NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENs - Svenska ...

Svenska 

NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENs Tidskrift 

Nr X/2008 

Tema: Transport

INNEHÅLL 

SNPF ordförandens och redaktörens spalt ............. 2 

Full fart i Stockholms hamntrafik............................... 3 

Tullverkets kontroll av gods i containertrafiken ....... 10 

Receptfritt på nätet – lukrativ affärsidé ................... 14 

Människosmuggling – en organiserad och 

resurskrävande brottslighet................................. 18 

Serbien – brottsintensiv och korrumperad miljö...... 22 

En bussresa i Belgrad ............................................. 23 

Ny heroinrutt från Balkan i mitten av 1990-talet...... 26 

Smugglare som smiter från tullkontroll 

– en fara för både personal och allmänhet ......... 28 

Notiser ..................................................................... 29 

Den nya Svinesundsbron 

– efterlängtad förbindelse för många ................. 33 

Tullmyndigheter ökar underrättelsesamarbetet....... 38 

Kustbevakningen – en tekniktung myndighet.......... 42 

Flygolyckan som startade USA-försvarets 

drogtestprogram .................................................. 46 

Allt mer brott i den globala ekonomin...................... 50 

Tullen på Landvetter träffar på det mesta............... 54 

Skavsta – stor flygplats i trång kostym.................... 58 

Kristianstad Airport siktar mot nya höjder ............... 63 

Svenska 

NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENs 

Tidskrift 

ANSVARIG UTGIVARE: 

Thomas Hessius Ekman 

CHEFREDAKTÖR: 

Gunnar Hermansson (HG) 

ADRESS: 

SNPF:s Tidning 

Polismyndigheten i Västra Götaland 

LKP – NarkR 

Box 429 

401 26 Göteborg 

Telefon: 070-751 53 71 

Fax: 031-739 24 17 

SNPF:s hemsida: www.snpf.org 

Tullverkets kontroll 

av gods i containertrafiken 

TEXT: CHRISTINA HASSELGREN OCH HANS SVENSSON, UNDERRÄTTELSE, JOAKIM OLSSON, 

GRÄNSKONTROLL, PETER LINDQVIST, STRATEGISK UNDERRÄTTELSE, TULLVERKET KC-GODS, GÖTEBORG. 

REDIGERING: HEIDI JOENSUU. FOTO: TULLVERKET 

Selektering i containertrafiken 

Tullverket började på 80-talet i blygsam skala med att 

besöka rederierna i Göteborg för att ”läsa” manifest. 

Förhoppningen var förstås att hitta suspekta sändningar 

i godsflödet. Efterhand som volymen av gods i 

container ökade blev detta praktiskt omöjligt. Numera 

sänds de flesta uppgifter via e-post till Göteborg där 

selektering av containers sker för hela landet. 

Arbetet är mycket omfattande. Till Sverige ankommer 

dagligen 2 000 containrar, 4 300 lastfordon, 200 

ton flygfraktgods, 90 fartyg (förutom alla färjor) och 

350 godstågvagnar. Många av dessa transporter kommer 

från, ur smugglingshänseende, intressanta områden. 

Bara till Göteborg, som är Skandinaviens största 

hamn, kommer det för närvarande ca 400 000 container 

per år. 

Hjälpmedel 

Till stor hjälp för selekterarna är de tullare som arbetar 

med SMT (Samverkan mot tullbrottslighet). De 

besöker rederier, speditörer m.m. för att informera 

företagen om att vara uppmärksamma på avvikelser i 

godsflödet. Detta kan indikera en presumtiv smuggling 

och företagen uppmanas då att ringa tullen. 

Ett annat nödvändigt hjälpmedel är de internationella 

kontakterna. Tullverket har sedan lång tid ett 

intensifierat samarbete med de Europeiska hamnarna. 

I detta samarbete utbyts underrättelser inom det 

maritima området d.v.s. containrar och fartyg. Inom 

EU anordnas vidare internationella operationer inriktade 

mot vissa smuggelvaror, exempelvis kokain från 

Sydamerika, cigaretter från Kina eller liknande. Det 

kanske viktigaste med dessa operationer är det ökade 

samarbetet mellan tulladministrationerna inom EU, 

samt de många personliga kontakter som upprättas. 

Juridiska och tekniska förbättringsområden 

Tullverket får idag in en strid ström av godsmanifest 

som rör transporter i container, lastbil och flygfraktsflödet. 

På grund av att informationen inkommer till 

Tullverket i alla möjliga och omöjliga filformat, per fax 

eller med post försvåras selekteringsarbetet betydligt. 

Transportföretagen är skyldiga att lämna uppgifterna, 

men får välja på vilket sätt dom lämnas. I praktiken 

kan ett transportföretag välja att lämna uppgifterna 

 

 

18-19 

SVENSKA NARKOTIKAPOLIS- 

FÖRENINGENS ANNONSAVDELNING: 

c/o Mediahuset i Göteborg AB 

Marieholmsgatan 10 

415 02 Göteborg 

Telefon: 031-707 59 55 

Fax: 031-84 86 82 

OMSLAGET: 

En ökande mängd gods och även smuggelvaror 

transporteras med flyg. Foto: Steve Woods. 

PRODUKTION OCH TRYCK: 

Åkessons Tryckeriaktiebolag 

Box 148, 361 22 Emmaboda 

Telefon: 0471-482 50 

ISSN 1101-6817 

X/08 Årgång 21 

Till Sveriges och Skandinaviens största hamn kommer 400 

000 containrar varje år. 

muntligen. Tanken vid utformandet av lagen som ger 

Tullverket denna befogenhet var att dessa uppgifter 

inte skulle databehandlas av tullen. Idag är behovet av 

databehandling enormt stort för att underlätta och/eller 

kunna bearbeta all denna information elektroniskt. 

Manifest inkommer elektroniskt i olika format, t.ex. 

pdf. txt, excel mm. En lagförändring som skulle göra 

det möjligt att kräva uppgifterna i gemensam form 

skulle underlätta arbetet enormt mycket. Tullverket 

skulle kunna lägga in olika parametrar elektroniskt för 

att snabbt plocka ut risksändningar. Med dagens lagstöd 

har vi inte den möjligheten. Man får naturligtvis 

inte glömma att det är tulltjänstemannen som gör den 

slutgiltiga bedömningen om en sändning är intressant 

Kustbevakningen 

- en tekniktung myndighet 

TEXT: GUNNAR HERMANSSON 

FOTO: KUSTBEVAKNINGEN 

Kartläggning av nätverk 

Under hösten 2006 startades ett nytt människosmugglingsärende 

upp av Brottsspaningsgruppen. Information 

som inkommit bearbetades (liknande spaningskoncept 

som Narkotikarotlarna använder sig utav mot grova 

narkotikabrott), vilket sedan ledde till att ett flertal 

personer med irakisk bakgrund kartlades. 

Det framgick att smugglingsorganisationen bestod 

av ett nätverk av personer vilka hade till en del olika 

arbetsuppgifter i organisationen. 

En frisörsalong på Hammarkulletorget i Göteborg 

var en samlingsplats för de inblandade. Denna och 

flera andra frisörsalonger ägdes av en huvudman 

genom bulvaner i organisationen. 

Svenska pass i omlopp 

Några var experter på själva smugglingen av irakiska 

resenärer/flyktingar ifrån Syrien till Sverige. Några var 

experter på att förfalska pass och id-kort. En höll i 

huvudsak på med att införskaffa svenska pass som han 

köpte upp ifrån allmänheten för några hundralappar. 

Dessa sålde han sedan vidare till organisationen för 3 

- 4.000 kronor. Passen användes sedan som underlag 

till förfalskningen. 

Även irakiska pass inköptes billigt här i Sverige för 

att sedan förfalskas och förses med svenska förfalskade 

viseringar. 

ID-kort såsom svenska körkort, svenska bankkort, 

svenska post-id kort etc. etc. tillverkades av smugglarna. 

Dyr paketresa till Sverige 

Pass och id-kort tillsammans med flygbiljett från Damaskus 

till Sverige ingick sedan i ett ”smugglingspaket” 

till varje resenär till en kostnad av 60 000 – 100 

000 kronor. Betalningsvalutan har varit i US-dollar. 

Skannerbilen är ett hjälpmedel i tullens arbete vid undersökning 

av trailers och containers. 

eller inte, men med datastöd skulle arbetet bli betydligt 

effektivare. 

Framtiden 

Den 1 juli 2009 implementeras en ny EU-lagstiftning 

(Regulation 1875/2006) som rör all godstrafik från 

tredjeland till den Europeiska Unionen. Den innebär 

i korthet att trafiken ska aviseras i god tid innan 

ankomst; 

Container 24 timmar innan containern lastas på 

fartyget i utlandet 

Lastfordon Senast en timme före ankomst till 

respektive land 

Tåg Senast 2 timmar före ankomst till 


Flyggods Senast när flygplanet med godset startar 

Denna lagstiftning öppnar naturligtvis nya möjligheter, 

speciellt som uppgifterna som ska redovisas i 

aviseringarna är mycket mer omfattande än de som är 

tillgängliga idag. Anledningen till att de nya reglerna 

införs är för att förstärka områdena skydd och säkerhet. 

Alltså öka skyddet mot kommande, misstänkt 

terrorverksamhet. De uppgifter som kommer att begäras 

inom EU efter den 1 juli 2009 är bl.a. avsändare, 

mottagare, fraktförare, datum och tid för ankomst, 

varubeskrivning m.m., totalt 31 olika uppgifter. 

Förhandsinformation i all ära, men det som kan bli 

verkligt utslagsgivande är om ett sofistikerat IT-verktyg 

kan implementeras vid de olika tulladministrationerna 

i de 27 olika medlemsländerna. Om det sker så kommer 

det att bli avsevärt svårare för kriminella organisationer 

eller privatpersoner att lyckas få igenom varor 

eller föremål som är förbjudna eller införselreglerade. 

Inblick i det faktiska kontrollarbetet 

”Klockan är runt halv sju på morgonen och gruppen 

träffas för en ny arbetsdag i Tullverkets tjänst. 

Människosmuggling 

- en organiserad och resurskrävande brottslighet 

TEXT: GÖRAN LARSSON 

BROTTSSPANINGSGRUPPEN VID GRÄNSPOLISEN I GÖTEBORG 

Kustbevakningen, KBV, är en myndighet som samverkar med polis och tull och 

i denna roll får KBV allt oftare medverka och biträda med sina resurser och sin 

moderna teknik i form av dykare, båtar, flygplan med mera. 

ustbevakningen firade 20 år som egen myndighet 

Ki somras. Före 1988 löd Kustbevakningen under 

tullen i mer än 300 år. 

Idag räknas KBV till en av våra brottsbekämpande 

myndigheter där man liksom tullen och polisen har ett 

prioriterat uppdrag att bekämpa narkotikasmuggling 

och grov organiserad brottslighet. 

Miljö, fiskeri och sjösäkerhet 

Därutöver ansvarar Kustbevakningen för miljöräddning 

till sjöss för att minimera skadorna vid t.ex. oljeutsläpp. 

För detta arbete har man 12 specialutrustade 

miljöskyddsfartyg. 

Sjöövervakning innefattar sjösäkerhetsarbete med 

räddningsinsatser och rent polisiära ingripanden mot 

Kustbevakningen har beställt tre nya stora kombinationsfartyg 

som tillverkas i Rumänien. Leverans från 2009. Alla far- 

sjöfylleri och hastighetsöverträdelser eller annan vårdstygen 

ska kunna ta hand om större volymer olja, nödbogsera 

löshet på sjön. KBV har numera, liksom tullen, rätt 

och släcka bränder till sjöss 

att ta alkoholutandningsprov och inleda förundersökningar 

om ratt- och sjöfylleri. 

Även övervakning av fiskeribestämmelserna åligger 

Kustbevakningen liksom kontroll av farligt gods. 

De egentliga mottagarna av narkotikan har egna 

dykare som tar hand om partiet när fartyget kom- 

Narkotikabekämpning 

mit till kaj. När Kustbevakningen får denna typ av 

Hittills har Kustbevakningen inte varit någon stor information skickar man ner sina egna dykare för att 

aktör inom narkotikabekämpningen utan mest biträtt genomsöka skrovet och de tänkta utrymmena. Detta är 

tull och polis. Däremot kan det när som helst hända ett mycket tidsödande arbete på ett fartyg som kanske 

att KBV gör ett större beslag av kokain under vat- är mer än 200 meter långt. Man fann inget denna gång 

tenlinjen på ett lastfartyg från Sydamerika. I Norge och kanske hade narkotikan plockats bort innan farty- 

beslagtogs 152 kilo kokain som gömts i rodertrunken get anlöpte Luleå. 

på ett fartyg. 

Ett annat fall gällde fartygen Atlantic Burnet och sys- 

Det har kommit ett par tips till Sverige om missterfartyget Royal Rescadora som kom från Sydamerika 

tänkt narkotikasmuggling på fartyg. Ett av tipsen och misstankar om kokainsmuggling fanns. Royal 

kom från England via Europol. Det gällde ett parti Rescadora gick till Antwerpen och där fann man 32 

kokain som misstänktes vara placerat i eller utanpå kilo kokain i en torped som var fastsatt på skrovet. 

skrovet på ett fartyg som kom direkt från Venezuela Atlantic B gick först till Finland och därefter till 

till Viktoriahamnen i Luleå. Kokainet kunde vara gömt Skellefteå. Kustbevakningens dykare fann dock inget 

i torpeder som fästs på skrovet, i fartygets länssystem denna gång heller, men det är troligen bara en tidsfråga 

eller sjövattenintag eller i rodertrunken. 

innan det händer. 

Det finns en Brottsspaningsgrupp hos Gränspolisen i Göteborg vars huvuduppgift 

är att bekämpa den grova organiserade brottsligheten kring människosmugglingen. 

Brottspaningsgruppen jobbar i kommission ”från ax till limpa” och följer 

upp utlänningslagen som är stiftad av våra demokratiskt valda politiker i regering 

och riksdag 

Smugglarnas omkostnader har varit som högst 10 000 

kr för varje resenär. 

Pengarna betalades till personerna i smugglingsorganisationen. 

Allt gjordes i vinstsyfte, smugglarna tog 

betalt för allt. 

I Damaskus fanns en medhjälpare till smugglarna här 

i Göteborg. Medhjälparen såg till att resenärerna fick 

”gräddfil” genom polis och passkontroll på flygplatsen 

genom att han mutade dessa myndighetspersoner. 

Därefter har resenärerna flugit ifrån Damaskus in 

i Schengenområdet, oftast till Paris, där de sedan bytt 

flyg som tagit dem till Sverige, oftast till Göteborg- 

Landvetter flygplats eller Skavsta flygplats. 

Resenärerna har gjort sig av med sina falska pass 

och id-kort och flygbiljetter genom att förstöra dem 

eller så har de lämnats tillbaks till smugglarna för 

återvinning. 

Resenärerna är då ”papperslösa” när de sedan söker 

asyl hos Migrationsverket. Ingen har då en aning om 

deras rätta identitet, egentligen. 

Förfalskarverkstad i beslag 

Denna stora smugglingsorganisation har hållit på med 

sin verksamhet i Göteborg med omnejd under ett flertal 

år. Samtliga utom en (vilken jobbar som tolk) har under 

denna tid levt officiellt på socialbidrag. Samtliga är irakier 

men någon har hunnit bli svensk medborgare. 

Vid tillslaget den 20 februari 2007 mot denna stora 

organisation tog vi bl.a. i beslag sammanlagt 104 pass 

och ca 500 000 kronor i kontanter. 

Ett stort antal personer anhölls varav sju sedan 

blev häktade. Vi lyckades också beslagta en komplett 

förfalskarverkstad, enligt Statens Kriminaltekniska 

Laboratoriums utlåtande. Verkstaden var portabel och 

fanns i tre väskor vilka hade gömts undan i en förarhytt 

till en gammal lastbil. Denna verkstad kan anses 

som ”hjärtat i verksamheten”. 

På ett stort lastfartyg ter sig en enstaka container ganska 

liten. 

Dagens kontrolluppslag är en 40 fots container från 

Mellanöstern. Det verkar bli en fin och solig sommardag 

- tyvärr... Temperaturen stiger snabbt inne i en 

container. Redan vid tidig lunch kan termometern visa 

på temperaturer kring 60 grader Celsius. 

Två man börjar med att köra ut ett av kontrollstyrkans 

hjälpmedel i arbetet - skannerbilen. Efter avslutad 

skanning bestämmer operatören om intresse finns 

för fortsatt kontroll. Dagens container visar på tydlig 

avvikelse längst in i lasten. Konstigt nog placerar folk 

nästan alltid det gods som de inte vill att tullen skall 

kika på längst in. Allting vore mycket lättare om det 

stod placerat ytterst. Det är nu som vårt tunga jobb 

börjar - containerkontrollen. 

Dörrarna öppnas och vi får se vad som kommer att 

bli vår arbetsuppgift de närmaste 2-3 dagarna. Hela 

lasten består utav kolsäckar. Varje säck väger ca 40 

kg. Opallat såklart. Allt måste läggas på pall av oss. 

Med tanke på riskerna med allt koldamm så beordras 

andningsskydd på och täckande klädsel för armar och 

ben. Man får arbeta sig sakta uppifrån och ner. Och 

sakta går det. Koldammet yr och sätter sig som cement 

på precis allting. Sikten blir bara sämre och sämre där 

inne i containern. Glasögon beordras på av gruppchefen. 

Hela tiden finns risken för ras. 

Till slut har gruppen lyckats med att lossa kolet fram 

till den avvikelse som man var intresserad av. Det 

visar sig vara en annan typ av kol. Efter hundsök och 

narkotikatest stickprovsvis konstaterar vi att det inte 

finns något artfrämmande gods. Nu skall hela lasten in 

igen. De som tror att det är mest arbetsamt att lossa en 

container har fel. Det är betydligt värre att lasta den. 

Allting måste lyftas på plats. Stöttas och säkras. Tack 

och lov blir det morgondagens problem, det hinns inte 

med idag.” 

Verkstaden bestod bl.a. av kortprinter, scanner, stämplar, 

färgpennor m.m. m.m. Här fanns även 64 passhandlingar 

och inte minst 4 usb-minnen, vilka innehöll 

mängder av information och underlag för att förfalska 

pass och id-kort. Det är från denna verkstad som det 

har tillverkats svenska körkort, svenska post-id kort, 

svenska bank-id kort etc etc. Datorprogrammet photoshop 

har använts vid olika förfalskningsprocesser. 

Många åtalade 

Åklagaren kommer att väcka åtal mot sammanlagt 

tretton personer. Fram till den första rättegången, som 

började den 23 januari 2008, satt tre huvudpersoner 

häktade. Ärendet delades upp i två delar. Första delen 

innefattade åtal mot sju personer. 

Rättegången varade i sex veckor och dom meddelades 

den 10 april. (Göteborgs tingsrätt Mål nr B 620-07) 

En av dessa tre huvudmän blev dömd till 3 års fängelse 

för bl.a. grovt organiserande av människosmuggling 

(maxstraffet är sex år), en annan till 3 års fängelse 

för bl.a. grovt organiserande av människosmuggling + 

5 års utvisning ur riket, den tredje fick 2 års fängelse 


och grov urkundsförfalskning. De andra fick 10 resp. 

6 och 4 månaders fängelse för grovt organiserande av 

människosmuggling resp. medhjälp och förberedelse 

till grov urkundsförfalskning. För en av dem ogillades 

åtalet. 

Tingsrätten skrev i domen: ”Tingrätten konstaterar 

att målet – i denna första del – har varit mycket omfattande. 

Förundersökningen, som har pågått i drygt ett 

år, är synnerligen omfångsrik och komplicerad”. 

Kostsam och komplicerad utredning 

Förundersökningsprotokollet i detta ärende omfattar 

5 500 sidor. Utredningen blev kostsam då ärendet 

tillsammans med tolkräkningar i nuläget är uppe i 3,5 

miljoner kronor. 

Vi har använt oss av telefonavlyssning och nära 

22 000 samtal har tolkats på arabiska och östassyriska 

språket i ärendet. 

Advokatkostnaderna för den första delen i ärendet 

har kostat nära 4,5 miljoner kronor. 

Tre av de dömda har överklagat sina domar till 

hovrätten. 

Inom kort kommer ytterligare sex personer att åtalas 

i samma ärende. Kostnaderna kommer sålunda att 

öka. 

Det finns väldigt många smugglingsorganisationer i 

Sverige vilka jobbar ungefär på det sätt som nu i korthet 

redovisats. 

Vi har med kraft kunnat konstatera och påvisa hur 

denna smugglingsorganisation gått till väga och att 

det handlar om mycket stora summor pengar som den 

insmugglade fått betala till dessa människosmugglare. 

Enligt en rapport ifrån Rikskriminalpolisen (från 

SvD den 27 juni 2008): En stor del av den organiserande 

brottsligheten styrs från Sverige. Omkring en 

miljard kronor. Så stora intäkter beräknas den illegala 

människosmugglingen av irakier till Sverige ha 

inbringat, bara under 2007. Källor inom Polisen och 

Migrationsverket uppskattar att 90 till 95 procent av 

de omkring 18 500 irakier som sökte asyl i Sverige i 

fjol hade betalat olika nätverk av människosmugglare 

för resan till Sverige, inklusive eventuella förfalskade 

resedokument. 

 

 

Kustbevakningens har 12 miljöskyddsfartyg. Dessa används i första hand för oljebekämpning och i andra hand för övervakning. 

Kustbevakningsflyget 

Kustbevakningen flygbas finns på Skavsta flygplats. 

Under 2008 har de gamla CASA 212-planen ersatts 

med tre nya DASH-8 Q300 som tillverkas i Kanada. 

I den hypermoderna utrustningen ombord ingår 

bl.a. en 360° spaningsradar som upptäcker fartygsekon 

på upp till 370 km. Under nosen på planen sitter en 

långdistanskamera som kan läsa fartygsnamn på upp 

till 15 km håll. Flygplanens sidspanande radar upptäcker 

oljeutsläpp på upp till 40 km avstånd. 

Huvuduppdraget för kustbevakningsflyget är att 

hitta och spåra oljespill och oljedumpning, men annan 

miljöövervakning, gränskontroller, fiskeriövervakning 

och sjöräddning ingår också i uppdraget. 

DASH-planens långa räckvidd gör att de utan pro- 

De nya DASH-8 Q300-planen skall bedriva övervakning och 

spaning längs hela den svenska kusten samt över Vänern och 

Mälaren året om. 

blem kan flyga från Skavsta till nordligaste Sverige och 

åter utan att tanka. 

Kustbevakningsflyget har verkligen fått ett lyft. 

Fakta: Kustbevakningen 

Kustbevakningen övervakar, räddar och hjälper 

till sjöss och har ett nära samarbete med Polisen, 

Tullverket, Fiskeriverket, Sjöfartsverket m.fl. myndigheter. 

Verksamheten genomförs med hjälp av ett trettiotal 

sjöövervakningsfartyg, 12 miljöskyddsfartyg, 2 

kombinationsfartyg, 3 flygplan, 3 svävare, ett 50tal 

arbetsbåtar samt ett flertal fordon. 

Drygt 800 personer är anställda i Kustbevakningen 

och finns på 26 kustbevakningsstationer inklusive 

flygkuststationen på Skavsta flygplats. Den centrala 

ledningen sitter i Karlskrona och den operativa 

verksamheten styrs från fyra regionala ledningscentraler 

placerade i Härnösand, Stockholm, Göteborg 

och Karlskrona. 

Verksamheten är koncentrerad till 

• övervakning och kontroll för att öka säkerheten, 

skydda miljön samt begränsa brottsligheten 

till sjöss 

• person- och varukontroll till sjöss 

• kontroll av fisket till sjöss samt en samordnad 

landnings- och kvalitetskontroll av fisk 

• medverkan i internationellt samarbete för att 

utveckla gränskontroll, brottsbekämpning och 

miljöskydd 

• räddningstjänst till sjöss 

Källa: www.kustbevakningen.se 

 

 

54-55 

Tullen på Landvetter 

träffar på det mesta 

TEXT OCH FOTO: JESSICA VIKBERG 

Dygnet runt hela veckan kommer det in gods med flyg till Landvetter. Varje år 

landar och mellanlandar sammanlagt 120 000 ton gods på Sveriges andra största 

flygplats. Vad det gäller mängden gods har Landvetter lika stor trafik som Arlanda 

flygplats. 

Gods 

i sitt sökande efter droger”, säger Lennart Alette. 

Flygfrakt kallas frakt som oftast kommer pallvis – ”Föräldrar luras med anonyma avsändare eller med 

medan kurirpost oftast består av mindre paket eller kuvert märkta med ’hobbyartiklar’. Vad man kan 

brev som transporteras från dörr till dörr. Det är finna i dessa tillsynes oförargliga sändningar kan vara 

proffslogistik på hög nivå som gäller i dag. Gods från exempelvis anabola steroider, läkemedel, vapen eller 

alla världsdelar kommer till eller passerar Landvetter narkotika. Men även preparat som påminner starkt 

flygplats. Även transitgods kontrolleras. När ett paket om narkotika men ännu inte klassas som det.” 

med droger påträffas på Landvetter flygplats är det Tullen bidrar med information till Folkhälsoinstitutets 

flera avdelningar inom tullen i Göteborg som kan vara och Läkemedelsverkets förberedande arbete som sedan 

eller bli inblandade. 

hamnar hos Socialdepartementet innan regeringen tar 

Redan vid sextiden på morgonen är tullarna Olle beslut om klassning. 

Ling och Kjell Dahlqvist på plats för att välja ut vilket Ett sådant fall rörde en nybakad student. Han 

gods man ska söka på i dag. Då har man bara 45 minu- hade försökt göra affärer ihop med kompisar genom 

ter på sig att ringa upp och stoppa kurirpostpaket. Det att importera en ännu oklassad rusgivande drog man 

måste ske på smidigast möjliga vis så att legalt flöde 

störs så lite som möjligt. 

Vid kontroll har man hjälp av narkotikahund och 

röntgen. En ryggsäck med hjälpmedel som mattkniv, 

tulltejp, kamera, snabbtest av narkotika är alltid med. 

Det är minst lika stort säkerhetstänk i flygplatsernas 

godsterminaler som bland flygpassagerare berättar 

Olle. Terrorhotet är inte begränsat till enbart persontrafiken. 

Unga och nya droger 

På tullens Underrättelseenhet i Göteborg arbetar 

Lennart Alette med kurirgods och flygfrakt. Han 

berättar att flödet av denna typ av gods är stort och att 

mycket är av minutoperativt karaktär. 

Intressanta försändelser kräver snabba beslut. Man 

har inte lång tid på sig att agera för att inte störa 

seriösa importörer. 

Efter en spaningsiakttagelse i ankomsthallen genomsökte 

– ”De som beställer via nätet verkar bestå av en tullen två resenärers bagage och fann både opium, narkoti- 

hel del unga människor som känner sig anonyma kaklassade läkemedel och anabola steroider. 

Tullinspektör Michael Bellini röntgar bagage för att söka 

efter smuggelgods. 

funnit uppgifter om på Internet. Tullen fångade upp 

försändelsen. Snabbtest visade först på narkotika men 

ämnet visade sig vara Mephedrone. 

Eva Hedberg på tullkriminalen i Göteborg förhörde 

den 19-årige killen. 

Under förhöret med den 19-årige mannen satt 

han och snorade på ett sätt som Eva kopplade ihop 

med kokainmissbruk. Han berättade att han snortade 

Mephedrone genom näsan. Det verkade som att slemhinnor 

skadades på liknande vis som av kokain. 

Killen berättade om det från början starka ruset och 

de inledningsvis positiva känslorna. Han beskrev det 

som att han ”till och med klarade av” att lyssna på 

ravemusik under ruset. Efter den första experimenterande 

perioden ökade han på dosen. Ibland tog han 

flera dagar i sträck och gick ner i vikt. I avtändningsfasen 

var han deprimerad och kunde bli mycket aggressiv. 

Han mådde allt sämre. 19-åringen säger att han 

inte använder så mycket av drogen längre men försöker 

han sluta helt så mår han väldigt dåligt. 

Eva Hedberg berättar om ett annat aktuellt fall. Det 

rör sig om ett ärende med GBL och GHB som har kommit 

in via kurirgods. 

10-11 

42-43 

Ett parkeringskvitto avslöjade att hon kört bil ner till 

tullens lokaler i centrala Göteborg. 

Vi körde henne till häktet på Aminogatan. Där vägrade 

man att ta emot henne. Det är för riskfyllt med 

GHB-påverkade personer. De blir lätt medvetslösa och 

risken för att de dör är överhängande. 

Kvinnan fick istället köras till psyket på Sahlgrenska. 

Väl där började hon få kramper och kunde inte greppa 

muggen med vattnet hon ville dricka eller knäppa upp 

sina byxor när hon behövde kissa.” 

Varumärkesförfalskning 

En annan typ av varor man kan råka på bland flygfrakt 

och kurirgods är vad tullen brukar kalla ”imma”, 

immaterialrättgods. Bland flygfraktgodset handlar det 

ofta om varumärkesförfalskade kläder klockor, telefoner 

och mediciner. 

Gruppen som arbetar med detta försöker även överblicka 

legal import och export av vapen för att upptäcka 

smuggling i samband med dessa sändningar. 

Full pott 

Den dagen jag besöker Landvetter flygplats gör man 

kontroll på en flight från Iran. En ung man ses lämna 

över något till en äldre medpassagerare innan de passerar 

tullkontrollen. Det visar sig vara ett cigarettpaket. 

Man väljer att visitera båda männen. I den unga mannens 

bagage hittar man narkotikaklassade tabletter 

samt anabola steroider. Inlindat i tyg och plast påträffas 

opium i den äldre mannens bagage. 

Mannen förnekar och säger sig tro att någon hämnats 

på honom genom att dölja narkotikan i hans 

väska. Den yngre mannen har även skickat ca 35 kg 

flygfraktgods med samma plan. Kontroll av godset ger 

ytterligare beslag av anabola steroider, narkotikaklassade 

tabletter samt en säck med cigarettlimpor. 

Självmordsbrev 

Ett godsbeslag kan rädda liv. Det finns det bevis på. I 

samband med ett beslag av GHB gick tullkriminalen in 

i en lägenhet för att gripa mottagaren. Vid husrannsakan 

påträffades en ung man som just placerat ett brev 

på köksbordet. Brevet var ett avskedsbrev till pojkens 

mamma. Han skulle just ta sitt eget liv. Ännu en transport 

till psykakuten. 

”Jag hade en kvinna på förhör. Hon var i 30-årsåldern Listan kan göras lång 

och mamma till två ganska små barn. Kvinnan var Eva Bornius, som arbetar som gruppchef för tullen på 

inblandad i GBL/GHB-härvan som vi började nysta flygplatsen, berättar att man under den senaste tiden 

upp i försomras. Hon berättade att hon tog GHB var- påträffat allt från anabola steroider, kokain, sprutor 

annan timme. GBL klarade hon inte av att dricka. Hon och kanyler, flytande opium, khat, tårgas, vapen, falsk 

varvade intaget av GHB med amfetamin. När förhöret Viagra, knogjärn, elpistoler, expanderbatong. Listan 

pågått i några timmar frågade jag henne hur hon kände kan göras lång. 

sig nu, eftersom hon inte tagit något på flera timmar. Många människor berörs. De unga som skadar 

Hon svarade att det inte var några problem, men bad sig själva genom att missbruka preparat och därmed 

att få gå på toaletten. Då upptäckte jag att hon hade skadar föräldrar, syskon, pojk- och flickvänner… även 

något instoppat innan för byxlinningen. Det visade det den listan kan göras lång. 

sig vara en liten flaska GHB. 

 

 

SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 

1

Hej alla som STÄLLER UPP mot narkotikabrottligheten! 

Svenska Narkotikapolisföreningen som gjort denna 

tidning är en ideell förening för anställda inom Polisen, 

Tullverket, Åklagarmyndigheten, Kriminalvården och 

Kustbevakningen. 

Vi arrangerar egna utbildningsdagar och konferenser 

runt om i Sverige. Vi har också en kampanj som vi 

kallar för ”STÄLL UPP mot narkotika”. Med detta 

motto arrangerar vi företagskonferenser, information 

i idrottsklubbar, skolor mm. 

Tyvärr ser vi att narkotikan finns i alla miljöer i 

samhället. Alla kan bidra på sitt sätt genom att ta 

ställning mot narkotikan oavsett var vi bor och var vi 

jobbar. Det är viktigt att vi är många som tar avstånd 

mot narkotikamissbruk och dess konsekvenser. 

Själv har jag jobbat som polis i snart 30 år, varav 

15 på en gatulangningsgrupp i Göteborg. Genom min 

poliskarriär har jag kommit i kontakt med tusentals 

missbrukare och langare. Med var jag har sett och 

hört kan jag inte gå med på någon som helst liberalisering. 

Det är inte ett värdigt liv att knarka. Och alla 

missbrukare har familj och vänner som lider när de 

ser sina egna må sämre och sämre eller kanske dör i 

narkotikans konsekvenser. 

Därför är det viktigt att vi alla ställer upp mot narkotikan. 

Jag vill tacka alla annonsörer och andra medverkande 

i tidningen. Det är tack vare er som denna tidning 

har kommit till. Tillsammans blir vi starka. 

2 

THOMAS HESSIUS EKMAN 

ORDFÖRANDE 

Fakta om SNPF 

Svenska Narkotikapolisföreningen, SNPF, är en 

ideell förening som bildades 1987. Antalet medlemmar 

är idag nästan 3000, varav de flesta är 

anställda inom polisen, tullen eller åklagarväsendet. 

Föreningens syfte är att främja utbildning och 

forskning inom narkotikabekämpningens område 

som är till nytta för rättsväsendet. Medlemmarna 

får ökade kunskaper inom sina respektive verksamheter 

genom den högklassiga utbildning som 

föreningen tillhandahåller vid de årliga utbildnings- 


GUNNAR HERMANSSON 

CHEFREDAKTÖR 

De som smugglar narkotika och andra droger har det 

inte alltid så lätt. Medan legala transporter sker med 

öppna kort, med en intrimmad logistik och i samarbete, 

måste smugglarna gömma sina varor, riskera 

att bli lurade av opålitliga kompanjoner eller att bli 

avslöjade av myndigheter och riskera långa fängelsestraff. 

Att dyka ner och sätta fast ett narkotikaparti på 

skrovet av ett lastfartyg eller bygga in drogerna i 

maskindelar eller i fordon är arbete för fackmän. 

Själva transporten till mottagaren av de illegala drogerna 

sköts sedan av ovetande rederier, åkerier eller 

flygbolag. 

Omhändertagandet av den dolda lasten vid slutdestinationen 

är ofta den mest känsliga delen för smugglarligorna. 

Det är här många narkotikatransporter 

blir avslöjade, oftast beroende på att de kriminellas 

logistik inte alls är lika väl fungerande som transportföretagens. 

Det är här alla vi som arbetar på den legala sidan 

kan göra en insats. Med lite säkerhetstänkande kan vi 

upptänka om något inte stämmer. Lasten kanske inte 

stämmer överens med mottagaren, fraktkostnaden är 

högre än varuvärdet eller något annat som avviker 

från det normala. 

Kanske kan innehållet i några artiklar i denna 

tidning ge lite nya tankar. Om vi alla hjälps åt blir 

smugglarnas tillvaro ännu svårare. 

Besök också gärna vår hemsida www.snpf.org där ni 

bland annat kan läsa vår ordinarie medlemstidning. 

konferenserna, samt genom medlemstidningen 

som utkommer med fyra nummer per år. 

SNPF stödjer enskilda medlemmar genom stipendier 

och bidrag för resor och andra aktiviteter 

som är förenliga med föreningens verksamhet. 

Föreningens arbete finansieras främst genom 

bidrag från enskilda företag och organisationer 

samt genom föreningens företagsklubb. Dessutom 

är medlemsavgifter och bidrag från myndigheter 

väsentliga för föreningen.

Full fart i Stockholms 

hamntrafik 

TEXT OCH FOTO: LENNART KARLSSON 

Frihamnsområdet i Lilla Värtan i Stockholm trafikeras flitigt dygnet runt av såväl 

färjor som kryssningsfartyg samt av lastbilar, bussar, järnvägsvagnar och personbilar. 

Slarvigt brukar det kallas för Frihamnen. Vän av 

ordning vet dock att det i själva verket handlar om 

tre hamnar som sitter ihop och förenas av en fjärd i 

Stockholms skärgård. Fjärden heter Lilla Värtan. Den 

ostligaste hamnen är Loudden. På denna udde byggde 

Stockholms stad oljecisterner redan 1928. Loudden 

fungerar idag som containerhamn. 

I mitten finns det som egentligen kallas för Frihamnen. 

Frihamnen domineras av Tallinks färjeterminal. 

I Frihamnen finns också många av de klassiska aktörerna, 

bland annat Banankompaniet. Längst bort i 

väst finns Värtahamnen. Värtahamnen domineras av 

Silja Lines terminal. 

Intensiv trafik 

Under 2007 trafikerades Värtahamnen och Frihamnen av 

cirka 2 200 färjeanlöp, 3,4 miljoner färjepassagerare 

och ca 150 000 kryssningspassagerare, 66 000 lastbilar, 

32 000 trailers, 10 000 bussar och 10 000 järnvägsvagnar. 

Huvuddelen av det gods som kommer till Stockholms 

hamnar har Stockholm-Mälardalsregionen som slutdestination. 

Stockholm är också Sveriges i särklass 

största kryssningsdestination och många av kryssningsfartygen 

anlöper Frihamnen. Ibörjan av maj 2008 

invigdes en ny kryssningsterminal i Frihamnen för att 

ännu bättre kunna ta emot kryssningsresenärerna. 

En salig blandning 

I området runt dessa tre hamnar pågår det dygnet runt 

aktiviteter. Det är dock inte enbart transportsektorn 

som svarar för aktiviteterna. När man kör sin lastbil i 

hamnområdet får man hålla tungan rätt i mun. Risken 

finns annars att man kör över någon tv-profil med uppdrag 

som stuntman eller någon skönsjungande idol. 

Både SVT, TV 4 och en rad fristående produktionsbolag 

inom film och media har lokaler och aktiviteter 

i området. Man kan se allt ifrån idolinspelningar till 

Filip och Fredrik körandes omkring i monstertruckar. 

I hamnområdet finns även filialer för olika detaljhand- 


3

Vilken kontainer ska man prioritera? 

lare. Den som gillar antikviteter kan besöka Stockholms 

Auktionshus som har lokaler i området. 

”Vi var inställda på att lämna platsen 

i kistor” 

Med jämna mellanrum blossar debatten upp om 

lämpligheten med tunga godstransporter genom centrala 

Stockholm. Transportleden från hamnen går ju 

via Valhallavägen och vidare ned till Roslagstull och 

Norrtull. Här ska yrkesförarna tränga sig fram mellan 

vägbyggen, kollektivtrafik och morgonstressade stockholmstrafikanter. 

Särskilt infekterad har debatten varit när det gäller 

transporter av farligt gods. 1998 inträffade en 

mycket allvarlig olycka med en tankbil fylld med gasol. 

Olyckan skedde tidigt på morgonen på Tegeluddsvägen 

mellan Frihamnen och Gärdet. Kopplingen till lastbilens 

gasoltank slets sönder med påföljden att gasol 

började sippra ut. Gasol i rätt blandning med syre ger 

en extremt lätt antändningsgrad. Det kan räcka med 

tändningen från en bilmotor för att allt ska explodera. 

Som tur var ägde olyckan rum mycket tidigt på 

morgonen. Rusningstrafiken hade inte kommit igång. 

Den förste privatbilist som råkade köra fram mot 

olyckplatsen var själv en erfaren förare av farligt gods. 

Han förstod genast allvaret i situationen. Han tvär- 

6 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 

ställde sin privata bil och blockerade Tegeluddsvägen. 

Därigenom lyckades han förhindra andra bilister från 

att köra in och riskera att antända gasmolnet. I efterhand 

bekräftade räddningstjänsten att det skulle ha blivit 

en katastrof om gasmolnet hade exploderat. Detta 

hade förmodligen resulterat i en explosionsartad brand 

vars detonationskraft hade förstört allt inom en radie 

av 250-300 meter. Detta skulle ha inneburit att flera 

hyreshus med hundratals människor hade utplånats. 

Det var en av brandmännen som deltog i denna insats 

som sa att de var beredda på att lämna olyckplatsen i 

kistor. Gasolhanteringen är numera flyttad. Fortfarande 

fraktas dock bensin, diesel, brännoljor och flygfotogen. 

Vy över Frihamnen från Kaknästornet.

Köer både av och på färjan. 

Man beräknar det till omkring 50 till 55 000 transporter 

varje år. För att möta kraven om tillgänglighet och 

behovet av transporter med kraven på säkerhet krävs 

god planering. Det som idag verkar vara den troligaste 

lösningen är den planerade anslutningen till Norra länken 

som beräknas vara klar 2015. 

Skulle på skidsemester med 

”snö” i väskorna. 

I februari i år togs en bil ut för kontroll av tullen. Bilen 

kom av färjan som anlöpt från Tallinn. I bilen färdades 

två män samt en kvinna och hennes två barn. I en 

väska med skidkläder hittades 14 kg metamfetamin 

samt 40 000 narkotikaklassade tabletter. En av männen 

tog på sig ansvaret för väskan och erkände smuggling 

för annan persons räkning. Han hävdade dock att 

han trodde att innehållet i väskan var cigaretter och att 

det var dessa han skulle smuggla. 

Den andra mannen samt kvinnan hävdade att de 

enbart gav den förste mannen skjuts. 

De uppgav att syftet med deras resa var att åka på 

skidsemester. Ingen av dem kunde dock uppge vilken 

skidort de skulle åka till. De kunde inte heller hänvisa 

till någon bokning av hotell eller liknande. Parets historia 

lämnade många frågetecken. Det mest förslagna i 

smugglingen förefaller vara att de har använt sina barn 

som en del av täckmanteln. 

Vad smugglas och hur smugglas det? 

Tullverket arbetar med flera olika metoder. En av de 

viktigaste är dock samverkan. I Stockholms hamnar 

arbetar tullen aktivt i samverkan med bland annat 

speditionsfirmor. 

Inom ansvarsområdet finns inte bara Frihamnen utan 

även Kapellskär och Nynäshamn. 

Smugglingen är den traditionella. Den förekommer 

i såväl godstrafikens lastbilar, personbilar, på passagerare 

samt i containers. När det gäller narkotika så är de 

vanligaste beslagen på senare tid metamfetamin, nästan 

uteslutande tillverkad i Litauen. Hittills i år har man 

tagit 21 kilo i beslag. 

När det gäller containerhanteringen så bjuder denna 

ett särskilt problem. De flesta containers kommer från 

Kina. Dessa är ”gasade” dvs. besprutade mot ohyra 

och insekter. 

Det kräver stora resurser och hjälpmedel för att 

genomsöka dessa containers. Personalen måste bland 

annat utrustas med skyddsmask och speciella dräkter 

för att inte få i sig kemikalier. Detta innebär att en 

misstanke måste vara väldigt konkret för att man ska 

göra denna prioritering. 

Smuggling av tobak är ett annat stort problem. Den 

senaste trenden är att smuggling av snus har ökat. 

Smugglingen av cigaretter och snus är svår att komma 

åt. Den är omfattande men bedrivs småskaligt av 

organiserade ligor. Dessa ligor bedriver förspaning för 

att hålla koll på tulltjänstemännen. De smugglar dels i 

personbilar men även genom att bära över i resväskor 

direkt från färjan. När det kommer till kontroll så 

är de också beredda att göra allt för att undkomma. 

Detta år försökte en av snussmugglarna att köra över 

en tulltjänsteman. 

Mottagare av den smugglade tobaken är mindre 

noggranna tobakister i Stockholmsområdet och 

Mälardalsregionen. Tobakssmugglingen kan tyckas 

vara oskyldig men omsätter i själva verket enorma 

summor pengar varje år. 


7

Tullverkets kontroll 

av gods i containertrafiken 

TEXT: CHRISTINA HASSELGREN OCH HANS SVENSSON, UNDERRÄTTELSE, JOAKIM OLSSON, 

GRÄNSKONTROLL, PETER LINDQVIST, STRATEGISK UNDERRÄTTELSE, TULLVERKET KC-GODS, GÖTEBORG. 

REDIGERING: HEIDI JOENSUU. FOTO: TULLVERKET 

Selektering i containertrafiken 

Tullverket började på 80-talet i blygsam skala med att 

besöka rederierna i Göteborg för att ”läsa” manifest. 

Förhoppningen var förstås att hitta suspekta sändningar 

i godsflödet. Efterhand som volymen av gods i 

container ökade blev detta praktiskt omöjligt. Numera 

sänds de flesta uppgifter via e-post till Göteborg där 

selektering av containers sker för hela landet. 

Arbetet är mycket omfattande. Till Sverige ankommer 

dagligen 2 000 containrar, 4 300 lastfordon, 200 

ton flygfraktgods, 90 fartyg (förutom alla färjor) och 

350 godstågvagnar. Många av dessa transporter kommer 

från, ur smugglingshänseende, intressanta områden. 

Bara till Göteborg, som är Skandinaviens största 

hamn, kommer det för närvarande ca 400 000 container 

per år. 

Hjälpmedel 

Till stor hjälp för selekterarna är de tullare som arbetar 

med SMT (Samverkan mot tullbrottslighet). De 

besöker rederier, speditörer m.m. för att informera 

företagen om att vara uppmärksamma på avvikelser i 

godsflödet. Detta kan indikera en presumtiv smuggling 

och företagen uppmanas då att ringa tullen. 

Ett annat nödvändigt hjälpmedel är de internationella 

kontakterna. Tullverket har sedan lång tid ett 

intensifierat samarbete med de Europeiska hamnarna. 

I detta samarbete utbyts underrättelser inom det 

maritima området d.v.s. containrar och fartyg. Inom 

EU anordnas vidare internationella operationer inriktade 

mot vissa smuggelvaror, exempelvis kokain från 

Sydamerika, cigaretter från Kina eller liknande. Det 

kanske viktigaste med dessa operationer är det ökade 

samarbetet mellan tulladministrationerna inom EU, 

samt de många personliga kontakter som upprättas. 

Juridiska och tekniska förbättringsområden 

Tullverket får idag in en strid ström av godsmanifest 

som rör transporter i container, lastbil och flygfraktsflödet. 

På grund av att informationen inkommer till 

Tullverket i alla möjliga och omöjliga filformat, per fax 

eller med post försvåras selekteringsarbetet betydligt. 

Transportföretagen är skyldiga att lämna uppgifterna, 

men får välja på vilket sätt dom lämnas. I praktiken 

kan ett transportföretag välja att lämna uppgifterna 


Till Sveriges och Skandinaviens största hamn kommer 

400 000 containrar varje år. 

muntligen. Tanken vid utformandet av lagen som ger 

Tullverket denna befogenhet var att dessa uppgifter 

inte skulle databehandlas av tullen. Idag är behovet av 

databehandling enormt stort för att underlätta och/eller 

kunna bearbeta all denna information elektroniskt. 

Manifest inkommer elektroniskt i olika format, t.ex. 

pdf. txt, excel mm. En lagförändring som skulle göra 

det möjligt att kräva uppgifterna i gemensam form 

skulle underlätta arbetet enormt mycket. Tullverket 

skulle kunna lägga in olika parametrar elektroniskt för 

att snabbt plocka ut risksändningar. Med dagens lagstöd 

har vi inte den möjligheten. Man får naturligtvis 

inte glömma att det är tulltjänstemannen som gör den 

slutgiltiga bedömningen om en sändning är intressant

Skannerbilen är ett hjälpmedel i tullens arbete vid undersökning 

av trailers och containers. 

eller inte, men med datastöd skulle arbetet bli betydligt 

effektivare. 

Framtiden 

Den 1 juli 2009 implementeras en ny EU-lagstiftning 

(Regulation 1875/2006) som rör all godstrafik från 

tredjeland till den Europeiska Unionen. Den innebär 

i korthet att trafiken ska aviseras i god tid innan 

ankomst; 

Container 24 timmar innan containern lastas på 

fartyget i utlandet 

Lastfordon Senast en timme före ankomst till 


Tåg Senast 2 timmar före ankomst till 


Flyggods Senast när flygplanet med godset startar 

Denna lagstiftning öppnar naturligtvis nya möjligheter, 

speciellt som uppgifterna som ska redovisas i 

aviseringarna är mycket mer omfattande än de som är 

tillgängliga idag. Anledningen till att de nya reglerna 

införs är för att förstärka områdena skydd och säkerhet. 

Alltså öka skyddet mot kommande, misstänkt 

terrorverksamhet. De uppgifter som kommer att begäras 

inom EU efter den 1 juli 2009 är bl.a. avsändare, 

mottagare, fraktförare, datum och tid för ankomst, 

varubeskrivning m.m., totalt 31 olika uppgifter. 

Förhandsinformation i all ära, men det som kan bli 

verkligt utslagsgivande är om ett sofistikerat IT-verktyg 

kan implementeras vid de olika tulladministrationerna 

i de 27 olika medlemsländerna. Om det sker så kommer 

det att bli avsevärt svårare för kriminella organisationer 

eller privatpersoner att lyckas få igenom varor 

eller föremål som är förbjudna eller införselreglerade. 

Inblick i det faktiska kontrollarbetet 

”Klockan är runt halv sju på morgonen och gruppen 

träffas för en ny arbetsdag i Tullverkets tjänst. 

På ett stort lastfartyg ter sig en enstaka container ganska 

liten. 

Dagens kontrolluppslag är en 40 fots container från 

Mellanöstern. Det verkar bli en fin och solig sommardag 

- tyvärr... Temperaturen stiger snabbt inne i en 

container. Redan vid tidig lunch kan termometern visa 

på temperaturer kring 60 grader Celsius. 

Två man börjar med att köra ut ett av kontrollstyrkans 

hjälpmedel i arbetet - skannerbilen. Efter avslutad 

skanning bestämmer operatören om intresse finns 

för fortsatt kontroll. Dagens container visar på tydlig 

avvikelse längst in i lasten. Konstigt nog placerar folk 

nästan alltid det gods som de inte vill att tullen skall 

kika på längst in. Allting vore mycket lättare om det 

stod placerat ytterst. Det är nu som vårt tunga jobb 

börjar - containerkontrollen. 

Dörrarna öppnas och vi får se vad som kommer att 

bli vår arbetsuppgift de närmaste 2-3 dagarna. Hela 

lasten består utav kolsäckar. Varje säck väger ca 40 

kg. Opallat såklart. Allt måste läggas på pall av oss. 

Med tanke på riskerna med allt koldamm så beordras 

andningsskydd på och täckande klädsel för armar och 

ben. Man får arbeta sig sakta uppifrån och ner. Och 

sakta går det. Koldammet yr och sätter sig som cement 

på precis allting. Sikten blir bara sämre och sämre där 

inne i containern. Glasögon beordras på av gruppchefen. 

Hela tiden finns risken för ras. 

Till slut har gruppen lyckats med att lossa kolet fram 

till den avvikelse som man var intresserad av. Det 

visar sig vara en annan typ av kol. Efter hundsök och 

narkotikatest stickprovsvis konstaterar vi att det inte 

finns något artfrämmande gods. Nu skall hela lasten in 

igen. De som tror att det är mest arbetsamt att lossa en 

container har fel. Det är betydligt värre att lasta den. 

Allting måste lyftas på plats. Stöttas och säkras. Tack 

och lov blir det morgondagens problem, det hinns inte 

med idag.” 


11

Receptfritt på nätet 

- lukrativ affärsidé 

TEXT: GUNNAR HERMANSSON 

Att sälja läkemedel via Internetapotek kan vara en lukrativ affär, men det kan 

också sluta i fängelse. Denna bittra erfarenhet gjorde nyligen några svenska företagare. 

Affärsidén var att skapa hemsidor på Internet där 

man erbjöd försäljning av en stor mängd läkemedel 

av olika slag. Hemsidorna var placerade på servrar 

i andra länder och all hantering av preparaten sköttes 

utomlands. Genom att inte sälja till kunder i Sverige 

räknade man med att vara oåtkomlig för den svenska 

rättvisan. Problemet var att en stor del av de läkemedel 

man sålde var klassade som narkotika. 

Kompisar med sinne för affärer 

Det hela började 2002. Barndomskamraterna Thomas 

och Magnus, som nu är i 40-årsåldern, hade börjat 

utveckla idén om att sälja läkemedel via Internetapotek. 

De hade insett att begärliga läkemedel kunde köpas in 

billigt och enkelt i vissa länder och säljas via Internet 

till mångdubbelt högre priser till kunder i västvärlden 

och i synnerhet till amerikaner. Genom att Internet är 

globalt har handeln med läkemedelsdroger online fått 

en dramatisk ökning. 

Thomas och Magnus, som båda har tidigare erfarenhet 

av internationella affärer, behövde hjälp att 

skapa en hemsida. Magnus tog kontakt med en ITkonsult 

som han kände sedan ungdomsåren i Märsta. 

IT-konsulten åtog sig uppdraget och skapade hemsidan 

www.247-drugstore.com. Den blev klar i början 

av 2003 och placerades på en server i ett webhotell i 

Australien. Han gjorde också hemsidan www.no1onlinepharmacy.com. 

Utbudet av läkemedel var stort på 

dessa båda snarlika hemsidor. Men långt ifrån alla preparat 

fanns tillgängliga för försäljning utan fungerade 

mest som ”lockvaror”. 

All hantering av preparat 

skedde utomlands 

Det var också viktigt för de båda huvudmännen att 

all preparathantering skedde utomlands och därför 

behövdes ytterligare medhjälpare. Sten, en annan gammal 

gemensam skolkamrat från Märsta, åtog sig att 

arbeta för dem i Barcelona i Spanien, där han tidvis 


247-drugstore.com var den första hemsidan och också den 

som svarade för den största försäljningsvolymen. Merparten 

av kunderna fanns i USA. 

bott. Stens uppdrag var att ta emot listor över läkemedel 

som beställts av kunder i olika länder. Läkemedlen 

köpte Sten in på olika apotek i Barcelona. Ett flertal 

av beställningarna gällde substansen karisoprodol 

(Somadril) som är narkotikaklassat i Sverige men inte i 

Spanien. Sten förpackade läkemedel enligt beställningarna 

i vadderade kuvert som postades till mottagarna. 

Ännu en distributör, en ”shipping-point” behövdes 

i Spanien. Håkan, en gammal bekant till Magnus, 

stationerades i Valencia för att göra samma jobb som 

Sten gjorde i Barcelona. Både Sten och Håkan, som 

i början inte kände till varandras existens, öppnade 

bankkonton i Spanien där pengar sattes in från dem 

som beställde läkemedlen. Pengarna skickades vidare 

till konton i Lettland och Schweiz, konton som Sten 

hade öppnat. 

De två huvudmännen agerade i bakgrunden utan 

att deras namn fanns på några handlingar som gällde

egistrering av hemsidor, öppnande av bankkonton 

eller företagsaffärer utomlands. Thomas kontrollerade 

alla beställningar av preparat som gjordes via 

hemsidorna och han skickade listor till sina ”shippingpoints”. 

Magnus engagerade medhjälpare bland sina 

gamla bekanta. Ännu en web-master åtog sig att skapa 

en tredje hemsida, www.personalonlinepharmacy.com. 

En annan gammal bekant, Elie, anlitades för att skaffa 

ytterligare en distributör i Bulgarien. Elie fick kontakt 

med en man i Varna som han lärde upp. Elie försåg 

bulgaren med de narkotikaklassade tabletterna diazepam 

och bromazepam som skulle skickas till kunder 

över hela världen. 

Härvan avslöjades i Bulgarien 

Anledningen till att hela denna historia avslöjades var 

att bulgarisk polis blivit uppmärksammade på att den 

stora mängden försändelser, som kontaktpersonen i 

Varna lämnade till postkontoret varje dag, innehöll 

internationellt klassade läkemedel. Bulgaren greps i 

januari 2006 och berättade för polisen vem som anlitat 

honom. Det var då svensk polis blev inkopplad. 

En förundersökning inleddes i Sverige och det tog 

utredare på Rikskriminalen ett år att kartlägga verksamheten 

och vilka som låg bakom. I början av 2007 

greps Thomas i sin flotta villa i Skåne och Magnus 

greps i Thailand. Det tog sedan ytterligare ett år av 

utredande innan åtal kunde väckas mot alla de sju 

inblandade svenskarna. 

Fängelsestraff för narkotikahandel 

Åklagaren påstod i åtalet att minst 1,2 miljoner narkotikaklassade 

tabletter (troligen det dubbla) sålts 

Varning för nätapotek 

Läkemedelsverket varnar för inköp av 

mediciner på Internet i sin nya annonskampanj. 

Med hjälp av det falska företagsnamnet Crimemedicin. 

com vill Läkemedelsverket informera om hur farligt det 

är att köpa mediciner på Internet. Mer än 95 procent 

av nätapoteken är inte registrerade som legitima läkemedelssajter 

och allt större del av utbudet är illegalt 

tillverkat. Det finns givetvis heller inget krav på recept 

för att få köpa läkemedel på dessa Internetapotek. 

I sin kampanj, som kostar 20 miljoner kronor, 

varnar Läkemedelsverket för risken att via nätapotek 

få t.ex. falska Viagra eller viktminskningsmedel eller 

antibiotika som kan vara skadliga att använda. 

Alla typer av läkemedel finns idag till salu på nätet 

och det är uppenbart att läkemedelsindustrin också har 

ett intresse av att få folk att avstå från att handla sin 

medicin via nätapotek. 

via de tre Internetapoteken till ett värde av minst 

9,6 miljoner kronor. Vidare hade andra receptbelagda 

läkemedel sålts för minst 19,2 miljoner kronor. 

Affärerna hade givetvis inte bokförts och redovisats till 

Skattemyndigheten. 

Samtliga sju dömdes för grova narkotikabrott 

och några av dem också för grovt bokföringsbrott. 

Påföljderna löd på 8 års fängelse för Thomas, sex år 

för Magnus och mellan 4,5 och 2 år för de övriga. Till 

detta kommer kraftiga skadestånd på totalt ca 5 miljoner 

kronor. Det skall också påpekas att samtliga sju 

var ostraffade tidigare. 

Några avslutande fakta 

I den omfattande förundersökningen uppdagades 

att distributörer, ”shipping-points”, funnits även i 

Hongkong och i Sydafrika. Preparaten införskaffades 

på apotek av de olika distributörerna, men man hade 

också beställt ”skräpprodukter” från Indien, vilket 

medförde många klagomål från kunder. 

För att locka kunder till hemsidorna betalade huvudmännen 

för positiva inlägg om sin verksamhet till olika 

forum på Internet. Ett sådant forum fick för detta 

10.000 UDS per månad! 

Hela verksamheten beräknas ha omsatt ca 40 miljoner 

kronor. 

Rättegången i Attunda tingsrätt pågick i 14 dagar 

och domen omfattade 89 sidor. 

Advokatkostnaderna, som bekostas av det allmänna, 

uppgick till drygt 6,2 miljoner kronor. 

På www.crimemedicine.com visas en film om 

den farliga illegala droghandeln som finns på 

nätet. 


15

Människosmuggling 

- en organiserad och resurskrävande brottslighet 

TEXT: GÖRAN LARSSON 

BROTTSSPANINGSGRUPPEN VID GRÄNSPOLISEN I GÖTEBORG 

Det finns en Brottsspaningsgrupp hos Gränspolisen i Göteborg vars huvuduppgift 

är att bekämpa den grova organiserade brottsligheten kring människosmugglingen. 

Brottspaningsgruppen jobbar i kommission ”från ax till limpa” och följer 

upp utlänningslagen som är stiftad av våra demokratiskt valda politiker i regering 

och riksdag 

Kartläggning av nätverk 

Under hösten 2006 startades ett nytt människosmugglingsärende 

upp av Brottsspaningsgruppen. Information 

som inkommit bearbetades (liknande spaningskoncept 

som Narkotikarotlarna använder sig utav mot grova 

narkotikabrott), vilket sedan ledde till att ett flertal 

personer med irakisk bakgrund kartlades. 

Det framgick att smugglingsorganisationen bestod 

av ett nätverk av personer vilka hade till en del olika 

arbetsuppgifter i organisationen. 

En frisörsalong på Hammarkulletorget i Göteborg 

var en samlingsplats för de inblandade. Denna och 

flera andra frisörsalonger ägdes av en huvudman 

genom bulvaner i organisationen. 

Svenska pass i omlopp 

Några var experter på själva smugglingen av irakiska 

resenärer/flyktingar ifrån Syrien till Sverige. Några var 

experter på att förfalska pass och id-kort. En höll i 

huvudsak på med att införskaffa svenska pass som han 

köpte upp ifrån allmänheten för några hundralappar. 

Dessa sålde han sedan vidare till organisationen för 3 

- 4.000 kronor. Passen användes sedan som underlag 

till förfalskningen. 

Även irakiska pass inköptes billigt här i Sverige för 

att sedan förfalskas och förses med svenska förfalskade 

viseringar. 

ID-kort såsom svenska körkort, svenska bankkort, 

svenska post-id kort etc. etc. tillverkades av smugglarna. 

Dyr paketresa till Sverige 

Pass och id-kort tillsammans med flygbiljett från Damaskus 

till Sverige ingick sedan i ett ”smugglingspaket” 

till varje resenär till en kostnad av 60 000 – 100 

000 kronor. Betalningsvalutan har varit i US-dollar. 

18 


Smugglarnas omkostnader har varit som högst 10 000 

kr för varje resenär. 

Pengarna betalades till personerna i smugglingsorganisationen. 

Allt gjordes i vinstsyfte, smugglarna tog 

betalt för allt. 

I Damaskus fanns en medhjälpare till smugglarna här 

i Göteborg. Medhjälparen såg till att resenärerna fick 

”gräddfil” genom polis och passkontroll på flygplatsen 

genom att han mutade dessa myndighetspersoner. 

Därefter har resenärerna flugit ifrån Damaskus in 

i Schengenområdet, oftast till Paris, där de sedan bytt 

flyg som tagit dem till Sverige, oftast till Göteborg- 

Landvetter flygplats eller Skavsta flygplats. 

Resenärerna har gjort sig av med sina falska pass 

och id-kort och flygbiljetter genom att förstöra dem 

eller så har de lämnats tillbaks till smugglarna för 

återvinning. 

Resenärerna är då ”papperslösa” när de sedan söker 

asyl hos Migrationsverket. Ingen har då en aning om 

deras rätta identitet, egentligen. 

Förfalskarverkstad i beslag 

Denna stora smugglingsorganisation har hållit på med 

sin verksamhet i Göteborg med omnejd under ett flertal 

år. Samtliga utom en (vilken jobbar som tolk) har under 

denna tid levt officiellt på socialbidrag. Samtliga är irakier 

men någon har hunnit bli svensk medborgare. 

Vid tillslaget den 20 februari 2007 mot denna stora 

organisation tog vi bl.a. i beslag sammanlagt 104 pass 

och ca 500 000 kronor i kontanter. 

Ett stort antal personer anhölls varav sju sedan 

blev häktade. Vi lyckades också beslagta en komplett 

förfalskarverkstad, enligt Statens Kriminaltekniska 

Laboratoriums utlåtande. Verkstaden var portabel och 

fanns i tre väskor vilka hade gömts undan i en förarhytt 

till en gammal lastbil. Denna verkstad kan anses 

som ”hjärtat i verksamheten”.

Verkstaden bestod bl.a. av kortprinter, scanner, stämplar, 

färgpennor m.m. m.m. Här fanns även 64 passhandlingar 

och inte minst 4 usb-minnen, vilka innehöll 

mängder av information och underlag för att förfalska 

pass och id-kort. Det är från denna verkstad som det 

har tillverkats svenska körkort, svenska post-id kort, 

svenska bank-id kort etc etc. Datorprogrammet photoshop 

har använts vid olika förfalskningsprocesser. 

Många åtalade 

Åklagaren kommer att väcka åtal mot sammanlagt 

tretton personer. Fram till den första rättegången, som 

började den 23 januari 2008, satt tre huvudpersoner 

häktade. Ärendet delades upp i två delar. Första delen 

innefattade åtal mot sju personer. 

Rättegången varade i sex veckor och dom meddelades 

den 10 april. (Göteborgs tingsrätt Mål nr B 620-07) 

En av dessa tre huvudmän blev dömd till 3 års fängelse 


(maxstraffet är sex år), en annan till 3 års fängelse 

för bl.a. grovt organiserande av människosmuggling + 

5 års utvisning ur riket, den tredje fick 2 års fängelse 


och grov urkundsförfalskning. De andra fick 10 resp. 

6 och 4 månaders fängelse för grovt organiserande av 

människosmuggling resp. medhjälp och förberedelse 

till grov urkundsförfalskning. För en av dem ogillades 

åtalet. 

Tingsrätten skrev i domen: ”Tingrätten konstaterar 

att målet – i denna första del – har varit mycket omfattande. 

Förundersökningen, som har pågått i drygt ett 

år, är synnerligen omfångsrik och komplicerad”. 

Kostsam och komplicerad utredning 

Förundersökningsprotokollet i detta ärende omfattar 

5 500 sidor. Utredningen blev kostsam då ärendet 

tillsammans med tolkräkningar i nuläget är uppe i 3,5 

miljoner kronor. 

Vi har använt oss av telefonavlyssning och nära 

22 000 samtal har tolkats på arabiska och östassyriska 

språket i ärendet. 

Advokatkostnaderna för den första delen i ärendet 

har kostat nära 4,5 miljoner kronor. 

Tre av de dömda har överklagat sina domar till 

hovrätten. 

Inom kort kommer ytterligare sex personer att åtalas 

i samma ärende. Kostnaderna kommer sålunda att 

öka. 

Det finns väldigt många smugglingsorganisationer i 

Sverige vilka jobbar ungefär på det sätt som nu i korthet 

redovisats. 

Vi har med kraft kunnat konstatera och påvisa hur 

denna smugglingsorganisation gått till väga och att 

det handlar om mycket stora summor pengar som den 

insmugglade fått betala till dessa människosmugglare. 

Enligt en rapport ifrån Rikskriminalpolisen (från 

SvD den 27 juni 2008): En stor del av den organiserande 

brottsligheten styrs från Sverige. Omkring en 

miljard kronor. Så stora intäkter beräknas den illegala 

människosmugglingen av irakier till Sverige ha 

inbringat, bara under 2007. Källor inom Polisen och 

Migrationsverket uppskattar att 90 till 95 procent av 

de omkring 18 500 irakier som sökte asyl i Sverige i 

fjol hade betalat olika nätverk av människosmugglare 

för resan till Sverige, inklusive eventuella förfalskade 

resedokument. 


19

Serbien 

- brottsintensiv och korrumperad miljö 

TEXT: ANDERS STOLPE 

VICE ORDFÖRANDE I 


Vår bild av det i många stycken krigshärjade Balkan handlar om brottslighet och 

ett besök i till exempel Serbien skulle innebära att man utsätts för överhängande 

för att inte säga garanterad risk att som turist bli bestulen, rånad och lemlästad. 

Verkligheten är den rakt motsatta. Serbien har bland 

den allra lägsta vardagsbrottsligheten i Europa. 

Den är konstaterad och beror inte på obenägenhet att 

göra polisanmälan i avsaknad av tilltro till polisen eller 

att man är oförsäkrad. Tvåmiljonerstaden Belgrad kan 

ur kafé-, bar-, restaurang- och nöjesliv betraktas son 

Europas bäst bevarade hemlighet, utbudet är enormt 

och unga vackra människor finns i rörelse överallt även 

i stadsparkerna kvällstid med alkohol i någon form 

som gemensam nämnare. Aldrig en synlig incident. 

Det enda synliga våldsproblemet uppstår när Röda 

Stjärnans och Partisans fotbollshuliganer träffar på 

varandra i samband med derbyn. En kärna av heltidshuliganer 

är också samma personer som sköter våldsdelen 

i samband med politiska demonstrationer. 

Det är den grövre brottsligheten, rättsrötan och korruptionen 

som utgör det stora problemet och som av 

flera skäl, inte minst politskt, medvetet lämnats åt sitt 

öde. 

Den grova organiserade brottsligheten kontrolleras 

av starka, mycket våldsamma grupper med spridning 

över hela landet. Den stora inkomstkällan är olika 

typer av trafficking – smuggling - av narkotika, kvinnor, 

illegala flyktingar, cigaretter. Brottstrafiken har 

sin riktning över de ökända Balkanrutterna som alla 

passerar Serbien. 

Allt som går på hjulfordon från Turkiet, Bulgarien, 

Rumänien, Makedonien, Kosovo och Albanien vidare 

in i EU har att passera Serbien. Gränsstationerna är 

porösa av flera skäl, främst inkompetent och i flera 

stycken påvisad korrupt gränspolis och tullpersonal. 

Herointrafiken är ett välkänt fenomen sedan årtionden, 

men idag är det kokain med rötter till Västafrika 

och Sydamerika som också organiseras av de serbiska 

kriminella grupperingarna. Den egna produktionen av 

amfetamin har i påträffade illegala laboratorier haft 

tonkapacitet. Det är enorma pengar som är i omlopp 

och därmed en hård kamp med frekventa mord i 

22 


gängkampen. Den serbiska narkotikapolisen har rent 

statitstiskt varit mycket framgångrik på senare tid. 

Det är kanske förklarligt att grov kriminalitet 

uppstår i en miljö som fallit sönder efter kommunistiskt 

diktatorskap och krig. Det är det politiska 

förhållningssättet som skiljer ut Serbien speciellt. De 

första två åren efter det att Slobodan Milsovic kastats 

ut från politiken syntes den politiska korruptionen 

minska. Den första demokratiske premiärministern 

Zoran Djindjic försökt bringa ordning och reda med 

EU medlemskap som mål vilket slutade i att han mördades 

och hans regering tvingades bort från makten. 

Varierande oheliga koalitioner har fram till i sommar 

styrt landet. Korruptionen började strax efter mordet 

på Djindjic att anta alarmerande proportioner. Enligt 

Världsbankens rapportering 2003-2006 om korrupta 

penningtransaktioner kunde Serbien placeras i samma 

klass som Albanien, Kyrgyztan och Azerbadijan. I en 

studie tillfrågades serbisk allmänhet om hur man uppfattade 

korruptionen, 36 procent svarade omfattande 

korruption, 53 procent sa vida spridd medan 3 procent 

inte trodde den var så stor. Tilltron till politikens möjligheter 

kan bedömas därefter. 

Vad är det då som gör den serbiska korruptionen 

så unik och svårbemästrad? Svaret är att det vid en 

genomlysning, som nu inte officiellt kan genomföras då 

det inte finns någon transparens i offentlig administration, 

skulle sådana oegentligheter påträffas att många 

skulle mista sin ställning eller åtalas såväl offentligt 

anställda, politiskt valda, privata entreprenörer som 

grovt kriminella. Flera studier kan visa den serbiska 

korruptionens struktur. Extremt rika affärsmän, s.k. 

tycooner, har på ohederligt, kriminellt, sätt tillskapat 

sig monopol och maktpostioner. Direkta kopplingar 

finns till de grova organiserade brottsstrukturerna 

och vad som är vad är svårt att separera. Tycoonerna 

förser den politiska makten med pengar och då inte 

enbart korrupta politiska individer utan de ekono-

miska transaktionerna når in på partikanslierna och 

ingen partifärg synes kunna svära sig fri med någon 

trovärdighet. Tycoonerna tillskansar sig därmed kriminell 

immunitet och lämpliga kontrakt vid samhällets 

s.k. offentliga upphandlingar. Rättsväsendet har varit 

hårt politikerstyrt och de som försökt med ambitioner 

att förändra tingens ordning har pensionerats eller 

omplacerats och vid nytillsättning har nepotistiska 

principer tillämpats. Media har heller inte fungerat på 

demokratiska villkor. 

I maj i år var det val i Serbien. Sedan i somras finns 

en ny regering på plats. Nya positiva politiska vindar 

kan redan förmärkas. Olika avtal för en framtida EU 

integration har påtecknats och det uttalas krav från 

EU och löften från Serbien att nu skall korruptionen 

och den organiserade brottsligheten bekämpas på alla 

fronter. 

Den populäre premiärministern 

i Serbien, 

Zoran Djindjic, mördades 

på öppen gata i 

mars 2003. 

En bussresa i Belgrad 

TEXT OCH FOTO: TORSTEIN PIHLMANN 

ORGANIZED CRIME ADVISER 

OSCE MISSION TO SERBIA 

Jag har inte varit i Serbien i mer än fyra månader och jag har inte fått den stora 

överblicken ännu och jag har heller inte blivit inlemmad i den stora serbiska värmen 

som jag fått höra talas om. Men jag har blivit en del av vad man kan kalla det 

vanliga strävsamma lite exotiska serbiska livet. Till skillnad från många av mina 

internationella kollegor som har egen taxichaufför som hämtar dem varje dag, har 

jag gjort som den vanlige serben och nyttjar de allmänna kommunikationerna till 

och från jobbet varje dag. På det sättet delar jag alla upplevelser av trängsel, kö 

och kaos med den vanlige serben och kommer nära inpå vardagslivet. 

Varje morgon tar jag bussen från Banovo Brdo där 

jag bor, en liten förstad till själva Belgrad, och idag tog 

jag buss nr 23 som går från Vidikovac till Karaburma. 

Jag har aldrig varit i Karaburma, men det ligger på 

andra sidan Belgrad, på den sida där Donau fortsätter 

mot Svarta Havet. Som alla andra bussar som går 

förbi Banovo Brdo klockan halv åtta på morgonen, är 

bussen till Karaburma smockfull. Det är ganska billigt 

att åka buss i Belgrad, ca 150 norska kronor för en 

månadsbiljett, och då kan man åka fritt med alla bussar, 

spårvagnar och trolleybussar (eldrivna trådbussar). 

Det vill säga så länge de går. 

Som så mycket här i stan är bussarna fullständigt 

nerkörda och ytterst få hade klarat en test hos bilprovningen 

i Norge. De formligen skriker efter underhåll 

och utbyte. Fördelen är att de sällan kommer upp i 

mer än 40 km/tim eftersom trafiken på morgonen är 

så tung och tät. 

Idag stod jag längst bak i bussen till Karaburma, en 

ledbuss från 1980-talet, och i sista kurvan innan jag 

skulle gå av small karosseriet ner i backen. Svängen 

var lite snäv, bussen var väldigt full och fjädrar och 

stötdämpare fanns inte där. 

Jag kom helskinnad av bussen vid ministerbyggnaden 

på Kneza Milosa, huvudgatan in till centrum. 

Här ligger de flesta av de byggnader som blev träffade 

under Natobombningarna 1999. Det har inte gjorts 

något med dessa byggnader. När jag frågar varför 

är svaren många och pekar i alla riktningar. Några 

säger att man vill visa världen hur orättfärdigt det var 

att bomba, några säger att man inte har pengar till 

att reparera, återigen några säger att man skall sälja 


23

Många av byggnaderna som bombades av Nato 1999 har 

inte reparerats än. 

byggnaderna men inte har fått rätt pris och andra 

berättar att byggnaderna är sålda till en internationell 

hotellkedja, men att de inte vet vilken. Alltså, ingen vet 

säkert, många tror men vet inte säkert. 

På andra sidan av Kneza Milosa, i motsatt riktning, 

kommer bussen som går upp till OSCE högkvarter där 

jag arbetar, buss nr 40 eller 41. Jag vet faktiskt inte 

var den bussen skall gå, det står på kyrilliska och jag 

är inte helt förtrogen med de bokstäverna ännu. För 

att ta denna buss måste jag korsa gatan, eller det vill 

säga att det blir en lätt joggning på den korta grönagubbeperioden. 

Man uppehåller sig helt enkelt inte på 

gatan när det är röd gubbe. Faran för att då vara en 

död gubbe är överhängande. 

Luften på huvudgatan är lite disig av en blandning 

av oljefyllda avgaser. Dessa kommer från dieselbilar 

som inte har euro4-standard på något sätt och från 

bilar producerade långt innan katalysatorn blev uppfunnen. 

Bussen som jag tar denna sista lilla biten upp till 

jobbet är en historia för sig. Det är gamla trolleybussar 

av okänt ryskt fabrikat från tidigt 80-tal. De är orange, 

har säten av trä och dörrarna är av typen läm som slår 

igen med en smäll och täcker i stort sett dörröppningen. 

Det finns bromsar på bussen, inte särskilt bra, men 

återigen, den klarar inte mer är 40 km/tim så det är väl 

inte så väldigt farligt tror jag. Att bussen är luftig har 

varit skönt i sommar med 40-45 grader varmt ute, men 

vi får se till vintern om det är lika behagligt då. 

Bussar, trolleybussar och spårvagnar blev uppgraderade 

på 90-talet efter ett amerikansklett projekt. Vid 

den tiden hade man 350 bussar i Belgrad och det var 

sällan man fick plats på bussen. Efter projektet fick 

man upp antalet till ca 1100 bussar och det blev ett helt 

annat flyt i kollektivtrafiken. Detta flyt fortsätter men 

det är fortfarande samma bussar som man hade på 90talet 

ser det ut som. Inte sällan brakar bussarna ihop i 

rusningstrafiken och förtvivlade människor på väg till 

sina jobb försöker pressa sig in på någon av de andra 

överfyllda bussarna som kommer förbi. 

Jag har fått förklarat att det inte finns pengar till 

att investera i nytt material, men det är väl bara en 

tidsfråga innan hela bussparken brakar ihop. Så är det 

också på många andra områden, det krävs förnyelse 


De gamla ryska trolleybussarna från 1980-talet trafikerar 

fortfarande gatorna i Belgrad. 

och utveckling och kanske är det därför vi är här från 

resten av Europa för att bidra med lite hoppas jag. 

Jag ser också nästan dagligen en eller annan Zastava 

Koral eller Yugo 45 längs vägkanten med huven uppe 

och en uppgiven serb med huvudet nere i motorn. Det 

är lokalt producerade bilar, kopior av Fiat 127, som 

är av så dålig kvalitet att de inte får säljas i resten av 

Europa. Men de kostar 4000 euro nya, och med en 

genomsnittlig månadslön för en ”normalfamilj” på 

mellan 5500 och 6000 norska kronor per månad, är 

det vad man har råd till. De strävar varje dag efter att 

ha ett gott liv för att bevara sin värdighet, och det skall 

vi ha respekt för. 

Mitt arbete är helt OK och jag kan hoppas att jag 

får till något medan jag är här nere. Allt tar tid, det är 

många formella uppgifter hela tiden, men vi kommer 

som regel i mål med små steg. Det är trevligt att arbeta 

i en sådan miljö, men det är faktiskt väl så trevligt att 

uppleva Belgrad utan filter, utan att jag har någon sorts 

guide eller chaufför till hjälp, för då får jag uppleva 

saker så som de antagligen är. Här finns otroligt snälla 

och vänliga människor, sådana som min uppoffrande 

och alltid blide hyresvärd, och det finns också en del 

ohövliga och ovänliga människor. I grunden finns alla 

de människor som resten av Europa har att bjuda på. 

Belgrad är i mitt tycke en stad som är värd ett 

besök! 

(Texten översatt från norska./ Red.)

Ny heroinrutt från Balkan i mitten av 1990-talet 

TEXT OCH FOTO: GUNNAR HERMANSSON 

I mitten av 1990-talet ökade tillgången på brunt heroin, s.k. rökheroin, i sydvästra 

Sverige och i Norge. Det fanns också indikationer på att det var etniska albaner 

som smugglade in heroinet. 

Ett stort heroinärende i Norge gav en hel del information 

om en grupp etniska albaner och deras 

heroinsmuggling. Polisen i Sverige och Norge började 

samla och samordna mer information. Lennart 

Davidsson på Rikskriminalens narkotikarotel i Sverige 

och Stein Arnesen på Kriminalpolitisentralen, KRIPOS, 

i Norge ansvarade för kartläggningen. 

Kultur och historia 

De insåg snart att för att förstå de etniska albanernas 

närverksbildningar och agerande behövdes mer kunskap 

om detta folks historia och kultur och sätt att 

leva. Lennart Davidsson läste allt han kom över om 

albaner. De skaffade information från respektive lands 

invandrarmyndighet och de gick igenom gamla utredningar 

från polis och tull. 

De etniska albanerna härstammade från Kosovoprovinsen 

i Serbien och från nordöstra Makedonien. 

Redan i början av 1980-talet flydde många albaner 

från dessa områden till Västeuropa, framförallt till 

Italien och Schweiz. Bland de som då lämnade Balkan 

fanns också ett stort antal kriminella personer som 

sökte politisk asyl och etablerade sig i väst. 

De etniska albanerna har också goda kontakter 

i Turkiet där heroinet kommer ifrån. I historisk tid 

och ända fram till början av 1900-talet lydde Kosovo 

under det osmanska imperiet. Albanernas kultur och 

levnadssätt kom att påverkas av tiden under turkiskt 

herravälde. Klanbildning och sammanhållning inom 

familjerna är ett exempel på detta. De som flytt till 

Västeuropa kom därför att ägna stor möda åt att få ut 

familjemedlemmar, släktingar och vänner ur Kosovo 

och Makedonien. Flyktingarna spreds längre norrut 


Lennart Davidsson Stein Arnesen 

i Europa och många av dem flyttade till de nordiska 

länderna. 

Intensivt polisarbete gav resultat …. 

Lennart Davidsson och Stein Arnesen fann att rökheroinet 

mest förekom i Skåne, längs västkusten och 

på olika platser i Norge. Det visade sig också att de 

etniska albaner som var involverade i narkotikatrafiken 

var bosatta i dessa områden. Polismännen åkte 

runt i hela Norden och i Europa, framförallt Tjeckien, 

och skaffade sig en stor personkännedom och kunskap 

om herointrafiken. Denna kunskap förmedlade de 

sedan vidare till tull och polis i de områden där rökheroinet 

var vanligast och där heroinsmugglingen var 

mest intensiv. 

Davidsson och Arnesen fick ganska fria händer 

och lade ner ett mycket stort personligt engagemang i 

arbetet, något som knappast är möjligt i dagens polisarbete. 

Beslagen av heroin ökade i både Sverige och Norge 

och många av de inblandade albanerna, främst kurirer, 

sattes i fängelse. Men nya kurirer sattes in eftersom 

ledarna för narkotikasmugglingen fanns kvar i Kosovo 

och Makedonien. 

…. men smugglingen pågår fortfarande 

Lennart Davidsson har gått i pension men Stein 

Arnesen arbetar kvar på KRIPOS som gruppledare 

för ett operativt team. Han säger att Kosovoalbaner 

fortfarande smugglar heroin men numera också kokain 

och amfetamin. Det är i mångt och mycket samma 

huvudmän nu som på 1990-talet. Några har suttit av 

fängelsestraff och några har aldrig gripits.

Smugglare som smiter från tullkontroll 

– en fara för både personal och allmänhet 

TEXT: LENA EMILSSON/HEIDI JOENSUU TULLVERKET 

Att smugglare i personbilar smiter från en tullkontroll innebär att Tullverket inte 

kan utföra sitt arbete. Än värre är att tullpersonalen utsätts för allvarlig fara och 

att allmänheten vid ett eventuellt efterföljande också kan råka illa ut. 

Tullen vidtar motåtgärder 

Efter ett flertal smitningar på Lernacken under 2001 

började problemet diskuteras på allvar inom Tullverket. 

En projektgrupp tillsattes för att utreda problemet och 

för att komma med förslag på åtgärder. Slutsatsen av 

detta arbete var att det är svårt att förhindra smitning 

bara genom den fysiska utformningen av en tullkontrollplats. 

För detta krävs tekniska hjälpmedel som 

balanserar mellan att vara effektiva, men som inte 

leder till ökade riskerna för tullpersonal eller allmänhet. 

Projektgruppen föreslog bl.a. att Tullverket skulle 

utföra praktiska tester med något som kallas Auto- 

Arrestor. Auto-Arrestor är ett system som använder 

korta elektriska pulser för att slå ut vitala elektroniska 

komponenter i fordonet som då stannar. Rapporten 

ledde till att kontrollplatsen vid Lernacken byggdes om 

i viss mån. 


Smitarna hänsynslösa 

Under 2007 rapporterades 18 smitningar vid Lernacken 

och två i Helsingborg. Tendensen har fortsatt under 

2008 då också några smugglare har försökt smita från 

kontroll vid Svinesundsbron. Smitarna smugglar oftast 

narkotika och det vanligaste preparatet är kat. Förarna 

är ibland också drogpåverkade. 

Smitningarna går i huvudsak till så att föraren trampar 

gasen i botten då de blir uttagna för kontroll. I fem 

fall har smitningarna lett till direkt fara för personalen. 

Tre var tvungna att kasta sig åt sidan för att inte bli 

överkörda, en tjänsteman blev påkörd och en annan 

släpades med fordonet en bit. Lyckligtvis blev ingen 

allvarligt fysiskt skadad.

Tullen kollar 

trafiknykterheten 

Den 1 juli 2008 fick Tullverket en ny lag gällande 

rattfylleri. Tulltjänstemän har numera befogenheten 

att utföra trafiknykterhetskontroller. 

Tullverket har sedan våren 2008 haft ett 20-tal 

utbildade instruktörer som utfört trafiknykterhetskontroller 

och goda resultat har visats där 

flertalet grova rattfyllerister har påträffats. 

Kurser för att utbilda samtliga tulltjänstemän 

i brottsbekämpning är i full gång och de första 

tulltjänstemännen blev klara i mitten av oktober. 

För att lättare hitta personer som är narkotikapåverkade 

så kommer tulltjänstemännen att få 

genomgå kursen ”Droger & Symptom” 

Detta ses som en ypperlig arbetsuppgift att 

arbeta med då tulltjänstemännen ofta arbetar i 

stora trafikflöden där rattfylleri förekommer. 

Shahab Sarmadi, Björn Larsson och 

Björn Andersson, Tullverket 

Kartläggning av droger 

och mediciner i trafiken 

Vägtrafikinstitutet VTI kartlägger förekomsten 

av droger i trafiken, såväl illegala droger som 

mediciner. I samband med att trafikpolisen i 

Östergötlands, Södermanlands och Örebro län 

utför alkoholtester vid vägkanten skall förarna 

tillfrågas om de frivilligt vill lämna salivprov till 

VTI:s provpersonal. Fram till februari 2009 ska 

totalt 6000 prover samlas in och analyseras på 

Rättsmedicinalverket i Linköping där man kommer 

att söka efter närmare 30 olika substanser. 

Syftet är dels att kartlägga vilka droger som förekommer 

i trafiken och dels undersöka om droger 

förekommer oftare hos förare som omkommer i 

trafikolyckor än hos trafikanter i allmänhet. 

Notiser 

De flesta körde för fort 

I samband med att Motorförarnas Helnykterhetsförbund 

MHF höll sin årliga trafiksäkerhetskonferens 

på hotell Tylösand tidigare i år, lät man 

göra hastighetskontroller på en 30-sträcka utanför 

hotellet. 

Sextiotre procent av trafikexperterna på väg 

till seminariet körde för fort. Tolv hade förlorat 

körkortet och staten hade fått in en och en halv 

miljon kronor i böter om polisen hade skött hastighetskontrollen, 

berättade det privata företag som 

anlitats för att genomföra kontrollerna. Deltagarna 

på konferensen kom från Vägverket, kommuner, 

trafiksäkerhetsorganisationer och polisen. 

Väktare och ordningsvakter 

föreslås få rätt att ta 

alkoholutandningsprov i 

svenska hamnar 

I en utredning som nyligen presenterades av justitiedepartementet 

föreslås att polismyndighet ska 

kunna förordna en väktare eller en ordningsvakt 

att stoppa fordon som kommer med bilfärjor för 

provtagning. Detta ska ske under ledning av en 

polisman och när ett sållningsprov visar positivt 

resultat ska polismannen ta över och vidta de 

utredningsåtgärder som krävs. 

Befogenheten att ta sållningsprov är inte kombinerad 

med några andra särskilda befogenheter 

och innan väktare eller ordningsvakt får ett förordnande 

ska han eller hon genomgå en särskild 

kompletterande utbildning. 

Stor ökning av dieselstölder 

De senaste åren har stölder av diesel från åkeriernas 

tankar och lastbilar ökat rejält. Tjuvarna 

använder enligt polisen elpumpar och det handlar 

om tusentals liter per dygn. 

När lastbilschaufförer har stannat på en mack för 

att fika kan det hända att någon varit framme och 

slangat tanken. Inte heller slangskydd hjälper alla 

gånger eftersom tjuvarna då borrar hål i tanken. 

Kriminalinspektör Per-Arne Nilsson är ansvarig 

för polisens transportsäkerhetsprojekt i Västra 

Götaland, Halland, Jönköpings län och Skåne. 

Han vädjar till drabbade att anmäla stölderna för 

att polisen ska få en bättre helhetsbild av läget. 


29

Foto: Gunnar Oleniusson. 

Den nya Svinesundsbron 

- efterlängtad förbindelse för många 

text: gunnar hermansson 

En av världens vackraste broar har man sagt om den nya Svinesundsbron som förbinder 

Sverige med Norge över Idefjorden. Den 704 meter långa bron togs i bruk 

2005 på hundraårsdagen av unionsupplösningen. 

E6:an är Norges viktigaste väg till Europa och också 

den största gränspassagen mellan Sverige och Norge. 

Dagligen passeras den nya Svinesundsbron av 1 000 

långtradare i varje riktning. Dessutom passerar 46 000 

bussar och 2,5 miljoner personbilar per år och i alla 

dessa fordon färdas uppskattningsvis 6 miljoner människor. 

Den nya bron innebar en mycket stor förbättring av 

trafiksituationen på E6. Tullens personal på båda 

sidor om bron fick nya och rymliga lokaler anpassade 

till den speciella situationen. Via Svinesundsbron 

passerar fordon en yttre EU-gräns och det innebär att 

tullpliktigt gods skall klareras. Därför finns stora parkeringsplatser 

för långtradare vid tullstationerna och 

expeditionerna är bemannade dygnet runt. 

svenska narkotikapolisföreningen 

33

Det kostar 20 kronor att passera den nya Svinesundsbron. 

Foto: Gunnar Hermansson. 

Tullen i Svinesund 

Smuggling av narkotika och andra varor förekommer 

givetvis i båda riktningarna, men den absoluta merparten 

av all smugglingstrafik går mot Norge. Det avspeglar 

sig också i tullens bemanning beträffande kontroll 

av fordon. På den svenska sidan finns en kontrollgrupp 

med nio tulltjänstemän, medan den norska tullen har 

ett 60-tal tjänstemän som arbetar med fordonskontroll 

över hela dygnet. 

Tullpersonalen i Svinesund skall, förutom bevakningen 

av den nya och den gamla bron, också bevaka 

och kontrollera trafik som korsar gränsen mellan 

Sverige och Norge på någon av de mindre vägar som 

finns i området längre inåt land. Ett par av dessa 

gränsövergångar finns vid Håvedalen och i Vassbotten. 

Här sker tullens kontroller mer sporadiskt och den 

svenska och norska tullen hjälper varandra med kontroller 

enligt de bestämmelser om gränstullsamarbete 

som finns. Den ömsesidiga hjälpen gäller naturligtvis 

också vid de båda Svinesundsbroarna och vid de färjeförbindelser 

som finns mellan Strömstad och ett par 

norska hamnar. 

Tullinspektör Ann-Christine Rörquist vid den oftast obevakade 

gränspassagen i Håvedalen. Foto: Gunnar Hermansson. 

34 svenska narkotikapolisföreningen 

Lastbilar som passerar in i Sverige måste deklarera sin 

last hos tullen som har öppet dygnet runt. Foto: Gunnar 

Oleniusson. 

Narkotikasmuggling till Sverige 

Enligt tullinspektör Ann-Christine Rörquist, som 

tjänstgör i Svinesund, gör tullen allt fler beslag av 

narkotika och andra droger i fordon och på resenärer 

som reser in från Norge. År 2006 gjordes 38 beslag och 

detta ökade till 61 beslag år 2007. Under 2008 fram 

till den 1 september hade 115 ingripanden registrerats i 

trafiken från Norge, varav 54 var narkotikarelaterade. 

I samtliga fall gäller det små mängder av de vanligast 

förekommande preparaten som domineras av kat före 

cannabis och amfetamin. 

Några stora narkotikabeslag på den 

norska sidan 

Den norska tullen gör betydligt fler och större beslag av 

narkotika på sin sida av bron. Man har också en skanner 

för att kunna genomlysa långtradare. Seksjonsleder 

Torill Strand är chef för skannergruppen. Hon berättade 

om några stora narkotikabeslag varav tre gjorts 

med hjälp av skannerbilder: 

Med hjälp av denna mobila scanner upptäcktes avvikelse 

i lasten på en långtradare som ledde till beslag av 55 kilo 

amfetamin. Foto: Gunnar Oleniusson.

Scannerbilder av en trailer där en klart synlig avvikelse i i den övre vänstra båten visade sig vara 55 kilo amfetamin i mindre 

förpackningar. 

Foto: Tullen i Norge. 

• En tidig söndagsmorgon i maj 2006 skannades 

en litauisk trailer som var lastad med parkett. 

Skanneroperatören såg att något inte stämde i lasten 

och vid en närmare kontroll fann man 16 paket amfetamin 

med en sammanlagd vikt av 18 kilo. 

• En morgon i september 2007 fattade tullarna misstanke 

mot en tyskregistrerad husbil. Bilen undersöktes 

och en narkotikasökhund markerade i bilens boutrymme. 

Bilen skannades också och man kunde plocka 

fram 85 kilo amfetamin, 75 kilo hasch och fem kilo 

ecstasytabletter. 

• Något senare, i början av oktober 2007, stoppade 

tullarna en litauiskregistrerad trailer som var lastad 

med båtar. Tullarna bestämde sig för att skanna lasten 

och man såg en avvikelse i en av båtarna vilket visade 

sig vara 55 kilo amfetamin. 

• Med hjälp av enbart narkotikahundar gjordes två 

större beslag av amfetamin på den norska sidan under 

ett par dagar i slutet av april 2008. En holländare hade 

amfetamin i sin personbil tillsammans med 11,5 kilo 

hasch. Mannen förklarade att han skulle till Norge på 

en semestertur. 

• Ett par dagar senare togs en polskregistrerad bil 

ut för kontroll. Den 58-årige polske föraren skulle 

till Oslo för att träffa en kollega. I bilen fann tullarna 

fem paket med sammanlagt 11,5 kilo amfetamin och 

knappt ett kilo marijuana. 

Listan kan göras lång och under ett par dagar i september 

2008 gjordes exempelvis tre narkotikabeslag i 

personbilar som passerade den nya Svinesundsbron in 

i Norge: 

• I motorrummet i en tysk hyrbil, körd av en nigerian, 

fann man 606 gram kokain i ett paket i en strumpa. 

• Samma dag greps en man och en kvinna i en holländsk 

personbil sedan tullen hittat 10 kilo cannabisharts 

(hasch) i en plastpåse i bagageutrymmet. 

• En polack från Ålesund var på väg hem efter ett 

besök i Polen. Han hade gömt drygt ett kilo amfetamin 

vid takluckan på sin Audi A6. 

Kött, alkohol och cigaretter 

Den allt mer omfattande gränshandeln, av framförallt 

norrmän som handlar i Sverige, innebär naturligtvis 

en småskalig smuggling av allehanda varor. Men kött, 

alkohol och cigaretter smugglas också i organiserad 

form, något som den norska tullen också måste prioritera 

utöver narkotika. På senare tid har köttsmugglingen 

ökat och bara under ett veckoslut i augusti 2008 

togs 1,7 ton smugglat kött i beslag vid tre tillfällen. 

Ofta ligger köttet ofryst i kartonger med köttsaften 

rinnande. 

Smuggelkött transporteras ofryst i pappkartonger. 

Foto: Tullen i Norge. 

Som vid de flesta gränsstationer världen över fortsätter 

den vinstgivande smugglingen av droger och andra 

varor även över den nya Svinesundsbron, trots många 

beslag vid väl rustade tullstationer på båda sidor. n 


35

Tullmyndigheter ökar 

underrättelsesamarbetet 

text: jonas hartelius 

Bättre underrättelser ökar möjligheterna att stoppa internationella brott. 

Under senare år har insatser mot penningtvätt och 

finansiering av terrorism kommit allt mer i fokus 

för tullsamarbetet. Eftersom en stor del av alla väpnade 

konflikter finansieras illegalt, bl.a. genom smuggling, 

är det viktigt att hejda flödet av ”blodsdiamanter”, 

illegala vapen, illegala droger osv. 

Den amerikanska forskaren Carolyn Nordstrom 

har i boken Global Outlaws (2007) uppskattat att två 

tredjedelar av världshandeln är okontrollerad, dvs. den 

sker utan korrekt tull-, skatt- eller valutadeklarering. 

Även till synes laglydiga företag, som arbetar inom 

den lagliga ekonomin, fuskar med tulldeklarationer 

för att få lägre tull och skatt. Amerikanska tull- och 

hamntjänstemän anger att varor som i och för sig är 

lagliga men hanteras på ett olagligt sätt är de vanligaste 

smugglingsobjekten. Så även den lagliga handeln måste 

övervakas. 

Den oreglerade sektorn omfattar allt från administrativt 

fusk med ursprungs- och slutanvändarcertifikat 

(bl.a. för diamanter resp. vapen) till rent kriminell hantering 

i alla led, med exempelvis illegala droger. 

Underrättelsebaserat 

För att möta den allt mer globaliserade smugglingen 

har tullmyndigheter världen över börjat arbeta mer 

underrättelsebaserat. Det innebär att man samlar 

information från varu- och valutaströmmar, stickprov, 

noggranna förhör med kriminella aktörer, signaltrafik 

och många andra källor. Viktig information i enskilda 

ärenden kan komma från många källor, allt från flygspaning 

till observanta medborgare. Alla tullmyndigheter 

strävar efter att engagera transportföretag, expeditörer 

och till och med allmänheten för att rapportera 

om något verkar misstänkt. Informationen bearbetas 

för att få fram mönster, som kan leda till mer selektiva 

och mer effektiva tillslag. 

Ett viktigt hjälpmedel är s.k. profilsystem. De gör att 

man kan öka chansen att finna en misstänkt transport 

eller transaktion. Systemen bygger på att förekomsten 

av smuggelgods är ojämnt fördelad. Erfarenhetsmässigt 

är vissa slag av aktörer oftare indragna i brottslig hantering. 

38 


World Customs Organization (WCO) 

År 1952 bildades Customs Co-operation 

Council (CCC) för att öka samarbetet mellan 

tullmyndigheter. År 1994 antog man namnet 

World Customs Organization (WCO). 

Idag har WCO 174 medlemsländer och 

kontor i Bryssel. De viktigaste administrativa 

arbetsuppgifterna är att skapa standarder 

för att säkerställa uppbörd av tull och förenkla 

den lagliga handeln över gränser. 

Underrättelseutbyte, samordning av kamp 

mot smuggling och insatser mot korruption är 

viktiga operativa uppgifter. 

WCO arbetar dessutom för ökat kunskaps-, 

informations- och tjänstemannautbyte mellan 

tullmyndigheter. Ett avancerat program för 

elektroniska studier hjälper tjänstemän över 

hela världen att skaffa sig och bibehålla professionella 

kunskaper. 

WCO handlägger inte frågor som rör tariffer 

eller handelstvister. Sådana hör hemma hos 

World Trade Organization (WTO). 

Hemsida: www.wcoomd.org.

För att upptäcka smuggelgods i de strida trafikströmmarna använder sig tulltjänstemän över hela världen av profilsystem som 

bygger på underrättelser, erfarenhet och intuition. 

Systemen är en utveckling av det som många tulltjänstemän 

vet intuitivt eller av dyrköpt erfarenhet: det 

lönar sig bättre att leta på vissa ställen. Men ute på fältet 

förs en kamp med nya metoder och nya motmedel, 

när brottslingarna lär sig vad tullen letar efter. 

En del profilarbete är politiskt känsligt, särskilt om 

det uppdagar att vissa etniska grupper är inblandade i 

illegal hantering av en särskild drog. 

Internationell samordning 

För att samordna operativa tullinsatser har World 

Customs Organisation (WCO) skapat ett särskilt nätverk, 

Customs Enforcement Network (CEN). Detta 

har till syfte att öka utbytet av operativa underrättelser. 

Fler än 2 000 tulltjänstemän i över 150 länder 

har tillgång till en gemensam databas över beslag och 

utredningar. I en databas finns även beskrivningar av 

nya metoder för att dölja smuggelgods. CEN omfattar 

13 huvudområden från narkotika och prekursorer till 

piratkopior och vapen. I en särskild databas har man 

förteckningar över kommersiellt tillgängliga apparater 

för exempelvis containerröntgen eller verifierande av 

äktheten hos varumärkesskyddade produkter. 

WCO är också ett forum för formella och informella 

kontakter mellan stats- och myndighetschefer. År 2004 

samlade WCO alla tullmyndighetschefer kring den 

s.k. sidenvägen till ett möte i Kazakstan för att diskutera 

gemensamma insatser mot narkotikasmugglingen 

i denna viktiga region. 

WCO har fått en allt mer betydelsefull operativ roll 

som samordnare av internationella operationer, inte 

minst mot illegal narkotikahandel. 

Hösten 2007 samordnade WCO och Interpol en serie 

tillslag mot illegal kokainproduktion i Sydamerika. 

Operationen, som kallades Andes III, ledde till att 52 

illegala laboratorier stängdes samt att 120 000 liter 

flytande och 408 ton fasta kemikalier för narkotikaproduktion 

togs i beslag. Fler än 100 tull- och polismyndigheter 

deltog. Några länder fick administrativa 

böter för att de inte medverkade. 

I år genomförde WCO på FN:s internationella narkotikakontrolldag 

den 26 juni en serie operationer för 

ökad kontroll av narkotika och prekursorer, särskilt 

i post- och kurirhantering. Operationen gav 300 kg 

narkotika i beslag, främst cannabis. n 


39

Kustbevakningen 

- en tekniktung myndighet 


foto: kustbevakningen 

Kustbevakningen, KBV, är en myndighet som samverkar med polis och tull och 

i denna roll får KBV allt oftare medverka och biträda med sina resurser och sin 

moderna teknik i form av dykare, båtar, flygplan med mera. 

Kustbevakningen firade 20 år som egen myndighet 

i somras. Före 1988 löd Kustbevakningen under 

tullen i mer än 300 år. 

Idag räknas KBV till en av våra brottsbekämpande 

myndigheter där man liksom tullen och polisen har ett 

prioriterat uppdrag att bekämpa narkotikasmuggling 

och grov organiserad brottslighet. 

Miljö, fiskeri och sjösäkerhet 

Därutöver ansvarar Kustbevakningen för miljöräddning 

till sjöss för att minimera skadorna vid t.ex. oljeutsläpp. 

För detta arbete har man 12 specialutrustade 

miljöskyddsfartyg. 

Sjöövervakning innefattar sjösäkerhetsarbete med 

räddningsinsatser och rent polisiära ingripanden mot 

sjöfylleri och hastighetsöverträdelser eller annan vårdslöshet 

på sjön. KBV har numera, liksom tullen, rätt 

att ta alkoholutandningsprov och inleda förundersökningar 

om ratt- och sjöfylleri. 

Även övervakning av fiskeribestämmelserna åligger 

Kustbevakningen liksom kontroll av farligt gods. 

Narkotikabekämpning 

Hittills har Kustbevakningen inte varit någon stor 

aktör inom narkotikabekämpningen utan mest biträtt 

tull och polis. Däremot kan det när som helst hända 

att KBV gör ett större beslag av kokain under vattenlinjen 

på ett lastfartyg från Sydamerika. I Norge 

beslagtogs 152 kilo kokain som gömts i rodertrunken 

på ett fartyg. 

Det har kommit ett par tips till Sverige om misstänkt 

narkotikasmuggling på fartyg. Ett av tipsen 

kom från England via Europol. Det gällde ett parti 

kokain som misstänktes vara placerat i eller utanpå 

skrovet på ett fartyg som kom direkt från Venezuela 

till Viktoriahamnen i Luleå. Kokainet kunde vara gömt 

i torpeder som fästs på skrovet, i fartygets länssystem 

eller sjövattenintag eller i rodertrunken. 


Kustbevakningen har beställt tre nya stora kombinationsfartyg 

som tillverkas i Rumänien. Leverans från 2009. Alla fartygen 

ska kunna ta hand om större volymer olja, nödbogsera 

och släcka bränder till sjöss 

De egentliga mottagarna av narkotikan har egna 

dykare som tar hand om partiet när fartyget kommit 

till kaj. När Kustbevakningen får denna typ av 

information skickar man ner sina egna dykare för att 

genomsöka skrovet och de tänkta utrymmena. Detta är 

ett mycket tidsödande arbete på ett fartyg som kanske 

är mer än 200 meter långt. Man fann inget denna gång 

och kanske hade narkotikan plockats bort innan fartyget 

anlöpte Luleå. 

Ett annat fall gällde fartygen Atlantic Burnet och systerfartyget 

Royal Rescadora som kom från Sydamerika 

och misstankar om kokainsmuggling fanns. Royal 

Rescadora gick till Antwerpen och där fann man 32 

kilo kokain i en torped som var fastsatt på skrovet. 

Atlantic B gick först till Finland och därefter till 

Skellefteå. Kustbevakningens dykare fann dock inget 

denna gång heller, men det är troligen bara en tidsfråga 

innan det händer.

Kustbevakningens har 12 miljöskyddsfartyg. Dessa används i första hand för oljebekämpning och i andra hand för övervakning. 

Kustbevakningsflyget 

Kustbevakningen flygbas finns på Skavsta flygplats. 

Under 2008 har de gamla CASA 212-planen ersatts 

med tre nya DASH-8 Q300 som tillverkas i Kanada. 

I den hypermoderna utrustningen ombord ingår 

bl.a. en 360° spaningsradar som upptäcker fartygsekon 

på upp till 370 km. Under nosen på planen sitter en 

långdistanskamera som kan läsa fartygsnamn på upp 

till 15 km håll. Flygplanens sidspanande radar upptäcker 

oljeutsläpp på upp till 40 km avstånd. 

Huvuduppdraget för kustbevakningsflyget är att 

hitta och spåra oljespill och oljedumpning, men annan 

miljöövervakning, gränskontroller, fiskeriövervakning 

och sjöräddning ingår också i uppdraget. 

DASH-planens långa räckvidd gör att de utan pro- 

De nya DASH-8 Q300-planen skall bedriva övervakning och 

spaning längs hela den svenska kusten samt över Vänern och 

Mälaren året om. 

blem kan flyga från Skavsta till nordligaste Sverige och 

åter utan att tanka. 

Kustbevakningsflyget har verkligen fått ett lyft. n 

Fakta: Kustbevakningen 

Kustbevakningen övervakar, räddar och hjälper 

till sjöss och har ett nära samarbete med Polisen, 

Tullverket, Fiskeriverket, Sjöfartsverket m.fl. myndigheter. 

Verksamheten genomförs med hjälp av ett trettiotal 

sjöövervakningsfartyg, 12 miljöskyddsfartyg, 2 

kombinationsfartyg, 3 flygplan, 3 svävare, ett 50tal 

arbetsbåtar samt ett flertal fordon. 

Drygt 800 personer är anställda i Kustbevakningen 

och finns på 26 kustbevakningsstationer inklusive 

flygkuststationen på Skavsta flygplats. Den centrala 

ledningen sitter i Karlskrona och den operativa 

verksamheten styrs från fyra regionala ledningscentraler 

placerade i Härnösand, Stockholm, Göteborg 

och Karlskrona. 

Verksamheten är koncentrerad till 

• övervakning och kontroll för att öka säker- 

heten, skydda miljön samt begränsa brottsligheten 

till sjöss 

• person- och varukontroll till sjöss 

• kontroll av fisket till sjöss samt en samordnad 

landnings- och kvalitetskontroll av fisk 

• medverkan i internationellt samarbete för att 

utveckla gränskontroll, brottsbekämpning och 

miljöskydd 

• räddningstjänst till sjöss 

Källa: www.kustbevakningen.se 


43

Flygolyckan som startade 

USA-försvarets drogtestprogram 

text: jonas hartelius 

Amerikanska flottans hangarfartyg är en viktig del av USA:s försvars- och säkerhetspolitik. 

Som kärna i en flottgrupp kan ett hangarfartyg markera amerikansk 

militär närvaro i vilken del av världen som helst. 

Säkerhetsfrågorna har högsta prioritet, eftersom 

flygtjänsten är krävande och beväpningen omfattande 

(däremot talar man officiellt aldrig om vilka 

fartyg som är kärnvapenbärande). 

Den 26 maj 1981 drabbades hangarfartyget U.S.S. 

Nimitz av en svår flygolycka, när ett flygplan kraschlandade 

på flygdäcket. Sammanlagt dog 14 personer, 

och 45 skadades. Vid rättsmedicinska analyser påvisades 

spår av cannabis hos flera av de döda bland 

däckpersonalen. Efter utredning ansågs dessa vara 

ansvariga för olyckan. 

Olyckan ledde till rader av utredningar, kongressförhör 

och direktiv. President Ronald Reagan gav order 

om ett samlat program mot allt narkotikamissbruk i 

försvarsgrenarna. 

Flottans målsättning blev ”Zero tolerance” (”nolltolerans”) 

med mottot ”inte på min vakt, inte på mitt 

skepp, inte i min flotta” för att understryka att ansvaret 

låg på alla nivåer, från den enskilde besättningsmannen 

till högste befälhavaren. Likartade program infördes i 

amerikanska armén och amerikanska flygvapnet. 

Drogtester och behandling 

Programmen fick två huvudkomponenter: 

allmän drogtestning och obligatorisk 

behandling. Varje enhet i flottan skall 

slumpmässigt testa tio procent av personalen 

per månad och hela personalen en 

gång per år. Vid positiva drogtester fick 

personal av lägre grad och underofficerare 

möjligheter till behandling som alternativ 

till avsked. I behandlingspaketet 

ingick fortlöpande kontroll av drogfrihet 

genom urintester. Däremot avskedades 

drogpositiva officerare direkt, eftersom 

de ansågs ha högre krav på sig. 

En flygolycka 1981 på det amerikanska hangarfartyget 

U.S.S. Nimitz blev inledningen till 

ett omfattande program för drogtestning av 

all personal. Foto: U.S. Navy. 


Särskilt omstridda blev testerna, i allt från den 

rättsliga grunden för allmän testning till den tekniska 

säkerheten i massundersökningar och nettoresultatet. 

Framgångarna blev dock markanta. Första året med 

urinanalyser (1982) var frekvensen positiva prover 

7,21 procent. År 2003 hade denna andel minskat till 

0,47. Målet är alltjämt att komma mer till 0,0 procent. 

Under senare år har man breddat testpaletten till att 

omfatta även nya medel som ecstasy (MDMA) och 

metamfetamin. 

De amerikanska militära programmen visade att det 

gick att genomföra storskalig drogtestning. För hantering 

av så många prover fordras särskilda rutiner för 

att bevara säkerheten i alla led. Därav kommer det sig 

att systemet använder två prov, ett A-prov som testas 

med en enklare metod, och ett B-prov som verifieras 

med en mer förfinad metod. Samma tvåstegsmodell 

används av svensk polis vid misstanke om olovligt 

bruk av narkotika. n

Allt mer brott i den 

globala ekonomin 

text: walter kegö 

De flesta samhällen definierar brott som enskilda händelser: ett narkotikabrott, 

ett mord osv. Bestämmelserna om brott i samverkan gäller främst ansvarsdelen så 

att alla som är tillräckligt mycket inblandade skall kunna fällas. I vårt land har vi 

inga förbud mot kriminella organisationer, och det är i praktiken svårt att upplösa 

en brottslig organisation. Man kan sätta de ledande i fängelse, men ofta fortsätter 

de verksamheten i andra kläder. 

Denna svaghet i brottsbekämpningen blir uppenbar 

i förhållande till den internationella narkotikabrottsligheten. 

Denna miljardindustri drivs som vilken 

multinationell koncern som helst. Ofta är ledningen 

mycket kompetent och tänker strategiskt. 

Narkotikaterrorism och narkostater 

Den internationella narkotikahandeln är den viktigaste 

inkomstkällan för den organiserade brottsligheten. 

Marknaden är enorm. FN har uppskattat att 200 miljoner 

människor i åldern 15 – 64 år använder illegala 

narkotika. 

FN har beräknat att den illegala världshandeln 

med illegal narkotika omsätter: 

* 13 miljarder US-dollar på produktionsnivå, 

* 94 miljarder US-dollar på grossistnivå, och 

* 322 miljarder US-dollar på konsumentnivå. 

Det senare är i samma storleksordning som 

en svensk bruttonationalprodukt. 

Den globala narkotikahandeln har större ekonomisk 

volym än de flesta länders ekonomier och det 

är endast vapenhandeln och oljan som omsätter mer 

pengar. I den globala ekonomin har brottslig verksamhet 

blivit en allt större del. Inom vissa områden, t.ex. 

Afghanistan, är det bara inom små enklaver som en 

traditionell, laglig ekonomi fungerar under fullt överinseende 

av myndigheterna. 

Profitnivåerna lockar en blandning av brottslingar 

med olika motiv. Under de senaste årtiondena har allt 

fler politiska och religiösa väpnade rörelser sökt sig till 

narkotikahandeln för att finansiera sina operationer. 

Detta har givit upphov till begreppet ”narkoterrorism” 


för att beskriva en sammansmältning av narkotikahandel 

för att finansiera terrorism och anammande 

av terroristiska våldsmetoder för att skydda narkotikahandeln. 

Sammansmältningen har på en del ställen, 

bl.a. i Sydamerika, blivit så tät att man inte kan avgöra 

om det är pengar eller övertygelse som styr. 

En ny scenväxling är att många narkotikabrottslingar 

eller terrorister med narkotikapengar har sökt 

sig till politiken för att påverka samhällsutvecklingen. 

Exempel på sådana länder är Afghanistan, Colombia, 

Mexiko och Pakistan. 

För de samhällen där narkotikahandeln tagit över 

hela det offentliga livet genom korruption, våldsamheter 

och ekonomisk infiltration har amerikanska forskare 

infört beteckningen ”narkostater”. När ett samhälle 

utvecklas till en narkostat, försvåras eller blockeras 

insatserna mot den illegala narkotikahandeln, eftersom 

den samhällsekonomiska basen rubbas och den 

politiska makten går över till kriminella aktörer. I en 

narkostat fungerar inte narkotikabekämpningen, och 

det kan regelmässigt förekomma dödligt våld mot narkotikapoliser, 

som under senare år i Mexico. 

På det internationella planet är utvecklandet av narkostater 

oroande, eftersom de skapar mer eller mindre 

autonoma territorier. I praktiken blir den internationella 

narkotikakontrollen upphävd. 

Från klaner till nätverk 

Många kriminella organisationer har lämnat den hierarkiska 

organisationsmodell som kännetecknade den 

sicilianska maffian, närmast som klaner. Idag har man 

lärt av både näringslivet och terrororganisationer och 

blivit mer decentraliserade. 

De nya nätverken är anpassade för att bättre kunna

penetrera nationella gränser, legala och politiska system 

samt minimera kostnaderna vid tillslag mot brottslighetens 

aktiviteter. Nätverken är inte mindre organiserade 

än tidigare, men de har anpassat sin organisationsstruktur 

för att kunna ändra skepnad efter behov. 

Därmed har det blivit svårare för de brottsbekämpande 

myndigheterna att slå ut en hel brottsorganisation, 

eftersom ett nätverk med cellstruktur mycket bättre 

kan överleva att en enhet slås ut. 

En stor rysktalande brottsorganisation har exempelvis 

delat upp sina ansvarsområden så att en cell 

ansvarar för narkotikasmuggling, andra celler för människosmuggling, 

stulna bilar, högbeskattade varor osv. 

En annan brottsorganisation från ett nära grannland 

har celler som ansvarar för att smuggla in kemikalier, 

medan andra celler står för produktion och smuggling 

av narkotikan. 

Utbredd organiserad brottslighet påverkar samhällslivet 

i alla dess delar. Det ligger i den organiserade 

brottslighetens natur att försöka korrumpera stater, 

eftersom detta förenklar verksamheten, minskar riskerna 

och därmed minskar omkostnaderna. Då är 

det inte dåligt betalda tullare eller poliser som är det 

allvarligaste problemet. Långt allvarligare är att t.o.m. 

regeringsrepresentanter och tjänstemän på högsta nivå 

varit direkt inblandade i narkotikasmuggling. 

Den organiserade brottslighetens påverkan på samhällets 

ekonomi genom penningtvätt är en annan allvarlig 

konsekvens vars utsträckning inte är fullständigt 

känd. Penningtvätt utgör ett väsentligt hot mot de 

finansiella systemens funktion och skadar ekonomin i 

allmänhet. 

I Mexiko omsätter narkotikaexporten till USA 20 

miljarder dollar varje år. Den inhemska producerade 

marihuanan i Holland, Nederwiet, förser den organiserade 

brottsligheten med 2 miljarder euro varje år. 

Samtliga coffe-shops i Holland betalar 400 miljoner 

euro i skatt för sin försäljning av 265 ton hasch. 

Omsättningen är mer än 1 miljard euro. 

Åtgärder både hemma och borta 

Ett så mångfacetterat problem som internationell 

narkotikabrottslighet kräver en hel palett av åtgärder 

men även kontinuerlig utvärdering av resultat. Det blir 

något av ett schackspel med ett bräde som hela tiden 

får nya rutor och pjäser. Samhället måste ta initiativet 

med nya spelöppningar, t.ex. följande åtgärder: 

1. Intensivare bevakning av nya droger, nya missbruksformer, 

nya arbetsmetoder (s.k. modus operandi) 

för att snabbare få spår på sådant som kan förändra 

narkotikasituationen. Polis och tull måste förfina sina 

underrättelsemetoder. Särskilt bevakningen av internet 

måste utvecklas och i större utsträckning baseras på 

hur missbrukare och distributörer tänker – och de tänker 

ofta helt på tvären mot myndigheterna. 

2. Utökat nationellt och internationellt samarbete 

med allt från utbyte av datauppgifter till samordnade 

åklagarutredningar. Vi måste hitta former som gör det 

enklare att samordna narkotikamål i flera länder, så 

att inte brottslingarna drar nytta av skillnader i processformer 

och liknande. Även på hemmaplan måste 

vi hitta nya former 

för samarbete 

kring bl.a. de ekonomiska 

sidorna 

av svåra brott. 

3. Fördjupad 

utbildning av professionellanyckelgrupper, 

särskilt 

förundersökningsledare. 

I Frankrike 

har man särskilda 

rannsakningsdomare 

med långtgående 

befogenheter. 

På ett universitet i 

Rom kan man gå 

”maffiakurs” för 

att få en akademisk 

och professionell 

grund för 

sin verksamhet, 

oavsett om man 

är journalist, socialreformator 

eller 

skatteutredare. 

Walter Kegö är kriminalkommissa- 

rie. Han har tidigare arbetat för 

Säkerhetspolisen, varit chef för Rikskriminalpolisens 

narkotikarotel och 

biträtt åt Mobilisering mot narkotika 

som expert. Idag arbetar han med frågor 

som rör internationell brottslighet 

inom Institutet för Utveckling och 

Säkerhetsfrågor (ISDP) i Nacka. 

Foto: SNPF. 

4. Vassare åtgärder mot penningtvätt i alla utredningar 

som omfattar stora pengar. I Texas har man 

lagt skatt på illegal narkotika för att göra det enklare 

för delstatens skattekommissionär att driva in vinningen. 

Myndigheterna behöver därmed inte vänta på narkotikadomen 

och på att etablera ett samband mellan 

narkotikabrottet och viss egendom. Det amerikanska 

mottot ”Go for the money!” (”Jaga pengarna!”) måste 

bli stridsrop även för svenska myndigheter. 

5. En helhetssyn på den kriminella miljön behövs 

för att göra det svårare att leva på brott. Idag rör sig 

brottslingarna mycket smidigare i denna miljö än vad 

polis, tull och andra myndigheter kan göra. Det är 

sannerligen en märklig kriminalpolitik i ett land som 

Sverige när de flesta grova brottslingar upphör med sin 

kriminella livsstil först av åldersskäl (de flesta brukar 

lugna ner sig före 50!) och inte till följd av samhällets 

insatser. Idag är kriminalvården mer förvaring än 

förändring till en ny livssyn. Och om det sker någon 

förändring är det främst genom utbyte av erfarenheter 

och brottsidéer. Förmodligen måste vi skapa en helt 

annan samordning mellan olika myndigheter – inklusive 

försäkringskassan, socialtjänsten och psykiatrin 

– för att göra det svårare att vara kriminell. Brott får 

inte löna sig. 

6. Skärpt opinionsbildning mot narkotikamissbruk. 

En vinkling som allt för sällan utnyttjats i Sverige är 

det enskilda narkotikamissbruket finansierar grov 

brottslighet, i sista hand terrorism och krig. Samhällets 

opinionsbildning bör lyfta fram att det är en fråga om 

internationell solidaritet att avstå från narkotika. 

7. Ökade insatser efterfrågan på narkotika i vårt 

land blir avgörande för att få bort pengarna och vinstmotiven 

ur den internationella narkotikabrottsligheten. 

Utan efterfrågan inga pengar. n 


51

Tullen på Landvetter 

träffar på det mesta 

text och foto: jessica vikberg 

Dygnet runt hela veckan kommer det in gods med flyg till Landvetter. Varje år 

landar och mellanlandar sammanlagt 120 000 ton gods på Sveriges andra största 

flygplats. Vad det gäller mängden gods har Landvetter lika stor trafik som Arlanda 

flygplats. 

Gods 

Flygfrakt kallas frakt som oftast kommer pallvis 

medan kurirpost oftast består av mindre paket eller 

brev som transporteras från dörr till dörr. Det är 

proffslogistik på hög nivå som gäller i dag. Gods från 

alla världsdelar kommer till eller passerar Landvetter 

flygplats. Även transitgods kontrolleras. När ett paket 

med droger påträffas på Landvetter flygplats är det 

flera avdelningar inom tullen i Göteborg som kan vara 

eller bli inblandade. 

Redan vid sextiden på morgonen är tullarna Olle 

Ling och Kjell Dahlqvist på plats för att välja ut vilket 

gods man ska söka på i dag. Då har man bara 45 minuter 

på sig att ringa upp och stoppa kurirpostpaket. Det 

måste ske på smidigast möjliga vis så att legalt flöde 

störs så lite som möjligt. 

Vid kontroll har man hjälp av narkotikahund och 

röntgen. En ryggsäck med hjälpmedel som mattkniv, 

tulltejp, kamera, snabbtest av narkotika är alltid med. 

Det är minst lika stort säkerhetstänk i flygplatsernas 

godsterminaler som bland flygpassagerare berättar 

Olle. Terrorhotet är inte begränsat till enbart persontrafiken. 

Unga och nya droger 

På tullens Underrättelseenhet i Göteborg arbetar 

Lennart Alette med kurirgods och flygfrakt. Han 

berättar att flödet av denna typ av gods är stort och att 

mycket är av minutoperativt karaktär. 

Intressanta försändelser kräver snabba beslut. Man 

har inte lång tid på sig att agera för att inte störa 

seriösa importörer. 

– ”De som beställer via nätet verkar bestå av en 

hel del unga människor som känner sig anonyma 


i sitt sökande efter droger”, säger Lennart Alette. 

– ”Föräldrar luras med anonyma avsändare eller med 

kuvert märkta med ’hobbyartiklar’. Vad man kan 

finna i dessa tillsynes oförargliga sändningar kan vara 

exempelvis anabola steroider, läkemedel, vapen eller 

narkotika. Men även preparat som påminner starkt 

om narkotika men ännu inte klassas som det.” 

Tullen bidrar med information till Folkhälsoinstitutets 

och Läkemedelsverkets förberedande arbete som sedan 

hamnar hos Socialdepartementet innan regeringen tar 

beslut om klassning. 

Ett sådant fall rörde en nybakad student. Han 

hade försökt göra affärer ihop med kompisar genom 

att importera en ännu oklassad rusgivande drog man 

Efter en spaningsiakttagelse i ankomsthallen genomsökte 

tullen två resenärers bagage och fann både opium, narkotikaklassade 

läkemedel och anabola steroider.

Tullinspektör Michael Bellini röntgar bagage för att söka 

efter smuggelgods. 

funnit uppgifter om på Internet. Tullen fångade upp 

försändelsen. Snabbtest visade först på narkotika men 

ämnet visade sig vara Mephedrone. 

Eva Hedberg på tullkriminalen i Göteborg förhörde 

den 19-årige killen. 

Under förhöret med den 19-årige mannen satt 

han och snorade på ett sätt som Eva kopplade ihop 

med kokainmissbruk. Han berättade att han snortade 

Mephedrone genom näsan. Det verkade som att slemhinnor 

skadades på liknande vis som av kokain. 

Killen berättade om det från början starka ruset och 

de inledningsvis positiva känslorna. Han beskrev det 

som att han ”till och med klarade av” att lyssna på 

ravemusik under ruset. Efter den första experimenterande 

perioden ökade han på dosen. Ibland tog han 

flera dagar i sträck och gick ner i vikt. I avtändningsfasen 

var han deprimerad och kunde bli mycket aggressiv. 

Han mådde allt sämre. 19-åringen säger att han 

inte använder så mycket av drogen längre men försöker 

han sluta helt så mår han väldigt dåligt. 

Eva Hedberg berättar om ett annat aktuellt fall. Det 

rör sig om ett ärende med GBL och GHB som har kommit 

in via kurirgods. 

”Jag hade en kvinna på förhör. Hon var i 30-årsåldern 

och mamma till två ganska små barn. Kvinnan var 

inblandad i GBL/GHB-härvan som vi började nysta 

upp i försomras. Hon berättade att hon tog GHB varannan 

timme. GBL klarade hon inte av att dricka. Hon 

varvade intaget av GHB med amfetamin. När förhöret 

pågått i några timmar frågade jag henne hur hon kände 

sig nu, eftersom hon inte tagit något på flera timmar. 

Hon svarade att det inte var några problem, men bad 

att få gå på toaletten. Då upptäckte jag att hon hade 

något instoppat innan för byxlinningen. Det visade det 

sig vara en liten flaska GHB. 

Ett parkeringskvitto avslöjade att hon kört bil ner till 

tullens lokaler i centrala Göteborg. 

Vi körde henne till häktet på Aminogatan. Där vägrade 

man att ta emot henne. Det är för riskfyllt med 

GHB-påverkade personer. De blir lätt medvetslösa och 

risken för att de dör är överhängande. 

Kvinnan fick istället köras till psyket på Sahlgrenska. 

Väl där började hon få kramper och kunde inte greppa 

muggen med vattnet hon ville dricka eller knäppa upp 

sina byxor när hon behövde kissa.” 

Varumärkesförfalskning 

En annan typ av varor man kan råka på bland flygfrakt 

och kurirgods är vad tullen brukar kalla ”imma”, 

immaterialrättgods. Bland flygfraktgodset handlar det 

ofta om varumärkesförfalskade kläder klockor, telefoner 

och mediciner. 

Gruppen som arbetar med detta försöker även överblicka 

legal import och export av vapen för att upptäcka 

smuggling i samband med dessa sändningar. 

Full pott 

Den dagen jag besöker Landvetter flygplats gör man 

kontroll på en flight från Iran. En ung man ses lämna 

över något till en äldre medpassagerare innan de passerar 

tullkontrollen. Det visar sig vara ett cigarettpaket. 

Man väljer att visitera båda männen. I den unga mannens 

bagage hittar man narkotikaklassade tabletter 

samt anabola steroider. Inlindat i tyg och plast påträffas 

opium i den äldre mannens bagage. 

Mannen förnekar och säger sig tro att någon hämnats 

på honom genom att dölja narkotikan i hans 

väska. Den yngre mannen har även skickat ca 35 kg 

flygfraktgods med samma plan. Kontroll av godset ger 

ytterligare beslag av anabola steroider, narkotikaklassade 

tabletter samt en säck med cigarettlimpor. 

Självmordsbrev 

Ett godsbeslag kan rädda liv. Det finns det bevis på. I 

samband med ett beslag av GHB gick tullkriminalen in 

i en lägenhet för att gripa mottagaren. Vid husrannsakan 

påträffades en ung man som just placerat ett brev 

på köksbordet. Brevet var ett avskedsbrev till pojkens 

mamma. Han skulle just ta sitt eget liv. Ännu en transport 

till psykakuten. 

Listan kan göras lång 

Eva Bornius, som arbetar som gruppchef för tullen på 

flygplatsen, berättar att man under den senaste tiden 

påträffat allt från anabola steroider, kokain, sprutor 

och kanyler, flytande opium, khat, tårgas, vapen, falsk 

Viagra, knogjärn, elpistoler, expanderbatong. Listan 

kan göras lång. 

Många människor berörs. De unga skadar sig själva 

genom att missbruka preparat. Därmed drabbas föräldrar, 

syskon, pojk- och flickvänner. Även den listan 

kan göras lång. n 


55

text och foto: gunnar hermansson 

I Nyköping, tio mil söder om Stockholm, ligger Stockholm Skavsta Flygplats, lågprisflygplatsen 

som fram till 1980 var en flygflottilj, blev privatägd 1998 och nu 

rankas som Stockholmsområdets näst största flygplats. 

Stockholm Skavsta flygplats är en av Sveriges snabbast 

växande flygplatser och en av landets största 

fraktflygplatser. Så presenteras Skavsta på sin hemsida. 

Faktum är att Skavsta sedan sommaren 2007 rankas 

som Sveriges tredje största flygplats räknat i antal passagerare. 

Då reste under juli månad mer än 200 000 

personer via Skavsta. Ett år senare, juli 2008, hade 

denna siffra stigit till 258 000 passagerare. Om man 

jämför detta med att under hela 1999 reste 246 000 

passagerare via Skavsta, då är det uppenbart att flygplatsen 

växer ur sin kostym ibland. 

Inte bara Ryanair 

Uppsvinget beror huvudsakligen på att lågprisflygbolaget 

Ryanair etablerat sin skandinaviska bas på 

Skavsta och på flygplatsens gynnsamma läge med ett 

stort upptagningsområde. Inom en radie av tio mil bor 

närmare 2,5 miljoner människor, vilket är jämförbart 

med befolkningen inom Arlandas motsvarande upptagningsområde. 

Ryanair startade redan 1997 en flyglinje mellan 

Skavsta och London/Stansted. Så småningom utökade 

man med ytterligare några flyglinjer till europeiska 

flygplatser och 2003 etablerade alltså Ryanair sin 


Skavsta 

– stor flygplats i trång kostym 

skandinaviska bas på Skavsta. Det innebar ett antal 

nya flyglinjer och utökningen har fortsatt. Hösten 

2008 har Ryanair sex av sina Boeing 737-800 baserade 

på Skavsta och man har idag flygningar till ett trettiotal 

platser i Europa. 

Dessutom flyger sedan några år det polsk/ungerska 

flygbolaget Wizz Air från Skavsta till Katowice, 

Warszawa, Gdansk och Budapest några gånger per 

vecka. 

Charterbolagen Fritidsresor, Ving och Apollo har 

under sommartid avgångar till flera platser runt 

Rickard Kerwien och 

övriga utredare vid 

Gränspolisen får allt fler 

ärenden att utreda.

Från Skavsta trafikerar Ryanair ett trettiotal orter i Europa. 

Människosmugglare har också upptäckt lågprisflyget. 

Medelhavet samt under vintertid till Kanarieöarna och 

Thailand. 

Gotlandsflyg är också tillbaka med flygningar till 

Visby. 

Terminalen på Skavsta har idag kapacitet för 2,5 

miljoner passagerare per år och måste därför bygga ut 

igen. Den påbörjade tillbyggnaden ökar kapaciteten till 

3,5 miljoner passagerare. 

Banan dimensionerad för Jumbojet 

Det är inte bara passagerartrafik via Skavsta. Kustbevakningens 

flygverksamhet med tre nya flygplan är 

förlagd på Skavsta. 

På flygfraktsidan dominerar exportgods och även 

här förväntas en uppgång bl.a. genom ökad import 

från Asien. DHL är den största fraktkunden. 

Start- och landningsbanan är 3 kilometer lång och 

flygfraktterminalen kan hantera stora fraktflygplan 

som Boeing 747 och Antonov 124. 

Tullen kvar på Skavsta 

I takt med att antalet resenärer ökat på Skavsta har 

också tullen och polisen behövt anpassa sina resurser. I 

början av 2008 var Tullverket inne på att minska tullens 

närvaro på Skavsta. Men av detta blev inget och tullare 

från Norrköping bemannar numera Skavsta dagligen. 

Detta är en nödvändighet, inte minst då Skavsta också 

trafikeras av flyg från länder utanför EU, t.ex. Turkiet, 

Tunisien, Thailand och Schweiz (Basel). 

Eftersom terminalområdet på Skavsta är relativt litet 

är det lättare att övervaka och man känner de flesta 

som arbetar där. Tullarna framhåller särskilt det goda 

samarbetet man har med polisen på flygplatsen. 

Någon storskalig narkotikasmuggling har ännu inte 

uppdagats på Skavsta, men under en period avslöjades 

sväljare som anlände till Skavsta från Brüssel. Det är 

oftast kokain som smugglas på detta svårupptäckta 

sätt. Inom Tullverket har man, bl.a. genom samarbete 

med Norge, skaffat sig goda kunskaper om personer 

som smugglar narkotika i magen. När information 

om misstänkta sväljare kommer från tullens underrättelseavdelning 

på Arlanda är det till stor hjälp för 

tullpersonalen på Skavsta. 

Människosmuggling ökar 

Människosmuggling och illegal invandring är ett ökande 

problem på Skavsta. Gränspolisen avslöjar allt fler 

passagerare med falska handlingar. Numera är det ofta 

personer från Somalia och Eritrea som kommer med 

falska pass. De har tagit sig genom öknen till Libyen 

och därifrån med båt till Italien. Där kommer de i kontakt 

med människosmugglare som förser dem med ett 

förfalskat italienskt främlingspass och en lågprisflygbiljett 

från Rom eller Milano till Skavsta. Detta paket 

kan kosta 800 euro och smugglarna använder gärna 

lågprisflyget för att öka sin egen vinst. 

Under det första halvåret 2007 greps 22 personer 

misstänkta för att ha försökt ta sig in i landet via 

Skavsta med falska eller felaktiga pass. I år har polisen 

gripit 65 personer av samma anledning under motsvarande 

period, vilket är en ökning med ungefär 200 

procent. 

– De blir anhållna och häktade misstänkta för brukande 

av falsk urkund eller urkundsförfalskning, säger 

polisinspektör Rickard Kerwien som är utredare vid 

Gränspolisen på Skavsta. – Brottet renderar oftast en 

månads fängelse och utvisning, fortsätter Kerwien. – I 

september hade vi 18 anhållna och redan under första 

halvan av oktober har vi haft 21 anhållna. 

De som grips med falska handlingar är egentligen 

asylsökande, men de söker aldrig asyl direkt vid 

ankomsten till Sverige. Istället försöker de resa in 

obemärkt för att senare söka asyl. Inte heller de som 

blir anhållna, och senare dömda för att ha använt falska 

pass, söker asyl förrän det blir dags för utvisning. 

Polisen lämnar då över ärendet till Migrationsverket. 

Det finns ett par anledningar, enligt Rickard Kerwien, 

till att allt fler avslöjas med falska resehandlingar på 

Skavsta. Förutom att det nog är fler som väljer Skavsta 

som inreseort, har polisen också blivit bättre på att 

upptäcka dem, trots att reguljär passkontroll inte görs 

av resande mellan Schengenländer. 

Polisen gör redan i ankomsthallen en inre utlänningskontroll 

som baseras på erfarenhet, intuition och 

på vissa resenärers uppträdande. Ibland har man också 

viss förhandsinformation och av de som polisen väljer 

att kontrollera är det mer än en tredjedel som visar sig 

ha falska eller felaktiga resehandlingar. Några avslöjas 

också i samband med tullkontroll. n 


59

Kristianstad Airport siktar mot nya höjder 


Kristianstad Airport är en liten regional flygplats under återuppbyggnad efter den 

tidigare ledningens skandalavtal. 

Everöds flygplats var namnet 

Efter andra världskrigets slut byggde det svenska försvaret 

en reservflygplats i Everöd, en dryg mil söder 

om Kristianstad. 

När inrikesflyget började växa till i Sverige startade 

kommunerna i nordöstra Skåne tillsammans med 

Kristianstads Läns Landsting en civil flyglinje mellan 

Everöd och Stockholm/Bromma 1961. En DC3 från 

Linjeflyg, med plats för 19 passagerare, gjorde två 

turer per dag till Stockholm under vardagar. 

Efterhand satte man in större flygplan, stationsbyggnaden 

byggdes ut och även en flyglinje till Köpenhamn 

öppnades. Murens fall mellan öst och väst innebar att 

flyglinjer till Litauen startades. 

Efter ytterligare utbyggnad av stationshus och 

landningsbana ändrades flygplatsens namn 1996 

till Kristianstad Airport AB. Under årens lopp har 

Kristianstad Airport bl.a. haft chartertrafik till 

Mallorca, Kanarieöarna, Cypern och Budapest. Ryan 

Air hade också en linje till London från Kristianstad 

under några år. Som mest trafikerades flygplatsen av 

250 000 passagerare per år innan flygets allmänna 

nedgång inleddes från början av 2000-talet. 

Skandalavtal 

Antalet passagerare som frekventerade Kristianstad 

Airport sjönk alltmer till 74 000 under år 2006. 

Skyways, som fortfarande trafikerar sträckan 

Kristianstad - Arlanda, var det enda reguljära flygbolag 

på flygplatsen. Situationen var allvarlig och något 

måste göras. 

Den dåvarande VD:n på flygplatsen ingick då ett 

hemligt avtal med flygbolaget City Airlines. City Air- 

Kristianstad Airport har ett bra läge på landsbygden i nordöstra Skåne och. Flygplatsen 

fungerar som reservflygplats för Sturup vid dimma och dåligt väder. 

lines skulle flyga från Kristianstad till Bromma och 

därmed konkurrera med Skyways om passagerarna till 

Stockholm. Avtalet innebar att City Airlines garanterades 

ekonomiskt stöd från Kristianstad Airport med 

upp till 4 miljoner kronor per månad om flygningarna 

till Bromma inte skulle gå med vinst. När avtalet blev 

känt var skandalen ett faktum. 

Skyways stämde under våren 2007 Kristianstad 

Airport på 17 miljoner kronor i skadestånd för uteblivna 

intäkter på grund av flygplatsens illojala ekonomiska 

stöd till City Airlines. 

När hela affären synades noggrant stod det klart 

att VD:n brustit i sin rapportering till styrelse och 

ägare och han beviljades därför inte ansvarsfrihet av 

bolagsstämman. Nuvarande huvudägarna Kristianstad 

kommun och Region Skåne såg till att styrelsen byttes 

ut och VD:n avgick. 

Höga ambitioner för framtiden 

Flygplatsens nya styrelse har just nu, bland mycket 

annat, skadeståndsprocesser mot Skyways och mot 

den förre VD:n att handlägga. En ny internationellt 

meriterad VD har utsetts och man har börjat planera 

för att bygga upp verksamheten igen och räknar med 

ökad trafik under våren 2009. Det finns dock ytterligare 

orosmoln genom att flygindustrin för närvarande 

påverkas kraftigt av den globala ekonomiska krisen 

och det höga oljepriset. Men trots detta har styrelseordföranden 

Sten Hermansson höga ambitioner för 

framtiden. Nordöstra Skåne behöver en flygplats och 

om utvecklingen går åt rätt håll, kommer också polisen 

och tullen att få avsätta betydligt mer resurser genom 

utökad närvaro på Kristianstad Airport. n 


63

NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENs - Svenska ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?