Augusti - OKG AB

Kärnpunkten 

PERSONALTIDNINGEN PÅ OKG • Nr 4 2012 

Kollegial support 

– Michael och Rolf erbjuder erfaret stöd 

Vad innebär det att vara 

vakthavande ingenjör på OKG? 

Nils-Erik Setterstål och Torbjörn G Karlsson 

fångade åhörarna i Paris 

OKGs åtgärdsplan 

med anledning av händelserna 

i Fukushima delges

INNEHÅLL 

Krönika ............................................2 

Projekt Kent .....................................3 

KSU ............................................. 4-5 

VHI ............................................... 6-7 

I centrum ................................... 8-11 

Utvecklingsresan ..................... 12-13 

KRO ...............................................14 

E.ON Generation ...........................15 

Säkerhetskultur på OKG ......... 16-17 

Mitt liv som komponent .................18 

Personalnytt ..................................19 

6-7 

16-17 

4-5 

Omslagsbilden: 

VD Johan Svenningsson hälsar de 

tyska kollegorna Michael Bongartz och 

Rolf Wedemeyer välkomna till OKG. 

8-11 

I detta nummer av Kärnpunkten 

Får vi veta vad det innebär att vara 

VHI, vad KSU gör, vad som händer 

i arbetet med OKGs säkerhetskultur 

samt hur det gick för Nils-Erik 

Setterstål och Torbjörn G Karlsson 

på WANO-konferensen i Paris. 

Det kan konstateras att jag är jämngammal 

med OKG, alltså född 1965 och 

att jag därmed nu har nått den yngre 

medelåldern. Är visserligen lite tröttare nu 

än förr, men kan fortfarande leverera när 

det gäller. Så här mitt i livet är det lätt att 

refl ektera över åldern. Man brukar ju säga 

att varje ålder har sin tjusning och i mitt 

fall skulle jag vilja dela in mitt vuxna liv i 

femårsperioder: 

Från 15 till 20 år var jag full av entusiasm 

och energi. Det var full fart framåt 

som gällde. Ett och annat misstag gjordes, 

men också ett och annat rätt. Man skulle 

kunna säga ”fort men fel”, men det var ju 

inga större problem då felen fi xades till av 

bara farten. 

Från 20 till 25 år hade jag lärt mig av 

mina misstag och var fortfarande full av 

entusiasm; utvecklingen gick riktigt bra. 

Det var kul att arbeta och leverera. Kände 

inte ens till ordet ”rutinarbete” – allt var 

fortfarande nytt och roligt. 

Från 25 till 30 år hade jag varit med 

ett tag och det mesta rullade på bra. Min 

rutin och erfarenhet började vägleda mig, 

men det fanns saker som dök upp som 

fortfarande var nytt för mig. Ibland var 

det stressande, men framförallt sporrade 

det mig. 

Från 30 till 35 år omvärderades föregående 

tidsperiod en smula. Det var nu 

som jag verkligen kunde saker och ting. 

Ordet rutinarbete började få en innebörd 

för mig. Jag började känna igen uppgifter 

från tidigare år. ”Repetition är lärandets 

moder” var det dock någon som sade och 

saker började därmed sitta långt in i ryggraden. 

Periodvis gick det på autopilot, det 

vill säga jag behövde egentligen inte tänka 

när jag utförde dem. 

Från 35 till 40 år började jag i viss mån 

tappa entusiasmen i vardagen. Irritationen 

över detaljer som blivit ”måsten” och 

byråkrati växte. Jag försökte hitta genvägar 

för att underlätta vardagen samtidigt 

som brandkårsutryckningarna fi ck mig 

Utges av 

OKG Aktiebolag 

572 83 Oskarshamn 

0491-78 60 00 

En villrådig medelålders 

mans funderingar… 

att tända till – jag levde upp varje gång de 

inträff ade. De gav mig energi och glädje 

att överleva vardagen till nästa utryckning. 

Från 40 till 45 år gladdes jag åt att 

jag fortfarande kunde leverera när det 

verkligen gällde, särskilt vid brandkårsutryckningarna. 

Jag hade dessutom erfarenheten 

och kompetensen att kliva in 

och tala om var skåpet skulle stå, särskilt 

som min erfarenhet aldrig hade varit 

större och alltså mycket större än många 

yngre och påfrestande kollegors … Men 

belastningstopparna kostade på. Efter 

varje utryckning behövde jag vila upp mig 

och få återgå till den där vanliga lunken 

för att återhämta mig. Jag började fokusera 

på detaljer och hur saker fungerade 

i min egna lilla ”box”. Försökte samtidigt 

begränsa min värld från yttre påverkan; 

detta så att det skulle bli lättare att vila 

upp sig inför nästa utryckning. På så vis 

behövde jag ju inte anstränga mig för att 

omvärdera vad jag redan kunde och visste. 

Inte heller behövde jag omvärdera hur 

saker och ting hängde samman för med 

min erfarenhet visste jag ju redan det. 

Möjligtvis kunde jag sträcka mig till att 

tala om för andra hur de borde göra, men 

varför skulle jag lägga energi på det? 

Från 45 till dags dato känner jag att det 

börjar bli dags att bestämma sig. Antingen 

välja minsta motståndets väg i väntan på 

pension eller ta tag i livet. Att ta tag i livet 

behöver inte innebära att börja om på nytt 

utan att eftersträva känslan av att fi nna 

behag i den tid man lever. Att motverka 

åldrandet är en omöjlighet, men ett sätt 

att försäkra sig om en god framtid kan 

vara att resa sig upp ur soff an och börja 

hålla kroppen igång genom olika former 

av träning. Det valet är mitt och jag gör 

det – så min omgivning gör säkrast i att 

räkna med mig för lång tid framöver! 

Den omedelbara frågan är därmed; vilket 

val gör du? 

Ken Stenman 

Ansvarig utgivare 

Anders Österberg 

0491-78 63 54 

anders.osterberg@okg.eon.se 

Redaktör 

Ida Skoglund 

0491-78 64 68 

ida.skoglund@okg.eon.se

I dagarna delger OKG Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) en åtgärdsplan med 

företagets antaganden kring vilka investeringsbehov som kan bli aktuella här 

mot bakgrund av fjolårets reaktorhaverier i Fukushima. Utgångspunkt tas i den 

amerikanska kärnsäkerhetsmyndighetens utkast till nya regelverk, då de förväntade 

europeiska övergripande riktlinjerna låter vänta på sig. 

För snart ett år sedan fi ck SSM ta del av 

OKGs analyser beträff ande de så kallade 

stresstester som EU initierade mot bakgrund 

av reaktorhaverierna i Fukushima. Under 

första halvåret 2012 genomfördes dessutom 

ett antal granskningar de europeiska kärnsäkerhetsmyndigheterna 

emellan. All information 

som samlats ihop i samband med dessa 

olika aktiviteter sammanställs i en rapport 

som skulle varit EU-politikerna till del den 

30 juni. Detta arbete har dock visat sig vara 

mer komplext än väntat och rapporten har 

försenats. För närvarande är den ute på en av 

fl era remissrundor. Fortfarande kan alltså inte 

sägas på vilket sätt som denna kommer att 

påverka europeisk kärnkraftsindustri. 

Oavsett den internationella hanteringen 

fortgår OKGs arbete med att dra egna slutsatser 

av de erfarenheter som kan dras av 

händelserna i Fukushima. Dessa sammanställs 

i den åtgärdsplan som SSM begärt till 

den 15 september. 

Tre stora investeringsbehov 

– Vi har angivit en rad åtgärder som under 

de närmast kommande tio åren borde vidtas, 

berättar Björn Gustafsson, som ansvarar 

för detta arbete inom ramen för sitt pro- 

jektledaransvar för projekt Kent. De större 

investeringar som vi anser kan komma att 

aktualiseras är oberoende vatteninpumpning, 

alternativ kylning av bränslebassänger samt 

förstärkningar av reservkraftsförsörjningen i 

form av mobila dieselaggregat eller gasturbiner. 

Dessutom nämner Björn att det fi nns 

anledning att se över beredskapsorganisationen 

med utgångspunkt i den händelse att 

samtliga tre produktionsanläggningar drabbas 

av störningar samtidigt, vilket ger ett 

tidsmässigt utdraget scenario. 

– Det är kanske främst en dimensioneringsfråga, 

säger han, men det blir också 

aktuellt med fysiska investeringar i form av 

exempelvis alternativa lokaler för verksamhetens 

bedrivande. 

Fortsatt delat fi lter på O1/O2? 

I åtgärdsprogrammet ingår också en mängd 

mindre resurskrävande aktiviteter samtidigt 

som där förutses ett antal tillkommande analyser, 

såsom ett eventuellt behov av ytterligare 

ett haverifi lter på Simpevarpshalvön. 

– Idag delar O1 och O2 på ett och samma 

haverifi lter, vilket enligt dagens krav och 

villkor är fullt tillräckligt. De analyser som 

Projekt Kent 

Björn Gustafsson berättar att arbetet med att utforma en åtgärdsplan 

med utgångspunkt i de genomförda stresstesterna bedrivs i nära 

samarbete med Ringhals och Forsmark. 

Amerikansk förebild när 

stresstest omsätts i planer 

vi planerar att genomföra ska vägleda oss 

om detta ställningstagande är giltigt även för 

framtiden. 

Björn berättar vidare att arbetet med att 

sammanställa åtgärdsplanen sker i nära samarbete 

med Ringhals och Forsmark. Detta 

mot bakgrund av att de svenska kraftverken 

har likartade förutsättningar och behov. I och 

med att de förväntade riktlinjerna från den 

politiska ledningen inom EU dröjer, lutar 

man sig i detta arbete mycket mot de riktlinjer 

som den amerikanska kärnsäkerhetsmyndigheten, 

NRC, utarbetat som förslag på hur 

man i USA planerar att angripa erfarenheterna 

från Fukushima. 

– Det känns naturligt av fl era orsaker, 

avslutar Björn Gustafsson, inte minst 

mot bakgrund av att våra anläggningars 

ursprungskonstruktion i mångt och mycket 

utgår från just amerikanska regelverk. • 

Text: 


Foto: 

Emelie Johannesson 

3

4 

Tack vare bland annat kärnkraftens 

utbildningsorgan KSU har OKG 

många kompetenta och välutbildade 

medarbetare.

KSU drillar 

kärnkraftbranschen 

till det yttersta 

På Simpevarpshalvön fi nner vi en av OKGs 

viktigaste medspelare Kärnkraftsäkerhet och 

Utbildning AB (KSU), som ägs av Ringhals 

AB, Barsebäck Kraft AB, OKG AB och 

Forsmarks Kraftgrupp AB. KSUs verksamhet 

bedrivs i Barsebäck, Forsmark, Oskarshamn 

och Ringhals där utbildningsenheterna fi nns, 

och huvudkontoret är placerat i Studsvik. 

Under 2011 levererade KSU i Oskarshamn 

977 kursdagar till OKG fördelat på 618 kursdeltagare. 

Utbildningarna sker dels genom 

teoriutbildning och dels genom träning i 

simulatorer, som är kopior av OKGs kontrollrum. 

KSU genomför även arbetsträning 

för underhållspersonal i verklig miljö i 

Barsebäck samt ”ej-i-driftkurser” som mer 

handlar om anläggningskännedom. 

– Utbildningarna som vi bedriver genomförs 

som projekt för att på bästa sätt målgruppsanpassa 

och förbättra utbildningarna 

inför varje nystart, berättar Malin Blixt, projektledare 

på KSU. Vissa utbildningar är 

kravutbildningar för att få arbeta med vissa 

områden på en kärnteknisk anläggning. 

Totalt har KSU runt 285 anställda som 

exempelvis utbildare och ingenjörer. På 

utbildningsenheten i Oskarshamn fi nns det 

cirka 40 anställda varav 28 är utbildare. De 

Byggnationen av O2s nya 

simulator är i full gång. 

är uppdelade i tre grupper; drift, teknik och 

beteendevetenskap, samt kund och projekt. 

Varje grupp är i sin tur indelad efter respektive 

anläggning – O1, O2 och O3. 

– Många av de anställda har idag en 

teknisk och pedagogisk bakgrund och för 

att matcha det behov som fi nns kommer 

vi successivt att bli fl er, berättar Malin och 

förklarar. För att utbildarna ska vara aktualiserade 

med vad som sker i verkligheten 

ska samtliga utbildare, detta med jämna 

mellanrum, genomföra verksamhetspraktik 

inne på anläggningarna. Och har vi inte den 

kompetens som krävs anlitar vi konsulter. Vi 

genomför även delar av vissa utbildningar vid 

högskolor och universitet. 

Utbildningar på KSU 

De vanligaste utbildningarna som KSU 

genomför är återträning för samtliga befattningar 

i skiftlaget, vilken sker två gånger 

per år. Stationsteknikers-, turbinoperatörs-, 

reaktoroperatörs- samt skiftchefsutbildning. 

– Under förgående år hade vi 618 kursdeltagare 

vilket kan tyckas vara många, men 

den återträning vi genomför sker två gånger 

om året på varje anläggning. Sedan har några 

anställda dubbla befattningar samt är det 

KSU 

KSUs Christer Hytter och Michael Lundegårdh 

kalibrerar O1s simulatorn inför höstens utbildningar. 

fl era deltagare från driftstöd som deltar varje 

år, berättar Malin. 

Under 2011 befattningsutbildade KSU 

åtta nya stationstekniker, tio nya reaktoroperatörer 

samt sex skiftchefer. 

– Till hösten startar en ny grupp med 

stationstekniker, vilken är en stor grupp med 

16 nyanställda från samtliga anläggningar. 

Under utbildningen genomförs 20 veckors 

praktik, avslutar Malin. • 

KSU utbildar: 

• Skiftchef 

• Underhållspersonal 

• Reaktoroperatör 

• Turbinoperatör 

• Stationstekniker. 

Text och foto: 

Ida Skoglund 

5

Vakthavande ingenjör 

Hemma hos … 

VHI 

Det finns många olikheter mellan världens alla kärnkraftverk, men 

också en hel del likheter. En av likheterna är att det alltid finns en 

person som går i beredskap, redo att rycka in om något skulle 

inträffa. De här personerna har lite olika titlar beroende på vilket 

kärnkraftverk man befinner sig på. På OKG kallas de för VHI! 

VHI, eller vakthavande ingenjör som det 

står för, har ett övergripande säkerhetsansvar 

på OKG och ska alltid finnas tillhands vid 

händelse av exempelvis driftstörning, brand, 

hot eller olycksfall. Varje dygn är det dessutom 

VHIs uppgift att skicka en rapport till 

Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) innehållandes 

eventuella större effektförändringar 

eller rapportervärda omständigheter (RO). 

OKGs mål är att det ska finnas ungefär 15 

stycken personer som delar på uppdraget att 

tjänstgöra som VHI. På detta vis blir det en 

bra balans så att man inte behöver ha beredskap 

för ofta, men inte heller för sällan. 

Alltid tillgänglig 

En VHI som är i tjänst måste alltid vara tillgänglig 

på telefon och under arbetstid alltid 

befinna sig på Simpevarpshalvön. Utanför 

arbetstid måste VHI dessutom kunna inställa 

sig på OKG inom 30 minuter, vilket lett till 

att det finns en speciell bostad på halvön som 

är till för tjänstgörande VHI. Kärnpunkten 

har mött upp med Jörgen Asplund Pettersson 

för en rundvandring i VHI-stugan och en 

pratstund om vad det egentligen innebär att 

vara VHI på OKG. 

– Framför allt handlar det faktiskt väldigt 

mycket om att ställa de rätta frågorna. Vid 

exempelvis en driftstörning är det oftast 

skiftchefen som ringer VHI och då är det vår 

uppgift att agera stöd, ta ett steg tillbaka och 

se på händelsen med lite andra ögon. Utifrån 

detta kan man sedan ställa frågor som leder 

till att rätt beslut fattas, förklarar Jörgen. 

Han har själv varit VHI sedan 2005 och 

har inte ångrat en dag att han tackade ja till 

uppdraget. Det har dock funnits dagar som 

har varit extra krävande, som till exempel den 

dagen för drygt fyra år sedan då halvön spär- 

6 

rades av efter att våra inpasseringskontroller 

larmat för sprängmedel. Och det verkar som 

att sprängmedel har en dragning till Jörgen 

eftersom det var han som även var i tjänst 

när det larmade på Ringhals för drygt två 

månader sedan. 

Förutom hektiska och intensiva arbetsdagar 

finns det även de dagar som har haft en 

lite annorlunda karaktär. Ett brett kontaktnät 

är därför väldigt bra att ha om du ska vara 

VHI, något som Jörgen fick erfara dels den 

natten när frysen på Simpan gick sönder 

eller vintern när tankningspumpen frös och 

plogbilen inte kunde komma åt bränsle för 

att kunna skotta undan all snö. För vem är 

det man ringer till när något strular utanför 

kontorstid? Jo, VHI! 

Driftbakgrund och kompetensutveckling 

Som VHI är det bra att ha en bakgrund 

inom driften eftersom skiftcheferna är den 

närmaste samarbetspartnern. Men det som 

framför allt underlättar arbetet som VHI är 

en lång OKG-bakgrund. 

– Jag har själv varit anställd på OKG i 

snart 30 år, och utan all den erfarenhet som 

man har samlat på sig genom åren hade det 

inte varit lika lätt. Men det är ju något som 

är likadant oavsett vilken tjänst du har på 

OKG. På senare år har dessutom beredskapsorganisationen 

utvecklats så att flera roller 

finns i beredskap vilket utgör ett stort stöd, 

menar Jörgen. 

En av de stora fördelarna med att vara 

VHI menar Jörgen är den kompetensutveckling 

som det per automatik leder till när 

du antar uppdraget. Dels sätts en inledande 

kompetensplan ihop utifrån de krav som 

ställs på en VHI, dels de årligt återkommande 

utbildningarna. 

– I de årliga utbildningarna ingår det 

bland annat simulatorövningar med ett skiftlag 

och utbildning kring det grundläggande 

säkerhetskonceptet. Men framför allt får vi 

en djupdykning ner i blockens anläggningsändringar, 

något som gör att vi får en övergripande 

koll på läget, förklarar Jörgen. 

Ett andra hem 

Eftersom de flesta oplanerade händelserna 

av någon oförklarlig anledning alltid inträffar 

utanför kontorstid, har VHI en egen bostad 

på Simpevarp. En mysig liten stuga med tre 

rum och kök och en fantastisk utsikt över Blå 

Jungfrun! Detta är en lösning som i första 

hand finns för att VHI snabbt ska kunna vara 

på plats, men det gör det även lite mindre 

störande för deras familjer. 

– Jag sover helt klart lite mer på spänn 

när jag är VHI, och när telefonen väl ringer 

kan jag absolut känna att pulsen stiger en 

aning innan man vet vad som väntar. Det är 

en av tjusningarna med att vara VHI, tycker 

Jörgen. 

Om man ska hitta något negativt med att 

vara VHI verkar det vara de djur som håller 

dig sällskap runtomkring VHI-stugan. 

På sistone har nämligen en grävlingsfamilj 

levt rövare under huset och så de ständigt 

förekommande hägrarna så klart. Bortsett 

från detta är Jörgen väldigt tydlig med sitt 

budskap: 

– Om du tycker att det verkar vara intressant 

och utmanande att jobba som VHI, 

ta kontakt med din chef och se om förutsättningarna 

finns för att göra oss VHIer 

sällskap! • 


Emelie Johannesson

” 

En mysig liten stuga med tre rum 

och kök och en fantastisk utsikt 

över Blå Jungfrun! 

7

8 

Filtret som slår 

omvärlden med häpnad 

The World Association of Nuclear Operators (WANO) bjöd in till konferens i Paris 

med anledning av deras rekommendationer till åtgärder efter händelsen i Fukushima, 

Japan, som inträffade förra året. Nils-Erik Setterstål och Torbjörn G Karlsson, SK, åkte 

ner i slutet av juni och höll föredrag om konsekvenslindrande system och RAMA-filter 

som finns på alla svenska kärnkraftverk. Ett föredrag som skapade 

stort intresse och många diskussioner bland deltagarna.

Nils-Erik och Torbjörn har tillsammans 

arbetat med att beskriva de åtgärder som 

OKG har utfört i och med de rekommendationer 

som presenteras i WANOs tre 

Significant Operating Experience Report 

(SOER) som skickades ut med anledning av 

haverierna i Fukushima som inträffade den 

11 mars 2011. 

De flesta länder har sedan den stora kärnkraftsolyckan 

i Harrisburg, USA, år 1979 

arbetat för att förebygga ett haveri. Det 

har även Sverige gjort, men dessutom tänkt 

ytterligare ett steg för att kunna lindra konsekvenserna 

om systemen helt slutar fungera. 

– För 24 år sedan tänkte vi såhär; försvinner 

all kraft spelar det ingen roll om vi lägger 

till många extra nödkraftdieslar eftersom 

även de kan sluta fungera, utan då tar vi hand 

om härdsmältan och vätgasen istället, berättar 

Torbjörn. 

Efter händelsen i Harrisburg beslutade 

regeringen att alla kärnkraftverk i Sverige 

skulle installera konsekvenslindrande system 

som tar hand om vätgasen vid en härdsmälta 

och endast släpper ut 0,1 procent av här- 

”– Jag tycker att det var jätteintressant att se 

hur andra länder har gjort. Det är trevligt att 

träffa andra som har varit involverade i arbetet 

med SOER, det ger väldigt mycket. 

dens radioaktiva innehåll till omgivningen. 

I dagsläget är Sverige, Finland och Schweiz 

ensamma i världen om att ha konsekvenslindrande 

filter och nu börjar andra länder 

tänka i samma banor. 

– Nu var inte alla länder representerade på 

konferensen, men det vi kände var att Sverige 

och Finland klarar sig hyggligt på grund av 

att vi kan ventilera och filtrera våra reaktorinneslutningar 

tillsammans med att kyla med 

brandvatten, berättar Torbjörn. 

En inbjudan till Paris 

Inbjudan till konferensen publicerades på 

WANOs hemsida och tack vare att både 

Nils-Erik och Torbjörn var involverade i 

arbetet med svaren på SOER ville de gärna 

närvara. 

– Jag tycker att det var jätteintressant att 

se hur andra länder har gjort. Det är trevligt 

att träffa andra som har varit involverade i 

arbetet med SOER, det ger väldigt mycket, 

säger Nils-Erik. 

Konferensen skulle behandla vilka sätt 

olika länder i världen hade arbetat med 

I centrum 

rekommendationerna från WANO och vilka 

resultat arbetet hade gett. Ett resultat av 

Nils-Eriks och Torbjörns arbete samt av 

projekt Kent är att vissa brister i och omkring 

anläggningarna på OKG har kommit fram i 

ljuset. Bristerna är till exempel bränslebassängernas 

kylning under extrema händelser, 

kommandocentralens geografiska läge och 

kommunikationen med det övriga samhället 

samt strömförsörjningen till pumpen mellan 

vattenbassängerna och anläggningarna under 

ett totalt spänningsbortfall. 

Det fanns rekommendationer från WANO 

där OKG inte ansåg sig behöva vidta åtgärder 

på grund av de konsekvenslindrande filtren, 

vilket Nils-Erik och Torbjörn också skrev i 

sina rapporter. När de fick en förfrågan om 

de ville hålla ett föredrag på konferensen 

tyckte de att det var en möjlighet som de inte 

kunde gå miste om. 

– Inbjudan kom lägligt för nu fick vi en 

chans att förklara oss för WANO. Vi ville 

prata om det här eftersom vi skrev rapporten, 

förklarar Torbjörn. 

9

I centrum 

Ett uppskattat föredrag 

Efter att Nils-Erik och Torbjörn hade skickat 

ner sitt presentationsmaterial för granskning 

till WANOs huvudkontor i Paris upptäckte 

de att de helt plötsligt hade uppgraderats 

från sista till första talare på en av konferensdagarna. 

– Det var lite roligt att vi steg i graderna, 

säger Nils-Erik och ler. 

Föredraget gav de andra länderna kunskap 

om de konsekvenslindrande filtren, men 

även en redogörelse av deras arbete med 

rekommendationerna från WANO samt de 

upptäckta styrkorna och svagheterna på och 

omkring OKGs anläggningar. Det var ett 

uppskattat föredrag och många diskussioner 

väcktes till liv, bland annat ställdes många 

frågor angående tekniken bakom de konsekvenslindrande 

systemen. 

– Det blev också en del diskussioner om 

jordbävningar och tsunamier och vi försökte 

förklara att det inte finns tillräckligt med 

vatten i Östersjön för att det ska kunna skapas 

tsunamier här. De andra deltagarna blev 

mycket förvånade, berättar Nils-Erik och 

skrattar till. 

10 

En viss spänning inför uppdraget kan de 

erkänna att de kände, men Torbjörn som har 

arbetat som lärare på KSU är van vid att tala 

inför människor. Det var också tryggt att de 

hade varandra som stöd, men eftersom föredraget 

skulle hållas på engelska kändes det 

hela ändå som en diger uppgift. Deras planering 

av föredraget var dock minutiös och 

Torbjörn råkade bara säga fel vid ett tillfälle. 

– Jag sa ju 12 minuter vid ett tillfälle, men 

det skulle vara 12 timmar. Men jag korrigerade 

ju det där ganska snabbt, påpekar 

Torbjörn och skrattar. 

Nils-Erik och Torbjörn tycker båda två att 

det är värdefullt att åka på konferenser för att 

bygga nätverk och utbyta erfarenheter med 

kollegor från andra länder. En av deltagarna 

på konferensen blev till och med intresserad 

av att komma till OKG på studiebesök för 

att ta en närmare titt på det konsekvenslindrande 

filtret. 

På upptäcktsfärd i Paris 

De tre fullspäckade konferensdagarna till 

trots, fanns det tid för en upptäcktsfärd 

i Paris under en av kvällarna. Då gav sig 

Nils-Erik och Torbjörn ut på Paris gator 

tillsammans med två kollegor från KSU 

(Kärnkraftssäkerhet och Utbildning) för att 

få en smak på den vackra staden. De började 

med att spatsera genom den ståtliga parken 

Champ de Mars fram till Eiffeltornet, njöt av 

en god middag vid Triumfbågen och besökte 

kyrkan Sacré-Cœur i de pittoreska kvarteren 

i Montmartre. Fransmännen var inte alls så 

snorkiga som deras rykte säger. 

– De har blivit mer tillmötesgående sedan 

jag var där sist för tjugo år sedan, bara man 

försöker sig på en hälsningsfras på franska. 

Dessutom blev vi bättre och bättre på franska 

ju längre kvällen led, till slut talade vi flytande, 

avslutar Torbjörn skrattande. • 


Emmy Davidsson 

Foto: 

Privat

”Vi blev bättre och bättre på 

franska ju längre kvällen led, 

till slut talade vi flytande. 

11

Utvecklingsresan 

12 

OKGs utvecklingsresa: 

Professionellt beteende 

säkrar anläggningars status 

En absolut förutsättning för en framgångsrik verksamhet är att 

ha fullständig kontroll på anläggningarnas status. Ett professionellt 

beteende i alla led säkrar inte bara detta, utan också att 

alla planer för nödvändiga förbättringar kan realiseras. Därför 

fokuserar OKGs utvecklingsresa på just anläggningsstatus, professionellt 

beteende och verksamhetens planverk. 

VD Johan Svenningsson räknar 

med att framgång ska föda framgång 

och ser den nyligen så lyckade 

arbetsmiljöcertifieringen som 

ett avstamp i en sådan 

framgånsspiral.

Professionellt beteende 

Under hösten kommer det nödvändiga förbättringsarbetet 

på OKG att gå in i nästa 

fas och därmed kommer successivt allt fler 

att involveras i processen. Företagsledningen 

drar för närvarande med stöd av en särskilt 

bildad arbetsgrupp under ledning av Mats 

Ekblad upp riktlinjerna för såväl kort- som 

långsiktiga förbättringsåtgärder. 

– Med stöd i alla granskningar och analyser 

som skett av verksamheten är det nu dags 

att gå från ord till handling, säger VD Johan 

Svenningsson. Vi vet vilka förbättringsbehoven 

är och en förutsättning för att åstadkomma 

varaktiga förändringar är alla medarbetares 

delaktighet och engagemang. För att 

uppnå det är det viktigt att vi har samma bild 

av våra svagheter och möjligheter och det är 

där vår utvecklingsresa nu tar sin början. 

Grundorsaker angrips 

Utgångspunkten är en verksamhet som på 

flera punkter motsvarar varken interna eller 

externa förväntningar. Det finns en rad faktorer 

som medverkar till detta och ambitionen 

är att angripa grundorsaker och inte bara 

symptom. Resans mål är en verksamhet som 

genererar säker drift baserad på ständiga 

förbättringar och ett professionellt beteende. 

– Detta är begrepp som jag vet är bekanta 

för de flesta sedan flera år tillbaka, fortsätter 

Johan. Under den närmaste tiden ska 

vi fortsätta att fylla dem med mer konkret 

innehåll. Det är först när vi alla tillsammans 

agerar utifrån en gemensam värdegrund som 

förbättringsarbetet får en önskad effekt. 

Planer, genomföranden och uppföljning 

I grund och botten handlar det om att i alla 

lägen ha koll på anläggningarnas status. Det 

är den kunskapen som alla prioriteringar 

baseras på. Prioriteringarna utgör i sin tur 

grunden för verksamhetens planering och 

ligger till grund för de konkreta mål och 

strategier som styr organisationens agerande. 

– Med olika indikatorer följer vi upp och 

mäter vår förmåga att förstå anläggningarnas 

behov och att sätta dessa planer i verket. 

Eventuella avvikelser blir ett mått på i vilken 

utsträckning som vi inte lever upp till 

förväntade prestationer. Det är samtidigt en 

värdemätare på hur professionellt vi agerar 

och ger oss en vägledning till vilka punkter vi 

måste förbättra oss på. 

Johan påpekar hur viktigt det är att fullt 

ut inse indikatorernas betydelse och att de 

målvärden som sätts upp ska nås genom ett 

enträget och uthålligt arbete. 

– Att gå från ord till handling är oerhört 

viktigt, understryker han. Det är så vi skapar 

en kontinuerlig förbättring av vår verksamhet. 

Redan idag kan alla börja arbeta med att 

åtgärda sina öppna ärenden från bland annat 

internrevisioner och avvikelsehanteringssystemet, 

så att vi påbörjar resan mot ett OKG 

i världsklass. 

Reaktivering av Team Brief 

I dagarna inleds således ett brett förankringsarbete 

i organisationen. I samband med ordinarie 

möten i de olika organisationsdelarna 

ska chefer och medarbetare på alla nivåer 

beredas tillfälle att skapa samsyn kring förbättringsbehoven 

och även de huvudsakliga 

angreppssätt som valts. Som stöd i denna 

kommunikationsprocess utarbetas löpande 

olika informationsmaterial i form av så kallade 

Team Brief, se faktaruta här intill. 

– Jag förväntar mig att alla kommer att 

delta i dessa diskussioner, avslutar Johan 

Svenningsson. Eftersom var och en har ett 

verksamhetsansvar är det också vi alla tillsammans 

som svarar för de förbättringar 

som krävs för att nå de mål vi förväntar oss. 

Det är bara vi själva som kan åstadkomma 

nödvändiga förändringar och nu är det upp 

till bevis! • 

Utvecklingsresan 

Förankringen av förbättringsarbetet i OKGs utvecklingsresa 

kommer bland annat ske via så kallade Team Brief där chefer 

och medarbetare möts i dialog kring förväntade aktiviteter. 

Bilden är tagen i samband med en Team Brief på 

personalavdelningen, H. 

Team Brief 

– det kollektiva utvecklingssamtalet 

En Team Brief är en informationskaskad i 

syfte att skapa en dialog i hela organisationen 

kring ett givet tema. Vid ordinarie 

möten på varje nivå i företaget används del 

av tid till diskussioner som leds av cheferna. 

Utgångspunkten tas i ett informationsmaterial 

med stödanteckningar som varje chef, 

från avdelningschef till gruppchef, för vidare 

till sina närmaste medarbetare; en form av 

budkavle eller stafett. Återkopplingar från 

diskussionerna sker givetvis i motsatt riktning. 

Text: 




13

KRO 

Ett arbete som erbjuder 

många möjligheter 

Du får träffa många människor inom organisationen, intervjua personal 

och göra studiebesök. Du kan förkovra dig inom ett område 

som ligger utanför dina ordinarie arbetsuppgifter. Du har möjlighet 

att skapa ett värdefullt nätverk omkring dig och har även chans att få 

arbeta internationellt. Tycker du att det låter spännande? Då ska du 

engagera dig i KRO-verksamheten på OKG där det behövs nya friska 

krafter. Kärnpunkten har träffat Thomas Karlsson, medarbetare på 

GAK och revisor, för att få en inblick i KRO-verksamheten. 

Thomas är välkänd inom OKG eftersom han 

har arbetat på företaget i 20 år med bland 

annat servicefrågor. Han har en bakgrund 

som möbelförsäljare och är van att möta olika 

människor och ställa frågor. Därför var det 

inte förvånande att han blev tillfrågad om 

han ville engagera sig som revisor och idag, 

nio år senare, är han fortfarande en del av 

KRO-verksamheten. 

– Det som jag ser som det roligaste är möjligheten 

att få lära sig mycket om verksamheten, 

saker som jag inte hade en aning om 

och som ger nya perspektiv. Jag får dessutom 

träffa och lära känna nya människor, vilket är 

väldigt spännande, säger Thomas. 

En stor organisation som OKG kan vara 

svår för den enskilda medarbetaren att överblicka 

och på det sättet är det en stor förmån 

att få arbeta med KRO-verksamheten. Medarbetaren 

får en chans att läsa in sig på ett 

okänt område, vilket ger en större förståelse 

för verksamhetens olika delar. Arbetet ger 

också värdefulla kontakter i hela organisationen 

genom nätverksträffar när revisorerna 

träffar och lär känna varandra bättre. Ett 

engagemang i KRO-verksamheten kan dessutom 

vara en möjlighet att få åka utomlands 

och arbeta. 

– När du har varit intern revisor ett tag kan 

du få arbeta inom WANO och Operational 

14 

Safety Review Team (OSART), med att 

granska andra kärnkraftverk i världen, berättar 

Thomas. 

Värdefulla egenskaper hos en revisor 

En revisor ska gärna vara vetgirig och nyfiken 

eftersom arbetet ofta innebär att sätta sig in 

i områden som är obekanta för personen. 

Revisionsarbetet innehåller också intervjuer 

med personal, vilket gör det till en fördel att 

vara lyhörd och ha en öppen attityd. 

– En del är nervösa inför att bli intervjuade 

och då gäller det att skapa ett förtroende 

mellan intervjuaren och intervjupersonen. 

Då brukar nervositeten släppa efter ett tag. 

Syftet med revisioner är ju inte att peka ut en 

enskild medarbetare, utan att tillsammans bli 

bättre på det vi gör, menar Thomas. 

Det ingår en utbildning på två dagar för 

att bland annat få kunskap om intervjuteknik 

och hur en revisor ska bete sig och tänka. 

Därefter delas revisorerna in i revisionsteam 

och Thomas ingår i gruppen som granskar 

revisionsområdet Utbildning och kvalifikationer. 

Under en revisionsvecka per år arbetar 

de uteslutande med KRO-verksamheten, 

men Thomas uppskattar att arbetet totalt tar 

ungefär två veckor per år i anspråk. 

Alla revisionsteam har tre år på sig att 

granska hela sitt revisionsområde och under 

den här omgångens första år koncentrerade 

sig Thomas och hans kollega bland annat på 

att intervjua stationstekniker, reaktor- och 

turbinoperatörer, skiftchefer och deras chefer. 

– Vi var även på studiebesök eller fältobservation 

ute i organisationen och undersökte 

att ordning och reda efterföljs och att personalen 

har de rätta praktiska förutsättningarna 

i sitt arbete. Vi fick också vara med på en 

simulatorutbildning, vilket var en spännande 

upplevelse som jag aldrig varit med om förut, 

berättar Thomas. 

Revisorerna ska gärna vara medarbetare 

från hela organisationen och i olika positioner. 

Medarbetare som är intresserade 

av att engagera sig i KRO-verksamheten 

kan kontakta sin närmsta chef eller Conny 

Olsson, KRO-samordnare och kvalitetsingenjör 

på SK, för att få mer information. 

– Vill du vidga dina vyer, lära känna företaget 

och dessutom kunna påverka samt se 

resultat av förbättringsarbetet ska du absolut 

engagera dig i KRO-verksamheten, avslutar 

Thomas med ett leende. • 


Emmy Davidsson

I mitten av augusti hälsade VD Johan Svenningsson Michael Bongartz 

och Rolf Wedemeyer välkomna till OKG. – Jag förväntar mig att ni med 

råd och dåd ska kunna stötta vår organisation på den utvecklingsresa 

som vi inlett. 

En av de stora fördelarna med den globala 

produktionsfl ottan inom E.ON är möjligheten 

till löpande erfarenhetsutbyten. Ibland 

sker detta genom olika former av faktabaserad 

benchmarking, men de kanske mest 

fruktbara utbytena sker på det personliga 

planet. Under senare år har fl era OKGmedarbetare 

arbetat kortare eller längre tid 

i E.ON-organisationer i andra länder och i 

mitten av augusti anlände Michael Bongartz 

och Rolf Wedemeyer från den tyska grenen 

av E.ONs kärnkraftsfl otta till OKG. Under 

minst arton månader kommer OKG-organisationen 

att kunna ta del av deras tjänster. 

– Vår förhoppning är att kunna medverka 

till en positiv utveckling i företagets fortsatta 

utvecklingsarbete, säger Michael. Många av 

de utmaningar som OKG står inför har hanterats 

på andra håll i koncernen och vi hoppas 

kunna delge dessa erfarenheter och på så vis 

bidra till konstruktiva och eff ektiva lösningar 

som är anpassade till de förutsättningar som 

råder här. 

Gedigen kärnkraftserfarenhet 

Både Michael och Rolf har arbetat i energibranschen 

i omkring tjugo år och har en 

bred erfarenhet av den operativa driften vid 

ett kärnkraftverk. Bägge har tjänstgjort som 

skiftchefer och har en grundmurad kunskap 

som ger förutsättningar att snabbt sätta sig in 

i OKGs sätt att bedriva verksamheten. 

– Vi är dock inte här för att säga att de 

lösningar vi har på våra tyska kraftverk alltid 

är bättre, utan mer för att tillföra alterna- 

E.ON Generation 

Brobyggare 

i företagets tjänst 

Vad vore väl en fl otta utan brobyggare? I en global 

produktionsverksamhet som E.ONs fi nns många 

exempel på medarbetare som genom att bygga internationella 

relationer också överbryggar eventuella 

olikheter; medarbetare som genom ett effektivt utbyte 

av erfarenheter medverkar till att undvika grynnor och 

skär. Möt Michael Bongartz och Rolf Wedemeyer, två 

kollegor från E.ON Kernkraft som vill vara med och 

lotsa oss på OKG in i en ljusare framtid. 

tiva perspektiv och synsätt, poängterar Rolf 

Wedemeyer. Besluten om olika åtgärder eller 

förändringar måste fattas inom OKG. Vi varken 

kan eller ska vara annat än rådgivare med 

fördelen att kunna betrakta verksamheten 

med andra ögon och öron. 

Hämtar stöd på nära håll 

VD Johan Svenningsson betonar också värdet 

av våra tyska kollegors kommande insatser. 

– Förutom att stötta oss i vårt förbättringsarbete 

kommer de att utgöra ovärderliga 

tillgångar som kontaktytor in i den samlade 

produktionsfl ottan inom E.ON Generation, 

säger han. Inte minst vårens interna expertgranskning 

visade vilka kompetenser vi har 

att tillgå och i vår ambition att nå vår vision 

om ett kärnkraftföretag i världsklass är det 

en självklarhet att lära av varandra och att 

hämta stöd där sådant fi nns – särskilt när det 

dessutom fi nns på så nära håll. Det är givetvis 

också en möjlighet för våra tyska kollegor 

att lära känna oss bättre och att ta med sig 

lärdomar från OKG. 

Michael och Rolf är genuint nyfi kna på 

OKGs verksamhet, särskilt som den i fl era 

stycken skiljer sig från de tyska förhållandena. 

– Inom E.ON Kernkraft har vi ingen 

anläggning med tre reaktorer, berättar de. Att 

de dessutom representerar tre olika utvecklingssteg 

ger ytterligare en dimension i vårt 

arbete och vi ser bland annat fram emot att 

kunna ta del av om problemställningarna 

skiljer sig de tre blocken emellan. 

Inga förutfattade meningar 

På frågan om vilken av OKGs utmaningar 

som de tror är den största svarar de att det 

vore dumt att ge sig i kast med sina uppgifter 

med förutfattade meningar. 

– Vi är här för att bilda oss en uppfattning 

om just sådana saker, understryker Michael, 

och oavsett om det visar sig röra sig om 

långsiktig anläggningsplanering eller operativ 

underhållsplanering hoppas vi kunna hjälpa 

till med att inte bara diskutera problemen, 

utan också lösa dem. 

Inom de närmaste månaderna kommer 

den tyska duon att utökas till en kvartett. 

En fördubblad styrka ger bättre möjligheter 

att fördela ansvar sinsemellan för olika 

tänkbara utvecklingsområden, vilket därmed 

bidrar till ett ännu eff ektivare stöd för OKGorganisationen. 

– Vi planerar att veckopendla och bo i en 

lägenhet i Figeholm, säger Michael och Rolf 

avslutningsvis. Eftersom vi bägge är mycket 

intresserade av hav och natur är vi inte oroliga 

för att vi kommer att uppleva någon brist på 

fritidssysselsättningar – även om vi givetvis 

kommer att sakna våra familjer hemma i 

Tyskland. • 

Text: 


Foto: 


15

Säkerhetskultur på OKG 

Verktyg som sätter 

säkerheten främst 

”Säkerheten främst” är en av de mest kända deviserna på OKG och med all 

rätt. En kärnkraftsverksamhet kräver att säkerheten kommer på första plats. 

Kärnpunkten har träffat Margit Forsberg, organisationsutvecklare på enhet 

HO, för att ta reda på vad som händer inom området för tillfället. 

Det pågår en vidareutveckling av verktygen 

Riskbedömning/RISK, Arbetsgenomgång/ 

Pre Job Briefi ng (PJB) och Erfarenhetsåterföring/Post 

Job Debriefi ng (PJD) på OKG. 

De är tre av fl era verktyg som personalen 

ska använda innan, under och efter krävande 

arbeten för att upprätta och bibehålla en 

säker arbetsplats. Verktygen är samlade under 

begreppet Human Performance Tools (HuPverktyg). 

Verktyg för en lärande organisation 

HuP-verktygen RISK, PJB och PJD har funnits 

på OKG sedan år 2004 och har vidareutvecklats 

successivt. Beredaren utför RISK i 

ett första skede när han får ett underlag för 

ett arbete. Då bedömer beredaren de risker 

som ett specifi kt arbete kan innebära och på 

vilket sätt de kan undvikas. Därefter, inför 

genomförandet av arbetet, håller arbetsledaren 

en PJB tillsammans med arbetsgruppen. 

De involverade får då tillfälle att ställa frågor, 

bedöma riskmoment och planera upp arbetet. 

Slutligen, efter utfört arbete, gör arbetsledaren 

en PJD som innebär att relevanta 

erfarenheter av arbetet blir sammanställda, 

dokumenterade i ODU, OKGs drift- och 

underhållssystem, och därigenom tillgängliga 

när liknande arbeten ska utföras nästa gång. 

Roger Sunesson och Åke Josefsson går först igenom arbetet. 

16 

Ökad användning av RISK, PJB och 

PJD 

Sedan enhet HO nyligen tog över ansvaret 

för instruktionerna av PJB och PJD pågår 

en uppdatering och utveckling av verktygen. 

Målet är att arbeta in rutinerna kring HuPverktygen 

ännu starkare bland personalen så 

att de tillämpas i högre utsträckning. 

Det fi nns ett krav på dokumentation av 

genomförd RISK och PJD, men inte samma 

krav när det gäller PJB. 

– Vår förhoppning är att personalen ska 

uppleva verktygen som en tillgång i arbetsprocessen 

som förebygger händelser och 

olycksfall. Det är inte ovanligt med kommentarer 

som att det tar tid i anspråk eller att 

det inte är helt enkelt att samla berörda till 

ett möte, men i förlängningen kan det vara 

just en sådan genomgång som gör att arbetet 

genomförs smidigt och eff ektivt, berättar 

Margit Forsberg och fortsätter: 

– Det behövs uppmuntran från cheferna 

i organisationen för att personalen ska 

använda verktygen mer frekvent. Personalen 

ska inte känna att de stjäl tid, utan istället 

att verktygen gör nytta i form av minskat 

felhandlande och färre olycksfall samt eff ektivare 

genomförande av arbetet. 

Kärnpunkten stämde träff med Roger 

Åke samlar därefter arbetslaget för att stegvis strukturera 

arbetet och ta upp gruppens frågor och tankar. 

Sunesson, skiftchef för grupp P2D8, Åke 

Josefsson, underhållsingenjör på grupp UE2I, 

och deras arbetslag för att få uppleva en 

PJB i praktiken. Arbetslaget skulle göra en 

provning av reaktorns säkerhetssystem under 

revisionen på O2 och använde sig av PJB som 

ett verktyg i arbetsprocessen. 

– Roger och jag går först igenom arbetet 

för att kunna konstatera att det är genomförbart 

och för att diskutera eventuella risker för 

processen. Vi måste se till att olika arbeten 

inte krockar med varandra och att det vi gör 

inte strider mot Säkerhetstekniska driftförutsättningar 

(STF), berättar Åke. 

Efter deras möte samlar Åke hela arbetslaget 

för att gå igenom arbetet stegvis och ta 

upp gruppens frågor och tankar. 

Säkerhetskultur under utveckling 

Planerna för att utveckla och förbättra säkerhetskulturen 

på OKG är fl era. Ett sätt att 

få högre användande av HuP-verktygen är 

att involvera säkerhetskulturambassadörerna 

i arbetet. Det kräver dock en utökning av 

antalet ambassadörer. De kan då agera som 

uppbackning och stöd i anläggningarna samt 

fi nnas till hands för beredaren och arbetsledaren 

i deras arbete med HuP-verktygen. 

– Ett ökat stöd i organisationen skulle

”– Det är en unik 

möjlighet för hela arbetslaget 

att sätta sig ner och ställa 

frågor om hur jobbet ska 

göras, vilka riskerna är och 

vad det finns för förebyggande 

åtgärder. 

hjälpa oss att få mer fart på användningen av 

HuP-verktygen. Det gör ingen skillnad om 

vi bara uppdaterar våra instruktioner, utan vi 

måste helt enkelt finnas till hands i anläggningen, 

svara på frågor och visa att det kanske 

inte behöver vara så komplicerat med vare sig 

riskbedömning, arbetsgenomgång eller erfarenhetsåterföring, 

menar Margit. 

En pågående utveckling är att de dokumenterade 

RISK och PJD ska hanteras i 

ODU, vilket underlättar arbetet och gör 

det mer överskådligt. En pilotgrupp inom 

avdelning U ska under hösten testa det nya 

upplägget i ODU för att få det så användarvänligt 

som möjligt. 

– Det handlar till exempel om färdiga 

Word-mallar för RISK och PJD som förenklar 

dokumentationsarbetet betydligt, nämner 

Margit. 

I utvecklingsarbetet har HO också uppmärksammat 

gruppen GSY och arbetsmiljöingenjörernas 

arbete med riskbedömning 

i den konventionella arbetsmiljön, vilket 

angränsar till RISK. En tanke är att beredaren 

tar över även riskbedömningen i den 

konventionella arbetsmiljön. 

Ett gyllene tillfälle 

På OKG ska personalen i ett tidigt skede 

kunna förutse risker för att undvika dem 

och lära av erfarenheter från utfört arbete. 

Personalen får genom RISK en möjlighet att 

penetrera eventuella risker inför ett arbete, 

genom PJB tillsammans i arbetsgruppen fördela 

arbetet och dela med sig av erfarenheter 

samt genom PJD dokumentera erfarenheter 

som kan tas till vara i kommande arbeten. 

– Det är en unik möjlighet för hela arbetslaget 

att sätta sig ner och ställa frågor om hur 

jobbet ska göras, vilka riskerna är och vad det 

finns för förebyggande åtgärder. Då har man 

borgat för ett mycket säkert arbete, avslutar 

Margit. • 


Emmy Davidsson 

17

Mitt liv som komponent 

18 

Reaktortank 

Bränsle 

Ånga 

Vatten 

Vatten 

Arbetar i ett 

näst intill vakuum 

Befattning: 

Kondensor på O3. En värmeväxlare med 

ett stort antal rör som utan vatten väger 

1 140 ton. 

Enhet/Avdelning: 

Turbinanläggning, kondensor och vakuumsystem 

461. 

Arbetsplats: 

Som kondensor befi nner jag mig under 

turbinsträngens tre lågtrycksturbiner och 

tillhör turbinsystemet. 

Antal år på OKG: 

Min grundkonstruktion har funnits på O3 

sedan byggnationen men under moderniseringen 

2009 fi ck jag en rejäl restaurering. 

Bland annat byttes cirka 11 000 av de 

54 600 rören inuti mig ut mot nya och 

fräscha. 

Närmsta medarbetare: 

Mina närmsta arbetskamrater är turbinsträngen 

och de tre lågtrycksturbinerna 

Ånga 

Turbin Turbiner 

Generator 

Bränsle 

Avloppsånga 

Vatten 

som är placerade ovanför mig. Under mig 

fi nns tre kondensatpumpar, vilka pumpar 

ut den ånga som kondenserat till vatten 

(kallas för kondensat) och transporterar 

det vidare till huvudprocessen. Jag har 

även några nära kollegor som hjälper till 

att hålla trycket inuti mig på en låg nivå. 

Detta genom att suga ut den luft som trots 

tätningsanordningar läcker in, dessa kallas 

för ejektorer. 

Arbetsuppgift: 

Jag har som uppgift att kondensera ångan 

som passerat lågtrycksturbinerna till vatten. 

Detta gör jag med hjälp av alla rör som 

sitter inuti mig och det kalla havsvattnet 

som pumpas genom rören och kyler dem, 

närmare bestämt 55 000 liter i sekunden. 

När den varma ångan träffar de kalla rören 

kondenserar ångan och hamnar på botten 

av mig. I och med detta minskar ångans 

volym och blir 35 000 gånger mindre, 

vilket skapar ett undertryck inuti mig. Ju 

lägre trycket är, nära vakuum, desto bättre 

verkningsgrad får anläggningen, eftersom 

ångans energiinnehåll då utnyttjas bättre. 

Innan havsvattnet pumpas in rensas det 

från tång och andra fasta föremål för att 

förhindra igensättning av rören. Eftersom 

K y yl 

l v a at 

t t e n ni 

i n 

l 

o 

p 

p 

Kylvatten från havet 

Ånga 

Kondensat 

Text: 

Ida Skoglund 

K 

y 

l 

v 

a 

t 

t 

e 

n 

u 

t 

l 

o 

p 

p 

havsvattnet, som pumpas igenom mig, aldrig 

kommer i kontakt med processvattnet är 

det inte det minsta farligt att släppa ut det 

i havet igen. 

Bästa/sämsta med jobbet: 

Det bästa med mitt jobb är att jag kan hjälpa 

till i vissa driftsituationer. Detta tack vare det 

dumpsystem som fi nns på ångledningarna, 

mellan reaktorn och turbinen. Vid återstart 

av anläggningen, då reaktorn nått sitt drifttryck 

och innan turbinen har börjat rulla, 

leds den producerade ångan förbi turbinen 

ner till mig. Detta kallas för dumpning, vilket 

även kan ske under drift. Exempelvis vid 

driftstörningar där turbinen måste stoppas 

dumpas ångan direkt till mig. Det som är 

mindre bra med mitt arbete är att med den 

ångan som kommer ner till mig följer också 

gaser som jag inte kan kondensera samt att 

trots mina tätningar läcker det in luft. Men 

tack vare mina kollegor ejektorerna kan 

detta hanteras.

Ny tjänst/befattning/ 

organisationstillhörighet 

Birgitta Kallay, teknisk ledare på 

TM, den 1 januari. 

Ammy Kempe, underhållstekniker 

på USE, den 1 mars. 

Helena Nordenskjöld-Martin, 

logistiksamordnare på GAK, den 

1 mars. 

Carl Ragnarsson, underhållstekniker 

på UE2E, den 1 mars. 

Robert Gustafsson, utredningsingenjör 

på GF, den 1 maj. 

Roger Svensson, underhållsingenjör 

på USY, den 14 maj. 

Mikael Mellin, underhållstekniker 

på UE2I, den 28 maj. 

Oskar Hellqvist, underhållstekniker 

på UM3, den 1 juni. 

Stefan Isaksson, ekonomicontroller 

på ER, den 1 juni. 

Mikael Pettersson, underhållsingenjör 

på UE2I, den 1 juni. 

Pernilla Axelsson, stationstekniker 

på P2D, den 11 juni. 

Amir Dzafi c, stationstekniker på 

P1D, den 11 juni. 

Lars Gunnarsson, stationstekniker 


Daniel Ingvarsson, stationstekniker 


Kim Karlsson, stationstekniker på 


Christoffer Nilsson, stationstekniker 


Jonas Noren, stationstekniker på 


Carl Sahlén, stationstekniker på 


Adi Suskic, stationstekniker på 


Paula Svensson, gruppchef på 

TMB, den 11 juni. 

Fredrik Salerud, stationstekniker 


Sebastian Holmberg, stationstekniker 


Carolin Cedergren, tf gruppchef 

P1SS, den 25 juni 

Andreas Jonsson, underhållstekniker 

på UE3E, den 25 juni. 

Oskars höstfest 

Personalföreningen Oskar bjuder in till höstfest i Parken den 21 

september klockan 21:00-01:00. Kostnaden är 100 kronor/person 

och betalningen sker vid anmälan, som ska göras senast den 14 

september, till Anette Karlsson GAA O1/O2, Gunilla Loman GFO/ 

BVB eller Susanne Hortlander GAA/O3. Hjärtligt välkomna! 

OKG-seniorerna 

Sommaren kanske inte är helt över, men nu ser vi väl fram emot 

en skön höst? När september kommer sätter också olika aktiviteter 

i gång. Lunchträffarna, med samling vid Kulturhusets entré, 

startar den 11 september klockan 12:30 och därefter gäller den 

9 oktober och 13 november. Bowlingen i Oscarsgymnasiet varje 

måndag jämna veckor börjar den 17 september, med samling 

klockan 14:30 och start för spel klockan 15:00. 

Tryck och produktion 

Prinfo Bergs Oskarshamn, 0491-76 96 50 

Trycks på Galerie Art matt 150 g 

Anders Engborg, systemingenjör 

på P3SS, den 1 juli. 

Henrik Svensson, underhållstekniker 

på UM2, den 1 juli. 

Igor Trisic, säkerhetsingenjör på 

SG, den 1 juli. 

Christoffer Svensson, underhållsingenjör 

på UM1, den 2 juli. 

Mikael Konnman, stationstekniker 

på P3D, den 4 juli. 

Mikael Backskär, stationstekniker 

på P3D, den 11 juli. 

Stefan Drugge, stationstekniker på 

P1D3, den 23 juli. 

Fredrik Nilsson, stationstekniker 

på P1D5, den 23 juli. 

Viktor Wilander, stationstekniker 

på P1D1, den 23 juli. 

Ken Stenman, projektledare i VDstab, 

den 1 augusti. 

Per-Inge Åberg, reservdelsingenjör 

på USF, den 6 augusti. 

Hanna Åberg, utredningsingenjör 

på GK, den 20 augusti. 

Anställning 

upphör/pension 

Holger Oxenwaldt, reaktoroperatör 


Marcus Nilzén, enhetschef på UM, 

den 6 juni. 

Niklas Palmberg, gruppchef på 

TMB, den 10 juni. 

Erik Höckerfelt, stationstekniker 

på P1D2, den 24 juni. 

Enes Kursumovic, utredningsingenjör 

på TES, den 30 juni. 

Ingalill Nyberg, kontorsadministratör 

på GAK, den 30 juni. 

Jan-Erik Olsson, utredningsingenjör 

på T, den 30 juni. 

Lars Pettersson, specialist på 

UMK, den 4 juli. 

Diana Engström, organisationsutvecklare 

på HO, den 12 augusti. 

Anna Gulin, utredningsingenjör på 

TEA, den 12 augusti. 

Christian Noresson, stationstekniker 

på P1D4, den 26 augusti. 

Sven-Erik Egnell, skiftchef på 

P3D7, den 31 augusti. 

Nyfi ken på OKGs ”nya” inpasseringssystem? Nu kan du testa det den 

3 oktober då vi får möjlighet till ett besök på OKG. Du måste anmäla dig till 

Ronny Stenman, e-post: stenman.ronny@gmail.com och mobil: 

070-693 74 44, senast den 18 september. Samling 

vid huvudentrén sker klockan 09:45, var i god 

tid med tanke på att du kan få gå en bit 

från parkeringen. Därefter är det legitimationskontroll 

och inpassering 

klockan 10:00, vilket följs av kort 

information och promenad till 

O3 där vi får en guidad 

rundvandring. Besöket 

avslutas klockan 12:30 

med lunch på restaurang 

Simpan. 

Hjärtligt välkomna! 

Vill du ha med något i Kärnpunkten? 

Mejla till info@okg.eon.se 

Tid för manusstopp är klockan 10:00! 

Tommy Lindersson, kvalitetsingenjör 

på TEA, den 31 augusti. 

Martin Petersson, turbinoperatör 

på P1D3, den 31 augusti. 

Juha Thidell, gruppchef på UE2E, 

den 31 augusti. 

Torbjörn Tretvik, drift/underhållsplanerare 

på GR, den 31 augusti. 

Föräldraledig 

Charlotta Johansson, projektledare 

på TPCD, den 1 juni 2012 till 

den 3 januari 2014. 

Emma Slättengren, stationstekniker 

på P1D5, den 18 juni 2012 till 

den 9 juni 2013. 

Charlotte Andersson, utredningsingenjör 

på TRS, den 1 augusti till 

den 31 december. 

Georg Lagerström, utredningsingenjör 

på TRA, den 6 augusti 2012 

till den 15 februari 2013. 

Tack! 

Tack för visat deltagande i samband 

med vår Lennarts död. Ni 

ska veta att besök, hälsningar 

och blommor värmde och värmer. 

Tack också för ert deltagande vid 

begravningen, för blommor och 

gåvor till Vi-skogen. 

Lena Wallin 

Fredrik, Mona och Essie 

Frida och Mathias 

Ett stort tack till företaget, projekt 

Plex och arbetskamrater för uppvaktningen 

i samband med min 

pensionering. 

Lars-Åke Ternståhl 

Ett stort tack till OKG och alla 

arbetskamrater, ingen nämnd och 

ingen glömd. Efter åtta roliga år på 

OKG har jag nu bytt staket för nya 

utmaningar på Clab. Ett extra tack 

till mina arbetskamrater på ”vån- 

Personalnytt 

ing två och verkstan” för den fi na 

middagen ni fi rade av mig med. 

Marie Wyckman 

Ett stort tack till alla mina arbetskamrater 

som förgyllde min tillvaro 

på Ävrö med fest fredagen den 1 

juni och ett stort tack för alla fi na 

presenter. Det är ett stort steg att 

bli pensionär och mista sina arbetskamrater 

på jobbet. 

Holger Oxenwaldt 

Ett stort och hjärtligt tack till 

OKG och arbetskamrater för den 

storslagna uppvaktningen i samband 

med min pensionering. 

Från den glada pensionären K-G 

Gustafsson 

Tack till OKG och mina arbetskamrater 

och närmaste kollegor för 

den ”högtfl ygande” trevliga kvällen 

i Kalmar eftersom jag nu väljer att 

sluta på OKG för att prova något 

nytt, inte allt för långt bort! 

Efter 17 spännande år på OKG 

med lite väl många turbinproblem 

så hoppas jag att det nu kommer 

goda produktionsår med lugn 

drift framöver. Det kommer att bli 

svårt att inte tänka sig själv som 

en OKGare och det kommer nog 

ta ett tag innan nya vanor sitter. 

Känner mig stolt över att jag har 

haft förmånen att få jobba med 

Underhåll under alla dessa år, men 

även vara delaktig i det stora Pulsprojektet 

när vi placerade O3 på 

kartan som den största kokvattenreaktorn 

i världen. Spännande 

uppgifter som varit och vem vet 

kanske kommer man tillbaka 

någon gång, kanske till en O4! 

Tack alla och lycka till i framtiden! 

Marcus Nilzén 

Jag undanber mig vänligen all uppvaktning 

i hemmet på min 50-årsdag! 

Thomas Augustsson 

I nästa nummer av Kärnpunkten 

Vad händer i världen inom 

kärnkraftsbranschen? 

O1s skador på matarvattenfördelarna 

Utvecklingsresan fortsätter 

Nr 5, utgivning 26/10, manusstopp 16/10 



19

20 

Sommaren i byn 

tackar för i år 

och hoppas på ett lika 

lyckat lyckat lyckat arrangemang 

arrangemang 

arrangemang 

nästa år!

Augusti - OKG AB

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?