Reflektionsprotokoll från Stormhatten - Pedagog Stockholm

FÖRSKOLAN STORMHATTEN
en förskola på väg mot ett
demokratiskt medborgarskap

Ur: Läroplan för förskolan reviderad 2010
Kap.2.6 UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH UTVECKLING
Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt
dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att
utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för
lärande behöver barns utveckling och lärande följas,
dokumenteras och analyseras.

Vinnare av Stockholms stads
kvalitetsutmärkelse 2009
Domarjuryns motiveringen löd:
Förskolans värdegrundsarbete, brukarfokus och kvalitetsarbete är i världsklass.
Barnen är de främsta brukarna och anses också vara en viktig resurs som med sin nyfikenhet och upptäckarlust ger
riktning åt den pedagogiska verksamheten.
Ett stort arbete genomförs för att föräldrarna både ska vara och känna sig delaktiga i verksamheten.
Det systematiska kvalitetsarbetet är väl dokumenterat och har ett tydligt fokus på arbetsprocesserna och de resultat
de genererar i verksamheten.
Chef och medarbetare förmedlar ett stort engagemang, en gemensam barn- och kunskapssyn, stor pedagogisk
kunskap och stort intresse för sitt uppdrag och sina brukare. Den pedagogiska miljön är strukturerad, tydlig
och utmanande.
Arbetsklimatet kännetecknas av öppenhet, delaktighet, respekt och ansvar.
Förskolan genomsyras av en pedagogik och ett förhållningssätt till brukarna som gör dem till mycket goda
förebilder i staden och värdiga mottagare av Kvalitetsutmärkelsen i klassen förskola 2009.

Stockholms kvalitetspris 2009
Syftet med europeisk kvalitetsutmärkelse i språk är att bidra till utveckling och nytänkande i
samband med språkinlärning. De belönade projekten ska kunna tjäna som goda exempel och som
inspiration.
I Sverige är det Skolverket som ansvarar för utmärkelsen. Till sin hjälp har de en jury, bestående av
bland annat representanter från UHÄ och lärarfacken och Sveriges kommuner och Landsting.
Dessutom ingår alltid en medlem från ett annat EU-lands jury. De utser bidrag som är inspirerande,
motivationsskapande och kreativa.
Juryns motivation:
”Genom olika kompetensinsatser och sitt systematiska kvalitetsarbete har personalen lyft sitt arbete
med pedagogisk dokumentation vilket har lett till att personalen fått en samsyn, säkerhet och
trygghet i sitt sätt att arbete med barnen.
I sitt arbete utgår man från deras nyfikenhet och intressen och skapar temaarbeten. Personalen
handleder och stöttar eleverna genom det dialogiska klassrummet där läraren ger eleverna stöd i
att fördjupa och vidareutveckla sitt språk och tänkande genom följdfrågor och driver på så sätt
målmedvetet arbetet framåt.”

Språkutvecklingsarbetet
Projekterande
Sagotering
Modersmålsorganisation

CENTRALA TENSTAS
FÖRSKOLOR
SAMMANSTÄLLNINGSVERKTYG FÖR
PEDAGOGISKA ÅRET
AVDELNING:
FLYTTFÅGLARNA
HÖSTTERMINEN 2011

Våra värden
Förskolan ska vara en plats där demokratiska värden grundläggs hos varje barn.
Barn är kompetenta.
Olikheter är en tillgång.
Alla barn ska känna trygghet.
Alla barn och vuxna (såväl pedagoger som föräldrar) har lika värde och ska känna sig
respekterade och lyssnade på.
Alla barn, föräldrar och pedagoger ska ges möjlighet till delaktighet i verksamheten.
Finns det speciellt viktiga delar i dessa värden just för vår barngrupp detta år?
Hur ska vi arbeta för att våra värden ska genomsyra allt det vi gör?
Hur kan vi bli påminda om detta i alla våra vardagliga möten med barnen?
Vårt mål är att använda det övergipande temat i många olika arbetsformer (matematik, bygg och konstruktion,
naturvetenskap, reflektioner etc) som ett verktyg att nå barnens språk. Alla barn skall känna sig trygga i förskolan så att de
vågar använda språket – ge uttryck för sina tankar, reflektioner, åsikter, teorier, känslor etc. Vi vill hitta former i
verksamheten för att göra barn och föräldrar delaktiga i projektarbetet redan i ett tidigt stadium. Vår tanke är att redan i
början av projektet synliggöra skeendet för barn och föräldrar.

Förskolans övergripande tema
”Barns relation till platser - Broar”:
Gemensamt undersökningsområde:
”Barns relation till platser - Broar”
Formulera pedagogernas fokusfråga:
Hur använder och utvecklar barnen sitt talspråk i undersökandet av
broar?

Vad tänker vi om vårt valda fokus/tema?
Övergripande tankar innan projekten startar
Vad tänker vi pedagoger om vårt valda fokus? Vilket syfte har vi?
- Att stimulera barnens språk och språkanvändning. Språket är både vad som sägs och hur det används
som ett uttrycksmedel.
Vad kan komma att bli en utmaning/ utvecklingsmöjlighet för barnen?
- Stärka ”språksvaga” barn. Vidga språkets användningsområden. Utmana de ”språkstarka” barnen.
Vilka problem kan vara aktuella för barnen att utforska? (koppling till den proximala utvecklingszonen)
- Nya ord och begrepp. Nya språkliga användningsområden, t ex reflektion, teori-skapande, formulera
och besvara frågor. Prata/lyssna.
Vilka dilemman / problem kan barnen komma att stöta på i sitt utforskande?
- Svårigheter att våga prata, att lyssna, att sätta ord på tankar och teorier etc.
Utifrån språkutveckling – genrepedagogik; Vilka ord/begrepp kan komma att bli aktuella i det kommande
projektet? Hur kan barnen komma att förstå dem?
- Bro, stor/liten/lång/kort/hög/låg, hav/sjö/å/flod/bäck, konstruktioner, användningsområden. Genom
undersökande, konkretisering
Vad behöver vi pedagoger skaffa oss mer kunskap om?
- Hur möter vi barn som befinner sig i olika platser i sin språkanvändning.

REFLEKTIONSPROTOKOLL Vecka:____41________ Grupp:
Våra tankar i
förhållande till
projektets
mål/riktning
Utifrån våra
observationer vid
besöket vid
spiralbron i Hjulsta
vill vi ta fasta på ett
barns fråga
”Vad är cement?”
Flera barn visade
nyfikenhet för
frågan.
Vi tänker att den kan
skapa
förutsättningar för
barnen att få tillgång
till nya begrepp om
material.
Vi vill även välja den
platsen utifrån att
det verkar en plats
med många
möjligheter till
utforskande.
Uppgiften att rita av
bron vill vi använda
för att barnen ska få
möjlighet att jämföra
sina teckningar som
de gjorde ur minnet.
Kommer det att bli
någon skillnad?
Utmaning till
barnen
•Rita av spiralbron på
plats med
blyertspenna och vitt
papper i olika
grupper.
Hur gjorde barnen?
Vad gjorde barnen?
N+J
Barnen känner på
räcket, de tittade på
allt, tittade på
lamporna. ”Man kan
gå här, det finns
lampor här.” ”Inga
bilar här”
Alla ritade av bron.
Ca 11 st
Ev en grupp med fem
barn. Ritade av bron,
diskuterade form.
Barnen pratade om
Bockarna Bruse och
trollet.
El med fem barn.
Sprang på bron och
undersökte den med
sina kroppar.
Uppåt/neråt,
snabbt/långsamt,
svårt/lätt.
Ev blandade grupp
två och tre. Vägen till
bron. Samtal och
karta.
Reflektioner/
Hur stöttade vi barns
forskande, samarbetade
barnen med varandra/
synliggjorde vi deras
strategier/använde vi våra
frågor?
•Hur säger vi till
barnen för att de ska
komma vidare när de
upplever att de inte
kan? Hur stöttar vi
barnen i det? Barnen
behöver stöd av oss
pedagoger för att se.
”Har ni sett..?” ”Hur
blir det då..?”
•Hur hjälper vi
barnen att få syn på
varandras
strategier? Hur
stöttar vi barnen att
hjälpa varandra?
•Barns estetiska
läroprocesser.
Skapande som en
”egen sak” – i stället
för som en del i allt
lärande. Ett lärande
om och via
materialet.
•Hur organiserar vi
innemiljön? Hur ska
projektet genomsyra
miljön?
Hur går vi vidare? Koppling till
Läroplanens
reviderade
målområden
N går vidare att skapa
vår bro i lera. Detaljer,
räcke, lampor osv.
Hur gör barnen när de
är vid spiralbron?
Observationerna ligger
till grund för innemiljön.
Hitta en form att
mötas – väggruppen och
konstruktionsgruppen,
springgruppen.
Vilka vill springa? Vilka
vill jobba med kartan?
Vilka vill bygga?

PROJEKTET
”FÅGELÄGG, FÅGELBAJS,
KAN SVANAR FLYGA?”
2009/2011
BARN FÖDDA -05

Utflykt till Lötsjön
Vi åkte till Lötsjön för att se vad barnen hade för tankar om fåglar.
Sargon: ”Kan svanar flyga?” Han inväntar inget svar, utan svarar själv
direkt. ”Nej, dom är för tunga.”
Gizem: ”Titta, den är smutsig på nacken. Den måste ha ramlat på ryggen.”

Diskussion med barnen
efter utflykten
Barnen delades upp i olika diskussionsgrupper, om 4-5 barn.
Hur kommer det sig att inte alla fåglar kan flyga trots att de
har vingar?
Vilka fåglar tror ni flyger?
Varför flyger dom?
Vilka fåglar flyger inte tror ni?
Varför flyger inte dom?

Barnens diskussion
Serdar: Dom gör så här snabbt, dom flyger. (Han visar med hela kroppen.)
Serdar: En svart och en vit fågel flyger, dom kan, dom har lång svans.
Dessi: Svanar kan flyga fort. Men dom har jätteliten svans.
Adam: Svanar kan inte flyga, dom har stor näsa.
Serdar: Dom kan inte flyga.
Sahra: Dom kan flyga högre.
Serdar: Jag såg på tv, dom flög inte. Dom har inte bra vingar, dom sitter inte
fast. Dom sitter bara lite fast.
Suber: Dom flyger bara snabbt.
Sahra: Dom stora fåglarna får inte flyga för deras pappor.

Hur undersöker vi det?
Pedagogernas tankar: Hur ska vi
tillsammans med barnen undersöka om
svanar flyger eller inte?
Barnen delades in i smågrupper,
vi ställde frågan till barnen:
Hur ska vi ta reda på om svanar kan flyga
eller inte?
Barnen förstod inte frågan först,
pedagogerna valde att arbeta med
själva frågan ett tag för att sedan kunna
gå vidare.

Hur gör fåglar när de ska flyga?
Barnen föreslår att de ska gå till
Hjulstasjön för att undersöka hur
fåglar gör när de börjar flyga.
Vilka vill följa med?
En pedagog och 3 barn går iväg.
Gizem: ”Först hoppar fåglarna och
sen flyger dom.”
Serdar: ”Dom springer och sen
flyger dom.”

REFLEKTIONSPROTOKOLL Grupp: Helgrupp
Våra tankar i
förhållande till
projektets
mål/riktning
Diskussionsform där
vi vill samtala kring
huvudfrågan: vad är
skelett? Hur ser det
ut? Har vi människor
skelett? Har fåglar
skelett?
Vad har barnen för
hypoteser kring
anatomi?
Uppgift till barnen Vad/hur gjorde
barnen
Vi tänker att vi har
diskussionen i
helgrupp.
VAD ÄR SKELETT?
Fatima: De är ben.
Ikram: Finns i hela
kroppen.
Sahra: Finns i halsen.
Adam: Är ben.
Ayan: Finns i kroppen,
benen.
Kerar: Skelettet över
allt i ben. Fåglarna
flyger med benen i
skelettet.
Abdulwahab: Skelett är
inte rädd för spöken.
Tugce: Fåglar har
skelett, kan gå ner (på
marken) och flyga högt.
Markus: Fåglar har
skelett, kan flyga, hela
kroppen.
Samia: Dom har ont i
magen. Finns blod i
kroppen.
Gizem: Jag har sett
skelett när vi hade
Halloween.
Ikram: Finns inne i hela
kroppen.
De flesta tror att
fåglar har skelett. Tre
barn sa att fåglar inte
hade de.
Reflektioner/
Hur stöttade vi barns
forskande, samarbetade
barnen med varandra/
synliggjorde vi deras
strategier/använde vi våra
frågor?
Vad behöver barnen
kunna för ord/begrepp
för att fortsätta?
Barnen behöver fler
beskrivande ord. Fler
ord som kan beskriva
ett skelett. Adjektiv.
Ex; avlång, långsmal,
klotformad, ihåligt,
Vad finns de för
aktiviteter som kräver
att man kan beskriva
något?
EX. Fruktstunderna –
beskriv frukterna. Gå
till matsalen – beskriv
vilka barn som ska stå
först.
Vad är barnens
hypoteser? Hur ser ett
skelett ut? Gör en skiss
över det.
Syfte: Hur tänker
barnen kring skelett?
Hur går vi vidare? Koppling till
Läroplanen
Barnen får göra en skiss
över sin hypotes över ett
skelett.
Arbeta med olika material
vid skapande av ”deras”
hypotes av skelett.
Ska vi ha en vernissage
under våren?
Barnen ska få möjligheter att
utveckla sin förmåga att
iaktta och reflektera.
Förskolan ska vara en
levande social och kulturell
miljö som stimulerar barnen
att ta initiativ och som
utvecklar deras sociala och
kommunikativa kompetens.
Barnet ska också ha
möjlighet att enskilt fördjupa
sig i en fråga och söka svar
och lösningar. Sid.8 Lpfö

Diskussion om skelett
VILKEN FÄRG ÄR SKELETTET?
Ruqaya: Vitt, rakt och olika sätt.
Fatima: Skelett är röd.
Markus & Sargon: Blå!
Kerar: Skelettet är blå. Finns i ben, rund
och rak streck, är skelett.
Sahra: De är blå. Finns i vingarna. När
dom är trötta kan dom vila och sen
flyga. Ögonen är blå eller en annan
färg i vingarna och ryggen.
Ikram: Skelettet är svart och vit, hela
kroppen.
Ruqaya: Har skelett i vingarna, hela
kroppen. Dom har blod, orkar flyga
om dom har ätit mat.
Roberth: Hela kroppen är skelett.
HUR SKA VI TA REDA PÅ VILKEN
FÄRG SKELETTET ÄR?
Sargon: Om man ser en död fågel kan
man se skelett.
Ikram: Jag har sett, de va vit.
Roberth: Jag vet alla människor och
fåglar har vit skelett.
Fatima: Skelett är röd för de finns blod.
Ruqaya: När jag ser på tv, en fågel är
död, då man kan se skelett.
Ikram: På tv kan man se.
Kerar: Man kan köpa cd, dom pratar
om olika djur.
Fatima: Man kan titta dvd.
Ayan: Fåglar flyga, när man trampar på
dom, fågel är död. Då den är vit.

REFLEKTIONSPROTOKOLL Vecka: 5 Grupp:
Våra tankar i
förhållande till
projektets
mål/riktning
Vi vill fokusera på
fåglars utseende,
detaljerna.
Vi skrev ut A4 bilder
på duvor, närbilder,
duvan underifrån och
en flygande duva.
Huvudfråga:
Hur orkade Pelle
flyga ända till
Indien?
Kopplade in Pelle för
att relatera till något
barnen var bekanta
med.
Uppgift till barnen Vad/hur gjorde
barnen
Samtal kring bilderna
på duvor.
Alla barnen sitter
och tittar på
bilderna.
Vad barnen sa, se
de nästföljande
två bilderna.
Sammanfattning
kring samtalet:
• Vingarnas
betydelse
• Måste man flaxa
för att flyga?
• Energi
• Skelett eller
inte?
• Skinn, blod och
kött (muskler?)
Reflektioner/
Hur stöttade vi barns
forskande, samarbetade
barnen med varandra/
synliggjorde vi deras
strategier/använde vi våra
frågor?
Alla barnen fick säga sina
teorier utifrån sina
erfarenheter. Barnen
samarbetade på de sätt
att de kunde diskutera
tillsammans. De kunde
argumentera för sin sak.
Vi hade en utgångspunkt,
utifrån frågan fick barnen
fler frågor som de
samtalade kring.
Genus – hur ska ALLA
barnen bli hörda. Pojkarna
blir ofta styrande i
projekterande. Hur ska vi
göra flickorna mer
deltagande? Kanske
behöver vi ha en liten
projektgrupp med bara
flickor.
Förstår alla barnen
frågorna vi diskutera? Vi
kanske behöver koppla in
modersmålet.
Olika uttrycksformer!
Detaljer och målning
gemensamt.
Genrer – ex. berättande
om fåglar. Instruera andra
barn i någonting.
Hur går vi vidare? Koppling till
Läroplanen
Samla flickorna: Vad
har de för tankar kring
vingar och skelett?
Pröva samma fråga som
vi hade i storgrupp.
Provar olika grupper
som arbetar med olika
saker samtidigt.
Grupper:
• Vingar / Flygfärdighet
• Skelett
• Fötter
Syfte med varje
gruppuppgift?
- Vingar: Detaljer. Hur
ser de ut? Är de olika
för olika fåglar?
Funktion? Varför har de
vingar?
- Skelett: Hur är ett
skelett uppbyggt?
- Fötter: Detaljer. Hur
ser de ut? Är fötterna
olika på olika fåglar?
Funktion? Vad har
fåglarna fötterna till?
Kan vi låna skelett från
Fältskolan?

Projekttillfälle med flickorna
Hur orkade Pelle flyga ända till Indien?
Sahra: Han kan ta ett papper och torka hans huvud.
Han är stark. Han har muskel.
Dessi: Med fågelskelett och blod. Sen hade han
muskler och krafter. Och om man vilar blir man stark
och kan flyga. Efter att man har vilat då har man kraft.
Ikram: När han vilar och sen han vaknar och sen han
kollar om de är mörkt, kollar är det någon hemma.
Han går och flyger. Hämtar papper om han blir svettig
han kan torka. Om han är törstig, han har dricka.
Tugce: Han kan flyga, han kan gå själv. Han kan trycka
på en knapp, en röd knapp. Då han kan gå ner till
golvet. Knappen är bakom, nere i stolen.
Ikram: När Pelle flyger till Indien. Om han hittar en
kompis. Han kan säga: har du tid att gå någonstans
med mig. Pelle sa: tack så mycket! När han flygde hans
kompis kan va på hans rygg. Han hade karta, han
säger var han ska flyga.
Ayan: Han tränade. Han orkade flyga lite först. Sen
han tränade igen. Han flyger runt hela tiden. Med
fingrarna! Vingarna! Fjädrarna på vingarna gör att
han kan flyga.

Reflektionsfrågor
Vad fick er att välja denna uppgift?
På vilket sätt närmade sig barnen uppgiften?
Vilka strategier använde barnen?
Vad tyckte ni var intressant/ vad gjorde er nyfikna på i det barnen gjorde,
uttryckte, sa eller tänkte? Varför?
Hur förhöll du som pedagog dig i förhållande till barns aktiviteter
(frågor/undersökande)?
Hur kan vi utmana barnen i det som de tyckte var mest intressant och/eller i
det som barnen problematiserade? Vilket problem verkar barnen utforska?
Med vilka frågor, vilket material, vilka uppgifter?

Frågeställningar till stöd för arbetet med Observation/REFLEKTIONSPROTOKOLL
Våra tankar/
Bakgrund
•Vad har ni valt som
fokus för tillfället?
Varför det?
• Vad fick er att välja
att observera denna
uppgift/utmaning?
•Vad var ni nyfikna
på?
•Vad bestämde vi sist
att försöka se/förstå
med hjälp av
dokumentationen?
•Vad synliggör vår
dokumentation om
barns lärande och
intressen?
Utmaning till
barnen
•Hur ska ni
förbereda/ hur
förbereddes
uppgiften?
•Hur många barn?
•Vilka barn?
•Vilket material?
Hur gjorde
barnen?
Vad gjorde
barnen?
•Den
”sammanfattande”
bilen av vad barnen
gjorde.
•Vilka / vad var den
bärande idén?
•Vad intresserade
barnen?
•På vilket sätt
närmade sig barnen
uppgiften?
•Vilka strategier
använder de?
Reflektioner Hur går vi vidare Koppling till
Läroplanens
reviderade
målområden
•Hade valet av barn
betydelse?
•Var miljön ett stöd?
•Vad var det som var
intressant i det
barnen gjorde,
uttryckte, sa eller
tänkte? Varför?
•Vad är det barnen
utforskar?
•Hur blev olikheterna
en tillgång? (hissade
/ eller dissade de
deras olika
strategier)
•Vad har ni som
pedagoger lärt er?
Vilka nya tankar har
väckts?
•Hur ska ni förbereda
till nästa gång?
•Vad är det barnen
utforskar? Vad / hur
ska det utmanats?
•Med Vilka produktiva
frågor/utmaningar går
vi vidare?

REFLEKTIONSPROTOKOLL Vecka:____2________ Grupp:
Våra tankar i
förhållande till
projektets
mål/riktning
Utmaning till
barnen
Hur gjorde barnen?
Vad gjorde barnen?
Reflektioner/
Hur stöttade vi barns
forskande, samarbetade
barnen med varandra/
synliggjorde vi deras
strategier/använde vi våra
frågor?
Hur går vi vidare? Koppling till
Läroplanens
reviderade
målområden