Noter till finansieringsanalysen
Finansieringsanalys 2007
45
2007 2006
1 Verksamhetens intäkter
Verksamhetens intäkter enligt resultaträkningen 125 170 103 127
Försäljning Vita Villan -129
Summa 125 170 102 998
2 Verksamhetens kostnader
Verksamhetens kostnader enligt resultaträkning
-419 552 -383 876
Förändring pensionsavsättning exkl ränta 248 2 523
Nedskrivning 492
Summa -419 304 -380 861
3 Finansiella intäkter
Finansiella intäkter enligt resultaträkningen 1 100 898
Andelar Kommuninvest -6 -11
Summa 1 093 887
4 Finansiella kostnader
Finansiella kostnader enligt resultaträkningen -3 634 -2 453
Ränta pensionsavsättning 672 616
Summa -2 962 -1 837
5 Justering för rörelskapitalets förändring
avseende hela verksamheten
Förändring förråd -74 -19
Förändring kortfristig fordringar -2 467 -4 137
Förändring kortfristiga skulder 4 161 3 532
Summa 1 619 -624
6 Inköp av materiella tillgångar
Anskaffning enligt investeringsredovisningen -24 899 -30 289
Summa -24 899 -30 289
7 Avyttrade materiella tillgångar
Försäljning fastigheter 148
Försäljning mark 837 1 076
Summa 986 1 076
8 Återbetald utlåning
Oreälvens Kraft AB amortering av lån 312 310
Summa 312 310
KONCERNREDOVISNING
Koncernredovisning 2007
Sammanställd redovisning omfattar kommunen, Orsabostäder AB, som ägs till 100 procent
av kommunen, och Orsa Grönklitt AB som ägs till 29,7 procent av kommunen. Sammanställd
redovisning skall visa det totala åtagandet som kommunen har samt ge en grund för analyser och
ökade möjligheter till styrning av kommunens verksamhet oavsett om denna bedrivs i förvaltnings-
eller bolagsform.
i d e n s a m m a n s tä l l da r e d ov i s n i n g e n ingår inte Oreälvens kraft AB. Oreälvens kraft AB ägs
till 35 procent av kommunen och 65 procent av Fortum Kraft AB. Bolagets struktur är att Orsa
kommun står för 35 procent av bolagets kostnader och får 35 procent av producerad kraft som
bolaget framställer. Kraften säljer kommunen i sin tur till Fortum. Kostnaden och intäkten konteras
i kommunens redovisning under kommunstyrelsen.
st i f t e l s e n fo l k e t s pa r k sk e e r är stiftad av kommunen. Stiftelsen förvaltar och driver Skeers
folkets park. Verksamheten har under år 2007 främst bestått av uthyrning av lokalerna till konserter,
mässor, konferenser, försäljningsarrangemang, fester, utbildningsverksamhet mm. Två företag och
en förening långtidshyr lokaler i Skeer.
or s a k o m m u n är en av fem kommuner som är medlemmar i kommunalförbundet Region Siljan.
Under 2007 antogs en ny och tydligare verksamhetsplan för förbundets arbete. Fyra fokusområden
fastslogs. Region Siljan ska prioritera insatser inom områdena levnadsvillkor, sysselsättning,
infrastruktur och nyckelkompetens. Planen tar också fasta på en ökad kommunikation mellan
förbundets medlemmar.
Än så länge är omsättning och balansomslutning inom Region Siljan inte av den storlek att det
motiverar att den tas med i Orsa kommuns sammanställda redovisning.
st i f t e l s e n rov d J u r s c e n t ru m gr ö n k l i t t o c h de s i g n t o r g tr ä har bildats under året. Kommunen
är stiftare tillsammans med Orsa Grönklitt AB. Stiftelsens uppgift är att ansvara för drift och
innehåll i byggnaden Rovdjurscentrum och Designtorg Trä.
de n s a m m a n s tä l l da r e d ov i s n i n g e n har upprättats enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att det
egna kapital som förvärvats vid anskaffningstillfället har eliminerats. Interna kostnader/intäkter och
interna skuld- och fordringsposter har eliminerats. Vid upprättandet av den sammanställda redovisningen
har kommunens redovisningsprinciper varit vägledande.
Årets resultat
Re s u lt a t e t f ö R 2007 blev 7 205 mkr (5 102). Sedan 2006 finns inte längre Stiftelsen Skeer med i
den sammanställda redovisningen, eftersom kommunen formellt inte är ägare av anläggningen.
Stiftelsen Rovdjurscentrum Grönklitt och Designtorg Trä ingår inte heller i den sammanställda
redovisningen.
46
Nyinflyttad Orsabo.
Orsa Grönklitt AB
Koncernredovisning 2007
Orsa Grönklitt AB är ett företag verksamt i turistbranschen som driver
turistanläggningarna Orsa Camping, Siljansbadets camping (i Rättvik),
Grönklittsanläggningen och Orsa Björnpark. Bolaget äger också 11% av
Grönklittsbostäder AB samt 25% av Limbygården AB. Vintertid är huvudverksamheten
i Grönklitt skidåkning med både alpint och längdskidåkning samt Orsa Björnpark som
är öppen året runt från hösten 2007. Sommartid är Björnparksbesök den enskilt största
aktiviteten med 115 000 besökare under kalenderåret.
Grönklittsanläggningen består bla av liftar, restauranger, Orsa Björnpark, butiker,
stugförmedling, camping, stugbyar och skiduthyrning. Orsa Camping och Siljansbadets
camping består av stugor, campingrutor, restaurang och närbutiker. Bolaget har brutet
räkenskapsår som sträcker sig över tiden september - augusti.
Ägarförhållanden
bo l a g e t ä g s t i l l c a 70% av privata ägare samt till ca 30 % av Orsa kommun.
Verksamheten
sta r t e n av v i n t e r s ä s o n g e n 2006/2007 var svår vädermässigt vilket påverkade negativt
beläggningsmässigt ända in i slutet av januari månad.
pÅ g r u n d av d e t ta har bolaget byggt ut snötillverkningssystemet väsentligt inför vintersäsongen
07/08.
so m m a r s ä s o n g e n var regnig på många håll i Sverige, något som Orsa Grönklitt och övriga
dalaanläggningar inte märkte något av. Samtliga anläggningar noterade ökad beläggning under
sommaren 2007.
de e n s k i lt stör sta ö k n i n g a r n a stod Orsa Björnpark för med en ökning med 45,4% i antal besökare
under det brutna redovisningsåret (från 69 000 till 115 000 besökare under kalenderåret).
sa t s n i n g a r n a pÅ st i f t e l s e n rov d J u r s c e n t ru m gr ö n k l i t t o c h de s i g n t o r g t r ä samt Sibiriska
tigrar gav mycket positiva besökseffekter.
un d e r v e r k s a m h et s Å r et har många stora byggnadsprojekt förverkligats: bland annat Sibirisk Tiger
(där bolaget fick stöd från Nutek) och Rovdjurscentrum och Designtorg trä som hade premiär i början
av juli.
bl a n d b yg g n at i o n e r n a finns en ny varganläggning, exploateringen av tomtområdet Toppbyn, köpet
av Siljansbadets camping (köptes den 1 februari 2007), nya elplatser, lekplats och servicebyggnad
vid Orsa Camping, utbyggd livsmedelsbutik på Grönklitt, Rädsjöstugan samt färdigställandet av
promenadstråk och båthamn på Ångbåtsudden vid Orsa Camping.
Målgrupper
bo l a g e t s s t r a t e g i s k a inriktning att satsa på småbarnsfamiljer är fortsatt framgångsrik. Andelen
barnfamiljer var senaste året ca 89%.
De sista två årens satsningar på grupp- och konferensverksamhet, skolor och träningsläger börjar ge
positiva effekter för bolaget, i synnerhet under lågsäsong.
47
ORSA GRÖNKLITT
Anställda
Koncernredovisning 2007
de n t o t a l a s J u k f r Å n va r o n h a r s J u n k i t till 2,4% (föregående år 2,7%). Säkerhetsrevisioner har
genomförts 2 gånger på alla avdelningar.
Andelen kvinnliga tjänstemän inom företaget är 45%.
Bolagets nyckeltal 2007 2006 2005
Omsättning (tkr) 79 174 44 411 38 926
Resultat e finansnetto 5 800 880 2 809
Balansomslutning (tkr) 134 190 85 084 62 166
Antal årsarbetare (st) 64 43 42
Soliditet i % 53,5 70,8 65,4
Kassalikviditet i % 51,3 79,6 95,2
Eget kapital 65 686 60 261 39 628
Ersättn. till styrelse, VD 1 263 809 837
Löner till anställda 15 160 10 821 8 771
Nyckeltalen för 2007 inkluderar Siljansbadets Camping
48
Rovdjurscentrum/Designtorg Trä invigdes och drog
storpublik från första stund.
Orsabostäder AB
Bolaget är ett allmännyttigt bostadsföretag och
har som verksamhet att inom Orsa kommun
förvärva, bebygga, äga, avyttra och förvalta
fastigheter eller tomträtter med bostäder,
affärslägenheter och där tillhörande kollektiva
anordningar.
Koncernredovisning 2007
or s a b o s tä d e r b y t t e 2007 vd. Mats Åkerlund gick över till Kungsörs fastighets AB och ersattes av
Jan Kans, närmast från Falu Kommun och före det Fastighetschef för Ejendals Arena i Leksand.
or s a b o s tä d e r s pl a n e r a d e n y pro du k t i o n, kva r t e r e t mÅ s e n i närheten av Orsa Camping,
överklagades till Regeringsrätten och beslutet från dem beräknas komma vid halvårsskiftet 2008.
sa m v e r k a n m e d so c i a lt J ä n s t e n har pågått även under 2007 och har med stor framgång lyckats få ner
antalet vräkningar eller avhysanden till en mycket låg nivå. Vi anser att detta är nu så förankrat att vi
bestämt att fortsätta med samarbetet flera år framåt.
sa m t l i g a av or s a b o s tä d e r s fa st ig h et e r i närheten av centrum är nu anslutna till fjärrvärme.
Kvar är några perifera fastigheter som avses åtgärdas kommande år gällande uppvärmningsalternativ.
vi h a r u n d e r 2007 h a f t e t t fÅ t a l lägenheter stängda för sanering, men beräknar att vi under 2008
ska vara klara med dessa för uthyrning igen då trycket på boende är mycket positivt i dagsläget.
Bolagets nyckeltal 2007 2006 2005
Omsättning (tkr) 38 497 35 858 33 934
Resultat efter finansnetto 2 651 -601 1 340
Balansomslutning (tkr) 108 704 113 398 103 929
Soliditet i % 15,0 11,9 13,0
Kassalikviditet i % 89 159 138
Eget kapital inkl del av obesk reserver 16 307 13 443 13 500
Antal årsarbetare (st) 12 12 11
Arvode och lön till styrelsen och VD 557 545 534
Löner till övriga anställda 3 245 3 032 2 875
49
Dags att kontakta Orsabostäder?
ORSABOSTÄDER AB
RESULTATRÄKNING DOTTERBOLAGEN SAMMANSTÄLLD REDOVISNING
Koncernredovisning 2007
Resultaträkning för dotterbolagen
2007 inkl intern handel (tkr)
Resultaträkning sammanställd
redovisning 2007 (tkr)
50
Orsa
Bostäder
Orsa
Grönklitt
inkl Siljansbadet
Verksamhetens intäkter 38 497 79 174
Verksamhetens kostnader -30 088 -65 530
Avskrivningar -3 140 -6 534
Verksamhetens nettokostnader 5 269 7 110
Finansiella intäkter 607 81
Finansiella kostnader -3 225 -1 391
Resultat efter finansnetto 2 651 5 800
Bokslutsdispositioner -1 095 -3 714
Skatt 519 -860
Årets resultat 2 075 1 226
Not 2007 2006
Verksamhetens intäkter 158 334 146 510
Verksamhetens kostnader -440 254 -414 829
Jämförelsestörande poster 1 0 -3 226
Avskrivningar 2 -19 201 -20 252
Verksamhetens nettokostnader -301 121 -291 797
Skatteintäkter 215 847 206 678
Generella statsbidrag och utjämning 98 373 94 290
Finansiella intäkter 1 731 1 129
Finansiella kostnader -7 272 -4 742
Resultat efter finansnetto 7 558 5 558
Resultat före skatt 7 558 5 558
Skatt -353 -456
Årets resultat 7 205 5 102
Koncernredovisning 2007
Balansräkning sammanställd
redovisning 2007 (tkr)
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Not 2007 2006
Mark, byggnader och tekniska anläggningar 3 302 897 286 924
Maskiner och inventarier 4 31 408 29 451
Finansiella anläggningstillgångar 6 11 191 10 183
Imateriella anläggningstillgångar 5 3 203 202
Summa anläggningstillgångar 348 699 326 760
Omsättningstillgångar
Förråd mm 7 1 776 1 854
Fordringar 36 381 31 794
Kassa och bank 37 151 33 169
Summa omsättningstillgångar 75 308 66 817
SUMMA TILLGÅNGAR 424 007 393 577
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital 8
Ingående eget kapital 129 108 122 772
Emissionsdifferens Orsa Grönklitt 855 1 234
Koncernmässigt förvärvsresultat Siljansbaden -267
Årets resultat 7 205 5 102
Summa eget kapital 136 901 129 108
Avsättningar
Avsättningar för pensioner 9 21 122 20 202
Latent skatteskuld 10 1 086 129
Summa avsättningar 22 208 20 331
Skulder
Långfristiga skulder 177 923 165 581
Kortfristiga skulder 86 975 78 556
Summa skulder 264 898 244 137
SUMMA EGET KAPITAL & SKULDER 424 007 393 576
Panter och ansvarsförbindelser
Panter och därmed jämförliga säkerheter
11
Fastighetsinteckningar 41 651 24 151
Företagsinteckningar 8 600 4 800
Inventarier med äganderättsförbehåll 1 181
Summa
Ansvarsförbindelser
Pensionsförpliktelser som inte upptagits
51 432 28 951
bland skulderna eller avsättningarna 169 476 143 581
Övriga ansvarsförbindelser 28 158 30 441
Summa 197 634 174 022
SUMMA PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER 249 066 202 973
51
BALANSRÄKNING SAMMANSTÄLLD REDOVISNING
FINANSIERINGSANALYS SAMMANSTÄLLD REDOVISNING
Koncernredovisning 2007
Finansieringsanalys
sammanställd redovisning (tkr)
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Not 2007 2006
Verksamhetens intäkter 158 334 146 510
Verksamhetens kostnader 12 -440 254 -414 829
Verksamhetens nettokostnader -281 920 -268 319
Skatteintäkter och intäkter av bidrag 314 220 300 968
Finansiella intäkter 1 731 1 129
Finansiella kostnader -7 272 -4 742
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet m m -1 044 -2 374
Justering för rörelskapitalets förändring
avseende hela verksamheten 13 3 909 -3 238
I. Verksamhetsnetto 29 624 23 424
INVESTERINGAR
Inköp av materiella och imateriella tillgångar 14 -42 481 -49 591
Avyttrade materiella tillgångar 1 116 1 088
Inköp av finansiella tillgångar -1 320 -2 080
II. Investeringsnetto -42 685 -50 583
FINANSIERING
Utlåning
Återbetald utlåning 312 310
Upplåning
Långfristig upplåning 21 758 7 000
Amortering -9 418 -4 757
Övrig finansiering 4391 16596
Justering för rörelsekapitalets förändring
avseende Finasieringsverksamhet
III. Finansieringsnetto 17 043 19 149
Förändring av likvida medel (I+II+III) 3 982 -8 010
52
Noter till sammanställd redovisning
Koncernredovisning 2007
Not 6 Finansiella anläggningstillgångar 2 007 2 006
Aktier och andelar
Not 1 Jämförelsestörande poster 2007 2006
Orsa kommun 940 846
Realisationsresultat Grönklitt nyemission -3 226
Orsabostäder 843 842
Jämförelsestörande intäkter 18 529
Övr fordr Orsa Grönklitt och Siljansbadet 368 390
Jämförelsestörande kostnader - 18 529
Övr fordr Orsa kommun 6 541 6 846
0 -3 226
Övr fordr Orsabostäder 2 499 1 259
Not 2 Avskrivningar
11 191 10 183
Maskiner och inventarier 6 435 5 727 Not 7 Förråd
Byggnader 12 444 14 478
Lager och förråd har värderats enligt lägsta värdes princip
Goodwill och nyttjanderättsavtal 322 47
Not 8 Eget kapital 2007 2006
19 201
Not 3 Mark, byggnader och tekniska anläggningar
20 252
Eget kapital IB
Emissionsdifferens Orsa Grönklitt
129 108
855
122 772
1 234
Anskaffningsvärde 1 januari 468 813 430 386
Koncernmässigt förvärvsresultat Siljansbadet -267 0
Årets anskaffningar 30 078 39 705
Årets resultat 7 205 5 102
Anskaffningar genom förvärv 1 282 0
136 901 129 108
Anskaffn värde årets avyttr -1 722 -202
Not 9 Avsättningar för pensioner
Under året avyttrad mark
Ack anskaffn v
Ack avskr 1:a jan
Avskrivningar genom förvärv
Årets avskrivningar
-837
497 614
181 889
1 119
12 442
-1 076
468 813
166 526
14 478
Orsa kommun
Orsabostäder
Not 10 Latent skatteskuld
20 058
1 064
21 122
19 138
1 064
20 202
Nedskrivning 1 096
Orsa Grönklitt 461 0
Ack avskr på årets avyttring -1 584 -211
Siljansbadets 189 0
Ack avskr 193 866 181 889
Orsabostäder 436 129
Omräkning IB ändrad ägarandel Orsa Grönklitt
Bokfört värde
-852
302 896 286 924
Not 11 Ställda panter och ansvarsförbindelser
1 086 129
Not 4 Maskiner och inventarier
Uttagna fastigehtsinteckningar 41 651 24 151
Anskaffningsvärde 1 januari 87 147 77 403
Avgår:panter i eget förvar
Årets anskaffningar 9 359 9 886
Summa Fastighetsinteckningar 41 651 24 151
Erhållet stöd -1 114
Uttagna företagsinteckningarinteckningar 8 600 4 800
Anskaffningar genom förvärv 1 335 0
Övriga panter 1 181
Anskaffn värde årets avyttr -693 -142
Summa Ställda panter 51 432 28 951
Ack anskaffn v 96 034 87 147
Borgen egna hem och småhus med bostadsrätter 19 594 20 709
Ack avskr 1:a jan 57 696 51 541
Övriga förbindelser 8 564 9 732
Avskrivningar genom förvärv 675
Summa 28 158 30 441
Årets avskrivningar 6 434 5 727
Pensionsförpliktelser som inte upptagits
Nedskrivning 0 570
bland avsättningar 169 476 143 581
Ack avskr på årets avyttring -552 -142
Summa ansvarsförbindelser 197 634 174 022
Ack avskr 64 253 57 696
Summa 249 066 202 973
Omräkning IB ändrad ägarandel Orsa Grönklitt -373
Not 12 Verksamhetens kostnader sammanställd redovisning
Bokfört värde 31 408 29 451 Verksamhetens kostnader enligt resultaträkningen -450 573 -414 829
Not 5 Imateriella tillgångar
Summa -450 573 -414 829
Anskaffningsvärde 1 januari 253
Not 13 Justering för rörelsekapitalets förändring avs. hela verksamheten
Årets anskaffningar 3 335 253 Förändring förråd 77 -1 015
Ack anskaffn v 3 588 253 Förändring kortfristiga fordringar -4 587 -5 204
Ack avskr 1:a jan 51
Förändring kortfristiga skulder 8 419 2 981
Årets avskrivningar 322 51
3 909 -3 238
Ack avskr 373 51 Not 14 Inköp av materiella tillgångar
Omräkning IB ändrad ägarandel Orsa Grönklitt -12
Orsa kommun 24 899 30 289
Bokfört värde 3 203 202 Orsabostäder 2 913 518
Orsa Grönklitt 13 829 18 784
Siljansbadet inkl förvärv 840 0
42 481 49 591
53
REDOVISNINGSMODELL
Redovisningsmodell 2007
Redovisningsmodell
i d r i f t r e d ov i s n i n g e n beskrivs de enskilda verksamheternas budgeterade respektive
redovisade kostnader och intäkter. Resultaträkningen utgår från intäkterna och kostnaderna i
driftredovisningen sedan dessa summor har justerats med interna poster mm.
inv e s t e r i n g s r e d ov i s n i n g e n s uppgift är att visa hur investeringsutgifterna under året fördelat sig
på olika verksamhetsområden. Investeringarna redovisas objektvis. Investeringsredovisningen
summeras till posten nettoinvesteringar. Det är därmed en specifikation av samma post i
finansieringsanalysen.
re s u ltat r ä k n i n g e n redovisar intäkter och kostnader samt visar hur årets resultat /förändringen av
eget kapital uppkommit. Denna förändring kan också erhållas genom att jämföra eget kapital mellan
två redovisningsår.
fi n a n s i e r i n g s a n a ly s e n ger upplysning om hur medel har tillförts och använts. Ett positivt saldo
på finansieringsanalysen innebär således att en del av de tillförda medlen använts till att förstärka
likviditeten.
i b a l a n s r ä k n i n g e n redovisas kommunens finansiella ställning vid en viss tidpunkt. Här redovisas
hur kommunens kapital har använts och hur det har anskaffats. Kapitalet används till olika slags
tillgångar, som finansieras antingen av skulder och/eller eget kapital. Balansräkningens tillgångssida
uppdelas i anläggnings- och omsättningsstillgångar. Anläggningstillgångar är fast och lös egendom
avsedd för stadigvarande innehav t ex byggnader, maskiner, fordon m m.
om s ät t n i n g s t i l l g Å n g a r n a består av likvida medel och tillgångar som på kort tid kan omvandlas
till likvida medel.
sk u l d e r n a uppdelas i långfristiga respektive kortfristiga skulder beroende på skuldernas
löptid. Eget kapital är differensen mellan tillgångar och skulder och indelas i rörelsekapital och
anläggningskapital. Rörelsekapital är skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga
skulder. Anläggningskapital är bundet kapital i anläggningar och utgör skillnaden mellan
anläggningstillgångar och långfristiga skulder.
54
Redovisningsprinciper 2007
Redovisningsprinciper
ko m m u n e n följer den kommunala redovisningslagen förutom att en dokumentation av
redovisningssystemet enligt 2 kap 8 § ännu ej är helt färdig.
Arbetet är dock delvis klart.
i ö v r i g t f ö l J e r k o m m u n e n god redovisningssed och tillämpar de rekommendationer som
Rådet för kommunal redovisning utfärdat vad gäller redovisningen.
al l l e a s i n g jämställs med operationell leasing. Orsa kommun hyr lokaler av landstinget
för verksamhet inom äldrevården (Orsagården). Hyreskontraktet löper till år 2022. År 2007
uppgick hyreskostnaden till 3 800 tkr och för återstoden av hyrestiden 57 008 tkr uppräknat
med konsumentprisindex samt reducerat med ersättning för moms vid hyra av lokal för
vårdboende. Hyreskontraktet ingicks före år 2003 och redovisas därför inte som finansiell
leasing. I övrigt är omfattningen av den operationella leasingen obetydlig, kostnaden för det
största objektet uppgår till ca 100 tkr per år.
pe r i o d i s e r i n g av s k at t e i n t ä k t e r. I enlighet med Rådets för kommunal redovisning
rekommendation nr 4 har kommunalskatten periodiserats. Detta innebär att kommunen i
bokslutet för år 2007 har bokfört den definitiva slutavräkningen för 2006 och en preliminär
slutavräkning för år 2007.
pe r i o d i s e r i n g av l ö n e s k at t I enlighet med Rådets för kommunal redovisning
rekommendation nr 5 från 1999 har den särskilda löneskatten på pensionskostnaden
periodiserats.
pe n s i o n s s k u l d e n är den beräknade framtida skuld som kommunen har till arbetstagare och
pensionstagare. Den samlade pensionsskulden återfinns i balansräkningen under raderna
avsättningar för pensioner, kortfristiga skulder samt under raden ansvarsförbindelser som
ligger utanför balansräkningen.
se m e s t e r l ö n e s k u l d e n avser ej uttagna semesterdagar. Tillsammans med skuld till
timanställda för arbete utfört i december 2007 och därpå upplupen arbetsgivaravgift
redovisas semesterlöneskulden som en kortfristig skuld.
an l ä g g n i n g s t i l l g Å n g a r Enligt kommunens redovisningsprinciper bedöms en tillgång där
anskaffningsvärdet uppgår till ett basbelopp ( för närvarande 40 300 kr) och som är avsedd
för stadigvarande bruk eller innehav vara en anläggningstillgång. Anläggningstillgångarna
värderas till anskaffningsvärde med avdrag för planenliga avskrivningar och
investeringsbidrag. Avskrivningstiden för byggnader är 20-50 år samt för inventarier 3-10
år. I tillämpliga fall har en nedskrivning skett då tillgångens värde varaktigt gått ned.
os ä k r a f o r d r i n g a r Kundfordringar äldre än 6 månader har värdereglerats.
de n s a m m a n s t ä l l d a r e d o v i s n i n g e n avseende koncernen har upprättats enligt
förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Transaktioner och mellanhavanden
mellan kommunen och dotterföretagen har eliminerats för att ge en rättvisande bild av
koncernens totala ekonomi.
i e n l i g h e t m e d d e n n ya l a g e n om allmänna vattentjänster (2006:412) som trädde i kraft 1
januari 2007 har VA-verksamheten särredovisats och en separat redovisning finns att tillgå
på tekniska kontoret.
55
REDOVISNINGSPRINCIPER
ORSA KOMMUNS ORGANISATION
POLITISK ORGANISATION ORSA KOMMUN
REVISORER
ÖVERFÖRMYNDARE
SOCIALNÄMND
VALNÄMND
Orsa Kommuns Organisation 2007
BARN- OCH
UTBILDNINGS-
NÄMND
KOMMUNFULLMÄKTIGE
KOMMUNSTYRELSEN
ks au, personalutskott, kulturutskott
MILJÖ- OCH
HÄLSOSKYDDS-
NÄMND
56
VALBEREDNING
TEKNISK NÄMND BYGGNADSNÄMND
Ordlista
Ordlista 2007
an l äg g n i n g s t i l l g Å n g Aktier, obebyggda eller bebyggda fastigheter, anläggningar o dyl som skall
användas i verksamheten för stadigvarande bruk.
av s k r i v n i n g a r Planmässig nedsättning av anläggningstillgångars värde.
av s ä t t n i n g a r är ekonomiska förpliktelser vilkas storlek eller betalningstidpunkt inte är helt bestämd.
ba l a n s r ä k n i n g Sammanfattning av tillgångar, skulder och eget kapital.
eg e t k a p i ta l Skillnaden mellan totala tillgångar och totala skulder indelas i anläggningskapital
(bundet kapital i anläggningar mm) och rörelsekapital (fritt kapital för framtida drift- och
investeringsändamål).
fi n a n s i e r i n g s a n a ly s Beskriver in- och utflödet av pengar, visar hur kommunen genom den löpande
verksamheten, upplåning mm fått in pengar och hur dessa använts.
fi na n s n et t o Skillnaden mellan finansiella intäkter (intäktsräntor) och finansiella kostnader
(kostnadsräntor).
in t e r n a k o s t n a d e r /i n tä k t e r är handel mellan olika verksamheter i kommunen.
in t e r n r ä n ta Kalkylmässig kostnad för det kapital (bundet i anläggnings- och omsättningstillgångar)
som utnyttjas inom en viss verksamhet.
inv e s t e r i n g Anskaffning av tillgångar som skall användas stadigvarande i kommunens verksamhet.
ka s s a l i k v i d i t et Omsättningstillgångarnas förhållande till de kortfristiga skulderna (exkl. förråd).
ko rt f r i st ig a s k u l d e r Kortfristiga lån och skulder hänförliga till den löpande verksamheten vilka
förfaller till betalning inom 1 år.
li k v i d a m e d e l Pengar innestående på bank eller medel som i övrigt är lättillgängliga.
lÅ n g f r i s t i g a s k u l d e r Skulder med en löptid överstigande 1 år.
ny e m i s s i o n Ny utgåva av aktier t ex för att förändra ägandet eller tillskjuta kapital.
om s ät t n i n g s t i l l g Å n g a r Likvida medel, förråd, kortfristiga fordringar eller lös egendom som inte är
anläggningstillgång.
ope r at i o n e l l l e a s i n g Tvåpartsförhållande mellan en uthyrare och en hyrkund. Uthyraren äger varan/
utrustningen och hyr ut den mot avgift. Uthyraren svarar för service, underhåll och försäkringar och
står även för vissa ekonomiska risker. Uthyrarens kostnader täcks av hyres/leasingavgiften.
pe n s i o n e r intjänade före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse i enlighet med den kommunala
redovisningslagen.
pe n s i o n s s k u l d är avsättningar för pensioner intjänade fr o m 1998 redovisas som en avsättning i
balansräkningen samt kostnader i resultaträkningen.
re s u ltat r ä k n i n g Sammanställning av årets driftverksamhet och hur den har påverkat kommunens
egna kapital.
re v i d e r a Bearbeta, ändra, granska.
sk a t t e k r a f t Skatteunderlaget utslaget per invånare i kommunen.
sk at t eu n de r l ag Summan av de beskattningsbara inkomsterna i kommunen.
sk a t t e u t J ä m n i n g Syftar till utjämning av ekonomiska förutsättningar mellan kommunerna.
so l i d i t e t Andelen eget kapital i förhållande till de totala tillgångarna dvs graden av egenfinansierade
tillgångar. Visar kommunen finansiella styrka.
57
ORDLISTA