Mångfaldig styrning – en teoriöversikt - Leading Health Care

en större kritiskt samhällsvetenskaplig tradition, av att beforska vad som händer
i de praktiker som styrs – vad som händer med regler och riktlinjer och vad som
händer med verksamheten. Denna forskning överlappar i hög grad med organisationsforskning,
som på den disciplinära kartan kan placeras i gränslandet
mellan företagsekonomi och sociologi. Organisationsforskningen har sedan länge
uppmärksammat att den process i vilken problem och lösningar för organisationer
formuleras inte kan betraktas som rationell eller given. Snarare är det så att utifrån
kommande och utpräglat normativa föreställningar om hur verksamheter
ska organiseras tenderar att få stort inflytande. Här har man också påvisat en
diskrepans, eller särkoppling, mellan dessa idéers förankring i organisationers
formella mål och riktlinjer och förankringen i konkreta rutiner och arbetsprocesser.
För att en organisation ska vinna legitimitet genom att anamma en viss organisationsmodell
krävs inte att denna modell sipprar ner hela vägen. Tvärtom kan
avvikelser och modifikationer vara nödvändiga för att upprätthålla en fungerande
verksamhet, i synnerhet med hänsyn till att flera och ofta motstridiga krav ställs
på organisationer. 43
När det gäller de omfattande organisationsförändringar som den svenska äldreomsorgen
genomgått finns det fortfarande stora kunskapsluckor rörande konsekvenserna,
detta gäller inte minst effekterna för de som berörs i vårdpraktiken:
patienter/brukare och de vårdprofessionella. 44 Enligt en kunskapsöversikt över
forskningen om äldreomsorgen i Norden från 2005 har mycket av forskningen
om NPM och äldreomsorgens styrning och organisering saknat ett ”gräsrots-
perspektiv” liksom ett välfärdspolitiskt – eller socialpolitiskt – perspektiv. Det
första innebär att forskningen till stor del har skett från ledningens och administratörens
synvinkel, snarare än från brukarens och de vårdprofessionellas. 45 Det
andra innebär att reformerna till stor del har skildrats som mer eller mindre
neutrala: de har framstått som tekniska eftersom forskningen i mycket liten utsträckning
har synliggjort och kritiskt problematiserat de värderingar som ligger
till grund för dessa organisationsmodeller. 46 Här menar den norska äldreforskaren
Mia Vabø att trots att några studier påvisar svårigheterna för äldre att orientera sig
med hänsyn till sina rättigheter i vård- och omsorgssystemet, lyser den forskning
som sätter denna problematik i relation till NPM-reformerna med sin frånvaro.
Hon skriver att det är en viktig uppgift för framtida forskning att belysa reformerna
ur detta ljus och ställer frågan om välfärd, ökat individuellt ansvar och
konsekvenserna för resurssvaga patientgrupper i förgrunden. 47
Vabø menar vidare att den forskning som finns om de vårdprofessionella och
omsorgsarbetets förutsättningar antyder en upplevd konflikt mellan NPM-
influerade styrprinciper och god omsorg. Det finns, menar hon, ett dilemma
mellan transparens och god kvalitet och den främsta anledningen till det är att
omsorgen i så hög grad är beroende av den individuella brukaren och situationen.
Detta medför att den goda omsorgen förutsätter flexibilitet och situationsan-
passning. I samma antologis sammanfattning skriver Marta Szebehely, professor
i socialt arbete med lång erfarenhet av äldreforskning, att forskningen om
omsorgens vardag är mycket samstämmig på en punkt:
43 Meyer & Rowan 1977, DiMaggio & Powell 1983, Brunsson 2002.
44 Szebehely 2005b, Szebehely 2011, Vabø 2005.
45 Vabø 2005.
46 Szebehely 2005b, Vabø 2005.
47 Vabø 2005 s. 105f.
43 Meyer & Rowan 1977, DiMaggio &
Powell 1983, Brunsson 2002.
44 Szebehely 2005b, Szebehely 2011,
Vabø 2005.
45 Vabø 2005.
46 Szebehely 2005b, Vabø 2005.
47 Vabø 2005 s. 105f.
48 Szebehely 2005a s. 17.
Mångfaldig styrning & 83