Augusti - OKG AB

okg.se

Augusti - OKG AB

Kärnpunkten

PERSONALTIDNINGEN PÅ OKG • Nr 4 2012

Kollegial support

– Michael och Rolf erbjuder erfaret stöd

Vad innebär det att vara

vakthavande ingenjör på OKG?

Nils-Erik Setterstål och Torbjörn G Karlsson

fångade åhörarna i Paris

OKGs åtgärdsplan

med anledning av händelserna

i Fukushima delges


INNEHÅLL

Krönika ............................................2

Projekt Kent .....................................3

KSU ............................................. 4-5

VHI ............................................... 6-7

I centrum ................................... 8-11

Utvecklingsresan ..................... 12-13

KRO ...............................................14

E.ON Generation ...........................15

Säkerhetskultur på OKG ......... 16-17

Mitt liv som komponent .................18

Personalnytt ..................................19

6-7

16-17

4-5

Omslagsbilden:

VD Johan Svenningsson hälsar de

tyska kollegorna Michael Bongartz och

Rolf Wedemeyer välkomna till OKG.

8-11

I detta nummer av Kärnpunkten

Får vi veta vad det innebär att vara

VHI, vad KSU gör, vad som händer

i arbetet med OKGs säkerhetskultur

samt hur det gick för Nils-Erik

Setterstål och Torbjörn G Karlsson

på WANO-konferensen i Paris.

Det kan konstateras att jag är jämngammal

med OKG, alltså född 1965 och

att jag därmed nu har nått den yngre

medelåldern. Är visserligen lite tröttare nu

än förr, men kan fortfarande leverera när

det gäller. Så här mitt i livet är det lätt att

refl ektera över åldern. Man brukar ju säga

att varje ålder har sin tjusning och i mitt

fall skulle jag vilja dela in mitt vuxna liv i

femårsperioder:

Från 15 till 20 år var jag full av entusiasm

och energi. Det var full fart framåt

som gällde. Ett och annat misstag gjordes,

men också ett och annat rätt. Man skulle

kunna säga ”fort men fel”, men det var ju

inga större problem då felen fi xades till av

bara farten.

Från 20 till 25 år hade jag lärt mig av

mina misstag och var fortfarande full av

entusiasm; utvecklingen gick riktigt bra.

Det var kul att arbeta och leverera. Kände

inte ens till ordet ”rutinarbete” – allt var

fortfarande nytt och roligt.

Från 25 till 30 år hade jag varit med

ett tag och det mesta rullade på bra. Min

rutin och erfarenhet började vägleda mig,

men det fanns saker som dök upp som

fortfarande var nytt för mig. Ibland var

det stressande, men framförallt sporrade

det mig.

Från 30 till 35 år omvärderades föregående

tidsperiod en smula. Det var nu

som jag verkligen kunde saker och ting.

Ordet rutinarbete började få en innebörd

för mig. Jag började känna igen uppgifter

från tidigare år. ”Repetition är lärandets

moder” var det dock någon som sade och

saker började därmed sitta långt in i ryggraden.

Periodvis gick det på autopilot, det

vill säga jag behövde egentligen inte tänka

när jag utförde dem.

Från 35 till 40 år började jag i viss mån

tappa entusiasmen i vardagen. Irritationen

över detaljer som blivit ”måsten” och

byråkrati växte. Jag försökte hitta genvägar

för att underlätta vardagen samtidigt

som brandkårsutryckningarna fi ck mig

Utges av

OKG Aktiebolag

572 83 Oskarshamn

0491-78 60 00

En villrådig medelålders

mans funderingar…

att tända till – jag levde upp varje gång de

inträff ade. De gav mig energi och glädje

att överleva vardagen till nästa utryckning.

Från 40 till 45 år gladdes jag åt att

jag fortfarande kunde leverera när det

verkligen gällde, särskilt vid brandkårsutryckningarna.

Jag hade dessutom erfarenheten

och kompetensen att kliva in

och tala om var skåpet skulle stå, särskilt

som min erfarenhet aldrig hade varit

större och alltså mycket större än många

yngre och påfrestande kollegors … Men

belastningstopparna kostade på. Efter

varje utryckning behövde jag vila upp mig

och få återgå till den där vanliga lunken

för att återhämta mig. Jag började fokusera

på detaljer och hur saker fungerade

i min egna lilla ”box”. Försökte samtidigt

begränsa min värld från yttre påverkan;

detta så att det skulle bli lättare att vila

upp sig inför nästa utryckning. På så vis

behövde jag ju inte anstränga mig för att

omvärdera vad jag redan kunde och visste.

Inte heller behövde jag omvärdera hur

saker och ting hängde samman för med

min erfarenhet visste jag ju redan det.

Möjligtvis kunde jag sträcka mig till att

tala om för andra hur de borde göra, men

varför skulle jag lägga energi på det?

Från 45 till dags dato känner jag att det

börjar bli dags att bestämma sig. Antingen

välja minsta motståndets väg i väntan på

pension eller ta tag i livet. Att ta tag i livet

behöver inte innebära att börja om på nytt

utan att eftersträva känslan av att fi nna

behag i den tid man lever. Att motverka

åldrandet är en omöjlighet, men ett sätt

att försäkra sig om en god framtid kan

vara att resa sig upp ur soff an och börja

hålla kroppen igång genom olika former

av träning. Det valet är mitt och jag gör

det – så min omgivning gör säkrast i att

räkna med mig för lång tid framöver!

Den omedelbara frågan är därmed; vilket

val gör du?

Ken Stenman

Ansvarig utgivare

Anders Österberg

0491-78 63 54

anders.osterberg@okg.eon.se

Redaktör

Ida Skoglund

0491-78 64 68

ida.skoglund@okg.eon.se


I dagarna delger OKG Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) en åtgärdsplan med

företagets antaganden kring vilka investeringsbehov som kan bli aktuella här

mot bakgrund av fjolårets reaktorhaverier i Fukushima. Utgångspunkt tas i den

amerikanska kärnsäkerhetsmyndighetens utkast till nya regelverk, då de förväntade

europeiska övergripande riktlinjerna låter vänta på sig.

För snart ett år sedan fi ck SSM ta del av

OKGs analyser beträff ande de så kallade

stresstester som EU initierade mot bakgrund

av reaktorhaverierna i Fukushima. Under

första halvåret 2012 genomfördes dessutom

ett antal granskningar de europeiska kärnsäkerhetsmyndigheterna

emellan. All information

som samlats ihop i samband med dessa

olika aktiviteter sammanställs i en rapport

som skulle varit EU-politikerna till del den

30 juni. Detta arbete har dock visat sig vara

mer komplext än väntat och rapporten har

försenats. För närvarande är den ute på en av

fl era remissrundor. Fortfarande kan alltså inte

sägas på vilket sätt som denna kommer att

påverka europeisk kärnkraftsindustri.

Oavsett den internationella hanteringen

fortgår OKGs arbete med att dra egna slutsatser

av de erfarenheter som kan dras av

händelserna i Fukushima. Dessa sammanställs

i den åtgärdsplan som SSM begärt till

den 15 september.

Tre stora investeringsbehov

– Vi har angivit en rad åtgärder som under

de närmast kommande tio åren borde vidtas,

berättar Björn Gustafsson, som ansvarar

för detta arbete inom ramen för sitt pro-

jektledaransvar för projekt Kent. De större

investeringar som vi anser kan komma att

aktualiseras är oberoende vatteninpumpning,

alternativ kylning av bränslebassänger samt

förstärkningar av reservkraftsförsörjningen i

form av mobila dieselaggregat eller gasturbiner.

Dessutom nämner Björn att det fi nns

anledning att se över beredskapsorganisationen

med utgångspunkt i den händelse att

samtliga tre produktionsanläggningar drabbas

av störningar samtidigt, vilket ger ett

tidsmässigt utdraget scenario.

– Det är kanske främst en dimensioneringsfråga,

säger han, men det blir också

aktuellt med fysiska investeringar i form av

exempelvis alternativa lokaler för verksamhetens

bedrivande.

Fortsatt delat fi lter på O1/O2?

I åtgärdsprogrammet ingår också en mängd

mindre resurskrävande aktiviteter samtidigt

som där förutses ett antal tillkommande analyser,

såsom ett eventuellt behov av ytterligare

ett haverifi lter på Simpevarpshalvön.

– Idag delar O1 och O2 på ett och samma

haverifi lter, vilket enligt dagens krav och

villkor är fullt tillräckligt. De analyser som

Projekt Kent

Björn Gustafsson berättar att arbetet med att utforma en åtgärdsplan

med utgångspunkt i de genomförda stresstesterna bedrivs i nära

samarbete med Ringhals och Forsmark.

Amerikansk förebild när

stresstest omsätts i planer

vi planerar att genomföra ska vägleda oss

om detta ställningstagande är giltigt även för

framtiden.

Björn berättar vidare att arbetet med att

sammanställa åtgärdsplanen sker i nära samarbete

med Ringhals och Forsmark. Detta

mot bakgrund av att de svenska kraftverken

har likartade förutsättningar och behov. I och

med att de förväntade riktlinjerna från den

politiska ledningen inom EU dröjer, lutar

man sig i detta arbete mycket mot de riktlinjer

som den amerikanska kärnsäkerhetsmyndigheten,

NRC, utarbetat som förslag på hur

man i USA planerar att angripa erfarenheterna

från Fukushima.

– Det känns naturligt av fl era orsaker,

avslutar Björn Gustafsson, inte minst

mot bakgrund av att våra anläggningars

ursprungskonstruktion i mångt och mycket

utgår från just amerikanska regelverk. •

Text:

Anders Österberg

Foto:

Emelie Johannesson

3


4

Tack vare bland annat kärnkraftens

utbildningsorgan KSU har OKG

många kompetenta och välutbildade

medarbetare.


KSU drillar

kärnkraftbranschen

till det yttersta

På Simpevarpshalvön fi nner vi en av OKGs

viktigaste medspelare Kärnkraftsäkerhet och

Utbildning AB (KSU), som ägs av Ringhals

AB, Barsebäck Kraft AB, OKG AB och

Forsmarks Kraftgrupp AB. KSUs verksamhet

bedrivs i Barsebäck, Forsmark, Oskarshamn

och Ringhals där utbildningsenheterna fi nns,

och huvudkontoret är placerat i Studsvik.

Under 2011 levererade KSU i Oskarshamn

977 kursdagar till OKG fördelat på 618 kursdeltagare.

Utbildningarna sker dels genom

teoriutbildning och dels genom träning i

simulatorer, som är kopior av OKGs kontrollrum.

KSU genomför även arbetsträning

för underhållspersonal i verklig miljö i

Barsebäck samt ”ej-i-driftkurser” som mer

handlar om anläggningskännedom.

– Utbildningarna som vi bedriver genomförs

som projekt för att på bästa sätt målgruppsanpassa

och förbättra utbildningarna

inför varje nystart, berättar Malin Blixt, projektledare

på KSU. Vissa utbildningar är

kravutbildningar för att få arbeta med vissa

områden på en kärnteknisk anläggning.

Totalt har KSU runt 285 anställda som

exempelvis utbildare och ingenjörer. På

utbildningsenheten i Oskarshamn fi nns det

cirka 40 anställda varav 28 är utbildare. De

Byggnationen av O2s nya

simulator är i full gång.

är uppdelade i tre grupper; drift, teknik och

beteendevetenskap, samt kund och projekt.

Varje grupp är i sin tur indelad efter respektive

anläggning – O1, O2 och O3.

– Många av de anställda har idag en

teknisk och pedagogisk bakgrund och för

att matcha det behov som fi nns kommer

vi successivt att bli fl er, berättar Malin och

förklarar. För att utbildarna ska vara aktualiserade

med vad som sker i verkligheten

ska samtliga utbildare, detta med jämna

mellanrum, genomföra verksamhetspraktik

inne på anläggningarna. Och har vi inte den

kompetens som krävs anlitar vi konsulter. Vi

genomför även delar av vissa utbildningar vid

högskolor och universitet.

Utbildningar på KSU

De vanligaste utbildningarna som KSU

genomför är återträning för samtliga befattningar

i skiftlaget, vilken sker två gånger

per år. Stationsteknikers-, turbinoperatörs-,

reaktoroperatörs- samt skiftchefsutbildning.

– Under förgående år hade vi 618 kursdeltagare

vilket kan tyckas vara många, men

den återträning vi genomför sker två gånger

om året på varje anläggning. Sedan har några

anställda dubbla befattningar samt är det

KSU

KSUs Christer Hytter och Michael Lundegårdh

kalibrerar O1s simulatorn inför höstens utbildningar.

fl era deltagare från driftstöd som deltar varje

år, berättar Malin.

Under 2011 befattningsutbildade KSU

åtta nya stationstekniker, tio nya reaktoroperatörer

samt sex skiftchefer.

– Till hösten startar en ny grupp med

stationstekniker, vilken är en stor grupp med

16 nyanställda från samtliga anläggningar.

Under utbildningen genomförs 20 veckors

praktik, avslutar Malin. •

KSU utbildar:

• Skiftchef

• Underhållspersonal

• Reaktoroperatör

• Turbinoperatör

• Stationstekniker.

Text och foto:

Ida Skoglund

5


Vakthavande ingenjör

Hemma hos …

VHI

Det finns många olikheter mellan världens alla kärnkraftverk, men

också en hel del likheter. En av likheterna är att det alltid finns en

person som går i beredskap, redo att rycka in om något skulle

inträffa. De här personerna har lite olika titlar beroende på vilket

kärnkraftverk man befinner sig på. På OKG kallas de för VHI!

VHI, eller vakthavande ingenjör som det

står för, har ett övergripande säkerhetsansvar

OKG och ska alltid finnas tillhands vid

händelse av exempelvis driftstörning, brand,

hot eller olycksfall. Varje dygn är det dessutom

VHIs uppgift att skicka en rapport till

Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) innehållandes

eventuella större effektförändringar

eller rapportervärda omständigheter (RO).

OKGs mål är att det ska finnas ungefär 15

stycken personer som delar på uppdraget att

tjänstgöra som VHI. På detta vis blir det en

bra balans så att man inte behöver ha beredskap

för ofta, men inte heller för sällan.

Alltid tillgänglig

En VHI som är i tjänst måste alltid vara tillgänglig

på telefon och under arbetstid alltid

befinna sig på Simpevarpshalvön. Utanför

arbetstid måste VHI dessutom kunna inställa

sig på OKG inom 30 minuter, vilket lett till

att det finns en speciell bostad på halvön som

är till för tjänstgörande VHI. Kärnpunkten

har mött upp med Jörgen Asplund Pettersson

för en rundvandring i VHI-stugan och en

pratstund om vad det egentligen innebär att

vara VHI på OKG.

– Framför allt handlar det faktiskt väldigt

mycket om att ställa de rätta frågorna. Vid

exempelvis en driftstörning är det oftast

skiftchefen som ringer VHI och då är det vår

uppgift att agera stöd, ta ett steg tillbaka och

se på händelsen med lite andra ögon. Utifrån

detta kan man sedan ställa frågor som leder

till att rätt beslut fattas, förklarar Jörgen.

Han har själv varit VHI sedan 2005 och

har inte ångrat en dag att han tackade ja till

uppdraget. Det har dock funnits dagar som

har varit extra krävande, som till exempel den

dagen för drygt fyra år sedan då halvön spär-

6

rades av efter att våra inpasseringskontroller

larmat för sprängmedel. Och det verkar som

att sprängmedel har en dragning till Jörgen

eftersom det var han som även var i tjänst

när det larmade på Ringhals för drygt två

månader sedan.

Förutom hektiska och intensiva arbetsdagar

finns det även de dagar som har haft en

lite annorlunda karaktär. Ett brett kontaktnät

är därför väldigt bra att ha om du ska vara

VHI, något som Jörgen fick erfara dels den

natten när frysen på Simpan gick sönder

eller vintern när tankningspumpen frös och

plogbilen inte kunde komma åt bränsle för

att kunna skotta undan all snö. För vem är

det man ringer till när något strular utanför

kontorstid? Jo, VHI!

Driftbakgrund och kompetensutveckling

Som VHI är det bra att ha en bakgrund

inom driften eftersom skiftcheferna är den

närmaste samarbetspartnern. Men det som

framför allt underlättar arbetet som VHI är

en lång OKG-bakgrund.

– Jag har själv varit anställd på OKG i

snart 30 år, och utan all den erfarenhet som

man har samlat på sig genom åren hade det

inte varit lika lätt. Men det är ju något som

är likadant oavsett vilken tjänst du har på

OKG. På senare år har dessutom beredskapsorganisationen

utvecklats så att flera roller

finns i beredskap vilket utgör ett stort stöd,

menar Jörgen.

En av de stora fördelarna med att vara

VHI menar Jörgen är den kompetensutveckling

som det per automatik leder till när

du antar uppdraget. Dels sätts en inledande

kompetensplan ihop utifrån de krav som

ställs på en VHI, dels de årligt återkommande

utbildningarna.

– I de årliga utbildningarna ingår det

bland annat simulatorövningar med ett skiftlag

och utbildning kring det grundläggande

säkerhetskonceptet. Men framför allt får vi

en djupdykning ner i blockens anläggningsändringar,

något som gör att vi får en övergripande

koll på läget, förklarar Jörgen.

Ett andra hem

Eftersom de flesta oplanerade händelserna

av någon oförklarlig anledning alltid inträffar

utanför kontorstid, har VHI en egen bostad

på Simpevarp. En mysig liten stuga med tre

rum och kök och en fantastisk utsikt över Blå

Jungfrun! Detta är en lösning som i första

hand finns för att VHI snabbt ska kunna vara

på plats, men det gör det även lite mindre

störande för deras familjer.

– Jag sover helt klart lite mer på spänn

när jag är VHI, och när telefonen väl ringer

kan jag absolut känna att pulsen stiger en

aning innan man vet vad som väntar. Det är

en av tjusningarna med att vara VHI, tycker

Jörgen.

Om man ska hitta något negativt med att

vara VHI verkar det vara de djur som håller

dig sällskap runtomkring VHI-stugan.

På sistone har nämligen en grävlingsfamilj

levt rövare under huset och så de ständigt

förekommande hägrarna så klart. Bortsett

från detta är Jörgen väldigt tydlig med sitt

budskap:

– Om du tycker att det verkar vara intressant

och utmanande att jobba som VHI,

ta kontakt med din chef och se om förutsättningarna

finns för att göra oss VHIer

sällskap! •

Text och foto:

Emelie Johannesson



En mysig liten stuga med tre rum

och kök och en fantastisk utsikt

över Blå Jungfrun!

7


8

Filtret som slår

omvärlden med häpnad

The World Association of Nuclear Operators (WANO) bjöd in till konferens i Paris

med anledning av deras rekommendationer till åtgärder efter händelsen i Fukushima,

Japan, som inträffade förra året. Nils-Erik Setterstål och Torbjörn G Karlsson, SK, åkte

ner i slutet av juni och höll föredrag om konsekvenslindrande system och RAMA-filter

som finns på alla svenska kärnkraftverk. Ett föredrag som skapade

stort intresse och många diskussioner bland deltagarna.


Nils-Erik och Torbjörn har tillsammans

arbetat med att beskriva de åtgärder som

OKG har utfört i och med de rekommendationer

som presenteras i WANOs tre

Significant Operating Experience Report

(SOER) som skickades ut med anledning av

haverierna i Fukushima som inträffade den

11 mars 2011.

De flesta länder har sedan den stora kärnkraftsolyckan

i Harrisburg, USA, år 1979

arbetat för att förebygga ett haveri. Det

har även Sverige gjort, men dessutom tänkt

ytterligare ett steg för att kunna lindra konsekvenserna

om systemen helt slutar fungera.

– För 24 år sedan tänkte vi såhär; försvinner

all kraft spelar det ingen roll om vi lägger

till många extra nödkraftdieslar eftersom

även de kan sluta fungera, utan då tar vi hand

om härdsmältan och vätgasen istället, berättar

Torbjörn.

Efter händelsen i Harrisburg beslutade

regeringen att alla kärnkraftverk i Sverige

skulle installera konsekvenslindrande system

som tar hand om vätgasen vid en härdsmälta

och endast släpper ut 0,1 procent av här-

”– Jag tycker att det var jätteintressant att se

hur andra länder har gjort. Det är trevligt att

träffa andra som har varit involverade i arbetet

med SOER, det ger väldigt mycket.

dens radioaktiva innehåll till omgivningen.

I dagsläget är Sverige, Finland och Schweiz

ensamma i världen om att ha konsekvenslindrande

filter och nu börjar andra länder

tänka i samma banor.

– Nu var inte alla länder representerade på

konferensen, men det vi kände var att Sverige

och Finland klarar sig hyggligt på grund av

att vi kan ventilera och filtrera våra reaktorinneslutningar

tillsammans med att kyla med

brandvatten, berättar Torbjörn.

En inbjudan till Paris

Inbjudan till konferensen publicerades på

WANOs hemsida och tack vare att både

Nils-Erik och Torbjörn var involverade i

arbetet med svaren på SOER ville de gärna

närvara.

– Jag tycker att det var jätteintressant att

se hur andra länder har gjort. Det är trevligt

att träffa andra som har varit involverade i

arbetet med SOER, det ger väldigt mycket,

säger Nils-Erik.

Konferensen skulle behandla vilka sätt

olika länder i världen hade arbetat med

I centrum

rekommendationerna från WANO och vilka

resultat arbetet hade gett. Ett resultat av

Nils-Eriks och Torbjörns arbete samt av

projekt Kent är att vissa brister i och omkring

anläggningarna på OKG har kommit fram i

ljuset. Bristerna är till exempel bränslebassängernas

kylning under extrema händelser,

kommandocentralens geografiska läge och

kommunikationen med det övriga samhället

samt strömförsörjningen till pumpen mellan

vattenbassängerna och anläggningarna under

ett totalt spänningsbortfall.

Det fanns rekommendationer från WANO

där OKG inte ansåg sig behöva vidta åtgärder

på grund av de konsekvenslindrande filtren,

vilket Nils-Erik och Torbjörn också skrev i

sina rapporter. När de fick en förfrågan om

de ville hålla ett föredrag på konferensen

tyckte de att det var en möjlighet som de inte

kunde gå miste om.

– Inbjudan kom lägligt för nu fick vi en

chans att förklara oss för WANO. Vi ville

prata om det här eftersom vi skrev rapporten,

förklarar Torbjörn.

9


I centrum

Ett uppskattat föredrag

Efter att Nils-Erik och Torbjörn hade skickat

ner sitt presentationsmaterial för granskning

till WANOs huvudkontor i Paris upptäckte

de att de helt plötsligt hade uppgraderats

från sista till första talare på en av konferensdagarna.

– Det var lite roligt att vi steg i graderna,

säger Nils-Erik och ler.

Föredraget gav de andra länderna kunskap

om de konsekvenslindrande filtren, men

även en redogörelse av deras arbete med

rekommendationerna från WANO samt de

upptäckta styrkorna och svagheterna på och

omkring OKGs anläggningar. Det var ett

uppskattat föredrag och många diskussioner

väcktes till liv, bland annat ställdes många

frågor angående tekniken bakom de konsekvenslindrande

systemen.

– Det blev också en del diskussioner om

jordbävningar och tsunamier och vi försökte

förklara att det inte finns tillräckligt med

vatten i Östersjön för att det ska kunna skapas

tsunamier här. De andra deltagarna blev

mycket förvånade, berättar Nils-Erik och

skrattar till.

10

En viss spänning inför uppdraget kan de

erkänna att de kände, men Torbjörn som har

arbetat som lärare på KSU är van vid att tala

inför människor. Det var också tryggt att de

hade varandra som stöd, men eftersom föredraget

skulle hållas på engelska kändes det

hela ändå som en diger uppgift. Deras planering

av föredraget var dock minutiös och

Torbjörn råkade bara säga fel vid ett tillfälle.

– Jag sa ju 12 minuter vid ett tillfälle, men

det skulle vara 12 timmar. Men jag korrigerade

ju det där ganska snabbt, påpekar

Torbjörn och skrattar.

Nils-Erik och Torbjörn tycker båda två att

det är värdefullt att åka på konferenser för att

bygga nätverk och utbyta erfarenheter med

kollegor från andra länder. En av deltagarna

på konferensen blev till och med intresserad

av att komma till OKG på studiebesök för

att ta en närmare titt på det konsekvenslindrande

filtret.

På upptäcktsfärd i Paris

De tre fullspäckade konferensdagarna till

trots, fanns det tid för en upptäcktsfärd

i Paris under en av kvällarna. Då gav sig

Nils-Erik och Torbjörn ut på Paris gator

tillsammans med två kollegor från KSU

(Kärnkraftssäkerhet och Utbildning) för att

få en smak på den vackra staden. De började

med att spatsera genom den ståtliga parken

Champ de Mars fram till Eiffeltornet, njöt av

en god middag vid Triumfbågen och besökte

kyrkan Sacré-Cœur i de pittoreska kvarteren

i Montmartre. Fransmännen var inte alls så

snorkiga som deras rykte säger.

– De har blivit mer tillmötesgående sedan

jag var där sist för tjugo år sedan, bara man

försöker sig på en hälsningsfras på franska.

Dessutom blev vi bättre och bättre på franska

ju längre kvällen led, till slut talade vi flytande,

avslutar Torbjörn skrattande. •

Text och foto:

Emmy Davidsson

Foto:

Privat


”Vi blev bättre och bättre på

franska ju längre kvällen led,

till slut talade vi flytande.

11


Utvecklingsresan

12

OKGs utvecklingsresa:

Professionellt beteende

säkrar anläggningars status

En absolut förutsättning för en framgångsrik verksamhet är att

ha fullständig kontroll på anläggningarnas status. Ett professionellt

beteende i alla led säkrar inte bara detta, utan också att

alla planer för nödvändiga förbättringar kan realiseras. Därför

fokuserar OKGs utvecklingsresa på just anläggningsstatus, professionellt

beteende och verksamhetens planverk.

VD Johan Svenningsson räknar

med att framgång ska föda framgång

och ser den nyligen så lyckade

arbetsmiljöcertifieringen som

ett avstamp i en sådan

framgånsspiral.


Professionellt beteende

Under hösten kommer det nödvändiga förbättringsarbetet

OKG att gå in i nästa

fas och därmed kommer successivt allt fler

att involveras i processen. Företagsledningen

drar för närvarande med stöd av en särskilt

bildad arbetsgrupp under ledning av Mats

Ekblad upp riktlinjerna för såväl kort- som

långsiktiga förbättringsåtgärder.

– Med stöd i alla granskningar och analyser

som skett av verksamheten är det nu dags

att gå från ord till handling, säger VD Johan

Svenningsson. Vi vet vilka förbättringsbehoven

är och en förutsättning för att åstadkomma

varaktiga förändringar är alla medarbetares

delaktighet och engagemang. För att

uppnå det är det viktigt att vi har samma bild

av våra svagheter och möjligheter och det är

där vår utvecklingsresa nu tar sin början.

Grundorsaker angrips

Utgångspunkten är en verksamhet som på

flera punkter motsvarar varken interna eller

externa förväntningar. Det finns en rad faktorer

som medverkar till detta och ambitionen

är att angripa grundorsaker och inte bara

symptom. Resans mål är en verksamhet som

genererar säker drift baserad på ständiga

förbättringar och ett professionellt beteende.

– Detta är begrepp som jag vet är bekanta

för de flesta sedan flera år tillbaka, fortsätter

Johan. Under den närmaste tiden ska

vi fortsätta att fylla dem med mer konkret

innehåll. Det är först när vi alla tillsammans

agerar utifrån en gemensam värdegrund som

förbättringsarbetet får en önskad effekt.

Planer, genomföranden och uppföljning

I grund och botten handlar det om att i alla

lägen ha koll på anläggningarnas status. Det

är den kunskapen som alla prioriteringar

baseras på. Prioriteringarna utgör i sin tur

grunden för verksamhetens planering och

ligger till grund för de konkreta mål och

strategier som styr organisationens agerande.

– Med olika indikatorer följer vi upp och

mäter vår förmåga att förstå anläggningarnas

behov och att sätta dessa planer i verket.

Eventuella avvikelser blir ett mått på i vilken

utsträckning som vi inte lever upp till

förväntade prestationer. Det är samtidigt en

värdemätare på hur professionellt vi agerar

och ger oss en vägledning till vilka punkter vi

måste förbättra oss på.

Johan påpekar hur viktigt det är att fullt

ut inse indikatorernas betydelse och att de

målvärden som sätts upp ska nås genom ett

enträget och uthålligt arbete.

– Att gå från ord till handling är oerhört

viktigt, understryker han. Det är så vi skapar

en kontinuerlig förbättring av vår verksamhet.

Redan idag kan alla börja arbeta med att

åtgärda sina öppna ärenden från bland annat

internrevisioner och avvikelsehanteringssystemet,

så att vi påbörjar resan mot ett OKG

i världsklass.

Reaktivering av Team Brief

I dagarna inleds således ett brett förankringsarbete

i organisationen. I samband med ordinarie

möten i de olika organisationsdelarna

ska chefer och medarbetare på alla nivåer

beredas tillfälle att skapa samsyn kring förbättringsbehoven

och även de huvudsakliga

angreppssätt som valts. Som stöd i denna

kommunikationsprocess utarbetas löpande

olika informationsmaterial i form av så kallade

Team Brief, se faktaruta här intill.

– Jag förväntar mig att alla kommer att

delta i dessa diskussioner, avslutar Johan

Svenningsson. Eftersom var och en har ett

verksamhetsansvar är det också vi alla tillsammans

som svarar för de förbättringar

som krävs för att nå de mål vi förväntar oss.

Det är bara vi själva som kan åstadkomma

nödvändiga förändringar och nu är det upp

till bevis! •

Utvecklingsresan

Förankringen av förbättringsarbetet i OKGs utvecklingsresa

kommer bland annat ske via så kallade Team Brief där chefer

och medarbetare möts i dialog kring förväntade aktiviteter.

Bilden är tagen i samband med en Team Brief på

personalavdelningen, H.

Team Brief

– det kollektiva utvecklingssamtalet

En Team Brief är en informationskaskad i

syfte att skapa en dialog i hela organisationen

kring ett givet tema. Vid ordinarie

möten på varje nivå i företaget används del

av tid till diskussioner som leds av cheferna.

Utgångspunkten tas i ett informationsmaterial

med stödanteckningar som varje chef,

från avdelningschef till gruppchef, för vidare

till sina närmaste medarbetare; en form av

budkavle eller stafett. Återkopplingar från

diskussionerna sker givetvis i motsatt riktning.

Text:

Anders Österberg

Text och foto:

Emelie Johannesson

13


KRO

Ett arbete som erbjuder

många möjligheter

Du får träffa många människor inom organisationen, intervjua personal

och göra studiebesök. Du kan förkovra dig inom ett område

som ligger utanför dina ordinarie arbetsuppgifter. Du har möjlighet

att skapa ett värdefullt nätverk omkring dig och har även chans att få

arbeta internationellt. Tycker du att det låter spännande? Då ska du

engagera dig i KRO-verksamheten på OKG där det behövs nya friska

krafter. Kärnpunkten har träffat Thomas Karlsson, medarbetare på

GAK och revisor, för att få en inblick i KRO-verksamheten.

Thomas är välkänd inom OKG eftersom han

har arbetat på företaget i 20 år med bland

annat servicefrågor. Han har en bakgrund

som möbelförsäljare och är van att möta olika

människor och ställa frågor. Därför var det

inte förvånande att han blev tillfrågad om

han ville engagera sig som revisor och idag,

nio år senare, är han fortfarande en del av

KRO-verksamheten.

– Det som jag ser som det roligaste är möjligheten

att få lära sig mycket om verksamheten,

saker som jag inte hade en aning om

och som ger nya perspektiv. Jag får dessutom

träffa och lära känna nya människor, vilket är

väldigt spännande, säger Thomas.

En stor organisation som OKG kan vara

svår för den enskilda medarbetaren att överblicka

och på det sättet är det en stor förmån

att få arbeta med KRO-verksamheten. Medarbetaren

får en chans att läsa in sig på ett

okänt område, vilket ger en större förståelse

för verksamhetens olika delar. Arbetet ger

också värdefulla kontakter i hela organisationen

genom nätverksträffar när revisorerna

träffar och lär känna varandra bättre. Ett

engagemang i KRO-verksamheten kan dessutom

vara en möjlighet att få åka utomlands

och arbeta.

– När du har varit intern revisor ett tag kan

du få arbeta inom WANO och Operational

14

Safety Review Team (OSART), med att

granska andra kärnkraftverk i världen, berättar

Thomas.

Värdefulla egenskaper hos en revisor

En revisor ska gärna vara vetgirig och nyfiken

eftersom arbetet ofta innebär att sätta sig in

i områden som är obekanta för personen.

Revisionsarbetet innehåller också intervjuer

med personal, vilket gör det till en fördel att

vara lyhörd och ha en öppen attityd.

– En del är nervösa inför att bli intervjuade

och då gäller det att skapa ett förtroende

mellan intervjuaren och intervjupersonen.

Då brukar nervositeten släppa efter ett tag.

Syftet med revisioner är ju inte att peka ut en

enskild medarbetare, utan att tillsammans bli

bättre på det vi gör, menar Thomas.

Det ingår en utbildning på två dagar för

att bland annat få kunskap om intervjuteknik

och hur en revisor ska bete sig och tänka.

Därefter delas revisorerna in i revisionsteam

och Thomas ingår i gruppen som granskar

revisionsområdet Utbildning och kvalifikationer.

Under en revisionsvecka per år arbetar

de uteslutande med KRO-verksamheten,

men Thomas uppskattar att arbetet totalt tar

ungefär två veckor per år i anspråk.

Alla revisionsteam har tre år på sig att

granska hela sitt revisionsområde och under

den här omgångens första år koncentrerade

sig Thomas och hans kollega bland annat på

att intervjua stationstekniker, reaktor- och

turbinoperatörer, skiftchefer och deras chefer.

– Vi var även på studiebesök eller fältobservation

ute i organisationen och undersökte

att ordning och reda efterföljs och att personalen

har de rätta praktiska förutsättningarna

i sitt arbete. Vi fick också vara med på en

simulatorutbildning, vilket var en spännande

upplevelse som jag aldrig varit med om förut,

berättar Thomas.

Revisorerna ska gärna vara medarbetare

från hela organisationen och i olika positioner.

Medarbetare som är intresserade

av att engagera sig i KRO-verksamheten

kan kontakta sin närmsta chef eller Conny

Olsson, KRO-samordnare och kvalitetsingenjör

på SK, för att få mer information.

– Vill du vidga dina vyer, lära känna företaget

och dessutom kunna påverka samt se

resultat av förbättringsarbetet ska du absolut

engagera dig i KRO-verksamheten, avslutar

Thomas med ett leende. •

Text och foto:

Emmy Davidsson


I mitten av augusti hälsade VD Johan Svenningsson Michael Bongartz

och Rolf Wedemeyer välkomna till OKG. – Jag förväntar mig att ni med

råd och dåd ska kunna stötta vår organisation på den utvecklingsresa

som vi inlett.

En av de stora fördelarna med den globala

produktionsfl ottan inom E.ON är möjligheten

till löpande erfarenhetsutbyten. Ibland

sker detta genom olika former av faktabaserad

benchmarking, men de kanske mest

fruktbara utbytena sker på det personliga

planet. Under senare år har fl era OKGmedarbetare

arbetat kortare eller längre tid

i E.ON-organisationer i andra länder och i

mitten av augusti anlände Michael Bongartz

och Rolf Wedemeyer från den tyska grenen

av E.ONs kärnkraftsfl otta till OKG. Under

minst arton månader kommer OKG-organisationen

att kunna ta del av deras tjänster.

– Vår förhoppning är att kunna medverka

till en positiv utveckling i företagets fortsatta

utvecklingsarbete, säger Michael. Många av

de utmaningar som OKG står inför har hanterats

på andra håll i koncernen och vi hoppas

kunna delge dessa erfarenheter och på så vis

bidra till konstruktiva och eff ektiva lösningar

som är anpassade till de förutsättningar som

råder här.

Gedigen kärnkraftserfarenhet

Både Michael och Rolf har arbetat i energibranschen

i omkring tjugo år och har en

bred erfarenhet av den operativa driften vid

ett kärnkraftverk. Bägge har tjänstgjort som

skiftchefer och har en grundmurad kunskap

som ger förutsättningar att snabbt sätta sig in

i OKGs sätt att bedriva verksamheten.

– Vi är dock inte här för att säga att de

lösningar vi har på våra tyska kraftverk alltid

är bättre, utan mer för att tillföra alterna-

E.ON Generation

Brobyggare

i företagets tjänst

Vad vore väl en fl otta utan brobyggare? I en global

produktionsverksamhet som E.ONs fi nns många

exempel på medarbetare som genom att bygga internationella

relationer också överbryggar eventuella

olikheter; medarbetare som genom ett effektivt utbyte

av erfarenheter medverkar till att undvika grynnor och

skär. Möt Michael Bongartz och Rolf Wedemeyer, två

kollegor från E.ON Kernkraft som vill vara med och

lotsa oss på OKG in i en ljusare framtid.

tiva perspektiv och synsätt, poängterar Rolf

Wedemeyer. Besluten om olika åtgärder eller

förändringar måste fattas inom OKG. Vi varken

kan eller ska vara annat än rådgivare med

fördelen att kunna betrakta verksamheten

med andra ögon och öron.

Hämtar stöd på nära håll

VD Johan Svenningsson betonar också värdet

av våra tyska kollegors kommande insatser.

– Förutom att stötta oss i vårt förbättringsarbete

kommer de att utgöra ovärderliga

tillgångar som kontaktytor in i den samlade

produktionsfl ottan inom E.ON Generation,

säger han. Inte minst vårens interna expertgranskning

visade vilka kompetenser vi har

att tillgå och i vår ambition att nå vår vision

om ett kärnkraftföretag i världsklass är det

en självklarhet att lära av varandra och att

hämta stöd där sådant fi nns – särskilt när det

dessutom fi nns på så nära håll. Det är givetvis

också en möjlighet för våra tyska kollegor

att lära känna oss bättre och att ta med sig

lärdomar från OKG.

Michael och Rolf är genuint nyfi kna på

OKGs verksamhet, särskilt som den i fl era

stycken skiljer sig från de tyska förhållandena.

– Inom E.ON Kernkraft har vi ingen

anläggning med tre reaktorer, berättar de. Att

de dessutom representerar tre olika utvecklingssteg

ger ytterligare en dimension i vårt

arbete och vi ser bland annat fram emot att

kunna ta del av om problemställningarna

skiljer sig de tre blocken emellan.

Inga förutfattade meningar

På frågan om vilken av OKGs utmaningar

som de tror är den största svarar de att det

vore dumt att ge sig i kast med sina uppgifter

med förutfattade meningar.

– Vi är här för att bilda oss en uppfattning

om just sådana saker, understryker Michael,

och oavsett om det visar sig röra sig om

långsiktig anläggningsplanering eller operativ

underhållsplanering hoppas vi kunna hjälpa

till med att inte bara diskutera problemen,

utan också lösa dem.

Inom de närmaste månaderna kommer

den tyska duon att utökas till en kvartett.

En fördubblad styrka ger bättre möjligheter

att fördela ansvar sinsemellan för olika

tänkbara utvecklingsområden, vilket därmed

bidrar till ett ännu eff ektivare stöd för OKGorganisationen.

– Vi planerar att veckopendla och bo i en

lägenhet i Figeholm, säger Michael och Rolf

avslutningsvis. Eftersom vi bägge är mycket

intresserade av hav och natur är vi inte oroliga

för att vi kommer att uppleva någon brist på

fritidssysselsättningar – även om vi givetvis

kommer att sakna våra familjer hemma i

Tyskland. •

Text:

Anders Österberg

Foto:

Emelie Johannesson

15


Säkerhetskultur på OKG

Verktyg som sätter

säkerheten främst

”Säkerheten främst” är en av de mest kända deviserna på OKG och med all

rätt. En kärnkraftsverksamhet kräver att säkerheten kommer på första plats.

Kärnpunkten har träffat Margit Forsberg, organisationsutvecklare på enhet

HO, för att ta reda på vad som händer inom området för tillfället.

Det pågår en vidareutveckling av verktygen

Riskbedömning/RISK, Arbetsgenomgång/

Pre Job Briefi ng (PJB) och Erfarenhetsåterföring/Post

Job Debriefi ng (PJD) på OKG.

De är tre av fl era verktyg som personalen

ska använda innan, under och efter krävande

arbeten för att upprätta och bibehålla en

säker arbetsplats. Verktygen är samlade under

begreppet Human Performance Tools (HuPverktyg).

Verktyg för en lärande organisation

HuP-verktygen RISK, PJB och PJD har funnits

OKG sedan år 2004 och har vidareutvecklats

successivt. Beredaren utför RISK i

ett första skede när han får ett underlag för

ett arbete. Då bedömer beredaren de risker

som ett specifi kt arbete kan innebära och på

vilket sätt de kan undvikas. Därefter, inför

genomförandet av arbetet, håller arbetsledaren

en PJB tillsammans med arbetsgruppen.

De involverade får då tillfälle att ställa frågor,

bedöma riskmoment och planera upp arbetet.

Slutligen, efter utfört arbete, gör arbetsledaren

en PJD som innebär att relevanta

erfarenheter av arbetet blir sammanställda,

dokumenterade i ODU, OKGs drift- och

underhållssystem, och därigenom tillgängliga

när liknande arbeten ska utföras nästa gång.

Roger Sunesson och Åke Josefsson går först igenom arbetet.

16

Ökad användning av RISK, PJB och

PJD

Sedan enhet HO nyligen tog över ansvaret

för instruktionerna av PJB och PJD pågår

en uppdatering och utveckling av verktygen.

Målet är att arbeta in rutinerna kring HuPverktygen

ännu starkare bland personalen så

att de tillämpas i högre utsträckning.

Det fi nns ett krav på dokumentation av

genomförd RISK och PJD, men inte samma

krav när det gäller PJB.

– Vår förhoppning är att personalen ska

uppleva verktygen som en tillgång i arbetsprocessen

som förebygger händelser och

olycksfall. Det är inte ovanligt med kommentarer

som att det tar tid i anspråk eller att

det inte är helt enkelt att samla berörda till

ett möte, men i förlängningen kan det vara

just en sådan genomgång som gör att arbetet

genomförs smidigt och eff ektivt, berättar

Margit Forsberg och fortsätter:

– Det behövs uppmuntran från cheferna

i organisationen för att personalen ska

använda verktygen mer frekvent. Personalen

ska inte känna att de stjäl tid, utan istället

att verktygen gör nytta i form av minskat

felhandlande och färre olycksfall samt eff ektivare

genomförande av arbetet.

Kärnpunkten stämde träff med Roger

Åke samlar därefter arbetslaget för att stegvis strukturera

arbetet och ta upp gruppens frågor och tankar.

Sunesson, skiftchef för grupp P2D8, Åke

Josefsson, underhållsingenjör på grupp UE2I,

och deras arbetslag för att få uppleva en

PJB i praktiken. Arbetslaget skulle göra en

provning av reaktorns säkerhetssystem under

revisionen på O2 och använde sig av PJB som

ett verktyg i arbetsprocessen.

– Roger och jag går först igenom arbetet

för att kunna konstatera att det är genomförbart

och för att diskutera eventuella risker för

processen. Vi måste se till att olika arbeten

inte krockar med varandra och att det vi gör

inte strider mot Säkerhetstekniska driftförutsättningar

(STF), berättar Åke.

Efter deras möte samlar Åke hela arbetslaget

för att gå igenom arbetet stegvis och ta

upp gruppens frågor och tankar.

Säkerhetskultur under utveckling

Planerna för att utveckla och förbättra säkerhetskulturen

OKG är fl era. Ett sätt att

få högre användande av HuP-verktygen är

att involvera säkerhetskulturambassadörerna

i arbetet. Det kräver dock en utökning av

antalet ambassadörer. De kan då agera som

uppbackning och stöd i anläggningarna samt

fi nnas till hands för beredaren och arbetsledaren

i deras arbete med HuP-verktygen.

– Ett ökat stöd i organisationen skulle


”– Det är en unik

möjlighet för hela arbetslaget

att sätta sig ner och ställa

frågor om hur jobbet ska

göras, vilka riskerna är och

vad det finns för förebyggande

åtgärder.

hjälpa oss att få mer fart på användningen av

HuP-verktygen. Det gör ingen skillnad om

vi bara uppdaterar våra instruktioner, utan vi

måste helt enkelt finnas till hands i anläggningen,

svara på frågor och visa att det kanske

inte behöver vara så komplicerat med vare sig

riskbedömning, arbetsgenomgång eller erfarenhetsåterföring,

menar Margit.

En pågående utveckling är att de dokumenterade

RISK och PJD ska hanteras i

ODU, vilket underlättar arbetet och gör

det mer överskådligt. En pilotgrupp inom

avdelning U ska under hösten testa det nya

upplägget i ODU för att få det så användarvänligt

som möjligt.

– Det handlar till exempel om färdiga

Word-mallar för RISK och PJD som förenklar

dokumentationsarbetet betydligt, nämner

Margit.

I utvecklingsarbetet har HO också uppmärksammat

gruppen GSY och arbetsmiljöingenjörernas

arbete med riskbedömning

i den konventionella arbetsmiljön, vilket

angränsar till RISK. En tanke är att beredaren

tar över även riskbedömningen i den

konventionella arbetsmiljön.

Ett gyllene tillfälle

OKG ska personalen i ett tidigt skede

kunna förutse risker för att undvika dem

och lära av erfarenheter från utfört arbete.

Personalen får genom RISK en möjlighet att

penetrera eventuella risker inför ett arbete,

genom PJB tillsammans i arbetsgruppen fördela

arbetet och dela med sig av erfarenheter

samt genom PJD dokumentera erfarenheter

som kan tas till vara i kommande arbeten.

– Det är en unik möjlighet för hela arbetslaget

att sätta sig ner och ställa frågor om hur

jobbet ska göras, vilka riskerna är och vad det

finns för förebyggande åtgärder. Då har man

borgat för ett mycket säkert arbete, avslutar

Margit. •

Text och foto:

Emmy Davidsson

17


Mitt liv som komponent

18

Reaktortank

Bränsle

Ånga

Vatten

Vatten

Arbetar i ett

näst intill vakuum

Befattning:

Kondensor på O3. En värmeväxlare med

ett stort antal rör som utan vatten väger

1 140 ton.

Enhet/Avdelning:

Turbinanläggning, kondensor och vakuumsystem

461.

Arbetsplats:

Som kondensor befi nner jag mig under

turbinsträngens tre lågtrycksturbiner och

tillhör turbinsystemet.

Antal år på OKG:

Min grundkonstruktion har funnits på O3

sedan byggnationen men under moderniseringen

2009 fi ck jag en rejäl restaurering.

Bland annat byttes cirka 11 000 av de

54 600 rören inuti mig ut mot nya och

fräscha.

Närmsta medarbetare:

Mina närmsta arbetskamrater är turbinsträngen

och de tre lågtrycksturbinerna

Ånga

Turbin Turbiner

Generator

Bränsle

Avloppsånga

Vatten

som är placerade ovanför mig. Under mig

fi nns tre kondensatpumpar, vilka pumpar

ut den ånga som kondenserat till vatten

(kallas för kondensat) och transporterar

det vidare till huvudprocessen. Jag har

även några nära kollegor som hjälper till

att hålla trycket inuti mig på en låg nivå.

Detta genom att suga ut den luft som trots

tätningsanordningar läcker in, dessa kallas

för ejektorer.

Arbetsuppgift:

Jag har som uppgift att kondensera ångan

som passerat lågtrycksturbinerna till vatten.

Detta gör jag med hjälp av alla rör som

sitter inuti mig och det kalla havsvattnet

som pumpas genom rören och kyler dem,

närmare bestämt 55 000 liter i sekunden.

När den varma ångan träffar de kalla rören

kondenserar ångan och hamnar på botten

av mig. I och med detta minskar ångans

volym och blir 35 000 gånger mindre,

vilket skapar ett undertryck inuti mig. Ju

lägre trycket är, nära vakuum, desto bättre

verkningsgrad får anläggningen, eftersom

ångans energiinnehåll då utnyttjas bättre.

Innan havsvattnet pumpas in rensas det

från tång och andra fasta föremål för att

förhindra igensättning av rören. Eftersom

K y yl

l v a at

t t e n ni

i n

l

o

p

p

Kylvatten från havet

Ånga

Kondensat

Text:

Ida Skoglund

K

y

l

v

a

t

t

e

n

u

t

l

o

p

p

havsvattnet, som pumpas igenom mig, aldrig

kommer i kontakt med processvattnet är

det inte det minsta farligt att släppa ut det

i havet igen.

Bästa/sämsta med jobbet:

Det bästa med mitt jobb är att jag kan hjälpa

till i vissa driftsituationer. Detta tack vare det

dumpsystem som fi nns på ångledningarna,

mellan reaktorn och turbinen. Vid återstart

av anläggningen, då reaktorn nått sitt drifttryck

och innan turbinen har börjat rulla,

leds den producerade ångan förbi turbinen

ner till mig. Detta kallas för dumpning, vilket

även kan ske under drift. Exempelvis vid

driftstörningar där turbinen måste stoppas

dumpas ångan direkt till mig. Det som är

mindre bra med mitt arbete är att med den

ångan som kommer ner till mig följer också

gaser som jag inte kan kondensera samt att

trots mina tätningar läcker det in luft. Men

tack vare mina kollegor ejektorerna kan

detta hanteras.


Ny tjänst/befattning/

organisationstillhörighet

Birgitta Kallay, teknisk ledare på

TM, den 1 januari.

Ammy Kempe, underhållstekniker

på USE, den 1 mars.

Helena Nordenskjöld-Martin,

logistiksamordnare på GAK, den

1 mars.

Carl Ragnarsson, underhållstekniker

på UE2E, den 1 mars.

Robert Gustafsson, utredningsingenjör

på GF, den 1 maj.

Roger Svensson, underhållsingenjör

på USY, den 14 maj.

Mikael Mellin, underhållstekniker

på UE2I, den 28 maj.

Oskar Hellqvist, underhållstekniker

på UM3, den 1 juni.

Stefan Isaksson, ekonomicontroller

på ER, den 1 juni.

Mikael Pettersson, underhållsingenjör

på UE2I, den 1 juni.

Pernilla Axelsson, stationstekniker

på P2D, den 11 juni.

Amir Dzafi c, stationstekniker på

P1D, den 11 juni.

Lars Gunnarsson, stationstekniker

på P2D, den 11 juni.

Daniel Ingvarsson, stationstekniker

på P2D, den 11 juni.

Kim Karlsson, stationstekniker på

P1D, den 11 juni.

Christoffer Nilsson, stationstekniker

på P1D, den 11 juni.

Jonas Noren, stationstekniker på

P2D, den 11 juni.

Carl Sahlén, stationstekniker på

P2D, den 11 juni.

Adi Suskic, stationstekniker på

P2D, den 11 juni.

Paula Svensson, gruppchef på

TMB, den 11 juni.

Fredrik Salerud, stationstekniker

på P3D, den 15 juni.

Sebastian Holmberg, stationstekniker

på P3D, den 20 juni.

Carolin Cedergren, tf gruppchef

P1SS, den 25 juni

Andreas Jonsson, underhållstekniker

på UE3E, den 25 juni.

Oskars höstfest

Personalföreningen Oskar bjuder in till höstfest i Parken den 21

september klockan 21:00-01:00. Kostnaden är 100 kronor/person

och betalningen sker vid anmälan, som ska göras senast den 14

september, till Anette Karlsson GAA O1/O2, Gunilla Loman GFO/

BVB eller Susanne Hortlander GAA/O3. Hjärtligt välkomna!

OKG-seniorerna

Sommaren kanske inte är helt över, men nu ser vi väl fram emot

en skön höst? När september kommer sätter också olika aktiviteter

i gång. Lunchträffarna, med samling vid Kulturhusets entré,

startar den 11 september klockan 12:30 och därefter gäller den

9 oktober och 13 november. Bowlingen i Oscarsgymnasiet varje

måndag jämna veckor börjar den 17 september, med samling

klockan 14:30 och start för spel klockan 15:00.

Tryck och produktion

Prinfo Bergs Oskarshamn, 0491-76 96 50

Trycks på Galerie Art matt 150 g

Anders Engborg, systemingenjör

på P3SS, den 1 juli.

Henrik Svensson, underhållstekniker

på UM2, den 1 juli.

Igor Trisic, säkerhetsingenjör på

SG, den 1 juli.

Christoffer Svensson, underhållsingenjör

på UM1, den 2 juli.

Mikael Konnman, stationstekniker

på P3D, den 4 juli.

Mikael Backskär, stationstekniker

på P3D, den 11 juli.

Stefan Drugge, stationstekniker på

P1D3, den 23 juli.

Fredrik Nilsson, stationstekniker

på P1D5, den 23 juli.

Viktor Wilander, stationstekniker

på P1D1, den 23 juli.

Ken Stenman, projektledare i VDstab,

den 1 augusti.

Per-Inge Åberg, reservdelsingenjör

på USF, den 6 augusti.

Hanna Åberg, utredningsingenjör

på GK, den 20 augusti.

Anställning

upphör/pension

Holger Oxenwaldt, reaktoroperatör

på P3D, den 4 juni.

Marcus Nilzén, enhetschef på UM,

den 6 juni.

Niklas Palmberg, gruppchef på

TMB, den 10 juni.

Erik Höckerfelt, stationstekniker

på P1D2, den 24 juni.

Enes Kursumovic, utredningsingenjör

på TES, den 30 juni.

Ingalill Nyberg, kontorsadministratör

på GAK, den 30 juni.

Jan-Erik Olsson, utredningsingenjör

på T, den 30 juni.

Lars Pettersson, specialist på

UMK, den 4 juli.

Diana Engström, organisationsutvecklare

på HO, den 12 augusti.

Anna Gulin, utredningsingenjör på

TEA, den 12 augusti.

Christian Noresson, stationstekniker

på P1D4, den 26 augusti.

Sven-Erik Egnell, skiftchef på

P3D7, den 31 augusti.

Nyfi ken på OKGs ”nya” inpasseringssystem? Nu kan du testa det den

3 oktober då vi får möjlighet till ett besök på OKG. Du måste anmäla dig till

Ronny Stenman, e-post: stenman.ronny@gmail.com och mobil:

070-693 74 44, senast den 18 september. Samling

vid huvudentrén sker klockan 09:45, var i god

tid med tanke på att du kan få gå en bit

från parkeringen. Därefter är det legitimationskontroll

och inpassering

klockan 10:00, vilket följs av kort

information och promenad till

O3 där vi får en guidad

rundvandring. Besöket

avslutas klockan 12:30

med lunch på restaurang

Simpan.

Hjärtligt välkomna!

Vill du ha med något i Kärnpunkten?

Mejla till info@okg.eon.se

Tid för manusstopp är klockan 10:00!

Tommy Lindersson, kvalitetsingenjör

på TEA, den 31 augusti.

Martin Petersson, turbinoperatör

på P1D3, den 31 augusti.

Juha Thidell, gruppchef på UE2E,

den 31 augusti.

Torbjörn Tretvik, drift/underhållsplanerare

på GR, den 31 augusti.

Föräldraledig

Charlotta Johansson, projektledare

på TPCD, den 1 juni 2012 till

den 3 januari 2014.

Emma Slättengren, stationstekniker

på P1D5, den 18 juni 2012 till

den 9 juni 2013.

Charlotte Andersson, utredningsingenjör

på TRS, den 1 augusti till

den 31 december.

Georg Lagerström, utredningsingenjör

på TRA, den 6 augusti 2012

till den 15 februari 2013.

Tack!

Tack för visat deltagande i samband

med vår Lennarts död. Ni

ska veta att besök, hälsningar

och blommor värmde och värmer.

Tack också för ert deltagande vid

begravningen, för blommor och

gåvor till Vi-skogen.

Lena Wallin

Fredrik, Mona och Essie

Frida och Mathias

Ett stort tack till företaget, projekt

Plex och arbetskamrater för uppvaktningen

i samband med min

pensionering.

Lars-Åke Ternståhl

Ett stort tack till OKG och alla

arbetskamrater, ingen nämnd och

ingen glömd. Efter åtta roliga år på

OKG har jag nu bytt staket för nya

utmaningar på Clab. Ett extra tack

till mina arbetskamrater på ”vån-

Personalnytt

ing två och verkstan” för den fi na

middagen ni fi rade av mig med.

Marie Wyckman

Ett stort tack till alla mina arbetskamrater

som förgyllde min tillvaro

på Ävrö med fest fredagen den 1

juni och ett stort tack för alla fi na

presenter. Det är ett stort steg att

bli pensionär och mista sina arbetskamrater

på jobbet.

Holger Oxenwaldt

Ett stort och hjärtligt tack till

OKG och arbetskamrater för den

storslagna uppvaktningen i samband

med min pensionering.

Från den glada pensionären K-G

Gustafsson

Tack till OKG och mina arbetskamrater

och närmaste kollegor för

den ”högtfl ygande” trevliga kvällen

i Kalmar eftersom jag nu väljer att

sluta på OKG för att prova något

nytt, inte allt för långt bort!

Efter 17 spännande år på OKG

med lite väl många turbinproblem

så hoppas jag att det nu kommer

goda produktionsår med lugn

drift framöver. Det kommer att bli

svårt att inte tänka sig själv som

en OKGare och det kommer nog

ta ett tag innan nya vanor sitter.

Känner mig stolt över att jag har

haft förmånen att få jobba med

Underhåll under alla dessa år, men

även vara delaktig i det stora Pulsprojektet

när vi placerade O3 på

kartan som den största kokvattenreaktorn

i världen. Spännande

uppgifter som varit och vem vet

kanske kommer man tillbaka

någon gång, kanske till en O4!

Tack alla och lycka till i framtiden!

Marcus Nilzén

Jag undanber mig vänligen all uppvaktning

i hemmet på min 50-årsdag!

Thomas Augustsson

I nästa nummer av Kärnpunkten

Vad händer i världen inom

kärnkraftsbranschen?

O1s skador på matarvattenfördelarna

Utvecklingsresan fortsätter

Nr 5, utgivning 26/10, manusstopp 16/10

Nr 6, utgivning 14/12, manusstopp 4/12

Nr 1, utgivning 25/1, manusstopp 15/1

19


20

Sommaren i byn

tackar för i år

och hoppas på ett lika

lyckat lyckat lyckat arrangemang

arrangemang

arrangemang

nästa år!

More magazines by this user
Similar magazines