Brevmall revision - Upphandlingsstöd.se

Offentlig upphandling inom byggsektorn 

- vägledning för leverantörer 

2010:5

Publicerad: 2010-11-03 

Version: 2010:5.1 (reviderad 2012-03-02)

Innehåll 

1. Om vägledningen 2 

1.1 Bakgrund och syfte 2 

1.2 Omfattning 2 

1.3 Om informationen 3 

1.4 Samråd 3 

2. Lagstiftningen 4 

3. Begrepp och definitioner 5 

4. Förbereda en upphandling 7 

4.1 Kompetens 7 

4.2 Förstå branschdokumenten 7 

4.3 Roller inom den upphandlande myndigheten 8 

4.4 Konsultjäv 9 

4.5 Marknadsför företaget 10 

4.6 Hitta upphandlingarna 10 

4.7 Upphandlingsförfaranden under tröskelvärdet 11 

4.8 Upphandlingsformer över tröskelvärdet 15 

4.9 Upphandlingsförfaranden som kan tillämpas både över och under tröskelvärdet 19 

4.10 Ramavtal 22 

5. Genomföra en upphandling 23 

5.1 Läs branschdokumenten 23 

5.3 Lämna inte anbud om kraven inte uppfylls 29 

5.4 Lämna enbart anbud på det som efterfrågas 29 

5.5 Upphandlande myndigheten bestämmer 30 

5.6 Ställ frågor 30 

5.7 Grunder för tilldelning av kontrakt 31 

5.8 Krav i upphandling 33 

5.9 Kvalitet 33 

5.10 Kvalificering av anbudsgivare samt prövning och utvärdering av anbud 35 

5.11 Tilldelningsbeslut 38 

5.12 Avtalsspärr 38 

5.13 Om anbudsgivaren inte tilldelas kontrakt 39 

5.14 Om anbudsgivaren tilldelas kontrakt 39 

6. Överprövning och skadestånd 40 

6.1 Kontakta den upphandlande myndigheten 40 

6.2 Ansöka om överprövning 40 

6.3 Tidsfrister för ansökan om överprövning 41 

6.4 Domstolens beslut 41 

6.5 Förlängd avtalsspärr 42 

6.6 Tiodagarsfrist 42 

6.7 Överprövning av kontrakts giltighet 42 

6.8 Skadestånd 44 

7. Följa upp en upphandling och leverera 45 

7.1 Kontraktet 45 

7.2 Kontakt med kunden 45 

7.3 Informera medarbetare 46 

7.4 Utvärdera kontraktsperioden 47 

7.5 Ny kontraktsperiod 47 

8. Sammanfattning 48

2 

OFFENTLIG UPPH ANDLIN G I NOM BYGG SEK TORN – VÄG L EDNING FÖR LEVE R ANTÖRE R 

1. Om vägledningen 

1.1 Bakgrund och syfte 

Upphandlingsstödet vid Kammarkollegiet har i uppdrag att bidra 

till en mer effektiv, kvalitetsmedveten och rättssäker offentlig 

upphandling. 

Målet är att bättre ta tillvara konkurrensen på marknaden så att 

skattemedlen kan användas på bästa sätt till nytta för 

medborgarna, den offentliga sektorn och näringslivet. Målet ska 

uppnås genom att sprida genomarbetade och väl förankrade 

metoder och hjälpmedel och att därigenom bidra till en förenklad 

upphandlingsprocess för såväl upphandlande myndigheter som 

leverantörer. 

Inom ramen för detta uppdrag ska Upphandlingsstödet särskilt 

beakta de behov som finns vid offentliga upphandlingar inom 

byggsektorn. Syftet är att stödja offentliga beställare, byggherrar 

och leverantörer i upphandlingsprocessen samt att finna former 

för att, utöver produktionskostnaden, lyfta fram och betona 

livscykelkostnader och kvalitetskriterier. 

Syftet med denna vägledning är att underlätta för 

leverantörer/entreprenörer (nedan gemensamt kallat leverantörer) 

att delta i upphandlingar av byggentreprenader. 

1.2 Omfattning 

Vägledningen omfattar endast den klassiska sektorn, med fokus 

på upphandlingar enligt 15 kap. LOU dvs. upphandlingar under 

tröskelvärdet. 

Vägledningen ger övergripande information om reglerna vid 

upphandling inom byggsektorn samt tips och råd vad man som 

leverantör ska tänka på vid deltagande i offentlig upphandling. 

För en utförligare information om regelverket hänvisas till 

vägledningen ”Upphandlingsprocessen steg för steg för 

leverantörer” som finns att hämta på www.upphandlingsstöd.se.

1.3 Om informationen 

OFF ENTLIG UPPHANDLIN G INOM BYGGSEK TORN – VÄ GLEDNING FÖR LEVER AN TÖRER 

Vägledningen är generellt utformad. Det är därför alltid 

nödvändigt att identifiera de unika förutsättningarna i den 

enskilda upphandlingen. Vägledningen ersätter inte att 

leverantörer vid behov inhämtar kompetens för att delta i 

upphandlingar på ett rättssäkert och effektivt sätt. 

Denna vägledning får användas fritt, förutsatt att källan anges. 

Det är alltså tillåtet att ladda hem vägledningen i pdf från vår 

hemsida upphandlingstöd.se och publicera den på andra 

webbplatser. Ange källa och gärna även en länk till innehållet. 

1.4 Samråd 

Vägledningen har tagits fram i samråd med upphandlande 

myndigheter, leverantörer och intresseorganisationer inom 

byggsektorn. Till dessa riktas ett varmt tack. 

3

4 


2. Lagstiftningen 

Upphandlingen inom den offentliga sektorn regleras främst av 

lagen om offentlig upphandling (LOU) samt lagen om upphandling 

inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF). 

Därutöver berörs den offentliga upphandlingen av t.ex. 

konkurrenslagen, offentlighets- och sekretesslagen, 

förvaltningslagen och förordningen om antidiskrimineringsvillkor. 

Upphandlande enheter som bedriver verksamhet inom bl.a. 

vatten-, energi-, transport- och postområdena tillhör de så kallade 

försörjningssektorerna. Upphandlande myndigheter som bedriver 

övrig verksamhet tillhör den klassiska sektorn. 

Tröskelvärden är de beloppsgränser som avgör om en upphandling 

ska ske enligt de direktivstyrda reglerna eller de nationella 

reglerna i 15 kap. LOU. Tröskelvärdet för byggentreprenader 

fr.o.m. 2012 t.o.m. 2013 uppgår till 47 438 500 kronor. 

Tröskelvärdet ska beräknas exklusive mervärdesskatt och för 

kontraktets hela löptid. Även eventuella optioner och 

förlängningsklausuler ska räknas in som om de kommer att 

utnyttjas. 

Grundläggande principer för offentlig upphandling är 

icke-diskriminering 

likabehandling 

ömsesidigt erkännande 

proportionalitet, samt 

öppenhet. 

Syftet med upphandlingsreglerna är primärt att främja fri 

rörlighet inom EU. Upphandlande myndigheter ska uppsöka och 

dra nytta av konkurrensen på aktuell marknad och därigenom 

också på bästa sätt använda de medel som finansierar offentliga 

upphandlingar. Samtidigt syftar regelverket till att ge 

leverantörerna möjlighet att konkurrera på samma villkor i varje 

upphandling.


3. Begrepp och definitioner 

I texten används genomgående ett antal begrepp för vilka 

följande definitioner gäller. 

Allmänt tillgänglig databas 

Databas för annonsering av upphandlingar. TED (Tenders 

Electronic Daily) är EU:s databas för annonsering över 

tröskelvärdet. Visma/Opic, E-avrop, Licitio och Mercell är exempel 

på nationella databaser för annonsering under tröskelvärdet och 

av B-tjänster. 

Anbudsgivare 

Den som lämnar anbud. 

Avtalsspärr 

Tidsfrist efter tilldelningsbeslut då kontrakt inte får tecknas. 

Tidsfristen är 10 eller 15 dagar beroende på kommunikationssättet. 

Avtalsspärren syftar till att ge leverantörer möjlighet att 

begära överprövning. 

Beställare 

Sakkunnig och kravställare vid den upphandlande myndigheten 

för den byggentreprenad som ska upphandlas. 

Branschdokument 

AB 04 (Allmänna bestämmelser för byggnads-, 

anläggnings- och installationsentreprenader). 

ABT 06 (Allmänna bestämmelser för totalentreprenader 

avseende byggnads-, anläggnings- och 

installationsarbeten). 

AMA AF 07 (Administrativa föreskrifter med råd och 

anvisningar för byggnads-, anläggnings- och 

installationsentreprenader). 

Förfrågningsunderlag 

Samlingsbegrepp för allt underlag som den upphandlande 

myndigheten tillhandahåller en leverantör för anbudsgivning i en 

upphandling. Underlaget kan omfatta bl.a. upphandlingsföreskrifter, 

teknisk specifikation och/eller uppdragsbeskrivning, 

krav på leverantör samt administrativa och kommersiella villkor. 

5

6 


Förhandsinsyn 

En frivillig annonsering i 

TED (Tenders Electronic Daily) om att den upphandlande 

myndigheten avser att tilldela kontrakt genom förhandlat 

förfarande utan föregående annonsering, eller 

en allmänt tillgänglig databas om att den upphandlande 

myndigheten avser att tilldela kontrakt genom 

direktupphandling. 

En avtalsspärr på 10 dagar inträder och ett kontrakt kan efter 

den tidens utgång inte förklaras ogiltigt av domstol. 

Leverantör 

De företag på marknaden som tillhandahåller varor, tjänster eller utför 

byggentreprenader. Med leverantör avses också grupper av leverantörer. 

Ramavtal 

Ett avtal som tecknas mellan en eller flera upphandlande 

myndigheter och en eller flera leverantörer i syfte att fastställa 

villkoren för en senare tilldelning av kontrakt (avrop) under en 

given tidsperiod. 

Tilldelningsbeslut 

Den upphandlande myndighetens beslut om att tilldela ett 

kontrakt eller sluta ett ramavtal. Om det finns flera anbudsgivare 

och/eller anbudssökande ska dessa underrättas om 

tilldelningsbeslutet och skälen för det. 

Tilldelningskriterier 

De kriterier som används för att utvärdera det ekonomiskt mest 

fördelaktiga anbudet inför tilldelningen av ett kontrakt. Kallas 

även utvärderingskriterier eller bör-krav. 

Tröskelvärde 

Beloppsvärden som avgör om en upphandling ska ske enligt de 

direktivstyrda eller de nationella reglerna. 

Upphandlare 

Sakkunnig i upphandlingsfrågor vid den upphandlande myndigheten. 

Upphandlande myndighet 

Statliga och kommunala myndigheter samt landsting. Med 

myndigheter jämställs beslutande församlingar i kommuner och 

landsting samt offentligt styrda organ. Med sådana organ avses 

bl.a. vissa statliga och flertalet kommunala bolag såsom 

kommunala bostadsbolag.

4. Förbereda en 

upphandling 


Under detta avsnitt beskrivs vilka förberedelser som bör 

göras inför en kommande upphandling. 

Leverantören får vägledning i hur man kan förbereda sig 

innan man hittat en intressant upphandling 

när man hittat en upphandling men ännu inte börjat 

skriva sitt anbud. 

4.1 Kompetens 

Upphandlingsreglerna kan upplevas som komplicerade av båda 

parter. Genom att ha rätt kompetens inom upphandlingsområdet 

samt vara lyhörd för motpartens arbetssituation och villkor, kan 

den egna insatsen i upphandlingsarbetet förbättras vilket i sin tur 

gynnar den goda affären. 

För att erhålla ett kontrakt i en offentlig upphandling krävs ett 

anbud som uppfyller samtliga formella krav. Det ställs krav på 

anbudets utformning, leverantörens kapacitet och erfarenhet samt 

byggentreprenaden som sådan. För detta behövs kunskap om och 

förståelse för regelverket kring offentlig upphandling. 

Lagarna innehåller krav såväl på den upphandlande myndigheten 

som på anbudsgivaren. Det är också viktigt att följa utvecklingen 

med lagändringar, ny rättspraxis etc. Ändringarna kan innebära 

förenklingar, men det förekommer också kompletteringar av 

lagarna där nya krav kan ställas på anbudsgivare med avseende 

på t.ex. miljöfrågor och hållbar utveckling. 

4.2 Förstå branschdokumenten 

Vid upphandling och genomförande av entreprenader har 

byggsektorn redan i dag en väl fungerande systematik i de regler 

och branschdokument som gäller generellt inom branschen. 

Upphandlande myndigheter använder normalt dessa 

branschdokument vid upphandling av byggentreprenader. För de 

företag som vill delta i offentlig upphandling är det därför 

angeläget att själva kunna använda och förstå dokumenten. 

7

8 


4.3 Roller inom den upphandlande myndigheten 

Inom en upphandlande myndighet finns i normalfallet en klar 

rollfördelning mellan de olika befattningar som deltar i 

upphandlingsprocessen. Var i organisationen upphandlingen sker 

och av vem kan emellertid variera. 

Den upphandlande myndigheten kan i vissa fall även anlita 

extern konsult för exempelvis utformning av 

förfrågningsunderlag. 

4.3.1 UNDER UPPHANDLINGEN 

Beställaren och slutanvändaren 

Beställaren är sakkunnig och därmed kravställare för den 

byggentreprenad som ska upphandlas och deltar aktivt såväl vid 

utformningen av kravspecifikationen (beskrivning av den 

byggentreprenad som ska upphandlas) som vid prövningen och 

utvärderingen av anbuden. Därutöver kan också brukaren 

(exempelvis berörda lärare och elever när en skola ska byggas 

eller repareras) delta i upphandlingen både som kravställare och 

vid anbudsprövningen. 

Upphandlaren 

Upphandlaren är sakkunnig i upphandlingsfrågor och har ett 

övergripande ansvar för upphandlingsprocessen. 

Upphandlaren ansvarar för 

utformningen av förfrågningsunderlaget i sin helhet, 

information till leverantörerna under 

upphandlingsprocessen 

kvalificering av leverantörer 

prövning och utvärdering av anbuden (bl.a. tillsammans 

med beställaren) 

upprättande av tilldelningsbeslut. 

Upphandlaren upprättar också kontraktet, ibland tillsammans 

med den upphandlande myndighetens jurist. Inom vissa 

upphandlande myndigheter kan upphandlaren även ha rollen som 

sakkunnig och kravställare.


4.3.2 NÄR KONTRAKTET HAR TECKNATS 

När kontraktet har tecknats går ansvaret över från den/de 

person/er som haft ansvaret under upphandlingen till den/de som 

ansvarar för kontraktsuppföljningen, vanligtvis beställaren, 

projektansvarig eller i vissa fall någon på 

upphandlingsfunktionen. 

Inom en upphandlande myndighet kan det även finnas 

medarbetare som har rätt att göra avrop från befintliga ramavtal. 

Tänk på att beslut i en upphandling om val av leverantör eller 

annat beslut kopplat till upphandlingen ska fattas av den 

upphandlande myndigheten. 

4.4 Konsultjäv 

I de fall den upphandlande myndigheten anlitar en extern konsult 

för utformning av förfrågningsunderlaget, eller annat 

förberedelsearbete inför en upphandling, kan otillbörliga 

konkurrensfördelar uppkomma för konsulten om denne också har 

för avsikt att lämna anbud i upphandlingen. En sådan situation 

kallas konsultjäv. 

Den upphandlande myndigheten bör också vara försiktig med att 

tillåta en anställd eller tidigare anställd att medverka vid och 

påverka t.ex. utformningen av förfrågningsunderlaget inför en 

upphandling som denne själv eller någon närstående person kan 

delta i som anbudsgivare. 

En konsult ska uteslutas från anbudsgivning om konsulten genom 

tidigare uppdrag hos myndigheten 

har styrt innehållet i kravspecifikationen så att den på ett 

eller annat sätt anpassats till konsultens eller 

leverantörens produkter 

fått otillbörliga konkurrensfördelar genom information om 

exempelvis den upphandlande myndighetens krav, budget 

m.m. som andra anbudsgivare inte fått, eller 

genom sin medverkan fått annan form av otillbörlig 

konkurrensfördel. 

Konsulten ska uteslutas i egenskap av anbudsgivare men 

konsulten får inte heller biträda annan anbudsgivare. Det saknar 

i princip betydelse om konsulten anlitats direkt av den 

upphandlande myndigheten eller om konsulten medverkat som 

underkonsult. 

9

10 


Däremot anses sådana konkurrensfördelar som endast består i att 

konsulten är bättre ”påläst” eller har visst tidsmässigt försprång 

framför andra anbudsgivare, normalt inte som otillbörliga. Det är 

i dessa fall viktigt att anbudstiden görs tillräckligt lång så att alla 

anbudsgivare får samma möjlighet att tillgodogöra sig sådan 

information så att det tidsmässiga försprånget som konsulten har 

inte får någon egentlig betydelse. 

Innan uteslutning sker måste en konsult alltid få möjlighet att 

visa att de utförda uppdragen inte medfört någon otillbörlig 

konkurrensfördel. 

4.5 Marknadsför företaget 

Marknadsföring är en del av företagens vardag. Det är inte fel att 

mellan upphandlingarna kontakta beställare på upphandlande 

myndigheter och presentera sin verksamhet, utförda eller 

pågående byggentreprenader m.m. En aktiv dialog är lärorik för 

båda parter. 

Kontakterna måste naturligtvis skötas professionellt så att dessa 

inte uppfattas som otillbörliga. De upphandlande myndigheterna 

är alltid måna om att kontakterna inte ska uppfattas som en 

förhandling eller att en upphandling påbörjats. Det innebär att 

företagen måste respektera om beställaren meddelar att 

kontakter för tillfället är olämpliga. Denna typ av kontakter, som 

avser ren marknadsföring, bör heller inte tas i direkt anslutning 

till att en upphandling ska påbörjas. 

4.6 Hitta upphandlingarna 

Annonsering sker i allmänt tillgängliga databaser. Ibland finns 

också information på de upphandlande myndigheternas hemsidor 

eller i fack- eller dagspress. Annonserna kan avse såväl 

information om kommande upphandlingar som för stunden 

aktuella upphandlingar.

» 

TIPS! 


Sök aktivt efter annonserade upphandlingar i allmänt 

tillgängliga databaser eller på de upphandlande 

myndigheternas hemsidor. 

Prenumerera på aktuella annonser hos databasföretagen. 

Identifiera vilka kvalifikationer på företaget som krävs 

hos olika upphandlande myndigheter och vid olika typer 

av byggentreprenader. Utveckla företaget för att kunna 

svara upp mot kraven. 

Analysera resultatet vid eventuellt deltagande i tidigare 

upphandlingar. Vad gick bra, vad gick mindre bra? 

Gå igenom vad som gått bra respektive mindre bra vid 

genomförandet av tidigare byggentreprenader och hur den 

egna verksamheten behöver utvecklas. 

4.7 Upphandlingsförfaranden under tröskelvärdet 

En offentlig upphandling under tröskelvärdet ska göras genom 

förenklat förfarande, urvalsförfarande eller i form av en 

direktupphandling. 

4.7.1 FÖRENKLAT FÖRFARANDE 

Vad är ett förenklat förfarande? 

Förenklat förfarande innebär att alla leverantörer får lämna 

anbud. Termen ”förenklat förfarande” markerar att förfarandet är 

förenklat i förhållande till de mer detaljerade krav som ska vara 

uppfyllda vid upphandling över tröskelvärdet. Kravet på de 

grundläggande upphandlingsrättsliga principerna dvs. ickediskriminering, 

likabehandling, ömsesidigt erkännande, 

proportionalitet samt öppenhet gäller emellertid även det 

förenklade förfarandet. 

Vad händer vid ett förenklat förfarande? 

Inbjudan sker via annonsering i en elektronisk databas som är 

allmänt tillgänglig eller via annonsering på annat sätt som leder 

till effektiv konkurrens, t.ex. i en branschtidning eller i en större 

dagstidning. 

När anbudstiden gått ut och anbuden öppnats sker en 

kvalificering av anbudsgivarna och en prövning av anbuden med 

avseende på de krav som ställts på den byggentreprenad som ska 

upphandlas. Därefter sker en utvärdering av anbuden utifrån de 

tilldelningskriterier som fastställdes i förfrågningsunderlaget 

alternativt lägsta pris. 

11

12 


Förhandlingar får genomföras med en eller flera anbudsgivare. 

Det är den upphandlande myndigheten som avgör om 

förhandlingar behövs för att få bästa möjliga villkor. Den 

upphandlande myndigheten är dock inte skyldig att förhandla 

med någon anbudsgivare. 

Förhandling får ske kring samtliga delar i uppdraget, även priset. 

En förhandling får inte leda fram till att de ovillkorliga kraven för 

upphandlingen väsentligen ändras. Då kan upphandlingen behöva 

göras om så att principerna om likabehandling och öppenhet 

upprätthålls. 

Tidsfristen för att lämna anbud ska vara skälig. Hänsyn ska tas 

till hur komplex upphandlingen är och en bedömning ska göras av 

hur lång tid leverantören behöver för att utarbeta ett anbud. 

4.7.2 URVALSFÖRFARANDE 

Vad är ett urvalsförfarande? 

Urvalsförfarande innebär att alla leverantörer har rätt att 

inkomma med en ansökan om att få lämna anbud (en så kallad 

anbudsansökan) och att den upphandlande myndigheten därefter 

bjuder in vissa leverantörer att lämna anbud.. 

Denna upphandlingsform kan beskrivas som ett selektivt 

förfarande under tröskelvärdet och används vanligen i de fall man 

tror att det finns många leverantörer som vill lämna anbud. . 

Vad händer vid ett urvalsförfarande? 

Ansökningsinbjudan sker via annonsering i en elektronisk 

databas som är allmänt tillgänglig. Av inbjudan ska det framgå 

hur en anbudsansökan får lämnas samt den dag då ansökan 

senast ska ha inkommit till den upphandlande myndigheten. Den 

upphandlande myndigheten får i inbjudan ange det antal 

leverantörer som den avser att bjuda in att lämna anbud. Antalet 

ska bestämmas med hänsyn till arten av det som ska upphandlas 

och vara tillräckligt stort för att en effektiv konkurrens ska 

uppnås. Antalet kan anges inom ett intervall, lägsta respektive 

högsta antal. 

När ansökningstiden gått ut och ansökningarna öppnats görs ett 

urval av de anbudssökande som bjuds in att lämna anbud. Till 

dessa skickas, vid ett och samma tillfälle, en inbjudan med 

förfrågningsunderlag.


Den upphandlande myndigheten bjuder in det antal 

anbudssökande som i förekommande fall angetts i annonsen. Om 

inget antal angetts i annonsen ska samtliga kvalificerade 

anbudssökande bjudas in till anbudsgivning. 

När anbudstiden gått ut och anbuden öppnats sker en prövning av 

anbuden med avseende på de krav som ställts på den 

byggentreprenad som upphandlas samt därefter en utvärdering av 

anbuden utifrån de tilldelningskriterier som fastställdes i 

förfrågningsunderlaget alternativt lägsta pris. 

Den upphandlande myndigheten får bjuda in en eller flera 

anbudsgivare till förhandling. Förhandlingen får ske kring 

samtliga delar i uppdraget, även priset. En förhandling får inte 

leda fram till att de ovillkorliga kraven för upphandlingen 

väsentligen ändras. Då kan upphandlingen behöva göras om så att 

principerna om likabehandling och öppenhet upprätthålls. 

Tidsfristen för att inkomma med ansökningar och anbud ska vara 

skälig. Hänsyn ska tas till hur komplex upphandlingen är och en 

bedömning ska göras av hur lång tid leverantören behöver för att 

utarbeta en ansökan eller ett anbud. 

Tidsfristen för att lämna en anbudsansökan får dock aldrig vara 

kortare än 10 dagar räknat från den dag då ansökningsinbjudan 

blev publicerad. 

4.7.3 DIREKTUPPHANDLING 

Vad är en direktupphandling? 

Direktupphandling är upphandling utan krav på annonsering och 

innebär ett enklare förfarande i förhållande till övriga 

upphandlingsförfaranden. Direktupphandling ska dock alltid ske 

med hänsyn till de grundläggande principerna för offentlig 

upphandling. 

Vid direktupphandling finns det inga lagbestämmelser om 

hur anbuden ska utformas. Anbuden kan således vara 

muntliga eller skriftliga. Anbuden kan även lämnas genom 

elektronisk överföring eller på ett annat sätt som den 

upphandlande myndigheten bestämmer. 

13

14 


Den/de utvalda leverantören/leverantörerna får lämna anbud i de 

fall den upphandlande myndigheten ber om det. För att få 

inbjudan att delta i en direktupphandling krävs det således att 

den upphandlande myndigheten har kännedom om företaget. Ofta 

väljer den upphandlande myndigheten att ta in flera anbud och 

göra prisjämförelser. 

När får en direktupphandling användas? 

Direktupphandling får endast användas 

om upphandlingens värde uppgår till högst15 procent av 

det tröskelvärde som avses i 3 kap. 1 § LOU första 

stycket, eller 

om förutsättningarna för förhandlat förfarande utan 

föregående annonsering är uppfyllda, eller 

om det finns synnerliga skäl. 

Direktupphandling är tillåten om värdet av byggentreprenaden 

uppgår till högst 284 000 kronor exklusive mervärdesskatt (fast 

beloppsgräns) vilket motsvarar 15 procent av 1 897 540 kronor 

enligt beskrivningen ovan. 

Vidare är direktupphandling tillåten då förutsättningarna för 

förhandlat förfarande utan föregående annonsering är uppfyllda. 

Exempel på detta är att det vid förenklat 

förfarande/urvalsförfarande inte lämnats några anbud eller 

anbudsansökningar alternativt att anbuden inte är lämpliga. 

Detta gäller under förutsättning att de ursprungliga villkoren för 

kontraktet inte ändras väsentligt. 

Därutöver är direktupphandling tillåten när det gäller 

kompletterande byggentreprenader som inte ingår i det 

ursprungliga projektet eller det ursprungliga kontraktet eller det 

gäller en ny byggentreprenad som är en upprepning av tidigare 

byggentreprenader. Observera att för dessa båda fall krävs att 

särskilda omständigheter är uppfyllda vilka redovisas i 4 kap. 8 § 

LOU. 

Ytterligare skäl till direktupphandling är i de fall det finns 

synnerliga skäl vilket bl.a. avser oförutsedda händelser som den 

upphandlande myndigheten inte själv kunnat råda över. Att den 

upphandlande myndigheten hamnat i tidsnöd beroende på dålig 

planering medför inte att den upphandlande myndigheten har rätt 

till direktupphandling.


En otillåten direktupphandling kan leda till att kontraktet 

ogiltigförklaras eller att den upphandlande myndigheten döms till 

skadestånd eller upphandlingsskadeavgift 

4.8 Upphandlingsformer över tröskelvärdet 

En offentlig upphandling över tröskelvärdet ska göras genom 

öppet, selektivt eller förhandlat förfarande. 

4.8.1 ÖPPET FÖRFARANDE 

Vad är ett öppet förfarande? 

Öppet förfarande innebär att alla leverantörer får lämna anbud. 

Förhandling får inte förekomma. 

Vad händer vid ett öppet förfarande? 

Inbjudan sker via annonsering i TED. 

När anbudstiden gått ut och anbuden öppnats sker en 

kvalificering av anbudsgivarna och en prövning av anbuden med 

avseende på de krav som ställts på den byggentreprenad som ska 

upphandlas. Därefter ska en utvärdering av anbuden ske utifrån 

de tilldelningskriterier som fastställdes i förfrågningsunderlaget 


Tidsfristen för att lämna anbud vid öppet förfarande är som 

huvudregel minst 52 dagar räknat från den dag då annonsen 

skickades för publicering. Tidsfristen för att lämna anbud kan 

förkortas i de fall annonsen skickats med elektroniska medel 

och/eller leverantören själv kan ladda ner samtliga 

upphandlingsdokument direkt från den webbplats som angetts i 

TED. 

4.8.2 SELEKTIVT FÖRFARANDE 

Vad är ett selektivt förfarande? 

Selektivt förfarande innebär att alla leverantörer får lämna in 

anbudsansökan. Efter en kvalificering bjuder den upphandlande 

myndigheten in utvalda leverantörer att lämna anbud. 

Förhandlingar får inte förekomma. 

15

16 


Ett skäl till att använda ett selektivt förfarande är att man tror 

att det finns många leverantörer som vill lämna anbud och att den 

upphandlande myndigheten därigenom uppnår ett rimligt 

förhållande mellan värdet på upphandlingen och de 

administrativa kostnaderna för anbudshanteringen. Ett annat 

skäl kan vara att upphandlingens art ställer speciella krav på 

leverantören. 

Vad händer vid ett selektivt förfarande? 

Ansökningsinbjudan sker via annonsering i TED. Av annonsen 

ska klart framgå de regler och kriterier som gäller för att få delta i 

anbudsgivningen samt därutöver det lägsta och i förekommande 

fall, det högsta antalet anbudssökande som den upphandlande 

myndigheten avser att bjuda in att lämna anbud. Antalet 

anbudssökande som den upphandlande myndigheten avser att 

bjuda in ska minst uppgå till 5 stycken. 

När ansökningstiden gått ut och ansökningarna öppnats sker en 

kvalificering av de anbudssökande varefter den upphandlande 

myndigheten bjuder in det antal kvalificerade anbudssökande som 

angetts i annonsen. Till dessa skickas, vid ett och samma tillfälle, 

inbjudan med förfrågningsunderlag. I de fall antalet 

anbudssökande som uppfyller kraven är färre än det lägsta 

antalet som angetts i annonsen, får den upphandlande 

myndigheten bjuda in det antal som är kvalificerade. 

När anbudstiden gått ut och anbuden öppnats sker en prövning av 

anbuden med avseende på de krav som ställts på den 

byggentreprenad som upphandlas samt därefter en utvärdering av 

anbuden utifrån de tilldelningskriterier som fastställdes i 

förfrågningsunderlaget alternativt lägsta pris. 

Tidsfristen för att ansöka om att få lämna anbud vid selektivt 

förfarande är som huvudregel minst 37 dagar räknat från den dag 

då annonsen skickades för publicering. Tidsfristen för att ansöka 

om att få lämna anbud kan förkortas i de fall annonsen har 

skickats elektroniskt. 

Tidsfristen för att lämna anbud vid selektivt förfarande är som 

huvudregel minst 40 dagar räknat från den dag då inbjudan med 

förfrågningsunderlag skickades till utvalda anbudssökande. 

Tidsfristen för att lämna anbud kan förkortas om leverantören 

själv kan ladda ner samtliga upphandlingsdokument direkt från 

den webbplats som angetts i den elektroniska annonsen.

4.8.3 FÖRHANDLAT FÖRFARANDE 


Vad är ett förhandlat förfarande? 

Vid upphandlingar över tröskelvärdet är möjligheterna att 

förhandla med anbudsgivare mycket begränsade. Öppet eller 

selektivt förfarande är de ordinarie upphandlingsformerna. 

Det finns två former av förhandlat förfarande, med och utan 

föregående annonsering. 

Förhandlat förfarande med föregående annonsering 

Förhandlat förfarande med föregående annonsering innebär att 

alla leverantörer får lämna in en anbudsansökan. Efter en 

kvalificering bjuder den upphandlande myndigheten in utvalda 

anbudssökande till anbudsgivning/förhandling. Förhandlat 

förfarande med föregående annonsering är endast tillåtet om 

särskilda skäl föreligger. Ett exempel är om de anbud som 

lämnats vid öppet eller selektivt förfarande är ogiltiga eller inte 

kan antas av andra skäl som anges i 4 kap. 2 § LOU allt under 

förutsättning att villkoren inte väsentligt ändras. Ett annat 

exempel är upphandling av en byggentreprenad som enbart har 

forsknings-, provnings- eller utvecklingsändamål och som inte 

syftar till vinst eller till att täcka forsknings- och 

utvecklingskostnader. 

Ansökningsinbjudan sker via annonsering i TED. Av annonsen 

ska klart framgå de regler och kriterier som gäller för att få delta i 

anbudsgivningen/förhandlingen samt därutöver det lägsta och i 

förekommande fall det högsta, antalet anbudssökande som den 

upphandlande myndigheten avser att bjuda in till 

anbudsgivning/förhandling. Antalet anbudssökande som den 

upphandlande myndigheten avser att bjuda in ska minst uppgå 

till 3 stycken. 


kvalificering av de anbudssökande varefter den upphandlande 

myndigheten bjuder in det antal kvalificerade anbudssökande som 

angetts i annonsen. Till dessa skickas, vid ett och samma tillfälle, 

inbjudan med förfrågningsunderlag. 

I de fall antalet anbudssökande som uppfyller kraven och 

kriterierna är färre än det lägsta antalet som angetts i annonsen, 

får den upphandlande myndigheten bjuda in det antal som är 

kvalificerade. 

17

18 


Förhandling sker med anbudsgivarna för att anpassa anbuden till 

de krav på byggentreprenaden som har angetts i annonsen och i 

förfrågningsunderlaget för att på så sätt få fram det bästa 

anbudet. Förhandlingarna kan också ske i successiva steg för att 

gradvis minska antalet anbud. I de fall den upphandlande 

myndigheten har för avsikt att använda detta förfaringssätt ska 

det anges i annonsen eller förfrågningsunderlaget. Det successiva 

urvalet ska ske utifrån de tilldelningskriterier som fastställdes i 

förfrågningsunderlaget. Den upphandlande myndigheten är dock 

inte skyldig att förhandla med någon anbudsgivare. 

Tidsfristen för att ansöka om att få lämna anbud vid förhandlat 

förfarande med föregående annonsering är som huvudregel minst 

37 dagar räknat från den dag då annonsen skickades för 

publicering. Tidsfristen för att ansöka om att få lämna anbud kan 

förkortas om annonsen skickats elektroniskt. Tidsfristen för att 

lämna anbud vid förhandlat förfarande bestäms vid varje enskilt 

tillfälle. 

Förhandlat förfarande utan föregående annonsering 

Förhandlat förfarande utan föregående annonsering innebär att 

den upphandlande myndigheten får vända sig direkt till en enda 

leverantör, en slags direktupphandling således. 

Vid upphandling av byggentreprenader kan förfarandet tillämpas 

bl.a. 

om det vid ett öppet eller selektivt förfarande inte 

lämnats några anbud eller anbudsansökningar eller att 

anbuden inte är lämpliga under förutsättning att de 

ursprungliga villkoren för kontraktet inte ändras 

väsentligt, eller 

om byggentreprenaden endast kan utföras av en 

leverantör p.g.a. ensamrätt eller av tekniska eller 

konstnärliga skäl, eller 

om det är absolut nödvändigt att tilldela kontraktet men 

synnerlig brådska orsakad av omständigheter utanför den 

upphandlande myndighetens kontroll gör det omöjligt att 

använda andra upphandlingsformer.


Därutöver får förhandlat förfarande utan föregående annonsering 

tillämpas i de fall det gäller kompletterande byggentreprenader 

som inte ingår i det ursprungliga projektet eller kontraktet samt i 

de fall det gäller en ny byggentreprenad som är en upprepning av 

tidigare byggentreprenader. Observera att för dessa båda fall 

krävs att särskilda omständigheter är uppfyllda vilka redovisas i 4 

kap. 8 § LOU. 

4.9 Upphandlingsförfaranden som kan tillämpas både över 

och under tröskelvärdet 

Konkurrenspräglad dialog och elektronisk auktion och är 

upphandlingsformer som kan användas vid upphandling såväl 

över som under tröskelvärdet. 

4.9.1 KONKURRENSPRÄGLAD DIALOG 

Vad är en konkurrenspräglad dialog? 

Konkurrenspräglad dialog är ett förfarande där alla leverantörer 

kan begära att få delta och där den upphandlande myndigheten 

för en dialog med de anbudssökande som har bjudits in att delta i 

detta förfarande. Konkurrenspräglad dialog kan under vissa 

förutsättningar användas när det kontrakt som ska upphandlas är 

”särskilt komplicerat” och det t.ex. inte är möjligt att definiera de 

prestanda- eller funktionskrav som kan tillgodose den 

upphandlande myndighetens behov. 

Vad händer vid en konkurrenspräglad dialog? 

Ansökningsinbjudan sker via annonsering i TED vid upphandling 

över tröskelvärdet och i en databas som är allmänt tillgänglig vid 

upphandling under tröskelvärdet. Av annonsen och det beskrivande 

dokumentet ska klart framgå de villkor, krav och kriterier som gäller 

för att få delta i dialogen liksom tilldelningskriterierna. Därutöver 

det lägsta och i förekommande fall det högsta, antalet 

anbudssökande som den upphandlande myndigheten avser att bjuda 

in till dialog. Antalet anbudssökande som den upphandlande 

myndigheten avser att bjuda in ska uppgå till minst 3 stycken. 


kvalificering av de anbudssökande. Därefter bjuder den 

upphandlande myndigheten, vid ett och samma tillfälle, skriftligt in 

det antal kvalificerade anbudssökande till dialog som har angetts i 

annonsen. Av inbjudan ska bl.a. framgå tid och plats för dialogen 

samt hänvisning till beskrivande dokument. I de fall antalet 

anbudssökande som uppfyller kraven och kriterierna är färre än det 

lägsta antalet som angetts i annonsen får den upphandlande 

myndigheten bjuda in det antal som är kvalificerade. 

19

20 


Dialogen ska resultera i en eller flera lösningar som sedan utgör 

grunden för de anbud som deltagarna bjuds in att lämna. Alla 

frågor kring kontraktet är möjliga att diskutera. Dialogen får 

emellertid inte medföra att de förutsättningar som angetts i 

annonsen, beskrivande dokument eller inbjudan till att delta i 

dialogen ändras väsentligt eftersom detta strider mot principerna 

om likabehandling och öppenhet. Dialogen fortsätter till dess det 

finns en eller flera acceptabla lösningar som tillgodoser den 

upphandlande myndighetens behov. Efter avslutad dialog 

uppmanar den upphandlande myndigheten deltagarna att lämna 

sina slutgiltiga anbud. Anbuden ska utvärderas utifrån de 

tilldelningskriterier som angetts i annonsen eller det beskrivande 

dokumentet. Hur dessa kriterier ska värderas (viktning eller 

fallande prioritetsordning) ska anges senast i inbjudan till att 

delta i dialogen. Det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet ska 

alltid användas som grund för tilldelningen av kontrakt vid 

konkurrenspräglad dialog. 

Tidsfristen för att ansöka om att få delta i konkurrenspräglad 

dialog är minst 37 dagar räknat från den dag då annonsen 

skickades för publicering. Tidsfristen för att ansöka om att få 

delta i konkurrenspräglad dialog kan förkortas i de fall annonsen 

skickas elektroniskt. 

Läs mer om konkurrenspräglad dialog i separat vägledning som 

finns att hämta på www.upphandlingsstöd.se. 

4.9.2 ELEKTRONISK AUKTION 

Vad är en elektronisk auktion? 

Elektronisk auktion utgör inget fullständigt 

upphandlingsförfarande utan kan användas som en avslutande 

fas i upphandlingar såväl över som under tröskelvärdet. 

Elektronisk auktion kan också användas vid avrop med förnyad 

konkurrensutsättning från ett ramavtal. 

Vad händer vid en elektronisk auktion? 

Eftersom den elektroniska auktionen utgör en avslutande del av 

upphandlingen innebär det att den ska föregås av en fullständig 

utvärdering av anbuden i enlighet med de tilldelningskriterier 

som angetts i förfrågningsunderlaget.


Förutsättningen för att en elektronisk auktion ska kunna 

användas som avslutande del är att förfrågningsunderlaget kan 

uttryckas med tillräcklig exakthet. Inbjudan att lämna nya anbud 

i auktionen kan endast omfatta sådana delar av anbudet som kan 

uttryckas i siffror och procenttal och därmed bli föremål för en 

automatisk bedömning och rangordning. 

Förutsatt att dessa villkor är uppfyllda, kan elektronisk auktion 

användas såväl vid upphandlingar när kontraktet ska tilldelas 

den leverantör som erbjudit det lägsta priset, som när kontraktet 

ska tilldelas den leverantör som lämnat det ekonomiskt mest 

fördelaktiga anbudet. 

Om den upphandlande myndigheten avser att avsluta en 

upphandling med en elektronisk auktion ska detta anges i 

annonsen. I förfrågningsunderlaget ska anges vilka delar samt 

vilka objekt eller områden som ska ingå i auktionen. 

Resultatet av auktionen är helt avgörande för vilken anbudsgivare 

som tilldelas kontraktet. 

Inbjudan till auktionen skickas elektroniskt, vid ett och samma 

tillfälle, till de anbudsgivare som lämnat godtagbara anbud. 

I inbjudan anges bl.a. 

om auktionen genomförs i etapper och i så fall tidplanen 

för varje etapp 

när auktionen börjar (tidigast inom två arbetsdagar), 

villkoren för hur auktionen avslutas 

information om möjligheter att testa det elektroniska 

auktionssystemet i förväg. 

Läs mer i elektroniska auktioner i separat vägledning som finns 

att hämta i på www.upphandlingsstöd.se. 

21

22 


4.10 Ramavtal 

4.10.1 RAMAVTAL MED FASTSTÄLLDA VILLKOR 

Ramavtal med fastställda villkor kan tecknas med en eller flera 

leverantörer. I de fall villkoren i ramavtalen är fastställda och 

ramavtal har tecknats med fler än en leverantör, ska kontrakt 

(avrop) tilldelas den leverantör som lämnat det bästa anbudet. 

Detta kan ske via rangordning av ramavtalen och avrop görs från 

den ramavtalsleverantör som är överst i rangordningen och 

således har lämnat det bästa anbudet. Det är därför viktigt att 

leverantören har kapacitet att leverera i enlighet med vad denne 

angivit i sitt anbud. Om den tillfrågade leverantören inte kan 

leverera till avtalat pris eller enligt övriga villkor som är avtalade, 

ska nästföljande leverantör tillfrågas. 

Om ett ramavtal enbart har tecknats med en leverantör kan avrop 

ske direkt hos denne leverantör enligt villkoren i ramavtalen. 

4.10.2 RAMAVTAL MED FÖRNYAD KONKURRENSUTSÄTTNING 

I de fall ett eller flera villkor i ramavtalet inte är fastställda sker 

en förnyad konkurrensutsättning. Detta innebär att en ny 

inbjudan att lämna anbud lämnas till ramavtalsleverantörerna i 

enlighet med de villkor som angetts i ramavtalet. Dessa villkor får 

om nödvändigt preciseras och vid behov kompletteras med andra 

villkor som angetts i förfrågningsunderlaget vid upphandlingen av 

ramavtalet. 

I praktiken genomförs en miniupphandling. 

Anbudsgivare ska ges tillräcklig tid för att lämna anbud. Den 

upphandlande myndigheten avgör hur lång tidsfristen ska vara, 

men hänsyn ska tas till upphandlingens art och omfattning.


5. Genomföra en 

upphandling 

Under detta avsnitt beskrivs hur själva upphandlingen 

genomförs. Leverantören får vägledning i vad man ska 

tänka på när man skriver sitt anbud eller sin 

anbudsansökan. Här beskrivs också hur en kvalificering av 

leverantör/ leverantörerna går till samt hur anbud prövas 

och utvärderas. 

5.1 Läs branschdokumenten 

Var uppmärksam på att förfrågningsunderlaget kan innehålla 

förändringar t.ex. vad gäller standardformuleringar i 

branschdokumenten, vilka kan påverka anbudet. 

När företaget hämtat förfrågningsunderlaget med alla bilagor är 

det viktigt att tidigt läsa branschdokumenten, främst de 

administrativa föreskrifterna, för att bedöma om 

byggentreprenaden är värd att satsa på. Läs och granska också 

övriga dokument i förfrågningsunderlaget. 

5.2 Hitta viktiga krav i branschdokumenten 

Krav i upphandlingen, relaterade till LOU, samlas i AMA AF. Val 

av entreprenadform styr vilken föreskrift som ska gälla. 

Redovisningen nedan avser utförandeentreprenad. Under AFC 

och i AMA AF angivna föreskrifter förutsätter därmed att AB 04 

tillämpas. 

Observera att variationer kan förekomma under vilket avsnitt 

respektive krav redovisas. 

AFA omfattar sådana uppgifter som avser en allmän orientering 

avseende entreprenaden. 

Under AFA.1 med underrubriker lämnas 

företagsuppgifter avseende den upphandlande 

myndigheten (beställaren) samt uppgift om myndighetens 

ombud under anbudstiden. 

Under AFA.2 med underrubriker lämnas en övergripande 

orientering om den entreprenad som upphandlas 

(objektet) liksom uppgift om objektets geografiska läge. 

23

24 


AFB omfattar sådana uppgifter som avser 

upphandlingsföreskrifter. 

Under AFB.1 med underrubriker anges information om 

upphandlingsförfarande, entreprenadform, 

ersättningsform samt särskilda förutsättningar för 

upphandlingen. 

Under AFB.2 med underrubriker anges information om 

förfrågningsunderlaget; tillhandahållande, förteckning 

och komplettering. 

Under AFB.3 med underrubriker redovisas information 

om anbudets form och innehåll, huvudanbud/sidoanbud, 

anbudstidens utgång, anbudets giltighet samt hur 

anbudet ska adresseras. 

Under AFB.4 anges när anbudsöppning ska ske. 

Under AFB.5 med underrubriker anges hur 

anbudsprövning (kvalificering av anbudsgivare) ska ske, 

vilka tilldelningskriterier som gäller samt hur beslut om 

val av leverantör kommer att meddelas. 

AFC omfattar entreprenadföreskrifter vid utförandeentreprenad. 

Under AFC.2-AFC.9 med underrubriker redovisas bl.a. 

krav på kvalitets- och miljöledning, kvalitets- och 

miljöplan, underentreprenör, försäkringar, 

ersättningsregler samt betalnings- och 

faktureringsvillkor. 

I vissa fall har den upphandlande myndigheten samlat samtliga 

krav i ett separat anbudsformulär. På så sätt minimeras risken 

för att anbudsgivaren missar att besvara frågor och krav och 

därmed risken att diskvalificeras. Samlade krav underlättar också 

för den upphandlande myndigheten vid kvalificering av 

anbudsgivare samt vid prövning och utvärdering av anbud. 

Nedan anges under vilka avsnitt i AMA AF som de vanligast 

förekommande kraven i en offentlig upphandling oftast anges. 

Förteckningen omfattar därmed inte alla avsnitt/rubriker i AMA 

AF. 

AFA.12 Beställare: Här återfinns företagsuppgifter såsom 

organisationsnummer, namn och adress avseende den 

upphandlande myndigheten (beställaren). Det kan handla om en 

upphandlande myndighet eller om en sammanslutning av flera 

myndigheter i s.k. samordnade upphandlingar. Här beskrivs även 

den upphandlande myndighetens verksamhet i den mån det är 

relevant för anbudslämning.


AFA.121 Beställarens ombud under anbudstiden: Här 

återfinns namn och kontaktuppgifter för den person som 

företräder den upphandlande myndigheten (beställaren) under 

anbudstiden. 

AFA.21 Översiktlig information om objektet: Här återfinns 

en övergripande beskrivning kring den entreprenad som ska 

upphandlas samt i vissa fall en kortfattad beskrivning av 

upphandlingen, dess syfte och sammanhang. 

AFA.22 Objektets läge: Här återfinns information om var den 

entreprenad som ska upphandlas är belägen geografiskt. 

AFB.11 Upphandlingsförfarande: Här återfinns information 

om vilket upphandlingsförfarande som gäller i den aktuella 

upphandlingen, exempelvis förenklat förfarande, 

urvalsförfarande, direktupphandling eller konkurrenspräglad 

dialog. Här återfinns också information om var och när 

upphandlingen har annonserats samt vad som gäller kring 

upphandlingssekretess. 

AFB.12 Entreprenadform: Här anges vilken entreprenadform 

som gäller för den aktuella upphandlingen. 

AFB.13 Ersättningsform: Här återfinns information om hur 

priset ska lämnas dvs. fast pris eller löpande räkning. Detaljerade 

uppgifter kring ersättningen samt reglerna för indexuppräkning 

återfinns under AFC.61 respektive AFC.614. 

AFB.15 Förutsättningar för upphandlingen: Här återfinns 

under vilka förutsättningar upphandlingen kan komma att 

avbrytas, t.ex. i de fall ett politiskt beslut eller finansieringen 

uteblir. Här anges även reservationer mot eventuella 

myndighetsbeslut som tillkommer under anbudstiden eller 

kontraktsperioden vilka kan få konsekvenser för omfattningen av 

entreprenaden. 

AFB.21 Tillhandahållande av förfrågningsunderlag: Här 

anges var förfrågningsunderlaget finns tillgängligt och i vilken 

form det kommer att distribueras. 

AFB.22 Förteckning över förfrågningsunderlag: Här 

beskrivs vilka handlingar som ingår i förfrågningsunderlaget. 

25

26 


AFB.23 Kompletterande förfrågningsunderlag: Här anges 

vanligtvis vad som gäller beträffande kompletterande 

förfrågningsunderlag exempelvis att dessa ska utfärdas skriftligen 

och vem som ska utfärda dessa kompletteringar för att de ska 

vara giltiga. Här anges också rutiner för frågor och svar från/till 

anbudsgivarna under anbudstiden samt den sista dagen för att 

ställa frågor. 

AFB.31 Anbudsform och innehåll: Här anges vilka uppgifter 

anbudet ska innehålla, hur det ska utformas, på vilket språk det 

ska lämnas, i vilken valuta priset ska anges samt vem som ska 

underteckna anbudet. Här anges också vilka kontaktuppgifter 

avseende anbudsgivaren som ska lämnas. 

AFB.311 Huvudanbud: Här anges om enbart huvudanbud 

accepteras, om utvärdering endast kommer att ske på grundval av 

huvudanbudet och på vilka grunder huvudanbudet ska lämnas. 

AFB.312 Sidoanbud: Här anges om sidoanbud accepteras eller 

inte samt vilka minimikrav som ska vara uppfyllda för att 

sidoanbudet ska accepteras. 

AFB.32 Anbudstidens utgång: Här anges sista dag för 

inlämnande av anbud dvs. när anbudet senast ska vara den 

upphandlande myndigheten tillhanda. Anges inte klockslag gäller 

24.00. 

AFB.33 Anbudets giltighet: Här anges hur länge anbudsgivaren 

ska vara bunden till sitt anbud. Kan anges i dagar efter 

anbudstidens utgång eller med ett fast datum. 

AFB.34 Adressering: Här anges vilken adress anbudet ska 

skickas till eller lämnas på, fysisk adress alternativt e-postadress 

eller faxnummer. Här anges också hur anbudet ska paketeras och 

märkas med referensnummer eller liknande samt antalet kopior. 

AFB.4 Anbudsöppning: Här anges vilken dag och tid som 

anbuden ska öppnas samt, i förekommande fall, på vilken adress 

detta kommer att ske.


AFB.51 Prövning av anbudsgivare: Här beskrivs hur 

kvalificering av anbudsgivare kommer att gå till samt vilka krav 

som ska vara uppfyllda och vilka eventuella bevis för detta som 

ska bifogas anbudet för att klara kvalificeringen. Det kan gälla 

kontroll av anbudsgivarna med avseende på krav kopplade till 10 

kap. LOU (uteslutning av leverantör) samt 11 kap. LOU 

(ekonomisk, teknisk och yrkesmässig kapacitet). Se avsnitt 5.10.1. 

Krav på kvalitetsledningssystem samt miljöledningssystem anges 

under AFC.221 respektive AFC.222. 

AFB.511 Uppgifter från skatte- och kronofogdemyndighet: 

Här anges hur bevis i form av intyg etc. från exempelvis skatte- 

och kronofogdemyndighet ska inhämtas. 

AFB.52 Värderingsgrunder vid prövning av anbud: Här 

anges de tilldelningskriterier som ska ligga till grund för den 

slutliga utvärderingen av anbuden samt viktning av eller 

prioritetsordning för dessa. Se avsnitt 5.10.3. 

AFB.53 Meddelande om beslut vid prövning av anbud: Här 

anges hur anbudsgivare och anbudssökande kommer att 

underrättas om tilldelningsbeslut. Här anges också avtalsspärrens 

längd och när kontrakt tidigast kan tecknas. 

AFC.21 Kvalitetsangivelser: Här anges om alternativa och 

likvärdiga arbetsutföranden och/eller varor kan accepteras för 


AFC.221 Kvalitetsledning: Här anges vad som krävs vad avser 

anbudsgivares kvalitetsledningssystem. Se avsnitt 5.9.1. 

AFC.222 Miljöledning: Här anges vad som krävs vad avser 

anbudsgivarens miljöledningssystem. Se avsnitt 5.9.3. 

AFC.2232 Entreprenörens kvalitetsplan: Här anges vilka krav 

som ställs på anbudsgivarens kvalitetsplan samt hur den ska vara 

utformad. Se avsnitt 5.9.2. 

AFC.2233 Entreprenörens miljöplan: Här anges vilka krav 

som ställs på anbudsgivarens miljöplan. Se avsnitt 5.9.4. 

27

28 


AFC.28 Underentreprenör: Här anges villkoren för 

underentreprenörer samt om och i så fall vilka uppgifter avseende 

underentreprenör som ska lämnas. 

AFC.313 Entreprenörens ombud: Här anges om och i så fall 

vilka uppgifter avseende anbudsgivarens ombud som ska lämnas. 

AFC.342 Arbetsledning: Här anges om och i så fall vilka 

uppgifter som ska lämnas vad avser utbildning och erfarenhet för 

personer i arbetsledande ställning hos anbudsgivaren. 

AFC.54 Försäkring: Här anges vilka krav den upphandlande 

myndigheten ställer på försäkringar såsom allrisk- och 

ansvarsförsäkring. 

AFC.61 Ersättningsreglerna: Här anges detaljerade uppgifter 

avseende på vilket sätt ersättningen ska erläggas. 

AFC.613 Ersättning för rese- och traktamentskostnader: 

Här anges villkoren för rese- och traktamentskostnader. 

AFC.614 Ersättning för kostnadsändring: Här anges om 

kontraktssumman ska indexregleras och vilka regler som i så fall 

ska tillämpas. 

AFC.62 Betalning: Här anges när i tiden betalning av en faktura ska 

ske (exempelvis 30 dagar netto) samt om betalning ska ske i förskott 

eller i efterskott. 

AFC.624 Fakturering: Här anges faktureringsvillkoren dvs. hur ofta 

fakturering ska ske exempelvis per vecka, månad, kvartal eller efter 

avslutad entreprenad. Villkoren omfattar också vilka uppgifter som 

leverantören ska ange på fakturan i form av referenser, 

registreringsnummer för mervärdesskatt, organisationsnummer, post- 

och bankgironummer, notering om F-skattsedel, hur ersättningen ska 

specificeras samt den upphandlande myndighetens fakturaadress. 

AFC.8 Hävning: Här anges grunderna för hävning av kontraktet. 

AFC.9 Tvist: Här anges hur en eventuell tvist mellan parterna 

ska avgöras.


5.3 Lämna inte anbud om kraven inte uppfylls 

Vid urvalet av intressanta byggentreprenader är det viktigt att 

sålla bort upphandlingar där det egna företaget inte svarar mot 

ställda krav. Lämna bara anbud på arbeten som motsvarar 

företagets befintliga resurser. 

Identifiera alla krav som den upphandlande myndigheten ställer. 

En upphandlande myndighet får aldrig tilldela ett kontrakt till en 

anbudsgivare som inte uppfyller den upphandlande myndighetens 

krav, oavsett hur fördelaktigt anbudet är i övrigt. 

I de fall en anbudsgivare själv inte uppfyller alla kapacitetskrav 

kan en annan leverantörs kapacitet åberopas. Det är viktigt att 

anbudsgivaren verkligen förfogar över nödvändiga resurser när 

kontraktet ska fullgöras. Detta måste anbudsgivaren visa i 

anbudet genom att bilägga ett åtagande från de företag vars 

resurser åberopas i upphandlingen. 

Anbud kan också lämnas där anbudsgivaren går samman med ett 

eller flera andra företag i ett konsortium. Det förekommer dock att 

den upphandlande myndigheten kräver att alla företag i 

konsortiet ska ansvara strikt var för sig för sina respektive delar. 

5.4 Lämna enbart anbud på det som efterfrågas 

Ett viktigt råd till anbudsgivarna är att noga svara på det som 

efterfrågas och bifoga begärda dokument såsom årsredovisningar 

och registreringsbevis. Lämna däremot aldrig med sådana 

uppgifter som inte efterfrågas. Lämna ett anbud som följer 

förfrågningsunderlagets struktur och i övrigt är utformat på det 

sätt som den upphandlande myndigheten anger. 

Upphandlingsreglerna medger inget utrymme att utvärdera 

anbud som inte uppfyller de krav som ställs i 

förfrågningsunderlaget. Lämna därför enbart anbud i enlighet 

med de krav vad avser innehåll, omfattning och utförande som 

efterfrågas i förfrågningsunderlaget. 

Upphandlande myndigheter får inte heller acceptera anbud som 

innehåller reservationer eller alternativa anbud om det inte 

uttryckligen angetts i förfrågningsunderlaget att reservationer 

och/eller alternativa anbud accepteras. I dessa fall ska 

reservationer och/eller alternativa lösningar alltid prissättas. 

29

30 


5.5 Upphandlande myndigheten bestämmer 

En upphandlande myndighet bestämmer själv, inom ramen för 

principerna i lagstiftningen, hur ett förfrågningsunderlag ska 

utformas. För en anbudsgivare kan det ibland upplevas som 

onödigt att en viss uppgift eller ett visst dokument begärs in och i 

en del fall kan även tilldelningskriterierna förefalla ge märkliga 

resultat. Den upphandlande myndigheten har dock rätt att välja 

den utvärderingsmodell som myndigheten anser bäst lämpad för 

den aktuella upphandlingen. Lämna därför alltid in samtliga 

begärda uppgifter och utforma ett anbud som på bästa sätt svarar 

mot de tilldelningskriterier som ska utvärderas. 

I de fall ett krav upplevs som konkurrensbegränsande eller på 

något annat sätt strider mot principerna i lagstiftningen, ska den 

upphandlande myndigheten förstås kontaktas. 

5.6 Ställ frågor 

Ställ frågor till den upphandlande myndigheten så snart som 

möjligt om det finns oklarheter eller brister i annonsen eller 

förfrågningsunderlaget. 

Ställda frågor samt svar delges alla företag samtidigt, vanligtvis 

på den upphandlande myndighetens hemsida alternativt på en 

annan plats där förfrågningsunderlaget publicerats, exempelvis 

via de offentliga annonsorganen. Frågeställarens identitet röjs 

naturligtvis inte.

» 

TIPS! 


Bestäm vem som gör vad inför anbudslämningen. 

Anbudstiden är begränsad och det gäller att inte förlora 

tid i början. 

Begär in priser från underleverantörer i god tid före 

anbudstidens slut. Tänk på att dessa kanske inte är 

införstådda med upphandlingsreglerna och att 

reservationer eller annan otydlighet inte kan 

transporteras vidare till anbudet. 

Lämna rena och kompletta anbud i enlighet med 

förfrågningsunderlaget. Var noggrann med att lämna 

samtliga handlingar på det sätt som den upphandlande 

myndigheten begär. 

Fyll i eventuella anbudsformulär. Skapa inte ett eget 

formulär. 

Anbudet ska vara lättläst och följa 

förfrågningsunderlagets struktur. Tänk på att den 

upphandlande myndigheten ska utvärdera ett antal 

anbud och att det då är tidskrävande att gå igenom ett 

otydligt material eller ett material som är uppställt på 

annat sätt än som angetts i förfrågningsunderlaget. 

Skicka med det material som efterfrågas i stället för att 

hänvisa till webbsidor och broschyrer. 

Ställ frågor! 

5.7 Grunder för tilldelning av kontrakt 

Det finns två grunder för tilldelning av kontrakt, det ekonomiskt 

mest fördelaktiga anbudet och lägsta pris. 

Den upphandlande myndigheten ska ange i förfrågningsunderlaget 

vilken av grunderna som gäller för den aktuella 

upphandlingen. 

Ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet 

Syftet med att tillämpa det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet 

är att även andra aspekter (tilldelningskriterier) än pris, såsom 

exempelvis kvalitet och miljöegenskaper, ska kunna utvärderas. 

Slutresultatet kan då bli en på sikt mer kostnadseffektiv lösning 

än då enbart priset avgör valet av leverantör. 

Tilldelningskriterierna som ska utvärderas definieras i 

förfrågningsunderlaget. Där beskrivs också vad som kommer att 

beaktas vid utvärderingen samt på vilka grunder bedömningen 

och poängsättningen kommer att ske. 

31

32 


Tilldelningskriterierna ska viktas eller anges i fallande 

prioritetsordning. Vid upphandling över tröskelvärdet ska 

tilldelningskriterierna i första hand viktas, fallande 

prioritetsordning är endast tillåten då viktning inte är möjlig. 

Exempel på tilldelningskriterier är 

pris 

tid för genomförande 

miljöegenskaper 

driftkostnader 

kostnadseffektivitet 

kvalitet, samt 

estetiska, funktionella och tekniska egenskaper. 

Lägsta pris 

Priset definieras i förfrågningsunderlaget med beskrivning av vad 

som ska ingå och hur priset ska anges exempelvis totalt pris för 

hela uppdraget, pris per månad, pris per timme etc. I 

förfrågningsunderlaget anges vanligtvis också betalningsvillkoren 

som givetvis kan påverka prisbilden. 

Även i de fall lägsta pris tillämpas kan naturligtvis kvalitet, 

miljöegenskaper, livscykelkostnader etc. beaktas men då i form av 

relevanta krav som således måste uppfyllas men däremot inte 

utvärderas. Se avsnitt 5.10. 

» 

TIPS! 

Var noga med att svara på samtliga krav, intyga att de 

uppfylls och beskriv hur. 

Läs noga igenom vilka moment (uppdrag) som ska ingå i 

anbudspriset. 

Ta del av betalningsvillkor och liknande villkor som kan 

påverka anbudspriset. 

Lämna en utförlig beskrivning vad gäller de 

tilldelningskriterier som ska utvärderas. T.ex. 

beskrivning av hur företaget säkerställer kvaliteten i den 

aktuella entreprenaden eller hur miljöegenskaperna 

garanteras.

5.8 Krav i upphandling 


I en offentlig upphandling kan krav ställas på anbudsgivaren som 

företag samt på den byggentreprenad som ska upphandlas. 

Det är också vanligt att förfrågningsunderlaget omfattar färdiga 

kontraktsvillkor som ska accepteras i den föreslagna 

utformningen. Läs noga igenom dessa eftersom de kommer att 

ligga till grund för det kontrakt som sedan tecknas och dessa 

villkor är inte förhandlingsbara. 

Därutöver kan krav ställas i form av administrativa villkor t.ex. vad 

avser 

anbudets utformning 

anbudets giltighetstid 

det sätt som anbudet ska lämnas på (papper, 

elektroniskt, fax etc.) 

var anbudet ska lämnas 

sista anbudsdag. 

Samtliga krav (som ibland benämns ska-krav) måste uppfyllas för 

att anbudet ska kunna antas. Krav ska således uppfyllas medan 

tilldelningskriterier utvärderas. 

5.9 Kvalitet 

Det är viktigt att skilja på företagets kvalitetsledningssystem och 

kvaliteten i den upphandlade byggentreprenaden. 

5.9.1 KVALITETSLEDNING 

En leverantör kan vara kvalitetssäkrad enligt en specifik standard 

(ledningssystem för kvalitet) som t.ex. ISO 9001. Leverantören har då 

fått sitt ledningssystem kontrollerat via ett oberoende certifieringsorgan 

enligt någon ISO-standard. Som bevis på att företaget uppfyller de krav 

som standarden sätter, blir företaget certifierat. 

En leverantör kan också bedriva ett egenutvecklat systematiskt 

kvalitetssäkringsarbete och för detta ändamål ha tagit fram ett 

ledningssystem med dokumenterade processer samt olika verktyg 

till stöd i detta arbete. 

Den upphandlande myndigheten kan kräva att en anbudsgivare 

har någon typ av kvalitetsledningssystem eller att anbudsgivaren 

uppfyller de krav som gäller för viss certifiering eller standard. 

33

34 


Kravnivån på kvalitetsledningssystem måste vara proportionerlig 

i förhållande till entreprenadens omfattning. Den upphandlande 

myndigheten kan begära att anbudsgivaren styrker sitt 

kvalitetsledningsarbete genom intyg utfärdat av ett oberoende 

certifieringsorgan eller på annat sätt visar att kravet är uppfyllt. 

Den upphandlande myndigheten kan också begära att 

anbudsgivaren styrker sitt kvalitetsledningsarbete genom en 

redogörelse för de kvalitetssäkringsrutiner som anbudsgivaren 

iakttar. Det kan t.ex. vara en beskrivning av rutiner vid 

produktion, ärendehantering eller reklamationshantering. 

Observera dock att krav på formell certifiering inte kan ställas. 

Krav på kvalitetsledning ställs på anbudsgivaren som företag och 

tillhör därmed kvalificeringsfasen. Kvalitetsledningen speglar 

dock inte de specifika kvalitetskraven i den enskilda 

byggentreprenad som upphandlas. 

5.9.2 KVALITETSKRAV PÅ BYGGENTREPRENADEN 

Kvalitetskraven på byggentreprenaden kan dels omfatta i 

förfrågningsunderlaget beskrivna, specifika krav på den aktuella 

byggentreprenaden, dels hänvisa till internationella eller 

nationella standarder eller relevanta regelverk. 

För att säkerställa den specifika kvalitet som efterfrågas i den 

enskilda byggentreprenaden, kan den upphandlande myndigheten 

ställa krav på att anbudsgivaren upprättar en kvalitetsplan. 

Kvalitetsplanen kan t.ex. innehålla en redovisning av 

kvalitetspåverkande åtgärder eller redovisning av omfattning och 

utförande av egenkontroll. Kvalitetsplanen utgör ett slags 

kundanpassat kvalitetssäkringssystem för den aktuella 


5.9.3 MILJÖLEDNING 

Den upphandlande myndigheten kan ställa krav på att 

anbudsgivaren har någon typ av miljöledningssystem, helt eller i 

vissa delar, alternativt att anbudsgivaren uppfyller de krav som 

gäller för viss certifiering eller standard. Kravnivån på 

miljöledningssystem måste vara proportionerlig i förhållande till 

entreprenadens omfattning. 

Krav på miljöledning ställs på anbudsgivaren som företag och 

tillhör därmed kvalificeringsfasen. Miljöledningen speglar dock 

inte de specifika miljökraven i den enskilda byggentreprenaden 

som upphandlas.


5.9.4 MILJÖKRAV PÅ BYGGENTREPRENADEN 

För att säkerställa att de specifika miljökraven på 

byggentreprenaden uppfylls, kan den upphandlande myndigheten 

ställa krav på att anbudsgivaren upprättar en miljöplan i vilken 

denne ska redovisa vissa miljöpåverkande faktorer för att den 

totala miljöbelastningen ska minska. Miljöplanen kan innehålla 

t.ex. val av energisystem, redovisning av källsortering samt 

beskrivning av hur anbudsgivaren uppfyller myndighetens krav 

på miljömässiga egenskaper vid val av varor. 

5.9.5 LIVSCYKELKOSTNADER 

Vid upphandling av byggentreprenader förekommer det allt oftare 

att den upphandlande myndigheten beaktar livscykelkostnaden. 

Detta kan ske genom att den upphandlande myndigheten 

fastställer ett antal klart definierade krav (ska-krav) som 

anbudsgivaren ska uppfylla. Exempelvis kan det gälla krav på ett 

visst material eller en viss teknik som ger låga drifts- och 

underhållskostnader, krav på energiförbrukning i form av 

maximalt antal kilowattimmar per kvadratmeter och år eller krav 

på ett visst uppvärmningssätt. Livscykelkostnad kan också ligga 

till grund för anbudsutvärderingen när det ekonomiskt mest 

fördelaktiga anbudet ska antas. Detta för att klargöra den 

upphandlande myndighetens verkliga kostnad under 

användningstiden. 

5.10 Kvalificering av anbudsgivare samt prövning och 

utvärdering av anbud 

När anbudstiden gått ut öppnas och förtecknas de anbud som 

inkommit i tid och därefter genomförs följande moment. 

1. Kvalificering av anbudsgivarna dvs. kontroll och prövning 

av anbudsgivarna med avseende på krav kopplade till 10 kap. 

LOU (uteslutning av leverantör), 11 kap. LOU (ekonomisk, 

teknisk och yrkesmässig kapacitet) samt administrativa villkor 

(anbudets giltighet, utformning m.m.). 

2. Prövning av anbuden med avseende på de krav som ställts i 

förfrågningsunderlaget på den byggentreprenad som ska 

upphandlas samt kommersiella villkor. 

3. Utvärdering av anbuden utifrån fastställda 

tilldelningskriterier alternativt lägsta pris. 

35

36 


I steg 1 och 2 kontrolleras och prövas att ställda krav på 

anbudsgivaren (kvalificering) samt administrativa villkor liksom 

krav på byggentreprenaden och kommersiella villkor uppfylls och 

att, i förekommande fall, begärda bevis har bilagts anbudet. 

I steg 3 sker en utvärdering av hur väl anbudet uppfyller de 

tilldelningskriterier som angetts i förfrågningsunderlaget 


Det finns inte några krav på i vilken ordning kvalificering, 

prövning och utvärdering ska ske. Dock kan endast de anbud som 

uppfyller kraven på kvalificering enligt steg 1 och kraven på 

byggentreprenaden och de kommersiella villkoren enligt steg 2 

antas som leverantör. 

5.10.1 KVALIFICERING AV ANBUDSGIVARE 

Här genomförs kontroll av att de krav som ställts på 

anbudsgivaren som företag är uppfyllda samt att anbudet 

uppfyller kraven i de administrativa villkoren. 

Kvalificeringskrav finns definierade i 10 kap. LOU och innebär att 

en anbudsgivare får, eller i vissa fall ska, uteslutas när denne 

begått oegentligheter av olika slag, bl.a. vad avser inbetalning av 

skatter och sociala avgifter eller brott i yrkesutövningen. 

Vidare finns kvalificeringskrav definierade i 11 kap. LOU vilka 

omfattar krav på anbudsgivarens ekonomiska, tekniska och 

yrkesmässiga kapacitet för att säkerställa att anbudsgivaren 

klarar av att leverera den typ av byggentreprenad som 

upphandlas. 

Det kan gälla t.ex. krav på 

viss ekonomisk omsättning 

försäkring 

registrering i aktiebolagsregister 

erfarenhet av tidigare utförda byggentreprenader.


I samband med detta ställs ofta krav på olika dokument eller 

information (bevis) för att verifiera att ställda krav uppfylls. Det 

kan gälla årsredovisningar, registreringsbevis, försäkringsbrev 

och förteckning över utförda byggentreprenader, värdet av dessa 

samt hur de utförts (referensuppdrag). Bevis för att verifiera att 

anbudsgivaren betalat in skatt och sociala avgifter ska den 

upphandlande myndigheten själv hämta från berörd myndighet. 

Det är viktigt att skilja på de krav som ställs på anbudsgivarens 

ekonomiska, tekniska och yrkesmässiga kapacitet (kvalificering) 

och de krav på kvalitet som ställs på den entreprenad som 

upphandlas (prövning) samt bedömningen av 

tilldelningskriterierna (utvärdering). Krav som hänför sig till 

anbudsgivarens ekonomiska, tekniska och yrkesmässiga kapacitet 

får inte prövas/utvärderas i utvärderingen. Referensuppdrag för 

att verifiera teknisk och yrkesmässig kapacitet och erfarenhet 

tillhör kvalificeringen. Referenser som tilldelningskriterium avser 

de omdömen som lämnas vid en eventuell referenstagning. 

Krav på kvalitets- och miljöledningssystem tillhör också 

kvalificeringskraven. 

5.10.2 PRÖVNING AV ANBUD 

Här prövas att anbudet uppfyller de krav som ställs i 

förfrågningsunderlaget avseende prestanda, kvalitet, garanti, 

leveranstid etc. samt kommersiella villkor såsom betalnings- och 

leveransvillkor, uppföljningsrutiner och vitesklausuler för den 

byggentreprenad som upphandlas. 

5.10.3 UTVÄRDERING AV ANBUD 

Här utvärderas anbuden utifrån ett antal tilldelningskriterier som 

angetts i förfrågningsunderlaget såsom pris, kvalitet och miljö 

alternativt utifrån lägsta pris. 

Utvärderingen kan ske utifrån principen ekonomiskt mest 

fördelaktigt anbud eller lägsta pris enligt beskrivning i avsnitt 

5.7. 

Läs mer om Anbudsutvärdering i separat vägledning som finns att 

hämta på www.upphandlingsstöd.se. 

37

38 


5.11 Tilldelningsbeslut 

Efter genomförd kvalificering, prövning och utvärdering av 

inkomna anbud och innan ett kontrakt tecknas, ska samtliga 

anbudsgivare och anbudssökande skriftligen underrättas om 

beslutet om val av leverantör, det så kallade tilldelningsbeslutet. 

Tilldelningsbeslut ska även lämnas efter förnyad 

konkurrensutsättning av ramavtal. 

Tilldelningsbeslutet ska innehålla både motivering och beslut. Det 

ska alltså framgå på vilka grunder vissa anbudsgivare valts bort 

vid kvalificeringen och prövningen samt hur 

tilldelningskriterierna bedömts. Tilldelningsbeslutet ska även 

innehålla uppgift om eventuell avtalsspärr samt hur länge 

spärren löper. Se avsnitt 5.12. 

Vanligtvis följer tilldelningsbeslutet kronologiskt 

upphandlingsprocessens olika steg. På så sätt kan anbudsgivaren 

följa hela processen och se var i processen anbudsgivaren 

eventuellt fallit bort och skälen för detta eller, minst lika viktigt, 

varför anbudsgivaren vunnit upphandlingen. Denna information 

är viktig att ta med sig till kommande upphandlingar. 

5.12 Avtalsspärr 

Med avtalsspärr avses den period efter det att tilldelningsbeslutet 

har skickats till anbudssökande och anbudsgivare under vilken 

kontrakt inte får tecknas. Avtalsspärren löper från den dag då 

tilldelningsbeslutet skickas och gäller i 10 eller 15 dagar beroende 

på om tilldelningsbeslutet skickas med elektroniskt medel eller på 

annat sätt. Dag 0 är dagen då tilldelningsbeslutet skickas och 

avtalsspärr börjar gälla. Därefter följer minst 10 eller 15 dagar då 

avtalsspärr råder. Dag 11 eller 16 kan kontrakt tecknas. 

Om den sista dagen för avtalsspärr infaller på en lördag, söndag 

eller helgdag förlängs avtalsspärren till och med nästkommande 

vardag (den så kallade söndagsregeln). Om sista dagen för 

avtalsspärren exempelvis är en söndag förlängs avtalsspärren till 

och med måndag. Det betyder att kontrakt inte kan tecknas förrän 

nästkommande vardag, det vill säga på tisdag i det här fallet. 

Den upphandlande myndigheten kan dock välja fritt att iaktta en 

längre tidsfrist. Information om avtalsspärrens längd ska anges i 

tilldelningsbeslutet.


Vid direktupphandling och förhandlat förfarande utan föregående 

annonsering gäller avtalsspärr enbart i de fall den upphandlande 

myndigheten frivilligt valt att annonsera sin avsikt att tilldela 

kontrakt, så kallad förhandsinsyn. Annonsering sker i allmänt 

tillgänglig databas (förenklad upphandling) respektive TED 

(förhandlat förfarande utan föregående annonsering). 

Avtalsspärren löper då från den dag då annonsen publicerats och 

gäller i 10 dagar. 

5.13 Om anbudsgivaren inte tilldelas kontrakt 

Om anbudsgivaren inte tilldelas kontraktet är det viktigt att 

förstå skälen till detta. 

Har anbudet förkastats av formella skäl? 

Uppfylldes inte ställda krav på den byggentreprenad som 

upphandlades? 

Förlorade anbudet i den slutliga utvärderingen av pris 

och/eller andra tilldelningskriterier? 

Ta gärna kontakt med den upphandlande myndigheten för att få 

återkoppling. Det finns lärdomar att dra inför nästa 

anbudsgivning. 

5.14 Om anbudsgivaren tilldelas kontrakt 

Om anbudsgivaren tilldelas kontraktet är det viktigt att även 

sätta sig in i skälen till detta. Det är när kontraktet är tecknat 

som det riktiga arbetet börjar. Uppdraget ska genomföras i 

enlighet med vad som avtalats. 

39

40 


6. Överprövning och 

skadestånd 

Under detta avsnitt beskrivs vad som gäller vid överprövning. Här 

tar leverantören ställning till om denne ska ansöka om 

överprövning. Leverantören får vägledning i vad man ska tänka 

på och hur man ska gå tillväga. 

6.1 Kontakta den upphandlande myndigheten 

För att undvika att överprövningar görs på grund av missförstånd 

mellan parterna är det viktigt att leverantören tar kontakt med 

den upphandlande myndigheten såväl under som efter avslutad 

upphandling för att få svar på eventuella frågor kring otydligheter 

i förfrågningsunderlaget eller tilldelningsbeslutet. 

Kontakter med den upphandlande myndigheten i samband med 

tilldelningsbeslut tjänar främst till att reda ut oklarheter så att 

leverantören efter ett sådant klargörande lättare kan förstå 

myndighetens beslut. Möjligheterna att påverka den 

upphandlande myndighetens beslut är oftast begränsade och 

tidsfristen för ansökan om överprövning (se avsnitt 6.3) börjar 

löpa oavsett om sådana kontakter tas eller inte. 

6.2 Ansöka om överprövning 

En leverantör kan ansöka om överprövning om leverantören anser 

att den upphandlande myndigheten har gjort fel eller brutit mot 

gällande lagstiftning i samband med upphandlingen och 

leverantören på grund av detta har lidit eller kan komma att lida 

skada. Ansökan om överprövning ska göras hos förvaltningsrätten 

i vars domkrets den upphandlande myndigheten har sin hemvist 

dvs. oftast den förvaltningsrätt som ligger närmast den 

upphandlande myndighetens huvudkontor. 

Det finns tre olika typer av överprövning. 

1. Överprövning av en upphandling. 

2. Överprövning av ett ingånget kontrakts giltighet. 

3. Överprövning av ett beslut att avbryta en upphandling.


6.3 Tidsfrister för ansökan om överprövning 

6.3.1 FÖRENKLAT, ÖPPET, SELEKTIVT FÖRFARANDE M.FL. 

Vid förenklat förfarande, urvalsförfarande samt öppet, selektivt 

och förhandlat förfarande med föregående annonsering och 

konkurrenspräglad dialog har leverantören möjlighet att ansöka 

om överprövning från det att upphandlingen startar till dess att 

avtalsspärren har löpt ut. 

Avtalsspärren gäller i 10 eller 15 dagar, räknat från den dag då 

tilldelningsbeslutet skickats, beroende på om tilldelningsbeslutet 

skickats till anbudssökande och anbudsgivare med elektroniskt 

medel eller på annat sätt. Se avsnitt 5.12. 

6.3.2 DIREKTUPPHANDLING SAMT FÖRHANDLAT FÖRFARANDE 

UTAN FÖREGÅENDE ANNONSERING 

Vid direktupphandling samt förhandlat förfarande utan 

föregående annonsering kan i normalfallet överprövning av 

upphandlingen ske fram till dess att ett kontrakt har tecknats. . 

Efter det att kontrakt tecknats kan emellertid överprövning av 

kontraktets giltighet ske, se avsnitt 6.7. 

Avtalsspärr gäller enbart i de fall den upphandlande myndigheten 

frivilligt valt att annonsera sin avsikt att teckna kontrakt, så 

kallad förhandsinsyn. Vid förhandsinsyn, dvs. då den 

upphandlande myndigheten frivilligt valt att annonsera vid 

förhandlat förfarande utan föregående annonsering eller 

direktupphandling, har leverantören möjlighet att bevaka de 

kontrakt en upphandlande myndighet avser att ingå. Om 

leverantören upplever att en upphandlande myndighet har brutit 

mot någon bestämmelse i LOU, kan denne ansöka om 

överprövning innan den frivilliga avtalsspärren om 10 

kalenderdagar löpt ut. Om ingen begäran om överprövning sker 

innan den frivilliga avtalsspärren har löpt ut, upphör också 

möjligheten att överpröva kontraktets giltighet. 

6.4 Domstolens beslut 

Om den upphandlande myndigheten har brutit mot de 

grundläggande principerna eller någon annan bestämmelse i LOU 

och detta har medfört att leverantören lidit eller kan komma att 

lida skada, ska rätten besluta att upphandlingen ska göras om 

eller att den får avslutas först sedan en rättelse gjorts. 

41

42 


När avtalsspärr inte gäller får rätten besluta att den 

upphandlande myndigheten inte får ingå kontrakt innan något 

annat bestämts av domstolen, ett så kallat interimistiskt beslut. 

Rätten får dock avstå från att fatta ett sådant interimistiskt 

beslut om den skada eller olägenhet som åtgärden skulle medföra 

bedöms vara större än skadan för leverantören. 

6.5 Förlängd avtalsspärr 

Vid ansökan om överprövning i förvaltningsrätten förlängs tiden 

för avtalsspärr per automatik under målets handläggning. Detta 

kallas förlängd avtalsspärr. Rätten kan undantagsvis besluta att 

förlängd avtalsspärr inte ska gälla. 

Vid ett överklagande till andra instanser (kammarrätt och Högsta 

förvaltningsdomstolen) krävs det ett formellt beslut från rätten för 

att förlänga avtalsspärren, dvs. leverantören måste vid ett 

överklagande yrka på ett interimistiskt beslut. 

6.6 Tiodagarsfrist 

I de fall en förlängd avtalsspärr gäller under handläggning i 

förvaltningsrätten får kontrakt inte tecknas förrän efter 10 dagar 

(tiodagarsfrist) från det att förvaltningsrätten har avgjort målet 

eller upphävt beslutet. 

Tiodagarsfristen öppnar upp för möjligheten att eventuellt 

överklaga domstolens beslut till kammarrätten. Om ett kontrakt 

tecknats i strid med avtalsspärr eller förlängd avtalsspärr kan det 

leda till att kontraktet ogiltigförklaras och att den upphandlande 

myndigheten kan bli skyldig att betala en 

upphandlingsskadeavgift. 

6.7 Överprövning av kontrakts giltighet 

En leverantör kan ansöka om att ett kontrakt som tecknats efter 

en felaktig eller otillåten upphandling ogiltigförklaras. Detta ska 

ske inom 30 dagar i de fall den upphandlande myndigheten 

skickat en annons till Europeiska kommissionen angående 

tilldelning av kontrakt eller ramavtal (gäller främst vid 

upphandling över tröskelvärdet) eller lämnat sådan information 

som avses i 9 kap. 10 § LOU. I annat fall gäller 6 månader. 

Möjlighet till överprövning av ett kontrakts giltighet finns i 

följande situationer.


Vid otillåtna direktupphandlingar, dvs. kontrakt som 

tecknats utan att annonsering skett enligt 

bestämmelserna i LOU. 

Om kontrakt har tecknats innan tilldelningsbeslut har 

skickats eller kontrakt har slutits i strid med ett 

interimistiskt beslut, avtalsspärr eller tiodagarsfrist och 

de grundläggande principerna eller någon annan 

bestämmelse i LOU har överträtts och detta har medfört 

att leverantören har lidit eller kommer att lida skada. 

Vid överträdelse av bestämmelserna vid avrop (förnyad 

konkurrensutsättning) från ett ramavtal om detta medför 

att en leverantör kan komma att lida skada. 

En leverantör kan ändra sin talan i målet från överprövning av 

upphandlingen till överprövning av ett kontrakts giltighet om t.ex. 

ett kontrakt tecknats under tiden överprövning av upphandlingen 

pågår. 

6.7.1 KONSEKVENSEN AV ATT ETT KONTRAKT OGILTIGFÖRKLARAS 

I de fall ett kontrakt ogiltigförklaras bortfaller skyldigheten att 

fullgöra kontraktet för båda parter. Parterna befinner sig igen i 

exakt samma situation som de befann sig i innan kontraktet 

tecknades. Detta innebär att om förpliktelser i kontraktet helt 

eller delvis har uppfyllts ska prestationerna återgå, vilket i 

praktiken betyder att det som redan fysiskt är levererat ska 

återställas till leverantören. Om detta inte är möjligt ska 

förmögenhetsläget återställas dvs. parterna ska ekonomiskt vara i 

samma läge som innan kontrakt tecknades. 

6.7.2 NÄR KONTRAKT INTE FÅR OGILTIGFÖRKLARAS 

I följande fall kan inte ett kontrakt ogiltigförklaras. 

Om annons vid förhandsinsyn har skett. 

Om den upphandlande myndigheten har iakttagit frivillig 

avtalsspärr efter kontraktstilldelning med förnyad 

konkurrensutsättning inom ett ramavtal. 

Om det finns tvingande hänsyn till ett allmänt intresse 

(t.ex. skydd för människors liv och hälsa). 

43

44 


6.8 Skadestånd 

En leverantör kan väcka talan om skadestånd vid allmän domstol. 

Skadeståndstalan måste väckas inom ett år från den tidpunkt då 

kontrakt har tecknats mellan den upphandlande myndigheten och 

leverantören eller inom ett år från den tidpunkt då kontraktet 

förklarats ogiltigt genom ett avgörande som vunnit laga kraft. 

Tingsrättens dom kan överklagas till hovrätten och hovrättens 

dom till Högsta domstolen (HD). 

Leverantören kan väcka talan och tilldömas skadestånd för 

kostnaderna att förbereda anbud och att i övrigt delta i 

upphandlingen, om åsidosättandet av LOU:s bestämmelser har 

påverkat leverantörens möjligheter att tilldelas kontrakt i 

upphandlingen. En leverantör kan i vissa fall tilldömas 

skadestånd fullt ut, dvs. inte bara ersättning för onödiga 

kostnader utan även för det positiva kontraktsintresset. Med 

detta avses att leverantören ska sättas i samma ställning som om 

kontraktet hade uppfyllts på ett riktigt sätt.


7. Följa upp en upphandling 

och leverera 

Under detta avsnitt beskrivs rutiner för leverans och 

uppföljning. Leverantören får vägledning i hur man ska 

starta och förvalta åtagandet för att få ut det mesta av 

både denna och kommande affärer. 

7.1 Kontraktet 

Direkt efter det att kontraktet har tecknats bör leverantören sätta 

sig in i detaljerna kring kontraktet och ha en genomgång av 

kontraktet och det kommande projektet med den ansvarige vid 

den upphandlande myndigheten, som nu är kund. I kontraktet 

anges bl.a. när byggentreprenaden ska färdigställas. Diskutera 

gärna de exakta leveransplanerna med kunden. Leveransen ska 

inte alltid påbörjas direkt efter kontraktets tecknande. 

Leverantören bör också meddela berörda inom företaget vilka 

skyldigheter och rättigheter kontraktet ger. 

7.2 Kontakt med kunden 

Regelbundna kontakter med kunden lägger grunden till ett gott 

samarbete. 

Genom att under kontraktstiden hålla en nära kontakt med 

kunden minskar risken för att problem uppstår samtidigt som 

chansen ökar att kunden förblir nöjd. 

Tänk på att… 

…den upphandlande myndigheten lägger stor vikt vid hur all den 

personal som företräder leverantören uppträder gentemot t.ex. 

kvarboende eller andra som berörs av den pågående 

byggentreprenaden. En upphandlad leverantör företräder ytterst den 

upphandlande myndigheten i omgivningens ögon. Alla typer av 

störningar inverkar negativt. 

45

46 


! 

Leverera inom 

avtalad tid 

7.2.1 LÖPANDE 

Samverkan mellan parterna kan vara reglerat i kontraktet, t.ex. 

hur ofta möten ska hållas, vilka som ska delta samt vad som ska 

avhandlas. 

Finns inte några klausuler om detta i kontraktet kan leverantören 

tillsammans med kunden komma överens om hur ofta avstämning 

av samarbetet ska ske. Vid kortare leveranser kan det vara 

lämpligt att stämma av med kunden i början av en leverans och 

efter varje avslutad leverans. Löper leveransen under en längre 

tid behöver avstämningar göras med jämna mellanrum. 

Leverantören bör förmedla sina samlade åsikter kring samarbetet 

när kontraktstiden löper ut för att kunden ska kunna ta med sig 

dessa inför nästa upphandling. 

7.2.2 ÄNDRINGAR 

Var flexibel när det gäller mindre önskemål men kom ihåg vad 

parterna har skrivit kontrakt om. Låt kunden få veta vad 

eventuellt extraarbete kostar för att undvika en överraskning när 

fakturan anländer. 

Några väsentliga ändringar i kontraktet får emellertid inte ske 

eftersom det då blir fråga om en ny upphandling. 

7.2.3 REKLAMATIONER 

En tät kontakt med kunden ökar förutsättningarna för ett 

problemfritt samarbete eftersom leverantören tidigt kan fånga 

upp eventuellt missnöje och åtgärda det. Ibland uppstår trots 

detta problem och hur leverantören löser dessa kan ha stor 

betydelse för hur nöjd kunden är med leverantören. 

7.3 Informera medarbetare 

Leverantören bör försäkra sig om att berörda medarbetare arbetar 

enligt uppställda kvalitetskrav för att upprätthålla den i 

kontraktet överenskomna kvalitetsnivån. Dokumentera eventuellt 

kvalitetssäkrande arbete som ligger utöver kontrakterad nivå och 

återkoppla gärna till kunden.

7.4 Utvärdera kontraktsperioden 


Det är viktigt att utvärdera vad kontraktsperioden har inneburit 

för leverantören, inte minst för att kunna fatta ett väl underbyggt 

beslut om anbud ska lämnas eller inte i en eventuell kommande 

upphandling. 

Utvärdera hur kontraktsperioden har varit för företaget för att 

därmed få en helhetsbild av samarbetet. Ta ställning till följande. 

Har kontraktet varit lönsamt? 

Har samarbetet fungerat? 

Har kontraktet gjort att företagets kapacitet har utökats 

och därmed gjort det möjligt för företaget att åta sig större 

byggentreprenader? 

Har kontraktet medfört att företaget vunnit 

marknadsandelar? 

Har kontraktet ökat tänkbara kunders kännedom om 

företaget? 

Har kontraktet varit tillräckligt gynnsamt så att man 

även fortsättningsvis vill arbeta på liknande sätt? 

Är kunden nöjd? 

7.5 Ny kontraktsperiod 

En väl genomförd utvärdering av kontraktsperioden kan 

underlätta beslut om deltagande i kommande upphandlingar. 

47

48 


8. Sammanfattning 

En attraktiv leverantör är 

kunnig inom sitt område 

lämnar tydliga och rena anbud 

genomför en byggentreprenad inom avtalad tid till 

avtalad omfattning och kvalitet samt till avtalat pris 

kan tolka den upphandlande myndighetens behov och 

förstår att man ses som företrädare för den upphandlande 

myndigheten av den omgivning som berörs. 

Ett tidigare väl utfört uppdrag och gott renommé är den bästa 

marknadsföringen.

Upphandlingsstödet ska bidra till en mer effektiv, kvalitetsmedveten 

och rättssäker offentlig upphandling. 

Målet är att konkurrensen på marknaden bättre tas tillvara så 

att skattemedlen kan användas på bästa sätt till nytta för 

medborgarna, den offentliga sektorn och näringslivet. 

Denna vägledning får användas fritt, förutsatt att källan anges. 

Det är alltså tillåtet att ladda hem vägledningen i pdf från vår 

hemsida (www.upphandlingsstöd.se) och publicera den på 

andra webbplatser. Ange källa och gärna även en länk till 

innehållet. 

Box 22I8, I03 I5 Stockholm 

Besök Birger Jarlsgatan I6 

Tel 08 700 08 00 

Fax 08 20 49 69 

E-post upphandlingsstodet@kammarkollegiet.se 

www.upphandlingsstod.se

Brevmall revision - Upphandlingsstöd.se

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?