pdf, nytt fönster - Skellefteå kommun

Trästock: 

Bilder med 

attityd 

Skellefteå tidningen 

En hel tidning om Skellefteå kommun 

Nummer 2/2010 

En vandring 

genom 50-talet 

Staffan Backman 

ser människor växa 

Stor satsning 

mot arbetslös heten 

Skellefteåtidningen 2/2010 1

Skellefteå-tidningen ges ut av 

Skellefteå kommun 

Ansvarig utgivare: Pär Lindqvist 

Redaktör: Emil Tjärnström 

Carina Wallin 

Tryck: GTC Print, Luleå 

Produktion: Krux & Co 

Medarbetare i detta nummer: 

Erica Lång 

Hans-Jörgen Ramstedt 

Steve Sandström 

Patrick Degerman 

Ann Johansson 

Paulina Holmgren 

Lars Westerlund 

Emil Tjärnström 

Carina Wallin 

Anders Boström 

Adress: Skellefteå kommun 

KLK, informationsenheten 

931 85 Skellefteå 

E-post prenumerationsfrågor: 

kundtjanst@skelleftea.se 

E-post redaktionen: 

redaktion@skelleftea.se 

Fax: 0910-73 50 36 

Hemsida: www.skelleftea.se 

2 Skellefteåtidningen 2/2010 

ISSN: 1403-4069 

Skellefteå-tidningen delas ut 

till samtliga hushåll i Skellefteå 

kommun och skickas till vissa 

utflyttade kommuninvånare. 

Skellefteå-tidningen ges även ut 

som taltidning. 

Skellefteå-tidningens policy: 

På ett trovärdigt och enkelt sätt 

ska Skellefteå-tidningen förmedla 

kommunal information och ge en 

ärlig bild av Skellefteå. 

Foto omslag: 

Paulina 

Holmgren 

På omslaget: 

Staffan 

Backman 

krönika Emil Tjärnström 

Foto: Patrick Degerman 

Ljuva femtiotal, heter det. Nu är jag visserligen 

för ung. Min bild av femtiotalet 

grundar sig på filmer, musik och bilder: 

Glänsande amerikanare, rocka billymusik 

och pomada i håret. Men visst vilar något 

fängslande över den epoken? 

”Gå ut 

och spana” 

Femtiotalet var ett decennium med stark framtidstro. 

Kriget var över, industrin blomstrade 

och folkhemmet skulle fortsätta att byggas. 

Det var inte helt ovanligt att man rev och 

byggde nytt i stället för att renovera. 

Skellefteå är en välbevarad stad vad gäller 

50-talsarkitektur. Det fanns pengar och Skellefteå 

hade råd att bli riktigt modern. Den 

arkitekturen omger stora delar av staden än 

i dag. 

Läs mer i det här numret av Skellefteåtidningen. 

Titta på bilderna. Gå sedan ut och spana! Trevlig läsning och ha en skön 

sommar! 

Emil Tjärnström, redaktör 

10

4 

22 

14 

10. Vida TavakoliAval är chef för ett nytt ankomstboende 

i Lövånger. Foto: HansJörgen Ramstedt. 4. Skellefteå är 

en välbevarad 50talsstad. Foto: Patrick Degerman. 14. 

Angelica Maria Nova Carval är en av många med praktik 

inom kommunen. Foto: Emil Tjärnström. 22. Carina 

Hedlund har fångat Trästockfestivalen på bild. Här syns 

bandet Totalt jävla möker. Foto: Carina Hedlund. 

innehåll 

4 

5 

6 

10 

11 

12 

14 

16 

18 

19 

20 

22 

23 

24 

Den välbevarade 50-talsstaden 

Lekparken på Nordanå byggs om 

Reportage: Laila dyker bland vrak 

Nytt ankomstboende i Lövånger 

Webbtjänst ska underlätta för föräldrar 

Staffan ser människor växa 

Lyft för arbetslösa 

1 100 körsångare i unik konsert 

På gång i Skellefteå 

Matfesten fyller 5 år 

Lättläst 

Carina fångar musiken på bild 

Kartan 

Scandinavian Open i discgolf 

Läs mer! 

Mer aktuell information på 

Skellefteå kommuns webbplats 

www.skelleftea.se 


På spaning i 

50-talsstaden 

Från gammal handelsstad i trä, till ultramodern industristad. 

Den resan gjorde Skellefteå under 1950talet. 

– Att Skellefteå är en fantastisk 50talsstad går de 

flesta förbi, säger arkitekt Enar Nordvik, som nu är med 

och lyfter tidens smultronställen i en stor utställning. 

Text Ann Johansson Foto Patrick Degerman 

Ingången till 1950-talet: Sverige är rikt, 

efter att ha undsluppit kriget. Industrin och 

framtidsoptimismen blomstrar. Per Albin 

Hanssons vision att låta klassamhället avlösas 

”av folkhemmet” står på topp. Överallt byggs 

det bostäder, ljusa och funktionella. Och 

Skellefteå tillhör föregångarna. 

Ändå har 50-talet satt sig som en sorgetagg 

hos många skelleftebor. Det var nämligen då 

den gamla trästaden jämnades med marken. 

Enar Nordvik beskriver det som hände, i linje 

med myten om Fenix, fågeln som besteg ett 

bål av väldoftande trä, och återuppstod i sin 

egen aska. 

– Skellefteå var en rik stad och hade råd 

att bli riktigt modern. Man ville och kunde 

förverkliga tidens ideal om ett hygieniskt 

boende. Därför svepte man, väl kategoriskt, 

bort den gamla trästaden och byggde upp 

den igen – fast i tegel. 

– Men om vi fortsätter sörja trästaden finns 

risk att vi – precis som de gjorde då – missar 

den fina stad som vi lever i nu, påpekar Enar 


Nordvik, som till vardags arbetar på bygg- 

och miljökontoret. 

Sista hantverksepoken 

Bara i innerstan är drygt hälften av husen 

från 50-talet. Att det också var då svensk 

formgivning stod på topp, avspeglas i många 

av dem. Nu ska tidens arkitektur, konst och 

tidsanda lyftas fram i en stor höstutställning. 

Initiativtagare är Skellefteå Konsthall, 

i samarbete med bygg- och miljökontoret, 

och Skellefteå museum. 

– Tanken är att även arrangera stadsvandringar 

i 50-talets fotspår, berättar Enar 

Nordvik och ger ett smakprov; en guidning 

i dåtidens prestigebygge nummer ett: Skellefteås 

stadshus. 

Inte för inte kallas 50-talet för ”den sista 

hantverksepoken”. Gamla fullmäktigesalen 

i kvarteret Hjorten, vid Apoteket, är ett 

paradexempel: dörrar av läder, en intarsiautsmyckning 

med olikfärgat trä i geometriskt 

mönster och en gigantisk mosaikvägg av 

”Skellefteå är en fantastisk 50-talsstad”, säger arkitekt Enar Nordvik. 

konstnären Evert Lundquist. Trappräcket är i 

smide och lamporna runda, i funkisstil. 

– Det fanns en omsorg i hela byggprocessen, 

ofta ritade samma arkitekt allt från 

helhet till detaljer. Man använde mycket 

natursten som marmor, och nästan varje 

byggnad har ett infällt konstverk, även 

trapphusen i vanliga hyreshus. 

Konst – ett mervärde 

På 50-talet flyttades stans huvudgata från 

Storgatan till Nygatan. Och det märks. 

Överallt syns tidens funktionalistiskt strama 

arkitektur, som ofta bryts av i lekfulla stilflirtar. 

Platta tak livas upp av en klassicistisk 

bård. Burspråk, franska smidesbalkonger, och 

snedställda entréer är visuellt ögongodis på 

vår väg mot Odentorget. 

– Konstnärligt rådde ett stort kvalitetstänkande 

på 50-talet och offentliga utsmyckningar 

ansågs tillföra ett mervärde till 

sin omgivning, säger Anna-Karin Larsson, 

kultursekreterare och projektledare. 

Förutom fotografier och text ska utställningen 

bestå av verk från tidens konstnärer. 

De så kallade konkretisterna ville skapa en 

monumental konst, som samverkade med 

både miljön och rummet. 

Men lika viktigt är det att skildra tidsandan 

i den unga och snabbt växande gruvindustristaden. 

Intervjuer ska göras med skelleftebor 

som var med under rekordåren. År då Skellefteå 

reste sig ur trästadens aska, och fick 

nytt liv.

Ny lekpark på Nordanå 

I sommar bygger Skellefteå kommun en ny 

lekpark på Nordanåområdet. Den nya lekparken 

kommer att ligga på innergården där 

parkeringen är i dag. Genom att byta plats på 

lekparken och parkeringen vill man samtidigt 

minska biltrafiken i området. 

Den nya lekparken kommer att få ett 

tema kopplat till Skellefteås historia och vara 

tillgänglighetsanpassad. Det gamla skeppet 

kommer att ersättas av en modernare form 

av skepp. Enligt Zandra Nordin, stadsträdgårdsmästare 

i Skellefteå, kommer den nya 

lekparken att passa leksugna i alla åldrar – 

barn, tonåringar och vuxna: 

– För tonåringar och vuxna kommer det 

till exempel att finnas ett utomhusdataspel, 

något som bara finns på en plats till i Sverige, 

berättar hon. 

Den nya lekparken beräknas vara klar till 

hösten. Arbetet inleds i juni. Under semesterperioden 

kommer det att vara bygguppehåll, 

för att inte störa sommarverksamheterna på 

området. I september beräknas lekparken 

stå klar. I juni påbörjas även arbetet med 

parkeringen. 

– Det innebär att det under en period kommer 

att vara lite besvärligt med parkeringar i 

området, förklarar Zandra Nordin. 

Samarbete för ökad 

kompetens 

Kompetensutveckling är en viktig fråga för 

arbetsgivare. Det gäller både intern inom 

kommunorganisationen och bland företagarna 

i regionen. För att möta de behov som 

finns har ett samarbete mellan Campusutveckling 

och kommunens personalavdelning 

inletts. Meningen är att samordna kortare 

personalutbildningar utifrån behov och 

efter frågan. 

Ellinor Berglund är projektledare för kompetensutvecklingsprojektet: 

– Min roll är att fungera som en strategisk 

utbildningskordinator. Jag marknadsför projektet 

både utåt och inåt och samordnar 

utbildningsbehovet, säger hon. 

Projektet startade i oktober 2009 och ska 

pågå till den 31 mars 2011. 

Detaljerna som gör det. 50-talet är svensk formgivnings 

guldålder och Skellefteå är en guldstad 

i fråga om välbevarad 50-talsarkitektur. Överallt 

finns formen: strama funktionalistiska linjer, som 

bryts av lekfulla stilbrott: sirliga fasadmönster, 

burspråk, glasmosaik, infällda konstverk, smide 

och naturmaterial som marmor och ädelträ.

eportage Bjuröklubb 

Mot havets 

djup 

Fartygspassagen utanför Bjuröklubb har alltid varit svår i hårt 

väder och många kaptener har under hela 1900talet valt att 

utmana vädret hellre än att söka nödhamn. Det har inneburit 

att många resor slutat där och just därför är Bjuröklubb en av 

landets bästa platser för vrakdykning. 

Text Anders Boström Foto Patrick Degerman 

6 Skellefteåtidningen 2/2010

Det här är Norrlands bästa fartygskyrkogård, säger Laila Wallström 

medan hon förbereder sig för dykning på Alma II. 

Laila Wallström är född och uppvuxen i Skellefteå och har precis 

krängt på sig underställ, torrdräkt och simfenor. Masken håller hon 

i och tuberna har hon gjort fast på akterdäck så att de inte ska kana 

iväg i det hårda vädret. 

Det blåser nordostliga vindar som snittar runt tio meter/sekund 

när vi åker ut mot Alma II. Vi rullar kraftigt och de största vågorna 

slår över hela båten. 

– Man kan bli lite åksjuk ibland, men det går över. 20-25 meter 

under ytan känner man ingenting av dåligt väder, förklarar Laila 

Wallström. 

Två distansminuter nordost om Bjuröklubbs udde ligger Alma II 

och så snart hon är lokaliserad med GPS och ekolod så kastar sig de 

sju dykarna ner i det midsommarkalla vattnet innan de försvinner 

under sina luftbubblor. 

I vattnen utanför Bjuröklubb, mindre än en halvtimmes gång 

från land, finns sju kända vrak varav sex som man dyker på. Det 

sjunde, Ribersdrott, ska ha sjunkit 1957 efter att ha sökt nödhamn, 

men ingen av dykarna på dykbåten Kåre har någonsin lyckats hitta 

några spår av henne. 

Så man satsar på de säkra korten. 

– Jag har dykt på Alma II förut, men det blir aldrig långtråkigt. 

Man hittar nya saker varje gång, detaljer som man inte noterat 

tidigare. Det är stora skepp och man har inte tillräckligt lång tid på 

sig för att hinna utforska hela vraket på en gång så man får ta det i 

etapper, berättar Wallström och fortsätter: 


eportage Bjuröklubb 

– Som dykare är man nyfiken av sig. Vi vill in i last-, maskinrum 

och hytter för att se hur de hade det ombord. Penetreringen är den 

stora tjusningen med vrakdykning men då måste man förstås ha 

utbildning. 

Kalle Anka-vrak 

Laila Wallström är en av de mer rutinerade dykarna i gruppen. 

Hon har gjort mer än 450 dykningar sedan hon började 2003 och 

utbildar nu nya dykare. Och vrakutforskning är förstås ett av de mer 

spännande momenten. 

Alma II är ett av många så kallade Kalle Anka-vrak i Bjuröklubb, 

alltså ett som ligger på kölen och upprätt. 

– Alma II är tacksamt att dyka på. Den ligger inte väderkänsligt 

till, står rakt upp på inte alltför djupt vatten och är lättpenetrerad, 

berättar Laila. 

Tyska Alma II är det yngsta dykbara vraket utanför Bjuröklubb. 

Det var lastat med timmer och på väg mot Rochester i Storbritannien 

när hon 27 november 1971 gick under i hårt väder. 

Fartyget hade fått slagsida och tagit in vatten och besättningen 

jobbade hårt med att hålla henne flytande och upprätt. De klarade 

natten, men morgonen efter blev det sämre och kaptenen på Alma 

II tvingades ta hjälp av ett annat fartyg medan de inväntade bogsering 

in mot Skelleftehamn. Bogseringen gick till en början bra, men 

förvärrades när båten i aktern började ta i vatten. Till slut gav man 

upp och släppte skeppet. 48 meter långa Alma II hade då aktern 

släpande på bottnen, och trots senare försök att bärga skeppet ligger 

det fortfarande kvar. 

Värsta fartygsolyckan 

Inne i Gärdesviken i Bjuröklubb ligger Ribersdrott (som alltså är 

svårfunnet) och Seraphin, även kallat Tegelvraket. Ullånger och 

Craigland körde upp på land vid sina respektive haverier och ligger 

på badavstånd från Bjuröklubbs nordudde. Sedan finns Alma II, 


I vattnen utanför Bjuröklubb finns sju kända vrak. 

Robur II och SS Syria som 16 juli 

1916, helt utan förvarning, torpederades 

av den ryska ubåten 

Viepr. Ett stycke norrut förliste 

M/S Grauten där åtta man i 

december 1964 frös ihjäl i flottar eller på land. Det är den värsta 

fartygsolyckan i Skellefteåbukten. Bortsett från den och Ribersdrott, 

som krävde två liv, så har förlisningarna skett utan dödsfall. 

Vidgar man vyn ett par landmil i vardera riktningen så finns det 

ytterligare ett 20-tal registrerade förlisningsplatser att dyka på. 

Laila Wallström har dykt på några av vraken i Bjuröklubb. 

– Bäst är Robur II, det är fantastiskt välbevarat trots att det legat 

så länge, säger Wallström. 

Ett exempel på att hon fått ligga orörd är att signalflaggorna är 

kvar. Det var stora vimplar man använde för att kommunicera med 

andra fartyg och som förvarades prydligt ihoprullade i ett facksystem. 

Skruvarna till dörrarna som täckte flaggorna har rostat bort och 

luckorna fallit ner, men många av flaggorna ligger fortfarande kvar 

i sina fack – fullt synliga och fortfarande lika prydligt ihoprullade. 

– Det är jättekul att folk inte tagit med sig sakerna. Även ratten 

är kvar, en klassiskt pampig båtratt i trä, säger Wallström, måttar 

med armarna och visar att hon knappt når runt den. 

På 30 meters djup 

Brittiskbyggda Robur II är pärlan i skeppskyrkogården Bjuröklubb 

och den fyller faktiskt 100 år i år. 

Det var i slutet av november 1928 som fartyget i hård storm och 

15 graders kyla fick maskinhaveri på resa från Munksund, Piteå. 

När man väl kom igång hade fartyget drivit ur kurs och så småningom 

gick på grund. Rodret skadades, Robur II tog i vatten och 

hela natten arbetade man för att hålla skeppet flytande. Tidigt på 

morgonen 19 november lämnade den 19 man starka besättningen 

skeppet på Hällgrundet, söder om Bjuröklubb. Den första livbåten

”Det här är Norrlands bästa fartygskyrkogård”, menar dykaren Laila Wallström. 

slogs runt av vågorna, men i den andra lyckades 

besättningen till slut sätta sig i säkerhet på 

fastlandet. De bröt upp en fiskarstuga, gjorde 

upp en eld och värmde sig innan de fortsatte 

till fots till Lövånger. 

Skeppet ligger på 30 meters djup och på kölen, perfekt ur dyksynpunkt, 

och laget hinner naturligtvis med att dyka på det också. 

Motståndare till plundring 

Mikael Rönnkvist från Luleå har gjort 250 vrakdykningar i Sverige, 

Norge och på Åland och har hunnit samla på sig en hel del erfarenheter. 

– Det kan vara så att Bjuröklubb har de bästa vraken i hela Sverige. 

Jag har dykt längs hela öst- och sydkusten, från Ystad, via Öland, 

Oxelösund, Stockholm och uppåt och det är fantastiskt bra båtar 

här uppe i Norrland, säger Rönnkvist. 

En orsak är att Östersjön inte har skeppsmask. Masken är ett 

ryggradslöst djur som angriper trä i saltvatten. Men tack vare låg 

salthalt har den inte funnits i Östersjön, även om den under senare 

år påträffats flera gånger i havets sydligare delar. 

– Allt är intakt. Fartyg som legat 50 år eller mer är i jättebra skick. 

Till och med färgen på trävirket är kvar på Robur II. Just skicket på 

vraken är viktigt för oss dykare, säger Rönnkvist och fortsätter: 

– En annan orsak till att Bjuröklubb är så attraktivt är att få dyker. 

I södra Sverige går det dyklag till båtar varje dag, då slits vraken 

snabbt. Runt Bjuröklubb är det lite krångligare att ta sig ut, det 

förklarar det goda skicket. 

Rönnkvist säger att det är ett problem att saker försvinner från 

vraken, trots att det är förbjudet. Många dykare tar små troféer och 

till slut är det bara ett tomt stålskrov kvar. 

– Det är jättetrist och jag är fullständig motståndare till plundringen. 

Jag begriper inte varför folk stjäl. Ratten ska sitta kvar på 

båten, som på Robur II. Det är där den har sitt värde. Uppe på land 

är den bara en ratt, på 30 meters djup är den en del av en historia. 

– Robur II är speciellt eftersom allt är kvar, till och med verktygen 

hänger kvar på väggarna i maskinrummet, berättar Rönnkvist. 

Fyller 100 år 

Laila Wallström har bara dykt i sex år men hon blev, som hon säger 

själv, både snabbt och hårt biten när hon väl testade. Och hon har 

inga planer på att sluta dyka. Under fjolåret gjorde hon fem dykresor 

bara till norska fjordar. 

– Det är en helt fascinerande värld där nere, bottenlandskapet 

varierar kolossalt utan att man behöver röra sig särskilt långt, förklarar 

Wallström och tillägger: Det finns mycket vatten och lite tid. 

Vilken dykning är bäst i Skellefteåtrakten? 

– Älven är fantastisk. Jag har gjort mängder av dyk där, bland 

annat vid Mobacken där jag bodde. I och med att det är så strömt 

fryser det inte och man kan dyka nästan hela året. Höst och vinter 

är det bäst, då är det minst partiklar i vattnet och sikten är som bäst. 

En gång var jag i älven 22 december, men det blir naturligtvis lite 

kortare dyktid när det är så kallt. 

– Jag har mängder av upphittade fiskedrag hemma, men jag har 

också hittat en hel del ammunition och enstaka mopeder. 

– Jag har också sett lax på riktigt nära håll flera gånger, det är 

häftigt. Det som är bäst är strömmarna, de är jag väldigt förtjust i. 

Jag hoppar i och driver med strömmen, man hittar nya vägar varje 

gång. Sedan blir det landvägen tillbaka, berättar Wallström. 

Har du andra bra dykvatten? 

– Saltströmmen utanför norska Bodö är häftig. Det är världens 

starkaste tidvattenström och man måste planera dykningen efter 

tidvattnet, annars blir det farligt. Jag och strömmar… 

Robur II byggdes 1910, den fyller 100 år i sommar. 

– Ja, jag vet. Det kommer säkert att uppmärksammas på något 

sätt av oss dykare. Jag vet inte hur men jag ska ner dit igen, det kan 

jag garantera. 


”Att skapa trygghet 

är viktigast” 

Modigt nytänkande, eller sunt förnuft? Klart är att Skellefteås 

mottagande av ensamma flyktingbarn bildat skola. Kommuner från 

hela Sverige söker stöd i ”skelleftemodellen”. Nu öppnar också 

Lövångers ankomstboende, uppbyggt från grunden i kommunal regi. 

Text Ann Johansson Foto HansJörgen Ramstedt 

Hur kommer det sig då att ”skelleftemodelle n” 

haft ett sådant genomslag? Grundsynen 

handlar delvis om att ”inte krångla till det för 

mycket”, säger Pär Åhdén, chef för barn- och 

ungdomsenheten. Men med tillägget: ”Det 

enkla är ju också det svåra”. 

Till sunt förnuft, kommer en rejäl dos 

beprövad erfarenhet och modet att våga 

avvika från upptrampade stigar. 

– Egentligen finns det två förhållningssätt 

att välja på, ett som fokuserar på det traumatiserade, 

där barnen behöver tas omhand. 

Ett annat där man ser på barnen som kompetenta 

varelser med många förmågor, det 

förhållningssätet utgår vi ifrån. 

”Bingolottovinst” 

Självklart är det prioritet ett att se till att 

de som behöver hjälp att bearbeta svåra 

upplevelser får det, betonar Pär. Men han 

tycker det är viktigt att komma ihåg att 

det rör sig om ett fåtal barn som behöver 

avancerad hjälp. 

– Det finns en väldigt stor välvilja i Sverige, 

som ibland kan leda över i rädsla för att 

resurserna inte ska räcka till. Men vår erfarenhet 

visar att det i regel är de starka barnen 


som skickas ut i världen. Ofta är det äldsta 

sonen, som är van att ta mycket ansvar. 

Drygt tre fjärdedelar av dem som kommer 

är pojkar. Och de är inte heller så unga, de 

flesta är 16 år och äldre. Och genom åren 

har man fått många tecken på att budskapet 

”vi tror på dig”, verkligen går hem. 

– Vi har inte vetenskapliga belägg. Men 

i en uppföljning 2009, såg vi på hur det 

gått för 119 ungdomar som fått stanna. 90 

i gruppen studerade, 17 arbetade och fyra 

var föräldralediga. Bara tre saknade sysselsättning. 

Hela 81 i gruppen bodde kvar i Skellefteå. 

”Varje ungdom som kommer är en bingolottovinst 

för kommunen”, konstaterar Pär, och 

gläds åt utvecklingen. Sedan Ankaret, det första 

boendet, startade 1987 – har verksamheten 

bara vuxit. I dag finns knappast en svensk 

kommun, som tar emot flyktingbarn, som 

inte vänt sig till Skellefteå för att få råd. 

Olagliga pionjärer 

– 2002 slog vi våra huvuden ihop och satte 

vårt förhållningssätt på pränt, berättar Pär. 

Samma år undrade Migrationsverket om 

inte Skellefteå kunde ta emot flera barn. 

Det ledde till att asylboendena Origo och 

Fahlmarksgården startade, landets första i 

sitt slag i kommunal regi. Återigen poppar 

ordet Mod upp. Och kanske, skulle vissa 

säga, en smula dumdristighet? Klart är att 

verkligheten sett annorlunda ut om man 

inte brutit mot lagen. 

– Fram till juli 2006 var vi olagliga. Kommuner 

fick inte bedriva grupphem för 

ensamkommande barn. Men eftersom vi 

var omedvetna om det och ingen sa något 

körde vi på. 2006 ändrades lagen och det 

blev tillåtet, berättar Pär och ser trots allt 

lite nöjd ut. 

När många kommuner köper in sina hvbplatser, 

hem för vård eller boende, kan Skellefteå 

själv. Nyligen slog portarna upp för 

nybyggda Lövånger ankomstboende. I och 

med det täcks hela boendekedjan in, från det 

att barnen tar sina första steg i landet, till det 

att de står på egna ben – i 21-årsåldern. 

Trygghet viktigast 

– Dagarna hos oss är deras första möte med 

Sverige. De kommer att minnas hur vi bemöter 

dem i resten av sina liv. 

Det säger Vida Tavakoli-Aval, boendechef,

som själv vet hur det är att komma till ett 

nytt land. Hon invandrade från Iran 1989. 

En, högst två veckor, är det tänkt att 

ungdomarna ska stanna i Lövånger, tills de 

anvisas till den kommun de ska bo i som 

asylsökande. 

– I första hand behöver de få en fungerande 

vardag med rutiner. Därför ska de 

få läsa SFI, svenska för invandrare, och även 

börja få information om svenska samhället. 

Nio anställda, med varierad kompetens 

och bakgrund, finns där för att tillgodose 

olika intressen och behov. Viktigast av allt 

är att snabbt skapa en känsla av trygghet och 

förtroende, betonar Vida. 

Att skapa trygghet är viktigast när vi tar emot ungdomar som 

lämnat sina rötter, säger Vida Tavakoli-Aval, chef för kommunens 

nya ankomstboende för ensamkommande flyktingbarn. 

– Det handlar om starka individer som 

klarat att resa hit, men vi får inte glömma 

att det är ungdomar som lämnat sina rötter. 

Vill någon prata finns vi där, även om det så 

är ett på natten. 

Trots att det Sverige ungdomarna kommit 

till har en tuff arbetsmarknad, med hög 

ungdomsarbetslöshet, vet hon vad hon vill 

förmedla: 

– Vill man så lyckas man. Det kommer 

inte att vara lätt och man måste vara realistisk, 

men här finns alla möjligheter att få 

utvecklas och leva ett bra liv. 

Bättre inblick 

i sitt barns skolgång 

Nu kan papperslapparna lämnas i 

ryggsäcken. Kommunikationen mellan 

skolan och föräldrarna förflyttas till 

datorn. På kommunens webbtjänst 

”Mina sidor” ska föräldrar under 

hösten få en större inblick i sitt barns 

skolgång. 

Text Erica Lång 

– Vi gör det här för att underlätta för både 

lärare och föräldrar, säger Staffan Åkerlund, 

utvecklingsstrateg vid skol- och kulturkontoret. 

”Mina sidor” innehåller de samlade webbtjänsterna 

som kommunen vill erbjuda medborgarna. 

Det är en sida som är under ständig 

utveckling. På sikt ska alla webbtjänster 

finnas samlade här och mycket av kommunikationen 

med kommunen ska kunna 

skötas via sidan. 

Den nya webbtjänsten InfoMentor ska 

bli en kanal mellan skolan och föräldrar, där 

föräldrar själva kan logga in för att läsa sitt 

barns omdömen, ta del av veckoplanering, 

läxor och även boka utvecklingssamtal. 

Redan nu använder sig 13 skolor av tjänsten 

och innan augusti ska kommunens alla 

37 skolor ansluta. 

– Som förälder får man bättre inblick i sitt 

barns skolgång samtidigt som det underlättar 

för lärarna som får fler och fler åtaganden, 

säger Staffan Åkerlund. 

Som en grund till webbtjänsten ligger 

lagkraven om individuell utvecklingsplan 

och skriftliga omdömen. 

Med det nya systemet finns mallar för vad 

som är rimligt för eleverna att kunna i varje 

ämne och årskurs. 

– Nu enas vi i kommunen om vad eleverna 

bör kunna samtidigt som det blir lättare att 

förmedla den där magkänslan som lärarna 

har om varje elev, säger Staffan Åkerlund. 

Webbtjänsten underlättar även om klassen 

får en ny lärare eller om eleven byter skola 

eftersom informationen följer med eleven. 

Staffan ser tjänsten som en naturlig del i 

utvecklingen där man sköter många ärenden 

via Internet, som att deklarera, boka resor 

och leta bostad. 

– De flesta föräldrar är vana att när som 

helst på dygnet hämta information, men det 

kommer att finnas alternativ till dem som 

saknar dator, säger Staffan Åkerlund. 


Han är lite av en doldis, Staffan Backman, ledare 

på Solkraft Mullberget och Rondellen. Ändå är han 

”pappa” till en av Skellefteås stora begivenheter – 

räkmackan på båtmuseet. Nu går den uppskattade 

chefen i pension och kommer att saknas av många. 


Fakta 

Namn: Staffan Backman 

Ålder: 65 år 

Uppvuxen: Örviken 

Brinner för: Alla mäniskors rätt att vara 

med, känna delaktighet och värde. 

Engagerad i: Handikapprådet. ”Alla 

år jag har jobbat med människor med 

handikapp av olika slag har gett mig så 

mycket. Jag vill ge något tillbaka.” 

Borde vara känd för: Att ha skapat den 

berömda räkmackan på Båtmuseet.

porträtt 

Staffan tror på 

människans utveckling 

Text Steve Sandström Foto Paulina Holmgren 

Skellefteå-tidningen träffar Staffan Backman en vårdag med 

bara några månader kvar till Staffans pensionering. Vi vandrar 

runt i lokalerna medan han berättar. Då och då trillar en tår 

nerför hans kind. 

Solkraft kom till efter psykiatrireformen 1985, när kommunerna 

fick ett ansvar för arbetsrehabilitering av människor 

med psykisk ohälsa. 

– Ingen trodde väl ändå att verksamheten skulle bli en sådan 

succé. När jag kom hit1991 jobbade här 18 personer, i dag är 

jag chef för 160 personer och aldrig hade jag väl trott att jag 

skulle bli kvar här till min pensionering. 

Staffan Backman började jobba inom industrin redan som 

16-åring. Det visade sig snabbt att han hade ledarskapskvaliteter 

och han fick därför sådana befattningar. Hösten 1990 

sökte han ett projektledarjobb på kommunens socialkontor. 

I stället blev han erbjuden en projektanställning som arbetsledare 

på Solkraft. 

– Min första uppgift var att placera ut ett 70-tal ungdomar i 

praktik på arbetsmarknaden. Jag har alltid brunnit för att alla 

människor ska tas tillvara och lyckades bra med utplaceringarna 

genom mitt nätverk i näringslivet. 

Nästa uppgift blev att utveckla verksamheten på Båtmuseet 

tillsammans med en kollega. Staffan uppfann då den numera 

legendariska räkmackan. 

– Den blev otroligt populär, och det är förstås roligt att det 

är något som levt vidare. 

Nästa uppdrag blev på Mullberget, den verksamhet han 

sedan blivit trogen. Inte minst för att personalen skrev på en 

skrivelse om att de inte ville att Staffan skulle sluta när hans 

projektanställning tog slut. Staffan har nu varit ansvarig för 

att utveckla verksamheten i nära 20 år... 

– När jag kom hit fanns bara ett transportuppdrag och ett 

enda fordon. I dag har vi åtta fordon som kör transporter sju 

dagar i veckan. 

Han berättar att han verkligen fick användning av sin ledarskapsförmåga 

och att han känt stor glädje i att få jobba med 

människorna på Solkraft och vara med om deras utveckling. 

– Jag var van att jobba med folk som kunde läsa en ritning, 

här fanns en del personer med lässvårigheter. Det krävs en helt 

annan pedagogik, men det är en unik arbetsplats på andra sätt. 

Här finns människor som aldrig vill vara lediga, under åtta år 

hade jag 13 personer här som aldrig hade semester. De ville helt 

enkelt inte eftersom arbetet här var det som gav deras tillvaro 

mening och struktur, kollegorna var deras familj. 

Mullberget och Rondellen som Staffan varit ansvarig för bär 

sina egna kostnader. Men som Staffan säger: 

– Om vi hade fått räkna med samhällsnyttan vi gör för dessa 

människor så hade vi varit börsnoterade. 

I lokalerna på Mullberget och Rondellen monteras första 

hjälpen-tavlor, plastdetaljer packas i påsar, elektronik skrotas, 

utrangerade datorer görs i ordning för att säljas som begagnade, 

gamla möbler renoveras. Överallt möter vi entusiastiska 

medarbetare som genom Solkraft och under Staffans ledarskap 

fått en arbetsplats att gå till, en meningsfull uppgift att utföra. 

Och medarbetarnas lovord över Staffan tar aldrig slut. 

– Jag brinner så mycket för den här målgruppen. De ger så 

ofantligt mycket tillbaka. Min drivkraft är människans utveckling, 

och det är så roligt med dessa människor att det aldrig är 

någon som inte vill arbeta. 

Staffan menar att Solkrafts verksamhet har stor betydelse 

inte bara för individerna, utan också för samhället. 

– Människorna här bär alla med sig dåliga erfarenheter. Incest, 

våld, kriminalitet… att ge dem identitet, tilltro och låta 

dem visa att de kan gör att de växer enormt. 

Av alla som kommit med i verksamheten slussas omkring 

fem procent ut till skola och arbete utanför. De övriga fortsätter 

att arbeta och utvecklas. 

– Man hör ofta att kommunala verksamheter är hämmande 

för näringslivet. Men jag har flera verksamheter här som skulle 

gå att sälja ut – om företagen bara vågade! Själv har jag anställt 

människor ur den här målgruppen på varenda arbetsplats jag 

varit, och jag har bara positivt att säga. 

Det har gjorts film, skrivits böcker och avhandlingar om 

verksamheten för att försöka fånga och beskriva verksamhetens 

själ. Men egentligen sammanfattar Staffan själv bäst sitt arbete 

och den person han är: 

– Om vi ska överleva i det här samhället så måste vi ta tillvara 

alla människors resurser! 


Fakta Arbetsmarknad 


Praktik med ett 

leende på läpparna 

Text Lars Westerlund Foto Emil Tjärnström 

Angelica kom från Colombia till Skellefteå för fyra 

år sedan. Hennes sambo fanns då redan här. Parallellt 

med svenskstudier har Angelica studerat till socionom 

på distans vid ett universitet i Colombia. 

– Jag har bara kvar examensjobbet och sedan är jag 

socionom. Därefter ska jag validera kunskaperna som 

jag fått hos CV på kommunen för att se hur bra de 

stämmer överens med den svenska socionomutbildningen. 

Som jag förstår det är utbildningarna nästan 

likvärdiga. 

Jobbar i kassan 

I mitten av mars fick Angelica en praktikplats på Kaplanskolans 

elevcafeteria. Den ordinarie föreståndaren 

Carina Pettersson var sjukskriven och ruljangsen sköttes 

under hennes frånvaro av en ungdomstrainee. 

När Carina kom tillbaka någon vecka senare fick 

Angelica fortsätta i caféet. 

– Mestadels står jag i kassan. Kundkontakten gör att 

jag får bra träning i det svenska språket. 

Från början var Angelica lite orolig för att hon inte 

skulle förstå vad kunderna sa och att de inte skulle 

förstå henne. 

– Men de är jättesnälla med mig och nu vet jag till 

exempel att det hetaste inneordet är ”härligt”. Det har 

jag själv också börjat använda flitigt. 

Kan ha öppet hela dagen 

Angelica tycker det är nyttigt att lära sig hur det 

fungerar på en arbetsplats i Sverige. 

Angelica Maria Nova Carval möter kunderna på 

Kaplan skolans elevcafeteria med ett smittande 

leende på läpparna. Hon praktiserar här i tre 

månader inom ramen för LYFTprogrammet. 

– Detta är ett bra sätt för mig att få prova på 

yrkeslivet i Sverige, berättar hon. 

– I Colombia jobbade jag fem år som privatsekreterare 

hos ett kommunalråd. Där var det betydligt 

striktare på arbetsplatsen. 

Efter den tre månader långa praktiken, som tar slut 

i juni, ska hon söka sommarjobb. 

Carina Pettersson är mycket nöjd med sin praktikant. 

– Hon är superduktig och att hon finns här har 

medfört att vi kan ha öppet hela dagen. Tidigare måste 

jag stänga cafeterian när jag hade lunch. Jag hoppas 

verkligen att jag kan få en ny praktikant till hösten, 

säger Carina. 

100–150 kommunala praktikplatser 

Violetta Öhman, projektledare för AMP, Skellefteå 

kommuns arbetsmarknadspolitiska projekt, menar 

att Angelicas praktik är ett positivt exempel på hur 

LYFT-programmet kan fungera. 

– Inom kommunen har vi ambitionen att erbjuda 

100–150 personer en praktikplats på kommunens 

förvaltningar samtidigt, berättar hon. 

Violetta och hennes medarbetare inom AMP har 

lagt ner mycket energi på att försöka motivera de 

kommunala förvaltningarna att skaka fram bra praktikplatser. 

– Hittills är det skol- och kulturkontoret, socialkontoret 

och gymnasiekontoret som har varit bäst 

på att erbjuda praktikplatser, men under sommaren 

kommer det nog loss en hel del platser inom andra 

förvaltningar.

Det kan till exempel bli tal om röjningsjobb och 

upprustning av lekparker. 

– När det dyker upp en praktikplats försöker vi att 

finna en lämplig praktikant till den. 

Kan marknadsföra kommunen 

Violetta Öhman konstaterar att de arbetsplatser som 

tar emot LYFT-praktikanter ges en bra möjlighet att 

hinna med arbetsuppgifter som man inte har tid med 

annars. 

– Många av oss minns ALU-verksamheten på 

1990-talet. Då fick man bevittna roligt initiativtagande 

och resultat som gjorde arbetsgivaren, praktikanten 

och kommunmedborgare glada, säger hon. 

Violetta menar också att kommunen genom att ta 

emot LYFT-praktikanter ges tillfälle att marknadsföra 

kommunen som en bra arbetsplats. 

– Och samtidigt får praktikanten möjlighet att 

marknadsföra sig själv, avslutar hon. 

Angelica Maria Nova Carval är med i LYFT-programmet. 

Hon har tre månaders praktik på Kaplanskolans elevcafeteria. 

Fakta: LYFT och AMP 

LYFTprogrammet, som drivs av Arbetsförmedlingen och finansieras via statsbidrag, 

påminner om ALUverksamheten som bedrevs under stora delar av 1990talet. 

Den del av LYFTprogrammet som drivs av Skellefteå kommun heter AMP, Arbetsmarknadspolitiska 

projekt. 

Syftet med AMP är bland annat att: 

• deltagarna ska få prova på yrkesområdet med sikte mot arbete eller 

vidareutbildning 

• bemöta framtida ut maningar och rekryteringsbehov inom kommunen 

• ge deltagarna ökad erfarenhet och referenser 

• deltagarna bibehåller kompetensen inom sitt yrkesområde 

Den som kan få en LYFTplats ska vara över 25 år och är, eller riskerar att bli, 

arbetslös. Dessutom omfattas de som har en funktionsnedsättning och deltar i 

jobbgarantin för unga. 

Tre månaders praktik är det som gäller för korttidsarbetslösa, medan långtidsarbetslösa 

kan få sex månaders praktik. Cirka 25 procent av praktiktiden ska 

ägnas åt annan verksamhet, till exempel jobbsökaraktiviteter, interna utbildningar 

i kommunkunskap och facklig kunskap. 

Arbetsuppgifterna får inte konkurrera med ordinarie arbetsuppgifter. 


nyheter i korthet 

Stort körarrangemang 

Den 24 april anordnades en unik körkonsert i 

Skell efteå Kraft Arena, Körmanifestationen 2010. 

På scenen stod 1 100 körsångare från 46 körer i 

kommunen. Bland de medverkande fanns även 

barn- och ungdomskören Skrivanek från Pardubice 

Rekordår för Västerbottensteatern 

Fjolåret var lyckat för Västerbottensteatern. En publiksiffra på 

33 827 personer är den bästa på 28 år. Mest publik drog Greger 

Ottossons föreställning ”1809 i kärlek och krig”, en gemensam 

satsning under märkesåret 2009 mellan Teater Västernorrland, 

Norrbottensteatern och Västerbottensteatern. 

Miljardinvestering på Rönnskär 

Boliden investerar 1,3 miljarder kronor och trefaldigar kapaciteten 

för att återvinna elektronikskrot. Investeringen, som i huvudsak utgörs 

av en ny kaldougn vid kopparsmältverket Rönnskär, innebär en 

kapacitetsökning till 120 000 ton per år och stärker därmed Bolidens 

ställning som en världsledande aktör inom elektronikåtervinning. 

Gabriel Marklins gränd 

Den 22 april invigdes Gabriel gränd i Skellefteå, döpt efter Gabriel 

Marklin som 1857 blev skelleftebygdens första hedersdoktor 

vid Uppsala universitet. Det är glasgången mellan Forumsalen och 

restaurangerna på Campusområdet som fått nytt namn. 


samt gästartisterna LaGaylia Frazier och Ola Eliasson. 

Konferencier var Med Reventberg. Repertoaren 

bestod av allt från ”Den blomstertid nu kommer” 

till Aretha Franklins ”Think”. Körmanifestationen 

anordnades av Västerbottens läns körförbund. 

SM-fest med OS-stjärnor i Skellefteå 

I mars hölls Skid-SM i Skellefteå. Skellefteå SK har en stark tradition 

som skid-SM-arrangör. Det här var sjunde gången tävlingarna 

avgjordes i klubbens regi. Senaste gången var 2004. 

Amber Oak får stipendium 

Indiepopbandet Amber Oak har fått ett arbetsstipendium från kulturnämnden. 

De vill utveckla sin musik och därefter ge ut en skiva. 

Bandet består av Jonathan Eriksson, sång, Alexander Hofverberg, 

bas, Albin Marklund, gitarr, Carl Josef Dahlberg, gitarr, och Erik 

Ekersund, trummor. 

Största ordern i Norden för SSC 

SSC har fått sin största enskilda order någonsin i Norden. Totalt ska 

SSC:s delägare leverera 820 dörrar, stora mängder brandklassade 

paneler och specialinredning i Stockholm Waterfront. Stockholm 

Waterfront ligger i direkt anslutning till Riddarfjärden, mellan World 

Trade Center och Stockholms Stadshus, och blir Sveriges största 

hotell och kongresscenter i cityläge. 

FotografSkelleftea.se

Europeiska beslutsfattare besökte Skellefteå 

Mellan den 21–26 mars fick Skellefteå kommun studiebesök av 

tio europeiska beslutsfattare. De besökte Skellefteå för att få inspiration 

till hur man kan arbeta för att stimulera till kreativitet och 

entreprenörskap – i synnerhet i skolan, men också i det omgivande 

samhället. 

Medborgardag i stadshuset 

Den 11 mars bjöd Skellefteå kommun in till Medborgardag, med 

fokus på funktionsnedsättning och tillgänglighet. I Stadshusets 

entréhall fick allmänheten tillfälle att möta några av de politiker 

och anställda som arbetar för att Skellefteå ska bli en bättre plats 

att leva på om man har en funktionsnedsättning. Representanter 

från handikappföreningar fanns också på plats. Medborgardagen 

ska bidra till ökad dialog mellan kommunens invånare och kommunens 

företrädare. 

Silver i maskinförar-SM 

Tre elever från Anderstorpsskolan tog silver i SM för maskinförare, 

som genomfördes i Skellefteå mellan den 23 och 24 april. Anderstorpseleverna 

som tävlade var Emil Grefve, Erik Johansson och 

Christoffer Rannerud. Totalt var det tolv skolor i landet som deltog 

i tävlingen som har anordnats varje år sedan 1994. 

Sortera lätt rätt 

Skellefteå kommun tar nya grepp för att lära invånarna att sortera 

avfallen rätt. Genom att spela ett avfallsspel på Skellefteå kommuns 

hemsida kan du på ett roligt och lärorikt sätt förstå hur du ska sortera 

dina sopor. Det går ut på att lägga rätt sak i rätt kärl. Sorterar 

du fel, spottar kärlet ut det och du får göra om. Hinner du inom 

en viss tid, går du vidare till nästa nivå. Initiativtagare till spelet är 

Katarina Bergsten, informatör på tekniska kontoret. 

– Grundtanken med spelet är att man ska lära sej att sortera och 

inte chansa med att stoppa i soppåsen bara för att man inte vet, 

säger hon. Du hittar spelet på www.skelleftea.se. 

Ett friskare Skellefteå 

Mellan den 19 och 25 april anordnades en uppmärksamhetsvecka 

kring matvanor och fysisk aktivitet över hela Sverige. Initiativet kommer 

från regeringen som gett Statens folkhälsoinstitut att initiera 

kampanjen. I Skellefteå har Må bra-grupperna i kommundelarna 

utmanat varandra att få så många invånare som möjligt att vara 

fysiskt aktiva minst 30 minuter söndagen den 25 april. 

– Resultatet är strålande, säger Östen Lövgren, Fritid Skellefteå. 

I Lövånger deltog närapå hälften av invånarna i någon form av 

fysisk aktivitet. 

Berättarfestivalen lockade stor publik 

Mellan den 19 och 25 april anordnades andra upplagan av Berättarfestivalen 

i Skellefteå. Arrangemanget lockade 7 000 besök till 

över 130 programpunkter. I programmet fanns teater, berättarcaféer, 

workshops, musik, litterärt berättande, sagostunder, seminarier och 

mycket mera. 

– Vi kan se att alla evenemang har lockat publik. Vi har sammanlagt 

haft ett par tusen fler besökare i år än 2009, vilket är roligt, 

konstaterar projektledaren Jonas Lundqvist. 

I år har varje festivaldag haft en tydlig profil. 

– Inte minst ungdomsdagen lockade mycket folk. Hur vi disponerar 

veckan är något vi kommer att jobba vidare med till nästa år, 

säger Jonas Lundqvist. 

Nytt för i år var även titeln Årets berättarkommun, som gick till 

Bjurholm, och stipendiet Berättarkraft, som delades ut till Karin 

Ferry. Initiativtagare och huvudarrangörer till festivalen är Kultur 

Skellefteå, Skellefteå Museum och Västerbottensteatern i samverkan 

med Västerbottens museum. 

Ida Lindberg var en av berättarna under årets Berättarfestival. 

Vill du också få Skellefteå-tidningen 

hemskickad? 

Över 9 000 utflyttade skelleftebor som ”prenumererar” 

på Skellefteå-tidningen kostnadsfritt. Vill du också få 

Skellefteå-tidningen och 

annan kommunal 

information hemskickad? 

Eller du kanske känner 

någon skelleftebo ute 

i världen som inte har 

tidningen? 

Genom att 

meddela oss får du 

tidningen hem- 

skickad några 

gånger per år, 

utan kostnad. 

Kan du tänka dig 

ett bekvämare sätt 

att hålla koll på 

hembygden? 

Mejla namn och adress till: 

kundtjanst@skelleftea.se 

eller posta till: 


Kundtjänst 

Stadshuset 

Svarspost 

Kontonummer 900001800 

931 20 Skellefteå 

Foto: Krister Hägglund 


på gång i Skellefteå 

En späckad nöjessommar 

juni 

Sagofest på Nordanå 

Nordanåområdet 4 juni 

kl 10.00–14.00 

En ruskigt rolig dag tillsammans 

med årets Sagostafettenbilderbok 

”En liten skär och alla 

ruskigt rysliga brokiga” av Carin 

och Stina Wirsén. Kom och var 

med på en sagolik dag där allt 

kan hända. Prova på att leka, 

sjunga, dansa, trumma, slöjda, 

måla, lyssna, pyssla. 

Sixties – en kväll att minnas, 

Eddahallen 5 juni kl 19.00 

De spelar för Sir Elton John, 

Sir Paul McCartney och Elvis 

Costello och nu kommer de 

till Skellefteå. Världens kanske 

mest kompletta 60talsband, 

The Overtures (UK), kommer till 

Skellefteå direkt från Las Vegas. 

Jay Goeppner från Chicago som 

är en av världens mest erkända 

John Lennontolkare kompas av 

skellefteåbandet The Bottles. 

Och tillsammans kommer de 

att ge årets 60talsupplevelse, i 

Skellefteå! 

Nasaklivet, mellan 

Klockträsk och Hornsträsk 

5 juni kl 10.00 

Välkomna till en familjedag/motionsdag. 

Gå eller spring längs 

Nasaleden. Tidtagning för den 

som önskar det. Priser utlottas 

bland köpta startkort. 

Torgförsäljning, Bonnstan 

lördagar t o m 18 sept, 

kl 10.00–14.00 

Gammeldags torgförsäljning i 

Bonn stan. Alla som vill sälj a 

hemproducerat kan delta. Hant 

verk, frukt, bär sylt, hembakt, 

svamp, honung, fisk, svamp, 

sytt, stickat, snickrat, vävt m m. 


Sommarteater. 

Det susar i säven, Nordanå 

12 juni–15 juli 

I sommar befolkas Nordanåparken 

i Skellefteå av lite fler djur 

är vanligt. Västerbottensteatern 

sätter upp en klassiker vid älven 

och parkens vackra vatten. Följ 

med på äventyret! Den naiva 

Mullvaden och den praktiska 

Råttans lugna, sköna tillvaro vid 

älvstranden avbryts ideligen av 

den bortskämde Paddans krav 

på omväxling och uppassning 

från sina vänner. Hans obehärskade 

habegär hotar att störta 

dem alla i fördärvet. Till slut blir 

faran överhängande och vännerna 

måste tillkalla den starke 

och orädde Grävlingen, för att få 

alla att ta sitt förnuft till fånga… 

Detta är en riktig klassiker, som 

fängslat generationer med spänning 

och mycket humor. 

Joypeak, Ursviken 

19 juni kl 10.00 

Familjefestival där allting är gratis 

förutom maten. Barnvänligt 

program med loppis, Barnens 

Dag, barnkonsert, allsång, tävlingar 

och konserter. 

Fallets Dag, Finnfors 

20 juni kl 11.00–15.00 

För ett ögonblick släpps vattnets 

otroliga krafter lös och dånar 

utför de öppna dammluckorna. 

Detta skådespel sker två gånger. 

Tillsammans med musikframträdanden, 

fika och barmaktiviteter 

blir detta en uppskattad dag 

för hela familjen. 

Midnattstrav, Skelleftetravet 

26 juni kl 19.00 

Skelleftetravet arrangerar klassiskt 

midnattstrav på midsommardagen. 

En publikfest i den 

Vill du veta mer, kontakta Turistbyrån 

Skellefteå Turistbyrå, Trädgårdsgatan 7, 931 85 Skellefteå 

Turistinformation: Tel 091045 25 10 

E-post: turistbyra@destinationskelleftea.se 

Biljettförsäljning: Tel 091045 25 15 

E-post: biljett@destinationskelleftea.se 

Webb: www.destinationskelleftea.se 

ljusa sommarnatten som varje 

år lockar storpublik. För de yngre 

finns bl a hoppborg och ponnyridning. 

Hemvändargolf 29 juni 

Efter fjolårets succé arrangeras 

även i år Hemvändargolf under 

Stadsfestveckan. Tävlingen går 

av stapeln tisdagen den 29 juni 

med traditionsenlig galamiddag 

och prisutdelning i tältet på torget 

under onsdagskvällen. 

juli 

Drakbåtsfestival, 

Älvsbrinken 1 juli kl 17.00 

En naturlig inledning på Stadsfesten 

och samtidigt Skellefteås 

största personalfest. Den lockar 

tusentalet deltagare och långt 

många fler åskådare. 

Kyrkhelg, Bonnstan 2–4 juli. 

En levande tradition 

Bonnstan sjuder av liv och rörelse 

och gamla traditioner vaknar 

till liv när den årliga kyrkhelgen 

anordnas i slutet av juni. Med 

marknadsstånd, barnaktiviteter 

och konstutställningar är Bonnstan 

ett av sommarens rödaste 

smultron. 

Fast fiske i gamla laxtrappan, 

Fällfors 26 juni–8 juli, 

lördagar kl 17.00 

Det fasta fisket i Fällfors är ett 

folknöje med anor från 1400talet. 

I dag visas fångstmetoden 

upp vid ett antal tillfällen under 

sommartid, då laxar håvas upp 

ur Byskeälvens vatten. 

Stadsfesten, centrala 

Skellefteå 7–11 juli 

Under andra veckan i juli förvandlas 

Skellefteås innerstad till 

ett gungande festivalområde. 

Stan osar av mat och musik, 

karu seller och karnevalstämning. 

Live framträdanden ges 

av hyllade artister som Europe, 

Teddybears, The Ark, Etype, 

Jorn, Moto Boy, Amanda Jensen 

och många fler. Under Stadsfesten 

händer det mycket och det 

händer för alla. 

Guidad tur på Rönnskär, 

avgång från Skellefteå bussstation 

7, 14, 21 och 29 juli 

kl 09.30 

Rönnskär är ett spännande 

och kontrastrikt besöksmål. 

På Rönnskär får vi dels ta del 

av smältverkets framgångsrika 

historia, som började på ett 

obebott skär ute i kustbandet, 

dels se dagens högteknologiska 

verksamhet. 

Dana Dragomir, Landskyrkan 7 juli kl 19.00 

Dana är en unik artist, hon är panflöjtens drottning. Världens 

första kvinnliga professionella panflöjtist. Med sin förtrollande 

flöjt sprider Dana värme och glädje på konserterna. Musik för 

alla sinnen!

Burträsksvängen, Burträsk 

Hembygdsområde 7–10 

samt 15-18 juli 

Burträsksvängen är ett av landets 

populäraste och ett av norra 

Sveriges mest besökta musikarrangemang. 

Burträsksvängen 

är numera förlagd till två helger: 

musikfestival 7–10 juli och spelmansstämma 

15–18 juli. 

Villvattskampen, Villvattnet 

9–11 juli 

Fredag dressyr, första start 9.30. 

Lördag hinderkörning, första 

start 12.00. Sön precision, första 

start 11.00. Hindren på lördagen 

är verkligen något i hästväg, 

särskilt den spektakulära 

bron som är 4 m hög. Alla hinder 

är samlade i en arena för att 

publiken ska se så mycket som 

möjligt. På söndagen avslutas 

tävlingarna med ringränning. 

Konsttur. Öppna ateljéer 

söder om älven, 9–11 juli 

kl 12.00–20.00 

Konstnärer och konsthantverkare 

i bygderna söder om Skellefteälven 

öppnar sina ateljéer och 

välkomnar allmänheten. Man 

hittar med hjälp av en väl synlig 

symbol hos var och en, samt 

Hallå Karin Lundkvist, 

projektledare för Matfesten 

i Skellefteå. I år är det femårsjubileum, 

vad kan 

besökarna förvänta sig i år? 

– De välkända inslagen som måltidsmarknad, 

restaurangtält och kockdueller återkommer som 

vanligt, men vi har också flera nya koncept. Det 

blir till exempel fler aktörer på den kulinariska 

marknaden. Nytt för i år är också Chef’s Table, 

en näraköketupplevelse där matgästen får följa 

kockarnas arbete med att tillaga maten. Man hör 

snacket, känner dofterna och får en helt annan 

inblick i den mat och det vin man sedan serveras. 

Kockarna kommer från projektet Gastro Botnia. 

Det kommer också att anordnas en matkonferens 

i anslutning till Matfesten, berätta! 

– Jordbruksdepartementet har en framtids vision 

som heter ”Sverige – det nya matlandet”. Vad 

kan vi i norr bidra med för att förverkliga den 

visionen? Det är vad konferensen kommer att 

annonsering i lokaltidningen. Ta 

tillfället i akt och se vad de gör i 

sina ateljéer! 

Gold Town Summer Dragrace, 

Skellefteå Drive Center 

i Fällfors, 16–18 juli 

kl 09.30–16.00 

Årligen återkommande evenemang 

som drar till sig såväl 

ett stort publikintresse som ett 

imponerande startfält. Tävlingarna 

hålls i dagarna tre och den 

ständigt återkommande frågan 

är: Vem är egentligen snabbast 

över 402 meter. 

Trästockfestivalen, Nordanåområdet 

22–24 juli 

Gratisfestival, tillika en av Sveriges 

största festivaler, med tre 

musikscener, en filmfestival, en 

camping och ett kulturområde 

med dans, teater, musik och poesi. 

Större svenska artister och 

grupper, som ex Moneybrother, 

Dag Vag, Markus Krunegård, 

Khoma, Bullet, Kebnekajse och 

Crashdïet, blandas med lokala 

mindre band som kanske står 

på en större scen för första 

gången. Och som vanligt är allt 

gratis! 

handla om. Det blir en intern konferens för matbranschen 

i norra Sverige. 

Det här är alltså femte året för Matfesten. 

Har intresset ökat med åren? 

– Ja, antalet besökare har fördubblats på fem år. 

I fjol kom ungefär 60 000 besökare. 

Och Staffan Ling, kommer han även i år? 

– Ja, han är oersättlig. Han är en profil i Mat 

Sverige och passar perfekt för arrangemanget. 

Matfesten pågår 26–29 augusti. Läs mer på 

www.matfesteniskelleftea.se 

Text Emil Tjärnström Foto Erland Segerstedt, 

Carina Wallin 

Diggiloo 2010, Folkparken 7 aug kl 19.00 

Diggiloo är Sveriges största familjeshow som levererar det 

bästa av humor, rock, schlager och pop. Sommaren 2010 

är den åttonde upplagan av Diggiloo som hittills lockat över 

600 000 gäster. På scenen möter vi Lasse Holm, Alcazar, Jessica 

Andersson, Gunhild Carling, Mojje, Erik Linder, Thomas 

Petersson, Markoolio & Magnus Johansson. 

Karin Lundkvist 

Mora Träsk, Folkparken 

25 juli kl 13.00 

Mora Träsk är barnunderhållnig 

av två proffs som vet hur man 

sätter fart på en storpublik. Aktiverande 

och hisnande sånglekar 

som ”Tigerjakten, ”Fader 

Abraham”, ”Klappa Händerna” 

och ”Honky Tonk” är det väl 

ingen som har missat. 

augusti 

Prat i kvarn, Bygdsiljum 

1 aug 

Ett återkommande evenemang 

då kvarnen i Bygdsiljum fylls av 

konst, musik och historier, glädje 

och minnen från förr. 

Lövångers Skördemarknad, 

Lövånger 7 aug samt 

24–25 sept kl 10.00–15.00 

Bygdens skördemarknader är 

välbesökta tillställningar. Här 

osar det av levande traditioner. 

Ortens odlare trängs med 

hemtillverkare som säljer sina 

produkter. Ord som genuint och 

lokalproducerat genomsyrar 

pro dukter som potatis, grönsaker, 

hembakt bröd, honung, 

svamp, fisk, rökt fläsk, sylt, saft, 

marmelad, bär, ägg och mycket 

mer! 

Bonnsta´helg med 

byamarknad, Bonnstan 

14 aug kl 10.00–16.00 

Här hittar man lokalproducerat 

– mat och hantverk. Marknaden 

består av lokalt producerade 

varor, hantverk, hembakt, grönsaker 

m.m. 


lättläst Bearbetning till lättläst: Infomix 

Stor discgolf-tävling 

i Bergsbyn 

15 till 18 juli är det en stor discgolf-tävling 

på discgolf-banan i Bergsbyn. 

Tävlingen heter Scandinavian Open. 

De 144 bästa spelarna i världen tävlar. 

De som tävlar kommer från 11 länder. 

Tävlingen är den enda i år i Europa. 

Det här är andra gången som det är 

en stor tävling i Bergsbyn. 

Förra gången var år 2008 

och då vann Jesper Lundmark. 

Han tävlar för discgolf-klubben i Bergsbyn. 

Sporten discgolf började i landet USA. 

De bästa discgolf-spelarna finns i USA. 

När Jesper vann var han den förste spelaren 

utanför USA att vinna en stor tävling. 


Discgolf-banan i Bergbyn var klar år 2003. 

Discgolf-klubben har cirka 250 medlemmar. 

Många av de bästa discgolf-spelarna 

i Sverige är medlemmar i 

Skellefteå discgolf-klubb. 

När du tävlar i discgolf kastar du en disc. 

Ett annat namn för disc är freesbe. 

Du ska med så få kast som möjligt 

komma från ut-kastet 

till korgen där discen ska hamna. 

Den som har minst antal kast vinner. 

15 till 18 juli är det en stor 

discgolftävling i Bergsbyn. 

Foto Jonas Rudholm

Ett bra sätt att ta 

emot flyktingbarn 

Skellefteå kommun har lyckats bra 

i arbetet med att ta emot 

ensam-kommande flyktingbarn. 

De har lyckats så bra att 

andra kommuner i Sverige 

vill veta hur Skellefteå kommun gör. 

Ett nytt boende har nu öppnat i Lövånger. 

Där ska ensam-kommande flyktingbarn bo 

de två första veckorna. 

Sedan ska de flytta till den kommun 

de ska bo i som asylsökande. 

Vida Tavakoli-Aval är chef 

på det nya boendet. 

Hon säger att det är viktigt att ta emot 

ungdomarna på ett bra sätt. 

Vida Tavakoli-Aval vet hur viktigt det är. 

Hon flyttade från landet Iran 

till Sverige år 1989. 

Ny lekpark på Nordanå 

Skellefteå kommun bygger 

en ny lekpark på Nordanå i sommar. 

Lekparken kommer att vara 

på innergården där det nu är en parkering. 

Lekparken ska vara till för alla som vill leka. 

Det kommer till exempel att finnas dataspel 

för tonåringar och vuxna i lekparken. 

Personer som har en funktions-nedsättning 

ska också kunna vara i lekparken. 

Vida TavakoliAval är chef för det nya boendet i Lövånger. 

Foto HansJörgen Ramstedt 

Den gamla lekparken ska rivas. 

På den platsen ska kommunen 

bygga en ny parkering. 

Kommunen börjar bygga lekparken 

och parkeringen 

i början på juni månad. 

Allt arbete ska vara klart 

under september månad. 

Under tiden det byggs 

kan det vara svårt 

att parkera bilen på Nordanå. 


Trästock 

i bilder 

Text Emil Tjärnström Foto Carina Hedlund (konsertbilder), Emil Tjärnström (porträtt) 

Musik gör sig bra på bild. Det vet Carina Hedlund, 

konsert fotograf och medlem i Skellefteå fotoklubb. 

Hon har fotograferat på många spelställen. Men 

allra bäst trivs hon på Trästockfestivalen. 

Att fotografera har alltid varit ett varmt 

intresse för Carina Hedlund. På senare år 

har hon mer och mer fastnat för att fota 

konserter. 

– Det intresset har jag fått av mina barn. 

Min dotter Sanna är intresserad av konsertfoto 

och när jag började följa med henne på 

olika spelningar dröjde det inte länge innan 

jag själv var fast, berättar Carina. 

Det påminner lite om att fota barn. Det 

handlar om att fånga ett ögonblick, me nar 

hon. 

– En bra konsertbild förmedlar en känsla. 

Den stora utmaningen för oss konsertfotografer 

är att vi aldrig vet vad som väntar, vilka 

poser som dyker upp eller hur ljusförhållandena 

kommer att vara på scenen. 


För att bli en bra konsertfotograf måste 

man öva, öva, öva. Då kan Carina inte tänka 

sig ett bättre ställa än Trästockfestivalen: 

– Där har man många olika konserter att 

öva på. Det ger verkligen fotografen en chans 

att prova sig fram. Dessutom är det alltid en 

väldigt trevlig stämning på Trästockfestivalen, 

säger Carina. 

Vilka konserter är roligast att fota? 

– Man skulle kunna tro att det är roligast att 

fota de artister man gillar bäst själv. Men så 

är det inte för min del i alla fall. Hemma 

lyssnar jag helst på svenska sångare som Lars 

Winnerbäck, men när jag ska fota vill jag att 

det ska hända mycket på scenen. 

På en scen är det ofta mycket färg. Varför 

väljer du att göra dina bilder svartvita? 

Carina Hedlund fångar musik på bild. 

Till vänster Mikael Wiehe och nedanför 

The (International) Noise Conspiracy. 

– Jag gillar svartvitt och använder gärna 

mycket kontrast i efterbehandlingen. Det 

förstärker känslan och skänker en råhet till 

bilderna. 

Trästockfestivalen är den 22 till 24 juli på 

Nordanåområdet. Där kommer besökarna 

att kunna se fler av Carina Hedlunds bilder, 

i en utställning hon gör tillsammans med 

fotograferna Örjan Fredriksson och Sanna 

Hedlund. 

Läs mer på: 

www.trastockfestivalen.se

kartan 

1 

2 

3 

Västerbottensteatern 

8 

Kanalgatan 

Stationsgatan 

Torget 

Trädgårdsgatan 

Stadsparken 

Hjorten 

Bygg- och miljökontor Trädgårdsgatan 7 

(inkl bl a Konsument Skellefteå) 

Skol- och kulturkontor 

Resursavdelning 

Socialpsykiatri 

Överförmyndarenheten 

Tekniska kontoret Skeppargatan 16 

Skebo Skeppargatan 8 

Polishuset 

Handikappavdelning Strandgatan 47 

Äldreomsorgens 

administrativa avdelning 

Nordanå Kulturcentrum 


Kulturenhet 

Skellefteå museum 

Västerbottensteatern 

4 

1 

Hörnellgatan 

5 

Skeppargatan 

Skellefte älv 

6 

Nygatan 

Storgatan 

7 

Strandgatan 

Här hittar du kommunal service i Skellefteå centrum 

Stadshuset 

Kommunledningskontor Trädgårdsgatan 6 

Kundtjänst 

Kommunalråd 

Kommunhälsan 

Fastighets AB Polaris 

Socialkontor 


Fastighetskontor Hörnellgatan 

Tillväxtkontor 

Handikappkonsulent 

Viktoriaplatsen 

Skellefteå Kraft Kanalgatan 71 

Stadsbibliotek Kanalgatan 73 

Fritidskontor Bäckgatan 1 

Campus Skellefteå 

Gymnasiekontor 

Kvalificerad Yrkesutbildning 

Vuxenutbildning 

Campusutveckling 

Campusbibliotek 

Forum (lokal för kommunfullmäktiges 

sammanträden) 

4 

5 

6 

7 

8 

3 

Viktoriagatan/E4 

2 

Utanför centrum 

Tekniska kontorets 

serviceavdelning Hjortronstigen 21 

Räddningstjänst E4 Solbacken 

Skellefteå Camping Mossgatan 

Skelleftebuss N. Järnvägsgatan 53 

Sotningsavdelning Maskinvägen 14 A 

Telefonnummer 


kundtjänst 0910-73 50 00 

Skellefteå Hamn 0910-331 30 

Skellefteå Kraft 0910-77 25 00 

Skelleftebuss 0910-72 56 00 

Skebo 0910-73 65 00 


Lokal utdelning 

Gruppförsändelser 

till hushåll och 

företag i Skellefteå 

kommun 

9 0 0 0 0 1 8 0 4 

Jesper 

möter 

världseliten 

i discgolf 

Mellan den 15 och 18 juli arrangeras 

Scandinavian Open på Discgolfterminalen 

i Bergsbyn. Tävlingen avgörs av de 144 

bäst rankade spelarna i världen. 

Text Emil Tjärnström Foto Patrick Degerman/Synk 

Det är andra gången som Skellefteå discgolf 

får arrangera en stor majortävling. Förra 

gången var 2008, då hemmaklubbens Jesper 

Lundmark tog hem segern. 

Årets tävling är den enda i sitt slag i Europa 

och det kommer deltagare från elva 

länder, bland annat USA, Kina, Frankrike 

och Tyskland. 

Tävlingen avgörs på Discgolfterminalen 

i Bergsbyn, som i dag är en välrenommerad 

anläggning med stort internationellt 

anseende. 

Discgolfterminalen stod spelklar våren 

2003. För ett par år sedan byggdes den ut 

för att klara större tävlingar. 

Extern utdelning 

Posttidning B 

– Av flera utövare rankas vår bana bland 

de tre bästa i världen, säger tävlingsledaren 

Torbjörn Degerström. 

Större precision 

Discgolf bygger på samma princip som golf. 

Det handlar om att med minst antal kast få 

discen från utkastet till korgen. Discen som 

används skiljer sig radikalt från de lekredskap 

som säljs på många affärer. Discarna 

är mindre och tyngre och går att kasta både 

längre och med större precision. 

Sporten kommer ursprungligen från USA. 

Det är också där många av världens ledande 

spelare finns. 

I sommar ska Skellefteå discgolfs 

Jesper Lundmark tävla på hemmaplan. 

– När Jesper Lundmark vann Scandinavian 

Open, var det första gången en ickeamerikan 

vunnit tävlingen, berättar Torbjörn 

Degerström. 

Skellefteå discgolf är Sveriges i särklass 

framgångsrikaste discgolfklubb och har 

ungefär 250 medlemmar. 

Arrangemanget ger klubben en möjlighet 

att visa upp banan för världens ledande 

spelare och betyder samtidigt en stor medial 

publicitet. 

– Det innebär naturligtvis mycket arbete, 

men ger samtidigt en väldig energi tillbaka, 

konstaterar Torbjörn Degerström.

pdf, nytt fönster - Skellefteå kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?