Tidningen Mission Business - Stockholms Stadsmission

usiness 

no 1 2013 

Insatser som gör skIllnad 

vägar ur missbruket / 24 timmar på stadsmissionens center 

laurent leksell om företagens ansvar / crossroads stödjer över gränserna 

sommarkollo frizon från tuff vardag 

mission business 1.2013 1

medarbetare 

Albin Wiberg 

skribent 

Mångsysslaren Albin Wiberg bor i Malmö 

och livnär sig som frilansjournalist sedan 

15 år. När han inte skriver målar han 

stort och expressivt på stora dukar i sitt 

gamla missionshus i Blackstad utanför 

Västervik. Samhällsklimatet är något som 

engagerar honom starkt och han värnar 

alltid om de mest utsatta. 

Simon Paulin 

fotograf 

Den Stockholmsbaserade gotländska 

frilansfotografen Simon Paulin har fotograferat 

Stadsmissionens Center under 

en dag. Han är utbildad vid Nordens Fotoskola 

och innan dess gick han den hårda 

skolan som assistent i New York. Att bidra 

och arbeta som volontär är någonting som 

han alltid och ofta prioriterar. 

Olivia Krantz 

skribent 

Göteborgaren Olivia är frilansjournalisten 

som gillar att hitta svar på knepiga 

frågor samt att resa till platser där det 

regnar mindre än hemma. För henne 

representerar Stadsmissionens arbete 

en av de sista och viktigaste utposterna i 

vårt samhälle. ”Vi kan alla en dag behöva 

deras hjälp”, menar hon. 

Markus Wilhelmson 

frilansjournalist 

Markus har alltid har varit avundsjuk på 

andra yrkesgrupper som konkret kan 

bidra.”Ordet väger oftast lätt jämfört 

med till exempel en läkares eller advokats 

insatser”, säger han. När en artikel 

kan bidra med något litet för att fler ska 

förstå att vi alla behöver hjälpa till för ett 

varmare samhälle så är han tacksam. 

ett samarbete mellan: 

Caroline Engvall 

journalist och författare 

Caroline Engvall är journalist och 

författare till böckerna 14 år till salu 

och Skamfläck, om unga som använder 

sex som självskadebeteende. Alla de 

kontakter med de trasigaste och tystaste 

av våra unga, de som drivs av skam, skuld 

och ångest, gör att hon ser verkligheten i 

vitögat varje arbetsdag. 

Nils-Erik Larson 

fotograf 

Nils-Erik är en före detta utredare på Eskilstuna 

kommun som numera är pensionär 

och frilansar som fotograf, hans stora 

intresse sedan många år. Ideella initiativ 

som Stockholms stadsmission är mycket 

viktiga för samhället, och självklart 

någonting som han vill stödja genom att 

medverka med sina bilder. 

välkommen 

Marika Markovits, direktor, 

Stockholms Stadsmisson 

En mänskligare 

stad – en god affär 

Varför hjälper 

investmentbolaget Ratos kvinnor 

i utsatthet med en frizon på 

Klaragården? Varför installerar Cisco nätverk i Stockholms 

Stadsmissions verksamheter? Och varför hjälper en bank 

som Citi unga i jakten på sysselsättning? Svaret är enkelt: 

för att det lönar sig. 

Att se på CSR som en ren imageförbättrare är gammalmodigt 

och begränsat. I dag är det självklart att socialt ansvarstagande 

är en förutsättning för långsiktig lönsamhet. 

Samhällsinsatser i anknytning till den egna verksamheten 

blir allt viktigare. Det är ett sätt att engagera medarbetare 

och kunder i något mer än bara den dagliga verksamheten. 

för många är det svårt att förstå att de sociala 

utmaningarna i Stockholm är så omfattande. Att det finns 

mammor som inte kan mätta sina barn. Att det finns 

13-åringar som kastas ut på gatan och in i prostitution. Att 

de 8 300 män och kvinnor som lever i hemlöshet inte kan få 

tag på vatten eller förvara sina ägodelar. 

Stockholms Stadsmission har 240 000 möten varje 

år med individer som lever i utsatthet i Sverige. Vi tänker 

varje dag på hur vi kan maximera våra insatser, hur vi kan 

öka insamlade medel och hålla nere kostnader. Och vår 

tillväxt ger upphov till sociala vinster. När fler personer 

som halkat utanför kan komma tillbaka till samhället – 

med god hälsa, bostad, utbildning och arbete – så påverkar 

det samhällsekonomin positivt. 

i dagsläget står näringslivet för 12 procent av Stockholms 

Stadsmissions insamlade medel. Vi hoppas kunna 

öka den andelen. Med den här tidningen vänder vi oss till 

företag som är intresserade av hållbar samhällsutveckling 

och som vill göra skillnad lokalt, här och nu. Vi ser en oerhörd 

styrka i att ha ett tätt samarbete med näringslivet. 

Vi finns på samma gata som dina medarbetare och kunder. 

Det vi gör syns och gör skillnad. Som ideell aktör har 

Stockholms Stadsmission möjlighet att snabbt svara på 

stadens behov. Vi kan ha en helt ny verksamhet igång på ett 

par månader som förändrar och förbättrar människors liv. 

Vi vet vad som behövs. Ni vet vilka frågor som engagerar 

er. Låt oss mötas och prata om hur vi tillsammans kan göra 

Stockholm till en mänskligare stad. 

»I dag är det självklart att 

socialt ansvarstagande är en 

förutsättning för långsiktig 

lönsamhet. « 

2 mission business 1.2013 mission business 1.2013 3

innehåll 

8 

Missbruk i det dolda 

Alla som missbrukar är 

inte utslagna. En fasad som 

socialt välfungerande kan 

dölja många olika missbruk 

under långa perioder. 

25 

Nya krafter 

Möt tre personer vars 

liv har fått en positiv 

vändning sedan de kom i 

kontakt med Stockholms 

Stadsmission. 

4 m ission business 1.2013 

12 

Den kritiska 

visionären 

Laurent Leksell ser det 

sociala ansvarstagandet 

som näringslivets allra 

viktigaste åtagande. 

28 

Kul på kollo 

Donationer från företag 

ger barn som lever i 

utsatthet en fristad på 

sommarlovet. Häng med 

till Vännebo. 

business 

no 1 2013 

16 

Utsatthet på resa 

Plötsligt började hemlösa 

förflytta sig mellan länder 

i Europa. Projektet Crossroads 

var snabbt i gång för 

att stötta över gränserna. 

ja nej 

34 

Duellen 

Ska gåvor till ideella 

organisationer skattebefrias? 

Anders Lago och 

Henrik von Sydow debatterar 

en het fråga. 

18 

Natt & Dag 

Ännu en natt utan tak över 

huvudet, ännu en dag utan 

mat. Följ det viktiga arbetet 

på Stadsmissionens Center 

under ett dygn. 

36 

Samverkan leder 

till resultat 

Tove Lifvendahl uppmanar 

alla företag att samverka 

med de ideella och de 

offentliga nätverken. 

MiSSioN BUSiNeSS ges ut av Stockholm Stadsmission. Det är ett magasin om insatser som gör skillnad. 

Adress: Stortorget 3, Box 2266, 103 17 Stockholm 

Hemsida: www.stadsmissionen.se 

Ansvarig utgivare: Marika Markovits 

Kontaktperson: Merete Forssberg Madshus, merete.forssberg@stadsmissionen.se 

Produktion: Spoon, www.spoon.se 

Tryck: Trydells 

Samtliga medarbetare i denna tidskrift har bidragit ideellt med sitt arbete. 

utsikt 

Engagemang 

Sunda värderingar 

ger en bra grund 

det började med en telefonsluss för tjugo 

år sedan. Antonia Ax:son Johnson engagerade sig 

ideellt och kände direkt att hon ville göra ännu 

mer, nu även som företagare. Hon kontaktade 

Stockholms Stadsmission och blev efter en tid 

ordförande, en post som hon hade i tio år. 

– Jag minns så många givande möten med människor 

från den här tiden. Samtal som jag fört med 

utsatta och hemlösa, gamla och unga. Samtalen 

har lärt mig hur viktigt det är att vara här och nu, i 

stunden, berättar Antonia Ax:son Johnson. 

Stockholms Stadsmission har, precis som 

Antonias eget familjeföretag Axel Johnson, en 

lång historia. Hon tror att uthålligheten handlar 

om sunda värderingar och tron på alla människors 

lika värde. 

– Under 160 år har otroligt många människor 

fått hjälp att skapa en värdig vardag. I den perfekta 

av världar skulle ju ideella organisationer inte behöva 

finnas, men så ser tyvärr inte verkligheten ut. 

Stockholms 

Stadsmission 

genom tiderna 

700 000 till Terapicenter 

Under idrottsevangemanget Kings of tennis anordnades en välgörenhetsakution 

till förmån för Stadsmissionens Terapicenter. Resultatet blev 

700 000 välkomna kronor. 

– Terapicenter låg närmast hjärtat, det kändes självklart att satsa på ungdomars 

själsliga hälsa, berättar Per Hjertquist, som står bakom Kings of Tennis. 

Under 2013 flyttar Stadsmissionens Terapicenter, ungdomsmottagning 

och mottagningen för unga män till samma adress på Fleminggatan och blir då 

Hälsans Hus. Verksamheterna kommer att samordnas för ännu bättre resultat. 

– På så vis kommer vi kunna jobba mer tvärprofessionellt – med rätt typ av 

redskap och kunskap kan man göra skillnad, säger Sussa Johnsen, enhetschef 

för Stockholm Stadsmissions Terapicenter, mottagning för unga män och 

ungdomsmottagning. 

1850-talet 

Stockholm är en stad i 

förändring. Det bor cirka 

hundra tusen personer 

i staden, men på några 

årtionden ska invånar 

Antonia Ax:son 

Johnson är huvudägare 

i koncernen 

Axel Johnson. 

1853 



bildas den 

9 december. 

antalet fördubblas. 1857 

Stadsmissionen 

öppnar skolor 

för utsatta 

barn. 

FoTo: peTer CererlinG 

1863 


öppnar sitt första 

barnhem för 

pojkar. 

»Du måste 

vara förändringen 

som du 

önskar se i 

världen.« 

Mahatma Gandhi 

the sky 

Is the lImIt 

Förra året frågade BT vad 

tjejerna som besöker Unga 

Stations tjejverksamhet 

skulle göra om de fick en 

summa pengar. Svaret 

blev: bestiga Kebnekaise. 

Och det blev genast ett 

nytt projekt på BT, som i sin 

CSRstrategi bland annat 

anordnat auktioner till 

förmån för sociala projekt 

där föremålen som säljs är 

ting som anställda skänkt 

eller samlat in. 

– Totalt samlade vi in 120 

000 kronor till tjejverksamheten. 

Det kändes viktigt 

att ge tjejerna möjlighet att 

förverkliga något de inte 

provat förut. Det blev väldigt 

stärkande för dem som 

individer, berättar Mattias 

Alvan på BT. 

1880-talet 

Stadsmissionen är 

med och startar arbetshem 

på Kungsholmen, med 

syftet att återanpassa 

fångar till ett liv utanför 

murarna. 

mission business 1.2013 5 

1908 

Café riktat till 

nödställda 

hemlösa män 

öppnar.

utsikt 

1910-talet 

Stockholms Stadsmission 

öppnar inackorderingshem 

för män, 

vid Mosebacke. 

krafttag mot barnfattIgdom 

drygt var tionde barn i Sverige lever i 

dag i fattigdom. Under tre års tid har projektet 

Barnablick varit en del av Stadsmissionens 

arbete för att bryta utanförskapet. 

– I dagens Sverige är det många som känner 

ett utanförskap, säger Kerstin Stenberg, 

styrelseledamot för Jerringfonden som har 

finansierat projektet. 

För barnfamiljer som lever under knappa 

ekonomiska och psykosociala förhållanden 

kan snabba insatser vara avgörande. 

leksaker kan tyckas 

självklart. Men de 

flesta barn som 


möter har inga hyllor 

med leksakslådor. 

boktIps 

Fattigdom utan 

gränser av Lena Engelmark 

och Hans Swärd 

Fattigdom utan gränser 

är en bok som betraktar 

fattigdomens historia, nutid 

och framtid. Syftet med 

boken är att överskrida 

traditionella gränser för vad 

man anser vara fattigdom 

och att vidga blickfånget på 

sociala problem. 

1930 

platsförmedlingen 

startas som en del i 

Stockholms Stadsmissions 

långsiktiga 

arbete för utsatta. 

Inte bara yta 

– Företagen spelar en 

avgörande roll för att 

främja hållbar utveckling 

och solidariska åtaganden i 

samhället, menar Bertrand 

Fohly, Managing Director 

l’oréal Sverige. 

Sedan 2009 har de haft 

ett nära samarbete med 

Stockholms Stadsmission. 

Bland annat genom att 

stötta Stadsmissionens 

skola. Utbildning är en av de 

hörnstenar företaget har 

varmt om hjärtat. 

1932 

Tar över driften 

av konvalescenthemmetribbingebäck 

i Uppland. 

– Utanförskap blir som en tickande bomb. 

När vi arbetar för att fler utsatta barn och 

familjer ska känna en gemenskap, betyder det 

att vi hjälper till att desarmera den tickande 

bomben. Vi får ett mer harmoniskt samhälle. 

Jerringfonden och Stockholms Stadsmissionen 

har samarbetat i tre år. 

– Vår förhoppning är att vi ska bli fler bidragsgivare 

som vill satsa på fortsatt utveckling av 

Barnablick – det är ett behjärtansvärt projekt, 

säger Kerstin Stenberg. 

en annan del som 

l’oréal har bidragit med är 

skönhetsworkshopar med 

unga mammor. 

– Vi ville skapa en extra 

guldkantad dag för de 

unga mammor och singelmammor 

som träffas på 

Unga station och sällan har 

möjlighet att kosta på sig 

något extra. Det blev en 

mycket uppskattad aktivitet 

och de fick alla med sig 

en påse med skönhetsprodukter 

hem. 

1933 

Tar över Sociala råd och 

hjälpbyrån vid centralstationen 

från Svenska kyrkans 

diakonistyrelse. Stockholms 

Stadsmission driver 

den till avvecklingen 

våren 1998. 

Bertrand Fohly, 

Managing Director 

l’oréal Sverige. 

1946 

öppnas en 

nykterhetsvårdsbyrå. 

1980 

Öppnas den fjärde 

första ungdomsmottagningen 

i Sverige 

av Stockholms Stadsmission. 

hallå där 

håkan WIClander 

Verksamhetschef för 

utbildning vid Stockholms 


Varför planerar Stockholms 

Stadsmission att 

starta en grundskola? 

– För att alla ska kunna gå 

i skolan där de bor. Skolverksamhet 

är något som 

Stockholm Stadsmission 

arbetat med från allra första 

början. Vi samarbetar med 

Jones Lang LaSalle för att 

att hitta lokaler. 

Vad vill ni uppnå? 

– Vår grundmodell är den 

kunskapsgalleria vi redan 

har i Liljeholmen, med gymnasium, 

gymnasiesärskola, 

komvux, yrkesskola, folkhögskola 

– vi vill på samma 

sätt skapa ett studiecenter i 

nordvästra Stockholm. 

Ni kallar insatsen 

”social mobilisering” 

– vad innebär det? 

– Vi vill frigöra de krafter 

som finns i vad många 

andra ser som resurssvaga 

områden. Framför allt i Rinkeby 

och Tensta finns det 

en stark skolsegregation. 

Resursstarka familjer sätter 

sina barn i skolor i andra 

områden – kvar blir de resurssvaga. 

För att förändra 

ett resurssvagt område och 

skapa kraft behöver man 

flytta dit verksamhet, inte 

ta bort den. 

1985–1993 

Öppnar Stockholms 

Stadsmission två dagcenter 

och två natthärbärgen för 

hemlösa män och kvinnor: 

Stadsmissionsgården, 

Klaragården, nattugglan 

och nattis för 

kvinnor. 

Integration 

Genväg till 

det svenska 

en främmande kultur kan vara svår att 

förstå. I Fisksätra söder om Stockholm finns 

Källan, ett råd- och stödcentrum som vänder sig 

till människor som behöver stöd för att komma 

in i det svenska samhället. Här får deltagarna 

samtalsstöd och praktisk hjälp i kontakten med 

myndigheter och andra organisationer. Verksamheten 

erbjuder också kostnadsfria kurser 

i bland annat svenska, kreativt skapande och 

personlig utveckling. Projektet är ett samarbete 

mellan Stockholms Stadsmission, Svenska 

kyrkan, Muslimernas förening och S:t Konrads 

katolska församling i Nacka. Fastighetsägaren 

Stena har stöttat projektet finansiellt. 

– Det är en viktig del av Stenas förvaltning. 

Förvaltning är inte bara hus, ledningar och tapeter. 

De som bor i husen är viktigast för oss. Vi 

kallar det relationsförvaltning och det är en del i 

vår affärsstrategi, säger Anna Dybeck, verksamhetsutvecklingschef. 

6 mission business 1.2013 mission business 1.2013 7 

1992 

Första annonskampanjen 

för 

arbetet med 

hemlösa. 

2001 

Öppnar eget 

hus för hemlösa, 

Bostället. 

take aCtIon on Csr 

CSR har blivit en allt viktigare fråga i Sverige, men trots detta når vi inte ens 

tioitopplistan i världen. Därför arbetar nu Svenska Exportrådet med projektet 

Take action on CSR – ett projekt som hjälper svenska företag att arbeta 

med CSRfrågor på den internationella marknaden. Med en stegförstegguide 

till CSR samt en strategisk plattform i projektet Swedish Sustainable 

Business får företagen arbeta praktiskt för att öka sitt CSRengagemang. 

Läs mer på www.swedishtrade.se. 

2002 

Öppnas kollektivboende 

för män 

med dubbeldiagnos, 

kallat 

Basen. 

Att få prata med 

någon som kan 

förklara den 

svenska kulturen 

betyder mycket. 

2003 

Öppnar 

Terapicenter 

för Unga. 

2009 

Satsar Stockholms 

Stadsmission på en 

mottagning för unga 

män, MUM, med 

enbart manliga 

terapeuter. 

FoTo: eVelinA CArBorn 

2010 

Startar Stockholms 

Stadsmission Unga 

Station, som bland 

annat har förskola för 

unga föräldrar. 

36 

I en undersökning som 


genomfört tillsammans 

med Ipsos visade det sig att 

36 procent av företagen i 

Stockholmsregionen samarbetar 

med en eller flera 

organisationer. Om företag 

måste prioritera väljer de 

flesta lokala ändamål. Ungefär 

80 procent av företagen 

väljer att bidra med pengar, 

men många vill bidra med 

produkter, tjänster eller 

volontärarbete. Undersökningen 

visade även att 


har stort förtroende som 

hjälporganisation bland de 

tillfrågade. 

»Vi har alla 

ett gemensamtansvar 

för att 

skapa en 

långsiktig 

och hållbarframtid.« 

Handelsminister 

ewa Björling 

2012 

projektet Blixtjobb 

inleds för att ge 

hemlösa arbete 

för dagen.

Missbruk slår 

demokratiskt , genom 

alla samhällsklasser. 

Det är något som kan 

drabba oss alla. en tuff 

barndom eller kriser i 

vuxenlivet såväl som 

tusen andra orsaker 

kan utlösa missbruk. 

Vägen tillbaka är lång, 

men inte omöjlig. 

text: olivia krantz 

InsIkt 

an beräknar att cirka en halv miljon svenskar i dag 

är fast i ett missbruk, men att bara en av fem är 

känd av myndigheterna. Säkert är att de personer 

med missbruk som syns – socialt utslagna personer 

på parkbänkar – är den lilla gruppen. 

– Den stora gruppen missbrukare är personer 

som är socialt välfungerande. Personer som har 

jobb och familj men som utvecklar problem, säger 

Kristina Berglund, forskare vid psykologiska institutionen 

på Göteborgs universitet. Hon forskar 

om psykologiska faktorer vid alkoholberoende och 

menar att det är farligt att tro att det bara finns en 

anledning till att man utvecklar ett missbruk. 

– Det är multifaktoriellt. Men forskare har 

upptäckt att det finns en genetisk sårbarhet, en 

genvariant som ökar risken för att utveckla ett 

missbruk. Men det beror också på vad man befinner 

sig i för livssituation. Livskriser ökar risken, 


insikt 

Kristina Berglund, 

forskare vid psykologiska 

institutionen på 

Göteborgs universitet. 

»Den stora gruppen missbrukare är personer 

som är socialt välfungerande. Personer som har 

jobb och familj men som utvecklar problem.« 

men även psykisk ohälsa, ångest eller depressioner, 

säger Kristina Berglund. 

Det kan också röra sig om stress eller sömnsvårigheter. 

Man vet att personer som har vuxit 

upp med föräldrar som missbrukar eller lider av 

psykisk ohälsa själva blir mer sårbara. 

bengt birgersson arbetar som enhetschef 

på Bostället i Stockholm, ett trappstegsboende 

för människor som lever i hemlöshet. 

– Personligen tror jag att missbruk är en sjukdom. 

Det kan drabba vem som helst, vad som helst 

kan utlösa ett missbruk, säger Bengt Birgersson. 

Han har själv en bakgrund som missbrukare, 

och har arbetat inom Stockholms Stadsmission 

i sju år. Hans erfarenhet är att det svåra inte är 

att bli drogfri – det svåra är att inte plocka upp 

drogerna igen. 

– Det är jätteviktigt att man kommer i ett sammanhang 

där man får möta likasinnade. Beroendet 

är en djup sak, man behöver någon som förstår 

vad man pratar om, säger Bengt Birgersson. 

I sin forskning har Kristina Berglund intervjuat 

hundratals människor om deras missbruk. Det hon 

har sett är att det absolut viktigaste för att kunna ta 

sig ur missbruket är den egna drivkraften. 

– Det kan vara att man själv kommer till insikt 

om att det går åt fel håll, men ofta är det påtryck- 

ningar från familjen. En annan vanlig faktor är 

att jobbet påverkas och att arbetsgivaren tvingar 

en att börja på någon typ av behandling, säger 

Kristina Berglund. 

Tolvstegsprogrammet, KBT och motiverande 

samtal är alla behandlingar som visat sig effektiva 

för att ta sig ur missbruk. 

– Men nu pratar vi om välfungerande personer. 

Det är skillnad för personer som lider av psykisk 

ohälsa, är hemlösa och har missbrukat i flera år. 

De har ett annat hjälpbehov. Det är naivt att tro 

att en människa som har knarkat i 35 år, som aldrig 

har jobbat och som lider av schizofreni, ska kunna 

bli helt drogfri och sköta ett jobb. I stället ska man 

satsa på att personen får ett bra boende, så att 

han eller hon kan minska sitt missbruk och få ett 

drägligt liv. Olika människor ska ha olika hjälp, 

säger Kristina Berglund. 

bengt birgersson håller med Kristina 

Berglund om att boende är första steget för att 

hjälpa någon att ta sig ur ett tungt missbruk. Och 

han menar att motivationen att bli fri från missbruket 

finns hos alla, även om den kan sitta långt inne. 

– Jag har ännu inte träffat en enda aktiv beroende 

som när det kommer till kritan tycker det är 

kul. Man vet att man gör sina närmaste illa och att 

man gör våld på sin egen moral dag efter dag. 

UppVaknandet 

Camilla Kuylenstierna hade en blomstrande 

karriär och var en omtyckt partytjej i Stockholms 

nattliv. Men bakom den välputsade fasaden levde 

hon i ett destruktivt alkoholmissbruk. tills det 

vände. »en morgon vaknade jag upp och kände 

vad håller jag på med?« 

text: olivia krantz 

Trots att Camilla Kuylenstierna växte 

upp med två gravt alkoholiserade 

föräldrar tänkte hon aldrig själv att 

hon inte skulle börja dricka. Fast hon 

tålde alkohol dåligt och kräktes varje 

gång hon drack blev hon i unga år den 

roliga partytjejen som aldrig tackade nej till en 

fest. Samtidigt som det gick allt bättre på jobbet 

föll Camilla djupare ner i missbruket. 

Snart drack hon ensam hemma 

och när det var som värst kunde hon 

dricka sig till minnesluckor på folköl 

för att sedan gå upp och gå till jobbet 

som vanligt dagen efter. Men så gick 

två av Camillas närmaste vänner och 

deras barn bort i tsunamikatastrofen. 

Camilla använde sorgen som ursäkt 

för att dricka ännu mer. Några månader 

senare åkte hon för att hälsa på en 

av sina bästa vänner i USA. På plats 

upptäckte hon att vännen gått ner sig 

totalt i piller och alkohol. 

– Hon hade helt bytt personlighet. 

Då gick det upp för mig: det är så jag kan bli. 

väl hemma igen fortsatte hon att dricka i 

tre veckor. Men den 28 augusti 2005 kom vändpunkten. 

– Jag vaknade upp och kände: vad håller jag på 

med? Mina två bästa vänner och deras barn har 

dött och här sitter jag med hela livet intakt. Ändå 

ger jag fingret åt hela världen och fortsätter? Jag 

tänkte att nu får det fan vara nog, säger hon. 

Hon bestämde för att börja på 90/90/90-möten, 

en metod där man går på 90 tolvstegsmöten under 

90 dagar. På kvällen gick hon på sitt första möte. 

– Jag kom dit och bara grät. Jag orkade inte 

längre. Det var mitt första möte. Jag gick på mina 

»Det var inte 

alkoholen 

som var det 

svåra, det var 

alla känslor 

jag hade 

marinerat.« 

möten och jobbade samtidigt, jag hade bestämt 

mig för att jag skulle fixa det. Efteråt insåg jag att 

det inte var alkoholen som var det svåra, det var 

alla känslor jag hade marinerat, allt som bor kvar i 

kroppen om man inte har sörjt. 

i dag är det sju år sedan Camilla bestämde 

sig för att sluta. Sedan dess har hon varit 

ren – ”äter inte ens tiramisu” – men 

vägen har varit lång. 

– Att tillfriskna är en tuff process. 

Det svåraste för mig när jag blev 

nykter var att mina egentliga värderingar 

började utkristallisera sig. Jag 

upptäckte till exempel att jag hade 

nära vänner som var smygrasister eller 

hade konstiga värderingar, människor 

som hade stöttat mig under 

alla år. Vad hade jag för rätt att säga 

att de inte dög som vänner längre? 

Det var jätteknepigt emotionellt. 

i dag har hon skrivit 

boken Ansvarsfull om sitt missbruk ur ett 

ansvarsperspektiv . Vid sidan av jobbet 

som marknadskonsult arbetar hon deltid 

på egna bolaget Calmintervention, där 

hon hjälper anhöriga och familjer med 

missbruk. 

Camilla Kuylenstierna 

Ålder: 45 

Gör: Arbetar bland annat med rådgivning 

och föreläsningar kring alkohol och alkoholrelaterade 

problem. 

Aktuell: Har skrivit boken ”AnsvarsFUll” 

som bland annat handlar om hennes egen 

livshistoria. Camilla blev utsedd till ”Årets 

ögonöppnare 2012” av Veckans Affärer. 


eldsjäl 

Näringslivets 

dolda kraft 


Företag måste ta sitt 

ansvar för dem som lever 

i utsatthet. Och den 

offent liga, privata och 

ideella sektorn måste 

samverka. Laurent 

” Larry” Leksell 

konsta terar sorgset att 

välfärdssamhället sakta 

krackelerar. 

text: josefin lundin 

foto: evelina carborn 

Höst i Stockholm. Daggen 

får trädens löv att skimra i 

solen. Gula, röda och bruna 

löv ligger orörda på marken, 

frostbitna i kanten. Än 

har den kalla årstiden inte 

riktigt tagit sitt grepp om staden, och den visar 

sig från sin bästa sida. Solen gnistrar i fönstren på 

Kungstensgatan och kastar solkatter längs med 

husväggarna. 

Inne i ett ljust styrelserum fläktar det från ett 

öppet fönster. Vinden tar med sig stadens ljud in i 

det strikta styrelserummet. Med raka röda ryggar 

i läder står stolar på rad, nötta i kanten av stora 

och små beslut. Livet på gatan utanför gör rummet 

mänskligare, inte lika avskärmat från omvärlden. 

– Jag älskar Stockholm. Det är en väldigt vacker 

stad, utanpå. Inuti – där finns en annan bild. 

Mannen mittemot bekräftar känslan av att det 

finns två världar. Här inne i det ombonade rummet 

är en – därute en annan. 

– Sedan jag började mitt uppdrag för Stockholms 

Stadsmission har jag sett hur staden ser ut 

inuti, på riktigt. 

laurent ”larry” leksell blev 2006 

styrelseordförande för Stockholms Stadsmission. 

Han är sedan länge företagsledare inom medicinbranschen 

och engagerad i Konsthögskolans 

verksamhet och i olika handelskamrar. Genom sitt 

yrke har han fått se mycket social misär, inte minst 

i utvecklingsländer, och han har träffat många 


eldsjäl 

LAUReNT TiPSAR: 

Så blir du 

en bättre 

företagsledare 

»Den offentliga sektorn är 

på väg att krackelera, sprickorna 

blir allt mer synliga.« 

Ge dina anställda tid. Låt 

dem vara engagerade utanför 

arbetet, de kommer 

att utvecklas och växa som 

individer. 

Bidra. Stötta sociala projekt 

i din närmiljö genom 

att göra det du är bäst på 

– ge ekonomisk rådgivning, 

låna ut lokaler, bidra 

med ekonomiska medel, 

projektledning, utbildning 

och så vidare. 

omfördela. Försök tänka 

om kring vinstbegreppet 

och fundera på om en del 

av avkastningen kan användas 

till något gott ändamål i 

din närhet 

Samarbeta. Ingå partnerskap 

med ideella aktörer! 

Då kan företaget påverka 

ändamål och effekten av era 

gåvor och ert engagemang. 

Företaget kan också bättre 

mäta resultatet av er och 

era medarbetares insats. 

14 mission business 1.2013 

människor som farit illa på grund av att samhället 

inte vill eller kan ställa upp. För honom har det 

nära engagemanget blivit allt viktigare. 

– Jag har lärt mig mycket om min stad genom 

Stockholms Stadsmission, och stundtals har jag 

blivit väldigt förskräckt. Vi stockholmare måste 

mobilisera oss nu, det här kan vi bara göra tillsammans. 

Och där tycker jag att näringslivet har ett 

väldigt stort ansvar tillsammans med de ideella 

krafter som finns att tillgå. 

Vad är det för ansvar näringslivet har – på vilket 

sätt är det viktigt att företag arbetar med CSR? 

– Jag skulle hellre vilja prata om hållbarhet 

än om CSR. CSR är ofta ett element i ett företags 

verksamhet och dess hållbarhet handlar om att 

manifestera socialt ansvar, öka medarbetarnas 

mervärde och för att påverka omgivningen. Tidigare 

litade man helt och hållet på det offentliga 

– att staten skulle tillgodose arbetskraft med 

hjälp av rätt utbildning, att medarbetarna skulle 

få omsorg och må väl tack vare en fungerande och 

rättvis vård. Det kan man inte göra i dag. Och när 

det offentliga brister, då måste företagen själva 

skapa sin egen kontext, och säkra sin hållbarhet. 

Vad menar du med att företagen själva måste 

skapa sin egen kontext? 

– I vilken kontext och sammanhang ett företag 

verkar avgör hur hållbar deras verksamhet är. 

Företaget måste ta eget ansvar. Om företaget stöttar 

något ur den ideella sektorn som hör ihop med 

bolagets värdegrund blir engagemanget ett mer 

strategiskt vägval och kan bidra till en ökad vinst. 

För att säkerställa kontexten måste företaget fundera 

över hur de kan se till att de egna intressena 

prioriteras och vinner mark genom till exempel 

sociala insatser, utbildning eller miljö. Man gör en 

egennyttig oegennytta. 

Du pratar om det ideella engagemanget som en 

tredje sektor: vilken roll har den i framtidens 

samhälle? 

– I dag är den ideella sektorn resurssvag. Men 

den har potential till att bli stark. Den är individorienterad 

och har oftast en lokal förankring som 

ser behov på mikronivå i stället för på makronivå. 

De flesta ideella aktörer i dag fungerar som, eller 

bör fungera som, utmanare till det offentliga och 

privata, eller som komplement och ersättare inom 

de områden där samhället knakar i fogarna. 

Har samhället blivit hårdare? 

– Vi har i dag helt andra problem än när Myrdal, 

Wigforss och Elander försökte reformera om Sverige. 

I dag finns det till exempel en mycket större 

mångfald med ensamkommande flyktingbarn, 

asylsökande, EU-migranter, utsatta ungdomar 

med växande utanförskap, arbetslöshet och hög 

psykisk ohälsa. Det finns en strukturell odemokratisk 

orättvisa i samhället, till exempel inom vården. 

Som patient har man bristande valmöjlighet och 

det kan ibland vara dubbelt så stor risk att dö av en 

sjukdom om man bor på fel plats i landet. På så vis 

skulle jag vilja säga att samhället blivit hårdare. 

Nu har landstinget dessutom börjat skicka sina 

patienter till Stockholms Stadsmissions Terapicenter 

för att de inte kan ta hand om dem – vilket 

för mig är en klar indikation på att något inte står 

rätt till. 

Vilka utmaningar tror du väntar oss? 

– Om företagen inte engagerar sig kommer det 

att leda till att de riskerar sin egen hållbarhet. Vi 

har kommit till en punkt där det inte bara går att 

lita på det offentliga. Den offentliga sektorn är på 

väg att krackelera, sprickorna blir allt mer synliga. 

Vi måste börja tänka mer strategiskt, skapa en 

bättre samverkan mellan det privata, offentliga 

och det ideella. Först då kan vi bygga upp ett starkt 

civilsamhälle. 

Vilka är de största problemen som Stockholms 

Stadsmission möter i dag? 

– Det är viktigt att vi börjar fundera på vår 

närmiljö. Vi har exempelvis nyfattigdom bland 

Stockholms unga. 50 procent av de unga i många 

av Stockholms mest utsatta förorter är i dag arbetslösa 

– och vi pratar om den ekonomiska krisen 

i Europa … Det är lätt att glömma bort vår egen 

tröskel och vad vi behöver göra för att hålla den 

ren och städad. Det finns cirka 35 000 hemlösa i 

Sverige, varav över 1 000 är akut hemlösa. Vi har 

också hemlösa barn som inte registrerats. De är 

mantalsskrivna någonstans men har egentligen 

inget hem – och ingen ser. Vem tar hand om dem, 

kan man fråga sig? 

LAUReNT 

”LARRy” 

LeKSeLL 

Ålder: 59 

Familj: Hustru Marianne, 

fyra barn 

Utbildning: Civilekonom, 

ekonomie doktor 

Sysselsättning: Grundare 

och arbetande styrelseledamot 

i Elekta. 

engagemang: Styrelseordförande 


Stadsmission, engagerad i 

Konsthögskolan och olika 

handelskamrar. 

Dold talang: Har väldigt 

lätt till skratt, jag kan även 

se humor i situationer med 

doom and gloom, jag kan 

se helheten och inte bara 

fokusera på det negativa 

eller detaljer. 

Favoritcitat: ”Opportunities 

always knocks on 

your door, some people 

complain about the noise”. 


guiden 

Arto Moksunen är enhetschef på Crossroads. 

drömmen 

som spraCk 

Arbetskraftsmigreringen har ökat i Europa. Den globala 

finanskrisen driver människor mellan länder i hopp om att få jobb. 

I stället hamnar de i hemlöshet och utsatthet. Projektet 

Crossroads startades snabbt när behovet av hjälp uppstod. 

2008 

År 2008 bröt den globala finanskrisen ut. 

Sedan dess har det ekonomiska läget varit 

oroligt i världen. Många människor har förlorat 

sina arbeten och tvingats att flytta i hopp 

om att finna en bättre tillvaro och framtid. 

2010 

Idén till Crossroads föddes i början av 

2010. Migranter från EU fortsatte att 

komma till Sverige, och den gruppen 

hemlösa ökade allra snabbast i Stockholm. 

Det behövdes ett center dit de kunde 

vända sig. Medfinansiärer till Crossroads är 

Europeiska socialfonden, Stockholms Stad 

och Frälsningsarmén. 

2012 

Crossroads har varit i kontakt med ungefär 

3 000 personer sedan starten. Dagligen 

kommer cirka 120 personer till centret där 

de får mat, stöd och råd. Crossroads har 

cirka 190 volontärer och man talar totalt 14 

språk i personalgruppen. Det gör att migranterna 

kan få service på sitt eget språk. 

text: jonathan kärre 

2009 

Under 2009 märkte Stockholms Stadsmission att 

fler arbetskraftsmigranter kom till Stockholm för 

att söka arbete. Men eftersom det saknades en plats 

för dem att vända sig, fick de gå till samma platser 

som personer med missbruksproblem och psykiska 

sjukdomar. Det ökade kraftigt risken för migranterna 

att värvas till kriminalitet och missbruk. 

2011 

Ansökningarna skickades in i juni 2010. Ett par 

månader senare beviljades de och arbetet med 

att hitta rätt lokal och personal kunde börja. I 

mars 2011 slogs portarna till Crossroads upp på 

Maria Prästgårdsgata. Verksamheten flyttade till 

nya lokaler i Stadshagen. 

Varför söker sig så många till Sverige? 

– Det finns en drömbild av Sverige. Många tror att det är lätt att komma hit 

och få jobb och bostad, men riktigt så enkelt är det inte. Problemet är att i 

övriga Europa finns varken jobb eller hjälp och det är ingen idé att stanna, 

medan det i Sverige ändå finns en liten chans till ett bättre liv. 

maroCko 

10% 

projektet 

I sIffror 

55 procent av 

arbetskraftsmigranterna 

kommer 

från EU, och 45 

procent är tredjelandsmedborgare. 

93 procent är män. 

7 procent kvinnor. 

I sina hemländer 

var 8 procent av 

Crossroads målgrupp 

hemlösa medan 

70 procent lever i 

hemlöshet i Sverige. 

spanIen 

5% 

det här är 

Crossroads 

Crossroads är Nordens 

första center som organiserat 

ger råd och stöd till 

utländska EUmigranter. 

Syfte: Crossroads syfte 

är att motverka social och 

ekonomisk utestängning 

för utländska EUmedborgare 

som befinner sig 

i Sverige. Verksamheten 

erbjuder basbehovsstöd 

som dusch, tvättmöjligheter 

samt frukost och lunch 

men också råd om det 

svenska samhället, kontakt 

med olika myndigheter och 

arbetsgivare samt kompetensstärkande 

insatser. 

Drivs av: Crossroads 

drivs och finansieras av 

Stockholms Stadsmission i 

samarbete med Arbetsförmedlingen, 

Europeiska 

Socialfonden, Frälsningsarmén 

och Stockholms 

stad. Citykyrkan, Läkare i 

världen, Ny Gemenskap, 

Röda Korset och S:ta Clara 

kyrka samarbetar också 

med projektet. 

rUmänIen 

29% 

Vill du veta mer eller engagera dig? 

Besök stockholmcrossroads.se eller mejla 

crossroads@stadsmissionen.se. 

16 mission business 1.2013 mission business 1.2013 17 

11% 

polen 

Migranternas 

vanligaste 

hemländer

natt & dag 

Samtidigt 

i Stockholm 

En dag och en natt. Tid som försvinner obemärkt för 

den som har tak över huvudet och mat på bordet. Men för andra, 

som saknar trygghet, kan tiden gå långsamt. Mission Business har 

följt arbetet på Stadsmissionens Center under ett dygn. 


foto: simon paulin text: sofia lundberg 

Medborgarplatsen och de 

närliggande parkerna tillhör 

de mest utsatta områdena i 

Stockholm. Här sker mycket 

droghandel, vilket lockar till 

sig missbrukare. Stadsmissionen 

arbetar uppsökande 

och försöker att finnas där 

när samhället inte räcker till. 


natt & dag 

Hirmani rachid jobbar i köket och förbereder dagens mål mat. 

Stadsmissionens Center finansieras av bland andra Godel, Stiftelsen 

Bertil Strömberg och Svenska postkodlotteriet. Sodexo bidrar med 

rabatterade priser på maten. 

Kyla som kryper in i märgen. Folk som 

stirrar eller tittar bort på gatan. En mage 

som svider av hunger. Ännu en natt utan 

tak över huvudet. Det är verklighet för 

många av dem som kommer till Stadsmissionens 

Center den här morgonen. 

Natten har varit kall och lång. Simon Karlsson och Maria 

Sandin möter leende upp i dörren och hälsar på alla som kommer. 

De pratar en stund, tar reda på vad som har hänt sedan sist 

eller bildar sig en uppfattning om en deltagare som kommer 

för första gången. Alla checkas in. Vissa bara med förnamn eller 

smeknamn, men det är viktigt för att hålla koll på vem som 

blivit erbjuden möten. 

– Vi möter många som är i kris, en kris som kanske är så djup 

att de inte är mottagliga för socialtjänstens hjälp. Många frågar 

sig varför Stadsmissionen behövs, och svaret på den frågan är att 

välfärden inte räcker till. Den sociala välfärd som vi har haft finns 

inte längre. I dag har en socialsekreterare i Stockholm 80-100 

klienter och ett möte varar i 15 minuter. En människa i kris klarar 

inte det, berättar Liselott Fält som jobbar som tf enhetschef. 

på stadsmissionens center finns det personal som kan 

ge stöd när det behövs, och där får deltagarna sina basbehov 

tillgodosedda. Ett varmt mål mat, möjlighet att duscha och 


Simon Karlsson och Maria Sandin tar emot i dörren. om det är en 

person som kommer för första gången har de även ett lite djupare 

samtal för att bedöma situationen. Alla deltagare samlas i ett register, 

men många uppger bara ett förnamn eller ett smeknamn. 

tvätta kläder. Men också tillgång till telefon, hjälp att ordna 

plats på härbärge till den kommande natten, någon som motiverar 

och stöttar och grupper som jobbar kring teman som 

sysselsättning, data och film. 

– Det kan stundvis vara ett tufft klimat men vi erbjuder en 

frizon från droger och hårda miljöer. Vi arbetar med våra deltagare, 

inte för dem, och försöker skapa motivation och stötta. 

Så att han eller hon på sikt kan gå över till ett mer långsiktigt 

boende och få ett bättre liv. 

stadsmissionens center ligger på Kungsholmen, och 

härifrån utgår också Nattjouren som arbetar uppsökande 

under natten. Bilen de kör är sponsrad av Toyota. 

– Vi rör oss i Stockholms gatumiljö, i parker och i tunnelbanan 

och hjälper till med information, stöd, hjälp att söka vård 

eller komma in på ett natthärbärge. Eller kanske bara ett stöttande 

samtal över en smörgås och en kopp kaffe. 

Behovet är skrämmande stort och det finns alltid mer att 

göra för dem som är allra mest utsatta i samhället. 

– Vårt mål är att få 25 personer att flytta till ett eget boende under 

ett år. Det kan jämföras med Stockholms stad som för ett par år 

sedan fick in 98 personer i eget boende. Under 2012 lyckades vi nå 

vårt mål med råge. Vi märker att vårt arbete gör skillnad, vi bygger 

relationer med deltagarna och skapar på så sätt motivation. 

De kallar sig elvisJanne och 

SvtBerra. Vännerna besöker 

ofta Stadsmissionen Center. 

Musiken förde dem samman, 

de har ett rockband ihop och 

övar ibland. 


nattjouren arbetar uppsökande 

och letar ständigt 

efter personer som behöver 

stöd eller bara någon 

att prata med. De försöker 

också få personer att söka 

sig till härbärgen i stället 

för att sova ute. i den mån 

de kan antecknar de namn 

på personerna de möter. 

nattjouren finansieras 

bland andra av Wallenstam, 

Brandkontoret, Toyota 

Center Metro Auto och 

Fastighetsägarna 

Stockholm. 


natt & dag 

nattjourens orange jackor syns tydligt 

i Stockholmsnatten. Centralen 

är en viktig plats dit många söker 

sig för att få lite värme. i kväll är det 

lugnt, men det finns alltid några som 

uppskattar att få prata en stund. 


en man är hungrig. Han sitter 

på en parkbänk med ett liggunderlag 

i famnen. Katarina 

lif och Anja Björk rudberg 

hämtar pengar från handkassan 

och köper en korv och 

lite varmt kaffe till honom. 

3 röster 

I en hård stadsmiljö är det många som lever i 

utsatthet och behöver stöd. Mission business har 

träffat tre personer med varsin unik historia. 

när lIVet Vänder 

elsa, 22 

Ung förälder 

– unga station, det är en fristad. Man kan 

vara sig själv, träffa vänner och ta med sina små 

barn, fika, skratta, prata, ibland gråta. Man känner 

sig trygg – det är en plats med värme, berättar Elsa 

som besöker Unga Stations öppna förskola minst en 

gång i veckan. Hon har över en timmes restid för att 

ta sig dit, men det är en resa hon gärna gör då hon fått 

ut så mycket av att vara där. 

– Jag ger mig ut i snöstorm, i regn, ja i vad som 

helst bara för att få komma hit. Det är värt det. 

Bara att få hitta en plats där ingen dömer, där alla 

är i samma situation, det betyder mycket för mig. 

elsa är i dag 22 år, universitetsstudent och 

mamma till två barn. Hon fick sitt första barn när 

hon var 20 år. 

– Det finns en tendens bland äldre föräldrar att 

se ner på en bara för att man är ung. Här på Unga 

Station är vi alla unga föräldrar, alla fattar hur det är. 

På Unga Station finns det förutom öppen förskola 

tre dagar i veckan bland annat samtalsstöd, 

sociala aktiviteter och ekonomisk rådgivning. 

– Ett problem i samhället i dag är att unga 

föräldrar räknas som ett ohälsotal – precis som 

alkoholister. Men att vara ung förälder är ju inget 

problem egentligen. En av tre unga mammor är 

ensamstående – men det betyder ju att två av tre 

unga inte är det, säger Daniel Söderberg, som 

arbetar på Unga Station. 

Den största utmaningen som ung förälder är 

ekonomin, berättar Elsa. 

– Det är svårt för mig och min sambo att få det 

att gå ihop som studenter – när vi dessutom har två 

barn att ta hand om kan det bli lite knapert. Men 

annars ser jag bara fördelar med att vara en ung 

mamma. Mitt schema är mycket mer flexibelt. 

Unga Station 

Unga Station är Stockholms 

Stadsmissions insats för 

att stötta unga människor 

och barn. Verksamheten 

bedrivs i en hemlik miljö, är 

kostnadsfri och erbjuder 

en rad aktiviteter för unga 

och familjer. Unga Station 

arbetar även aktivt med 

opinionsbildning. i framtiden 

hoppas Unga Station 

till exempel på att reglerna 

för studiestödet ändras så 

att unga föräldrar som är 

omyndiga får bättre skydd 

av samhället och att fler får 

möjlighet till att slutföra sin 

utbildning. Verksamheten 

finansieras av bland andra 

Svenska postkodlotteriet 

och lindorff. 

TexT oCH FoTo: JoSeFin lUnDin 


3 röster 

kenneth, 56 

äntlIgen drogfrI 

Kenneth har fått en ny 

chans tack vare Blixtjobb. 

Än så länge bor han i tält, 

men han hoppas på att snart 

ha en egen bostad. 


TexT oCH FoTo: linDA FAGerlinD 

– när man har varit missbrukare i 36 år och 

bor i tält är det svårt att få ett jobb. Genom Blixtjobb 

har jag fått en verklig chans, säger Kenneth, 

som tack vare Stockholms Stadsmissions projekt 

Blixtjobb fått en anställning som arbetsledare. 

Kenneth är 56 år. Större delen av sitt liv har 

han missbrukat droger av olika slag. Men för tre år 

sedan bröt han upp från den stad i norra Sverige 

där han växt upp och åkte till Stockholm, där hans 

son är bosatt. 

– Sedan dess är jag drogfri. Flytten blev en 

brytpunkt för mig och jag fick en chans att börja 

om, säger Kenneth. 

Trots att han för tillfället bor i ett tält på en 

campingplats i Stockholmsområdet har han 

numera ett jobb. Han är arbetsledare för Blixtjobb, 

ett projekt som drivs av Stockholms Stadsmission. 

Anställningen, som är en en OSA-anställning 

(offentligt skyddat arbete) betalas av Huddinge 

kommun. 

som arbetsledare är han ansvarig för en 

grupp med Blixtjobbare och ser till att arbetet 

utförs på ett bra sätt. 

– Det går lätt att rycka upp sig om man har bra 

folk runt sig, och det har jag här, säger Kenneth. 

Linda Hallin, som är projektledare för Blixtjobb, 

är den som anställt Kenneth och som ser 

till att jobben i Blixtjobb fördelas bland dem som 

anmält intresse för att jobba just den dagen. 

– Företag kan anlita oss för enklare uppdrag 

som till exempel städning, fönsterputsning, flytt, 

enklare målningsuppdrag, klippning av gräs, trädgårdsskötsel, 

skottning eller ilägg av reklamblad. 

Just nu söker Stockholms Stadsmission efter 

fler företag, organisationer eller privatpersoner 

som vill hjälpa till genom att anlita Blixtjobbs 

arbetskraft. 

– Anlitar man oss gör man skillnad både för 

individen och för staden, vilket gör att man får 

så mycket mer för sina 

pengar, säger hon och 

tillägger: 

– Föregångaren till 

det här projektet finns 

i Oslo, och där har det 

fungerat väldigt bra och 

gjort stor skillnad för 

många människor. Det 

finns ingen anledning 

till att det inte skulle gå 

lika bra här i Stockholm, 

säger Linda Hallin. 

Blixtjobb 

Blixtjobb är ett projekt som 

finansieras av Stockholms 

Stadsmission. Målet är att 

ge tillfälliga jobb till personer 

som lever i utsatthet 

och/eller missbruk och är 

utestängda från arbetsmarknaden. 

Arbetsgivare är 

Stockholms Stadsmission. 

Blixtjobb baseras på 

enklare och tillfälliga arbeten 

där lön utbetalas direkt 

efter dagens slut. Är du ett 

företag, organisation eller 

en privatperson som vill 

anlita Blixtjobb? Kontakta 

projektledare linda Hallin 

på telefon 070425 66 44. 

3 röster 

Ulla, 77 

frI från hemlöshet 

– det är förskräckligt att du som är så 

gammal inte har någonstans att bo. 

Ulla träffade för första gången någon som 

lyssnade. Och det var inte socialtjänsten. Det var 

en kvinna som sålde Situation Sthlm. 

– För mig var det ofattbart. Någon såg mig. 

Hundratals människor passerade mig varje dag 

utan att lyfta blicken, berättar hon. 

Året var 2009, det var tidig vår och Ulla hade 

varit hemlös i ett år. 

hennes tillfälliga adress var en blå Volvo 

som hon köpt för att slippa fler nätter på bussar eller 

tåg. Det var nära slutet nu, det kände Ulla. Hon 

orkade inte driva runt, orkade inte frysa till sömns, 

orkade inte försvara sig mot rånare. 

Kvinnan tog henne till Klaragården, Stockholms 

Stadsmissions lågtröskelverksamhet för kvinnor. 

– Den värme jag kände när jag klev över trösken 

var fantastisk. På Klaragården fick jag rena kläder, en 

dusch och något att äta. Men det finaste jag fick var 

Klaragården 

Drivs av Stadsmissionen 

och vänder sig till kvinnor 

som lever i hemlöshet, 

missbrukar eller behöver 

socialt stöd. Det är en dagverksamhet 

som erbjuder 

kvinnorna mat, dusch och 

tvättmöjligheter samt 

möjlighet att delta i olika 

aktiviteter. på gården finns 

även personal som kan 

hjälpa till i kontakten med 

myndigheter. Målsättningen 

är att ge kvinnorna mod och 

möjlighet att själva förändra 

sina livssituationer. Klaragården 

finansieras av bland 

andra ratos och Svenska 

postkodlotteriet. 

TexT: nATHAlie BorGMAn peTerS FoTo: eVelinA CArBorn 

på Klaragården har Ulla fått 

möjlighet att uttrycka sin 

kreativitet. Hon målar tavlor 

och ska snart ha sin första 

utställning. 

en gnutta medmänsklighet. Någon som brydde sig. 

Före hemlösheten bodde Ulla i sin styvdotters 

lägenhet i 14 år. När hyresvärden upptäckte att 

Ulla inte stod på kontraktet ställde han henne på 

gatan och bytte lås. Hon blev vräkt över en natt. 

Socialen gav henne ett nummer till närmaste 

härbärge och erbjöd henne att låna en telefon. Mer 

stöd än så fick hon inte. 

när ulla slutligen nådde Klaragården 

fick hon för första gången prata om sina problem. 

Tillsammans jobbade de fram en lösning och hon 

fick plats på ett stödboende. 

I dag är Stockholm fyllt av affischer med Ulla. 

De visar en gråtande kvinna och texten ”Soundtracket 

till mitt liv”. Det är Folkoperans nya föreställning 

Carmina Burana, där sju äldre kvinnor 

berättar sina livshistorier. Ulla är en av dem. 

Inför 600 personer talar hon om hemlöshet, 

hopplöshet och utanförskap. Biljetterna tog slut 

redan före premiären. 


eportaget 

Dagarna på kollo är en välkommen 

fristad för många barn som lever i 

fattigdom eller med föräldrar som 

brister. Verksamheten på Vännebo är 

möjlig tack vare bidrag från företag . 

text: linus ljunggren foto: nils-erik larson 

Samverkan 

som funkar 


eportaget 

Jag minns den så väl, känslan när bussen 

krånglade sig in på grusvägar. Då 

visste man att det inte var långt kvar. 

Stockholms Stadsmission skänker den 

upplevelsen varje sommar till massor 

av barn som annars skulle gå miste om 

den. Upplevelsen att få vara på kollo. 

Förväntansfulla stojar barnen 

omkring på fotbollsplanen som är belägen mellan 

Vännebo kollos röda villa, vackert omgärdad av 

träddungar och nyklippt gräs, och kollots brygga 

som letar sig igenom den höga vassen ut i Mälaren. 

Det vankas fotbollsturnering och det går inte 

att ta miste på barnens engagemang. Eftersom 

inga ledare syns till är spekulationerna om vilka 

som ska dela lag i full gång. ”Kan inte du, jag och 

Mattias spela i samma lag?”, ”Jag vill spela med 

Wille, han hejar också på Real Madrid.” ”Vi är 

Djurgården i vårt lag!”. Uppe i den röda villans 

undervåning har ett fönster öppnats på vid gavel 

och ur en gigantisk bergsprängare brakar det välbekanta 

introt till ”När vi gräver guld i USA” i gång. 

Barnen blir knäpptysta och tittar med stora ögon 

upp mot det huset. 

i full fotbollsmundering, iklädda 

landslagströjor och klubbtröjor från hela världen, 

kommer ledarna dansande på rad ner från huset 

till GES sköna toner. Scenen påminner om den där 

sköna kvällen i Rålambshovsparken i Stockholm, då 

Ravelli och kompani dansade inför hundratusentals 

människor. Barnen, som hela tiden trott att de ska 

spela mot varandra, blir euforiska och skriker och 

pekar. ”Det är ledarna vi ska spela mot!” 

Senare får jag förklarat för mig hur ledarna 

orkar upprätthålla en sådan sprudlande energi 

genom alla de aktiviteter som de anordnar för 

barnen under de tio dagar som varje period pågår. 

– Vi ger allt vi har, vi har väl aldrig varit så trötta 

i hela våra liv när en period är slut. Men man får så 

»Man tänker inför varje 

period att det här ska bli den 

bästa perioden någonsin.« 


sommarkollo 

Scenen är en plats för alla, 

och här har publiken lockats 

till skratt många gånger 

genom åren. 

ledarna försöker bjuda lite 

extra på sig själva och vara 

de trygga vuxna förebilder 

som många av barnen så väl 

behöver. 

»Unga 

människor 

är framtiden, 

därför 

passar det 

bra att stödja 

just den här 

verksamheten.« 

otroligt mycket tillbaka från barnen, både verbalt, 

vad de säger det till en, och hur de kramar en på 

morgonen, säger Anna Haraldsson, som för fjärde 

året är ledare. 

Linda Berntsson, utbildad socionom och 

ledare sedan två år, fyller i: 

– Man tänker inför varje period att det här 

ska bli den bästa perioden någonsin. Vi satsar 

stenhårt, och även om vi har spelat brännboll 600 

gånger så gör vi det fortfarande med samma glädje 

och entusiasm eftersom de här barnen kanske inte 

har spelat brännboll förut. 

under flera somrar har det varit många 

fler sökande än de 18 platser som finns tillgängliga 

under var och en av de tre perioder som kollot 

anordnar för barn 9–13 år. 

– Vännebo är till för barn som inte har möjlighet 

att åka på kommunala kollon på grund av ekonomiska 

eller sociala hinder. Stadsmissionen ger 

barn som behöver komma ut från staden och byta 

miljö, en chans att göra det. Det blir en välkom- 

men paus från vardagen, säger Linda Berntsson. 

Fotbollsmatchen är i full gång, och till skillnad 

från skolgympan, då hälften av klassen försökte 

sig på undanflykter för att slippa byta om, deltar 

alla barn entusiastiskt, alla utom Stina som linkar 

av planen efter en krock, och kompisen Alexandra 

som följer efter för att trösta sin nyfunna vän. Tjejerna 

är på kollo för första gången och de är väldigt 

nöjda med sin ”superroliga” tid på Vännebo. 

– Det roligaste var när vi hajkade på en öde ö 

och lekte påven bannlyser, säger Alexandra. 

– Visst var det, bryter Stina in och verkar 

glömma bort att hon bara för ett ögonblick sedan 

hade så ont i handen att hon grät. 

– En ledare har en ficklampa och räknar till 100. 

Under tiden springer alla och gömmer sig i skogen 

och när ledaren hittar en och lyser på en med ficklampan, 

då är man ute. Men Pelle (en av ledarna), 

som också gömde sig, var borta jättelänge. Till slut 

hittade vi honom bakom en sten, han hade somnat, 

berättar Stina skrattande. 

Och även om tjejerna börjar längta hem med 

bara en dag kvar, så är de båda överrens om att 

försöka få en plats även nästa år. 

Kostnaden för en kollovistelse på Vännebo är 

symbolisk, vilket är möjligt tack vare de donationer 

Stadsmissionen tar emot från företag. Donationerna 

består förutom av pengar, även av mat, och 

andra saker som kommer väl till användning. En av 

de årliga bidragsgivarna är Royal Bank of Scotland. 

– Att hjälpa till och bidra i samhället är en av våra 

uttalade ambitioner. Unga människor är framtiden, 

därför passar det bra att stödja just den här verksamheten, 

säger Anna Törnerud, kommunikations- 

och marknadsansvarig på Royal Bank of Scotland. 

matchen är slut och barnen protesterar 

högljutt. ”Vi måste skjuta straffar!”, ”Hur ska vi 

veta vilka som vann?”, ”Dom vågar inte, fegisar!”. 

Barnen har kvitterat med bara sekunder kvar, och 

vill få till en avgörande straffsparkstävling. Men 

ledarna låter sig inte bevekas, ett oavgjort resultat 

är passande. På väg upp till stugan diskuteras 

matchen livligt. 

”Det var tack vare min räddning som vi kunde 

göra mål.” 

”Men det var ju jag som passade fram bollen!” 

Målskytten själv konstaterar bara kort: 

”Jag gjorde mål med högern fast jag är vänsterfotad.” 

Glädjen av att vara på kollo syns och hörs överallt. 

Det har gått upp för barnen att jag skriver för 

en tidning och de tävlar om att få min uppmärksamhet. 

”Kommer du skriva om oss i tidningen?”, 

”Kan du inte skriva om mig?” 

– Om ni talar om för mig vad som är det bästa 

med att vara på kollo så skriver jag det. 

”Alla nya kompisar!”, ”Catch the flag.”, 

”Talangjakten i kväll, vi har tränat massor på en 

afrikansk dans.” ”Avslutningsdiscot!” 

Buden är många och åsikterna vitt skilda, men 

det står helt klart att vistelsen på Vännebo är sommarens 

höjdpunkt. Gräs under fötterna och ett 

välkommet avbrott från livet i en betydligt tuffare 

miljö. 

Barnen i texten heter egentligen något annat. 

Alla deltar entusiastiskt 

i fotbollsmatchen där 

ledarna möter barnen. 

resultatet blir oavgjort. 

Den här dagen. 

Så funkar 

Vännebo 

Bakgrund 


fick 2003 ett hus av skogsindustrierna 

med syfte att 

användas till kolloverksamhet 

för barn och familjer 

med särskilda behov. Huset 

placerades på Stockholms 

Stadsmissions egendom 

Stenfasta nära Stallarholmen 

utanför Strängnäs. 

Finansiering 

Flera privata givare och 

företag stödjer kolloverksamheten 

anonymt 

med stora summor varje 

år. Under 2011 var det 43 

företag som finansierade 

kolloverksamheten. Bland 

företagen finns Gålöstiftelsen, 

Swedbank, Henkel, 

Royal Bank of Scotland, SEB 

Enskilda och Lindorff. 

Verksamheten 

Barngrupperna består 

av cirka 20 barn, 9–13 år. 

Kostnad 500 kronor, eller 

250 kronor för syskon som 

också går på kollot. Upplägget 

är traditionellt kollo. 

Under de tre perioderna 

jobbar nio ledare och en 

föreståndare. 


duellen 

ja nej 

”Det blir skevt 

när företag 

som köper 

reklamplats 

på en fotbollsarena 

får göra 

avdrag för 

kostnaden, 

men inte när 

de skänker 

pengar till 

välgörande 

ändamål.” 

} 

anders lago, socialdemokrat, 

ordförande för HSB:s Riksförbund och 

styrelseledamot i Stockholms Stadsmission, 

har sin grundinställning klar. 

Samhället ska stå för omsorg och 

stöd till människor i behov. Men när de 

insatserna inte räcker så har frivilligorganisationer 

en viktig uppgift att fylla. 

Därför tycker han att det behövs en 

förändring av lagstiftningen, så att företag 

som vill skänka pengar till ideella 

organisationer får göra avdrag för detta. 

– Det blir skevt när företag som köper reklamplats 

på en fotbollsarena får göra avdrag för 

kostnaden, men inte när de skänker pengar till 

välgörande ändamål, konstaterar han. 

Likaså får företag göra avdrag för gåvor till sina 

anställda, men inte till hjälporganisationer. 

Rädda Barnen uppmärksammade det orimliga 

i detta för några år sedan då organisationen sålde 

pepparkaksburkar till företag för 15 000 kronor 

styck, en kostnad som företagen sedan enkelt 

kunde dra av. 

anders lago menar att tiden nu är inne för 

en förändring. Han ser hur företagens intresse för 

att stödja ideella verksamheter växer, i takt med 

att hållbarhetsfrågor och CSR – Corporate Social 

bör gåVor tIll Ideella 

organIsatIoner 

skattebefrIas? 

ja nej 

»Skattereduktion skulle 

stimulera utvecklingen« 

Anders lago är ordförande 

i HSB:s riksförbund 

och styrelseledamot 

i Stockholms 

Stadsmission. 

Responsibility – får en allt mer framskjuten 

plats i företagen. 

Att aktivt arbeta med välgörenhet 

stärker företagens image, skapar 

stolthet bland medarbetare och ökar 

lojaliteten. 

– Att införa skattereduktion i det 

här läget skulle ytterligare stimulera 

den utvecklingen. Vi har ingen stark 

tradition av företagsgåvor i Sverige, 

jämfört med exempelvis USA där 

gåvor till universitet och forskarvärlden, 

är starkt etablerade. Det är inte den modell vi 

ska sträva efter i Sverige, men att följa den utveckling 

som vi ser i andra länder inom EU skulle vara 

mycket välkommet, säger Anders Lago. 

den gåvoskattereform som infördes i 

Sverige från den 1 januari i år – som innebär att 

privatpersoner får göra avdrag på upp till 6 000 

kronor per år – borde bara vara ett första steg, 

enligt Anders Lago. 

– Regeringen visade i alla fall ett visst 

intresse för frågan, men förändringen av 

lagstiftningen var alldeles för marginell. 

Nästa steg måste naturligtvis vara att 

även företag omfattas av avdragsrätten, 

säger Anders Lago. 

Sverige är det enda landet i EU som inte tillåter företag att göra skatteavdrag 

för gåvor till ideella organisationer. Frågan har diskuterats i 

riksdagen med jämna mellanrum under mer än 50 år, men när den nya 

gåvoskatte reformen drevs igenom vid årsskiftet så gällde den inte företag. 

Vi lät Anders Lago (s), tidigare kommunalråd i Södertälje, och Henrik 

von Sydow (m), ordförande i Skatteutskottet, debattera frågan. 

»Lagstiftningen skulle 

bli alltför komplex« 

henrik von sydow, moderat 

ordförande i Skatteutskottet, är tveksam 

till förslaget om skattereduktion 

för företag som vill skänka pengar till 

ideella organisationer. 

– Anledningen till att företag och 

juridiska personer inte inkluderades i 

gåvoskattereformen som infördes vid 

årsskiftet är att lagstiftningen skulle bli 

alltför komplex, säger han. 

Henrik von Sydow hänvisar till erfarenheter 

som har gjorts inom OECD, 

den internationella organisation som arbetar för 

samarbete mellan industriella länder med demokrati 

och marknadsekonomi. 

– OECD framhåller i en rapport risken för 

olika former av missbruk, som skatteundandragande 

och penningtvätt. En sådan utveckling 

urholkar legitimiteten för gåvoskatteavdraget. 

Det är dessa lärdomar som gör att jag är tveksam 

till en vidgning av gåvoskatteavdraget, 

säger von Sydow. 

regeringsalliansen 

skrev i sitt 

gemensamma valmanifest 

inför förra riksdagsvalet 

att ”Vi vill stimulera 

Henrik von Sydow är 

moderat ordförande i 

Skatteutskottet. 

donationer från privatpersoner och 

företag till ideella organisationer och 

forskning. Därför vill vi pröva möjligheten 

till avdragsrätt för detta”. 

Regeringen genomförde också en 

utredning om en möjlig ändring av 

lagstiftningen. Men efter en remiss 

hos 108 ideella organisationer infördes 

alltså gåvoskattereformen utan 

att inkludera företag. 

– Som ordförande i riksdagens 

skatteutskott så handlar arbetet också 

om att prioritera. Det viktigaste just nu är inte ett 

utökat gåvoskatteavdrag utan att utanförskapet 

bekämpas och att fler människor får behålla mer i 

plånboken, säger Henrik von Sydow. 

Förstår du de kritiker som menar att det kan tyckas 

märkligt att företag får göra avdrag för att köpa 

reklam på en fotbollsarena, men inte för att skänka 

pengar till en ideell organisation? 

– Jag gillar en bredare givarkultur i Sverige, mer 

gåvor och att fler kan ge mer. Men jag tror snarare 

på att underlätta genom att svenska folket får 

behålla mer av sina inkomster än specifika skattelättnader 

för företag. Vi vill sänka skatten för 

låg- och medelinkomsttagare, och det kan i sin tur 

stärka givarkulturen. 

”Det viktigaste 

just nu är inte 

ett utökat 

gåvoskatteavdrag 

utan 

att utanförskapetbekämpas 

och att fler 

människor får 

behålla mer i 

plånboken.” 


perspektiv 

alltför många människor lever i social utsatthet, och 

som samhällsdebattör ser tove Lifvendahl en av 

lösningarna. »Vi behöver hitta en bättre balans mellan 

civilsamhället, det offentliga och marknaden«. 

Världen har 


Kriser i världen stärker 

kommit närmare. Tränger sig nära, 

pockar på uppmärksamhet. 

Tack vare internet och snabba medier ser vi 

inte bara tiggaren vid hörnet där vi bor, vi ser också 

krigsdrabbade i Syrien, Afghanistan, Irak varje dag. 

Det har stärkt vår solidaritet, anser samhällsdebattören 

och författaren Tove Lifvendahl. 

– Visst finns det en risk att vi blir avtrubbade 

när folkmord och flyktingströmmar är vardagsmat 

på tv, men internetrevolutionen för oss också närmare 

varandra. Ju mer vi exponeras för varandra, 

desto större solidaritet känner vi. ”Vi-et” utvidgas, 

säger hon. 

Tove Lifvendahl har sett och mött utsatthet 

både i Sverige och globalt. Det gör vi alla. 

– De utsatta finns överallt, man avgör själv 

om det ska vara ett möte eller inte. Har man tagit 

ögonkontakt och sagt hej blir det ett möte. Några 

av mina mest starka minnen kommer från tiden 

som volontär i Stockholms Stadsmission, när jag 

var ute i verksamheten och också fick tid att lära 

känna personer genom längre samtal. Flera av 

dem kommer jag att minnas för resten av livet. Det 

är livsöden och personliga erfarenheter som både är 

sorg och lidande men också jämnmod och glädje. 

Perfekt värld? Det finns inte, enligt Tove Lifvendahl, 

och det är också farligt att önska sig. Det 

sätter för stor press på människan, att jaga lycka. 

text: caroline engvall foto: oskar kullander 

solidariteten 

– För en del av dem som i dag lever på gatan 

kan det ha varit en omkullkastande händelse som 

startade kedjan som ledde dem dit: arbetslöshet, 

sjukdom, skilsmässa, dödsfall i familjen ... Det är 

sådant som händer, och vi gör oss själva en otjänst 

om vi försöker göra livet till något det inte är. 

Däremot ska vi försöka bygga vårt samhälle så att 

den som hamnar i en sådan utsatt situation, kan få 

ett stöd från sin omgivning, som verkligen utgör 

ett skyddsnät. 

tove lifvendahl önskar sig en bättre 

fungerande dialog mellan alla som möter en 

enskild människa som behöver hjälp och en stark 

skola som fungerar som en social språngbräda 

för alla som inte haft med sig förutsättningar 

hemifrån. 

På kort sikt. 

På lång sikt vill hon se ett samhälle där vi är 

beroende av varandra och inte litar blint på en 

omhändertagande stat. 

– Det går inte att bygga system som ansiktslöst 

ska kunna utgöra ett fungerande skyddsnät. Vi är 

inte materiella varelser, utan sociala. Vi behöver 

beroendebanden och relationerna till andra för 

att vara hela människor. I dag har vi ett samhälle 

där de frivilliga gemenskaperna är alldeles för små 

och det offentliga ansvarsområdet är alldeles för 

»De utsatta 

finns överallt, 

man 

avgör själv 

om det ska 

vara ett 

möte eller 

inte.« 

ToVe 

LiFVeNDAHL 

Ålder: 38 år. 

Bor: Uppsala. 

yrke: Författare och 

samhällsdebattör. Senior 

Fellow vid den gröna 

liberala tankesmedjan 

Fores. 

Familj: Man och 

två söner. 


perspektiv 


stort, ineffektivt - och därmed otryggt. Vi behöver 

hitta en bättre balans mellan civilsamhälle, det 

offentliga och marknaden. 

tove är aktuell med boken Att ge – samtal 

med svenska filantroper, där tio förmögna personer 

som själva har jobbat ihop sina pengar och valt 

att ge bort dem till bättre behövande berättar om 

varför de valde att göra det. 

– Boken berättar något väldigt viktigt, nämligen 

att vi människor mår bra när vi kan göra något 

gott för andra. Ett bra samhälle låter oss bejaka 

den drivkraften, och försöker se till att den kommer 

till sin rätt. Vi har varit livrädda för olikhet, 

och trott att vi gör varandra lyckliga om alla gör 

lika. Men vi är inte lika, utan lika mycket värda. Det 

är skilda saker. I samma stund som du tvingar en 

konstnärligt lagd människa att bli statistisker, och 

en statistiker att uttrycka sig på blomsterspråk, 

begår vi våld på dem båda. Men om konstnären 

kan få skapa, och statistikern räkna, kan de båda 

känna sig respekterade, framgångsrika och dessutom 

tydligt se att de kan ha nytta av varandra. 

»Om konstnären 

kan få skapa, och 

statistikern räkna, 

kan de båda känna 

sig respekterade.« 

VInn 

toVes 

nya bok! 

Mission Business lottar 

ut fem exemplar 

av Tove Lifvendahls 

Att ge – samtal med 

svenska filantroper. 

Mejla til merete. 

forssberg@stadsmissionen.se 

och 

förklara med 20 ord 

varför du är bra på 

att ge. Glöm inte att 

skriva din adress. 

7 frågor 

Susanna Campbell, vd Ratos 

»Det handlar om att 

skapa ett engagemang« 

susanna Campbell är sedan i våras verkställande 

direktör för det börsnoterade företaget Ratos, 

och Veckans Affärer rankar henne som svenskt 

näringslivs mäktigaste kvinna. Förutom att 

försöka leva upp till marknadens finansiella 

förväntningar har Susanna företagets och sitt eget 

stora samhällsengagemang att förvalta. 

1 

På vilket sätt bidrar du till ett mänskligare 

samhälle? 

– Vi på Ratos försöker generellt att göra bra affärer, 

men på ett ansvarsfullt sätt. Vi verkar för att vi både 

som medarbetare och som organisation agerar etiskt 

och följer den etiska kompass som företaget har. 

2 

Är det viktigt att ta ett socialt ansvar i dagens 

hårda näringslivsklimat? 

– Vi har en stark kultur när det gäller samhällsengagemang, 

och ett starkt arv att förvalta. Visst, vi är ett 

riskkapitalbolag, men vi skiljer oss från de flesta andra 

i vår bransch. Våra två huvudägare är två stiftelser 

som tillhör Sveriges största icke statliga anslagsgivare 

till bland annat forskning och utbildning. I fjol gav Söderbergs 

stiftelser sammanlagt anslag på omkring 260 

miljoner kronor, så det är ganska betydande belopp. 

3 

Vad betyder det för Ratos image? 

– Pengarna tas från utdelningen från Ratos, så 

det utgör en viktig del av vår identitet. Vi är ett gammalt 

företag, ända sedan familjen Söderberg grundade 

företaget har det tagit ställning i sociala frågor. 

4 

Hur såg engagemanget ut konkret? 

– Företaget var bland annat tidigt med att erbjuda 

sina anställda sociala förmåner som tandvård, 

läkarvård och barnbidrag. 

text: albin wiberg 

5 

Vad har du för tips till företag som vill ta ett 

större socialt ansvar? 

– Det går inte att bara välja ut en enda fråga, utan 

det handlar om att skapa ett engagemang i företaget 

inifrån och ut. Att både ta hand om anställda och 

jobba med organisationer som tar hand om den 

närmiljö man verkar i, som i vårt fall bland annat med 

Klaragården, där vi är med och sponsrar Stockholms 

Stadsmissions verksamhet för hemlösa kvinnor. 

6 

Finns det några krasst ekonomiska skäl för ett 

företag att satsa på hållbarhet? 

– Det tycker jag absolut att det finns. Det beror förstås 

lite på vad för typ av företag det handlar om, men 

säljer du exempelvis konsumentprodukter tror jag 

att det i många fall är ett måste att adressera frågan, 

för det finns otroligt många medvetna konsumenter. 

Är du ett producerande företag måste du väga in både 

miljöaspekten och det sociala ansvaret. Att kunna 

erbjuda miljövänliga alternativ blir allt viktigare 

eftersom många kunder väger in det och CSR vid val 

av leverantör. 

7 

Kan det rentav ge konkurrensfördelar? 

– Ja, så är faktiskt fallet för flera av våra företag. 

HL Display till exempel, som gör displayutrustning i 

plast för detaljhandeln, är global marknadsledare i sin 

nisch och har valt att lägga resurser på att ta fram miljövänliga 

alternativ. Detta har i sin tur gett företaget 

goodwill, fler kunder och lett till att man befäst sin 

position på marknaden. 

Susanna Campbell 

Ålder: 39 år. 

Familj: Man och två barn. 

yrke: Vd ratos. 

Motto: ”Försök att bara göra saker som du sedan kan stå för.” 


Annons 


Stadsmisson 

Stöd vårt arbete för en mänskligare stad 

Yvonne Borg – Kommunikations- och insamlingschef tel 08-6842 3051 SMS 0704-256428, yvonne.borg@stadsmissionen.se 

Merete Forssberg Madshus – Ansvarig företagssamarbeten tel 08-68423053 SMS 0704-256430, merete.forssberg@stadsmissionen.se 

Maria Bergman Kosinski – Ansvarig företagssamarbeten tel 08-68423052 SMS 0704-256429, maria.bergman@stadsmissionen.se 

Elisabeth Stuart – Ansvarig arv, donationer & stiftelser tel 08-68423056 SMS 0704-256433, elisabeth.stuart@stadsmissionen.se 

Anders Ståhl – Ansvarig Privata gåvor tel: 08-68423057 SMS 070-4256434, anders.stahl@stadsmissionen.se 

Karin Bjers – Ansvarig Privata gåvor tel: 08-68423057 SMS 070-4256434, karin.bjers@stadsmissionen.se

Tidningen Mission Business - Stockholms Stadsmission

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?