Vill du ha en utskriftsversion i A4 klickar du här. OBS. Stor fil! (PDF ...

snpf.org

Vill du ha en utskriftsversion i A4 klickar du här. OBS. Stor fil! (PDF ...

Ställ upp!

Svenska Narkotikapolisfören-

ingen grundades 1987 och har

i dag c:a 2.700 medlemmar.

Föreningens ändamål är att

främja utbildning, forskning,

professionell kompetensut-

veckling och internationellt

utbyte inom narkotikaområdet.

Den årliga utbildningskonferen-

sen samlar över 600 deltagare.

SNPF och näringslivet i samver-

kan ger information till företag,

skolelever och allmänhet.

Besök även Svenska

Narkotikapolisföreningen

på internetadressen:

www.snpf.org

– för Svenska Narkotikapolisföreningen


Ställ upp!

Narkotikainformation till samhällets tjänst

– för kunskap & information

Svenska Narkotikapolisföreningen bedriver en företagsklubb med årliga seminarier på temat

”Narkotikan i samhället”. Dessa hålls i Stockholm, Göteborg och Lund samt på ett antal övriga or-

ter runt om i Sverige. De riktar sig i första hand till näringslivet och off entlig sektor.

Föreningslivet mot droger är SNPF:s och Skandias samarbete för att informera

ungdomar och ungdomsledare om narkotika och andra droger. På ett år når

dessa satsningar c:a 15 000 ungdomar på 60 orter runt om i hela landet.

Vid våra utbildningar

använder vi Narkotika,

dopningsmedel och

hälsofarliga varor som

undervisningsmate-

rial. Den är unik i sitt

slag och ger en bred

översikt över vanliga

och aktuella droger på

den illegala svenska

marknaden.


Ställ upp!

1946: en epidemi av intravenöst amfetaminmissbruk börjar i Stockholm

1954: marijuanarökning introduceras bland jazzmusiker i Stockholm

1956: amfetaminmissbruket sprids till Göteborg

1965 - 66: haschrökningen får snabb spridning över landet

1975: heroin börjar förekomma i stor omfattning och vållar dödsfall p.g.a. överdos

1980-talet: kokain blir vanligt i nattklubbskretsar

1990-talet: en rad nya preparat introduceras i betydande omfattning, bl.a. kat, ecstasy,

psilocybinhaltig svamp och bensodiazepiner (bl.a. Rohypnol)

2003: fentanyl (syntetiskt heroin) vållar omkring 15 dödsfall på kort tid

Idag förekommer ett 20- tal narkotikapreparat regelbundet på den svenska illegala marknaden.

I Sverige fi nns uppskattningsvis ca 30-35.000 s.k. tunga narkotikamissbrukare. I den gruppen in-

går alla injektionsmissbrukare och alla de som missbrukar narkotika dagligen eller mera regel-

bundet.

– mot narkotikautvecklingen


Ställ upp!

– mot narkotikahandeln

Narkotika produceras i många länder och smugglas över kontinenter för att nå missbrukarna.

Den illegala narkotikahandeln beräknas omsätta 500 miljarder USA-dollar per år.

Kartan visar några av de största produktionsområdena och de viktigaste smugglingslederna

för de vanligaste preparaten.

Amfetamin

Holland • Belgien • Polen • Baltikum

Heroin

Afghanistan • Thailand • Myanmar (Burma) • Laos

Kokain

Colombia • Peru • Mexico • Venezuela

Cannabis

Marocko • Libanon • Västafrika

Ecstasy

Holland • Belgien

Kat

Afrikas horn (Somalia • Etiopien)


Ställ upp!

I Sverige är omkring 250 ämnen och omkring 50 svampar (innehållande psilocin eller psilo-

cybin) klassade som narkotika. Dessutom är ett tiotal ämnen klassade som hälsofarliga varor

samt ett stort antal hormonpreparat reglerade som dopningsmedel.

Cannabis omfattar bl.a. haschisch (harts) och marijuana (torkade växtdelar) från växten Can-

nabis sativa (hampa). Båda röks. Finns även ett extrakt (hascholja).

Opiater kan vara naturliga som opium och morfi n, halvsyntetiska som heroin och helsyntetis-

ka som fentanyl.

Kokabuskens blad innehåller kokain (ca 1%), som renframställt är ett vitt kristalliskt pulver.

Crackvarianten av ”fri bas” ur omvandlad kokainhydrklorid är den rökbara varianten av kokain

Ämnet har oljig konsistens och består av gråvita eller gulaktiga poriga klumpar.

Hallucinogener omfattar både naturliga preparat som psilocybinhaltig svamp och peyotlkak-

tus och syntetiska som LSD och MDMA (Ecstasy)

Syntetiska centralstimulantia omfattar bl.a. amfetamin, metamfetamin, fenmentrazin och

metylfenidat (Ritalina)

Kat är en växtdrog från busken Catha edulis. Växer framför allt i Afrika (Afrikas horn).

GHB (gamma-hydroxy-butyrat) framställs vanligen som pulver eller lösning. Dricks ofta ur pet-

fl askor i kapsyl.

Många läkemedel är klassade som narkotika, bl.a. bensodiazepiner (Rohypnol m.fl .) och opia-

ter som Subutex och Dolcontin.

Anabola steroider, testosteron och tillväxthormon är reglerade som dopingmedel.

Hälsofarliga varor omfattar bl.a. A2 (BZP), MBDB och 5-MeO- DIPT. Förekommer som tabletter

eller kapslar.

– för fakta



Exempel på läkemedel som förekommer på den illegala

narkotikamarknaden.

GHB säljs ofta som drickfärdig lösning i plastfl askor.

Doseringen sker med kapsylen.

Bland dopningsmedel på den illegala marknaden

fi nns allt från helt förfalskade beredningar till verksamma

lösningar som innehåller exempelvis testosteron,

nandrolon eller trenbolon.


Ställ upp!

– för vårt arbete

Narkotikahundar är mycket effektiva vid eftersök av narkotika i fordon, lager eller förpackningar.

Narkotikapåverkade motorfor-

donsförare utgör en allvarlig

fara i trafi ken. Sedan 1999 har

polisen fått särskilda befogen-

heter och utbildning då det

gäller drograttfylleri.

Ungdomssektionen ”Ravegruppen” i aktion på ett

ungdomsparty. Gruppens främsta uppgift är att

upptäcka missbruk i ett tidigt skede och avbryta

detta. Målgruppen är ungdomar mellan 15-25 år.


Ställ upp!

På internet fi nns tusentals sajter med informa-

tion om narkotika och andra droger.

Kvaliteten varierar från ohöljd drogpropaganda

till vetenskapligt grundande faktaöversikter.

På chatrum sprids tips om nya droger, smugg-

lingsmetoder osv.

Internet har blivit en världsomspännande kanal

för droghandeln.

Internet kan också

vara en värdefull

källa till saklig nar-

kotikainformation.

Följande sidor kan

rekommenderas för

t.ex. utbildning.

www.can.se

www.nodrugs.se

www.snpf.org

www.dea.gov

– mot droger på internet

Vid Rikskriminalpolisen

fi nns en nystartad enhet som

ägnar sig åt internetspaning

mot illegala droger.


Ställ upp!

Det är olagligt att använda droger!

Narkotikastraffl agen bestraff ar brottslig hantering av narkotika. Bland de straff bara gärningarna

märks olovlig framställning, olovlig överlåtelse och olovligt innehav. Även olovligt bruk (missbruk)

är straff bart.

Lagen om förbud mot vissa dopningsmedel bestraff ar bl.a. olovlig framställning, olovlig överlåtel-

se, olovligt innehav och olovligt bruk av syntetiska anabola steroider, testosteron, tillväxthormon

m.fl . medel.

Lagen om förbud mot vissa hälsofarliga varor förbjuder bl.a. införsel, framställning, överlåtelse och

innehav av hälsofarliga varor. Konsumtionen (bruket) är däremot straff ritt.

Din hjälp är viktig!

Alla kan hjälpa till i samhällets arbete mot narkotikamissbruk och narkotikabrottslighet:

• Du kan skapa opinion mot narkotika.

• Du kan skaff a Dig själv, Din familj och Dina arbetskamrater kunskaper om narkotikans risker,

hur man upptäcker missbruk m.m.

– mot narkotika

• Du kan lämna tips om misstänkt eller pågående narkotikabrottslighet till Narkotikatipset

(ring 112 när som helst på dygnet). Den som önskar får vara anonym.

More magazines by this user
Similar magazines