se pdf version av tidningen - Dark Bread Design

darkbread.nu

se pdf version av tidningen - Dark Bread Design

Zenit

K u l t u r t i d n i n g e n i v ä s t

JANOLOF BENGTSSON

Med ryggen mot havet

ANDREAS ERIKSSON

Konsten som frizon

Zenit utökar, nu

52 sidor kultur

HENRIK WALLGREN

Gör musikal

om 1960-talisterna

www.zenitkultur.com

HÖST 2006 PRIS: 40:-


Zenit

K u l t u r t i d n i n g e n i v ä s t

JANOLOF BENGTSSON

Med ryggen mot havet

ANDREAS ERIKSSON

Konsten som frizon

Zenit utökar, nu

52 sidor kultur

HENRIK WALLGREN

Gör musikal

om 1960-talisterna

www.zenitkultur.com

HÖST 2006 PRIS: 40:-


Zenit

K u l t u r t i d n i n g e n i v ä s t

REDAKTION

Kulturtidningen Zenit

Flaggatan 7 C

413 16 Göteborg

031 423026

0707 56 38 17

Ansvarig utgivare:

Jan Bergman

Layout och redigering:

Kimmo Hakonen

Skribenter i detta nummer:

Gun Hellervik, Anders

Thuresson, Maria Rademark,

Bo Borg, Jan Bergman

Copyright till text och bilder,

om inte annat anges: Zenit

E-post:

redaktionen@zenitkultur.com

www.zenitkultur.com

Höst 2006 Nr 9

Utkommer kvartalsvis

sedan 2004

Omslagsbild:

Detalj ur målning av Lars

Agélii

Tryck:

SG ZETTERQVIST

Zenits vinternummer

kommer ut 7/11

Manusstopp 31/10

Utgivningsplan 2007:

Vårnumret 7/2

Sommarnumret 8/5

Höstnumret 28/8

Vinternumret 30/10

Nu går vi upp i sidor!

E er två års framgångsrik utgivning varje kvartal går Zenit upp i

omfång för a bjuda våra läsare e ännu mer välmatad nummer. 52 sidor

nu, det börjar likna e magasin. Vilket känns som en vägvisare för fram-

tiden.

Så här års när mörkret oundvikligen börjar krypa på oss tänder vi åter

höstlyktan för a sprida ljus över allt som händer inom kultur och ge

kreativiteten välförtjänt uppmärksamhet.

Vi hälsar på i vävstugan hos Anne e Magnusson, besöker konstnä-

ren Andreas Eriksson, tar del av Di e Johanssons experiment i glas och

pratar med idésprutan Henrik Wallgren om hans nya musikal.

Det säger något om spännvidden i tidningen.

Som ni märker har vi få fl era nya skribenter, som hälsas välkomna i

Zenitgänget. Vi gör också en omläggning av utgivningsplanen. För a få

en bä re spridning av utgåvorna över året kommer vinternumret a ges

ut redan tisdagen 7 november. Vi ses!

Jan Bergman och Kimmo Hakonen

Innehåll

4 Innerlig textil som glas: Ditte Johansson

6 Tillbaka till nollpunkten: Hasse Karlsson

8 Vävstugan i ladugården: Annette Magnusson

12 Med svans och gråa öron: Evelyn Jons

16 Musikal om 60-talisterna: Henrik Wallgren

20 Arbetar i konstens frihetszon: Andreas Eriksson

24 Stränghet och disciplin: Karin Östberg, Tore Svensson

30 Hämtar ur naturens kraftfl öde: Janolof Bengtsson

34 Målar sin resa i färg: Brittmarie Sundström

40 Vibrationer under ytan: Lars Agélii

44 Kampen mellan gott och ont: Lisa Lindgren


Die Johansson glas

4 www.zenitkultur.com

TEXTILT GLAS

Ditte Johanssons experiment

Sintra till 19/9


A överföra närvaron och det organiska som finns i textil till glas. Det

var utgångspunkt för Die Johanssons experiment.

Hon är textilare från början som intresserade

sig för det transparanta. Började arbeta med

glas och gick en glaskurs.

När jag jobbat med glas har jag sökt mig tillbaka

till textil. Jag ville överföra det textila tänkandet

i glas, säger Die Johansson.

2001 fick hon projektbidrag från Bildkonstnärsfonden

för sin forskning a blanda de två

till synes oförenliga materialen.

– Jag hiade glasfiberull som jag kunde arbeta

med som textil. Sen brände jag det i en glasugn

så a allt som inte var glas försvann.

En del av objekten är lika kläder, bland annat

en klänning.

– Men jag vill behålla det fri i tanken så

betraktarna kan associera fri.

All fiber var borta, de tjocka trådarna

krympte.

– Allt glas är skört men det ser skörare ut än

vad det är, säger hon och visar a man kan

hålla i det.

Hon sa i ateljén i Klippan och virkade med

glasfiberull som byggnadsindustrin använder

som brandstoppare i dörröppningar.

Det är så tjockt a det ser ut som bomull fast i

långa trådar och ligger på rulle.

Hon brände i glasverkstan i KKV men också

i ateljén som hon delar med Agneta Dellwik-

Lantz, som har glasugn och bidrog med goda

råd.

– Textil för mig är innerligt. Mycket närvaro,

det handlar om a man har det på sig. Textil

och glas är allmängods som alla kan relatera

till, säger Die Johansson.

– Det intresserar mig a överföra närvaron och

det organiska i textil till glaset som har en mer

anonym karaktär. Det var utgångspunkten.

Många objekt har spruckit men med tålamod

lyckades hon med sina experiment. Och hittade

en teknik inom e område hon är ensam

om.

– Det blev mer och mer former, säger hon och

tar upp e objekt som är formad som en hjälm,

en stickad glashjälm med luhål mellan maskorna.

– Det var svårt a hia formmaterial. Jag har

använt gipsform.

Hon har gå vidare med textil glas och målat

formerna från renässansspets på glas. Och

blästrat och gjutit spetsmönster.

Det är bilder som har kontakt med det textila.

Die Johansson har gå HDK.

– Jag försöker hia mig en egen väg. Då måste

man överraska sig själv också, avslutar hon.

Lära genom a göra. Det tycker jag om.

www.zenitkultur.com 5


Hasse Karlsson akvarell

6 www.zenitkultur.com

RESAN TILL NOLLPUNKTEN

Hasse Karlsson målade på Antarktis

Galleri Majnabbe till 17/9

En resa till Antarktis och dess svartvita invånare blev en outplånlig

källa till målningar för Hasse Karlsson.

–Känslan av a stå där var som a komma till nollpunkten på något

vis, säger han.


Hasse och Ia, båda konstnärer, kommer från

Falkenberg men har bo på Österlen i 19 år. När

äldste grabben Hannes,

som är intresserad av foto

och film, skulle ta e sabbatsår

från gymnasiet fick

Hasse idén om en bildresa.

Sonen hiade ekoturismresan

på internet.

Båten Nordkap gick från

Stockholm men Hasse och

Hannes sae sig på flygplanet

i januari och anslöt

i Puerto Mont i Chile.

Eer en båtresa längs

västra kusten över Patagonien,

Eldslandet och

Kap Horn korsade man

Drakes sund under två

dagar och kom till Syd-

shetlandsöarna och vidare

till Nordenskiölds Hoppets

vik.

Överallt gjorde man landstigningar i zodiacbåtar.

Intrycken var överväldigande.

– Jag hade 7 kilo akvarellpapper med mig, vi

fick bara ha 20 kilo packning

så man fick snåla in

på annat. Det var intressant

a se vad det var för färg

på snön. Det var bara is,

snö och vaen och lite berg

i dagen som blev svarta

tecken i det vita, beräar

Hasse Karlsson.

De såg flockar av åsnepingviner,

adélliepingviner och

hakremspingviner men inte

kungs- eller kejsarpingviner

som lever på andra delar av

kontinenten.

– Vi kom nära pingvinerna

och kunde lä ha klappat

dem på huvudet. A

plocka fram skissblocket

var det första jag gjorde när

vi landstigit och sa oss i närheten. De hade

ungar och det var en väldig trafik upp och ner

i vanet för a fiska.

Hasse Karlsson skissade i blyerts och låg sedan

i dubbelhyen och gjorde akvarellerna.

– I fyra dagar när det var så fint väder låg jag

ute på däck och målade bergen och miljön

som vi passerade. Jag målar mycket flödigt

så färgen rann ut men däcket

spolades av varje morgon.

Resan gjorde när det var

sommar på halvön så temperaturen

höll sig mellan noll

och sex grader.

– Jag blev förvånad över storleken

och avstånden. Vi hade

inget a relatera till, inget hus,

ingen brygga. Men det fanns

70 meter höga isberg.

En del av akvarellerna gjorde

han eer hemkomsten till

Vitemölla. Han har monterat

en del av sina akvareller på

gamla plåtar med rostfläckar

som bildar e slags karta och

där han prickat för fartygets

färdväg.

– Plåtarna ramlar jag på när

jag målar utanför ödehus på

Österlen. Jag målar mycket i jordfärgsskalan.

Ibland passar en akvarell bäre på en plåt än

på en vit passepartout.

Han har använt en gammaldags

grov symaskin som han

minns från si första jobb som

14-åring på en skofabrik utanför

Falkenberg till a sömma

i vissa konstverk med flera

sammansaa bilder.

– Speciellt när det är collage

med gammal presenning som

påminner om segelduk.

E kärt motiv i hans akvarellmåleri

är urycksfulla skor

och nöa interiörer med stolar

och skåp från 5–6 ödehus som

han besöker när det regnar.

Skiner solen blir det landskap.

Som yngling tog Hasse Karlsson

studieledigt från bryggeriet

Falken i hemstaden för a

gå KV i Göteborg och fortsae till Konstfack i

Stockholm i fyra år.

JAN BERGMAN

www.zenitkultur.com 7


Annee Magnusson textil

8 www.zenitkultur.com

HANTVERKET TILL HEDERS

Annette Magnusson gör färgstarka vävar

I en före dea ladugård vid en gammal gård ute på landet i Västergötland

har Annee Magnusson sin vävstuga. I början avbildade hon

naturen men sen dess har vävarna tagit sig mer abstrakta uryck.


Det står Ljungstorp på skylten där man

svänger av eer Varnhem mellan Skara och

Skövde. Den slingrande vägen passerar idylliska

hus och ängar med kor innan jag kommer

fram till Hagen, en hundraårig liten gård.

Här spirar kreativiteten i harmoni med den

omgivande grönskan hos

Annee Magnusson som gör

färgstarka vävar med mycket

naturkänsla.

– Jag färgar in nästan allt garn

själv och spinner för a få den

taktila känslan och kunna

växla mellan släta partier och

handspunna, säger Annee

och tillägger a hon är av ”den

gamla tantstammen som gillar

hantverk”.

– Det finns bara en begränsning.

Det är tiden. Annars kan man åstadkomma

underverk med fårull.

Hon försöker få fram ull från traktens får, för

pälsens skull. Men säger nej till växtfärgning

som hon anser miljövidrig.

– De skrapar berghällar och drar upp röer

och måste beta garnet med krom. Jag använder

färgpigment och tillsäer bara äika, samma

som jag använder till gurkor. Jag släpper inte

ut något i miljön och kan

få vilka färger som helst.

– Växtfärgning kan ge

vackra gröna färger som

bleknar i solen på några

år, det passar till sticketröjor

men inte till offentliga

vävar som ska hänga

i spotlights i många år.

Man har e ansvar för

vad man släpper ifrån

sig.

– Jag tillhör stenåldersfolket

som gör mycket

för hand. Det är en väldigt

långsam teknik.

Det senare är inte oväsentligt.

Hon hyllar idogheten.

– En bild behöver inte vara sämre för a den

är kvickt gjord. Det är alltid den färdiga bilden

som är det viktiga. Men jag gillar den långsamma

tekniken och tycker a det är oerhört

”Åskådarna ska

själva kunna leka

med bilden och gå

ut och in. Det är

det som skiljer från

naturalismen.”

skönt a jobba så.

Det blir som en meditation?

– Ja, precis, säger hon och säer på en plaa

med experimentell samplad konstmusik som

ger lugnet en dimension till.

Den säer jag på när jag ligger

risigt till med skissandet. Det

hjälper inte med fågelkvier. Jag

måste ha dunk-dunk.

Just färgerna betyder mycket.

– Jag kan älska färger, starka

färger. Jag arbetar inte ton i ton

utan vill arbeta med solitära

bilder som ska leva vidare i sin

miljö, säger Annee Magnusson.

– Det är bildbyggen, oa bara för

färgens och formens skull och inte alltid med

djupare meningar. Jag älskar a leka med ljus

och mörker för a få färgerna a lysa fram. Det

är färg- och formexperiment som närmar sig

måleriet.

Hon bodde i Göteborg i många år.

– När jag kom hit och såg får och hästar så

vävde jag det. Men trönade och blev mer

abstrakt. Landskapet bryter fortfarande in hos

mig, man kan se det i vävarna

men det är stramare och mer

distinkta former.

Åskådarna ska själva kunna

leka med bilden och gå ut

och in. Det är det som skiljer

från naturalismen. A lämna

mycket åt betraktarens egen

fantasi.

I flera vävar anspelar hon på

kryddor och växtlighet, som

i Peppar och salt, Curry och

Saffran, i den senare tänkte

hon sig den gula pistillen.

– Man får inte ta det så bokstavligt.

Jag odlar lite kryddor,

tycker om doer och mat. Det

är mycket ”jag” i bilderna, men

jag försöker tona ner mig.

Motivet Skördetid har hon gjort ganska naturalistisk

med e kålhuvud. Miljön säer e

avtryck i det mesta hon gör.

Jag lever så intensivt i naturen och kommer

inte ifrån det. Jag har hela tiden löv och blad

www.zenitkultur.com 9


Annee Magnusson textil

10 www.zenitkultur.com

med. Ingångar och portar

gör bilden spännande.

Formaten kan vara av olika

storlek.

– Det är underbart a få

göra stora vävar. Det är en

dyrbar sak och tar många

månader och är svårare a

placera, säger Annee Magnusson

som senast gjorde en

stor utsmyckning i Skaras

nya gravkapell.

Men a sia vid vävstolen

och se motivet krypa fram

en centimeter i taget har

sina sidor.

– När det kommer upp

kan det vara helt dö och

jag slänger ner det i soffan.

Stjärnfrukter är utgångspunkt

i en väv, i andra tar

hon avstamp i krusformer

och urnor.

– Jag är en sökare, jag

känner olika saker. Det ska

vara spännande för mig.

Det är en del av mig själv

jag släpper ifrån mig varje

gång jag lämnar iväg något.

Jag måste vara nöjd själv.

Det är få vävar hon är riktigt

nöjd med.

– Jag ser alltid a någon del

skulle varit mörkare eller

ljusare. Visst, man kan sy i

några stygn men lagt kort

ligger. Det är som en akvarell

nästan. För många

stygn, då är det inte en väv

längre.

Vävstolen är specialtillverkad

av en vaktmästare på

Slöjdföreningens skola ihop

med elever på skolan. Hon

kan väva upp till en och en

halv meter.

– Jag kan flya den eer

dagsljuset. Den är lä a

jobba med. Bara jag har en

bra skiss!

Hon gick och tecknade


på Slöjdis men slog om och utbildade sig till

textil- och vävlärare på textillärarlinjen i Göteborg.

Lärde sig mycket om teknik och materiallära

och det pedagogiska.

– Det har förlöst färg och form. A få uppöva

si leksinne och komponera. Många som gick

och tecknade på Slöjdis är avundsjuka för a

jag fick en så grundlig utbildning. Det är få

kvar i yrket av dem, säger Annee Magnusson.

Annee och maken Göran, också konstnär,

köpte gården med sex tunnland 1967 och

kunde bygga ut tio år senare, när det kom

kommunalt va. Innan var det för litet a bo i

med två barn.

De renoverade den gamla ladugården, där det

stå tre kor i rad och en gris och var ”mökadörr”

ut mot gärdet, till ateljéer. Göran, som

målar, har det tredje rummet, medan Annee,

som behöver mer svängrum, de två första.

JAN BERGMAN

Utställningar Hösten 2006

23/9-15/10 Annika Svenbro

21/10-12/11 Johanna Aalto

18/11-10/12 Jarl Ingvarsson

Erik Dahlbergsgatan 14, 411 26 Göteborg, Tel: 031 - 13 43 63,

Öppet: tis–tor 13–17, fre 12–16, lö–sö 13–16

Höstens utställningar 2006

Vanna Bowles 9 – 27 sep

Chain of unsettled events

Rebecca Burkhalter 30 sep – 18 okt

Nya målningar

Iben Dalgaard 21 okt – 8 nov

Pia Mauno 11 – 29 nov

Samlingsutställning 2 dec.

Nya verk av galleriets konstnärer

inte så många men stora

X-Rummet 9 – 27 september

Robert Johansson

Teckningar

Vanna Bowles, Chain of unseled events

Galleri Thomassen,

Götabergsgatan 26

411 34 Göteborg,

Tel: 031-81 19 92

mail@gallerithomassen.se

www.gallerithomassen.se

Öppet: ti - to 12 - 17

fr - sö 12 - 16


Evelyn Jones musikal

12 www.zenitkultur.com

ÄNTLIGEN HEMMAPLAN

FÖR EVELYN JONS

Göteborgsdebut i spektakulära Cats

Göteborgsoperan 9/9–24/2 2007

Eer flera kringflackande år på scener över hela Norden får Evelyn

Jons äntligen chansen på hemmaplan. I rollen som den gamla stjärnan

Grizabella sjunger hon sången som alla väntar på i musikalen Cats på

Göteborgsoperan.

Hon är kaen som säer tassarna i glierskor med höga klackar och

kommer med minnen i bagaget.

Det vimlar av kaer på scenen, närmare

bestämt 37 stycken vilket inbjuder till stora

ensemblenummer. Men Evelyn Jons uppgi är

annorlunda.

– Jag blev väldigt glad för rollen. Alla andra

dansar och sliter. Grizabella bara sjunger och

det är det jag är mest intresserad av a utveckla

hos mig.

Textmässigt beskriver hon det som en abstrakt

karaktär med korta entréer och endast tio

minuter på scenen.

– Som en gammal opereroll, egentligen. Jag


går in, ger järnet och går av. Det är ovanligt för

en musikalartist som brukar få jobba hårt i 2,5

timmar. Här blir det en annan sorts fokusering

och, förhoppningsvis, förhöjning.

– Det är snabba ingångar. Jag får inte en andra

chans, det är inga kurvor.

Rollen är öppen för tolkningar som hon inte

väntat sig i en Lloyd Webber-föreställning. Det

är inga tydliga ramar.

– Grizabella är en föredeing som ha en väldigt

framgångsrik plats i kasamhället och

varit bejublad. Konflikten är om hon upplevde

de saker som omvärlden tillskrev henne.

Musikalen utspelas i scenografin av e tivoli

där det lever en flock av kaer. Grizabella har

varit borta i många år och lämnat sin upphöjda

tillvaro. Hon har varit borta så länge a

de flesta inte se henne.

Med alla kaer på scen blir det trångt.

– Men jäehäigt och fantastiskt med de resurserna.

Det är e möte som nästan inte sker

någon annanstans mellan talskådespelare,

operasångare, akroboater, musikalartister och

dansare. Folk kan göra det de är bra på.

Hur gör du om dig själv till ka, fysiskt och mentalt?

– Jag är inte så fysisk som de andra, Grizabella

är gammal och har en isolerad plats och är inte

med i de stora numren. Vi började repetitionerna

med a röra oss över golvet för a hia

e fysiskt spel som inte handlar om a röra

morrhåren. Alla andra kroppsdelar blir viktiga.

– Men det handlar inte om a vara så lik en

ka som möjligt, det är en estetisk förhöjning.

Det är tankar och känslor vi ska gestalta.

Göteborgsoperans kostymavdelning har lagt

ner mycket kra.

– Det är extrema kostymer. Lekfulla och

abstrakta.

Kollegerna kan uppträda som uppbyggd

tjockiska eller i kroppsstrumpor, som i originalet.

Viktiga detaljer är öron, peruker och

tofsar som till och med kan ge punkfrisyrer åt

tonårskaer.

Evelyn Jons kostym går i färger som hon

beskriver som beige, gråsvart, lila. Få kaer

har bara en färg.

– Jag har lång trasig 1930-talsklänning, en

rock, lurvmössa, en liten turban på sned och

gråa öron. Alla har svansar. Problemet är a få






UTSTÄLLNINGAR HÖSTEN 2006

Sergej Jakovlev

26/8–10/9

Ian Newbery

16/9–1/10

Annika Johansson

7/10–22/10

Kerstin Alborn

28/10–12/11

Anette Zeilon

18/11–3/12

KONSTNÄRSCENTRUM VÄST

www.konstnarscentrum.org

Erik Dahlbergsgatan 6

411 26 Göteborg

Tel/fax: 031-711 54 47


Evelyn Jones musikal

14 www.zenitkultur.com

dem a röra sig, så det inte ser dö ut. Vi kan

inte ha radiostyrning.

På föerna har hon högklackade glierskor

med lite päls, som inskränker rörligheten till

e trippande.

– Men jag dansar ju inte.

Hur är di förhållande till kaer?

– Jag har alltid ha ka. Men just nu har ingen

för a jag aldrig är hemma och kan ge den mat.

Men jag är absolut en kamänniska.

Ni gör musikalen, byggd på en diktsamling av T

S Eliot, på svenska i översäning av Ingela Pling

Forsman. Hur fungerar den?

– Bra, men den är svår a översäa. Det här är

dessutom poesi, det går inte från A till B. Språket

är halva musikalen. Alla ordlekar på engelska,

det är en hemskt svår uppgi a översäa.

– I min roll är texten mångbonad, det har

hon lyckats få fram. Det är motsäningar hela

tiden, rollen är inte så tydlig. Det är en dikt

med många abstrakta betydelser.

Evelyn Jons sjunger den berömda melodin

Memory, som kallas Minnet, mot slutet av

föreställningen.

– Man tror först det är enkelt, en gammal slagdänga

om a bli ung och vacker. Så märker

man a det inte bara var så positiva minnen,

drömmen a bli vacker och åtrådd. Kanske

drömmer hon om något hemskt.

Hur är det a sjunga Memory?

– Svårt! Svårt, svårt, svårt. Tekniskt vokalt är

det inte svårt. En gammal slagdänga, en hit...

Den ska lösas och lyas. Det är svårt för mig.

Jag ska ge den e innehåll utöver det smäktande.

– Sången är som e litet tema i musikalen och

kommer in i bland. Grizabellas uppgi i pjäsen

är a sjunga den.

Evelyn Jons är uppvuxen i Alafors men flyttade

med familjen till Hisings Backa när hon

skulle börja högstadiet. Något som fick betydelse

för intresset för teater och yrkesbana.

– Det fanns en eldsjäl i Backa som sae upp

amatörmusikaler på fritidsgården och jag

var med i sju åa , bland andra Annie, West

Side Story, Les Misérables, Carmen, Cabaret,

Sweeney Todd och Wich Witch.

Hon fick göra de stora rollerna, dessutom.

– Vi var många som spenderade vår ungdomstid

på Backa kulturhus. Det var fantastiskt. Vi

gjorde allting, snickrade gradänger (läktare)

och höll på. Vi fick inget ljus från kommunen.

Men det var aldrig några och tiade på oss, det

var skolan och våra föräldrar.

Eldsjälen och regissören Sofia Schwanbom är

numera dramaledare på Gotland. Evelyn Jons

fortsae in på Baleakademien där hon fick

instruktioner av Lia Schubert och vidare till

musikalutbildningen på Teater- och operahögskolan.

För fyra fem år sedan var hon en i mängden i A

Chorus Line på Göteborgsoperan men annars

har hon ha uppdrag runt om i Norden, bland

annat på Det Norske Teater, Tröndelag Teater,

Värmlandsoperan, Östgötateatern och Vasateatern

i Finland, mest i musikaler.

– Ingenting i Göteborg! Trots a jag sökt alla

roller som finns här. Jag är väldig glad över

a ha få den här. Göteborg är mi hem, här

vill jag leva och verka, säger Evelyn Jons med

emfas.

– Men resandet och a få träffa människor i

olika kulturer och arbeta med olika material är

inget jag skulle vilja ha annorlunda.

I dag bor hon i Landala och kan cykla ner för

backarna till jobbet.

– Jag tänkte första gången: ”A man kan ha

det så här”, säger hon nöjt men vet a de tuffa

villkoren för en frilansare redan nästa vår kan

tvinga henne någon annanstans. Hon drömmer

om a kunna arbeta med e projekt om

året i stället för två tre.

Och har börjat skriva texter och sånger till sig

själv och andra.

Hur vill du beskriva uppsäningen av Cats (regi av

Hans Berndtsson)?

– Generös. Det är full rulle och stora variationer

på Webbers vis med stora nummer ihop

med rock´n roll och sen en fin ballad. Kanske

läsmält om man ska vara elak. Det är fantastiska

bilder.

Några drömroller har hon inte längre sedan

hon gjort Anita i West Side Story.

– Det är den ultimata rollen för en mezzosopran.

Det var på blodigt allvar och jag fick

användning för hela min skolning.

JAN BERGMAN

Bild: Ingmar Jernberg


www.zenitkultur.com 15


Henrik Wallgren musikal

16 www.zenitkultur.com

GENERATIONEN SOM

ALDRIG BLEV VUXEN

Henrik Wallgren gör musikal

om 1960-talisterna

Folkteatern, Göteborg 14/10–30/12

Som femåring ställde han sig upp på sin morfars fars 80-årsdag och

sjöng Oxdragarsång av Evert Taube.

– Det var en otrolig känsla. Alla klappade. Alla älskade mig.

Kanske var det där det började för Henrik Wallgren, uppvuxen i Långedrag

med saltvaen i ådrorna, och sedan 15 år boende på Brännö.

Livet har varit en lång rad kreativa projekt

allt från åren med gruppen Oro på 1980-talet.

Nu gör han sin tredje musikal, Väx Upp!,

Drömmarnas musikal, som han skrivit med

Per Umaerus och regisserar.

Över en skål med kycklingsoppa på favoritfiket

utvecklar han sina tankar.

Musikalen handlar om den här generationens

som det inte blev någonting av. Något slags

folksjukdom hos oss som är födda på 1960talet,

vi har oerhört svårt a se oss själva som

vuxna. Det räcker inte a ha jobb, villa, Volvo,

säger Henrik Wallgren.

– Vi trodde i början a vi är ensamma, en liten

klick. Det visar sig a alla i 40-årsåldern verkar

ha en känsla av : ”Herregud, vad ska jag göra

när jag blir stor?” Vi är redan medelålders och

faar inte…

Han tror sig veta en anledning.

– Våra föräldrar, 40-talisterna, var så dominanta

och har inte släppt in oss ordentligt. De

behandlar oss som ungdomar. Då blir vi ungdomar

och har e köpmönster som dem, säger

Henrik Wallgren och tar e exempel.

– När min pappa Anders fyllde 40 år var det

en verkligt gammaldags tillställning med tal,

sining och avec. Nu är det helt annorlunda.

Det är en epidemisk historia, Peter Pan-syndromet.

Man är som en 20-åring, fängslad i en

40-årings kropp.

Själv har han blivit 41 och där ligger en del av

bakgrunden. Musikalen handlar om tre ungdomar

som träffas på gymnasiet, de två killarna

blir kära i samma tjej. Och livet 20 år

senare.

Två av dem har blivit relativt vuxna, har arbete

och en idé om hur det ska gå till som vuxen.

Men huvudpersonen Jacob gör ingenting. Han


sier hemma och tar det lugnt, väntar på bäre

tider. Fingrar på si piano och funderar på a

starta e band.

– Många drömmar vi har blir

aldrig något av. Drömmar ska

man ha som 20-åring men det

blir nästan revolutionärt när

man är 40 och upplevs som provocerande

av omgivningen, särskilt

av föräldrarna.

– De ger inte upp hoppet om a

man ska utbilda sig och skaffa

e riktigt jobb. I föreställningen

finns mycket av komiken i barn-

och föräldrarkontakten.

Han hoppas a musikalen ska

bli färgsprakande och inte upplevas

lika tung som hans två tidigare, Frankenstein

och Pearl Harbor.

– Här är det nästan pinsamt folkligt. Det är en

vanlig musikal. Men jag tror den är väldigt bra.

Tredje gången gillt…

– Musikal är en belastad form. Vi har släppt

reglerna och gör det rä av. Brister ut i sång

Jag vill vara en

mötesplats för kreativa

människor. Inte

som en institution

eller e kafé utan i

projektform.

när vi känner för det.

Det är 14 låtar. Tre av musikerna i bandet på

scen kommer från ORO. Dessutom har Pål

Eneroth gjort affischen.

– Det är självupplevt. Vi har

inte behövt hia på någonting.

Också Göteborg har förändrats

som stad från 1980

till nu. Gå från analog till

digital.

– Många klubbar, band, fria

teatergrupper, det startade

saker. På 1990-talet hände

något. Mycket blev allvarligare,

fortsäer Henrik Wallgren

men erkänner a han

inte är konstant som observatör

utan samtidigt blir äldre.

Det är mer stockholmskt, mer pengar. E tag

gällde det a sia hemma och producera låtar

till Madonna.

Vilka är dina drömmar i dag?

– Min stora dröm, har alltid varit men jag vill

www.zenitkultur.com 17


Henrik Wallgren musikal

18 www.zenitkultur.com

bli tydligare, är a skapa förutsäningar för

möten. Jag vill vara en mötesplats för kreativa

människor. Inte som en institution eller e

kafé utan i projektform.

Det uppstår nya saker ur det. Som Futuredome

på Kinnekulle.

Men allt är sig inte riktigt likt ens för Henrik

Wallgren.

– Jag börjar sugas upp och oskadliggöras av

etablissemanget. Ju mer uppdrag jag får, desto

mindre tid blir det till andra saker. Och desto

räddare blir man.

– Jag börjar känna mig fegare. Vet inte om jag

vågar göra de galna sakerna utan ekonomiska

kalkyler, säger Henrik Wallgren som har

mycket på gång de närmaste tre åren, i Göteborg,

Uppsala och Stockholm.

Har du ha e fast jobb?

– Aldrig. Jag har jobbat som personlig assistent,

snickare, inom långvården och delat ut

tidningar. Men aldrig stadigvarande. A ha

något långsiktigt är en annan dröm. Kanske

som chef för något kul ställe som blir tummelrum.

Något du ångrar?

– A jag ibland bränt människor. Uppeldat och

dragit in folk och inte hunnit följa upp vad som

händer. Det kan bli konflikter. Jag har varit för

feg för a ta tag i det. Det känns tråkigt. Jag

har få en del fiender helt i onödan för a jag

inte hade kapacitet eller vilja då a göra något

åt det.

Nu lägger jag ner mycket mer energi på a

Fr v Henrik Wallgren, Stefan Sporsén, Karin Sillberg, Per Umaerus och Åsa Gustafsson. Foto: Marianne Berggren.


vara tydligare.

Med samarbetspartnern Per Umaeurs har

Henrik Wallgren skrivit barnradioserier och

gjort julkalendern i radio.

– Vi har hiat e sä a jobba tillsammans. Jag

kan inte säa ord på det. Jag är drivande och

Per kommer med infall och idéer som jag kan

fånga in.

Varför har du blivit en sådan kreativ kra?

– Jag tror alla är grymt kreativa, egentligen. Jag

är en sån personlighetstyp, blir lä uråkad.

Jag ser förutsäningarna för allt lite för snabbt

än vad som är nyigt för mig. Jag slår i taket

snabbt: ”Det är bara en bubbla, vad finns utanför”?

Det får sina konsekvenser för yrken, upplägg

och relationer.

– Konst är komplext och svårare a upptäcka

saker i. Det är mer en utmaning. Jag tycker om

problemlösning. Det finns så många problem,

det blir aldrig perfekt. Då kan jag hålla på med

det.

JAN BERGMAN

YLVA MOLITOR-GÄRDSELL

Grafiska djur och mönster

Ylva Molitor-Gärdsell

Vernissage Torsdagen 5/10 2006 kl 19-21

Utställningen pågår tom 28/10 2006

30/9 Fotoutställning

”Modiga människor”.

Lee Nathansson

6/10 Kulturnaa

”Friends of Falun gong”

10/11 Måleri

Amerikanska miniatyrmålningar

i olja. Mary Byrom

19/11 Julvernissage.

Årets tema: Ljus, Värme &

Omtanke

Välkommen till La Fleuriste Blommor design galleri.

Aschebergsgatan 17, Göteborg,

Tel: 031-7112082

Öppet: vard.10-18,

tors 10-19, lör 10-14

Galleri hnoss

smyckekonst

höst 2006

Terhi Tolvanen 2/9 – 27/9

Finland/Nederländerna

Svenja John 30/9 – 25/10

Tyskland

Jivan Astfalk 28/10 – 22/11

England

Anna Unsgaard 25/11 –20/12

Sverige

Galleri hnoss, Göteborg

www.konstepidemin.com/hnoss


Andreas Eriksson konst

20 20 www.zenitkultur.com

KONSTEN SOM FRIZON

Andreas Eriksson håller allt öppet

Skövde Konsthall t o m 15/10

– Det personliga tilltalet har inget med verkets utseende a göra,

säger Andreas Eriksson

Det finns nog heller inga typiska Andreas Erikssonverk. Alla är olika

och alla är lika typiskt otypiska. Till det yre. Men det finns en inre

kontinuitet och överensstämmelse. En tanke om konsten som frihetens

frizon. En plats där förväntningar och krav hålls utanför. Och det

bryter igenom de olika konstnärliga utanverken.


– Mi arbete handlar om a vara den jag är

och för tillfället vill vara. Min konst kan inte

styras av tidigare landvinningar eller andras

förväntningar. Jag vill inte ha en stil a befästa

och bekräa. Målet med mi konstnärskap är

a det ska vara och förbli öppet. Jag splirar

gärna min konstnärliga praktik. I ateljén vill

jag vara helt fri från en stil och dess krav

anpassning.

Man känner igen hans verk direkt ändå. 2002

deltog han, som en av e treiotal

utvalda målare från hela världen!!

i en stor utställning som

skulle visa det mest intressanta

samtida måleriet under rubriken

Urgent Painting på samtidskonstmuseet

i Paris. Den massiva

katalogen redovisar en rad exempel

på det bästa samtidsmåleriet.

När man bläddrar känner man

igen Andreas Erikssons sidor utan

tvekan.

Med Andreas Eriksson har Medelplana på Kinnekulle

blivit en viktig ort på samtidskonstkartan.

Där bor och arbetar han sen några år.

En dramatisk händelse fick genomgripande

effekter för hans tillvaro. Han var mi i storstädernas

konstliv. Flackade mellan Berlin, Oslo

och Stockholm. Hade total pejl på konstlivet.

Massor med saker och kontakter på gång samtidigt.

PLÖTSLIGT, året var 2001, i full fart på X2000,

stressad, inbegripen i serier av mobiltelefonsamtal,

slog smärtan till med full kra. Han

hade, skulle det visa sig, drabbats av elöverkänslighet.

För a slippa smärtan måste han i

görligaste mån undvika elektricitet och strålning,

stadskulturens nervsystem. Det fick bli

e elsanerat (gasspis, vedeldning, stearinljus o

s v) hus i mobiltelfonskugga på Kinnekulle. En

total förändring av vardagslivet och arbetets

förutsäningar.

– Världen blev mindre. Jag kunde inte resa så

mycket som jag ville och var van vid. Och jag

fick anpassa mi liv och arbete till de nya förutsäningarna.

Akvarellerna blev en väg in i det nya. År 2003

visades utställningen 360 på Akvarellmuseet

i Skärhamn. Utställningen gick sedan vidare

till Trondheim och Västerås. Den bestod av e

antal akvareller i form av e slags måleriska

dagboksnoteringar på spillpapper från en

rammakare. Det blev e akvarellmåleri som

drog iväg åt olika håll långt från de klassiska

idealen.

– Akvarellerna blev en väg in i det nya. Det

undermedvetna fick bubbla upp och

paketeras i e sammanhang som

har med konstvärlden a göra. Bilderna

kom a handla om utanförskap,

ensamhet och sexualitet. Och

om akvarellens egenskaper i sig som

material. Och ljuset. Ljus och tid

hänger samman i målningarna.

– Bilderna blev en flykt från sjukdomen

och den isolering den innebar

för mig. Konsten fick e terapiinslag.

Det gav mig paradoxalt nog

en större frihet i ateljén. Idéerna kom och blev

bearbetade och det är betydelse nog.

Andreas är född i Björsäter några mil från Kinnekulle.

Han gick i skolan i Mariestad och

Skövde. Han kom in på Konstakademin 1993

som en av de yngsta någonsin. Jobbade mycket

tillsammans med Jakob Dahlgren under skoltiden.

De har numera e bokförlag tillsammans.

Jakob ställde ut på Skövde Konsthall perioden

innan Andreas nu har sin utställning.

– En viktig inspiration under tiden på Konstakademin

var mötet med målarpoeten Carolus

Enckell. Jag kände direkt en samhörighet

med hans inställning till konsten som förutsäningslös

och fri.

1997 stack han till Berlin på vinst och förlust.

Han har nyss avslutat si deltagande i en

utställning på Moderna Museet i Stockholm

och en annan på Galleri Riis i Oslo.

– När man hamnat i den situation jag gjort

skiter man i konstens alla normer och förväntningar.

Jag har inte känt a jag varit med i diskussionerna

om samtidskonsten. Därför blev

jag gla överraskad när Moderna Museet tog

www.zenitkultur.com 21


Andreas Eriksson konst

22 www.zenitkultur.com

upp personliga konstnärskap och bad mig

vara med.

Han visade en hylla med de skulpturer han

gjort som är avgjutningar

av de ljusstakar

och ficklampor

som numera är

en så viktig del a

hans liv.

– Det är ingen

tvekan om a den

personliga beräelsen

har blivit viktigare

i min konst.

Och i allt som

händer är det viktigast

a hålla sin

integritet. A min

konst känns oförutsebar

och a betraktaren

hela tiden

märker a jag ifrågasäer.

Över sommaren har han deltagit i tre mycket

prestigefulla utställningar; Gerlesborgsskolans

Natur O Natur, Akvarellmuseets Under

Ytan och Göteborgs Konstmuseums Färg.

Just nu är Andreas Eriksson aktuell med en

stor separatutställning i Skövde konsthall.

Den heter Cosimo och har få si namn eer

huvudpersonen i Italo Calvinos märkliga

roman Kläerbaronen.

– Cosimo flyade upp i träden och levde och

såg verkligheten därifrån. Min sjukdom har

också tvingat mig a ändra mi perspektiv

radikalt. Och liksom Cosimo vandrar runt i

träden vandrar

jag från gren

till gren i mi

konstnärskap.

Det gäller a

hia e sä a

leva och skapa

även om förutsättningarna

förändras.

På utställningen

visas 76 fotografier.

De är tagna på

p r o m e n a d e n

med hunden

Berta. Många

har träd som

motiv. Cosimo

har funnits med i sökaren.

På utställningen visas också målningar och

skulpturer. Samt verk av andra konstnärer

som bety mycket.

Under hösten kommer han a slutföra en stor

utsmyckning av De la Gardieskolan i Lidköping..

– Det är särskilt kul a få göra e verk i den

skola där jag själv har gå. Jag vill låta två

teman mötas, naturen och den konstruerade

bilden.

BO BORG


Åsa Maria Bengtsson Johan Röing

30/9-5/11 ÅSA MARIA BENGTSSON

Bara vanligt vatten

Videoinstallation, foto och skulptur

11/11-17/12 JOHAN RÖING

Skulptur

Besöksadress: Södra Hamnvägen 3

Postadress: Norrgatan 25, 432 80 Varberg

Telefon: 0340-881 83

Hemsida: www.konsthallenhamnmagasinet.se

Konstchatt och diskussionsforum

Nu kan du chatta och delta aktivt i kulturlivet från

ditt hem. Zenit arrangerar i samarbete med konst-

forum.net ett chattrum och diskussionsforum där

du kan komma med kommentarer till utställningar

och starta egna diskussioner. Tjänsten är kostnadsfri.

På vår nättidning zenitkultur.com fi nns en länk till

konstforum.net

Zenit

K u l t u r t i d n i n g e n i v ä s t

konstforum.net

2006 Mats Åkerman 9 sep

Saro Aratoun 30 sep

Maria Lager 21 okt

Katarina Hård 11 nov

Lars Tunebo 2 dec


Karin Östberg, Tore Svensson keramik & metall

24 www.zenitkultur.com

STRÄNGHET OCH HÄNGIVENHET

Alltid med fokus på utveckling och kvalitet

Galleri Bacchus i Borås 11/11–9/12

I samma byggnad på Konstepidemin i Göteborg och med verkstäderna

på vardera sidan huset

finns metallkonstnären Tore Svensson och keramikern Karin Östberg

båda med röer i Norrland och med samma inställning till arbete,

material och processer. De är kända för stränghet och en starkt fokuserad

disciplin, men gemensam är också drivkraen och den påtagliga

hängivenheten i konstnärskapet.

I höst ställer de för första gången ut tillsammans.


I samma byggnad på Konstepidemin i Göteborg

och med verkstäderna på vardera sidan

huset

finns metallkonstnären TORE SVENSSON

och keramikern KARIN ÖSTBERG båda med

röer i Norrland och med samma inställning

till arbete, material

och processer. De är

kända för stränghet

och en starkt fokuserad

disciplin, men

gemensam är också

drivkraen och den

påtagliga hängivenheten

i konstnärskapet.

I höst 11 nov – 9

dec ställer de för

första gången ut tillsammans

på Galleri

Bacchus i Borås.

Karin Östberg

sedan länge bosa i

Göteborg kommer från Kramfors i Ångermanland

och gick på HDK (Högskolan för Design

och Konsthantverk) 1985-90. Eer studietiden

har hon visat en ovanlig målmedvetenhet och

en hängivenhet för teknik och material, som bl

a har resulterat i rakubrända föremål gjorda

med härlig experimentlust.

Rakutekniken från 1600-talets Japan användes

mest för bränning av ceremoniella teskålar.

Det ger e skört, oa sprucket och nästan

andligt gods. I dea arbete har Karin Östberg

hiat fram till det vilda och otyglade i naturen,

som beräar om förvandling och kra. Med

ytor som krackelerad elefanthud, torkad flodboen

eller stelnade lavarester har hon le oss

in i en spännande sinnlig och taktil värld med

en keramik som är full av liv. Hon lämnar det

funktionella åt sidan och arbetar istället med

lerans egna uryck som en skulptör.

senare år har rakutekniken börjat kännas

begränsad eersom den inte medger stora

format.

I rakubränningen bestämmer slumpen mycket.

Det är tungt och mödosamt och det blir oa

mycket svinn. Misslyckanden i form av hål

och sprickor har ändå kunnat vändas till något

positivt och ingå som viktiga formelement

i nya större uryck i leran. I dessa sammanhang

använder hon sig av egna speciella glasyrer

med bl a socker som faller av eer bränning

men lämnar kvar en mjuk hudnära yta

och slumpartade mönster.

De större formaten

har också gjort det

lockande a arbeta

mer arkitektoniskt

med rummet på e

annat sä och de

ursprungliga hålen,

som gör a det lågbrända

godset

inte spricker har

få en helt annan

betydelse. I denna

teknik har det

blivit stora rundlar,

cirklar, rektanglar,

kuber, klot och

stavformer utvecklade

ur arketypiska

grundformer. En skulptur kan göras i mindre

delar och sedan säas samman till suggestiva

långa ”löpare”, där själva fogen utnyjas i

kompositionen.

Under åren 2003-2004 hade hon Bildkonstnärsfondens

stora arbetsstipendium. Den oväntade

ekonomiska tryggheten kunde då äntligen ge

både experimentlust och arbetsro.

Det var viktiga år då jag kunde experimentera

i lugn och ro och samtidigt fick jag tid a

tänka eer och ta nya steg! Jag började fundera

mycket över rymd och rum och konstens relation

till rummet. Vilken är konstens funktion i

dessa sammanhang?

Jag började också läsa av färger på e ny sä

och de fick en annan betydelse.

Med den nya glasyren, den lysande färgen och

de geometriska formerna har Karin Östberg

utvecklats men ändå kunnat bevara si speciella

uryck av levande väsen, kropp och hud i

sin keramik. De ursprungliga hålen har dessutom

förvandlats till pölar, pinnar, pluppar,

stavar och mellanrum i olika format och grupperingar.

Bakom allt finns en stor målmedvetenhet

och skaparglädje.

Jag vill ju a det ska hända någonting på ytan

www.zenitkultur.com 25


Karin Östberg, Tore Svensson keramik & metall

26 www.zenitkultur.com

och därför är det spännande för mig a den

nya glasyren ger helt annorlunda krackeleringar

av sig själv som resultat och de ljusbärande

färgerna har blivit oväntat fräscha, krispiga

och kanske

lite flickaktiga.

Tore Svensson

är en av Sveriges

mest framståendekonsth

a n t v e r k a r e

med välkänd silversmedja


Konstepidemin.

Han kommer

ursprungligen

från glesbygden i

Hälsingland, där

intresset för konst var svalt. Genom lieraturen

öppnades en ny värld för honom och eer

konstskola i Gävle studerade han silversmide

på Konstindustriskolan i Göteborg 1974-78.

Tore Svensson arbetade först traditionellt med

silver men tidsandan började också acceptera

andra enklare metaller som järn, titan, mässsing

och olika blandmetaller. Han tyckte

tidigt om a bryta mot

k o n -

ventionen och i enkla, eleganta magiska järnskålar

har han förvandlat järnet till e material

med e helt ny värde. Den stränga medvetenheten

och envisheten har le honom till

en unik position

inom

svensk metallkonst.Organiska

former

har med tiden

och under ständigaomprövningar

blivit

mer abstrakta

och geometriska

i broscher,

halssmycken,

armband och

örhängen.

Han har blivit

allt mer uppmärksammad utomlands och är

ständigt eerfrågad, där nordiskt konsthantverk

ska presenteras. I höst är han aktuell med

utställningar i Finland, Norge,

Holland och Tyskland. Olika stipendier från

Bildkonstnärsfonden har gjort det ekonomiskt

möjligt a


AGNETA LARSEN

Keramik

23 september - 8 oktober 2006

Vernissage lördag den 23 september kl 12 - 16


Karin Östberg, Tore Svensson keramik & metall

28 www.zenitkultur.com

utvecklas utan press och senast i vintras 2005

fick han det stora Stena-stipendiet.

Tore Svensson är en verklig föregångare inom

metallkonsten med sin blandning av elegans,

råhet och stränghet och betonar vikten av tydlighet

i arbetet.

Jag är ju silversmed i boen men tidsandan

i början på 80-talet ställde många vedertagna

begrepp inom metallkonsten på ända.

A arbeta med silver blir alltid lite högtidligt,

men med järn, som är e billigt material kan

man leka och göra kombinationer, som annars

skulle vara otänkbara. Det går a urycka

andra saker än i silver och en järnskål kan

lyas fram och bli e konstobjekt istället för

e bruksföremål. Med förgyllning eller annan

markering av vissa partier kan man skapa nya

nivåer och betydelser.

Järnskålarna i olika storlekar visar e hantverk

och en utstrålning som blir nästan sublim. De

är tillklippta ur en plåt och sedan drivna mot

e träblock med e oändligt tålamod under

många timmar. Formen är enkel men desto

tydligare speglar sig resultatet av hantverket

i den färdiga skålen. Ibland används också

rost som en viktig del av urycket och slutligen

bränns linolja in i flera omgångar för a

få lyster.

Processen är viktig för mig. Tiden ska synas

och långsamheten är en del av det samlade

urycket. När formen är så enkel blir ytorna

och strukturen avgörande för skålens laddning.

Finns det en funktion kanske den istället

är av kontemplativ art.

Tore Svensson är disciplinerad i si arbete men

han kan bara ägna skålarna en begränsad tid

varje dag, eersom koncentrationen är så total.

Däremellan bryter han av med smycken som

är roligare och mer lekfulla a göra. I en serie

broscher med titeln ”27 kvadrat”, där alla har

lika stor yta oavse utseende experimenterar

han med bestämda må och ytor och skapar

små arkitektoniskt lustfyllda bilder.

GUN HELLERVIK


Gudinnebilder

måleri - skulptur

Nemeshallen, Mölnlycke

7 okt – 24 okt

Vernissage 7 okt kl 12-16

De båda konstnärerna är

tidigare mottagare av stipendier

från Lars och Margit Wannerbergs

Stiftelse

MIA MALMLÖF LENA LERVIK

Öppettider: må-to 10-19

fre 10-17, lö 10-14

Kulturhuset, Biblioteksgatan 2, Mölnlycke. Tel: 031-724 64 00, www.harryda.se/kultur


Janolof Bengtsson måleri

30 www.zenitkultur.com

I naturens olika rum

Med ryggen mot havet

Under de senaste årtiondena har många konstnärer och kulturarbetare

sökt sig till Bohuslän lockade av havet, bergen, ljuset och starkt växande

kulturcentra som Gerlesborg och Skärhamn. Även om konsten idag inte

blir direkt föreställande är det ändå styrkan i den omgivande naturen

som ger kra och näring i arbetet.

Konstnären Janolof Bengtsson från Tossene innanför Hunnebostrand

har vänt havet ryggen och arbetar istället med skogens mystiska rum.


Janolof Bengtsson tillhör sedan 1985 en stadigt

växande koloni av konstnärer runt Gerlesborg,

där konstskolan lockar med e stimulerande

kulturklimat, vidareutbildning och

spännande gränsöverskridande möten. Han

var länge ordförande i KKV (Konstnärernas

Kollektivverkstad i Bohuslän), periodvis lärare

vid Gerlesborgsskolan och har de senaste åren

arbetat som konstkonsult åt Västra Götalandsregionen.

En specialutbildning vid Konstindustriskolan

i Göteborg 1970-74 resulterade i a

han blev målare istället för industridesigner.

Med intryck av historia, arkeologi och

storstadsliv arbetade han i början med realistiskt

symboliska konstruktioner framsprungna

ur den vardagliga verkligheten

i Göteborg.

Flyningen till Bohuslän innebar närhet

till naturen, e enkelt jordnära liv, doer,

väta, hea och e växlande årstidsljus.

Han har alltid hämtat näring ur naturens

kraflöde och varje morgon året

om gör han samma promenad nära

hemmet och följer kända stigar genom

hagar och skogsmarker.

Jag har alltid ha en sträng arbetsdisciplin.

Tidigare när det fanns småbarn

i huset gällde det verkligen a

ta vara på arbetstimmarna. Jag går

upp tidigt för a tända i spisen, laga

frukost åt familjen, skicka barn till

skolan och röja upp. Eer den vanliga

morgonpromenaden i skogen

som betyder så mycket och ger mig

näring för resten av dagen går jag

till min arbetsplats i ateljén. Naturen

ger märkligt nog både mental

vila och uppmuntran till arbete.

Dessa ensamma möten med naturens olika

rum i skiande väder har få en genomgripande

betydelse för hans måleri och naturen

som urkra tränger sig in i hans bilder

och fyller dem med svällande volymer, stark

rörelse och energi. Delar av växter, blommor,

grenar, blad, ris, jord, dagg och solskimmer

väller fram utan a kunna hejdas i en nästan

euforisk lyckokänsla.

Han avbildar inte utan vill istället förmedla

känslan av naturen. Mörka ibland dova

färger i akryl drivs upp till en stark intensitet

med e vibrerande ljus. Det är krafullt

och sinnligt men på senare tid har det också

börjat smyga sig in en ny sprödhet och mer

uppluckrade former. Idag finns det dessutom

plats för lek och irrationella

element i

både de stora formaten

och de mindre objekten.

I samband med utställningar fyller de små bilderna

eller objekten mellanrummen och har en

viktig funktion för a hålla isär rörelsen och

kraen i de stora formaten. De kan vara både

surrealistiska och abstrakta men har kommit a

bli en yerst viktig del av flödet och helheten.

En paus som andas!

www.zenitkultur.com 31


Janolof Bengtsson måleri

32 www.zenitkultur.com

Under sin barndom bodde Janolof Bengtsson

oa hos farföräldrarna på landet utanför

Borås. Där fanns fortfarande e gammaldags

jordbruk med många djur, e stort hushåll och

e traditionsbundet liv i enlighet med den

eviga skördecykeln. Det var alltid händelserikt

och spännande för e barn.

Det är först nu jag börjar förstå hur mycket

denna tid på landet har bety för mig. Tidigare

när jag fortfarande bodde i stan fanns en

period då jag nästan tog avstånd från lantlivets

vardagslunk och värderingar men på

senare år har mina minnen vuxit sig allt starkare.

Det var nog i barndomens skogar som jag

verkligen blev intresserad av rumsbildningar.

Överallt fanns det spännande mystiska rum

med dallrande solskimmer, gäckande skuggor

och trädkronor, som tillsammans bildade e

litet universum.

Idag vilar jag i denna insikt och kan mer

avslappnat föra e ständigt pågående samtal

med närnaturen. Det känns som cirkeln har

slutits på e naturligt sä, men samtidigt

önskar jag a det vore möjligt a börja om från

början med den samlade erfarenhet och kunskap

som jag har uppnå nu.

Livet på landet dämpar hans oro i vår galna

tid. Han försöker bevara anonymitet, integritet

och tyst eertänksamhet som motvikt till


allt det snabba och flyktiga och trotsar tiden

genom a tränga allt djupare in i måleriets

problematik. Det kontinuerliga fysiska arbetet

med gården och djuren stimulerar också

abstrakta frågeställningar och väcker målarlusten.

Trots det harmoniska lantlivet har han alltid

burits av en oro och lusten till uppbro finns

alltid som en paradox.

Jag trivs med ensamheten och söker mig gärna

till den. För en konstnär är det livsnödvändigt

a ständigt vidareutvecklas. Nya miljöer betyder

förändringar och livsvillkoren ställs på sin

ända igen. Det är jobbigt men kan också vara

oerhört kreativt! Konsten är e ständigt pågående

projekt och trots a mycket i samtidskonsten

bygger på intellektuella resonemang

och e distanserat iakagande så fortsäer jag

a arbeta med känslan som bor i människans

hjärta, mage och nerver.

GUN HELLERVIK

STADSVANDRING

i Harry Martinsons fotspår

Lördag 7 oktober kl 13

Samling Vasagatan 2 A

Vi går i den nobelprisbelönade författarens

fotspår genom Haga över Första

Långgatan, besöker Billmanska salen

vid Masthuggstorget, Stigbergsliden och

avslutar med e besök i vindskupan i

Kungssten som Harry och Moa bodde i

vintern 1929-30.

Arr: Zenit

För mer information ring: 0707 56 38 17

GALLERI KONSTEPIDEMIN

Hösten 2006

2 - 24/9 Helen Dahlman

I Pannrummet: Ola Nilsson

30/9 - 29/10 Mia Hellekant

I Pannrummet: Karin Häll

4/11 - 19/11 BOTG

Bring Out the Garbage

Marie Reynolds och

Solveig Syversen

25/11 - 17/12 Kjell Sjögren

Öppet: tis-tor, kl 12-17,

fre-sön, kl 12-16

Galleri Konstepidemin

vid Linnéplatsen

tel 031-41 00 53

www.konstepidemin.se För övrigt program - se vår hemsida!

Britt Philipson

16 september — 1 oktober

Ulla-Britt Ohlin &

Andréa Florencé Nyström

7 oktober — 22 oktober

Kajsa Lundqvist

28 oktober — 5 november

Leif Ahrle & Weiny Granqvist

11 november — 26 november

Erik Dahlbergsgatan 28

Tel 031-774 20 11, 0733-402 699

www.gallerientrappaner.se

Öppettider

tis-tor 12—18, fre-sön 12—16


Brimarie Sundström måleri

34 www.zenitkultur.com

SOM EN RESA I FÄRG

Brittmarie Sundström målar

i en lång process

Olsson & Uddenberg 21/10–5/11

I Brimarie Sundströms

konstverk

lever färgerna si eget

liv. Genom a måla

i flera tunna lager

skapar hon abstrakta

färgfält som både

utmanar och kompleerar

varandra i

intensitet. Inspirationen

kommer medan

hon arbetar, oa är

processen mellan

tanke och färdigt verk

lång och innehåller

experimenterande och

flera färglager.

– Jag ser det som en

resa i färg, förklarar

Brimarie Sundström.


Intresset för färg och skapande har alltid funnits

i Brimarie Sundströms liv, men det var

först när hon var 35 år som hon började sin

konstutbildning på Dômen 1977.

– Jag har tecknat ända sedan jag var liten och

jag hjälpte mamma som var textilkonstnär a

plocka fram färger till hennes lapptäcken och

maor. Hon har hela tiden uppmuntrat mig

och tyckte a jag skulle gå samma väg eer

flickskolan men då vågade jag inte.

Men när Brimarie Sundströms tre barn hade

börjat växa upp kände hon a det var dags a

satsa helhjärtat på konsten. Då hade önskan a

måla legat där hela tiden och pockat på a hon

skulle komma igång.

– Folk tyckte nog a jag var ganska vansinnig

men jag har aldrig ångrat mig, inte e ögonblick,

säger hon och skraar.

Hon fortsae utbilda sig genom septemberakademin

på Gerlesborgsskolan och har också på

senare tid läst fördjupningskurser inom exempelvis

monumentalkonst, litografi och grafik.

Idag målar hon helst antingen i det monumentala

eller lilla formatet och koncentrerar sig på

en storlek i taget. Motiven har utvecklats från

traditionella stilleben och modellmåleri till det

abstrakta.

– Redan 1985 började jag måla mer abstrakta

klippformationer och e tag arbetade jag med

collage i mina målningar. Övergången kom

successivt, förklarar Brimarie Sundström.

– Jag summerar mina bilder, ser inte detaljerna

utan helheten. Precis som man från e flygplan

ser ner på marken och bara ser rektanglar

och fält. Det blir mer känslolägen och stämningar

i mina målningar.

I hennes ateljé, på ovanvåningen i bostaden,

står målningarna uppradade eller staplade på

varandra. När ytorna inte räcker till fungerar

en pall bra som stöd åt mindre konstverk på

tork.

– Jag har många dukar på gång samtidigt, oljan

måste hinna torka mellan lagren. Ibland ställer

jag ut dem i blåsten så a det ska gå snabbare,

säger Brimarie Sundström.

När hon målar börjar hon med en färg och arbetar

vidare med en komplementfärg eller en i en

närliggande ton. Stegvis fyller hon duken med

former. Känslan får avgöra vilka färger som

kombineras. Men när verket är klart ska det

finnas en balans mellan värme och kyla.




Alingsås konsthall

LJUS - FORM

2 september - 28 oktober

Wally Berg, Christer Brandström, Christina Leijon,

Helen Molin, Martin Olsson, Agneta Segerfelt, Håkan Wester,

Omid Delafrouz & Caroline Jokiniemi



Spår av en befolkning

11 november - 5 januari -07

Fotografier av

Anders Kristensson

Öppettider: må 12-19, on-to 12-18, fr 12-16, lö 10-14,

Alingsås kulturhus, Södra Ringgatan 3, Tnf 0322-616 598

www.alingsas.se


Brimarie Sundström måleri

36 www.zenitkultur.com

Genom a måla i tunna färgskikt tillåter hon

de underliggande färglagren a lysa igenom,

vilket skapar djup och variation.

– Jag vill a det ska hända något i varje färgfält.

Ibland målar och ristar jag in mönster, e tag

målade jag in mycket kryss och ibland ristar

jag in tulpaner, vingar eller spiraler.

För a få en ma yta använder Brimarie

Sundström tidningspapper a suga upp den

våta oljan med.

– Sedan kan jag måla vidare med tid-

ningspappret. Ibland använder jag maskeringstejp

också och fastnar någon fin färg på

tejpen kan jag även lägga in den i målningen.

Under arbetets gång händer det a hon vänder

på duken för a se den ur e ny perspektiv

och fortsäer a måla på e annat håll

än den först var tänkt. Inte bara färgen utan

också kompositionen ska vara balanserad.

Målningen får inte tippa, förklarar Brimarie

Sundström, och blir fyrkanterna för utflippade

måste tavlan ”städas”.

– Det ska vara en viss struktur, något så när

rakt men inte konstruktivistiskt.

Jag försöker

busa till det, säger hon.

– Jag är inte klar med

en målning förrän den

känns färdig för mig.

Ibland är det hopplöst

och då kan jag ställa

undan den e tag för

a sen ge mig på den

igen med nya kraer.

Jag ger mig inte.

Bland konstnärliga

förebilder som Brimarie

Sundström tagit

intryck ifrån, nämner

hon bland annat Picasso

och Sonia Delaunay.

– Jag ser mig omkring

och ibland hiar jag

något som jag gillar,

men sedan går jag ändå

min egen väg.

Det är när Brimarie

Sundström målar som

inspirationen växer

fram, så hon arbetar

mycket. Men också

naturen och grundelementen

är källor till

kra, växtlighet, lu,

eld och hav. I över

femtio år bodde hon

vid havet i Jerkholmen

och menar själv a det

kommer igen i de blå

nyanserna i hennes

målningar.

– Jag kan studera saker


jag är förtjust i. Exempelvis

kan jag sia på en klippa och

ta in havet. Genomskinligheten

i vanet kan komma igen

i mina målningar utan a man

kan säga a det där, det är hav.

Men jag tycker det är fint a ta

fram det transparenta.

Familjens stöd har också bety

mycket för henne i hennes

konstnärskap.

– Jag skulle vilja tacka min före

dea man Holger, min syster

Pia, mina tre barn Petra, Johan

och Paula, och min sambo

Boris. Min familj har verkligen

stöat mig, avslutar hon.

Brimarie Sundström har e

flertal utställningar bakom sig, bland annat

på Galleri 33 i Göteborg och Galleri Stenlund

i Stockholm. Hon finns också representerad i

KONSTHALLEN

T o m 15 oktober

Andreas Eriksson

måleri, fotografi, skulptur

21 oktober-3 december

Gian Jönsson

måleri

9 december-28 januari 2007

Torbjörn Nolkrantz

måleri

KONSTMUSEET

T o m 1 oktober

Ester Henning

måleri, textil, skulptur

7 oktober-5 november

Under samma himmel – symboler

skola-konstmuseum-SLA

18 november-14 januari 2007

Skaraborgssalong

”Under samma himmel – symboler i konsten”

Trädgårdsgatan 9, Skövde, www.skovde.se

Tel 0500-49 85 60, 49 85 61

olika kommuner, landsting och på konstmuseer.

I höst är hon aktuell med en utställning

på Galleri Olsson & Uddenberg i Göteborg.

MARIA RADEMARK


2 - 17 sep Harald Lowden

23 sep - 8 okt Klaus Walter

14 - 29 okt Frida Oliv

4 - 19 nov Maria Johansson

25 nov - 10 dec Sebastian Nordbeck

Galleri PS

Tis-ons 13-16 tors-sönd 12-16

Kaponjärgatan 4, Göteborg

Telefon 070 6771559

www.gallerips.se

Galleri Anna H.

Tabea Dürr

broderade tä ingar och andra

16 september – 4 oktober 2006

Vernissage lördagen den 16 september kl 13 – 16

Kennet Williamsson

still lifes och warhol

goes assyrian

6 oktober - 25 oktober 2006

Vernissage Kulturna a fredagen

den 6 oktober kl 18 - 21

Annika Ekdahl

darlings

28 oktober – 15 november 2006

Vernissage lördagen den 28 oktober kl 13 – 16

Aschebergsgatan 19, 412 68 Göteborg

0709-401520, www.galleriannah.se


GALLERI AVENY

Anita Nilsson Billgren Lars Arvidsson

Kerro Holmberg Hans Wilhelmsson Maj Arnell

Teatergatan 26, 411 35 Göteborg, Tel: 031-16 26 22, Fax: 031-18 67 17,

E-post: galleriaveny@swipnet.se, Hemsida: www.galleriaveny.se

Galleri Majnabbe - Hösten 2006

2 sept – 17 sept Hasse Karlsson, akvarell

23 sept – 8 okt Malin Palm, måleri

14 okt - 29 okt Georg Suttner, måleri

UTSTÄLLNINGAR HÖSTEN 2006

4 nov – 19 nov Cecilia Larsson, måleri & Mona Huss-Walin, grafik

25 nov – 10 dec Bertil Böös, akvarell & Pieter Hybbinette, skulptur

Anita Nilsson Billgren

2 september - 17 september

Lars Arvidsson

23 september - 8 oktober

Galleri Majnabbe, Taubegatan 9, 414 55 Göteborg Tel: 031 14 00 59 - gallerimajnabbe@telia.com - www.ramverk.se/majnabbe

Kustens Hus, hpl. Chapmans Torg - Öppettider: onsd 12 - 18, tors - sönd 12 - 16, OBS ! mån - tisd: stängt

Kerro Holmberg

14 oktober - 29 oktober

Hans Wilhelmsson

2 november - 19 novemberi

Maj Arnell 1910 - 2005

25 november - 15 december


Lars Agélii digigrafi

40 www.zenitkultur.com

VIBRATIONER UNDER YTAN

Lars Agélii gör digigrafiska bilder

Howard Brookes 11–26/11

Lakritsbåtar vars mörka skepnader, likt UFO: n, hotfullt svävande över

Lerums skyline, eller lojt flytande geléhallon i en stilla tjärn; så har

vi oa se Lars Agéliis bilder, i humoristiskt underskruvade bildbrytningar,

inspirerade av Magrie. Rotad i reklamens teknik utvecklar han

sina digigrafiska bilder, en möjlighet som uppstod ur bildprogrammet

Photoshop i slutet av 90-talet.


Hösten 2006 på Galleri Rita

2 sep - 14 sep Karin Bengtsson (måleri-grafik)

Verksam och bosa i Kivik, Österlen

16 sep - 28 sep Kjersti Eliassen (akvarell)

Verksam och bosa i Oslo

30 sep - 12 okt Harri Leppänen ( olja-lack-metall)

Verksam och bosa i Poorvo, Finland

14 okt - 26 okt Per Rinneby (tusch-blandteknik)

28 okt - 9 nov Kent Larsson (akryl)

11 nov - 23 nov Håkan Lager ( akvarell)

25 nov - 7 dec Charloe Herou (olja-blandteknik)

9 dec - 21 dec Per Fernhagen (akvarell-olja-akryl)

Galleri Rita

Redan i Februari i år 2006 övertog jag galleri Galax på Götabergsgatan 22, min invigare

och första utställare var Arne Isacsson.

Att få överta ett galleri som drivits av en eldsjäl i 32 år, välkomnade jag med stor

tacksamhet och glädje, att driva detta galleri vidare ger en nya dimensioner i livet.

Jag skall med samma brinnande intresse och frenesi fortsätta att driva detta genuina

fina galleri, kan inte lova att jag klara av det i 32 år men så länge man trivs och har

roligt med det man gör så lär man nog orka med både ett o annat.

Vem är då jag som driver Galleri Rita?

Inte purung? Man har ju gått igenom en hel del i livet som banade vägen fram för

mig att hamna just i gallerivärlden. Att överta galleriet var för mig ett naturligt skeende

och en intressant omstart i livet.

Jag har själv alltid målat, nu för några år sedan resulterade mitt måleri i utställningar,

det var så jag kom i kontakt med förra galleriägaren Birgitta Hellstrand.

Likaså har jag många skiftande hantverksutbildningar med mig i livets ryggsäck. En

kort sejour på Konstindustriskolan inom guld och silversmide, utbildad på högre nivå

inom vävning i Borås, utbildad möbeltapetserare, många års akvarellstudier för olika

konstnärer. Kan säga att jag alltid i hela mitt liv sysslat med färg och form av skiftande

slag. Även mina många år som kartritare handlade ju om ett skapande arbete.

Som mycket ung satt jag modell för en känd konstnär, och med denna sysselsättning

kom möten med unika konstnärssjälar, ju mer jag blickar bakåt i mitt liv ser jag med

klar blick ett mönster varför jag nu har hamnat inom gallerivärlden, det är kontentan

av olika skeenden i mitt sökande.

Allt detta blir nu en värdefull tillgång för mig som gallerist.

Jag hälsar nu alla gamla och nya besökare hjärtligt välkomna till höstens utställare.

Kika gärna in på mitt lilla kontor, där kommer jag nu till hösten att smycka mina

väggar med mitt egna måleri.

Rita Ljunggren, Galleri Rita

Karin Bengtsson

Harri Leppänen

Kent Larsson

Charloe Herou

Kjersti Eliassen

Per Rinneby

Håkan Lager

Per Fernhagen

GALLERI RITA

Götabergsgatan 22

411 34 Göteborg

Tel 031-161716

Ons-tors 12-17

Fre-lör 12-16

Sön 12-15

e-post

ljunggren.rita@telia.com

www.zenitkultur.com 41


Lars Agélii digigrafi

42 www.zenitkultur.com

– Jag bygger digigrafierna av sådant som jag

fyndat på stranden, glasspinnar, gamla lock,

sololjeflaskor, eller annat skräp. Hiar jag

något som passar för en roll i en av mina iscensäningar

så får det följa med till ateljén.

Den stora utmaningen är sedan a utforma

en tillspetsad scen av en värld som i mycket

påminner om vår, förutom a galenskapen ser

litet annorlunda ut. Sedan blir det fotografering,

digitalisering och en hel del bildmanipulering.

Jag tar lustfyllt till mig av alla tänkbara knep

som skänker skapandet nya dimensioner.

Ibland kan resultatet bli en bild som kanske

kan överraska någon, kanske väcka e leende

eller till och med en smula eertanke.

Experimentlustan leder ständigt in på nya

vägar. Den här gången har godisets tjuskra

lockat honom a använda randigt skiktad

lakritskonfekt av känt märke, i bland

annat goköpsarkitektonisk lekfull

polemik med Turning Torso och

Lerums blivande affärscentrum.

– Former och associationer

växer fram

under arbetets gång. Jag

höll på med en målning

när jag upptäckte en grafisk

mönstereffekt som liknar

Basses. Vår son Kalle jobbar på

Landveer så jag bad honom köpa

med sig en kartong. Lakritsstaplarna

bryter på e rä

roligt sä mot fotografiernas

brungråa realism.

Konfeitemat finns också med

i målningarna; med penseln

frammanas e mönster liknande

det som i digigrafierna

åstadkoms med fototeknik; lakritsbitarnas

plastiskt stiliserade

former väcker alternativa betraktelse

utan a godisassociationen

upphör.

– Det passar min karaktär väldigt

bra a arbeta med måleri i akryl;

jag kan förändra och förädla bilden

flera gånger om; det stora problemet är a

bestämma när bilden är klar!

I några digigrafier varieras e

cirkustema; där finns en

domptör, en akrobat som

slungar sig mot tälaket

och en lindansös, skapade

av färgglada plastgrejer ur

Lars Agéliis digra samling

av användbar gestaltande

rekvisita. Ställda mot tältduken

där konfeins färgskikt

transformerats till andra slags

ränder; ljussaa, fotograferade

och lä stylade i datorns bildprogram,

visar de upp sig på en

annan scen och i e annat sammanhang

än de varit avsedda för.

– Förr var det vaentäta sko

mellan olika konstformer. Manipulerade

bilder eller kombinationer

mellan det ena och det andra betraktades

inte som helt seriöst, säger Lars

och visar upp e svartvi tidningsfoto

av en amerikansk aackhelikopter, där flygplanskroppens

form har dekonstruerats och

därtill förses med både inklistrade färggrant

målade ärilar och än mer provokativa aribut,

innan bilden färdigställts framför kameralinsen.

Lars Agéliis humoristiskt präglade

bildvärld vibrerar under

ytan av en uddig skärpa, såväl

bakom sötsakernas närvaro

som i andra surrealistiska

utmaningar av form och innehåll.

Hans färgstarka och

precisa grafiska bilduryck

leker, med den sanna naivistens

nyfikna barnslighet,

retsamt tafa med betraktaren

en stund innan mystiken

viker och öppnar för

andra sä a se.

ANDERS THURESSON


www.zenitkultur.com 43


Lisa Lindgren teater

44 www.zenitkultur.com

KAMPEN MELLAN

DET GODA OCH DET ONDA

Lisa Lindgren i dubbla roller

Hon byter kön från kvinna till man och vet vilket tabu hon ger sig in

på.

–Det är helt accepterat a män gestaltar kvinnor, det är roligt och sexigt.

Men en kvinna som gestaltar en man är pinsamt och kan för en del män

kännas hotande, säger Lisa Lindgren.

Regissören och Stadsteaterns nya konstnärliga

ledare Anna Takanen har kallat till sig Lisa

Lindgren, känd från filmroller som i Tillsammans

och TV-succén Tusenbröder, för a göra

titelrollen i Den goda människan i Sezuan som

inledning på e tvåårskontrakt.

Uppsäningen innebär en ganska rejäl omarbetning

och nerstrykning av Bertold Brechts

nutida klassiker.

Den utspelas i Sezuan, det sägs fortfarande,

men vår bild är förorten någonstans i världen.

Det är ingen kinaanknytning. Och det är nutid,

säger Lisa Lindgren.

Pjäsen handlar om godhet och ondska.

– Vi har pratat jäemycket om klasskillnader

som finns i dag men inte fanns på Brechts tid.

Arbetslöshetsklassen. Det är en förfärlig massa.

En underklass som inte är så kopplad till yrke.

Tre gudar kommer ner på jorden för a hia

den goda människan. Den enda de hiar är

Shen Te, en prostituerad kvinna, som görs av

Lisa Lindgren. Hon är den enda som ger dem

husrum över naen.

Hon hoppas få pengar av gudarna, vilket

skapar en gudomlig konflikt. Hon försöker

förändra si liv genom a köpa en tobaksaffär

för pengarna i stället för a prostituera sig.

I den här uppsäningen är tobaksaffären förstås

fylld med spelmaskiner.

– Alla i förorten försöker utnyja henne, vinna

fördelar och roffa åt sig. Det kommer e helt

gäng och ska bo hos henne och ta över affären,

beräar Lisa Lindgren.

–Gudarna har sagt till henne a utföra goda

handlingar. Men hon blir totalt utnyjad och

affären nästan slås sönder.

–För a klara si nya liv uppfinner hon sin

kusin Shui Ta, som är kille. Hon klär ut sig till

honom och genom si alter ego hjälper hon sig

själv och fortsäer si nya liv.

Hur är det a byta kön i föreställningen?

Den förmildrande omständigheten är a Shen

Te leker a hon är en man. Det är svårt och

utmanande. Jag måste hia sidor i mig själv,

säger Lisa Lindgren och medger a det finns

klyschor i henne själv om hur en man står, går

och pratar.

Men i den här mannens fall handlar det om a

Foto: Aorta


5 – 17 september

Anna Rochegova

17 – 29 oktober

Anthony Heywood

12 – 23 december

Johnny Acosta

Öppet

Tis - Sön

12 - 18

www.hagagalleri.se

Haga Nygatan 18, 413 01 Goteborg Tel: +46 707 76 70 64

9 - 30 september

MELLAN HIMMEL & JORD

EWA EVERS & ULRIKA WALLIN

teckning måleri objekt keramik

Med anledning av “Kulturnaa” 30 september

håller utställningen öppet till kl 24.00

Mingel och samtal med konstnärerna

7 - 31 oktober

konstNU

en introduktion till hur den samtida bildkonsten från regionen

kan se ut och e smakprov på mångfalden av konstnärliga

uryck, aityder och tekniker som används i konsten idag.

Medverkande konstnärer:

LINDA TEDSDOTTER, CHRISTINA SKÅRUD, ANDERS DAHL,

HENRIK PERSSON, BO MELIN, ANNIKA VON HAUSSWOLFF,

KRISTIAN BERGLUND

Tisdag 17 oktober kl 19.00

“på himlen tia på molnen...”

e stycke livekonst-skådespel av video, bild, musik & dans.

Medverkande:

LO CAIDAL filmare och konstnär

ISAK ELDH ljudmakare och konstnär

LISA LARSDOTTER PETERSSON, dansare och konstnär

OLA ÅSTRAND, konstnär

GALLERI KOCH Kulturhuset Fregaen Stenungsund

öppet vard 12-19 lörd-sönd 11-15 tel.0303-68002


Lisa Lindgren teater

46 www.zenitkultur.com

inge respekt och a få människor a följa hans

pipa. Det är jäespännande för mig som skådespelare.

Under repetitionerna känner hon sig kort i förhållande

till männen i ensemblen.

– Jag har små händer och runt ansikte, yre

saker. Men det handlar om a låta mig själv

vara i e överläge. Män är rent fysiskt i e

överläge genom sin

styrka. Som kvinna

kan man vara rädd

för a gå hem på

kvällen.

– Det gäller a jag

hiar rollen utifrån

mig själv, min manliga

sida, och vågar

ta den platsen som

jag tycker a vissa

män tar.

Vad har den här

pjäsen a beräa i

dag?

– Så många olika

saker. Jag vet inte

vem som har sagt

a ”pengar är roten

till allt ont”. Vi är

så oerhört korrumperade

av pengar

och pengars makt.

Hon tycker a det

är ”fruktansvärt

intressant” med

problematiken go

mot ont.

– Det finns i oss

alla. När jag hör

ordet ”go” tänker jag på skenheliga människor.

Man kan vara en god människa och utföra

en ond handling.

– A vara god mot andra är a utplåna sig

själv. Det är destruktivt. Hur hia en balans?

Vad är speciellt med teater jämfört med film och TV?

– Målet för en föreställning är alltid a få människor

a känna, tänka och underhållas. E

slags samtal. Det räcker med a en människa

börjar tänka i den banan: Vad är jag för en

människa?

En sak vill Lisa Lindgren inte ska glömmas.

– Pjäsen innehåller e vackert kärleksmöte. Jag

blir förälskad i en flygare (Robin Stegmar).

Hon framhåller a mötet med publiken och

a kunna avläsa reaktionerna gör arbetet

meningsfullt. I den här uppsäningen har hon

flera direkta tal till publiken.

–J ag tycker om det. Jag får känslan av vilka

som sier där ute,

a det pågår på

riktigt.

Vilken skådespelare

har bety mest för

dig?

– Jag är en sådan

där tråkig typ

som ville bli skådespelare

från

början, jag visste

det redan när jag

var åa år och såg

Lena Nyman i rosa

kläder på TV, hon

var jäerolig och

mångfaseerad.

Amerikansk 1970talsfilm

har gjort

e intryck men

där är det de manliga

skådespelarna

som imponerar.

– Jag är barnsligt

förtjust i maffiafilmer

med Al Paccino,

de tunga killarna.

Blir hon darrig

före en föreställning har hon e knep.

– Då brukar jag tänka a jag är Lena Nyman

som gör den här rollen. Hon brukar alltid vara

bra, då blir jag bra. Det är e skönt trick om

jag blir väldigt nervös. Ingen jävel kan se a

jag gör det.

JAN BERGMAN


Njut av det västsvenska kulturlivet

enkelt och bekvämt...

Vill du ha fyra nummer med 40 sidor i varje fulla med det bästa av hela Västsveriges kulturliv?

Du får läsa intervjuer med intressanta och aktuella människor inom konst, teater,

musik, dans och li eratur. Listan kan göras lång.

Zenit bevakar kulturlivet i väst och nu kan du få hem e helt års prenumeration av tidningen

för endast 157 kr.

Som en bonus vid en prenumeration får du dessutom Zenits specialnummer om förfa aren

Harry Martinson och om arkitektur i Västsverige. För a prenumerera fyll i talongen nedan

och skicka in eller betala in direkt till vårt Plusgiro 111810-8 och glöm inte a skriva namn,

adress och a det gäller prenumeration av Zenit.

Zenit

K u l t u r t i d n i n g e n i v ä s t

Ja, jag vill prenumerera på Zenit, kulturtidningen

i väst för 157 kr för ett helt år. 4 nummer med

kultur från Västsverige.

Specialnumren om Harry Martinson och

Arkitektur ingår som en extra bonus, värde 80 kr.

Namn:_________________________________

Företag:________________________________

Gata:__________________________________

Postnr:_______Stad/Ort:__________________

E-post:________________________________

Porto

Kulturtidningen Zenit

Flaggatan 7 C

413 16 Göteborg


Föreläsningar, diskussion och debatt!

— besök Universitetets vecka 21-29 oktober

På väg mot en kooperativ

marknadssocialism?

Johan Lönnroth, docent

nationalekonomi

Söndag 22 oktober, 15.00–15.45

Volvosalen, Handelshögskolan

Gör om mig!

TV-program som Nannyakuten, Dr

Phil och Äntligen Hemma visar hur vi

kan få ett vackrare yttre, ett mer harmoniskt

inre, ett stylat hem och snälla

barn. Varför är detta så populärt?

Thomas Johansson, socialpsykologi

Måndag 23 oktober, 12.00–13.00*

Aulan, Vasaparken

Ett Göteborg för alla?

En kväll om mångfald, integration,

trygghet och boende i Göteborg.

Särskilt aktuellt med tanke på

planeringen av Södra Älvstranden.

Möjlighet finns att köpa lättare

förtäring.

Måndag 23 oktober, 19.00–21.00

Aulan, Vasaparken

48 www.zenitkultur.com

Mareld och andra djur med

egen ficklampa

Djur som kan lysa är vanligare än du

tror. Hur funkar det och varför lyser de?

Forskarstuderande Jenny Krönström,

Zoologiska institutionen

Måndag 23 oktober, 19.20–20.00

Nya Pedagogen, sal AK 2137

(Sociala huset, källarplan)

Manliga mönster

och kvinnliga chefer

Bara var tionde VD är kvinna. Men

kvinnor som är lite okonventionella

och vågar bryta mönster når lättare

toppen.

Ulla Eriksson-Zetterqvist,

företagsekonomi, Handelshögskolan

Tisdag 24 oktober, 12.00–13.00*

Aulan, Vasaparken

Skolslöjden

– kvarleva eller föredöme?

Presentation av slöjdutbildningen samt

aktuell forskning.

Peter Hasselskog, Jonas Hermansson och

Petra Orrbeck, universitetsadjunkter,

institutionen för Mat, Hälsa och Miljö

Tisdag 24 oktober, 18.00–18.45

Nya Pedagogen, sal AK 2137

(Sociala Huset, källarplan)

Det här är några godbitar under Universitetets vecka som innehåller över hundra

föreläsningar och andra aktiviteter. Hela programmet finns på www.gu.se

*Biljetter till lunchföreläsningarna där lunch ingår finns att köpa

i universitetsbyggnaden i Vasaparken från 16 oktober.

Mer information: www.gu.se eller ring programansvarig Maria Eriksson 031-773 57 07

Kan Batman vara rosa?

Färger är viktiga för barnen i förskolan

och för deras uppfattning vad som är

manligt respektive kvinnligt.

Anette Hellman, doktorand,

institutionen för pedagogik och didaktik

Tisdag 24 oktober, 19.30–20.00

Nya Pedagogen, sal AK 2137

(Sociala Huset, källarplan)

Fildelning: striden mellan

pirater och poliser

Om olovlig nedladnning av musik och

film från Internet. Rättslig analys av

polisrazzian mot The Pirate Bay.

Mathias Klang, dr, informationsteknologi

Onsdag 25 oktober, 16.00–16.40

IT-universitetet Lindholmen

Hus Patricia, plan 2

Brunetter och Blondiner

Unga tjejer i ett mångkulturellt

sammanhang har intervjuats om sin

syn på kärlek, sex, relationer, lust och

värderingar.

Margareta Forsberg, fil dr, socialt arbete

Fredag 27 oktober, 12.00–13.00*

Aulan, Vasaparken


Olivedalsgatan 18 · 413 10 Göteborg

Tel 031 145 144 · Mobil 0702 952001

www.art-on.se

Öppet onsdag-torsdag 12:00-19:00

fredag 12:00-18:00 lördag 12:00-15:00

10/6 – 28/6 Lars Gillis

Historiska bilder är Lars

specialitet. Det och mycket

mer kan du se

utställningen…

20/6 08.30 Frukost på Hotell Lorensberg

och därefter visar Lars Gillis några av

ca 100 målningar som han gjort där.

Pris 70:-/person och föranmälan enl. nedan.

5/7 – 29/7 Sommarutställning – ett urval

Passa på att se de konstnärer

som har och kommer att ställa ut i Los

Angeles och San Fransisco 2006.

Carolina Alotus – Lars Tunebo – Natalia Johansson –

Maritha Östlund mfl.

Galleri Art On

En livsmedelsbutik

för själen

Välkommen till oss i höst –

vi har som vanligt mycket på gång.

www.art-on.se

Olivedalsgatan 18 · 413 10, Göteborg

Tel 031 145 144 · Mobil 0702 952001

Öppet onsdag-torsdag 12:00-19:00

fredag 12:00-18:00 lördag 12:00-15:00

16/9 Hur många är en svärm?

Palle Dahlstedt och Mikael Lundberg

visar nya verk

En utställning om tid, ljud och rum

Till 14/10

21/10 Ingela Palmertz

Rörlig skultur

Till 18/11

Vitehall

25/11 Barbara Ekström och Peter Trukenbrod

Installation

Till 22/12

Kulturhuset Fyren

Borgmästaregatan 6, 434 32 Kungsbacka

telefonnummer: 0300 83 42 84

Öppettider: mån-tor 12-18, fre 12-16, lör 11-15

Fri entré Konsthallen



















Stanislaw Zoladz

”Sälviken”, akvarell 76 x 56 cm.

Se mer fantastiska akvareller och litografier på www.kennethaberg.se

Kenneth Åberg Konsthandel AB

Kungsportsavenyn 41, 411 36 GÖTEBORG

Mobil 0705 - 56 54 34 www.kennethaberg.se

Epost: kenneth@kennethaberg.se

Stanislaw Zoladz Akvareller represented worldwide by Kenneth Åberg Konsthandel AB


Vi inviger

Billgren Shop

i oktober månad

Måleri. Grafik. Skulptur. Smycken

Möbler. Böcker. Film. Musik.

Med Mera

Nordhemsgatan 22

www.nordhemskonst.com

magnus@nordhemskonst.com

Tel: 031 – 14 08 55

Vasa konsthall på Chalmers

ALBIN AMELIN

Vernissage 30/9

Läraregatan 3

Tel: 0708 202481

Pontus Carle Kerstin Bergh

Pontus Carle målningar – blandteknik

Verksam New York, Paris & Berlin

Vernissage 16 september,

utställningen pågår t o m 8 oktober.

Kerstin Bergh, olja 14/10 – 5 /11

”Den koloristiska glädjeyran får en att tänka på

de omtalade Göteborgskoloristerna.”

Pontus Hammarén

Viktoriagatan 11

Tel. 031-134599 Fax. 031-131908

e-post:galleri.viktoria@telia.com

www.galleriviktoria.com


Anita Eneroth, Käringbergsgatan 2B, S-426 76 V Frölunda, Telefon & fax 031-29 29 55

textilia.eneroth@telia.com., Mobil 0707 - 32 71 01 www.textiliagalleri.com

Michael Mattsson 9/9 - 30/9

Charlotta Sandberg 7/10 - 28/10

Marc Zacharoff & Daniel Andersson 4/11 - 25/11

Prinsgatan 6, 413 05 Göteborg

0736-84 66 23, michael@artvenue.se

www.artvenue.se

Öppet: tor 17-19, lör 12-15

GALLERI 54

HÖSTEN 2006

1/9- 24/9 Marcus Hansson

29/9- 22/10 Bianca Maria Barmen

27/10- 19/11 Lars Embäck

24/11- 10/12 Anna Henriksson

kvällsevenemang:

1/11, 29/11 ANDRA FORMER

för presentation av konst

15/12 Video After Work

Kastellgatan 7, Göteborg

Tisdag- Torsdag 13-17, Lördag, Söndag 12- 16

vernissage Fredagar 18-21

www.galleri54.com


Äntligen har säsongen

2006–2007 startat!

I HÖST KAN DU BLAND ANNAT NJUTA AV:

Nina Stemme

SCENER: Stora scenen & Lilla scenen, Christina Nilssons Gata, Göteborg. Skövdescenen, Eric Ugglas Plats, Skövde.

BILJETTER: 031-13 13 00, från kl 12. Ticnet 077-170 70 70, ATG-ombuden och Ticnet-ombuden.

GÖTEBORGSOPERANS RESTAURANG: 031-13 13 00.

WWW.OPERA.SE 52 www.zenitkultur.com

Cats

Musikal av Andrew Lloyd Webber.

Premiär 9 september.

Spelas t o m 24 februari 2007.

Stora scenen.

Framförs på svenska.

Don Giovanni

Opera av W A Mozart.

Nypremiär 23 september,

Stora scenen.

Speltid ca 3 tim inkl. paus.

Framförs på italienska med svensk

text på textmaskin.

“Här förenas en lekfull intelligens

med en svidande skönhetskänsla.”

/DN

Arabella

Opera av Richard Strauss med

bland annat Nina Stemme.

Premiär 25 november.

Stora scenen

Spelas t o m 17 februari 2007

Framförs på tyska med svensk

text på textmaskin.

STRAVINSKIJ

Stravinskij+

Tredelat balettprogram av

Nicolo Fonte och Jirí Kylián.

Musik: Våroffer och violinkonsert av

Stravinskij samt Drumming av Steve Reich.

Med GöteborgsOperans Balett

och GöteborgsOperans Orkester under

ledning av Michael Güttler.

Premiär 16 sept. Stora scenen.

Speltid ca 2 tim inkl. paus.

Falstaff

Opera av Giuseppe Verdi

Nypremiär 14 oktober. Stora Scenen

Speltid ca 3 tim inkl. paus.

Framförs på italienska med svensk

text på textmaskin.

“En uppsättning som mer än väl förtjänar

att dra fulla hus varenda spelkväll.”

/Hallands Nyheter

I afton: Lola Blau

En kabaré av Georg Kreisler

Nypremiär 16 september.

På turné i Västra Götalandsregionen

och på GöteborgsOperan, Lilla scenen

t o m 15 oktober.

Speltid ca 2 tim inkl. paus.

Framförs på svenska.

“Vitalt genremöte i en lysande kabaret.”

/Bohusläningen

More magazines by this user
Similar magazines