Kostnadsjakten Husdjur nr 11 2009 - Svensk Mjölk
Kostnadsjakten Husdjur nr 11 2009 - Svensk Mjölk
Kostnadsjakten Husdjur nr 11 2009 - Svensk Mjölk
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
kostnadsjakten<br />
Hitta och<br />
åtgärda<br />
fl askhalsar<br />
Att jämföra sig med andra gårdar är ett kraftfullt<br />
hjälpmedel för att hitta gårdens starka och svaga sidor.<br />
I årets jämförelse i Efterkalkyl <strong>Mjölk</strong> fi nns totalt 31 öre att<br />
tjäna per kilo mjölk att förfl ytta sig från medel till den<br />
bästa ärdedelen.<br />
Sverige har en tradition av att jämföra<br />
gårdar med hjälp av produktionsnyckeltal.<br />
Det vanligaste är kilo mjölk<br />
per ko och år. Men det säger egentligen<br />
inte så mycket om hur mjölkföretaget<br />
går ekonomiskt. I rådgivningen<br />
Efterkalkyl <strong>Mjölk</strong> jämförs gårdarna<br />
utifrån siffror från bokföringen. Det<br />
fi nns visserligen en stark koppling<br />
mellan avkastning och ekonomiskt<br />
resultat. Tydligast är det när mjölk<br />
minus foder jämförs med avkastningen.<br />
Men när man går vidare och ställer<br />
täckningsbidrag 2 (TB2) mot avkastningen,<br />
se diagram 1, är kopplingen<br />
inte lika stark.<br />
Sambandet fi nns där, precis som<br />
för mjölk minus foder, men det är en<br />
större spridning.<br />
– Det visar att hög mjölkavkastning<br />
är en viktig faktor för mjölkgårdens<br />
lönsamhet, men att också annat<br />
spelar in, säger Markus Oskarsson,<br />
ekonom på <strong>Svensk</strong> <strong>Mjölk</strong>.<br />
Till exempel kan för många arbetstimmar<br />
i lagården, eller för dyra<br />
insatsvaror, för att nå en toppavkastning,<br />
äta upp en del av vinsten.<br />
Gårdarna hade i genomsnitt 9 900 kilo<br />
ECM per ko. I diagram 1 ingår typvärden<br />
för hemmaproducerat foder och<br />
kostnaden för en rekryteringskviga.<br />
– Det är för att tydligare få fram<br />
vilket resultat man lyckas skapa just i<br />
själva mjölkproduktionen.<br />
EFTERKALKYLEN VISAR VÄGEN<br />
Efterkalkyl mjölk är en rådgivningsform<br />
där mjölkföretagare får en<br />
Markus<br />
Oscarsson.<br />
<strong>Kostnadsjakten</strong><br />
del sex handlar<br />
om hur man<br />
identifi erar sin<br />
gårds starka<br />
och svaga sidor<br />
och bättrar sig.<br />
ekonomisk analys utifrån bokslutet.<br />
Det ger ekonomiska nyckeltal.<br />
Markus Oskarsson har precis sammanställt<br />
resultatet för de 29 gårdar<br />
som i år deltar i jämförelsen, som baseras<br />
på 2008 års siffror, se diagram 2.<br />
– Jämförelsen pekar ut gårdarnas<br />
starka och svaga sidor. Sen kan gruppdiskussioner<br />
mellan mjölkföretagarna<br />
förklara varför det skiljer mellan gårdarna.<br />
Förhoppningsvis kan det också<br />
visa på lösningar.<br />
Till exempel visar efterkalkylerna<br />
på en stor spridning i kostnaden för<br />
att föda upp kvigorna. Förklaringarna<br />
fi nns antingen i att kvigorna kalvar in<br />
vid högre ålder, eller att kvigorna hålls<br />
i tungarbetade äldre stall.<br />
– För att fi nslipa produktionen<br />
och förbättra de ekonomiska nyckeltalen<br />
har man god nytta av att gå ner<br />
på produktionsnyckeltalen, när det<br />
gäller kvigorna i inkalvningsålder och<br />
tillväxt. Men efterkalkylerna pekar ut<br />
vilka stenar det är viktigast att vända<br />
på.<br />
Han tycker att det är synd att inte<br />
fl er gör efterkalkyler, med hjälp av<br />
dem är det lättare att identifi era vilka<br />
områden som väger tyngst ekonomiskt.<br />
För att kunna vara med krävs<br />
god ordning på konteringen, så att<br />
kostnaderna hamnar rätt, samt foderförbrukning<br />
och arbetsåtgång.<br />
”LÄTT BLI HEMMABLIND”<br />
– Det är lätt att bli hemmablind och<br />
inte märka att en kostnadspost sticker<br />
iväg. Men när en sammanställning<br />
görs av kostnaderna, som sätts i relation<br />
till andra kostnader på gården<br />
och hur andra gårdar ligger till, då<br />
blir det tydligt.<br />
Kostnaderna är i genomsnitt<br />
2,92 kronor per kilo ECM, med en<br />
spridning mellan 2,40 och 3,20<br />
kronor. Spridningen mellan gårdarna<br />
i diagrammet är 80 öre per kilo<br />
mjölk, men detta är enbart mjölkföretagens<br />
rörliga kostnader, byggkostnaden,<br />
som är en fast kostnad ingår<br />
inte.<br />
42 <strong>Husdjur</strong> <strong>11</strong>/<strong>2009</strong>
För ett relativt nytt stall kan den<br />
ligga på 50 till 60 öre per kilo mjölk.<br />
För de 27 gårdarna i Efterkalkyl <strong>Mjölk</strong><br />
behövs därför cirka 3,13 kronor per<br />
kilo mjölk för full kostnadstäckning<br />
(2,92 kronor i rörliga kostnader +55<br />
öre fasta kostnader – 34 öre övriga<br />
intäkter = 3,13 kronor).<br />
– Men det är ett litet urval av<br />
större gårdar, som är intresserade av<br />
driftsekonomi och som håller på att<br />
trimma produktionen. Andra gårdar<br />
kan ligga högre i kostnader och det är<br />
viktigt att ta reda på sin egen produktionskostnad.<br />
en nyckelperson<br />
Under det senaste året har många<br />
gårdar pressats hårt av det låga<br />
mjölkpriset, men när Markus Oskarsson<br />
bläddrar bakåt till tidigare års<br />
Efterkalkyl <strong>Mjölk</strong> är det faktiskt större<br />
skillnad i ekonomiskt resultat mellan<br />
<strong>Husdjur</strong> <strong>11</strong>/<strong>2009</strong><br />
gårdar under ett enskilt år än vad det<br />
är mellan åren.<br />
– Det förklaras av både skillnader<br />
i förutsättningarna, som kvalitet på<br />
grovfodret, djurmaterial och stallösning,<br />
men även management.<br />
Företagsledningen har otroligt stor<br />
betydelse för gårdens resultat.<br />
Efter att ha målat upp de stora<br />
dragen, kan det vara intressant att<br />
djupdyka i enskilda kostnadsposter.<br />
Värden som avviker positivt och negativt<br />
kan förtjäna uppmärksamhet,<br />
både för att bekräfta där man ligger<br />
rätt och för att identifiera svaga sidor.<br />
Diversekostnaderna ligger på 4 283<br />
kronor per ko eller 43 öre per kilo<br />
mjölk. I denna pott ligger kostnaderna<br />
för semin, kokontroll, veterinär, el,<br />
klövverkning och strö.<br />
– Det var 25 öre per kilo mjölk i<br />
skillnad mellan gårdarna. Men den<br />
bästa fjärdedelen i TB 1 hade ungefär<br />
kostnadsjakten<br />
+31<br />
öre/kg mjölk<br />
Vad finns att tjäna på att<br />
flytta sig från medel till<br />
bästa fjärdedel i tB1?<br />
samma diversekostnader som medelgården.<br />
Diversekostnaderna bör delas upp<br />
innan de analyseras och låga kostnader<br />
är inte enbart positivt. Till exempel<br />
kan utgifter för veterinär, klövvård<br />
och strö ses som investeringar i god<br />
djurhälsa. Kan höga elkostnader motiveras<br />
av en hög grad av automatisering,<br />
eller har man bara dyrare elavtal<br />
än andra gårdar i jämförelsen?<br />
storleken är inte allt<br />
Betalning för kvalitet och halter gör<br />
att avräkningspriset skiljer 25 öre per<br />
kilo mjölk mellan gårdar med låga<br />
halter och gårdar med höga halter och<br />
max kvalitetstillägg. Vid ett lågt avräkningspris<br />
kan det därför vara extra<br />
intressant att jaga dessa mervärden.<br />
Övriga intäkter ligger på 3 300 kronor<br />
per ko, motsvarande 34 öre per kilo<br />
43
kostnadsjakten<br />
mjölk. Det är betalning för livkalv och<br />
utslagskor och motsvarar cirka tio<br />
procent av intäkterna i mjölkkalkylen<br />
för 2008.<br />
– Dessa intäkter är inte oväsentliga.<br />
Utslagsfrekvensen påverkar naturligtvis,<br />
men viktigare är slaktpriset<br />
per ko och att slaktkorna går till slakt<br />
och inte kadaver.<br />
Gårdarna i jämförelsen är stora,<br />
med i snitt 170 kor. Det är en tendens<br />
att gårdarna med mindre än 100 kor<br />
har en högre arbetsåtgång per ko än<br />
större gårdar. Men i övrigt syns inga<br />
tydliga samband med resultatet.<br />
– Det stämmer med erfarenhet från<br />
till exempel USA, att storleken har<br />
betydelse för att uppnå vissa storleksfördelar,<br />
men att det inte är avgörande<br />
för resultatet.<br />
I snitt la gårdarna 31 timmar per ko<br />
och år, exklusive rekrytering?, med<br />
en variation mellan 20 och 45 timmar.<br />
Alla gårdar var lösdrifter med konventionell<br />
mjölkning. I snitt kostade<br />
arbetet 57 öre per kilo ECM, inklusive<br />
eget arbete som värderats till 192 kronor<br />
per timme som schablon<br />
Ann Christin Olsson<br />
08–790 58 14<br />
husdjur@svenskmjolk.se<br />
■ Avkastning och TB2 per ko och år<br />
kr<br />
12 600<br />
<strong>11</strong> 700<br />
10 800<br />
9 900<br />
9 000<br />
8 100<br />
7 200<br />
6 300<br />
5 400<br />
4 500<br />
3 600<br />
2 700<br />
1 800<br />
900<br />
0<br />
8 500 9 000 9 500 10 000 10 500 <strong>11</strong> 000 <strong>11</strong> 500 12 000 12 500 kg<br />
Diagram 1. Täckningsbidrag 2, TB 2, per ko jämfört med mjölkavkastningen i besättningen.<br />
Allt hemmaproducerat foder är prissatt enligt schablonkostnader, baserat<br />
på marknadsvärdet. Rekrytering ingår i kalkylen med rekryteringsprocent multiplicerat<br />
med en schablonkostnad om 10 500 kr per kviga. Gården i Hova, se gårdsreportage<br />
på sid 46, är den gröna pricken.<br />
■ Fakta/Efterkalkyl mjölk 2008<br />
■ För 2008 ingår 29 konventionella gårdar<br />
i södra Sverige i sammanställningen.<br />
Rådgivare vid hushållningssällskapen<br />
och husdjursföreningarna har genomfört<br />
analyserna.<br />
■ Efterkalkylerna bygger på uppgifter<br />
ur bokföringen, kompletterat med<br />
produktionsresultat och uppskattning<br />
av arbetstidsåtgången.<br />
Täckningsbidrag (TB)<br />
TB1 = Intäkter-rörliga kostnader<br />
(exklusive arbete).<br />
TB2 = Intäkter-rörliga kostnader<br />
(inklusive arbete).
■ Kostnader per kilo ECM<br />
kr/kg<br />
ECM<br />
3,50<br />
3,15<br />
2,80<br />
2,45<br />
2,10<br />
1,75<br />
1,40<br />
1,05<br />
0,70<br />
0,35<br />
0<br />
■ Foderkostnad ■ Arbetskostnad ■ Övriga kostnader ■ Rekryteringskostnad<br />
kostnadsjakten<br />
27 22 21 23 9 4 5 26 12 8 2 17 24 10 16 7 15 13 19 28 25 1 18 3 <strong>11</strong> 14 20<br />
Diagram 2. Totala rörliga kostnader för foder, arbete, rekrytering och övrigt, utslaget per kilo producerad ECM. Gården i Hova, se gårdsreportage<br />
på sid 46, är stapeln märkt med nummer 28.
kostnadsjakten<br />
Carina och Anders Levahn, Ingelstorp<br />
i Hova, har valt att satsa på sitt mjölkföretag,<br />
trots krisen. Efterkalkylen visade<br />
att foderkostnaden är något hög. Mixen har<br />
justerats sedan dess och nu jagas åtgärder<br />
för att höja mjölkavkastningen.<br />
Får resultatet<br />
i svart på vitt<br />
HovA På tio år har antalet kor tiodubblats, från 25 till 240 kor. För att identifiera<br />
företagets starka och svaga sidor har de använt rådgivningen Efterkalkyl <strong>Mjölk</strong>.<br />
Carina och Anders Levahn i Ingelstorp<br />
strax utanför Hova i Västergötland<br />
pustar ut.<br />
För en vecka sedan invigde de åter<br />
nya koplatser. Den här gången var det<br />
en om- och tillbyggnad av ligghallen<br />
och ytterligare 48 kor som fick flytta<br />
in.<br />
Egentligen har de hållit på hela<br />
tiden med olika byggprojekt sedan de<br />
tog över hans föräldragård.<br />
– Den första lösdriften valde vi att<br />
lägga som en fristående byggnad för<br />
att ha möjlighet att bygga ut, säger<br />
Anders. Men då sa vi att 100 kor var<br />
max vad vi skulle ha, inte mer.<br />
Nu, tio år senare, är de uppe i 220<br />
mjölkande kor, på väg mot 290 kor<br />
totalt.<br />
ExpAnsIon sEn fInsLIpnIng<br />
Byggprojekten har i rask takt avlöst<br />
varandra, men Carina slår fast att de<br />
är färdigbyggda för ett tag. Nu ska<br />
46 <strong>Husdjur</strong> <strong>11</strong>/<strong>2009</strong>
de bara göra klart det sista. Det är<br />
kalvningsavdelningen i tillbyggnaden<br />
som ska i<strong>nr</strong>edas. Sedan ska de fokusera<br />
på att styra upp produktionsresultatet.<br />
I vintras gick de därför en<br />
managementkurs, som avslutades<br />
med att de gjorde en efterkalkyl för<br />
mjölkproduktionen.<br />
Resultatet för gården i Hova visas<br />
i diagrammen på sidorna 44 och 45.<br />
Dels täckningsbidrag 2, TB2, fördelat<br />
efter mjölkavkastning, dels de totala<br />
rörliga kostnaderna. Den rörliga produktionskostnaden<br />
ligger något över<br />
medel. TB2 landar strax under kurvan<br />
i diagram 1.<br />
– Efterkalkylen har hjälpt till att<br />
peka ut områden där vi kan bli bättre,<br />
som till exempel foderkostnaden och<br />
arbetsåtgången, menar Carina och<br />
Anders.<br />
Även om de till en del redan var<br />
medvetna om sina svaga sidor, blir det<br />
tydligare när det sätts kronor och ören<br />
på vad det kostar.<br />
Det kan också motivera till förändring.<br />
När det gäller att pressa arbetstiden<br />
per ko är tillbyggnaden ett steg<br />
för att nå dit.<br />
De har kompletterat efterkalkylen<br />
<strong>Husdjur</strong> <strong>11</strong>/<strong>2009</strong><br />
med en tidsstudie där de skrev upp all<br />
arbetstid under en vecka.<br />
– Där låg vi bra till i nyckeltalet<br />
antal mjölkade kor per timme, säger<br />
Anders. Vi mjölkade 66 kor per<br />
timme. Det var innan den senaste<br />
utökningen.<br />
Efterkalkylen baserades på 180 kor.<br />
Har pressat arbetstiden<br />
Ingelstorps hela bygghistoria bottnar<br />
just i en strävan att få ner antalet<br />
timmar per ko. I första lösdriften hade<br />
de som mest 130 kor, som mjölkades i<br />
tandemstallet. Då mjölkade de korna<br />
tre gånger per dag och varje pass tog<br />
fyra timmar.<br />
– Nu tar också varje mjölkning fyra<br />
timmar, men vi mjölkar 220 kor på<br />
den tiden, säger Carina.<br />
<strong>Mjölk</strong>ningen sköts av en person,<br />
vilket också gör att arbetsåtgången<br />
hålls nere.<br />
När efterkalkylen gjordes för 2008<br />
hade de tre anställda och mjölkade tre<br />
gånger per dag. När en anställd sa upp<br />
sig i våras, och mjölkpriset samtidigt<br />
sänktes, valde de att gå ner till två<br />
mjölkningar per dag.<br />
– Vi var lite överbemannade innan,<br />
”Nu tar<br />
också<br />
varje<br />
mjölkning<br />
fyra timmar,<br />
men<br />
vi mjölkar<br />
220 kor<br />
på den<br />
tiden.”<br />
Carina Levahn<br />
kostnadsjakten<br />
när jämförelsen gjordes, förklarar Anders.<br />
Nu ligger vi bättre till. Sedan vi<br />
utökade till fler kor har vi fått längre<br />
sammanhållna arbetspass och ett<br />
effektivare utnyttjande av personalen.<br />
Arbetsrutinerna är tydligare idag och<br />
alla vet vad de ska göra.<br />
Avkastningen ligger på 10 000<br />
kilo ECM, som mest ha de varit uppe<br />
i 10 870 kilo. En del har de tappat på<br />
grund av bytet från tre till två mjölkningar.<br />
Men att de byggt hela tiden har<br />
också flyttat fokus från mjölkkorna.<br />
Arbetstiden låg i jämförelsen på<br />
32 timmar per ko och år, exklusive<br />
rekrytering och 40 timmar per ko och<br />
år inklusive rekrytering. Det är något<br />
över medel för gårdarna i jämförelsen,<br />
men har redan sänkts genom förändringen<br />
i antal mjölkningar per dag.<br />
Foder nästa Fokusområde<br />
Korna får fullfoder, det vill säga inget<br />
separat kraftfoder. Det bidrar till att<br />
gården i Ingelstorp ligger lite högt<br />
i foderkostnad. Dock får hög- och<br />
lågmjölkargrupp två olika mixar,<br />
vilket gör att de kan begränsa givan av<br />
koncentrat till lågmjölkarna.<br />
47
kostnadsjakten<br />
Ӏven om det bara handlar om ett par<br />
öre till per kilo mjölk blir det med vår<br />
mjölkmängd ganska mycket pengar.”<br />
Anders Levahn<br />
– Korna mjölkar inte riktigt lika<br />
bra som vad vi utfodrar dem för, säger<br />
Anders.<br />
Även här är förändring redan<br />
igång. Det dyra koncentrat de tidigare<br />
blandade i mixen har ersatts av<br />
Agrodrank och ett billigare koncentrat.<br />
Dessutom ska de igång ingen<br />
med att göra endagars utfodringskontroller<br />
för att stämma av utfodrade<br />
fodermängder med mjölk i tanken.<br />
nöjdA Med löSningen<br />
Korna utfodras med en traktordragen<br />
mixervagn. Eftersom djuren hålls i<br />
flera stallar är det enklast. I framtiden<br />
finns funderingar på en självgående<br />
mixervagn.<br />
De är nöjda med den lösning de fått<br />
till med kvigorna, som stallats in på<br />
en gård två mil bort. De sköter själva<br />
om kvigorna och att sköta om dem,<br />
inklusive resan, tar 2,5 timme per dag.<br />
En del småposter är intressanta att<br />
titta på. Som kvalitetstillägget. Celltalet<br />
pendlar kring 200 000 och för<br />
att få max tillägg ska det ligga under<br />
200 000.<br />
– Även om det bara handlar om<br />
ett par öre till per kilo mjölk blir det<br />
med vår mjölkmängd ganska mycket<br />
pengar, konstaterar Anders.<br />
De vill också satsa på oberoende<br />
mjölkhämtning, vilket gör ytterligare<br />
några ören.<br />
Jämförelsen stannar vid täckningsbidrag<br />
2, innan fasta kostnader som<br />
byggnader. De extra koplatserna i den<br />
senaste utökningen kostade 30 000<br />
kronor per plats, vilket de tycker är<br />
prisvärt. Om det skulle bli fler kor<br />
framöver, finns möjlighet att lägga<br />
ytterligare en ligghall bredvid den<br />
nuvarande, men det ligger långt fram<br />
i tiden, säger de …<br />
TExT & foTo: Ann Christin Olsson<br />
08–790 58 14<br />
husdjur@svenskmjolk.se<br />
n Gårdsfakta<br />
Ingelstorp<br />
n Anställda: Två personer, förutom<br />
Carina och Anders Levahn<br />
själva.<br />
n Stall: Kall lösdrift i två ligghallar,<br />
liggbås, körbart foderbord, skrapade<br />
gångar.<br />
n <strong>Mjölk</strong>ning: Karusell med 24 platser.<br />
Plats för 290 kor, varav 240 mjölkande.<br />
n Besättning: 80 % holstein, 20 % SRB.<br />
Avkastning 10 000 kilo ECM.<br />
n Fodermedel: Vall- och majsensilage,<br />
spannmål (havre/vete, 40/60),<br />
flytande drank, Agrodrank och koncentrat.<br />
n Växtodling: 250 hektar åker, odlar<br />
vall, majs och spannmål.<br />
n Rekryteringsdjur: Arrenderar en<br />
lagård två mil bort för kvigorna.<br />
Småkalvarna i ensambox, kalvhyddor<br />
samt gruppbox med liggbås i gamla<br />
kostallet.<br />
n Bygghistoria<br />
n 1999 Byggde lösdrift för 80 kor, 2 x 3<br />
tandem.
■ 2001 Byggde lösdrift för ungdjur,<br />
snedtak med foderbord vid ena långsidan.<br />
■ 2005 Hyrde in kvigorna i ligghall på en<br />
annan gård, kor började fl ytta in i ungdjursstallet.<br />
■ 2006 Byggde separat mjölkningsstall med<br />
karusell, 24 platser.<br />
kostnadsjakten<br />
■ <strong>2009</strong> Byggde till ”ungdjursstallet” med fl er<br />
koplatser och kalvningsavdelning. Plats för 290<br />
kor. Byggde om för att få plats med fl er kvigor<br />
på den andra gården.
Change language