ORSA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2007

orsa.se

ORSA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2007

ORSA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2007

ANTAGEN AV FULLMÄKTIGE 080526


HIT GICK SKATTEPENGARNA 2007

100 KR I SKATT TILL ORSA KOMMUN FÖRDELADES SÅ HÄR

2007 2006

28,50 kr 27,64 kr Äldre- och handikappomsorg

22,55 kr 23,13 kr Grundskola och fritidsverksamhet

11,29 kr 10,86 kr Gymnasieskola

7,20 kr 6,83 kr Förskola

4,46 kr 4,42 kr Centrala stödfunktioner – administration mm

2,99 kr 3,86 kr Individ- och familjeomsorg

2,85 kr 3,44 kr Pensioner

2,36 kr 2,37 kr Fritidsverksamhet

2,06 kr 1,81 kr Vuxenutbildning

1,69 kr 1,83 kr Väghållning

1,68 kr 1,69 kr Kulturverksamhet och bibliotek

1,55 kr 1,21 kr Arbetsmarknadsåtgärder

1,47 kr 1,38 kr Räddningstjänst

1,40 kr 0,83 kr Övrigt

1,19 kr 1,38 kr Turism

1,14 kr 1,16 kr Försörjningsstöd

1,14 kr 0,81 kr Räntekostnader

1,10 kr 1,89 kr Årets resultat

0,91 kr 0,92 kr Musikskolan

0,83 kr 0,69 kr Kollektivtrafik

0,63 kr 0,76 kr Näringslivsåtgärder

0,39 kr 0,39 kr Miljö- och hälsoskydd

0,30 kr 0,27 kr Föreningsbidrag

0,23 kr 0,25 kr Byggnadsnämndsverksamhet

0,15 kr 0,26 kr Vatten o avlopp

0,01 kr 0,01 kr Integration

-0,07 kr -0,10 kr Avfall

100 kr 100 kr

2


Årsredovisning

2007

3


INNEHÅLL

Hit gick skattepengarna 2007 2

Bäst i test, amurtigrar och många mässor 5

Förvaltningsberättelse 6

Kommunens värdegrund 12

Måluppfyllelse övergripande mål 13

Kommunens välfärdsbokslut 14

Personalekonomisk redovisning 16

Kommunfullmäktige 19

Revisionen 21

Kommunstyrelsen 22

Tekniska nämnden 26

Barn- och utbildningsnämnden 28

Socialnämnden 31

Miljö- och hälsoskyddsnämnden 34

Byggnadsnämnden 37

Drift- och investerinsredovisning 38

Resultaträkning 39

Balansräkning 41

Finansieringsanalys 44

Sammanställd redovisning - koncernredovisning 46

Redovisningsmodell 54

Redovisningsprincip 55

Orsa kommuns organisation 56

Ordlista 57

Revisionsberättelse 58

4


BÄST I TEST, AMURTIGRAR

OCH MÅNGA MÄSSOR!

Jobb och ökad tillväxt är lättare att nå om kommunen arbetar

i partnerskap med andra. När näringslivet och det offentliga

går hand i hand på ett sunt sätt, blir vi starka. Därför är det

glädjande att följa Svenskt Näringslivs rankinglista, som ur

många olika aspekter mäter kommunens relation till de lokala

företagen. Vi ligger fortfarande högt för att vara en liten

kommun. Vår kommun befinner sig i topp i landet, när det

gäller hur företagen uppfattar sina kontakter med kommunen.

Detsamma gäller kontakterna skola-arbetsliv. Detta finns det anledning att känna stolthet över.

Men vi ska inte slå oss till ro, utan fortsätta på den inslagna vägen.

Orsa kommun är fortsatt en god samarbetspart till Orsa Grönklitt och det är med glädje vi ser

hur Orsa Grönklitt ständigt ökar sina besöks- och investeringssiffror. Den 9 juli slog portarna

till Rovdjurscentrum och Designtorg Trä upp sina portar. Dagen till ära hade Björnparkens två

nya skönheter flyttat in, Amurtigrarna. Sommarbesöken i Grönklitt slog rekord och särskilt

positivt för turismen är, att det nu strömmar många internationella gäster till Orsa.

Vad som också lockat besökare till vår kommun är mässor. Jakt- och fiskemässa i Grönklitt,

Trämässa, Musikmässa och Entreprenörskapsfestival på Skeer för att nämna några större

evenemang som drog mycket publik ur olika intressegrupper.

Planering pågår i kommunen för nybyggnationer. Förutom att det nu byggts ett antal privata

villor, planerar Orsabostäder bostäder i kvarteret Måsen och Orsa Grönklitt planerar och har

delvis börjat genomföra en stor restaurering av Ångbåtsudden. Så småningom blir det också

förhoppningsvis en ny Strandservering.

Under 2007 gjorde kommunen insatser för att stärka varumärket Orsa kommun. Efter att ha

vridit oss lite fram och tillbaka fastnade vi för ”Orsa kommun – helt enkelt”. Vi vill leva upp

till att vara så lite krångliga som möjligt. Ska vi klara det måste vi prata med varandra om

innebörden i helt enkelt. Vi vill också att Orsaborna ska tala om för oss, när vi lever upp till vår

devis och när vi inte gör det.

I november aviserade jag att min avsikt att lämna mitt förtroendeuppdrag som

kommunstyrelsens ordförande i Orsa. I tretton år och en månad har jag haft förtroendet att vara

kommunens politiska ledare. Det har varit en tid fylld av utmaningar och möjligheter, oro och

glädje. Varmt tack till alla som på olika sätt bidragit till många framgångar för vår kommun.

Slutligen önskar jag Marie Olsson varmt välkommen som min efterträdare. Hennes första dag

på posten var den 1 februari 2008.

5


FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Årets resultat

Förvaltningsberättelse 2007

År e t s v e r k s a m h et u pp v i s a r e t t r e s u lt a t pÅ 3,5 (5,7) mkr. Resultatet blev 0,2 mkr sämre än

budgeterat. Siffror inom parentes avser år 2006.

Resultatutvecklingen 2003-2010 (tkr):

Diagram 1

7000

6000

5000

4000

3000

2000

1000

0

-1000

-2000

-3000

-4000

TKr

2003 2004 2005 2006 2007 budget

2008

ve r k s a m h e t e n s n et t o ko st na d ökade under 2007 med 14,5 mkr, vilket är betydligt högre än ökningen

2006 på 10,5 mkr. Skatteintäkter, statsbidrag och finansnetto ökade med 12,3 mkr, varav 2,9 mkr avser

skattehöjningen med 30 öre inför 2007. År 2006 ökade skatteintäkter mm med 9,7 mkr.

un d e r s e n a r e Å r s e r v i e n minskning av kostnadsutjämningsbidraget från staten på grund av en

förändring av vår demografi. Befolkningen minskar i de åldersgrupper där vi får mycket bidrag

samtidigt som befolkningen ökar i åldersgrupper där vi inte får bidrag. Speciellt stor blir minskningen

av kostnadsutjämningsbidrag under 2008 då bidraget minskar med ca 5,3 mkr jämfört med 2007. Detta

tillsammans med de ovanligt höga löneökningarna 2008 för främst kommunals avtalsområde har gjort

att den budgeterade resultatnivån i kommunen 2008 endast uppgår till 1,5 mkr. Bedömningen inför

2008 års budget var att nämnderna inte klarar att bedriva sina verksamheter med mindre ramar än de

som nu tilldelats och ett högre resultatmål hade krävt ytterligare besparingar/ effektiviseringar. I den

prognos som lämnats i februari 2008 framgår att barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden

redan prognostiserat ett sammanlagt underskott på 1,8 mkr.

de n b u d g e t e r a d e r e s u ltat n i vÅ n 2008-2010 ovan skall även ses mot bakgrund av att

pensionskostnaderna ökar kraftigt f r o m 2009 och beräknas då vara ca 1,6 mkr högre än 2007. Under

2010 beräknas de öka med ytterligare 1,5 mkr enligt prognos från KPA.

de t ta b e t y d e r a t t av vÅ r a f r a m t i d a i n tä k t e r så blir det en allt mindre andel att dela på för

nämnderna. Man kan då tycka att om vi sätter upp ett högre resultatmål (6 mkr 2009 och 2010) så

minskar andelen till nämnderna ytterligare. Ja, så är det och orsaken är bl a att vi måste förbereda oss

även likviditetsmässigt för kommande pensionsutbetalningar samt att investeringsnivån i kommunen är

fortsatt hög. Klarar vi inte de resultatmål som ställs upp så skjuter vi bara problemen på framtiden och

vi kommer att behöva låna stora summor för att klara driften vilket blir ohållbart i längden.

6

plan

2009

plan

2010

TKr


Kommunens finansförvaltning

Förvaltningsberättelse 2007

ko m m u n e n s finansförvaltning t i l l f ö r d e 319,1 (304,6) mkr år 2007. Dessa medel förbrukades enligt

följande:

Belopp i Mkr Budgetavvikelse % av medlen

2007 2006 2007 2006 2006 2006

Kommunfullmäktige 1,8 1,6 0,0 0,1 0,6 0,5

Kommunstyrelsen 40,2 36,3 1,3 3,0 12,6 11,9

Tekniska nämnden 16,3 17,3 1,4 -0,5 5,1 5,7

Barn och utbildningsnämnden 142,2 134,4 -3,1 -3,1 44,6 44,1

Socialnämnden 112,2 106,4 -3,7 -5,2 35,2 34,9

Miljö och hälsoskyddsnämnden 1,4 1,3 0,3 0,3 0,4 0,4

Byggnadsnämnden 0,8 0,8 0,5 0,3 0,3 0,3

Skeer 0,7 0,8 0,0 0,0 0,2 0,3

Delsumma 315,6 298,9 -3,3 -5,1 98,9 98,1

Årets resultat 3,5 5,7 1,1 1,9

Summa 319,1 304,6 100,0 100,0

Överskridanden

nä m n d e r n a r e d o v i s a d e e t t s a m l a t u n d e r s k o t t på 3,3 mkr under 2007. Underskottet

torde ha blivit betydligt högre om inte kommunstyrelsen under sommaren ”krävt” åtgärder

för att minimera underskottet. Bl a innebar kravet att vissa nämnder skulle bidra med

överskott. Kommunens resultat har de senaste fem åren varierat mellan plus 6,4 mkr

och minus 3,1 mkr – se diagram 1. Det är emellertid viktigt att resultatet ställs i relation

till vad invånarna faktiskt har fått för pengarna. Förutom sammanställningen ”Hit gick

skattepengarna 2007” i inledningen av årsredovisningen så redogör nämnderna i sina

verksamhetsberättelser för hur man lyckats uppfylla sina mål både vad gäller verksamhet

och ekonomi.

Jä m f ö r t m e d b u d g e t e n h a r ö v e r s k r i d a n d e n g J o r t s av Barn- och utbildningsnämnden

med 3,1 mkr, och Socialnämnden 3,7 mkr. Dessa nämnders underskott har delvis

kompenserats med att övriga nämnder lämnar ett sammanlagt överskott med 3,5 mkr.

Samtidigt gav finansförvaltningen ett överskott på 3,1 mkr, så totalt blev resultatet 0,2 mkr

sämre än budget.

I anslutning till respektive nämnds verksamhetsberättelse går att läsa varför nämndernas

underskott respektive överskott uppstått.

ba r n- o c h u t b i l d n i n g s n ä m n d e n s o c h so c i a l n ä m n d e n s underskott skall bl a ses mot

bakgrunden av att dessa två nämnder, efter den beslutade skattehöjningen, inför 2007

tilldelades ytterligare 1,0 respektive 4,0 mkr mer än kommunstyrelsens ursprungliga

ramförslag.

de t s t o r a ö v e r s k o t t e t 3,1 m k r pÅ finansförvaltningen beror främst på att

skatteintäkter och statsbidrag blev 1,2 mkr högre än budgeterat. Skatteintäkterna

budgeteras utifrån prognoser från Sveriges Kommuner och landsting (SKL) som i sin tur

grundar sig på en bedömning av utvecklingen (antal sysselsatta, löneökningar osv) totalt

i Sverige. I övrigt beror överskottet främst på en vinst vid försäljning av fastigheter samt

lägre ränte- och pensionskostnader än budgeterat.

ne t t o ko s t n a d e r n a som andel av skatteintäkterna blev 98,9% (97,6%). Högst 98 % brukar

anges som ett lämpligt mål för en sund ekonomi. Dock bör hållas i åminne att enligt den

kommunala redovisningslagen får samtliga intjänade pensionsåtaganden inte belasta

resultatet vilket innebär att kostnader skjuts på framtiden.

av Å r e t s r e s u lt a t pÅ 3,5 m k r har 3,2 mkr öronmärkts för intjänade pensionsåtaganden

som, enligt lag, ej får belasta resultaträkningen.

7


Koncernen

Förvaltningsberättelse 2007

de l a r av k o m m u n e n s v e r k s a m h et drivs i annan företagsform. Kommunkoncernen består förutom av

Orsa kommun av Orsa Grönklitt AB, som ägs till ca 30% samt Orsabostäder AB som ägs till 100% av

kommunen. Stiftelsen Folkets Park Skeer har fr o m år 2006 inte längre konsoliderats. Före eliminering

av interna mellanhavanden och konsolidering uppvisar företagen följande resultat och omsättning år

2007:

Resultat efter finansnetto Omsättning

Orsa Grönklitt 5 800 tkr 79 174 tkr

Orsabostäder 2 651 tkr 38 497 tkr

äg a r f ö r h Å l l a n d e n a i or s a gr ö n k l i t t ab har återigen förändrats något under 2007. Under året

har kommunens ägarandel minskat med knappt 2 %-enheter i samband med bolagets förvärv av

Siljanbadets Camping i Rättvik.

Vid en jämförelse med 2006 års bokslut är det intressant att notera att koncernens resultat efter

finansnetto har ökat med 2,0 mkr trots att Orsa kommuns resultat samtidigt minskat med 2,2 mkr. Läs

mer om koncernen på sidorna 46 - 53.

Ännu ett händelserikt år - men pensionerna bekymrar

av s t y r e l s e n s o c h n ä m n d e r n a s v e r k s a m h et s b e r ät t e l s e r framgår det att det hänt mycket i Orsa

under de senaste åren. Mycket av det som händer är knutet till utvecklingen i Grönklitt men nu skall

det bli mer märkbart att det händer saker nere i Orsa också. Centrumutvecklingen är en sådan sak, där

kommunen räknar med att investera 25 mkr under de närmaste åren för att öka attraktiviteten i Orsa

centrum.

arb e t e t m e d a t t fä r d i g s tä l l a t o m t e r till försäljning fortsätter som en annan del i att stimulera

inflyttningen.

av f ö r e g Å e n d e Å r s Å r s r e d ov i s n i n g framgick att kommunen hade/har stora förhoppningar vad gäller

etableringen av det österikiska träföretaget KLH Massivholz i Orsa. Av olika anledningar har denna

etablering dragit ut på tiden. Företaget har dock fortsatt grundläggningen av sin planerade fabrik och

de hoppas kunna bygga färdigt etapp 1 av fabriken under sommaren/ hösten 2008.

inv e s t e r i ng a r i n n e b ä r o f t a s t ökade kostnader, men förhoppningsvis också ökade intäkter på sikt.

Dessutom påverkar investeringsnivån likviditeten vilket innebär att vi för tillfället inte klarar vårt

långsiktiga mål att minska låneskulden. Då vi vet att de framtida pensionsutbetalningarna kommer att

öka så är bedömningen att vi inom något/ några år återigen måste sänka investeringsnivån till en för

Orsas del mer normal nivå.

fu l l m ä k t i g e h a r u t t a l a t a t t ä g a r a n d e l e n i or s a gr ö n k l i t t ab på sikt kommer att sänkas samt

att en del av det kapital som frigörs skall användas till att lösa ut en del vår pensionsskuld. Eftersom vi

dessutom har ett långsiktigt mål att minska vår låneskuld måste vi även börja amortera mer eftersom

låneskulden nu ökat ett par år.

un d e r 2008 s ta r ta d e s e n n y rikstäckande analystidning för landets kommuner. Redan i

februarinumret analyserades Orsa kommun. Analysen grundar sig på information t o m 2006 års

bokslut, och sammanfattningsvis får Orsa kommun som man i rubriken kallar ”Orsa- en spännande

doldis” väldigt goda omdömen. Ett stort problem beskrivs dock vara ”kommunskulden” vilken

innefattar våra lån, borgensåtaganden och inte minst våra pensionsförpliktelser. Just frågan hur vi

skall klara våra pensionsförpliktelser på sikt är en fråga som diskuterats under flera år. Se vidare under

rubriken ”Pensionsmedelsförvaltningen”.

8


Befolkningsutvecklingen

Förvaltningsberättelse 2007

or s a s b e f o l k n i n g ö k a d e m e d 65 p e r s o n e r år 2007. Det föddes 74 (67) personer och dog 79 (107)

personer. Totalt flyttade det in 468 (430) personer och ut 400 (384) personer. Alltså blev det ett

födelseunderskott om –5 (-40) personer. Vad gäller flyttningsöverskottet så ökade det till +68 (+46)

personer. Per 2007-12-31 hade kommunen 7 091 invånare.

be f o l k n i n g s s a m m a n s ät t n i n g e n i or s a ser över tid ut enligt följande.

Ålder Antal 1997 Antal 2000 Antal 2003 Antal 2006 Antal 2007

0-6 år 587 469 457 442 471

7-15 år 902 929 896 789 744

16-18 år 282 274 293 338 367

19-64 år 3 837 3 767 3 866 3 947 3 972

65-79 år 1 153 1 084 1 045 1 063 1 086

80 år o äldre 461 463 496 447 451

Invånare totalt 7 222 6 986 7 053 7 026 7 091

av ta b e l l e n f r a m g Å r att sett över en tioårsperiod är det främst barn och ungdomar i förskole- och

grundskoleåldern som minskat mest i Orsa. Som framgår av tabellen är de senaste årens minskning

störst i grundskoleåldern medan de allra yngsta faktiskt ökade 2007. Av den statistik vi har tillgänglig

kommer antal barn/ ungdomar i grundskoleåldern minska med ytterligare ca 100 personer inom

kommande treårsperiod.

un g d o m a r i Å l d e r n 16-18 Å r har ökat kraftigt under senare år men även här ser vi en minskning under

kommande år. Bortsett ifrån eventuell inflyttning/ utflyttning kommer denna åldersgrupp minska med

drygt 60 personer inom tre år.

se t t e n d a s t u r e t t d e m o g r a f i s k t p e r s p e k t i v innebär detta att kommunens utbildningskostnader för

dessa åldersgrupper bör minska under de närmaste åren. Dock innebär det att även våra bidrag från

staten minskar.

Utvecklingen på arbetsmarknaden

2007-12-31 va r 158 (366) p e r s o n e r a r b e t s l ö s a i Orsa Kommun. Det motsvarar 3,7 (8,6) % av den

arbetsföra befolkningen. Antalet arbetslösa i kommunen har således mer än halverats samtidigt som

antalet personer i arbetsför ålder ökat.

un d e r Å r e t h a r k o m m u n e n g e n o m a r b e t s m a r k n a d s e n h e t e n ordnat arbete åt 269 (391) personer

längre eller kortare tid.

Nyckeltal 2007 2006 2005 2004 2003

Skattesats 22,36 22,06 22,06 22,06 22,06

Skatteintäkter Mkr 314 301 291 276 278

Förändring skatteintäkt 4% 3% 5% -1% 2%

Invånare 7 091 7 026 7 020 7 031 7 053

Nettokostnad Mkr 308 294 283 274 279

Förändring nettokostnad 5% 4% 3% -2% 5%

Nettokostn/inv 43 467 41 805 40 348 38 948 39 505

Finansnetto Mkr -3 -2 -2 -2 -3

Årets resultat Mkr 3 6 6 0 -3

Eget kapital Mkr 134 130 125 119 119

Eget kapital/inv kr 18 835 18 516 17 770 16 923 16 815

Låneskuld Mkr 92 75 72 74 75

Lån/invånare kr 12 936 10 730 10 263 10 482 10 620

Investeringar Mkr 25 29 21 15 18

Soliditet enl balansräkning 42,9 45,4% 45,9% 45% 46%

Soliditet inkl samtl pensionsåtaganden -11,5% -4,7% -3,5% -4,4% -3,5%

Likvida medel Mkr 31 19 25 25 15

Kassalikviditet 91% 74% 82% 85% 82%

Årsarbetare 629 679 644 626 638

Personalkostnad Mkr 240 231 224 216 214

Andel av verksamhetens kostnader 60% 61% 62% 61% 61%

9


Kommentarer:

Förvaltningsberättelse 2007

fr a m t o m 2006 lyckades Orsa kommun bevara den kommunala skattesatsen på oförändrad nivå

under en längre tid samtidigt som många Dalakommuner under samma tid tvingades höja sin skatt.

Fr o m 2007 har dock skatten höjts med 30 öre vilket placerar kommunen i mitten vad gäller

kommunal skattesats i Dalarna.

sk at t e i n tä k t e r na (inklusive stats- och utjämningsbidrag) ökade med 4 % under 2007 vilket tyvärr är

en procentenhet mindre än ökningen av verksamhetens nettokostnader. På sikt kan inte verksamhetens

nettokostnader tillåtas öka mer än skatteintäkterna om vi skall klara våra ekonomiska mål.

dÅ v i 2007 b l e v 65 f l e r i n vÅ n a r e i Orsa kommun hade vi ett positivt flyttningsnetto på 68 personer.

Förutom inflyttning från utlandet och SCoTT elever är det dock fortfarande så att vi minskar i

invånarantal. Uppskattningsvis skulle Orsa kommuns invånarantal minskat med 10-20 personer utan

inflyttningen av dessa grupper.

me d ta n k e pÅ d e t h ö g a a n ta l e t u n g d o m a r i g y m n a s i e Å l d e r n är sannolikheten stor att många av

dessa flyttar från Orsa på grund av vidare studier osv. Därför krävs det fortsatt kraftiga åtgärder för att

stimulera inflyttning till kommunen om inte befolkningen skall minska framöver.

fö r va r J e p e r s o n s o m s k r i v e r sig i or s a erhåller kommunen ca 40 tkr i inkomstutjämningsbidrag.

Därutöver finns det andra statsbidrag, men de varierar kraftigt utifrån ålder osv.

lÅ n e s k u l d e n ö k a d e k r a f t i g t under 2007 vilket delvis beror på en hög investeringsnivå, men också

på att kommunen drev många EU-projekt under året och i dessa projekt erhålls bidrag först i efterhand.

un d e r i n l e d n i n g e n av 2008 har vi löst ett lån på 10 mkr, men sannolikt behöver motsvarande belopp

lånas upp senare under våren då investeringsnivån är fortsatt hög.

Pensionsmedelsförvaltningen

or s a k o m m u n h a r e n p e n s i o n s s k u l d till varje anställd. Från och med 1998 skall den skuld,

som intjänats, tas upp i balansräkningen. Den skuld som har intjänats t o m 1997 tas upp som en

ansvarsförbindelse under balansräkningen. Kommunfullmäktige beslutade i september 2000 att

de pensionsskulder som intjänas fr o m 2000 skall betalas ut till var och en av de anställda, s.k.

individuell pension.

vid Å r s s k i f t e t u p p g i c k d e pe n s i o n s f ö r pl i k t e l s e r som intjänats t o m 1997 till 169,5 (143,6) Mkr.

Dessa åtaganden ökar något varje år då förbindelsen årligen räknas upp med statslåneräntan, men den

mycket stora ökningen 2007 (25,9 mkr) beror till största del på förändrade antaganden om framtida

livslängd och ränteutveckling i KPA:s prognoser.

in g a p e n s i o n s m e d e l ä r av s at ta t i l l e x t e r n f ö r va l t n i n g. Sedan år 2005 finns dock

problemställningen om ökade framtida pensionskostnader med under budgetprocessen. Då vi

enligt den kommunala redovisningslagen inte får redovisa all intjänad pension som en kostnad i

resultaträkningen innebär detta att vi tvingas budgetera ett högt resultat för kommunen och ur det

resultatet öronmärks medel för pensioner. Eftersom vi under kommande år har höga investeringsbehov

återlånas dessa medel i verksamheten till investeringar istället för att placeras i värdepapper vilket är

vanligt i andra kommuner.

li k v i di t etsm ä s sigt f ö r vä n t a s våra pensionsutbetalningar öka med 5,3 mkr årligen inom 5 år och

med ytterligare 4,5 mkr årligen inom 10 år enligt prognos från KPA.

10


Investeringar

Förvaltningsberättelse 2007

År e t s n et t o i n v e s t e r i n g a r uppgick till ca 25 mkr. Inklusive ombudgeteringar uppgick

investeringsbudgeten till drygt 39 mkr vilket medför att många investeringar som vi inte hann med

2007 istället kommer att utföras under 2008. Den enskilt största investeringen 2007 avser byggnaden

Rovdjurscentrum & Designtorg Trä i Grönklitt som färdigställdes under året. Byggnaden hyrs ut till en

av kommunen och Orsa Grönklitt AB nybildad stiftelse. Därigenom får kommunen ersättning för sina

kapitalkostnader för byggnationen.

so m f r a m g Å t t o va n ökar våra pensionsutbetalningar kraftigt under kommande år vilket innebär att vår

ambitionsnivå vad gäller investeringar snart måste sänkas om vi samtidigt skall klara vårt långsiktiga

mål att minska vår låneskuld.

Borgensåtaganden

Den totala summan av kommunens borgensåtaganden uppgick vid senaste årsskiftet till 103 mkr vilket

är en minskning med 11 mkr sedan föregående årsskifte. Största orsaken till minskningen beror på

minskade åtaganden avseende Orsabostäder AB.

Borgensåtaganden har infriats med 12 tkr under året. Kommunen har dock erhållit 21 tkr enligt

avbetalningsplaner för tidigare infriade borgensåtaganden.

Övrigt

Orsa kommun äger 35% i Oreälvens Kraft AB. Aktierna är bokförda till anskaffningsvärdet 18 tkr.

Marknadsvärdet på dessa aktier torde uppgå till många miljoner då avkastningen som kommer Orsa

kommun till del under den senaste treårsperioden uppgått till i snitt 1,4 mkr årligen.

11

Orsa spelmän vid invigningen av

Rovdjurscentrum & Designtorg Trä


KOMMUNENS VÄRDEGRUND

Kommunfullmäktige i Orsa kommun

har den 21 juni 2004 fastställt, en

värdegrund och övergripande mål för

kommunens verksamhet. Dessa mål

ska på respektive förvaltning brytas

ner och ges mätbara indikatorer.

Värdegrund

or s a k o m m u n h a r e t t a r b e t s s ä t t

som präglas av demokrati, barn-och

ungdomsperspektiv

och jämställdhet.

de n a t i o n e l l a m Å l e n för miljö och

folkhälsa ligger som grund för vårt

arbete.

vi s e r p o s i t i v t pÅ k r e at i v i t et och

initiativförmåga.

Övergripande mål

Förvaltningsberättelse 2007

1. li v s k va l i t é

Orsa skall vara en attraktiv, säker och

trygg kommun.

2. hä l s a

Orsa kommun är en arbetsplats där friskhet och hälsa värnas.

3. ut v e c k l i n g s o m r Å d e n

Orsa kommun ska ta tillvara utvecklingsmöjligheterna inom kultur, turism, musik, trä, djur/natur.

4. sa m v e r k a n

Orsa kommun samverkar mellan förvaltningarna samt regionalt, nationellt och internationellt när det

gynnar kommunens utveckling.

5. ek o n o m i n

Orsa kommuns ekonomi är basen i vårt arbete. Sund ekonomi och budget i balans är vårt mål.

Verksamhetsmål

arb e t e t m e d a t t b r y t a n e r k o m m u n e n s ö v e r g r i pa n d e m Å l till aktuella mätbara mål för respektive

nämnd och verksamhet pågår fortlöpande. Kommunens nämnder och verksamheter har i budgetarbetet

för 2007 definierat mål för verksamheten med de övergripande målen som grund. En avstämning

av hur väl målen uppfyllts har gjorts i delårsrapporten 2007-07-31.

ko m m u n s t y r e l s e n h a r i b ö r J a n av 2008 fattat beslut om en modell för verksamhetsstyrning. Den

ska implementeras under året och användas i sin helhet för budgetarbetet 2010. Syftet med styrmodellen

är bland annat att tydliggöra rollfördelningen mellan politiker och tjänstemän, få en enhetlig

struktur i budget- och uppföljningsdokument samt att redovisa resultat i förhållande till satta mål.

Under 2008 påbörjas ett arbete med att formulera vision och strategiska mål. En översyn har inletts

för att få en enhetlig ärendehantering i kommunen.

Måluppfyllelse

nä m n d e r n a o c h ko m m u n s t y r e l s e n s v e r k s a m h et e r redovisar måluppfyllelse i respektive verksamhetsberättelse.

12


Förvaltningsberättelse 2007

Kommunens övergripande mål har hittills mer formulerats

som visioner. Det har gjort dem svårmätbara. En översyn av

målarbetet har inletts och kommer att leda till mål som ger en

tydligare styrning av kommunens verksamhet. Trots otydlig-

heten kan vi konstatera att målen som de hittills beskrivits satt

spår i det dagliga arbetet.

Mer detaljerat framgår det på respektive verksamhets

redovisningar. Ett begrepp som livskvalitet är en av

grundbultarna i kommunal verksamhet. Strävar kommunen

inte efter det – vad ska vi då ha den till? Här ger vi en kort

sammanfattning av de övergripande målen.

Livskvalitet

al l a o f f e n s i va s a t s n i n g a r som görs syftar till att förbättra

livskvaliteten för oss som bor här och för våra gäster.

Livskvalitet är ett stort begrepp. Det handlar om företagsklimat

– och där är vi dokumenterat långt framme idag. Det handlar också om att ge god service och enligt

de mätningar som gjorts ligger vi väl framme även där. Vi har goda tillgångar till rekreation. Än

viktigare är vår medvetenhet om att allt inte är perfekt och att vi har tämligen god kontroll på var

krafttagen måste sättas in. Den beslutade centrumutvecklingen är en insats för att öka livskvaliteten.

Hälsa

vi h a r vä n t t r e n d e r n a inom långtidssjukskrivning och ohälsotal. Den omarbetade

Arbetsmiljöhandboken är ett konkret verktyg i hälsoarbetet för kommunens arbetsledare. Under

året har även en motion om rökfri arbetstid antagits. Rökfri arbetstid kommer att tillämpas från

halvårsskiftet 2008.

Utvecklingsområden kultur, turism, musik, trä, djur/natur

fl e r a av u t v e c k l i n g s o m r Å d e n a går in i varandra. Natur och kultur är en förutsättning för

turism. Musik är den kulturyttring vi är mest kända för. Naturen är en förutsättning för våra

näringslivssatsningar inom trä. Allt förenas i projekt som Rovdjurscentrum Grönklitt och Designtorg

Trä, vars byggnad invigdes sommaren 2007, och den övriga utvecklingen i Grönklitt. Kommunen

deltar aktivt i kammarmusikfestivalen Vinterfest och i samband med Musikmässan ”Det är långt

till Stockholm”. Kommunen har också beslutat om att starta projektet Kultur för seniorer, vilket

egentligen hör hemma inom samtliga övergripande mål!

Samverkan

de t g o d a n ä r i n g s l i v s k l i m at e t i kommunen är ett resultat av Näringslivskontorets nära samarbete

med företagen. Även skola – näringsliv har ett gott förhållande tillvarandra. Det internationella

perspektivet har lett till utländska etableringar i kommunen.

Utvecklingen i Orsa Grönklitt är resultatet av samverkan mellan många lokala och regionala

företag och kommunen har en viktig roll som möjliggörare. Samverkan mellan Siljanskommunerna

fortsätter i region Siljan och med övriga länet i region Dalarna. Konkret har ett samverkansprojekt

mellan IKT-avdelningarna i Mora, Orsa och Älvdalen inletts. (IKT står för Informations- och

kommunikationsteknik och är det som tidigare brukade kallas ”dataavdelningen”)

Ekonomi

de e k o n o m i s k a m Å l som sattes upp nåddes inte helt. Visserligen klarade vi balanskravet, men vissa

nämnder har fortfarande inte lyckats räta upp skutan. En delvis ny budgetprocess har inletts och

ekonomikontoret ger idag ett större stöd till övriga kommunala verksamheter för att komma till rätta

med problemen.

13

MÅLUPPFYLLELSE ÖVERGRIPANDE MÅL


VÄLFÄRDSBOKSLUT

Välfärdsbokslut

Förvaltningsberättelse 2007

Syftet med välfärdsbokslutet är att ge en bild av hur orsabornas

liv kan te sig utifrån de folkhälsomål som den nationella

folkhälsopolitiken satt upp. Det finns elva folkhälsomål.

Det finns nyckeltal för dessa på riksplanet, men de ger en otydlig

bild av verkligheten i Orsa.

vi h a r va l t att titta närmare på vår egen utveckling under de

senaste åren. Där jämförelser med andra kommuner verkligen

säger något jämför vi oss med andra glesbygdskommuner.

Vi kommer inte heller att redovisa utvecklingen inom varje

folhälsomål, eftersom förändringarna sker långsamt inom dessa

områden. En stor insats nu visar sig inte kanske förrän om flera

år.

Trygghet

i Å r e t s vä l fä r d s b o k s lu t har vi valt att titta närmare på området ekonomisk och social trygghet.

Vi har valt att koncentrera oss på det, eftersom det är något som direkt påverkar samtliga övriga

folkhälsomål. Vi har också valt att lyfta några frågor som finns anledning att fundera över i det

fortsatta arbetet.

Är Orsa en trygg kommun?

Ja, e n l i g t stat i st i k e n ä r v i d e t. Antalet rapporterade brott, vilket är det första man tänker på

när man pratar trygghet, ökade visserligen något, men det är inte alarmerande på något sätt.

Förändringarna ligger inom sådana marginaler att man inte kan läsa in några trender i det. Det kan

vara så att fler anmält brott, att polisen haft mer resurser att sätta in osv. Vi kan i alla fall konstatera

att brotten ligger på en låg nivå.

en v i k t ig a r e f r Å g a ä r: Upplevs Orsa som en trygg kommun?

Det är inte säkert. Vi påverkas av ökad rapportering om våldsbrott i hela samhället. Media har till

uppgift att rapportera om det som avviker från vardagen. Därför kan bilden uppfattas som mörkare än

den är. På riksplanet har våldsbrotten ökat något. Men sett över en längre tid ligger de fortfarande på

en tämligen låg nivå.

Kan vi göra något för att Orsa skall upplevas som en trygg kommun?

Ja. vi k a n f r a m h Å l l a p o s i t i va e x e m pe l, utan att för den skull blunda för det som är fel. Vi kan

skapa miljöer som upplevs så säkra som de faktiskt är. Vi vet, både statistiskt och förnuftsmässigt

att det inte döljer sig en våldtäktsman i varje mörk vrå där vi rör oss. Genom att i samband med

centrumplaneringen se till att ta bort de mörka vrårna, helt enkelt lysa upp de områden där människor

befinner sig, skapar man en trygghetskänsla. Det är viktigt att poängtera att människors oro måste tas

på allvar, oavsett om den är motiverad eller inte.

me n b ro t t s stat i st i k ä r i n t e d e t e n d a som har med trygghet att göra. Det finns andra saker som kan

göra oss otrygga. Vår egen hälsa är en av de viktigaste faktorerna. Orsas ohälsotal minskar stadigt.

Som organisation har Orsa kommun sänkt sina egna sjuktal och det ganska kraftigt. Vi har sett ett

trendbrott, även om siffrorna fortfarande är för höga.

or s a b o r ä r öv e r r e pr e s e n t e r a d e när det gäller fall av lungsjukdomen KOL. Det är svårt att peka

på den exakta orsaken. Tobaksbruk är den faktor som man ofta förknippar med sjukdomen, men

det kan inte vara hela orsaken eftersom vi samtidigt ligger lågt vad gäller fall av lungcancer. Det

viktigaste vi kan göra för att motverka samtliga fall av sjukdomar är sannolikt att göra insatser för

att minska tobaks- och alkoholbruk och skapa miljöer som är hälsosamma. Även här har kommunen

varit föregångare och kommer att införa rökfri arbetstid från och med halvårsskiftet 2008. Sedan

något år arbetar man med ungdomar i projektet Tobaksfri Duo där en vuxen och en ungdom ingår

14

TEMA TRYGGHET


Förvaltningsberättelse 2007

i ett kontrakt där man lovar att sluta röka eller att inte börja! Kommunen har sedan många år en

alkoholfri policy och inom kommunens ungdomsverksamhet arbetar man mycket aktivt med drogfria

evenemang. Evenemanget ”Blås Grönt” där ungdomarna frivilligt genomgår alko-tester vid två

tillfällen under Orsayrorna och därmed har chansen att vinna fina priser är ett mycket lyckat exempel.

Alkoholkonsumtionen – och medförande alkoholrelaterade skador – är på en något högre nivå än

rikssnittet, men vi ska komma ihåg att här påverkar ett litet antal personer statistiken ganska kraftigt.

Det förhindrar inte att arbetet för att minska bruket av alkohol är en av våra viktigaste åtgärder för att

förbättra folkhälsan.

För mycket bilåkning

at t s k a pa h ä l s o s a m m a u t o m h u s m i l J ö e r är en utmaning i samband med centrumutvecklingen.

Utsläppsanalyser mm visar att vi åker alldeles för mycket bil vid korta resor i kommunen i allmänheten

– och i centrum i synnerhet. Bristande allmänna kommunikationer är en förklaring, men det förklarar

ju inte att vi väljer att ta bilen mellan Konsum och posten, eller från ytterdörren till postlådan. En

planering för människor före bilar skulle påverka både miljön och vårt eget välbefinnande genom att vi

fick röra på oss mer.

de t ä r i n t e b a r a u t o m h u s m i l J ö n som måste vara trygg och säker. I samband med nyproduktion av

bostäder – framförallt för äldreboende – måste man också tänka på säkerheten. Det överlägset största

antalet olyckor sker i hemmet. Alla kan ju inte bo i nyproducerade lägenheter. För dem som bor kvar i

sina gamla boenden kan kommunens ”Fixar-Hans” hjälpa till att ta bort risker i hemmet. Han kan också

utföra vissa arbetsuppgifter som innebär klättring, lyft och liknande, insatser som bidrar till att göra

våra äldre tryggare.

pr e c i s s o m i l a n d e t i ö v r i g t märker Orsa kommun på ett ökat tryck från människor med olika

psykiska problem. Att hjälpa dem till en dräglig tillvaro är en stor utmaning.

pl Å n b o k e n ä r e n o r o s fa k t o r , i alla fall om den är tom. Den påverkas naturligtvis av tillgången till

arbete. Vi har varit inne i en högkonjunktur och det har gjort att vi har en bättre arbetsmarknad än

på länge. Samtidigt förändras arbetsmarknadsåtgärderna för dem som inte har något jobb. Hur det

påverkar deras upplevda situation vet vi inte idag.

Satsa på barnen

de n b ä s ta i n s a t s e n för att skapa en långvarig grundmurad trygghet är att satsa på våra barn. Vi måste

bli bättre på att rusta dem för livet, inte skrämma dem för det. Ofta bäddar vi – naturligtvis med deras

bästa för ögonen – in dem i bomull. De får inte chansen att tänja på sina egna gränser – och komma

på att de faktiskt KAN saker. En ökad självkänsla

skapar den bästa grunden för trygghet. Vi är inte alltid

konsekventa heller. Ibland kan vi föra liv över farliga

cykelvägar till skolan och så släpper vi ut våra ungar i

trafiken efter skolan…

Det grundläggande ansvaret för våra barns trygghet

kommer vi - och ska vi - aldrig ta ifrån föräldrarna.

Kommunen kan bara ställa upp med verktyg och metoder,

råd och stöd.

so m av s l u t n i n g kan vi konstatera att Orsa kommun är

en ganska typisk inlandskommun med samma fel, brister

och fördelar som andra, vad gäller folkhälsan. Det gör att

vi är många som brottas med samma problem och att vi

därmed kan lösa mycket tillsammans och lära oss av våra

goda exempel. Det är också viktigt att poäntera att trots

våra fel och brister är Orsa en trygg kommun att bo i.

Och vi vet var vi behöver vara vaksamma.

15


PERSONALEKONOMISK REDOVISNING

Förvaltningsberättelse 2007

Personalekonomisk redovisning

Antal anställda

Samtliga på avtal AB (Allmänna bestämmelser kollektivavtal), PAN ( avtal för personliga assistenter)

och BEA (Beredskapsavtal, dvs. arbetsmarknadspolitiska åtgärder) Sveriges Kommuner och

Landstings personalstatistik 2007.

Antal

2007

16

Antal

2006

Årsarb.

2007

Årsarb.

Förskola 83 82 68 70

Vård Omsorg 230 242 180 190

Skola 125 118 99 93

Fritid Kultur 33 25 25 20

Teknik 121 125 97 100

Administration 67 82 53 65

Månadsavlönade 659 674 523 537

Helt lediga 46 70 38 56

Timavlönade 124 134 46 57

BEA-personal 5 11 5 11

Plusjobb 19 21 16 18

Samtliga 853 910 629 679

År s a r b eta r e definieras som arbetade timmar dividerat med en årsarbetstid på 1 700 timmar.

an ta l e t m Å na d s av l ö na d e var vid mättillfället 659 st, en minskning med 15 personer sedan 2006.

Minskningen beror till största delen på att utbildningen ”Kompetensstegen” som socialförvaltningen

tillsammans med arbetsförmedlingen genomfört hösten 2006 – våren 2007 nu är slutförd. Eftersom

mättillfället är en ögonblicksbild kan resultatet bli missvisande.

an ta l e t m Å na d s av l ö na d e pe r 1000 i n vÅ n a r e är för 2007 94 personer att jämföras med 2006 då

antalet var 96 och 2005 då antalet var 93.

de n t i l l s v i da r e a n s tä l l da pe r s o na l e n består till 79 procent av kvinnor och 21 procent av män.

me d e l Å l d e r n bland tillsvidareanställda kvinnorna är 48,9 år jämfört med 2006 då genomsnittet var

49 år. Bland männen är genomsnittsåldern 49,9 år jämfört med 2006 då genomsnittet var 49,7 år.

an ta l e t m Å na d s av l ö na d e Å r s a r b eta r e under 2007 var 523 att jämföra med 2006 då antalet

årsarbetare var 537.

I genomsnitt sänds 1000 lönebesked ut varje månad till kommunens anställda. Här ingår också besked

till uppdragstagare och förtroendevalda.

Sysselsättningsgrad

av k v i n n o r n a är 50,1 procent heltidsanställda . Bland männen är motsvarande siffra 78,9 procent.

Arbetstid-övertid-mertid

I den personalekonomiska redovisningen

redovisas statistik och särskilda insatser

rörande kommunens personal, löner,

sjuktal och friskvårdssatsningar mm

de n u t f ö r d a a r b e t s t i d e n enligt avtal är 77,2 procent av all tillgänglig arbetstid enligt avtal.

Semester och ferier uppgår till 9,9 procent, sjukfrånvaro 6,4 procent och övrig frånvaro (bl.a.

tjänstledighet och föräldraledighet) uppgår till 6,5 procent. Föräldraledigheten kan delas

upp i tillfällig föräldraledighet (enstaka dagar, till exempel vid vård av sjukt barn) och övrig

föräldraledighet (längre ledighet till exempel i samband med barnets födsel).

Uppdelad per kön tas 17 procent av tillfällig föräldraledighet ut av män. Gällande övrig

föräldraledighet är så tar männen ut 23,6 procent av tiden.

an ta l e t ö v e r t i d s - o c h m e r t i d s t i m m a r 2007 var 20 428 en ökning med 3,7 procent sedan 2006.

2006


Lön och löneutveckling

Förvaltningsberättelse 2007

me d e l l ö n e n vid mättillfället var 20 058 kr för kvinnor och 22 579 kr för män.

2007 års löneöversyner genomfördes huvudsakligen under hösten då flera områden fick nya avtal under

året.

lö n e ö k n i n g a r n a varierade från 2,3% till 3,4% mellan de olika avtalsområdena.

För Kommunals avtalsområde betalades engångsbelopp ut i stället för ökad månadslön. Detta i enlighet

med avtal.

Sjukfrånvaro – frisknärvaro

hä l s o ta l e n redovisar hur stor andel av ordinarie arbetstid (är lika med tillgänglig arbetstid) som

personalen varit sjuk. Följande sju mått skall redovisas enligt redovisningslagen. Siffrorna inom

parentes avser 2006 och 2005.








Total sjukfrånvarotid av sammanlagd ordinarie arbetstid är 6,4 (8,5 10,9) procent.

Summa tid med långtidssjukfrånvaro (60 dagar eller mer) av total sjukfrånvarotid 65,4 (76,4 77,9)

procent.

Summa sjukfrånvarotid för kvinnor av sammanlagd ordinarie arbetstid för kvinnor 7,4 (10,3 12,3)

procent.

Summa sjukfrånvarotid för män av sammanlagd ordinarie arbetstid för män 4,6 (6,2 6,7) procent.

Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 29 år eller yngre av sammanlagd ordinarie arbetstid 1,8

(3,1 8,4) procent.

Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 30-49 år av sammanlagd ordinarie arbetstid 5,8 (8,4 10,1)

procent.

Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 50 år eller äldre av sammanlagd ordinarie arbetstid 8,0

(10,3 11,8) procent.

de n t o t a l a s J u k f r Å n va r o t i d e n har minskat med 2,1 procentenheter under året. Största minskningen

ligger i gruppen 30 - 49 år. Man kan även konstatera att sjukfrånvarotiden procentuellt sett minskat mer

bland kvinnor än bland män. Av den totala sjukfrånvarotiden (ca 81 700 tim) avser ca 53 500 tim de

som har en sjukperiod på 60 dagar eller mer.

Frisknärvaro

av k o m m u n e n s a n stä l l da hade 64,7 procent 5 sjukdagar eller färre.

Särskilda satsningar

se d a n 2005 har kommunen haft fokus på ett bra rehabiliteringsarbete. Sjuktalet fortsatte dock att stiga

och vid ingången av 2006 var det 10,9 % vilket var högst i Dalarna. Under 2006 skedde ett trendbrott

och sjuktalet har fortsatt att sjunka under 2007 för att vid årsskiftet landa på 6,4 %. Orsa är därmed en

av de kommuner i landet som minskat sjukfrånvaron mest.

fo r t s ät t n i n g s v i s h a n d l a r d e t o m ytterligare satsningar inom rehabiliteringsområdet för att kunna

arbeta på ett bra sätt med sjukskrivning och rehabilitering. Samtidigt förskjuts fokus mot förebyggande

och främjande åtgärder på individ-, grupp och organisationsnivå. Det handlar då om åtgärder på olika

nivåer för att motverka att sjukskrivningar uppstår.

et t l e d i d e n s a t s n i n g e n är samarbetet med AFA-försäkring vilket resulterade i att vi genomförde

en medarbetarenkät (AHA-enkäten) i hela kommunen under september månad. Syftet med enkäten

är en kartläggning av kommunen för att finna metoder som främjar hälsa och motverkar ohälsa och

sjukskrivning. Resultaten kom dels som en individuell återkoppling och dels som gruppåterkoppling.

be s l u t a t t i n f ö r a r ö k f r i a r b e t s t i d i Orsa kommun från den 1 juli 2008 fattades av kommunfullmäktige

i november. Förankring av detta sker under första halvåret liksom planering av åtgärder för

att stödja de medarbetare som vill sluta röka eller snusa.

17


Förvaltningsberättelse 2007

un d e r s l u t e t av Å r e t planerades en arbetsmiljöutbildning som ska genomföras för samtliga chefer

och skyddsombud i början av 2008. Utbildningen sker med stöd av företagshälsovården. Liknande

utbildningar sker i samtliga Siljanskommuner under 2008.

sa m a r b e t e t m e d d e n n y a f ö r etag s h ä l s ovÅ r d e n inleddes under hösten 2006. Samarbetsformer och

rutiner har byggts upp under 2007. I en styrgrupp tillsammans med företagshälsovården har det skett

en dialog för att stämma av och förbättra samarbete och rutiner.

de st i nat ion or s a har fortsatt. Inom ramen för Destination Orsa genomfördes gruppåterkopplingarna

i samband med AHA-enkäten. Hälsoveckan inföll i början av september. Personalen fick använda fyra

arbetstimmar för att delta i aktiviteter anordnade av Hälsoveckan.

up p d r a g or s a ko m m u n har fortsatt även under 2007. Det är ett samarbete mellan Orsaskolan och

kommunen som arbetsgivare. Elever i årskurs 8 får genom praktiskt och teoretiskt arbete under en dag

lära sig vad kommunen har för uppgift och hur den fungerar. Ett av syftena är att visa ungdomarna att

det finns både intressanta och utvecklande arbetsuppgifter i den offentliga sektorn.

Pensioner – pensionsavgångar

År 2008 k o m m e r 14 p e r s o n e r a t t u p p n Å 65 Å r s Å l d e r. 2007 var siffran 21 personer och 2006 var det

10 personer. De flesta tar ut sin pension från 65 år även om de anställda har möjlighet att förlägga sin

pensionsålder mellan 61 och 67 års ålder.

Utbetalda pensioner inklusive löneskatt uppgick till 5,9 mkr. Utbetalningarna avser ålderspension,

intjänad pensionsrätt 971231, sjukpension och efterlevandepension. Till detta skall läggas kostnad för

avgiftsbestämd ålderspension (individuell del) 8,7 mkr.

Personalkostnader

pe r s o n a l ko s t n a d e n (i vilka våra förtroendevaldas arvoden är inräknade) utgör den största delen av

kommunens kostnader. 2007 uppgick kostnaden till 60 % av verksamhetens kostnader eller 240 mkr

(2006, 231 mkr). Av dessa kostnader utgör 170 mkr (2006, 163 mkr) lön. Lönekostnaderna ökade

4,3 % mellan 2006 och 2007 medan lönerna ökat 2,3-3,4 % under 2007. Att löneökningarna ökat mer

procentuellt sett än lönerna beror till stor del på lönekostnader inom projekt, utbildningsvikarier för

omvårdnadsprogrammet samt EU-projekt inom Barn- och utbildningsnämnden.

Trots att sjukfrånvaron minskat uppgick sjuklönekostnaderna i år till 3 087 tkr vilket är i stort sett

samma kostnad som år 2006 (3 093 tkr). Det beror på att det främst är långtidssjukfrånvaron som

betalas av Försäkringskassan som minskat.

ko m m u n e n s p e n s i o n s ko s t n a d e r för anställda är bokförda till ca 14,8 mkr år 2007. Detta är en tillfällig

minskning jämfört med år 2006 (15,5 mkr) på grund av av att kommunen redan under 2006 tog hänsyn

till förändrade livslängdsantaganden. På sikt kommer kommunens pensionskostnader att öka kraftigt.

18


Kommunfullmäktige

Ordförande Anders Rosell (s)

1:e vice ordförande Marie Olsson (s)

2:e vice ordförande Ronnie Lovén (c)

Kom m unful l m ä K tige är kommunens

högsta beslutande organ.

Kommunfullmäktige har 31 ordinarie

ledamöter som utses i allmänna val.

Fullmäktiges mandatperiod är 4 år.

Verksamhetsberättelser 2007

Anders Rosell, ordforande Marie Olsson v ordf Ronnie Lovén 2 v ordf

Politisk representation

Åtta partier är representerade i kommunfullmäktige. Socialdemokraterna har 13 mandat,

Centerpartiet 8 mandat, Moderata Samlingspartiet 3 mandat, Kristdemokraterna 2 mandat,

Vänsterpartiet 2 mandat, Folkpartiet 1 mandat, Sverigedemokraterna 1 mandat samt Miljöpartiet 1

mandat. Av de folkvalda är 16 män och 15 kvinnor.

Viktiga händelser

Kommunfullmäktige sammanträdde under 2007 vid sex tillfällen.

Under året fattade fullmäktige beslut om kommunens varumärke. Under devisen Orsa-helt enkelt

är ambitionen att kommunen skall göra det enkelt för alla att få den service de har rätt att kräva.

Varumärket skall också hjälpa kommunen att bli en bättre arbetsgivare. Ska vi leva upp till devisen

måste kommunens medarbetare uppleva att det är enkelt att få inflytande över sitt arbete.

Under året yttrade sig fullmäktige vidare över den nya dragningen av E45. Vägverket fattade också

äntligen beslut om vägens sträckning.

Fullmäktige har under året antagit detaljplaner för att kunna utveckla Ångbåtsudden.

Fullmäktige har också beslutat anta en policy för mänskliga rättigheter, vilken på sikt kan minska

antalet policydokument som har med bemötandet av människor att göra.

Som ett led i verksamheten att bredda demokratin antogs nya rutiner för medborgarförslag.

Precis som tidigare år har fullmäktige haft anledning att diskutera den ekonomiska utvecklingen och

uppmanat till åtgärder som i hög grad bidragit till att undvika ett hotande underskott, även om de

ekonomiska målen inte uppnåtts helt.

Överförmyndaren

Inom överförmyndarens verksamhet finns idag 31 gode män med uppdrag och lika många

förmyndare. Antal förvaltare med uppdrag är två.

Målet att korta handläggningstiderna har kunnat nås. Målsättningen är att handläggning av ett ärende

eller skrivelse skall påbörjas inom tio arbetsdagar från diarieföringen och normalt avslutas inom tre

veckor. Hembesök före ställföreträdarskap och möte huvudman – ställföreträdare vid förordnandets

början har varit rutin under året. Expeditionen

är från 1 januari 2007 öppen två timmar varje

dag enligt de grundläggande villkor som finns

i förvaltningslagen.

Överförmyndarens verksamhet förändras

successivt. En tendens är att det blir fler

unga huvudmän med neuropsykologiska

funktionshinder. Antal övriga ärenden

i kommunen förväntas ligga på ungefär

samman nivå.

Utvecklingsbart?

19

KOMMUNFULLMÄKTIGE


Verksamhetsberättelser 2007

Ekonomi

Överskriden budget beror för överförmyndaren på förändrad organisation under året.

För god man och förvaltare har utbetalade kommunala arvoden blivit högre. Inkomstgränserna för

när huvudmännen själva ska betala arvodet har ändrats och resulterar i att kommunen får betala fler

arvoden.

Ekonomisk översikt

Driftredovisning (tkr)

2007 2006 2005

Verksamhet Utfall Budget Avvikelse Utfall Utfall

Kommunfullmäktige 498 506 8 419 512

Kommunalt partistöd 336 347 11 347 347

Valnämnd 6 10 4 156 8

Överförmyndare 245 169 -77 154 157

God man och förvaltare 202 124 -78 122 114

Summa 1 288 1 156 -132 1 198 1 138

Budgetavvikelse 62 59

20

Föryngring i fullmäktige?


Verksamhetsberättelser 2007

Revisionen

Revisorer: Mats Wahlström, ordförande

Elsmari Laggar-Bärjegård, v ordf

Annmarie Engström, Kåre Olsson, Mats Andersson

Revisionen är kommunfullmäktiges ”redskap” för att

granska kommunens samtliga nämnder, kommunstyrelsen

och de enskilda förtroendevalda. I förlängningen

innebär det att revisionen har till uppgift att

vara medborgarnas ögon i den kommunala organisationen.

Revisionen består av fem ledamöter. Varje

revisor utgör personligen en egen myndighet.

Viktiga händelser

21

Mats Wahlström, ordförande, Elsmari Laggar-Bärjegård,

v ordf

re v i s i o n e n s u p p d r a g fastställs i Kommunallagens 9 kapitel (Revisionskapitlet).

Revisorerna har, i den omfattning som följer av god revisionssed, följt och granskat den verksamhet

som bedrivs inom nämndernas och styrelsens verksamhetsområden.

Syftet med granskningarna är att se om verksamheterna bedrivs på ett ändamålsenligt och ur

ekonomiskt synpunkt tillfredställande sätt, samt att räkenskaperna är rättvisande och att den interna

kontrollen är tillräcklig inom nämnderna och styrelsen. Granskningarna utgör det samlade underlag för

revisorernas uttalande kring ansvarsfrågan i revisionsberättelsen.

de g r a n s k n i n g a r som har genomförts under året baseras på en fastställd revisionsplan.

ur k r e t s e n ko m m u n r e v i s o r e r har fullmäktige utsett lekmannarevisorer som har till uppgift att för

fullmäktiges räkning granska det av kommunen ägda bolaget, Orsabostäder. Lekmannarevisorerna

skall granska om bolaget lever upp till det kommunala ändamålet och att bolaget sköts på ett

ändamålsenligt sätt utifrån fullmäktiges direktiv.

i s a m b a n d m e d öv e r l ä m n a n d e av revisionsberättelsen kommer en samlad redovisning av årets

granskningsinsatser.

De närmaste åren

re v i s i o n e n s a m b i t i o n är att tillsammans med kommunens nämnder, styrelser och bolag medverka till

att positivt utveckla verksamheterna inom hela kommunkoncernen.

vi s k a l l t y d l i g t r e d o v i s a vår uppfattning i de granskningar vi genomför.

re v i s i o n e n s r o l l har stärkts genom de lagändringar i kommunallagen som har skett inom revisionens

område. Det innebär att revisionen har fått och kommer att få en ännu mer aktiv roll för kommunens

framtida utveckling.

Ekonomi

re v i s i o n e n h a d e u n d e r 2007 ett anslag på 696 tkr till sitt förfogande för att utföra sina uppgifter.

Verksamheten under 2007 redovisar ett överskott på 180 tkr. Orsaken till överskottet är lägre kostnader

än beräknat för revisorernas egna kostnader, arvoden, resor, utbildningar etc.

Ekonomisk översikt

Driftredovisning (tkr)

2007 2006 2005

Verksamhet Utfall Budget Avvikelse Utfall Utfall

Revision 516 696 180 423 364

Summa 516 696 180 423 364

Budgetavvikelse 52 111

REVISIONEN


KOMMUNSTYRELSEN

Kommunstyrelsen

Ordförande Ann Beskow (s)

1:e vice ordförande Marie Olsson (s)

2:e vice ordförande Mikael Thalin (c)

Kommunstyrelsen är kommunens

ledande politiska förvaltningsorgan.

Den har ansvar för hela kommunens

utveckling och ekonomiska

ställning. Kommunstyrelsen leder

och samordnar planeringen och

uppföljningen av kommunens ekonomi

och verksamheter.

Viktiga händelser

Verksamhetsberättelser 2007

Ann Beskow, ordförande Marie Olsson, v ordf Mikael Thalin 2:e v ordf

un d e r 2007 l a d e k o m m u n e n in e n n y vä x e l för att bli än mer effektiva och så tydliga som möjligt i

vårt arbete. Vi tog fram en varumärkesplan där devisen Orsa – helt enkelt förpliktigar oss att ta bort

så mycket av det som uppfattas som krångligt som vi kan. Med varumärket togs också en grafisk

profil för att vi ska bli tydligare som avsändare. Ett arbete med att föra ut tankarna bakom varumärket

i organisationen har inletts. Varumärket blir ett redskap även internt. Vi måste se till att förenkla de

anställdas arbetsvillkor så långt det går. En kommun med sin breda verksamhet kan aldrig bli helt

enkel att driva. Men vi ska i alla lägen sträva efter minsta möjliga krångel.

i d e n a n da n g e n o m f ö r d e s o c k s Å e n o m o r g a n i s a t i o n inom kommunledningen, där kommunchefen

blev arbetsledare för samtliga förvaltningschefer. Det ska förhoppningsvis leda till en tydligare

rollfördelning mellan kommunalrådet och kommunchefen. I samband med omorganisationen fördes

också arbetsmarknadsenheten över till Orsa Lärcentrum, både praktiskt och organisatoriskt.

”in g e n m ä n n i s k a ä r e n ö” sade poeten John Donne och detsamma kan sägas om kommuner (även

om Gotland kan ha invändningar). Vi måste fortsätta samverkansarbetet mellan kommunerna och så

har också skett, dels inom Region Dalarna och Region Siljan, men även mellan enskilda kommuner.

Det mest påtagliga samarbetsprojektet är den gemensamma IKT-organisationen i Mora, Orsa och

Älvdalen som drivs som projekt och ska utvärderas 2008. Ytterligare samverkansdiskussioner

inleddes under året och kommer sannolikt att dyka upp som förslag under kommande år.

de n p o s i t i va u t v e c k l i n g e n för Orsa kommun fortsätter. Vi backade visserligen några placeringar

i Svenskt Näringslivs företagsranking men kan glädja oss åt till en absolut topplacering i landet vad

det gäller skolans attityder till företagen. Företagarna har också en positiv attityd till samarbetet med

kommunens tjänstemän, även där bland den högsta siffran i landet.

nä r fo r u m f ö r s m Å f ö r e t ag a r f o r s k n i n g gjorde en motsvarande ranking utifrån samma

grundmaterial, men med hänsyn taget till kommunens storlek och andra förutsättningar hamnade vi

på en elfte plats.

me r k o n k r e t kan vi konstatera att andelen personer i nyföretagarrådgivning ökar, liksom antalet nya

företag.

en s t o r m o t o r i u t v e c k l i n g e n är naturligtvis Orsa Grönklitt (läs mer om den i

koncernredovisningen). Den leder till jobb för företag i regionen, men också till mer arbete för t ex

näringslivskontoret och stadsarkitektkontoret. Antalet planärenden hos det sistnämnda kontoret har

aldrig varit så stort. Dessutom får man arbeta för att ta fram nya tomtområden eftersom efterfrågan

just nu är mycket stor.

ce n t r u m u t v e c k l i n g s a r b e t e t har inletts och är en viktig pusselbit i att vi ska kunna fortsätta den

positiva trenden i kommunen.

22


Verksamhetsberättelser 2007

ku lt u r e n är en omistlig del för att göra Orsa till en attraktiv kommun.

Ett av de kulturella naven är biblioteket som ökade utlåningen under

året trots att besöken minskade. En av anledningarna till de minskade

besöken är att biblioteket under flera tillfällen var stängt när ett nytt

ventilationssystem installerades.

äv e n i n o m k u lt u r e n s o m r Å d e samverkades det framgångsrikt.

Tillsammans med Mora, Älvdalen och Musik i Dalarna genomfördes

åter Vinterfest, som uppmärksammas som en stor kammarmusikalisk

händelse i landet och internationellt.

ac c e s s p r o J e k t e t är ett samarbetsprojekt mellan Mora, Orsa och

Älvdalens kulturförvaltningar och hembygdsföreningar. Syftet är att

göra kulturarvet tillgängligare för barn och unga. Projektet fick mer

medel och slutfördes i december.

ti l l k u lt u r s t i pe n d i at e r utsågs musikanterna och musikhandlarna

Pelle Klockar och Per Ström och på kulturhuset kunde vi se 14

olika utställningar, bland annat ”Rörelse av vikt”, en utställning på

friskvårdstema och den egenproducerade järnvägsutställningen ”Som

på räls” i samband med Inlandsbanans jubileum. Ett annat jubileum

som knappast lär ha undgått någon och som också präglade kulturåret i

Orsa var Linnéjubileet.

Mål och måluppfyllelse

ko m m u n s t y r e l s e n s verksamheter lyckades uppfylla målet med budget i balans.

mÅ l e t a t t f ö r b ä t t r a p l a c e r i n g e n i Svenskt Näringslivs sammanfattande ranking nådde vi inte. Å

andra sidan noterade vi topplaceringar inom de områden där vi själva kan påverka utvecklingen utan

hänsyn till centrala beslut.

fl e r a s a m v e r k a n s p r o J e k t har som nämnts inletts, organisationsöversynen har följt planerna och

målen med en ökad mediaexponering och ökade informationsinsatser har nåtts med råge.

I samband med Grönklittsutvecklingen har flera internationella kontakter knutits.

De kommande åren

de k o m m a n d e Å r e n kommer att präglas av varumärket Orsa – helt enkelt.

Vi har mycket att leva upp till!

et t a r b e t e m e d e n g e m e n s a m s t y r m o d e l l för kommunens alla verksamheter, liksom en enhetlig

ärendehantering har påbörjats och kommer på plats under 2008. Det är dock viktigt att poängtera att

arbetet med varumärket och utveckling av våra rutiner inte kan ses som ett projekt, utan är ett arbete

som ständigt måste pågå och utvecklas.

fö r a t t ö k a or s a b o r n a s medvetenhet om att de har stora möjligheter till att påverka kommunen

kommer vi att delta i Sveriges Kommuner och Landstings projekt kring medborgardialoger.

et t a n n a t a r b e t e som aldrig får stanna av är kontrollen på hur vi använder skattepengarna. Budget i

balans är ett självklart mål även i fortsättningen. Nya processer kring budgetarbetet ska tas fram och

den nya styrmodellen kommer att bli ett bra stöd även där.

vi vÅ g a r h o p pa s på en fortsatt stark utveckling, inte minst kring Orsa Grönklitt.

Samverkanstanken blir allt viktigare i den utvecklingen.

vi h a r h a f t e n s va g utveckling i handeln. Det vill vi åtgärda genom att i samverkan med många

aktörer utforma en speciell småskalig handelsprofil med basen i upplevelser, hantverk, lokal mat och

musik.

vi m Å s t e o c k s Å i s a m v e r k a n med lokala fastighetsbolag skapa bra industri- och kontorslokaler vilket

idag är en bristvara.

pl a n e r f ö r e t t a t t r a k t i v t b o e n d e i Skeer-området kommer att tas fram, och även andra

tomtområden ska planeras. Vi måste ligga på för att få tillstånd infrastruktursatsningar och vi ska

starta utvecklingsprojekt inom besöksnäringen. Att förstärka utbildningen på SCoTT, Swedish college

of travel and tourism är också viktigt, både för bilden av Orsa och för att den bidrar till liv och rörelse i

centrum.

23

Linné satte sin prägel på kulturåret


Verksamhetsberättelser 2007

et t f o r t s a t t s t ö d t i l l e n t r e pr e nö r e r, en fortsatt satsning på centrumutvecklingen och framförallt

en bred satsning på vårt värdskap är andra framgångsfaktorer vi måste satsa på de närmaste åren. För

det viktigaste och billigaste medlet för att fortsätta den positiva trenden i Orsa är att bemöta alla på ett

sätt så att de känner sig välkomna och positiva till kommunen!

Räddningstjänsten

Viktiga händelser

de t va r e t t h e k t i s k t Å r för räddningstjänsten. En större skogsbrand norr Torsmo ökade kostnaderna

för räddningstjänsten och dessutom medförde den en stor påfrestning på personalen.

Räddningstjänsten har satsat på förebyggande arbete och vikten av detta fick vi också exempel på. Vid

en villabrand i Hornberga räddades 10 gästarbetare av en fungerande brandvarnare.

Mål och måluppfyllelse

vi h a d e s o m m Å l s ä t t n i n g att minska antalet bränder i byggnader, men tyvärr

noterar vi en ökning under året. Detta trots att det förebyggande

brandskyddsarbetet med tillsyn och utbildning gått enligt planerna.

sa m v e r k a n m e d g r a n n k o m m u n e r n a samt inom länet har varit

omfattande. Där tillhör Räddningstjänsten föregångarna.

Vid större insatser är det självklart att kommunernas

räddningstjänster samverkar och samordnas.

de t e k o n o m i s k a m Å l e t har inte uppnåtts på

grund av ökningen av larmtimmar.

24

De kommande åren.

vi h a r s o m b e s k r i v i t s ett

omfattande samarbete mellan

kommunernas räddningstjänster.

Ytterligare samverkansmöjligheter med

grannkommunerna kommer att ses över

under 2008.

et t n y t t r i k s o m fat ta n d e r a d i o s y s t e m

(Rakel) införs i vårt län under fjärde

kvartalet 2009.

Tillsammans med ett nytt

utalarmeringssystem medför det en

investeringskostnad på ca 200 – 250 tkr

plus en driftskostnad på ca 50 tkr per år.


Ekonomi

Verksamhetsberättelser 2007

arb e t s m a r k n a d s e n h e t e n h a r i n t e k l a r a t av att ställa om verksamheten när

arbetsmarknadspolitiken och därmed statsbidragen ändrades. Det ledde i sin tur att man inte klarade av

att hålla budget.

or e ä lv e n s kr a f t har helt enkelt haft lägre produktion än planerat samtidigt som elpriserna varit låga.

rä d d n i n g s tJ ä n s t e n s u n d e r s k o t t beror på fler larmtimmar än budgeterat.

öv e r s k o t t e t pÅ f ö r s ä l J n i n g av skog och mark kommer till stor del från försäljning av fastigheter och

tomter, bland annat Bästgärd.

sta d sa r k i t e k t e n h a r d e lv i s va r i t tJ ä n s t l e d i g under året vilket förklarar en del av överskottet på

stadsarkitektkontoret.

ef t e r ko m m u n s t y r e l s e n s a n m o da n om att lämna ett överskott för att uppväga underskott i andra

verksamheter har vi varit återhållsamma. Det förklarar det positiva resultatet för administration,

centrala stödfunktioner och andra verksamheter inom kommunstyrelsens verksamhetsområde.

Ekonomisk översikt

Driftredovisning (tkr)

2007 2006 2005

Verksamhet Utfall Budget Avvikelse Utfall Utfall

Kommunstyrelsen 4 289 4 721 432 3 577 3 904

Arbetsmarknadspolitik 4 859 4 045 -814 3 656 3 928

Kollektivtrafik 2 409 2 641 232 1 856 1 373

Livsmedelsdistribution 537 555 18 533 539

Skog och mark -878 92 970 -265 -277

Stadsarkitektkontor 1 585 2 193 608 1 983 1 660

Oreälvens kraft -675 -1 800 -1 125 -2 113 -1 540

Näringslivsåtgärder 1 763 2 068 305 2 114 2 113

Turism 1 967 1 998 31 2 027 1 842

Räddningstjänst 4 626 4 548 -78 4 142 4 247

Kulturverksamhet 4 937 5 156 219 4 753 4 482

Adm.och centrala stödfunktioner 14 002 14 521 519 13 313 13 282

Föreningsbidrag 737 745 8 730 689

Summa 40 159 41 482 1 323 36 304 36 242

Budgetavvikelse 2 990 3 039

25


TEKNISKA NÄMNDEN

Tekniska nämnden

Ordförande: Karin Bohlin (s)

vice ordförande Sören Pålsson (c)

Verksamhetsberättelser 2007

Tekniska nämnden ansvarar för samordningen av

kommunens lokalförsörjning, byggnadsverksamhet

och förvaltning av skog och mark. Nämnden ansvarar

också för vatten, avlopp, gator, vägar, parker och

renhållning. Den ska även bevaka trafiksäkerhet och

energiförsörjning.

Viktiga händelser

26

Karin Bohlin, ordförande

Sören Pålsson, v ordf

un d e r 2007 i n l e d d e s a r b e t e t med Orsa centrumutveckling med ombyggnad av stråket från

Slipstenstorget till Orsa Camping. Kontoret har också arbetat med förberedelserna för ombyggnaden

av Järnvägsgatan under 2008.

i s a m v e r k a n m e d or s a gr ö n k l i t t ab har en naturskön gångstig utmed Orsasjön anlagts från

småbåtshamnen till Ångbåtsudden.

bi b l i o t e k e t h a r b y g g t s o m bland annat för att lösa ventilationsproblem.

te k n i s k a k o n t o r e t h a r a n s va r a t för att omfattade energibesparande åtgärder utförts på

kommunens fastigheter. För detta har kommunen fått två miljoner i bidrag, motsvarande 286 kr per

invånare.

kö k e t pÅ li l l Å h e m har byggts om för att uppfylla nya krav på hantering av livsmedel.

an d r a eta ppe n av den handikappanpassade fiskebryggan i Lillån är färdig.

et t n y t t t o m t o m r Å d e, Bästgärd, sydost Digerbergets skola har färdigställts.

om b y g g n a d e n av gr ö n k l i t t av l o p p s r e n i n g s v e r k är slutförd, det har dock varit stora svårigheter

med igångkörningen av reningsprocessen, den biologiska reningen fungerar inte tillfredställande.

kä l l s o rt e r i n g e n av k o m p o s t e r b a r a och brännbara hushållssopor har arbetats in under året, med

bra resultat gällande kvalitet.

ko n t o r e t h a r a r b e t a t med att förbereda ett antal ytterligare byggnadsprojekt inför 2008, förutom

nämnda Järnvägsgatan, bland annat utbyggnad av förskola, lokaler för miljökontoret samt nya

tomtområden.

Mål och måluppfyllelse

ko m m u n e n h a r s ä n k t d e n t o t a l a energiförbrukningen för sina fastigheter och trots ökade

energipriser har även energikostnaden sänkts. Anledningen är bland annat att användningen av

fossila bränslen har sjunkit mycket. Från 2002 till 2007 har oljeförbrukningen sjunkit från 346 kubik

till 26!

vi ä r o c k s Å b r a pÅ a t t k o m p o s t e r a . Nämnden deltar i samverkansprojekt med Mora och Malung

rörande källsortering. Under året har även källsortering införts för fritidshus, verksamheter, affärer,

företag m m. Målet är att 50% av alla hushåll skall hemkompostera. I slutet av 2007 komposterade

61% av alla villahushåll och 42% av alla fritidshus.

fö r a t t b i d r a till det kommunövergripande målet med ekonomi i balans har kontoret inte genomfört

planerat underhåll på bl a taken på Digerbergets och Bergets skolor. Beläggningen av gator har också

fått stå tillbaka.

va- p l a n e n o c h av fa l l 2050 följs hela tiden upp för att vi ska veta vad som återstår att göra och hur

vi står oss i jämförelse med övriga kommuner i Dalarna.


De närmaste åren

Verksamhetsberättelser 2007

up p r u s t n i n g e n av or s a c e n t ru m kommer att vara en stor och viktig uppgift för tekniska kontoret.

de t ä r o c k s Å v i k t i g t att de uppskjutna underhållsarbetena blir utförda inom kort.

ti l l g ä n g l i g h et e n i en del av kommunens lokaler är inte bra. Lokalerna ska gås igenom och en del

mindre omfattande åtgärder ska genomföras på en gång.

ut b y g g n a d e n i gr ö n k l i t t kommer att fortsätta påverka arbetsbelastningen genom anslutningar av nya

fastigheter. Vattentillgången måste säkerställas och reningsverket stabiliseras.

de t ä r n ö d vä n d i g t att ta fram en plan för renovering av vatten- och avloppsledningsnätet för att

minska inläckage i avloppsnätet och läckor på vattenledningar.

up p h a n d l i n g av n y r e n h Å l l n i n g s e n t r e pr e n a d ska vara klar till mitten av 2009.

Ekonomi

te k n i s k a n ä m n d e n v i s a r ett plusresultat för 2007 på 1 370 tkr. I september uppmanade

kommunstyrelsen nämnden att vidta åtgärder för att kunna bidra till att kommunen som helhet uppnår

ett nollresultat 2007. Nämnden beslutade då att inte utföra ett antal planerade underhållsarbeten, bland

annat beläggning av gator och utbyte av tak. Det är mycket viktigt att dessa åtgärder kommer att

utföras inom en snar framtid. De flesta verksamheter inom nämndens område visar ett plusresultat,

förutom idrotts- och fritidsanläggningar. Anledningen till underskottet är stora reparationskostnader i

ishallen och tillkommande kapitalkostnader på fiskebryggan i Lillån. Tekniska kontoret visar också ett

underskott vilket beror på att ett antal personer har nyrekryterats under 2007.

Ekonomisk översikt

Driftredovisning (tkr)

2007 2006 2005

Verksamhet Utfall Budget Avvikelse Utfall Utfall

Tekniska nämnden 234 185 -49 180 172

Tekniska kontoret 2 352 2 221 -131 2 006 1 319

Plantfrys 210 160 -50 173 169

Turistverksamhet 201 141 -60 149 130

Väghållning 5 323 5 801 478 5 513 4 829

Parker 1 386 1 604 219 1 404 1 332

Fritidskontoret 1 312 1 345 33 1 041 1 239

Idrotts- & fritidsanläggningar 5 934 5 432 -502 5 725 5 262

Flygplats Tallhed 211 227 16 217 223

Vatten och avlopp 456 537 81 788 -283

Avfallshantering -212 -2 209 -301 379

Fastighetsförvaltning -1 125 0 1 125 381 -8

Summa 16 282 17 652 1 370 17 276 14 763

Budgetavvikelse -455 315

Nyckeltal

Avfallshantering

År Tot kost/inv. Säcksopor kg/inv.

2003 556 200

2004 569 206

2005 684 207

2006 798 198

2007 765 172

Kostnad och mängd avser de sopor som lämnas

vid bostaden. Kostnadsökning per invånare beror

på ökade behandlingskostnader och källsortering.

Oljeförbrukning

27

År Kubikmeter

2003 240

2004

2005 91

2006 75

2007 26

Den kraftiga minskningen i oljeberoendet beror

på en medveten energibesparingssatsning och en

övergång till fjärrvärme.


BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN

Verksamhetsberättelser 2007

Barn- och utbildningsnämnden

Ordförande Marie Olsson (s)

Vice ordförande Håkan Yngström (c)

BUN ansvarar för förskolor, familjedaghem,

skolbarnomsorg, grundskola, gymnasium,

vuxengymnasium, särvux, eftergymnasiala

utbildningar, musikskola och

integrationsenhet.

Viktiga händelser

28

Marie Olsson (s) ordf

Håkan Yngström (c)

v ordf

pÅ be r g e t s k o l a n h a r d e e k o n o m i s k a f ö r u t s ä t t n i n g a r n a i kombination med minskat

elevunderlag lett till en organisation med åldersblandade grupper. För att på bästa sätt kunna möta

elever med Aspergers syndrom har vi under hösten 2007 startat en liten undervisningsgrupp på

skolan.

pÅ di g e r b e r g e t s k o l a g e n o m f ö r d e s en omorganisation inför höstterminen 2007, vilket innebar

en övergång till traditionella klasser med elever i samma ålder, samt nya arbetslag.

Det tre-åriga projektet ”lärande för hållbar utveckling” startades. Den första temaperioden

genomfördes under höstterminen. Den handlade om värdegrunden, ett aktivt arbete med

likabehandlingsplanen, att utarbeta umgängesregler och att föra in livskunskap på schemat. En

utbildning för all personal genomfördes.

or s a s k o l a n s Å g e t t b y t e på rektorsstolen. Under en period fasades den nya rektorn in i

verksamheten. Särskolan Stugan ligger nu under Orsaskolans ledning.

pÅ or s a lä rc e n t ru m tillträdde en ny rektor i augusti. En gymnasiesärskola för en grupp elever

placerades på Lärcentrum. Arbetsmarknadsenheten överfördes till Lärcentrum i oktober. Skolans

nya hemsida tändes i december.

in o m i n t e g r at ion s e n h et e n s arbetsområde tog kommunen under året emot 37 personer, varav

merparten rubriceras som familjeanknytningar. Av dessa var 15 vuxna och därmed i arbetsför ålder,

21 barn i dagis- och skolålder samt en pensionär. Det introduktionsprogram som erbjuds baseras på

svenska för invandrare, praktik och samhällsinformation. Under året har arbetet med praktikplatser

intensifierats, bland annat genom ett utökat samarbete med arbetsmarknadsenheten.

in o m ko m m u n a l a m u s i k s k o l a n har Musikproduktion- och ljudteknikutbildningen flyttat in i nya

lokaler. Musikskolan har som vanligt deltagit aktivt i musiklivet i Orsa, bl a med den egna pizzakonserten

för nybörjare. Ett orkesterläger och en konsert med högstadieorkestern tillsammans med

orkestrar från Kulturskolan Miranda och Älvdalens Musikskola har genomförts.

st a c k m o r a s k o l a satsa de under hösten bland annat på nya elektroniska pedagogiska hjälpmedel.

Under höstterminen har det infunnit sig en viss oro i samband med skollokalöversynen.

Kontinuerliga diskussioner har förts om framtiden.

in o m sk a t t u n g e r e k t o r s o m r Å d e har förskolan Harabacken under året fått utmärkelsen Grön

Flagg för temat ”Livsstil och hälsa”. Rektorsområdet ansöker om att få utmärkelsen Skola för

hållbar utveckling.

ky r k b y n s s ko l a k o m m e d i p r o J e k t e t ”Lärande för hållbar utveckling” hösten 2007. Under

våren var situationen på skolan jobbigare än vanligt, varför man arbetade intensivt med utbildning

och utarbetade nya strategier kallad ”Kyrkbyandan”. Detta har fått effekten att antalet oönskade

händelser har minskat radikalt under hösten 2007.


Verksamhetsberättelser 2007

Mål – måluppfyllelse

78 % av e l e v e r n a v i d or s a s k o l a n var behöriga att söka ett nationellt gymnasie-program hösten 2007.

Jämfört med målet 95% är det en låg siffra. En utredning startades tillsammans med elevvårdsteamet

”Navet” och Barn- och utbildningsnämnden under hösten för att se elevernas utveckling genom alla

skolåren F-9 och få svar på frågan: Gör vi rätt saker?

at t f ö r va l t n i n g e n f ö r t r e d J e Å r e t i rad inte klarar av att lämna ifrån sig en budget i balans är inte

bra. Här behöver vi se över hur skolans resurser används. Behoven av verksamheter, både i skolan och

fritidshemmen, för elever med funktionshinder ökar och dessa speciallösningar är kostsamma.

De närmaste åren

sko l l o k a l s u t r e d n i n g e n som påbörjades under hösten 2007 kan komma att innebära förändringar

inom grundskolan i Orsa. Utredningen har i uppdrag att se över lokalanvändandet och samtidigt

fundera kring vilken skola Orsa vill ha i framtiden.

de n ä r m a s t e l ä s Å r e n kommer antalet elever i behov av särskilt stöd att öka på Orsaskolan, vilket gör

att skolan arbetar med att skapa en ny organistion för att möta dessa elever.

fö r a t t fÅ e n e k o n o m i i b a l a n s på Orsaskolan har man varit tvungna att se över organisationen.

ky r k b y n o c h di g e r b e r g e t s s k o l o r fortsätter arbete med projektet ”Lärande för hållbar utveckling”.

di g e r b e r g e t s s k o l a kommer under vårterminen 2008 att arbeta med alternativa lärmiljöer. Bland

annat kommer man att inviga sina nya skaparsalar.

et t v i k t i g t m Å l f ö r mu s i k s k o l a n är att nå ut till alla invandrar- och flyktingelever i kommunen.

Dessutom är ambitionen att gå in och stödja klasslärare i klassundervisningen för att höja kvalitén på

de obligatoriska skollektionerna.

vi h a r fÅ t t m Å n g a f l e r b a r n i förskolan med invandrarbakgrund. Här behöver vi utveckla ett sätt att

arbeta med deras hemspråk under förskoletiden.

en f ö r b e r e d e l s e k l a s s för våra flyktingelever ska utvecklas och startas under 2008.

pÅ or s a lä rc e n t ru m ska det specialutformade gymnasieprogrammet öka från nuvarande 70 elever till

140 elever inom en 3-årsperiod.

gy m n a s i e t s v u x e n u t b i l d n i n g kommer att erbjuda ett större kursutbud för att öka antalet elever och

samtidigt kunna erbjuda näringslivet kompetensutveckling.

in t e g r at ion s e n h et e n o c h a r b e t s m a r k n a d s e n h e t e n skall tillsammans med Näringslivskontoret

upprätta en praktikbank för att bättre hitta ett samarbete mellan näringslivet och Orsa Lärcentrum.

Ekonomi

tr o t s k ö p - o c h v i k a r i e s t o pp från höstterminen har barn- och utbildningsnämnden ett underskott på

drygt 3 miljoner kronor.

gr u n d s k o l a n s u n d e r s k o t t beror på kostnadsökningar för skolskjutsar och på ökade

personalkostnader för arbetet med elever i behov av individuella lösningar.

el e v e r s o m f ly t t a t t i l l or s a men som går på gymnasiesärskolan i annan kommun har gjort att den

interkommunala ersättningen för den verksamheten ökat.

gy m na s i e s ko l a n har ökade kostnader beroende på att fler elever studerar utanför kommunens

gymnasieområde och att dessa har valt dyrare program. Vuxenutbildningens underskott beror i

huvudsak på kostnader för den satsning som genomförts med en omvårdnadsutbildning för personal

inom socialförvaltningen. Kostnaderna uppstod då statsbidragsreglerna ändrades.

ko s t n a d e n f ö r sv e n s k a f ö r i n va n d r a r e (sfi) beror på att kommunen glädjande nog fått fler elever

på grund av att många flyttat hit från andra länder för att starta företag eller arbeta. Kommunen tog

också emot något fler flyktingar än planerat.

eu-p r o J e k t e n visar ett underskott vilket beror på att vissa verksamheter inte har haft möjlighet att

lägga ned förväntat antal arbetstimmar i projekten.

29


Ekonomisk översikt

Driftredovisning (tkr)

Nyckeltal

Barn- och utbildning

Förskola/DBV 2007 2006 2005

Plac barn 263 260 256

Grundskola 1-9 (Okt) 2007 2006 2005

Antal elever 713 779 815

Särskola Orsa Mora 16 14 9

Musikskolan 2007 2006 2005

Antal elever i undervisning 251 251 267

Förskola/Dagbarnvårdare 2007 2006 2005

Antal Barn/Heltid 4,8 4,8 4,8

Rikets medelvärde 5,1 5,2 5,3

Glesbygdskommuner 4,8

medelvärde

Fritidshem 2007 2006 2005

Antal barn/heltid 25,5* 15,4 16,9

Rikets medelvärde --- 18,8 18,6

Glesbygdskommuner --- 16,4 15,9

*enligt tjänstefördelning för

fritidspersonal, skola och fritidshem. För 2006

avser motsvarande siffra anställning på fritidshem

Verksamhetsberättelser 2007

2007 2006 2005

Verksamhet Utfall Budget Avvikelse Utfall Utfall

Barn- o utbildningsnämnd 260 195 -65 176 194

Administration 3 222 3 382 160 3 140 2 363

Musikskola 2 876 3 035 160 2 768 2 737

Förskola 22 635 23 015 380 19 707 19 275

Grundskola 66 288 65 787 -501 66 843 67 059

Grundsär 4 566 4 004 -562 3 667 2 993

Gymnasieskola 32 629 31 341 -1 288 30 644 28 712

Gymnasiesär 2 835 2 730 -105 2 033 1 908

Vuxenutbildning 6 447 5 979 -468 4 279 4 737

SFI 391 -82 -473 155 181

SCoTT -372 -372 1 1 007 32

S:a utbildningsverksamhet 141 775 139 014 -2 761 134 418 130 191

Integrationsenheten 15 9 -6 28

Projekt 384 0 -384 0

Summa totalt 142 174 139 023 -3 150 134 446 130 191

Budgetavvikelse -3 112 -3 043

30

Grundskola 2007 2006 2005

(Lärare)Pedagoger/100 elever (8,7)9,8 (8,8)9,8 (8,4)8,9

Rikets medelvärde --- (8,1)8,6 (8,0)8,5

Glesbygdskommuner --- (9,1)9,4 (9,0)9,4

medelvärde

Nationella prov år 5 Sv Ma Eng

Når/På god väg 05 94% 92% 91%

Når/På god väg 06 98% 88% 82%

Når/På god väg 07 89% 88% 92%

Slutbetyg åk 9 2007 2006 2005

Meritvärde - Orsa 195,2 212,0 203,0

Rikets medelvärde 207,3 206,8 206,0

Behöriga Gymnasiet 78,3% 92,0% 77,6%

Rikets medelvärde 89,1% 89,5% 89,2%

Gymnasieskola 2007 2006 2005

Fullföljt gymnasiet inom 4 år --- 65% 67%

Rikets meritvärde --- 78% 75%

Behörighet Högskola 2007 2006 2005

Andel inv. m behörighet --- 58% 59%

Rikets medelvärde --- 64% 64%


Socialnämnden

Ordförande Hans Sternbro (s)

Vice ordförande Anne-Marie Fröjdh (c)

Socialnämnden ansvarar för att ge stöd och

hjälp till enskilda individer som på grund av

fysiska, psykiska och/eller sociala orsaker

har behov av detta.

Viktiga händelser

Verksamhetsberättelser 2007

31

Hans Sternbro (s), ordf

Anne-Marie Fröjdh, v ordf

so c i a l nä m n d e n h a r g J o r t e n o r d e n t l i g g e n o m g Å n g av sin verksamhet under 2007. Ett

åtgärdsprogram för att få budgeten i balans innebar bland annat en översyn av verksamhetens

avgifter. I enlighet med programmet genomförs även ett 18 månaders projekt där Samhall ansvarar för

matdistribution och inhandling av dagligvaror inom ett område i hemtjänsten.

in o m individ- o c h fa m i l J e o m s o r g e n samt inom ramen för Lagen om stöd och service till vissa

funktionshindrade (LSS) har verksamheten satsat på mer öppenvård och på att hitta lösningar för att

erbjuda hjälpen inom kommunen, istället för i andra kommuner.

ko r t t i d s b o e n d e t har flyttat från Orsagården till Lillåhem. I och med detta har antalet

demensvårdsplatser på Orsagården ökat med sju.

Åt g ä r d s p r o g r a m m e t innebar också en justering av personalbudgeten och en översyn av

dagverksamheterna. Bemanningen inom hemtjänsten och HSR-enheten, dvs hälsa-, sjukvård- och

rehabiliteringsenheten minskades.

fö r a t t g ö r a a l lt för att hålla budget beslutades om anställnings- och köpstopp.

an d r a v i k t i g a h ä n d e l s e r under året var införandet av ett s k trygghetsboende på Lillåhem. Det

innebär att man bor på Lillåhem och att hemtjänsten kan erbjuda service efter behov.

un d e r Å r e t h a r v e r k s a m h et e n arbetat efter en ny socialtjänstplan. Ett så kallat serviceavtal har

införts i hemtjänsten, liksom nya riktlinjer för anhöriganställningar.

23 m e da r b eta r e b l e v k l a r a med sin utbildning till undersköterskor. Utbildning inom rehabiliterande

synsätt och värdegrund har också genomförts.

ut v e c k l i n g s a r b e t e t inom nutrition (näringslära), demensvård och palliativ vård fortsätter. Pallativ

vård är vård som har till främsta uppgift att lindra symptom eller ett sjukdomsförlopp.

ge m e n s a m m a r i k t l i n J e r för missbruksvården för Dalarnas läns landsting och Kommuner är

framtagna.

ve r k s a m h e t e n n o t e r a r ökade behov av insatser inom hemtjänsten, LSS och psykiatrin.

Mål – måluppfyllelse

et t t r y g g h e t s b o e n d e har inrättats på Lillåhem som ett alternativ till särskilt boende.

ve r k s a m h e t e n h a r s k a pa t f l e r demensvårdsplatser och ökad personaltäthet inom äldreomsorgen.

fä r r e b a r n o c h u n g d o m a r är placerade i vård utanför hemmet.

an ta l e t i n d i v i d e r i ö p p e n vÅ r d och i hemmaplanslösningar inom individ- och familjeomsorgen och

inom ramen för Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade har ökat.

arb e t e , hä l s a o c h arb e t s m i l J ö u n d e r s ö k n i n g e n med enkäter och handlingsplaner har genomförts i

hela förvaltningen. Under året har sjukfrånvaron minskat.

ko m pet e n s u t v e c k l i ng av pe r s o na l e n har skett bland annat via kompetensstegen.

de l a k t ig h et e n o c h i n f ly t a n d e ute i vissa verksamheter har ökat genom att man jobbat med mer

strukturerade och informativa möten.

arb e t e t m e d r i k ta d e i n s a t s e r för att överbygga arbetshinder har intensifierats för de med långvarigt

försörjningsstöd. Detta genomförs i samverkan med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.

SOCIALNÄMNDEN


De närmaste åren

Verksamhetsberättelser 2007

de t u p p s ö k a n d e a r b e t e t behöver förbättras inom hela socialtjänsten.

me t o d e r , v e r k t y g o c h k va l i t e t s s ä k r i n g behöver utvecklas ytterligare.

be h o v e t av p l a t s e r i n o m s ä r s k i lt b o e n d e kommer inte att öka nämnvärt i kommunen de närmaste

åtta åren. Däremot kan man se ett ökat behov av alternativa boendeformer och av hemtjänst.

he m s J u k vÅ r d e n kan komma att tas över från landstinget, vilket kommer att förbättra säkerheten och

kontinuiteten för våra brukare.

vi b e h ö v e r ta f r a m e t t r e s u r s f ö r d e l n i n g s s y s t e m inom äldre och handikappomsorgen som fördelar

resurserna utifrån behoven. Våra vårdtyngdsmätningar kommer att vara ett viktigt verktyg i det arbetet.

vi b e h ö v e r f ö r b ä t t r a f l e x i b i l i t et e n och samverkan både inom våra egna verksamheter men också

med andra för att snabbare ställa om verksamheterna när behov och förutsättningar ändras.

be h o v e n f ö r m ä n n i s k o r med neuropsykiatriska och psykiska funktionshinder förväntas

fortsätta öka.

vi b e h ö v e r u t v e c k l a både olika boendeformer och insatserna för

personer med funktionshinder.

fö r ä n d r i n g a r inom det arbetsmarknadspolitiska området och

socialförsäkringsområdet kan komma att öka kostnaderna

och behovet av insatserna för försörjningsstödet.

Största problemet kommer även fortsättningsvis att

vara de som står långt ifrån arbetsmarknaden på

grund av sociala, fysiska eller psykiska problem.

Ekonomi

in f ö r 2007 f i c k s o c i a l n ä m n d e n 4 mkr extra i

ramtilldelning. Detta innebar att man fick full

täckning för planerad verksamhet. Trots detta har

socialnämnden inte klarat av att nå målet med en

budget i balans detta år. En del beslut om åtgärder

för att uppnå balans har ändrats vilket inneburit att

åtgärder inte genomförts och att vissa åtgärder har

tagit längre tid att genomföra än beräknat.

en d e l v e r k s a m h et e r har lagts på för låg budget

i förhållande till utfall tidigare år. Detta gäller till

exempel nämndens kostnader och kostnaderna för

personlig assistans.

to t a lt v i s a d e n ä m n d e n ett underskott på ca 3,7

mkr. En av de största negativa avvikelserna gäller

psykiatrin, där fler timmar är utförda än vad som var

beviljat och budgeterat. Under året tillkom en

LSS-placering och när det gäller LASS-ärenden

(ärenden enligt lagen om assistensersättning)

finns en avvikelse mellan utförda och beviljade

timmar. Budgeten för LASS var för övrigt lagd

på en orealistisk nivå. Satsningen på att utbilda

vårdbiträden till undersköterskor finansierades

inte i sin helhet av det statsbidrag som erhölls.

32


Ekonomisk översikt

Driftredovisning (tkr)

Verksamhetsberättelser 2007

2007 2006 2005

Verksamhet Utfall Budget Avvikelse Utfall Utfall

Socialnämnd 455 269 -187 378 277

Administration 12 096 12 282 187 12 043 9 772

Färdtjänst 1 074 1 050 -24 1 093 1 035

Äldre- och handikappomsorg 66 154 65 747 -408 64 288 64 076

Psykiatri 3 292 2 360 -932 2 018 1 141

Särskilda omsorgen / LSS 14 640 12 750 -1 891 12 517 11 048

Individ och familjeomsorg 3 080 2 951 -129 3 422 3 284

Insatser vuxna 1 077 1 186 109 1 249 1 585

Insatser barn och ungdom 5 138 6 134 995 6 483 5 829

Ekonomiskt bistånd 3 588 3 501 -87 3 505 3 818

Familjerådgivning 198 300 102 146 243

Summa verksamhet 110 792 108 528 -2 263 107 139 102 107

Projekt 1 446 13 -1 434 -733 233

Integrationsenheten -8

Summa totalt 112 238 108 541 -3 697 106 406 102 332

Budgetavvikelse -5 232 -6 028

Nyckeltal

Äldre och handikappomsorg

Särskilt boende

Antal platser 2007 2006 2005

Lillåhem 44 63 63

Trygghetsboende 9 0 0

Korttidsboende 10 0 0

Orsagården 54 54 54

Omsorgerna 11 11 11

Totalt

Hemtjänst

128 128 128

Antal personer och

tid

2007 2006 2005

Antal personer 308 347 147

Ant biståndsb tim 70 455* 48 468 38 229

Vårdtyngd

Tjänster per

boende

2007 2006 2005

Rikssnitt

2007

Lillåhem 0,48 0,46 0,46 0.55

Orsagården 0,65 0,63 0,63 0,55

Demensvården 0,76 0,76 0.73 0,8

Omsorgerna 1,255 0 0 0

Individ och familjeomsorg

Insatser missbrukare 2007 2006 2005

Öppenvård 21 20 17

Institution 8 11 7

Totalt 29 31 24

Antal barn och ungdomar med insatser

2007 2006 2005

Öppna insatser 44 67 32

Familjehem 3 11 7

Institution 3 9 9

Totalt 50 87 48

LSS/LASS

Antal personer och

beslut

Antal personer LSS

insatser

2007

41

2006

34

2005

30

Antal beslut 70 49 47

Färdtjänst/

riksfärdtjänst

* Delvis förklaras den stora skillnaden i nyckeltalet

med att ett nytt system för beräkningen infördes 2007.

Siffrorna för 05-06 är osäkra.

33

2007 2006 2005

Ant pers m beslut 308 331 340

Ant resor färdtjänst 7 013 6 969 6 295

Ant pers m beslut

riksfärdtj

17 25 21

Ant resor riksfärdtj 53 62 63

Boendestöd

Antal personer och

tid

2007 2006 2005

Antal personer 32 22 17

Ant biståndsbe.tim 10 807 6 886 3 986

Vårdtyngdsmätning.

(låg poäng är lika med lägre vårdtyngd)

Poäng boende/heltid 2007 2006 2005

Lillåhem 97 95 99

Orsagården 96 141 94

Demensvården 91 109 97

Omsorgerna 47 0 0

Antal placeringsdygn för barn och ungdom

2007 2006 2005

Familjehem 927 1 169 1 967

Institution 729 2 689 1 483

Totalt 1 656 3 858 3 450


MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN

Verksamhetsberättelser 2007

Miljö- och hälsoskyddsnämnden

Ordförande Sara Källgarn (s)

Vice ordförande Barbara Sundberg (kd)

Miljö- och hälsoskyddsnämnden är tillsyns- och

kontrollmyndighet för miljöbalken, livsmedelslagen,

djurskyddslagen, tobakslagen och till viss del

smittskyddslagen. Miljökontoret bedriver tillsyn över

de verksamheter som berörs av dessa lagstiftningar

och har ansvaret för att lagarna efterlevs. Kontoret

har även ansvaret för naturvården i kommunen.

Viktiga händelser

34

Sara Källgarn. ordförande Barbara Sundberg v ordf

al l milJötillsyn s k a l l g r u n d a s på de nationella, regionala och lokala miljömålen och en ny

förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd har antagits av regeringen under 2007.

un d e r Å r e t h a r k o m m u n e r n a i länet startat samverkan med länsstyrelsen i ett

tillsynsvägledningsprojekt där personal från kontoret medverkar i arbetsgrupper för olika

tillsynsprojekt som kommer att genomföras under 2008. Dessa projekt finns med i den antagna

verksamhetsplanen för 2008.

de n n y a f ö r o r d n i n g e n f ö r m i l J ö fa r l i g verksamhet har tagits i slutet på år 2007. Samtliga

verksamheter kommer att gås igenom. Vissa företag kommer att klassas om, ett arbete som påbörjats

under 2007. Taxan kommer eventuellt att behöva justeras vilket i så fall måste göras i budgetarbetet

för år 2009.

en n y ta x a har antagits för livsmedelstillsynen 2007.

na t u r t u r i s m p r o J e k t e t för att marknadsföra våra naturreservat kommer att slutföras under 2008.

Arbetsgruppen har arbetat med projektet under 2007. Orsa kommun, har många skyddade områden,

målsättningen är att utveckla turistiska produkter i reservaten samt att göra reservaten tillgängliga för

flera kategorier av människor, som pensionärer, barn och ungdom och funktionshindrade.

dJ u r s k y d d e t h a r u n d e r Å r e t varit det område inom tillsynen som mest varit utsatt för kritik och

ifrågasättande trots att prövningar i högre instans av våra beslut visar att vi har en rättsäkerhet som är

mycket bra.

Mål – måluppfyllelse

en v i k t i g fa k t o r i d e t a d m i n i s t r a t i va a r b e t e t är att försöka minska antalet ”onödiga ärenden”

genom att plocka bort sådant vi inte behöver göra.

nä r d e t g ä l l e r t i d s Å t g Å n g e n f ö r a k t i v i t et e r som inte går att planera in, klagomål och andra

oförutsedda händelser, så kan vi konstatera att vi klarat målet.

han d l äg g n i n g s t i d pÅ f y r a v e c k o r för tillstånd och anmälningsärenden har vi inte klarat fullt ut. Vi

fortsätter att arbeta med det 2008.

in o m milJötillsynen har all tid fått användas att arbeta ikapp det som blivit eftersatt under tidigare

år med underbemanning. 15 gamla ärenden har avslutats.

de s s u t o m h a r g a m l a a n l ä g g n i n g a r som har tillstånd från gamla miljöskyddslagens tid fått lov

att omprövas. I samband med att undersökningar gjordes i Mora kommun av förorenad mark, och

då länsstyrelsen har dragit igång ett projekt kring förorenad mark i länet, har vi haft en extra resurs

anställd under sommarmånaderna. Vi har på så sätt gjort en inventering av områden med förorenad

mark även i Orsa kommun. I övrigt har vi ägnat tiden åt anmälningsärenden, köldmediarapporter,

miljörapporter och årsrapporter.

mÅ l e n f ö r e g e n k o n t r o l l , verksamhetsavfall och det farliga avfallet är med i 2008 års

verksamhetsplan liksom kommunala reningsverk och gödselvårdsanläggningar.

nÅ g r a l u f t m ä t n i n g a r har inte gjorts under 2007.


Verksamhetsberättelser 2007

mÅ l e t m e d a t t m i n s k a s k a d l i g solstrålning på skolgårdar kommer att uppmärksammas som ett

länsprojekt under 2008. Målet med radonet är avklarat. Målet buller i ungdomslokaler i samband med

konserter och dans har inte hunnits med.

öv r i g a m Å l f ö r d J u r s k y d d e t och livsmedelskontrollen har uppnåtts. Naturvårdens mål ligger på

längre sikt.

De närmaste åren

de n stör sta f r Å g a n f ö r f r a m t i d e n är hur klimatförändringarna skall hanteras ur kommunalt

perspektiv och hur vi på ett bra sätt skall förena tillväxt med klimatproblematiken. Under året har stort

fokus lagts på dessa frågor. Hur planerar kommunen och besöksnäringen för ett framtida scenario där

medeltemperaturen stigit med två grader till 2050? Vår tillsyn kommer delvis att inriktas på energi-

och resursfrågor med början år 2008.

ge n o m a n s va r s u t r e d n i n g e n har myndighetsutövningen satts i fokus. Utredaren föreslår att staten

skall ta över den verksamhet som vi bedriver. Vad som slutligen kommer ut av detta vet vi inte idag. En

utredare har föreslagit att djurskyddstillsynen skall överlåtas till staten redan från år 2009. Samtidigt

utreder vi samverkan inom djurskyddet som beskrivits under rubriken viktiga händelser.

en u t r e d n i n g i n o m f ö r va l t n i n g e n under 2008 skall redovisa hur arbetsbelastningen skulle minska

genom att man har en gemensam miljönämnd för Orsa och Mora kommuner.

en u t b y g g n a d av vÅ r a l o k a l e r kommer att ske under 2008. Detta kommer att påverka arbetsmiljön

positivt, medan man får räkna med en del problem under utbyggnadstiden.

un d e r 2008 s k a l l v i a r b e ta med hur våra administrativa rutiner skall se ut och samtidigt bygga in

dessa i vårt kvalitetssystem.

Ekonomi

mi l Jö - o c h h ä l s o s k y d d s n ä m n d e n s v e r k s a m h et redovisar ett överskott på 253 tkr. Vi har fått in

mer intäkter på livsmedelstillsynen än beräknat. Däremot har kontoret och nämnden blivit dyrare

än beräknat. Detta beror på att vi haft extra personal inom miljötillsynen under tre månader för

att inventera förorenade områden i kommunen. Personen fortsatte sedan att hjälpa oss genom

sitt examensarbete som var en fortsättning av arbetet med provtagningar och bedömningar av de

förorenade områdena.

nÅ g o t s o m b o r d e d i s k u t e r a s ä r hur nämndens överskott skall hanteras framöver. När överskottet

tillkommer av att intäkter från verksamhetsutövare i form av miljöavgifter och livsmedelsavgifter får

dessa idag inte användas för annat ändamål. Överskott skall överflyttas till nästa års budget. Syftet är

att om man är underbemannade ett år skall pengarna användas för att ta in extra resurser året därefter

för att verksamhetsutövarna ska få sin tillsyn. Av nyckeltalen kan man utläsa att antalet tillsynsbesök

har ökat från år 2006, däremot har antalet avloppsansökningar och värmepumpsanmälningar minskat

från år 2006.

Ekonomisk översikt

Driftredovisning (tkr)

2007 2006 2005

Verksamhet Utfall Budget Avvikelse Utfall Utfall

Miljö- och hälsoskyddsn 195 150 -45 120 135

Miljö- och hälsoskyddsk -1 0 1 11 -2

Miljökont Mora-Orsa 1 479 1 547 68 1 385 1 452

Miljökontor Orsa 47 76 29 46 53

Växeln 21 20 -1 16 14

Miljöskydd -95 -50 45 -100 -119

Livsmedel -222 -20 202 -87 -96

Miljötillsyn -208 -220 -12 -194 -219

Miljö, hälsa hållb utv 0 10 10 -10 -11

Kalkning 98 70 -28 56 40

Restaurering naturv 5 0 -5 0 0

Naturvård 62 62 0 32 23

Naturturism i reservat 9 0 -9 0 0

Summa 1 391 1 645 253 1 277 1 269

Budgetavvikelse 299 341

35


Nyckeltal

Verksamhetsberättelser 2007

2007 2006 2005

Administration

Delegationsbeslut/arbetsdag 2,6 1,7 1,8

Djurskydd

Antal objekt som inspekterats 21 11 18

Antal inspektioner 38 27 38

Miljöskydd

Antal tillståndspliktiga

verksamheter

5 6 8

Antal besök 2 6 0

Antal anmälningspliktiga

verksamheter

54 55 58

Antal besök 5 13 4

Övriga verksamheter 28 28 29

Antal besök 58 9 1

Kemikalietillsyn

Antal besök 0 0 0

Köldmedieanvändare >10 kg 23 20 28

2007 2006 2005

Hälsoskydd

Antal enfamiljshus med

radonhalter >400 bq/m3 200 199 161

Antal åtgärdade hus 30 30 23

Tillstånd wc-avlopp 12 24 13

Föreläggande bdt-avlopp 0 0 1

Förel. värmepumpsanläggn 50 67 67

36

Livsmedel

Antal livsmedelslokaler 73 71 75

Antal inspektioner 24 20 22

Antal livsmedelsprover 3 5 7

Antal årsarbetare 0,70 0,55 0,45

Naturvård

Doserad mängd kalk ton 477 512 504

Kostnad för dosering kr/ton 373 507 463


Byggnadsnämnden

Ordförande: Lennart Rosell s)

v ordf Bo Lindblad (c)

Verksamhetsberättelser 2007

Byggnadsnämnden är kommunens organ för tillsyn över

byggverksamheten i kommunen samt ansvarar för den

fysiska planeringen på uppdrag av kommunstyrelsen.

Viktiga händelser

37

Ordförande Lennart Rosell Bo Lindblad, v ordf

ut v e c k l i n g e n i gr ö n k l i t t och efterfrågan på tomter har medfört många planarbeten. Planer kräver

i sin tur omfattande administration, arbete med utställningar, ritande, samråd mm. Samarbetet med

Orsa Grönklitt AB är stort. Rådgivning kopplad till byggande på sålda tomter i såväl Grönklitt som

i centralorten har varit omfattande. Under året har sju detaljplaner antagits och ytterligare tre har

varit utställda för samråd. Under året har även ett antal mobilmastärenden handlagts, vilket innebär

många kontakter med sakägare och hantering av klagomål. I översiktsplanearbetet har stadsarkitekten

deltagit i ett utvecklingsprojekt inom Region Dalarna som berör alternativa översiktsplaner med

inriktning på utveckling. Under året har arbetet med att sammanställa digitalt planeringsunderlag för

kommunen påbörjats.

fö r u t v e c k l i n g e n i Grönklitt och områdena kring Skeer har översiktliga skisser för byggnation

tagits fram.

Mål

vÅ r t m Å l a t t g e g o d s e r v i c e till sökanden har uppnåtts. Vi har också levt upp till det mål vi har att

bidra till utvecklingen i Grönklitt genom samverkan med bla Orsa Grönklitt AB.

Kommande år

öv e r s i k t s pl a n e a r b et et skall fortsätta. Antalet planarbeten ökar och redan har nya uppdrag

strömmat in. Centrumplaneringen har gått över i en genomförandefas och en första etapp fullföljs

under året. Ytterligare etapper är under uppstart.

ny a e ta p p e r i gr ö n k l i t t skall planläggas samtidigt som björnparken står inför utbyggnad med

tillhörande planering och bygglov.

di s k u s s i o n e r har inletts med Mora kommun om ökad samverkan.

Ekonomi

öv e r s k o t t e t ä r f ö r a n l et t av att vi fått större intäkter på både bygglov och planer än väntat.

Intäkterna för planer härrör från arbeten utförda under tidigare år.

Ekonomisk översikt

Driftredovisning (tkr)

2007 2006 2005

Verksamhet Utfall Budget Avvikelse Utfall Utfall

Byggnadsnämnden 115 120 5 98 102

Byggnadsnämndens kontor 1 154 1 200 46 1 058 852

Bygglovsavgifter mm -521 -350 171 -572 -555

Planer 7 130 123 242 69

Kartor 4 70 66 9 47

Översiktsplan 80 202 122 0 0

Summa 840 1 372 532 836 515

Budgetavvikelse 340 54

Nyckeltal

Antalet diarieförda ärenden har ökat från 263 (2006) till 357, dvs en ökning med 35%.

BYGGNADSNÄMNDEN


DRIFT- OCH INVESTERINGSREDOVISNING

Drift-

Driftoch

och

investeringsredovisning

investeringsredovisning

2007

2007

Driftredovisning 2007 (tkr) 2007 2006

Utfall

Intäkter

Utfall

Kostnader

38

Budget

Intäkter

Budget

Kostnader

Avvikelse

Netto

Utfall

Netto

Skeer -700 -700 0 -700 -750

Revision 0 -516 0 -696 180 -516 -423

Kommunfullmäktige 0 -1 288 0 -1 156 -132 -1 288 -1 198

Kommunstyrelsen 39 731 -79 890 23 563 -65 045 1 323 -40 159 -36 304

Tekniska nämnden 64 589 -80 872 58 386 -76 038 1 369 -16 283 -17 276

Barn- o utb nämnden 34 830 -177 003 27 517 -166 541 -3 150 -142 173 -134 446

Socialnämnden 29 414 -141 652 23 175 -131 716 -3 697 -112 237 -106 406

Miljö- o hälsosk nämnden 5 567 -6 959 5 049 -6 694 253 -1 391 -1 277

Byggnadsnämnden 736 -1 576 478 -1 850 531 -840 -836

Summa styrelse/ nämnder 174 867 -490 454 138 169 -450 435 -3 321 -315 587 -298 915

Finansiering 402 129 -83 080 399 545 -83 579 3 083 319 049 304 606

Summa 576 995 -573 534 537 714 -534 014 -238 3 462 5 692

Kommentar: Inga tilläggsanslag har utdelats under året. De stora avvikelserna för intäkter och kostnader på

kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden förklaras till största delen av EU-projekt som

nettobudgeterats.

Investeringsredovisning 2007

Anslag Ombudgeterat

2007

Tilläggsanslag

Totalt

anslag

Utfall

Netto

Utfall Avvikelse 2006

Utfall

Kommunstyrelsen 1 548 1 548 1 043 505 1 916

Markanskaffning 135 1 230 1 365 673 692 913

Markförsäljning 0 96 -96 -1 054

Designtorg trä Rovdjurscentrum 1 000 5 996 6 996 7 563 -567

Kultur o fritid 250 537 787 459 328 2 577

VA 2 830 3 129 2 150 8 109 6 662 1 447 11 837

Gator, parker o renhålln 8 250 1 469 9 719 3 932 5 787 2 463

Fastigheter 2 980 4 319 500 7 799 2 655 5 144 7 812

Barn o utbildning 1 480 60 1 540 1 112 428 1 905

Socialnämnden 968 255 1 223 652 571 715

Miljö o hälsoskydd 60 60 50 10 128

Summa 19 501 16 995 2 650 39 146 24 899 14 247 29 212

Kommentar:

2007-12-31 pågick följande större projekt Ber slutkostn Upparb kostn

V/A Grönklitt Hotellområdet 3 900 3 648

KLH Born 636 636

Bästgärd exploatering 700 642

Stråket centrum-campingen 8 720 1 362

Under året har följande större projekt slutförts Tot kostnad Tot anslag

Designtorg trä Rovdjurscentrum 7 675 7 675

Ombyggnad bibliotek 2 473 1 570

-Energibidrag Länsstyrelsen 615

Fiskeanläggning Lillån etapp 2 2 418 1 500

-Bidrag från Länsstyrelsen 447

Ytterligare bidrag från Länsstyrelsen

-ännu ej utbetalat (25%)

149


Resultaträkning 2007

Resultaträkning 2007 (tkr)

39

Not 2007 2006

Verksamhetens intäkter 1 106 641 103 127

Jämförelsestörande intäkter 3 18 529 0

Verksamhetens kostnader 2 -401 023 -380 831

Jämförelsestörande kostnader 3 -18 529 -3 045

Avskrivningar 4 -13 842 -12 973

Verksamhetens nettokostnader -308 224 -293 722

Skatteintäkter 5 215 847 206 678

Generella statsbidrag och utjämning 6 98 373 94 290

Finansiella intäkter 7 1 100 898

Finansiella kostnader 8 -3 634 -2 453

Årets resultat 9 3 462 5 692

NOTER till resultaträkningen (tkr)

1 Verksamhetens intäkter 2007 2006

Intäkter enligt driftredovisningen 174 867 145 867

Justeringar:

Interna intäkter -50 707 -42 966

Jämförelsestörande poster -18 529 0

Finansiella intäkter på verksamhet -41 -264

Extraordinära intäkter finansieringen 1 051 490

Summa 106 641 103 127

2 Verksamhetens kostnader

Kostnader enligt driftredovisningen -490 454 -444 782

Justeringar:

Interna kostnader 50 707 42 966

Jämförelsestörande poster 18 529 3 045

Intern ränta 9 781 9 079

Avskrivningar 13 842 12 973

Pension och sociala avgifter -64 584 -61 679

Kalkylerad personalomkostnad 70 988 68 128

Löneskatt individuell del -1 697 -1 555

Förändr pensionsavsättn exkl ränta -248 -2 523

Pension individuell del -6 996 -6 275

Extraordinära kostnader på finansieringen -413 -496

Finansiella kostnader på verksamhet 58 18

Förändring semesterlöneskuld -638 483

Förändring timanställdas löner dec 103 -212

Summa -401 023 -380 831

RESULTATRÄKNING


Resultaträkning 2007

3 Jämförelsestörande poster

Intäkter Designtorg trä/Rovdjurscentrum 18 529 0

Kostnader Designtorg trä/Rovdjurscentrum -18 529 0

Förändrat ränteantagande vid pensionskostnadsberäkning 0 -1 305

Förändrat livslängdsantagande vid pensionskostnadsberäkning 0 -1 740

Summa 0 -3 045

4 Avskrivningar

Beloppen utgörs av planenliga avskrivningar. Avskrivningarna

beräknas på anläggningstillgångarnas anskaffningsvärde.

Den procentuella avskrivningen per år uppgår till

Inventarier 10-33% per år, Byggnader 3-5% per år. -13 842 -12 973

5 Skatteintäkter

Egna skatteintäkter 215 847 206 678

Preliminära skatteinbetalningar 2007 212 668 203 677

Prognos för slutavräkning 3 981 1 526

Differens slutlig taxering och redovisad skatteintäkt -802 1 475

Summa 215 847 206 678

6 Generella statsbidrag och utjämning

Kommunalekonomisk utjämning 103 105 95 335

Generellt sysselsättningsstöd 0 4 230

LSS utjämning -4 732 -5 275

Summa 98 373 94 290

7 Finansiella intäkter

Utdelning aktier 28 31

Ränteintäkter bank 619 294

Oreälvens kraft 333 281

Övriga ränteintäkter 120 40

Valutakursvinst Dalatrafik utlandslån 0 251

Summa 1 100 898

8 Finansiella kostnader

Räntor på lån -2 904 -1 818

Övriga räntekostnader -47 -1

Bankavgifter -7 -8

Dröjsmålsräntor -3 -10

Ränta på pensionsmedel -672 -616

Summa -3 634 -2 453

9 Avstämning mot kommunallagens balanskrav

Årets resultat enligt resultaträkningen 3 462 5 692

Återställande av negativt resultat enligt balanskrav 0 0

Realisationsvinst 0 -538

Resultat efter avstämning mot balanskrav 3 462 5 154

Varav öronmärkt för pensioner 3 200 4 000

Öronmärkt för pensioner år 2006 4 000

Öronmärkt för pensioner år 2005 3 000 3 000

Totalt öronmärkt för pensioner 10 200 7 000

40


Balansräkning (tkr)

Balansräkning 2007

TILLGÅNGAR Not 2007-12-31 2006-12-31

Anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar

Mark, byggnader och tekniska anläggningar 1 187 749 177 149

Maskiner och inventarier 2 20 180 20 709

Finansiella anläggningstillgångar 3 40 954 41 165

Summa anläggningstillgångar 248 883 239 024

Omsättningstillgångar

Förråd mm 4 549 475

Fordringar 5 30 872 28 405

Kassa och bank 6 31 349 18 862

Summa omsättningstillgångar 62 770 47 743

SUMMA TILLGÅNGAR 311 653 286 766

EGET KAPITAL OCH SKULDER

Eget kapital

Ingående eget kapital 130 096 124 404

Årets resultat 3 462 5 692

Varav öronmärkt för pensioner 3 200 4 000

Summa eget kapital 133 558 130 096

Avsättningar

Avsättningar för pensioner 7 20 058 19 138

Summa avsättningar 20 058 19 138

Skulder

Långfristiga skulder 8 89 732 73 388

Kortfristiga skulder 9 68 305 64 145

Summa skulder 158 037 137 533

SUMMA EGET KAPITAL & SKULDER 311 653 286 766

Panter och ansvarsförbindelser

Panter och därmed jämförliga säkerheter

Uttagna fastighetsinteckningar 945 1 145

Avgår: Panter i eget förvar -945 -1 145

Ansvarsförbindelser

Pensionsförpliktelser som inte upptagits

10

bland skulderna eller avsättningarna 169 476 143 581

Övriga ansvarsförbindelser 103 305 114 495

272 781 258 076

41

BALANSRÄKNING


Noter till balansräkningen (tkr)

2007-12-31 2006-12-31

1 Mark byggnader o tekn anläggn

Anskaffningsvärde 331 255 309 016

Årets anskaffning 21 146 23 517

Anskaffningsv på årets avyttringar -669 -202

Under året avyttrad mark -837 -1 076

Ackumulerat anskaffningsvärde 350 895 331 255

Ackumulerade avskrivningar 1 januari 154 106 145 330

Årets avskrivningar 9 561 8 922

Ackumulerade avskr på årets avyttring -531 -146

Ackumulerade avskrivningar 163 136 154 106

Bokfört värde 187 759 177 149

Fördelning av bokfört värde

Verksamhetsfastigheter 99 495 102 336

Fastigheter för affärsverksamhet 57 252 52 818

Publika fastigheter 20 763 19 090

Fastigheter för annan verksamhet 7 660 258

Exploateringsmark 2 579 2 647

Summa 187 749 177 149

2 Maskiner o inventarier

Anskaffningsvärde 65 685 58 728

Årets anskaffning 3 752 6 957

Anskaffningsvärde på årets avyttringar -375

Ackumulerat anskaffningsvärde 69 062 65 685

Ackumulerade avskrivn 1 jan 44 976 40 433

Årets avskrivningar 4 281 4 051

Årets nedskrivningar 492

Ack avskrivn på årets avyttring -375

Ackumulerade avskrivningar 48 882 44 976

Bokfört värde 20 180 20 709

Fördelning av bokfört värde:

Maskiner 1 506 1 050

Inventarier 15 165 16 396

Bilar o transportmedel 2 688 2 427

Konst 677 677

Övriga maskiner o inventarier 144 160

Summa 20 180 20 709

3 Finansiella anläggningstillgångar

Aktier

Orsabostäder AB 10 493 10 493

Orsa-Grönklitt AB 22 980 22 980

Oreälvens Kraft AB 18 18

Siljan Turism AB 334 334

Balansräkning 2007

42

Inlandsbanan AB 170 170

Dalatrafik AB 293 293

Dalhalla Förvaltning AB 94

Div övriga aktier 31 31

Summa 34 413 34 319

Andelar

Inladsbanekommunerna ek för 30 30

Grevinnan 51 51

Kommuninvest 253 247

Övriga andelar 25 25

Summa 359 352

Utlämnat lån t Oreälvens kraft 6 032 6 344

Fordran Region Siljan 150 150

Summa 40 954 41 165

4 Förråd

Tekniska kontoret 549 475

Summa 549 475

5 Fordringar

V/A och renhållnings-avgifter 2 890 2 183

Barnomsorgsavgifter 376 338

Äldreomsorgsavgifter 754 570

Allmändebitering 3 349 2 697

Betalningar vid årsskiftet -438 -326

Värdereglering osäkra kundfordringar -620 -677

Förutbetalda kostnader 5 614 4 422

Upplupna intäkter 10 124 12 692

Fordringar hos staten 2 533 3 558

Upplupna skatteintäkter 4 705 601

Mervärdesskatt 1 611 2 275

Div kortfr fordr -27 72

Summa 30 872 28 405

6 Kassa och bank

Kontantkassa 19 13

Handkassor 17 16

Handelsbanken 545 518

Swedbank 518 588

Nordea 30 000 17 477

JAK Medlemsbank 250 250

Summa 31 349 18 862

7 Avsättningar för pensioner

Pensionsavsättning 16 142 15 401

Löneskatt på pensionsavsättning 3 916 3 737

Summa 20 058 19 138


8 Långfristiga skulder

Kommuninvest (rta 2,96%-4,23%) 65 100 47 100

Nordea (rta 4,206%) 26 632 28 288

Kortfristig del av långfristig skuld -2 000 -2 000

Summa 89 732 73 388

9 Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder 19 495 16 714

Pensionsskuld, individuell del 6 687 7 781

Semester o ferielöneskuld 16 298 15 660

Löner timanställda december 1 138 1 241

Övriga upplupna kostnader 10 722 9 098

Förutbetalda intäkter 7 572 7 296

Källskatt o löneavdrag 4 216 4 281

Div kortfristiga skulder 2 177 2 074

Summa kortfristiga skulder 68 305 64 145

Balansräkning 2007

10 Ansvarsförbindelser

Pensionsavsättningar 136 388 115 549

Löneskatt på pensionsavsättningar 33 088 28 032

Summa 169 476 143 581

Borgen för kommunens företag 78 564 85 072

Borgen för småhus och bostadsrätter 19 594 20 709

Övriga borgensförbindelser 5 148 8 714

Summa 103 305 114 495

43

272 781 258 076

Orsa kommun har i november 1994, KF § 12, ingått en

solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i

Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Detta borgensåtagande

är i ett underavtal begränsat till den låneskuld som

kommunkoncernen har i Kommuninvest. Vid årsskiftet

2007 uppgick detta lånebelopp till 130 mkr.

Orsa ungdomskör pekar ut framtiden


FINANSIERINGSANALYS

Finansieringsanalys 2007

Finansieringsanalys (tkr)

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Not 2007 2006

Verksamhetens intäkter 1 125 170 102 998

Verksamhetens kostnader 2 -419 304 -380 861

Verksamhetens nettokostnader -294 133 -277 863

Skatteintäkter och intäkter av bidrag 314 220 300 968

Finansiella intäkter 3 1 093 887

Finansiella kostnader 4 -2 962 -1 837

Justering för rörelskapitalets förändring

avseende hela verksamheten 5 1 619 -624

I. Verksamhetsnetto 19 837 21 531

INVESTERINGAR

Inköp av materiella tillgångar 6 -24 899 -30 289

Avyttrade materiella tillgångar 7 986 1 076

Inköp av finansiella tillgångar -94 -1 985

II. Investeringsnetto -24 007 -31 198

FINANSIERING

Utlåning

Återbetald utlåning

Upplåning

8 312 310

Långfristig upplåning 18 000 5 000

Amortering -1 656 -1 656

Aktieägartillskott Orsabostäder AB -543

III. Finansieringsnetto 16 656 3 111

Förändring av likvida medel (I+II+III) 12 486 -6 556

44


Noter till finansieringsanalysen

Finansieringsanalys 2007

45

2007 2006

1 Verksamhetens intäkter

Verksamhetens intäkter enligt resultaträkningen 125 170 103 127

Försäljning Vita Villan -129

Summa 125 170 102 998

2 Verksamhetens kostnader

Verksamhetens kostnader enligt resultaträkning

-419 552 -383 876

Förändring pensionsavsättning exkl ränta 248 2 523

Nedskrivning 492

Summa -419 304 -380 861

3 Finansiella intäkter

Finansiella intäkter enligt resultaträkningen 1 100 898

Andelar Kommuninvest -6 -11

Summa 1 093 887

4 Finansiella kostnader

Finansiella kostnader enligt resultaträkningen -3 634 -2 453

Ränta pensionsavsättning 672 616

Summa -2 962 -1 837

5 Justering för rörelskapitalets förändring

avseende hela verksamheten

Förändring förråd -74 -19

Förändring kortfristig fordringar -2 467 -4 137

Förändring kortfristiga skulder 4 161 3 532

Summa 1 619 -624

6 Inköp av materiella tillgångar

Anskaffning enligt investeringsredovisningen -24 899 -30 289

Summa -24 899 -30 289

7 Avyttrade materiella tillgångar

Försäljning fastigheter 148

Försäljning mark 837 1 076

Summa 986 1 076

8 Återbetald utlåning

Oreälvens Kraft AB amortering av lån 312 310

Summa 312 310


KONCERNREDOVISNING

Koncernredovisning 2007

Sammanställd redovisning omfattar kommunen, Orsabostäder AB, som ägs till 100 procent

av kommunen, och Orsa Grönklitt AB som ägs till 29,7 procent av kommunen. Sammanställd

redovisning skall visa det totala åtagandet som kommunen har samt ge en grund för analyser och

ökade möjligheter till styrning av kommunens verksamhet oavsett om denna bedrivs i förvaltnings-

eller bolagsform.

i d e n s a m m a n s tä l l da r e d ov i s n i n g e n ingår inte Oreälvens kraft AB. Oreälvens kraft AB ägs

till 35 procent av kommunen och 65 procent av Fortum Kraft AB. Bolagets struktur är att Orsa

kommun står för 35 procent av bolagets kostnader och får 35 procent av producerad kraft som

bolaget framställer. Kraften säljer kommunen i sin tur till Fortum. Kostnaden och intäkten konteras

i kommunens redovisning under kommunstyrelsen.

st i f t e l s e n fo l k e t s pa r k sk e e r är stiftad av kommunen. Stiftelsen förvaltar och driver Skeers

folkets park. Verksamheten har under år 2007 främst bestått av uthyrning av lokalerna till konserter,

mässor, konferenser, försäljningsarrangemang, fester, utbildningsverksamhet mm. Två företag och

en förening långtidshyr lokaler i Skeer.

or s a k o m m u n är en av fem kommuner som är medlemmar i kommunalförbundet Region Siljan.

Under 2007 antogs en ny och tydligare verksamhetsplan för förbundets arbete. Fyra fokusområden

fastslogs. Region Siljan ska prioritera insatser inom områdena levnadsvillkor, sysselsättning,

infrastruktur och nyckelkompetens. Planen tar också fasta på en ökad kommunikation mellan

förbundets medlemmar.

Än så länge är omsättning och balansomslutning inom Region Siljan inte av den storlek att det

motiverar att den tas med i Orsa kommuns sammanställda redovisning.

st i f t e l s e n rov d J u r s c e n t ru m gr ö n k l i t t o c h de s i g n t o r g tr ä har bildats under året. Kommunen

är stiftare tillsammans med Orsa Grönklitt AB. Stiftelsens uppgift är att ansvara för drift och

innehåll i byggnaden Rovdjurscentrum och Designtorg Trä.

de n s a m m a n s tä l l da r e d ov i s n i n g e n har upprättats enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att det

egna kapital som förvärvats vid anskaffningstillfället har eliminerats. Interna kostnader/intäkter och

interna skuld- och fordringsposter har eliminerats. Vid upprättandet av den sammanställda redovisningen

har kommunens redovisningsprinciper varit vägledande.

Årets resultat

Re s u lt a t e t f ö R 2007 blev 7 205 mkr (5 102). Sedan 2006 finns inte längre Stiftelsen Skeer med i

den sammanställda redovisningen, eftersom kommunen formellt inte är ägare av anläggningen.

Stiftelsen Rovdjurscentrum Grönklitt och Designtorg Trä ingår inte heller i den sammanställda

redovisningen.

46

Nyinflyttad Orsabo.


Orsa Grönklitt AB

Koncernredovisning 2007

Orsa Grönklitt AB är ett företag verksamt i turistbranschen som driver

turistanläggningarna Orsa Camping, Siljansbadets camping (i Rättvik),

Grönklittsanläggningen och Orsa Björnpark. Bolaget äger också 11% av

Grönklittsbostäder AB samt 25% av Limbygården AB. Vintertid är huvudverksamheten

i Grönklitt skidåkning med både alpint och längdskidåkning samt Orsa Björnpark som

är öppen året runt från hösten 2007. Sommartid är Björnparksbesök den enskilt största

aktiviteten med 115 000 besökare under kalenderåret.

Grönklittsanläggningen består bla av liftar, restauranger, Orsa Björnpark, butiker,

stugförmedling, camping, stugbyar och skiduthyrning. Orsa Camping och Siljansbadets

camping består av stugor, campingrutor, restaurang och närbutiker. Bolaget har brutet

räkenskapsår som sträcker sig över tiden september - augusti.

Ägarförhållanden

bo l a g e t ä g s t i l l c a 70% av privata ägare samt till ca 30 % av Orsa kommun.

Verksamheten

sta r t e n av v i n t e r s ä s o n g e n 2006/2007 var svår vädermässigt vilket påverkade negativt

beläggningsmässigt ända in i slutet av januari månad.

pÅ g r u n d av d e t ta har bolaget byggt ut snötillverkningssystemet väsentligt inför vintersäsongen

07/08.

so m m a r s ä s o n g e n var regnig på många håll i Sverige, något som Orsa Grönklitt och övriga

dalaanläggningar inte märkte något av. Samtliga anläggningar noterade ökad beläggning under

sommaren 2007.

de e n s k i lt stör sta ö k n i n g a r n a stod Orsa Björnpark för med en ökning med 45,4% i antal besökare

under det brutna redovisningsåret (från 69 000 till 115 000 besökare under kalenderåret).

sa t s n i n g a r n a pÅ st i f t e l s e n rov d J u r s c e n t ru m gr ö n k l i t t o c h de s i g n t o r g t r ä samt Sibiriska

tigrar gav mycket positiva besökseffekter.

un d e r v e r k s a m h et s Å r et har många stora byggnadsprojekt förverkligats: bland annat Sibirisk Tiger

(där bolaget fick stöd från Nutek) och Rovdjurscentrum och Designtorg trä som hade premiär i början

av juli.

bl a n d b yg g n at i o n e r n a finns en ny varganläggning, exploateringen av tomtområdet Toppbyn, köpet

av Siljansbadets camping (köptes den 1 februari 2007), nya elplatser, lekplats och servicebyggnad

vid Orsa Camping, utbyggd livsmedelsbutik på Grönklitt, Rädsjöstugan samt färdigställandet av

promenadstråk och båthamn på Ångbåtsudden vid Orsa Camping.

Målgrupper

bo l a g e t s s t r a t e g i s k a inriktning att satsa på småbarnsfamiljer är fortsatt framgångsrik. Andelen

barnfamiljer var senaste året ca 89%.

De sista två årens satsningar på grupp- och konferensverksamhet, skolor och träningsläger börjar ge

positiva effekter för bolaget, i synnerhet under lågsäsong.

47

ORSA GRÖNKLITT


Anställda

Koncernredovisning 2007

de n t o t a l a s J u k f r Å n va r o n h a r s J u n k i t till 2,4% (föregående år 2,7%). Säkerhetsrevisioner har

genomförts 2 gånger på alla avdelningar.

Andelen kvinnliga tjänstemän inom företaget är 45%.

Bolagets nyckeltal 2007 2006 2005

Omsättning (tkr) 79 174 44 411 38 926

Resultat e finansnetto 5 800 880 2 809

Balansomslutning (tkr) 134 190 85 084 62 166

Antal årsarbetare (st) 64 43 42

Soliditet i % 53,5 70,8 65,4

Kassalikviditet i % 51,3 79,6 95,2

Eget kapital 65 686 60 261 39 628

Ersättn. till styrelse, VD 1 263 809 837

Löner till anställda 15 160 10 821 8 771

Nyckeltalen för 2007 inkluderar Siljansbadets Camping

48

Rovdjurscentrum/Designtorg Trä invigdes och drog

storpublik från första stund.


Orsabostäder AB

Bolaget är ett allmännyttigt bostadsföretag och

har som verksamhet att inom Orsa kommun

förvärva, bebygga, äga, avyttra och förvalta

fastigheter eller tomträtter med bostäder,

affärslägenheter och där tillhörande kollektiva

anordningar.

Koncernredovisning 2007

or s a b o s tä d e r b y t t e 2007 vd. Mats Åkerlund gick över till Kungsörs fastighets AB och ersattes av

Jan Kans, närmast från Falu Kommun och före det Fastighetschef för Ejendals Arena i Leksand.

or s a b o s tä d e r s pl a n e r a d e n y pro du k t i o n, kva r t e r e t mÅ s e n i närheten av Orsa Camping,

överklagades till Regeringsrätten och beslutet från dem beräknas komma vid halvårsskiftet 2008.

sa m v e r k a n m e d so c i a lt J ä n s t e n har pågått även under 2007 och har med stor framgång lyckats få ner

antalet vräkningar eller avhysanden till en mycket låg nivå. Vi anser att detta är nu så förankrat att vi

bestämt att fortsätta med samarbetet flera år framåt.

sa m t l i g a av or s a b o s tä d e r s fa st ig h et e r i närheten av centrum är nu anslutna till fjärrvärme.

Kvar är några perifera fastigheter som avses åtgärdas kommande år gällande uppvärmningsalternativ.

vi h a r u n d e r 2007 h a f t e t t fÅ t a l lägenheter stängda för sanering, men beräknar att vi under 2008

ska vara klara med dessa för uthyrning igen då trycket på boende är mycket positivt i dagsläget.

Bolagets nyckeltal 2007 2006 2005

Omsättning (tkr) 38 497 35 858 33 934

Resultat efter finansnetto 2 651 -601 1 340

Balansomslutning (tkr) 108 704 113 398 103 929

Soliditet i % 15,0 11,9 13,0

Kassalikviditet i % 89 159 138

Eget kapital inkl del av obesk reserver 16 307 13 443 13 500

Antal årsarbetare (st) 12 12 11

Arvode och lön till styrelsen och VD 557 545 534

Löner till övriga anställda 3 245 3 032 2 875

49

Dags att kontakta Orsabostäder?

ORSABOSTÄDER AB


RESULTATRÄKNING DOTTERBOLAGEN SAMMANSTÄLLD REDOVISNING

Koncernredovisning 2007

Resultaträkning för dotterbolagen

2007 inkl intern handel (tkr)

Resultaträkning sammanställd

redovisning 2007 (tkr)

50

Orsa

Bostäder

Orsa

Grönklitt

inkl Siljansbadet

Verksamhetens intäkter 38 497 79 174

Verksamhetens kostnader -30 088 -65 530

Avskrivningar -3 140 -6 534

Verksamhetens nettokostnader 5 269 7 110

Finansiella intäkter 607 81

Finansiella kostnader -3 225 -1 391

Resultat efter finansnetto 2 651 5 800

Bokslutsdispositioner -1 095 -3 714

Skatt 519 -860

Årets resultat 2 075 1 226

Not 2007 2006

Verksamhetens intäkter 158 334 146 510

Verksamhetens kostnader -440 254 -414 829

Jämförelsestörande poster 1 0 -3 226

Avskrivningar 2 -19 201 -20 252

Verksamhetens nettokostnader -301 121 -291 797

Skatteintäkter 215 847 206 678

Generella statsbidrag och utjämning 98 373 94 290

Finansiella intäkter 1 731 1 129

Finansiella kostnader -7 272 -4 742

Resultat efter finansnetto 7 558 5 558

Resultat före skatt 7 558 5 558

Skatt -353 -456

Årets resultat 7 205 5 102


Koncernredovisning 2007

Balansräkning sammanställd

redovisning 2007 (tkr)

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar

Not 2007 2006

Mark, byggnader och tekniska anläggningar 3 302 897 286 924

Maskiner och inventarier 4 31 408 29 451

Finansiella anläggningstillgångar 6 11 191 10 183

Imateriella anläggningstillgångar 5 3 203 202

Summa anläggningstillgångar 348 699 326 760

Omsättningstillgångar

Förråd mm 7 1 776 1 854

Fordringar 36 381 31 794

Kassa och bank 37 151 33 169

Summa omsättningstillgångar 75 308 66 817

SUMMA TILLGÅNGAR 424 007 393 577

EGET KAPITAL OCH SKULDER

Eget kapital 8

Ingående eget kapital 129 108 122 772

Emissionsdifferens Orsa Grönklitt 855 1 234

Koncernmässigt förvärvsresultat Siljansbaden -267

Årets resultat 7 205 5 102

Summa eget kapital 136 901 129 108

Avsättningar

Avsättningar för pensioner 9 21 122 20 202

Latent skatteskuld 10 1 086 129

Summa avsättningar 22 208 20 331

Skulder

Långfristiga skulder 177 923 165 581

Kortfristiga skulder 86 975 78 556

Summa skulder 264 898 244 137

SUMMA EGET KAPITAL & SKULDER 424 007 393 576

Panter och ansvarsförbindelser

Panter och därmed jämförliga säkerheter

11

Fastighetsinteckningar 41 651 24 151

Företagsinteckningar 8 600 4 800

Inventarier med äganderättsförbehåll 1 181

Summa

Ansvarsförbindelser

Pensionsförpliktelser som inte upptagits

51 432 28 951

bland skulderna eller avsättningarna 169 476 143 581

Övriga ansvarsförbindelser 28 158 30 441

Summa 197 634 174 022

SUMMA PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER 249 066 202 973

51

BALANSRÄKNING SAMMANSTÄLLD REDOVISNING


FINANSIERINGSANALYS SAMMANSTÄLLD REDOVISNING

Koncernredovisning 2007

Finansieringsanalys

sammanställd redovisning (tkr)

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Not 2007 2006

Verksamhetens intäkter 158 334 146 510

Verksamhetens kostnader 12 -440 254 -414 829

Verksamhetens nettokostnader -281 920 -268 319

Skatteintäkter och intäkter av bidrag 314 220 300 968

Finansiella intäkter 1 731 1 129

Finansiella kostnader -7 272 -4 742

Justering för poster som inte ingår i kassaflödet m m -1 044 -2 374

Justering för rörelskapitalets förändring

avseende hela verksamheten 13 3 909 -3 238

I. Verksamhetsnetto 29 624 23 424

INVESTERINGAR

Inköp av materiella och imateriella tillgångar 14 -42 481 -49 591

Avyttrade materiella tillgångar 1 116 1 088

Inköp av finansiella tillgångar -1 320 -2 080

II. Investeringsnetto -42 685 -50 583

FINANSIERING

Utlåning

Återbetald utlåning 312 310

Upplåning

Långfristig upplåning 21 758 7 000

Amortering -9 418 -4 757

Övrig finansiering 4391 16596

Justering för rörelsekapitalets förändring

avseende Finasieringsverksamhet

III. Finansieringsnetto 17 043 19 149

Förändring av likvida medel (I+II+III) 3 982 -8 010

52


Noter till sammanställd redovisning

Koncernredovisning 2007

Not 6 Finansiella anläggningstillgångar 2 007 2 006

Aktier och andelar

Not 1 Jämförelsestörande poster 2007 2006

Orsa kommun 940 846

Realisationsresultat Grönklitt nyemission -3 226

Orsabostäder 843 842

Jämförelsestörande intäkter 18 529

Övr fordr Orsa Grönklitt och Siljansbadet 368 390

Jämförelsestörande kostnader - 18 529

Övr fordr Orsa kommun 6 541 6 846

0 -3 226

Övr fordr Orsabostäder 2 499 1 259

Not 2 Avskrivningar

11 191 10 183

Maskiner och inventarier 6 435 5 727 Not 7 Förråd

Byggnader 12 444 14 478

Lager och förråd har värderats enligt lägsta värdes princip

Goodwill och nyttjanderättsavtal 322 47

Not 8 Eget kapital 2007 2006

19 201

Not 3 Mark, byggnader och tekniska anläggningar

20 252

Eget kapital IB

Emissionsdifferens Orsa Grönklitt

129 108

855

122 772

1 234

Anskaffningsvärde 1 januari 468 813 430 386

Koncernmässigt förvärvsresultat Siljansbadet -267 0

Årets anskaffningar 30 078 39 705

Årets resultat 7 205 5 102

Anskaffningar genom förvärv 1 282 0

136 901 129 108

Anskaffn värde årets avyttr -1 722 -202

Not 9 Avsättningar för pensioner

Under året avyttrad mark

Ack anskaffn v

Ack avskr 1:a jan

Avskrivningar genom förvärv

Årets avskrivningar

-837

497 614

181 889

1 119

12 442

-1 076

468 813

166 526

14 478

Orsa kommun

Orsabostäder

Not 10 Latent skatteskuld

20 058

1 064

21 122

19 138

1 064

20 202

Nedskrivning 1 096

Orsa Grönklitt 461 0

Ack avskr på årets avyttring -1 584 -211

Siljansbadets 189 0

Ack avskr 193 866 181 889

Orsabostäder 436 129

Omräkning IB ändrad ägarandel Orsa Grönklitt

Bokfört värde

-852

302 896 286 924

Not 11 Ställda panter och ansvarsförbindelser

1 086 129

Not 4 Maskiner och inventarier

Uttagna fastigehtsinteckningar 41 651 24 151

Anskaffningsvärde 1 januari 87 147 77 403

Avgår:panter i eget förvar

Årets anskaffningar 9 359 9 886

Summa Fastighetsinteckningar 41 651 24 151

Erhållet stöd -1 114

Uttagna företagsinteckningarinteckningar 8 600 4 800

Anskaffningar genom förvärv 1 335 0

Övriga panter 1 181

Anskaffn värde årets avyttr -693 -142

Summa Ställda panter 51 432 28 951

Ack anskaffn v 96 034 87 147

Borgen egna hem och småhus med bostadsrätter 19 594 20 709

Ack avskr 1:a jan 57 696 51 541

Övriga förbindelser 8 564 9 732

Avskrivningar genom förvärv 675

Summa 28 158 30 441

Årets avskrivningar 6 434 5 727

Pensionsförpliktelser som inte upptagits

Nedskrivning 0 570

bland avsättningar 169 476 143 581

Ack avskr på årets avyttring -552 -142

Summa ansvarsförbindelser 197 634 174 022

Ack avskr 64 253 57 696

Summa 249 066 202 973

Omräkning IB ändrad ägarandel Orsa Grönklitt -373

Not 12 Verksamhetens kostnader sammanställd redovisning

Bokfört värde 31 408 29 451 Verksamhetens kostnader enligt resultaträkningen -450 573 -414 829

Not 5 Imateriella tillgångar

Summa -450 573 -414 829

Anskaffningsvärde 1 januari 253

Not 13 Justering för rörelsekapitalets förändring avs. hela verksamheten

Årets anskaffningar 3 335 253 Förändring förråd 77 -1 015

Ack anskaffn v 3 588 253 Förändring kortfristiga fordringar -4 587 -5 204

Ack avskr 1:a jan 51

Förändring kortfristiga skulder 8 419 2 981

Årets avskrivningar 322 51

3 909 -3 238

Ack avskr 373 51 Not 14 Inköp av materiella tillgångar

Omräkning IB ändrad ägarandel Orsa Grönklitt -12

Orsa kommun 24 899 30 289

Bokfört värde 3 203 202 Orsabostäder 2 913 518

Orsa Grönklitt 13 829 18 784

Siljansbadet inkl förvärv 840 0

42 481 49 591

53


REDOVISNINGSMODELL

Redovisningsmodell 2007

Redovisningsmodell

i d r i f t r e d ov i s n i n g e n beskrivs de enskilda verksamheternas budgeterade respektive

redovisade kostnader och intäkter. Resultaträkningen utgår från intäkterna och kostnaderna i

driftredovisningen sedan dessa summor har justerats med interna poster mm.

inv e s t e r i n g s r e d ov i s n i n g e n s uppgift är att visa hur investeringsutgifterna under året fördelat sig

på olika verksamhetsområden. Investeringarna redovisas objektvis. Investeringsredovisningen

summeras till posten nettoinvesteringar. Det är därmed en specifikation av samma post i

finansieringsanalysen.

re s u ltat r ä k n i n g e n redovisar intäkter och kostnader samt visar hur årets resultat /förändringen av

eget kapital uppkommit. Denna förändring kan också erhållas genom att jämföra eget kapital mellan

två redovisningsår.

fi n a n s i e r i n g s a n a ly s e n ger upplysning om hur medel har tillförts och använts. Ett positivt saldo

på finansieringsanalysen innebär således att en del av de tillförda medlen använts till att förstärka

likviditeten.

i b a l a n s r ä k n i n g e n redovisas kommunens finansiella ställning vid en viss tidpunkt. Här redovisas

hur kommunens kapital har använts och hur det har anskaffats. Kapitalet används till olika slags

tillgångar, som finansieras antingen av skulder och/eller eget kapital. Balansräkningens tillgångssida

uppdelas i anläggnings- och omsättningsstillgångar. Anläggningstillgångar är fast och lös egendom

avsedd för stadigvarande innehav t ex byggnader, maskiner, fordon m m.

om s ät t n i n g s t i l l g Å n g a r n a består av likvida medel och tillgångar som på kort tid kan omvandlas

till likvida medel.

sk u l d e r n a uppdelas i långfristiga respektive kortfristiga skulder beroende på skuldernas

löptid. Eget kapital är differensen mellan tillgångar och skulder och indelas i rörelsekapital och

anläggningskapital. Rörelsekapital är skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga

skulder. Anläggningskapital är bundet kapital i anläggningar och utgör skillnaden mellan

anläggningstillgångar och långfristiga skulder.

54


Redovisningsprinciper 2007

Redovisningsprinciper

ko m m u n e n följer den kommunala redovisningslagen förutom att en dokumentation av

redovisningssystemet enligt 2 kap 8 § ännu ej är helt färdig.

Arbetet är dock delvis klart.

i ö v r i g t f ö l J e r k o m m u n e n god redovisningssed och tillämpar de rekommendationer som

Rådet för kommunal redovisning utfärdat vad gäller redovisningen.

al l l e a s i n g jämställs med operationell leasing. Orsa kommun hyr lokaler av landstinget

för verksamhet inom äldrevården (Orsagården). Hyreskontraktet löper till år 2022. År 2007

uppgick hyreskostnaden till 3 800 tkr och för återstoden av hyrestiden 57 008 tkr uppräknat

med konsumentprisindex samt reducerat med ersättning för moms vid hyra av lokal för

vårdboende. Hyreskontraktet ingicks före år 2003 och redovisas därför inte som finansiell

leasing. I övrigt är omfattningen av den operationella leasingen obetydlig, kostnaden för det

största objektet uppgår till ca 100 tkr per år.

pe r i o d i s e r i n g av s k at t e i n t ä k t e r. I enlighet med Rådets för kommunal redovisning

rekommendation nr 4 har kommunalskatten periodiserats. Detta innebär att kommunen i

bokslutet för år 2007 har bokfört den definitiva slutavräkningen för 2006 och en preliminär

slutavräkning för år 2007.

pe r i o d i s e r i n g av l ö n e s k at t I enlighet med Rådets för kommunal redovisning

rekommendation nr 5 från 1999 har den särskilda löneskatten på pensionskostnaden

periodiserats.

pe n s i o n s s k u l d e n är den beräknade framtida skuld som kommunen har till arbetstagare och

pensionstagare. Den samlade pensionsskulden återfinns i balansräkningen under raderna

avsättningar för pensioner, kortfristiga skulder samt under raden ansvarsförbindelser som

ligger utanför balansräkningen.

se m e s t e r l ö n e s k u l d e n avser ej uttagna semesterdagar. Tillsammans med skuld till

timanställda för arbete utfört i december 2007 och därpå upplupen arbetsgivaravgift

redovisas semesterlöneskulden som en kortfristig skuld.

an l ä g g n i n g s t i l l g Å n g a r Enligt kommunens redovisningsprinciper bedöms en tillgång där

anskaffningsvärdet uppgår till ett basbelopp ( för närvarande 40 300 kr) och som är avsedd

för stadigvarande bruk eller innehav vara en anläggningstillgång. Anläggningstillgångarna

värderas till anskaffningsvärde med avdrag för planenliga avskrivningar och

investeringsbidrag. Avskrivningstiden för byggnader är 20-50 år samt för inventarier 3-10

år. I tillämpliga fall har en nedskrivning skett då tillgångens värde varaktigt gått ned.

os ä k r a f o r d r i n g a r Kundfordringar äldre än 6 månader har värdereglerats.

de n s a m m a n s t ä l l d a r e d o v i s n i n g e n avseende koncernen har upprättats enligt

förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Transaktioner och mellanhavanden

mellan kommunen och dotterföretagen har eliminerats för att ge en rättvisande bild av

koncernens totala ekonomi.

i e n l i g h e t m e d d e n n ya l a g e n om allmänna vattentjänster (2006:412) som trädde i kraft 1

januari 2007 har VA-verksamheten särredovisats och en separat redovisning finns att tillgå

på tekniska kontoret.

55

REDOVISNINGSPRINCIPER


ORSA KOMMUNS ORGANISATION

POLITISK ORGANISATION ORSA KOMMUN

REVISORER

ÖVERFÖRMYNDARE

SOCIALNÄMND

VALNÄMND

Orsa Kommuns Organisation 2007

BARN- OCH

UTBILDNINGS-

NÄMND

KOMMUNFULLMÄKTIGE

KOMMUNSTYRELSEN

ks au, personalutskott, kulturutskott

MILJÖ- OCH

HÄLSOSKYDDS-

NÄMND

56

VALBEREDNING

TEKNISK NÄMND BYGGNADSNÄMND


Ordlista

Ordlista 2007

an l äg g n i n g s t i l l g Å n g Aktier, obebyggda eller bebyggda fastigheter, anläggningar o dyl som skall

användas i verksamheten för stadigvarande bruk.

av s k r i v n i n g a r Planmässig nedsättning av anläggningstillgångars värde.

av s ä t t n i n g a r är ekonomiska förpliktelser vilkas storlek eller betalningstidpunkt inte är helt bestämd.

ba l a n s r ä k n i n g Sammanfattning av tillgångar, skulder och eget kapital.

eg e t k a p i ta l Skillnaden mellan totala tillgångar och totala skulder indelas i anläggningskapital

(bundet kapital i anläggningar mm) och rörelsekapital (fritt kapital för framtida drift- och

investeringsändamål).

fi n a n s i e r i n g s a n a ly s Beskriver in- och utflödet av pengar, visar hur kommunen genom den löpande

verksamheten, upplåning mm fått in pengar och hur dessa använts.

fi na n s n et t o Skillnaden mellan finansiella intäkter (intäktsräntor) och finansiella kostnader

(kostnadsräntor).

in t e r n a k o s t n a d e r /i n tä k t e r är handel mellan olika verksamheter i kommunen.

in t e r n r ä n ta Kalkylmässig kostnad för det kapital (bundet i anläggnings- och omsättningstillgångar)

som utnyttjas inom en viss verksamhet.

inv e s t e r i n g Anskaffning av tillgångar som skall användas stadigvarande i kommunens verksamhet.

ka s s a l i k v i d i t et Omsättningstillgångarnas förhållande till de kortfristiga skulderna (exkl. förråd).

ko rt f r i st ig a s k u l d e r Kortfristiga lån och skulder hänförliga till den löpande verksamheten vilka

förfaller till betalning inom 1 år.

li k v i d a m e d e l Pengar innestående på bank eller medel som i övrigt är lättillgängliga.

lÅ n g f r i s t i g a s k u l d e r Skulder med en löptid överstigande 1 år.

ny e m i s s i o n Ny utgåva av aktier t ex för att förändra ägandet eller tillskjuta kapital.

om s ät t n i n g s t i l l g Å n g a r Likvida medel, förråd, kortfristiga fordringar eller lös egendom som inte är

anläggningstillgång.

ope r at i o n e l l l e a s i n g Tvåpartsförhållande mellan en uthyrare och en hyrkund. Uthyraren äger varan/

utrustningen och hyr ut den mot avgift. Uthyraren svarar för service, underhåll och försäkringar och

står även för vissa ekonomiska risker. Uthyrarens kostnader täcks av hyres/leasingavgiften.

pe n s i o n e r intjänade före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse i enlighet med den kommunala

redovisningslagen.

pe n s i o n s s k u l d är avsättningar för pensioner intjänade fr o m 1998 redovisas som en avsättning i

balansräkningen samt kostnader i resultaträkningen.

re s u ltat r ä k n i n g Sammanställning av årets driftverksamhet och hur den har påverkat kommunens

egna kapital.

re v i d e r a Bearbeta, ändra, granska.

sk a t t e k r a f t Skatteunderlaget utslaget per invånare i kommunen.

sk at t eu n de r l ag Summan av de beskattningsbara inkomsterna i kommunen.

sk a t t e u t J ä m n i n g Syftar till utjämning av ekonomiska förutsättningar mellan kommunerna.

so l i d i t e t Andelen eget kapital i förhållande till de totala tillgångarna dvs graden av egenfinansierade

tillgångar. Visar kommunen finansiella styrka.

57

ORDLISTA

More magazines by this user
Similar magazines