Mat - InPress

inpress.com

Mat - InPress

ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Lantbrukarnas Riksförbund

ANNONS

2012

ALMEDALSVECKAN

1–8 juli. Sveriges största

politiska mötes- och debattplats.

GRISAR MED KNORR,

betande kor och strikt

användning av antibiotika.

Skillnaderna mellan

import och lokalproducerat

är fler än den du

ser på prislappen.

maten Dagens

Matlandet

Utsikterna för Sverige att bli föregångare

inom livsmedelsproduktion

och matlagning ser ljusare

ut än någonsin. Det menar Eskil

Erlandsson, landsbygdsminister.

SID 2

”Det går att sätta

svensk piff på

maten året om.”

Mästerkocken Tommy Myllymäkii

SID 4

tema

från: LRF

NR 5/6

Om svensk mat,

miljö och matkultur.

”Jag älskar svensk mat”

ERNST KIRCHSTEIGER har anor från både Österrike och Polen, men står stadigt rotad i

den svenska myllan. Det är här han finner sin matglädje och outsinliga inspiration.

Illustration: David Marklund

SID 8

2 Helena Jonsson: Närproducerad mat avlastar miljön,

SID

ger fler jobb och bidrar till en levande landsbygd.

Distribueras med Dagens Nyheter 2012.07.04.

SID 6–7

11Läs

om Gotlandskocken som valde närproducerat

SID

– och nu ”exporterar” kött till Stockholmskrogar.

Foto: Fot Ft Fot Fo Fot Fo Fot Fo ot o: o Tom To Tom To Tom To Tom To Tommy my m Hvi Hv HHvitfeldt tfe tf fe ldt

9Skolmatsupproret

SID

har bara börjat.

Foto: Emil Nordin


ANNONS

2012

Välkommen

Mat – en

enkel fråga?

Det borde vara enklare att handla bra

mat. Både för stressade småbarnsföräldrar

som åker till stormarknaden en

gång i veckan och för en ensamstående

pensionär som handlar på kvartersbutiken

runt hörnet.

Det borde vara lättare att begripa det

finstilta på förpackningen, i stället för att

frågorna ska hopa sig när man försöker

tolka vad som står.

Det borde vara mindre komplicerat

för den som vill göra medvetna val i

mat affären.

Allt det här och lite till jobbar vi i

Lantbrukarnas Riksförbund för. Vi vet

nämligen att fyra av tio konsumenter

tycker det är viktigt att maten är

regionalt eller lokalt producerad, och fler

än nio av tio av dessa skulle köpa mer

närproducerat om det fanns i butik. Man

vill gynna kortare transporter, avlasta

miljön, möjliggöra småskalig produktion

och bidra till en levande landsbygd.

Med den här bilagan vill vi ge kunskap

och inspirera dig som är intresserad av

mat, och som tycker om att laga mat

– men också dig som ”bara” äter mat.

Läs ett spännande reportage om allas

vår Ernst, som jag tror inte behöver presenteras

med efternamn.

Läs också om kändiskocken Tommy

Myllymäkis matfilosofi, och ta del av hans

tips på matlagning året om. Vår landsbygdsminister

ger även han sin syn på

matkvalitet och vikten av bra råvaror.

Ha en fantastiskt skön sommar och passa

på att njuta av säsongens skafferi, just nu

till bredden fyllt av svenska råvaror.

Foto: Johanna Norin

Helena Jonsson,

Förbundsordförande LRF

Vid frågor om innehållet, kontakta:

Anna Lundell,

anna.lundell@lrf.se,

tel 08-787 50 41

www.lrf.se

Intelligent kommunikation sedan 1984.

Projektledare: Mats Westerberg

Redaktör: Maria Andersson Grafisk form givare:

Tove Engström Korrektur: Solveig Enblom

Repro: InPress Tryck: Bold Printing Group.

För information om intelligent kommunikation,

kontakta Mats Westerberg, 018-68 30 12.

www.inpress.com

2 LRF

Hela denna bilaga är en annons från Lantbrukarnas Riksförbund

Visste du att ...

… Sverige är ett av Europas största länder till ytan? Ändå

utgörs endast 7,5 procent av landarealen av jordbruksmark

och bara 1,5 procent är permanent betesmark.

Foto: Emil Nordin

– Världens befolkning ropar efter mat. Visst är det väl också vårt ansvar att bidra till världens livsmedelsförsörjning, säger landsbygdsministern.

Matlandet Sverige

NÄR ESKIL ERLANDSSON presenterade

projektet Matlandet Sverige, var

det många som lyfte på ögonbrynen.

Men han vidhåller att Sverige har alla

möjligheter att inta rollen som föregångare

inom livsmedelsproduktion

och matlagning.

Du lanserade Matlandet Sverige för fyra år sedan.

Hur långt har vi kommit på resan och när är vi

framme?

– Projektet löper fram till 2020 och än är vi en

bra bit från målet. Men en jag är övertygad om att vi

kommer att nå det med hjälp av alla lla engagerade

företagare, bönder och förädlare. När jag reser i

Sverige ser jag ständigt nya verksamheter amheter som

diversifieras och expanderar. Varje e initiativ betyder

mycket för byn, lokalsamhället llet och de

människor som får jobb genom det. et.

Vilka är den svenska matprodukuktionens konkurrensfördelar?

– Sverige har många välutbildade, de,

kunniga bönder, en bra infrastruktur ur

och god tillgång till mark och vatten. en.

Dessutom har vi ett vinterklimat

som håller många växt- och djursjukdomar

i schack, och tjälen som m

motverkar jordpackningsskador.

– Man ska också komma ihåg

att världens befolkning ropar efter

mat. Visst är det väl också vårt t

ansvar att bidra till världens livsmedelsförsörjning?

Foto: Erik Bratthall

”Långa vår- och sommarkvällar ger

frukt och grönsaker en unik smak.”

Ur regeringens vision Sverige – det nya matlandet

Med tanke på att självförsörjningsgraden av livsmedel i

Sverige ligger på knappt 50 procent, dröjer det väl innan vi

kan avhjälpa världssvälten?

– Min målsättning är att vi ska öka matproduktionen i landet.

För att stärka svenskt jordbruk arbetar Matlandet Sverige framför

allt inom tre områden: bättre lönsamhet för bönderna genom

rättvisare skatter och avgifter, stärkt konkurrenskraft genom att

främja innovationer och ökad kunskap, samt regelförenkling för

att det ska vara kul och enkelt att vara företagare. Där har vi

kommit mycket längre än vi lovade från början.

Familjen Erlandsson väntar tillökning i sommar – grattis! Vad

skulle du vilja se för mat på ditt barns dagis när det blir så dags?

– Att den är näringsriktig, närodlad och svensk, förstås. Och att

de som gör upphandlingarna vågar dela upp dessa och satsa på olika

leverantörer, så att det lokala näringslivet kan komma in på banan.

Sedan skul skulle jag önska att maten tillagades så nära konsumenterna

som möjligt möjlig – det gäller både dagisbarn, skolbarn och äldre.

Och när du själv får bestämma, vad blir det då på tallriken?

– Isterband Isterb med stuvad potatis, utan tvekan. Jag är ju faktiskt

smålänning. smålännin

Fakta Fak Fak

Göteborg = Matlandethuvudstad 2012

Mat är glädje, men också något som skapar jobb och tillväxt, inte

minst på landsbygden”, skrev Göteborg i sin ansökan till titeln Årets

Matlandethuvudstad 2012. Det tog juryn fasta på och motiverar

utnämningen så här:

”För att Göteborg kan erbjuda en varierad meny, med havets

råvaror i centrum. För en välutvecklad samverkan i regionen som

Eskil Esk Erlandsson tillträdde som jordbruks- och sedermera

me landsbygdsminister år 2006.

Matlandet M Sverige började som ett treårigt projekt,

men m är nu en långsiktig del i Alliansregeringens vision.

DDet

övergripande målet är att skapa 20 000 nya jobb till

år å 2020.

För att stärka svenska bönders konkurrenskraft har

Lands bygdsdepartementet bland annat sänkt kontroll-

aavgifterna

vid slakt, slopat handelsgödselskatten och

mminskat

regelkrånglet. Under året införs också ersättning

fö för högre djuromsorg vid grisuppfödning.

knyter samman stad och land,

småskalig livsmedelsförädling och

industri, samt lyfter fram betydelsen

av måltiden inom vård, skola och omsorg.

Göteborg är en attraktiv stad för såväl nationell som internationell

turism och måltidsupplevelser.”


Spara i Landshypotek

Ta ställning för en

levande landsbygd

Att spara pengar hos Landshypotek stärker lands bygden

och svensk matproduktion. Nu vänder sig Lands hypotek

även till allmänheten med ett konkurrenskraftigt erbjudande

om att öppna sparkonto samtidigt som man fortsätter att vara

en medlemsägd nischbank.

– VÅR UPPGIFT ÄR att finansiera satsningar

inom jord och skog. Sparkunder

får goda villkor, men ska också veta att

sparande hos oss bidrar till starkare svensk

landsbygd med öppna landskap och lönsamma

gårdar, säger Kjell Hedman, vd

på Lands hypotek.

Landshypotek har ett av marknadens

bästa sparerbjudanden och trots ytterst liten

Kjell Hedman, vd,

öppnar för allmänheten

att spara i Landshypotek.

Jord- och skogsägarnas

egna kreditinstitut

erbjuder bra villkor och

bidrar till att stärka landsbygden

samt svensk matproduktion.

Hela denna bilaga är en annons från Lantbrukarnas Riksförbund ANNONS

marknadsföring har intresset för att öppna

sparkonto hos kreditinstitutet varit stort.

Medlemsägda Landshypotek har traditionellt

varit stora på bottenlån till jord-

och skogsfastigheter. Med en utlåning på

58 miljarder kronor kommer mer än var

fjärde investerad krona i jord och skog

från Landshypotek.

– VI ÄR och kommer att fortsätta vara en

medlemsägd nischbank. Vår styrka är att

vi är specialiserade och ska vara bäst på

finansiering av jord och skog. Vi splittrar

inte upp vår tid på all form av företagsfinansiering

och inte heller på alla banktjänster.

Finansiering av jord och skog är

speciellt och kräver specialisering.

Sparandet bidrar till att stärka vår huvud-

GÖTEBORG

– MATLANDET HUVUDSTAD 2012

Göteborg är årets Matlandethuvudstad 2012 och utmärkelsen

är en viktig del i visionen Sverige det nya matlandet.

Göteborg och Västsverige är exceptionellt gynnade med råvaror

från hav, skog, åker, insjö och äng. Vår mat är värd en

resa. Välkommen till Göteborg och Västsverige!

JURYNS motiveringen löd:

”För att Göteborg kan erbjuda en varierad meny,

med havets råvaror i centrum. För en välutvecklad

samverkan i regionen som knyter samman

stad och land, småskalig livsmedelsförädling

och industri samt lyfter fram betydelsen av måltiden

inom vård, skola och omsorg. Göteborg är

en attraktiv stad för såväl nationell som internationell

turism och måltidsupplevelser.”

uppgift, som är att finansiera satsningar i

jord- och skogsbruket, säger Kjell Hedman.

Allt fler produkter och tjänster erbjuds

nu jord- och skogsbrukare. I egen regi

och tillsammans med partners har Landshypotek

ett komplett erbjudande för att

finansiera, investera, spara, försäkra och

betala. Mer än 50 000 personer runt om i

hela Sverige har verksamhet som finansieras

av Landshypotek.

– Vi bidrar till växande företag inom

jord- och skog. Där kunder ser möjligheter

och där det finns en grundläggande

lönsamhet, ska vi med konkurrenskraftig

finansiering göra det möjligt för enskilda

att investera. Vi är en viktig partner för

jord- och skogsbrukare som vill utveckla

sitt företag, avslutar Kjell Hedman.

Läs mer på goteborg.com

Ansök om

Landshypoteks

Sparkonto* på

www.landshypotek.se

*Information om statlig

insättningsgaranti

Kontot omfattas av den statliga insättningsgarantin enligt

beslut av Riksgälden. Varje kund har rätt till ersättning för

sin sammanlagda kontobehållning i banken eller kreditmarknadsbolaget

med ett belopp som motsvarar högst

100 000 euro. Riksgälden betalar ut ersättningen inom

20 arbetsdagar från den dag banken eller kreditmarknadsbolaget

försattes i konkurs eller Finansinspektionen

beslutade att garantin ska träda in.

www.landshypotek.se

LRF 3


ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Lantbrukarnas Riksförbund

SOM ÅRETS KOCK

2007 och silvermedaljör

i världens finaste matlagningstävling

Bocuse

d’Or 2011, har Tommy

Myllymäki lagt världen för

sina fötter, eller kanske

snarare sina grytor. Och

i dem stoppar han gärna

ner svenska råvaror,

när det gives.

MORGONSOLEN GASSAR

på fönstren till Tommy

Myllymäkis kök i det gamla

sekelskifteshuset med utsikt

över Vätterns glittrande vatten. Här inrymdes

en gång Petterssons Chark och krokarna

högt upp på väggen minner om tider då

grannskapets husmödrar köade för att få

Jönköpings möraste biff.

I dag är lokalerna restaurerade för att hysa

modern matlagning av världsklass, och kalendern

är ganska fulltecknad. Ändå tycker

Tommy Myllymäki att han tar det lugnare nu

än när han förberedde sig för Bocuse d’Or …

DET KAN INTE vara en slump att fem av

sju topplaceringar i fjolårets Bocuse d’Or

gick till nordiska länder. Ändå framstår inte

svenskarna som något matälskande folk i

jämförelse med exempelvis fransmän eller

italienare. Hur har den här kluvna bilden av

”matlandet Sverige” uppstått egentligen?

– Att vi nordbor är så framgångsrika i

kocktävlingar beror nog på att vi har kunnat

integrera 2000-talets livsstil och invandrarkultur

i matlagningen. Det uppskattar domarna.

– Å andra sidan, på italienska och franska

4 LRF

2012

Svenska råvaror

Det går att laga

svenskt året om

Hallå

där ...

Foto: mynewsdesk.com

restauranger är det ländernas vardagsmat

man serverar och är stolta över – men så är

det inte riktigt här i Sverige, konstaterar

Tommy Myllymäki över en rykande kopp

kaffe, bryggt på nymalda bönor i maskinen

borta i hörnet.

TOMMY MYLLYMÄKIS eget matintresse

väcktes under sommarloven hos mormor

och morfar i Finland. Där började man prata

om middagen redan vid frukost och sedan

hjälptes alla åt att förbereda: fiska, ta

upp potatis, tillaga.

Närmare matens ursprung än så kan man

knappast komma. Tommy Myllymäki uppskattar

själv både hemodlat och närproducerat,

men inser att han inte kan odla allt själv.

Varför gör du det här?

– Jag ville ta reda på och visa vilken skillnaden blir i vardagen

om man vill äta svenskt, och hur mycket av vår mat

som faktiskt flygs in och körs in från andra länder.

Ett mål var att göra prisjämförelser mellan

svenskt och importerat. Hur utföll det?

– Förädlade svenska produkter var helt klart dyrare. Men

rena svenska råvaror med säkerställd ursprungsmärkning,

som jag kan handla på ICA Maxi här i Västerås, blev bara

en hundralapp dyrare än de importerade.

Hallå där, Klas Lindberg, Årets kock 2012

HHar

det betydelse varifrån maten

kkommer?

– Javisst, och här har lokala handlare ett

Text: Maria Andersson

Foto: Tommy Hvitfeldt

– Vi borde vara mer stolta över vår egen matkultur, anser Tommy Myllymäki.

Stolt silvermedaljör.

Tommy Myllymäki

tog andraplatsen

i prestigefulla

Bocuse

d’Or i höstas.

ansvar att förmedla närodlat. Som opinionsbildare

har vi kockar också ett ansvar att

driva frågan framåt.

– Det är ju trots allt så att bonden utanför

stan odlar bättre morötter än jag själv gör.

Att ha en bra relation med leverantören är

därför väl så viktigt för mig. Man tillagar

maten med en annan kärlek om man vet varifrån

den kommer.

Kryddväxterna i fönstret slokar i solgasset.

Ungefär som kreativiteten kan göra när

man håglöst försöker tänka ut något till

middag. Men så känns det väl aldrig för en

kock av Myllymäkis kaliber?

– Jodå! Att komma på nya recept för tvprogram

varje vecka kan verkligen dränera

uppfinningsrikedomen. Till slut undrar man

om det verkligen går att hitta på mer.

Knepet som Tommy Myllymäki

tar till, är att fråga sig hur den

gamla korvstroganoffen kan få

en ansiktslyftning. Lite

senap i, kanske. Eller

curry? Allt handlar

... bloggaren Jessica Andersson i Västerås, som har kommit halvvägs

i sitt projekt att bara äta svenskt under 2012:

Vad har du fått för reaktioner från omgivningen?

– Mest positiva. Många kompisar som inte har ägnat

saken en tanke förut, har blivit mer medvetna, särskilt när

de ska bjuda mig på mat. Andra tycker att jag har blivit

tokig och kallar mig för protektionist.

Och när året är slut, vad gör du då?

– Jag tror att jag kommer att fortsätta äta svenskt, fast

kanske inte så konsekvent som jag gjort hittills. Jag tror ju

på det här. Vårt slösande konsumtionssamhälle, där importen

av billig mat ständigt ökar, håller inte i längden.

Visste du att ...

…om du tar bilen till stormarknaden så ryker

hela klimatvinsten med en Kravodlad gurka?

Varför inte samåka med en granne?

om att utgå från råvaran, variera tillagningen

och kanske prova en ny smaksättning.

PÅ SÅ SÄTT GÅR det att förnya matlagningen

året om. Visserligen får vi inte tag i

nyupptagna morötter i februari, men det går

ändå att sätta svensk piff på maten under

varje årstid. Även om man inte behöver vara

fundamentalist.

– Vill folk äta sparris i april, så kommer

den att vara importerad. Men då kanske den

får vara det, och så väljer vi något närproducerat

nästa gång vi veckohandlar i stället?

föreslår Tommy Mylly mäki och tar en

sista slurk av kaffet.

Tommys tips

för hela året

■ Sommar: Nu finns ett överflöd av

svenska råvaror, så njut dem färska

och frys in så mycket du kan. Det är

inte fult att frysa in, utan en förutsättning

för oss svenskar att äta vår egen

mat året om.

■ Höst: Fortfarande inga problem att

hitta svenska råvaror, eftersom skördeperioden

är så lång i Sverige. Vilt,

fisk och skaldjur är som bäst nu, och

svampen kan torkas och ätas under

resten av året.

■ Vinter: Har du bunkrat upp ordentligt

i frysen, så är det dags att plocka

fram det nu. Gör en kompott på jordgubbarna,

ta fram dina torkade kryddor

och lyft in importerade råvaror som

komplement.

■ Vår: Ta vara på det som spirar i

naturen och gör exempelvis soppa på

nässlornas späda skott. Och den sista

leveransen av jordärtskockor från

höstens skörd kan vara riktigt fin.


God mat

utan krångel

Svenska råvaror, mat efter

säsong, recept utan krångel

– men med gott resultat

såklart. Det är några av ledorden

för Arla Köket ® och alla

recept och produkter företaget

kommer ut med varje år.

Varje år provlagar Arla Köket

cirka 400 nya recept som

kommer från matkreatörer

runt om i landet. Varje recept

lagas minst två gånger. Det

krävs ingen svårare huvudräkning för

att förstå att grytor, ugnar och spisar används

flitigt om dagarna. Allt för att recepten

ska bli riktigt bra.

Traditionen att inspirera och ge recept

till konsumenterna sträcker sig ända tillbaka

till 60-talet. Men det var på 90-talet,

då Arla Köket skapades, som det

togs ett samlat grepp.

TVÅ AV DEM som står mitt i smeten,

bok stavligt talat, är Arlas ansvariga för

matinspiration Catarina Molin Österlund

och Lena Bensryd, som ansvarar för

provlagningen av samtliga recept.

– Våra teman och recept följer själv-

en största delen av Sveriges

samlade rapsodling köps

upp av AarhusKarlshamn

(AAK), som pressar fröna

till vegetabilisk olja och förädlar den till

olika produkter. Chansen är stor att du i

ditt mat- och bakmargarin, i den bredbara

smörblandningen, i kakor, glass,

majonnäs, salladsdressing eller i barnmaten

hittar rapsolja från Karls hamn.

Och nu upptäcker allt fler den svenska

raps oljans goda matlagnings- och näringsegenskaper.

Svenskt klimat gynnar rapsen

Lena Ingvarsson är marknadsdirektör

vid AAK och arbetar främst med den

globala mejerimarknaden. Hon ser många

Hela denna bilaga är en annons från Lantbrukarnas Riksförbund

klart trender, men även matåret och då

väljer vi råvaror som är i säsong. Råvarorna

ska kunna köpas i hela Sverige,

våra recept ska kunna användas av alla,

säger Lena Bensryd.

INOM ARLA KÖKET ryms även matlagningsprodukter,

till exempel crème fraiche,

grädde och Kesella ® kvarg, och nya

tillkommer hela tiden. Ett av de mest

populära nytillskotten är Smetana, en

syrad krämig grädde med ursprung från

Ryssland. Den får många sökningar på

Arlas hemsida.

– Våra recept är även en vägledning

för hur man använder produkterna. Vi

ger konsumenterna inspiration till användning

för att få bästa smak, förklarar

Catarina Molin Österlund.

DESSUTOM VILL Arla Köket gärna locka

till att använda råvaror på nya sätt. Ett exempel

är rabarber, som inte bara är gott i

smulpaj utan även tillsammans med kyckling.

Arla Köket tog fram receptet Rabarberkyckling,

som blev oerhört populärt.

– Vi fick direkt kommentarer om hur

uppskattat receptet var. Det är förstås en

bekräftelse på att Arla Köket bidrar med

en av de bästa sakerna i livet – nämligen

god mat, säger Catarina Molin Österlund.

Svensk raps på bordet

Solgula rapsfält har blivit urbilden av det svenska odlingslandskapet.

Men att de små fröna i den gula rapsblomman

ingår som viktig ingrediens i många av våra vanliga

livsmedel, är det inte många som känner till.

D

Arla Koket ®

– HO-rapsens

näringsvärde

och goda

friteringsegenskaper

efterfrågas

alltmer, säger

Lena Ingvarsson,

marknadsdirektör.

fördelar med att använda den svenskodlade

rapsen i livsmedelsproduktionen.

– Eftersom Sverige har ett kallare klimat

än många andra länder, har den

svenska rapsoljan högre halt av de viktiga

omega-3-fettsyrorna. Den har dessutom

en hög halt av omega-6-fettsyror

och lägst andel mättade fetter av alla

vegetabiliska oljor.

Hälsosammare friteringsolja

Genom växtförädling har man numera

också framställt en rapsvariant som

kallas HO-raps. Förkortningen står för

”högoljesyra” och innebär att rapsoljan

har samma näringsvärde som vanlig

rapsolja, men också högre oxidationsstabilitet,

som är en fördel när man friterar

mat. Detta har lett till att många producenter

av friteringsolja byter till HOraps

i sina produkter för att göra dem

mer hälsosamma, men också bättre ur

klimatsynpunkt.

– Det är roligt att kunna erbjuda flera

näringsmässigt bra alternativ, som dessutom

odlas i Sverige och i hög grad används

på den svenska marknaden, sammanfattar

Lena Ingvarsson.

Fakta Arla Koket ®

Arla Köket ger ut kokböcker,

broschyrer och magasin fullspäckade

med recept och mat inspiration.

Alla recept fi nns på www.arla.se,

som också är en av Sveriges

populäraste receptsajter.

Arla i sociala medier:

www.facebook.com/arlasverige

twitter.com/arlasverige

Dessutom fi nns

Arla Kökets app

för såväl iPhone

som Android och

iPad. Scanna QRkoden

och hämta

appen gratis.

AAK förädlar vegetabiliska oljor till specialprodukter inom

livsmedels-, konfektyr- och kosmetikområdet, samt till smörjmedel

för olika tekniska ändamål.

AAK har sitt huvudkontor i Malmö och produktions anläggningar

främst i Sverige, Danmark, Mexiko, Neder länderna,

Storbritannien, Uruguay och USA. www.aak.com

ANNONS

Lena Bensryd (t.h.)har provlagat en

blåbärscheesecake, receptet hittar

du i Arla Kökets nya kokbok i höst.

Catarina Molin Österlund (t.v.) lovar

att cheesecaken är lika god som lätt

att lyckas med.

www.arla.se

Fakta Rapsol ja

Rapsolja anses tillsammans

med olivoljan vara en av våra

nyttigaste oljor. Den har en

hög halt enkelomättat fett

och används i många vanliga

livsmedel. HO-raps har

en mycket god hälsoprofi l

tack vare låg halt mättat fett.

I friterade produkter kan

mängden mättat fett minskas

med upp till 80 procent

med bibehållen kvalitet.

LRF 5


ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Lantbrukarnas Riksförbund

6 LRF

2012

Profilen

OM NÅGOT ÄR VÄRT

ATT GÖRAS, så är det

värt att göras bra, resonerar

Ernst Kirchsteiger.

Och om nu måltiden är

lika viktig för människan

som själva maten,

så kan man väl slå två

påsar ihop och göra

något bra av båda?

”Att äta svensk

mat är att vara

snäll mot sig

själv.”

Ernst Kirchsteiger

Text: Maria Andersson

Foto: Emil Nordin

Ekologiskt vinner mark

Sverige är självförsörjande vad gäller ekologisk produktion av ägg, mjölk

och i viss mån kött. Nu ökar också exporten till länder som uppskattar

salmonellafria livsmedel, svenskt djurskydd och miljövänligt jordbruk.

I kryddkvarteret i Ernsts trädgård vajar libbsticka, kummin och ängssyra i vinden. Att gräva i jorden och se maten växa är både hårt arbete och avkoppling, tycker han.

”Jag vill vara

en ambassadör

för svensk mat”

J

ODÅ, VISST ÄR ERNST barfota

när han välkomnar i dörren till sitt

vita orangeri, där lugnet vilar på

tonerna till Koppels pianoimprovisationer.

Här sträcker sig såväl fikon

som apelsin- och olivträd mot taket, och det

handslagna teglet är varmt och lent under

fotsulorna.

Det behövs inte många minuter för att inse

att den Ernst Kirchsteiger som på några år

har myst sig rakt igenom teverutan hemma

hos Svenssons, också är den Ernst som nu

sitter och sippar förmiddagskaffe vid det vita

långbordet. Inifrån och ut – samma person.

– Om jag började spela mig själv skulle

jag få problem. Mitt i det intensiva brus

som tevejobbet skapar, ser jag till att bevaka

vem jag är. Därför brukar jag vilja åka hem

så fort jag kan. Det handlar om var man vill

somna någonstans.

OCH BRUSET ÄR NÅGOT som Ernst

Kirchsteiger har fått vänja sig vid. Förutom

nya inspelningar av Sommar med Ernst,

jobbar han med utvecklingen av sina egna

designprodukter och ett bokprojekt. Dessutom

ligger han i startgroparna för ett nytt livsstilsmagasin

som lanseras i höst.

Mitt i allt detta lever drömmen om att

dessutom skapa ett eget varumärke för närproducerad

mat, ett helsvenskt komplement

till de importerade delikatesser som översvämmar

marknaden.

– Jag är ju matlagare från början, har varit

restauranglärare och jobbat på Gryt hyttans

gästgiveri. Att laga mat är lika naturligt som

att andas för mig.

OCH NÄSTA TANKE blir den, att om maten

nu är värd att lagas – och var säker på att

Ernst tycker just så – så är det väl värt att

göra det bra och med de bästa råvarorna.

– Att använda svenska råvaror är inte att

vara snäll mot Sverige i första hand, utan att

vara snäll mot sig själv, påpekar Ernst och

fyller på kaffe i de generösa, ljusgröna

50-talskopparna han fyndat i Örebro.

Annars kan man ju tänka sig att en andra

generationens invandrare med rötter i Österrike

och Polen, hellre ville vara ambassadör

för dessa länders stolta mattraditioner? Men

nej. Är det något Ernst Kirchsteiger är så är

det svensk, av födsel och ohejdad vana ända

sedan han slog upp ögonen på Filipstads lasarett

för 55 år sedan.

NYFIKENHETEN PÅ den svenska kulturen

väcktes tidigt och intresset har hållit i

sig. Eller med en eftersinnande kirchsteigersk

aforism: ”Jag har kommit att bli en

pepparrot, med en pålrot förankrad långt

ner i den svenska myllan”.

– Det blir ju också så i mina program, att

jag får kontakt med en getfarmare här och

en morotsodlare där. På så vis har det närproducerade

blivit en del av mitt jobb, konstaterar

Ernst och fortsätter förtjust:

– Det är väl förresten en kul tanke att jag,

en två meter lång känslomänniska med rötter

i Österrike och Polen, skulle kunna fungera

som ambassadör för landsbygden och det

svenska jordbruket? Fast med lite mer sensualitet

och lite mindre knätofs.

MYCKET AV engagemanget för maten och

smaken strålar samman i fascinationen inför

måltiden – denna livsviktiga ritual som

världen över möjliggör djupa samtal, ömsesidig

förståelse och gemensamma beslut,

vare sig det handlar om världspolitik eller

tonåringens trimmade moped.

Att vi inte gör mer av måltiden kan nog

skyllas på en allmänt stressig livsstil. Samma

stress som gör att vi inte orkar titta så noga

3

miljoner

Så många måltider serveras varje dag inom

offentlig sektor. Bara en liten del av den

maten är producerad av svenska bönder.

efter varifrån maten kommer när vi handlar.

Men om tio år ser det annorlunda ut, visionerar

Ernst Kirchsteiger. Han ser framför

sig butiker som enbart säljer närproducerade

livsmedel. För först när vi slipper

leta bland hyllorna och lusläsa innehållsförteckningar,

kommer vi att orka handla

de produkter som vi säger oss helst vilja ha.

– Unga människor är marinerade med ett

förhållningssätt som säger: Hur? Vad? Varifrån?

Det är ett generationsskifte på gång

och det gör att jag ser ljust på framtiden för

den svenska maten.

Ernst tipsar om

alternativ till

fredags-tacos:

■ Om ungarna gillar pizza, så

går det att göra i ordning pizzabottnarna

i förväg någon annan dag

när man känner sig pigg. Baka,

lägg in i plastpåsar eller frys in.

■ Alternera med andra smaker.

Varför inte lite Västerbotten i

stället för den färdigrivna osten?

■ Äter barnen soppa? Prova

en god fredagssoppa med nybakt

bröd till!

■ Hm, jag jobbar ju faktiskt själv

med teve. Men ibland kanske man

kan hitta på något annat att göra

tillsammans?

■ Inget vitt vin till fredagsgrytan?

Prova att lägga i lite hackad

ängssyra i stället – då får du syrligheten

helt gratis.

■ Myset behöver inte vara så

märkvärdigt. Jag kan njuta av att

tända ett ljus. Det gäller bara att

göra en sak i sänder.


För Ernst Kirchsteiger

är matlagning lika naturligt

och självklart som att andas.

Och ska man laga mat, kan

man lika gärna använda de

bästa råvarorna.

Ectiistionse expla nis sequis

simint, ut la se nonse repelecti

sendell oresequat voluptur autat

adiatus, quamus et acepelest

Hela denna bilaga är en annons från Lantbrukarnas Riksförbund ANNONS

Visste du att ...

15

miljoner

Visste du att ...

… Sverige sammantaget har de hårdaste

ton svenska jordgubbar skördas varje år, motsvarande

miljö- och djurskyddskraven i världen?

ungefär 3–4 liter bär per person. De vanligaste

sorterna är Honeoye, Sonata, Polka och Florence.

…du kan köpa svenska äpplen från

augusti till april, sedan är lagren slut?

LRF 7


ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Lantbrukarnas Riksförbund

8 LRF

2012

Märkning

Handla med gott samvete

■ KRAV: Inga kemiska bekämpningsmedel

eller handelsgödsel har använts vid odling av

vegetabilier eller foder. För animaliska produkter

gäller starkare djurskyddskrav än vad

svensk lag föreskriver. Importerade produkter

uppfyller samma krav.

■ EU-Ekologiskt: Produkten ska uppfylla

EU:s krav för ekologisk produktion. Inga

kemiska bekämpningsmedel eller handelsgödsel

används i växtodling. Regelverket uppfyller

dock inte fullt ut de svenska djurskyddskraven.

ANNA RICHERT

Projektledare

www.svensktsigill.se

info@svensktsigill.se

anna.richert@sigill.lrf.se

Text: Maria Andersson

Illustration: David Marklund

”Svensk djurhållning måste vi

vara v villiga att betala mer för.”

Annika Dahlqvist, husläkare och kostdebattör

ANTIBIOTIKA, SALMONELL

SALMONELLA, hormoner – med den ökande livsmedels-

importen kan vi få en hel del ooönskade

gäster vid middagsbordet. Frågan

är om vi vill veta vad som står står på baksidan av prislappen?

J

Livsmedelsmärkning

är en

djungel. Men några

märken märken garanterar

god god miljö- och djurhushållning.

Hitta rätt i märkningsdjungeln

■ Svenskt Sigill: Kvalitetscertifiering för

konventionell svensk produktion. Går lite

längre än svensk lagstiftning i fråga om

exempelvis djurskydd och hantering av

bekämpningsmedel.

■ Svensk Fågel: Det blågula ursprungsmärket

garanterar att kycklingen är kläckt,

uppfödd, slaktad och förädlad i Sverige. Man

kan spåra dess ursprung. Märket garanterar

att köttet håller hög livsmedelskvalitet och är

fritt från salmonella.

Svenskt Sigills klimatcertifi ering

–mat med minskad klimatpåverkan

Klimatcertifi ering för mat är ett projekt som initierades av Svenskt

Sigill och KRAV under 2007. Året innan kom Al Gores uppmärksammade

fi lm, En obekväm sanning, som fi ck världen att börja ta

klimatförändringarna på allvar. Man insåg att ungefär en fjärdedel av de

svenska utsläppen av klimatgaser kom från livsmedelsproduktionen.

I dag erbjuder Svenskt Sigill en klimatcertifi ering för livsmedel och blommor

som bygger på projektets resultat. Efter två år fi nns det ca 60 produkter

på marknaden från ett fyrtiotal producenter. De produkter som redan

klimatcertifi erats är griskött, nötkött, mjölk, grönsaker, bär och blommor.

– Vi har tagit fram ett kriteriepaket som ska leda till minskad klimatpåverkan

inom matproduktion och distribution. Det innebär att gårdarna

ska kunna visa att de vidtagit kraftfulla åtgärder för att minska klimatpå-

ENNY Lundström är veterinär

och arbetar för Svenska Djurhälso

vården. Hon konstaterar att

priset nästan är den enda information

som vi får på livsmedelsförpackningen.

Men bakom prislappen

döljer sig skillnader i fråga

om djurskydd, antibiotika och

hormoner.

– När det gäller djurskydd så har

Sverige på det hela taget världens starkaste

lagstiftning, även om enstaka länder

kan gå längre på något enstaka område,

förklarar Jenny Lund ström.

I JÄMFÖRELSE med EU-direktiven har

svenska djur exempelvis större utrymmen,

krav på daglig tillsyn och dagsljus i stallarna.

Grisarna har knorren kvar, mjölkkorna

går på bete, lammen svanskuperas inte och

kalvar bedövas när de avhornas.

Kött som kommer från djur som har fått

tillväxthormon är förbjudet inom EU, men i

många länder utanför unionen är hormonanvändningen

utbredd. EU ställer därför

krav på att gårdar som exporterar till EU

har ett kvalitetssäkringsprogram för detta.

Förekomsten av salmonella, både folk

Visste du att ...

… en barnfamilj slänger mat för 12 000 kronor

varje år? Ett tips: kolla bäst före-datum, men

använd också smak, lukt, syn och sunt förnuft.

och fä, är betydligt högre på kontinenten än

här. De svenskar som smittas har oftast

smittats utomlands eller via importerade

livsmedel. I områden där salmonella är vanligt

förekommande, ökar också risken att

det finns med i bevattningsvattnet och därigenom

kan smitta grönsakerna.

ETT ANNAT OMRÅDE är antibiotikaanvändningen.

Globalt sett ges mer antibiotika

till friska djur än till sjuka människor.

Även här är Sverige ett gott exempel.

– När det gäller veterinär förskrivning av

antibiotika ligger Sverige lägst bland EUländerna.

Det beror bland annat på att vi har

sunda djurhållningssystem som ger friska

djur, god veterinäretik och läkemedelsförsäljning

som sköts via apoteken och inte

genom de enskilda veterinärerna.

I Holland kan upp till 80 procent av en veterinärs

inkomst komma från läkemedelsförsäljning.

Där används också nio gånger mer

antibiotika per kg levande djur än i Sverige.

– I Sverige har vi en lång tradition av att

arbeta för en låg antibiotikaanvändning och

vår resistenssituation är betydligt bättre.

Här kan vi verkligen sträcka på oss, tycker

Jenny Lundström.

■ Svenskt Kött: En frivillig branschmärkning

för att garantera svenskt ursprung. All

köttråvara i produkten är från gris, nöt, och/

eller får och lamm som är fött, uppfött, slaktat

och styckat i Sverige. Hela produkten är tillverkad

och förpackad i Sverige.

■ Svenskt Sigill Klimatcertifierat:

Särskild certifiering av svenska produkter

som har klimatrelaterade krav, exempelvis

beträffande energianvändning, odling, gödselhantering

och djurhållning.

verkan utifrån sina speciella förutsättningar, och man uppnår även andra

miljömål som biologisk mångfald och minskad övergödning säger Anna

Richert, projektledare för projektet Klimatcertifi ering för mat och anställd

vid Svenskt Sigill.

Tre av fyra konsumenter vill kunna välja mat med lägre klimatpåverkan och

nästan varannan kan tänka sig att betala mer för sådan mat. Det visar en

konsumentundersökning som gjorts av YouGov på uppdrag av projektet

Klimatcertifi ering för mat.

Svenska producenter vill gärna ta ansvar i klimatfrågan och är intresserade

av klimatsmarta åtgärder på gårdarna. Svenskt Sigill har därför tagit fram

ett verktyg som gör detta möjligt, ett av de redskap som vi behöver för att

göra världen vi lever i lite mer hållbar.


”All glädje utan rotmos

är konstlad glädje.”

Torsten Ehrenmark, kåsör och journalist (1919–1985)

Skolmaten

NÄR SKOLBARNEN äter kyckling från Thailand och

pannkakor stekta i England, då är väl ändå gränsen

nådd? Nu har en skolmatsrevolution börjat.

– Vad åt du i

skolan i dag?

E

U:s upphandlingsregler gör

det svårt för kommunernas inköpare

att kräva att maten man

handlar ska vara närproducerad.

Det strider nämligen mot

EU:s regler om fri konkurrens. Men betyder

det att man alltid måste köpa det billigaste,

även om kvaliteten är undermålig?

Naturligtvis inte. Det är bättre att vända

på frågan: hur mycket är vi beredda att betala

för en näringsriktig skolmat som inte

har färdats tre varv runt jorden innan den

hamnar på tallriken?

ENLIGT SKOLMATENS Vänner betalar

kommunerna i snitt 9,48 kronor per elev

och lunch – som allra lägst betalade en

kommun 6,43 kronor.

Intressant nog går inte skiljelinjen mellan

fattiga och rika kommuner, utan mellan

de kommuner vars tjänstemän och beslutsfattare

har ett genuint engagemang för maten

och de som inte har det.

– Nu börjar också kockarna ta sig ton och

talar om för kommunen vad de tycker är bra

mat. De vill ju laga maten, inte bara öppna kartonger

med färdigmat. Därför är utbildad skol-

– Vi kan göra

mycket för att

välja närodlat utan

att bryta mot upphandlingsreglerna,

säger kostchef

Anna Rombin

Sundbäck.

Text: Maria Andersson

Foto: Tommy Hvitfeldt

Hela denna bilaga är en annons från Lantbrukarnas Riksförbund ANNONS

matspersonal en viktig aspekt i den här frågan.

Det säger Annika Unt Widell som leder

LRF:s intitiativ Skolmatens Vänner. Med

bakgrund som dietist och ett starkt intresse

för kommunikation, såg Annika Unt Widell

en stor kunskapslucka hos kommuner och

kostchefer om vad man kan efterfråga i sina

upphandlingar.

– Det är klart att det är orättvist för eleverna

att det ser så olika ut i kommunerna.

Vårt mål är att utjämna skillnaderna så att

skolmaten blir lika bra för alla.

TORRA FISKPANETTER, pulvermos och

överkokt potatis gav skolmaten ett grundmurat

dåligt rykte under 1970- och 80-talen.

Men något håller på att hända. Annika

Unt Widell drar sig inte för att kalla det en

”matrevolution”.

Matglädjen börjar flytta in i skolrestaurangerna

och vi ser en stark våg av intresse

för maten. Vi vill veta varifrån den kommer,

vem som tillagat den, vad som är i den

– hela kedjan från jord till bord.

En skola som tagit fasta på skolmatens

betydelse är Nordhemsskolan i Göteborg.

När medierna rapporterade om galna kosjukan

på 1990-talet, blev kostchefen Anna

Rombin Sundbäck nerringd av oroliga föräldrar.

Visst fick väl barnen svenskt kött?

– Vi får ju inte kräva närodlade produkter,

men däremot kan vi själva välja svenskt

kött utifrån det utbud som stadens upphandlingsbolag

erbjuder. Vi måste ju inte handla

det billigaste, utan det som kunden vill ha,

hävdar Anna Rombin Sundbäck.

– Genom att ändra menyerna kunde vi också

köpa mer svenskt genom att byta ut ris mot

10 miljardersnota

Varje år handlar stat, landsting och

kommun mat för 10 miljarder kronor. 170

Love Lundberg, elev på Nordhemsskolan, tar gärna för sig av den stora salladsbuffén.

potatis eller matvete och öka andelen rotfrukter.

Då går det att handla närproducerat utan

att det behöver uttryckas i upphandlingen.

FÖRÄLDRARNA SOM ringde kostchefen

visade engagemang för skolmaten, och det

kan ta sig uttryck på fler sätt, tipsar Annika

Unt Widell:

– Gå och ät skolmaten, inte bara en gång

utan flera gånger per termin. Skolmaten har

faktiskt förändrats sen vi gick i skolan. Och

slå dig ihop med andra föräldrar och prata

med kommunens kostchef. Finns en kost-

Tusentals KRAV-bönder nära dig

Det finns fler än 4 000

KRAV-bönder i Sverige.

Varje dag bidrar de till en

långsiktigt hållbar livsmedelsproduk-

Den

tion och en bättre miljö för människor,

djur och natur.

Frans Brozén, en av alla KRAVbönder,

bestämde sig för att odla ekologiskt

när han gick på lantbruksskola

på Gotland i slutet av 80-talet.

– Man hade hittat rester av kemiska

bekämpningsmedel i grundvattnet och

det gjorde att mitt intresse för ekoodling

bara växte, säger Frans Brozén, som bor

på Fårö Präst gård och är förtroendevald

som ordförande i Sam odlarna Sverige,

en av 26 medlemmar i KRAV ekonomisk

förening.

Frans odlar framför allt lök, men också

potatis och morötter. I stället för att använda

kemiska bekämpningsmedel för

att få bort skadeinsekter och ogräs, rensas

ogräset maskinellt och för hand. En

ekologisk lökodlare lägger cirka 150 till

200 fler arbetstimmar per hektar lök

jämfört med en icke-ekologisk odlare.

– Det finns inga genvägar. Vi använder

våra händer i stället för gift. Det

blir ju godare då, säger Frans.

KRAV är Sveriges mest kända miljömärkning

för mat, uppbyggd på ekologisk

grund med särskilt höga krav på djuromsorg,

hälsa, socialt ansvar och klimatpåverkan.

000

medlemmar i LRF driver

tillsammans 90 000 företag.

politisk plan? Hur många anställda i skolrestaurangerna

har relevant utbildning?

Men det är inte bara skolmatspersonalen

som behöver utbildning. Kostchefer och inköpare

för en ojämn kamp mot både komplicerade

upphandlingsregler och grossisternas

experter, som är mycket medvetna om hur

mycket pengar som står på spel.

– Men till slut handlar det om hur mycket

kommunen vill lägga på maten. Bara en

krona mer per portion kan avgöra om barnen

får förkokt salmonellakyckling från

Thailand – eller svensk.

gotländske KRAV-odlaren Frans Brozéns

morötter tillagas och serveras av de Unga

Eko kockarna under Almedalsveckan.

www.krav.se

LRF 9


ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Lantbrukarnas Riksförbund

10 LRF

Vinsten i retur till

svenskt lantbruk

Lantmännen är ett kooperativt företag vars verksamhet ska

vara långsiktig, hållbar och lönsam för sina ägare. Och ägarna,

det är inga andra än de svenska lantbrukarna själva.

SOM VD OCH koncernchef för

Lant männen ansvarar Per Olof

Nyman över en av Nordens

största koncerner inom lantbruk,

maskin, energi och livsmedel. Den

vanliga konsumenten känner säkert igen

livsmedelsvarumärken som Axa, Kungsörnen,

Kronfågel, Korvbröds bagarn och

GoGreen, men Lantmännen bedriver

även ett aktivt forsknings- och utvecklingsarbete.

– Vi forskar för att ta tillvara vår jord,

men också för att möta nya behov hos

konsumenter. Genom många års forskningssamarbeten

har vi bland annat tagit

fram Cedemon och Cerall som är biologiskt

behandlade utsäden, godkända för

ekologisk odling av EU och KRAV, säger

Per Olof Nyman.

Enligt Per Olof Nyman har Lantmännen

goda tillväxtmöjligheter, med

– Medlemmarna

får tillbaka

vinsten av

Lantmännens

satsningar, säger

Anna Carlström.

Lokala smaker

en stark position på marknaden inom

flera kategorier.

– Lantmännen ägs av svenska bönder,

som har kunskapen och står naturen närmast.

Vår gröna grodd på våra förpackningar

är garanten för ansvarsfullt producerad

mat från jord till bord.

I ETT KOOPERATIV är det den enskilda

medlemmen och ägaren som får del av

vinsten, och sedan 2001 har omkring tre

miljarder kronor delats ut till Lantmännens

medlemmar. Anna Carlström,

medlemschef för Lant männen, tycker att

styrkan i ett kooperativt företag är att

vinsten går tillbaka till medlemmarna.

– Det betyder att pengarna kan fortsätta

att utveckla våra ägares företag. Det borgar

för ett samarbete som är både krävande

och givande. Vi måste hela tiden förnya

oss och inte slå oss till ro. Lantbrukarna

måste kunna uppleva oss som en bra affärspartner,

fortsätter Anna Carlström.

Karola Reuterström driver en växtodlingsgård

i Sörmland och är en av

Lantmännens 35 000 medlemmar. Hon

ser det som en stor fördel att företaget

skapar affärsmöjligheter för lantbrukar-

Att sälja lokalproducerat livsmedel är ett sätt för oss på ICA att

erbjuda mångfald, stödja småskalig produktion och lokala jobb.

För oss är det är viktigt och roligt att kunna erbjuda våra kunder

produkter från trakten.

Hälsingestintan är en av ICA:s lokala samarbetspartners. Vårt samarbete med

Hälsingestintan som levererar svenskt hängmörat nötkött ligger i linje med vår

strävan att erbjuda svenskt kvalitetskött med hög spårbarhet.

Hälsingestintans affärsidé är att ge kunderna en matupplevelse utöver förväntan.

Och att aldrig tumma på kvaliteten. Köttet hängmöras som förr i 7 - 10 dagar.

Vatten försvinner och på så sätt blir smaken godare. Idag levererar Hälsingestintan

nötkött från tio olika landskap och har mellan 50 och 60 noggrant utvalda

leverantörer. De gårdar som valts ut föder upp högklassiga köttrasdjur.

Förutsättningen för ett välsmakande kött är ett djur som mår bra, lever väl

och äter rätt.

– Vi satsar mycket på forkskning och utveckling i samarbete med våra medlemmar, säger

Lantmännens vd och koncernchef Per Olof Nyman.

na. Koncernledningen är tillgänglig för

medlemmarna och är man engagerad

finns stora möjligheter att påverka företagets

utveckling.

– Viktigast är att Lantmännen tar ett

stort ansvar för forskning och utveckling

för näringen. Mervärdet kommer sedan

tillbaka som vinst till oss ägare.

Svenska ärter

när de är som bäst

– Det finns ingen genväg

till kanske världens sötaste,

mjällaste och mest miljövänliga

ärter. Bara 50 år av engagemang

och passion, säger

Enar Magnusson på Findus

Jordbruksavdelning.

Den svenska säsongen är ofta kort

och då är frysta grönsaker ett bra

sätt att förlänga den. Findus

skördar grönsakerna då de är som bäst,

och fryser in dem för att bevara näring

och smak. Forskning visar att frysta grönsaker

innehåller lika mycket eller mer näring

än de som säljs som färska i butiken.

Klimatsmart och barnmatskvalitet

Findus arbetar sedan 20 år med odlingskonceptet

Low Input Sustainable Agriculture

(LISA) för alla svenskodlade

grönsaker. Det har lett till en bevisad

minskad klimat- och miljöbelastning samt

friska jordar. Grönsakerna genererar 30

procent mindre växthusgaser/kg produkt

än eko logisk odling visar en ny undersökning*.

Grönsakerna lever dessutom

upp till de stränga kraven för ”barnmatskvalitet”.

Det betyder inga mätbara

resthalter av växtskyddsmedel.

Svenskt Sigill-certifierat

Alla Findus svenskodlade grönsaker bär

FAKTA

LANTMÄNNEN

Ägs av 35 000

svenska lantbrukare.

Har fl er än 10 000

anställda och

arbetar i 22 länder.

Har en omsättning

på 38 miljarder

kronor.

www.lantmannen.se

Svenskt Sigills kontrollmärke och klimatcertifiering.

Klimatcertifiering är en

tilläggscertifiering som innebär att odlaren

har genomfört åtgärder för att

minska klimatpåverkan.

* SIK-rapport nr 838, 2012

www.findus.se

Facebook/Findus Sverige


Närproducerat

ÄR FREDRIK Malmstedt

och hans sambo slog upp

portarna till restaurangen 50

kvadratmeter i Visby för sju

år sedan, fanns lokala råvaror

högt upp på önskelistan. Fredrik, som besökt

restauranger dit råvaror flögs in från

andra sidan jordklotet, såg värdet av att i

stället ha en nära kontakt med leverantören.

– När jag reser vill jag ju äta lokalt, kanske

Hela denna bilaga är en annons från Lantbrukarnas Riksförbund ANNONS

Gotlandskockens val

BARA SEDAN 2006 har 30 nya gårds slakterier startat i

Sverige. Och nu börjar allt fler restauranger efterfråga lokala

leverantörer av menyernas köttbitar. På Gotland ledde

sam arbetet till och med till en nystartad köttbutik.

N

Uppfödaren Odd Norman och krögaren

Fredrik Malmsten delar ett gemensamt

intresse för gotländskt kvalitetskött.







Läs mer på martinservera.se/regionalt

Text: Maria Andersson

Foto: Anna Björkegren, Maria Hemlin och Colourbox

få veta mer om kotletten jag äter eller träffa

den som gjort osten, säger Fredrik Malmstedt.

Så i stället för att köpa hem råvaror från

fastlandet och utlandet, började Fredrik

ringa runt till lokala odlare och köttproducenter.

Långsamt tog ett samarbete form

och nu är 90–95 procent av det som läggs

upp på tallrikarna på 50 kvadratmeter hämtat

från Gotlands fastland eller fiskevatten.

– Eftersom vi gärna talar om varifrån råvarorna

kommer, blir vi också ett billigt och effektivt

skyltfönster för våra leverantörer. Det

tjänar vi båda på, säger Fredrik Malmstedt.

RESPONSEN FRÅN gästerna har inte låtit

vänta på sig. Det ger helt enkelt ett mervärde

att veta varifrån kotletten och kålroten

kommer.

– Det är inte alltid så stor skillnad i kvalitet

jämfört med importen, men de gotländska

råvarorna skapar arbetstillfällen på ön.

På det här sättet drar vi vårt strå till stacken

för att behålla ett svenskt jordbruk och hålla

det fantastiska gotländska landskapet öppet.









”Vi vill bidra till att göra det lättare

för offentlig sektor, restauranger

och konsumenter att kunna välja

svenska produkter.

produkter.”

Christer Lind, vd Martin & Servera



Två av de bönder som Fredrik

Malmstedt kontaktade, var Odd

och Maud Norman på Ejmunds gård

i Romakloster.

– DET ÄR TRYGGT ATT HA hjälp av

en duktig och kräsen kock i produktionen.

Han vet vad kunderna vill ha och

har styrt upp kvaliteten på vårt kött så att

det nu efterfrågas av kändiskrogarna i

Stockholm, säger Odd Norman.

Nu hänger köttet som Ejmunds gård levererar

i Köttbutiken i Visby. För en kock är

det förstås drömmen att kunna välja mellan

de välhängda biffar och entrecoter som inte

går vidare till grossister och andra restauranger

på ön och på fastlandet.

Och för Normans på Ejmunds gård har

nytt tänk, nya kunder och ny efterfrågan

lyft vardagsjobbet till en ny nivå.

– Att få beröm för det man gör har vi inte

alltid varit vana vid, men det ger en väldig

tillfredsställelse och det mår man ju bra av,

konstaterar Odd Norman.

Kött från lokala producenter har blivit efterfrågat

av både kunder och kockar, och ger

dessutom jobb till folk på orten.

Årets viktigaste bok!

Vilka blir följderna av att Sverige monterar ner sin

matproduktion, ställer sig vid sidan om den globala

produktionen och litar på import?

Hur kunde det bli så här

– och hur blev svensk

livsmedelsproduktion

en politisk icke-fråga?

Antologin Maten och

makten ställer frågor

och ger svar.

Utgivning: 22 maj 2012, Ekerlids förlag.

Medverkande: Göran Persson, Lennart Båge, Helena Jonsson,

Jonas Carlberg med flera. Intitiativtagare: Svensk Mjölk



LRF 11


12 LRF

More magazines by this user
Similar magazines